Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå
Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen
– En fallstudie på företaget Aller media
The digitalization impact on the weekly-magazine industry – A case study at the company Aller media
Jonas Holmstedt & Rebecca Larsson
Examen: Kandidatexamen 180hp Examinator: Fredrik Rutz Huvudområde: Medieteknik Handledare: Thomas Alm Datum för inlämning: 2020-06-18
Sammanfattning
På grund av digitaliseringens uppenbara påverkan på tidningsindustrin i kombination med brist på tidigare vetenskapliga studier kring detta ämne – söker denna studie att öka kunskapen och förståelsen för hur fenomenet digitalisering påverkat företag i veckotidningsindustrin. Studiens syfte är främst att undersöka hur företaget Aller media och dess affärsmodeller påverkats av digitaliseringen. För att ta reda på detta har inledningsvis två kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer på Aller media. Intervjuerna har sedan kompletterats med en webbenkät som besvarades av Aller medias anställda. Resultatet från datainsamlingsmetoderna visar att digitaliseringen haft en påtaglig påverkan på Aller media med både positiva och negativa konsekvenser. Sammantaget har Aller media anpassat sig väl sedan digitaliseringen och har med anammandet av nya digitala affärsmodeller lagt en bra grund för att vara fortsatt relevanta i en alltmer digitaliserad framtid.
Nyckelord digitalisering, digitala teknologier, tidningar, magasin/tidskrifter, tidningsbranschen, veckotidningar, veckotidningsbranschen, familjetidningar, Sverige, Aller media
Abstract
Due to the obvious impact of digitalisation on the magazine industry in combination with lack of previous scientific studies on the subject - this study seeks to increase the knowledge and understanding of how the phenomenon of digitalisation has affected companies in the magazine industry. The purpose of the study is primarily to investigate how the company Aller media and its business models have been affected by digitalisation. To investigate this, two qualitative interviews were initially conducted with two managers at Aller media. The interviews were then supplemented with a web survey that were answered by Aller medias employees. The results from the data collection methods show that digitalisation has had a significant impact on Aller media with both positive and negative consequences. In total, Aller media has adapted well since digitalization and with the adoption of new digital business models the company has laid a good basis for remaining relevant in an increasingly digitalized future.
Keywords digitalization, digital technologies, papers, journal/magazines, magazine industry, weekly magazines, weekly magazine industry, family magazines, Sweden, Aller media
Innehållsförteckning
1. Inledning 1 1.1 Bakgrund och problemformulering 1 1.1.1 Veckotidning 1 1.1.2 Aller media 2 1.2 Syfte 2 1.3 Frågeställning 2 1.4 Avgränsningar 2 1.5 Målgrupp 3 1.6 Disposition 3 2. Metod 4 2.1 Metodteori 4 2.1.1 Datainsamling 4 2.1.2 Kvantitativa metoder 4 2.1.3 Kvalitativa metoder 5 2.1.4 Flermetodsforskning 5 2.2 Metodval 6 2.2.1 Forskningsstrategi 6 2.2.2 Kvalitativa intervjuer 6 2.2.3 Webbenkät 9 2.2.4 Urval av respondenter 10 2.2.5 Analys av data 12 2.3 Metoddiskussion 13 2.3.1 Fallstudie 13 2.3.2 Urval av respondenter till datainsamlingsmetoder 14 2.3.3 Kvalitativa intervjuer 14 2.3.4 Webbenkät 17 2.3.5 Reliabilitet och validitet 18 2.3.6 Etiska överväganden 20 2.3.7 Källkritiskt förhållningssätt 21 3. Teori 23 3.1 Darnton's Kommunikationsmodell 23 3.2 Konvergens 25 3.2.1 Branschkonvergens 28 3.2.2 Mediekonvergens 28 3.3 Digitaliseringsbegreppet 29 3.3.1 Digitaliseringen och dess relation till företag 30 3.4 Vad är en affärsmodell? 31 3.4.1 Avmaterialisering 31 3.4.2 Affärsmodeller för tidningar - innan och efter digitaliseringen 33 4. Resultat 34 4.1 Kvalitativa intervjuer 34 4.1.1 Darnton’s Kommunikationsmodell – Intervju A 34
4.1.2 Darnton’s Kommunikationsmodell – Intervju B 35 4.1.3 Digitalisering – Intervju A 37 4.1.4 Digitalisering – Intervju B 40 4.1.5 Affärsmodeller – Intervju A 42 4.1.6 Affärsmodeller – Intervju B 44 4.1.7 Möjligheter och hot – Intervju A 45 4.1.8 Möjligheter och hot – Intervju B 46 4.2 Webbenkät 47 4.2.1 Inledande frågor 47 4.2.2 Digitalisering 49 4.2.3 Affärsmodeller 55 5. Diskussion 59 5.1 Darnton’s Kommunikationsmodell 59 5.2 Konvergens 65 5.2.1 Branschkonvergens 65 5.2.2 Mediekonvergens 66 5.3 Digitalisering 67 5.4 Affärsmodeller 71 5.4.1 Avmaterialisering och Gratismentalitet 71 5.4.2 Affärsmodeller för tidningar sedan digitaliseringen 73 6. Slutsats 75 6.1 Förslag till vidare forskning 76 Referensförteckning I Bilaga 1 – Arbetsfördelning VII Bilaga 2 – Intervjufrågor VIII Bilaga 3 – Enkätfrågor XI
Förord
Föreliggande studie är ett examensarbete på kandidatnivå inom ämnet Medieteknik vid fakulteten Teknik och samhälle, på Malmö universitet. Framställningen av denna studien har varit tidskrävande och påfrestande, men det har också varit intressant, lärorikt och roligt.
Under samma skede som studien genomfördes pågick coronaviruspandemin (COVID-19) vilket påverkade studien bland annat genom att intervjuerna skedde via nätet istället och författarna kunde inte träffas så ofta som de önskat.
Stort tack till alla som deltagit i studien, framförallt Jens Dahlkvist och Susanne Lindén som varit våra kontaktpersoner på Aller media och alla anställda på Aller media som besvarade vår webbenkät. Utan er medverkan hade inte denna studie varit möjlig att sammanställa – stort tack!
Även ett stort tack till vår handledare Thomas Alm som bidragit med kunskap, tips och stöd under hela studiens genomförande.
Se bilaga 1 för information om hur arbetet med denna uppsats har fördelats.
Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
1. Inledning
I detta kapitel presenteras studiens bakgrund och problemformulering, veckotidningsbegreppet, företaget Aller media, studiens syfte, studiens frågeställning, studiens avgränsningar, studiens målgrupp och studiens disposition.
1.1 Bakgrund och problemformulering
Digitaliseringen innebär användandet av både digitala teknologier och digitiserad information för att skapa affärsmodeller på nya och kreativa sätt (Gobble, 2018). Digitaliseringen har lett till att många branscher blivit påverkade och en av de branscher som blivit mest påverkat av digitaliseringen är tidningsbranschen (Anschober, 2018; BaNir, 2003). Anledningen till detta är att tidningsläsarna sedan 1990-talet successivt förflyttat sig till det digitala landskapet, där de istället har tillgång till mycket av tidningarnas innehåll gratis (Franklin, 2008; Nygren & Wadbring, 2019). Enligt Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) har tidningsläsarnas förändrade konsumtionsmönster gjort att tidningarnas primära affärsmodell, det vill säga fysiska tidningar, har försvagats. Detta har i sin tur lett till att tidningsföretagen fått stora problem ekonomiskt (Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo, 2015). Enligt Anschober (2018) är det uppenbart att företag bör ta denna digitala utveckling på största allvar och vara medvetna om tidspressen de är utsatta för. Tidigare studier tyder på att många företag behövt anpassa sig till den digitala utvecklingen för att vara fortsatt relevanta. Enligt Anschober (2018) har företagen främst anpassat sig genom att anpassa och utveckla sina affärsmodeller eller anamma helt nya. De tidigare och få studier som gjorts om hur tidningsbranschen påverkats av digitaliseringen har främst fokuserat på den vanligaste sortens tidning i tidningsbranschen, det vill säga dagstidningar. Hur veckotidningar påverkats har stått i skymundan för dessa - och det är därför högst relevant att komplettera kunskapen om digitaliseringen påverkan för även denna sortens tidningar.
1.1.1 Veckotidning
Nationalencyklopedin definierar begreppet veckotidning som olika publikationer inom kategorin tidskrifter, exempelvis familjetidningar, damtidningar och herrtidningar, samt ungdomstidningar (NE, 2020). Veckotidningsmarknaden är väldigt bred då det finns tidningar för alla olika typer av intressen, allt från hemmet till mat till sport. (Liljeqvist, 2012). Veckotidningar är från början print publikationer som kommer ut en gång i veckan, veckotidningar riktar sig oftast till en specifik målgrupp. veckotidningar till skillnad från dags-/kvällstidningar är att veckotidningarna går mer in på djupet när det skrivs reportage samt att paketeringen av hela tidningen är mer i fokus såsom själva form och utseende. (Dahlkvist, 2020)
1 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
1.1.2 Aller media
Aller media är ett företag som grundades år 1894 i Köpenhamn, Danmark – och ägs idag av den danska familjen Aller. Idag har Aller media kontor i Köpenhamn, Malmö och Stockholm med Stockholm som huvudkontor. Aller media äger även andra företag i Finland och Norge. (Aller media, 2020) Aller media är ett modernt och innovativt mediehus som levererar innehåll och underhållning till läsare och användare i hela Norden med över 1 miljon läsare varje vecka. Företaget är den ledande utgivaren av tidskrifter i Norden. (Aller media, 2020) Aller media är även marknadsledande inom populärpress i Sverige och har några av Sveriges mest välkända varumärken inom tidskrifter som till exempel: Allers, ELLE, ELLE Decoration, Hemmets Veckotidning, Hänt i Veckan, MåBra, Femina, Residence och Svensk Damtidning. Aller media är även kända för sina familjetidningar: Allas, Aller, Hemmets Veckotidning och Året Runt (Aller media, 2020).
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen påverkat företaget Aller media. Syftet är dessutom att undersöka hur Aller medias affärsmodeller förändrats till följd av digitaliseringen.
1.3 Frågeställning
• Hur har digitaliseringen påverkat företaget Aller media?
• Hur har digitaliseringen påverkat företaget Aller medias affärsmodeller?
1.4 Avgränsningar
Denna studie är avgränsad till att bara fokusera på företaget Aller media och hur detta företag påverkats av digitaliseringen. Valet att bara fokusera på ett företag grundar sig i att författarna vill få möjlighet till att studera digitaliseringens påverkan på ett företag på ett djupare och mer omsorgsfullt sätt. Hade studien istället fokuserat på flera företag finns det stor risk att resultatet blivit ytligt med en följaktligen otydlig bild av hur de olika företagen faktiskt påverkats av digitaliseringen. Studiens fynd ämnar i och med detta inte att kunna generaliseras för andra företag inom veckotidnings- eller tidningsindustrin – utan det framtagna materialet är bara en pusselbit av många som behövs för att kartlägga hur företag inom veckotidningsindustrin och vidare tidningsindustrin som helhet påverkats av digitaliseringen. Studien är även vidare avgränsad till att bara behandla Aller media i Sverige och inte deras huvudkontor i Danmark.
2 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
1.5 Målgrupp
Denna studien riktar sig framförallt till företaget Aller media eftersom det är digitaliseringens påverkan på just Aller media som undersöks i studien. Andra målgrupper är liknande medie- eller tidningsföretag som Aller media. Ytterligare en målgrupp är personer som har ett intresse för digitalisering och hur detta påverkar företag.
1.6 Disposition
Kommande delar av studien består i ordningsföljd av metod, teori, resultat, diskussion och slutligen studiens slutsats. I metodkapitlet beskrivs inledningsvis metodteori följt av vilka metodval som gjorts i studien och avslutningsvis diskuteras dessa val i en metoddiskussion. I teorikapitlet presenteras studiens teoretiska ramverk, det vill säga relevanta teorier inom studiens undersökningsområde. I resultatkapitlet presenteras det material som tagits fram av studiens datainsamlingsmetoder (kvalitativa intervjuer och webbenkäter). I diskussionen jämförs och diskuteras det teoretiska ramverket med det framtagna resultatet. Utifrån diskussionen presenteras avslutningsvis studiens slutsatser.
3 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
2. Metod
I detta kapitel presenteras metodteori, metodval, samt metoddiskussion.
2.1 Metodteori
I detta kapitel presenteras datainsamling, kvantitativ metod, kvalitativ metod och flermetodsforskning.
2.1.1 Datainsamling
För datainsamling används främst två datainsamlingsmetoder, kvalitativa metoder eller kvantitativa metoder. Varje metod producerar olika typer av data, och det är detta som är skillnaden mellan metoderna. Den kvantitativa metoden ger kvantitativ data, även kallat hårda data, som till exempel fakta, siffror och svar. Den kvalitativa metoden ger istället kvalitativ data, även kallat mjuka data, som till exempel information från dagböcker, litteratur och videoinspelningar. (Harboe, 2013)
2.1.2 Kvantitativa metoder
Harboe (2013) beskriver kvalitativa metoder som undersökande eller utforskande och som öppna för ny och överraskande information. Kvalitativa metoder har färre respondenter än kvantitativa metoder och har inte som mål att få fram representativa resultat som kan generaliseras till en stor befolkningsgrupp (Harboe, 2013). Kvalitativa undersökningar går istället på djupet inom ett särskilt område med syfte att samla in personlig och varierande information som senare kan tolkas i relation till dess kontext (Creswell 2014; Harboe, 2013). Detta gör att kvalitativa metoder även är elaborerande, eller teoriutvecklande, eftersom denna sortens undersökningar utvecklar och förändrar befintliga antaganden och teorier (Harboe, 2012). Undersökaren har ofta en kunskapsmässig och erfarenhetsmässig föreställning om vad hon eller han kommer att bemötas av i undersökningen, men vet inte exakt hur den kommer att fortlöpa eller vilka observationer som kommer att göras (Harboe, 2013). Enligt Harboe (2013) är det i kvalitativa undersökningar inte att föredra användning av standardiserade metoder som i kvantitativa undersökningar. Harboe (2013) menar att standardiserade metoder inte är tillfredsställande nog att kunna ta fram kvalitativdata eftersom de inte är anpassliga med hänsyn till respondenternas individuella skillnader. Istället bör därför icke-standardiserade metoder användas, då dessa är mer flexibla gentemot respondenternas skillnader och individuella situationer (Harboe, 2013). De vanligaste kvalitativa metoderna är: fältobservation, historiska källstudier och kvalitativ intervju (Creswell 2014; Harboe, 2013).
4 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
2.1.3 Kvalitativa metoder
Harboe (2013) beskriver kvalitativa metoder som undersökande eller utforskande och som öppna för ny och överraskande information. Kvalitativa metoder har färre respondenter än kvantitativa metoder och har inte som mål att få fram representativa resultat som kan generaliseras till en stor befolkningsgrupp (Harboe, 2013). Kvalitativa undersökningar går istället på djupet inom ett särskilt område med syfte att samla in personlig och varierande information som senare kan tolkas i relation till dess kontext (Creswell 2014; Harboe, 2013). Detta gör att kvalitativa metoder även är elaborerande, eller teoriutvecklande, eftersom denna sortens undersökningar utvecklar och förändrar befintliga antaganden och teorier (Harboe, 2012). Undersökaren har ofta en kunskapsmässig och erfarenhetsmässig föreställning om vad hon eller han kommer att bemötas av i undersökningen, men vet inte exakt hur den kommer att fortlöpa eller vilka observationer som kommer att göras (Harboe, 2013). Enligt Harboe (2013) är det i kvalitativa undersökningar inte att föredra användning av standardiserade metoder som i kvantitativa undersökningar. Harboe (2013) menar att standardiserade metoder inte är tillfredsställande nog att kunna ta fram kvalitativ data eftersom de inte är anpassliga med hänsyn till respondenternas individuella skillnader. Istället bör därför icke-standardiserade metoder användas, då dessa är mer flexibla gentemot respondenternas skillnader och individuella situationer (Harboe, 2013). De vanligaste kvalitativa metoderna är: fältobservation, historiska källstudier och kvalitativ intervju (Creswell 2014; Harboe, 2013).
2.1.4 Flermetodsforskning
Flermetodsforskning innebär att forskaren använder en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i en och samma undersökning (Bryman, 2018). Bryman (2018) menar att användandet av flera metoder gör att respektive metod får sina fördelar stärkta samtidigt som nackdelarna försvagas eller undviks helt. Enligt Creswell (2014) används främst tre olika mixade metoder vid flermetodsforskning. Den första metoden kallas för den konvergerande mixade metoden (Creswell, 2014). I denna metod genomför forskaren den kvantitativa och kvalitativa undersökningen vid ungefär samma tillfälle. Den andra metoden kallas för den förklarande mixade metoden (Creswell, 2014). I denna metod genomför forskaren den kvantitativa undersökningen först och utifrån resultaten genomförs sedan en kompletterande kvalitativ undersökning. Den tredje metoden kallas för den utforskande mixade metoden (Creswell, 2014). I denna metod börjar forskaren istället med att genomföra den kvalitativa undersökningen först och utifrån resultaten genomförs sedan en kompletterande kvantitativ undersökning.
5 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
2.2 Metodval
I detta kapitel presenteras studiens valda forskningsstrategi (fallstudie) och vilka datainsamlingsmetoder som använts inom den valda forskningsstrategin (kvalitativ intervju och webbenkät). Utöver detta presenteras även vilka urval av respondenter som gjorts inför varje datainsamlingsmetod samt hur datan har analyserats i efterhand.
2.2.1 Forskningsstrategi
Fallstudie som forskningsstrategi valdes på grund av att författarna ansåg det som mest lämpligt utifrån studiens syfte, vilket är att undersöka hur veckotidningsföretaget Aller media påverkats av digitaliseringen. Enligt Denscombe (2014) är en fallstudie en studie som undersöker ett specifikt och avgränsat fall. Denscombe (2014) menar vidare att fallstudier främst är lämpliga när de koncentreras på ett eller några få områden. I denna studiens fall är det digitaliseringen och dess påverkan på företaget Aller media som är det avgränsade fallet eller koncentrerade området. Enligt Denscombe (2014) möjliggör fallstudier en djupdykning inom ett valt ämne eller område eftersom dessa avslöjar olika detaljer och fenomen som annars kan vara svåra att åskådliggöra. I en fallstudie är det fokus på vad som händer i den specifika och avgränsade miljön som undersöks men också på varför det ser ut som det gör (Denscombe, 2014).
Denscombe (2014) menar också att fallstudier används för att upptäcka ny information inom ett eller några få områden. Eftersom det inte gjorts studier om digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen och specifika veckotidningsföretag i Sverige – ansågs det inför studien finnas stor potential till att upptäcka ny information inom området. Enligt Denscombe (2014) kan forskaren i en fallstudie använda sig av både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder eller en kombination av båda. Denscombe (2014) menar att det är att föredra att använda en blandning av olika metoder för att få en bred helhetsbild av undersökningsområdet. I denna studie har två kvalitativa intervjuer genomförts med två högt uppsatta chefer på Aller media. Genom de kvalitativa intervjuerna har det givits möjlighet att gå in på det djup som Denscombe (2014) nämner för att kunna avslöja olika detaljer och fenomen. Utöver intervjuerna har även en webbenkät besvarats av Aller medias anställda för att komplettera och stärka den information som togs fram i intervjuerna.
2.2.2 Kvalitativa intervjuer
Till studien genomfördes totalt två kvalitativa intervjuer med två chefer på Aller media, Susanne Lindén som är chefredaktör och Jens Dahlqvist som är digital chefredaktör. Intervjuerna tog cirka 1 timme och 20 minuter vardera att genomföra. Författarna valde att genomföra kvalitativa intervjuer
6 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media eftersom intervjuer av personer inom företaget ansågs ge den bästa och mest uttömmande informationen för att besvara studiens frågeställningar. Detta baserar författarna på att vi anser att personer inom företaget har bäst kunskap om hur företaget blivit påverkade av digitaliseringen, och därmed är det bäst att just dem intervjuas. Enligt Alvehus (2013) genomförs intervjuer för att ta reda på hur en person tänker och känner inför ett ämne, en viss händelse, eller ett fenomen. Forskaren kommer på så sätt åt personens åsikter, känslor, erfarenheter och tankar (Alvehus, 2013). Att komma åt just Aller medias egna åsikter, känslor, erfarenheter och tankar kring hur ämnet eller fenomenet digitalisering påverkat företaget ansågs av författarna som sagt vara det mest relevanta tillvägagångssättet för att besvara studiens frågeställning.
Enligt Denscombe (2014) kan en kvalitativ intervju genomföras i olika former, bland annat som strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad. I en strukturerad intervju har forskaren förberett frågor på förhand och frågar dessa i en ordningsföljd under intervjun (Denscombe, 2014). I en ostrukturerad intervju finns inga förutbestämda frågor utan dessa ställs istället fritt under intervjun. I en semistrukturerad intervju använder forskaren en intervjuguide som fungerar som en mall under intervjuns gång (Denscombe, 2014). Skillnaden mellan den strukturerade intervjun och den semistrukturerade intervjun är att den semistrukturerade intervjun har en friare tappning där nya följdfrågor kan uppkomma under intervjuns gång (Denscombe, 2014). Under intervjun bör forskaren inte styra samtalet allt för mycket utan bör låta respondenten tala fritt kring de ämnen som tas upp (Denscombe, 2014). Däremot kan det ibland vara nödvändigt för forskaren att styra upp intervjun så att respondenten håller sig till ämnet och producerar information som är relevant för studiens frågeställning (Denscombe, 2014).
De två kvalitativa intervjuerna genomfördes som semistrukturerade eftersom författarna ville att respondenterna skulle tala fritt och ge mer uttömmande svar. Författarna hade inför intervjuerna förberett en intervjuguide (se Bilaga 2) med förutbestämda frågor på förhand som hjälpmedel – vilka baserades på studiens teoretiska ramverk (se kap 4). Enligt Harboe (2013) är en intervjuguide en förutsättning för en bra kvalitativ intervju. Intervjuguiden kan vara mer eller mindre utformad genom att antingen innehålla alla frågor eller vara begränsad till ett antal rubriker (Harboe, 2013). Författarna valde att använda en väl utformad intervjuguide med ett antal huvudfrågor vilka intervjuerna kretsade kring. Detta för att säkerställa att de viktigaste frågorna besvarades och att ingenting glömdes som var relevant för studiens frågeställningar. Enligt Harboe (2013) är frågor vid kvalitativa intervjuer mycket löst formulerade eftersom respondenten befinner sig i en dialog med forskaren vilket ger möjlighet till fördjupade svar. Harboe (2013) menar vidare att kvalitativa intervjuer oftast består av öppna frågor som utesluter slutna svar. Att använda löst formulerade och öppna frågor är något som stämmer väl överens med de huvudfrågor som författarna förberedde inför intervjuerna. Detta var en framgångsrik strategi eftersom det skapade utrymme för ännu mer kompletterande frågor och svar. Författarna
7 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media kunde genom löst formulerade och öppna huvudfrågor i kombination med relevanta följdfrågor få insikter i de tidigare nämnda åsikter, känslor, erfarenheter, och tankar som vi ville komma åt. Det vill säga vilka åsikter, känslor, erfarenheter, och tankar som respondenterna hade kring digitaliseringens påverkan på företaget Aller media. Hade författarna istället ställt mer slutna frågor som i en enkät, är det mycket möjligt att vi även fått slutna svar – och vi hade därmed inte kommit åt den uttömmande information vi fick med det mer lösa och öppna förhållningssättet.
Tanken var att intervjuerna skulle genomföras på Aller medias kontor i Malmö. På grund av omständigheterna kring COVID-19 och de restriktioner som detta hade på samhället under tidsramen för studien genomfördes intervjuerna istället via den digitala plattformen Zoom. Vid intervjutillfällena var respondenterna i sina respektive hem och författarna mötes upp i den ena författarens hem. Enligt Trost (2010) finns det ingen optimal plats för att genomföra intervjuer eftersom det oavsett plats alltid finns risk för störningsmoment. Trost (2010) menar därför att det är respondenten som ska bestämma var intervjun ska ta plats för att denna ska känna sig så bekväm som möjligt. Författarna tillfrågade respondenterna om det var okej att intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och båda godkände.
Båda författarna deltog vid de två olika intervjuerna för att våra sammanslagna kunskaper ansågs ge större chans till att genomföra bättre och mer kompletta intervjuer. Författarna ville heller inte riskera att en av författarna hade en dålig dag vid ett intervjutillfälle och glömde att ställa rätt följdfrågor. Enligt Trost (2010) kan två intervjuare vara ett bra stöd för varandra och om de är samspelta blir intervjun vanligtvis bättre. Trost (2010) menar att detta är på grund av att två intervjuare tillsammans har bättre informationsmängd och förståelse för undersökningsämnet än bara en intervjuare. Enligt Trost (2010) kan situationen dock vara annorlunda för respondenten när den ställs inför två intervjuare. Trost (2010) menar att respondenten kan känna sig underlägsen inför två intervjuare vilket måste undvikas. I andra situationer kan det vara bra för respondenten att det är två intervjuare, till exempel innan förtroendet har hunnit byggas upp eller om undersökningsämnet anses vara känsligt (Trost, 2010).
