Inventering-Av-Skyddsvarda-Insekter
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Niklas Johansson, Habo Niklas Johansson inventerar längs Snärjebäcken, Foto: Stefan Björn Övriga foton i rapporten är tagna av Niklas Johansson, om inget annat anges. 2 3 När man besöker Ölands eller Skånes sandmar- Dessa inventeringarna har 2015 kompletterats ker hittar man alltid intressanta och ovanliga in- med utökade inventeringar längs Bäckeboåsen - sektsarter. I dessa trakter är de höga naturvär- åter igen med stöd av bidrag för lokala natur- dena både välkända och uppenbara. Däremot var vårdsprojekt (LONA). Även resultatet av denna det alls inte lika uppenbart att de torra, oftast inventeringen visar på en överraskande stor sandiga, markerna i Nybro kommun håller mångfald av arter beroende av öppna, torra mil- samma slags värden. De torra, sandiga miljöerna jöer, men även fuktigare lövträdsrika miljöer i Nybro kommun finns både i det småbrutna od- längs Snärjebäcken. lingslandskapet och i de orter som byggts på Som ett resultat av inventeringen, kommer kom- åsar, främst Nybro stad och Bäckebo. Det hand- munen bland annat se över skötsel av kom- lar om åker- och skogskanter, golfbanor, betade munägda ytor i området samt studera möjlighet- åssluttningar, övergivna täkter, mindre ruderat- erna att anlägga ett antal ”mångfaldsytor” marker, järnvägsbankar och vägskärningar. Ytan spridda på och i anslutning till Bäckeboåsen, för varje biotop är kanske liten, men totalytan ändå stor. Lägg till östra Smålands torra och varma klimat, så börjar man inse att här finns Nybro, en oväntat artrik kommun! kanske något unikt. Med stöd av bidrag för lokala naturvårdsprojekt (LONA) engagerade Nybro kommun 2014 bio- logen Niklas Johansson, Habo för att genomföra Stefan Björn en inventering av insekter beroende av just dessa Kommunekolog torra, sandiga miljöer. Huvudfokus för invente- ringen var steklar, främst bin, men även natur- . vårdsintressasnta arter från andra insektsgrupper samlades in. Att huvudfokus var steklar beror bland annat på att många av arterna har svårt att överleva idag, men även att de har stor betydelse för pollineringen av växter. 4 Denna rapport redovisar resultatet från en inven- hus stridulus, humlekortvinge Emus hirtus, ge- tering av skyddsvärda insekter utmed Bäckebo- tingrovfluga Asilus crabroniformis, tallsotblom- åsen 2015. Totalt noterades 852 insektsarter fluga Psilota atra, urskogsvedfluga Xylophagus 2015. Av dessa är 125 arter att betrakta som kowarzi, pärlbi Biastes truncatus samt guld- skyddsvärda, rödlistade eller på annat sätt noter- stekeln Chrysis iris. bara. 60 arter finns med på den nationella rödlis- tan för hotade arter. Bäckeboåsen uppvisar ett extremt artrikt ekosy- stem som är resultatet av mötet mellan de artrika Tio arter, fyra flugor och sex steklar presenteras skogarna uppåt Allgunnen, de småskaliga jord- här som nya för landet. Flugorna är: Brachypal- bruksbygderna i Nybro kommuns skogsbygder pus valgus, Criorhina pachymera (Syrphidae), och de örtrika, hedartade sandmarkerna i mer Fannia pauli (Fanniidae) och Hilara griseifrons kustnära områden. De skyddsvärda arterna som (Empedidae). Steklarna är: Trichomma fulvidens noterats är framför allt knutna till örtrika torr- (Anomaloninae), Lissonota lissonotator ängar, glesa blandskogar och äldre timmerbygg- (Banchinae), Barichneumon scopulatus nader och det är uppenbart att den symbios mel- (Ichneumoninae), Coleocentrus soleatus lan skogsbygd, mellanbygd och slättbygd som (Acaenitinae), Pimpla insignatoria (Pimplinae) manifesteras utmed Bäckeboåsen ger upphov till och Aritranis (Hoplocryptus) heliophilus ett av landets rikaste områden när det gäller bio- (Cryptinae). logisk mångfald. Föreslagna åtgärder för att gynna den i flera fall starkt trängda faunan är Dessutom noterades ett flertal arter som är att anläggandet av mångfaldsytor i anslutning till betrakta som sällsynta eller nyligen belagts från Bäckebo samhälle och ett mer regionalt anpassat Sverige som parasitsteklarna Pseudorhyssa al- skogsbruk som tar större hänsyn till regionens pestris (Poemeniinae) samt Idiolispa striata naturliga inslag av lövträd och den för Nordeu- (Cryptinae). Den sistnämnda endast känd genom ropa helt unika insektsfaunan. en handfull fynd från hela världen. Bland de röd- listade arterna noteras t.ex. trumgräshoppa Psop- 5 Bäckeboåsen sträcker sig genom den norra delen Under en mer heltäckande inventering av insek- av Nybro och delar av Kalmar kommun och ut- ter på torrängar och sandmarker i Nybro kom- görs av en isälvsavlagring under högsta kustlin- mun under 2014 utkristalliserades Bäckeboåsen jen. Jordarterna består längs själva åsryggen del- som ett potentiellt hotspotområde med en allde- vis av finare sandsediment men också ursvallade les unik sammansättning av skyddsvärda arter. moräner med