Kandidatuppsats

Att ’begreppa’ islamofobi - En begreppsutredande studie av begreppet islamofobi

Författare: Johan Lind Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Jonas Svensson Termin: HT16 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2RKÄ06

Abstract as a concept has grown in popularity but is still controversial. This essay categorizes and analyses 153 scientific articles’ definition of the concept Islamophobia. It proposes two different categories which the definitions can be put in. First there is micro- islamophobia which includes definitions that defines islamophobia as an emotional or cognitive phenomenon. The focus here is on an individual level. The second category is macro- islamophobia, which focuses more on a structural level, and includes definitions of islamophobia as an /discourse or islamophobia as racism. The essay concludes that these two different ways of defining islamophobia are complementary rather than competing. Negative emotions or cognitions do not appear from nowhere and an ideology needs a foundation in individuals. Nyckelord islamofobi, begreppsanalys

Innehåll 1. Inledning ...... 1

1.1 Introduktion ...... 1

1.2 Syfte & frågeställning ...... 3

1.3 Tidigare forskning ...... 3

1.4 Material & metod ...... 5

1.5 Teoretiska utgångspunkter ...... 7

2. Bakgrund ...... 10

3. Resultat & analys ...... 12

3.1 Odefinierad islamofobi ...... 12

3.2 Mikro-islamofobi ...... 15

3.2.1 Emotionell islamofobi ...... 15

3.2.2. Kognitiv islamofobi ...... 16

3.3 Makro-islamofobi ...... 19

3.3.1 Ideologisk/diskursiv islamofobi ...... 19

3.3.2 Rasism ...... 21

3.4 och/eller muslimer? ...... 23

4. Konkluderande reflektion ...... 26

Referenser ...... 27

Material ...... 28

Bilaga 1: Sammanställning ...... 38

1. Inledning

1.1 Introduktion

Hur kommer då framtiden att te sig? […] Allt tyder på att islamofobiska attityder, hatbrott, politiska utspel och exkluderingspraktiker kommer att öka under de närmaste åren. Vi kommer att se mer av förbudspolitik, kravpolitik, symbolpolitik riktad mot muslimers synliga närvaro. Talet om att sätta stopp för muslimsk invandring, ta kontroll över förorterna, registrera och kartlägga muslimer, kriminalisera religiösa åsikter och förbjuda Koranen, slöjor, moskéer och minareter kommer att bli allt mer normaliserat.1

Citatet ovan är den framtidsprognos som religionshistorikern Mattias Gardell gjorde 2010 gällande framtiden för muslimers situation i boken Islamofobi. Det förefaller som om Gardell skulle kunna göra en lysande karriär som siare eftersom den senaste tiden på många sätt kan sägas inneburit en makaber tid för muslimer.

”Bränn din slöja – vägra bli förtryckt”. Det är uppmaningen som ges till unga muslimska tjejer i Sverige av integrationscoachen Bassam Al-Baghdady och författaren Soheila Fors i deras debattartikel på Nyheter24. Författarna konstaterar obehindrat tillika onyanserat att slöjan idag symboliserar ”kvinnofientliga religiösa och kulturella uttryck” och att dess funktion är att ”inskränka kvinnans frihet och förminska hennes roll och betydelse som en människa.” I anslutning till debattartikeln ställs frågan om huruvida läsaren instämmer med dess innehåll och 1404 svarar ja och 47 nej. 2

I Frankrike 2016 tvingades badande kvinnor av polis att klä av sig sin .3 Flera städer har infört förbud mot burkinin, med motiveringar som sträckte sig från hygienaspekter, ’respekt’ för fransk sekularism ända till att det skulle föreligga en ökad risk för terrordåd.4 Förbuden underkändes av högsta förvaltningsdomstolen men trots det fortsatte avhysningar av burkiniklädda strandbesökare. Frankrikes ståndpunkt gällande muslimska kvinnors klädedräkt utgör inget undantag utan det är troligt att fler länder kommer att annonsera ett förbud mot muslimska kvinnors klädesplagg.5 När Angela Merkel konstaterade att heltäckande slöja inte är acceptabelt i Tyskland och begärde ett förbud mot klädseln svarade auditoriet med ljudliga

1 Gardell 2010:257. 2 Al-Baghdady & Fors 2017-01-22. 3 Flores 2016-08-24. 4 de la Reguera 2016-08-15. 5 Lagerwall 2016-08-28. 1 och bifallande handklappningar.6 Den ständigt gnagande oron för de muslimska kvinnornas klädesplagg förefaller vara ihållande, om inte rentav tilltagande.

En inte helt obetydlig händelse i sammanhanget, eller för planeten Tellus i övrigt, är att Donald Trump har svurits in som den 45:e presidenten i Amerikas förenta stater. Inom loppet av en vecka genomförde han en presidentorder som innebär en strangulation av allt flyktingmottagande under fyra månader samt ett inreseförbud under tre månader för medborgare från sju länder med den gemensamma faktorn att de har muslimsk majoritetsbefolkning: Iran, Irak, Libyen, Jemen, Somalia, Sudan och Syrien. Inreseförbudet inbegriper således 134 miljoner människor. Åtgärder ska tas för att säkerställa att inga personer med illvilliga avsikter ska tillåtas tillträde till landet.7 Rudy Giuliani, som var delaktig i utformandet av ordern, har uppgett att Trump från start kallat ordern för ’a Muslim-ban’ och att han blev ombedd att sammansätta en kommitté som skulle utreda hur det skulle kunna ske på ett lagenligt tillvägagångssätt.8 Beslutet möttes av omfattande protester. Demonstranter slöt upp runt om på landets flygplatser efter att flyktingar gripits och inresande hindrats från att komma in i landet.9 Flera domstolar kommer troligtvis att utmana beslutet som misstänks vara lagstridigt.10 Parallellt med detta visar opinionsmätningar att det finns ett folkligt medhåll för beslutet.11

Slutligen är det ytterligare en händelse som inte kan lämnas onämnd i sammanhanget, nämligen moskéskjutningen i , Kanada, i januari 2017. Sex personer miste livet och 18 skadades, varav fem behandlas med intensivvård, när skottlossning bröt ut inne i moskén där mer än 50 personer samlats för kvällsbönen. Kanadas premiärminister fördömde händelsen som en terroristattack.12 Attentatet beskrivs som ett av de värsta riktat mot muslimer i ett västerländskt land.13

De ovanstående händelserna är ett slumpmässigt axplock av medialt uppmärksammade exempel på oroande symbolpolitik till disfavör för muslimer, men även ett än mer alarmerande fall som resulterade i dödlig utgång. Begreppet islamofobi tycks aldrig vara så aktuellt som i denna stund, samtidigt som det råder en besvärande brist på konsensus kring dess innebörd. Att

6 Dearden 2016-12-06. 7 Bolling 2017-01-29. 8 Hensley 2017-01-29. 9 Flores 2017-01-29. 10 Bolling & Svahn 2017-01-19. 11 Bolling 2017-01-31. 12 Kassam 2017-01-30. 13 Flores 2017-01-31. 2 fastslå vad som utgör en hatisk och tillika sinister inställning gentemot muslimer och vad som består av en uppriktig men likväl välvillig kritik av specifika föreställningar inom islam tycks vara ett närmast utsiktslöst företag. Emellertid har begreppet uppkommit till följd av att det finns en prekär realitet som behöver etiketteras och adresseras. Följaktligen bör begreppet islamofobi inte överges. Snarare behöver det anta utmaningen och bemöta kritiken så att det kan förfinas. För om begrepp utgör linser som låter oss identifiera och observera sakförhållanden är detta en avgörande angelägenhet. Uppsatsen kan liknas med en putsduk som avser att rengöra samhällsvetenskapens glasögon, som blivit igenimmade av begreppsförvirring, genom att undersöka hur begreppet har begagnats i vetenskapliga studier för att på så vis kartlägga vad som har kommit att innefattas i begreppet islamofobi.

1.2 Syfte & frågeställning

I denna uppsats klarläggs och systematiseras det hur begreppet islamofobi har definierats i 153 stycken vetenskapliga artiklar med ’islamophobia’ i titeln som varit åtkomliga via Google Scholar. Uppsatsens frågeställning lyder:

▪ På vilka sätt har begreppet islamofobi definierats i vetenskapliga artiklar?

1.3 Tidigare forskning

Även om islamofobi är ett relativt nytt begrepp är den mängd som har skrivits om fenomenet omfattande. Begreppet har aktualiserats vid åtskilliga empiriska undersökningar och belysts från en rad olika perspektiv. Många som har begagnat begreppet har endast gjort ett kort uppehåll vid begreppsbestämningen för att sedan raskt gå vidare till själva undersökningen. Andra har uppehållit sig vid begreppsutredningen utan att gå steget vidare genom att applicera begreppet på ett empiriskt material. Det är några utav de senare författarnas handlingssätt som kommer att presenteras här, det vill säga begreppsutredande studier av islamofobi. Eftersom även dessa författaress definitioner ingår som material i min studie så kommer deras forskning och resultat endast kort presenteras här, för att senare i uppsatsen lyftas igen. Det finns ingen begreppsutredning av islamofobi, som kommit till min kännedom, av samma omfattning som denna uppsats, utan de flesta utredningar av islamofobi har försökt klargöra begreppsoredan med utgångspunkt i ett mindre omfångsrikt material.

3

Historikern Fernando Bravo López beskriver i artikeln Towards a definition of Islamophobia: approximations of the early twentieth century hur begreppet islamofobi emanerade och definierades vid förra sekelskiftet.14 Där redogör han för hur konstnären Étienne Dinet och författaren Slimane ben Ibrahim samt Alain Quellien, tjänsteman i den franska kolonialmakten, begagnade och definierade begreppet.15 López konklusion är att dessa tidiga författare menade att islamofobi innefattade tron att islam och muslimer är oförsonliga och absoluta fiender mot kristendomen, kristna, Europa och européer och islamofobi bidrog till att skissera denna bild av fientlighet, oavsett om det skedde på religiösa eller etniska grunder. López konkluderar att denna tidiga begreppsbestämning utav islamofobi är möjlig att tillämpa även i samtiden.16

I artikeln What Is Islamophobia and How Much Is There? Theorizing and Measuring an Emerging Comparative Concept undersöker Erik Bleich, professor i statsvetenskap, hur begreppet islamofobi har använts i den offentliga och akademiska debatten. Målet med artikeln är att utveckla en konkret och användbar vetenskaplig definition av islamofobi, vilket tar sin utgångspunkt i Gary Goertz teori om begreppsbestämning. Hans förslag på definition lyder ”indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or ”.17

Det kan konstateras att det förekommer två likheter mellan denna uppsats och Bleichs artikel. Den första är att det finns en viss överlappning gällande materialet. Detta handlar dock endast om ett par artiklar och då Bleichs artikel har 6 år på nacken och bygger på mindre omfattande material vållar denna punkten knappast några större svårigheter. Den andra likheten handlar om våra teoretiska utgångspunkter. Bleich utgår som sagt från Goertz men han nämner i en fotnot att han även har influerats av John Gerrings kriterier för en god begreppsbestämning, vilket även är denna uppsats teoretiska utgångspunkt.

14 Bravo López 2011:556. 15 Bravo López 2011:560–566. 16 Bravo López 2011:68-69. 17 Erik Bleich 2011:1581-1585. 4

1.4 Material & metod

Det vore ingen överdrift att påstå att det finns mycket skrivet kring islamofobi. En indikator på detta är att det vid en sökning på ’islamophobia’ i Google Scholar ungefär står 26 600 träffar till ens förfogande.18 Det vore en överväldigande ansträngning att inkludera samtliga träffar som inberäknas i sökningen, då sökningen även inkluderar träffar där ordet ’islamophobia’ möjligtvis endast förekommer en gång. Det kan anses försvarligt att inte definiera ett begrepp som inte står i fokus för studien och endast nämns i förbifarten. För att hantera problemet med att på förhand avgöra hur betydelsefullt begreppet kommer vara i sökträffarna har jag begränsat mig till artiklar med ’islamophobia’ i titeln. Att inkludera ’islamophobia’ i titeln indikerar på att begreppet kommer att ha en central betydelse.

