En Gayikon Med
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
DAWN HAMPTON En gayikon med HISTORIELEKTIONEN Hon harbalettdrömmar inspirerat otaliga swingdansare att verkligen släppa loss. Med humor och musikalitet lär Dawn Hampton ut att dansen måste komma från hjärtat. Sara Arvidsson har träffat en odivig diva som har svaret på hur vi kan skapa världsfred. TEXT SARA ARVIDSSON FOTO TAMARA PINCO 20 SWING NR 3 2013 SWING NR 3 2013 2 1 var artist kunde man alltid få jobb och det visade sig att han skulle få rätt. Han sa att musiken var det enda sättet för svar- ”Oavsett vad lärarna lär ta människor att försörja sig eftersom många vita ansåg att svarta var överlägsna som artister. dig så måste du alltid Deacon Hampton spelade även på folks fördomar genom att döpa familjebandet till Deacon Hampton’s Picaninnies, lägga till dig själv som är en grovt rasistisk term för svarta barn som var för små för att plocka bomull. Senare döptes bandet om till Deacon Hampton’s Cotton Pickers. Dawn förklarar att de inte tillät stampandet av hundratals fötter från dansare som uppslup- sig själva att fundera så mycket över de namnen när de var pet och euforiskt verkligen dansar med personen som suttit små. bredvid under mötet. Dawn har en förmåga att få folk att – Vi gjorde bara vad vi var tvungna att göra, säger hon. Vi släppa loss och det här är mötets klimax. var en familj så vi var tvungna att göra vad vår far ville att vi Snart ska jag väl få min intervju? Men jag får snällt vän- skulle göra. ta i ytterligare en timme medan Dawn äter ärtsoppa och Det var barnarbeteslagstiftningen som till slut gjorde att pannkaka en trappa upp. Jag väntar i sammanlagt en och en familjen slog sig ner i Indianapolis och då fick de yngsta halv timme, men jag inser att det är vad som krävs för att få barnen gå i skolan för första gången. De fortsatte dock att chansen att prata med en person som Dawn. Till slut sitter uppträda på stadens scener. hon framåtlutad mittemot mig vid bordet och jag hoppas att hennes hesa stämma ska överrösta bluesmusiken i bakgrun- Efter andra världskriget tog den äldste brodern Duke över den även på min inspelning av intervjun, för jag tappar helt ledningen i bandet och under 40- och 50-talet uppträd- förmågan att anteckna något vettigt. de familjen på alla de stora dansinrättningarna som Savoy Dawn har ett självklart sätt som gör att hon fångar publik- och the Appollo Theater i Harlem. Höjdpunkten kom dock i en. Det är inte så konstigt. Hon har stått på scen sedan hon slutet av 40-talet när de uppträdde på Carnegie Hall. Dawn var tre år gammal. Alla syskon i den stora familjen Hampton berättar i dokumentären The Unforgettable Hampton Family sattes på scen så fort de var gamla nog att hålla i ett instru- att det enda som gjorde ont den kvällen var att pappa Dea- ment och de fick spela det som för tillfället behövdes i famil- con redan hade gått bort då och att han aldrig fick chansen jebandet. Det handlade aldrig om att välja ett instrument att uppleva familjebandets största succé. Under storhets- och som barn hade Dawn helt andra drömmar. tiden försökte många av de bästa storbanden, däribland – Jag ville aldrig spela saxofon, säger hon med eftertryck. Count Basie, rekrytera flera av syskonen till bandet men de Jag ville dansa balett. blev bryskt avvisade. Men Dawn förklarar att det aldrig kom på fråga att hon –Varför skulle vi splittra vårt band för att göra hans bättre, skulle bli balettdansös. Danslektioner var dyrt och familjen säger Dawn i dokumentären. var väldigt fattig. Hon påpekar att det är anledningen till att Det var musikaliska meningsskiljaktigheter som gjorde att det än idag finns väldigt få svarta balettdansare. bandet till slut splittrades och började uppträda i andra kon- stellationer. Systrarna Dawn, Aleetra, Virtue och Carmelita Dawn bodde inte i ett hus förrän hon var nio år gammal. Hon inspirerades av the Andrew Sisters och uppträdde tillsam- föddes 1928 och växte upp på ett kringresande tivoli där de mans som the Hampton Sisters. bodde i tält och husvagnar. De var tolv barn i familjen och Dawn Hampton är minst lika exalterad som publiken när nio av dem överlevde till vuxen ålder. Dawn återkommer hon håller möte i stora salen på Folkets hus i Herräng. gång på gång till att berätta om hur viktig hennes far var för att driva på familjen. Dawn på saxofon längst upp till höger tillsammans med – Ingen av oss skulle vara de vi är idag utan pappa, berättar sina syskon i familjebandet. De komponerade även Dawn i dokumentären The Unforgettable Hampton Family. egna stycken, däribland familjefavoriten the Push. ag vill att ni ska gå på