Bildmanipulering

Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVAR

BILDMANIPULERING

Rune Pettersson RAPPORT 181 BILDMANIPULERING

Rune Pettersson

Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVAR

2 Utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar ISSN 1401 2383 Stockholm 2001 Där inte annat anges har författaren svarat för teckningar och foton. Omslagsbild: Teckning, Brita Ellström, 1912.

3 INNEHÅLL

SPFs förord ...... 5

Författarens förord ...... 6

Inledning ...... 7

Fotografiet ...... 10

Bilder och datorer...... 14 Bildmorfologi ...... 14 Bildpunkter...... 16 Synsinnet...... 18 Analog och digital kodning...... 21 Typer av datorbilder ...... 23 Datorgenererade bilder ...... 23 Datorbearbetade bilder ...... 25 Datoranalyserade bilder ...... 26 Datordistribuerade bilder...... 26

Urval ...... 28 Nyhetsmedier ...... 29 Dagstidningar ...... 33 Nyheter i tv...... 36 Böcker...... 37 Flera beslut...... 38 Kriterier för bildval ...... 39 Reklam ...... 41 Informationsmaterial ...... 43 Internet ...... 44

Bildredigering ...... 46 Bildrättigheter ...... 46 Etiska regler...... 48 Leveransvillkor ...... 50 Fotografier ...... 50 Teckningar ...... 51 Bildtexter ...... 52 Positiva bildtexter ...... 53 Negativa bildtexter ...... 54

Beskärning...... 54 Bildstorlek ...... 54 Presentation ...... 54 Produktion ...... 58 Ändring av innehållet ...... 58

3 Fiffel ...... 63 Enkla grepp...... 64 Vilseledande beskärning ...... 65 Vilseledande urval ...... 65 Vilseledande rubriker ...... 68 Vilseledande bildtexter ...... 69 Vilseledande retuschering ...... 70 Att dölja identitet ...... 71 Vilseledande marknadsföring ...... 72 Fotomontage ...... 74 Manuella montage ...... 74 Digitala montage...... 74

Uppfattningar ...... 80 Definitioner ...... 80 Medier...... 80 Förekomst ...... 81 Åsikter ...... 81 Syns det? ...... 81

Avslutning ...... 82

Sammanfattning ...... 83

Picture Manipulation. A Summary ...... 86

Referenser ...... 89

Bilaga. Urval...... 94

SPFs senaste rapporter...... 97

SPFs senaste meddelanden ...... 98

4 SPFs FÖRORD

Vi får ständigt många visuella intryck. Vi ser bilder i offentliga miljöer, på bio och teve, i böcker, i tidningar och i tidskrifter, samt på förpackningar av olika slag. Sannolikt har vi aldrig tidigare blivit exponerade för så många bilder som fallet är idag. Talesätt som ”en bild säger mer än tusen ord”, ”en bild ljuger aldrig” är välbekanta – men är de verkligen sanna? Med dagens datateknik kan bilden istället fungera som åsiktsmanipulerare och den verklighet eller det skeende den till synes återger kan i själva verket mycket väl vara ett tillrättalagt falsarium med syftet att påverka eller vilseleda betraktaren. Frågor som rör påverkan och vilseledning är självklart centrala i konceptet psykologiskt försvar och i den forskningsverksamhet som Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) bedriver och som här får förnyad uppmärksamhet. SPF har ägnat ett återkommande intresse åt bilden som informationsbärare och som kanal för påverkan. I SPFs projekt kring bl a mediernas rapportering om Gulfkriget, Bilden av ett krig (1992), och i det så kallade Estoniaprojektet (1996) ägnas bilden ett betydande intresse. Andra SPF-studier som fokuserar bilden är t ex Påverkan genom bilder (1986), Falska kort – Bilden i dataåldern (1993), Från löp- sedel till web (1999), Nyhetsbilder-etik-påverkan (2000) samt Trovärdiga bilder (2001). I den här studien belyser och diskuterar professor Rune Pettersson begreppet bildmanipulering. I takt med den snabba utvecklingen riskerar bilder, särskilt fotografier, att mista sin traditionella trovärdighet. Det går många gånger inte att se på en bild om den är manipulerad eller om den är äkta. Kort sagt – kan vi lita på de bilder som gör anspråk på att spegla verkliga händelser och skeenden? Hur kan publicerade bilder förvanskas och läggas tillrätta för att passa vissa ändamål? På vilka sätt kan bilder vara manipulerade? Inte bara bilden i sig utan även andra omständigheter, t ex urvalet av bilder, bildredigeringen, bilden i sin kontext, är väsentliga faktorer att beakta i det här sammanhanget. Detta är några av de frågor som författaren till denna studie belyser och diskuterar. Studien bör kunna bidra till den viktiga diskussionen, specifikt inom funktionen psykologiskt försvar, men även generellt i dagens informations- och mediesamhälle, om bilders roll som påverkare av människors sinnen och tankar och därmed medverka till att öka medvetenheten om problemet.

Göran Stütz Forskningschef, SPF

5 FÖRFATTARENS FÖRORD

Det finns bilder nästan överallt. Vare sig vi vill det eller ej så får vi ständigt många visuella intryck. Vi ser bilder i offentliga miljöer, på tv, på bio, i böcker, i tidningar, i tidskrifter, på förpackningar av olika slag och även i många andra sammanhang. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till och blivit exponerade, eller utsatta, för så många bilder som nu. Det är uppenbart, och kanske bra, att alla bilder inte kan göra sig gällande vid varje enskilt tillfälle. Många bilder drunknar faktiskt i det allmänna mediebruset. Ett skäl till att bilder och bildmedier har så stor betydelse inom reklam och propaganda är att de talar till vårt känsloliv på ett omedelbart sätt. Bilder blir sällan föremål för kritisk analys på det sätt som texter ofta blir. Dagens stora bildflöde medför emellertid lätt att vi ”stänger av”, avgränsar oss och till slut helt enkelt inte ser eller bryr oss om många av bilderna. Det betyder givetvis att vi går miste om en del information som vi hade velat ta del av. I takt med den mycket snabba utvecklingen när det gäller datorer och datorprogram riskerar bilder, särskilt fotografier, att mista sin traditionella trovär- dighet eftersom det är allt lättare att manipulera bilder och manipulera vår uppfattning om innehållet i bilderna. Det går många gånger inte att se på en bild om den är manipulerad eller om den är äkta. Den här studien diskuterar olika aspekter av begreppet bildmanipulering. Vad innebär det att manipulera och att vara manipulerad? Vad innebär manipulation? Kan vi lita på de bilder som gör anspråk på att spegla verkliga händelser och skeenden? Är publicerade bilder förvanskade och tillrättalagda för att passa vissa ändamål? På vilka sätt kan bilder vara manipulerade? En viktig aspekt av bildmanipulering är urvalet bland alla de olika bilder som skildrar en viss händelse. Vad hände före respektive efter det skeende eller den situation som bilden vill skildra? Vad hände runt omkring? På vilket sätt är händelser och skeenden beskrivna i bildtexterna? Vilka etiska regler och vilka leveransvillkor gäller när vi vill använda bilder? Hur vanligt tror man att det är med manipulerade bilder? I vilka medier förekommer dem? Jag vill varmt tacka Göran Stütz, Martin Bennulf och Vendela Dobson vid SPF, samt lärare och studenter vid Mälardalens högskola för värdefull hjälp i arbetet med den här studien.

Rune Pettersson

6 INLEDNING

Termen manipulering förekommer numera Nationalencyklopedins Ordbok. (Allén, 1996, ganska ofta i olika nyhetssammanhang och i band 2, s. 350-351) har i grunden samma defi- diskussioner om våra massmedier. Det hän- nitioner som Svensk Ordbok. Substantivet mani- der att konsumenter känner att de blir manipulation är definierat som: ”1. känslig hanter- pulerade att köpa fler och dyrare varor och ing av apparat e.d. 2. smart men otillbörligt tjänster än de i själva verket har råd med. agerande vanligen i det tysta.” Betydelsen är Ibland är det väljare som anses vara, eller själ- inte ny, den här betydelsen finns i vårt språk va känner sig vara, manipulerade av det poli- ända sedan 1840. Verbet manipulera är definie- tiska systemet. Diskussionen i medierna hand- rat på följande sätt: ”1. känsligt hantera appa- lar numera ofta om att vår mat är (gen)mani- rat e.d. 2. otillbörligt styra (människor) med pulerad och vad detta eventuellt kan få för kon- hjälp av diskreta knep.” Den här betydelsen sekvenser för folkhälsan. Vid en del tillfällen finns i Sverige sedan 1960-talet. Som substan- anser en del personer att nyhetsmedierna med- tiv anger den här ordboken manipulerande, vetet manipulerar nyhetsförmedlingen och inte manipulering och manipulation. speglar verkligheten på ett ”rättvisande” sätt. Alla läser inte ordböcker. Dessutom föränd- Detta kan bland annat ske genom manipuleras språket successivt och ofta samtidigt i oli- ring av bilder. ka riktningar, vilket lätt leder till osäkerhet i När man lyssnar på radio, ser på tv och kommunikationen. Catharina Grünbaum, som läser dagstidningar kan man lätt få uppfatt- är språkvårdare vid Dagens Nyheter, beskri- ningen att olika personer använder termen ver ofta aktuella förändringar i språket. När manipulering på olika sätt och med olika inne- det gäller vad termen manipulering egentligen börd. Det verkar som att det förekommer en står för i modern svenska skriver hon följande utbredd osäkerhet om vad termen (manipule- i boken Språkbladet (1997, s. 14): ring) egentligen står för. Det är troligt att många Manipulering (manipulation) är ett värde- människor är osäkra om vilket begrepp som laddat ord. Det för tankarna till fiffel och till termen (manipulereing) egentligen refererar smart men otillbörligt styrande och försåtligt till. Vad står det i ordboken om orden mani- agerande. Genmanipulering är ett ord som pulera, manipulering och manipulation? används av motståndarna till genteknik. Svensk Ordbok (Allén, 1986, s. 736) definie- Forskningsföretagen har valt ordet genmodi- rar substantivet manipulation på följande sätt: fiering. Det är också den term som används i ”1. känslig hantering av apparat e.d. 2. smart gentekniklagen och av våra myndigheter, till men otillbörligt agerande.” Verbet manipulera exempel Livsmedelsverket. Förebilden finns är definierat på följande sätt: ”1. känsligt han- inom EU:s lagstiftning, där termen är gene modification. tera apparat e.d. 2. otillbörligt styra (männi- skor) med hjälp av diskreta knep.”

7 Men genmodifiering är inte heller utan vär- och Teste (1995, s. 83) begreppet manipulering deladdning. Modifiering innebär anpassning, av bild på följande sätt: underförstått till det bättre. Manipulering har blivit ett ord som nästan Genteknik är ett forskning- och tillämpnings- uteslutande sättes i förbindelse med de område på gott och ont. Med orden genmani- elektroniska förändringar av bilder som kan pulering och genmodifiering tar vi ställning ske genom databehandling. Förändring av bil- varje gång vi behandlar ämnet. der och deras innehåll har dock sedan mycket En mer neutral term är genförändring. Den länge skett genom andra metoder. Därvid har har dock den nackdelen att den inte visar om ibland uppnåtts tekniskt bra resultat. Det har förändringen skett spontant eller genom in- dock skett efter ett mödosamt arbete av skick- grepp. Genändring, eller genändrade orga- liga bildhanterare. Oftast har förfalskningen nismer, säger däremot tydligare att det rör sig av bilden varit lätt att genomskåda. Datatekni- om det senare, och allra tydligast är genetiska ken har nu gett möjligheter att med förhållan- förändringar. devis billig och lättillgänglig utrustning göra närmast osynliga manipulationer av bilder. Vi kan föra en motsvarande diskussion när det gäller bildmanipulering och då tala om modi- Många människor känner till att det går att fierade bilder respektive förändrade bilder. Sty- manipulera bilder. Vi vet kanske inte hur van- relsen för psykologiskt försvar publicerade ligt det är, eller på vilka olika sätt det går att 1993 studien Falska kort? Bilden i dataåldern manipulera bilder. För att få en uppfattning som är skriven av Bitte Alling-Ode och Eino om hur människor uppfattar frågeställningar Tubin. De båda författarna konstaterar att en som har med bildmanipulering att göra med- grundläggande förutsättning för att man skall verkade studenter vid Avdelningen för Infor- kunna tala om försök till vilseledning med mationsdesign inom Mälardalens Högskola i bild är att det finns ett syfte att lura betrakta- en enkätundersökning under våren 2000. ren, att få honom eller henne att tro att en bild Undersökningen visade att det finns en stor visar verkligheten fast att den inte gör det. (och omfattande) spridning i uppfattningar Alling-Ode och Tubin (1993, s. 32) definierar om hur studenterna ser på begreppet bild- begreppet manipulerad bild på följande sätt: manipulering. De allra flesta uppfattningarna handlar om att sändaren, i kommunikations- Som en manipulerad bild definieras en på processen, på något sätt ändrar i bilden. De fotografisk eller elektronisk väg registrerad mest frekventa verben är att ändra, att förändra, bild, där innebörden ändrats genom att bety- att lägga till, att ta bort och att förvränga. Övriga delsebärande bildelement tillförts eller avlägs- svar beskriver sändarens förmodade syften med nats efter den ursprungliga registreringen. att genomföra bildmanipulering. Dessa sena- Nyckelorden i den här definitionen är ”inne- re beskrivningar representerar alltså ett annat börden” samt ”betydelsebärande bildelement”. perspektiv på begreppet bildmanipulering än Att fylla i eller ta bort dammfläckar, eller att den första gruppen. (Se vidare avsnittet ”Upp- göra andra tekniska justeringar beroende på fattningar”. ) ofullkomlig teknik syftar normalt inte till att Med utgångspunkt ifrån denna enkätun- ändra på innebörden eller att ändra på budska- dersökning och ifrån de ovan citerade defini- pet i en bild. tionerna i Svensk Ordbok och i Nationalencyklo- I boken Bildhantering diskuterar Thunqvist pedins Ordbok av termerna manipulera, mani-

8 pulering och manipulation kan man säga att än Alling-Ode och Tubin respektive Thunqvist bildmanipulering innebär att otillbörligt styra och Teste. För mig innebär bildmanipulering människors uppfattning om en viss verklighet med att otillbörligt styra människors uppfattning hjälp av bilder. av en viss verklighet med hjälp av bilder. Det- Svensk Ordbok (Allén, 1986, s. 876) definie- ta tar sig olika uttryck i skilda situationer. En rar adjektivet otillbörlig på följande sätt: ”oac- manipulerad bild kan förstås uppfattas som ceptabel med hänsyn till rimliga (sociala eller lika trovärdig, eller som mera trovärdig, än en moraliska) normer”. Med otillbörligt menar bild som inte är manipulerad. jag i det här sammanhanget att sändaren med- Det första kapitlet, Fotografiet, berör kortfat- vetet och selektivt begränsar och styr motta- tat hur vi är vana vid att betrakta fotografier garens möjligheter att uppfatta verkligheten i som ”frusna ögonblick” och ”rättvisa avbild- syfte att nå någon egen fördel. Mottagaren har ningar” av skilda situationer och olika skeen- då inte längre någon möjlighet att själv bilda den. Vi är vana vid att ”tro” på fotografiet. sig en uppfattning om vad som gäller i en viss Det andra kapitlet, Bilder och datorer, berör situation. Vi kan konstatera att en sådan otill- kortfattat hur bilder byggs upp av bildpunk- börlig styrning med hjälp av bilder kan ske på ter i skilda medier samt hur och när det är möj- olika sätt: ligt att förändra dessa i olika typer av datorbilder. 1. Utan att förändra några bildelement. Genom Det tredje kapitlet, Urval, visar hur lätt det ett väl genomtänkt urval av bilder, genom är att olika människors subjektiva uppfatt- noggrann beskärning och genom att skriva ningar påverkar vilka bilder som verkligen bildtexter kan man påverka och styra män- blir publicerade i dagstidningar, tv och andra niskors uppfattning av verkligheten i öns- medier och därmed når fram till läsare och tit- kad riktning. (Se vidare de båda avsnitten tare. Det finns flera skilda kriterier för bildval. ”Urval” respektive ”Bildredigering”. ) Det fjärde kapitlet, Bildredigering, visar hur lätt det är att förändra uppfattningen om inne- 2. Genom att förändra vissa bildelement. Ge- hållet i bilder med hjälp av bildtexter, beskär- nom att bearbeta, ta bort eller lägga till ningar och bearbetning av bildelement. Såväl enskilda bildelement kan man förändra bil- etiska regler som leveransvillkor tar avstånd dens innehåll och därmed påverka männi- från bildmanipulering av både fotografier och skors uppfattning om den verklighet som teckningar. bilden till synes skildrar. (Se vidare avsnit- Det femte kapitlet, Fiffel, ger en rad exem- ten ”Fotografiet” respektive ”Fiffel”.) pel på hur producenten kan vilseleda motta- garna genom vilseledande urval, rubriker, I den här studien använder jag alltså en vida- bildtexter, retuschering och marknadsföring. re definition av begreppet bildmanipulering Det går även att göra montage av olika slag.

9 FOTOGRAFIET

I journalistiska och dokumentära samman- del av verkligheten (Pettersson, 1989). Men vi hang är vi vana vid att betrakta fotografier vet inte om representationen är tillförlitlig, om som ”frusna ögonblick” och ”rättvisa avbild- den är sann eller falsk. Det är kanske lätt för en ningar” av skilda situationer och olika skeen- del personer att tro att alla fotografier i någon den. Vi är vana vid att betrakta fotografier mening är sanna avbildningar av verkligheten. som trovärdiga dokument. I studien Trovärdiga Ingemann (1997) anser emellertid att ett foto- bilder (Pettersson, 2001) gjorde försökspersoner grafi inte kan återge verkligheten (s. 6): totalt 736 värderingar av trovärdigheten hos Fotografiet kan ikke gengive virkeligheten. skilda bildtyper, fotografier och teckningar i Fotografen kan kun sætte spor på negativet. färg och i svart-vitt. Försökspersonerna såg Det er ikke virkeligheten der sætter disse spor fotografier som signifikant mera trovärdiga – det gør fotografen gennem de valg han fore- än teckningar. Det var däremot inte någon tager og i de valg finder han sine egne menta- signifikant skillnad vad gäller upplevd trovär- le billeder. Men hans mentale billeder er ikke dighet mellan bilder i färg och bilder i svart- udelukkende private. Han spejler de mentale vitt. billeder der findes i kulturen. Men disse billeder er ikke en afspejling af en kultur men af Vi är ännu inte vana vid att fotografier kan mange delkulturer som er knyttet til en række vara manipulerade i syfte att vilseleda oss. Vi forskellige sociale grupper. har ännu inte ett tillräckligt kritiskt förhåll- ... Fotografen kan kun handle som agent i kul- ningssätt till hur man använder fotografier i turen. Det er kulturen der gennem ham sætter våra nyhetsmedier. Vi bör kanske fråga oss sit spor i billedet. vad ett fotografi egentligen är och hur det för- håller sig till verkligheten? Det finns flera svar Flera andra forskare framför liknande syn- på sådana frågor. punkter. Ett exempel är McDougall (1990, s. Sonesson (1992) definierar ett fotografi som ix), som hävdar att pressbilder skall spegla en indexikalisk ikon. Fotografiet är ett index verkligheten utan några som helst förvräng- därför att det är ett indirekt avtryck av moti- ningar. Enligt McDougall är trovärdigheten vet, förmedlat av fotonerna (en ström av ljus- den viktigaste egenskapen hos en publicerad partiklar) och lagrat i filmens struktur. Det bild. Man bör därför inte publicera falska bil- fotografiska tecknets ikoniska karaktär är der. Sogstad (1997) konstaterar att en journa- överordnat. Fotografiet liknar det som det av- listisk bild aldrig kan berätta hela sanningen. bildar. Fotografiet är en ikon. Han menar därför att bilden alltid ljuger på ett Freedberg (1989) menar att det kan vara eller annat sätt. Ritchin (1990) påpekade att svårt för människor att förstå skillnaden mel- fotografiets förhållande till verkligheten är lan bild och verklighet. Liksom andra bilder är lika tvivelaktigt som andra representationer. ett fotografi endast en representation av en viss Han skriver (s.1):

10 Vi är vana att betrakta fotot – särskilt i journa- åstadkommas genom användning av special- listiska eller dokumentära sammanhang – som filmer, genom mörkrumsmanipulationer av en stark indikator, så lätt att förstå att den var- både färgoriginal och svartvita original och ken bedrar eller avser att bedra oss. Andå är genom att kombinera traditionell fotokemi fotografin trots sin skenbara enkelhet ett rikt med moderna datorers trollkonster. och varierat språk, som liksom andra språk kan vara subtilt, tvetydigt, avslöjande och för- De flesta av dessa metoder avser att skapa vrängande. dramatiska kompositioner, estetiska effekter, Det vanliga felet är att man förväxlar avbild- förvrängda perspektiv, spektakulära form- ningen (som verkar så realistisk) med själva och färgupplevelser och helt nya typer av bil- föremålet, det frusna ögonblicket, utsnittet ur der. Nya generationer av datorer, med stora verkligheten med det mer flytande samman- minnen och snabba processer, har öppnat nya vävda liv som bilden bara hänvisar till. möjligheter att arbeta kreativt och surrealis- Digitalt manipulerade fotografier började tiskt med olika typer av elektroniska filter dyka upp i dagspressen i mitten av 1980-talet. som förvränger och modifierar – manipulerar Ritchin (1990) samt Alling-Ode och Tubin – de enskilda bildpunkterna i bilden. (1993) ger ett antal exempel på hur digital I slutet av 1980-talet var diskussionen om bearbetning har förändrat innehållet i publi- digital bildbehandling som mest intensiv. cerade bilder. Becker (1996, s. 184) menade att Hans Paul, pressfotograf vid Hufvudstadsbladet introduktionen av digitala bilder och elektro- i Helsingfors, har varit en av de ledande per- nisk överföring av bilder har haft en genom- sonerna i debatten om pressbildens etik. Enligt gripande effekt, dels på hur man hanterar bil- Paul (2000, s. 13) gällde diskussionen frågor der i de olika produktionsleden, dels på hur som: läsarna uppfattar de publicerade bilderna. Vem skulle ta hand om de digitala verktygen? Vi kan konstatera att den tekniska utveck- Skulle fotografen bara bli en knäppare och lingen nu i grunden har förändrat förutsätt- skulle andra utföra den digitala bildbehand- ningarna för trovärdigheten hos fotografier. lingen? Hur skulle det gå med moraliskt Fotografier behöver inte längre ha en naturlig ansvar och upphovsrätt? Skulle traditionen förankring i filmbaserade original. I princip med redaktionssekreterarens långa, auktorita- kan man göra ändringar i en bild när som tiva sax, bli en digital sax? Skulle bildstöld bli helst, från ögonblicket för själva fotografer- en guldgruva för businessmän som tog mitt arbete och ändrade på det i datorn så att jag ingen ända fram till det att bilden är publice- inte känner igen det? rad. Läsaren har i praktiken knappast någon möjlighet att upptäcka om en bild är manipu- Det fanns en allmänt utbredd stor entusiasm lerad eller inte. över de nya tekniska möjligheterna. Stora I Stora fotoboken beskriver John Hedgecoe internationella tidningar blev fällda för fusk (1994, 1995) en rad möjligheter som fotografer med digitala bilder. Bildforskaren Karin Beck- har för att manipulera en bild. Introduktionen er (1996) konstaterade att tvisterna om digital till kapitlet ”Bildmanipulation” lyder på föl- bildbehandling i stor utsträckning har hand- jande sätt (1995, s. 214): lat om makten över bilden. Är det fotografer,

Ett brett register av fotografiska tekniker kan bildredaktörer eller den tekniska personalen användas för att skapa fotografier med special- som bestämmer över bilderna? Debatten har effekter, som är helt annorlunda än normala berört frågor om pressfotografiets trovärdig- bilder. Det här avsnittet visar effekter som kan het, om journalistikens trovärdighet och om

11 faran i okontrollerad användning av ny tek- nerna och till de filmer, tv-program, tidningar, nik. I förordet till den svenska upplagan av böcker och andra medier där man använder Fred Ritchins bok om bildens förändrade värld bilderna. När människor ser på filmer med och den kommande revolutionen när det gäl- många specialeffekter, som Jurassic Park, Inde- ler fotografiska bilder skriver filmfotografen pendence Day, Terminator och Titanic så tror de Lasse Svanberg (Ritchin, 1991; s. ix): förstås inte alls att detta är sanna bilder och sanna historier utan påhittat. Här är ju syftet Skulle någon fråga mig om vad jag anser vara inte att informera utan att underhålla och roa den viktigaste förändringen när det gäller bild oss. Avsikten är alltså inte att framställa en under de senaste tjugo åren skulle jag tveklöst representation av den ”verkliga världen”. Av- svara: fotografins förlust av sin roll som san- ningsvittne. Min generation är nämligen upp- sikten är istället att presentera en representa- fostrad med en stor tilltro till den fotografiska tion av en ”tänkt värld”, en fantasi eller en sanningen, med att ”kameran inte ljuger”. En dröm. I sådana situationer kan en manipule- fotografisk bild skall vara ett oantastligt verk- rad bild mycket väl ha hög trovärdighet. lighetsdokument. Och därmed basta. Har man I studien Trovärdiga bilder (Pettersson, 2001) fuskat tidigare (och det har man) så har det var det möjligt att sammanfatta och väga ihop märkts på något sätt – klantiga klistringar, synpunkter om trovärdiga bilder till följande repro, retuscheringar med synliga skarvar. Nu två beskrivningar av (1) en bild som har hög fuskar man på digital väg utan att skarvarna syns. trovärdighet, respektive (2) en bild som har låg trovärdighet.

Smith (1998) citerade Scherer (1975), som häv- 1. Hög trovärdighet. En bild med hög trovär- dade att det finns minst sex kriterier som vi dighet har en tydlig, välkänd och trovärdig skall kunna besvara innan vi tolkar ett foto sändare. Det är inte en reklambild. Mottagaren som äkta och trovärdigt. Dessa kriterier är: (1) har lätt att förstå och tolka bilden. Bilden har Vem är fotografen? (2) När togs bilden? (3) ett konkret, naturligt, tydligt och verklighets- Varför togs bilden? (4) Vilket syfte och vilket troget motiv, ofta med människor som mottagaren lätt kan relatera till och identifiera sig motiv hade fotografen för att ta bilden? (5) Vil- med. Den är tydlig, har bra skärpa och har god ken typ av fotografisk utrustning användes teknisk kvalitet. Bilden är inte manipulerad. för att ta bilden? och (6) Vilka känslor hade de Den är publicerad i ett seriöst medium med hög avbildade personerna gentemot att bli foto- trovärdighet. Bilden har en förklarande bildtext graferade? och är använd i ett trovärdigt sammanhang. Vi bör vara medvetna om att varken still- Den trovärdiga bilden är vanligen ett foto i färg bilder eller rörliga bilder alltid skildrar det eller i svart-vitt. När bilden är i färg får det gär- som faktiskt finns framför kameran. I filmpro- na vara ljusa och naturliga färger. duktioner använder man ofta specialeffekter, 2. Låg trovärdighet. En bild med låg trovär- som man åstadkommer med en blandning av dighet är en reklambild eller en arrangerad många olika tekniker. Fetveit (1997) menar att bild. Den har en sändare med låg eller tveksam vår tilltro till filmens bilder i framtiden kom- trovärdighet. Mottagaren kan ha svårt att för- stå och tolka innehållet. Bilden har ett onatur- mer att vara ett resultat av ”institutionella ligt motiv. Det kan gälla överdrivet vackra mil- garantier” snarare än blind tilltro till fotogra- jöer och människor. Bilden är ofta manipule- fiets klassiskt dokumentära värde. Till viss del rad på ett eller annat sätt. Den har dålig tek- kommer trovärdigheten att flyttas från den nisk kvalitet. Bilden är suddig och otydlig, och klassiska fotografiska tekniken till institutio- har ofta onaturliga färger. Perspektivet kan

12 vara överdrivet eller förvrängt. Bilden är an- en bild med hög trovärdighet, respektive en vänd i ett sammanhang där den inte passar in, bild med låg trovärdighet, kan vara utformad kontexten stämmer inte. Den saknar en förkla- stämmer alltså ganska väl med vad vi redan rande bildtext. Bilden är publicerad i ett oseriöst tidigare vet om hur människor uppfattar en eller tvivelaktigt medium. allmänt ”bra bild” respektive en allmänt ”dålig De här ovan redovisade synpunkterna för hur bild” (Pettersson, 1989, 1993).

13 BILDER OCH DATORER

Numera är det vanligt att bilder som är publi- som till exempel en gråskala utan några tydli- cerade i massmedierna förekommer i digital ga avbrott, eller som marken i en sluttande form, det vill säga representerade av ettor och jordhög. Digitala värden är istället lagrade som nollor i en dator, i en eller i flera faser under serier av 1-or och 0-or. Datorerna arbetar sedan produktionen. En del bilder är till och med med dessa 1-or och 0-or. En gråskala blir digi- skapade direkt i en dator med hjälp av något talt representerad av distinkta grånivåer, unge- ritprogram. Här fungerar datorutrustningen fär som de olika trappstegen i en trappa. som ett ritverktyg, ungefär som en pensel eller Bland folk i allmänhet finns det uppenbar- en penna. Ett fotografi kan vara fotograferat ligen många förutfattade meningar såväl om med en digital kamera. Man kan föra över bil- bilder som om datorer. Man träffar då och då den från den digitala kameran direkt till på personer som är övertygade om att bilder datorn, eventuellt förändra bilden i denna, för är ”manipulerade” och ”förfalskade” så fort att senare kanske skriva ut den på papper. de har varit i närheten av en dator, eller ännu Traditionella fotografiska kopior kan, lik- värre om de på något sätt är ”bearbetade” som teckningar, bli avlästa med hjälp av en med hjälp av en dator eller ”hanterade” i en scanner (även kallad skanner och bildläsare). dator. Det är viktigt att redan här tydligt kon- Detta är en, ibland föga kostsam, utrustning statera att det normalt sett inte i sig är någon- för att digitalisera bilder, antingen som hel- ting etiskt tveksamt eller någonting ”skumt” tonsbilder eller som halvtonsbilder. En heltons- med att bilder förekommer i digital form och bild är uppbyggd av punkter, linjer och areor att de är bearbetade och hanterade i ett eller utan några maskinellt skapade rasterpunkter. flera datorsystem vid något eller vid några En halvtonsbild är uppdelad i små punkter tillfällen under produktionsprocessen. med maskinellt skapade rasterpunkter. Vilket man väljer beror dels på typen av bild, dels på Bildmorfologi typen av produkt där bilden senare skall bli Var och en kan se sin egen spegelbild i en spe- publicerad. Distribution av datorbilder kan gel. Det går emellertid inte att direkt fånga ske med hjälp av magnetiska och optiska upp, ”läsa in”, och bevara denna (flyktiga) medier, eller som signaler via telenätet. Ljud- bild, eller andra virtuella bilder, på en bild- band, videoband och flexskivor är exempel på skärm. En virtuell bild existerar bara i nuet. magnetiska medier. CD-skivor av olika slag är Liksom våra inre mentala bilder, som fantasi- exempel på optiska medier. och minnesbilder, saknar virtuella bilder fysisk Digitalisering innebär att bildens analoga form. En virtuell bild, eller skenbild, befinner värden blir omvandlade till digitala värden. sig i en punkt från vilken ett divergent strål- Analoga värden avser representationer av knippe förefaller att gå ut åt olika håll efter att kontinuerligt föränderliga fysiska storheter, ha passerat det optiska systemet.

14 Andra typer av bilder har en mycket påtaglig Grafiska grundelement som punkter, linjer, fysisk form under den tid som vi kan betrakta areor och volymer är ibland betydelsebärande dem. Vi kan inte utan vidare se de signaler och ibland inte. Ibland förmedlar ett grund- som förmedlar en tv-bild. Vi kan inte heller se element ett budskap. I en enkel teckning kan de magnetiska förändringarna, i ytskiktet av en liten punkt ensam representera ett öga och ett videoband, som representerar en inspelad ett litet streck kan föreställa en mun. I andra och lagrad tv-bild. Utan speciella hjälpmedel bilder har en likadan punkt eller ett likadant går det inte heller att se de digitala tecken, streck ingen egen betydelse. Ofta ingår grund- serier av 1-or och 0-or, som representerar en elementen som små delar som tillsammans datorbild inne i ett datorminne. Men i alla de förmedlar ett budskap. En punkt kan ha olika här tre fallen går det att göra bilderna synliga form, färg, sammanhang, läge, storlek, struk- med hjälp av lämpliga tekniska utrustningar. tur och valör. En linje kan variera med hänsyn Då ger vi bilderna en fysisk form. till startpunkt, form, färg, jämnhet, samman- Vi kan fotografera vår egen spegelbild med hang, krökning/buktning, ljushet, längd, ori- en vanlig kamera; framkalla filmen; göra en entering, förändringspunkter, riktning, struk- papperskopia; avläsa kopian med en scanner tur, tjocklek, tryck, valör och slutpunkt. En och lagra bilden i digital form i en dator. Vi area kan variera med hänsyn till form, färg, kan fotografera vår egen spegelbild med en färgkombinationer, gråskala, sammanhang, digital kamera och direkt föra över bilden i ljushet, läge, skuggning, storlek, struktur, digital form till en dator. textur, ”tomhet” och valör. Tredimensionella En konstnär som gör en bild kan använda bilder har även volym. blyerts, kritor, bläck, olika typer av färg, pap- Den konstnärliga bilden är uppbyggd av per, väv och många andra material i en mängd material och pigment som kan vara helt sepa- skilda kombinationer. Med utgångspunkt i de rata eller gradvis blandade med varandra. specifika egenskaperna hos varje motiv bygger Detta syns särskilt tydligt i många målningar konstnären på ett medvetet sätt successivt upp av flera impressionister som arbetade med bilden med kombinationer av enkla grafiska oblandade färger i många nyanser och synli- grundelement, dvs punkter, linjer och areor. ga, korta, distinkta penseldrag. När vi betrak-

Grafiska grundelement. En punkt (1) kan ha olika storlek. En linje (2) kan vi definiera som en punkt som är utdragen så att den motsvarar längden av minst två, men vanligen fler punkter. En area (3) kan vi definiera som en linje som är utdragen så att den motsvarar arean av minst fyra, men vanligen flera punkter. Arean kan anta många olika former (4).