Utöver att ’islamophobia’ ska inkluderas i titeln kommer endast vetenskapliga artiklar inkluderas i materialet. Att undersöka utomvetenskapliga uppfattningar kring innebörden av islamofobi, exempelvis genom debattinlägg, skulle ha styrkan att de ligger närmare de vardagliga föreställningarna av begreppet. Emellertid är jag intresserad av begreppets vetenskapliga användbarhet, vilket blir svårt att komma åt med den lättillgängliga och medryckande diskussion som utspelar sig i den offentliga debatten. Den vetenskapliga ambitionen att operera med precision gör det därmed lämpligare att begränsa mig till vetenskapliga artiklar.

Vid sökningen har det också förekommit andra former av skriftalster utöver vetenskapliga artiklar med ’islamophobia’ i titeln som har exkluderats, så som rapporter, debattinlägg, förord, blogginlägg, avhandlingar och diverse studentuppsatser. Att förord, debatt- och blogginlägg inte inkluderas beror på att de inte lever upp till kravet om vetenskaplig stringens och även rapporterna har ofta en normativ utgångspunkt. Avhandlingar och studentuppsatser lever förvisso upp till detta kriteriet men de har exkluderats av tidsmässiga skäl.

Materialet som ligger till grund för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgörs såldes av vetenskapliga artiklar, skrivna på engelska, med ’islamophobia’ i titeln som varit åtkomliga i fulltext via Google Scholar. Det totala antalet artiklar som har granskats är 153 stycken och sträcker sig tidsmässigt från 1999 till februari 2017. Med reservation för eventuella försummelser, ska detta inkludera samtliga vetenskapliga artiklar, som svarar mot de uppställda

18 Sökningen gjordes 2017-02-27. En sökning som gjordes två veckor tidigare gav ungefär 25 900 resultat, vilket indikerar att begreppet fortsätter att vara aktuellt. 5 kriterierna. Givetvis kan det förekomma andra begreppsutredande studier av begreppet som inte inkluderas då dessa inte svarar mot urvalsprinciperna.

Utifrån omfånget på uppsatsens material kan det konstateras att diskussionerna kring fenomenet islamofobi är omfattande, och då utgör vetenskapliga artiklar med ’islamophobia’ i titeln endast en bråkdel av allt som har skrivits inom forskningsfältet. Detta innebär att islamofobi har belysts från en rad olika perspektiv och applicerats på åtskilligt empiriskt material. Detta till trots är ämnet långt ifrån uttömt och det finns sannerligen åtskilligt kvar att sysselsätta sig med. Denna uppsats kommer dock inte applicera begreppet islamofobi på något empiriskt material med syftet att nå fram till yttranden om hur verkligheten förhåller sig, utan uppsatsen kommer stanna vid själva utredningen av begreppet islamofobi. Således är uppsatsen en begreppsutredande studie. Processen vid en begreppsutredande studie kan enligt Esaiasson m.fl. schematiseras i fem steg:

1) Sök reda på och samla in det som har skrivits om begreppet 2) Sortera de olika begreppsdefinitionerna som finns och vaska fram det som ser ut att vara kärnan respektive det som skiljer sig åt mellan olika definitioner 3) pröva huruvida en eller flera definitioner är logiskt konsistenta 4) pröva huruvida en eller flera definitioner är möjliga att operationalisera och är fruktbara att använda i empirisk forskning 5) ta om möjligt ställning för den ”bästa” begreppsdefinitionen.19

Processen att erhålla material har redan redovisats ovanför. Det andra steget i arbetsgången har genomförts genom en kritisk begreppsanalys, där ett begrepps innebörd klarläggs genom att klarlägga dess karaktäristika eller attribut. Därigenom tydliggörs vad begreppet inbegriper och vad som hamnar utanför dess ramar. 20 Denna del av processen har emellanåt varit mödosam. Åtskilliga artiklar har inte varit explicita med sin definition av begreppet och funderingen kring hur pass implicit en definition kan tillåtas vara har vållat mäkta tankeverksamhet. Flera andra artiklar har definierat begreppet på så vis att den täcker in flera aspekter och då har ofta en avvägning av var tyngdpunkten i definitionen ligger behövts göras. Slutprodukten av detta delmoment syns i Bilaga 1: Sammanställning, där samtliga artiklars definitioner redogörs samt kategoriseras. Steg tre och fyra behandlas under resultat- och analysavdelningen, där illustrerande och/eller problematiserande exempel på definitioner presenteras och diskuteras. Resonemang kring det femte och slutliga steget förs i den konkluderande reflektionen, där även uppsatsens val av kategorisering överläggs.

19 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:35. 20 Segesten 2012:102. 6

1.5 Teoretiska utgångspunkter

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt vid analysen av de olika definitionerna av begreppet islamofobi är statsvetaren John Gerrings ’criterial framework’:

1. Familiarity How familiar is the concept (to a lay or academic audience)? 2. Resonance Does the chosen term ring (resonate)? 3. Parsimony How short is a) the term and b) its list of defining attributes (the intension)? 4. Coherence How internally consistent (logically related) are the instances and attributes? 5. Differentiation How differentiated are the instances and the attributes (from other most-similar concepts)? How bounded, how operationalizable, is the concept? 6. Depth How many accompanying properties are shared by the instances under definition? 7. Theoretical utility How useful is the concept within a wider field of inferences? 8. Field utility How useful is the concept within a field of related instances and attributes?

Tabell 1: Gerrings kriterier för begreppslig godhet.21

Det första kriteriet handlar om i vilken utsträckning ett begrepp samt dess definition överensstämmer med eller avviker från det gängse bruket av begreppet, både i vardagsspråket och inom ett specialiserat språksammanhang. Det bör finnas en tydlig överensstämmelse mellan den nya och gamla definitionen av ett begrepp. För att uppfylla kriteriet är det lämpligt att försöka att inkorporera så många av termens redan fastställda betydelser som möjligt, eller åtminstone undvika motsägelser bland dessa. Att utelämna ett perifert, till skillnad från ett centralt, kännetecken vid en begreppsbestämning innebär att den lever bättre upp till kravet om igenkänning. Angående själva valet av term som ska beteckna det fenomen definitionen avser ska en alltid i första hand utröna redan befintliga alternativ. Neologismer, språkliga nybildningar, är den största överträdelsen mot kriteriet om igenkänning, men kan i somliga fall vara nödvändiga eftersom det inte finns någon beteckning i det rådande vokabulär.22

Med resonans, det andra kriteriet, menar Gerring att ett begrepp bör klinga tilltalande. Kravet på resonans kan ofta uppfyllas genom att åberopa andra närliggande begrepp, exempelvis med gemensamt suffix, som tillsammans kan frambringa en mer omfattande typologi. Önskan att använda sig av schvungfulla begrepp har emellertid en förmåga att krångliga till

21 Gerring 1999:367. 22 Gerring 1999:368-369. 7 igenkänningskriteriet genom att försöka uppfinna nya eller använda exotiska termer när det finns okonstlade alternativ som fyller samma funktion. Trots att hänsynstagandet till resonanskriteriet riskerar att komma i konflikt med de övriga kriterierna bör det tas i beaktande vid bildandet av begrepp. Detta eftersom begrepp inte endast eftersträvar klarhet utan också kraft, vilket uppnås genom genklang så väl som dess innebörd.23

För det tredje bör definitionen av ett begrepp, detta gäller även termen som sådan, hållas kort och koncist. Begrepp är att betrakta som förkortningar, som inte bara besparar oss tid eller underlättar diskussioner utan också ökar vår förståelse för ämnet i fråga. Således är bra begrepp kärnfulla och omfattar inte ändlösa definitioner. Fördelarna med att tillfoga ytterligare attribut till ett begrepp måste vägas mot kriterier om ’parsimony’, snålhet.24

Att de attribut som definierar ett begrepp bildar en sammanhängande enhet, det vill säga kriteriet om intern koherens, är det fjärde kriteriet. Definitioner som urskiljer den ’essentiella’ innebörden är de mest koherenta. Att finna den innersta kärnan innebär att en urskiljer det viktigaste attributet och/eller det kännetecken som alla andra är beroende av. En problematik som kan uppstå är att ett begrepps attribut blir motsägelsefulla. I somliga fall ligger dock inte problemet i att begreppets attribut är motstridiga, utan att de istället saknar anknytning med varandra. Vid sådana tillfällen kommer begreppet vara mångtydigt. 25

Differentiering, eller bundenhet, är det femte kriteriet och behandlar frågan om hur ett begrepp relaterar till andra snarlika begrepp. God differentiering uppnås genom att begreppet har klara gränser gentemot andra begrepp inom samma fält medan en bristande dito innebär att begreppet överlappar in i närliggande begrepp. Det handlar om att motivera varför inte ett alternativt begrepp skulle kunna användas. Differentiering hänvisar dels till den betydelsemässiga aspekten, hur tydliga definitionens gränser är, dels det ’fysiska utrymmet’, i vilken grad ett begrepps gränser i tid och rum är klart avgränsade. Således säger en duglig definition inte blott vad ett begrepp är utan även vad det inte är. Det bör göras en viktig åtskillnad mellan differentiering och operationalisering, att göra ett begrepp mätbart. Även om ett differentierat begrepp också är möjligt att operationalisera så är målsättningen vid begreppsbildning och operationalisering olika. Syftet med begreppsbildning är att välja ut termer, attribut och entiteter

23 Gerring 1999:370. 24 Gerring 1999:371-372. 25 Gerring 1999:373–374. 8 som ska definieras medan operationalisering har som mål att bestämma vilka indikatorer som är ska användas.26

Det sjätte kriteriet, djup, handlar om effektiv kommunicering. Begreppet ska fungera som en genväg för att benämna flera likartade fall genom att på ett lyckat sätt bunta ihop kännetecken. Ett lyckat begrepp lyckas definiera en klass av entiteter som lämpligen låter sig betecknas under en enda term. Ju fler egenskaper som delas av fenomenen i begreppsomfånget, desto ’djupare’ är ett begrepp.27

Begrepp utgör byggstenarna i teoretiska konstruktioner och av den anledningen bör de bedömas utifrån deras teoretiska nytta, vilket är det sjunde kriteriet. Inte sällan saknar begrepp mening om de inte placeras in i ett större teoretiskt ramverk, vilket omvänt innebär att ett begrepp kan visa sig vara användbar inom ett bredare klassifikationssystem. Detta innebär inte att en smal definition av ett begrepp per automatik har större teoretisk nytta, utan även breda definitioner kan ha inneha teoretisk duglighet.28

Det avslutande kriteriet, ’field utility’, handlar om ett begrepps funktion inom ett semantiskt fält. En begreppsbestämning görs inom ett semantiskt fält, vilket innebär att en definition av ett begrepp måste förhålla sig till närliggande begrepp. Eftersom det är lätt att låna från redan befintliga och närliggande begrepp finns det en risk att dessa lämnas innehållslösa, vilket innebär att en bör undvika att inskränka på angränsade begrepp. Vidare är det önskvärt att inte endast utvärdera användbarheten av den nya begreppsbestämningen utan också göra det med de begrepp som kan ha påverkats. Hög grad av ’field utility’ uppnås genom att ett begrepp ökar, eller åtminstone gör så liten skada som möjligt, på närliggande begrepps användbarhet.29

26 Gerring 1999:375–379. 27 Gerring 1999:379–380. 28 Gerring 1999:381–382. 29 Gerring 1990:382. 9

2. Bakgrund

Rötterna till begreppet islamofobi går att finna omkring förra sekelskiftet då några franskspråkiga författare identifierade en attityd mot islam och muslimer som de betecknade ”islamofobi”. 30 Somliga anför att Étienne Dinet och Slimane ben Ibrahim var de första att bruka begreppet i deras alster L’Orient vu de l’Occident från 1918. Även om detta inte tycks stämma, en redogörelse av Alan Quelliens tidigare bruk av begreppet följer nedan, är den likväl relevant att presentera eftersom Dinets och Ibrahims användning av begreppet är den som vanligtvis citeras i den moderna debatten när forskare vill visa på begreppets rötter.

