Inventering-Av-Skyddsvarda-Insekter

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Inventering-Av-Skyddsvarda-Insekter Niklas Johansson, Habo Niklas Johansson inventerar längs Snärjebäcken, Foto: Stefan Björn Övriga foton i rapporten är tagna av Niklas Johansson, om inget annat anges. 2 3 När man besöker Ölands eller Skånes sandmar- Dessa inventeringarna har 2015 kompletterats ker hittar man alltid intressanta och ovanliga in- med utökade inventeringar längs Bäckeboåsen - sektsarter. I dessa trakter är de höga naturvär- åter igen med stöd av bidrag för lokala natur- dena både välkända och uppenbara. Däremot var vårdsprojekt (LONA). Även resultatet av denna det alls inte lika uppenbart att de torra, oftast inventeringen visar på en överraskande stor sandiga, markerna i Nybro kommun håller mångfald av arter beroende av öppna, torra mil- samma slags värden. De torra, sandiga miljöerna jöer, men även fuktigare lövträdsrika miljöer i Nybro kommun finns både i det småbrutna od- längs Snärjebäcken. lingslandskapet och i de orter som byggts på Som ett resultat av inventeringen, kommer kom- åsar, främst Nybro stad och Bäckebo. Det hand- munen bland annat se över skötsel av kom- lar om åker- och skogskanter, golfbanor, betade munägda ytor i området samt studera möjlighet- åssluttningar, övergivna täkter, mindre ruderat- erna att anlägga ett antal ”mångfaldsytor” marker, järnvägsbankar och vägskärningar. Ytan spridda på och i anslutning till Bäckeboåsen, för varje biotop är kanske liten, men totalytan ändå stor. Lägg till östra Smålands torra och varma klimat, så börjar man inse att här finns Nybro, en oväntat artrik kommun! kanske något unikt. Med stöd av bidrag för lokala naturvårdsprojekt (LONA) engagerade Nybro kommun 2014 bio- logen Niklas Johansson, Habo för att genomföra Stefan Björn en inventering av insekter beroende av just dessa Kommunekolog torra, sandiga miljöer. Huvudfokus för invente- ringen var steklar, främst bin, men även natur- . vårdsintressasnta arter från andra insektsgrupper samlades in. Att huvudfokus var steklar beror bland annat på att många av arterna har svårt att överleva idag, men även att de har stor betydelse för pollineringen av växter. 4 Denna rapport redovisar resultatet från en inven- hus stridulus, humlekortvinge Emus hirtus, ge- tering av skyddsvärda insekter utmed Bäckebo- tingrovfluga Asilus crabroniformis, tallsotblom- åsen 2015. Totalt noterades 852 insektsarter fluga Psilota atra, urskogsvedfluga Xylophagus 2015. Av dessa är 125 arter att betrakta som kowarzi, pärlbi Biastes truncatus samt guld- skyddsvärda, rödlistade eller på annat sätt noter- stekeln Chrysis iris. bara. 60 arter finns med på den nationella rödlis- tan för hotade arter. Bäckeboåsen uppvisar ett extremt artrikt ekosy- stem som är resultatet av mötet mellan de artrika Tio arter, fyra flugor och sex steklar presenteras skogarna uppåt Allgunnen, de småskaliga jord- här som nya för landet. Flugorna är: Brachypal- bruksbygderna i Nybro kommuns skogsbygder pus valgus, Criorhina pachymera (Syrphidae), och de örtrika, hedartade sandmarkerna i mer Fannia pauli (Fanniidae) och Hilara griseifrons kustnära områden. De skyddsvärda arterna som (Empedidae). Steklarna är: Trichomma fulvidens noterats är framför allt knutna till örtrika torr- (Anomaloninae), Lissonota lissonotator ängar, glesa blandskogar och äldre timmerbygg- (Banchinae), Barichneumon scopulatus nader och det är uppenbart att den symbios mel- (Ichneumoninae), Coleocentrus soleatus lan skogsbygd, mellanbygd och slättbygd som (Acaenitinae), Pimpla insignatoria (Pimplinae) manifesteras utmed Bäckeboåsen ger upphov till och Aritranis (Hoplocryptus) heliophilus ett