15 tar en tavla av till exempel Vincent van Gogh läser av och registrerar motivet linjärt. Obero- på tillräckligt stort avstånd sker en optisk ende av hur motivet ser ut blir bilden uppde- färgblandning i våra ögon. Färgerna smälter lad i många små enskilda delar. Dessa delar ihop till en total upplevelse av motivet. En kallas för bildpunkter, bildelement eller pixlar bild består vanligen av ett stort antal skilda (efter ”pixels” på engelska). Den enskilda bild- grafiska grundelement. Men det finns faktiskt punkten är normalt icke betydelsebärande och bilder som enbart har några enstaka grafiska det behövs vanligen flera bildpunkter för att grundelement. En cirkel kan t ex representera bygga upp ett bildspråkligt grundelement, solen, en stor badboll, en fotboll, en tennisboll, som en punkt, en linje eller en area. en bordtennisboll, eller en liten ärta. I de här Vi tänker oss vanligen att ett fotografi är en fem fallen kan bilden faktiskt bestå av endast tvådimensionell representation av ett utsnitt ett enda grafiskt grundelement. ur verkligheten. Fotot har en viss höjd och en Ett exempel på ovanliga grafiska grundele- viss bredd. Men egentligen har det vanliga ment är intarsia, dvs dekorativa inläggnings- fotografiet tre dimensioner. Förutom en verti- arbeten i trä. Varje inskärning blir ett grafiskt kal (y-led) och en horisontell (x-led) eller upp- grundelement. Alla är olika till form, färg, läge delning i bildpunkter, har bilden dessutom en och storlek. På emaljskyltar, som var vanliga i variation på djupet (z-led). I x- och y-led kan slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, varje enskild bildpunkt variera med hänsyn var man av tekniska skäl tvingade till en långt till form, storlek, läge, valör och kornighet. driven stilisering av bilderna. För att det skul- När det gäller z-led kan varje enskild bild- le vara möjligt att skära ut schabloner som höll punkt variera med hänsyn till färg- och grå- för att borsta bort överflödig färg kunde bil- skala. I digitala system representeras varje bild- derna inte ha fina detaljer och nyanser. Detta punkt av ett antal nollor och ettor. Det är dessa resulterade i en pregnans och en skärpa som nollor och ettor som bestämmer bildpunktens vi än idag kan beundra på de gamla skyltar form, storlek, läge, valör, kornighet, färg- och som ännu finns kvar. gråskala. När vi använder bilder för att kommunice- Bildpunkter i tekniska system kan alltså ha ra med varandra är det alltid nödvändigt att många olika former. De är ofta kvadratiska, anpassa såväl det sätt vi arbetar på som det rektangulära, runda eller ovala men de kan sätt vi uttrycker oss på efter de förutsättning- även vara oregelbundet formade. Vanligtvis ar och de processer som gäller. Ingen kommer är bildpunkter mycket små. Vid normala läs- väl idag på idén att presentera en text i ett tv- avstånd kan man knappast urskilja enskilda program med teckensnittet Times i sju punk- bildpunkter, varken i bilder som är tryckta i ters teckengrad, vilket emellertid kan vara böcker, i bilder som visas på datorskärmar lämpligt såväl i vissa tidningar som i vissa eller i tv-apparater och ännu mindre i diabil- typer av böcker. der som är projicerade på en projektionsduk. För att en bild skall ha ”god kvalitet” måste Bildpunkter den faktiskt ha en upplösning, det vill säga Jämfört med en konstnär som arbetar med en grad av detaljskärpa, som är bättre än vad vårt penna eller pensel och successivt bygger upp synsinne klarar av. Om man skall titta på en en bild, registrerar tekniska system, som en bild på nära håll, i en bok eller i en tidning, så vanlig kamera, hela bildmotivet ”samtidigt”, måste bilden alltså vara uppdelad i många under en mycket begränsad tid. En tv-kamera små punkter. Om man däremot skall se bilden

16 på långt avstånd, på en affisch, så räcker det många ställen. Sådana Jumbotronskärmar är med färre och större bildpunkter. Några kon- vanliga på idrottsarenor. kreta exempel får belysa dessa förhållanden. I flera tusen år har konstnärer gjort mosai- Vid OS i Moskva 1980 höll cirka 3 000 sov- ker som dekorationer på golv, väggar och tak jetiska soldater upp fyrkantiga tygbitar i olika i palats, i kyrkor och en del andra byggnader. färger. Varje soldat med sin uppsättning av En mosaik består av tusentals små bitar (un- tygbitar motsvarade en bildpunkt. Soldaterna gefär 1/4 till 1 kvadratcentimeter i storlek), kunde på så vis åstadkomma ett antal bilder vanligen av glas eller marmor, i olika färger. med en grad av detaljskärpa som faktiskt är Varje bit trycks varsamt ner i ett mjukt under- väsentligt bättre än upplösningen i t ex text- lag som sedan stelnar. De stora mosaikerna i TV och videotex, en tidig variant av ett två- St Peterskatedralen i Rom ser ut som målning- vägssystem för överföring av information ar. Man måste faktiskt gå ganska nära för att från databaser till tv-apparater med inbyggda tydligt kunna urskilja de enskilda glasbitarna. dekodertillsatser. Bilden av Mischa, den ryska I en mosaik är de enskilda mosaikbitarna van- björnen, var den gången symbolen för de ligen icke betydelsebärande grafiska grund- olympiska spelen. Här var varje bildpunkt element. Vid en jämförelse med ett tekniskt ungefär 1/4 kvadratmeter och hela bilden var system, som en datorskärm, kan vi betrakta cirka 750 kvadratmeter stor. Med sina färgade de grafiska grundelementen som stationära tygbitar bildade soldaterna ett (mänskligt) bildpunkter. Det är ju inte särskilt lätt att änd- tekniskt system för att framställa bilder, där ra i en färdig mosaik. varje bildpunkt (varje soldat med sin uppsätt- I skilda bildmotiv representerar de enskil- ning av tygbitar), liksom på en datorskärm, da bildpunkterna mycket olika delar av verk- kunde variera i färg. På tillräckligt långt av- ligheten. Den första amerikanska Landsat- stånd kunde betraktaren inte särskilja de en- satelliten skickades upp i sin bana 1972. Land- skilda bildpunkterna från varandra. De smälte sat-1 registrerade gröna och röda frekvenser, ihop till en sammansatt upplevelse av bild- samt två frekvenser nära det infraröda områ- motivet. det. De här bilderna avbildar 185x185 kilome- Vid Tsukuba Expo '85 i Japan hade det väl- ter av jordens yta. Varje bildpunkt i en Land- kända elektronikföretaget Sony byggt värl- sat-1-bild representerar 80x80 meter nere på dens största videoskärm, Jumbotronen. Denna marken, dvs 6 400 kvadratmeter. Landsat-1 videoskärm var 25x40 meter, lika stor som ett blev en stor framgång och följdes av Landsat-2 ganska normalt tiovåningshus. Jumbotronbil- i januari 1975 och av Landsat-3 i mars 1978. den, som fler än 50 000 människor kunde se Sedan 1982 producerar Landsat-satelliterna samtidigt, bestod av 150 000 bildelement. Varje bilder med en upplösning av 30x30 meter på bildelement utgjordes av en 8x4,5 centimeter marken. Det område som varje bildpunkt stor TRINI-LITE-cell med en blå, en grön och täcker har alltså minskats från 6 400 till 900 en röd del (36 kvadratcentimeter). Sonys tek- kvadratmeter. Dessa bilder är bra underlag niker använde ett avancerat datorsystem för för att göra kartor av stora områden, som att hela tiden ha individuell kontroll över alla kommuner, län och hela länder. de 150 000 bildelementen, som tillsammans I februari 1986, sändes den europeiska skapade 30 tv-bilder per sekund enligt NTSC- SPOT-satelliten upp i sin bana. SPOT-satelliten standarden. Numera finns det flera betydligt levererar bilder med en upplösning av 20x20 mindre varianter av stora videoskärmar på meter i färg och 10x10 meter i svart-vitt. Nu

17 blev det område som var representerat av en och allt mindre bildpunker. Till slut kanske enda bildpunkt reducerat till 400 respektive man kan hålla reda på var enskilda personer 100 kvadratmeter. Vanligtvis avbildar en SPOT- befinner sig och leta reda på till exempel krigs- bild 60x60 kilometer av jordytan, dvs 3 600 förbrytare och terrorister med hjälp av en van- kvadratkilometer. Dessa bilder är bra under- lig dator som står i förbindelse med en satellit. lag för att göra kartor av mer begräsade områ- den, som delar av en kommun, en stad eller en Synsinnet mindre tätort. Sådana svart-vita ”scener” har Ur rent teknisk synpunkt är emellertid våra 6 000 linjer med 6 000 bildpunkter vardera, ögon och vårt synsinne inte på något sätt ”per- dvs totalt 36 miljoner bildpunkter. När en fekta” om vi utgår ifrån kraven på ett optiskt SPOT-bild och ett fotografiskt porträtt av en instrument. Här finns det flera begränsningar. person trycks med samma upplösning som Ögat har en viss tröghet och det tar en viss tid helsidor i en normalstor bok så visar en bild- för oss att läsa en bild. Ur biologisk synpunkt punkt i SPOT-bilden en del ur verkligheten fungerar däremot vårt synsinne på ett mycket som är en miljon gånger större än det område bra sätt. De tekniska svagheterna blir biolo- som en bildpunkt i porträttet representerar. giska fördelar. Vid Esrange, Svenska Rymdbolagets anlägg- Det är nämligen ögats inneboende tröghet ning i Kiruna, tar man emot en kvarts miljon som gör att vi uppfattar filmer och tv-pro- SPOT-bilder varje år. Med dessa bilder kan gram som kontinuerligt rörliga bilder. Bio- man producera många olika typer av kartor graffilm använder vanligen 24 och PAL-TV 25 som man behöver för en rad uppgifter inom bilder per sekund. Detta är strax under den så till exempel jordbruk, skogsbruk och lantmä- kallade flimmertröskeln, som ligger vid 27–28 teri. Vissa militära satelliter, så kallade spion- bilder per sekund. Vid högre bildfrekvens satelliter, har så god upplösning att varje hinner inte ögat längre med att se de enskilda enskild bildpunkt motsvarar endast några få bilderna. Högre bildfrekvens, som NTSC med kvadratdecimeter nere på marken. Då är det 30 bilder per sekund, ger därför en rörlig bild möjligt att kunna urskilja enskilda personer som vi uppfattar som mer stabil och mer verk- som till exempel befinner sig ombord på ett lighetsnära. fartyg. Snabb utveckling av civila fotosatelli- Vårt synsinne kan urskilja en detalj i ett ter gör det numera möjligt för vem som helst motiv som är 1 000 gånger ljusare eller mörka- att köpa satellitbilder där man kan se bilar, re än en annan detalj i samma motiv. För syn- bussar och lastbilar. Den första civila högupp- sinnet är alltså det så kallade kontrastomfånget lösande fotosatelliten, Ikonos, blev uppskjuten 1 000. För filminspelning med 35 mm-normal- och placerad i sin bana i september 1999. Iko- film är kontrastomfånget 100. Vid arbete med nos befinner sig 680 kilometer över jordytan. tv-sändningar och inspelningar på video är För svartvita bilder är upplösningen 1x1 meter kontrastomfånget ännu sämre, endast 10–20. och för färgbilder 4x4 meter. Det har alltså Det är alltså ännu inte möjligt att tekniskt varit en dramatisk utveckling när det gäller komma ens i närheten av kapaciteten hos vårt satelliter och satellitbilder under de senaste eget synsinne. decennierna. Vi kan troligen räkna med en Varje ögonblick kan våra ögon hantera fortsatt teknisk utveckling som leder till allt information motsvarande 2,5 miljoner ”bits” bättre prestanda. Så småningom når vi kanske eller bitar i ett datorsystem. I verkligheten har fram till tekniskt perfekta system med allt fler naturen och alla föremål ett oändligt antal

18 färgtoner och grånyanser. Våra sinnen klarar synfältet kan man se små röda, gröna och blå av stora mängder information under mycket prickar, kvadrater eller rektanglar (det är oli- varierande förhållanden. Vi kan se skillnaden ka beroende på tillverkare) som bygger upp mellan många miljoner färgstimuli när vi ser tv-bilden. Detta klara, ovala eller runda om- dem samtidigt och intill varandra. Men om vi råde, stort som en femtioöring eller en enkro- inte ser färgerna samtidigt och intill varandra na, faller in i gula fläcken i ögonen. Området kan vi identifiera mycket färre, kanske 10 000 – hoppar runt när du flyttar blicken över bilden 20 000. Man hävdar ofta att vi inte kan identi- och gör fyra till sex fixeringar per sekund. Vid fiera fler än 64 gråtoner, blir det fler så flyter de normalt tv-tittaravstånd blandar vi ihop in- ihop till en kontinuerlig skala. Vi har alltså säl- trycken från alla små prickar och vi tycker lan någon reell användning för alla de olika därför att bilden är ”ganska bra” eller ”bra”. färger som en dator kan skapa och hantera. Men det behövs många fler bildpunkter för att Upplösningen är bäst i den gula fläcken, i få en verkligt bra bild. Antalet och storleken centrum av ögats näthinna, och mycket sämre av de bildpunkter som bilden behöver är be- utanför. Den maximala upplösningen är lika stämd av: storleken av det avbildade föremå- med avståndet mellan två stimulerade tappar let, storleken av bilden, avståndet till ögat (färgkänsliga synsinnesceller) med en icke sti- bildinnehållet, och även av materialet på vil- mulerad tapp emellan. Detta avstånd är en ket bilden finns (papper, film, glas, m m). bågminut. Vid normalt läsavstånd motsvarar Ju fler bildpunkter som ett tekniskt system detta cirka 200 bildpunkter per millimeter, använder för att visa en bild, desto bättre skär- eller fyra miljoner bildpunkter per kvadrat- pa och upplösning får man. När upplösning- centimeter. Titta nära på en färg-tv-skärm (på en är bra kan man inte längre särskilja svarta ungefär en armlängds avstånd). I mitten av och vita bildpunkter från intilliggande svarta

En datorbild är uppbyggd av ljusa och mörka bildpunkter. I delförstoringen till höger syns de enskilda bildpunkterna tydligt. Bildpunkter är alltid små i förhållande till bildskärmen. Ju fler bildpunkter det finns inom en given area desto bättre upp- lösning kan det aktuella systemet åstadkomma.Titta gärna på den här bilden på långt avstånd. När avståndet blir tillräck- ligt stort går det inte längre att se några bildpunkter.

19 Bildpunkter. Det går lätt att ändra enskilda bildpunkter i en datorlagrad bild. Smutspartiklar på en diabild (till vänster) kan man lätt ”tvätta bort” från en scannad diabild (till höger). Fast i det här fallet är det tvärt om. Bilden till höger är bearbetad i Photoshop för att visa hur man lätt kan ändra enskilda bildpunkter. Bilden visar en DC-3a som flyger på låg höjd över Riddarfjärden i Stockholm vid en flyguppvisning.

och vita punkter. Detta gäller både för bild- tioner som olika bilder. Men en betraktare ser skärmar och för kopior på papper, plast eller dessa bilder som funktionellt likadana bilder, film. Vanliga datorsystem klarar ännu inte av eller i alla fall som likvärdiga bilder. att hantera verkligt stora mängder informa- Det är även möjligt att flytta eller byta bild- tion på ett smidigt sätt. Därför uppfattar vi bil- punkter i en bild på ett sådant sätt att läsaren der som är publicerade i massmedier som ändrar sin uppfattning om innehållet i bilden. mindre tydliga än de verkliga föremål och de På motsvarande sätt kan vi presentera en text verkliga personer är som bilderna representerar. på många olika sätt, med olika teckensnitt och Ändå kan en enskild vit (svart) bildpunkt olika stilgrader utan att läsaren ändrar sin vara klart synlig när den är omgiven av svar- uppfattning om innehållet i texten. Men även ta (vita) bildpunkter. När svarta och vita bild- här är det möjligt att presentera en text så att punkter är jämnt fördelade över en bild, blir läsaren ändrar sin uppfattning av innehållet i de enskilda bildpunkterna omöjliga att urskil- texten. Det är mycket svårt att veta var de här ja. Då uppfattar vi bilden som grå. Vår upp- gränserna går och det verkar inte finnas särskilt fattning av enskilda bildpunkter är starkt på- mycket forskning inom området ännu. verkad av sammanhanget för de enskilda En bildpunkt är alltså normalt icke bety- bildpunkterna. Den relativa fördelningen av delsebärande ur bildspråklig synvinkel. Vi svarta och vita bildpunkter, eller ”summan” kan ta bort ett överraskande stort antal bild- av omgivningen för varje bildpunkt, bestäm- punkter från bilden utan att det centrala bud- mer vår uppfattning av innehållet i bilden. En skapet i bildinnehållet går förlorat. När en helt slumpvis fördelning av bildpunkter blir dator gör en bildanalys, kan den oftast inte ett grått, ointressant mönster. En kontrollerad, avgöra om en enskild bildpunkt är viktig för avsiktlig fördelning av bildpunkter kan leda bilden eller inte, men det är vanligen inga pro- till olika mönster och bilder. Möjligheten att blem för människor. Vi kan ofta ta bort, lägga flytta eller byta bildpunkter i en bild gör att vi till eller flytta data i en bild utan att drastiskt lätt kan göra många tusen, eller flera miljoner påverka bildinnehållet. Bildpunkter som bil- nya bilder. Datorer behandlar sådana varia- dar gränser mellan olika figurer är viktigare

20 för bilduppfattningen än andra bildpunkter. data så motsvarar data för en linjeteckning Eftersom hjärnan fyller i information som fat- ungefär fem sidor med text. En sekund ur ett tas och alltid strävar efter att göra den bästa radioprogram motsvarar tio boksidor med möjliga tolkningen av ett givet stimulus, så text. En sekund ur ett vanligt tv-program mot- kan man ibland även ta bort vissa betydelse- svarar 250 textsidor. En sekund högupplös- bärande delar av en bild utan att förändra nings-tv motsvarar 1 500 sidor text och en tolkningen särskilt mycket. bildruta (en scen) från SPOT-satelliten behö- I en del teckningar, till exempel karikatyrer ver lika mycket utrymme som 50 000 sidor och skämtteckningar, kan obefintliga linjer med text. vara lika viktiga som de som faktiskt ingår i Förutsatt att antalet bildpunkter är tillräck- bilden. Förmågan att använda rätt antal gra- ligt stort så erbjuder digitalt lagrad informa- fiska bildelement och att hitta rätt balans i en tion många möjligheter till enkel och behän- bild är kännetecknet på en erfaren och skick- dig bearbetning, redigering och även manipu- lig konstnär, fotograf och grafisk designer. För lering av text, ljud och bilder. Detta kan vara lite data leder till en bristfällig bild. För myck- mycket viktigt för olika typer av användning, et data leder till en bild som är svår att tolka men förödande för trovärdigheten i många och förstå. Det finns en ideal och optimal andra situationer. När man redigerar en skri- medelväg för varje typ av bildinnehåll och för ven text kan resultatet bli ett ”meddelande” varje enskild tillämpning. med färre ord men med samma betydelse. I syntetiskt tal, dvs dataframställt tal, kan man Analog och digital kodning ibland minska mängden överförda data med Som jag antyder redan i inledningen till det 99% utan att förståelsen av innehållet går för- här avsnittet är det av stor vikt om data är lag- lorad även om den estetiska kvaliteten blir rad på analogt eller på digitalt sätt. Videoin- märkbart försämrad. formation som är lagrad i analog form passar På liknande sätt kan man minska antalet t ex för underhållning när man vill se ett pro- bildpunkter i en bild utan att det ger någon gram, till exempel en långfilm, från början till större inverkan på budskapet och innehållet i slut och inte har något behov av att redigera bilden. Dessutom kan man minska data- eller ändra i innehållet. Om man däremot har mängden genom olika former av datakom- behov av att kunna ändra i bilderna, eller hop- pression. Då är det möjligt att använda kapa- pa snabbt mellan enskilda bilder, är digital lag- citeten i datorns minne på ett effektivare sätt. ring ett bättre val. Följande exempel visar på Många tekniska sytem använder olika former skillnaden i omfång, uttryckt som antal tecken, av datakompression för att kunna hantera ett mellan analog och digital lagring av data. större antal objekt. En sida i en bok kan ha ungefär 2 500 teck- Heltonsbilder består av punkter, linjer och en (dvs 50 rader med 50 tecken, inklusive mel- areor men utan maskinellt genererade raster- lanslagen). Att lagra samma information i punkter. Hit hör alltså streckteckningar, rit- digital form kräver 20 000 ”bits” (binära ettor ningar och scheman, samt många kartor och och nollor). Man kan tycka att det låter myck- logotyper. Bilderna kan vara såväl svart-vita et men det är försvinnande lite när vi jämför som i färg. Den viktigaste tekniska skillnaden med lagring och överföring av data i några är att färgbilder kräver upp till tre gånger så andra medier. Med tanke på hela antalet binä- mycket datorkapacitet som vad svart-vita bil- ra ettor och nollor som vi behöver för att lagra der gör. Baserat på hur bilderna är skapade

21 Pixelbilder. Det är lätt att förändra skalan av en pixelbild (2) som är skapad och lagrad i en dator. Men när vi förstorar bilden (3) så har datorn inga nya data att lägga till och katten blir allt ljusare. När vi förminskar bilden försvinner viktiga data (1) och katten blir allt mörkare. Därför bör vi helst skapa pixelbilder i rätt storlek redan från början. och hur de är hanterade i datorn finns det är därför bäst att framställa bilden i avsedd tre typer av heltonsbilder; pixelbilder, objekt- storlek från början. orienterade bilder och hybrider mellan dessa En objektorienterad bild, eller vektorbild, är båda typer. definierad av ett antal algoritmer, dvs mate- En pixelbild, eller bit-mappad bild består av matiska beskrivningar, för olika typer av kur- ett stort antal bildpunkter. Dessa bildpunkter vor. Detta betyder att vi kan både förstora och har antingen en färg eller ingen färg alls. När förminska bilden utan att dess kvalitet blir man skriver ut bilden på ett vitt papper blir förändrad. Kvaliteten på utskriften är bestämd ”ofärgade” bildpunkter vita. Använder man av upplösningen på skrivaren. Ju högre upp- ett färgat papper får de här bildpunkterna allt- lösning skrivaren har desto bättre blir bildens så samma färg som papperet har. Det är den tekniska kvalitet. relativa fördelningen av dessa bildpunkter För att kunna återge de olika nyanserna i som skapar upplevelsen av bilden. Ju fler halvtonsbilder, dvs blyertsteckningar, lavering- bildpunkter det finns inom en given area ar och fotografier, i böcker och i tidningar så desto bättre upplösning får bilden. Ofta räck- måste man dela upp bilderna i rasterpunkter er inte upplösningen till för att skapa en verk- för den tekniska produktionen. Med en repro- ligt tydlig bild. Detta gäller speciellt vid för- duktionskamera kan man framställa raster- ändringar av skalan. En böjd linje blir då lätt punkterna med fotografisk separering (analog taggig. Bildkvaliteten blir densamma obero- teknik). Som tidigare nämnts går det även att ende av om bilden är utskriven med en enkel, använda en scanner (digital teknik) för att ska- eller med en avancerad skivare med högsta pa rasterpunkter. Vi uppfattar den tryckta halv- tänkbara upplösning. Det går att förändra tonsbilden som att den består av äkta halvto- skalan av en pixelbild, men inga nya data ner, dvs partier med lager av färgpigment. läggs till när vi förstorar bilden och viktiga Med moderna, digitala system för bildbe- data försvinner när vi förminskar bilden. Det handling är det lätt att förstora, förminska, änd-

22 1 2 3

Objektorienterade bilder. Vi kan ändra skala, både förminska och förstora en objektorienterad bild (2) utan att vi får någon förlust av kvalitet (1 och 3).

ra projektion, beskära eller utöka bilden, ta bort, bilder, fantombilder och underhållningsgrafik. förändra, flytta om, komplettera, isolera eller Datorkonst är en ung konstform med visu- kombinera olika bildpunkter på nya sätt. Bild- ell presentation av innehåll där den estetiska manipulering skapar nya typer av sammansat- funktionen är dominerande. Datorkonst består ta bilder. I traditionella collage och fotomontage dels av interaktivt skapade bilder, dels av är bildmanipuleringar lätta att se, men i moder- slumpmässigt genererade bilder och mönster. na datorsystem kan bilderna bli manipulerade Datorkonst har ofta animerade sekvenser och utan att det syns i de färdiga bilderna. visas på datorskärmar på utställningar och gallerier. Det går också att presentera datorge- Typer av datorbilder nererade konstbilder i pappersformat. Dessa Det finns flera olika sätt att klassificera dator- kan vara producerade med skrivare eller plot- bilder. En möjlighet är att skilja mellan: ter. Informationen är ofta lagrad som pixelbil- (1) framtidsvisioner som visar hur man kan der snarare än som objektorienterade bilder. tänka sig att någonting kommer att kunna se Informationsgrafik omfattar både affärsgra- ut i framtiden, (2) rekonstruktioner som visar fik och nyhetsgrafik. Affärsgrafik är grafisk hur man kan tänka sig att någonting såg ut för presentation av numerisk information. Det länge sedan och (3) aktuella beskrivningar som gäller ofta att redovisa och presentera en bud- visar hur någonting ser ut i vår egen tid. Ett get, en prognos, ett försäljningsresultat, ett annat sätt är att gruppera datorbilder efter vad produktionsresultat eller en lagerstatistik. När vi gör med dem: (1) datorgenererade bilder, (2) de olika variablernas enskilda värden är lag- datorbearbetade bilder, (3) datordistribuerade rade separat, så är det ofta lätt att välja mellan bilder, och (4) datoranalyserade bilder. Det flera olika sätt att åskådliggöra data på ett finns givetvis ytterligare andra möjligheter att visuellt sätt. Data kan bli presenterade i histo- diskutera och gruppera datorbilder. gram, i stapeldiagram, i kurvor eller i cirkel- diagram, för att bara ge några vanliga exem- Datorgenererade bilder pel. Man kan läsa bilderna direkt på datorskär- Begreppet datorgenererade bilder, eller datorgra- men, projicera dem på en bildskärm eller skri- fik, har flera olika betydelser. Gemensamt för va ut dem på film, både som diabilder och dessa är att bilderna på något sätt blir skapa- som bilder för arbetsprojektorer, eller som de i datorer. Till den här gruppen kan vi räkna utskrifter på papper. Schematiska bilder, som datorkonst, informationsgrafik, konstruktions- presenterar numerisk information, är alltmer

23 använd inom utbildning, samt inom forsk- framgångsrikt använda CAD-system för pro- nings- och utvecklingsarbete. duktion av kartor. Det är lätt att göra föränd- Nyhetsgrafik redovisar sådana nyheter som ringar av såväl skalor som av detaljinnehåll i är lämpliga att presentera i visuell form i tv kartorna. CAD-system används även för fram- och i tidningar. Dessa bilder är använda i tv- ställning av textilmönster, för tapeter, omslags- nyheter, utbildningsprogram, väderrapporter papper och för bokomslag. och i underhållningsprogram i tv som vinjet- Fantombilder eller signalementsbilder är kon- ter till nya inslag. När det gäller nyhetsgrafik struerade i ett datorsystem med utgångs- var dagstidningen USA Today en föregångare punkt från signalement från olika vittnen. Det som har fått många efterföljare. Det första är inte alls ovanligt att polisen försöker få numret av USA Today kom ut den 15 septem- fram en bild av ett ansikte på den person som ber 1982 i Washington. Tidningen expandera- man spanar efter. De flesta större poliskårer de till en dagsupplaga på över en miljon runt om i världen arbetar med utgångspunkt exemplar efter ett år. Nyhetsgrafik kan ibland från signalement från olika vittnen, men me- ha en dekorativ funktion, snarare än en infor- toderna varierar. Två av de mest kända fan- mativ funktion. tv-programmets titel kan t ex tombilderna i Sverige är de fantombilder av vridas och vändas eller stegvis växa fram ur den förmodade mördaren och av den s.k. eller försvinna in i bakgrunden. Skuggan, som polismyndigheten i Stockholm Konstruktionsbilder omfattar ritningar, kar- distribuerade efter mordet på statsminister tor och mönster. Ritningar är tvådimensionel- Olof Palme 1986. Bilderna skapades med hjälp la representationer av matematiska beskriv- av kriminaltekniker från Bundeskriminalamt i ningar av olika typer av föremål. I CAD- Wiesbaden, som låg i dåvarande Västtyskland. system kan man ofta ”vrida och vända” på ett objekt och se det från olika sidor och i olika perspektiv redan innan produkten finns i fysisk form. Ofta tar man inte ens fram en fysisk modell. CAD avser vanligen ”Compu- ter Aided Design”, vilket innebär datorstödd konstruktionsritning. Konstruktören använ- der alltså datorstöd under arbetet i konstruk- tionsprocessen. Förkortningen CAD avser emellertid även ”Computer Aided Drafting”, vilket avser datorstödd ritning. Här använder konstruktören datorn som ett rithjälpmedel. Man använder numera CAD-system inom alltfler tillverkningsbranscher. Det kan gälla konstruktion av komponenter till bilar, båtar, flygplan, hus och kanske framförallt till ma- skiner av skilda slag. CAD-system är ofta an- Fantombild. Polismyndigheten i Stockholm distribuerade vända tillsammans med CAM, ”Computer bl a den här signalementsbilden efter mordet på statsmi- Aided Manufacturing”, det vill säga system nister Olof Palme 1986. Publiceringen av det här porträt- tet av den förmodade gärningsmannen ledde, enligt dis- för datorstödd bearbetning eller tillverkning. kussionerna i dagspressen, tydligen till att många oskyldiga I kombination med vektorsystem kan man män blev utpekade som misstänkta för mordet.

