DAWN HAMPTON En gayikon med

HISTORIELEKTIONEN

Hon harbalettdrömmar inspirerat otaliga swing­­dansare att verkligen släppa loss. Med humor och musikalitet lär Dawn Hampton ut att dansen måste komma från hjärtat. Sara Arvidsson­ har träffat en odivig diva som har ­svaret på hur vi kan skapa världsfred.

TEXT SARA ARVIDSSON FOTO TAMARA PINCO

20 SWING NR 3 2013 SWING NR 3 2013 2 1 var artist kunde man alltid få jobb och det visade sig att han skulle få rätt. Han sa att musiken var det enda sättet för svar- ”Oavsett vad lärarna lär ta människor att försörja sig eftersom många vita ansåg att svarta var överlägsna som artister. dig så måste du alltid Deacon Hampton spelade även på folks fördomar genom att döpa familjebandet till Deacon Hampton’s Picaninnies, lägga till dig själv som är en grovt rasistisk term för svarta barn som var för små för att plocka bomull. Senare döptes bandet om till Deacon Hampton’s Cotton Pickers. Dawn förklarar att de inte tillät stampandet av hundratals fötter från dansare som uppslup- sig själva att fundera så mycket över de namnen när de var pet och euforiskt verkligen dansar med personen som suttit små. bredvid under mötet. Dawn har en förmåga att få folk att – Vi gjorde bara vad vi var tvungna att göra, säger hon. Vi släppa loss och det här är mötets klimax. var en familj så vi var tvungna att göra vad vår far ville att vi Snart ska jag väl få min intervju? Men jag får snällt vän- skulle göra. ta i ytterligare en timme medan Dawn äter ärtsoppa och Det var barnarbeteslagstiftningen som till slut gjorde att pannkaka en trappa upp. Jag väntar i sammanlagt en och en familjen slog sig ner i Indianapolis och då fick de yngsta halv timme, men jag inser att det är vad som krävs för att få barnen gå i skolan för första gången. De fortsatte dock att chansen att prata med en person som Dawn. Till slut sitter uppträda på stadens scener. hon framåtlutad mittemot mig vid bordet och jag hoppas att hennes hesa stämma ska överrösta bluesmusiken i bakgrun- Efter andra världskriget tog den äldste brodern Duke över den även på min inspelning av intervjun, för jag tappar helt ledningen i bandet och under 40- och 50-talet uppträd- förmågan att anteckna något vettigt. de familjen på alla de stora dansinrättningarna som Savoy Dawn har ett självklart sätt som gör att hon fångar publik- och the Appollo Theater i Harlem. Höjdpunkten kom dock i en. Det är inte så konstigt. Hon har stått på scen sedan hon slutet av 40-talet när de uppträdde på Carnegie Hall. Dawn var tre år gammal. Alla syskon i den stora familjen Hampton berättar i dokumentären The Unforgettable Hampton Family sattes på scen så fort de var gamla nog att hålla i ett instru- att det enda som gjorde ont den kvällen var att pappa Dea- ment och de fick spela det som för tillfället behövdes i famil- con redan hade gått bort då och att han aldrig fick chansen jebandet. Det handlade aldrig om att välja ett instrument att uppleva familjebandets största succé. Under storhets- och som barn hade Dawn helt andra drömmar. tiden försökte många av de bästa storbanden, däribland – Jag ville aldrig spela saxofon, säger hon med eftertryck. Count Basie, rekrytera flera av syskonen till bandet men de Jag ville dansa balett. blev bryskt avvisade. Men Dawn förklarar att det aldrig kom på fråga att hon –Varför skulle vi splittra vårt band för att göra hans bättre, skulle bli balettdansös. Danslektioner var dyrt och familjen säger Dawn i dokumentären. var väldigt fattig. Hon påpekar att det är anledningen till att Det var musikaliska meningsskiljaktigheter som gjorde att det än idag finns väldigt få svarta balettdansare. bandet till slut splittrades och började uppträda i andra kon- stellationer. Systrarna Dawn, Aleetra, Virtue och Carmelita Dawn bodde inte i ett hus förrän hon var nio år gammal. Hon inspirerades av the Andrew Sisters