Båda intervjuerna spelades in via både datorer och mobiler för att författarna skulle kunna ha fullt fokus på intervjuerna och inte behöva skriva ner anteckningar samtidigt. Enligt Alvehus (2013) är en av fördelarna med att spela in intervjuer just att forskaren slipper göra anteckningar samtidigt. Alvehus (2013) menar att risken med anteckningar är att dessa kanske inte stämmer överens med det som sägs i intervjun eftersom forskaren dels bara skriver ner det den hör och dels kanske det som skrivs ner inte stämmer överens med det som sagts. En nackdel med att spela in intervjuer är att respondenten kan påverkas negativt av inspelningen då denne känner att den inte kan vara lika öppen och därmed begränsar sina svar (Alvehus, 2013). Alvehus (2013) påpekar samtidigt att en inspelning istället kan vara en trygghet för respondenten eftersom den då vet att forskaren kommer uppfatta allt som sagts på ett mer korrekt sätt i efterhand. Respondenterna som deltog i intervjuerna anses av författarna inte ha
8 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media varit nämnvärt påverkade av intervjusituationen, utan båda respondenter var tillmötesgående och positiva. Framförallt var respondenterna vältaliga och gav utförliga svar. Intervjuerna spelades även in för att författarna skulle kunna ha tillgång till intervjumaterialet i efterhand så att det kunde transkriberas och forma studiens resultatdel. Enligt Harboe (2013) är det oftast inte nödvändigt att transkribera hela intervjun utan bara de viktigaste delarna. Författarna valde dock att transkribera båda intervjuerna i sina helheter då det under transkriberingen ansågs svårt att avgöra vad som inte skulle vara relevant för studien.
2.2.3 Webbenkät
Utöver de två kvalitativa intervjuerna genomfördes också en webbenkätundersökning som besvarades av Aller medias anställda på kontoret i Malmö. Enligt Trost (2010) är syftet med enkäter att mäta människors beteende, åsikter och känslor. Författarna valde denna metod för att komplettera de tidigare gjorda kvalitativa intervjuerna och för att stärka de viktigaste åsikterna och påståendena som uppenbarades i dessa. Enligt Larsen (2009) är det bra att forskaren genomför intervjuer innan utformning av en enkät för att denne ska ha en bättre uppfattning om vad som bör frågas och kan därmed skapa ett bättre frågeformulär. Författarna ville även med hjälp av webbenkäten kunna generalisera åsikterna hos Aller medias anställda för att få en så representativ bild som möjligt av deras åsikter kring hur digitaliseringen påverkat Aller media. Enligt Larsen (2009) ger kvantitativa metoder möjlighet till just generalisering.
Enligt Larsen (2009) består en enkät av ett frågeformulär med förutbestämda frågor som respondenten noterar sina svar på. Larsen (2009) menar vidare att forskaren måste bestämma om frågorna i enkäten ska vara öppna eller slutna. Är frågorna öppna får respondenten svara hur den vill. Är frågorna slutna är svaren istället givna på förhand och respondenten behöver bara kryssa för det svar som den väljer. Författarna valde att använda en kombination av öppna och slutna frågor eftersom vissa frågor behövde mer uttömmande svar som inte hade kunnat besvaras med slutna kryssfrågor. Det ansågs också viktigt att få fler specifika åsikter kring vissa angelägenheter eftersom det tidigare bara hade genomförts två kvalitativa intervjuer. Larsen (2009) menar att det är en fördel att använda en kombination av båda frågesätt eftersom de kompletterar varandras svagheter. Enligt Larsen (2009) finns det för- och nackdelar med båda frågesätt. Fördelen med öppna svar är att forskaren får möjlighet att upptäcka ny kunskap och missförstånd (Larsen, 2009). Andra fördelar är att det är enklare att veta om respondenten förstått frågan och forskaren tvingar inte heller respondenten att ge bestämda svar som i slutna frågor. Nackdelen är att öppna svar kräver mer av respondenten och den kanske inte ger det utförliga svar som forskaren är ute efter. Ytterligare en nackdel är att det arbetskrävande för forskaren att behandla öppna svar i efterhand. För slutna frågor är fördelen att vissa frågor kan vara svåra att förstå och de slutna svaren kan då förenkla förståelsen för frågan (Larsen,
9 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
2009). En annan fördel är att svarsalternativen är få och likadant formulerade vilket gör det lättare för forskaren att jämföra svar från olika respondenter. Nackdelen är att slutna frågor leder in respondenten i en bestämd tankebana vilket kan ge felaktiga svar.
Enligt Larsen (2009) och Trost (2010) är det också viktigt att tänka igenom längden på frågeformuläret när det skapas. Enligt Larsen (2009) och Trost (2010) kan för långa frågeformulär eller brist på överblick av frågeformuläret leda till att respondenter inte orkar besvara enkäten. Enligt Ejvegård (2009) går det generellt att säga att ju fler frågor enkäten har – desto färre svar. Författarna var noggranna med att skapa ett frågeformulär (se Bilaga 3) som inte var för långt och såg bara till att ställa de allra viktigaste frågorna som behövdes för att besvara studiens frågeställningar.
Webbenkäten skapades i programmet “Google formulär”. Enligt Trost (2010) finns det inga vedertagna preferenser gällande vilka digitala program som bör användas vid skapandet av webbenkäter. Trost (2010) menar dock att en nackdel kan vara att de mindre avancerade programmen saknar vissa funktioner som kan vara användbara.
När webbenkäten var färdigställd genomfördes ett test av webbenkäten där en chef på Aller media och några bekanta till författarna fick besvara webbenkäten. Detta gjordes för att säkerställa att den fungerade och innehöll logiska frågor som kunde besvaras. Enligt Larsen (2009) är det viktigt att några få personer pilottestar enkäten innan den egentliga datainsamlingen startar. På detta sätt får forskaren möjlighet att justera eventuella felaktigheter i webbenkäten. De genomförda pilottesterna visade att det inte fanns några problem med webbenkäten. Efter testerna skickades webbenkäten till en chef på Aller media som publicerade den på en digital kommunikationsplattform för anställda på Aller media i Malmö. Webbenkäten publicerades på den digitala kommunikationsplattformen under vecka 20 år 2020 och fanns tillgänglig under två veckors tid för besvarande av de anställda.
2.2.4 Urval av respondenter
Då studiens frågeställningar har använt både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder har olika urval av respondenter genomförts för varje metod. För urval till studiens kvantitativa metod, det vill säga webbenkäten, gjordes ett sannolikhetsurval. Enligt Larsen et al., (2009) används främst sannolikhetsurval vid kvantitativa metoder eftersom detta ger möjlighet till generalisering. Med generalisering menas att det kan dras slutsatser som gäller fler personer än de som ingår i undersökningen (Larsen et al., 2009). Detta innebär att det går att undersöka ett mindre antal människor ur ett lands befolkning och sedan säga att resultatet från denna undersökning representerar hela befolkningen (Larsen et al., 2009). Att kunna generalisera åsikterna hos Aller medias anställda är
10 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media just det författarna ville göra för att få en så representativ bild som möjligt av deras åsikter kring hur digitaliseringen påverkat Aller media. Enligt Larsen et al., (2009) finns det olika tillvägagångssätt för att genomföra ett sannolikhetsurval vilka är följande: enkelt slumpmässigt urval, systematiskt urval, stratifierat urval och klusterurval. För denna studien gjordes något som kan liknas vid ett enkelt slumpmässigt urval eftersom resterande urval dels inte var relevanta och dels inte tilläts av undersökningssituationen. De anställdas namn, kön och ålder var inte relevanta för studiens kvantitativa datainsamlingsmetod och enligt Larsen et al., (2009) krävs just särskild kunskap om namn, kön, ålder hos de potentiella respondenterna för de andra tre urvalsmetoderna. Larsen et al., (2009) menar att ett enkelt slumpmässigt urval är en form av lottdragning där respondenterna slumpmässigt väljs ut från den särskilda målgruppen. Forskaren kan till exempel blunda och sätta pennan eller muspekaren vid olika namn på en lista med namn (Larsen et al., 2009). Slumpmässighet i urvalet för webbenkäten uppnåddes genom att författarna inte hade någon kontroll över vilka av Aller medias anställda som svarade på webbenkäten. Detta gjordes genom att författarna skickade webbenkäten till en chef på Aller media som i sin tur publicerade den på en digital kommunikationsplattform för anställda på Aller medias kontor i Malmö. Webbenkäten var alltså tillgänglig för alla anställda på kontoret i Malmö och de anställda fick sedan själva välja om de ville besvara webbenkäten eller inte.
För urval till de kvalitativa intervjuerna gjordes istället ett så kallat icke-sannolikhetsurval. Enligt Larsen et al., (2009) görs ett sådant urval i undersökningar där det inte är viktigt att kunna generalisera resultatet och där målet istället är att kunna uppnå så mycket kunskap som möjligt inom området som undersöks. Enligt Larsen et al., (2009) finns det olika tillvägagångssätt för att genomföra ett icke- sannolikhetsurval vilka är följande: godtyckligt urval, urval enligt självselektion, slumpmässigt urval, snöbollsmetoden och kvoturval. För denna studien gjordes en blandning mellan godtyckligt urval och snöbollsmetoden. Vid ett godtyckligt urval väljer forskaren själv respondenter enligt egen bedömning för att säkerställa att dessa kan besvara den valda frågeställningen för undersökningen (Larsen et al., 2009). Urvalet av respondenter vid godtyckligt urval väljs utifrån olika kriterier som till exempel kön, ålder, utbildning och geografisk situation (Larsen et al., 2009). Vid snöbollsmetoden tar forskaren kontakt med personer som denne anser har goda kunskaper inom ämnet som undersöks (Larsen et al., 2009). De personer som kontaktas kan sedan föreslå ytterligare personer som kan vara betydelsefulla för undersökningen (Larsen et al., 2009). Då en av studiens författare är anställd hos Aller media hade denne goda insikter i företaget och kunde därmed göra en egen bedömning kring vilka personer som borde intervjuas på företaget. På grund av dessa insikter gjordes inledningsvis ett godtyckligt urval utifrån kriterierna chef och ledande roll inom företaget Aller media. Dessa kriterier valdes därför att det ansågs högst relevant att intervjua personer i ledande roller som var väl insatta i företagets organisation och hur det såg ut för företaget både innan och efter digitaliseringen. Inledningsvis togs det kontakt med en chef på Aller media men det visade sig efter ett telefonsamtal att denna person inte
11 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media var relevant för studien då denne inte var involverad i företagets digitala processer. Genom den här chefen applicerades då istället snöbollsmetoden där chefen rekommenderade fyra andra personer på företaget, tre chefer och en anställd. Författarnas ambition var att få intervjua två chefer och två anställda, dessvärre var det bara två chefer som var tillgängliga under tidsramen för denna studie. Detta bakslag i urvalsprocessen var en av de stora anledningarna till att författarna valde webbenkät riktad åt de anställda som kompletterande datainsamlingsmetod.
2.2.5 Analys av data
Enligt Larsen et al., (2009) handlar analys av data om att reducera och sammanfatta det material som samlats in för att det ska bli enklare att förstå vad datan berättar om det ämnet som undersöks. Larsen et al., (2009) menar vidare att det används olika analysmetoder beroende på om studien använder kvantitativ eller kvalitativ datainsamlingsmetod. Vid kvantitativ metod kan forskaren välja mellan univariat analys, bivariat analys eller multivariat analys (Larsen et al., 2009). Vid kvalitativ metod används istället innehållsanalys, berättelseanalys, diskursanalys eller konversationsanalys.
För materialet som samlats in via studiens kvantitativa metod, det vill säga via webbenkäten, gjordes främst en univariat analys för kryssfrågorna. Enligt Larsen et al., (2009) innebär en univariat analys att forskaren kollar på hur många svar ett svarsalternativ fått på en fråga av en särskild målgrupp. Syftet med detta är att kunna ta fram olika värden som kan vara användbara som till exempel typvärde, medianvärde eller medelvärde (Larsen et al., 2009). Den univariata analysen valdes eftersom det var den enda som var relevant utifrån det krav som ställts på målgruppen inför den kvantitativa metoden, vilket var att de skulle vara anställda hos Aller media. Målet med den kvantitativa metoden har som sagt varit att generalisera åsikterna hos Aller medias anställda för att få en så representativ bild som möjligt av deras åsikter kring hur digitaliseringen påverkat Aller media. Att särskilda attribut hos de anställda skulle vara relevanta för att åstadkomma denna generalisering och representativa bild ansågs inte vara relevant. Hade attribut hos de anställda varit relevanta för studien, som till exempel ålder eller yrkesroll hade istället en bivariat eller multivariat analys genomförts eftersom dessa enligt Larsen et al., (2009) analyserar samband mellan respondenternas olika attribut och de svar som ges. För att analysera materialet från webbenkäterna granskades de diagram och tabeller som genererades av Google formuläret (det undersökningsprogram som användes för webbenkäten). Genom denna granskning kunde författarna konstatera de anställdas svarsfördelningar för varje kryssfråga och få fram ett typvärde, medelvärde och medianvärde. Genom dessa värden kunde författarna få en tydlig bild över åsikterna hos respondenterna och jämföra likheter och skillnader gentemot åsikterna och påståendena i intervjumaterialet. För textsvaren från webbenkäten gjordes istället en kvalitativ innehållsanalys, dels för att kunna göra kopplingar mellan det insamlade materialet från intervjuerna
12 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media och studiens teoretiska ram, och dels för att kunna hitta likheter och skillnader gentemot påståendena i intervjumaterialet.
För materialet som samlats in via de kvalitativa intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes dels för att kunna göra kopplingar mellan det insamlade materialet från intervjuerna och studiens teoretiska ram, och dels för att kunna hitta likheter och skillnader både mellan respondenterna i intervjumaterialet och mellan webbenkäten och intervjumaterialet. Enligt Larsen et al., (2009) är innehållsanalys den vanligaste analysmetoden vid kvalitativa metoder och används för att hitta mönster, samband, likheter eller skillnader. För att analysera materialet från intervjuerna granskades det först och placerades sedan in i olika kategorier eller teman som var baserade på studiens teoretiska ram. Enligt Larsen et al., (2009) är kategorisering och tematisering av insamlat material viktigt för att forskaren ska kunna jämföra och analysera materialet mot tidigare forskning och teorier.
2.3 Metoddiskussion
I detta kapitel diskuteras den valda forskningsstrategi och de datainsamlingsmetoderna som använts inom den valda forskningsstrategin. Utöver detta diskuteras även studiens reliabilitet och validitet, våra etiska överväganden, samt källkritiska förhållningssätt.
2.3.1 Fallstudie
Fallstudie som forskningsstrategi ansågs av författarna vara den mest lämpliga eftersom studiens syfte främst var att undersöka ett specifikt fall, eller snarare ett specifikt företag (Aller media) och hur detta företag blivit påverkat av digitaliseringen. Enligt Denscombe (2014) är en fallstudie en studie som undersöker just ett specifikt fall med en tydlig avgränsning. Denscombe (2014) menar vidare att fallstudier gör det möjligt för forskaren att få en djupare förståelse för det valda ämnet eftersom fallstudier avslöjar olika detaljer och fenomen som annars kan vara svåra att åskådliggöra. Att gå på djupet inom det valda området var något författarna definitivt behövde göra eftersom det teoretiska underlaget inför studien var nästintill obefintligt.
Enligt Alvehus (2013) är den vanligaste kritiken mot fallstudier att de är svåra att generalisera. Syftet med studien har dock inte varit att generalisera upptäckterna för att kunna förstå andra veckotidningsföretag – även om det såklart finns chans till att liknande företag påverkats likadant av digitaliseringen. Syftet har varit att bara undersöka det specifika fallet Aller media och fylla den kunskapslucka som finns inom det valda undersökningsområdet. Enligt Denscombe (2014) är dock fallstudier generaliserbara ur ett teoretiskt perspektiv eftersom upptäckterna i fallstudier används för
13 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media att utveckla teorier. Denscombe (2014) menar att fallstudierna fungerar som startpunkter för vidare forskning genom att de ger en förklarande eller undersökande grund som hjälper att vidareutveckla teori om det specifika undersökningsområdet. Då författarna inför studien via en litteraturundersökning kunde konstatera att det fanns brist på kunskap om hur digitaliseringen påverkat veckotidningsbranschen och företag inom denna bransch i Sverige – ansågs fallstudien just kunna tillföra denna förklarande eller undersökande grund som saknas inom området.
2.3.2 Urval av respondenter till datainsamlingsmetoder En viktig faktor som måste nämnas kring urvalet av respondenter är att studiens syfte och frågeställning tvingat datainsamlingsmetoderna att vara riktade mot personer som är eller har varit verksamma inom Aller media de senaste åren. Anledningen till detta tvång är att det är främst dessa personer som har information och kunskap om digitaliseringens påverkan på Aller media, och det är främst dessa personer som kan bekräfta eller stävja tidigare teorier inom undersökningsområdet. Att bara samla in information från personer som är eller har varit verksamma inom Aller media de senaste åren kan ha skapat en subjektiv representation av hur Aller media påverkats av digitaliseringen. Detta dels eftersom verksamma på Aller media kan vara begränsade i vad de får uttrycka om företaget och dels finns det risk att de har en viss syn på sin egna verksamhet, men även andras verksamheter. Till exempel kan cheferna förmodligen inte, med sina positioner, i någon större grad nedvärdera Aller media eller exponera negativa aspekter kring företaget, utan dessa måste förmodligen se till att visa upp en så positiv bild som möjligt. Som resultatet visar från de kvalitativa intervjuerna (se kap 4) är det inte många negativa aspekter som framkommer, utan informationen är snarare neutral eller positiv. Att cheferna inte var anonyma i intervjuerna kan också ha hindrat dem från att uttrycka sig mer öppet eller obehindrat. Ett misstag var alltså att inte komma överens med respondenterna om att anonymisera dessa inför de kvalitativa intervjuerna. I resultatet från den andra datainsamlingsmetoden, webbenkäten, där respondenterna var anonyma – ser vi tydligt att det finns mer negativa aspekter som framkommer. Oavsett anonymitet eller andra strategiska detaljer som kunde gjorts kring datainsamlingsmetoderna har potentiell subjektivitet från respondenterna varit ofrånkomlig – detta eftersom alla respondenter, som sagt, är eller har varit verksamma inom Aller media.
2.3.3 Kvalitativa intervjuer
Enligt Trost (2010) är studiens syfte avgörande för vilken metod som bör användas. Om syftet är att undersöka hur ofta, hur många eller hur vanligt – bör en kvantitativ metod användas (Trost, 2010). Om syftet istället handlar om att förstå en situation eller hitta mönster bör en kvalitativ metod användas (Trost, 2010). Då syftet med vår studie varit att undersöka hur Aller media påverkats av digitaliseringen, det vill säga försöka förstå företagets situation i relation till fenomenet digitaliseringen – har en kvalitativ metod, i alla fall inledningsvis, varit den mest relevanta. Hade det
14 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media sedan tidigare funnits ett mer omfångsrikt teoretiskt underlag inom området hade författarna istället kunnat använda en kvantitativ metod. Till exempel om studier gjorts några år tidigare och forskaren vill bekräfta att situationen är densamma, då hade enkät/webbenkät kunnat skickas till företaget för denna bekräftelse. Det konstaterades dock efter en omfattande litteratursökning om hur digitalisering påverkat tidningsbranschen/veckotidningsbranschen och företag inom denna bransch i Sverige – att det inte fanns några tidigare gjorda studier. Författarna har därför själva varit tvungna att försöka etablera denna teoretiska grund.
För att förstå hur digitaliseringen påverkat Aller media ansågs kvalitativa intervjuer vara det bästa alternativet inom den kvalitativa datainsamlingsmetodiken. Författarna har helt enkelt varit tvungna att fråga de anställda, via intervjuer, hur de uppfattar att digitaliseringen påverkat företaget. Detta eftersom det främst är anställda eller tidigare anställda på Aller media som har förståelse för hur företaget påverkats av just digitaliseringen. Enligt Alvehus (2013) genomförs intervjuer för att få förståelse för hur en person tänker och känner om ett ämne, en viss händelse, eller ett särskilt fenomen. Forskaren kommer därmed åt personens åsikter, känslor, erfarenheter och tankar (Alvehus, 2013). Alternativ till enskilda kvalitativa intervjuer hade kunnat vara gruppintervjuer eller fokusgrupper. Larsen (2009) menar dock att den sociala kontrollen är ett problem vid gruppintervjuer eftersom vissa respondenter kanske inte vågar vara ärliga i andras närvaro. Trost (2010) menar att fördelarna med gruppintervjuer är att respondenterna kompletterar varandra och ger varandra insikter som varje enskild individ inte hade tidigare. Att genomföra gruppintervjuer eller fokusgrupper var dock inget som togs i beaktning inför studien. Detta eftersom det redan var tillräckligt svårt boka in de individuella intervjuerna.
Intervjuerna med respondenterna planerades som semistrukturerade. De andra alternativen, strukturerad intervju och ostrukturerad intervju var inte relevanta. En strukturerad intervju hade inte fungerat eftersom författarna som sagt inte hade tillräcklig kunskap om ämnet. Hade författarna haft det – då hade författarna istället lika bra kunnat skicka ut enkäter till företagets anställda och besparats ansträngningen att genomföra intervjuer. En ostrukturerad intervju hade varit för riskabelt eftersom det hade funnits stor risk att författarna glömt att ställa relevanta frågor som var avgörande för studiens frågeställningar. En semistrukturerad intervju ansågs av författarna hålla en bra balans för att få ut bästa möjliga svar av respondenterna. Detta ansågs bara kunna uppnås om respondenterna fick prata så fritt som möjligt om ämnet. Enligt Alvehus (2013) går en semistrukturerad intervju ut på att forskaren följer ett frågeformulär med ett fåtal öppna frågor eller teman som samtalet centreras kring. Alvehus (2013) menar att frågornas öppna karaktär gör att respondenten har stora möjligheter att påverka intervjuns innehåll. Forskaren måste därför vara aktiv i sitt lyssnande och vara beredd på att ställa relevanta följdfrågor (Alvehus, 2013). Detta är något som stämmer väl överens med intervjuerna som genomfördes då respondenterna tilläts prata fritt kring de frågor som ställdes och författarna ställde
15 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media relevanta följdfrågor när det behövdes. Författarna anser att den semistrukturerade intervjuformen var en framgångsrik strategi eftersom respondenterna gav bra och uttömmande svar till de flesta frågorna.
Enligt Larsen (2009) är en av de största nackdelarna med kvalitativa intervjuer den så kallade intervjueffekten, även kallat kontrolleffekten. Larsen (2009) menar att detta är en effekt som kan uppstå på grund av forskarens närvaro eller metoden som används – vilket kan påverka resultatet. Till exempel kan respondenten ge svar som denne tror intervjuaren vill höra, ge svar för att göra ett gott intryck, ge svar som denne tror är allmänt accepterat eller ge svar som döljer kunskapsbrister (Larsen, 2009). Det kan även uppstå situationer där forskaren reagerar på ett visst sätt på grund av respondentens svar som gör att respondenten ändrar sitt svar (Larsen, 2009). Av dessa anledningar är det därför viktigt att forskaren ser till att dennes närvaro påverkar svaren så lite som möjligt (Larsen, 2009). Detta kan forskaren göra genom att dels undvika ett kroppsspråk som visar vad forskaren själv tycker är “rätt svar” och dels se till att inte uttrycka vad den har för åsikter om saker och ting (Larsen, 2009). Författarna anser att intervjueffekten inte var ett problem vid någon av intervjuerna. Den främsta anledningen till detta är att studiens ämne inte anses vara särskilt personligt eller politiskt. Respondenterna hade därför inga direkta anledningar att ge allmänt accepterade eller politiskt korrekta svar. Det som kan ha påverkat svaren är om respondenterna eventuellt hade velat undanhålla information om företaget som de inte vill att konkurrenter ska kunna ha tillgång till. Sett till de djupgående och detaljerade svar som gavs om företaget tror författarna dock inte att respondenterna ansett att detta varit ett problem. Ytterligare en anledning som kan ha påverkat svaren är att en av studiens författare var anställd hos Aller media under studiens genomförande. Detta kan ha gjort att respondenterna delgivit mer information än om det var en annan författare som intervjuade. Att mer information eventuellt skulle ha delgivits anses dock inte vara ett problem utan snarare en fördel som underlättar för författarna att kunna besvara studiens frågeställningar så utförligt som möjligt. Trots att intervjueffekten inte ansågs vara ett problem såg författarna till att hålla ett neutralt kroppsspråk under intervjuerna. Detta gjordes för att respondenterna skulle kunna tala så fritt och uttömmande som möjligt utan att bli störda. Det enda kroppsspråket författarna använde var huvudrörelser som instämmande indikationer på att författarna uppfattade vad respondenten pratade om. Huvudrörelser kunde ibland kompletteras med ord som “okej”, “aha”, “jaha”, “såklart” “förståeligt” och “precis” vid tillfällen då extra instämmande indikationer behövdes.
Som nämnt tidigare var det tänkt att författarna skulle intervjua minst fyra personer från Aller media, två chefer och två anställda. Cheferna ansågs vara de som var viktigast att få intervjua eftersom det antogs att dessa skulle vara bäst insatta i företagets organisation och hur det såg ut för företaget både innan och efter digitaliseringen. Att även få intervjua anställda ansågs som ett nödvändigt komplement för att få fler perspektiv. På grund av problem i urvalsprocessen intervjuades dock bara två personer från Aller media, vilket blev de två cheferna. Enligt Ahrne och Svensson (2015) räcker det sällan att
16 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media intervjua en eller ett par personer i en kvalitativ studie. Ahrne och Svensson (2015) menar att en kvalitativ studie behöver mellan sex till åtta personer från en målgrupp för att öka chansen att materialet är förhållandevis oberoende från enskilda personers individuella uppfattningar. Även detta antal kan dock i många fall också vara för litet för att kunna vara representativt. Ahrne och Svensson (2015) menar att en kvalitativ studie bör innehålla tio till femton intervjuer för att kunna uppnå så kallad mättnad. Mättnad uppnås när forskaren upplever att den känner igen svaren och att samma svarsmönster återkommer i ett flertal intervjuer (Ahrne och Svensson, 2015). Då studien är en bra bit ifrån denna mättnad med bara två genomförda intervjuer går det såklart att ifrågasätta om respondenternas svar är representativa för hur Aller media påverkats av digitaliseringen. Det går därför också att ifrågasätta studiens trovärdighet. Till studiens försvar går det dock att se tydliga överensstämmelser mellan respondenternas svar och svaren i webbenkäterna som kompletterade de viktigaste påståendena. De överensstämmande svaren anses ge indikationer på att även ytterligare svar från fler respondenter skulle ge en liknande bild av situationen.