av landets rikaste områden när det gäller bio- (Cryptinae). logisk mångfald. Föreslagna åtgärder för att gynna den i flera fall starkt trängda faunan är Dessutom noterades ett flertal arter som är att anläggandet av mångfaldsytor i anslutning till betrakta som sällsynta eller nyligen belagts från Bäckebo samhälle och ett mer regionalt anpassat Sverige som parasitsteklarna Pseudorhyssa al- skogsbruk som tar större hänsyn till regionens pestris (Poemeniinae) samt Idiolispa striata naturliga inslag av lövträd och den för Nordeu- (Cryptinae). Den sistnämnda endast känd genom ropa helt unika insektsfaunan. en handfull fynd från hela världen. Bland de röd- listade arterna noteras t.ex. trumgräshoppa Psop- 5 Bäckeboåsen sträcker sig genom den norra delen Under en mer heltäckande inventering av insek- av Nybro och delar av Kalmar kommun och ut- ter på torrängar och sandmarker i Nybro kom- görs av en isälvsavlagring under högsta kustlin- mun under 2014 utkristalliserades Bäckeboåsen jen. Jordarterna består längs själva åsryggen del- som ett potentiellt hotspotområde med en allde- vis av finare sandsediment men också ursvallade les unik sammansättning av skyddsvärda arter. moräner med grövre material. Naturtyperna Trots att endast en enda inventeringspunkt för- längs åsen är omväxlande och sträcker sig från lagts till trakten (Bäckebo idrottsplats- se Jo- äldre skogsmiljöer dominerade av ek, tall och hansson 2014b) visade resultatet på flera natur- asp via småskaliga betesmarker till hedartade vårdsintressanta arter som trumgräshoppa, sandmarker. Traditionellt har bebyggelsen för- pärlbi, monkesolbi och småfibblebi. Dessutom lagts till de högre lägena på åsryggen. Detta är noterades sandödla i en liten population. Detta dels ett resultat av de omgivande mer låglänta indikerade att de öppna hävdade torrmarkerna markerna är genomgående sumpiga och stenrika, längs åsen potentiellt kunde hysa fler skydds- medan de högre belägna sand- och lerjordarna värda arter vilket i sin tur motiverade denna för- utmed åsen erbjudit miljöer mer lämpliga för djupade undersökning. jordbruk. På själva åsryggen har man också an- lagt de äldre körvägarna från mer kustnära områ- den upp i skogsbygden vilket centrerat infra- strukturen till att löpa längs åsen. Genom den demografiska utveckling som områ- det genomgått under den senare hälften av 1900- talet är tillgången på igenväxande betesmarker och skogsmiljöer deprimerande riklig. Detta ak- tualiserar också ett akut behov av att identifiera värdekärnor för att om möjligt kunna fokusera bevarandearbetet till de områden där det gör mesta möjliga naturvårdsnytta. 6 Under inventeringens inledande skede och re- tiden för artbestämning minimeras. Metoden kognosceringen av miljöerna blev det uppen- fungerar dessutom utmärkt för många andra bart att miljöerna längs åsen kunde delas in i insektsgrupper som flugor, skinnbaggar och tre huvudsakliga ”värdetrakter” (Figur 1). In- växtätande skalbaggar varvid naturvårdsintres- delningen tar sitt avstamp i förekommande hu- santa arter inom inventerarens kompetens- vudsakliga miljötyper och faunasamman- spektrum som kan noteras. sättning, men kan i förlängningen också vara ett sätt att underlätta framtida bevarandearbete Fällor har endast nyttjats på en av dellokalerna genom att peka ut strukturer och miljöer som - Bjällingsmåla. Dels användes ett mindre an- är avgörande för den enskilda värdetraktens tal fönsterfällor (5 st.). Fönsterfällorna består höga naturvärden. Inom de tre värdetrakterna av en genomskinlig plastskiva med måtten besöktes sju fasta dellokaler mer löpande, men 25x50 cm. Under skivan, som skruvas fast ver- ofta gjordes också tillfälliga nedslag