era danslektioner. Ni har möten har många likheter med ett väckelsemöte. Hon kräver Pappa Deacon fick barnen att öva i sex till åtta timmar var- några av världens bästa lärare. Lär er allt de kan med jämna mellanrum att vi i publiken ska bekräfta att vi je dag vilket lade grunden till deras musikaliska karriärer lära er. Sen vill jag att ni kastar ut den skiten genom hör vad hon säger och stämningen stegras hela tiden i loka- som vuxna. Deacon Hampton verkar ha varit en stolt man. ” fönstret och dansar, säger Dawn Hampton. len. Men hon predikar inte någon personlig frälsning. Hon – De flesta idag inser inte hur lyckligt lottade de är, berät- PRIVAT FOTO: Den lilla kutryggiga tanten med starkt mar- predikar att dansen utöver att ge oss mer glädje i livet kom- tar hon för mig. Vi tog aldrig emot bidrag från staten, vår far kerade ögonbryn och glitterbasker står framför mer att rädda världen från krig, hat och depression. tillät inte det. Det fanns dagar som vi fick gå hungriga och du Herrängs scen och får hela publiken att skratta. Allt hon Det är svårt att inte bli förälskad i den lilla damen med den tog det som något givet av gud. J starka utstrålningen. Om jag ska vara ärlig så är det mest för säger förstärks av hennes levande minspel. Hon dansar med I dokumentären får man veta att Dawns farmor var slav hela ansiktet. Hon kan göra en minimal rörelse med ögon- att få en chans till en personlig pratstund med henne som och hennes far Deacon Hampton föddes bara tolv år efter DAWN HAMPTON brynet och den lilla rörelsen är dans. jag insisterar på att det är jag som ska intervjua henne när slaveriets avskaffande. Han fick aldrig själv gå i skolan, men – För oavsett vad lärarna lär dig så måste du alltid lägga till hon för nittonde gången besöker Herräng Dance Camp. Vi Född: 1928 i Middleton, Ohio lärde sig att läsa på egen hand och han var sedan den som un- Bor: New York dig själv. Dans kommer inte härifrån, säger hon och pekar på har stämt träff i Bar Bedram efter hennes möte som hon dervisade alla sina barn under deras kringresande uppväxt. Dansar: På Swing 46 och Frim sitt huvud. Dans kommer härifrån, fortsätter hon och lägger håller varje vecka när hon är på lägret. Eftersom jag själv var Fram Jam i NYC – Det mesta vi kunde fick vi lära oss av vår far, säger Dawn. med på mötet veckan innan kan jag tolka ljuden från vånin- handen över hjärtat. Jag vill att ni ska hitta dansaren inom er. Karriär: Saxofonist, kabaréartist, Han undervisade oss i engelska och matte. Han lärde oss När Dawn håller sina lektioner är hennes främsta mål att gen ovanför. Med jämna mellanrum hörs gapskratt och ap- danslärare och författare allt. Vi hade historieböcker, speciellt i svart historia. Det var lära oss att dansa till musiken. Hon vill att vi ska lyssna på plåder. En indisk låt drar igång och jag vet att Dawn dansar Favoritlåt: Splanky med Count något som inte undervisades i det allmänna skolsystemet. musiken och uttrycka den dans som finns inom oss. Hennes till Bhangra, en av hennes favoritlåtar. En stund senare hörs Basie & His Orchestra Dawn berättar att hennes far brukade säga att om man » 22 SWING NR 3 2013 SWING NR 3 2013 2 3 När Dawn 1959 inledde sin solokarriär som kabaréartist fick DOKUMENTÄREN hon en helt annan publik. Efter att familjen slagit sig ner Julie Cohens dokumentär – Mitt första uppträdande i New York var på en gaybar och i Indianapolis bildade systrarna The Unforgettable Hampton ”Mitt första uppträdande det var då jag verkligen började bli den person som jag var. Hampton en egen vokalgrupp. Family från 2011 berättar Jag jobbade på gaybarer, jag jobbade inte med svarta män- historien om hur de musika- i New York var på en niskor, jag jobbade inte för vita människor, jag jobbade för liska syskonen lyckades lämna homosexuella män. Det var en helt annan livsstil. De visade ett avtryck i jazzhistorien. gaybar och det var då jag mer uppskattning för det du gjorde. Förutom Dawn får vi även Hon fick sitt första jobb på en gaybar som hette The Lions träffa syskonen Locksly ”Slide” Den i Greenwich Village och under 60- 70- och 80-talet hade Hampton som gjort sig ett verkligen började bli den hon stora framgångar som kabaréartist. Hon erkänner villigt namn som jazztrombonist att hon var en diva. Dawn berättar att hon aldrig såg sig själv samt Virtue och Aleetra som person som jag var som en gayikon, men hon vet att hon var det. uppträdde som en duo till – De älskade mig och jag kände inte till något annat då än sent i livet. Dokumentären min homosexuella publik. finns tillgänglig i sin helhet på Vännen Freeman Gunter berättar i The Unforgettable Vimeo.