Förvisso redogör författarna ingen tydligt uttalad definition men något kan ändock sägas om deras syn på begreppet. En bristfällig beskrivning av islam och profeten lever inte upp till kriterierna för att klassificeras som islamofobi, inte ens ifall den är nedsättande. Istället ska islamofobi förstås som de drivkrafter som berättigar en missvisande beskrivning av islam. Dessa kan sägas bestå av en fientlig inställning gentemot islam och synen på islam som en antagonist som med nödvändighet bör bekämpas.31

Alain Quellien är den författare som kan betraktas som den första att leverera en explicit definition av termen. I sin avhandling La politique musulmane dans l’Afrique occidentale française från 1910 är han inne på liknande tankespår som Dinet och Ibrahim. Där definierar han islamofoben som ”all the authors who consider Islam an implacable enemy of the Europeans”32. Islamofobi innebär således en syn på islam som en oförsonlig fiende för européerna vilket i förlängningen medför en fientlig inställning gentemot islam. Då muslimer utgör förkroppsligandet av islam är en fientlig syn på islam ofrånkomligen en fientlig syn på muslimer.

Trots att termen islamofobi har sitt ursprung från förra sekelskiftet var det först på 1990-talet som termen blev mera allmänt känd och systematiskt använd. Det skedde i och med att tankesmedjan the Runnymede Trust presenterade rapporten Islamophobia – a challenge to us all från 1997, som har varit tongivande när islamofobi konfereras.33 Chris Allen konstaterar att begreppet i dagsläget används flitigt, både inom akademin och utanför exempelvis via media,

30 López 2011:568. 31 López 2011:560-562. 32 López 2011:563. 33 Allen 2007:144 & Otterbeck & Bevelander 2006:21. 10 och även om islamofobi kan sägas vara kringgärdat av bristande klarhet är det här för att stanna. Således är det högst angeläget att uppnå konsensus kring begreppets innebörd.34

34 Allen 2007:167. 11

3. Resultat & analys

Den följande redovisningen och analysen av resultaten tar sin utgångspunkt i sammanställningen som finns i Bilaga 1. Där presenteras samtliga artiklar som har granskats och deras placering i den kategorisering som har konstruerats. I det följande avsnittet kommer emellertid inte samtliga artiklar att presenteras utan istället ligger fokus på de olika kategorier som konstruerats för att kunna visa på de variationer som påträffats vid definitionen av islamofobi. Innebörden av varje kategori kommer att redogöras för och illustrerande samt problematiserande exempel kommer belysas.

Avsnittet är strukturerat på så vis att till en början presenteras och diskuteras de artiklar som har lämnat begreppet obestämt och därmed kvalificerats till kategorin ’Odefinierad islamofobi’. Därefter följer kategorin ’Mikro-islamofobi’, där definitioner som har ett mer mikro- eller individperspektiv på islamofobi har placerats. Begreppsbestämningar har här ett fokus på individers emotioner och kognition. Nästkommande grupp av definitioner har betecknats ’Makro-islamofobi’ och här hamnar definitionernas brännpunkt på ett makro- eller strukturperspektiv, exempelvis genom att betrakta islamofobi som ett ideologiskt/diskursivt fenomen eller som anti-muslimsk rasism. Slutligen diskuteras frågan huruvida begreppet islamofobi ska inbegripa enbart islam som eller muslimer som grupp, eller om båda ska ges utrymme vid begreppsbestämningen.

3.1 Odefinierad islamofobi

Även om det i sig inte är en definition av islamofobi så är avsaknaden av en begreppsbestämning ett viktigt resultat att belysa, och därmed har kategorin ’Odefinierad islamofobi’ konstruerats. Det bör omgående medges att det inte alltid har varit helt enkelt att placera in en artikel i denna kategori. Ett huvudbry som ofta gjorde sig påmint var hur implicit en definition kunde tillåtas vara. Att exempelvis använda sig av synonymer, så som anti-Muslim och anti-Islam, har inte godtagits som begreppsbestämning. Den främsta anledningen till detta är att sådana synonymer strängt taget inte klarlägger innebörden i begreppet, men en annan orsak till att utesluta ord som anti-Muslim är att de, om en ska vara prudentlig, skulle kunna avse något annat än islamofobi.35

35 Ett undantag från denna regel är definitioner som gör tydliga kopplingar mellan islamofobi och rasism, vilka behandlas senare i uppsatsen, genom att exempelvis använda uttryck som ’anti-Muslim racism’ synonymt med islamofobi, då det i sådana fall tillförs en väsentlig implikation i utbytesordet. 12

I sin undersökning av intersektionalitet mellan att vara både kvinna och muslim observerar Barbara Perry kvinnors särskilda utsatthet för ”anti-Muslim ” och talar generellt om ”anti-Muslim violence” samt ”anti-Muslim imagery”. Dessa benämningar får sedan sällskap av formuleringen ”Islamophobic violence”.36 En kan anta att hon använder uttrycken synonymt med varandra, vilket emellertid är en undermålig begreppsprecisering på samma sätt som om en skulle förtydliga vad som menas med en kalkylator genom att svara miniräknare. Kalkylator skulle nämligen kunna syfta på yrkestiteln kalkylator eller kalkylingenjör, en person som sysslar med kalkylering. Även om orden är utbytesord krävs en bestämning av vad som gör något till just en kalkylator/miniräknare, exempelvis att det är ett handhållet elektroniskt instrument som kan utföra matematiska uträkningar. Korteligen, ekvivalenta uttryck är inte behjälpliga när innebörden av begreppen ska klarläggas.

En viktig notering att göra är att flera av artiklarna som har placerats i denna kategori inte lämnar begreppets innebörd helt utan avseende. Det är inte ovanligt att författare för en dialog kring och förhåller sig till andra författares definitioner, begreppets bakgrund eller en genomgång av problematiken som kringgärdar begreppet. Trots detta lämnas inget besked om vilken definition som kommer nyttjas i studien och följaktligen klassificeras de som odefinierade. Begreppskritik är inte ekvivalent med begreppsbestämning. Två författare som tillämpat detta förfarande är Fred Halliday och islamforskaren Sindre Bangstad.

Fred Halliday problematiserar en syn på islamofobi där historiska händelser används för att förklara den nuvarande fientligheten mot muslimer. Han förklarar att ”[t]he past provides a reserve of reference and symbol for the present, it does not explain it.”37 Därmed får islamofobiforskningen inte tillåtas bli kontextlös genom att det historiska, sociala och politiska sammanhanget försummas. Vidare kritiserar han begreppet för att det riskerar att hamna i en islamsyn som påminner om den som kännetecknar islamofobi, nämligen att betrakta islam som monolitiskt. Detta eftersom fobin måste riktas mot någonting, i detta fall islam, vilket ger ett sken av ett islam. Därmed kan etiketten islamofobi hindra en dialog mellan kulturer då det försvårar genuin islamkritik. 38 En explicit definition från Halliday av vare sig islamofobi eller anti-muslimism lyser emellertid med sin frånvaro.

36 Perry 2014. 37 Halliday 1999:895. 38 Halliday 1999:898-899. 13

Även Sindre Bangstad gör en utomordentlig redogörelse av begreppets variationsrikedom utan att själv redovisa den definition som han prefererar.39 Efter att ha redogjort för en del av den kritik som begreppet har fått utstå konstaterar han: ”This means that it becomes all the more crucial for scholars to define and apply the term with analytical precision”.40 Kombinationen av en alldeles förträfflig begreppsdiskussion, ett fastställande av nödvändigheten av att låta bruket av begreppet präglas av analytisk precision och en frånvaro av en begreppsbestämning lämnar undertecknad besviken.

Vi bör erinra oss om att begreppet islamofobi är inkluderat i artiklarnas titlar och således bör det vara ett centralt begrepp för artikeln. Det är det också i många av de artiklar som har placerats under denna kategori. Exempelvis en författare som ställer frågorna om när, hur och varför islamofobi växte fram, utan att först ställa frågan ’vad’ islamofobi är.41 Flera av artiklarna i denna kategori låter begreppet islamofobi stå i fokus genom att belysa fenomenet från en rad olika perspektiv och applicera det på en stor mängd empiriskt material men aldrig genom att definiera det.

Det kan konstateras att förekomsten av begreppet i de artiklar som lämnar begreppet odefinierat varierar. Exempelvis när Tahir Abbas och Imran Awan gör en kritisk utvärdering av en av Storbritanniens terrorismbekämpningslagar och dess implikationer för islamofobi samt extremhögern, så begagnar de begreppet vid 16 tillfällen utan att ha gjort en explicit definition.42 Det får anses vara ett flitigt nyttjande av begreppet då artikeln endast är knappa tio sidor lång. Hussain Othmans artikel om hur påven Urban II sådde första fröet för islamofobi hos västerländska kristna får illustrera motsatsförhållandet. Vid en sökning efter begreppet i artikeln hittas endast fyra träffar av vilka tre ingår i titeln, abstraktet och nyckelordet och på så vis förekommer begreppet endast vid ett tillfälle i texten.43 Att påvisa påvens påverkan på islamofobi är ett högst intressant förehavande, emellertid torde det vara ett från början omöjligt företag utan att först avgränsa vad det är påven eventuellt har haft inverkan på.

En förvånansvärd stor andel av artiklarna i materialet lämnar begreppet utan definition. I vissa fall förekommer begreppet islamofobi endast någon enstaka gång, i andra fall används det desto flitigare. Oavsett är det problematiskt att inkludera begreppet i titeln. Återkommer begreppet islamofobi titt som tätt torde det vara centralt och således betydelsefullt att definiera. Används

39 Bangstad 2016:146-152. 40 Bangstad 2016:149. 41 Molyneux 2016:46. 42 Abbas & Awan 2015. 43 Othman 2014. 14 det å andra sidan sparsamt genom hela artikeln kan en fråga sig varför det överhuvudtaget bör inkluderas i titeln.

En skulle kunna tänka sig att författarna anser att islamofobi har blivit ett etablerat begrepp och att frågan kring begreppets innebörd redan blivit utredd. Även om en bortser från den stora pågående diskussionen kring innebörden av islamofobi-begreppet och att det närmast kan beskrivas som begreppsförvirring så är det brydsamt att operera med en outtalad definition. För när en begagnar ett begrepp bör innebörden av det åtminstone stipuleras. Hur lång utläggning som bör följa begreppsbestämningen beror på hur pass väletablerat begreppet anses vara. När det gäller islamofobi är det alldeles uppenbart att det erfordras en relativt ingående begreppsdiskussion.

Utifrån Gerrings kriterier på ett adekvat begrepp finns det inte så mycket att överlägga kring utan det torde vara tillräckligt med konstaterandet att förfarandet, där begreppet lämnas odefinierat, är en i högsta grad bekymmersam strategi som inte lever upp till ett enda av kriterierna.

3.2 Mikro-islamofobi

3.2.1 Emotionell islamofobi

En kategori av definitioner som har konstruerats är den där islamofobi definieras som en känsla gentemot islam och/eller muslimer. Vilken eller vilka känslor som inkluderas i definitionen varierar men det handlar genomgående om negativa känslor, så som rädsla, hat och fientlighet, och gemensamt är att det är islamofoben som hyser känslan/känslorna.

Det kan vara lämpligt att börja redogörelsen av det islamofobiska känsloregistret med den definition där islamofobi definieras som en känsla i den bredaste bemärkelsen, nämligen ”anti- Islamic feeling”.44 Ett något mer bokstavligt sätt att definiera begreppet islamofobi på är att efter ordalydelsen tudela ordet i förledet ’islam’ och suffixet ’fobi’.