2.3.4 Webbenkät
På grund av problem vid urvalsprocessen för de kvalitativa intervjuerna har som tidigare nämnt bara två kvalitativa intervjuer genomförts. Enligt Ahrne och Svensson (2015) behövs sex till åtta personer för att uppnå representativitet och tio till femton personer för att uppnå så kallad mättnad. Av dessa anledningar ansåg författarna att det var viktigt att komplettera de viktigaste synpunkterna och påståendena i de kvalitativa intervjuerna. Det optimala hade varit att genomföra fler intervjuer och uppnå den representativitet som Ahrne och Svensson (2015) nämner. Detta var dock inte möjligt dels eftersom författarna inte hade tillgång till fler respondenter för intervju och dels eftersom tidsramen för studien inte tillät för fler intervjuer. Näst bästa metod att åstadkomma någon form av representativitet ansågs av författarna vara en webbenkät. Detta eftersom en webbenkät på ett snabbt och enkelt sätt skulle tillåta en kvantifiering av de viktigaste synpunkterna och påståendena som var av relevans för studiens frågeställningar.
Webbenkäten, som skickades ut till cirka 100 anställda på Aller media besvarades dock bara av 12 personer. Med ett sådant lågt respondentantal blev det såklart svårt att kvantifiera de viktigaste synpunkterna och påståendena för studiens frågeställningar. Det blev därmed även svårt att åstadkomma den bättre grad av representativitet och mättnad som vi ville åstadkomma med denna kompletterande datainsamlingsmetod. Enligt Ejvegård (2009) måste svarsfrekvensen från en enkät ligga på minst 80 procent för att den ska vara representativ för en målgrupp. Med bara 12 svar från cirka 100 anställda är studien alltså ganska långt ifrån att bevisa en representativ bild av de anställdas åsikter.
17 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Ytterligare faktorer som påverkat representativiteten i webbenkäten är anonymiteten och åldern på de anställda som besvarat webbenkäten. Är det 100% kvinnor i 20-30 årsåldern som besvarar en enkät är det möjligt att svaren är annorlunda jämfört med om det är 100% män i 40-50 årsåldern som besvarar enkäten. Webbenkäten besvarades av just 100% kvinnor vilket kan ha gett ett aningen vinklat resultat.
2.3.5 Reliabilitet och validitet
Enligt Ejvegård (2009) är det viktigt att ett forskningsprojekt har hög reliabilitet och validitet, annars har inte forskningsresultatet något vetenskapligt värde. Enligt Alvehus (2013) kan reliabilitet översättas till pålitlighet eller tillförlitlighet och handlar om huruvida studiens resultat är upprepningsbara, det vill säga. skulle studien kunna göras igen och komma fram till samma resultat? För att en studie ska vara reliabel bör alltså andra forskare kunna genomföra samma undersökning och åstadkomma samma resultat, eller så bör samma forskare kunna genomföra samma undersökning vid ett senare tillfälle och få fram samma resultat (Larsen et al., 2009). Enligt Denscombe (2014) måste forskaren noggrant redovisa hur material samlats in för att studien ska ha god reliabilitet. Anledningen till detta är att det inte finns någon försäkran om att en annan forskare hade kommit på att ställa exakt samma frågor i en intervju. Enligt Denscombe (2014) är det därför viktigt vid just kvalitativa metoder att forskaren tydligt beskriver studiens tillvägagångssätt så att andra forskare som granskar studiens resultat kan lita på att det tagits fram på ett rimligt sätt.
Validitet å andra sidan kan översättas till relevans eller giltighet och handlar om huruvida alla moment i en studie är relevanta och giltiga i relation till studiens frågeställningar och verkligheten (Harboe, 2013). Detta innebär att det måste finnas ett tydligt sammanhang mellan studiens problemformulering, metodval, operationalisering, insamlad data, analys och slutsatser (Harboe, 2013). Studien måste också utgå från befintliga omständigheter (Harboe, 2013). Med detta menas att studien måste skildra något som verkligen existerar och som även andra skulle kunna mäta, samt så måste studiens slutsatser kunna generaliseras till andra liknande situationer (Harboe, 2013). En studie som har validitet har alltså undersökt just det den skulle undersöka, det vill säga mätt det den skulle mäta och därmed kunnat besvara studiens frågeställning (Alvehus, 2013).
Sett till studiens reliabilitet för den kvantitativa delen har författarna sammanställt ett utförligt metodvalskapitel (se kap 2.2) som underlättar för efterkommande forskare att genomföra en liknande studie. Dessutom har Aller media en stor läsarskara vilket ger en stor tillgänglighet av respondenter. Det bör därför inte vara svårt för efterkommande forskare att utföra en liknande studie och komma fram till ett liknande resultat under samma förutsättningar. På grund av den snabba digitala utvecklingen som sker i samhället just nu kan dock förhållandena att genomföra en liknande studie i framtiden ändras (minskad skara läsare etcetera). Reliabilitet för studiens kvantitativa del anses av dessa anledningar vara god under rådande förhållande – men kan i ett längre tidsperspektiv inte
18 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media påvisas. För studiens kvalitativ del har författarna även här sammanställt ett utförligt metodvalskapitel (se kap 2.2) som underlättar för efterkommande forskare att genomföra en liknande studie. Att respondenterna skulle ge samma svar vid ett annat intervjutillfälle eller ens vara tillgängliga är dock inget som kan säkerställas. Samtidigt finns det goda möjligheter att andra respondenter på Aller media skulle kunna svara på liknande frågor. Reliabiliteten för studiens kvalitativa del kan av dessa anledningar därför sammantaget ifrågasättas.
Vidare till studiens validitetet så kan även denna ifrågasättas. För studiens kvantitativa del kan den ifrågasättas eftersom webbenkäten bara renderade 12 svar. Det är utifrån ett sådant tunt underlag svårt att generalisera åsikterna hos Aller medias anställda och skapa en representativ bild av hur Aller media påverkats av digitaliseringen. Mer om webbenkätens generaliserbarhet återfinns i kapitel 2.3.4. Det som hade kunnat göras för att öka respondentantalet till den kvantitativa datainsamlingsmetoden hade varit att åka till kontoret i Malmö och dela ut enkäterna fysiskt. Detta hade förmodligen skapat en mer personlig kontakt och vi hade vi hade förmodligen därmed också fått mer utförliga svar i enkäten. Detta tillvägagångssätt förhindrades dock på grund av omständigheterna kring COVID-19 som gjorde att de anställda arbetade hemifrån istället. Trots att webbenkäten har gett särskilda indikationer och till viss del kompletterat och stärkt de påståenden som framtogs i de kvalitativa intervjuerna hade det alltså behövts fler svar för att kunna påvisa en god validitet. Antalet respondenter var också ett problem vid den kvalitativa delen vilket gör att validiteten även för denna del kan vara svår att påvisa. Som nämnt innan (se kap 2.2.4) blev det problem vid urvalsprocessen och författarna fick bara chansen att intervjua två respondenter från Aller media. Författarna är väl medvetna om att det därför även för de kvalitativa intervjuerna finns en risk att det låga respondentantalet inte skapat en representativ bild av hur Aller media påverkats av digitaliseringen (se kap 2.3.3). Att skaffa fler respondenter för den kvalitativa datainsamlingsmetoden var som tidigare nämnt inte möjligt eftersom det inte fanns fler respondenter tillgängliga under tidsramen för studien.
På grund av det låga respondentantalet i de båda datainsamlingsmetoderna går det alltså inte att bevisa att resultatet är representativt för de anställda på Aller media. Eftersom resultatet inte uppnått representativ nivå är det möjligt att diskussionen och den efterföljande slutsatsen vilar på en svag grund. Det går därför såklart att ifrågasätta hela studiens trovärdighet. Det som trots allt anses vara positivt enligt författarna, är att svaren i de kvalitativa intervjuerna mestadels är överensstämmande med varandra, och även mestadels överensstämmande med webbenkäterna. Det vill säga resultatet från datainsamlingsmetoder pekar till stor del åt samma riktning, vilket i viss mån kan indikera att även andra anställda på företaget har liknande åsikter. Det kan definitivt inte säkerställas men författarna anser att resultatet visar att indikationerna till detta i alla fall finns där.
19 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
2.3.6 Etiska överväganden
Enligt Larsen et al., (2009) uppstår det vid forskning alltid etiska problem och forskaren måste därför under sitt forskningsprojekt ta ställning till olika etiska principer. Larsen et al., (2009) menar att dessa etiska problem uppstår i olika faser under forskningsprojektet: vid val av ämne och frågeställning, vid datainsamlingen och vid användning och förmedling av forskningsresultaten. Ämne och frågeställning kan göra att deltagande personer i forskningsprojektet skildras på ett felaktigt sätt eller känner sig illa till mods (Larsen et al., 2009). Enligt Larsen et al., (2009) kan den valda frågeställningen även göra att forskaren blir partiskt inställd eftersom det är denne som valt frågeställning av eget intresse. Vid datainsamling finns det risk att personer deltar utan fri vilja som till exempel vid dolda observationer (Larsen et al., 2009). När intervjuer och enkäter genomförs finns det även risk för att forskaren undanhåller information om forskningsprojektet från de deltagande respondenterna (Larsen et al., 2009). Det finns även risk för att forskaren ställer alldeles för privata och intima frågor i en intervju eller enkät (Larsen et al., 2009). Vid användning och förmedling av forskningsresultaten är anonymitet för forskningsprojektets deltagande respondenterna i de flesta fall viktigt (Larsen et al., 2009). Om forskaren inte kan säkerställa anonymitet måste denne noggrant överväga om resultaten ska offentliggöras (Larsen et al., 2009).
För att säkerställa att studien genomförts på ett etiskt korrekt sätt har Vetenskapsrådet’s (2002) fyra huvudkrav inom forskningsetiska principer följts noggrant. De fyra kraven inom forskningsetiska principer är följande: informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet, samt samtyckeskravet. Informationskravet innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Vid kontakt med respondenter inför studien var författarna tydliga med vad studien handlade och hur intervjumaterialet samt webbenkätmaterialet skulle användas. För respondenterna till intervjuerna repeterades även denna information precis innan intervjutillfällena. Konfidentialitetskravet innebär att alla respondenter i undersökningen skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002). Författarna har varit noggranna med att förvara personuppgifter så att obehöriga inte har tillgång till dem. Nytthandekravet innebär att insamlad information om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Författarna har bara använt all insamlad information till att sammanställa denna studie och inte för något annat ändamål. Samtyckeskravet innebär att alla deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Författarna har tillfrågat alla respondenter om de vill delta i studien både inför intervjuerna och besvarandet av webbenkäten, därmed har alla respondenter deltagit helt frivilligt.
Utöver dessa krav tillfrågades respondenterna inför intervjuerna om de godkände att intervjuerna spelades in. Respondenterna tillfrågades även om de ville vara anonyma eller om de godkände att
20 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media deras namn användes i studien. Båda respondenterna godkände att intervjuerna spelades in och att deras namn fick användas i studien. Till webbenkäterna var respondenterna automatiskt anonyma och behövde därför inte tillfrågas om anonymitet.
2.3.6.1 GDRP På grund av Malmö universitets regelverk vid examensarbeten har författarna i studien även varit tvungna att beakta GDPR (Den generella dataskyddsförordningen). GDPR gäller i hela EU och syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter (Datainspektionen, 2020). Författarna har sett till att vara noggranna med att behandla alla personuppgifter i enlighet med GDPR.
2.3.7 Källkritiskt förhållningssätt
Enligt Thurén (2013) bör en forskare i ett vetenskapligt arbete bedöma sina källor utifrån fyra kriterier för att det ska anses vara trovärdigt, vilka är följande: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.
Äkthet innebär att källan ska vara det den utger sig för att vara (Thurén, 2013). De flesta källor som använts i föreliggande studie är vetenskapliga artiklar som hämtats från Malmö universitets databas Libsearch. Artiklarna har blivit peer-reviewade inför sina publikationer och de har även blivit hänvisade till i flertalet andra studier. De vetenskapliga artiklarna anses av dessa anledningar hålla en hög äkthet. Det har även använts ett dussintal böcker som likt de vetenskapliga artiklar även genomgått någon form av granskningsprocess innan sina publikationer och har utöver detta även blivit hänvisade till i flertalet tidigare studier. Böckerna anses därför också hålla en hög äkthet. Utöver vetenskapliga artiklar och böcker har det dessutom använts ett mindre antal reportage, debattartiklar, nyhetsartiklar och webbartiklar eftersom författarna hade svårt att hitta vetenskapliga artiklar som fokuserade på just den svenska veckotidningsbranschen och företag inom denna bransch. Reportagen och artiklarna har blivit publicerade av avlönade journalister och skribenter på väletablerade och kända medieplattformar vilket gör att reportagen och artiklarna anses hålla en hög äkthet.
Tidssamband handlar om att källans skildring av en händelse bör vara så nära i tid som möjligt i relation till händelsen (Thurén, 2013). Ju längre tid det gått mellan händelsen och skildringen, desto större anledning finns det att tvivla på källan (Thurén, 2013). Föreliggande studie har sitt stora fokus kring digitaliseringen och dess effekter på veckotidningsbranschen, vilket påbörjades på 1990-talet och pågår än idag. Alla källor i studien som berör digitalisering har blivit publicerade inom denna tidsram och just dessa källor anses därför hålla ett högt tidssamband. De källor som beror digitalisering och som faller utanför denna tidsram har på olika sätt fortfarande starka samband till digitaliseringen (till exempel begreppet konvergens med ursprung från 1970-talet).
21 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Med oberoende menas att källan ska vara självständig och inte en avskrift eller ett referat av en annan källa (Thurén, 2013). Studien har försökt att utgå ifrån förstahandskällor i största möjliga mån för att undvika att teorier feltolkas av andra författare. Författarna har bara använt andrahandskällor när det inte funnits tillgång till förstahandskällan. I de fall andrahandskällor använts har författarna läst in sig på flera andrahandskällors tolkningar av samma teori för att se till att den använda andrahandskällan inte gjort en misstolkning. Då studien till största del består av förstahandskällor och då författarna försäkrat sig om att andrahandskällor inte gjort misstolkningar anses källorna hålla en hög oberoendehet.
Tendensfrihet innebär att källan inte ska vara påverkad av till exempel personliga, ekonomiska, politiska faktorer eller andra faktorer som kan förvränga verklighetsbilden (Thurén, 2013). Eftersom de vetenskapliga artiklarna och böckerna som använts i föreliggande studie i regel ska ha blivit granskade och publicerade utifrån de tre kriterierna för vetenskaplighet som beskrivs av Ejvegård (2009), det vill säga saklighet, objektivitet och balans – bör dessa källor hålla en hög grad av tendensfrihet. Sett till de reportage, debattartiklar, nyhetsartiklar och webbartiklar som använts och som inte blivit vetenskapligt granskade eller publicerade, kan dessa istället anses hålla en lägre tendensfrihet. Anledningen till detta är att dessa har publicerats av skribenter, journalister eller tidningar som kan ha olika personliga och politiska agendor. Eftersom mycket av de som uttrycktes i reportagen och debattartiklarna dock överensstämde och bekräftas av respondenterna i intervjuerna anses reportagen och debattartiklarna hålla en hög tendensfrihet.
22 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
3. Teori
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska ramverk vilket senare kommer att jämföras med studiens resultat för att forma diskussion och slutsatser.
3.1 Darnton's Kommunikationsmodell
Darnton’s Kommunikationsmodell är en modell som skapades år 1982 av Robert Darnton för att analysera hur böcker och text har skapats och tagit sig in i samhället genom historien (Darnton, 1982). Finkelstein och McCleery (2005) och Steiner (2015) menar att Darnton med sin modell även ville påvisa att all textproduktion lider av ständiga påtryckningar från utomstående intellektuella, sociala, ekonomiska och politiska faktorer. Enligt Darnton (1982) har alla tryckta böcker eller publicerade texter generellt samma livscykel i samhället vilket kan beskrivas genom ett så kallat kommunikationsomlopp. Darnton (1982) menar att detta kommunikationsomlopp har olika aktörer som är aktiva vid olika tidpunkter av bokens eller textens livscykel. Darnton (1982) menar vidare att dessa aktörer avlöser varandra i en specifik ordningsföljd enligt följande: författare, förlag, tryckeri, distributör, bokhandlare, och sist läsaren som sluter kommunikationsomloppet.
Figur 1. Darnton’s Kommunikationsmodell (Darnton, 1982).
Många författare (Finkelstein och McCleery, 2005; Murray och Squires, 2013; Hill och Pecoskie, 2015) menar att Darnton’s modell är en bra modell för att beskriva och analysera specifika aktörer och deras aktiviteter i den traditionella bokpubliceringsindustrin. Andra författare kritiserar Darnton’s modell och menar att modellen har alldeles för mycket fokus på aktörer och deras aktiviteter istället för boken och texten (Barker, 2001; Jacobsson, 2001; Howsam, 2006; Kovac, 2008; Steiner, 2015). Enligt Hill och Pecoskie (2015) har den traditionella bokpubliceringsindustrin en tydlig hierarki med en så kallad “uppifrån-och-ned-process” där själva bokindustrin har full kontroll över vilka böcker och texter som publiceras. Enligt (Darnton, 1982; Finkelstein och McCleery, 2005; Murray och Squires,
23 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
2013) är det dock inte på tal om någon hierarki eftersom varje enskild aktör i Darnton’s Kommunikationsmodell ständigt påverkas av utomstående intellektuella, sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer. I sin publikation från 1982 “What is the History of Books?” ger Darnton (1982) ett tydligt exempel på en av dessa utomstående faktorer, nämligen den sociala, som ständigt påverkar en av aktörerna i modellen, författaren. Här beskriver Darnton att författaren påverkas av sina läsare både före och efter sammanställningen av en bok. Darnton (1982) menar att detta är på grund av att författaren själv är en läsare som läser och associerar med andra läsare och författare vilket ger denne en tydlig uppfattning av vilka genrer och stilar som är accepterade och omtyckta i samhället. Darnton (1982) menar att dessa uppfattningar påverkar författaren i sitt skrivande och därmed även slutprodukten.
Enligt (Murray och Squires, 2013; Hill och Pecoskie, 2015) har det dock på senare år blivit allt svårare att beskriva och analysera de olika aktörerna och deras aktiviteter genom Darnton’s Kommunikationsmodell. Murray och Squires (2013) menar att detta är på grund av digitala teknologier som tillkommit under de senaste åren. Enligt Murray och Squires (2013) har de digitala teknologierna totalt förändrat hur människor producerar, sprider och uppfattar text till en oåterkallelig grad vilket har skapat disruptiva förändringar för bokpubliceringsindustrin. Murray och Squires (2013) menar att alla aktörer i den traditionella värdekedjan som tidigare kunde beskrivas av Darnton’s modell har påverkats eller omvandlats. Dessa förändringar i bokpubliceringsindustrin, från fysiska böcker till digitala skärmar, har lett till nya affärsmodeller (Murray och Squires, 2013). Till exempel har det skapats rollkonflikter mellan författare och bokförlag där författare nu på egen hand kan publicera, marknadsföra och distribuera sina egna böcker utan någon hjälp från bokförlagen. Vidare tar läsarna del av författarnas verk på nya sätt via digitala enheter och samtidigt genom nya aktörer som erbjuder dessa digitala enheter (Murray och Squires, 2013). Detta i sin tur leder till att till exempel tryckerierna blivit överflödiga eftersom den fysiska textens roll i samhället reducerats (Murray och Squires, 2013). Murray och Squires (2013) menar att alla dessa påtryckningar på bokpubliceringindustrins ekosystem kräver en ny granskning av Darnton’s modell.
I publikationen “The Digital Publishing Communication Circuit” från 2013 beskriver Murray och Squires hur de olika aktörerna i Darnton’s modell har påverkats av digitaliseringen och vilka nya aktörer som uppstått samt vilka som försvunnit. Utifrån dessa beskrivningar har Murray och Squires reviderat Darnton’s Kommunikationsmodell och skapat bland annat “Digitalpubliceringsmodellen” (se figur 2 nedan). I denna nya modell har tryckeriet och dess leverantör försvunnit (Murray & Squires, 2013). Författarnas roll överlappar nu med förlagen och förlagens roll i sin tur överlappar med återförsäljare och distributörer. Dessa överlappande roller är en konsekvens av de nya digitala plattformarna som gör att till exempel författarna kan kringgå förlag för att publicera sin verk (Murray & Squires, 2013). Murray och Squires (2013) menar att tillkomsten av program som till exempel
24 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
InDesign, QuarkXpress och Pagemaker gör att författarna själva kan skapa sina manuskript inför en publicering. Murray och Squires (2013) menar vidare att publiceringen sedan kan ske via e-böcker och andra plattformar som levereras av digitala e-bokhandlare och distributörer. Dessa aktörer sköter även försäljning och digital distribution vilket gör att författaren inte behöver ett bokförlag i någon del av publiceringen. Författaren skapar alltså istället affärsrelationer direkt med digitala återförsäljare och distributörer som till exempel Amazon, Barnes & Noble och Kobo via företagens publiceringsprogram Kindle Direct, PubIt! och Writing Life (Murray och Squires, 2013).
Figur 2. Reviderad version av Darnton’s Kommunikationsmodell: Digitalpubliceringsmodellen (Murray och Squires, 2013).
3.2 Konvergens
Konvergens är ett begrepp som traditionellt använts inom många vetenskapliga discipliner för att beskriva en process där tidigare åtskilda processer eller områden närmar sig varandra och strävar mot ett gemensamt mål (Berglez & Olausson, 2009). Dessa processer eller områden kan vara till exempel separata enheter som apparater, nätverk, innehåll, marknader eller konsumtion vilka på olika sätt utvecklas till att bli mer och mer lika varandra (Berglez & Olausson, 2009). Konvergens är på så sätt inte ett stillastående resultat utan en pågående process som ständigt förändras (Berglez & Olausson, 2009). Detta innebär dock inte att definitiva resultat inte uppkommer ur konvergensprocesser men då talas det istället om effekter av konvergens (Berglez & Olausson, 2009).
I medietekniska sammanhang finns en mängd definitioner av begreppet konvergens vilket är ett resultat av att det nästan finns lika många definitioner av begreppet som det finns författare att
25 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media diskutera det (Berglez & Olausson, 2009). Med anledning av detta presenteras några av de mest framträdande begreppen nedan.
Den första som myntade och populariserade uttrycket konvergens var MIT-forskaren Nicolas Negroponte (Fidler, 1997). Detta gjorde han 1979 när han reste runt i USA för att marknadsföra MIT media lab (Fidler, 1997). I samband med detta etablerade han en konvergeringsmodell, den så kallade “Negropentes model of Convergence” (se figur 3 nedan) bestående av tre överlappande cirklar. Cirklarna illustrerar hur tre separata medieindustrier närmar sig varandra för att bli en enhet.
Figur 3. Negropentes modell av Konvergens från 1979 (Appelgren, 2004).
Pool (1983) uttrycker konvergens som “convergence of modes” och menar att det är en process som suddar ut gränserna mellan olika medier, point-to-point kommunikation (post, telefon och telegraf) och masskommunikation (tidning, radio och TV). Enligt Pool (1983) är konvergens en konsekvens av nya fysiska produkter som erbjuder flera tjänster i en och samma produkt, tjänster som tidigare endast tillhandahölls på separata sätt. En tjänst som tidigare tillhandahölls av ett specifikt medium, som till exempel radio- och tv-sändningar, tidningar eller telefon, kan nu tillhandahållas på flera olika fysiska sätt. Pool (1983) menar att detta leder till att de unika förbindelser som tidigare fanns inom specifika medier och hur de används alltmer försvinner.
Vidare beskriver Fidler (1997) begreppet konvergens som en överlappning eller kombination av förbindelser mellan olika konvergerande tekniker eller enheter. Fidler (1997) menar att detta resulterar i en omvandling av varje enskild teknologi eller enhet och skapar även nya teknologier och enheter. Enligt Fidler (1997) har konvergens främst betydelse för medieindustrin och digitala teknologier och menar att det kommer leda till nya former av multimediala kommunikationssätt.
Bolter och Grusin (1999) beskriver begreppet konvergens som en ömsesidig rekonstruktion av åtminstone tre viktiga teknologier, vilka är telefon, TV och dator. Enligt Bolter och Grusin (1999) är varje teknologi en hybrid av tekniska, sociala och ekonomiska utföranden och varje teknologi erbjuder också sitt egna tillvägagångssätt av omedelbar tillgänglighet. Med omedelbar tillgänglighet menar
26 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Bolter och Grusin (1999) att mediet i sig försvinner och lämnar oss i direkt närvaro med det som representeras eller åskådliggörs. Som exempel på omedelbar tillgänglighet menar Bolter och Grusin (1999) att telefoner erbjuder detta genom utbyte av röster i realtid, TV erbjuder det genom realtidsövervakning av världen och datorer erbjuder det genom kombinering av 3D grafik och programmerad action och interaktivitet som TV-apparater inte ens kan matcha. Bolter och Grusin (1999) menar vidare att allteftersom teknologierna närmar sig varandra kommer de att försöka absorbera varandra och skapa sin egna versioner av omedelbar tillgänglighet. Enligt Bolter och Grusin (1999) kommer olika industrier utnyttja konvergens på olika sätt beroende på deras kompetensområde. Bolter och Grusin (1999) menar även att konvergens kommer leda till en större mångfald för digitala teknologier allteftersom de rekonstruerar varandra. Med rekonstruktion menar Bolter och Grusin (1999) att tidigare medier omgestaltas på olika sätt för att producera olika enheter och utövanden.