och uppträdde tillsam- föddes 1928 och växte upp på ett kringresande tivoli där de mans som the Hampton Sisters. bodde i tält och husvagnar. De var tolv barn i familjen och Dawn Hampton är minst lika exalterad som publiken när nio av dem överlevde till vuxen ålder. Dawn återkommer hon håller möte i stora salen på Folkets hus i Herräng. gång på gång till att berätta om hur viktig hennes far var för att driva på familjen. Dawn på saxofon längst upp till höger tillsammans med – Ingen av oss skulle vara de vi är idag utan pappa, berättar sina syskon i familjebandet. De komponerade även Dawn i dokumentären The Unforgettable Hampton Family. egna stycken, däribland familjefavoriten the Push. ag vill att ni ska gå på era danslektioner. Ni har möten har många likheter med ett väckelsemöte. Hon kräver Pappa Deacon fick barnen att öva i sex till åtta timmar var- några av världens bästa lärare. Lär er allt de kan med jämna mellanrum att vi i publiken ska bekräfta att vi je dag vilket lade grunden till deras musikaliska karriärer lära er. Sen vill jag att ni kastar ut den skiten genom hör vad hon säger och stämningen stegras hela tiden i loka- som vuxna. Deacon Hampton verkar ha varit en stolt man. ” fönstret och dansar, säger Dawn Hampton. len. Men hon predikar inte någon personlig frälsning. Hon – De flesta idag inser inte hur lyckligt lottade de är, berät- PRIVAT FOTO: Den lilla kutryggiga tanten med starkt mar- predikar att dansen utöver att ge oss mer glädje i livet kom- tar hon för mig. Vi tog aldrig emot bidrag från staten, vår far kerade ögonbryn och glitterbasker står framför mer att rädda världen från krig, hat och depression. tillät inte det. Det fanns dagar som vi fick gå hungriga och du Herrängs scen och får hela publiken att skratta. Allt hon Det är svårt att inte bli förälskad i den lilla damen med den tog det som något givet av gud. J starka utstrålningen. Om jag ska vara ärlig så är det mest för säger förstärks av hennes levande minspel. Hon dansar med I dokumentären får man veta att Dawns farmor var slav hela ansiktet. Hon kan göra en minimal rörelse med ögon- att få en chans till en personlig pratstund med henne som och hennes far Deacon Hampton föddes bara tolv år efter DAWN HAMPTON brynet och den lilla rörelsen är dans. jag insisterar på att det är jag som ska intervjua henne när slaveriets avskaffande. Han fick aldrig själv gå i skolan, men – För oavsett vad lärarna lär dig så måste du alltid lägga till hon för nittonde gången besöker Herräng Dance Camp. Vi Född: 1928 i Middleton, Ohio lärde sig att läsa på egen hand och han var sedan den som un- Bor: New York dig själv. Dans kommer inte härifrån, säger hon och pekar på har stämt träff i Bar Bedram efter hennes möte som hon dervisade alla sina barn under deras kringresande uppväxt. Dansar: På Swing 46 och Frim sitt huvud. Dans kommer härifrån, fortsätter hon och lägger håller varje vecka när hon är på lägret. Eftersom jag själv var Fram Jam i NYC – Det mesta vi kunde fick vi lära oss av vår far, säger Dawn. med på mötet veckan innan kan jag tolka ljuden från vånin- handen över hjärtat. Jag vill att ni ska hitta dansaren inom er. Karriär: Saxofonist, kabaréartist, Han undervisade oss i engelska och matte. Han lärde oss När Dawn håller sina lektioner är hennes främsta mål att gen ovanför. Med jämna mellanrum hörs gapskratt och ap- danslärare och författare allt. Vi hade historieböcker, speciellt i svart historia. Det var lära oss att dansa till musiken. Hon vill att vi ska lyssna på plåder. En indisk låt drar igång och jag vet att Dawn dansar Favoritlåt: Splanky med Count något som inte undervisades i det allmänna skolsystemet. musiken och uttrycka den dans som finns inom oss. Hennes till Bhangra, en av hennes favoritlåtar. En stund senare hörs Basie & His Orchestra Dawn berättar att hennes far brukade säga att om man »