Islamophia [sic!] is a combination of two words, Islam and Phobia. Islam refers to monotheistic religion or belief which states that Mohammed is the prophet of Allah (Rasulullah). Phobia is an extreme and irrational fear of a thing. Thus [sic!] Islamophobia synonymous with fear, anxiety and phobia against Muslims.45

44 Hopkins 2008:54. 45 Istriyani 2016:204. 15

Just rädsla gentemot islam och/eller muslimer är en emotion som flera andra författare också lyfter fram i sin definition av islamofobi.46 Detta kan också göras i kombination med andra emotioner jämte rädsla, så som fruktan47 och hat.48 Även en känsla av fientlighet eller fientliga attityder riktade mot islam och/eller muslimer som en definition av islamofobi inordnas här under, i somliga fall för sig självt och andra fall i kombination med någon av de ovanstående känslostämningarna.49 Andra har velat infoga ångest, oro eller ängslan som det centrala när de definierat islamofobi som ”a largely unwarranted social anxiety about Islam and Muslims.”50

I pilotstudien Mellan hat och kritik fanns kategorin ‘Islamofobi à la Runnymede Trust’ som inkluderade författare som valt en definition i enlighet med rapportens.51 Den förkortade versionen av rapportens definition lyder: ” … a useful shorthand way of referring to dread or hatred of Islam – and therefore, to fear or dislike of all or most Muslims”,52 vilket utgör ett exempel där en konstellation av känslor utgör definitionen av islamofobi. I denna uppsats har denna kategori avskaffats och författare som har valt denna definition har istället klassificerats under kategorin individuell islamofobi.53

3.2.2. Kognitiv islamofobi

De ovanstående definitionerna ringar in islamofobi med hjälp av olika negativa emotioner medan de följande begreppsbestämningarna har en mer kognitiv, eller intellektuell, framtoning. Det handlar således om olika föreställningar eller uppfattningar av islam och/eller om muslimer som kan lokaliseras i individens tankemönster.

Här placeras författare som har använt sig av The Runnymede Trusts distinktion mellan slutna och öppna uppfattningar om islam.54 Distinktionen görs utifrån åtta olika kriterier som handlar om tankar, idéer och föreställningar om islam, som presenteras i tabellen nedan:

46 Lee et al. 2009:94; Gündüz 2010:35; Buehler 2011:639; Saz 2011:479; Pratt 2011:379; Mayer 2012:137; Pratt 2015:205. 47 Abbas 2004:28. 48 Allen 2010:3, Rahim 2010:1, Mignolo 2010:37. 49 Bloul 2008:10; Ennaji 2010:17; Hödl 2010:443; Helly 2012:1; Inman, McCormack & Walker 2012:124–125; Krondorfer 2015:294. 50 Gottschalk & Greenberg 2012:84. 51 Lind 2016:9. 52 The Runnymede Trust 1997:1 53 Rehman 2003:1–2; Sheridan 2006:317; & Ali 2012:1034; Hasan 2012:56; McGinty, Sziarto, & Seymour-Jorn 2013:3f, Hidayah 2016:3. 54 Weedon 2004:78–79; Tamdgidi 2006:8; Larsson 2007:61. 16

Kriterier Slutna uppfattningar om islam Öppna uppfattningar om islam 1. Monolitisk/mångsidig Islam framställs som en monolitisk och Islam ses som något mångbottnat och statisk enhet utan förmåga att möta progressivt med inre olikheter, debatter förändringar. och förmåga till utveckling. 2. Skild/förenad Islam ses som något skilt och Islam ses som beroende av andra annorlunda – (a) utan värderingar eller trossystem och kulturer – (a) med vilka mål som är gemensamma med andra man har gemensamma värderingar och kulturer; (b) ej påverkad av andra; (c) mål; (b) påverkad av dessa; (c) utan att påverka andra. berikandes dessa. 3. Underlägsen/ Islam ses som underlägsen västvärlden Islam ses som något annorlunda än annorlunda – barbarisk, irrationell, primitiv, västvärlden, men inte som underlägsen, sexistisk. utan som en jämbördig part. 4. Fiende/partner Islam ses som våldsam, aggressiv, Islam ses som en verklig och potentiell hotande, stödjer , delaktig i partner i gemensamma projekt och i konflikten mellan kulturer. lösningen av delade problem. 5. Manipulerande/ Islam ses som en politisk ideologi som Islam ses som en genuin tro som utövas uppriktig används för att skaffa sig politiska och på ett innerligt och äkta sätt. militära fördelar. 6. Kritik av västvärlden Islamisk kritik av västvärlden avvisas Kritik av västvärlden och andra avvisas/beaktas utan reflektion. kulturer beaktas och diskuteras. 7. Diskriminering Fientliga attityder gentemot islam Debatter och uppfattningar som försvaras/ kritiseras används för att legitimera avviker från islam minskar inte viljan diskriminering och uteslutning av att bekämpa diskriminering från muslimer i samhället. uteslutning från samhället. 8. Islamofobi ses som Antimuslimska attityder accepteras Kritiska attityder till islam är föremål något naturligt/ som något naturligt och ”normalt”. för kritisk diskussion, speciellt om de problematiskt är felaktiga eller orättvisa.

Tabell 2: The Runnymede Trusts ’öppna’ respektive ’slutna’ attityder till islam.55

En variant på ‘kognitiv islamofobi’ är att definiera islamofobi som fördomar: ”… this study […] considers Islamophobia to be a form of prejudice, and offers the following definition for it: unfavorable prejudgments of Muslim individuals on the basis of their religious background.”56 En definition specificerar att det handlar om sociala och utestängande fördomar.57 En variant som ligger nära till hands är att islamofobi handlar om en stereotypisering av muslimer.58

55 The Runnymede Trust 1997:5. Översättning hämtad från Otterbeck & Bevelander 2006:22. 56 Kaya 2015:451-452. Se även Choma, Hodson, & Costello 2012:499; Cole 2007:3. 57 Dobkowski 2015:324 58 Davidson 2011:90. 17

I en artikel används distinktionen mellan öppna och slutna uppfattningar kring islam som definition men författarna menar att termen islamofobi är olycklig. De föreslår istället benämningen ’islamoprejudice’.59 Genom att behålla samma definition av fenomenet men byta beteckning mot ett mindre etablerat, görs en omotiverad överträdelse mot Gerrings kriterium om igenkänning. Även uppfyllelsen av resonanskriteriet blir bristfällig eftersom begreppet islamofobi ofta motiveras med att det besitter en viss retorisk kraft, som ’islamoprejudice’ inte kan konkurrera med, samt då det finns närliggande begrepp som homofobi och xenofobi som gör att termen placerar in begreppet i ett större sammanhang.

Detta är något som religionshistorikern Mattias Gardell erkänner även om han vänder sig emot tanken på att islamofobi ska definieras ordagrant genom att tudela begreppet:

Islamophobia is not a ‘‘phobia’’ in terms of clinical psychology; it does not denote an individual anxiety disorder or an irrational fear disproportional to the actual danger posed by the object of fear. As in the concepts ‘‘xenophobia’’ and ‘‘homophobia,’’ the suffix ‘‘phobia’’ is used in a transferred sense to connote socially, culturally, and politically produced prejudice, aversions, and against specific categories of humans, in this case Muslims.60

Denna definitionen lyfts fram i sammanhanget eftersom den har fördomar som det centrala kännetecknet men samtidigt bör den förstås utifrån ett mer strukturellt perspektiv på islamofobi, då den tydligt betonar att fördomarna produceras socialt, kulturellt och politiskt. Därav har den kategoriserats under ’Makro-islamofobi’.

I en del av definitionerna finns en kombination av att definiera islamofobi dels utifrån en emotionell aspekt, dels från ett mer kognitivt perspektiv i form av fördomar. En definition som lyckas koncentrera de flesta komponenterna som har placerats under mikro-islamofobi är följande: ”… the dread, hatred, and hostility towards Islam and Muslims perpetrated by a series of closed views that imply and attribute negative and derogatory and beliefs to Muslims.”61 Ytterligare, om än mindre inbegripande, exempel lyder: ”… the fear of or prejudiced viewpoint towards Islam, Muslims and matters pertaining to them.”62 Här lyfts dels en rädsla gentemot islam och muslimer fram, dels en mer intellektuell aspekt i form av fördomsfulla ståndpunkter. En författare har konsulterat Oxford Dictionaries som definierar

59 Imhoff & Recker 2012:813. 60 Gardell 2014:133. 61 Mason 2013:44. 62 Lorente 2010:115. Se även Erdenir 2010:28. 18 begreppet som ”dislike of or prejudice against Islam or Muslims”.63 Definitionen kombinerar den mer emotionella motviljan med fördomar.

Statsvetaren Erik Bleichs definition av islamofobi som ”indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims”64 är ytterligare en variant på en kombination av emotionell och kognitiv islamofobi. I detta fall specificeras det inte vilka emotioner som ingår utan definitionen vidgas till att inbegripa emotioner som godtyckliga samt negativa. Vidare medräknas attityder, även dessa ska vara godtyckliga och negativa, istället för fördomar. En definition som på ett liknande sett vidgar definitionen genom att inte förteckna mer detaljerat är ”Islamophobia is an essentially negative though ’cognitive, affective and conative’ posturing of individuals towards Islam and/or Muslims.”65

3.3 Makro-islamofobi

3.3.1 Ideologisk & diskursiv islamofobi

Sociologen Chris Allen, med sina åtta artiklar, är den författare som har förekommit flest gånger i materialet. I sina tidigare artiklar diskuterar han begreppet kritiskt utan att leverera en explicit definition. I artikeln ”K.I.S.S Islamophobia (Keeping it simple and stupid)” reflekterar han över begreppets innebörd utifrån en kritisk analys av the Runnymede Trusts definition. Resonemanget konkluderas med en problemformulering om hur vi kan röra oss mot en bättre definition av islamofobi. ”How do we stop ’keeping it simple and stupid‘?”66 I en senare artikel använder han sig av Forum against Islamophobia and Racisms definition av islamofobi ”…the fear, hatred and hostility directed towards Islam and Muslims”, vilket emellertid inte tycks besvara hans tidigare fråga då han medger att den är omgärdad med begränsningar.67

2010 utkommer Allens bok Islamophobia68 som tycks innehålla det slutgiltiga beskedet på hur begreppet bör definieras. Härefter vidhåller han nämligen vid definitionen av islamofobi som ett ideologiskt fenomen:

63 Fouad 2016:256. 64 Bleich 2011:1585; Bleich 2012:182. Även Sweeney & Opotow 2013:496 samt Al-Rawi 2014:154 begagnar sig av Bleichs definition. 65 Iqbal 2010:94. 66 Allen 2001; 2007; 2008:33. 67 Allen 2010b:5. 68 Allen 2010a. 19

…Islamophobia is a threefold ideological phenomenon, one where Islamophobia becomes conceived and evident in the form of systems of thought and meaning as well as through systems of signifiers or symbols which pertain to influence, impact upon or inform the social consensus about ‘the Other’. 69

Genom att definiera islamofobi på detta manér så begränsas begreppet inte nödvändigtvis till några särskilda handlingar, praktiker, diskrimineringsformer eller fördomar, utan ideologins funktion är att skapa en ’form av ordning’ som stipulerar vilka vi är och vilka vi inte är genom stigmatisering, marginalisering och intolerans. Representationer av muslimer eller islam blir ’normativa sanningar’ vare sig de är korrekta eller byggda på felaktigheter, missförstånd och förvrängningar. Islamofobi är således en form av ordning som etablerar muslimer och islam som ’de andra’.