24 Man använde en typ av datoriserad projektor sig om det är rätt att färglägga gamla svart- för att komponera de båda ansiktena med hjälp vita spelfilmer. av uppgifter från olika vittnen. Det finns många former av underhållnings- Datorbearbetade bilder grafik. I interaktiva elektroniska spel är rymd- Man kan använda redaktionella datorsystem skepp, robotar, hjältar och bovar ibland realis- för att bearbeta, korrigera, omforma, redigera tiskt avbildade i sina respektive miljöer. De och komplettera innehållet i såväl texter som elektroniska spelen har ofta starka effekter när bilder och den grafiska formen. Man kan lätt det gäller färger, symboler, förändringar av per- anpassa materialet för grafiska medier som spektiv, djup och ljud. Utvecklingen går myck- böcker, tidningar och tidskrifter, för AV-mediet snabbt. Under 1970-talet var bilderna i regel er som diabilder och stordiabilder, eller för mycket primitiva, men de har sedan dess fått elektronisk publicering på Internet och i andra allt bättre upplösning och allt bättre utförande. databaser. Grundbilden, en teckning eller ett Animeringar har blivit allt vanligare. fotografi, blir digitaliserad med hjälp av en Världens första helt datorgenererade lång- skanner eller en speciell tv-kamera. Efter be- film, Toy Story, hade premiär 1996. Filmen arbetning i datorn tar man ut bilden, via en handlar om ett antal leksaker, men steget är laserskrivare eller en plotter, direkt på papper inte långt till digitala, ”syntetiska mänskliga eller film. skådespelare”. I den kritikerhyllade storfil- Under de olympiska spelen i Los Angeles men Gladiator är nästan ingenting vad det ser 1984 användes för första gången Satlight, en ut att vara. Börje Lundberg (2000) berättar i scanner för satellitöverföring av bilder. Bil- Expressen att en död skådespelares ansikte derna blev scannade, datakomprimerade, be- fick ”nytt liv” med hjälp av datoranimering arbetade och sända via satellit till en motta- och avancerad teknik. Skådespelaren Oliver garstation i London. Därifrån gick bilderna på Reed, som spelar Proximo, chefen vid gladia- magnettape till olika tidningsredaktioner. I torernas träningsläger, dog mycket tragiskt Sverige blev bilderna publicerade i Dagens under filminspelningen på Malta innan alla Nyheter. hans scener var tagna. Det fattades material På en del sjukhus har bildarkiv med ”nukle- för ungefär två minuter i den färdiga filmen. ärmedicinska bilder” börjat användas alltmer. De skickliga datoranimatörerna återskapade Visionen ”den digitala röntgenavdelningen” är då Reeds huvud i datorn och kopierade in det successivt på väg att förverkligas. Digital bild- på kroppen av en person med samma kropps- hantering medför stora fördelar. Det går t ex byggnad som Reed. att ersätta vissa grånivåer med kulörta färger, I en annan scen i filmen står kejsaren Com- vilket kan göra det mycket enklare att analy- modus framför en väldig publik vid gladia- sera och tolka bilderna. Traditionella röntgen- torspelen. Mer eller mindre hela Rom ligger bilder på film digitaliseras i en scanner så att framför honom. Av de 50 000 åskådarna i Col- de kan bearbetas i en dator och snabbt distri- losseum är det emellertid bara 2 000 personer bueras via modem på en fast teleförbindelse. som är riktiga statister, alla de övriga är ska- En patient kan röntga sig vid en vårdcentral i pade i datorer. Det går inte längre att upptäcka en stad och en röntgenläkare vid ett sjukhus i om stillbilder eller rörliga bilder är ”äkta” en annan stad kan sedan ställa diagnosen. eller om de är förfalskade när de är hanterade Läkare vid olika sjukhus kan samtidigt analy- i avancerade tekniska system. Man kan fråga sera samma röntgenbild och diskutera diag-

25 nosen per telefon. Detta kallas teleradiologi. Datoranalyserade bilder För att bildarkiven skall kunna användas Satelliter med multispektrala bildläsare regi- optimalt krävs systemkopplingar som gör det strerar och sänder kontinuerligt digitala tv- möjligt att samverka med patientadministra- bilder av jorden ner till mottagarstationer på tiva system. jorden. Bilderna blir analyserade och använda Antalet färger som datorbilder kan återge för många skilda ändamål inom meteorologi, beror på vilken dator, vilket operativsystem, geologi, geografi, jord- och skogsbruk. Jämför vilket program och vilken bildskärm man det tidigare avsnittet om de amerikanska Land- använder för bearbetningen. Det är vanligt att sat-satelliterna och den europeiska SPOT-satel- man använder åtta bitar för respektive röd, liten. Tolkning av satellitbilder är idag en om- grön, och blå färg, samt åtta bitar för text och fattande verksamhet. Fotografiska (dator)bilder grafiska effekter. En bit kan vara antingen en används även inom flera militära områden. etta eller en nolla. Varje färg kan vara lagrad i Mätbilder är representationer av olika mät- 256 nivåer eller värden. Totalt ger det 16 mil- värden inom t ex medicin. Med ultraljud- och joner möjliga nyanser i bilden. Det grundläg- datortomografibilder kan man mäta densiteten gande problemet är att bilder kräver stort i olika vävnader. Man kan mäta och avbilda utrymme och lång tid för bearbetning. En aktiviteten i hjärnan med en positronkamera. enda färgbild i A4-format kräver upp till 40 Ett annat exempel är mätning av värme- MB. En sådan bild behöver alltså lika mycket strålning. lagringsutrymme som 16 000 normala textsidor med totalt sex till sju miljoner ord. Datordistribuerade bilder Sivertsen (1997) diskuterar hur ny avbild- Till gruppen datordistribuerade bilder hör ningsteknik nu har blivit en integrerad funk- bilddatabaser och telefax. En bilddatabas är tion i bildbehandlingsprogram. Det har lett en databas med bilder, vanligen stillbilder. till att det typiskt fotografiska och det typiskt Bilderna kan vara lagrade i analog form på en måleriska börjat gå in i varandra. De möts i videoskiva, eller i digital form på en CD-skiva hyperfotografiet. Gränserna för illusionen flyt- eller i ett magnetiskt minne. Digitala bilder tas ständigt. Ett antal skillnader försvinner, kräver stort lagringsutrymme. I en del system bland annat skillnaden mellan original och använder man därför analog lagring av bil- kopia. Under 1988 distribuerade nyhetsbyrån derna och digital lagring av söksystemet. En Reuters en bild av ett iranskt flygplan som just optisk videoskiva kan lagra upp till 100 000 håller på att träffas av en amerikansk missil. bilder med ”tv-kvalitet”, dvs med cirka Flygplanet störtade och 298 personer omkom. 250 000 bildpunkter vardera. Bilderna är en- Det är inte lätt att fotografera en sådan bild. skilt numrerade och det går lätt att söka och Bilden är konstruerad. Enligt bildtexten kom- visa fram en bild inom loppet av några få mer den här sammansatta bilden från Quatar sekunder. I en framtid kan man tänka sig att News Agency. Fotografi och grafik flyter ihop bild-skatter från världens stora muséer görs och vi får en ny typ av bilder. Man kan verkligen tillgängliga för allmänheten, för forskning fråga sig hur man bäst bör benämna de nya och för utbildning. typer av bilder som uppstår med hjälp av olika Det går också att bygga system för digital typer av bearbetning i datorer. Hans Paul lagring av bilder. En CD-skiva, kan hantera (2000) menar att det som inte längre lämpli- upp till ca 15 000 enkla bilder, linjeteckningar, gen kan kallas fotografi kan kallas digi-bild. och samtidigt innehålla all nödvändig textin-

26 formation och rutiner för databassökning. ra bilderna i en databas så att text och bild kan Aven i system där text och bild förvaras på visas upp samtidigt. Bilddatabaser har ofta samma medium och visas på samma bild- flera skilda syften. Det kan gälla att bevara, skärm, är det idag endast praktiskt möjligt att dokumentera, förmedla allmän eller specifik söka efter bildinnehåll via verbala beskriv- information, eller att utgöra underlag för stu- ningar av bildens hel- och delinnehåll. För dier och forskning. Ibland riktar sig informatio- den som har ett bildarkiv och möjlighet till nen till ”den breda allmänheten” och ibland databassökning av index eller texter ligger det till mer specifika grupper. nära till hands att fundera på att också förva-

27 URVAL

I mitten av juni år 2001 stod Sverige som värd Endast 12 av totalt 144 tidningsbilder skildrar för ett EU-toppmöte i Göteborg. I samband de fredliga demonstrationerna. Resten av bilderna från protesterna är upprepningar av de med detta arrangerade ett 80-tal olika organi- välbekanta svarta maskerna, gatstenarna och sationer en rad seminarier och flera demon- det krossade glaset. strationer för en annan typ av Europa. Flera personer var mot Schengenavtalet, mot mili- Men vad värre är, flera medier har ägnat sig åt spekulativ våldsunderhållning, hellre talat tariseringen av EU och för avskrivning av om skyltfönster än frågat hur det gick till när tredje världens skulder. En av dessa demon- en människa sköts ner av polis och i vissa fall strationer utvecklades till omfattande kraval- spridit direkta lögner. ler med stenkastning, vandalisering och polis- våld. Polisen sköt mot folket, lyckligtvis var Gruppen kräver att en sanningskommission det ingen som avled. Efter Göteborgskraval- förutsättningslöst ska granska mediernas, po- lerna vill EU införa hårdare gränskontroller lisens och Göteborgsaktionens agerande. för att förhindra att demonstrationer skapar Varje publicerad bild har varit föremål för upplopp vid politiska toppmöten. En rege- urval, inte bara en gång utan vid flera tillfällen ringskommitté skall undersöka om polisen innan den blev publicerad i en bok, i en tid- kan få ökade befogenheter. ning eller i något annat medium. Dessa urval Vilken bild gav medierna av vad som hän- är mycket viktiga för våra möjligheteter till en de i Göteborg. Hur valde medierna att rap- rimlig verklighetsuppfattning. Personligen in- portera om de olika händelserna? Kravallerna stämmer jag helt med Stefan Ohlsson (2000, s. 8), fick stort utrymme i såväl dagstidningar som som menar att möjligheterna att manipulera television. Kravallerna skildrades med många och styra vår verklighetsuppfattning genom och brutala bilder. De övriga aktiviteterna fick urval av bilder är betydligt viktigare än vad betydligt mindre utrymme. I mitten av juli, en den digitala manipulationen är. Liknande månad efter toppmötet, riktade en grupp med synpunkter framförs av pressfotografen Hans nio unga journalister skarp kritik mot medier- Paul (2000, s. 13), som skriver: nas bevakning av händelserna i Göteborg i Det största hotet mot pressbilden är inte digital Expressen. De unga journalisterna (Quistbergh ”manipulering”. Utan det största hotet ligger i m.fl., 2001) hade räknat bilderna i Aftonbladet, oss själva och hur vi pressfotografer manipu- Expressen, Göteborgs Tidningen, Dagens Ny- lerar sanningen i vår blinda tro, att just vi är heter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Pos- gudabenådade sanningsbärare. Hotet ligger i ten den 15, 16 och 17 juni 2001. Mindre än en vår brist att kunna genomskåda den teater som makthavarna och alla andra som vill utnyttja tiondel av de publicerade bilderna skildrade oss spelar upp. Hur nöjda är vi inte efter ett väl- de fredliga demonstrationerna. Gruppen skri- arrangerat pressmöte och hur ofta frågar vi oss ver (s. 3): ifall vi lyckades demaskera de uppträdande?

28 Medierna har mycket stora möjligheter att Journalister och fotografer får alltså i uppdrag avsiktligt styra och påverka läsarnas, tittarnas att beskriva en händelse, rapportera om vad och lyssnarnas uppfattningar om olika aspek- som har hänt, kanske kritiskt granska och ter av verkligheten. Det är troligt att subjektiva komma med förslag om vilka konsekvenser urval av bilder kan ha betydligt större effekter detta kan få för berörda parter. De åker ut till än förändring av enskilda bildelement. platsen för att prata med folk och för att ta Det här kapitlet ger en del exempel på pro- lämpliga bilder och bildsekvenser. Varje en- blematiken kring urval när det gäller nyhets- skild fotograf väljer, ofta i samråd med den medier, som dagstidningar och television, skrivande journalisten, att rikta kameran mot ”långsamma” medier som faktaböcker och det som han eller hon anser är ”rätt” plats och läroböcker, samt material för reklam och in- ”rätt motiv”. Här sker det andra och kanske formation. Nästa kapitel visar hur man kan viktigaste urvalet. Thunqvist (1993, s. 29) förändra enskilda bildelement. menar att en reportagefotografs uppgift är att samla ett så heltäckande material som möjligt Nyhetsmedier från den händelse han har att bevaka. Det är När det gäller tidningar och television är pro- först vid publiceringen av bilden som en sov- cessen med urval av bilder relativt likartad, i ring bör ske. Enligt Thunqvist kan fotografen all fall i de första faserna. I båda fallen råder ha som utgångspunkt att allt och alla får foto- vanligen stor tidspress. Det händer alltid graferas när och var som helst. I svensk någonting, någonstans, men mycket saknar lagstiftning finns det mycket få inskränkning- intresse för den breda allmänheten eller för ar, och vägledande rättsliga avgöranden är tidningens eller kanalens specifika målgrupp. sparsamma. Däremot finns det många be- Plötsligt inträffar emellertid någonting som stämmelser som inskränker fotografernas redaktionsledningarna på de olika medierna möjligheter att arbeta på ett fritt sätt i många anser att det är viktigt att rapportera om. Hän- andra länder. Där är det t ex ofta förbjudet att delsen bedöms ha ett nyhetsvärde. Här sker fotografera enskilda personer. Detta brukar det första urvalet, valet av händelse. Eftersom kallas ”rätten till egen bild”. det alltid är människor som gör urvalet blir För pressfotografen Hans Paul (2000) har detta subjektivt även om det finns en gemen- den fotografiska bilden kommit allt närmare sam referensram och en gemensam policy för det sagda och skrivna ordet i alla dess bemärk- arbetet inom redaktionen. I princip bör infor- elser. Han menar att vi kan göra en bild av flera mation vara saklig, objektiv, korrekt och till- bilder, precis som flera bokstäver ger ett ord, förlitlig. I verkligheten är information vanli- flera ord ger en mening och så vidare. Hans gen utformad och presenterad på olika sätt. Paul skriver (s. 15): Detta beror på att skilda nyhetsmedier har Fotografiets sanningsvärde är inte större än varierande ekonomiska, politiska och teknis- ordets. Fotografiet är inte ett bevis. Det är bara ka förutsättningar, men det beror även på att min sanning, ifall jag lyckats att vara hederlig enskilda journalister och fotografer gör indi- mot mig själv och inte gett vika för till exempel viduella val. När olika journalister refererar redaktionens förväntningar, om jag inte an- samma händelse blir beskrivningarna därför vänt billiga effekter som saknar journalistisk ofta markant olika. Detta kan var och en lätt substans, men givit en effektfull visualitet. att konstatera genom att läsa om samma hän- Att gå ut på jobb känns för mig allt mer som att delse i olika tidningar. samla in material, liksom min skrivande kolle-

29 ga gör anteckningar, sen jobbar vi vid datorn valet. Ofta är det ont om tid. Det kan även vara och ”skriver” storyn. Att jobba med pixlarna svåra arbetsförhållanden. Alla fotografer har är som att välja ord. .. varken den tid eller det tålamod som de skulle Jag har allt mera börjat ifrågasätta många av behöva. De behöver ha en kombination av både mästerverken från dokumentärfotografins hist- tur och skicklighet. Många fotografer missar de oria. En stor del av dem är arrangerade. När verkligt unika tillfällena. Hur resultatet blir blir arrangemang manipulation? Vilken skill- beror även i mycket stor utsträckning på tillfäl- nad är det på arrangemang och digital mani- liga belysningsförhållanden, på val kamera, pulation? objektiv, filter, samt övrig teknisk utrustning, på Den frågan är verkligen inte lätt att svara på. val av material, på val av arbetsprocesser och I den mån det är möjligt väljer den enskilda även på en rad andra omständigheter. Allt det- fotografen ”rätt” tidpunkt för att ta den verk- ta påverkar hur bilderna blir och representerar ligt intressanta bilden. Här sker det tredje ur- tillsammans det fjärde urvalet.

Olika personer uppfattar och beskriver en och samma händelse på skilda sätt. Fotografer, journalister, redigerare och grafiska formgivare gör olika prioriteringar och skilda urval. Detta leder till att tidningsläsarna och tv-tittarna får helt olika förut- sättningar för att tolka vad som verkligen har hänt vid en viss händelse.Verkligheten är givetvis mer komplicerad än den här enkla modellen.

30 Fotografens val 1. Det här är en bild av det populära kaféet vid de omstridda almarna i Kungsträdgården i Stockholm. Bilden är tagen en lördag i maj.

Fotografens val 2. Samma kafé från en annan vinkel, fotograferad en minut senare. Bilden är ytterligare en representation av det här kaféet.

Fotografens val 3. Samma kafé från ytterligare en annan vinkel och ytterligare en minut senare. De här tre bilderna ger oss olika intryck av kaféet.

31 Tolkning 1. Det var svårigheter att få upp ankaret på m/s Garpen när Olof Palme inledde sin valturné 1982. Söndagen den 20 juni skildrade Aftonbladet och Expressen denna händelse på skilda sätt. Båda tidningarna hade en bild som visar hur Palme och en annan man vevar upp det tunga ankaret på m/s Garpen. De båda bilderna är ungefär lika stora. I båda tidningarna täcker bilden fyra spalter, men Aftonbladet har något smalare spalter. Bilden i Aftonbladet är 285 cm2. Bilden i Expressen är 350 cm2. Expressens bildtext lyder: ”Olof Palme skulle lätta ankar för att starta valturnén. Han slet så han blev moderatblå i ansiktet. Men inte hjälpte det. Då kom Expressens Sten Berglind. Saken var klar i rödaste rappet. ” Jämför med avsnittet ur Aftonbladet på nästa sida. (Foto: Mats Jonell.)

32 Tolkning 2. Aftonbladets bildtext lyder: ”Olof Palme hjälpte till med att veva upp det tunga ankaret på m/s Garpen.” Jäm- för med avsnittet ur Expressen på föregående sida. De båda kvällstidningarna har valt att presentera samma händelse, men deras utgångspunkter är olika både när det gäller bild, bildtext, rubrik, ingress och löpande text. (Foto: Bo Schreiber.)

Dagstidningar komplettera en färdig journalistisk text som Vid arbetet med framställningen av stillbilder beskriver en viss händelse, väljer journalister, finns det ytterligare många möjligheter att på- bildredaktörer, redaktörer och grafiska form- verka form och uttryck i en bild, t ex genom att givare ut endast ett fåtal bilder, kanske bara en variera belysning och skuggning av speciella enda, för publicering i tidningen. Här sker det partier av bilden. Här sker det femte urvalet. sjätte urvalet. Från det urval som redigera- Det finns säkert en del mörkrum kvar på sina ren/bildredaktören har att välja på kommer håll, men i stort har tekniken lett fram till rent alltså bara en eller några få bilder in i tidning- digitala miljöer. (Det finns ett mellanting med en, men dessa kan komma att förändras en hel dagsljuslaboratorier. Där arbetar man inte i del på vägen fram till läsaren. Detta beskrivs i öppna bad. I övrigt påminner tekniken om det nästa kapitel. Bilden kan beskäras ytterligare, gamla. På motsvarande sätt går det att arbeta den kan radiklat minskas eller ökas i omfång med stillbilderna helt och hållet i det ”digitala och den kan placeras på en färgsida eller en mörkrummet”, dvs i lämpliga datorsystem.) sida med enbart tillgång till svart tryckfärg. Jämfört med de traditionella mörkrummen Alla dessa val kan givetvis påverka läsarens har den digitala tekniken ökat möjligheterna upplevelse av beskrivningen av den förmed- att förändra den ursprungliga bilden. lade händelsen. Av många tänkbara bilder, som alla kan Förutom nyhetsbilder innehåller en modern

33 dagstidning också en mängd andra bilder, • Relevans som porträttbilder, reportagebilder och sport- • Teknisk kvalitet bilder. Thunqvist (1993, s. 41) menar att en • Presentation medelstor svensk dagstidning kan innehålla 100–150 bilder per dag, varav en allt större De här författarna menar att en relevant bild andel är färgbilder. med ett gott journalistiskt innehåll kraftigt Bildtexterna skrivs ofta under tidspress, kan förstärka den redaktikonella textens bud- men de är mycket viktiga och styrande för hur skap. En genomarbetad bildpolicy leder till läsarna uppfattar innehållet i bilden. Tillsam- att medarbetarna i tidningsföretaget får en mans med rubriker, ingresser och löpande klarare uppfattning om den roll som bilden texter blir bilder och bildtexter utplacerade i har i tidningen. Något senare beskriver Lars en lämplig layout. Någon gång blir ”Bilden”, Fahlén policyn på Göteborgs-Posten beträf- eller kanske en lyckad bildserie, utgångs- fande manipulerade bilder (s. 71–72): punkt för texten i en artikel. Nyhetsbilden i tidningen ska i huvudsak vara En journalist berättar om hur det kan gå till dokumentär, den får aldrig manipuleras utan ”i verkligheten”, när det kan vara ont om både endast en journalistisk bearbetning är tillåten. tid och lämpligt stoff. Under hans första jobb, Med journalistisk bearbetning avses att bilden som nattredigerare på en tidning i Kalmar, helt eller delvis upplättas/nedmörkas eller att fick han i uppdrag av nattchefen att ”göra den beskärs. En manipulerad bild ska inte kunna uppfattas som dokumentär, den ska vara något på sista sidan” av en kattbild som hade tydligt märkt och vid publicering ska det fram- legat på en hylla minst ett par veckor. Nu var gå att det är en illustration. Bilden får inte säljas. det söndagkväll och allt tillgängligt material var redan förbrukat på andra platser i tid- Det förefaller att vara en mycket klok policy att ningen. ”Jag drog upp den i format. Det blev tydligt skilja mellan å ena sidan “dokumentära en fyrspaltig bild av katten samt en menings- foton” och å andra sidan foton som har bearbe- lös bildtext och en meningslös rubrik. Någon tats till ”illustrationer”. Ur läsarens synpunkt brödtext fanns inte. Ren spaltfyllnad alltså, är det givetvis mycket värdefullt att det alltid men effekten blev flera läsarreaktioner som framgår tydligt när bilder är bearbetade. föranledde förnyad publicering.” Så kan allt- Hur väljer man bilder till en nyhet där det så slumpen spela in i bildvalet på redaktionen. inte finns några bilder som beskriver själva En del tidningsföretag har utarbetat en händelsen? Följande exempel visar att detta egen ”bildpolicy”. Därigenom blir det, i viss urval tydligen sker på flera olika sätt och tro- utsträckning, möjligt att få en konsekvent ligen efter skilda kriterier inom olika tidning- hantering av olika situationer. I boken Göra ar. Under natten till midsommarafton år 2000 tidning beskriver Andersson-Ek, Andréasson blev en svensk präst brutalt rånmördad i en och Edwardson (1999) på vilket sätt en sådan förort till staden Entebbe i Uganda. Prästen bildpolicy kan se ut. De skriver (s. 60): var i Afrika för att bygga upp ett biståndspro- På en tidning kan följande kriterier och grun- jekt och skulle möta en grupp medarbetare på der få gälla för en bra bild: flygplatsen. TT sände ut ett kort meddelande om mordet den 23 juni. • Journalistiskt innehåll Denna tragiska händelse har fått mycket • Trovärdighet varierande utrymme i svensk press. Flera tid-

• Läsbarhet ningar har berättat om händelsen redan på

34 förstasidan. I inlagorna varierar utrymmet i på det sätt som texter blir. Detta är väl känt 28 undersökta tidningar, från 40 cm2 till mer från reklamforskningen (Barry, 1998). Bilder än 1500 cm2. I 32 undersökta tidningsexem- är bra på att visa hur saker ser ut, att visa plar från 28 tidningar, spridda över hela lan- rumslig orientering samt storleks- och tids- det fanns det 30 illustrationer. Av dessa var 21 relationer. I det refererade fallet, om den mör- porträttbilder i olika versioner av prästen. Det dade prästen, kan man nog konstatera att det är mycket stora skillnader i hur de olika tid- inte är nödvändigt att använda några bilder ningarna har beskrivit den här specifika hän- för att berätta om just den händelsen. delsen, såväl när det gäller den totala arean Thurén (1997) frågar vad det innebär att som fördelningen mellan bilder, texter och man medvetet underlåter att publicera vissa rubriker. Vi kan se ett samband mellan å ena bilder? Thurén skriver (s. 23): sidan storlek på artikeln och antal bilder rela- Så var exempelvis president Franklin D. Roose- terat till den geografiska hemvisten för de oli- velt rullstolsbunden. Men det fick det ameri- ka tidningarna: liten TT-notis, lite större ut- kanska folket aldrig veta. Inga bilder publicera- rymme i riksspridda morgontidningar, ännu des som visade honom i rullstol, eller när han större utrymme i berörda lokal/regionaltid- baxades upp i talarstolen. Var detta en form av ningar, mindre utrymme i lokal/regionalpress förfalskning? Roosevelts handikapp hindrade längre bort från den lokala basen. Tabloidtid- inte att han var en synnerligen aktiv och vital ningarna bryter mönstret utifrån sina speciel- statsman, en av USA:s stora presidenter. Men om handikappet hade varit känt kunde det la förutsättningar. (Se bilaga för en mer detalje- kanske ha försvagat hans politiska ställning. rad beskrivning.) Stickprov i flera olika tidningar vid andra Att man under tiden för andra världskriget händelser ger anledning att misstänka att ovan- gjorde bedömningen att det inte gick att visa stående mönster är vanligt förekommande. en rörelsehandikappad president hörde väl De olika tidningarnas läsare får alltså vitt skil- till synsättet för den tiden. Det finns väl heller da förutsättningar för att kunna bilda sig sina inte många bilder av en berusad Winston uppfattningar om vad som händer i världen, Churchill. Det är uppenbart att gränserna för varför det har hänt och vilka konsekvenser vad som är acceptabelt är föränderliga med händelser kan få. tiden. Idag skulle knappast någon reagera på När man studerar ett antal tidningsartiklar att en politiker sitter i rullstol, men en berusad som beskriver samma händelse blir det uppen- politiker går ännu inte. För hundra år sedan bart att dessa artiklar berör oss på olika sätt. var det inte tänkbart att visa sig på badstran- Artiklar med rubriker i stor och fet stil och den utan heltäckande badkläder. Under 1900- med (stora) bilder har naturligtvis mycket talet kom det ena badmodet efter det andra, större möjligheter att bli uppmärkssammade med allt mindre användning av tyg. än de artiklar eller notiser som saknar dessa När det gäller vad som är acceptabelt i ett attribut. Bilder, särskilt stora porträttbilder på- samhälle kan vi också se en del mycket tyd- verkar oss känslomässigt och skapar en rad liga skillnader mellan olika kulturer. Under associationer på ett helt annat sätt än enbart senare år har det amerikanska folket fått vara text. Bilder talar till vårt känsloliv på ett ome- med om flera etiska ledarskapskriser. Exem- delbart sätt. De talar inte till förnuftet (Barry, pel är president Nixons bandinspelningar i 1998). samband med Watergate-affären och presi- Bilder blir sällan föremål för kritisk analys dent Clintons högst privata terminologi när

35 det gäller benämningar av sina sexuella hand- terar de utvalda bildsekvenserna med en lingar. För femtio år sedan skulle varken press berättande och kommenterande text. De kan eller tv bevaka motsvarande händelser på det även komplettera de rörliga bilderna med för- sätt som nu skedde. Som tidningsläsare och klarande teckningar. tv-signalerna når sedan som tv-tittare vet vi ju inte vad som eventuellt fram till tv-apparaterna. Tittarna väljer att tit- är bortvalt och inte heller varför just det är ta eller att inte titta på nyhetsprogrammet. bortvalt. Liksom fallet är med dagstidningar uppfattar McDougall (1990, s. 3) rekommenderade varje enskild tittare en viss beskrivning och en att man bör ställa sig tre frågor för att kunna viss bild eller en viss bildsekvens på sitt eget värdera om ett foto eventuellt skall bli publi- sätt, vilket medför att en och samma händelse cerat i en tidning eller inte. När det gäller bud- kan uppfattas på olika sätt. skapet kan man ställa följande tre frågor: (1) Enligt Thunqvist (1993, s. 44) har antalet Har fotot ett tydligt budskap? (2) Klarar fotot stillbilder i tv minskat under åren eftersom de etiska kraven för en ansvarsfull journa- tv-mediet har fått tekniska möjligheter att listik? (3) Gör fotot intrång i de avbildade per- sända frysta video-sekvenser. I och med att sonernas privatliv, är det ärekränkande eller nya tv-kanaler har startat har konkurrensen förolämpande på något sätt? ibland lett till att en del tv-kanaler har blivit När det gäller det estetiska värdet kan man utestängda från vissa evenemang. De har då ställa följande två frågor: (1) Är fotot väl balan- varit tvungna att lösa sina bildbehov genom serat och estetiskt tilltalande? (2) Underlättar att använda sig av stillbilder. kompositionen förmedlingen av budskapet? När det gäller televisionsprogram är det När det gäller tekniken kan man ställa följande stora krav på att bildsekvenser och verbala två frågor: (1) Bidrar kamera- och mörkrums- kommentarer fungerar bra tillsammans och tekniken till att förmedla budskapet? (2) Har erbjuder tittaren en ”helhet”. Fichtelius (1997, fotot tillräcklig kvalitet för tryckning? s. 49) påpekar att: ”Mycket av det en radiore- När tidningarna når fram till läsarna sker porter måste ta tid med att berätta kan tv-repor- det sjunde urvalet. Läsarna väljer att läsa arti- tern visa i bild.” I nyhetssammanhang får bil- keln eller väljer att avstå från att läsa den. derna inte vara för starka. Fichtelius menar att Beroende på erfarenhet och förutsättningar det då är stor risk ”att bilderna äter upp orden”. uppfattar dessutom varje enskild mottagare Detta kallar Fichtelius något oegentligt för en viss beskrivning och en viss bild eller bild- ”bildkannibalism”. Bilderna ”äter upp” orden sekvens på sitt eget sätt. Det händer att jour- när bilderna blir så fascinerande, skrämmande, nalister blir beskyllda för att de har förvans- eller spännande att tittarna inte kan ta till sig kat, förkortat eller vinklat nyheter. Journalis- den verbala kommentaren. terna förklarar att de måste rapportera kritiskt Det finns ett klassiskt exempel på detta samtidigt som de måste förenkla olika mycket från televisionens barndom i Sverige. En invecklade skeenden för att göra dessa be- reporter berättade om vad 1961 års sjukför- gripliga för läsarna. säkringsutredning hade kommit fram till om framtidens tandvård. Det var emellertid inte Nyheter i tv många tittare som fick någon behållning av Även med videosekvenser är det möjligt att det sagda. Inslaget illustrerades nämligen göra en hel del förändringar före sändningen. med närbilder och autentiska ljud av hur en Medarbetare på nyhetsredaktionen komplet- tandläkare borrade i en tand med karies. Här

36 kom bilderna och effektljuden att helt domi- komsten av våld i nyheterna speglar därför nera över innehållet i texten. Det måste alltså redaktionernas nyhetsvärdering och rådande vara en avvägd balans mellan de olika kom- nyhetsideologi. Värderingar och ideologier ponenterna i ett budskap, annars kan vi inte ta varierar mellan olika kulturer och i olika tider. det till oss på ett effektivt sätt. Det finns ingen garanti för att urvalet på något Ett exempel på ett nyhetsinslag som skapa- sätt är representativt. de starka känslor är från 1993. I oktober detta år upprörde några tv-bilder från Somalia männi- Böcker skor i USA och människor på andra håll i hela För faktaböcker och läroböcker är det en annan världen. Inslaget visade hur några somalier besluts- och urvalsprocess än för tidningar trampade på en av de aderton dödade ameri- och tidskrifter. Här är det sällan samma tids- kanska soldaterna. En tillfångatagen och chock- press. Det finns mer tid för att kontrollera fak- ad helikopterpilot, Michael Durant, blev inter- ta och försäkra sig om en jämn kvalitet. Någon vjuad. Bilden av hans såriga, ångestfyllda och gång får en lyckad bildserie bli utgångspunkt medtagna ansikte hamnade sedan på förstasi- för texten i en bok. Detta gäller i hög utsträck- dorna i många tidningar och tidskrifter runt ning när fotografer själva skriver egna foto- om i världen. Bilderna påverkade tv-tittarnas böcker. Det är dock ganska vanligt att texten och tidningsläsarnas känslor och upplevelser finns, mer eller mindre färdig. Då gäller det att och kanske även inställning till konflikten. komplettera texten med en eller flera bilder. Många människor i USA kom åter att tänka på Bilderna i böckerna väljs inte på måfå. Varje situationer och bilder från kriget i Vietnam. tryckt bild ett resultatet av ett omfattande Bilderna från Somalia, och bilder från lik- arbete av flera yrkesgrupper. Det är givetvis nande händelser, kan på allvar påverka ut- stora skillnader från fall till fall, men produk- vecklingen i FN. Bilden av helikopterpiloten tionsförloppet för bilder i tryckta läromedel blev mer eller mindre en symbol för USAs utri- kan ofta ske ungefär enligt beskrivningen i kespolitik, som i amerikanska medier allmänt nästa avsnitt. var karaktäriserade med begrepp som för- Det finns exempel på hur bilder i böcker virring, fiasko och katastrof. En gång var det påverkar barns uppfattning om verkligheten. orden som berättade om och kommenterade Särskilt på lägre stadier når skolböcker ut till stora politiska händelser. ”Frihet, jämlikhet ett stort antal elever. De båda böckerna Sörgår- och broderskap” och ”Blod, svett och tårar” är den och I Önnemo, båda av Anna Maria Roos, exempel på sådana bevingade uttryck. publicerades första gången 1912 och kom Nu har emellertid nyhetsbilderna tagit över sedan i skolupplagor 1913. Fram till och med makten över våra känslor. Det är inte så van- 1936 såldes böckerna i mer än en miljon exem- ligt med positiva nyheter. Nyheter handlar plar vardera. De fina illustrationerna av Brita ofta om våld. Cronström (1997) har studerat Ellström, Ingeborg Uddén och Stina Beck- nyheterna i televisionens nyhetssändningar i Friis hade en stor del i framgångarna. Flera av Sverige under en vecka i februari 1997. Det bilderna i de båda Sörgårdsböckerna blev ock- visade sig bland annat att vart fjärde nyhet- så skolplanscher. På den tiden fanns det inte sinslag innehöll våldsskildringar. Cronström några som helst krav på objektivitet i lärome- påpekar att nyhetsinslag med skildringar av del. Tidens ideal var uthållighet och förnöj- våld blir utvalda i konkurrens med många samhet. Sörgårdsböckerna skildrar livet på andra möjliga och tänkbara händelser. Före- landet på ett mycket idylliskt sätt. För majori-

37 Bilder i skolböcker har under årens lopp ”manipulerat” många barns uppfattning om verkligheten. Den här idylliska bilden finns på s. 21 i boken Sörgården. Sidan handlar om bokstaven F och om ”Vår egen flagga.”Texten lyder: »Flaggan ska opp i dag», säger lärarinnan, fröken Lind.» Det är kungens födelsedag. Du, Sven, får hissa den.» Så hissar Sven flaggan. Den fladdrar i blåsten. »Se, så vacker vår svenska flagga är!» säger Karin. »Ja», säger fröken Lind, »den är blå som himlen och gul som solen.» (Teckning av Brita Ellström.) teten av vår befolkning var verkligheten emel- skaper och den okunnige konsumenten. Cor- lertid en helt annan än den som var beskriven nell (1972) menade att läsaren må vara okun- i text och bilder i böckerna. Bilderna i de här nig men bör varken bli betraktad som obegå- böckerna vilseleder många barn i deras upp- vad eller som dum. fattning om verkligheten. I praktiken förekommer många olika rutiner vid olika bokförlag. De olika produktions- Flera beslut processerna för faktaböcker förutsätter beslut Tanken om ”the basic instructional team”, ett av flera olika personer vid flera skilda tillfäl- arbetslag som består av producent/informa- len. Författaren, eller ofta ”faktaleverantören”, tör, ämnesexpert, utförare (tecknare/foto- producerar manus och ibland även en hel del graf/grafiker), utvecklades i USA redan bildidéer. Förutom att ha goda faktakunska- under andra världskriget (Saettler 1968, 1990). per behöver t ex en läromedelsförfattare även Sedan dess är samarbete mellan olika yrkes- ha god kännedom om undervisningsmetoder grupper ett fundament för arbete med infor- för respektive skolstadium. Bilder från artiklar i mation och informationsmaterial. I Sverige tidningar och tidskrifter, i faktaböcker, i andra var Sven Lidman och Ann-Marie Lund tidigt läroböcker och i uppslagsverk får ofta tjänst- ute (1950-talet) och lanserade arbetsformen göra som inspirationskällor och förlagor. med intimt samarbete vid produktion av Förlagsredaktören och/eller bildredaktören ut- uppslagsverk som FOCUS, Combi Visuell och vecklar bildidéerna till bildbeskrivningar och Media (Lidman 1966; Lidman och Lund 1972). diskuterar dessa med lämpliga tecknare, eller Redaktörer och grafiker bör tjänstgöra som ett sänder dem till bildbyråer och till skilda foto- filter mellan ämnesexperternas specialkun- grafer. Helgesson (1989) fann att en del bildre-