22 SWING NR 3 2013 SWING NR 3 2013 2 3 När Dawn 1959 inledde sin solokarriär som kabaréartist fick DOKUMENTÄREN hon en helt annan publik. Efter att familjen slagit sig ner Julie Cohens dokumentär – Mitt första uppträdande i New York var på en gaybar och i Indianapolis bildade systrarna The Unforgettable Hampton ”Mitt första uppträdande det var då jag verkligen började bli den person som jag var. Hampton en egen vokalgrupp. Family från 2011 berättar Jag jobbade på gaybarer, jag jobbade inte med svarta män- historien om hur de musika- i New York var på en niskor, jag jobbade inte för vita människor, jag jobbade för liska syskonen lyckades lämna homosexuella män. Det var en helt annan livsstil. De visade ett avtryck i jazzhistorien. gaybar och det var då jag mer uppskattning för det du gjorde. Förutom Dawn får vi även Hon fick sitt första jobb på en gaybar som hette The Lions träffa syskonen Locksly ”Slide” Den i Greenwich Village och under 60- 70- och 80-talet hade Hampton som gjort sig ett verkligen började bli den hon stora framgångar som kabaréartist. Hon erkänner villigt namn som jazztrombonist att hon var en diva. Dawn berättar att hon aldrig såg sig själv samt Virtue och Aleetra som person som jag var som en gayikon, men hon vet att hon var det. uppträdde som en duo till – De älskade mig och jag kände inte till något annat då än sent i livet. Dokumentären min homosexuella publik. finns tillgänglig i sin helhet på Vännen Freeman Gunter berättar i The Unforgettable Vimeo. Hampton Family att Dawn var drottningen på stadens kabaré­scener. På den tiden var gayvärlden en hemlig värld som bara de invigda kände till. Han berättar hur befriande det var när någon som Dawn kom och mötte dem med öppna armar utan att ställa några frågor. Dawns karriär blomstrade och hon fick huvudrollen i musikalen Greenwich Village USA. Hennes prestation led- de till strålande recensioner. Hon undervisade även andra artister såsom den blivande gayikonen Bette Middler. Idag är det främst lindy hopdansare som får ta del av hennes un- dervisning, även om det inte var självklart från början att det skulle bli just så.

När Dawn först blev tillfrågad om att undervisa på Herräng Dance Camp tänkte hon att hon inte hade något att tillföra FOTO: PRIVAT eftersom hon inte var danslärare. Det var när Frankie Man- SJÄLVSTÄNDIG ning fyllde 80 år som hon blev presenterad för Lennart West- ville att de skulle förstå att dansen kom från svarta männis- New York var en erlund som är en av personerna bakom lägret. Efter en stund kor, säger hon. oemot­ ståndlig­ lockelse lyckades han övertyga henne om att hon som levt i jazz- och Första besöket i Herräng blev en chock. för den unga Dawn. Hon swingdansvärlden under så många år hade något väldigt – Jag var chockad över att se alla dessa vita människor inledde sin solokarriär som viktigt att bidra med. dansa lindy hop, jag kunde inte tro det. Jag blev rörd över kabaréartist på the Lions – Lennart tyckte det var viktigt att de unga som precis bör- att se människor från så många ställen som var här. Förra Den i Greenich Village. jat dansa skulle få höra om min historia och förstå mer. Han veckan hade de deltagare från 44 länder, fortsätter hon, det var fantastiskt. Dawn har bara missat Herräng en enda gång de senaste tjugo åren och det var för att hon var på släktträff i India- napolis. När jag frågar henne varför hon kommer tillbaka år efter år svarar hon glatt: – För att de fortsätter att fråga. Hon säger också att hon kommer fortsätta att komma till- baka så länge hon lever. – Det här stället är det främsta exemplet på vad dans kan åstadkomma, säger hon.

Som specialinbjuden gäst har Dawn alltid en stol reserverad vid sidan av dansgolvet där hon sitter och blickar ut över de dansande paren. Hon nickar alltid gillande i takt till musik- en. Jag har vid flera tillfällen betraktat henne och funderat på vad hon tänker när hon ser oss dansa. Så nu tar jag tillfäl- let i akt och frågar. – En del som dansar har tagit en massa lektioner, men de känner fortfarande inte vad de borde känna, säger hon. Det har hänt att jag har sett någon snubbe som gått runt och bju- dit upp tjejer utan att ha goda avsikter. Då brukar jag vinka till mig tjejen och säga ”dansa inte med honom”. »

24 SWING NR 3 2013 SWING NR 3 2013 2 5 FOTO: PRIVAT DAWN HAMPTON Sommaren 2013 i Folkets Hus i Herräng – Dawn är lika ­glamourös nu som då. FOTO TAMARA PINCO 27 SWING NR 3 2013 FOTO: LINA DIAMANT LINA FOTO:

”Du kan välja om du vill vara trumpeten, trombonen eller trummorna. Du kan vara vad som helst, men dansa till musiken!