grövre material. Naturtyperna Trots att endast en enda inventeringspunkt för- längs åsen är omväxlande och sträcker sig från lagts till trakten (Bäckebo idrottsplats- se Jo- äldre skogsmiljöer dominerade av ek, tall och hansson 2014b) visade resultatet på flera natur- asp via småskaliga betesmarker till hedartade vårdsintressanta arter som trumgräshoppa, sandmarker. Traditionellt har bebyggelsen för- pärlbi, monkesolbi och småfibblebi. Dessutom lagts till de högre lägena på åsryggen. Detta är noterades sandödla i en liten population. Detta dels ett resultat av de omgivande mer låglänta indikerade att de öppna hävdade torrmarkerna markerna är genomgående sumpiga och stenrika, längs åsen potentiellt kunde hysa fler skydds- medan de högre belägna sand- och lerjordarna värda arter vilket i sin tur motiverade denna för- utmed åsen erbjudit miljöer mer lämpliga för djupade undersökning. jordbruk. På själva åsryggen har man också an- lagt de äldre körvägarna från mer kustnära områ- den upp i skogsbygden vilket centrerat infra- strukturen till att löpa längs åsen. Genom den demografiska utveckling som områ- det genomgått under den senare hälften av 1900- talet är tillgången på igenväxande betesmarker och skogsmiljöer deprimerande riklig. Detta ak- tualiserar också ett akut behov av att identifiera värdekärnor för att om möjligt kunna fokusera bevarandearbetet till de områden där det gör mesta möjliga naturvårdsnytta. 6 Under inventeringens inledande skede och re- tiden för artbestämning minimeras. Metoden kognosceringen av miljöerna blev det uppen- fungerar dessutom utmärkt för många andra bart att miljöerna längs åsen kunde delas in i insektsgrupper som flugor, skinnbaggar och tre huvudsakliga ”värdetrakter” (Figur 1). In- växtätande skalbaggar varvid naturvårdsintres- delningen tar sitt avstamp i förekommande hu- santa arter inom inventerarens kompetens- vudsakliga miljötyper och faunasamman- spektrum som kan noteras. sättning, men kan i förlängningen också vara ett sätt att underlätta framtida bevarandearbete Fällor har endast nyttjats på en av dellokalerna genom att peka ut strukturer och miljöer som - Bjällingsmåla. Dels användes ett mindre an- är avgörande för den enskilda värdetraktens tal fönsterfällor (5 st.). Fönsterfällorna består höga naturvärden. Inom de tre värdetrakterna av en genomskinlig plastskiva med måtten besöktes sju fasta dellokaler mer löpande, men 25x50 cm. Under skivan, som skruvas fast ver- ofta gjordes också tillfälliga nedslag i miljöer tikalt, vinkelrät mot stammen på ett träd, sitter som för tiden för fältbesök befanns hysa intres- en tratt ansluten till ett uppsamlingskärl med santa växter eller strukturer. konserverande vätska. Vätskan i fönsterfäl- lorna bestod i detta fall av lika delar vatten och Inventeringen har nästan uteslutande genom- miljövänlig glykol (propylenglykol) samt en förts med slaghåvning med stekelhåv. Denna skvätt diskmedel för att ta bort ytspänningen. håv består av en stor (50 cm i diameter) fjä- rilshåv med vitt tyg som förstärkts med ett Ett, skulle det visa sig, mycket intressant fäll- kraftigt långt skaft (1,5 m aluminium) och för- komplement utgjorde de två malaisefällor som stärkt håvring (aluminiumprofil 3*12 mm). placerades ut i anslutning till en GROT-hög i Vidare har håvkanten försetts med ett kraftigt Bjällingsmåla. En malaisefälla består av en presenningstyg. Själva insamlingen sker ge- tältliknande nätkonstruktion som fungerar som nom att man slår/skrapar ett antal slag en stor barriär. De insekter som stöter på fällan (vanligtvis ca 10 ggr) i låg eller hög örtvege- söker sig ofta uppåt varvid de insamlas i en tation. Efter slagen spänner man ut håvnätet burk med konserveringsvätska. Fällorna place- och studerar innehållet. Insamlaren kan då ge- rades ut i början av juni och tog in i mitten av nom att ha erfarenhet av arters utseende augusti. (skuggprofil), rörelsemönster och storlek, snabbt och smidigt urskilja intressanta arter Om möjligt har insamlade djur bestämts i fält, som därvid noteras eller insamlas för senare belagts med foto och därefter släpps på insam- bestämning. En slagserie i intressant vegetat- lingsplatsen. Arter som måste insamlas för sä- ion brukar kan innebära att uppemot 50 indivi- ker bestämning plockas ur håven med nypan der av de fokusgrupper som berörs av förelig- och placeras i en burk med ättiketer. Större gande inventering hamnar i håven, vilket i sin djur med stick- eller bitförmåga bedövas ge- tur innebär att metoden sett till effektivitet är nom håvnätet med ett distinkt tryck med ny- vida överlägsen alla andra kända insamlings- porna på mellankroppens sidor varvid djuren metoder. Håvningen kan utifrån inventerarens lätt kan plockas ur håven och placeras i insam- erfarenhet om arter och intressanta substrat lingsburken. Det tidsödande momentet att med styras till vid