i miljöer tikalt, vinkelrät mot stammen på ett träd, sitter som för tiden för fältbesök befanns hysa intres- en tratt ansluten till ett uppsamlingskärl med santa växter eller strukturer. konserverande vätska. Vätskan i fönsterfäl- lorna bestod i detta fall av lika delar vatten och Inventeringen har nästan uteslutande genom- miljövänlig glykol (propylenglykol) samt en förts med slaghåvning med stekelhåv. Denna skvätt diskmedel för att ta bort ytspänningen. håv består av en stor (50 cm i diameter) fjä- rilshåv med vitt tyg som förstärkts med ett Ett, skulle det visa sig, mycket intressant fäll- kraftigt långt skaft (1,5 m aluminium) och för- komplement utgjorde de två malaisefällor som stärkt håvring (aluminiumprofil 3*12 mm). placerades ut i anslutning till en GROT-hög i Vidare har håvkanten försetts med ett kraftigt Bjällingsmåla. En malaisefälla består av en presenningstyg. Själva insamlingen sker ge- tältliknande nätkonstruktion som fungerar som nom att man slår/skrapar ett antal slag en stor barriär. De insekter som stöter på fällan (vanligtvis ca 10 ggr) i låg eller hög örtvege- söker sig ofta uppåt varvid de insamlas i en tation. Efter slagen spänner man ut håvnätet burk med konserveringsvätska. Fällorna place- och studerar innehållet. Insamlaren kan då ge- rades ut i början av juni och tog in i mitten av nom att ha erfarenhet av arters utseende augusti. (skuggprofil), rörelsemönster och storlek, snabbt och smidigt urskilja intressanta arter Om möjligt har insamlade djur bestämts i fält, som därvid noteras eller insamlas för senare belagts med foto och därefter släpps på insam- bestämning. En slagserie i intressant vegetat- lingsplatsen. Arter som måste insamlas för sä- ion brukar kan innebära att uppemot 50 indivi- ker bestämning plockas ur håven med nypan der av de fokusgrupper som berörs av förelig- och placeras i en burk med ättiketer. Större gande inventering hamnar i håven, vilket i sin djur med stick- eller bitförmåga bedövas ge- tur innebär att metoden sett till effektivitet är nom håvnätet med ett distinkt tryck med ny- vida överlägsen alla andra kända insamlings- porna på mellankroppens sidor varvid djuren metoder. Håvningen kan utifrån inventerarens lätt kan plockas ur håven och placeras i insam- erfarenhet om arter och intressanta substrat lingsburken. Det tidsödande momentet att med styras till vid
Recommended publications
  • Cavity-Nest Boxes for Solitary Bees: a Century of Design and Research J
    Cavity-nest boxes for solitary bees: a century of design and research J. Scott Macivor To cite this version: J. Scott Macivor. Cavity-nest boxes for solitary bees: a century of design and research. Apidologie, 2017, 48 (3), pp.311-327. 10.1007/s13592-016-0477-z. hal-02973424 HAL Id: hal-02973424 https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-02973424 Submitted on 21 Oct 2020 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. Apidologie (2017) 48:311–327 Review article * INRA, DIB and Springer-Verlag France, 2016 DOI: 10.1007/s13592-016-0477-z Cavity-nest boxes for solitary bees: a century of design and research J. Scott MACIVOR Department of Biological Sciences, University of Toronto Scarborough, 1265 Military Trail, Toronto, ON M1C 1A5, Canada Received 25 May 2016 – Revised 3 September 2016 – Accepted 26 September 2016 Abstract – A variety of solitary bee species that naturally nest in wood and plant stems aboveground also readily accept nest boxes, which are human-made devices that aggregate these nesting conditions. Nest boxes are sheltered bundles of hollow plant stems, bamboo or reeds, and holes drilled into wood or cavities made of other materials such as glass or polystyrene.