Jag borde inte bli så förvånad över Dawns svar eftersom ett återkommande budskap i hennes föreläsningar är att alla borde lära sig att både föra och följa. – Jag är trött på att se kvinnor stå längs med väggarna och vänta på att bli uppbjudna av någon man. Dansa med någon annan istället, säger hon under sin lektion. Hon säger också att män kan lära sig mycket genom att börja följa. Framförallt ger det en insikt i vad följaren går ige- nom. Även nu under intervjun tar hon upp frågan. – Kvinnor måste lära sig att leda, för ofta lämnas de ensam- ma med ansvar för sina familjer, med barnen. De måste kun- na jobba och försörja sina familjer ensamma. I dans är det samma sak. Det är därför jag uppmuntrar kvinnor att lära sig föra i livet också. När jag avslöjar att jag själv mest dansar som förare får jag ett glatt leende och en high-five. Resten av intervjun sitter hon och håller lätt i min hand eller slår lite på den för att bet- ona det hon berättar.

Musikaliteten i dansen är det viktigaste för Dawn. Hon be­ rättar om en speciell talang som hon har. – Jag kan alltid dansa till en låt, även om jag aldrig har hört den förut. Det är något som kommer till mig. Du kan välja om du vill vara trumpeten, trombonen eller trummorna. Du kan vara vad som helst, men dansa till musiken! Dawn visade exempel på den gåvan på en av Herrängs torsdagskabaréer. Hon framförde en improviserad dans till ett musikstycke som Filip Bagewitz hade komponerat för sin oud som är ett orientaliskt stränginstrument. Hon hade al- drig hört stycket innan men fick publiken att sitta trollbun- den under hela numret. Genom att vara totalt närvarande Dawn utvecklar sin teori om vad det är som orsakar krig. DAW N PÅ både på scenen och i musiken lyckades hon få publiken att – När människor tillverkar och säljer vapen tänker de inte VÄRLDSTURNÉ omväxlande skratta och gråta. Det märktes att hon har bliv- på hur många människor de dödar eller hur många familjer Dawn har rest över hela it äldre, för det tog en bra stund för henne att ta sig upp på de förstör. Det är därför kvinnor bör ta över inom politiken, världen för att inspirera scenen, men när hon väl hade gjort entré genom att sticka för kvinnor kommer inte att skicka ut sina söner i krig för att dansare på olika events. ut sina snirkliga fingrar ur ridån var det ingen tvekan om att dö. Det är bara män som kan göra det, för de sitter på sina Under 2013 besökte hon hon med hela sitt väsen är dansare och artist. kontor och röker sina stora cigarrer och bryr sig inte. förutom Herräng även Bra- När Dawn undervisar säger hon alltid åt publiken att ta sil Swing Out Extravaganza DANSARE frågar varför hon brukar säga med sina föräldrar och politiker för att introducera dem i och Legends of Swing i Dawn gjorde ett oför- När jag mot slutet av intervjun att dans kan bidra till världsfred ger hon mig ännu en high dansens värld. Det visar sig att de ständiga uppmaningarna Sydkorea. glömligt framträdande five och tittar på mig med lyfta ögonbryn. har gett resultat. till Filip Bagewitz låt – För att jag tror att det är sant. Jag har brorssöner och – Efter mötet idag var det en kille som tog med sin mamma Minnen från Furusund på brorsdöttrar som varit i krig, men så kan de inte dansa heller. fram till mig. Hon var så lycklig över att vara med sin son och torsdagskabarén vecka Hon förklarar att hon inte haft möjlighet att lära sina yn- det var en härlig känsla att de hade det här gemensamt. Hur tre på Herräng 2013. gre släktingar att dansa eftersom hon inte varit hemma, men många barn är det som har någonting gemensamt med sina FOTO: LINA DIAMANT att om hennes far hade varit i livet hade han sett till att de föräldrar? Hon sa att hon verkligen ville tacka mig för att jag alla hade dansat. fått hennes son att ta med henne hit till Herräng.

28 SWING NR 3 2013 SWING NR 3 2013 2 9