Manovich (2001) beskriver kort begreppet konvergens – som en skapare av nya medier vilka tillkommit genom konvergering av två historiskt sett separata händelseförlopp: datateknologier och medieteknologier.
Enligt Pavlik och McIntosh (2004) är konvergens ett sammanförande av datateknologi, telekommunikation och media i en digital miljö. Pavlik och McIntosh (2004) menar att konvergens och de förändringar som det medför totalt transformerar många aspekter av dagens massmedier och kommunikationssätt. Pavlik och McIntosh (2004) menar vidare att det främst är fyra områden som påverkas av konvergens: innehållet i kommunikationen, relationen mellan olika mediaorganisationer och deras konsumenter, uppbyggnaden av kommunikationsorganisationer, och hur kommunikatörer utför sitt arbete.
Jenkins (2006) menar att konvergens beskriver hur medier sprids inom vår kultur och skapar tekniska, industriella, kulturella och sociala förändringar. Jenkins (2006) menar också att konvergens innebär både en förändring i hur media produceras och en förändring i hur media konsumeras. Jenkins (2006) menar vidare att konvergens beskriver bland annat hur innehåll sprids över flera medieplattformar, hur olika medieindustrier samarbetar, hur nya sammansättningar av medier finansierar de öppningar som uppstått mellan gamla och nya medier, och hur olika mediekonsumenter beter sig för att hitta just den typ av underhållningsupplevelser som de vill ha. Enligt Jenkins (2006) hänvisar mediekonvergens mer generellt till en situation där flera mediesystem samexisterar och där medieinnehållet rör sig flytande mellan dem. På så sätt är konvergens inte en fast relation mellan olika mediesystem, utan en pågående process där olika mediesystem ständigt överlappar varandra (Jenkins, 2006).
(Berglez & Olausson, 2009) menar att det trots alla dessa olika definitioner och modeller av konvergens finns några gemensamma nämnare. Enligt Berglez & Olausson (2009) finns det tre generella modeller av konvergens som är baserade på de mest framträdande definitionerna av
27 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media konvergens (se figur 4 nedan). I alla tre modeller kan flera aktörer eller enheter adderas, med det enda kravet att alla rör sig mot samma mål. Den första modellen demonstrerar två separata aktörer/enheter som båda närmar sig varandra mot ett gemensamt mål. I den andra modellen åskådliggörs tre aktörer/enheter som närmar sig varandra mot en gemensam skärningspunkt. Den tredje och sista modellen illustrerar en aktör/enhet som är på väg mot ett område utan att detta område påverkas i någon större omfattning på grund av den inkommande aktören/enheter.
Figur 4. Tre generella modeller för konvergens (Berglez & Olausson, 2009).
3.2.1 Branschkonvergens Enligt Kim, N. Kim, W. Lee, H. Lee, H., & Suh, J. H. (2015) har digitaliseringen med dess tillkomst av många nya digitala lösningar haft stora effekter på olika branscher och marknader. De nya digitala lösningarna har gjort att företag börjat etablera sig inom nya branscher och marknader (Kim et al., 2015). Kim et al., (2015) och Lennstrand (2004) menar att detta leder till branschkonvergens där de etablerade gränserna mellan olika branscher alltmer försvinner och istället sammanvävs. I detta nya digitala landskap konkurrerar företag inte bara inom sin egna bransch med företag likt sig själva utan även med företag från helt andra branscher (Lennstrand, 2004). Upphörandet av gränserna mellan olika industrier har skapat många nya affärsmöjligheter för företag som kan erbjuda sina produkter och tjänster på nya marknader och erhålla nya kunder (Leker, 2013). Enligt (Leker, 2013) innebär branschkonvergensen dock inte bara möjligheter för företagen utan det kan även skapa hot och utmaningar. Till exempel måste företagen först och främst förse sina verksamheter med de nya digitala lösningarna och kompetenskraven som krävs för att konkurrera och etablera sig inom en ny konvergerande bransch (Leker, 2013). Enligt Leker (2013) är det viktigt för företag att ta dessa hot och utmaningar på allvar och agera snabbt eftersom företagens reaktionstid är en av de viktigaste faktorerna för företagens framtida framgångar inom konvergerande branscher.
3.2.2 Mediekonvergens Enligt Berglez och Olausson (2009) finns det olika sorters mediekonvergens: apparatkonvergens, marknadskonvergens, nätverkskonvergens, innehållskonvergens, redaktionell konvergens, tjänstekonvergens, samt upplevelse- och beteenderelaterad konvergens. Apparatkonvergens handlar
28 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media om integration eller kombination av enheter eller funktionalitet som gör att apparater med tidigare separata användningsområden alltmer likartade (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på apparatkonvergens är utvecklingen av avancerade mobiltelefoner med samma funktion som handdatorer. Marknadskonvergens innebär att separata marknader närmar sig varandra och olika aktörers verksamhetsområden förflyttas in i nya områden (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på marknadskonvergens är specialiserade telekommunikationsföretag som även börjar erbjuda innehållstjänster. Nätverkskonvergens syftar på utvecklingen och användningen av protokoll för att knyta samman flera separata nätverk (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på nätverkskonvergens är tillkomsten av internet. Innehåll innebär publicering av innehåll i flera olika publiceringskanaler (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på innehållskonvergens är flerkanalspublicering av samma innehåll i en tryckt papperstidning som i webbupplagan av tidningen. Redaktionell konvergens berör samordning och delning av resurser inom en avdelning i ett medieföretag eller mellan olika avdelningar i ett medieföretag (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på redaktionell konvergens är användandet av en central nyhetsdesk på en tidningsredaktion för att koordinera arbetet. Tjänstekonvergens avser tjänster som tidigare har associerats med en viss publiceringskanal men som blivit tillgänglig i många olika publiceringskanaler (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på tjänstekonvergens är tv-kanalen SVT som tidigare endast fanns på TV men som nu även finns tillgänglig via deras webbsida. Upplevelse- och beteenderelaterad konvergens omfattar en aktivitet hos konsumenten då konsumtion av olika medier sker samtidigt, så kallad multitasking (Berglez och Olausson, 2009). Exempel på upplevelse- och beteenderelaterad konvergens är när en konsument lyssnar på TV:n samtidigt som den internetsurfar och pratar i telefon.
3.3 Digitaliseringsbegreppet
Enligt Gobble (2018) och Tilson, D., Lyytinen, K., and Sørensen, C (2010) beskrivs begreppet digitalisering utifrån termerna digitisering och digitalisering. Digitisering innebär enligt Gobble (2018) processen att omvandla analog information till digital information, som exempelvis när fysiska brev ersattes med e-mail. Tilson et al., (2010) är inne på samma spår och menar att digitisering innebär att analog information transformeras till digital information. Tekniskt sett innebär detta att den analoga informationen även blir tillgänglig på digitala enheter (till exempel datorer) som kan lagra, bearbeta och överföra informationen (Blomberg, 2018). Blomberg (2018) menar vidare att digitisering endast omfattar information och inte processer, vid processer är det istället termen digitalisering som blir den användbara termen. Enligt Gobble (2018) innebär digitalisering användandet av både digitala teknologier och digitiserad information för att skapa affärsmodeller på nya och kreativa sätt. Blomberg (2018) menar likt Gobble att digitalisering innebär användandet av digitala teknologier för att omvandla affärsmodeller och generera nya intäkter och värdeskapande möjligheter. Enligt Blomberg (2018) är digitalisering alltså processen att omvandlas till en digital verksamhet. Enligt Tilson et al., (2010) innebär digitalisering inte bara hur digitala teknologier och digitiserad information skapar eller
29 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media omvandlar affärsmodeller, utan även hur företag påverkas på en social, institutionell och organisatorisk nivå.
3.3.1 Digitaliseringen och dess relation till företag Enligt Anschober (2018) är det uppenbart att digitaliseringen påverkar alla olika sorters industrier idag. Anschober (2018) menar också att det är uppenbart att företag bör ta denna utvecklingen på allvar och vara medvetna om tidspressen. Nya digitala tekniker förändrar hela den ekonomiska strukturen, samhället i sig, sättet vi lever på, arbetar, konsumerar i snabb takt (Anschober, 2018). Den digitala omvandlingen saknar motstycke vad gäller hastighet, räckvidd och påverkan (Anschober, 2018). Nya digitala teknologier för individuellt bruk som smarta enheter, molntjänster, “big data”, 3D- utskrift, artificiell intelligens och robotar har lett till helt nya produkter, tjänster och affärsmodeller i olika industrier (Anschober, 2018). Anschober (2018) menar att detta leder till enorma utmaningar för de etablerade företagen som måste anpassa sig och ersätta sina traditionella affärsmodeller med nya digitala affärsmodeller på allt kortare tid. Även Hirt och Willmott (2014) menar att företagsledare måste trotsa sina antaganden och ompröva sina strategier för att ligga före digitaliserings trender och utveckling. Enligt Anschober (2018) får många företag dock problem eftersom de underskattar digitaliseringens inverkan. Problem uppstår främst då företagen behåller tillit till sina befintliga affärsmodeller eller anpassar sig för långsamt (Anschober, 2018). Samtidigt som de etablerade företagen kan få problem har digitalisering istället underlättat för nya företag att etablera sig på marknaden eftersom dessa har färre hinder än de redan etablerade företagen (Hirt & Willmott, 2014).
BaNir et al., (2003) menar att den största anledningen till att företag väljer att digitalisera sina processer är för att öka innovationsgraden och sänka sina kostnader. Enligt Parviainen et al., (2017) kan företag som digitaliserar sina processer minska kostnaderna med uppemot 90%. Rachinger, Rauter, Müller, Vorraber, och Schirgi (2018) menar vidare att många företag ser digitalisering som en möjlighet till att förenkla sina processer och bli mer effektiva. Rachinger et al., (2018) menar också att företag känner att de kan leverera sina produkter och tjänster snabbare med hjälp av digitala verktyg. Företag som lyckas med integrering av digital teknik åtnjuter främst ökad processeffektivitet och produktivitet, optimerad resursanvändning och sänkta kostnader (Rachinger et al., 2018). BaNir et al., (2003) och Parviainen et al., (2017) håller med Rachinger och menar att digitaliserade företag är mer effektiva vilket också leder till att de blir mer konkurrenskraftiga på marknaden. Manyika, Pinkus & Ramaswamy (2016) menar vidare att företag som digitaliserar har bättre produktivitet och lönsamhet än företag som väljer att inte digitalisera.
Enligt Iveroth, Lindvall & Magnusson (2018) är de digitaliserade företagens framgångar delvis en konsekvens av att de digitaliserade och automatiserade processerna skapar ett effektivare informationsflöde vilket i sin tur skapar en bättre förståelse för verksamheten. Parviainen et al., (2017) menar att ökad förståelse för verksamheten skapar bättre förutsättningar för beslutsfattare att styra
30 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media företaget i rätt riktning och gör även att eventuella problem kan hanteras smidigare. Då företagen ersätter manuella processer med digitala automatiserade program möjliggörs automatisk inhämtning av data och information som kan användas för att få en bättre förståelse för företagets processprestanda, kostnadsrisker och riskfaktorer (Parviainen et al., 2017). Realtidsrapporter och digitala instrumentpaneler som visar företagets prestanda på sina digitala processer tillåter beslutsfattare att agera innan uppkomna problem blir kritiska (Parviainen et al., 2017).
Rachinger et al., (2018) menar att många företag känner sig otrygga inför sina digital implementeringar och hur de ska genomföras eftersom digitaliseringen medfört en rad svårigheter som till exempel snabba teknologiska förändringar, ökad komplexitet, nya juridiska krav och förändrade kundpreferenser. Enligt Gerald, Doug, Anh Nguyen, David och Natasha (2015) misslyckas många företag med sina digitala implementeringar eftersom de bara fokuserar på implementering av tekniken och inte hur denna teknik ska användas strategiskt. En annan anledning till att företag misslyckas med sin digitala implementering är att de fortsätter använda sin befintliga strategi (Rothmann & Kock, 2014). Enligt Gerald (2014) ligger styrkan med digitala teknologier inte i själva teknologin, utan styrkan ligger istället i hur företag integrerar tekniken för att omvandla sina verksamheter och förändra sättet som de arbetar på (Gerald, 2014). Gerald (2014) menar vidare att det inte bara krävs en utarbetad strategi för hur teknologin ska integreras utan det krävs även att företaget har en viss kultur och ledarskap som är redo att driva denna omvandling.
3.4 Vad är en affärsmodell?
Enligt Osterwalder & Pigneur (2010) är en affärsmodell en modell som företag utgår ifrån för att skapa, leverera och fånga värde. Enligt Röglinger & Urbach (2019) används affärsmodeller av företag för att specificera målgrupp, strategi, kostnader och inkomster. En affärsmodell involverar också företagets värdepropositioner, det vill säga vilka kundbehov som tillgodoses av företagets produkter eller tjänster (Röglinger & Urbach, 2019). Bernd, Adriano, Sebastian och Vincent (2016) menar vidare att en affärsmodell är en sammanlagd representation av ett företags relevanta aktiviteter. Modellen beskriver hur säljbara produkter och tjänster genereras via företagets aktiviteter till att bli värdeskapande på marknaden. Förutom företagets värdeskapande struktur, beaktas även strategi-, marknads- och kundrelaterade komponenter (Bernd, 2016). Dessa komponenter tas i hänsyn för att uppnå företagets överordnade mål, vilket är att generera eller säkra konkurrensfördelar på marknaden (Bernd, 2016).
3.4.1 Avmaterialisering
Magaudda (2011) menar att avmaterialisering är en av de främsta konsekvenserna av digitaliseringen, det vill säga omvandlandet av fysiska artefakter och materiella produkter till elektronisk information.
31 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Enligt Magaudda (2011) har denna avmaterialisering haft stor påverkan på människors konsumptionsbeteende inom de medietekniska och kulturella industrierna som till exempel böcker, film, fotografi, spel och tidningar. Enligt Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) har just tidningsindustrin haft en hög avmaterialiseringsgrad då de fysiska tidningarnas innehåll nu oftast också finns tillgängliga på internet. Franklin (2008) menar vidare att innehållet i de fysiska tidningarna som kräver betalning nu också har gjorts tillgängliga gratis på internet vilket har skapat obalans inom tidningsindustrin. Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) beskriver att obalansen är en konsekvens av ett överflöd av gratis onlineinnehåll och tidningsföretagens oförmåga att skapa affärsmodeller som kan generera inkomster för detta överflödiga onlinehåll. Franklin (2008) menar att konsumenter blivit allt mer motståndskraftiga till betalning på grund av detta överflöd av gratis onlineinnehåll. Enligt Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) har detta lett till en paradox, där konsumtionen av onlineinnehåll ökar kraftigt samtidigt som tidningsföretagen är inkapabla att omvandla denna ökade efterfrågan till ekonomisk vinning och göra lönsamma investeringar. Casero- Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) menar att tidningsföretagen är oförmögna att skapa inkomster från sin ökade läsekrets och måste därför ha sökandet efter nya affärsmodeller som främsta mål.
3.4.3.1 Gratismentalitet Sedan 1990-talet har tidningarnas nyheter och innehåll successivt digitaliserats och är idag till stor del tillgängliga gratis på alla möjliga enheter som dator, mobil och surfplatta (Nygren & Wadbring, 2019). Många läsare väljer idag att konsumera tidningarna gratis på dessa digitala enheter istället för att köpa den fysiska tidningen (Nygren & Wadbring, 2019). Denna digitalisering och konvergens (innehåll som görs tillgängligt på flera plattformar) av tidningarna har skapat en “gratismentalitet” hos läsarna (Nygren & Wadbring, 2019). Detta har i sin tur lett till stora problem för tidningsindustrin som har svårt att ta betalt av läsarna för sitt innehåll (Nygren & Wadbring, 2019).
För att tidningarna ska överleva denna digitala utveckling med förändrade konsumtionsmönster måste tidningarna övertyga sina läsare om att det inte är själva produkten som de betalar för, utan det journalistiska innehållet (Strömbäck, 2012). Även Thorén (2013) argumenterar för att tidningarna måste övertyga sina läsare om att journalistiska nyheter och texter, samt information är av hög kvalité som inte bör vara gratis, utan bra journalistik är en värdefull handelsvara. Picard (2009) menar att tidningarna måste generera nya affärsmodeller som till exempel betalväggar. För att kunna göra detta måste tidningsindustrin först skapa ett ekonomiskt mervärde kring det journalistiska innehåll som skapas (Picard, 2009). Det vill säga, innehållet måste vara intressant, välskrivet och läsvärt för konsumenterna – så att de har goda skäl att betala för innehållet (Picard, 2009). Enligt Ronge (2010) går det inte att ta betalt för vanliga nyheter utan det gäller att skapa annat journalistiskt innehåll som läsarna är villiga att betala för. Ronge (2010) menar att en lösning skulle kunna vara paketerade nyheter likt tjänsten Aftonbladet Plus där läsarna prenumererar för ett specifikt mervärde som till
32 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media exempel hälsa, nöje eller sport. För Aftonbladet är just denna tjänsten vinstgivande och står för en relativt stor del av intäkterna (Ovander, 2018).
3.4.2 Affärsmodeller för tidningar - innan och efter digitaliseringen Tidningsföretag har traditionellt fått sina inkomster från två källor: läsares konsumtion av fysiska tidningar och annonsering i de fysiska tidningarna (Picard, 2009). Digitaliseringen har dock gjort att både konsumenter och annonsörer förändrat sitt beteende vilket i sin tur gjort att tidningsföretag varit tvungna utveckla nya affärsmodeller (Picard, 2009). Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) menar att tidningar utvecklat fem olika affärsmodeller som en konsekvens av det nya digitala landskapet vilka är: gratis innehåll, betalvägg, begränsad betalvägg, freemium och donationer. Gratis innehåll är tidningarnas vanligaste affärsmodell, och med denna modell kommer inkomsterna främst från annonsering (Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo, 2015). Med en betalvägg som affärsmodell tar tidningar betalt av konsumenterna för allt innehåll, det vill säga ingenting är gratis (Casero- Ripollés & Izquierdo-Castillo, 2015). Konsumenternas betalningar kan ske på många olika sätt, till exempel via pay-per-use där användaren betalar för allt innehåll för en dag eller en vecka, eller bara en specifik artikel. Betalningarna kan även ske via prenumerationer som betalas en gång i månaden eller en gång per år. Den begränsade betalväggen ger istället konsumenten gratis tillgång till en begränsad mängd av innehållet (Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo, 2015; Myllylathi, 2014). När konsumenten har uppnått mängden, till exempel tio artiklar, måste den betala för att få ta del av mer innehåll. Med freemium kombineras gratis innehåll med innehåll som kräver betalning (Casero- Ripollés & Izquierdo-Castillo, 2015; Kumar, 2014). Skillnaden mellan freemium och begränsad betalvägg är att läsarna vid freemium alltid har tillgång till gratis innehåll som till exempel sista- minuten nyheter men måste betala för annat innehåll som har högre mervärde. Konsumenten får även tillgång till mer avancerade funktioner om den betalar. Donationer som affärsmodell är den minst använda, och med denna modellen baseras tidningarnas inkomster helt på frivilliga donationer eller bidrag (Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo, 2015).
33 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
4. Resultat
I detta kapitel presenteras det resultat som framkommit från studiens datainsamlingsmetoder (kvalitativa intervjuer och webbenkäter). Kapitlet inleds med resultatet från de två kvalitativa intervjuerna och därefter presenteras resultatet från webbenkäten.
4.1 Kvalitativa intervjuer
I detta kapitel presenteras resultatet från de kvalitativa intervjuerna vilka genomförts med två chefredaktörer på Aller media. Kapitlet presenteras utifrån kategorierna: “Darnton’s Kommunikationsmodell”, “Digitalisering”, “Affärsmodeller” och “Möjligheter och Hot”. Varje kategori är vidare indelat i “Intervju A” som är genomförd med chefredaktören Susanne Lindén och “Intervju B” som är genomförd med den digitala chefredaktören Jens Dahlkvist.
4.1.1 Darnton’s Kommunikationsmodell – Intervju A
Först och främst görs ett upplägg för varje tidning som ska komma ut under året. Företaget bestämmer till exempel hur många nummer som ska komma ut av varje tidning, 11 nummer, 12 nummer eller 49 nummer etcetera. När upplägget för varje enskild tidning är färdig går produktionen igång på de olika redaktionerna. En del av layouterna till sidorna i tidningarna produceras i Baltikum eller i Vietnam. När tidningen är färdig för tryck skickas den vanligtvis till Aller medias egna tryckeri i Danmark. Vissa specialformat trycks i ett tryckeri i Baltikum. När tidningen är tryckt packas den och distribueras ut till våra kunder, både prenumeranter och lösnummer. För distribution har vi i olika partners, bland annat Tidsam som vi är delägare i. Sedan finns det många andra tidningshus som sköter själva tidningsdistributionen av lösnummer ut till butikerna. Tidningarna skickas först till huvudlager i Värnamo och därifrån görs tidningar redo för leverans via Posten eller Morgontidningsdistribution (MTD) ut till kundens brevlåda, och via Tidsam till butiker. För att vara miljövänliga tas eventuella returer hand om och går till återvinning. Samtidigt som de fysiska tidningarna går till tryck levereras också PDF-filerna till Pling och Readly. Även texter levereras till partners som Nextory och Storytel som gör om dessa till ljudfiler. Samtidigt som allt det här pågår marknadsför vår marknadsavdelning produkterna via annonser och banners i Aller medias fysiska och digitala tidningar eller via partners som till exempel TV4, Expressen, Aftonbladet etcetera.
Marknadsföringen görs inhouse med alla annonser och dylikt. Om Aller media gör något mer externt som till exempel TV-filmer i TV4, då görs detta via företaget OTW som Aller media äger själva. Företaget försöker skapa allt inom det egna bolaget. Men ibland behövs samarbete med externa partners som till exempel Rampanel vid marknadsundersökningar. Då måste kompetensen köpas in utifrån. Layoutarbetet gör också delvis utomlands, i Baltikum och Vietnam. Vi har också egna
34 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media anställda som är Art directors och layoutare, mellan 12-14 personer – när dessa gjort sitt skickas det vidare till utlandet. Olika varumärkestidningar skickas till olika platser. Jonas: Men de är som externa frilansare? Lindén: Nä, det är bolag Aller media arbetar med i Baltikum och Vietnam som arbetar på det här sättet – att de producerar till företag som befinner sig på olika platser i världen. Det handlar ju om att spara pengar och det är billigare att få sidor i tidningarna layoutade och ritade i andra länder än det är att ha anställt folk här hemma – och vi har därför gjort en kombination. Jonas: Vad är det för företag exakt? Lindén: Jag kommer inte ihåg vad företagen heter, men jag tror båda företagen är ägda av en eller olika skandinaviska koncerner.
Samarbetet med externa aktörer har inte påverkats sedan digitaliseringen skulle jag säga. Tryckbiten har inte påverkats särskilt mycket eftersom vi har ett nära samarbete med Aller Media i Danmark där vi har ett eget tryckeri och trycker därför mycket själva. Vi trycker ju även en del saker i Baltikum. Totalt sett, när det gäller samarbetspartners, tycker jag nog inte att det påverkats så mycket – men det är klart där kan vara bitar som försvunnit. Affärsbitar som har försvunnit, det är inte lika många tidningar som distribueras ut. För distribution har Aller media arbetat med Tidsam i många år som är företagets partner när det gäller distributionen av tidningarna. Det är svårt att hitta något inom affärsbiten. Jonas: Det är inget specifikt med tryckerierna som får mindre arbete, alltså eftersom ni har mindre fysiskt utbud påverkas ju dem? Lindén: Ja det är som jag sa med distributionen. Tryckeriet, nu äger Aller media sitt egna tryckeri i Danmark. Det är klart att Aller media trycker färre tidningarna och det blir färre jobb, men tryckeriet är vårt eget. Aller media hade ett tryckeri i Sverige tidigare, i Helsingborg, där vi även hade ett kontor – men det stängdes för ett antal år sedan. Jag vet inte exakt hur många år sedan det var, det var rätt många år innan jag började, mellan 2008-2010 stängdes tryckeriet i Helsingborg. Sedan började Aller media trycka allt i Danmark – det är ju en förändring. Aller media har inte varit särskilt beroende av andra, utan har haft kapacitet i sig själv. Företaget har inte arbetat med många externa partners tidigare utan företaget har kört sitt eget race. Aller media har varit ett stort och rikt företag som kunnat göra ganska mycket vad företaget själv velat göra.
Det är rätt många veckotidningar och tidskrifter som har lagts ner – som inte har klarat av att ställa om digitalt och som säljer för lite. Många varumärkestidningar som försvunnit på grund av att de sålt för lite i butikerna och har haft för få prenumerationer. Om man tittar på alla olika mediehus som vi haft i Sverige tidigare är det många stora varumärkestidningar som inte finns längre.
4.1.2 Darnton’s Kommunikationsmodell – Intervju B
Samarbetet med olika aktörer kan se ut på ganska många olika sätt – dels utifrån varumärket, vilket innehåll, och om det till exempel är en frilansare som säljer en artikel till oss. Till exempel om en frilansare har en jättebra idé om ett reportage mejlar denne det till en reportagechef i Malmö.