Att islamofobi är ett ideologiskt fenomen ska, enligt Allen, förstås utifrån tre sammanhängande komponenter. Den första komponenten handlar om att det ideologiska innehållet, det vill säga den mening som tillskrivs islam och muslimer, måste förmedlas genom en rad olika handlingar, yttrande, bilder och texter som därtill måste betraktas som meningsfulla för mottagaren. Den mening som har tillskrivits och förmedlats, det vill säga det ideologiska innehållet, måste sedan vidmakthållas oupphörligen genom en rad olika ’modes of operation’. Det kan exempelvis handla om olika strategier för få föreställningar kring islam och muslimer att framstå som naturliga och eviga, ett vidmakthållande av det ideologiska innehållet. Detta förfarande utgör den andra komponenten. Den slutliga komponenten av islamofobi som ett ideologiskt fenomen är exkluderande handlingar gentemot muslimer. Det handlar om diskriminering av muslimer och islam inom den sociala, ekonomiska och politiska sfären men även våld är en potentiell utväg för exkludering.70

En nackdel med att låta islamofobi definieras som ett ideologiskt fenomen kan identifieras utifrån Gerrings kriterium om ’snålhet’. Allens definition kan knappast sägas vara kärnfull då islamofobi inte bara är ett ideologiskt fenomen utan dessutom ett trefaldigt sådant, vilket kan betraktas som en relativt besvärlig begreppsbestämning. Å andra sidan kan förfarandet sägas leva upp till kriteriet om djup, genom att definition har en bredd som låter flera olika fenomen inkluderas.

69 Allen 2014b:225. 70 Allen 2011:290-291; 2013:189-190; 2014a:146; 2014b:225-226. 20

Jasmin Zine, professor i sociologi, instämmer i sin artikel om anti-islamofobisk undervisning att definitionen av islamofobi bör ha sin utgångspunkt i ett strukturellt perspektiv. Hon menar att begreppet islamofobi blir alldeles för begränsat om det definieras som en rädsla, misstro eller hat gentemot islam och muslimer. För att undvika detta bör definition vidgas så att dessa attityder kopplas samman med individuella, ideologiska och systematiska former av förtryck som stödjer den logiska underbyggnaden för maktrelationer.71 I en annan artikel menar författaren att islamofobi förvisso resulterar i en grundlös rädsla för muslimer men att begreppet bäst hänvisar till ”a discourse that reifies and essentializes negative images of Islam, Muslims and their cultures.”72

Även Momin Rahman, professor i sociologi, ansluter sig till definitionen av islamofobi som ett ideologiskt fenomen. Han menar att islamofobi ska förstås som en västerländsk ideologisk konstruktion av icke-västerländska människor, vilket mer specifikt handlar om den koloniala diskursen Orientalism. Islamofobi blir en konsekvens som är omöjlig att undgå på grund av den ideologisk konstruktion som, kort sagt, stipulerar att Occidenten är överlägset Orienten.73 Att islamofobi är ett led i konstruktionen av den västerländska identiteten, som endast kan åstadkommas genom en fabricering av en diametralt motsatt icke-västerländsk identitet, uttrycks av en annan författare så här:

Islamophobia is a marker of westernization. Islamophobia, in both contexts signifies more than an irrational fear or hatred, rather, it becomes a means of articulating the aspirations of a western identity through their exclusion and dismissal of the 'non-western' that is the Muslim subject.74

3.3.2 Islamofobi som rasism

En del författare har valt att definiera islamofobi som rasism. Det framkommer genom påståenden som att ”Islamophobia forms the defining racism of our times”75 och ”…Islamophobia is most certainly a form of racism.”76 Kopplingen mellan rasism och islamofobi är emellertid inte alltid lika explicit.

Att islamofobi och rasism är förbundna med varandra uttrycks i några utav artiklarna tämligen lakoniskt. Artiklar som har bedömts göra på detta sätt är sådana som använt begreppet

71 Zine 2004:113-114. 72 Bouma 2011:433. 73 Rahman 2017:37-39. 74 Sian 2014:125. 75 Se exempelvis Tyrer 2008:50. 76 Uludag & Molyneux 2014:64. 21 islamofobi synonymt med exempelvis uttryck ”anti-Muslim racism”77. I en artikel undersöks massmediernas roll i den sociala reproduktionen av ”one form of racism: Islamophobia”78, utan att göra ytterligare förtydliganden av vad det innebär. Dessa former utav begreppsbestämning är förvisso inte fullt så uttömmande som en skulle kunna önska, men detta till trots har de placerats under ’islamofobi som rasism’ då de gör en tydlig koppling till att rasism är en komponent i islamofobi.

I denna kategori är det vanligt att det saknas en explicit definition av islamofobi samtidigt som ett led i begreppsbestämningen består i att placera begreppet inom rasismforskning, exempelvis en artikel som ”locates the contemporary study of antisemitism and Islamophobia squarely within the fields of race and racism.”79 Det är inte ovanligt att förhållandet mellan islamofobi och rasism undersöks och att slutsatsen är att det finns ett samband mellan islamofobi och rasism: ”[t]his article examines how the resugence of Islamophobia in contemporary society has its roots in the concept of ’race’ and the evolution of racism.”80 I ett fall definieras faktiskt begreppet islamofobi explicit som ”the hatred of Muslim people and their religion Islam”81, vilket gör att det borde kategoriseras under ’emotionell islamofobi’. Samtidigt menar författaren att vi idag behöver ta hänsyn till en ’ny’ rasism och att islamofobi utgör ett sådant exempel. Även om islamofobi är en ny benämning så har anti-muslimsk rasism funnits i århundraden. Ytterligare en annan författare menar att islamofobi är att demonisera islam och/eller muslimer genom stereotyper men samtidigt att islamofobi delar samma logik som rasism eftersom islamofobi essentialiserar en konstruerad grupp människor.82

En invändning mot att definiera islamofobi som rasism är att varken islam eller muslimer utgör en ras, utan att det handlar om en religion och dess anhängare. Den kritiken kan besvaras med att rasbegreppet aldrig har varit uteslutande en fråga om biologi utan att det alltid har varit en produkt av sociala och politiska processer.83 Det kan således fortfarande vara fruktbart att placera begreppet islamofobi inom rasismens fält. Annorlunda uttryck kan islamofobi betraktas som en ny form av rasism som betecknas ’kulturell rasism’, där fokus för islamofobin inte ligger på ras eller biologi utan på en lika fiktiv konstruktion av religiös gemenskap.84 Men det

77 Perry & Poynting 2006:1; Choudhury 2014:2; Hafez 2015:21. 78 Navarro 2010:95. 79 Meer 2013a:385. 80 Saeed 2015:150. Se även Grosfoguel & Mielants 2006; Davids 2009; Medovoi 2012. 81 Housee 2012:106. 82 Moosavi 2015a:653-654. 83 Sayyid 2011:4. 84 Schiffer & Wagner 2011:79; Cole 2014:82. 22 omvända förhållandet kan också gälla, det vill säga att islamofobi inte enbart baseras på religiösa identitetsmarkörer utan kan lika gärna baseras på markörer för ras eller etnicitet.85

3.4 Islam och/eller muslimer?

En aspekt av begreppet som inledningsvis ska belysas är huruvida det är islam, som religion, eller muslimer, som individer eller kollektiv, som är det centrala vid definitionen av islamofobi. Denna komponent anträffas vid närmast samtliga kategorier av definitioner, men varierar både mellan och inom dessa. Exempelvis kan definitionen ’islamofobi som rädsla’ betyda att rädslan har sin orsak i antingen islam eller muslimer, eller både och. Hur varje definition har valt att hantera detta spörsmål går att utröna i tabellens kolumner ’Muslim’ och ’Islam’, där en markering i den förra innebär att definitionen endast innefattar muslimer, medan den senare enbart innefattar islam som religion. En markering i båda kolumnerna betyder att definitionen av islamofobi riktar sig mot både muslimer och islam.

Ett mindre antal författare har valt att endast inkludera islam som religion i sin definition av islamofobi. Dessa menar att islam som trossystem antingen är upphovet till eller recipienten av känslor så som fientlighet, rädsla och hat. Exempel på detta är att definiera islamofobi som ”anti-Islamic feeling”86, ”a feeling of hostility to the religion of Islam”87 eller ”fear against Islam”.88 Walter D. Mignolo, professor i litteraturvetenskap, avgränsar på ett liknande sätt men adderar det diffusa adjektivet ’mäktiga’ vid deskriptionen av religionen islam: ”…the fear and the hate toward a powerful and wide spread religion…”.89

Statsvetaren Burak Erdenir definierar islamofobi som ”a modern epidemic of an age-old prejudice towards and fear of Islam”.90 Emellertid anser han att begreppet är problematiskt vilket får honom att föreslå termen ’Muslimophobia’ som alternativ. Han konstaterar att ”Europeans are not afraid of Islam as a faith”91 och menar att det inte är diskussion om Koranen, sunnan, fiqh eller sharia som är upphovet till rädsla. Konflikten mellan ’väst’ och islam har inte sin bevekelsegrund i evinnerliga religiösa krafter, utan i samtida trångmål som ikläds religiös språkdräkt. Utifrån detta föreslår han begreppet ’muslimophobia’ som ett alternativ till

85 Rana 2012:231. 86 Hopkins 2008:54. 87 Ennaji 2010:17. 88 Saz 2011:479. 89 Mignolo 2010:37. 90 Erdenir 2010:28. 91 Erdenir 2010:29. 23 islamofobi, eftersom benämningen tydligare signalerar ett fokus på muslimer som människor. Erdenir menar att begreppet muslimofobi är lämpligare än islamofobi då det fokuserar på materiella förhållanden såsom socioekonomiska problem, maktrelationer, politiska angelägenheter och internationella konflikter som orsaker till reaktionerna mot muslimer, snarare än en dunkel och transhistorisk religiös sammandrabbning. Även om det finns en fluiditet begreppen emellan skiljer de sig åt genom att muslimofobi har muslimer som medborgare som sin recipient och islamofobi riktar sig mot islam som en religion. Islamofobi erinrar om antijudaism och muslimofobi om antisemitism.92

Utifrån Gerrings kriterium om igenkänning så kan vi se att Erdenirs neologism ’muslimophobia’ utgör en tydlig överträdelse. Det skulle kunna vara behövligt ifall det rådde en konsensus om begreppet islamofobi enbart inbegrepp islam som religion, men nu är det snarare så att den avgränsningen utgör ett undantag. Även om det är olyckligt att begreppet islamofobi med lätthet associeras till att enbart gälla islam som religion så inkluderar det gängse bruket även muslimer som personer, vilket gör att Erdenirs språkliga nybildning blir överflödig.

Då termens prefix utgörs av ’islam’ kan förefalla logiskt att också begränsa definitionens omfång till att endast inbegripa islam som religion. Det ger begreppet en form av resonans och begreppslig snålhet genom att tydlig ’avslöja’ begreppets definition i själva termen. En fundering som har infunnit sig i samband med dessa artiklars definitioner är hur pass noga övertänkt det är från författarnas sida att endast inkludera islam som religion, då konsekvensen följaktligen blir att muslimer som individer eller kollektiv exkluderas från begreppsbestämningen. Definitionernas styrka är att koherensen i attributen är väldigt hög, det handlar om islam som religion och därmed basta. Det skulle emellertid resultera i att begreppet smalnar av, vilket gör att det skulle gå miste om flera fenomen som med fördel skulle falla inom begreppets ramar. Vidare bryter detta vis att definiera islamofobi på mot kriteriet om att en definition inte ska gå emot den gängse uppfattning, då det är så få artiklar som definierar islamofobi på detta vis. Det är ingalunda säkert att detta är författarnas avsikt, även om det lätteligen kan tolkas så, eftersom ingen utav författarna för en diskussion kring denna aspekt av preciseringen. På grund av avsaknaden av en sådan överläggning kan det svårligen fastställas vad som har föranlett att endast islam som religion betonas.