38 daktörer och formgivare efterlyser ett utökat Kriterier för bildval samarbete med författarna. Tecknarna produ- Vid produktion av läroböcker kan man sällan cerar skisser enligt bildbeskrivningarna. Efter anlita fotografer för att ta bilder ”på beställ- (många) diskussioner med redaktionen och ett ning”. För det mesta får författaren eller någon antal korrigeringar producerar tecknarna sina bildredaktör leta igenom olika bildarkiv och originalbilder. Bildbyråer och fotografer letar andra bildsamlingar för att förhoppningsvis efter arkivbilder som kan tänkas motsvara bild- kunna finna lämpliga bilder. Av många tänk- beskrivningarna någorlunda bra. Det händer bara bilder, som alla kan komplettera en färdig dock ibland att författarna själva även tecknar text som beskriver en viss händelse, väljer för- och/eller fotograferar och producerar de bilder fattare, bildredaktörer, redaktörer och grafiska som man behöver för den aktuella boken. formgivare endast ut ett litet fåtal bilder, kanske Det finns sällan bara en bild utan vanligen en enda, för publicering. flera tänkbara och mer eller mindre likvärdiga Bilderna i en enda lärobok kan vara från bilder till en viss text. Flera experiment (Petters- många skilda kulturer och från olika tidpunk- son, 1984, 1985 och 1986) visade att tecknare ter. Många av bilderna har inte varit avsedda som får en bildbeskrivning skapar sina egna, att bli publicerade i faktaböcker och läroböck- individuella bilder utan att kreativiteten blir er. Därför kan vi finna en mängd olika stilar hämmad. Illustratörcentrum (1990), som är en och manér i de bilder som används. Det nya serviceorganisation för landets tecknare, redo- sammanhanget skapar nya förutsättningar visar i katalogtidningen Svart på Vitt 1/1990 de för hur läsarna kan tolka och förstå innehållet illustrationer som 57 tecknare har gjort av sam- i bilderna. Den speciella ”bokkontexten” kan i ma skönlitterära text, en novell av Niklas Råd- sig innebära en manipulering av vår möjlighet ström. Det är svårt att se några som helst likhe- att uppfatta innehållet i varje enskild bild. ter mellan bilderna. Alla tecknare har gjort sina När det gäller val av bilder till faktaböcker helt egna tolkningar av innehållet i texten och och andra informativa framställningar ställer skapat helt unika bilder. Cornell (1972) upp följande kriterier (s. 62): (1) Av tillgängliga bilder sammanställer bild- Säger bilden något? Passar det att ge en bild redaktören eller förlagsredaktören en primär här? (2) Är det ej skenkunskap som bilden bildkollektion. Redaktör, bildredaktör, grafisk ger? (3) Alla hugskott är inte goda. Men vifta formgivare och författare väljer därefter ofta inte bort dem. Det som ser befängt ut först kan tillsammans ut de bilder som skall ingå i boken. vara det som ger den nya uppfriskande och Ofta är detta en både mödosam och besvärlig klargörande touchen åt framställningen. Pröva uppgift. Det är troligt att mer tid och ett utvid- idén på någon. Eller på dig själv i morgon. (4) gat samarbete behövs för att resultatet skall bli För mycket i en bild. Även foto kan bli rörigt. riktigt bra. Vanligen behöver man bearbeta (5) Förminskningen riktig? Eller försvinner utvalda foton på något sätt. Det gäller t ex att det jag ville få fram när bilden blir liten i repro- anpassa storleken och beskära bilden i bredd- duktionen. (6) Rätt reproduktionsteknik för och/eller höjdled. Enligt min uppfattning är just den här bilden? Eller får jag avstå från den det bra med förklarande bildtexter till bilderna. bilden därför att den metod jag har att hålla När allt detta är klart sammanställer den gra- mig till inte passar? fiske formgivaren text och bilder till sidor och White (1983), som har en mångårig erfaren- uppslag i en layout. het som grafisk designer, lärare och föreläsare i USA, menar att de flesta fotografier vanligen

39 inte är särskilt bra. Redaktören måste därför teori om bildavläsning (s. 22): göra det bästa möjliga av situationen (s. 106): Det utslätade bildurval som här diskuteras Betrakta fotografiet som ett formbart material speglar en implicit teori om bild och bildavläs- som du – redaktören – har rätt att göra vad du ning. Denna modell, med rötter i pekbokens finner lämpligt med. Fotografen blir kanske bildkod, förutsätter att betraktaren saknar kri- inte glad, men din främsta plikt är att få fram tisk förmåga. Teckningar och fotografier får en story, ett budskap, ett betydelsefullt inne- därför endast återge oförargliga fenomen och håll, och allt som bidrar till den processen är inte autentiska eller kontroversiella sådana. förmodligen tillåtet. Vidare postulerar modellen att bildavläsaren är extremt fältberoende, dvs saknar förmåga att Detta råd belyser problemet med bildval, men avkoda en figur sedd i ett sammanhang. De observera att det strider mot såväl lagen om avbildade fenomenen måste därför presenteras upphovsrätt som mot de etiska normer som som fristående fragment och med ett realistiskt reglerar möjligheterna att förändra bilder vid bildspråk. För det tredje ligger det implicit i publicering i Sverige. bildurvalet att läsaren saknar induktiv förmå- Haglund (1983) redovisar en diskussion ga. Av detta skäl visas aldrig variation inom en begreppsklass utan endast en prototypisk med sex bildredaktörer vid ett svenskt läro- representant; urkritan, urhunden o s v. medelsförlag. Dessa bildredaktörer menar att de grundläggande idéerna kring läromedlets Aronssons resonemang förutsätter att ett pedagogiska utformning, i text och bild, kom- mycket medvetet bildval har skett, som också mer ifrån de respektive författarna. Bild- beskrivningen av Haglund (1983) pekar på. redaktörerna kommer in i planeringen redan Senare intervjuer med redaktörer, bildredaktö- från början och de har därför möjlighet att rer och grafiska formgivare vid tre ledande påverka valet av bilder. De viktigaste kriteri- svenska bokförlag visade att de ofta ställer frå- erna vid ”idealt” bildval uppger de vara tek- gor av den här typen när de skall välja bilder till nisk kvalitet, pedagogiskt innehåll, form – läroböcker (Pettersson 1989, s. 145): (1) Visar kvalitet och estetiskt utseende. Utöver dessa bilden rätt saker? (2) Presenterar bilden moti- kriterier menar Haglund att även ”ideologisk vet på ett tillfredsställande sätt? (3) Är den tek- inriktning” är ett viktigt kriterium vid bildval. niska kvaliteten tillräckligt bra? (4) Är bilden Haglund anser vidare att om man väljer att estetiskt tilltalande? (5) Är bilden “flexibel”, använda teckningar så lämnas uppdraget till dvs kan den fungera i olika beskärningar? (6) den tecknare som kan utföra arbetet inom den Passar bilden in på en given yta? (7) Passar bil- givna tidsramen. Fotografier är billigare än den ihop med andra bilder på samma sida? teckningar. Bildredaktörerna söker och köper I praktiken är det anskaffningstid, tillgäng- vanligtvis foton genom olika bildbyråer. Trots lighet och tydlighet som är de viktigaste fakto- att det finns ungefär två miljoner tillgängliga rerna när redaktörer, bildredaktörer och gra- foton, som speglar olika delar av världen, kan fiska formgivare väljer bilder till läroböcker. det ändå vara mycket svårt att hitta just den Evans, Watson och Willows (1987, s. 90) inter- bild som författarna och bildredaktörerna vill vjuade redaktörer, bildredaktörer och grafis- ha. ”Då kanske det krävs att en fotograf går ut ka formgivare från nio ledande bokförlag i och tar en bild, men det blir dyrare” (Haglund Kanada. De sammanfattar resultaten genom 1983, s. 27). att konstatera att intervjuerna bekräftar Dwy- Aronsson (1983) menar att det faktiska ers (1972, s. 16) sammanfattning att urval av bildvalet i läroböcker i sig själv utgör en dold bilder för böcker mest är grundade på subjek-

40 tiva känslor hos den grafiska formgivaren om så är denna typ av bildmanipulering för det vad som är bäst, tillgången på material, kost- mesta så uppenbar att den är relativt ofarlig. naden, det estetiska värdet och tillgången till Ohlsson skriver (s. 7): ”Vi ser många bilder, en marknad. Det praktiska arbetet med bild- oftast i reklam, som ser helt fotorealistiska ut val sker alltså uppenbarligen på mycket lik- och samtidigt avbildar motiv som är helt artat sätt i Canada, USA och Sverige. En del omöjliga att tänka sig i verkligheten. Kunska- bildredaktörer medger emellertid att de an- pen om hur dessa bilder är skapade är så vänder bilder enbart för att ”stimulera” läsa- spridd att mycket få människor tror att dessa ren, för att bilderna skall ”ha sitt eget liv”, vara bilder avbildar ett realistiskt motiv. De fall av ”dekorativa inslag i boken”, eller för att ”ska- bildmanipulation som kommit fram utanför pa en paus” i läsandet. Sådana skäl förefaller denna sfär får hittills betecknas som enstaka mycket tvivelaktiga. En del bokförläggare misstag.” Det är värt att pröva i vilken ut- medger att de två viktigaste skälen att ha bil- sträckning sådan kunskap verkligen finns hos der i böckerna är (1) att attrahera köpare och allmänheten. (2) att kunna ta ut ett högre pris. Ohlsson konstaterar vidare (s. 8) att de Trots att färgbilder bidrar till väsentligt människor som syns i reklam- och modebil- högre kostnader menar Ramsey (1989) att för- der ofta har mycket lite att göra med de mo- lagen ändå skall satsa på realistiska färgfoto- deller som ursprungligen blev fotograferade. grafier och undvika abstrakta, tecknade bil- I söndagstidningen Expressen exxet (nummer der i böcker för barn på lågstadiet. För att öka 5, 1994) diskuterar redaktionen ”den nakna intresset för bilderna i en bok anser jag själv att sanningen” och beskriver med både text och man bör försöka ha en blandning av olika bilder hur vi människor verkligen ser ut. Vi typer av bilder. Generellt sett är det inte möj- ser inte alls ut som på reklambilderna. Genom ligt att rangordna bildtyper, de har alla sina de idealiserande reklambilderna kan vi luras egna användningsområden. Det är vanligen att tycka att vi inte duger längre. Enligt mycket lättare att producera tecknade bilder Expressen-bilagan har var femte svensk komp- som visar exakt det som är viktigt att visa. I en lex för sitt utseende. Var fjärde svensk har del situationer kan det dock vara önskvärt att komplex för sin vikt. Mer än hälften av alla bilderna är abstrakta och har förmågan att män har komplex för sitt hår. Nästan tre fjär- skapa många olika associationer. dedelar av vuxna kvinnor har bantat någon gång. På fyra sidor beskrivs hur reklambilder- Reklam na av den, vid den tiden, mycket uppmärk- Bilder talar till våra känslor på ett omedelbart sammade fotomodellen Anna Nicole Smith sätt. Reklambilder talar i huvudsak inte till hade blivit manipulerade på en rad ställen för förnuftet. Detta är väl känt från reklamforsk- att hon skulle framstå som ”perfekt”. ningen. Dagens stora möjligheter att bearbeta På reklambilder är det vanligt att skickliga bilder med hjälp av datorer har mest blivit retuschörer har ”trollat bort” rynkor, felaktiga uppmärksammade för att det är så lätt att färger, skuggor, hudförändringar och fettval- retuschera bort detaljer och att skapa montage kar. Kvinnliga modeller kan få större bröst, med delar från olika bilder. Stefan Ohlsson smalare midja, jämnare höfter och lår, längre (2000, s. 7) menar att även om bilder som är ben, större och vitare ögon. Stefan Ohlsson framställda på det sättet kan innebära en stor (2000, s. 8) menar att det numera är mycket få fara för spridning av förfalskad information, bilder på omslag till modetidningar som inte

41 positiv originalitet

2 1

ingen nytta stor nytta

4 3

negativ originalitet

Nytta/originalitet. Blivande annonser bör hamna i fält 1 i nytta/originalitet-rektangeln. Annonserna skall alltså både ha positiv originalitet och vara till stor nytta för läsarna.

är bearbetade och manipulerade på något Redan 1973 konstaterade feministen Sheila sätt. Det förefaller att vara en riktig slutsats. Rowbotham att kvinnor lär känna sig själva via kvinnor som skapats av män. Den feminis- Anette Göthlund och Anna Tellgren (1999) har tiska konstvetaren Griselda Pollock hävdar studerat huruvida den digitala modebilden också att dessa ”kvinnobilder” som Rowbot- på Internet och den traditionellt framställda ham åsyftar inte är bilder av ”verkliga” kvin- modebilden på papper har samma förmåga nor. Aven om vi genomskådar detta faktum, att skapa rum för identifikation och drömmar vilket alltså många tonårstjejer gör, är det svårt på fantasins nivå. Deras bildanalyser har visat att komma ifrån att dessa bilder har en fasci- att bildspråket och därmed de tolkningar av nationskraft som gör att våra identiteter i viss budskapet som läsarna kan göra förändras på mån formas av dem. nätet. Göthlund och Tellgren menar att det finns en ”blockmässig” och informations- Göthlund och Tellgren menar (s. 4) att det betonad ”nätlayout”. De diskuterar även den bakomliggande syftet med modebilder är att generella frågeställningen om fotomodellerna de skall väcka begär hos läsarna, ett begär som och de manipulerade bilderna av deras krop- egentligen bara kan tillfredsställas genom par. De skriver (s.14): egen konsumtion. Larssen och Skagert (1982) använder två Ett inslag i debatterna kring dagens modefoto- förtest för att värdera hur läsarna kommer att grafi har handlat om modefotografierna, och då framför allt modellernas kroppar, är mani- ta emot annonser som ännu inte är publicera- pulerade. Man skapar, konstruerar helt enkelt de. Ett enkelt intervjutest ger en bra prognos dessa perfekta, vältrimmade kroppar som för kommande OBS- och läsvärden. De två egentligen inte finns på någon levande varel- centrala frågorna i det första testet är (s. 28): se. Detta har setts som ett hot mot unga män- (1) Om du träffade på den här annonsen i en niskors, främst flickors självbild och uppfatt- tidning, tror du då att du skulle stanna upp ning om hur en ideal kropp skall se ut. I för- och titta på den? (2) Om du träffade på den här längningen är många rädda för att dessa ska- annonsen i en tidning, tror du att du skulle pade ideal skall leda till bantning, självsvält och anorexia. Huruvida det är så eller inte, är läsa något av texten i den? Om många försöks- ingen enkel fråga om påverkan eller inte personer besvarar frågorna jakande så får påverkan ... annonsen höga OBS- och läsvärden. Det blir

42 förstås tvärtom när många besvarar frågorna da en bild bara för att den är vacker. Varje bild med ”nej”. skall förmedla väl definierad information, i Larssen och Skagerts (1982) andra förtest annat fall bör den inte alls bli använd (Petters- innebär att annonserna blir värderade enligt son, 1993). Flera författare har beskrivit olika begreppen ”nytta/användbarhet” och ”origi- metoder för att redigera bilder och förändra nalitet”. Först värderar man i vilken utsträck- deras betydelse och påverkan på läsarna. ning läsaren kan få utbyte av att läsa eller titta Störst påverkan har bildtexterna och den kon- närmare på annonsen enligt en skala som går text där en bild är använd. (En diskussion om från ”ingen nytta”/”ingen användning” till hur bildtexter kan manipulera vår uppfattning ”stor nytta”/” stor användning”. Sedan vär- om innehållet i bilder följer i nästa kapitel.) derar man graden av originalitet i utförandet. Marsh (1983, s. 101) anger följande åtta, Annonser med både positiv originalitet och icke rangordnade, kriterier för när man bör stor nytta (fält 1 i ”nytta/originalitet-rektang- välja bilder för att förmedla ett budskap: eln”) kommer läsarna senare, med stor sanno- • När budskapet är komplext. likhet, att värdera som ”bra annonser”. Annon- ser i fält fyra är det ingen mening att publicera. • När det är viktigt att kunna hänvisa till.

• När budskapet är omfattande. Informationsmaterial • När omgivningen är stökig. Bilder kan ha ett antal olika syften. En omfattande genomgång av forskning om syften • När strukturen är komplicerad. med bilder som används för att förmedla fak- • När det är viktigt att kunna ange exakt ta och information visade att olika forskare hur olika saker är relaterade till varandra har noterat 169 olika syften (Pettersson, 1998). i rummet.

Enkäter med fler än 400 svarande gav ytterli- • När det är viktigt att kunna presentera gare flera hundra tänkbara syften med bilder. flera saker samtidigt. De tolv vanligaste syftena med informativa • När man behöver flera dimensioner. bilder var: (1) skapa och upprätthålla upp- märksamhet, (2) underlätta inlärning, (3) visa, Man kan skilja mellan upplysningsbilder, sche- (4) förklara, (5) åskådliggöra, (6) illustrera, (7) matiska bilder, realistiska bilder och suggestiva informera, (8) sammanfatta, (9) förtydliga, bilder. Upplysningsbilder är t ex skyltar och tra- (10) förmedla, (11) belysa och (12) presentera. fikmärken. Schematiska bilder är gjorda för att Men utöver dessa avsedda syften kan bilder förmedla överblick, helhetsuppfattning, sam- alltid dessutom lätt kommunicera värdering- band och övergripande information. Hit hör ar och ställningstaganden som är omedvetna kartor, ritningar och diagram. Realistiska bilder för avsändaren, omedvetna budskap. När det kan ge en någorlunda objektiv dokumentation gäller text och bilder för reklam och informa- om en situation, en produkt eller ett händelse- tion kan man sällan räkna med att det skall förlopp. Hit hör dokumentära teckningar, foton vara möjligt att hitta användbart material i och filmer. Gruppen suggestiva bilder har också arkiven, varken i textarkiv eller bildarkiv. Här stort omfång. Bilder kan vara uttryck för bild- gäller det vanligen att producera nytt, väl makarens speciella situation och förmedla bud- anpassat material för varje enskild situation. skap om dennes inre eller yttre verklighet och Det finns inga ursäkter för dålig kvalitet. I påverka oss på olika sätt. informationsmaterial skall man aldrig använ- Vid sidan av de direkt föreställande bilder-

43 na finns det bilder som snarast är metaforiska. person som helst som är ansluten till Internet. De konkretiserar och avbildar någon språklig WWW, World Wide Web, är en populär ser- metafor. Sådana bilder är inte symboliska i vice på Internet, som gjorde det möjligt för var vare sig semiotisk eller konstvetenskaplig och en att kommunicera med hjälp av både mening. Den här typen av metaforiska bilder text och bilder. Det ursprungliga syftet med blir synnerligen abstrakta och därför intellek- WWW var att göra det möjligt för personer på tuellt krävande. skilda platser att lätt och snabbt få tillgång till Det kan vara svårt att förstå betydelsen av aktuell information. Användarna söker själva skillnader mellan numeriska värden i en aktivt upp olika hemsidor och anslagstavlor. tabell. Därför använder t ex många tidningar På Internet finns det såväl aktuell som inaktu- olika typer av diagram eller bilder i olika stor- ell information om det mesta, men även en lek för att illustrera statistiska uppgifter på ett stor mängd ointressant och även en hel del fel- tydligt sätt. Detta är särskilt vanligt inom aktig information. nyhetsgrafik. Ett väl utformat stapeldiagram Det blir allt svårare att överblicka denna ger läsarna snabbt en god uppfattning av om näst intill oändliga informationsmängd. Att t ex förändringen av produktionen under en vaska fram eventuella ”guldkorn” bland allt viss tidsperiod. Det är vanligen lätt att jämföra det besvärande gruset (bruset) är ofta en staplarnas höjder eller längder med varandra tidsödande aktivitet (Leth och Thurén, 2000). och att se eventuella trender i materialet. På Det kan vara mycket svårt att värdera vilken motsvarande sätt ger ett väl utformat cirkel- kvalitet som informationen kan ha eftersom diagram, med några få variabelvärden, en god uppfattning om det inbördes förhållandet och deras relation till helheten. Det är emellertid alldeles för vanligt att diagram av olika slag är utformade så att de ger en felaktig uppfattning om verkliga förhållanden.

Internet Internet är ett stort antal ihopkopplade dator- nät. Att det fungerar beror på att de olika näten talar samma språk, de använder samma “protokoll”. Många företag och andra organisationer har egna datornät. Dessa nät går att anslutna till en Internet-operatör som driver ett större nät. Denna har i sin tur samarbete med andra operatörer. Internet är summan av alla dessa nät, det finns alltså ingen enskild organisation som äger Internet. Varje nät har en eller flera hjälpdatorer, servrar, som håller reda på ett antal olika adres- ser. Varje enskild användare har en egen, unik Vilseledande stapeldiagram. Jämför dessa båda sta- adress. Vem som helst som är ansluten till Inter- peldiagram. De visar samma data men vi uppfattar dem net kan därför skicka e-post till vilken annan lätt på olika sätt.

44 det sällan finns någon som helst redaktionell med bilder i läroböcker, faktaböcker och infor- bearbetning eller faktakontroll när det gäller mationsmaterial. Flera forskare har visat att information på de allra flesta webbsidorna. bilder i läroböcker och faktaböcker kan ha Man kan dock konstatera att allt fler organisa- såväl en positiv, en neutral, som en negativ tioner utser personer som ”webbansvariga”. effekt på inlärning (se Evans, Watson och Wil- Valet av diagramtyp kan vara medvetet, lows, 1987; Levin et al., 1987; Sims-Knight, men är ofta troligen omedvetet från produ- 1992; Winn, 1993; och Rieber, 1994). Under vis- centerna. I båda fallen kan läsarna bli vilse- sa omständigheter lär vi oss alltså sämre när ledda och lurade. Marginella skillnader mel- det finns bilder i läroböcker, faktaböcker och lan olika siffervärden kan framstå som myck- informationsmaterial än när det inte finns bil- et betydelsefulla skillnader när staplarna i ett der. Det kan gälla bilder som enbart har en stapeldiagram börjar vid 100, 1 000, 10 000, ”dekorativ funktion”. Det kan även gälla bil- 100 000 etc och inte vid noll. Det är även svårt der som är av alltför dålig kvalitet. att jämföra olika stapeldiagram med varandra när de har olika basvärdeni absoluta tal. Det- samma gäller för kurvor som visar en utveckling över en tidsperiod. Här kan utseendet skilja sig markant beroende på valet av utgångs- värden. Det förekommer ganska ofta att man redovisar förändringar i längdskalan genom att visa bilder av olika storlek. När vi dubblerar höjden av en bild så dubblerar vi samtidigt bredden. Det innebär att den nya nya bilden blir fyra gånger så stor som den ursprungliga bilden. Läsare som bläddrar igenom en tidning eller en bok och flyktigt tar del av sådant material uppfattar därför lätt att t ex en viss politiker har fyra gånger så många röster som en annan, snarare än dubbelt så många. Den förstorade bilden manipulerar läsaren. Såväl när det gäller ord som bilder är det ofta mycket stor skillnad mellan sändarens ”avsedda budskap” och mottagarens ”upp- Vilseledande bilder. Enligt en Gallupundersökning vill fattade budskap” (Pettersson, 1985). Ibland är lite mindre än en tredjedel av svenska folket ha Alf Svens- det tveksamt om mottagaren uppfattar son som borgerlig statsminister. Ungefär en sjättedel vill ha Bo Lundgren på samma post. Jämför dessa båda bilder i någonting alls. Om alltför många bilder kom- Aftonbladet den 12 juli 2000. Bilden av Alf Svensson är 4,4 mer till användning i en specifik framställ- gånger så stor som bilden av Bo Lundgren. Detta ger en klart missvisande uppfattning om undersökningen. Här ning kommer läsarna att ignorera en del av fungerar fotografierna mer som dekoration än som infor- dem. Det är inte alls självklart att det är ”bra” mation. (Foto: Magnus Rosshagen och Lasse Allard.)

45 BILDREDIGERING

De bilder som finns att tillgå för en viss publi- formen på enskilda delar av en bild. Det går cering stämmer inte alltid helt in på de önske- att ändra och korrigera färger. Det är också mål som kan finnas. Ofta är det möjligt att an- möjligt att utvidga och bygga på en original- passa bilderna så att de går att använda. Det bild genom att lägga till delar som fattas. här kapitlet beskriver bildrättigheter, etiska Sådana manipulationer är ofta både olagliga regler, leveransvillkor, möjligheterna att på- och oetiska. Såväl lagstiftning om upphovs- verka läsarna och tittarna med hjälp av bild- rätt som leveransvillkor och etiska regler texter, beskärning, ändring av skalan och änd- reglerar våra möjligheter att använda bilder, ring av innehållet. särskilt i kommersiella sammanhang. McDougall (1990, s. ix). förklarar att det inte finns några fasta regler för bildredigering. Bildrättigheter Smak och värderingar är viktiga eftersom så Under många år hade en fotograf idéell och många olika faktorer kan påverka rediger- ekonomisk ensamrätt i 25 år efter det att ingsbesluten. När vi finner ”bra bilder” är det ett fotografi blev framställt (Foto-L, SFS inte alls säkert att vi kan använda dem som de 1969:730). Ett uppmärksammat fall av förmo- är. Vanligen behöver man beskära, förstora dat plagiat blev avgjort i Högsta domstolen i eller förminska de utvalda bilderna. McDou- juni 1989. Konstnären Bert Olls hade använt gall menar att svaren på följande sju frågor kan två av fotografen Jacob Forsells unika por- vara till hjälp när man behöver bestämma vad trättfotografier av trubaduren Evert Taube man skall göra med en bild: (1) Är bilden infor- som förlagor till två av sina egna teckningar i mativ, är den intressant? (2) Kommer arbetet i en populär bok. Till skillnad från Svea hovrätt mörkrum eller med elektronisk teknik att för- ansåg Högsta domstolen att det är påtagliga stärka budskapet? (3)Vilka ord är nödvändiga avvikelser i teckningarna när man jämför dem för att förstärka budskapet? (4) Kommer med fotografierna. Man skall betrakta teck- beskärning att förbättra innehållet eller kom- ningarna som ”ett återgivande av motiven i positionen? (5) Vad är den minsta tänkbara bearbetad form”. Teckningarna är alltså inte storleken för reproduktion utan att bilden för- kalkerade eller plagierade. Därför är de inte lorar i läsbarhet? (6) Räcker det med en bild heller olagliga kopior. eller behöver man ha två eller flera? (7) På vil- Fotografilagen upphörde den första juli ket sätt kan layouten bäst förmedla budskapet? 1994, då bestämmelserna om rätten till foto- Med hjälp av digital teknik är det lätt att grafier övergick till upphovsrättslagen. De manipulera bilder så att vår uppfattning om ekonomiska och ideella intressen som foto- verkligheten bli påverkad. Olika beskärning- grafer, författare, tecknare, tonsättare och ar kan ge stöd för olika uppfattningar. Det går andra upphovsmän har är skyddade av lagen att ta bort, lägga till, förändra, flytta och ändra om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

46 verk (upphovsrättslagen, URL, SFS 1960:729). är utnyttjat och rätt att motsätta sig en krän- Sedan den första januari 1996 är konstnärliga kande användning av verket. verk skyddade under resten av upphovsman- Offentliggjorda konstverk får återges i en nens liv plus ytterligare 70 år. Många verk är kritisk eller vetenskaplig framställning i an- alltså skyddade i mer än 120–130 år. Skyddet slutning till texten och i samband med en är internationellt. Den ekonomiska rätten inne- redogörelse för en dagsaktuell händelse. Man bär ensamrätt för upphovsmannen att be- får även visa bilder av konstverk som finns på stämma över mångfaldigande av verket – att allmän plats. Det är tillåtet att göra enstaka framställa kopior och att framföra verket kopior ur böcker, tidningar m m för eget bruk. offentligt. För ”bildstöld” som sker uppsåtli- Utan tillstånd är det förbjudet att använda gen eller av grov oaktsamhet är straffet böter namn eller bild på olika personer i reklam- eller fängelse i högst två år. Den ideella rätten sammanhang. Upphovsmannens eller rätts- innebär bl a rätt att bli namngiven när verket innehavarens namn skall anges i varje tryck-

Plagiat? Ett uppmärksammat fall av förmodat plagiat blev avgjort i Högsta domstolen i juni 1989. Konstnären Bert Olls hade använt två av fotografen Jacob Forsells unika porträtttfotografier av trubaduren Evert Taube som förlagor till två av sina egna teckningar i en populär bok.Till skillnad från Svea hovrätt ansåg Högsta domstolen att det är påtagliga avvikelser i teckningarna när man jämför dem med fotografierna. Man skall betrakta teckningarna som ”ett återgivande av motiven i bearbetad form”.Teckningarna är alltså inte kalkerade eller plagierade. Därför är de inte olagliga kopior. Med den nya lagen har foton bättre skydd.

47 sak där bilderna är använda, helst i direkt kade. I paragraferna 4 och 12 tar de etiska reg- anslutning till varje bild. För fotografier skiljer lerna för press, radio och tv klart avstånd från man mellan ”fotografiskt verk” och ”fotogra- bildmanipulering: fisk bild”, där den förstnämnda kategorin har §4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var ett konstnärligt värde. Det kan dock vara noga med att bilder och grafiska illustrationer mycket svårt att skilja mellan de båda katego- är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisan- rierna. Såväl fotografiskt verk som fotografisk de sätt. bild är skyddade i lagen mot bildmanipulation. §12. Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilse- Etiska regler leder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt Det är fel att medvetet ljuga eller vilseleda tid- anslutning till bilden om den är förändrad ningsläsare och tv-tittare med hjälp av bilder. genom montage eller retusch. Detta gäller Att lägga till eller ta bort personer, att förstär- även vid arkivering. ka tendenser genom märkliga val av perspek- I Vardagsetik, som Svenska Journalistförbundet tiv och filter, samt att göra missvisande urval har givit ut (Harrie, 1999), påpekar man att alla är uppenbara fall där bildhanteringen kan kan vända sig till Yrkesetiska nämnden (YEN), vara oetisk. För press, radio och tv finns det för att få yrkesetiska frågor belysta. Telefon- etiska regler som Publicistklubben (PK), Svens- nummer och e-postadresser till ledamöterna ka Journalistförbundet (SJF) och Svenska Tid- finns tillgängliga på SJFs hemsida www.sjf.se. ningsutgivareföreningen (TU) har utformat Av Svenska Journalistförbundets yrkesregler, gemensamt. Sveriges Radio AB, Sveriges Tele- ”de tretton budorden”, rör §8 bildmanipuler- vision AB och Utbildningsradion AB har being: ”Förfalska inte intervjuer eller bilder.” slutat att reglerna skall gälla i den utsträck- Många medieföretag har utarbetat lokala till- ning som de kan bli tillämpade med hänsyn ämpningar av de generella reglerna och även till radiolagen och programföretagens avtal formulerat riktlinjer för arbetet med bilder. med staten. Radioutgivareföreningen har i till- En person som anser sig illa behandlad ämpliga delar anslutit sig till reglerna. Under- eller omskriven på ett felaktigt sätt i en artikel tecknarna riktar en allvarlig uppmaning till kan vända sig direkt till tidningen eller tid- alla medarbetare inom massmedierna att följa skriften och begära att få en rättelse. Vem som reglerna noga. helst kan också, inom tre månader efter publi- Dessa etiska regler är publicerade i Spelreg- ceringen, vända sig till Allmänhetens Press- ler för press radio TV, som Pressens Samarbets- ombudsman (PO). Denne hjälper den enskil- nämnd har givit ut (tolfte upplagan 1999). de, antingen genom att ta kontakt med tid- Reglerna avser att ge de enskilda medborgar- ningen och utverka att en rättelse eller ett gen- na ett extra skydd mot publicitetsskador ut- mäle blir infört, eller genom att lämna över över det som lagen stadgar. ärendet till Pressens Opinionsnämnd (PON), De etiska reglerna tar bestämt avstånd från en ”hedersdomstol” som behandlar ärenden manipulering eller förfalskning av bildens som gäller tillämpningen av god publicistisk innehåll genom beskärning, montage eller sed. När Pressens Opinionsnämnd anser att missvisande bildtexter. Det är inte tillåtet att det finns anledning att klandra en tidning utge icke autentiska bilder för att vara doku- eller tidskrift måste denna publicera utslaget i mentariskt äkta material. Den som köper bil- nämnden. Detta blir ofta även publicerat i der har ansvar för att dessa inte blir missbru- andra tidningar, i Journalisten (SJFs organ) och

48 i Pressens Tidning (TUs organ). Den tidning 1. produktens art, mängd, kvalitet och andra som blir klandrad får också betala en expedi- egenskaper, tionsavgift. Om PO avvisar en anmälan har 2. produktens ursprung, användning och den klagande möjlighet att gå vidare till PON, inverkan på hälsa eller miljö, men endast om han eller hon själv är berörd. 3. produktens pris, grunderna för prissätt- Han eller hon kan också gå till domstol för att ningen och betalningsvillkoren, få en rättslig prövning. 4. näringsidkarens egna eller andra närings- Granskningsnämnden för radio och tv har idkares kvalifikationer, ställning på mark- ansvar för att granska att de olika program- naden, kännetecken och andra rättigheter, företagen följer bestämmelserna i radio- och 5. belöningar och utmärkelser som har till- tv-lagen samt avtalet med staten. Gransk- delats näringsidkaren. ningsnämnden har större befogenheter än Pressens Opinionsnämnd. Den här paragrafen slår alltså fast principen Svenska Reklamförbundet hade 330 byråer att påståenden och andra typer av framställ- som medlemmar år 2000. Det finns samman- ningar inte får vara vilseledande, vilket alltså lagt cirka ett tusen reklambyråer i Sverige. innebär att de måste vara trovärdiga. I boken Reklambranschen har självreglerande princi- Marknadsföringslagen i praxis förtydligar Hjelte, per i Internationella Handelskammarens (ICC) Johanson och Åbyhammar (1996, s. 127) be- internationella etiska kod. Den första artikeln greppen ”framställningar” och ”vilseledande” inleds med texten: ”All reklam skall vara laglig, i den sjätte paragrafen på följande sätt: anständig, uppriktig och sanningsenlig.” Den Med framställningar menas ord, bild, tecken formuleringen ger alltså inget utrymme för m m. Det kan vara fråga om framställningar i bildmanipulering. annonser och broschyrer, på förpackningar Huvudprincipen i marknadsföringslagen är (inklusive förpackningsdekorer) m m men att all marknadsföring skall vara vederhäftig. också muntliga framställningar. Lagen riktar sig mot varje marknadsförings- Marknadsdomstolen (MD) har i många fall åtgärd som är ägnad att vilseleda eller lura tagit ställning till vad som är vilseledande konsumenterna. Sakuppgifter i alla typer av reklam. En utgångspunkt för bedömningen är framställningar, dvs texter, bilder och symbo- det helhetsintryck framställningen ger konsu- ler, skall vara korrekta. När marknadsdom- menten vid en flyktig kontakt. stolen bedömer om t ex en förpackning är vilse- ... Om det finns inslag i en annons som medför ledande skiljer man mellan själva förpackningen risk för att konsumenter vilseleds om egen- som sådan och dekoren på förpackningen. Tex- skaper hos varan eller tjänsten, måste eventu- ter, bilder och symboler, som ingår i dekoren, ella uppgifter som kan framhäva de faktiska egenskaperna – neutraliserande information – utgör framställningar i marknadsförings- vara minst lika lätta att upptäcka vid en flyktig lagens mening och omfattas av regeln om vilse- läsning som de vilseledande påståendena. ledande utformning i 6§. Den lyder så här:

En näringsidkare får vid marknadsföringen Man kan ju fråga sig vad ”flyktig läsning” inte använda påståenden eller andra fram- innebär. Möjligen innebär det detsamma som ställningar som är vilseledande i fråga om när- det vi först kommer i kontakt med, det vi först ingsidkarens egen eller någon annan närings- lägger märke till när vi ser en affisch, en idkares näringsverksamhet. annons, eller framsidan av en förpackning på Detta gäller särskilt framställningar som avser: hyllan i en butik. I boken Praktisk marknadsrätt

49 påpekar Svensson, Stenlund, Brink och Ström grundregler fastställer att reklam inte får vara (1996, s. 185) att man normalt inte kan utgå från: diskriminerande med hänsyn till ras, religion

att konsumenter vid självbetjäning ägnar mer eller kön (artikel 3, p 4) och att den skall vara än ett översiktligt intresse åt rutinköpsvaror. utformad med hänsyn till socialt ansvar. Stora bilder och kraftig text på framsidan blir följaktligen oftast avgörande. Att neutralisera Leveransvillkor en vilseledande front med information på för- Det är vanligt att såväl fotografer som tecknare packningens baksida eller gavlar är ytterst säl- ansluter sig till de leveransvillkor som deras lan en framkomlig väg. Bilder bör i princip inte respektive organisationer har tagit fram. Var- återge annat än sådant som verkligen finns i för- ken fotografer eller tecknare tillåter manipu- packningen eller som uppenbart inte kan ingå. lering av sina bilder. Alla bilder som vi mani- I Sverige är det sannolikt inte många männi- pulerar på olika sätt i den här boken är mina skor som tror att en förpackning med hund- egna. mat innehåller delar av en hund, även om det är en bild av en hund på förpackningen. Det Fotografier finns ju däremot kulturområden i andra delar Bildleverantörernas Förening, BLF, är en bran- av världen där man bör utgå ifrån det motsat- schorganisation som organiserar fotografer, ta förhållandet. Vad som är vilseledande bil- bildbyråer, bildarkiv, museer, nyhetsgrafiska der är alltså kulturberoende. En framställning företag och videoföretag. Föreningen bildades kan bestå av korrekta uppgifter i texter såväl 1950 och organiserar drygt 250 medlemsföre- som i bilder, men ändå vara vilseledande. Det- tag med över 400 fotografer 2000. BLF bevakar ta inträffar bl a om ett reklammeddelande fotografernas intressen och ger medlemmarna eller en förpackning får en sådan grafisk ut- kontinuerlig information om sådant som kan formning att det sakligt riktiga budskapet påverka den enskilde fotografens situation. framträder först vid ett noggrannt studium, BLF och Svenska Tidningsutgivareföreningen medan en mindre uppmärksam läsare får ett har ett avtal om köp- och leveransvillkor, all- helt annat intryck. Den vilseledande effekten männa bestämmelser och priser (Dagspress kan också vara en följd av att vissa relevanta prislista 2000–2001). Avtalet skyddar fotogra- uppgifter inte finns med. fens ideella rätt. En tidning får t ex inte ändra Bilder av mer eller mindre lättklädda kvin- en bild på ett sådant sätt att fotografens anse- nor är ofta använda i reklamen för alla möjli- ende blir kränkt. Bilden får inte visas offent- ga typer av produkter. Det är givetvis många ligt i sådan form eller i sådant sammanhang människor som reagerar mot detta. Dessa kan som kan vara kränkande för fotografen. I avta- vända sig till Näringslivets Etiska Råd mot let slår parterna vakt om att skydda den foto- Könsdiskriminerande Reklam (ERK) eller till grafiska bildens trovärdighet genom att specifi- Marknadsetiska Rådet (MER). MER vill vara cera ansvaret för såväl säljaren (bildbyrån eller ett centralt referensorgan för näringslivet i alla fotografen) som köparen (tidningen). I detta frågor som rör god affärssed. ERK har till upp- avseende säger avtalet (s. 3 och 4): gift att bedöma om en viss marknadsfö- Köparen får inte innehållsmässigt förändra ringsåtgärd som innehåller en särbehandling levererad bild. Publicerad bild skall vara kor- av kvinnor eller av män är förenlig med de rekt och inte utnyttjas på ett missvisande sätt. grundregler för reklam som Internationella Bildmontage eller retuschering på elektronisk Handelskammaren (ICC) har utvecklat. Dessa väg får inte göras så att det vilseleder eller

50 lurar läsaren. Om bildens innehåll förändrats publicering som arkivering. Bara om det tyd- genom retuschering eller montage skall detta ligt framgår och om fotograf och köpare är anges i direkt anslutning till bilden, såväl vid ense därom, kan bild manipuleras och publi- publicering som vid arkivering. Bara om det ceras. Tekniska justeringar av bilden, t ex färg- tydligt anges, och om fotograf och köpare är balans, kontrast och traditionella beskärning- därom ense, kan bild manipuleras och publi- ar, varmed även avses utsnitt, får göras utan ceras. Tekniska justeringar av bilden, t ex färg- att detta särskilt anges i anslutning till bilden. balans, kontrast och traditionella beskärning- Om bild eller del av bild sammanförs till ett ar får göras utan att detta särskilt anges i fotomontage eller har manipulerats skall detta anslutning till bilden. Om bild eller del av bild tydligt anges. sammanförs till ett fotomontage skall detta anges i anslutning till bilden och fotografernas Ett motsvarande avtal finns även mellan Bild- namn utsättas. leverantörernas Förening och kommersiella TV4. Den enda skillnaden i den skrivelse (6§ ... Säljaren ansvarar för att levererad bild inte Mom 1) som hindrar tv-bolaget att manipule- manipulerats, vare sig elektroniskt eller på annat sätt. Som manipulerad bild räknas inte ra bilder är att SVT är utbytt mot TV4. I sin bild som tekniskt förbättrats utan att inne- handbok för bildhantering och videoproduk- hållet förändrats. tion påpekar Bildleverantörernas Förening att upphovsrättslagen även gäller för Internet Vid beställning av fotografier, ”fotouppdrag”, och man har därför utformat riktlinjer för god var det tidigare så att såväl fotokopiorna som sed på Internet. När det gäller Internet är det upphovsrätten till bilderna normalt tillföll väl i det närmaste omöjligt att kontrollera hur beställaren. Det var fritt fram för beställaren dessa riktlinjer följs. att använda bilderna efter eget gottfinnande i På sista sidan i sin Prisguide 2000 har olika sammanhang. Numera köper beställa- Svenska Fotografers Förbund rekommende- ren normalt enbart rättten att publicera bil- rade villkor för fotouppdrag. Där skriver man derna en gång. För arkivbilder köper man bl a följande: ”Bild skall återges med största vanligen publiceringsrätten för varje separat möjliga hänsyn till originalets utförande. tillfälle. Köparen får inte i sin tur överlåta pub- Ändring, bearbetning eller överföring till liceringsrätten utan skriftligt tillstånd. annan teknik eller konstart får inte göras utan Bildleverantörernas Förening hade under fotografens medgivande.” flera år ett avtal med arbetsgivareföreningen Fotograferna och deras organisationer vill SRAO som reglerade sändningar av medlem- alltså att publicerade bilder skall vara korrek- marnas bilder i Sveriges Television. Detta ta. De som köper rätten att publicera bilderna avtal reglerar rättigheter, honorar och leve- får inte utnyttja dessa på ett missvisande sätt. ransvillkor. I avtalet finns emellertid även en De får heller inte göra bildmontage eller retu- skrivelse (6§ Mom 1) som hindrar tv-bolaget schering på elektronisk väg så att detta vilse- att manipulera bilder: leder eller lurar läsaren eller tv-tittaren.

SVT får inte innehållsligt förändra levererad bild. Sänd bild skall vara korrekt och inte Teckningar utnyttjas på missvisande sätt. Bildmontage Nordiska Tecknare, NT, är ett samarbetsorgan eller retuschering på elektronisk väg får inte för tecknar- och grafiska formgivarorganisa- göras så att det vilseleder tittaren. Om bildens tioner i Danmark, Finland, Island, Norge och innehåll förändrats genom retuschering eller Sverige. Den svenska parten heter Föreningen montage skall detta tydligt framgå såväl vid Svenska Tecknare. Den nordiska organisatio-

51 nen tillvaratar upphovsmännens intressen i denna enskilda bild. Även om ett fotografi och har utarbetat gemensamma leveransvill- eller en realistisk teckning avbildar ett vanligt kor. Två av punkterna (7.1 och 11.1) i dessa föremål eller en vardaglig situation på ett leveransvillkor berör bildmanipulering: naturtroget sätt så finns det alltid även sug-

7.1 Upphovsmannens verk får endast återgi- gestiva värden i bilden. Varken fotografer eller vas i den storlek, i de färger och den repro- teckningar är entydiga, utan de flesta bilder duktionsform som är avtalad och med som vi kommer i kontakt med är i högsta grad största möjliga hänsyn tagen till origina- mångtydiga, vilket bland annat påverkar lens utförande (färg, teknik m m). Upp- nyhetsvärdet och vår uppfattning om inne- hovsmannen har, om så är möjligt, rätt att hållet i budskapet (Nordström och Åstrand, övervaka reproduktionen. 1999). 11.1 Digital lagring och bearbetning av upp- När Lars Melin (1986) studerade bildtexter hovsmannens verk kräver tillstånd av fann han att bildtexter i läroböcker kan stå i denne. Tillfällig lagring som är betingad mycket olika relationer till såväl bilder som till av produktionsprocessen är tillåten. huvudtexter. De flesta bildtexterna anger bil- När det gäller tecknade illustrationer betalar dernas innehåll och är etiketterande, det vill uppdragsgivaren vanligen dels för själva arbe- säga de fungerar som en förklarande etikett tet med skisser och original, dels för repro- till bilden. Information som finns i bilden är duktionsrätten för en speciell användning. De ofta vinklad på ett nytt sätt i bildtexten. En fysiska bilderna, originalen, förblir vanligen bildtext kan vara redundant i förhållande till tecknarens egendom. Vid eventuella skador bilden och alltså säga samma sak som bilden. av bildoriginal har därför upphovsmannen Bildtexten är då ”bildredundant”. En bildtext alltid rätt att få ersättning motsvarande ”åter- kan vara redundant i förhållande till brödtex- anskaffningskostnaden”. Om inte annat är ten. Bildtexten är då ”textredundant” och den avtalat har tecknaren rätt att använda illustra- upprepar delar av brödtexten. tionerna i andra sammanhang. Till skillnad En bildtext som tillför sådan information mot fotografen kan tecknaren inte sälja bort som inte finns vare sig i brödtext eller i bildin- den idéella rätten till sina bilder. Utan uttryck- nehåll kallar Melin för informativ. En bildtext ligt tillstånd från bildrättsinnehavarna har kan också vara stämningsangivande eller tol- man idag inte rätt att förändra innehållet i kande. Sådana bildtexter tolkar stämningar i några bilder. bildinnehållet. En speciell funktion för bild- Tecknarna och deras organisationer anser texter i läromedel är att ange vad eleven skall alltså att publicerade bilder skall vara korrek- tänka på eller hur texten skall bearbetas. Den- ta. De som köper rätten att publicera bilderna na funktion kallar Melin för instruerande. får aldrig utnyttja dessa på ett missvisande Enligt min mening bör bildtexter vara kor- sätt. De får heller inte göra bildmontage eller ta och väl sammanhållna med tyngdpunkt på retuschering på elektronisk väg så att detta innehållet i bilderna. Man kan säga att en bild vilseleder eller lurar läsaren eller tv-tittaren. utan bildtext inte har något eller nästan inget informationsvärde. När syftet med en bild är Bildtexter att förmedla fakta och information bör bild- Rubriker, brödtexter, bildtexter och andra bil- texten berätta om bilden och ”förankra” den der, alltså allt det som omger en bild – diskur- tolkning av bilden som författaren vill för- sen – påverkar vår uppfattning om innehållet medla till läsaren vid varje specifikt tillfälle.

52 Utvald bild. Den här bilden av ett område med heta källor i Yellowstone i västra USA återkommer på de följande sidorna i varianter för att visa effekten av olika åtgärder som kan påverka vår uppfattning om bildinnehållet. Bilden är fotograferad i Yellowstone en sen eftermiddag i oktober 1999.

Enligt min uppfattning bör informativa bild- enda rad för att styra in läsarens uppfattning i texter därför vara redundanta och berätta om en positiv eller i en negativ riktning. vad som är viktigt att lägga märke till att det finns med i bilden. En informativ bildtext kan Positiva bildtexter möjligen vara relevant men den bör inte vara Bildtext 1. Bilden visar de berömda heta käl- irrelevant eller motsägelsefull. Bildtext och lorna i nationalparken Yellowstone i USA. bild bör alltid samverka till en enhetlig upp- Bildtext 2. Yellowstone i västra USA är värl- levelse och en enhetlig tolkning av det sam- dens äldsta nationalpark. Bilden visar hur be- manhållna budskapet. En alltför lång bildtext kvämt det är för besökarna att studera natio- kan lätt dra bort läsarens uppmärksamhet nalparkens berömda heta källor på nära håll. från den röda tråden i den löpande texten. En Bildtext 3. Redan 1872 såg myndigheterna bildtext bör därför vara relativt kort och väl till att bevara ett stort landområde i västra sammanhållen, såvida inte bildtexten berättar USA för eftervärlden. Yellowstone är därmed något som egentligen inte är behandlat i den världens äldsta nationalpark. Bilden visar hur löpande texten. I nyhetsrapporteringen finns besökarna bekvämt kan gå ut och studera de det ofta bildtexter inne i bilderna. Detta för- heta källorna på nära håll. svårar avläsningen av såväl bilder som texter. Bildtext 4. Redan 1872 såg myndigheterna På de följande sidorna finns fem positivt till att bevara ett stort landområde i västra respektive fem negativt hållna bildtexter, av USA för eftervärlden. Yellowstone är därmed varierande längder, till en utvald bild. Avsikten världens äldsta nationalpark. Bilden visar hur är att försöka visa hur lätt utformningen av en besökarna bekvämt och enkelt går ut och stu- bildtext kan påverka läsarens uppfattning om derar de heta källorna på nära håll. Ångorna en och samma bild. Det kan ofta räcka med en innehåller olika mineraler, som bildar vackra

53 formationer i flera olika färger på marken. hårt på den unika miljön. De som ger sig ut Bildtext 5. Redan 1872 såg de framsynta bland källorna riskerar att andas in farliga myndigheterna till att bevara ett stort land- ångor. De heta källorna spyr ut olika gaser område i Klippiga bergen, i västra USA, för som luktar illa och är farliga att andas in. Det kommande generationer. Yellowstone är där- är lätt att fastna i de lösa skikten med olika med världens äldsta nationalpark och har varje mineraler som täcker marken på ett oregel- år besökare från många länder. Bilden visar bundet sätt. Långt ner under markytan ligger hur besökare lätt och bekvämt kan gå ut och en supervulkan. När som helst kan den få ett studera de heta källorna, med sina vackra utbrott. skådespel med varma ångor, på nära håll. På många ställen finns det sprickor i marken där Beskärning de mineralrika ångorna pyser ut. Besökarna Genom att ta bort oväsentliga eller störande hör hur det pyser i marken i flera olika ton- delar i en bild kan man ofta anpassa bilden så arter. Här har geologerna utmärkta tillfällen att den kan förmedla ett visst budskap på ett att studera aktiviteterna nere i marken. mer effektivt sätt. I praktiken gör fotografen alltid en första beskärning, det vill säga sitt Negativa bildtexter eget urval, redan vid fotograferingstillfället. Bildtext 1. I Yellowstone är det svårt att ta sig Att ändra skala och/eller beskära en bild är de fram i den giftiga röken från de heta källorna. två vanligaste åtgärderna vid bildredigering. Bildtext 2. I nationalparken Yellowstone Genom olika beskärningar går det att påverka finns det många heta källor som spyr ut illa- läsarnas uppfattningar om bildinnehållet i luktande och giftiga gaser. Besökarna har positiv eller i negativ riktning. Detta blir särskilt mycket svårt att ta sig fram i den täta röken. påtagligt när man låter beskärning och utform- Bildtext 3. Bilden visar ett område med ning av bildtext samverka i samma riktning. heta källor i nationalparken Yellowstone i USA. De heta källorna spyr ut olika gaser som luk- Bildstorlek tar illa och är farliga att andas in. Man får inte Det är vanligen nödvändigt att anpassa stor- gå på den mjuka marken. Då riskerar man att leken av en bild så att den passar in där den sjunka ner och kanske försvinna för gott. skall vara i tidningen, i boken eller i informa- Bildtext 4. Redan 1872 begränsade myn- tionsmaterialet. Bilden får inte vara för liten digheterna våra möjligheter att röra oss fritt i men den får inte heller vara för stor. Hur stor västra USA. Bilden visar ett område med heta en bild skall vara, eller kan vara, är i stor källor i nationalparken Yellowstone. De heta utsträckning beroende av i vilket samman- källorna spyr ut olika gaser som kan lukta hang bilden förekommer. Det beror på storle- mycket illa och är farliga att andas in. Man får ken av sidan, antalet spalter, typen av rubriker inte gå på den mjuka marken. Då riskerar man och textvolymen. att sjunka ner och kanske försvinna för gott. Bildtext 5. Redan 1872 begränsade myn- Presentation digheterna människornas möjligheter att röra McDougall (1990, s. ix) skriver att man behö- sig fritt inom ett mycket stort landområde i ver visa fotografier i sådana storlekar att de Klippiga bergen, i västra USA. Yellowstone är både väcker och behåller läsarnas intresse. världens äldsta och kanske mest kända natio- Han menar att läsarna uppfattar storleken av nalpark. Varje år nöter de många besökarna en bild som ett mått på dess betydelse. När en

54 Beskärning 1. För att finna den mest intressanta delen av en bild kan det vara en fördel att an- vända två vinkelhakar av vitt papper. Det är bara att flytta runt vinkelhakarna på olika sätt tills man finner en lämplig beskärning. Klipp inte sönder originalbilden! Markera tydligt på en vanlig kopia av bilden. ”Beskärningen” sker sedan t ex på reproavdelningen.

Beskärning 2. Det här är två tänkbara resultatet av beskärning av bilden. Det finns givetvis ett stort antal andra möjligheter att beskära just den här bilden. I båda fallen kommer läsaren ”när- mare” människorna på gångbron. Nu kan läsaren uppfatta den här extrema miljön som mindre hotfull och mindre ödslig än i den ursprungliga bilden.

55 Beskärning 3. Här är den utvalda bilden både kraftigt beskuren och starkt förstorad. En kvinna är lämnad ensam och övergiven med ett litet barn i en hotfull och farlig miljö. eller ett par bilder är särskilt stora drar dessa fattning av innehållet i bilden. Förstoring eller till sig läsarnas uppmärksamhet. När det gäller förminskning av en bild förändrar i sig inte informationsbilder vet vi att det finns en opti- innehållet, men kan ändå starkt påverka vår mal storlek för varje bildmotiv (Pettersson, uppfattning av detta. 1993). Om alla bilder är stora så försvinner en Ghersetti och Hvitfelt (2000) har kartlagt stor del av effekten. Man vet inte exakt på vil- vilken bild de största svenska nyhetsmedierna ket sätt storleken av en bild påverkar vår uppgav av prinsessan Dianas död och omständig-

56 heterna kring denna. Undersökningen be- formen var typisk för ateljébilder före 1950- gränsas till perioden 31 augusti till och med talet. Såväl Becker (1997), Killander-Braun 7 september 1997, det vill säga från bilolyckan (1997), som Olsson (1997) samt Becker, Ekec- i Paris till dagen efter begravningen. De kon- rantz och Olsson (2000) drar slutsatsen att bil- staterar att bildsättningen av artiklarna är der har spelat en viktig roll i journalistiken central för de intryck av händelserna som för- och utformningen av den totala nyhetsför- medlas i medierna. Såväl antalet bilder som medlingen i dagstidningarna under 1900- bildernas storlek och innehåll är viktigt för talet. Bilderna har successivt blivit både fler hur läsarna uppfattar informationen. och större, och numera är det vanligt med allt Författarna har dels räknat antalet bilder fler bilder i färg. Det finns givetvis vissa vari- och dels beräknat hur stor area som texter ationer mellan olika tidningar. respektive bilder tar i anspråk i tidningarna. En biolog känner lätt igen en växt- eller en Sammanlagt publicerade de undersökta tid- djurart på dess habitus, det vill säga det all- ningarna 962 bilder. Som man kan förvänta männa utseendet. ”En talgoxe ser ut som en sig fann de att det är en tydlig skillnad mellan talgoxe.” På motsvarande sätt känner vi som morgon- och kvällstidningar i båda dessa tidningsläsare igen våra dagliga tidningar avseenden. Fyra femtedelar av bilderna pub- trots att själva innehållet givetvis varierar från licerades i kvällstidningarna och en femtedel i dag till dag. Vi ser därför lätt om det sker en morgontidningarna. I Expressen, Aftonbladet avgörande förändring. Efter den oerhörda ter- och Göteborgs Tidningen har nära 75 procent roristattacken mot USA den 11 september av alla artiklar en eller flera bilder. I morgon- 2001 blev det en omedelbar, men tillfällig, för- tidningarna är motsvarande andel 42 procent. ändring av bildhanteringen i många tidning- Det är även en tydlig skillnad mellan för- ar. Redan efter tre dagar menar Stig Hadenius delningen av utrymme för texter och utrym- (2001) att medierna hade klarat av uppgiften me för bilder. I kvällstidningarna tar bilderna med rapportering om terrordåden på ett bra i genomsnitt 62 procent av det totala utrym- sätt. Hadenius konstaterar att tidningarna på met. De får alltså betydligt större plats än många sätt hade en svårare uppgift än eter- texterna. I morgontidningarna får bilderna i medierna: ”De skulle komplettera alla de upp- genomsnitt 43 procent av utrymmet. gifter som läsarna redan kunnat ta del av Inom projektet Journalistikens bilder har dagen innan. Det märkliga är att samtliga tid- man valt att klassificera bilderna efter antalet ningar dominerades av stora bilder. Många av tidningsspalter som de fyller ut. Detta relativa dessa var slagkraftiga och en del av dem hade mått är valt med hänsyn till att de olika dags- inte synts i tv dagen innan.” tidningarna har skilda sidformat. Fram till Stora katastrofer ger både många och stora 1955 var den vanligaste bildbredden en till två bilder, särskilt i storstadspressen. Detta kan spaltbredder. Under 1965 blev det en större givetvis påverka läsarna, men vi vet inte på variation med bildbredder, som varierade vilket sätt eller i vilken utsträckning. Dagen från mindre än en spaltbredd upp till sex efter terrordåden hade Dagens Nyheter och spaltbredder. Den vanligaste bildstorleken var Aftonbladet 153 redaktionella bilder i första två till tre spaltbredder. Så är det även i dags- delen av tidningarna. Av dessa var 29 bilder i tidningarna från de senare åren. De flesta bil- stort format. En vecka senare hade motsva- derna (över 80 procent) är rektangulära, de rande tidningsdelar 143 bilder varav 14 var övriga är ovala eller frilagda. Den ovala bild- stora. Andelen stora bilder hade hade ungefär

57 halverats (från nitton till tio procent). I Eskils- för läsarna. När man har många olika för- tuna Kuriren och i Vestmanlands Läns Tid- minskningsgrader finns det risk för samman- ning (VLT) minskade andelen stora bilder vid blandningar och misstag. Den tekniska pro- samma dagar från fem till fyra procent. Det är cessen tar längre tid och blir dyrare. För läsar- uppenbart att större tidningar har betydligt na blir det lätt förvirrande när uttryckssättet i större resurser att sätta in i ett sådant här läge. de olika bilderna inte stämmer särskilt bra En annan viktig skillnad var att Eskilstuna överens med varandra. Kuriren och VLT hade annonser i ungefär Vid förstoring respektive vid förminskning samma utsträckning som vanligt medan kan man mycket lätt, ibland av misstag, för- Dagens Nyheter och Aftonbladet minskade ändra projektionsplanet. Då förvränger man mycket kraftigt på antalet annonser. storleksrelationerna inom bilden, vilket starkt När man ser efter hur olika personer kan påverka vår uppfattning av innehållet. Ett beskriver en viss händelse visar det sig att de bra exempel på detta problem ser vi nästan ofta använder samma bilder, men publicerar varje gång en föredragshållare använder sig dem i varierande storlekar. I det tidigare refe- av OH-bilder eller diabilder och projektorn rerade exemplet med prästen som blev mör- respektive projektionsduken inte är korrekt dad i Uganda blev två porträttbilder publice- inställda i förhållande till varandra. Detta är rade i vardera nio olika tidningar. Expressen mycket vanligt, men man kan ju sällan miss- hade samma porträttbild såväl på förstasidan tänka föredragshållarna för medveten bild- som i inlagan. De 19 bilderna varierade myck- manipulering. Dåligt projicerade bilder beror et starkt såväl i storlek som i beskärning (se snarare på slarv, eller kanske helt enkelt på bilaga). Inom de skilda tidningsredaktionerna okunskap. har medarbetarna gjort olika bedömningar av Samma typ av förvrängning kan lätt upp- betydelsen av samma händelse. Detta bidrar träda även vid publicering av bilder i grafiska givetvis till att läsare i skilda delar av landet medier. Här blir effekterna i regel inte lika får olika förutsättningar att bilda sig en upp- påtagliga eftersom förstoringsgraden av bil- fattning om en viss händelse. derna vanligen är mycket mindre för de publicerade bilderna än för de projicerade bilderna. Produktion Vanligen producerar tecknare sina illustratio- Ändring av innehållet ner i en storlek som är en och halv eller två Med hjälp av moderna bildhanteringsprogram gånger så stor som de publicerade bilderna och moderna datorer är det lätt för var och en skall ha i den färdiga produkten. När man att bearbeta såväl teckningar som fotografier. under reproduktionsarbetet förminskar origi- Detta strider emellertid normalt mot såväl de nalbilderna så blir bilderna vanligen tydligare. etiska regler som de leveransvillkor som teck- Små otydligheter i bilden försvinner. Linjerna nare och fotografer tillämpar i Sverige och blir tunnare och mer distinkta. Förstoring har även i många andra länder. Såväl tecknare motsatt effekt. Små misstag blir synliga. Lin- som fotografer har givetvis alltid själva möj- jerna blir ofta diffusa. ligheter att bearbeta sina egna originalbilder Det är angeläget att tecknaren eller teck- för att skapa helt nya typer av sammansätt- narna producerar alla sina illustrationer för ningsbilder. Med hjälp av moderna bildhan- t ex en ny bok i samma skala. Det får konsek- teringsprogram kan man idag i princip göra venser både för den tekniska processen och vilka förändringar som helst i såväl teckningar

58 Skeva bilder. Situationen till vänster är alltför vanlig när det gäller muntliga presentationer med projektion av stordiabilder eller diabilder. Felaktig projektion kan lätt bli vilseledande. Bilden till höger visar samma information på ett korrekt sätt.

som fotografier och även i film- och video- Det går att krympa en bild, dvs trycka ihop sekvenser med rörliga bilder. Det finns nästan bilden från sidorna eller trycka ihop den upp- inga begränsningar alls för den som har till- ifrån och nerifrån. Motsatsen innebär att man gång till rätt utrustning. Om bilderna sedan sträcker ut bilden så att den blir högre eller skall publiceras är det upp till såväl tecknare bredare. I båda fallen förändrar man balansen som fotografer att följa sina egna organisatio- i den ursprungliga bilden. Genom utfyllnad, ners detaljerade spelregler. t ex genom tillägg av en tonplatta med lite Det går att förändra, mjuka upp, skärpa till, inslag av bakgrund eller förgrund, kan vi ändra vrida och vända, tänja ut eller trycka ihop bredd-höjdrelationerna i bilden. enskilda bildelement så att kontrast, skärpa, Några tusen typbilder med olika standard- gråskala eller färgbalans blir förändrade och bakgrunder och standardförgrunder, som skil- kanske även ”förbättrade” i bilden. Ibland är da typer av landskap, stadsmiljöer, personer, det möjligt att överföra gråskalan till en valfri växter, djur m m går att kombinera till ett oänd- färgskala. Vi kan isolera en intressant, vacker ligt antal helt eller delvis nya bildmotiv. Här eller lustig detalj i en bild och eventuellt bear- uppstår intressanta etiska frågor, som inte är beta denna vidare. Denna ”delbetydelse” kan triviala och inte heller på något sätt lätta att vi sedan använda fristående, men den kan besvara. För att åstadkomma en förstärkning av även ingå som en betydelsebärande eller icke ett bildinnehåll och en bättre kontakt med bild- betydelsebärande del i nya, sammansatta bil- texten kan man sätta in bokstäver, siffror och der. Vi kan flytta om enskilda bildelement andra symboler eller markeringar inne i bilden. inne i bilden så att det blir bättre balans och När man lägger en text över bilden blir emeller- harmoni i bilden. Man kan även byta ut tid våra möjligheter att ta del av innehållet i enskilda bildelement. När man vill begränsa såväl text som bild vanligen försämrade. De föl- antalet detaljer, som kan vara störande, inne i jande sidorna ger några exempel på hur man en bild kan man måla över dessa med bak- lätt kan förändra ett fotografi på olika sätt grundsfärgen. Det går också lätt att frilägga genom några enkla manipuleringar. valfria delar av motivet och alltså därmed för- ändra den inre kontexten i bilden.

59 Ändring av projektionsplan. Här har vi ändrat projektionsplanet på ett sådant sätt att bilden är en aning förvrängd och vissa delar i bilden är förstorade. Därmed blir såväl storleksförhållanden som perspektiv förändrade.Att ändra projektionsplanet kan lätt medföra att läsarens uppfattning om innehållet i bilden kan bli påverkad. De fem personerna kommer närmare inpå läsaren. Man kan fråga sig om det är en familj som balanserar fram på en smal gångbro? Vill barnet inte gå vidare? Kommer gångbron att hålla?

Sträckning och komprimering. Här har vi sträckt ut respektive komprimerat delar av den ursprungliga bilden. Därmed blir både storleksförhållanden och perspektiv i den övre halvan av bilden förändrade. De tre personerna till vänster har blivit större och bildar nu tydligt en egen grupp. Sam- tidigt har mamman och barnet blivit något mindre. Att sträcka ut och komprimera delar av den ursprungliga bilden kan medföra att läsarens uppfattning om innehållet i bilden blir påverkad. Relatio- nerna mellan personerna på bilden har förändrats. Mamman och barnet är en egen liten grupp. Är de väldigt långt borta eftersom de är så små?

60 Tillägg av bildelement 1. Här har vi lagt till några personer på gångbron. Att kopiera och läg- ga till några personer i den ursprungliga bilden gör kanske att läsaren uppfattar situationen i bilden som mindre ödslig. Mamman är inte längre ensam med barnet, där är ytterligare en vuxen. Visar bilden två olika familjer med varsitt barn? Den här bilden visar människor som aldrig gick på gångbron.

Tillägg av bildelement 2. Här har vi lagt till och flyttat om några personer på gångbron. Nu ser det nästan ut att vara trångt och ont om utrymme. Det blir närmast en känsla av en gruppresa som leds av en guide. Några har stannat och tittat på ånga som pyser fram ur marken. Någon tycker att det luktar illa av svavel. Någon annan beundrar de vackra färgerna. Även den här bilden visar människor som aldrig gick på gångbron.

61 Borttagning av bildelement 1. Det är ännu lättare att ta bort folk än att kopiera och lägga till nya personer i en bild. Här har vi tagit bort några personer från gångbron och alla spår efter dem. Mamman med barnet är nu alldeles ensamma ute bland de heta källorna.

Borttagning av bildelement 2. Här har vi tagit bort alla personerna. Nu är gångbron helt öde. Det vilar en stillhet över landskapet.Varför finns det en bro här?

62 FIFFEL

Vi har alla hört ett eller flera talesätt som för- het att själva bedöma vad som hände före eller kunnar att bilder har en alldeles speciell drag- efter det ögonblick som ett foto blev registre- ningskraft och alldeles speciella egenskaper. rat. De kan inte heller veta vad som hände Här är några exempel på vanliga talesätt. ”Bil- runt omkring den aktuella situationen. den kan trollbinda oss.” ”En bild säger mer än Ibland kan det vara lätt att se att bilder är tusen ord.” ”En bild ljuger aldrig.” ”En bild bearbetade, korrigerade eller kompletterade speglar alltid den sanna verkligheten.” I för- på olika sätt, men det blir allt vanligare att det ordet till Nyhetsbilder–etik–påverkan konstaterar är svårt eller till och med helt omöjligt att upp- emellertid Göran Stütz (2000, s. 5) att ”det är täcka att man har gjort sådana ingrepp i en här som vi i dagsläget måste stanna upp och bild. Med utgångspunkt från definitionen i fundera i källkritiska termer. Med t.ex. dagens inledningen till den här studien, att bildmani- datorteknik kan bilden istället fungera både pulering innebär att otillbörligt styra människors som förtrollare, förförare och åsiktsmanipule- uppfattning om en viss verklighet med hjälp av bil- rare och den ”verklighet” som den ofta gör der, ger det här kapitlet några exempel på fif- anspråk på att återge kan i själva verket vara fel, förfalskningar och manipuleringar som ett tillrättalagt falsarium.” har förekommit i dagspressen och i viss mån i Äkthet innebär att en källa är vad den utger reklam- och informationsmaterial. sig för att vara, att den inte är en förfalskning. Thomas Anderberg (2000, s. 9) anser att eti- Thurén (1997, s. 12) menar att gränsen mellan ken framförallt har haft en hämmande effekt i äkta och falskt ibland kan vara svår att dra. pressetiska frågor. Kameralinsen kan inte blå- ”Friseringar av skriftliga källor och bilder är ljuga men den kan förstora och förminska, ganska vanligt. Även inom vetenskapen är för- den kan hyckla och den kan kränka männi- falskningar vanligare än man tror.” Thurén skor. De pressetiska reglerna har främst haft sammanfattar sin diskussion om äkthetskrite- som uppgift att hindra och motverka olika riet med bl a följande konstaterande (s. 24): missförhållanden när detta har varit möjligt. ”Det finns en glidande skala från den rena för- Anderberg skriver (s. 9): ”När nyhetsjakten falskningen till den ganska oskyldiga retu- pågår har etiken fungerat som ett slags trafik- scheringen.” regler, avsedda att hejda de grövre övertram- Det förekommer ganska ofta medvetna och pen. Så måste det inledningsvis förhålla sig. möjligen även omedvetna fiffel, förfalskningar Men när de etiska reglerna väl har satt sig – och och manipuleringar av bilder genom ingrepp när de med skärpa försvarats – finns det också i bilderna, genom riktade urval, eller genom anledning att lyfta fram etiken som en upp- oseriösa bildtexter, som medför att läsarna muntrande faktor. Och då blir det också dags blir manipulerade, lurade och vilseledda. att belysa de konflikter som kan råda mellan Läsarna har sällan eller aldrig någon möjlig- etikens bromsande och pådrivande sidor.”