35 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Redaktionschefen svarar, ja vi kollar på detta. En chefredaktör från Aller media har sedan möte med frilansaren om innehåll, sedan med reportagechefen och dennes grupp. Om idén känns bra efter dessa mötena sätter arbetet igång. Om chefredaktören tycker att reportaget ska göras till ett videoreportage också kontaktar chefredaktören en videoredaktör för bekräftelse. Efter det återkopplar reportagechefen till frilansaren för bekräftelse och en eventuell fotograf om inte frilansare själv har en sådan tillgänglig. Videoredaktören kontaktar frilansaren för att sätta igång arbetet med videoreportaget, men även papperstidningsreportaget eller det skrivna reportaget. Videoreportaget ska kunna stå för sig själv utan någon text från papperstidningsreportaget eller det skrivna reportaget. Videoredaktör och frilansare samarbetar och pratar ihop sig för att tänka ut hur videoreportaget ska kunna stå för sig själv utan text överhuvudtaget. De bestämmer vilka olika bilder och videoklipp som ska användas och i vilka miljöer de olika reportagefrågorna ska ställas. När arbetet är färdigplanerat av videoredaktör och frilansare registreras jobbet och faktureras. En reportagechef tilldelas jobbet och arbetet sätts igång tillsammans med olika redigerare, till exempel en textredigerare. Dessa ser till att allt fungerar. Reportagechef och redigerare planerar sedan in arbetet i en papperstidning och på webben, eller ser till att reportaget finns tillgängligt för att publiceras för webben. För webben är det en webbredaktör som tar emot jobbet, det vill säga videoreportaget. Då har videoredaktören fått det rörliga skickat till sig. Webbredaktören planerar sedan utifrån all data när på dagen som videoreportaget ska publiceras och var det ska publiceras (Facebook, Instagram etcetera). Utifrån de förutsättningar som finns pratar webbredaktör och videoredaktör ihop sig och bestämmer dag och tid. Dag och tid planeras in och när det är dags publiceras länken till videoreportaget på till exempel Facebook. För papperstidningen då planerar reportagechefen och redigeraren in till exempel nummer 13 och lägger in materialet i ett webbpubliceringssystem. Detta går sedan vidare till layout som ritar upp sidorna. När det utseendemässiga är klart skickas materialet för tryck och distribueras därefter ut till butikerna av Tidsam och till prenumeranter och köpare av PostNord.
De externa aktörerna har påverkats av digitaliseringen – så som i allting. Annonsörerna är de som är dem viktigaste externa samarbetet. Det är ganska sällan en kund bara vill ha en enda annons i exempelvis Elle tidningen, utan idag erbjuds annonser i fysiska tidningar, hemsidor, Instagram och så vidare. Idag finns det fler alternativ för att få in trafik till skillnad från förr. Alla företag som inte ställt om sedan digitaliseringen har antingen försvunnit eller marginaliserats. Hade Aller medias affärsmodell varit att bara publicera papperstidningar då hade Aller media försvunnit. Om affärsmodellen istället är att publicera innehåll digitalt till Aller medias läsare och tittare då finns istället en fungerande affärsmodell. Ett klassiskt exempel är alla företag som använde skrivmaskiner och inte valde att satsa på datorer när dessa kom, de försvann tio år senare – även om det var världens största företag som använde skrivmaskiner. Detta eftersom det inte fanns något behov eller kundbeteende längre – som krävde skrivmaskiner. Många företag vars affärsmodell fokuserade på att
36 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media skriva eller kommunicera via text med hjälp av skrivmaskiner kunde förändrat sina affärsmodeller och börjat använda dator istället, men det gjorde de inte.
4.1.3 Digitalisering – Intervju A
Företaget har levt länge med digitaliseringen och det är något som är nödvändigt för att existera i tidningsvärlden. Hela världen blir allt mer digital och Coronakrisen är ett bra exempel som visar hur viktig digitaliseringen är. Digitaliseringen är något som påverkat Aller media, men företaget valde att börja sin digitaliseringsprocess senare än andra i tidningsbranschen eftersom företaget har varit etablerade i printvärlden. Aller media började digitalisera mycket under år 2013 genom att digitalisera vissa av företagets varumärkestidningar. Under år 2015 började företaget att digitalisera ytterligare, men det var inte förrän 2016 som företaget började satsa rejält på digitalisering. Till en början fanns det inte någon övergripande strategi för hur Aller media skulle arbeta digitalt inom företaget, utan att det togs små steg åt gången på de olika avdelningarna och redaktionerna. Det har hänt mycket på kort tid och det har påverkat alla avdelningar och produktionsprocesser i hela företaget. För Aller media är det en självklarhet att företaget måste digitalisera sig för att kunna överleva i branschen. Om inte företaget befinner sig där läsarna och konsumenterna befinner sig kommer företaget gå miste om många kunder och intäkter. Aller media behöver dock fortfarande vara aktiva inom print eftersom en stor mängd av företagets kunder fortfarande läser papperstidning.
Det går bra för Aller medias digitala affärsmodeller, speciellt för de digitala tidningarna Allas.se och Recept.se. För dessa webbsidor har företaget sammanlagt cirka 2-3 miljoner sidvisningar i veckan. Det går även fortsatt bra för de fysiska tidningarna även om de är på en vikande marknad. Aller media säljer över en halv miljon tidningar i veckan, vilket fortfarande är en stor affär med bra intäkter. Pengarna som företaget får in från de fysiska tidningarna använder företaget för att öka och förbättra de digitala processerna i företaget.
De digitala verktyg företaget använder är ganska avancerade och de används för att skapa effektiva flöden som fungerar både för print och digitalt. Aller media gör inget utan att tänka på både print och digitalt samtidigt. Företaget har skapat ett webbpubliceringssystem (Labrador) på kontoret i Malmö som är agilt och lätthanterligt för att förenkla produktionsflödet mellan print och det digitala. Med webbpubliceringssystemet skapas smarta flöden vilket gör att vi inte behöver klippa och klistra från tidning till tidning eller att vi råkar dubbelarbeta. Det ska fungera och flyta in på rätt ställe i systemet, på rätt sida, på rätt nummer av en viss tidning etcetera. Webbpubliceringssystemet är även kopplat till arkiveringssystemet där allt innehåll i form av text, bilder och olika filer sparas.
Digitaliseringen har påverkat effektiviteten och tvingat alla på företaget att arbeta på ett nytt sätt. Kollar vi tillbaka i tiden tror jag rent processmässigt att vi la ner mycket mer tid på jobb, arbetstakten
37 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
är högre nu och arbetsflödena är annorlunda. Företaget tänker nu också hela tiden digital first – det vill säga att vi levererar det mesta materialet till webbpubliceringssystemet och sedan skickas det till print, tvärtom från innan. Detta är ett stort vägval och kliv som Aller media tagit – att inte tänka print först, utan istället digitalt först.
Arbetet mellan print och det digitala är idag mer synkat. Det är viktigt att först och främst ta hänsyn till att när vi redigerar text och bilder etcetera – att dessa optimeras för Google-sökningar. Det vill säga vi SEO-optimerar alltid vårt material för att kunna driva så mycket trafik som möjligt till våra digitala webbplatser. När materialet sedan ska användas för print skickas detta från vårt webbpubliceringssystem in i ett ContentStation-system som korrigerar sidorna automatiskt inför tryck istället. I detta systemet kan vi dock välja att manuellt byta ut alla bilder, texter, och rubriker som är mer anpassade för tryck.
Aller medias mål är att alla på anställda företaget ska arbeta digitalt eftersom allting ska levereras till det nya webbpubliceringssystemet. I den digitala världen krävs även en del specialister för att optimera affären, det vill säga se till att det drivs trafik till Aller medias digitala webbplatser. Vi har ett antal anställda som arbetar med att se till att förstasidorna ser bra ut på våra webbplatser och vi har även specialister som ser till att driva trafik till dessa webbplatser. Vi har även specialister som sköter våra sociala medier. Alla dessa specialister arbetar tätt ihop med alla andra på företaget som reportrar och redaktörer för att bestämma vilket material som ska promotas och hur det ska promotas.
På Aller media är det IT-avdelningen som vuxit mest – där finns det hela tiden nya roller som behövs. En viktig del som tillkommit är analytics som tittar på och analyserar både vår printverksamhet och digitala verksamhet. Analytics ger oss mycket digitala siffror om hur det går för oss, vad klickar folk på, vad är folk intresserade av och vad är det som är trendigt just nu. Sådan här information är jätteviktig för oss. Det är liksom en helt ny yrkeskår som kommit in. Sedan rent organisatoriskt har det hänt en del inom företaget. Förr fanns en chefredaktör för varje varumärke, vilket det inte finns nu. Idag är jag chefredaktör för många varumärkestidningar och det är mer synkat och ihopslaget mellan varumärkestidningarna. Idag finns alla företagets familjetidningar på den digitala webbplatsen Allas.se. Företaget har främst valt att göra just denna ihopslagning för att vi inte ska behöva driva trafik till flera digitala webbplatser – utan istället fokusera på att driva trafik till en sida, vilket har visat sig vara lyckosamt. Innan hade alla varumärkestidningar varsin layoutavdelning, men nu har dessa istället sammanslagits till en layoutdesk som arbetar ut mot alla företagets varumärkestidningar. Även redaktörerna arbetar nu ut mot olika varumärkestidningar och inte bara en tidning. Aller media har alltså inte sitt innehåll bundet till en specifik tidning, utan om innehåll anses vara intressant och relevant för andra tidningar används det även i dessa tidningar. Detta gäller de fysiska tidningarna såväl som de digitala webbplatserna. Vi sitter nu istället som en enhet, en stor redaktion – fast att vi arbetar ut mot olika varumärken. Så var det ju inte förr utan då var det stängda väggar mellan
38 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media avdelningar och redaktioner och det pratades inte mellan de olika varumärkestidningarna. Det har alltså hänt mycket rent organisatoriskt, det är mycket som sammanslagits och de anställdas roller är mycket bredare.
Kollar vi på vad som försvunnit sedan digitaliseringen organisatoriskt och yrkesrollmässigt är det ju korrekturläsarna. Dessa var viktiga för den fysiska produktionsprocessen – att allting blev noggrant gjort. Idag hjälper vi istället varandra att korrekturläsa när det passerar olika målsögon i produktionsprocessen. Det har istället tillkommit personal som exempelvis videoredaktörer, sociala medieredaktörer, webbredaktörer etcetera. Dessa roller har gjort att företagets IT-avdelningen vuxit.
Den största skillnaden sedan digitaliseringen är nog analytics, att företaget kan få feedback så snabbt. Förr hade företaget stora konsumentundersökningar ungefär en gång per år som kostade mycket pengar. Vi levde sedan i tron på dessa undersökningar och producerade innehåll därefter. Idag kan företaget via analyser ha mer koll på vad konsumenterna är intresserade av och få feedback mycket snabbare än förr. Företaget har alltså blivit mer snabbfotat och flexibelt i att kunna prova på och exponera nya ämnen eller trender i samhället för sina läsare.
Det som är negativt med digitaliseringen är att företaget har svårt att ta betalt. Vi har ju mycket trafik på våra webbplatser där vi har annonsering, banners och PreRolls – vilket ger en del intäkter den vägen. Men tittar vi längre fram, om de fysiska tidningarna skulle försvinna helt – då måste vi ta betalt för de digitala webbplatserna. Vi kan inte bara ge bort journalistik som är substantiell och bra eftersom det kostar pengar att skapa det, och dessa pengar måste komma från våra läsare. Vi får ju en viss summa från varje enskild fysisk tidning som blir såld och från varje prenumerant eller om en läsare köper en digital version via Pling eller Readly. Detta får vi ju inte på våra digitala webbplatser – utan här kommer ju inkomsterna istället främst från annonsering, banners och PreRolls. Än så länge har företaget bara valt att applicera betalväggar för visst innehåll i varumärkestidningarna Allas.se, Hänt.se och SvenskDam.se. Det är en stor utmaning för företaget att få läsare att betala för innehåll från de digitala webbplatserna och det är en balansgång mellan vilket material som bör låsas in genom betalväggar och vad som istället ska vara öppet. Företaget vill kunna ta betalt men vill samtidigt ha mycket trafik till de digitala webbplatserna vilket kan bli problematiskt om företaget låser för mycket innehåll bakom betalväggar.
När det kommer till Aller medias konkurrenter – är de största konkurrenterna Egmont och Hemmets Journal. Aller media har dock bara konkurrens om de fysiska familjetidningarna eftersom Egmont och Hemmets Journal inte har några större digitala affärer. Det vill säga konkurrenterna har inga avancerade digitala webbplatser som Aller media har och de har inte satsat särskilt mycket på att digitalisera överlag. Aller medias digitala webbplatser skiljer sig från exempelvis Aftonbladet och Expressen då Aller media fokuserar mer på förströelse och underhållning – istället för nyheter. Aller
39 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media media hänger definitivt med i den digitala utvecklingen och har bra trafik på sina digitala webbplatser som till exempel Hemmets veckotidning, Recept.se och Svensk Damtidning.
Sett till förändrat konsumtionsbeteende sedan digitaliseringen har vi ju fortfarande den äldre målgruppen som den primära målgruppen för de fysiska tidningarna. Från den yngre generation har vi fått ett större intresse för varumärkestidningen Allers Trädgård som en följd av de trender som finns i samhället just nu – med att saker och ting ska vara närodlat, det ska var EKO-produkter och att vi ska ta hand om jorden.
4.1.4 Digitalisering – Intervju B
Digitaliseringen handlar rent allmänt för mig främst om beteendeförändringar. Ett beteende som förändrats på grund av den tekniska utvecklingen. För Aller media handlar det om att vi säljer färre fysiska tidningar och säljer istället mer digitalt på digitala webbplatser och appar etcetera. Den stora frågan vi som medieföretag måste ställas oss är “Hur ska vi tränga igenom bruset?”.
Jag anser att starten på digitaliseringen är den dagen då den första digitala Aller media webbplatsen startade eller första gången företaget skaffade en e-mail adress. Jag tror den första digitala Aller media webbplatsen startade år 2014 men det kan ha funnits äldre webbplatser. Jag vet dock inte hur mycket fokus som lades på dessa. En annan milstolpe är när jag började på Aller media 2017, då startades en digital redaktion som jag blev chef över. Ytterligare en milstolpe är år 2019 då alla Aller medias familjetidningarna Allers, Allas, Hemmets Veckotidning och Året Runt slogs ihop till en stor digital webbplats.
Digitaliseringen har varit nödvändig för Aller media då läsarnas beteende har förändrats. Majoriteten av läsarna finns på internet och vill vi fortsätta vara relevanta måste vi också vara på internet. Om företaget inte befinner sig där kunderna befinner sig skulle företaget inte få in några digitala intäkter och då går företaget miste om många miljoner kronor varje år. Fysiska tidningar är dock fortfarande en stor del av Aller medias affärsmodell, men det är på en vikande marknad. Även om företaget gör bra fysiska tidningar och optimerar denna affärsmodell – är det på en vikande marknad. Är du på en vikande marknad kommer du försvinna tillslut – om du inte hittar andra intäkter, och det är just digitalt som vi nu hittar våra intäkter. Företaget kommer dock försöka förvalta de fysiska tidningarna och försöka tjäna pengar på det så länge som möjligt, parallellt med att företagets digitaliseringsprocess fortskrider. Digitaliseringen har blivit en stor omställning för företaget. Det är också en omställning som aldrig blir färdig utan det gäller hela tiden uppdatera sig utifrån vilka plattformar som är viktiga digitalt – idag är det Facebook, imorgon är det något annat.
40 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Allting produceras idag via digitala verktyg oavsett om vi arbetar mot print eller det digitala. Allt i produktionsprocessen är i princip digitaliserat: analysverktyg som analyserar varför företaget ska skapa visst innehåll, layoutandet av innehållet, kontakt med frilansare etcetera. Aller media använder många olika digitala program när de skapar sitt innehåll till tidningarna. En nytt digitalt verktyg företaget fått in är ett webbpubliceringssystem i Malmö, ett publiceringsverktyg som förenklar produktionen mellan företagets fysiska och digitala tidningar. Företaget kan på så sätt arbeta på en artikel som ska publiceras på företagets digitala webbplats och sedan skicka denna vidare för layout till den fysiska versionen av tidningen. De digitala programmen är alltså synkade. Företaget har även en analysavdelning som börjat använda analysverktyg för att kunna mäta och analysera konsumenternas beteende, till exempel vad de gillar och vad de läser. Vi analyserar även hur ofta vi ska publicera innehåll, vad vi ska skapa för innehåll (copy, rubriker, bilder etcetera). Det är alltså lite som lämnas åt slumpen vad gäller innehållsproduktion och detta gör i sin tur att företaget sparar tid och resurser. Utan analysverktygen kan företaget inte få den feedback som vi nu får för att mäta och analysera kundernas beteende och hade inte företaget haft dem så hade vi fått leta inspiration till vårt innehållsskapande på andra sätt. Sedan använder vi också oss av SEO-experter och Dataanalytiker. Alla dessa nya digitala verktygen och arbetsrollerna har blivit grundläggande för företagets produktionsprocess då allting drivs eller informeras av digital data, utan dem hade det inte fungerat.
Organisatoriskt har vi tre chefer på chefredaktör-nivå på kontoret i Malmö – en för de fysiska tidningarna, en deskchef och jag som är digital chefredaktör. Organisationen är uppdelad utifrån chefredaktörernas affärsområden, men det är ändå sammansatt då vi har nära samarbeten. Till exempel om en reporter från den digitala avdelningen skriver ett reportage används den inte bara för den digitala webbplatsen utan den kommer användas både på digital webbplats och i fysisk tidning – och tvärtom. Uppdelningen organisatoriskt mellan den digitala tidningen och fysiska tidning är ungefär lika stor – men alla på företaget arbetar i princip med digitala kopior och har digitala mål med undantag för företagets layoutdesk. Det är i alla fall vår förhoppning att alla snart, oavsett var du sitter i den redaktionella miljön ska arbeta med digitala kopior och mot digitala mål.
Nya arbetsroller som tillkommit sedan digitaliseringen är bland annat min egna roll, digital chefredaktör – som inte fanns för några år sedan. Det har tillkommit flera andra arbetsroller hos företaget sedan digitaliseringen som till exempel videoredaktörer, digitala redaktörer, sociala medier specialister, SEO-experter, analys- och fler texttjänster etcetera. De arbetsroller som försvunnit från företaget är till exempel korrekturläsare som korrekturläste alla texter innan de fysiska tidningarna gick i tryck. Det är dock inte säkert att just denna rollen försvunnit på grund av digitaliseringen. De kan också ha försvunnit på grund av att det varit en kostnadsfråga och att företaget behövt skära ner på vissa saker för att kunna satsa på annat. Företaget har ju sedan digitaliseringen behövt färre anställda eftersom journalister, redaktörer och reportrar etcetera nu tar upp fler arbetsroller. De traditionella
41 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media arbetsrollerna har varit tvungna att bredda sin kompetens och måste fortsätta att göra det för att hänga med i den digitala utvecklingen.
Den stora skillnaden sedan digitaliseringen är väl sammanvävningen av de olika avdelningarna. Tidigare kunde en webbreporter skriva om en fotbollsmatch på dagen och när det började närma sig kväll fick en annan reporter samma jobb för att skriva till den fysiska tidningen som skulle gå i tryck för utgivning nästkommande dag. En positiv och nödvändig skillnad till följd av digitaliseringen är ju att företaget kan nå ut till fler läsare – de flesta läsarna är på internet och det är där vi också måste vara. En negativ skillnad är att det krävs mer arbete av de anställda eftersom det inte finns några deadlines för den digitala produktionen. När det gäller fysiska tidningar finns det ju tydliga deadlines när tidningen ska gå i tryck och då måste tidningen vara redo vid en viss tid eller datum. Så fungerar det inte för de digitala webbplatserna, utan dessa uppdateras ständigt och blir aldrig färdiga – det kan liksom aldrig bli tillräckligt med innehåll. De anställda måste därför lära sig att förhålla sig till detta faktum och helt enkelt försöka sätta rimliga gränser för vad som är rimligt att göra.
Aller medias självklara konkurrenter är andra veckotidningar som jag dock anser att vi har ett övertag gentemot. Företaget konkurrerar dock även med företag som Aftonbladet och Netflix. Alla företag som konkurrerar om konsumenternas tid är Aller medias konkurrenter. Till exempel vill Aller media att en konsument som vill läsa en bok hellre läser ett reportage på Allas.se. Eller om någon ska laga ett recept, då vill Aller media hellre att de ska utgå ifrån ett recept på Recept.se snarare än ett recept från deras konkurrenter. Sett till våra traditionella konkurrenter inom papperstidningsvärlden skulle jag anse att vi är överlägsna våra konkurrenter.
4.1.5 Affärsmodeller – Intervju A
Förr i tiden levde Aller media främst på prenumerationer av de fysiska tidningarna – men det kunde hända att företaget sålde broderi-kit och liknande produkter via de fysiska tidningarna. När företaget började tappa intäkter från de fysiska tidningarna behövde vi börja kompensera med andra lösningar. Företaget valde då att satsa på e-handel. Aller media har en ganska köpstark målgrupp som gillar att handla alltifrån vispskålar till kashmirsjalar och ljusstakar etcetera.
Aller media har också något som kallas Skapamer (skapamer.se) som företaget anser vara passande för familjetidningarna då det är ett sätt att diversifiera verksamheten. Ett annat sätt är också influencers, vilka har blivit en stor trend i dagens samhälle. Aller media äger även andra typer av bolag såsom till exempel kommunikationsbyrån Narva och contentbyrån OTW, vilka primärt arbetar med att göra reklam och företagstidningar. Detta är ett stor skillnad från förr när företaget primärt bara satsade på fysiska tidningar.
42 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
För de digitala versionerna av tidningarna är det bara Hänt och Svensk Damtidning som har betalväggar. Idag står företaget på “många olika ben” och har många olika affärsmodeller till skillnad från förr när företaget enbart sålde fysiska tidningar. Företaget började sedan att sälja några prylar i sina fysiska tidningar, till att sedan starta en webbshop till idag när företaget har många olika affärsmodeller och “många olika ben att stå på”.
Aller media har även skapat appen Pling där läsarna har tillgång till Aller medias tidningar som PDF- filer och samarbetar med ett företag som har liknande funktion som Pling, nämligen Readly. Företaget samarbetar även med Nextory och Storytel från bok/ljudboksbranschen och influencers på sociala medier. Företaget skapar även eget content på sociala medier som till exempel Youtube. Företaget har också erbjudande inom resor i Danmark och arrangerar regelbundet events som till exempel Elle- galan. Företaget har valt att att diversifiera sig och hitta fler inkomstkällor. Deras primära verksamhetsområde är dock att ägna sig åt tidningarna – det är inom detta de stora pengarna ska tjänas från journalistik, på att skapa innehåll till fysiska tidningar och digitala webbplatser.
Aller media har även gjort satsningar inom bolaget som gått mindre bra. Ett exempel är matappen Stowr som i grunden var ganska bra – men själva grundmodellen, databasen, och affärsmodellen var inte särskilt lyckad. Appen är därför i princip pensionerad – den finns fortfarande men den utvecklas inte.
Det Aller media erbjuder sina kunder i de olika varumärkestidningarna är liksom vår tes “Att vi vill göra Sveriges kvinnors liv rikare”, och det är det vi försöker upprätthålla i allt företaget gör. Företaget riktar sig primärt mot kvinnor men det är klart att män också lagar mat och kan gå in på Recept.se eller läsa artiklar på Elle.se. Men grunden är att vi ska göra Sveriges kvinnors liv rikare – det är företagets ambition.
Ljudmässigt finns Aller media tillgängliga på Nextory och Storytel via samarbeten med dessa. Som PDF-filer via Pling och Readly som nämnt innan. Sedan såklart alla våra fysiska tidningar och de digitala versionerna av dessa tidningarna i form av webbplatser. Även sociala medier med eget content på Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok och Youtube. Det som görs på Youtube brukar bäddas in på de digitala webbplatserna. Företaget har också samarbeten med influencers på sociala medier. Digitala kurser via företaget Coursio. Sedan en hel del samarbeten med annonsörer, partners och sponsorer som företaget gör stora samarbeten med. Till exempel har olika events och galor skapats med samarbetspartners.
Jag tycker veckotidningsbranschen eller magasinbranschen här närmar sig kanske lite dagstidningsbranschen på ett sätt eftersom Aller media blivit mycket mer snabbfotade. Om vi kollar på Svensk Damtidning och Hänt-tidningarna till exempel – de drivs ju av nyheter i den genren med kändisar, adliga och kungliga nyheter etcetera. För Svensk Damtidning är det ju en mer yngre
43 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media målgrupp där det är nyheter ifrån till exempel Big Brother, Paradise Hotel och Let’s Dance. Hos oss i Malmö på till exempel Allas.se är det mognare läsare. Nu driver vi extremt mycket trafik på Allas.se då vi skapar reportage kring Corona. För detta har vi gjort ett samarbete mellan Allas, Femina och MåBra där vi lånat ihop folk och sitter och arbetar på längre och större reportage som publiceras på alla Aller medias digitala webbplatser. Det är på så sätt vi också driver ett typ av nyhetsarbete där vi försöker fördjupa oss inom särskilda ämnen – men ger inte de här rena raka nyheterna som nyhetstidningarna. Vi försöker istället gå på djupet, som till exempel nu med Corona, genom att prata med sjuksköterskor och läkare som arbetar, eller människor som mist anhöriga. Det går att likna vid det som familjentidningarna traditionellt sätt är bra på – att skriva om starka livsöden. Jag har ju arbetat mycket i kvällstidningsbranschen och där tittade vi mycket på vad familjetidningarna gjorde eftersom de var duktiga på att ta fram starka människoöden. Vi tittade på dem och dem tittade på oss – alltså det går ihop och vi har närmat oss varandra en del. Det kan också ses på TV4 när de startade sin kanal nyhetsmorgon. De tittade en hel del på kvällstidningarna och familjetidningarnas rapportering och utvecklade därmed en form av soft-TV.
4.1.6 Affärsmodeller – Intervju B
Innan digitaliseringen var Aller medias affärsmodell prenumeration av tidningar, annonser i tidningarna och försäljning av lösnummer. Företaget har ett större antal intäktsströmmar nu – men prenumeration av fysiska tidningar är fortfarande de största affärsmodellerna. Dock är de mycket mindre intäkter från dessa än vad det var förr. Jag kan inte exakta siffror men från alla affärsmodeller totalt sett har vi minst lika stora intäkter nu som vad vi hade innan digitaliseringen.