92 Erdenir 2010:28-30. 24

Om det råder en avsaknad av framförda resonemang kring varför islam är det centrala i islamofobi, så har framhållits desto mer explicit varför motsatsen, att muslimer som personer är det väsentliga, är desto mer adekvat. Redan 1999 ifrågasätter Fred Halliday, professor i internationella relationer, att det är islam som ska vara det centrala eftersom ” [t]he attack now is against not Islam as a faith but Muslims as a people”. Under vissa historiska perioder, så som korstågen eller reconquistan, må det ha varit religionen islam som var Fienden med stort F men för närvarande är det knappast frågan om en religiös konflikt på så vis att det är religionens anspråk på riktighet som betvivlas. Som ersättning föreslår han därmed begreppet ’anti- Muslimism”.93

I likhet med Halliday och Erdenir är även Juan Cole obekymrad inför attityder gentemot islam som religion eftersom islam i egenskap av en religion inte kan utsättas för diskriminering men muslimer som personer med rättigheter kan. Av denna anledning menar han att det är en ogynnsam omständighet att begreppet ’islamofobi’ anspelar på islam snarare än muslimer.94 Några exempel på mindre utförliga varianter av denna precisering av islamofobi är Sabine Schiffers and Constantin Wagners användning av uttrycket ”anti-Muslim racism”, Lawrence Davidsons ”stereotyping of all Muslims” eller Becky Chomas, Gordon Hodsons och Kimberly Costellos ”prejudice toward Muslims”.95

Sociologen Erik Love menar att den största nackdelen med begreppet islamofobi är att det inte endast är muslimer som kan drabbas av islamofobi. Islamofobi drabbar nämligen även personer som misstänkt vara muslimer på grund av deras utseende. Han lyfter fram ett exempel med en sikh som bar turban och blev dödad på grund av att han misstogs för att vara muslim.96

Slutligen förekommer de författare som inkluderar både islam och muslimer i sin definition av islamofobi. Dessa kan i sin tur tudelas i de definitioner som 1) inte skiljer på vad som riktas mot islam respektive muslimer och 2) de som gör det genom att låta islam respektive muslimer exponeras för skilda handlingar och attityder. Exempel på det förra är Klaus Hödls definition som menar på att både islam och muslimer utsätts för fientliga attityder eller fientliga handlingar, och Ömür Orhun som har som åsikt att islamofobi utgörs av intolerans och diskriminering mot bådadera islam och muslimer.97 Ett illustrerande exempel på det motsatta

93 Halliday 1999:898. 94 Cole 2007:3. 95 Schiffer & Wagner 2011:77; Choma, Hodson & Costello 2012:499 samt Davidson 2011:87. 96 Love 2009:402. 97 Hödl 2010:443 & Orhun 2009:194. 25

är de författare som har valt att använda sig av The Runnymede Trusts simplifierade definition av islamofobi som hänvisar till ”dread or hatred of Islam – and, therefore, to fear or dislike of all or most Muslims”.98 I detta sammanhang riktas fruktan eller hat mot islam medan muslimer framkallar rädsla eller aversion. Andra förslag är att islam utsätts för fördomar medan muslimerna demoniseras och avhumaniseras,99 eller att islamofobi alltid inbegriper en rädsla för muslimer men som också ofta, men inte alltid, medför en rädsla för deras religion.100

4. Konkluderande reflektion

Utifrån det som framkommit i uppsatsens resultatdel, kan det konstateras att begreppet islamofobi har förlänats en uppsjö av betydelser. Denna brokiga mångfald av betydelser har jag kategoriserat in i två väldigt grovhuggna kategorier som inrymmer en bred variation: individuell respektive strukturell islamofobi. Jag inser att dessa kategorier inte är några små askar utan att de bättre liknas vid flyttkartonger.

Även om det finns en risk att kartonger brister i bottnen, det vill säga att kategorierna inrymmer mer än de borde, är det min uppfattning att de är gångbara. Motiveringen ligger i att kategoriseringen har potential att förklara mångfalden av definitioner. Genom att kategorisera definitionerna av islamofobi utifrån individ- och strukturperspektiv tydliggörs att artiklarna opererar på olika nivåer när de undersöker fenomenet, vilket följdriktigt leder till olika definitioner av begreppet islamofobi. Beroende på vilken nivå studien undersöker fenomenet kommer definitionen behöva varieras.

De olika perspektiven på fenomenet islamofobi behöver inte konkurrera med varandra, de snarare kompletterar varandra. Den tudelning som gjorts mellan mikro- och makro-islamofobi bör inte betraktas som två uteslutande perspektiv utan snarare som ett ömsesidigt förhållandet. De emotionella och kognitiva aspekterna som kategoriserats i mikro-islamofobi uppstår inte ur ett vakuum, utan behöver förstås utifrån den strukturella islamofobin. Likaså kan makro- islamofobin inte bli begriplig om hänsyn inte tas till hur den islamofobiska diskursen upprätthålls av individer.

98 The Runnymede Trust 1997:1. Se exempelvis Ali 2012:1034, Hasan 2012:56. 99 Mohideen & Mohideen 2008:73. 100 Pratt 2011:379. 26

Referenser

Al-Baghdady, B. & Fors, S.. 2017-01-22. Till dig som är ung tjej och muslim: Bränn din slöja – vägra bli förtryckt. Nyheter24. Hämtad 2017-02-23. http://nyheter24.se/debatt/873694-till- dig-som-ar-ung-tjej-och-muslim-brann-din-sloja-vagra-bli-fortryckt

Allen, Christopher. 2010a. Islamophobia. Farnham, Surrey: Ashgate

Bolling, Anders. 2017-01-29. Det innebär Trumps inreseförbud. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/det-innebar-trumps-inreseforbud/

Bolling, Anders. 2017-01-31. Trumps inresestopp har stöd i opinionen. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/trumps-inresestopp-har-stod-i- opinionen/

Bolling, A. & Svahn, C.. 2017-01-28. Trumps flyktingstopp kan vara olagligt. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/trumps-flyktingstopp-kan- vara-olagligt/ de la Reguera, Erik. 2016-08-15. Burkinin väcker franska känslor. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/burkinin-vacker-franska-kanslor/

Dearden, Lizzie. 2016-12-06. Angela Merkel calls for ban 'wherever legally possible' in Germany. Independent. Hämtad 2017-01-31. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/germany-burqa-burka-ban-veils-angela- merkel-cdu-muslims-speech-refugee-crisis-elections-term-vote-a7458536.html

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. 2012. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Flores, Juan. 2016-08-24. Fransk polis tvingar kvinna att ta av sig burkini. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fransk-polis-tvingar-kvinna-att-ta-av- sig-burkini/

Flores, Juan. 2017-01-29. Protester på många flygplatser mot flyktingstoppet. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/protester-pa-manga- flygplatser-mot-flyktingstoppet/

Flores, Juan. 2017-01-31. Moskéskytt formellt anklagad för massaker. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/moskeskytt-formellt-anklagad-for- massaker/

Gardell, Mattias. 2010. Islamofobi. Stockholm: Leopard.

Gerring, John. 1999. What makes a concept good? A criterial framework for understanding concept formation in the social sciences. Polity, 31(3), 357-393.

27

Goertz, Gary. 2006. Social science concepts: a user’s guide. Princeton: Princeton University Press.

Hensley, Nicole. 2017-01-29. Rudy Giuliani says Donald Trump came to him to create 'Muslim ban': 'Show me the right way to do it, legally'. Daily News. Hämtad 2017-01-31. http://www.nydailynews.com/news/politics/rudy-giuliani-trump-tasked-craft-muslim-ban- article-1.2958588

Kassam, Ashifa. 2017-01-30. Québec City shooting: six dead as Trudeau condemns 'terrorist attack'. . Hämtad 2017-01-31. https://www.theguardian.com/world/2017/jan/30/quebec-mosque-shooting-canada-deaths

Lagerwall, Katarina. 2016-08-28. Förbud mot heltäckande slöja sprider sig i Europa. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/forbud-mot-heltackande- sloja-sprider-sig-i-europa/

Lind, Johan. 2016. Mellan hat och kritik. (Studentuppsats, grundnivå). Växjö: Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet Växjö. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:935908/FULLTEXT01.pdf

Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter. 2006. Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia.

The Runnymede Trust, 1997. Islamophobia: a challenge for Us All. London: Runnymede Trust.

Segesten, Kerstin. 2012. ”Att göra en begreppsanalys”. I Friberg, Febe (red.). 2012. Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Material

Abbas, T. (2004). After 9/11: British South Asian Muslims, Islamophobia, multiculturalism, and the state. American Journal of Islamic Social Sciences, 21(3), 26-38. Abbas, T. (2012). The symbiotic relationship between Islamophobia and radicalisation. Critical Studies on Terrorism, 5(3), 345-358. Abbas, T., & Awan, I. (2015). Limits of UK Counterterrorism Policy and its Implications for Islamophobia and Far Right . International Journal for Crime, Justice & Social Democracy, 4(3). Ahmed, N. (2004). Islamophobia and antisemitism. European Judaism, 37(1), 124-127. Al-Rawi, A. (2014). The representation of September 11th and American Islamophobia in non-Western cinema. Media, War & Conflict, 7(2), 152-164.

28

Alam, Y., & Husband, C. (2013). Islamophobia, community cohesion and counter-terrorism policies in Britain. Patterns of Prejudice, 47(3), 235-252. Ali, Yaser. 2012. Shariah and Citizenship—How Islamophobia Is Creating a Second-Class Citizenry in America. California Law Review, Vol. 100, No. 4 (August 2012), 1027-1068. Alietti, A., & Padovan, D. (2013). Religious Racism. Islamophobia and Antisemitism in Italian Society. , 4(4), 584-602. Allen, C. (2001). Islamophobia in the media since September 11th. Exploring Islamophobia: Deepening our understanding of Islam and Muslims. University of Westminster, 29. Allen, C. (2007). Islamophobia and its consequences. European Islam—Challenges for public policy and society, 144-167. Allen, C. (2008). KISS Islamophobia (keeping it simple and stupid). Thinking Thru Islamophobia, 30-33. Allen, C. (2010b). An overview of key Islamophobia research. National Association of Muslim Police, 1-22. Allen, C. (2011). Opposing Islamification or promoting Islamophobia? Understanding the . Patterns of Prejudice, 45(4), 279-294. Allen, C. (2013). Between Critical and Uncritical Understandings: A Case Study Analyzing the Claims of Islamophobia Made in the Context of the Proposed ‘Super-Mosque’in Dudley, England. Societies, 3(2), 186-203. Allen, C. (2014a). Exploring the Impact of Islamophobia on Visible Muslim Women Victims: A British Case Study. Journal of Muslims in , 3(2), 137-159. Allen, C. (2014b). Islamophobia and the Crises of Europe’s Multiculturalism. New Multicultural Identities in Europe: Religion and Ethnicity in Secular Societies, 1, 213. Ameli Ranani, S. R., & Nosrat Kharazmi, Z. (2013). American Virtual Colonialism and the Islamophobia Politics: Muslim/Iranian Women’s “” at “YouTube”. International Journal of Women's Research, 2(1), 5-22. Awan, M. S. (2010). Global terror and the rise of xenophobia/Islamophobia: An analysis of American cultural production since September 11. Islamic Studies, 521-537. Awan, I. (2014). Operation ‘Trojan Horse’: Islamophobia or Extremism?. Political Insight, 5(2), 38-39. Bangstad, S. (2016). Islamophobia: What’s in a Name?. Journal of Muslims in Europe, 5(2), 145-169. Bleich, E. (2011). What is Islamophobia and how much is there? Theorizing and measuring an emerging comparative concept. American Behavioral Scientist, 55(12), 1581-1600. Bleich, E. (2012). Defining and researching Islamophobia. Review of Middle East Studies, 46(02), 180-189.