    [Show full text]
  • Hymenovaria 15 Een Boekbespreking Te Maken Van Environmental Context
    nummer 15 november 2017 Nieuwsbrief Sectie Hymenoptera Nederlandse Entomologische Vereniging In dit nummer onder meer: Meewerken aan de bijenatlas voor België Veldobservaties Bijen en wespen in het natte natuurgebied De Bruuk Ephialtes manifestator gekweekt uit nest van Ancistrocerus trifasciatus De Mexicaanse zwartsteel nestelt in mijn tuin Op zoek naar Leucospis dorsigera nr. 15, november 2017 ISSN 1387-1773 Foto voorpagina: Vespa velutina nigrithorax , werkster. Foto: Albert de Wilde. Nieuwsbrief sectie Hymenoptera van de Nederlandse Entomologische Vereniging Vormgeving: Jan Smit. Redactie J. D’Haeseleer, T. Peeters, J. Smit, E. van der Spek Redactieadres Voermanstraat 14, 6921 NP Duiven e-mail: [email protected] Website www.hymenovaria.nl Redactioneel Een redelijk gevuld en gevarieerd nummer. Bij ‘Literatuur’ de HymenoBiblio over 2016, twee Allereerst de aankondiging van de voorjaarsexcursie in boekbesprekingen door Theo Peeters en een 2018 naar de Peel in Brabant. Een verslag van de boekbespreking door Jan Smit. voorjaarsexcursie naar ’t Roegwold in Groningen, Bij ‘Oproepen’ de vraag om de bijdrage voor komend afgelopen voorjaar. Erik van der Spek doet verslag van jaar (2018) over te maken, gegevens op te sturen voor het Aculea-weekend, afgelopen zomer in België. Kort de rubriek ‘Leuke waarnemingen’ in HymenoVaria 16, verslag van de cursusdag ‘Bijen’, georganiseerd door de vraag om gegevens aan de deelnemers van de de NEV. En we hebben een viertal opmerkelijke excursie naar de Chaamse bossen, plus nog een ‘Veldobservaties’. oproep om medewerking aan De Wilde Bijenlinie. Bij ‘Artikelen’ vertelt Stijn Schreven over het Verder de aankondiging van de studiedag onderzoek in het natuurgebied De Bruuk, René ‘Goudwespen van de Chrysis ignita -groep’ op 13 januari Veenendaal kweekte een sluipwesp uit het nest van 2018, in Amsterdam.
    [Show full text]
  • Millichope Park and Estate Invertebrate Survey 2020
    Millichope Park and Estate Invertebrate survey 2020 (Coleoptera, Diptera and Aculeate Hymenoptera) Nigel Jones & Dr. Caroline Uff Shropshire Entomology Services CONTENTS Summary 3 Introduction ……………………………………………………….. 3 Methodology …………………………………………………….. 4 Results ………………………………………………………………. 5 Coleoptera – Beeetles 5 Method ……………………………………………………………. 6 Results ……………………………………………………………. 6 Analysis of saproxylic Coleoptera ……………………. 7 Conclusion ………………………………………………………. 8 Diptera and aculeate Hymenoptera – true flies, bees, wasps ants 8 Diptera 8 Method …………………………………………………………… 9 Results ……………………………………………………………. 9 Aculeate Hymenoptera 9 Method …………………………………………………………… 9 Results …………………………………………………………….. 9 Analysis of Diptera and aculeate Hymenoptera … 10 Conclusion Diptera and aculeate Hymenoptera .. 11 Other species ……………………………………………………. 12 Wetland fauna ………………………………………………….. 12 Table 2 Key Coleoptera species ………………………… 13 Table 3 Key Diptera species ……………………………… 18 Table 4 Key aculeate Hymenoptera species ……… 21 Bibliography and references 22 Appendix 1 Conservation designations …………….. 24 Appendix 2 ………………………………………………………… 25 2 SUMMARY During 2020, 811 invertebrate species (mainly beetles, true-flies, bees, wasps and ants) were recorded from Millichope Park and a small area of adjoining arable estate. The park’s saproxylic beetle fauna, associated with dead wood and veteran trees, can be considered as nationally important. True flies associated with decaying wood add further significant species to the site’s saproxylic fauna. There is also a strong
    [Show full text]
  • Changes in the Composition of the Bee Populations of the Mohelno Serpentine Steppe After 70 Years (Hymenoptera: Apiformes)
    ACTA UNIVERSITATIS AGRICULTURAE ET SILVICULTURAE MENDELIANAE BRUNENSIS Volume LIX 37 Number 6, 2011 CHANGES IN THE COMPOSITION OF THE BEE POPULATIONS OF THE MOHELNO SERPENTINE STEPPE AFTER 70 YEARS (HYMENOPTERA: APIFORMES) A. Přidal, P. Veselý Received: June 30, 2011 Abstract PŘIDAL, A., VESELÝ, P.: Changes in the composition of the bee populations of the Mohelno Serpentine Steppe a er 70 years (Hymenoptera: Apiformes). Acta univ. agric. et silvic. Mendel. Brun., 2011, LIX, No. 6, pp. 291–312 Mohelno serpentine steppe (Mohelenská hadcová step) is a unique natural habitat of European importance. Since its last apidologic proper survey passed about 70 years. The objective of this work was to summarize the results of the apidological survey performed in the national nature reserve Mohelno Serpentine Steppe in a period of 2010–2011, characterize current changes in the composition of bee populations and propose recommendations for the management of this nature reserve. The survey was performed within 20 days and includes a total of 91 hours of observations in the fi eld with exact records of survey localization and weather. A total of 2705 bee individuals were caught using an insect net and examined. 71 to 276 bee individuals were identifi ed on individual days of monitoring. The bee density varied in a range of 18.4–87.1 bees per hour of the pure time of sampling. A total of 176 bee species were identifi ed. 115 bee species from the original list of 232 bee species were confi rmed by this survey (50 %). Species that were not confi rmed could disappear as a result of changes which have occurred in the Steppe biotope over the past 40 years or their disappearance is generally associated with changes in the population of a particular species in Moravia.