Affärsmodellen för Aller media har behövt anpassas eftersom vi var aktiva inom fysiska tidningar som hamnat på en vikande marknad. De fysiska tidningarna var en gigantisk affär för företaget. Företaget har dock inte satsat på att hitta en ny affärsmodell utan vi har istället satsat på att hitta flera nya – som till exempel digitala versioner av de fysiska tidningarna i form av webbplatser, annonsering på dessa webbplatser, e-handel, och samarbeten med influencers. Allt detta är en logisk följd av digitaliseringen och det konsumentbeetendet som följt.
Majoriteten av Aller medias varumärkestidningar har inte några betalväggar ännu förutom Allas.se, Hänt.se och SvenskDam.se. Att applicera betalvägg eller inte på de digitala webbplatserna handlar om avvägningar mellan mycket. Det gäller att experimentera hela tiden och ställa sig frågor som: vad är läsarna och annonsörerna villiga att betala för? Om företaget ska använda betalväggar eller inte är inte något om är hugget i sten utan det är ett pågående arbete som testas kontinuerligt. Det som är positivt med betalväggar är ju att vi får en kontinuerlig intäkt från prenumeranten men det negativa blir samtidigt att vi inte får samma räckvidd på webbplatsen och då minskar annonsintäkterna. Just nu är de flesta av Aller medias webbplatser räckviddsaffärer medan Allas.se, Hänt.se och SvenskDam både
44 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media innehåller räckviddsaffärer och betalväggar via prenumeration. Aller media har testat en del affärsmodeller som sedan har behövts läggas ner. Företaget brukar dock vara ganska snabba med att med att iscensätta och analysera och sedan utveckla eller förändra en befintlig affärsmodell, men i vissa fall måste en erkänna sig besegrad och lägga ner en viss affärsmodell.
Det som Aller media erbjuder sina kunder och som gör det unikt är vår vision, vilket är “Att göra Sveriges kvinnors liv rikare”. Detta gör företaget genom att leverera innehåll via olika varumärkestidningar som är både fysiska och digitala, webb-TV, appar etcetera. Aller media finns lite överallt, events, nyhetsbrev, podcasts, sociala medier, samarbeten med influencers på sociala medier – många kanaler. Där läsarna finns och där beteendet är – där är även vi. Utvecklas nya kanaler eller plattformar ser vi till att finns där. Aller media är inte grundad i en affärsmodell eller utifrån olika kanaler – utan det handlar snarare om att anpassa sig efter konsumentbeteenden och målgrupp. Om Sveriges kvinnor helt plötsligt vill resa till rymden allihopa då skulle vi behöva starta en rymdapp – liksom Aller media ska finnas där fansen eller läsarna finns. Aller media konkurrerar med alla företag som vill ha konsumenternas tid och företag och branscher i hela mediebranschen är därför på väg att närma sig varandra. Oavsett om det är till exempel Dagens Nyheter (tidningsbranschen), Netflix (filmbranschen) och SVT Play (TV-branschen) är det ju konsumenternas tid som alla de här aktörerna vill åt. Däremot de företag som inte ställer om – de försvinner. Exempelvis om Aller Medias affärsmodell hade varit att vi bara publicerar papperstidningar – då hade vi nog försvunnit. Företagets fördelar är att de är anpassningsbara och inte stängda för möjligheter. Som tidigare nämnt är deras ”reason” att existera är att göra svenska kvinnors liv rikare, alltså kan det sluta i vad som helst.
4.1.7 Möjligheter och hot – Intervju A
En av Aller medias styrkor är att företaget har ett bra kommersiellt innehåll och att vi når många människor på olika plattformar. All vår personal och alla våra digitala resurser som till exempel vår analys och IT-avdelning är viktiga styrkor. En annan styrka är att vi har fler resurser än de andra direkta konkurrenterna i branschen, det vill säga de andra veckotidningarna. En ytterligare styrka är att företaget har en nära relation och bra kommunikation med sin läsare och vi kan därför snabbt reagera på de trender som de vill ha.
En svaghet är att vi har mindre resurser och textstyrka än de allra största tidningsföretagen som Aftonbladet och Expressen. Vi skulle behöva mer kapacitet att vara mer nyhetsdrivna som Aller media ägda Dagbladet Norge eller som Bonnier har med Dagens Nyheter och Expressen.
Möjlighetsmässigt är vi öppna för alla möjligheter eftersom hela Aller media har en bra attityd till att våga testa och satsa och öppna affärsmässiga ögon. Det finns fler kontakter och samarbetspartners att börja samarbeta med både kommersiellt och redaktionellt.
45 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Ett hot är om affären för de fysiska tidningarna skulle gå ner alldeles för mycket innan den digitala affären har blivit tillräcklig stor. Vi måste synkronisera övergång mellan dessa två affärer på ett mjukt sätt för att inte skapa problem ekonomiskt. Något som eventuellt spär på en nedgång för de fysiska tidningarna är miljötänket som finns i samhället – bland annat med att pappersanvändning har en negativ inverkan på miljön. Våra fysiska tidningar är ju beroende av papper och om opinion kring pappersanvändning skulle skifta mot mindre användning då påverkas vi. Ett annat hot är om ekonomin skulle gå sämre och vi får för låga personalresurser, då kommer det bli svårt att leverera tillräckligt bra innehåll. Vår reaktionstid gentemot konkurrenterna är också ett eventuellt hot, där vi kanske inte är så snabba som vi vill att den ska vara – det tekniska måste bli snabbare och bättre. Ett av de största hoten är om våra konkurrenter skulle göra en stor förändring som vi inte kan matcha. Den största utmaningen och hotet är om vi inte lyckats ta betalt för vårt digitala innehåll.
4.1.8 Möjligheter och hot – Intervju B
En av Aller medias styrkor är att vi arbetar centralt gentemot de olika varumärkestidningarna och inte i olika avdelningar där de till exempel bara arbetar mot den fysiska tidningen. Företaget är öppet för samarbeten mellan olika avdelningar på företaget. En annan styrka är att företaget har en stark finansiell situation och har de resurser som krävs för att vara aktiva i branschen. Ytterligare en styrka är kärnverksamheten, vad vi vill göra – att vi alltid är nära läsarna och tittarna och håller oss relevanta i relation till dessa. Sedan är alla medarbetare och den kompetens som Aller media besitter en bra styrka.
En svaghet skulle kunna vara att vi är aningen långsamma, vi skulle kunna bli snabbare och experimentera mera. För mindre företag går det snabbare från idé till publicering. Men när man är så stora som Aller media är – då går det långsammare. Att det går långsamt är inget som är signifikativt för Aller media, men det skulle ändå kunna gå snabbare. En annan svaghet är att andra anser att vi främst har en äldre målgrupp för våra familjetidningar – men denna fördom börjar försvinna nu i och med tillväxten av våra digitala webbplatser som till exempel Allas.se.
Eftersom vår kärnverksamhet handlar om att “göra Sveriges kvinnors liv rikare” finns det flertalet möjligheter. Vi kan skapa innehåll som handlar om allt möjligt i relation till detta: reportage, hälsa, nöje, mat och trädgård. En annan möjlighet är Recept.se som växt mycket jämfört med liknande webbplatser som konkurrenterna har. Med förvärvet av Skapamer.se inom e-handel, kommunikationsbyrån Narva och contentbyrån OTW inom reklam och kommunikation skapas ytterligare möjligheter och Aller medias värld kan expandera mer.
Det största hotet är väl egentligen internt, att vi inte vågar utvecklas, att vi blir fega, att vi inte vågar satsa för rädslan att förlora en investering. När rädslan blir större än viljan att se möjligheter med en
46 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media investering, att det skulle kunna bli en framgångsrik intäktsström. Hade inte Aller media haft en så satsande och flexibel ledning som prioriterade till exempel den nödvändiga digitaliseringsprocessen – då hade det blivit problem. Allt det interna är ändå kontrollerbart. Men sedan externt finns ju just nu till exempel Coronaviruset som kan påverka ekonomin och restriktioner och så vidare – vilket i sin tur kan påverka Aller media. Ett annat hot är om de fysiska tidningarna försvinner och vi bara får intäkter från de digitala affärerna som till exempel annonser – då måste vi förmodligen hitta fler intäkter. Facebook och Google är stora inom annonsering och vi måste agera på ett sätt som gör att dessa företag inte ökar ännu mer – vi måste behålla vår inhemska marknad. Om inte det går då måste vi förändra våra affärsmodeller och hitta andra intäktskällor.
4.2 Webbenkät
I detta kapitel presenteras resultatet från webbenkäten vilken besvarades av 12 anställda hos Aller media. Svaren från webbenkäten presenteras nedan utifrån kategorierna “Inledande frågor”, “Digitalisering” och “Affärsmodell”.
4.2.1 Inledande frågor
Av de tolv anställda på Aller media som besvarade webbenkäten var alla tolv anställda kvinnor (100%). Två av de anställda var mellan 30-39 år (18,2%), sju var mellan 40-49 år (63,6%) och två stycken var mellan 50-59 år (18,2%). Två av de anställda har arbetat hos Aller media i 5-10 år (16,7%), sex av de anställda har arbetat hos Aller media i 11-15 år (50%), en anställd har arbetat hos Aller media i 16-20 år (63,6%) och tre anställda har jobbat hos Aller media i mer än 20 år (25%). De som besvarat webbenkäten är alltså alla kvinnor, varav majoriteten är i medelåldern 40-59 år. Majoriteten av de som besvarat webbenkäten har arbetat hos Aller media i minst 10 år vilket innebär att de flesta av respondenterna har goda insikter i de digitaliseringsförändringar företaget genomgått de senaste åren.
47 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 5. Webbenkätfråga “Kön” med tillhörande svar.
Figur 6. Webbenkätfråga “Ålder” med tillhörande svar.
48 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 7. Webbenkätfråga “Hur länge har du arbetat hos Aller media?” med tillhörande svar.
4.2.2 Digitalisering På frågan “Hur anser du att digitaliseringen påverkat Aller media överlag?” svarade en respondent negativt (8,3%), fyra respondenter svarade vet ej (33,3%), sex respondenter svarade positivt (50%), och en respondent svarade väldigt positivt (8,3%). Utifrån respondenternas svar är det alltså en klar majoritet som anser att Aller media påverkats positivt överlag sedan digitaliseringen.
Figur 8. Webbenkätfråga “Hur anser du att digitaliseringen påverkat Aller media överlag?” med tillhörande svar.
49 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
På frågan “Vad anser du vara de största positiva förändringarna sedan digitaliseringen?” framkommer det utifrån respondenternas svar en tydlig bild av vad som varit de största positiva förändringar för Aller media sedan digitaliseringen. De flesta av respondenterna nämner att företagets arbetsprocesser blivit effektivare, snabbare, och flexiblare. Respondenterna nämner även att företaget nu har bättre kapacitet att nå ut till fler läsare.
Figur 9. Webbenkätfråga “Vad anser du vara de största positiva förändringarna för Aller media sedan digitaliseringen?” med tillhörande svar.
På frågan “Vad anser du vara de största negativa förändringarna sedan digitaliseringen?” framkommer inte en lika tydlig bild av respondenternas åsikter som i föregående fråga. Några respondenter nämner att företagets traditionella affärsmodell med fokus på fysiska tidningar blivit lidande. Detta dels genom mindre fokus på dess produktion och dels att dess försäljningen har sjunkit. Vissa respondenter tycker att innehållsskapandet i företagets produkter inte har samma eftertanke längre utan är mindre genomarbetat. Respondenterna nämner även att digitaliseringen har skapat tekniska problem och utmaningar för företaget som är svårlösta.
50 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 10. Webbenkätfråga “Vad anser du vara de största negativa förändringarna för Aller media sedan digitaliseringen?” med tillhörande svar.
På frågan “Hur prioriterad är digitaliseringsprocessen för Aller media anser du?” svarade fyra respondenter att den är prioriterad (33,3%) och fem respondenter att den är mycket prioriterad (66,7%). Utifrån respondenternas svar anser alltså alla respondenter att Aller media prioriterar sin digitaliseringsprocess.
51 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 11. Webbenkätfråga “Hur prioriterad är digitaliseringsprocessen för Aller media anser du?” med tillhörande svar.
På frågan “Vad anser du vara de bästa digitala verktygen som tillkommit för Aller Media sedan digitaliseringen?” nämns det digitala verktyget Labrador flest gånger. Labrador var just det digitala verktyg som både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) beskriver i studiens föregående datainsamlingsmetod, de kvalitativa intervjuerna. Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) nämnde i intervjuerna att Labrador är ett nytt agilt och lätthanterligt webbpubliceringssystem som utvecklats på kontoret i Malmö. Webbpubliceringssystem används för att förenkla produktionen mellan Aller Medias digitala webbplatser och deras fysiska tidningar. De resterande digitala verktygen som respondenterna nämner är inga som författarna fått några insikter om från de kvalitativa intervjuerna och kan därför inte kommenteras. Svaren från respondenterna på denna frågan indikerar i alla fall att Labrador blivit ett betydande digitalt verktyg för Aller Media.
52 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 12. Webbenkätfråga “Vad anser du vara de bästa digitala verktygen som tillkommit för Aller media sedan digitaliseringen?” med tillhörande svar.
På frågan “Hur skulle du säga att de digitala verktyg som tillkommit sedan digitaliseringen påverkat Aller media överlag?” svarade två respondenter vet ej (18,2%), sju respondenter svarade positivt (63,6%) och två respondenter svarade väldigt positivt (18,2%). Utifrån respondenternas svar är det alltså en klar majoritet som anser att de tillkomna digitala verktygen sedan digitaliseringen påverkat Aller media positivt. Det som är av betydande notering i svaren är att ingen av respondenterna anser att de tillkomna digitala verktygen påverkat företaget negativt.
53 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 13. Webbenkätfråga “Hur skulle du säga att de digitala verktyg som tillkommit sedan digitalisering påverkat Aller media överlag?” med tillhörande svar.
På frågan “Hur skulle du säga att de digitala verktyg som tillkommit sedan digitaliseringen påverkat Aller media överlag?” svarade tre respondenter vet ej (27,3%), sex respondenter svarade positivt (54,5%) och två respondenter svarade väldigt positivt (18,2%). Utifrån respondenternas svar är det alltså en klar majoritet som anser att de tillkomna digitala verktygen sedan digitaliseringen påverkat Aller medias effektivitet positivt. Det går även i svaren till denna fråga, som i den förra, att notera att ingen av respondenterna anser att de tillkomna verktygen påverkat företagets effektivitet negativt.
54 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 14. Webbenkätfråga “Hur skulle du säga att de digitala verktyg som tillkommit sedan digitaliseringen påverkat effektiviteten i Aller medias arbetsprocesser?” med tillhörande svar.
4.2.3 Affärsmodeller På frågan “Hur anser du att Aller medias affärsmodell/affärsmodeller påverkats av digitaliseringen?” svarade två respondenter negativt (18,2%), fyra respondenter svarade vet ej (36,4%), tre respondenter svarade positivt (27,3%) och två respondenter svarade väldigt positivt (18,2%). Utifrån respondenternas svar framkommer ingen tydlig bild av hur de anser att Aller medias affärsmodell/affärsmodeller påverkats av digitaliseringen. Den stapel som fått flest individuella svar är “Vet ej”, hela fyra stycken, vilket kan innebära en mängd olika saker som är meningslösa att spekulera i här. Ställer vi de positivt inställda respondenterna, fem stycken – mot de negativt inställda respondenterna, två stycken, finner vi dock att de positivt inställda respondenterna står i klar majoritet.
55 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 15. Webbenkätfråga “Hur anser du att Aller medias affärsmodell/affärsmodeller påverkats av digitaliseringen?” med tillhörande svar.
På frågan “Vad anser du vara de största positiva förändringarna för Aller medias affärsmodell/affärsmodeller sedan digitaliseringen? finner vi liknande svar som i en av de tidigare frågorna “Vad anser du vara de största positiva förändringarna sedan digitaliseringen?”. Respondenterna nämner som tidigare att företagets arbetsprocesser blivit effektivare, snabbare, och flexiblare. De nämner återigen att Aller media nu finns i fler kanaler och kan nå ut till fler kunder. Respondenterna nämner även att företaget nu har fler möjligheter och fler inkomstkällor.
56 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 16. Webbenkätfråga “Vad anser du vara de största positiva förändringarna för Aller medias affärsmodell/affärsmodeller sedan digitaliseringen?” med tillhörande svar.
På frågan “Vad anser du vara de största negativa förändringarna för Aller medias affärsmodell/affärsmodeller sedan digitaliseringen?” framkommer det utifrån respondenternas svar en tydlig bild av vad som varit de största negativa förändringar för Aller medias affärsmodell/affärsmodeller sedan digitaliseringen. Respondenterna nämner som tidigare att fokuset har flyttat ifrån företagets traditionella affärsmodell, de fysiska tidningar. Detta trots att det enligt några respondenter fortfarande är den traditionella affärsmodellen som “bär upp” företaget och det är inom den som de stora intäkterna fortfarande finns. En respondent nämner samtidigt att det är svårt att tjänar pengar på de nya digitala affärsmodeller. En annan uppfattning som framkommer från respondenterna är att vissa anser att företaget säljer ut en del innehåll gratis, och att en del innehåll som ges ut blivit dåligt.
57 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 17. Webbenkätfråga “Vad anser du vara de största negativa förändringarna för Aller medias affärsmodell/affärsmodeller sedan digitaliseringen?” med tillhörande svar.
58 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
5. Diskussion
I detta kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till de teorier som presenterats i teorikapitlet. Diskussionen görs utifrån perspektiven “Darnton’s Kommunikationsmodell”, “Konvergens”, “Digitalisering”, och “Affärsmodeller”.
5.1 Darnton’s Kommunikationsmodell
Utifrån Dahlkvist (2020) och Lindén’s (2020) beskrivningar av Aller medias fysiska textproduktion (se Figur 19 nedan) framgår tydliga överensstämmelser med den textproduktion som Darnton beskriver i sin Kommunikationsmodell (se Figur 18 nedan). Alla aktörer i Aller medias fysiska textproduktion finns antingen med eller överlappar med de aktörer som återfinns i Darnton’s Kommunikationsmodell. Även ordningsföljden för när de olika aktörerna är aktiva och avlöser varandra i textproduktionen stämmer överens med Darnton’s Kommunikationsmodell.
Figur 18. Darnton’s Kommunikationsmodell (Darnton, 1982).
59 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 19. Reviderad version av Darnton’s Kommunikationsmodell: Aller medias Printpubliceringsmodell (Holmstedt & Larsson, 2020)
Vi ser att Aller medias fysiska produktion har en linjär och tydlig produktionsprocess där företaget når ut till kunden genom bara två tillvägagångsätt: leverans av fysisk tidning till kundprenumerantens brevlåda via Posten och Tidsam eller kundköp av lösnummer i butik. I den fysiska produktionen är det tydligt att Aller media är beroende av varje enskild efterkommande aktör för att kunna nå ut till kunden. Anledningen till detta är att varje enskild aktör behöver göra sitt i en viss ordningsföljd för att produktionen ska kunna gå vidare. Till exempel krävs det att tryckerierna trycker tidningarna för att de överhuvudtaget ska komma till existens och sedan måste Posten eller Tidsam leverera tidningarna direkt till kundens brevlåda eller indirekt till en återförsäljare i form av en butik. Det går även att se att interaktionen med kunden är låg med bara en eller ett par kundundersökningar per år. Detta skapar förmodligen en stor slumpmässighet i hur relevant de fysiska tidningarnas innehåll är för kunden. Om Aller media och de andra aktörerna i den fysiska produktionen påverkas av de intellektuella, sociala, ekonomiska och politiska faktorer som Finkelstein och McCleery (2005) och Steiner (2015) nämner är inget som framgår i resultatet.
Sett till Dahlkvist (2020) och Lindén’s (2020) beskrivning av Aller medias digitala textproduktionen (se figur 22 nedan) framgår en helt annan situation än i den tidigare beskrivna fysiska textproduktionen. I den digitala produktionen är det inte mycket som stämmer överens med Darnton’s Kommunikationsmodell längre eftersom aktörerna från fysiska produktionen antingen försvunnit eller fått sina arbetsroller omvandlade till följd av digitaliseringen. Dessa förändringar i textproduktion stärker Hill och Pecoskie (2015) och Murray och Squires (2013) åsikter som menar att det på senare år blivit allt svårare att använda Darnton’s Kommunikationsmodell för att beskriva och analysera olika aktörer och deras aktiviteter inom bok och textproduktion. Murray och Squires (2013) menar att det är på grund av digitala teknologier som tillkommit under de senaste åren. Att det är digitala teknologier
60 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media som påverkat både aktörerna i Darnton’s Kommunikationsmodell och de likartade aktörerna i Aller medias överensstämmande textproduktion är något som framgår tydligt i resultatet. Lindén (2020) ger ett exempel på detta då hon beskriver att digitaliseringen tvingat alla på Aller media att arbeta på ett nytt sätt. Företagets strategi är nu istället att tänka “Digital first” vilket innebär att allt företaget producerar först och främst ska anpassas för digitalt bruk och justeras sedan för eventuellt fysiskt bruk.
Murray och Squires (2013) menar att det dessa ändringar i textproduktion kräver en ny granskning av Darnton’s Kommunikationsmodell. Murray och Squires (2013) har utifrån de ändringarna som skett i textproduktionen därför gjort en egen digital version av Darnton’s Kommunikationsmodell (se figur 20 nedan). Vi ser att Aller medias digitala textproduktion (se figur 21 nedan) på ett mycket bättre sätt stämmer med denna modell snarare än Darnton’s Kommunikationsmodell. Detta stärker alltså Murray och Squires (2013) åsikter om att det behövs en ny granskning av Darnton Kommunikationsmodell.
Figur 20. Reviderad version av Darnton’s Kommunikationsmodell: Digitalpubliceringsmodellen (Murray och Squires, 2013).
61 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 21. Reviderad version av Darnton’s Kommunikationsmodell: Aller medias Digitalpubliceringsmodell (Holmstedt & Larsson, 2020)
Vi ser att Aller medias digitala textproduktion har en mycket olinjärare och otydligare produktionsprocess där Aller media nu istället når ut till sina kunder genom flertalet olika tillvägagångssätt i jämförelse med innan. Aller media når nu ut till sina kunder genom flera olika digitala enheter (datorer, mobil, läsplatta etc) och flera olika digitala plattformar (appar, webbplatser och sociala medier). Det tillkommer flertalet nya digitala återförsäljare och distributörer medan alla de fysiska återförsäljarna och distributörerna försvinner. Aller media var tidigare som sagt beroende av tryckerier, fysiska återförsäljare och distributörer för att leverera sina fysiska tidningar till kunderna. För vissa av Aller medias digitala affärsmodeller är företaget fortfarande beroende av digitala återförsäljare och distributörer som till exempel vid leverans av digitala PDF-filer via Readly, digitala ljudfiler via BookBeat och Nextory, eller influencers på sociala medier. Men företaget kan nu på ett mer flexibelt sätt välja vilka olika aktörer som företaget vill samarbeta med då digitaliseringen har öppnat upp för flertalet nya distributions- och kommunikationskanaler. Det går även att dra tydliga paralleller mellan författarens roll i Murray och Squires (2013) digitalpubliceringsmodell (se figur 20 ovan) och journalistens/skribentens eller redaktörens roll i det nya digitala landskapet (se figur 21 ovan). Detta eftersom företaget i vissa av sina digitala affärsmodeller nu helt kan kringgå efterkommande aktörer vid leverans av produkt eller tjänst till kunden. Denna direktkontakt med kunden tillåts då företagets journalister/skribenter och redaktörer har full kontroll över företagets digitala appar, webbplatser och sociala medier. Detta stämmer på sätt och viss överens med Murray &
62 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Squires (2013) som menar att digitaliseringen gjort att författarens roll nu överlappar med förlagens roll som i sin tur överlappar med återförsäljarnas och distributörernas roller – vilket gör att författaren kan kringgå dessa aktörer vid leverans av böcker. I Aller medias fall och ur tidningsindustrins perspektiv agerar tidningarna själva som förlag eftersom de själva publicerar vad de vill och kringgår därför bara återförsäljarnas och distributörernas roller. Vi ser även att interaktionen med kunden är mycket högre vid den digitala produktionen än den fysiska. Istället för bara några få kundundersökningar per år har företaget nu kapacitet att analysera kundernas beteende via sin analys och IT-avdelning vilket ger företaget konstant feedback som kan användas för att skapa bättre och mer relevant innehåll till kunderna. Om Aller media och de andra aktörerna i den digitala produktionen påverkas av de intellektuella, sociala, ekonomiska och politiska faktorer som Finkelstein och McCleery (2005) och Steiner (2015) nämner är inget som framgår i resultatet. Dahlkvist (2020) och Lindén (2020) nämner istället digitaliseringen och samhälleliga och kulturella trender som påtryckningar på Aller medias textproduktion. Anledningen till detta är dels att företaget måste vara där kunden är, vilket just nu främst är på den digitala marknaden, och dels måste företaget anpassa sig till kundernas preferenser vilka påverkas av samhälleliga och kulturella trender. Det kan dock argumenteras för att samhälleliga och kulturella trender påverkas av just intellektuella, sociala, ekonomiska och politiska faktorer. Detta eftersom dessa faktorer påverkar människors beteenden och därmed även hur ett samhälle och dess kultur ser ut.