29

Bloul, R. A. (2008). Anti-discrimination laws, Islamophobia, and ethnicization of Muslim identities in Europe and Australia. Journal of Muslim Minority Affairs, 28(1), 7-25. Bouma, G. D. (2011). Islamophobia as a constraint to world peace: the case of Australia. Islam and Christian–Muslim Relations, 22(4), 433-441. Bravo López, F. (2011). Towards a definition of Islamophobia: approximations of the early twentieth century. Ethnic and Racial Studies, 34(4), 556-573. Bravo López, F. (2014). The genocidal Islamophobia of a late nineteenth-century French anti- Semite: D. Kimon and the pathology of Islam. Islam and Christian–Muslim Relations, 25(1), 101-116. Briskman, L., & Latham, S. (2017). Refugees, Islamophobia, and Ayaan Hirsi Ali: Challenging Social Work Co-Option. Affilia, 32(1), 108-111. Brun, E., & Hersh, J. (2008). The Danish disease: A political culture of Islamophobia. Monthly Review, 60(2), 11. Buehler, A. F. (2011). Islamophobia: A projection of the West's 'dark side'. Islam and Civilisational Renewal, 2(4), 639-653. Bunzl, M. (2005). Between Anti-Semitism and Islamophobia: Some Thoughts on the New Europe. American Ethnologist, Vol. 32, No. 4, pp. 499-508 Bötticher, A. (2009). Islamophobia? The German discussion about islamophobia. Středoevropské politické studie, 11(2–3), 210-229. Chahuan, E. (2005). An East-West Dichotomy: Islamophobia. Palestine-Israel Journal of Politics, Economics, and Culture, 12(2-3), 47. Chao, E. C. (2015). The-Truth-About-Islam. Com: Ordinary Theories of Racism and Cyber Islamophobia. Critical Sociology, 41(1), 57-75. Choma, B. L., Hodson, G., & Costello, K. (2012). Intergroup disgust sensitivity as a predictor of islamophobia: The modulating effect of fear. Journal of Experimental Social Psychology, 48(2), 499-506. Choma, B. L., Haji, R., Hodson, G., & Hoffarth, M. (2016). Avoiding cultural contamination: Intergroup disgust sensitivity and religious identification as predictors of interfaith threat, faith-based policies, and islamophobia. Personality and Individual Differences, 95, 50-55. Choudhury, C. A. (2014). Ideology, identity, and law in the production of Islamophobia. FIU Legal Studies Research Paper Series, 14-20, 1-19. Cole, J. (2007). Islamophobia as a social problem: 2006 presidential address. Middle East Studies Association Bulletin, 41(01), 3-7. Cole, M. (2014). Austerity/Immiseration Capitalism and Islamophobia—Or Twenty-First- Century Multicultural Socialism?. Policy Futures in Education, 12(1), 79-92.

30

Cousin, B., & Vitale, T. (2012). Italian Intellectuals and the Promotion of Islamophobia after 9/11. Global Islamophobia: Muslims and Moral Panic in the West, 47-66. Davids, M. F. (2009). The impact of Islamophobia. Psychoanalysis and history, 11(2), 175- 191. Davidson, L. (2011). Islamophobia, the Israel lobby and American paranoia: letter from America. Holy Land Studies, 10(1), 87-95. Dobkowski, M. (2015). Islamophobia and Anti‐Semitism. CrossCurrents, 65(3), 321-333. Doyle, N. J., & Ahmad, I. (2013). Islamophobia, European Modernity and Contemporary Illiberalism. Politics, Religion & Ideology, 14(2), 167-172. Dragoš, S. (2005). Islamophobia in Slovenia: Politically produced intolerance. Journal of Contemporary European Studies, 13(3), 299-315. Elver, H. (2012). Racializing Islamn before and After 9/11: From Melting Pot to Islamophobia. Transnat'l L. & Contemp. Probs., 21, 119-174. Ennaji, M. (2010). Moroccan Migrants in Europe and Islamophobia. Comparative Studies of South Asia, Africa and the Middle East, 30(1), 14-20. Erdenir, B. (2010). Islamophobia qua racial discrimination. Muslims in 21st Century Europe: Structural and cultural perspectives, Londres et New York, Routledge, 27-44. Field, C. D. (2007). Islamophobia in contemporary Britain: The evidence of the opinion polls, 1988–2006. Islam and Christian Muslim Relations, 18(4), 447-477. Figueroa, T. B. (2012). All Muslims are Like That: How Islamophobia is Diminishing Americans' Right to Receive Information. Hofstra L. Rev., 41, 467. Fouad, S. Y. (2016). Islamophobia in Early and Contemporary America: Reproducing Myths in Slaves in Algiers (1794) and Argo (2012). Anglica. An International Journal of English Studies, (25/1), 255-269. Gabsi, Z. (2015). Response to Islamophobia in the Arabic Islamic discourse: A critical discourse analysis. Intellectual Discourse, 23(2), 229. Gardell, M. (2014). Crusader dreams: Oslo 22/7, Islamophobia, and the quest for a monocultural Europe. Terrorism and political violence, 26(1), 129-155. Geisser, V. (2010). Islamophobia: a French Specificity in Europe?. Human Architecture, 8(2), 39. Gingrich, A. (2005). Anthropological analyses of Islamophobia and anti-Semitism in Europe. American Ethnologist, 32(4), 513-515. Gottschalk, P. & Greenberg, G. (2012). Common Heritage, Uncommon Fear: Islamophobia in the and British India, 1687-1947. Islamophobia studies journal Volume 1, no. 1, pp. 82-106.

31

Grosfoguel, R., & Mielants, E. (2006). The Long-Durée entanglement between Islamophobia and racism in the modern/colonial capitalist/patriarchal world-system: An introduction. Human Architecture, 5(1), 1. Gündüz, Z. Y. (2010). The European Union at 50—xenophobia, islamophobia and the rise of the radical right. Journal of Muslim Minority Affairs, 30(1), 35-47. Hafez, F. (2015). The Refugee Crisis and Islamophobia. Insight Turkey, 17(4), 19. Halafoff, A. (2011). Countering Islamophobia: Muslim participation in multifaith networks. Islam and Christian–Muslim Relations, 22(4), 451-467. Halliday, F. (1999). 'Islamophobia' reconsidered. Ethnic and Racial Studies, 22:5, 892-902. Hasan, M. M. (2012). Feminism as Islamophobia: A review of misogyny charges against Islam. Intellectual Discourse, 20(1), 55. Helly, D. (2012). ? Women’s Rights, Modernity, . Religions in the Public Sphere: Accommodating Religious Diversity in the Post- Secular Era, Recode. Responding to Complex Diversity in Europe and Canada, On Line Working Papers, (11). Hervik, P. (2015). What is in the Scandinavian Nexus of “Islamophobia, Multiculturalism, and Muslim-Western Relations”?. Intersections. East European Journal of Society and Politics, 1(1), 66-82. Hidayah, A. N. (2016). Reversing Islamophobia Perspective through Tolerance Principles in Islam. In Proceeding Of The International Seminar and Conference 2015. Ho, C. (2007, August). Muslim women's new defenders: Women's rights, nationalism and Islamophobia in contemporary Australia. In Women's Studies International Forum (Vol. 30, No. 4, pp. 290-298). Pergamon. Hopkins, L. (2008). Young Turks and new media: the construction of identity in an age of Islamophobia. Media International Australia, 126(1), 54-66. Housee, S. (2012). What’s the point? Anti-racism and students’ voices against Islamophobia. Race Ethnicity and Education, 15(1), 101-120. Hussain, Y., & Bagguley, P. (2012). Securitized citizens: Islamophobia, racism and the 7/7 London bombings. The Sociological Review, 60(4), 715-734. Hödl, K. (2010). Islamophobia in Austria: the recent emergence of anti-Muslim sentiments in the country. Journal of Muslim Minority Affairs, 30(4), 443-456. Ihsanoglu, E. (2010). Islamophobia and Terrorism: Impediments to the Culture of Peace. Arches Quarterly Vol 4(7), 11-13. Imhoff, R. & Recker, J. (2012). Differentiating Islamophobia: Introducing a New Scale to Measure Islamoprejudice and Secular Islam Critique. Political Psychology, Vol. 33, No. 6.

32

Inman, S., McCormack, P., & Walker, S. (2012). “Wearing Your Own Culture”: a Study of Islamophobia in English Schools. Children’s Voices, 171. Istriyani, R. (2016). Media: causes and strategies to overcome islamophobia (psychological and sociological study). QIJIS (Qudus International Journal of Islamic Studies), 4(2), 201- 217. Iqbal, Z. (2010). Islamophobia or Islamophobias: Towards Developing A Process Model. Islamic Studies, 81-101. Kaplan, J. (2006). Islamophobia in America?: September 11 and Islamophobic Hate Crime. Terrorism and Political Violence, 18:1, 1-33. Kalmar, I. D. (2009). Anti-Semitism and Islamophobia: The formation of a secret. Human Architecture, 7(2), 135. Kaya, S. (2015). Islamophobia in Western Europe: A Comparative, Multilevel Study. Journal of Muslim Minority Affairs, 35(3), 450-465. Khan, S. A. (2012). Sharia Law, Islamophobia and the US Constitution: New tectonic plates of the culture wars. U. Md. LJ Race, Religion, Gender & Class, 12, 123-139. Krondorfer, B. (2015). Introduction: Anti‐Semitism and Islamophobia. CrossCurrents, 65(3), 292-296. Larsson, G. (2007). Cyber-islamophobia? The case of WikiIslam. Contemporary Islam, 1(1), 53-67. Lee, S. A., Gibbons, J. A., Thompson, J. M., & Timani, H. S. (2009). The Islamophobia scale: Instrument development and initial validation. The International Journal for the Psychology of Religion, 19(2), 92-105. Legrand, V. (2014). ‘Anti-Islamization of Europe’Activism or the Phenomenon of an Allegedly ‘Non-racist’Islamophobia: A Case Study of a Problematic Advocacy Coalition. New Multicultural Identities in Europe: Religion and Ethnicity in Secular Societies, 1, 139. Lorente, J. R. (2010). Discrepancies Around the Use of the Term" Islamophobia". Human Architecture, 8(2), 115. Love, E. (2009). Confronting Islamophobia in the United States: framing civil rights activism among Middle Eastern Americans. Patterns of Prejudice, 43(3-4), 401-425. Marcus, K. L. (2009). Jailhouse Islamophobia: Anti-Muslim Discrimination in American Prisons. Race and Social Problems, 1(1), 36-44. Martín-Muñoz, G. (2010). Unconscious islamophobia. Human Architecture, 8(2), 21. Mason, K. (2013). Islamophobia in the Post-Bush Era. Scientia Crescat, 10(2), 43-59. Mayer, N. (2012). “Islamophobia” in France: old prejudice in new clothes?. In Methods, Theories, and Empirical Applications in the Social Sciences (pp. 137-143).

33

McGinty, A. M. (2012). The ‘mainstream Muslim’opposing Islamophobia: self- representations of American Muslims. Environment and Planning A, 44(12), 2957-2973. McGinty, A. M., Sziarto, K., & Seymour-Jorn, C. (2013). Researching within and against Islamophobia: a collaboration project with Muslim communities. Social & Cultural Geography, 14(1), 1-22. Medovoi, L. (2012). Dogma-Line Racism Islamophobia and the Second Axis of Race. Social Text, 30(2 111), 43-74. Meer, N. (2013a). Racialization and religion: race, culture and difference in the study of antisemitism and Islamophobia. Ethnic and Racial Studies, 36(3), 385-398. Meer, N. (2013b). Semantics, scales and solidarities in the study of antisemitism and Islamophobia. Ethnic and Racial Studies, 36(3), 500-515. Mignolo, W.D. (2010). Islamophobia and Hispanophobia: How They Came Together in the Euro-American Imagination. Arches Quarterly Vol 4(7), 24-38. Mohideen, H., & Mohideen, S. (2008). The language of Islamophobia in Internet articles. Intellectual Discourse, 16(1), 73-87. Molyneux, J. (2016). Secularism, Islamophobia and the politics of religion. Irish Marxist Review, 5(16), 41-51. Moosavi, L. (2013). Islamophobia in the representations of Islam and Muslims by the British government between 2001 and 2007. Turkish Journal of Sociology, 27(3), 33-368. Moosavi, L. (2015a). Orientalism at home: Islamophobia in the representations of Islam and Muslims by the New Labour Government. Ethnicities, 15(5), 652-674. Moosavi, L. (2015b). The racialization of Muslim converts in Britain and their experiences of Islamophobia. Critical Sociology, 41(1), 41-56. Moreno, L. (2010). Fearing the Future: Islamophobia in Central Europe. The New Presence, (4), 73-80. Nadal, K. L., Griffin, K. E., Hamit, S., Leon, J., Tobio, M., & Rivera, D. P. (2012). Subtle and overt forms of Islamophobia: Microaggressions toward Muslim Americans. Journal of Muslim Mental Health, 6(2). Navarro, L. (2010). Islamophobia and : Muslim women in the western mass media. Human Architecture, 8(2), 95. Noor, F. A. (2006). How Washington's' 'Became Everyone's: Islamophobia and the Impact of September 11 on the Political Terrain of South and Southeast Asia. Human Architecture, 5(1), 29. Orhun, Ö. (2009). Intolerance and discrimination against Muslims (Islamophobia). Security and Human Rights, 20(3), 192-200.