    [Show full text]
  • Bees, Wasps & Ants
    Sheringham and Beeston Regis Commons SSSI / SAC FAUNA: Hymenoptera INSECTA (Pterygota) Family/Order English Name. Scientific Name. Authority. Grid Ref. Tetrad/ Last Km sq. Common. Record. HYMENOPTERA. PAMPHILIDAE: Sawfly. Pamphilius inanitus (Villers, 1789) TG1642 1987? (Bees, Wasps and Ants) ARGIDAE: Elm Zig-zag Sawfly. Aproceros leucopoda Takeuchi, 1939 TG1642 14R/B 2020 Bramble Sawfly. Arge cyaneocrocea (Forster, 1771) TG1642 2016 Sawfly. Arge gracilicornis (Klug, 1814 ) TG1642 1987? CIMBICIDAE: Honeysuckle Sawfly. Abia lonicerae (Linnaeus) TG1641 14Q/B 2015 Club-horned Sawfly. Abia sericera (Linnaeus) TG1642 14R/B 2014 Club-horned Sawfly. Zaraea fasciata Linnaeus, 1758 TG1641/42 14R,14Q/B 2014 Birch Sawfly. Cimbex femoratus (Linnaeus, 1758) TG1642 14R/B 2017 SIRICIDAE: Greater Horntail Wasp. Urocerus gigas (Linnaeus, 1758) TG1642 14R/S 1992 CEPHIDAE: Sawfly. Calameuta pallipes (Klug, 1803) TG1642 1987? TENTHREDINIDAE: Willow Sawfly. Pontania proxima (Lepeletier, 1823) TG1642 14R/BS 2009 Willow Sawfly. Eupontania pedunculi (Hartig, 1837) TG1642 14R/B 1999 Willow Sawfly. Eupontainia viminalis (Linnaeus, 1758) TG1642 14R/B 2002 Willow Sawfly. Pontainia bridgemanii (Cameron, 1883) TG1642 14R/B 1999 Sawfly. Caliroa annulipes (Klug, 1816) TG1642 14R/S 2002 Hazel Sawfly. Craesus septentrionalis (Linnaeus, 1758) TG1641 14Q/B 2017 Sawfly. Blennocampa phyllocolpa Viitasaari & Vikberg, 1985 TG1642/41 14R,14Q/B 2003 Sawfly. Selandria serva (Fabricius, 1793) TG1642 14R/B 2013 Sawfly. Aneugmenus padi (Linnaeus, 1761) TG1642 1987? Bracken Sawfly. Strongylogaster multifasciata (Geoffroy, 1785) TG1642 14R/BS 2020 Sawfly. Dichrodolerus vestigialis (Klug, 1818) TG1642 1996 Sawfly. Dolerus germanicus (Fabricius, 1775) TG1642 1987? Sawfly. Eutomostethus ephippium (Panzer, 1798) TG1642 14R/BS 2020 Sawfly. Poodolerus aeneus Hartig, 1837 TG1642 1987? Sawfly. Dolerus brevitarus Hartig TG1642 1987? Sawfly.