Darnton’s Kommunikationsmodell fungerar alltså inte längre för att beskriva all textproduktion eftersom vissa aktörer i Darnton’s Kommunikationsmodell antingen försvunnit eller omvandlats i den digitala textproduktionen. Författarna anser därför att Murray och Squires (2013) är korrekta i sina åsikter om att det behövs en ny granskning av Darnton’s Kommunikationsmodell. Författarna anser att Murray och Squires (2013) revidering av Darnton’s Kommunikationsmodell, den så kallade “Digitalpubliceringsmodellen” istället har blivit en mer relevant modell för digital textproduktion eftersom denna stämmer mycket bättre överens med Aller medias digitala textproduktion. Författarna anser dock att Murray och Squires (2013) är aningen simplistiska och övergripande i sin revidering av Darnton’s Kommunikationsmodell eftersom modellen inte beskriver de nya komplexa processer som uppstått mellan utgivare (Aller media) och konsumenten/läsaren. För att visa på de mer komplexa processerna som nu sker mellan utgivare (Aller media) och konsument/läsare i det digitala landskapet har författarna sammanställt ytterligare en modell för Aller medias digitala textproduktion (se figur 22 nedan).
63 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
Figur 22. Reviderad version av Darnton’s Kommunikationsmodell: Aller medias Avancerade Digitalpubliceringsmodell (Holmstedt & Larsson, 2020)
Att Murray och Squires (2013) och författarnas egna modeller blivit mer relevanta för digital textproduktion betyder dock inte att Darntons’ Kommunikationsmodell blivit helt irrelevant. Enligt författarna anses Darnton’s Kommunikationsmodell ändå fortfarande vara relevant för att beskriva fysisk textproduktion då resultatet visar att modellen till stora delar överensstämmer med Aller medias fysiska textproduktion. Även om företag sedan digitaliseringen börjat tänka “Digital first” som Aller media nu gör – måste de vid fysisk produktion fortfarande följa den Kommunikationsmodell som beskrivs av Darnton för att kunna producera en fysisk tidning.
Sammanfattningsvis behövs det alltså snarare flera nya digitalt reviderade modeller av Darnton’s Kommunikationsmodell. Dessa modeller bör beskriva de nya komplexa produktionsprocesser som uppstått i varje ny unik digital affärsmodell som tillkommit. Detta, snarare än en direkt omvandling eller kullkastning av Darnton’s Kommunikationsmodell.
64 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
5.2 Konvergens
I detta kapitel diskuteras Aller medias relation till begreppen “Branschkonvergens” och “Mediekonvergens”.
5.2.1 Branschkonvergens
Enligt Kim et al., (2015) har digitaliseringen gjort att många företag börjat etablera sig inom nya industrier och marknader (Kim et al., 2015). Kim et al., (2015) och Lennstrand (2004) menar att detta leder till branschkonvergens där de etablerade gränserna mellan olika industrier alltmer försvinner och istället sammanvävs. Både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) uttrycker att det sker någon form av konvergens inom tidningsbranschen. Dahlqvist (2020) menar att konvergensen sker mellan olika branscher inom mediebranschen eftersom alla olika sorters medier på något sätt konkurrerar om konsumenternas tid – oavsett om det är till exempel Dagens Nyheter (tidningsbranschen), Netflix (filmbranschen) och SVT Play (TV-branschen). Lindén (2020) menar vidare att det främst handlar om att veckotidningsindustrin börjar närma sig dagstidningsbranschen. Lindén (2020) menar att detta är på grund av att Aller medias veckotidningar Hänt i Veckan, Hänt Extra, Hänt, Svensk Damtidning främst drivs av nyheter vilket i viss mån överlappar med de nyheter som dagstidningar producerar. Lindén (2020) nämner vidare att Aller media inlett samarbeten med Nextory och Storytel från bok/ljudboksbranschen där konsumenterna kan lyssna på delar av innehållet från Aller medias tidningar. Aller media har även börjat skapa eget content på sociala medier och inlett samarbeten med influencers på sociala medier. Detta stämmer överens med Leker (2013) som säger att digitaliseringen gjort att företag kan erbjuda sina produkter och tjänster på nya marknader och erhålla nya kunder. Enligt Dahlkvist (2020) och Lindén (2020) har Aller medias förflyttning till det digitala landskapet skapat en ökad konkurrenssituation då företaget nu måste konkurrera med fler företag från andra branscher utöver sina traditionella konkurrenter inom tidningsbranschen. Detta stämmer väl överens med Lennstrand (2004) som menar att företag i det nya digitala landskapet inte bara konkurrerar med företag likt sig själva utan även med företag från helt andra industrier. Enligt Leker (2013) måste företag som förflyttar sig till nya industrier först och främst se till att de har de verktyg och kompetenser som krävs för att etablera sig där. Dahlkvist (2020) nämner just att Aller medias anställda behövt bredda sina kompetenser. Det framgår även i resultatet att Aller media varit framgångsrika i att etablera sig inom nya branscher vilket innebär att företaget lyckats väl med att komma över de krav som ställs för att etablera sig inom en ny bransch. Författarna ser både potentiellt positiva och negativa konsekvenser för Aller media i och med företagets etablering inom nya branscher. De potentiellt positiva konsekvenserna är att företaget kan nå ut till fler kunder eller målgrupper och har möjlighet till fler inkomstkällor. De potentiellt negativa konsekvenserna är att detta leder till ett splittrat fokus för företaget vilket gör att kärnverksamheten att “Göra Sveriges kvinnors liv rikare” kan bli lidande.
65 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
5.2.2 Mediekonvergens
Enligt Berglez och Olausson (2009) finns det olika sorters mediekonvergens; apparatkonvergens, marknadskonvergens, nätverkskonvergens, innehållskonvergens, redaktionell konvergens, tjänstekonvergens, samt upplevelse- och beteenderelaterad konvergens. Utifrån resultatet är det tydligt att Aller media varit aktiva inom främst tre av dessa konvergenser: marknadskonvergens, konvergens av innehåll och redaktionell konvergens. Enligt Berglez och Olausson (2009) innebär marknadskonvergens att separata marknader närmar sig varandra och olika aktörers verksamhetsområden förflyttas in i nya områden. För Aller medias aktivering inom marknadskonvergens (branschkonvergens) se kap 5.2.1 ovan.
Inom innehållskonvergens har Aller media varit aktiva då företaget enligt Lindén (2020) börjat erbjuda de flesta av sina fysiska tidningar även som digitala tidningar via digitala webbplatser, PDF- filer och ljudfiler. Företaget har också börjat skapa eget content på sociala medier och inlett samarbeten med influencers på sociala medier (Lindén, 2020). Detta stämmer överens med Berglez och Olausson (2009) som menar att innehållskonvergens handlar om publicering av innehåll i flera olika publiceringskanaler. Innehållskonvergensen har gjort att Aller media har mycket större chans att nå ut till sina kunder eftersom företaget nu befinner sig på fler enheter och plattformar. Att företaget når ut till fler kunder med sina produkter borde i sig bara vara en positiv förändring för företaget. Resultatet från webbenkäten tyder dock på att den ökade exponeringen för företagets produkter har sitt pris, i alla för de digitala produkterna. Vissa av respondenterna menar att innehållet som skapas för företagets digitala produkter inte har samma eftertanke och är inte lika genomarbetat som innehållet för de fysiska tidningar. En respondent menar att detta är på grund av att innehållet till de digitala produkterna ska publiceras på flera kanaler och att den digitala produktionen måste gå snabbare. En annan respondent nämner att innehållet för de digitala produkterna är ytliga och kan liknas vid kvällstidningsjournalistik. Respondenterna nämner även att företaget använder “clickbait-rubriker” och “chock-rubriker” för att locka läsare. Aller medias ökade kundbas på den digitala marknaden verkar alltså inte bara vara något som är positivt, utan har även negativa påföljder i form av bristande kvalité i innehållskapandet för de digitala produkterna.
Inom redaktionell konvergens har Aller media varit aktiva då Lindén (2020) nämner att företaget sammanslagit flera tidningsredaktioner i Malmö och att hon blivit redaktionschef för flera tidningar som tidigare hade varsin redaktionschef. Lindén (2020) säger att det tidigare var “stängda väggar” mellan de olika tidningsredaktionerna i Malmö men sedan sammanslagningen sitter de nu ihop som en enhet och arbetar. Lindén (2020) menar att denna sammanslagning gjort att redaktörer inte längre arbetar för bara ett varumärke som innan, utan nu samarbetar redaktörerna och kan leverera samma innehåll till flera olika varumärken. Lindén (2020) nämner även att varje varumärke tidigare hade varsin layoutgrupp men alla dessa har också sammanslagits och arbetar nu tillsammans som ett desk ut
66 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media mot alla Aller medias varumärken i Malmö. Dessa redaktionella förändringar stämmer väl överens med Berglez och Olausson (2009) som beskriver att redaktionell konvergens berör samordning och delning av resurser inom en avdelning i ett medieföretag eller mellan olika avdelningar i ett medieföretag. Den redaktionella konvergensen är förmodligen en av de stora anledningarna till att företaget nu kan arbeta på ett enklare, flexiblare, och effektivare sätt som vissa av respondenterna nämner i webbenkäten. Detta eftersom företaget nu inte behöver skapa nytt och unikt innehåll för varje varumärke hela tiden, som Lindén (2020) nämner. Innehåll kan nu istället användas i flera av Aller medias varumärken istället för bara ett varumärke. Enklare, flexiblare, och effektivare arbetsprocesser leder förmodligen i sin tur till att företaget också sparar en hel tid och pengar då det nu krävs mindre arbete.
5.3 Digitalisering
Både Lindén (2020) och Dahlqvist (2020) anser att digitaliseringen har haft en stor påverkan på Aller media samt medie- och tidningsbranschen överlag. Båda menar att digitaliseringen är nödvändig för att kunna överleva i branschen och för att kunna nå ut till sina kunder. Detta stämmer överens med Anschober (2018) som säger att alla olika sorters industrier blir påverkade av digitaliseringen idag och att företag bör ta utvecklingen på allvar. Enligt Anschober (2018) har digitaliseringen lett till enorma utmaningar för de etablerade företagen då de behövt anpassa sig och ersätta sina traditionella affärsmodeller med nya digitala affärsmodeller på allt kortare tid. Detta stämmer överens med Lindén (2020) som säger att det hänt mycket på kort tid hos Aller media där alla avdelningar och produktionsprocesser påverkats. Aller media har dock inte behövt ersätta sina traditionella affärsmodeller helt som Anschober (2018) säger. Dahlqvist (2020) nämner att Aller medias traditionella affärsmodell, fysiska tidningar, är på en vikande marknad – men det är fortfarande en stor del av Aller medias affärsmodell. Även Lindén (2020) säger att det går fortsatt bra för Aller medias fysiska tidningarna även om de är på en vikande marknad. Enligt Lindén (2020) säljer företaget fortfarande över en halv miljon tidningar i veckan, vilket gör det till en stor affär med bra intäkter. Dahlqvist (2020) säger att Aller media kommer fortsätta försöka tjäna pengar på de fysiska tidningarna så länge som möjligt – parallellt med att företaget fortsätter digitalisera sig.
Enligt Anschober (2018) får många företag problem med att digitalisera sig eftersom de underskattar digitaliseringens inverkan. Anschober (2018) menar att problem främst uppstår då företagen behåller tillit till sina befintliga affärsmodeller eller anpassar sig för långsamt. Resultatet tyder på att detta inte stämmer överens med Aller media. Lindén (2020) nämner att Aller media var sena med sin digitaliseringsprocess, men detta var på grund av att företaget hade djupa rötter i sin traditionella affärsmodell, fysiska tidningar, och inte för att företaget underskattade digitaliseringens inverkan. Både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) säger som sagt att Aller media varit väl medvetna om att
67 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media fysiska tidningar är på en vikande marknad och att företaget anpassar sig mot en alltmer digital marknad. Trots att Aller medias traditionella affärsmodell gått sämre och är på en vikande marknad sedan digitaliseringen tyder resultatet på att företaget klarat sig bra. I webbenkäten som besvarades av de anställda, ansåg de flesta att digitaliseringen påverkat Aller media bra eller mycket bra. Vidare nämner som sagt både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) att den traditionella affärsmodellen fortfarande ger bra intäkter för företaget samtidigt som företaget anpassar sig alltmer mot den nya digitala marknaden. Skulle däremot den traditionella affärsmodellen försvinna helt då skulle det kunna bli problem för företaget. Detta eftersom företaget eventuellt inte är tillräckligt etablerade på den digitala marknaden och kan därför inte ersätta inkomsterna från den traditionella affärsmodellen.
Enligt BaNir et al., (2003) väljer företag att digitalisera främst för att öka innovationsgraden och sänka sina kostnader. Utifrån resultatet verkar detta inte stämma överens med Aller media. Enligt Dahlkvist (2020) och Lindén (2020) verkar Aller medias främsta mål med digitaliseringen har varit att förflytta sig till den marknad där de flesta konsumenterna befinner sig, vilket är på den digitala marknaden. Digitaliseringen för Aller media verkar initialt ha handlat om att överleva, snarare än att förbättra olika aspekter av företaget. Det verkar dock som Aller media kan ha tagit sig an de mål som BaNir (2003) nämner allteftersom företaget digitaliserat sig mer. Både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) säger till exempel att det som vuxit mest sedan digitaliseringen hos Aller media är deras analys och IT- avdelning som nu blivit en av de viktigaste digitala verktygen för företaget. Denna avdelning analyserar läsarnas beteende, vad de läser och vad de gillar etcetera. Med detta verktyg får företaget mer förståelse för sin läsare vilket tillåter för mer kreativitet och innovation i innehållskapandet. Sett till målet minskade kostnader som BaNir (2003) nämner så verkar det också varit ett mål som företaget tagit sig an allteftersom. Resultatet tyder på att företaget företaget försökt ta bort resurser som kanske varit nödvändiga längre till följd av digitaliseringen. Dahlqvist (2020) nämner till exempel att det är många anställda som fått lämna Aller media sedan digitaliseringen. Både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) säger vidare att det specifika korrekturyrket har försvunnit och de anställda hjälper nu istället varandra att läsa texter som ska publiceras. Samtidigt nämner Dahlqvist (2020) att anställda varit tvungna att bredda sina kompetenser på grund av digitaliseringen. De anställdas breddande av kompetenser sedan digitaliseringen kan möjligtvis ha skapat en situation på företaget där en anställd nu generellt tar upp fler arbetsroller i den digitala produktionen. Det kan därför ha varit en naturlig följd att vissa anställda med obreddade kompetenser inte har varit nödvändiga längre, snarare än att företaget haft som mål att sänka sina kostnader.
Rachinger et al., (2018) menar vidare att många företag ser digitalisering som en möjlighet till att förenkla sina processer och bli mer effektiva. Resultatet indikerar att Aller media haft tydliga ambitioner att bli effektivare och förenkla sina processer då företaget valt att centralisera bland annat avdelningar, redaktioner och digitala webbplatser. Lindén (2020) nämner till exempel att hon nu är
68 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media chefredaktör för flertalet tidningar som tidigare hade varsin chef. Lindén (2020) nämner vidare att flera av företagets digitala familjetidningar flyttat till en digital webbplats, Allas.se. Just denna sammanslagning har genomförts för att företaget inte ska behöva driva trafik till flera digitala webbplatser (Lindén, 2020). Lindén nämner även att varje varumärkestidning tidigare hade varsin layoutavdelning men dessa har nu blivit sammanslagna till ett layoutdesk som arbetar ut mot alla tidningar. Även redaktörerna arbetar nu ut mot olika varumärken och inte bara ett varumärke, vilket gäller både de fysiska och digitala tidningarna (Lindén, 2020). Lindén (2020) menar att företaget nu istället fungerar som en enhet, en stor redaktion – fast att de arbetar ut mot olika varumärken. Enligt Lindén (2020) var det inte såhär innan digitaliseringen, utan då var det stängt mellan avdelningar och redaktioner och det fanns ingen kommunikation mellan de olika varumärkena. Rachinger et al., (2018) menar också att företag känner att de kan leverera sina produkter och tjänster snabbare med hjälp av digitala verktyg. Resultatet från webbenkäten tyder på att detta är något som stämmer överens med Aller media då flera av respondenterna svarade att de digitala verktyg som tillkommit sedan digitaliseringen påverkat företaget överlag på ett bra eller mycket bra sätt. Lindén (2020) nämner vidare att Aller medias utvecklat ett nytt agilt och lätthanterligt webbpubliceringssystem (Labrador) på kontoret i Malmö som förenklat produktionen mellan de digitala webbplatserna och de fysiska tidningarna. Flera av respondenterna i webbenkäten nämner även Labrador som ett av de bästa digitala verktygen som tillkommit hos företaget sedan digitaliseringen.
Enligt Rachinger et al., (2018) får företag som lyckas väl med att integrera digitala teknik en ökad processeffektivitet och produktivitet, optimerad resursanvändning och sänkta kostnader. Detta stämmer överens med resultatet då Lindén (2020) säger att företagets nya webbpubliceringssystem ökat produktionsflödena mellan företagets fysiska och digitala produktion. Flera anställda (2020) nämner just det nya webbpubliceringssystemet som ett av de bästa digitala verktygen som tillkommit för företaget sedan digitaliseringen. De anställda (2020) nämner vidare att enkelhet, flexibilitet och effektivitet är några några av de största positiva skillnaderna för Aller media sedan digitaliseringen. Anledningen till att de flesta anställda anser att företagets arbetsprocesser blivit enklare och effektivare är förmodligen en konsekvens av att nästan allting nu bara är ett knapptryck bort, till skillnad från innan då allt gjordes analogt inför tryck av fysiska tidningar vilket tog lång tid. Nu kan företaget istället enkelt publicera på valfri digital plattform utan andra aktörer. Lindén (2020) nämner just att anställda innan digitaliseringen la ner mycket mer tid på sitt arbete, jämfört med idag då arbetstakten är högre. Detta stämmer även överens med Iveroth, Lindvall & Magnusson (2018) som säger att de digitaliserade företagens framgångar delvis är en konsekvens av att de digitaliserade och automatiserade processerna skapar ett effektivare informationsflöde och även bättre förståelse för verksamheten. Parviainen et al., (2017) menar vidare att ökad förståelse för verksamheten skapar bättre förutsättningar för beslutsfattare att styra företaget i rätt riktning. Att Aller media har fått bättre förutsättningar för beslutsfattare att styra företaget i rätt riktning framgår tydligt i resultatet. Lindén
69 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
(2020) nämner att företagets nya analys och IT-avdelning gör att företaget kan få feedback från och om sina kunder mycket snabbare än förr. Innan digitaliseringen hade företaget stora konsumentundersökningar ungefär en gång per år och företaget levde sedan i tron på dessa undersökningar och producerade innehåll därefter. Företaget kan nu omgående få feedback om vad läsarna är intresserade av, vad de läser, hur de läser och vilka det är som läser. Detta skapar mycket bättre möjlighet för företaget att anpassa sitt innehåll efter specifika målgrupper. Företaget har på grund av all feedback nu också mycket bättre kapacitet till att våga skapa innehåll inom nya ämnen som är trendiga i samhället. De anställda nämner även flexibiliteten som en av de största positiva skillnaderna sedan digitaliseringen. Denna flexibilitet är förmodligen en konsekvens av att de anställda kan göra ändringar snabbt i innehållskapandet och ta bort och lägga till text när de känner för det. Denna flexibilitet fanns inte tidigare eftersom när en tidning var tryckt så var den tryckt och eventuella felaktigheter var oåterkalleliga. En annan anledning till att de anställda nämner flexibilitet som en av de största positiva skillnaderna är förmodligen en konsekvens av att det mesta nu kan göras digitalt på en dator från nästan vilken plats som helst med det enda kravet att där finns internetuppkoppling tillgängligt. En respondent i webbenkäten nämner till exempel att den kan arbeta var som helst sedan digitaliseringen. Andra respondenter i webbenkäten nämner dock att det uppstått vissa tekniska utmaningar sedan digitaliseringen. Detta kan vara en konsekvens av att vissa inte riktigt hunnit anpassa sig till den nya digitala tekniken än. Förmodligen är det så att vissa anställda inledningsvis har en längre inlärningskurva än andra. Som resultatet från webbenkäten visar är det många äldre som arbetar på företaget och det är ofta denna åldersgrupp som har problem med digital teknik.
Rachinger et al., (2018) menar att många företag känner sig otrygga inför sina digital implementeringar och hur de ska genomföras eftersom digitaliseringen medfört en rad svårigheter. Utifrån resultatet verkar det inte ha varit särskilt svårt för Aller media att genomföra sina digitala implementeringar, dock nämner Dahlqvist (2020) att det varit en stor omställning. Lindén (2020) nämner som tidigare sagt att Aller media hade djupa rötter i sin tidigare affärsmodell, fysiska tidningar, vilket försenade företagets digitaliseringsprocess – men inte att det detta ansågs vara en svår process. Att ställa om från en fysisk tidningsmarknad till en helt ny digital marknad kan såklart ha varit ansträngande för företaget men det är inget som framgår av resultatet. Enligt Gerald (2015) misslyckas många företag med sina digitala implementeringar eftersom de bara fokuserar på implementering av tekniken och inte hur denna teknik ska användas strategiskt. Detta stämmer delvis överens med Lindén (2020) som säger att Aller media till en början inte hade någon övergripande strategi för sin digitaliseringsprocess utan det togs små steg på olika avdelningar och redaktioner. Dock verkar det som att brist på en initial strategi inte lett till några märkbara misslyckande för Aller media. Utifrån resultatet har de satsningar som företaget gjort allt eftersom varit lyckade. Exempelvis har flera av de varumärkestidningar som företaget valt att digitalisera många läsare med ett sammanlagt snitt på 2-3 miljoner sidvisningar i veckan. Gerald (2014) menar vidare att det inte bara
70 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media krävs en utarbetad strategi för hur teknologin ska integreras utan det krävs även att företaget har en viss kultur och ledarskap som är redo att driva denna omvandling. Detta stämmer överens med resultatet då Dahlqvist (2020) nämner att just ledningens satsningar och flexibilitet varit en nödvändighet för företagets digitaliseringsprocess. Lindén (2020) och flera av respondenterna i webbenkäten nämner vidare att Aller medias digitaliseringsprocess utifrån ledningshåll är oerhört viktig och att det är en prioritet i företagets strategier.
5.4 Affärsmodeller
Enligt Bernd (2019) måste företag ständigt uppdatera sina affärsmodeller för att behålla sin konkurrenskapacitet på marknaden. Karimi & Walter (2015) anser att det sedan digitaliseringens blivit ännu viktigare för företag att kunna anpassa sina verksamheter och kunna hantera kunders och leverantörers nya beteendemönster som förändrats på grund av denna digitalisering. Både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) säger att Aller media har behövt utveckla sina affärsmodeller och hitta nya intäkter sedan digitaliseringen. Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) säger att anledningen till detta är att företagets traditionella och primära affärsmodell, fysiska tidningar, har börjat gå sämre sedan digitaliseringen. Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) säger att konsumenterna har börjat förflyttas till den digitala marknaden sedan digitaliseringen och det är då också där som Aller media måste börja förflytta sitt fokus. Lindén (2020) menar dock att fysiska tidningar fortfarande är en stor affär som genererar stora intäkter för Aller media och företaget kommer därför fortsätta med denna affärsmodell. Att fortsätta med den traditionella affärsmodellen är såklart en bra strategi för Aller media eftersom många av företagets kunder fortfarande läser den fysiska tidningen och den fortsätter att ge bra intäkter. Aller media måste dock här vara försiktiga då de fortsatt höga läsarantalet förmodligen är en konsekvens av att företaget har ett stort antal äldre läsare som är motsträviga och långsamma till att förflytta sig till den digitala marknaden. Om dessa alltmer börjar försvinna som kunder utan att de ersätts av en yngre generation av läsare samtidigt som Aller media inte etablerat sig tillräckligt digitalt – då kan företaget få stora problem med att upprätthålla den traditionella affärsmodellen. Företaget verkar dock vara väl medvetna om denna situation då Lindén (2020) nämner att Aller media använder intäkterna från den traditionella affärsmodellen för att investera i de nya digitala affärsmodellerna. Denna sortens strategi indikerar dock att företaget i framtiden inte kommer kunna ersätta de äldre läsarna med en ny generation av yngre läsare och förbereder därför istället för en fullständig övergång till den digitala marknaden.
5.4.1 Avmaterialisering och Gratismentalitet
Enligt Magaudda (2011) är avmaterialisering en av de främsta konsekvenserna av digitaliseringen. Enligt Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) har just tidningsindustrin haft en hög
71 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media avmaterialiseringsgrad då de fysiska tidningarnas innehåll nu oftast också finns tillgängliga på internet. Detta stämmer överens med Dahlkvist (2020) och Lindén (2020) som säger att de flesta av Aller medias fysiska tidningar även finns tillgängliga digitalt. Enligt Magaudda (2011) har denna avmaterialisering haft stor påverkan på människors konsumptionsbeteende. Även detta stämmer överens med Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) som säger att de fysiska tidningarna är på en nedåtgående marknad och konsumenterna har börjat förflytta sig till den digitala marknaden. Franklin (2008) menar att denna förflyttning är en konsekvens av att innehåll från kostsamma fysiska tidningar även gjorts tillgängliga gratis på internet. Detta har skapat obalans inom tidningsindustrin (Franklin, 2008). Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) beskriver att obalansen har skapats på grund av ett överflöd av gratis onlineinnehåll samtidigt som tidningsföretagen är obenägna att skapa affärsmodeller som kan generera inkomster för detta överflödiga onlinehåll. Dahlqvist (2020) nämner just att Aller media måste vara tillgängliga med digitalt innehåll eftersom det är i det digitala landskapet som läsarna befinner sig. Lindén (2020) säger samtidigt att det största problemet för Aller media är att kunna ta betalt för innehållet i företagets digitala tidningar. Detta stämmer överens med vad Franklin (2008) säger som menar att konsumenter blivit allt mer motståndskraftiga till betalning. Nygren & Wadbring (2019) instämmer med Franklin (2008) och kallar detta fenomen för “gratismentalitet”, det vill säga att läsare väljer att konsumera tidningarna gratis på digitala enheter istället för att köpa den fysiska tidningen.