63 Anderberg påpekar att även när en fotograf är Av protokollen framgår det att tidnings- hederlig så kan kontexten göra en bild mora- redaktionerna har gjort sig skyldiga till bild- liskt oförsvarlig. Han ger följande exempel (s. manipulering genom vilseledande urval av 10): bilder, genom vilseledande rubriker, genom

Den fotograf som lyckades övertala en lokal- missvisande bildtexter, eller genom löpande politiker att ställa sig framför villaporten måste texter som innebär att enskilda personer blir ha känt sig lurad när han småningom fick reda igenkända och därför känner sig kränkta av på avsikten. Tanken var nämligen att illustrera publiceringarna. Ett fåtal av dessa fall rör fysisk en artikel där lokalpolitikern kritiserades för manipulering av bilder där man har retuscherat att ha varit med om att fatta ett beslut där denne och ändrat på bilderna på olika sätt. hade vinning att hämta (beträffande lokala Det följande avsnittet, Enkla grepp, ger flera taxeringsvärden). Bildtexten anspelade på en exempel på förekomst av bildmanipulering förflugen kommentar där politikern sagt ”här kan ju inte vem som helst bo”. För den avbil- genom vilseledande beskärning, vilseledande dade blev artikeln förödande: den leende urval, vilseledande rubriker, vilseledande bild- mannen framför sin villa kom att bekräfta och texter, vilseledande retuschering, misslyckade förstärka bilden av svårartad självgodhet. Här försök att dölja identitet, samt vilseledande kom ett journalistiskt arrangemang att skapa marknadsföring. Det andra avsnittet, Foto- en etisk tveksamhet. Såväl integritets- som montage, ger flera exempel på bildmanipuler- sanningskraven kränktes och den samman- ing genom manuella respektive digitala mon- lagda effekten av dessa övertramp bidrog till tage. De exempel som redovisas nedan är valda artikelns skadlighet. för att tjäna som tydliga typexempel för res- Allmänhetens Pressombudsman får varje år pektive grupp av manipulering. Det kan in anmälningar från människor som anser att mycket väl finnas en rad andra, liknande fall, de har blivit dåligt behandlade i pressen på ett som jag inte känner till. Dessutom finns det eller annat sätt. En del fall lämnas utan åtgärd, troligen ett antal fall som aldrig blir anmälda men många går vidare till Pressens Opinions- till prövning. När rubriker eller citat i det föl- nämnd för prövning. Man kan dessutom räkna jande återges med versaler beror detta på att med att det finns ett antal personer som anser det är så i källorna. att de har blivit dåligt behandlade i pressen Den grafiska utformningen av rubriker men som ändå avstår från möligheten att kan ha stor betydelse för hur vi uppfattar anmäla detta till Pressens Opinionsnämnd för innehållet i en artikel, liksom placeringen på prövning. Jag har läst protokollen från pröv- sidan. Detta framgår emellertid inte av proto- ning av de 539 fallen från 1996, 1997, 1998 och kollen och det har inte varit möjligt att få fram 1999. Lite mer än en fjärdedel av dessa fall originalmaterial. handlar om artiklar som innehåller bilder. Drygt två femtedelar av den här ”bildgrup- Enkla grepp pen” blev klandrade för att publiceringen av Man behöver inte alls ha tillgång till en avan- såväl bilderna som texterna bryter mot ”god cerad datorutrustning för att kunna manipu- publicistisk sed”. De andra tre femtedelarna lera läsarnas uppfattning och tolkning av bil- av ”bildgruppen” blev frikända eller de blev der. Det räcker med ett rymligt samvete och klandrade på grund av innehållet i rubrikerna en portion dåligt omdöme. Verkligheten har eller i de löpande texterna. upprepade gånger överträffat dikten.

64 Vilseledande beskärning tet, lös och ledig med ena armen utanför dör- I sin bok om bildredigering ger McDougall ren. Den 12 juli publicerade Hänt i Veckan (Nr (1990) flera exempel på medvetet vilseledande 29, s. 14) den obeskurna orginalbilden. Av bildbeskärningar. Ett av de mera kända ex- denna framgår det tydligt att bilen inte är emplen på vilseledande bildbeskärning spe- framförd på allmän väg utan på gårdsplanen lade en aktiv roll i striden mellan den nitiske framför Sollidens slott. Artikeln, ”Så går det amerikanske kommunistjägaren och senatorn när Expressen klipper till”, inleds på följande Joseph McCarthy och arméministern Robert sätt: ”Varför ljuger Expressens hycklarmaffia T. Stevens. McCarthy försökte misskreditera på kungen? Hur kan man ha mage att medve- Stevens genom att sprida en bild, där läsaren tet beskära en bild så att man förfalskar dess får intrycket att han har ett förtroligt samtal innehåll för läsarna?”. Det finns emellertid med soldaten G. David Schine, som skulle ha många fler metoder att lura läsarna. Det kan fått olika förmåner. Originalbilden visar emel- räcka att göra ett vilseledande urval för att lertid att det var en liten grupp med männi- bryta mot god publicistisk sed. skor som står och pratar med varandra vid ett militärplan. Det var inte alls fråga om ett möte Vilseledande urval mellan två personer. Hanteringen av bilden Den 3 september 1986 publicerade Norrländs- blev början till slutet för McCarthy. ka Socialdemokraten texten ”MORDET PÅ Vid flera tillfällen har det hänt att olika bil- PALME Kalixflicka kolliderade med mystisk der blivit beskurna så att läsarna lätt missför- man i Stockholm: VAR DET PALMES MÖR- står innehållet. En av de mer kända politiska DARE?”. I anslutning till rubriken var det ett bildmanipuleringarna i svensk presshistoria porträtt av flickan och dessutom uppgifter om handlar om ”den falska hitlerhälsningen” hennes namn, ålder och hemort. På kvällen (Alling-Ode och Tubin, 1993, s. 139-141). På hade även Aftonbladet, Expressen, Göteborgs Ragnar Holmqvists originalfoto kastar Bertil Tidningen och Kvällsposten omfattande rap- Kugelberg, dåvarande direktören för Svenska porteringar om flickans upplevelser i Stock- Arbetsgivareföreningen (SAF), varpa tillsam- holm under mordnatten. I en anmälan mot mans med Axel Strand, dåvarande ordförande tidningarna påtalade flickan och hennes för- i LO och talman i riksdagens första kammare, äldrar publiceringen av namn och bild. Pres- och Ivar Öhman, redaktör på tidningen Folket sens Opinionsnämnd ansåg att det inte kan i Bild. På bilden finns en bil som visar att bil- anses att ett uppenbart allmänintresse krävde den är tagen i början av femtiotalet. Aftonbla- att vittnet identifierades. Tidningarna hade det publicerade en beskuren version av bilden åsidosatt god publicistisk sed. Med hänsyn till i slutet av femtiotalet. Den beskurna bilden den allvarliga skaderisken borde tidningarna skulle beskriva ett angrepp på SAF-direktö- ha avstått från att publicera namn och bild på ren, i vilket man hävdade att han hade sym- flickan. patiserat med nazisterna under kriget. Beskär- Den 30 juni 1995 publicerade Arbetar- ningen av bilden ger ett klart intryck av att bladet en artikel med rubriken Polisman sköt Bertil Kugelberg gör en hitlerhälsning. mot misstänkt rånare. Texten talade om en vild Den 27 juni 1984 publicerade Expressen en biljakt som slutade med skottlossning och att hårt beskuren bild under rubriken: ”-HUR mannen blev gripen. En stor färgbild visade KÖR DU, KUNGEN?” på förstasidan. Bilden den gripne där han satt i handbojor framför visar att lille prins Carl Philip sitter i framsä- polisbilen. Mannen böjde ner huvudet mot

65 kroppen. Arbetarbladet valde att publicera Tidningen Aktuell Rapport (Nr 45, 1995) pub- bilden trots att polisförhöret med mannen licerade ett reportage om polisvåld. Artikeln redan hade visat att han bara var skyldig till var illustrerad med en färgbild av en miss- fortkörning. Artikeln avslutades: ”Den gripne handlad man. Polisen hade tagit emot ett larm hade ingenting med rånet i Österbybruk att om ett lägenhetsbråk. Då mannen vägrade göra.” Pressens Opinionsnämnd menade att släppa in polisen ledde detta till den aktuella tidningen har ”brustit i sin ansvariga hållning misshandeln från polisens sida. Mannen an- inför den publicistiska uppgiften och åsido- mälde tidningen eftersom han inte hade blivit satt god publicistisk sed”. tillfrågad om publiceringen. Både han själv I en anmälan till Allmänhetens Press- och barnen hade tagit illa vid sig av den krän- ombudsman anförde en man att han dels hade kande publiceringen. Allmänhetens Pressom- varit tvungen att byta identitet och dels hade budsman anförde att frågan om polisvåld är tvingats att ta tjänstledigt från sitt arbete på av ett uppenbart allmänintresse. Det finns grund av att tidningen Aktuell Rapport i därför inget att invända mot att tidningen augusti 1995 publicerade en artikel med en skriver om den typen av rättsfall. Publicering- bild av honom. Mannen var jagad av en maffia- en måste dock vara utformad på ett sådant liknande grupp kriminella som hade blivit sätt att inte brottsoffret drabbas en gång till, avslöjad på grund av hans vittnesmål. PO nu av en omotiverad publicitetsskada. Pres- anförde att tidningen hade brustit i hänsyn sens Opinionsnämnd fann att Aktuell Rap- genom att publicera bild och uppgifter om port hade brutit mot god publicistisk sed. arbetsplatsen. Pressens Opinionsnämnd in- Dala-Demokraten publicerade den 2 de- stämde med PO och fastställde att Aktuell cember 1995 en nyhetsartikel om att en vålds- Rapport hade brutit grovt mot god publicis- man rymt ifrån tingshuset i Falun. Både på tisk sed. förstasidan och vid nyhetstexten fanns en bild I september 1995 hade tidningen Lektyr ett som visade en polisbil utanför tingshuset och reportage om uteliggare. En reporter hade två civilklädda personer som samtalade med klätt ut sig som uteliggare och tiggt pengar i uniformerade poliser. Förstasidans rubrik: tunnelbanan. Flera yngre och hemlösa perso- Våldsman flydde från tingshuset. De civilklädda ner är intervjuade i reportaget, som är illustre- personerna anmälde publiceringen eftersom rat med tre tydliga färgbilder av en äldre man. de kände sig utskämda på hemorten och där- Denne var inte intervjuad och inte heller kon- med lidit publicitetsskada. Allmänhetens Press- taktad på något sätt. Tidningen hade köpt bil- ombudsman anförde att tidningen brustit i derna av en fristående fotograf och ansåg att hänsyn genom att publicera bilden utan att ta de kunde illustrera artikeln på ett bra sätt. I en reda på vilka personerna är eller inhämtat anmälan till Allmänhetens Pressombudsman deras medgivande. Pressens Opinionsnämnd framförde den äldre mannen klagomål mot fann att Dala-Demokraten hade brutit mot publiceringen. Han var inte uteliggare och god publicistisk sed. han satt i tunnelbanan bara för att få kontakt Den 10 juni 1996 illustrerade Västerbottens- med människor. Pressens Opinionsnämnd slog Kuriren en artikel om brottsligheten i Sverige fast att ansvaret för publicering av inköpta bil- med en fyrspaltig bild av en ung och korthårig der ligger hos tidningen och konstaterade att man i skinnjacka. Mannen satt i en trappa och tidningen Lektyr genom denna bildpublice- var omgiven av flera personer, varav åt- ring hade brutit mot god publicistisk sed. minstone en var polis. Bildtexten framhöll att

66 det bara var snatterier och mord som blev tegången mot den man som hade skjutit Jok- föremål för polisutredning, medan den medel- sovic publicerade Expressen flera artiklar. Två svåra brottsligheten knappast alls utreds. Den döttrar till den döde mannen anförde klago- unge mannen, som på bilden symboliserade mål över publiceringen. Pressens Opinions- den medelsvåra brottsligheten, anmälde tid- nämnd fann att Expressen, genom att publi- ningen eftersom bildpubliceringen hade ska- cera närgångna bilder av den skottsskadade dat både honom själv och hans familj. Väster- Joksovic hade brustit i hänsyn till de anhöriga bottens-Kuriren menade att bildpubliceringen och vållat dessa onödigt lidande. Expressen var ett ”olycksfall i arbetet” och beklagade blev klandrad för att ha brutit mot god publi- saken offentligt. Pressens Opinionsnämnd cistisk sed. fann ändå att tidningen hade brutit mot god Den 1 september 1998 publicerade Kvälls- publicistisk sed genom bildpubliceringen. posten följande rubrik ”POLISENS TRAFIK- Det är svårt, eller kanske omöjligt, att i en skri- EXPERT FAST FÖR RATTFYLLA” samt en ven rättelse uppväga den skada som en slag- bild av en polisman i uniform på förstasidan. kraftig bildpublicering kan vålla. En vertikal textrad i liten stilgrad bredvid bil- Tidningen Dagbladet publicerade den den angav: ”Bilden är tagen vid annat tillfäl- 7 augusti 1996 en nyhetsartikel om att två le”. Där stod även namnet på fotografen. Den män, som arbetade på en rörlig byggnads- avbildade polismannen, som inte hade någon- ställning, hade ramlat ner från en höjd av fem ting alls att göra med det omskrivna rattfylle- meter. Båda männen fick livshotande skador. riet, var lätt att känna igen på bilden. Upplys- På första sidan fanns en fyrspaltig färgbild i ningen att bilden var tagen vid ett annat till- anslutning till hänvisningstexten. Bilden visa- fälle hade förstärkt intrycket av att det var de de båda männen som låg på marken och mannen på bilden som hade åkt fast och att väntade på ambulansen. På en större bild på tidningen hade använt en arkivbild. Polis- insidan såg man den ene av männen och på en mannen upplevde en hel del obehag och gjorde infälld, mindre bild såg man räddningsperso- en anmälan till Allmänhetens Pressombuds- nalen lägga en man på en bår. Rubrik och bild- man, som senare lämnade ärendet vidare till text på förstasidan betonade att männen fått Pressens Opinionsnämnd. Denna gjorde bl a livshotande skador på grund av fallet. Genom följande bedömning: ”Det står klart att anmä- bilderna, rubrikerna och bildtexterna gick det laren lidit en publicitetsskada. Det finns ingen- att identifiera personerna. Männen och deras ting som tyder på att skadan uppkommit på familjer drabbades av att en sådan här per- annat sätt än genom en missbedömning från sonlig tragedi blev utlämnad till allmänheten. tidningens sida. Tidningen har försökt be- Pressens Opinionsnämnd fann vid sin bered- gränsa skadan genom att ta bort bilden från de ning av fallet att Dagbladet hade brutit mot senare upplagorna och genom att i samråd god publicistisk stil genom att publicera bil- med anmälaren publicera en rättelse och en derna. Tidningen hade därmed gjort ett in- ursäkt dagen efter den anmälda publicering- trång i den personliga integriteten. en. ... Nämnden finner att de av tidningen vid- Den 4 februari 1998 blev en person vid tagna åtgärderna visserligen motverkat pub- namn Dragan Joksovic skjuten i en fullsatt licitetsskadan men inte i sådan utsträckning, restaurang på Solvalla Travbana. Expressen att tidningen kan undgå klander för att ha ägnade stor uppmärksamhet åt händelsen åsidosatt god publicistisk sed.” och publicerade flera bilder av offret. Efter rät-

67 Vilseledande rubriker praktiserande plastikkirurgen framträdde med Tidningen iDAG/Kvällsposten publicerade sitt namn och sin verksamhetsort och berättade den 21 oktober 1995 en artikel om att en res- om den nya protesens fördelar. I sin anmälan taurang i Skurup hade gått i konkurs. Rubri- till PO anförde kvinnan att hon kände sig obe- ken i tidningen löd: Bögskräcken knäckte krögar- skrivligt kränkt och förnedrad. Hon fick en par. Den lokala befolkningens misstänksam- chock och började gråta när hennes tonårige het mot homosexuella män hade bidragit till son kom hem med löpsedeln. Flera personer att knäcka de båda ägarna. Falska rykten fick hade frågat hur hon vågade ”vika ut sig” på dem på fall. En stor bild av de båda ägarna det där sättet. Kvinnan hade ställt upp för ett illustrerade artikeln. Pressens Opinionsnämnd reportage i hälsotidningen Må Bra, som kom- konstaterade att iDAG/Kvällsposten genom mer ut en gång i månaden till en begränsad den anmälda publiceringen hade brutit mot publik, men reportaget hade sålts vidare till god publicistisk sed. Expressen utan hennes medgivande. Pressens Aftonbladet publicerade den 17 januari Opinionsnämnd konstaterade att Expressen 1996 en debattartikel om att medelålders hade brutit mot god publicistisk sed genom polismän kan göra större nytta än unga elit- bildpubliceringarna på löpsedeln och på soldater vid tjänstgöring i det krigshärjade förstasidan. Tidningen hade inte tillmötesgått Bosnien. Rubriken löd: Tjock polis bättre än ung anmälarens begäran om klarläggande av om- elitsoldat. Artikeln var illustrerad med två bil- ständigheterna kring publiceringen av bilderna. der, den ena bilden visade en ung soldat med Den 15 maj 1997 publicerade Aftonbladet gevär, den andra bilden visade en korpulent en artikel med rubriken: En vacker bild – eller polis som talade i telefon. Den senare polisen barnporr? Under rubriken var det en stor bild kände sig kränkt av att en bild på honom pub- av en skrattande åttaårig flicka med bar över- licerats i detta sammanhang och med denna kropp och en mängd smycken. Hon var smin- rubrik. Bilden var publicerad utan hans vet- kad och bar en krona. Nedtill hade bilden skap och utan hans tillstånd. Såväl Allmän- påskriften ”Polarn & Pyret”. Rubriken till bild- hetens Pressombudsmans som Pressens Opini- texten löd: ”Sminkad till prinsessa”. Bild- onsnämnd fann att Aftonbladet hade åsido- texten berättade att kunder hade blivit upp- satt god publicistisk sed genom att publicera rörda över bilden som publicerats i företagets bilden. reklambroschyr; de hade tyckt att den påminde Den 27 april 1966 hade Expressens löpsedel om barnporr. Bilden var tagen i en reklamen bild av en leende kvinna med naken över- ateljé medan barnen lekte som på ett barn- kropp. I övrigt var löpsedeln dominerad av kalas. Enligt artikeln hade reklambroschyren rubriken: Ny ofarlig metod gav svenska Helle skickats ut till 60 000 kunder och legat framme STÖRRE BRÖST MED SOJA ”Nu vågar jag sola i 29 butiker. Sammanlagt hade ett sextiotal toppless”. Samma bild och motsvarande rubrik kunder hört av sig till företaget och menat att var publicerad på första sidan. Artikeln inne i bilden kunde väcka anstöt och utgöra en lock- tidningen var illustrerad med en liknande else för pedofiler. bild i stort format och en beskuren bild av Barnombudsmannen uttalade i artikeln att medicinsk karaktär från tiden före operatio- så länge det inte fanns någon anstrykning av nen. Kvinnans namn var nämnt i ingressen. sexualitet i bilden borde man inte underblåsa Det fanns en notering om att hon hade gjort någon sorts överdriven rädsla för pedofiler. sina uttalanden i tidningen Må Bra. Den privat- Flickans föräldrar tog mycket illa vid sig av

68 artikeln i Aftonbladet. Att ordet barnporr lyst upp dramat kring den försvunne pojken.” fanns i anslutning till bilden av deras dotter Den 19 december framträdde pappan i en gjorde dem illamående. Det var inget fel på intervju i Norrtelje Tidning. Rubriken löd: bilden i sig, men att använda den i ett sådant – Jag agerade för mitt barns skull. Han förklarade här sammanhang var fel. Pressens Opinions- att pojken var rädd för sin mamma. I januari nämnd konstaterade att Aftonbladet hade 1996 anmälde pappan tidningen. Han menade brutit mot god publicistisk sed. Aftonbladet att artiklarna var grovt vinklade, missvisande hade brustit i hänsyn mot barnet och kunde, och kränkande både för honom och för sonen. trots den offentliga ursäkt som framförts, ej Pressens Opinionsnämnd konstaterade att undgå klander. En varsammare hantering av vårdnadsfrågor är komplicerade och att man i både bild och rubrik var påkallad. sådana fall bör undvika publicering av namn och bild på barn. I det här fallet hade Norrtelje Vilseledande bildtexter Tidning brustit i hänsyn till barnet. I övrigt I oktober 1995 publicerade tidningen Café ett fanns det inget skäl till att klandra tidningen. utförligt reportage kring ett tv-program som Aftonbladet publicerade den 18 april 1996 skildrade hur sju ungdomar levde tillsam- en artikel om en kvinna som hade blivit våld- mans under tre månader i en lägenhet i Stock- tagen och trakasserad därför att hon hade vitt- holm. Ungdomarna var avbildade i tidningen nat i ett misshandelsmål. Artikeln var illustre- och identifierade med sina förnamn i bild- rad med en stor konfrontationsbild som visar texterna till bilderna och även i den löpande gärningsmannen med maskat ansikte och sju artikeltexten. Texten uppgav att modern till unga, mörkhyade och mörkhåriga män. Bild- en av flickorna var alkoholiserad. Eftersom så texten löd: ”HAN SKAR HENNES ENA inte var fallet anmälde hon artikeln som både BRÖST Kvinnan fick hjälp av boxaren Lotfi felaktig och kränkande. Pressens Opinions- Ayed (lilla bilden) att göra en polisanmälan nämnd konstaterade vid sin beredning av mot våldtäktsmannen. Vid polisens konfron- ärendet dels att anmälarens dotter var klart tation pekade hon ut nummer fyra. De övriga identifierbar genom bilder och bildtexter och männen på bilden är polisens statister och inte dels att uppgiften att anmälaren var alkoholist misstänkta för något brott.” (Mannen blev var kränkande. Av dessa skäl kan tidningen senare dömd till sex års fängelse och utvis- inte undgå klander för att ha åsidosatt god ning.) Fyra av de s k statisterna anmälde pub- publicistisk sed. liceringen. Männen hade ställt upp frivilligt I en serie om människor som utsatts för för att hjälpa polisen och de kunde inte ana att brott publicerade Norrtelje Tidning, den 21 de skulle hamna i tidningen. Anmälarna me- september 1995, en artikel om en kvinna vars nade att människor som inte läste bildtexten sexårige son ”var bortrövad av sin pappa”. noga kunde få för sig att de hörde till de miss- Rubriken löd: Hennes son är bortrövad. En lik- tänkta för brottet. Bilden och texten kunde för- artad rubrik fanns på förstasidan. Artikeln stärka människors hat mot unga män med innehöll en bild av pojken. Den 14 november invandrarbakgrund. Pressens Opinionsnämnd 1995 publicerade Norrtelje Tidning en enspaltig fann att Aftonbladet skall klandras för att ha artikel med ett vädjande från modern om åsidosatt god publicistisk sed. Det hjälper inte hjälp att återfinna sonen. Även här fanns en att bildtexten tydligt deklarerade att statisterna bild av pojken. Bildtexten löd: ”Fabian som inte var misstänkta för något brott. han såg ut för ett år sedan. Nu tar TV 3:s Efter-

69 Vilseledande retuschering ”Ledarna måste se ut som de kraftfulla män Manipulering av fotografier har förekommit de förutsätts vara.” Det är givetvis ännu lättare praktiskt taget lika länge som kameran. Att att göra en teckning eller målning så att bilden retuschera bilder hör till de klassiska meto- blir den önskade. I verkligheten var Stalin derna för att försköna bildmotiven. Till min- kortvuxen, men på målningarna i Stalin- net av Lenins födelsedag tryckte tidningen muséet, i hans födelsestad Gori, är han emel- Literaturnaja Gazeta ett stort porträtt av Lenin lertid alltid lika lång som de personer som på sin förstasida den 22 april 1988. Bildtexten omger honom. Ännu under 1970-talet förekom beskrev att detta foto nu ”för första gången liknande tankar och lika tillrättalagda bilder av publicerades i oretuscherat skick” (Skott, 1988). ledarna i kulturrevolutionens Kina. De stora Inne i tidningen finner läsaren tre välkända ledarna ser ungefär likadana ut år efter år. Bil- fotografier av Lenin. Det första fotot visar Lenin derna visar inte alls att de blev äldre, allt tröt- i ett sammanträde med regeringen oktober tare och mera slitna. 1922. Den här gången är emellertid även Sedan ett par decennier tillbaka har vi till- Kamanev och Rykov med på bilden. Stalin gång till mer subtila verktyg än sax, penslar, utplånade dem båda såväl ur det verkliga färg och klister. Ett av de mest omskrivna livet som från alla bilder som förekom i offent- exemplen på digital bildmanipulering hand- liga sammanhang. Det andra fotografiet visar lar om en mustach. Den amerikanska tiden välkänd bild av Lenin, som nu visar sig skriften The New Republic publicerade, den vara utskuren ur en stor gruppbild från okto- tredje september 1990, en porträttbild av den ber 1922. Här kan man nu identifiera flera per- iranske presidenten Saddam Hussein över soner som senare blev utrensade från den po- hela framsidan. Bilden var alltså ungefär i litiska arenan. Det tredje fotot i Literaturnaja naturlig storlek. Genom bildmanipulering Gazeta visar Lenin vid en partikongress i hade man starkt förminskat bredden av Sad- Kreml 1920. Även här ser man personer som dams kraftiga mustach. Saddam Hussein kom senare försvann. därmed att likna Adolf Hitler, vilket givetvis I Sovjetunionen var det mycket vanligt att var meningen med bildmanipuleringen. Tex- manipulera officiella bilder av kända politi- ten på sidan lyder: ”FUROR IN THE GULF” ker. Johansson (1984) menar att de som arbe- (Oro i Gulfen). Ordet ”FUROR”, oro, tumult, tar med de officiella bilderna av den sovjetiska står tryckt med röd färg på Saddams panna politbyråns medlemmar har drivit retuscher- och hår. Det är en ordlek med det tyska ordet ingskonsten oändligt mycket längre än vanli- ”Führer”, Hitlers titel i det forna Tyskland. På ga porträttfotografer som ibland förskönar engelska uttalas de här båda orden på samma sina motiv genom att trolla bort vårtor, ärr och sätt. Orden IN THE GULF är tryckta nedanför liknande. En rysk diplomat menar att bruket hakan på skjortkragen och halsen. att försköna bilderna av de sovjetiska ledarna Den 31 mars 1985 publicerade Dagens går tillbaka ända till 1700-talsfursten och Nyheter en stort uppslagen artikel om en generalen Potemkin. Han som byggde kulis- 14-årig flicka som var intagen på en låst ser av blomstrande byar för att kejsarinnan avdelning på ungdomskliniken vid Långbro Katarina II (”den stora”) skulle slippa se den sjukhus i Stockholm. Flickan kände att hennes eländiga verkligheten. Den intervjuade diplo- personliga frihet var starkt begränsad. I an- maten menar att man i Sovjetunionen aldrig mälan till Pressens Opinionsnämnd påtalade visar en ledare som är sjuk eller skröplig. en företrädare för kliniken att det var möjligt

70 att identifiera flickan genom den publicerade Sedan början av 1990-talet är det alltmer van- bilden. Dagens Nyheter bestred att det var ligt att man använder digitalt upplösta por- möjligt att identifiera flickan eftersom bilden trättbilder där ansiktet är upplöst till att antal dels var rastrerad, dels var bearbetad för att små rutor, ofta i flera färger, istället för en enda omöjliggöra identifiering. Man hade bl a för- stor svart ruta. Inte heller den här typen av ändrat ansiktets profil. Opinionsnämnden me- porträtt förefaller ha något journalistiskt nade att Dagens Nyheter hade brustit i var- berättigande. Den 10 september 1995 publice- samhet vid publiceringen och åsidosatt god rade Göteborgs Tidningen/iDAG en artikel publicistisk sed eftersom de åtgärder man med rubriken Tjuvarnas plan gick inte i lås. hade vidtagit inte var tillräckliga för att und- Artikeln berättade att tre pojkar i åldrarna gå att flickan kunde bli identifierad. 14–16 år hade blivit gripna av polisen sedan de försökt att ta sig in i en stängd butik. Poj- Att dölja identitet karna hade kommit över nycklar till butiken Förr i tiden var det inte ovanligt att man place- vid ett tidigare besök. Intill texten var det en rade en svart lapp över ögonen eller en del av färgbild från gripandet. Tre poliser vände ryg- ansiktet för att dölja identiteten hos enskilda gen till medan två av de tre pojkarna var syn- personer. Lindell (1993) anser att den svarta lap- liga framifrån. De hade fått sina ansikten pen får läsarna att associera till brottslighet, vil- maskerade genom manipulering av bilden. I ket inte alltid behöver vara anledningen till att en anmälan till Allmänhetens Pressombuds- man vill skydda en person. Det kan finnas ett man anförde mamman till en av pojkarna att antal andra skäl att dölja identiteten. Detta före- det trots maskeringen gick att känna igen kommer även nu. Den här typen av porträtt hennes son och att han hade fått obehag av förefaller dock sällan ha något journalistiskt detta i skolan. Pojken hade nyss fyllt fjorton år. berättigande. Se ett sådant exempel nedan. Även om han hade gjort något fruktansvärt

Att dölja identiteten. Utsnitt ur en artikel i Aftonbladet 29 april 2000, s. 31. Den här typen av porträtt förefaller inte ha något större journalistiskt berättigande. Här täcker den svarta rutan så mycket som 76 procent av hela bilden.Varför är den alls publicerad?