    [Show full text]
  • Aculeate Bee and Wasp Survey Report 2015/16 for the Knepp Wildland Project
    Aculeate bee and wasp survey report 2015/16 for the Knepp Wildland Project Thomas Wood and Dave Goulson School of Life Sciences, The University of Sussex, Falmer, BN1 9QG Methodology Aculeate bees and wasps were surveyed on the Knepp Castle Estate as part of their biodiversity monitoring programme during the 2015/2016 seasons. The southern block, comprising 473 hectares, was selected for the survey as it is the most extensively rewilded section of the estate. Nine areas were identified in the southern block and each one was surveyed by free searching for 20 minutes on each visit. Surveys were conducted on April 13th, June 3rd and June 30th in 2015 and May 20th, June 24th, July 20th, August 7th and August 12th in 2016. Survey results and species of note A total of 62 species of bee and 30 species of wasp were recorded during the survey. This total includes seven bee and four wasp species of national conservation importance (Table 1, Table 2). Rarity classifications come from Falk (1991) but have been modified by TW to take account of the major shifts in abundance that have occurred since the publication of this review. The important bee species were Andrena labiata, Ceratina cyanea, Lasioglossum puncticolle, Macropis europaea, Melitta leporina, Melitta tricincta and Sphecodes scabricollis. Both A. labiata and C. cyanea show no particular affinity for clay. Both forage from a wide variety of plants and are considered scarce nationally for historical reasons and for their restricted southern distribution. M. leporina and M. tricincta are both oligolectic bees, collecting pollen from one botanical family only.
    [Show full text]
  • Specialized Bees Fail to Develop on Non- Host Pollen: Do Plants Chemically Protect Their Pollen?
    1 SPECIALIZED BEES FAIL TO DEVELOP ON NON- HOST POLLEN: DO PLANTS CHEMICALLY PROTECT THEIR POLLEN? 1 CHRISTOPHE J. PRAZ,ANDREAS MU¨LLER, AND SILVIA DORN ETH Zurich, Institute of Plant Sciences, Applied Entomology, Schmelzbergstrasse 9/LFO, 8092 Zurich, Switzerland Abstract Bees require large amounts of pollen for their own reproduction. While several morphological flower traits are known to have evolved to protect plants against excessive pollen harvesting by bees, little is known on how selection to minimize pollen loss acts on the chemical composition of pollen. In this study, we traced the larval development of four solitary bee species, each specialized on a different pollen source, when reared on non-host pollen by transferring unhatched eggs of one species onto the pollen provisions of another species. Pollen diets of Asteraceae and Ranunculus (Ranunculaceae) proved to be inadequate for all bee species tested except those specialized on these plants. Further, pollen of Sinapis (Brassicaceae) and Echium (Boraginaceae) failed to support larval development in one bee species specialized on Campanula (Campanulaceae). Our results strongly suggest that pollen of these four taxonomic groups possess protective properties that hamper digestion and thus challenge the general view of pollen as an easy-to-use protein source for flower visitors. Keywords Apoidea; Asteraceae; bee–flower relationships; Echium; Megachilidae; oligolectic bees; pollenkit; pollination; Ranunculus; secondary compounds; Sinapis; toxic pollen. INTRODUCTION (i.e., those with stamens coming to maturity before the The great majority of flowering plants rely on insects pistil) for example, female bees restrict their foraging to or other animals for pollination. This interaction has flowers in the male phase, thereby scarcely contributing shaped the evolution of both the angiosperms and their to pollination (Mu¨ller 1996a).