Lindén (2020) säger att Aller media i längden kommer att få problem om de fysiska tidningarna försvinner helt samtidigt som företaget misslyckas med att ta betalt för de digitala tidningarna. Strömbäck (2012) menar att om tidningarna ska överleva i denna digitala utveckling med förändrade konsumtionsmönster måste tidningarna övertyga sina läsare om att det inte är själva produkten som de betalar för, utan det journalistiska innehållet. Både Dahlqvist (2020) och Lindén (2020) påpekar att Aller media är medvetna om detta, att företaget inte bara kan ge bort journalistisk som är substantiell och bra. Det kostar ju pengar för företaget att skapa bra journalistik och det måste företaget då få in från de som faktiskt läser, det vill säga läsarna (Lindén, 2020). Enligt Picard (2009) måste tidningsföretagen på grund av “gratismentaliteten” etablera nya affärsmodeller som till exempel betalväggar. Lindén (2020) säger att det är problematiskt för Aller media att applicera betalväggar på sina digitala tidningar och att företaget hela tiden måste göra avvägningar. Appliceras en betalvägg på en digital tidning kommer den inte ha lika stor räckvidd och då minskar annonsintäkterna, men samtidigt säkras en definitiv inkomst från prenumeranterna (Lindén, 2020). Lindén (2020) menar att det är ingenting som är hugget i sten när det kommer till hur företaget ska ta betalt för sina digitala tidningar, utan det gäller att experimentera hela tiden och ställa sig frågor som: vad är läsarna och annonsörerna villiga att betala för? Ronge (2010) föreslår en annan lösning vilket han menar skulle kunna vara paketerad information likt tjänsten Aftonbladet Plus där läsarna prenumererar för ett specifikt mervärde som till exempel hälsa, nöje eller sport. Enligt Lindén (2020) är paketerad
72 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media information inget som Aller media satsat särskilt mycket på. Lindén (2020) nämner dock att företaget börjat erbjuda digitala kurser som de tar betalt för men att det just nu inte är någon större satsning. Utöver digitala kurser har företaget bara applicerat betalväggar för de digitala tidningarna Hänt och Svensk Dam (Lindén, 2020).
5.4.2 Affärsmodeller för tidningar sedan digitaliseringen Tidningsföretag har traditionellt fått sina inkomster från två källor: läsares konsumtion av fysiska tidningar och annonsering i de fysiska tidningarna (Picard, 2009). Detta stämmer överens med Lindén (2020) och Dahlqvist (2020) som säger att Aller medias affärsmodell innan digitaliseringen främst fokuserade på prenumerationer av fysiska tidningar, annonser i fysiska tidningar och säljande av lösnummer. Enligt Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) har tidningsföretag utvecklat främst fem olika affärsmodeller för sina tidningar till följd av digitaliseringen, vilka är följande: gratis innehåll, betalvägg, begränsad betalvägg, freemium och donationer. Utifrån de affärsmodeller som Dahlkvist (2020) och Lindén (2020) säger att Aller media utvecklat är det främst gratis innehåll och betalvägg som företaget utvecklat och använder.
Lindén (2020) nämner att Aller media har gratis innehåll för de flesta av sina digitala tidningar. Denna affärsmodell har valts för att de digitala tidningarna har ett stort flöde av läsare vilket genererar stora annonsintäkter (Lindén, 2020). Skulle företaget applicera betalväggar finns det risk att företaget tappar flera läsare och därmed annonsintäkter. Anledningen till detta är att en stor del av dessa läsarna förmodligen inte hade varit villiga att betala – utan väljer hellre att byta till en annan gratistidning. Vid applicering av betalväggar riskerar företaget även att tappa annonskunder eftersom dessa förmodligen inte är villiga att annonsera bakom betalväggar där de inte syns tillräckligt. Aller media måste alltså här göra ständiga avvägningar kring hur mycket företaget vågar riskera för att öka inkomsterna i sina digitala tidningar. Ju mer den digitala utveckling pressar på en nedgång av Aller medias traditionella affärsmodell desto mer måste Aller media våga riskera på den digitala marknaden för ta igen intäktstappet. För affärsmodellen betalväggar nämner Lindén (2020) att Aller media applicerat betalväggar på bara tre av sina digitala tidningar: Allas, Hänt och SvenskDam. Varför företaget valt att ha betalväggar på dessa digitala tidningar framkommer inte i resultatet. Det kan såklart inte konstateras, men Aller media anser förmodligen att just dessa digitala tidningar driver tillräckligt med trafik och skapar tillräckligt med intäkter för att det ska vara värt de applicerade betalväggarna som så många läsare är motvilliga till.
Lindén (2020) nämner vidare att en affärsmodell som tillkommit är den digitala plattformen Pling där läsarna bland annat har tillgång till Aller medias tidningar som PDF-filer. Företaget har också utvecklat ett samarbete med företaget Readly som har en liknande funktion som Pling (Lindén, 2020). För dessa digitala plattformar använder företaget en kombination av gratis innehåll och innehåll som har olika former av betalväggar (Lindén, 2020). Lindén (2020) nämner att Aller media också börjat
73 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media satsa en del på digitala kurser i alla möjliga varianter via sina digitala tidningar Allas och MåBra. Betalning för dessa kurser sker via sammarbetsföretaget Coursio och då har konsumenten tillgång till kursen i en lång men begränsad tid vilket kan klassas som en form av begränsad betalvägg. Enligt Lindén (2020) har företaget utvecklat samarbeten med ljudsboksföretagen Nextory och Storytel där konsumenten via dessa företag kan lyssna på ljudfiler med innehåll från vissa av Aller medias varumärken. Hur företaget tar betalt för dessa ljudfiler eller om företaget överhuvudtaget tar betalt för dessa ljudfiler nämner dock Lindén (2020) inte och därför kan ingen överensstämmelse göras med de affärsmodeller som Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) nämner. Lindén (2020) nämner även att Aller media köpt upp företag som till exempel kommunikationsbyrån Narva och contentbyrån OTW från reklamindustrin, vilka primärt arbetar med att göra reklam och företagstidningar. Eftersom dessa affärsmodeller främst sysslar med kommunikation och reklam som inte är kompatibla med affärsmodeller för tidningar eller digitala tidningar kan ingen jämförelse med Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) göras för dessa. Linden (2020) nämner också att Aller media blivit aktiva på sociala medier där företaget nu skapar eget content på bland annat Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok och Youtube. Lindén (2020) säger att det som görs på Youtube brukar bäddas in på de digitala webbplatserna. Företaget har också samarbeten med influencers på sociala medier (Lindén, 2020). Alla aktiviteter och allt innehållsskapande som görs på sociala medier går under ramen för gratis innehåll eftersom dessa digitala plattformar är gratis att vistas på för läsaren.
Sammanfattningsvis är det tydligt att gratis innehåll och betalväggar är de vanligast utvecklade och använda affärsmodellerna för Aller media sedan digitaliseringen vilket stämmer överens med de affärsmodeller som Casero-Ripollés & Izquierdo-Castillo (2015) nämner som de vanligaste utvecklade och använda för tidningsföretag sedan digitaliseringen.
74 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
6. Slutsats
• Hur har digitaliseringen påverkat företaget Aller media?
• Hur har digitaliseringen påverkat företaget Aller medias affärsmodeller?
Denna fallstudie har visat att digitaliseringen haft en påtaglig påverkan på Aller media och att situationen för företaget idag är annorlunda än vad den var innan digitaliseringen. Digitaliseringen har framförallt skapat förändrade konsumtionsmönster där stora delar av Aller medias läsare förflyttat sig till det nya digitala landskapet. Detta har gjort att Aller medias traditionella och primära affärsmodell med fokus på fysiska tidningar har försvagats. För att Aller media ska överleva dessa disruptiva förändringar som digitaliseringen skapat och vara fortsatt relevanta för sina läsare har företaget varit tvungna att anpassa sig och förflytta sig till det nya digitala landskapet där läsarna främst nu befinner sig. Den för Aller media nödvändiga förflyttningen till det nya digitala landskapet har inneburit att företaget behövt anamma flertalet nya digitala affärsmodeller. Till följd av de nya digitala affärsmodellerna har företaget konvergerat inom flera områden, främst redaktionellt, innehållsmässigt och branschmässigt. Konvergeringen har lett till både positiva och negativa förändringar för Aller media. De största positiva förändringarna är att Aller media fått tillgång till digitala verktyg som gör att företaget kan arbeta enklare, effektivare och flexiblare samt givits möjligheter till att skapa bättre och mer relevant innehåll gentemot sina kunder. De största negativa förändringarna är att företaget har färre intäkter från sin traditionella affärsmodell samtidigt som företaget har mycket svårare att ta betalt för sina nya digitala affärsmodeller.
Aller media har alltså genomgått flera förändringar sedan digitaliseringen, stora som små, med både positiva som negativa konsekvenser som följd. Sammantaget har Aller media sedan digitaliseringen klarat sig bra och anpassat sig väl. Vad som väntar härnäst för tidningsföretag som Aller media och deras fysiska affärsmodeller kan bara tiden utvisa. Aller media har via anammandet av flertalet nya digitala affärsmodeller i alla fall lagt en bra grund för att vara fortsatt relevanta och överleva en alltmer accelererande digital utveckling som eventuellt i framtiden omintetgör företagets traditionella affärsmodell.
75 Digitaliseringens påverkan på veckotidningsbranschen – En fallstudie på företaget Aller media
6.1 Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare forskning är att undersöka fler tidningsföretag liknande Aller media för att skapa en mer generell bild av hur digitaliseringen påverkat tidningsföretag och deras affärsmodeller. Då det i studien framkom att Aller media sedan digitaliseringen genomgått redaktionella förändringar och applicerat nya digitala verktyg i sina arbetsprocesser – skulle det även vara av värde att mer djupgående undersöka hur medarbetarnas arbetsroller och arbetssituation förändrats. Studien visade även att Aller media har svårt att ta betalt för sina nya digitala affärsmodeller – det skulle därför även vara av värde att undersöka företagets konsumenter för att skapa en tydligare uppfattning av deras konsumtionsbeteende och betalvilja i det digitala landskapet.
76
Referensförteckning
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Anschober, M., von den Eichen, S. F., Kohler, T. & Matzler, K. (2018). The crusade of digital disruption. Journal of Business Strategy 39(6): 13-20
Aller media. (2020). Om Aller media. Hämtad 2020-02-18 från https://www.aller.se/aller-media/
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Appelgren, E. (2004). Convergence and divergence in media : different perspectives. In ICCC 8th International Conference on Electronic Publishing 2004,Brasilia, Brazil. (pp. 237–248).
BaNir, A., Gallauger, J. M. & Auger, P. 2003. Business process digitization, strategy and the impact of the firm age and size: the case of the magazine publishing industry. Journal of Business Venturing. 18. 789-814.
Barker, N. (red.) (2001). A potencie of life: books in society : the Clark Lectures 1986-1987. London: British Library.
Berglez, P. & Olausson, U. (red.) (2009). Mediesamhället: centrala begrepp. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bernd W. W., Adriano, P., Sebastian, U. & Vincent G. (2016). Business models: origin, development and future research perspectives. Long Range Planning 49: 36-54
Bolter, J.D. & Grusin, R. (1999). Remediation: understanding new media. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Casero-Ripollés, A. & Izquierdo-Castillo, J. (2015). Between Decline and a New Online Business Model: The Case of the Spanish Newspaper Industry. Journal of media Business Studies. 63-78
Creswell, J.W. & Creswell, J.D. (2018). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. (Fifth edition.) Los Angeles: SAGE.
Dagens media. (2015). 700 miljoner i vinst – och fortsatt kris. Hämtad 2020-02-18 från https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/strategi-analys/700-miljoner-i-vinst-och- fortsatt-kris-6089932
I
Dahlqvist, J. Chefredaktör, (2004). Muntl. intervju, 15 april 2020
Darnton, R. (1982). What is the history of books? Daedalus, 111(3), 65-83.
DaSilva, C. M. & Trkman, P. 2014. Business Model: What Is It and What Is It Not. Long range planning 47(6): 379-389
Datainspektionen. (2020). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2020-04-15 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
El Sawy, O. A. & Pavlou, P. A. (2011). Understanding the elusive black box of dynamic capabilities. Decision Sciences Journal 42(1): 239-273
Facht, U. & Ohlsson, J. (2019). Medie-Sverige 2019. Göteborg: Nordicom.
Fidler, R. F. (1997). mediamorphosis: understanding new media. Thousand Oaks, Calif.: Pine Forge Press.
Finkelstein, D. & McCleery, A. (2005). An introduction to book history. New York, NY: Routledge.
Franklin, B. (red.) (2008). Pulling newspapers apart: analysing print journalism. London: Routledge.
Gerald C. Kane., Palmer, D., Philips Nguyen, A., Kiron, D. & Buckley, N. (2015). Strategy, Not Technology, Drives Digital Transformation. MIT Sloan Management Review (57181) Hämtad 2020-03-16 från https://sloanreview.mit.edu/projects/strategy-drives-digital-transformation/
Gobble, M. M. (2018). Digitalization, Digitization, and Innovation. Research-Technology Management 61: 56– 59
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Henten, A., & Tadayoni, R. (2008). The impact of the Internet on media technology, platforms and innovation. In L. Küng, R. Picard, & R. Towse (Eds.), The Internet and the mass media (pp. 45-64). SAGE Publications.
Hill, H. & Pecoskie, J. (2015). Beyond traditional publishing models: An examination of the relationships between authors, readers, and publishers. Journal of Documentation, Vol. 71 No. 3, pp. 609-626
II
Hirt, M. & Willmott, P. (2014). Strategic principles for competing in the digital age. Hämtad 2020-03-01 https://www.mckinsey.com/business-functions/strategy-and-corporate-finance/our-insights/strategic-principles- for-competing-in-the-digital-age
Howsam, L. (2006). Old books and new histories: an orientation to studies in book and print culture. Toronto: University of Toronto Press.
Iveroth, E., Lindvall, J. & Magnusson, J. (red.) (2018). Digitalisering och styrning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Jacobsson, R. (2001). Medierad kultur: bokhistorisk kulturforskning - kommunikation och innebörder. Stockholm: Carlsson.
Jenkins, H. (2006). Convergence culture: where old and new media collide. New York: New York University Press.
Karimi, J. & Walter, Z. (2015). The Role of Dynamic Capabilities in Responding to Digital Disruption: A Factor-Based Study of the Newspaper Industry. Journal of Management Information Systems 32:1, 39-81.
Kim, N., Kim, W., Lee, H., Lee, H. & Suh, J. H. (2015). Dynamic patterns of industry convergence: Evidence from a large amount of unstructured data. Research Policy 44 (2015): 1734–1748
Kotler, P., Armstrong, G. & Parment, A. (2013). Marknadsföring: teori, strategi och praktik. Harlow: Pearson.
Kovač, M. (2008). Never mind the web: here comes the book. Oxford: Chandos Publishing.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Lennstrand, B. (2004). Bredbandskonvergens och tjänsteredundans. Hämtad 2020-03-05 från http://space.hgo.se/bol/?q=system/files/arkiv/FAdel1.pdf
Leker, J., Niemann, H., Moehrle, G. & Preschitschek, N. (2013). Anticipating industry convergence: semantic analyses vs IPC co-classification analyses of patents. Foresight 15(6): 446-464
Liljeqvist, L. (2012). Historik om gamla veckotidningar. Hämtad 2020-03-09 från https://samlaren.org/reklam/tidningar.htm
Lindén, S. Chefredaktör, (2004). Muntl. intervju, 9 april 2020
III
Magaudda, P. (2011). When materiality “bites back”: digital music consumption practices of dematerialization. Journal of Consumer Culture 11(1): 15-36
Manovich, L. (2001). The language of new media. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Manyika, J., Pinkus, G. & Ramaswamy, S. (2016). The most digital companies are leaving all the rest behind. Harvard Business Review. Hämtad 2020-03-10 från https:// hbr.org/2016/01/the-mostdigital- companies-are- leaving-all-the-rest-behind
Markovitch, S. & Willmott, P. (2014). Accelerating the digitization of business processes. Hämtad 2020-03-02 från https://www.mckinsey.com/business-functions/mckinsey-digital/our-insights/accelerating-the-digitization- of-business-processes
Myllylathi, M. (2014). Newspaper Paywall - the Hype and the Reality. Digital Journalism, 2:2, 179-194
Nationalencyklopedin. Veckotidning. (2020). Hämtad 2020-03-01 från https://www-ne- se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/veckotidning
Nygren, H. 2015. Entreprenör. Förändra eller dö: Digitaliseringen går i rasande fart. Hämtad 2020-03-10 från https://www.entreprenor.se/nyheter/forandra-eller-do-digitaliseringen-gar-i-rasande- fart_617780.html
Nygren, G. & Wadbring, I. (red.) (2019). På väg mot medievärlden 2030: journalistikens villkor och utmaningar. (Sjätte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Osterwalder, A. & Pigneur, Y. (2010). Business model generation: a handbook for visionaries, game changers, and challengers. Hoboken, N. J.: Wiley.
Ovander, P. 2018. 15 år med Plus – så blev det en framgångssaga. Hämtad 2020-04-22 https://inifran.aftonbladet.se/2018/09/15-ar-med-plus-sa-blev-det-en-framgangssaga/
Parviainen, P., Tihinen, M., Kääriäinen, J. & Teppola, S. (2017). Tackling the digitalization challenge: how to benefit from digitalization in practice. International Journal of Information Systems and Project Management, Vol. 5, Nr. 1, 47-60
Pavlik, J. V. & McIntosh, S. (2004). Converging media: an introduction to mass communication. Boston: Pearson.
Picard, R. G. (2006). Journalism, Value Creation and the Future of News Organizations. Jönköping: Jönköping international Business School.
IV
Pisano, G., Teece, D. & Shuen, A. (1997). Nature and dynamics of organizational capabilities. Strategic Management Journal, Vol 18:7, 509-533
Pool, I.D.S. (1983). Technologies of freedom: [on free speech in an electronic age]. Cambridge, Mass.: Belknap P..
Rachinger, M., Rauter, R., Müller, C., Vorraber, W. & Schirgi, E. (2018). Digitization and its influence on business model innovation. Journal of Manufacturing Technology Management.
Regeringskansliet. (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle. Hämtad 2020-03-08 från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/12/sou-201685/
Ronge, P. (2010). Sociala medier: en halv sekund från ord till handling. Sundbyberg: Optimal.
Rothmann, W. & Koch, J. (2014). Creativity in strategic lock-ins: The newspaper industry and the digital revolution. Technological Forecasting & Social Change 83.
Röglinger, M. & Urbach, N. (2019). Digitalization Cases How Organizations Rethink Their Business for the Digital Age. Cham: Springer International Publishing.
Schwartz, E. I. (2002). Digital Darwinism: 7 Breakthrough Business Strategies for Surviving in the Cutthroat Web Economy. Crown Business.
Statens Offentliga Utredningar 2016:85. Digitaliseringens effekter på individ och samhälle. Digitaliseringskommissionen. Hämtad 2020-04-08 från https://www.regeringen.se/contentassets/bf87c5fce6fc4f9a889d57ea2e46a27d/sou-2016_85_webb-pdf-med- framsida.pdf
Steiner, A. (2015b). Litteraturen i mediesamhälle. (3:e Uppl.) Lund; Studentlitteratur.
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svenskt Näringsliv. (2018). Digitaliseringen – en möjlighet till stärkt konkurrenskraft. Hämtad 2020-03-10 från https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/digitalisering/foretagare-digitaliseringen-oppnar- mojligheter_706879.html
Thorén, C. (2013). Print or Perish? A Study of Inertia in a Regional Newspaper Industry. Karlstad: Karlstads universitet.
V
Tilson, D., Lyytinen, K. & Sørensen, C. Digital Infrastructures: The Missing IS Research Agenda. Information Systems Research (21:4) 2010, pp 748-759.
Thurén, T. (2013). Källkritik. (3., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Åkesson, M., Sørensen, C. & Eriksson, C. I. (2018). Ambidexterity under digitalization: A tale of two decades of new media at a Swedish newspaper. Scandinavian Journal of Management, 3, 276. Hämtad 2020-03-11 från https://doi.org/10.1016/j.scaman.2018.06.004
VI
Bilaga 1 – Arbetsfördelning
I studiens inledande del har Rebecca Larsson ansvarat för skrivandet av bakgrund, problemformulering, veckotidningsbegreppet, samt insikterna om företaget Aller media. Resterande delar i studiens inledande del har skrivits av båda författarna. Allt i studiens metoddel, förutom metoddiskussionen, har inledningsvis skrivits av Rebecca Larsson men har sedan kompletterats av Jonas Holmstedt. Metoddiskussionen har skrivits av båda författarna. Studiens teoridel delades upp på så sätt att författarna skrev om varje begrepp till cirka 50% vardera. För studiens resultatdel och dess tidigare transkribering användes samma strategi som för teoridelen. Även studiens diskussionsdel delades upp så att författarna skrev om varje begrepp till cirka 50% vardera. Slutligen skrevs slutsatsen av båda författarna.
VII
Bilaga 2 – Intervjufrågor
Inledande frågor ● Får vi spela in? ● Vill du vara anonym? ● Vilken är din position i företaget? ● Har du arbetat länge på företaget och inom branschen? ● Hur skulle du förklara just veckotidningar, för de som inte vet skillnaden mellan de o andra tidningar?
Digitalisering ● Vad är digitalisering för dig? Hur upplever du begreppet? ● När började företaget med digitaliseras på allvar? ○ Varför är digitalisering nödvändig för er del?
● Hur prioriterad är digitaliseringsprocessen i era strategier / resurser? ● Hur ser eran användning av digitala verktyg ut? ○ Vilka digitala verktyg har ni, vilka är viktiga inom branschen? ○ Hur underlättar det arbetet? ○ Har det påverkan på effektiviteten?
● Hur ser organisationen ut? Är den digitala tidningen separerad från den fysiska tidningen rent personalmässigt? ○ Varför ser det ut så/varför inte? Fördelar/nackdelar?
● Hur skiljer sig arbetet mellan den digitala tidningen och den fysiska? ● Har det tillkommit nya tjänster eller försvunnit tjänster sedan digitaliseringen? ● Har det tillkommit nya avdelningar eller försvunnit avdelningar sedan digitaliseringen? ● Vilka skillnader har du överlag märkt av till följd av digitaliseringen? ○ Några exempel på positiva/ negativa skillnader?
● Har Aller medias veckotidningar samma digitala nivå och närvaro som era konkurrenter? ● Hur väl upplever era kunder att företaget har hängt med i den digitala utvecklingen som skett i samhället i stort? ● Känner du att era konsumenter har ett annorlunda konsumtionsbeteende sedan digitaliseringen?
Affärsmodell - beskrivning av hur ett företag, eller en affärsverksamhet, är tänkt att fungera. ● Hur såg eran affärsmodell ut innan digitaliseringen? ● Hur har ni behövt anpassa er affärsmodell efter digitaliseringen?
VIII
● Hur ser er affärsmodell ut nu? Erbjuder ni något innehåll gratis/betalväggar? ● Hur har Aller medias affärsmodell för veckotidningar förändrats till följd av digitaliseringen? ○ Varför just den affärsmodellen? Funderat på alternativ ○ Har ni testat någon affärsmodell som inte fungerade?
● Vad erbjuder ni era kunder och vad är det som gör ert erbjudande unikt? ● På vilka plattformar erbjuder ni era produkter och tjänster? ● Samarbetar ni med andra företag för att erbjuda era produkter och tjänster på dessa plattformar? ● Erbjuder ni samma produkter och tjänster på flera olika plattformar? ● Känner du att er bransch på något sätt har närmat sig eller börjar närmar sig en andra branscher? ● Är ni nöjda med den affärsmodell ni har idag eller behöver den anpassas ytterligare?
Kommunikationsomloppet ● Vilka aktörer samarbetar ni med för att kunna skapa era produkter och tjänster? ● Anser du att digitaliseringen påverkat hur ni samarbetar med dessa aktörer? ● Vilka aktörer har försvunnit eller marginaliserats sedan digitaliseringen? ● Skulle du kunna beskriva i vilken ordning ni samarbetar med varje enskild aktör? ● På vilket sätt samarbetar ni? Vilka aktiviteter utförs med varje enskild aktör?
Fördelar, svagheter, möjligheter och hot ● Vad är era fördelar? ● Vilka resurser har ni tillgång till? ● Vilka styrkor anser andra att ni har?
● Vad kan ni förbättra? ● Vilka färre resurser har ni än andra? ● Vilka svagheter anser andra att ni har?
● Vilka möjligheter är ni öppna för? ● Vilka trender kan ni ta fördelar av? ● Hur kan ni förvandla era styrkor till möjligheter?
● Vilka hot kan skada er? Vilket av dessa upplever du som det allra största hotet? ● Vad gör era konkurrenter? ● Vilka hot utsätter era svagheter er för? ● Hur vill du beskriva att ni drar nytta av era fördelar - interna styrkor ni har i kombination med externa möjligheter? ● Syns det i den nuvarande affärsplanen/strategierna för att uppnå den? ● Några nya intressanta projekt på gång där du ser att ni har fördelar jämfört med konkurrenter? ○ Något mer som du tycker att ni borde göra på denna fronten?
IX
● Vilka är de största externa hoten mot verksamheten? ● Vilket är det största hotet som gäller både ert företag och svenska veckotidningsbranschen som helhet? ● Vilka av dessa hot känner du att ni med framgång kan försvara er mot. ● Var är ni sårbara? Externa Hot som ni inte kan försvara er mot interna områden där ni är svaga. ● Har ni fallit för någon frestelse?
X
Bilaga 3 – Enkätfrågor
XI
XII