71 kunde det inte vara riktigt att publicera bil- bild på varje sida. Detta leder ibland till att den. Pressens Opinionsnämnd fann att Göte- man illustrerar artiklar med bilder av perso- borgs Tidningen/iDAG genom den anmälda ner som helt saknar samband med det texten bildpubliceringen hade brutit mot god publi- berättar om och därför snarast är förvirrande cistisk sed. och vilseledande för läsarna. Sådana bilder I ett flertal artiklar under tiden 3 mars – 16 brukar vara ledsagade av en text av den här juni 1995 skrev Nya Ludvika Tidning om en typen: ”Personerna på bilden har inget sam- kvinna som led av Alzheimers sjukdom och band med texten.” Man kan fråga sig varför var intagen på ett servicehem. Den 28 novem- den här typen av bilder blir publicerade när ber samma år publicerade tidningen en artikel det uppenbarligen inte finns några samband med rubriken ”Sven” och ”Lisa”: Umgänget med det som beskrivs eller berättas. Det är ifrågasattes – Sven orkar inte längre. Artikeln var inte heller ovanligt att man frilägger delar av illustrerad med en bild i helfigur av Sven. På bilder, t ex ett porträtt. Detta innebär att man bilden var ansiktet retuscherat. Enligt artikeln tar bort bakgrunden, vilket medför större hade Sven, med stöd av hovrätten, fått rätt att kraft i porträttet, men samtidigt går läsaren besöka kvinnan. Men kvinnans syster hade miste om kontexten. klassat honom som en sexgalning och snusk- hummer. Överförmyndarnämnden beslutade Vilseledande marknadsföring om restriktioner när det gällde besöken på I flera fall har Marknadsdomstolen (MD) prö- servicehemmet. Den 16 december beskrev en vat om bilder, som är använda på förpack- anonym insändare hur släktingarna hindrade ningar eller i andra reklam- och marknadsfö- Sven och Lisa från umgänge. Insändaren var ringssammanhang, är vilseledande för konsu- illustrerad med en bild av dem. Båda sågs menterna enligt marknadsföringslagen (MFL). bakifrån men Svens ansikte var tydligt i profil. Här följer några exempel där Marknadsdom- Bildpubliceringar och uppgifter om ålder, fri- stolen har ansett att marknadsföringen är tidsintressen och grannar med ovanliga efter- otillbörlig på grund av bilderna och därmed namn hade gjort att det fingerade namnet inte kan manipulera läsarnas uppfattning om olika hade skyddat Lisas anonymitet. Tre kvinnor, produkter. Förkortningen KO avser Konsu- Lisas döttrar, anmälde publiceringen till All- mentombudsmannen. mänhetens Pressombudsman, som bl a anför- 1980:23. KO mot Philip Morris AB. – Formu- de: ”Även en sjuk, som kanske inte själv kan ta leringar, en bild med tre cigarettförpackningar, del av och såras av en publicering, måste samt rubrikens layout i en annons har ansetts behandlas med respekt för personlig värdig- strida mot kravet på särskild måttfullhet som het och integritet.” Pressens Opinionsnämnd gäller enligt 2 § Lagen om vissa bestämmelser fann att Nya Ludvika Tidning hade brutit mot om marknadsföring av tobaksvaror. Mark- god publicistisk sed. I det här fallet var det nadsföringen har därför varit otillbörlig enligt alltså fråga om identifiering i andra hand, MFL. Formuleringar har även ansetts vilse- kvinnan blev identifierad genom att det gick ledande och på den grunden otillbörliga. att känna igen mannen på bilderna. 1981:13. Skoglunds fabriks AB mot SSAB, Som konsument och läsare får man lätt ett Svenskt Stål AB. – En reklambroschyr för stål intryck av att redaktionerna på dagstidningar ger genom avbildning av en produkt från och veckotidningar ibland kan känna någon annat företag oriktigt intryck att en viss stål- typ av krav att till varje pris använda minst en kvalitet används vid produktens tillverkning

72 eller åtminstone är lämplig härför. Avbild- bild av djurdelar, som befunnits ge ett nedsät- ningen har ansetts vilseledande och även otill- tande intryck av ingredienserna i konkurren- börlig mot det andra företaget. tens produkter och ägnad att vilseleda om 1983:8. Datatronic AB mot Luxor AB. – Vid dessa, ansetts otillbörlig enligt MFL. marknadsföring av mikrodatorer har man gjort Under 1980-talet växte det fram en rik flora jämförelser i text och bilder med konkurrerande av mer eller mindre tveksamma uttalanden produkter. Formuleringar och bildmaterial om hur bra olika produker är för miljön. Man som därvid använts har ansetts otillbörliga får t ex inte manipulera läsaren genom att enligt MFL. påstå att en bil är bra för miljön. Flera företag 1985:29. KO mot Svenska Tobaks AB. – I utvecklade egna miljösymboler. Många före- tobaksannonser förekommande formulering- tag som bedrev ett seriöst miljöarbete blev ar, en annonsrubriks layout samt en bild med anmälda till KO. Eftersom det inte fanns någ- tre förpackningar har ansetts strida mot det ra tydliga regler för hur man utformar miljö- krav på särskild måttfullhet som gäller enligt reklam tog industrin 1994 initiativ till ett arbete 2 § lagen mot vissa bestämmelser om mark- med en standard. nadsföring av tobaksvaror. Marknadsföringen Den nya internationella standarden ISO 14 har därför varit otillbörlig enligt MFL. 021:1999 blev publicerad år 2000. Det är en 1988:9. KO mot affärsmannen Björn Rosen- handbok i hur man utformar miljöreklam dal. – I reklam för magnetterapi och magnet- utan att denna kan bli betraktad som vilsele- terapiutrustning har man erbjudit hjälp mot dande och otillbörlig enligt MFL. Den nya sjukdomar som kräver läkarvård. Reklamen standarden omfattar uttalanden med såväl har befunnits stridande mot god affärssed och ord, som symboler och grafiska bilder om vad otillbörlig enligt MFL. Även förbud mot att i företagen kan säga om miljöegenskaper hos reklam av angivet slag använda bild av barn sina produkter. Dessa uttalanden kan före- under åtta år. komma på etiketter, på produkterna, på för- 1989:2. Sveriges Plastförbund mot Statens packningarna, i produktlitteraturen, i tekniska Skogsindustrier m fl –I annonser för pappers- bulletiner, i bruksanvisningar, i annonser, i kassar har dessa jämförts med bärkassar av reklam eller vid marknadsföring över telefon plast. Med hänsyn till jämförelsens karaktär och över digitala eller elektroniska medier har man inte ställt samma höga krav på veder- som Internet. I paragraf 5.8.2 fastställer ISO häftighethet som vid jämförelser i allmänhet. 14021:1999 att (s. 9): Framställning i text och bild av papperskassar Symboler som används för att göra ett miljö- såsom generellt överlägsna plastkassar har uttalande bör vara enkla och lätt reproducer- emellertid ansetts otillbörlig enligt MFL. bara och bör kunna placeras på och vara av 1996:19. IAMS Pet Food International Inc. rätt storlek för den produkt som symbolen är mot Anders HanssonPet Foods AB, SEA avsedd att anbringas på. Hund & Katt AB och Sten Östlund med firma SEA Hund & Katt. – Det har ansetts otillbör- Handboken ISO 14 021 upplyser bl a läsaren om ligt enligt MFL att vid marknadsföring av att riskerna för anmälningar till MD är stora om hund- och kattmat göra oriktiga jämförelser en vara är marknadsförd med bilder av vackra med bl a en namngiven konkurrents produk- naturmiljöer utan att det finns en tydlig och kor- ter. Vissa jämförelser har även ansetts miss- rekt koppling mellan produkten och naturen. krediterande för konkurrenten. Vidare har en

73 Fotomontage var ett montage, men Tydings förlorade ändå Fram till för något decennium sedan var det valet. ofta möjligt att se när bilder var manuellt Det finns många exempel på att man har ihopklippta och skarvarna retuscherade efter klippt och klistrat även i Sverige. Några veckor bästa förmåga. Som vi har kunnat konstatera efter att Hänt i Veckan gjorde sitt kraftfulla är det numera lätt att konstruera och därmed utfall mot Expressen, med anledning av hur de manipulera bilder i datorer. Det går inte läng- behandlade bilden av kungen och prinsen den re att se vad som är sant eller inte. Möjlighe- 27 juni 1984, har någon medarbetare vid Hänt i terna att förändra bilder är oändliga. Den här Veckan sannolikt själv varit framme med sax- delen av kapitlet omfattar två avsnitt, manu- en. Första sidan av nummer 32, från den 2 ella montage och digitala montage. augusti, domineras av två hjärtformade foton av sångerskan Carola Häggqvist med sångaren Manuella montage Niclas Wahlgren respektive sångaren Richard Thurén (1997, s. 22) beskriver att en bildmani- Herrey. Bilden av Carola och Niclas är fram- pulering i politiskt syfte finns dokumenterad ställd av två helt olika bilder som klippts ihop. från den s k Pariskommunen 1871. Budskapet i bilderna förstärks av de tydliga rubriktexterna: ”Triangeldrama Kärlekskamp om En bildmanipulering i politiskt syfte finns Carola inför allas ögon.” Inne i tidningen finns en dokumenterad från den s.k. Pariskommunen 1871. Det är ett fotomontage som användes stor ihopklippt bild där Carola står mellan de som bevis för de revolutionära kommunarder- båda unga männen. Rubriken lyder: ”Vem skall nas grymhet under inbördesstriderna. Under få Carola – Richard eller Niclas?” Artisterna har upproret avrättades två av regeringssidans förnekat den påstådda romansen. I det här fal- generaler. En fotograf satte ihop två bilder som let är det inte fråga om en hårdhänt redigering skulle föreställa avrättningen. Foton av de två utan om en ren förfalskning. Ur etisk synpunkt generalerna, fotograferade var för sig och är den här typen av bildhantering givetvis helt antagligen i ateljé, monterades samman med förkastlig. Bildmontage strider för det mesta en bild på en exekutionspatrull eller soldater som övar målskytte. mot de leveransvillkor som gäller för fotografier respektive för teckningar. I många fall är Den tidigare nämnde amerikanske senatorn bildmontage dessutom olagliga. Det är ganska Joseph McCarthy blev känd för sina ansträng- uppenbart att den här typen av fysisk bildma- ningar att ”rensa ut” kommunister ur förvalt- nipulering påverkar förtroendet för tidningen ningen i USA. Han skydde inga som helst på ett negativt sätt. medel och gjorde många helt grundlösa be- Det finns en rad exempel från såväl Kina skyllningar mot offentliga personer. Inför som Sovjetunionen där politiker klipptes bort senatorsvalet i Maryland 1950 lät McCarthy från bilder allteftersom de föll i popularitet trycka upp en egen tidning, From the Record, i hos den politiska ledningen. en halv miljon exemplar, där han angrep ”den säkre vinnaren” senatorn Millard Tydings. Digitala montage Omslaget på tidningen hade en bild av Under sommaren 1988 ville Stockholms stad Tydings tillsammans med Earl Browder, leda- och landstinget i Stockholms län informera ren för det amerikanska kommunistpartiet. om de goda möjligheterna till friluftsliv i sta- De två personerna hade inte träffat varandra, den och dess nära omgivningar. De ansvariga bilden var falsk. I bildtexten stod det att bilden valde att göra en specialtidning för att nå ut

74 Bilden illustrerar visserligen inte en verklig händelse, men den kan sägas illustrera ett äkta känt naturintresse hos de båda avbildade personerna. I den meningen är bilden inte lögnak- tig. Det är knappast heller troligt att Stockholms stad och landstinget i Stockholms län på ett medvetet sätt önskar att vilseleda läsarna 1988. Det skulle dock ha varit till stor hjälp för läsarna med en liten fotnot som talade om att bilden är ett montage. Med en sådan fotnot skingras eventuell misstankar om ont uppsåt. Men vad händer med vår uppfattning av en sådan här bild under andra sociala, ekonomiska och politiska förhållanden? Hur upp- lever människor i en diktatursstat en montagebild. På ett sätt var det lättare förr – då var det lätt att se att vissa bilder var monterade. Nu går det inte längre att se skarvar och retuscheringar. Vi kan inte längre skilja ett foto från ett montage. Ljuger den här bilden? När man tittar nära ser man att Det är givetvis mycket allvarligt om våra det rör sig om ett skickligt genomfört fotomontage, men myndigheter använder sig av förfalskade bildet är knappast troligt att Stockholms stad och landstinget i Stockholms län på ett avsiktligt sätt försöker vilseleda der i syfte att vilseleda läsarna. Det är även all- läsarna. Annonsen är från 1988. Idag är det ännu svårare varligt om våra politiker går med på att med- att se om en bild är sammansatt av flera delbilder. verka i manipulerade bilder där syftet är att vilseleda väljarna. Som medborgare skall vi till allmänheten. Sista sidan i tidningen domi- kunna lita både på mydigheter och på enskilda neras av en stor färgbild. Här ser man hur politiker. Hur skall vi annars kunna veta när landstingsrådet Knut Nilsson (c) och borgar- budskapen är sanna eller falska? Hur skall vi rådet Mats Hulth (s) sitter på varsin kartong annars kunna tro på budskapen? (?) i en skogsglänta. De är klädda för frilufts- Under sommaren 1994 bestämde sig spio- liv och berättar i texten om sina favoritställen. nen Stig Bergling oväntat för att återvända till Man kan ställa sig frågan om den här bilden Sverige. Han kom tillbaka sent en kväll i bör- (och andra liknande bilder) ljuger eller om jan av augusti. När tidningarna fick reda på den inte gör det. När man tittar nära på bilden denna nyhet var det ytterst få som visste hur ser man att det rör sig om ett fotomontage med Bergling såg ut. Det fanns givetvis inte heller bilder som måste vara tagna vid helt olika till- några bilder att tillgå. Ändå lyckades Expres- fällen. Som läsare måste vi träna på att ta ställ- sen slå oss med häpnad med en stor bild på ning till nya typer av bilder. Huruvida en förstasidan. Hur var det möjligt? Fem år senare, sådan här montagebild eller sammansatt bild i augusti 1999, beskriver dåvarande chefre- ljuger eller inte ljuger blir nu närmast en filoso- daktören Olle Wästberg i en krönika i Arbetet fisk fråga som det inte alls är lätt att svara på. Nyheterna, hur Expressen bar sig åt.

75 Jag var chefredaktör på Expressen och en upp- grävde hans trovärdighet i en aktuell tvist om hetsad nyhetschef ringde klockan fyra på mor- upphovsrätt och anmälde därför publiceringen gonen. Bergling kom via Cypern. Hans ankomst till Allmänhetens Pressombudsman, PO som omgavs med stort hysch-hysch. Hur skulle vi menade att Aftonbladet inte kunde undgå kunna få en aktuell bild på honom? Det gick helt klander för publiceringen. Emellertid fann enkelt inte. Pressens Opinionsnämnd vid en senare pröv- Men redaktionen visste råd. Den fick tag i den ning att det, i detta speciella fall och med hän- som sist sett Bergling, en receptionist på hotellet syn till det sammanhang som bilden förekom- på Cypern. Hon kunde beskriva honom. Sedan började man konstruera en fantombild som i oli- mit, inte fanns tillräckliga skäl till klander av ka versioner sändes ner till Cypern. Så små- tidningen. ningom bekräftade receptionisten att han såg ut Under 1997 var tidningen Se & Hör villig som på bilden. att betala en miljon kronor för bilder av kron-

En journalist i Stockholm sändes iväg till häktet prinsessan Viktoria i baddräkt. Arvodet skulle där Bergling förvarades. Han höll upp bilden oavkortat gå till Röda Korset. Hovet tackade för en vakt som förvånad utbrast: - Hur har ni nej, men det hjälpte inte alls. Den 9 april pub- kommit åt att ta den bilden!? licerade Se & Hör (nr 16) ändå ett reportage

Alltså bekräftat. Så där såg Bergling ut. Proble- med rubriken ”Viktoria Så här ska du se ut på met var bara att bilden var fejk. Den bestod bl a stranden i sommar”. En baddräktsbild av av hår och skägg taget från en bild av professor kronprinsessan Viktoria dominerade löp- Gunnar Adler-Carlsson och glasögon och ögon- sedeln. Artikeln omfattade ett uppslag i tid- bryn från Bo Strömstedt. Kunde den publiceras? Ja, tyckte vi – om vi ordentligt talar om för läsa- rarna att bilden är ett ”montage” gjort efter uppgifter om hur Bergling ser ut idag. Direkt osant är det inte, men inte heller riktigt sant.

Numera brukar tidningarna ange när en publicerad bild är ett resultat av manipulering eller montage. De skriver t ex ordet ”fotomontage” i själva bilden eller i direkt anslutning till bilden. Detta räcker emellertid inte. Många av läsarna noterar inte texten. En del kanske helt enkelt inte förstår innebörden av en sådan text. Fredagen den 15 november 1996 publicerade Aftonbladet en artikel med rubriken Har du koll på musik? i bilagan Puls. Där fick läsarna möjlighet att testa sina musikkunskaper. En större färgbild av en man i en musikaffär illustrerade artikeln. Färgbilden var manipulerad. Mannen var försedd med ett par stora glasögon med inritade ögon. Den avbildade mannen kände sig förlöjligad av den manipulerade bilden. Flera personer hade känt igen Fantombild. Expressen slog oss med häpnad med en stor honom och han menade att bilden under- fantombild av Stig Bergling på förstasidan den 5 augusti 1994.

76 ningen och innehöll fem bilder av kron- men” i Aftonbladet, Expressen, Göteborgs Tid- prinsessan i baddräkt. Bilden på löpsedeln ningen och Kvällsposten kunnat vålla skada. samt fyra av de fem bilderna i artikeln var Pressens Opinionsnämnd gjorde 1997-09-02 skickligt genomförda fotomontage, förfalsk- följande bedömning: ningar. Autentiska bilder av kronprinsessans Kronprinsessan Viktoria är i egenskap av tron- huvud var ihopsatta med bilder av en profes- arvinge en i högsta grad offentlig person, som sionell modell i baddräkt. Bilderna ger in- måste finna sig i en långt gående publicitet. trycket av att vara riktiga. På varje sida finns Den anmälda publiceringen är emellertid av texten ”OBS! Samtliga baddräktsbilder är den art att inte ens en person i framskjuten montage”. Artikeln avslutas med följande ställning skall behöva tåla den. Pressens Opi- nionsnämnd finner därför att Se & Hör genom text: ”Se & Hör har fuskat med bilderna – för- bildpubliceringen kränkt kronprinsessan på låt vårt tilltag, Viktoria! Vi har klippt in Vikto- ett sätt som innebär ett klart brott mot god rias ansikte på Panos baddräktsbilder. Visst publicistisk sed. är det snyggt! Det tycker säkert också kron- Se & Hör fick nekande svar på sin förfrågan prinsessan.” om att få publicera bilder av kronprinsessan Detta är troligen inte olagligt, men defini- Viktoria i baddräkt. Genom att då i stället pub- tivt oetiskt. I Expressen meddelar hovets press- licera de manipulerade baddräktsbilderna har chef att kronprinsessan Viktoria tar mycket Se & Hör brustit i sin skyldighet att inta en illa vid sig när den personliga integriteten blir ansvarsfull hållning inför den publicistiska kränkt. Dåvarande chefredaktören för Se & uppgiften. Hör tyckte inte att tidningen hade gått för Pressens Opinionsnämnd klandrar Se & Hör för långt med de falska bilderna. Han underströk att ha brutit mot god publicistisk sed i detta fall. att tidningen inte hade haft för avsikt att lura läsarna att tro att det verkligen var kronprin- Både tidningen och chefredaktören bad såväl sessan som var på bilderna. ”Vi har lekt, kronprinsessan Viktoria som tidskriftens läsa- klippt och klistrat och gjort det på ett elegant re om ursäkt. Man kan tycka att bildmanipu- sätt. Om det hade varit vulgära baddräktsbil- lerng skulle försvinna från tidningarna, efter- der hade vi aldrig gjort så här.”, menar chef- som det rör upp så många motstridiga känslor redaktören enligt journalisterna Erfors och hos läsarna och ofta följs av diskussioner om Idenstedt (1997). svek. Men så är det tyvärr inte. Ett par aktuel- I en anmälan till Allmänhetens Press- la exempel från visar detta. ombudsman den 22 april 1977 anförde Riks- I början av februari år 2000 demonstrerade marskalken på kronprinsessan Viktorias upp- tiotusentals människor i Wien mot den öster- drag klagomål över publiceringen. Hon hade, rikiska regeringen och mot den främlingsfi- såväl som privatperson som i sin egenskap av entlige högerextremisten Jörg Haider. En foto- offentlig person, funnit tidningens sätt att graf från nyhetsbyrån Reuters tog bilder av agera och den aktuella exponeringen krän- demonstrationerna. Dessa bilder sändes ut till kande. I sitt yttrande över anmälan förklarade olika tidningar. Österrikes största tidning Se & Hör bl a att tidningen tidigare hade pub- Kronen Zeitung publicerade en manipulerad licerat montagebilder av kronprinsessan iförd bild som visar hur en polis blir attackerad olika slags hattar utan att hovet hade påtalat med ett vasst tillhygge. Tidningen publicera- detta. Syftet var inte att skada kronprinsessan. de ”Foto: Reuters” som bildkälla. Texten i arti- Däremot hade ”den hycklande publicitetsstor- keln talar om att Haider-demonstrationerna

77 Det här är en sammansatt bild. I vilken utsträckning ljuger den? Att det bilden visar inte har inträffat behöver i och för sig inte innebära att själva budskapet är lögnaktigt.

slutade i en ”våldsorgie”. Den 7 februari pub- graferad ute i en riktig skog en vinterdag. licerade Aftonbladet dels Reuters bild, dels en I arbetet med bilden tyckte de ansvariga att faksimil av artikeln i Kronen Zeitung och visar bilden behövde ”mer djupkänsla”. Därför därmed tydligt att bilden är manipulerad där. kopierade och förstorade man träden på varje En helsidesannons i tidningen Metro den sida om gruppen och klistrade in de nya trä- 17 maj år 2000 visar en grupp allvarliga män i den närmare läsaren. Den nya förgrunden en skog. När jag först såg annonsen, för före- består av avsnitt som är kopierade, inklistrade taget goodguy, trodde jag att bilden var ett och retuscherade. I den nya bilden är bak- fotomontage. Samtal med flera personer som grunden väsentligt utökad uppåt. På det här har medverkat i produktionen av annonsen sättet är den nya bilden ett resultat av ett har emellertid klargjort att bilden närmast är att avancerat bildarbete med hjälp av ny teknik. I betrakta som en sammansatt bild. Bilden, som vilken utsträckning ljuger en sådan bild? Att påminner en hel del om den tidigare bilden av det bilden visar inte har inträffat behöver i och landstingsrådet Knut Nilsson och borgarrådet för sig inte innebära att budskapet som bilden Mats Hulth, är ett resultat av ett flertal olika förmedlar är lögnaktigt. Det är svårt att frigö- aktiviteter. Gruppen med män är först foto- ra sig från den inarbetade traditionen med

78 fotografier som visar någon aspekt av verklig- Efter några dagar, den 11 september, gick The heten. Hur skall vi lära oss att förhålla oss på Daily News ut och beklagade bildpublicer- ett kritiskt sätt till sammansatta bilder? ingen. Bilden var manipulerad. Man hade helt I början av september år 2000 genomförde enkelt satt ihop två olika bilder. Trots att den FN slutfasen av det så kallade millenniemötet nya, sammansatta bilden, hade en liten text i New York. 150 ledande politiker från hela som förklarade att det var en fotoillustration världen var samlade för att komma överens hade många läsare blivit lurade. Kritikerna om hur man skall kunna stärka och bredda menade att bildmanipulationer av det här sla- freden. I samband med en lunch tog Kubas get kan underminera tilltron till journalisti- ledare Fidel Castro initiativ till att skaka hand ken. En synpunkt som delas av många. med USA-presidenten Bill Clinton. Den 6 sep- Man kan undra hur många fall av bild- tember år 2000 hade den amerikanska tid- manipulering som verkligen blir upptäckta? ningen The Daily News en bild som visar hur Kan vi lita på bilderna? Hur kan vi avsöja fiff- president Bill Clinton och Kubas ledare Fidel let? Hur kan vi bäst ”skydda” oss från att bli Castro är på väg att skaka hand med varand- manipulerade i till exempel nyhetsrapporte- ra. Vita huset förnekade först ihärdigt alla ryk- ringen? Hur många fall av bildmanipulering ten om att ett möte hade ägt rum. Efter att blir anmälda för etisk prövning? Man kan ögonvittnen hade trätt fram och bekräftat också undra varför tidningar fortsätter med handslaget var dock personalen vid Vita huset bildmanipulering? Det är ju uppenbarligen en tvungna att bekräfta detta politiskt laddade viss risk att deras trovärdighet blir lidande. handslag, en sensation, en öppning till mer Har läsarna blivit avtrubbade? Varför fortsät- avspända politiska relationer mellan de båda ter vi att köpa dessa tidningar? Kanske är det länderna. Läsarna fick emellertid snart klart för så att människor inte längre bryr sig? Vad har sig att bilden var falsk eftersom det inte funnits studenter egentligen för uppfattningar om någon fotograf närvarande vid mötet. bildmanipulering?

79 UPPFATTNINGAR

Under våren 2000 medverkade studenter vid En del av beskrivningarna innehåller synony- Avdelningen för Informationsdesign inom mer. Ganska många beskrivningar innehåller Mälardalens Högskola i Eskilstuna i en studie likartade uttryck. Andra försökspersoner be- om hur de uppfattar frågeställningar som har skriver sändarens förmodade syften med att med bildmanipulering att göra. Studenterna genomföra bildmanipulering. Dessa beskriv- fick besvara följande fem frågor. ningar representerar alltså ett annat perspektiv på begreppet bildmanipulering än den 1. Hur vill du definiera begreppet bildmani- första gruppen. pulering? Beskrivningarna visar att det är mycket 2. I vilka medier förekommer, enligt din upp- stor spridning i uppfattningarna om vad bild- fattning, bildmanipulering? manipulering innebär. De mest frekventa ver- 3. Hur vanligt anser du att det är med bild- ben är ändra, förändra, lägga till, ta bort och manipulering? förvränga. 4. Vad tycker du om bildmanipulering? När det gäller uppfattningar om hur man 5. Tycker du att det syns om en bild är bild- definierar begreppet bildmanipulering så kan manipulerad? det vara rimligt att tänka sig att den här gruppen av studenter inte skiljer sig särskilt mycket Studenterna fyllde i sina svar på särskilda från andra grupper av studenter eller från den enkätblanketter. Totalt medverkade 186 stu- genomsnittliga befolkningen. denter i undersökningen. De 930 svaren på de fem frågorna i undersökningen redovisade Medier fler än 1 300 uppfattningar. Huruvida stud- På den andra frågan ”I vilka medier förekom- enternas uppfattningar är generellt giltiga för mer, enligt din uppfattning, bildmanipuler- en större allmänhet kan inte avgöras här. Det ing?” har studenterna svarat med 368 beskri- är dock inte sannolikt att deras uppfattningar vande uttryck för medier. De tre mest fre- om de här frågorna skulle skilja sig från geme- kventa svaren omfattar (1) tryckta medier, (2) ne mans på ett avgörande sätt. Resultaten tv-program och (3) ”alla” eller ”de flesta” redovisas här kortfattat. medier där bilder förekommer. När det gäller uppfattningar om i vilka Definitioner medier som bildmanipulering förekommer så Studenternas svar på den första frågan ”Hur kan det vara rimligt att tänka sig att den här vill du definiera begreppet bildmanipuler- gruppen av studenter inte heller i detta fall ing?” omfattar 390 verb eller beskrivande ut- skiljer sig särskilt mycket från andra grupper tryck. De allra flesta beskrivningarna handlar av studenter eller från den genomsnittliga om att sändaren på något sätt ändrar i bilden. befolkningen.

80 Förekomst förekommer i vissa medier. Att ”förbättra, för- På den tredje frågan ”Hur vanligt anser du att enkla och öka kvaliteten” är också acceptabelt det är med bildmanipulering?” har studenter- för flera av studenterna i den här gruppen. na lämnat 186 beskrivande svar. Nio av tio När det gäller synpunkter på bildmanipu- anser att det är ”vanligt” med bildmanipule- lering är det möjligt att den här gruppen av stu- ring; en liten grupp anser att det är ”ovanligt”. denter även i denna fråga skiljer sig från den Endast ett fåtal av studenterna känner inte till genomsnittliga befolkningen. Eftersom de här att bildmanipulering förekommer eller de har studenterna studerar informationsdesign bör ingen kommentar. de vara relativt medvetna om att bildmanipu- När det gäller uppfattningar om förekoms- lering kan förekomma och de bör ha en upp- ten av bildmanipulering är det möjligt att den fattning om huruvida det är bra eller dåligt. här gruppen av studenter skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen. Eftersom de stu- Syns det? derar informationsdesign bör de rimligen vara Den femte frågan ”Tycker du att det syns om relativt medvetna om att bildmanipulering en bild är bildmanipulerad?” avser att kart- kan förekomma. lägga i vilken utsträckning studenterna anser att de kan se på en bild om den är manipule- Åsikter rad eller inte. Mer än hälften av studenterna På den fjärde frågan ”Vad tycker du om bild- anser att de inte kan se huruvida en bild är manipulering?” har studenterna givit vitt manipulerad eller inte. Nästan en fjärdedel skilda typer av svar. En liten andel av studen- menar att det syns om en bild är bildmanipu- terna anser att det är felaktigt med bildmanipulerad. Resten ger tvekande svar. lering. En tydlig majoritet anser att det kan vara När det gäller uppfattningar om huruvida acceptabelt med bildmanipulering. Enligt flera av det syns om en bild är bildmanipulerad eller svaren är det ”sammanhanget, situationen inte så kan det vara rimligt att tänka sig att den eller syftet” som sändarna har i de enskilda här gruppen av studenter skiljer sig från den fallen som är avgörande för om man kan anse genomsnittliga befolkningen på så sätt att de att bildmanipulering är acceptabel eller inte. är mer medvetna om att bildmanipulering Studenterna accepterar även bildmanipuler- kan förekomma och att de lättare kan se när ing i vissa medier, t ex i tidskrifter, och när det det förekommer. En framtida undersökning gäller ”mode, reklam och PR”. Flera av stu- skulle kunna rikta de här fem frågorna till denterna förväntar sig att bildmanipulering andra grupper av människor.

81 AVSLUTNING

Det är uppenbart att den tekniska utveckling- Men det räcker inte med bra regler och goda en i grunden har förändrat förutsättningarna normer. Dels behöver medarbetarna inom dels för våra möjligheter att använda bilder i medierna lära sig dessa och dels behöver läsa- skilda sammanhang och dels för trovärdig- re och tittare lära sig ett kritiskt förhållnings- heten hos alla bilder. Den enskilde tidnings- sätt. För att uppnå detta är det nödvändigt att läsaren och tv-tittaren har i praktiken inte bildspråk, kritisk analys och källkritik verkli- längre någon reell möjlighet att upptäcka om gen kommer med som naturliga inslag i sko- en publicerad bild är manipulerad eller inte. lornas undervisning. Det är vår förhoppning Vi kan ju knappast räkna med att det blir bätt- att den här studien kan komma till nytta även i re i framtiden. Datortekniken utvecklas snabbt. detta viktiga arbete. Den kan bidra till att öka För varje år blir det allt lättare för var och en av medvetenheten om problemet. oss att själva skapa och bearbeta bilder och att Det är tänkbart att kommande generatio- sedan göra dessa tillgängliga för andra på ner, som dels växer upp med alltmer avance- Internet. rade datorer och dels tidigt lär sig att använda Den här studien visar tydligt att det finns dem, utvecklar ett friare och mera obundet svårigheter och även missgrepp och fiffel förhållningssätt till bilder och till bildspårk än inom nyhetsrapporteringen. Men studien kla- vad dagens vuxna har. Barn som själva lär sig rar inte av att svara på frågorna: ”Hur kan vi att arbeta med bilder i datorer bör ha lättare bäst ”skydda” oss från att bli manipulerade i att förstå vad som är möjligt att göra. När bar- till exempel nyhetsrapporteringen? Kan vi lita nen växer upp kommer bilder inte längre har på bilderna? Hur kan vi avsöja fifflet?” Man någon form av ”naturlig trovärdighet” för kan ju hoppas att de etablerade medierna dem. De förväntar sig inte ens att till exempel verkligen tar sitt ansvar och lever upp till sina reklambilder ens försöker att spegla någon egna regler. Både regler och etiska normer form av objektiv verklighet. finns redan, men alla medarbetare är uppen- Vi vet ännu inte så mycket om hur bilder barligen inte medvetna om sitt stora ansvar. fungerar som språkliga uttryck. Det finns ett På sikt kan detta bristande ansvar leda till en stort behov dels av forskning och dels av trovärdighetskris för nyhetsmedierna. Om vi utvecklingsarbete och undervisning när det blir vana vid att det förekommer fiffel så kom- gäller hur bilder fungerar i olika typer av kommer vårt förtroende för medierna att minska. munikation. Mycket återstår alltså att göra.

82 SAMMANFATTNING

Det finns bilder nästan överallt. Vare sig vi vill grann beskärning och genom att skriva det eller ej så får vi ständigt många visuella bildtexter kan man påverka och styra män- intryck. Vi ser bilder i offentliga miljöer, på tv, niskors uppfattning av verkligheten i öns- på bio, i böcker, i tidningar, i tidskrifter, på för- kad riktning. packningar av olika slag och även i många andra sammanhang. Aldrig tidigare har vi haft 2. Genom att förändra vissa bildelement i syfte att tillgång till och blivit exponerade, eller utsatta, ändra bildens innehåll och därmed påverka för så många bilder som nu. Det är uppenbart, människors uppfattning av den verklighet och kanske bra, att alla bilder inte kan göra sig bilden till synes skildrar. gällande vid varje enskilt tillfälle. Många bilder drunknar faktiskt i det allmänna medie- Varje publicerad bild har varit föremål för bruset. urval, inte bara en gång utan vid flera tillfällen I takt med den mycket snabba utvecklingen innan den blev publicerad i en bok, i en tid- när det gäller datorer och datorprogram riske- ning eller i något annat medium. Olika perso- rar bilder, särskilt fotografier, att mista sin tra- ner uppfattar och beskriver en och samma ditionella trovärdighet eftersom det är allt lät- händelse på skilda sätt. Fotografer, journalis- tare att manipulera bilder och manipulera vår ter, redigerare och grafiska formgivare gör olika uppfattning om innehållet i bilderna. Det går prioriteringar och skilda urval. Detta leder till många gånger inte att se på en bild om den är att läsarna och tittarna får helt olika förutsätt- manipulerad eller om den är äkta. Den här ningar för att tolka vad som verkligen har studien diskuterar olika aspekter av begreppet hänt vid en viss händelse. bildmanipulering. Vad innebär det att manipu- Det förekommer ganska ofta medvetna och lera och att vara manipulerad? Vad innebär möjligen även omedvetna fiffel, förfalskning- manipulation? Kan vi lita på de bilder som gör ar och manipuleringar av bilder genom in- anspråk på att spegla verkliga händelser och grepp i bilderna, genom riktade urval, eller skeenden? Är publicerade bilder förvanskade genom oseriösa bildtexter, som medför att och tillrättalagda för att passa vissa ändamål? läsarna blir manipulerade, lurade och vilse- På vilka sätt kan bilder vara manipulerade? ledda. Läsarna har sällan eller aldrig någon Bildmanipulering innebär att otillbörligt styra möjlighet att själva bedöma vad som hände människors uppfattning av en viss verklighet före eller efter det ögonblick som ett foto blev med hjälp av bilder. Denna otillbörliga styr- registrerat. De kan inte heller veta vad som ning kan ske på olika sätt. hände runt omkring den aktuella situationen. Med hjälp av moderna bildhanteringspro- 1. Utan att förändra några bildelement. Genom ett gram och moderna datorer kan man i princip väl genomtänkt urval av bilder, genom nog- göra vilka förändringar som helst i såväl teck-

83 ningar som fotografier och även i film- och stämma över mångfaldigande av verket – att videosekvenser med rörliga bilder. Det finns framställa kopior och att framföra verket nästan inga begränsningar alls för den som offentligt. För ”bildstöld” som sker uppsåtli- har nödvändiga kunskaper och tillgång till gen eller av grov oaktsamhet är straffet böter rätt utrustning. Några tusen bilder med olika eller fängelse i högst två år. standardbakgrunder och standardförgrunder, De etiska reglerna för press, radio och tv tar som skildrar olika typer av landskap, stads- bestämt avstånd från manipulering eller för- miljöer, personer, växter, djur m m går att kom- falskning av bildens innehåll genom beskär- binera till ett oändligt antal helt eller delvis ning, montage eller missvisande bildtexter. nya bildmotiv. Här uppstår förstås intressanta Det är inte tillåtet att utge icke autentiska bil- etiska frågor, som inte är triviala och inte hel- der för att vara dokumentariskt äkta material. ler på något sätt lätta att besvara. Den som köper bilder har ansvar för att dessa Digitalt manipulerade fotografier började inte blir missbrukade. Trots dessa regler före- dyka upp i dagspressen i mitten av 1980-talet. kommer tydliga övertramp alldeles för ofta. Introduktionen av digitala bilder och elektro- Såväl fotografer som tecknare och deras nisk överföring av bilder har haft en genom- organisationer fastställer i sina leveransvillkor gripande effekt, dels på hur man hanterar bil- att publicerade bilder skall vara korrekta. De der i de olika produktionsleden, dels på hur som köper rättten att publicera bilderna får läsarna uppfattar bilderna. Den tekniska ut- inte utnyttja dessa på ett missvisande sätt. De vecklingen har i grunden förändrat förutsätt- får heller inte göra bildmontage eller retu- ningarna för trovärdigheten hos fotografier. schering på elektronisk väg så att detta vilse- Fotografier behöver inte längre ha en naturlig leder eller lurar läsaren eller tv-tittaren. Utan förankring i filmbaserade original. I princip uttryckligt tillstånd från bildrättsinnehavarna kan man nu göra ändringar i en bild när som har man idag inte rätt att förändra innehållet i helst, från ögonblicket för själva fotografer- några bilder. ingen ända fram till det att bilden är publice- Det är uppenbart att den tekniska utveck- rad. Läsaren har inte längre någon möjlighet lingen i grunden har förändrat förutsättning- att upptäcka om en publicerad bild är mani- arna dels för våra möjligheter att använda bil- pulerad eller inte. der i skilda sammanhang och dels för trovär- Fotografilagen upphörde den 1 juli 1994, då digheten hos alla bilder. Den enskilde tid- bestämmelserna om rätten till fotografier ningsläsaren och tv-tittaren har i praktiken övergick till upphovsrättslagen. De ekonomi- inte längre någon reell möjlighet att upptäcka ska och ideella intressen som fotografer, för- om en publicerad bild är manipulerad eller fattare, tecknare, tonsättare och andra upp- inte. Vi kan ju knappast räkna med att det blir hovsmän har är skyddade av lagen om upp- bättre i framtiden. Datortekniken utvecklas hovsrätt till litterära och konstnärliga verk snabbt. För varje år blir det allt lättare för var (Upphovsrättslagen, URL, SFS 1960:729). och en av oss att själva skapa och bearbeta bil- Sedan 1 januari 1996 är konstnärliga verk der och att sedan göra dessa tillgängliga för skyddade under resten av upphovsmannens andra på Internet. liv plus ytterligare 70 år. Många verk är alltså Den här studien visar tydligt att det finns skyddade i mer än 120–130 år. Skyddet är svårigheter och även missgrepp och fiffel inom internationellt. Den ekonomiska rätten inne- nyhetsrapporteringen. Men studien klarar inte bär ensamrätt för upphovsmannen att be- av att svara på frågorna: ”Hur kan vi bäst

84 ”skydda” oss från att bli manipulerade i till viktiga arbete. Den kan bidra till att öka med- exempel nyhetsrapporteringen? Kan vi lita på vetenheten om problemet. bilderna? Hur kan vi avslöja fifflet?” Man kan Det är tänkbart att kommande generatio- ju hoppas att de etablerade medierna verkli- ner, som dels växer upp med alltmer avance- gen tar sitt ansvar och lever upp till sina egna rade datorer och dels tidigt lär sig att använda regler. Både regler och etiska normer finns dem, utvecklar ett friare och mera obundet redan, men alla medarbetare är uppenbarli- förhållningssätt till bilder och till bildspårk än gen inte medvetna om sitt stora ansvar. På sikt vad dagens vuxna har. Barn som själva lär sig kan detta bristande ansvar leda till en trovär- att arbeta med bilder i datorer bör ha lättare dighetskris för nyhetsmedierna. Om vi blir att förstå vad som är möjligt att göra. När bar- vana vid att det förekommer fiffel så kommer nen växer upp kommer bilder inte längre ha vårt förtroende för medierna att minska. någon form av ”naturlig trovärdighet” för Men det räcker inte med bra regler och goda dem. De förväntar sig inte ens att till exempel normer. Dels behöver medarbetarna inom reklambilder försöker att spegla någon form medierna lära sig dessa och dels behöver läsare av objektiv verklighet. och tittare lära sig ett kritiskt förhållningssätt. Vi vet ännu inte så mycket om hur bilder För att uppnå detta är det nödvändigt att bild- fungerar som språkliga uttryck. Det finns ett språk, kritisk analys och källkritik verkligen stort behov dels av forskning och dels av ut- kommer med som naturliga inslag i skolornas vecklingsarbete och undervisning när det gäl- undervisning. Det är vår förhoppning att den ler hur bilder fungerar i olika typer av kom- här studien kan komma till nytta även i detta munikation. Mycket återstår alltså att göra.