    [Show full text]
  • Simultaneous Percussion by the Larvae of a Stem-Nesting Solitary
    JHR 81: 143–164 (2021) doi: 10.3897/jhr.81.61067 RESEARCH ARTICLE https://jhr.pensoft.net Simultaneous percussion by the larvae of a stem- nesting solitary bee – a collaborative defence strategy against parasitoid wasps? Andreas Müller1, Martin K. Obrist2 1 ETH Zurich, Institute of Agricultural Sciences, Biocommunication and Entomology, Schmelzbergstrasse 9/ LFO, 8092 Zurich, Switzerland 2 Swiss Federal Research Institute WSL, Biodiversity and Conservation Biol- ogy, 8903 Birmensdorf, Switzerland Corresponding author: Andreas Müller ([email protected]) Academic editor: Michael Ohl | Received 23 November 2020 | Accepted 7 February 2021 | Published 25 February 2021 http://zoobank.org/D10742E1-E988-40C1-ADF6-7F8EC24D6FC4 Citation: Müller A, Obrist MK (2021) Simultaneous percussion by the larvae of a stem-nesting solitary bee – a collaborative defence strategy against parasitoid wasps? Journal of Hymenoptera Research 81: 143–164. https://doi. org/10.3897/jhr.81.61067 Abstract Disturbance sounds to deter antagonists are widespread among insects but have never been recorded for the larvae of bees. Here, we report on the production of disturbance sounds by the postdefecating larva (“prepupa”) of the Palaearctic osmiine bee Hoplitis (Alcidamea) tridentata, which constructs linear series of brood cells in excavated burrows in pithy plant stems. Upon disturbance, the prepupa produces two types of sounds, one of which can be heard up to a distance of 2–3 m (“stroking sounds”), whereas the other is scarcely audible by bare ear (“tapping sounds”). To produce the stroking sounds, the prepupa rapidly pulls a horseshoe-shaped callosity around the anus one to five times in quick succession over the cocoon wall before it starts to produce tapping sounds by knocking a triangularly shaped callosity on the clypeus against the cocoon wall in long uninterrupted series of one to four knocks per second.
    [Show full text]
  • The Genus Stelis Comprises Approximately 105 Species Worldwide, with About 20 to 25% of Them Occurring in the Western Palaearctic and the Middle East
    Supplement 18, 144 Seiten ISSN 0250-4413 / ISBN 978-3-925064-71-8 Ansfelden,24.März 2015 The Cuckoo Bees of the Genus Panzer, 1806 in Europe, North Africa and the Middle East A Review and Identification Guide Table of Contents Introduction ............................................................................................................ 4 General Part ............................................................................................................ 7 – Description of the Genus ........................................................................... 7 – Number of Species Described ................................................................... 7 – Species Diversity on Country Level .......................................................... 8 – Abundance of Stelis ................................................................................... 9 – Host Associations ...................................................................................... 9 – Flower Preferences ................................................................................... 15 – Flight Season ............................................................................................ 19 – Sexual Dimorphism .................................................................................. 19 – Geographic Variation ............................................................................... 19 – Taxonomy: The Subgenera of Stelis ........................................................ 20 Coverage and Methodology
    [Show full text]
  • Download Download
    Morphological phylogeny of Megachilini and the evolution of leaf-cuter behavior in bees (Hymenoptera: Megachilidae) Victor H. Gonzalez, Grey T. Gustafson, & Michael S. Engel Journal of Melitology No. 85 ISSN 2325-4467 3 July 2019 On the cover: A female of Megachile sp. preparing to take a freshly cut coinvine [Dal- bergia ecastaphyllum (L.) Taub. (Fabaceae: Faboideae: Dalbergieae)] leaf section back to her nest (Frenchman’s Forest Natural Area, Palm Beach County, Florida; photograph by Bob Peterson; used with permission). Journal of Melitology Bee Biology, Ecology, Evolution, & Systematics The latest buzz in bee biology No. 85, pp. 1–123 3 July 2019 Morphological phylogeny of Megachilini and the evolution of leaf-cuter behavior in bees (Hymenoptera: Megachilidae) Victor H. Gonzalez1,2, Grey T. Gustafson2,3, & Michael S. Engel2,3,4 Abstract. A unique feature among bees is the ability of some species of Megachile Latreille s.l. to cut and process fresh leaves for nest construction. The presence of a razor between the female mandibular teeth (interdental laminae) to facilitate leaf-cuting (LC) is a morphological novelty that might have triggered a subsequent diversifcation in this group. However, we have a lim- ited understanding of the phylogeny of this group despite the large number of described species and the origins and paterns of variations of this mandibular structure are unknown. Herein, using a cladistic analysis of adult external morphological characters, we explored the relation- ships of all genera of Megachilini and the more than 50 subgenera of Megachile s.l. We coded 272 characters for 8 outgroups and 114 ingroup species.