85 PICTURE MANIPULATION A Summary Rune Pettersson

There are pictures almost everywhere. Regard- control of people's perception of a given reali- less of our wishes, we are constantly confron- ty through the use of pictures. This improper ted with numerous visual impressions. We see control can occur in various ways. pictures in public places, on tv, at the cinema, One way does not involve changing any in books, newspapers and periodicals, on picture element. People's perception of reality various types of packaging and in many other can be influenced and steered in a desired contexts as well. Never before have we had direction through well-considered selection access and been exposed to – or the victims of of pictures, careful trimming as well as lea- – as many pictures as exist today. It is obvious, ding captions. By changing certain picture ele- and perhaps a good thing, that all pictures are ments in order to alter picture contents, one not salient at every separate occasion. Many can affect people's perception of the reality the actually drown in the general media noise. picture appears to depict. Concurrent with the rapid development of Every published picture has been subject to computers and computer programmes is the selection, not just once, but on several occa- growing risk that pictures – particularly pho- sions before being published in a book, tographs – will lose their traditional credibili- newspaper or other medium. Different people ty as it becomes easier to manipulate them as perceive and describe a given event in diffe- well as our perception of their contents. It is rent ways. Photographers, journalists, editors often impossible to see whether a picture is and graphic designers have different prioriti- manipulated or authentic. The present study es and make separate selections. This means discusses different aspects of the concept of that readers and viewers have completely dif- picture manipulation. What does it mean to ferent opportunities to interpret what has actu- manipulate and to be manipulated? What ally happened in connection with a given event. does manipulation imply? Can we trust pictu- Conscious and perhaps even unconscious res that claim to mirror real events and deve- deception, falsification and manipulation of lopments? Are published pictures distorted pictures – through tampering, biased selec- and arranged so as to serve certain purposes? tion or improper captions – occur rather often, In what ways can pictures be manipulated? resulting in readers being manipulated, delu- Picture manipulation implies the improper ded and misled. Readers are seldom or never

Rune Pettersson, Ph.D, is Professor of Information Design at Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden. He is Past President of the International Visual Literacy Association, IVLA, Vice President of the International Institute of Information Design, IIID, and Adjunct Professor at Appalachian State University in the US.

86 able to judge for themselves what has happe- and other originators of creative works are ned before or after the moment a photograph protected by the copyright law relating to lite- was taken. Nor do they know what occurred rary and artistic works (Copyright Act, URL, in proximity to the situation in question. SFS 1960:729). Since 1 January 1996, artistic Using modern computers and graphics works are protected for the originator's entire processing programs, one can, in principle, life plus an additional 70 years. Thus, many make any conceivable change in drawings works are protected for more than 120–130 and photographs as well as in moving pictu- years. This protection is international. The res on film and video. For a person with the economic right implies the sole right of the necessary skills and access to the right equip- originator to determine duplication of the ment, there are almost no limitations. Thous- work – the making of copies and presentation ands of pictures of various standard back- of the work in public. For "picture theft" grounds and foregrounds – depicting diffe- occurring intentionally or through gross neg- rent types of landscapes, city environments, ligence, the penalty is fines or imprisonment people, plants, animals, etc. – can be combi- for up to two years. ned to form an endless number of entirely or The ethical rules for the press, radio and tv partly new picture motifs. In this context, clearly take exception to manipulation or fal- naturally, interesting ethical questions arise, sification of picture content through trim- which are neither trivial nor in any way easy ming, montage or misleading captions. Pre- to answer. senting inauthentic pictures as though they Digitally manipulated photographs began were real documentary material is forbidden. to appear in the daily press in the mid-1980s. The party purchasing the pictures is respon- The introduction of digital pictures and sible for their proper use. Despite these rules, electronic transmission of pictures has had a clear violations occur all too often. radical effect on how pictures are dealt with at Photographers and draughtsmen as well various stages of production as well as on how as their organisations stipulate in their terms readers perceive these pictures. Technical of delivery that published pictures shall be developments have fundamentally changed correct. Those purchasing the right to publish our presumptions concerning credibility in the pictures may not use them in a misleading photographs. Photos need no longer have manner. Nor may they make a picture monta- natural ties to the film-based original. Today, ge or retouch electronically such that the one can, in principle, make changes in a pictu- results can mislead or delude the reader or re at any point, from the very moment the viewer. Today, one does not have the right to photograph is taken until it is published. The change the content of any picture without the reader is no longer able to detect whether a express permission of the holder of the right to published picture has been manipulated or that picture. not. It is obvious that technical developments The law relating to photography ceased to have fundamentally changed conditions for be in effect on 1 July 1994, at which point regu- our ability to use pictures in different contexts lations concerning the right to photographs as well as for the credibility of all pictures. In were subsumed under the copyright laws. practice, individual newspaper readers and tv The financial and idealistic interests of photo- viewers no longer have any real opportunity graphers, authors, draughtsmen, songwriters to discover whether a published picture has

87 been manipulated. We can hardly count on media. To achieve this, pictorial communica- this situation improving in the future. Com- tion, critical analysis and source criticism puter technology is developing rapidly. With must become a real and natural feature of each passing year, it becomes easier for anyone teaching in the schools. It is our hope that the to create and revise pictures, and to then make present study can be used in this important them accessible to others on the Internet. educational effort as well as to help increase The present study has shown clearly that general awareness of the problem of picture difficulties, as well as mistakes and deception, manipulation. exist within news reporting. But the study It is conceivable that future generations – cannot help us to answer the questions: "How growing up with increasingly advanced com- can we best 'protect' ourselves from being puters and learning to use them early in life – manipulated through, for example, news will develop a freer and more independent reporting? Can we trust the pictures we see? approach to pictures and pictorial communi- How can we expose deception?" We can, of cation than that characterising adults of today. course, hope that the established media actu- Children who learn to work with pictures on ally assume their responsibilities and live up computers should find it easier to understand to their own rules. Rules and ethical norms are what can be done. When these children are already in place, but it is evident that all peo- grown, pictures will no longer have any ple working in media are not aware of the gre- "natural credibility" for them. They will not at responsibility they bear. In the long run, this expect, for example, that advertisement pictu- lack of responsibility could lead to a credibili- res even attempt to reflect any form of objecti- ty crisis for the news media. If we become ve reality. At this point, we know little about accustomed to deception, our trust in the how pictures function as communicative media will diminish. expressions. There is a great need for research, Good rules and norms, however, are not development work and education regarding enough. What is also needed is that people the role of pictures in various types of com- working in media learn them, and that rea- munication. Thus, much is left to be done. ders and viewers adopt a critical approach to

88 REFERENSER

Allén, S. (1986). Svensk Ordbok. Uppsala: Communication, August 9–12, Jyväskylä, Språkdata och Esselte Studium. Finland. Allén, S. (Red.). (1996). Nationalencyklopedins Becker, K., Ekecrantz, J. och Olsson, T. Ordbok. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. (2000). Picturing politics. Visual and textual Alling-Ode, B. och Tubin, E. (1993). Falska formations of modernity in the Swedish press. kort? Bilden i dataåldern. Stockholm: Stockholm: Stockholms universitet, JMK, Styrelsen för psykologiskt försvar. Journalistik, medier och kommunikation. Anderberg, T. (2000). Etiken i fokus. Bildleverantörernas Förening. (1999). Rätt I R. Nordlund (Red.). Nyhetsbilder–etik– och Pris. Handbok vid bildhantering och video- påverkan. Stockholm: Styrelsen för produktion med BLF:S cirkaprislista. Tullinge: psykologiskt försvar. Meddelande 154. Bildleverantörernas Förening. Andersson-Ek, P., Andréasson, K. och Cifuentes, L. , Myers, L. J. och McIntosh, K. Edwardson, Å. (1999). Göra tidning. (1998). Selective Data Analyses, Photo Stockholm: Ordfront. Manipulation, and Honest Message Design. Journal of Visual Literacy, Autumn Aronsson, K. (1983). Verklighetens mångtydig- 1998, Volume 18, Number 2, 165-174. het och pekbokens begränsningar. Om bild och begrepp i språkläromedel. I L. Gustavsson och Cornell, J. (1972). Bilden och berättelsen. H. Hult. (Red.). Text och bild i läromedel, I S. Lidman och A. M. Lund. (1972). SIC 4, 7–24. Linköping: Universitetet i Berätta med bilder. Stockholm: Bonniers. Linköping. Tema Kommunikation. Cronström, J. (1997). Våld som aktualitet. En Barry, A-M. (1998). The Joe Camel Story: jämförande kvalitativ studie av nyhetsinslag Tobacco Industry Manipulation and the Neces- som skildrar våld i svensk television. Paper sity for Visual Intelligence. Paper presented presented at The 13th Nordic Conference at Viscom 12, Winter Park, CO, June 26. for Research on Mass Communication, August 9–12, Jyväskylä, Finland. Becker, K. (1996). Pictures in the Press: Yester- day, Today, Tomorrow. I U. Carlsson (Red.). Dwyer, F. M. (1972). A Guide for Improving Medierna i samhället Igår idag imorgon. Visualized Instruction. State College, PA: Göteborg: NORDICOM-SVERIGE. Learning Services. Becker, K. (1997). The Picture’s Place in 20th Erfors, S. och Idenstedt, O. (1997). Viktoria Century Journalism. An Overview of the utvikt på falska bilder. Expressen, 10 april, Swedish Press. Paper presented at The 13th 6–7. Nordic Conference for Research on Mass

89 Evans, M. A. , Watson, C. , och Willows, D. M. Harrie, A. (1999). Vardagsetik,. Stockholm: (1987). A Naturalistic Inquiry into Illustrations SJF, Svenska Journalistförbundet. in Instructional Textbooks. I H. A. Houghton Hedgecoe, J. (1994). John Hedgecoe’s New Book och D. M. Willows. (Eds.). The Psychology of of Photography. London: Dorling Kindersley Illustrations: Vol 2. Instructional Issues, 53 - 85. Limited. I svensk översättning Hedgecoe, J. NY: Springer-Verlag. (1995). Stora fotoboken. Västerås: ICA Fetveit, A. (1997). The digitalized screen: revisi- Förlaget AB. ting the issue of indexicality. Paper presented Helgesson, B. (1989). Bilder i läromedel, at The 13th Nordic Conference for Research författarsynpunkter. Stockholm: Stockholms on Mass Communication, August 9–12, Universitet. Konstfack, Institutionen för Jyväskylä, Finland. bildpedagogik. Fichtelius, E. (1997). Nyhetsjournalistik. Hjelte, G. , Johanson, K. och Åbyhammar, M. Tio gyllene regler. Stockholm: Sveriges (1996). Marknadsföringslagen i praxis. Utbildningsradio AB. Stockholm: Konsumentverket. Freedberg, D. (1989). The Power of Images. Illustratörcentrum. (1990). 57 illustrationer Studies in the History and Theory of Response. till en novell av Niklas Rådström. Svart på Chicago and London: The University of Vitt, 1. Chicago Press. Ingemann, B. (1997). Fotografiet i skyggen – Ghersetti, M. och Hvitfelt, H. (2000). Slutet opplevelsens politik. Paper presented at The på sagan. Prinsessan Dianas död i press, radio 13th Nordic Conference for Research on och tv. Stockholm: Styrelsen för psyko- Mass Communication, August 9–12, logiskt försvar. Rapport 178. Jyväskylä, Finland. Grünbaum, C. (1997). Språkbladet. Stockholm: ISO 14021:1999. (2000). Miljömärkning och Dagens Nyheter, Läsarservice. miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ Göthe, E. (1989). Fredlösa fotografer. II miljömärkning). Stockholm: SIS Förlag. Expressen, 28 juni, s. 29. Johansson, G. (1984). Om Palme varit Göthlund, A. och Tellgren, A. (1999). Sovjetledare... Expressen, 18 feb, 26. En traditionell bildform i ett nytt medium: Killander-Braun, L. (1997). ”Vi” och ”dom” i Modebilder på Internet. Presentation vid svensk dagspress 1925, 1955, 1987 och 1995. 14e Nordiska konferensen för medie- och Paper presented at The 13th Nordic kommunikationsforskning. Kungälv Conference for Research on Mass 14–17 augusti. Communication, August 9–12, Hadenius, S. (2001). TV4 gjorde sitt Jyväskylä, Finland. jobb bättre än SVT. Dagens Nyheter, Larssen, A. K. , och Skagert, P. (1982). Hur 14 september, A3. fungerar annonser? Aftonbladets Haglund, E. (1983). Bilden i språkundervisning Annonstest, Södertälje. -Den outtalade entydighetens syndrom. Leth, G. och Thurén, T. (2000). Källkritik för I L. Gustavsson, och H. Hult. (Red.). Text och Internet. Stockholm: Styrelsen för bild i läromedel, SIC 4, 25-38. Linköping: psykologiskt försvar. Rapport 177. Universitetet i Linköping. Tema Kommuni- kation.

90 Levin, J. R. , Anglin, G. J. och Carney, R. N. Styrelsen för psykologiskt försvar. Rapport (1987). On empirically validating functions 176. of pictures in prose. I D. M. Willows, och Ohlsson, S. (2000). Inledning. I R. Nordlund H. A. Houghton (Eds.). The Psychology of (Red.). Nyhetsbilder–etik–påverkan. Illustration: Vol. 1. Basic Research. New York: Stockholm: Styrelsen för psykologiskt Springer-Verlag. försvar. Meddelande 154. Lidman, S. (1966). Bildning i bildåldern. Olsson, T. (1997). Journalistik som politik. Året Malmö: Förlagshuset Norden. i bild 1925, 1955, 1987 och 1995. Paper pre- Lidman, S. och Lund, A. M. (1972). Berätta sented at The 13th Nordic Conference for med bilder. Stockholm: Bonniers. Research on Mass Communication, August Lindell, K. (1993). Goda bilder – och onda. 9–12, Jyväskylä, Finland. Pressens Tidning 17, 9–13. Paul, H. (2000). Den bildjournalistiska etiken i Lundberg, B. (2000). En sån kolossal bluff. praktiken. I R. Nordlund (Red.). Nyhets- Expressen 19 maj, 26–27. bilder–etik–påverkan. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Meddelande 154. Marknadsdomstolen. (1993). Marknads- domstolens avgöranden - 1971/1973- Pettersson, R. (1984). Picture legibility, readabi- 1984/1985; 1986. Stockholm : Norstedts lity and reading value. I A. D. Walker, R. A. juridik. Braden, och L. H. Dunker (Red.): Enhancing human potential. Readings from the 15th Annual Marknadsdomstolen. (1994). Marknads- Conference of the International Visual Literacy domstolens avgöranden - 1971/1973- Association. Blacksburg, Virginia. 92–108. 1984/1985; 1986-. - Stockholm : Norstedts juridik . Pettersson, R. (1985). Intended and perceived image content. Presentation at the 17th Marsh, P. O. (1983). Messages That Work: A Annual Conference of the International Guide to Communication Design. Englewood Visual Literacy Association. I L. W. Miller Cliffs, NJ: Educational Technology Publica- (Ed.). Creating Meaning. Readings from the tions. Visual Literacy Conference at California McDougall, A. (1990). Picture editing och State Polytechnic University at Pomona. layout a guide to better visual communication. Pettersson, R. (1986). Image – Word – Image. Viscom Press. School of Journalism. Uni- Journal of Visual Verbal Languaging. Fall versity of Missouri. Columbia. 1986, 6, 2, 7–21. Melin, L. (1986). Text, bild, lexivision. En studie Pettersson, R. (1989). Visuals for Information: i text-bild-samverkan i en lärobok. Stockholm: Research and Practice. Englewood Cliffs, NJ: Stockholm University, Department of Educational Technology Publications. Nordic Languages. Pettersson, R. (1993). Visual information. Melin, L. och Pettersson, R. (1991). Bildtexter Englewood Cliffs. N. J. : Educational i läroböcker. Stockholm. Stockholms Univer- Technology Publications. sitet: Nordiska Språk. Nordström, G. Z och Åstrand, A. (1999). Från löpsedel till webb. En studie av den iscensatta nyheten i papperstidningar. Stockholm:

91 Pettersson, R. (1998). Image Functions in Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr Information Design. Presentation at The 30th 125-150 1997. Stockholm: Gotab. Annual Conference of the International Pressens opinionsnämnd. (1998). Ärende nr Visual Literacy Association. The University 1-28 1998. Stockholm: Gotab. of Georgia, Athens, Georgia, October 21- 25, Pressens opinionsnämnd. (1998). Ärende nr 1998. Published in: R. E. Griffin, W. J. Gibbs, 29-52 1998. Stockholm: Gotab. och B. Wiegman (Eds.) 1999: Visual Literacy In An Information Age. International Pressens opinionsnämnd. (1998). Ärende nr Visual Literacy Association. 53-69 1998. Stockholm: Gotab. Pettersson, R. (2001). Trovärdiga bilder. Pressens opinionsnämnd. (1998). Ärende nr Stockholm: Styrelsen för psykologiskt 70-93 1998. Stockholm: Gotab. försvar. Rapport 180. Pressens opinionsnämnd. (1998). Ärende nr Pollock, G. (1993). Kvinnor efterlyser. 94-117 1998. Stockholm: Gotab. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3-4, 8. Pressens opinionsnämnd. (1998). Ärende nr Pressens opinionsnämnd. (1996). Ärende nr 118-139 1998. Stockholm: Gotab. 1-24 1996. Stockholm: Gotab. Pressens opinionsnämnd. (1999). Ärende nr Pressens opinionsnämnd. (1996). Ärende nr 1-28 1999. Stockholm: Gotab. 25-44 1996. Stockholm: Gotab. Pressens opinionsnämnd. (1999). Ärende nr Pressens opinionsnämnd. (1996). Ärende nr 29-54 1999. Stockholm: Gotab. 45-72 1996. Stockholm: Gotab. Pressens opinionsnämnd. (1999). Ärende nr Pressens opinionsnämnd. (1996). Ärende nr 55-77 1999. Stockholm: Gotab. 73-102 1996. Stockholm: Gotab. Pressens opinionsnämnd. (1999). Ärende nr Pressens opinionsnämnd. (1996). Ärende nr 78-97 1999. Stockholm: Gotab. 103-128 1996. Stockholm: Gotab. Pressens opinionsnämnd. (2000). Ärende nr Pressens opinionsnämnd. (1996). Ärende nr 1-19 2000. Stockholm: Gotab. 129-153 1996. Stockholm: Gotab. Pressens samarbetsnämnd. (1999). Spelregler Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr för press, radio och tv. Stockholm: TU 1-23 1997. Stockholm: Gotab. Service AB. Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr Quistbergh, F., Malm, R., Olsson, B., Mallik, 1-23 1997. Stockholm: Gotab. I., Fegan, A., Dielemans, J., Wolf, A., Huor, J. och Udovic, A. (2001). Medierna Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr ljög om Göteborg. Expressen, 14 juli, 3. 24-45 1997. Stockholm: Gotab. Ramsey, I. L. (1989). Primary children’s Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr ability to distinguish between illustrative 46-73 1997. Stockholm: Gotab. styles. JVL, 9(2), 69–82. Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr Rieber, L. P. (1994). Computers, Graphics, och 74-99 1997. Stockholm: Gotab. Learning. Madison: Brown och Benchmark Pressens opinionsnämnd. (1997). Ärende nr Publishers. 100-124 1997. Stockholm: Gotab.

92 Ritchin, F. (1990). In Our Own Image. New Sonesson, G. (1992). Bildbetydelser. Inledning York: Aperture. (Översatt till svenska 1991: till bildsemiotiken som vetenskap. Lund: Bildens förändrade värld. Stockholm: Media Studentlitteratur. produktion.) Svensson, C-A. , Stenlund, A. , Brink, T. och Roos, A. M. (1913). Hem och hembygd Ström, L-E. (1996). Praktisk marknadsrätt. Sörgården. Stockholm: Albert Bonniers Stockholm: Norstedts juridik. Förlag. Faksimil 1981. Stütz, G. (2000). SPFs förord. I R. Nordlund Rowbotham, S. (1973). Women´s Conscious- (Red.). Nyhetsbilder–etik–påverkan. Stock- ness, Man´s World. London holm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Saettler, L. P. (1968). A history of instructional Meddelande 154. technology. New York: McGraw-Hill. Thunqvist, P. A. (1993). Fotografering. I P. A. Saettler, L. P. (1990). The evolution of American Thunqvist och S. Teste (1993). Bildhantering. educational technology. Englewood, NJ: Tullinge: Bildleverantörernas Förening. Libraries Unlimited. Thurén, T. (1997). Källkritik. Stockholm: Scherer, J. C. (1975). You can’t believe your Almqvist och Wiksell. eyes: Inaccuracies in the photographs of White, J. (1983). Mastering Graphics. New North American Indians. Studies in the York: Bowker. Anthropology of Visual Communication, 2 (2), Wileman, R. E. (1993). Visual Communicating. 67-79. Englewood Cliffs, NJ: Educational Techno- Sims-Knight, J. E. (1992). To Picture or Not logy Publications. to Picture: How to Decide. Visible Language, Winn, W. (1993) Instructional design and 26, 3, 325-388. situated learning: Paradox or partnership? Sivertsen, E. (1987). Det spissformulerte presse- Educational Technology, 33(3), 16-21. bildet. Bergen: Institutt for massekommu- Wästberg, O. (1999). Kan vi lita på våra nikasjon, Arbeitsrapport nr 3. ögon? Arbetet Nyheterna, augusti, samt SJF. (1999). Vardagsetik,. Stockholm: Svenska www.wastberg.nu Journalistförbundet. Skott, S. (1988). Sovjet erkänner bildförfalsk- ningar. Dagens Nyheter, 25 april. Smith, C. Z. (1998). The Questionable Uses of 19th Century Photographs in Visual Research: Wisconsin Death Trip as Case Study. Journal of Visual Literacy, Vol. 18, Nr. 1, 47-60. Sogstad, K. (1997). Aprillsnarr, manipulerte avisbilder og manipulert virkelighet. Paper presented at The 13th Nordic Conference for Research on Mass Communication, August 9–12, Jyväskylä, Finland.

93 BILAGA Urval

Hur väljer man bilder till en nyhet där det inte Nyheter är exempel på tidningar som hade finns några bilder som beskriver själva hän- relativt små illustrerade artiklar. Avesta Tid- delsen? Följande exempel visar att detta urval ning, Fagersta-Posten, Folket, Jönköpings-Pos- tydligen sker på flera olika sätt och troligen ten, Norra Västerbotten, Östgöta Correspon- efter skilda kriterier inom olika tidningar. Un- denten hade ingenting på förstasidan men der natten till midsommarafton år 2000 blev relativt små och illustrerade artiklar inne i tiden svensk präst brutalt rånmördad i en förort ningarna. Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs till staden Entebbe i Uganda. Prästen var i Tidning hade en relativt omfattande brödtext Afrika för att bygga upp ett biståndsprojekt inne i tidningen, men ingen bild. Dagens och skulle möta en grupp medarbetare på Nyheter, Falu Kuriren och LT, Länstidningen flygplatsen. TT sände ut ett kort meddelande Södertälje, Sydsvenska Dagbladet och Svenska om mordet den 23 juni. Dagbladet hade varsin liten notis utan någon Denna tragiska händelse har fått mycket bild. Norrtelje Tidning och Östersundsposten varierande utrymme i svensk press. Flera tid- är exempel på tidningar som inte nämnde ningar har berättat om händelsen redan på händelsen alls. förstasidan. I inlagorna varierar utrymmet i I 32 undersökta tidningsexemplar från 28 28 undersökta tidningar, från 40 cm2 till mer tidningar, spridda över hela landet fanns det 30 än 1500 cm2. Den 25 juni beskrev Arbetet, Göte- illustrationer. Av dessa var 21 porträttbilder i borgs-Posten, Dagens Nyheter och Svenska olika versioner av prästen. De övriga bilderna Dagbladet händelsen samt skrev något om visade i tre fall kartor, samt svenska flaggan på bakgrunden i korta texter utan några bilder. halv stång med kyrkan i bakgrunden, en god Samma dag hade Aftonbladet och Expressen vän till prästen, kyrkan i hemförsamlingen, ett stora reportage med fem respektive fyra illu- kondoleansbord med ett tänt ljus, prästgården, strationer. Reportaget i Aftonbladet är det samt en faksimil med en bild från ett reportage största i det studerade materialet som omfat- innan resan till Afrika. När det gäller porträtt- tade en notis på förstasidan och cirka en och bilderna så var en av dessa publicerad två gång- en halv sida i inlagan. Dagen efter hade tider i färg. En annan var publicerad nio gånger i ningar från hela landet, som Arbetet, Barome- svartvitt. Den tredje porträttbilden var publice- tern, Hälsingekuriren, Nerikes Allehanda, Norr- rad fem gånger i svartvitt och fem gånger i färg. köpings Tidningar, Norrländska Socialdemo- De publicerade porträttbilderna varierade kraten, Sala Allehanda, Upsala Nya Tidning starkt främst i storlek, men även när det gäller och Vestmanlands läns tidning, Värmlands beskärning. Den största av de här bilderna Folkblad, relativt stora, illustrerade artiklar. (13,6x15,0 cm) är drygt sextio gånger större än Gotlands Allehanda och Södermanlands den minsta (2,2x1,5 cm).

94 Olika format. De nio olika formaten av den ena porträttbilden, här förminskade 50 procent, dvs areorna är här en fjärde- del av motsvarande bilder i tidningarna.

Bilderna tar upp rätt stor andel av utrymmet har beskrivit denna tragiska händelse, var och för respektive artikel, från 10 till 28 procent av en i stor utsträckning på sitt eget sätt. arean på förstasidor med bilder, och från 2 till Det är alltså mycket stora skillnader i hur 46 procent av arean i de inlagor som har bilder. de olika tidningarna har beskrivit den här spe- Rubriker och luft kring rubrikerna varierar cifika händelsen, såväl när det gäller den totala från 28 till 90 procent av arean på förstasidor, arean som fördelningen mellan bilder, texter och från 8 till 47 procent i inlagorna. Utrymmet och rubriker. Vi kan se ett samband mellan för den löpande texten och bildtexterna i de storlek på artikeln och antal bilder relaterat till illustrerade artiklarna varierar från 27 till 81 den geografiska hemvisten för de olika tid- procent i inlagorna. Händelsen är alltså illu- ningarna: liten TT-notis, lite större utrymme i strerad med flera olika typer av motiv. Det är riksspridda morgontidningar, ännu större mycket troligt att även flera andra tidningar utrymme i berörda lokal/regionaltidningar,

95 mindre utrymme i lokal/regionalpress längre När man ser efter hur olika personer beskriver bort från den lokala basen. Tabloidtidningarna en viss händelse visar det sig att de ofta bryter mönstret utifrån sina speciella förut- använder samma bilder i flera olika storlekar. sättningar. Man kan nog konstatera att det I det tidigare refererade exemplet med präs- inte är nödvändigt att använda några bilder ten som blev mördad i Uganda blev två por- för att berätta om just den händelsen. trättbilder publicerade i vardera nio olika tid- Stickprov i flera olika tidningar vid andra ningar. Expressen hade samma porträttbild händelser ger anledning att misstänka att såväl på förstasidan som i inlagan. De 19 bil- ovanstående mönster är vanligt förekomman- derna varierade mycket starkt såväl i storlek de. De olika tidningarnas läsare får alltså vitt som i beskärning (se bilden nedan). De här bil- skilda förutsättningar för att kunna bilda sig derna upptog också mycket varierande andel sina uppfattningar om vad som händer i värl- av arean för respektive diskurs. Bildarean den, varför det har hänt och vilka konsekven- varierade från 7 till 41 procent. Dessa exempel ser händelser kan få. När man studerar ett visar tydligt att det finns en stor variation i hur antal tidningsartiklar som beskriver samma medarbetare på tidningsredaktioner använ- händelse blir det uppenbart att dessa artiklar der sig av bilder. berör oss på olika sätt.

96 SPFs SENASTE RAPPORTER 180 Pettersson, Rune: Trovärdiga bilder. Stockholm 2001. 179 Larsson, Larsåke & Nohrstedt, Stig Arne (Red.): Göteborgsbranden 1998. En studie om kommunikation, rykten och förtroende. Stockholm 2000. 178 Ghersetti, Marina & Hvitfelt, Håkan: Slutet på sagan: Prinsessan Dianas död i press, radio och tv. Stockholm 2000. 177 Leth, Göran & Thurén, Torsten: Källkritik för Internet. Stockholm 2000. 176 Nordström, Gert Z & Åstrand, Anders: Från löpsedel till webb: En studie av den iscensatta nyheten i papperstidningen. Stockholm 1999. 175:1 Sandberg, Helena & Thelander, Åsa: Miljöhot och medborgaroro: En rapport om Hallandsås hösten 1997. Stockholm 1998. 175:2 Arvidson, Peter: Åsjäveln biter tillbaka: Lokalbefolkningens upplevelse av händelserna vid tunnelbygget kring Hallandsåsen. Stockholm 1998. 175:3 Palm, Lars: Hallandsåstunneln som tvistefråga, kris och förtroendeproblem. Stockholm 1998. 175:4 Dahlgren, Peter, Carlsson, Gunilla & Uhlin, Lars: Mediernas bevakning av händelserna vid Hallandsåsen hösten 1997. Stockholm 1998.

97 SPFs SENASTE MEDDELANDEN 160 Bennulf, Martin: Opinion 2001 Nya hot och risker. Den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret. Stockholm 2001. 159 Palm, Lars & Nilsson, Anna: Föreställningen började innan publiken anlänt: En analys av regeringens folkbildningsinsats om EMU. Stockholm 2001. 158 Norling, Anna: Olycksplats Borlänge bangård. Stockholm 2001. 157 Maleˇsiˇc Marjan: Peace Support Operations, Mass Media, and the Public in former Yugoslavia. Stockholm 2000. 156 Stütz, Göran: Opinion 2000. Den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret. Stockholm 2000. 155 Åkerström, Marja: Sanning eller konsekvens? Argument och perspektiv i mediedebatten under 1998 och 1999 om den svenska underrättelse- och säkerhetstjänstens personalkontroller. Stockholm 2000 154 Nyhetsbilder–etik–påverkan: En antologi. Stockholm 2000. 153 Nydén, Michael: Myndigheter, Internet och integritet. Stockholm 2000.

98 BILDMANIPULERING

Aldrig tidigare har vi exponerats för så många bilder som nu. Men kan vi lita på att bilder som gör anspråk på att spegla verkliga händelser eller skeenden verkligen gör det? Med dagens datateknik kan bilden istället användas för att manipulera åsikter och den verklighet den till synes återger kan vara ett tillrättalagt falsarium med syfte att påverka eller vilseleda betraktaren.

På vilka sätt kan bilder vara manipulerade? För att besvara den frågan kan inte enbart själva bilden fokuseras utan också andra omständigheter måste beaktas, t ex urvalet av bilder, bildredigeringen, bilden i sin kontext, bildtexter. Detta är några av de faktorer som illu- streras och diskuteras i den här studien.

Rune Pettersson är professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola i Eskilstuna.

Styrelsen för

PSYKOLOGISKT FÖRSVAR Box 2195, 103 15 Stockholm www.psycdef.se Information, Solna 2001. Tryckindustri Grafisk design: ArtoDito. Tryck: 100