    [Show full text]
  • Oligolectic Bee Species in Northern Europe (Hymenoptera, Apoidea)
    © Entomologica Fennica. 8 January 1998 Oligolectic bee species in Northern Europe (Hymenoptera, Apoidea) Antti Pekkarinen Pekkarinen, A. 1998: Oligolectic bee species in Northern Europe (Hymenop­ tera: Apoidea).- Entomol. Fennica 8: 205-214. Evolution of flower specialization in bees, the concepts of poly-, oligo- and monolecty are reviewed. About 60 species recorded in the area of Finland and Sweden are regarded as oligolectic. The proportions of oligoleges among all pollen-collecting bee species are about 30 percent in a large area of central and Northern Europe. The proportion is about 15 percent in the northern boreal area of Finland and Sweden, where the percentage ofpolylectic bumblebees is much greater than in more southern areas. Of the solitary bee species recorded in Finland and Sweden, 25 are regarded as narrow oligoleges, of which 6 species collect pollen from Campanula and 5 from Salix. Eusocial Bombus consobrinus is regarded as a facultative narrow oligo lege of Aconitum septen­ trionale and, apparently, this bee species is the only oligolege in northern Europe, whose distribution completely covers that of the pollen plant. The distribution limits of some narrow oligoleges (e.g. Eucera longicornis and Andrena hattorfiana) approximately follow certain frequencies of their prin­ cipal pollen plants (Lathyrus pratensis and Knautia, respectively). Of the oligolectic bee species in Finland, 32 occur on the lists of threatened species of England, southwestern Germany or Poland. Records of E. longicornis and A. hattorfiana from various periods are given as examples of the decline of oligolectic bees in Finland during recent decades. Antti Pekkarinen, Department of Ecology and Systematics, P.
    [Show full text]
  • Heuschrecken, Wildbienen, Tagfalter Und Andere Insekten Im Naturpark Mühlviertel
    Heuschrecken, Wildbienen, Tagfalter und andere Insekten im Naturpark Mühlviertel Endbericht einer vom Naturpark Mühlviertel in Auftrag gegebenen Studie Durchführung: NATURSCHUTZBUND Oberösterreich Dr. Martin Schwarz 11. November 2011 Einleitung Dem Naturpark Mühlviertel standen bisher nur wenige Informationen zur Verfügung, welche Tierarten dort vorkommen. Um gezielte Schutzmaßnahmen durchführen zu können bzw. für die Öffentlichkeitsarbeit, besonders für die Sensibilisierung der Bevölkerung für den Schutz bedrohter Arten, ist es aber notwendig zu wissen, welche Arten hier vorkommen. Um diese Lücke zu verkleinern, wurde der NATURSCHUTZBUND Oberösterreich vom Naturpark Mühlviertel beauftragt, überblicksmäßige Erhebungen ausgewählter Insektengruppen durchzuführen, wobei dafür Heuschrecken, Wildbienen und Tagfalter vereinbart wurden. Untersuchungsgebiet Als Untersuchungsgebiet diente der 1.046 ha große Naturpark Mühlviertel. Dieser befindet sich in den Gemeinden Allerheiligen, Bad Zell, Rechberg und St. Thomas am Blasenstein und liegt auf einer Seehöhe von ca. 300 m (Naarntal) bis knapp 750 m (Kleinmaseldorf). Der durchschnittliche Jahresniederschlag beträgt 770 mm mit einem Niederschlagsmaximum in den Sommermonaten und im Frühjahr. Herbst und Winter sind dagegen äußerst trocken. Die durchschnittliche Jahrestemperatur beträgt 8,3 °C. Der Naturpark weist ein abwechslungsreiches, hügeliges Gelände mit Wiesen, Feldern, Gebüsch- und Gehölzgruppen sowie Wäldern, wobei immer wieder große Felsblöcke (Steinkobeln) hervorstechen, auf. Karge Böden (silikatische und podsolige Braunerden) mit hohem Stein- und Grusanteil sowie geringer Wasserspeicherkapazität dominieren im Naturpark. Es gibt hier noch vergleichsweise viele Böschungen und auch Wiesen, die extensiv bewirtschaftet werden. Jedoch werden einige früher extensiv genutzte Flächen nicht mehr genutzt. In der Gemeinde Rechberg sind derzeit 44,47 % und in St. Thomas 50,77% bewaldet. Wie aus der Urmappe von 1825 hervorgeht, nahm der Wald in den letzten 200 Jahren um etwa ein Drittel (Rechberg) bzw.
    [Show full text]