34

Osler, A., & Lybaek, L. (2014). Educating ‘the new Norwegian we’: an examination of national and cosmopolitan education policy discourses in the context of extremism and Islamophobia. Oxford review of education, 40(5), 543-566. Othman, H. (2014). Islamophobia, the First Crusade and the Expansion of Christendom to Islamic World. World Journal of Islamic History and Civilization, 4 (3): 89-106. Padovan, D., & Alietti, A. (2012). THE RACIALIZATION OF PUBLIC DISCOURSE: Antisemitism and Islamophobia in Italian society. European Societies, 14(2), 186-202. Parker, K. (2012). Islamophobia Abroad and Anti-Catholicism at home: The Making of the English Nation. History Research, 2(7), 461-466. Perry, B. (2014). Gendered Islamophobia: hate crime against Muslim women. Social Identities, 20(1), 74-89. Perry, B., & Poynting, S. (2006, December). Inspiring islamophobia: media and state targeting of Muslims in Canada since 9/11. In TASA Conference 2006, University of Western Australia & Murdoch University, 4-7 December 2006 ASA 2006. Poynting, S. (2008). The Attack on'Political Correctness': Islamophobia and the Erosion of Multiculturalism in Australia under the Howard Regime. Social Alternatives, 27(1), 5. Poynting, S., & Mason, V. (2007). The resistible rise of Islamophobia: Anti-Muslim racism in the UK and Australia before 11 September 2001. Journal of sociology, 43(1), 61-86. Pratt, D. (2011). Islamophobia: ignorance, imagination, identity and interaction. Islam and Christian–Muslim Relations, 22(4), 379-389. Pratt, D. (2015). Islamophobia as reactive co-radicalization. Islam and Christian–Muslim Relations, 26(2), 205-218. Rahim, E. (2010). The growing epidemic of “Islamophobia” in America Social change through appreciative inquiry. The International Journal of Diversity in Organizations, Communities, and Nations, 10, 239-246. Rahman, M. (2017). Islamophobia, the impossible Muslim and the reflexive potential of intersectionality. Muslim Minorities, Workplace Diversity and Reflexive Hrm, 35. Rana, J. (2012). Muslims in the global city: racism, islamophobia, and multiracial organizing in Chicago. Studies in Critical Social Sciences: Reinventing Race, Reinventing Racism, 50, 225-239. Rehman, J. (2003). Islamophobia after 9/11: International Terrorism, Sharia and Muslim Minorities in Europe―The Case of the United Kingdom. European Yearbook of Minority Issues Online, 3(1), 217-235. Reifer, T. E. (2006). Militarization, Globalization, and Islamist Social Movements: How Today's Ideology of Islamophobia Fuels Militant Islam. Human Architecture, 5(1), 51.

35

Romeyn, E. (2014). Anti-Semitism and Islamophobia: spectropolitics and immigration. Theory, Culture & Society, 31(6), 77-101. Ruez, D. (2013). “Partitioning the Sensible” at Park 51: Rancière, Islamophobia, and Common Politics. Antipode, 45(5), 1128-1147. Ryder, N., & Turksen, U. (2009). Islamophobia or an important weapon? An analysis of the US financial war on terrorism. Journal of Banking Regulation, 10(4), 307-320. Saeed, A. (2015). Racism and Islamophobia: A Personal Perspective. Identity papers: A journal of British and Irish studies, 1(1), 15-31. Samman, K. (2012). Islamophobia and the Time and Space of the Muslim Other. Islamophobia Studies Journal, 1(1), 107-131. Sanjeev Kumar H.M. (2015) Responding to Western Critiques of the : Deconstructing the Cliché of Islamophobia and the Genealogies of Islamic Extremism. British Journal of Middle Eastern Studies, 42:4, 579-598. Sayyid, S. (2011). Racism and islamophobia. International Centre for Muslim and Non- Muslim Understanding, MnM Commentary No, 4, 1-4. Saz, G. (2011). Turkophobia and rising Islamophobia in Europe: A quantification for the negative spillovers on the EU membership quest of Turkey. European Journal of Social Sciences, 19(4), 479-491. Schiffer, S., & Wagner, C. (2011). Anti-Semitism and Islamophobia-new enemies, old patterns. Race & Class, 52(3), 77-84. Schmidt di Friedberg, O. (2003). Building the enemy: . Schwartz, S. (2010). Islamophobia: America's new fear industry. In Phi Kappa Phi Forum (Vol. 90, No. 3, p. 19). National Forum: Phi Kappa Phi Journal. Sheridan, L. P. (2006). Islamophobia pre–and post–September 11th, 2001. Journal of interpersonal violence, 21(3), 317-336. Shumsky, D. (2004). Post‐Zionist orientalism? Orientalist discourse and Islamophobia among the Russian‐speaking intelligentsia in Israel. Social Identities, 10(1), 83-99. Sian, K. P. (2014). The politics of Sikh Islamophobia. Debating Islam: Negotiating Religion, Europe, and the Self, 119-134. Soyer, F. (2013). Faith, culture and fear: comparing Islamophobia in early modern Spain and twenty-first-century Europé. Ethnic and Racial Studies, 36:3, 399-416. Sweeney, P., & Opotow, S. (2013). “Why There?” Islamophobia, Environmental Conflict, and Justice at Ground Zero. Social Justice Research, 26(4), 492-512. Tamdgidi, M. H. (2006). Editor's Note: Probing Islamophobia. Human Architecture, 5(1), VII.

36

Tausch, A. (2007). Quantitative world system studies contradict current Islamophobia: world political cycles, global terrorism, and world development. Alternatives. Turkish Journal of International Relations, 6(1&2), 15-81. Therwath, I. (2007). Working for India or against Islam? Islamophobia in Indian American Lobbies. South Asia Multidisciplinary Academic Journal, (1). Tyrer, D. (2008). The unbearable whiteness of seeing: moderated Muslims, (in)/visibilities and Islamophobia. Thinking Thru Islamophobia, 48-53. Uenal, F. (2016). Disentangling Islamophobia: The Differential Effects of Symbolic, Realistic, and Terroristic Threat Perceptions as Mediators Between Social Dominance Orientation and Islamophobia. Journal of Social and Political Psychology, 4(1), 66-90. Uludag, M., & Molyneux, J. (2014). Racism and Islamophobia. Irish Marxist Review, 3(10), 64-69. Verkhovsky, A. (2004). Who is the enemy now? Islamophobia and antisemitism among Russian Orthodox nationalists before and after September 11. Patterns of Prejudice, 38(2), 127-143. Weedon, C. (2004). Miss World in Nigeria: eurocentrism and the problem of Islamophobia. Revista canaria de estudios ingleses, 48, 77-88. Werbner, P. (2005). Islamophobia: Incitement to religious hatred – Legislating for a new fear? Anthropology Today, 21, 5-9. Yazdiha, H. (2014). Law as movement strategy: How the Islamophobia movement institutionalizes fear through legislation. Social Movement Studies, 13(2), 267-274. Yel, A. M., & Nas, A. (2014). Insight Islamophobia: Governing the public visibility of Islamic lifestyle in Turkey. European Journal of Cultural Studies, 17(5), 567-584. Zebiri, K. (2008). The Redeployment of Orientalist Themes in Contemporary Islamophobia. Studies in Contemporary Islam, 10(1-2), 4-44. Zemni, S. (2011). The shaping of Islam and Islamophobia in Belgium. Race & Class, 53(1), 28-44. Zine, J. (2004). Anti-Islamophobia Education as Transformative Pedadogy: Reflections from the Educational Front Lines. American Journal of Islamic Social Sciences, 21(3), 110-119. Zunes, S. (2017). Europe's Refugee Crisis, Terrorism, and Islamophobia. Peace Review, 29(1), 1-6.

37

Bilaga 1: Sammanställning

År Referens Utdrag

Odefinierad Makro Mikro Muslim Islam 1999 Halliday Diskuterar begreppet men lämnar det odefinierat. • 2001 Allen - • Enligt the Runnymede Trusts definition: "Islamophobia has been defined as "dread or hatred of Islam • • • 2003 Rehman - and, therefore, fear or dislike of all or most Muslims" 2003 Schmidt di Friedberg - • 2004 Abbas “Islamophobia is defined as the fear or dread of Islam or Muslims.” • • • 2004 Ahmed - • 2004 Shumsky - • 2004 Weedon Följer the Runnymede Trusts uppdelning mellan slutna och öppna uppfattningar om islam. • • 2004 Verkhovsky - • "...Islamophobic attitudes are, in fact, part of a rational system of power and domination that • 2004 Zine manifests as individual, ideological, and systemic forms of discrimination and oppression." 2005 Bunzl - • 2005 Chahuan - • 2005 Dragoš - • 2005 Gringrich - • 2005 Werbner "a form of differentialist racism" •

Definierar aldrig begreppet men diskuterar det utrifrån fyra olika perspektiv: "The first part of this essay discusses Islamophobia as a form of racism in a world-historical perspective. The second part is • (•) a discussion of Islamophobia as a form of cultural racism. The third part is on Islamophobia as 2006 Grosfoguel & Mielants Orientalism. The fourth part is Islamophobia as epistemic racisml..." 2006 Kaplan - •

38

2006 Noor Diskuterar begreppet utan att själv definiera det. • 2006 Perry & Poynting ”…anti-Muslim racism...” • • 2006 Reifer - • “This word is functionally similar to xenophobia and offers a useful shorthand way of referring to a • • • 2006 Sheridan dread or hatred of Islam and therefore a fear or dislike of Muslims” Hänvisar till the Runnymede Trusts: "… The Runnymede report defined Islamophobia and “closed • • 2006 Tamdgidi views of Islam” as follows…" 2007 Allen - • 2007 Cole "The word generally employed for prejudice and discrimination against Muslims is now 'Islamophobia'…" • • 2007 Field - • 2007 Ho - • "This [Islamophobia] is a tendency to conflate all Muslims as belonging to a single nation and • • 2007 Inayat aspiring to a single political aim." "Following the Runnymede Trust and its definition of Islamophobia, it is possible to argue that a • • • 2007 Larsson closed attitude is more likely to be an expression of Islamophobia than an open attitude." 2007 Poynting & Mason - •

2007 Tausch • 2007 Therwath - • Diskuterar definitionen av islamofobi, genom en problematisering av the Runnymede Trust definition, • 2008 Allen och avslutar med att efterfråga en bättre definition av begreppet. Hänvisar till the Runnymede Trusts definition: "...unfounded hostility towards Islam. It refers also to

the practical consequences of such hostility in unfair discrimination against Muslim individuals and • • • 2008 Bloul communities, and to the exclusion of Muslims from mainstream political and social affairs..." 2008 Brun & Hersh - • 2008 Hopkins “...anti-Islamic feeling, also known as Islamophobia…” • • "Islamophobia may be defined as the practice of prejudice against Islam and the demonisation and • • • 2008 Mohideen & Mohideen of Muslims." 2008 Poynting - • 2008 Tyrer "… Islamophobia forms the defining racism of our times." • •

39

2008 Zebiri Problematiserar begreppet utan att definiera det. • 2009 Bötticher För en diskussion kring begreppet men presenterar aldrig en definition. • Ingen definition men en sammankoppling mellan islamofobi och rasism: "… it became abundantly • (•) 2009 Davids clear that the processes involved in Islamophobia are in fact those of racism." 2009 Kalmar - • 2009 Lee et al. "Islamophobia is characterized by the emotion of fear." •

"‘Islamophobia’ is a problematic neologism, and the one that is currently the most common term used to refer to bigotry, discrimination, policies and practices directed towards Islam and a racialized group • (•) • • of people that includes Muslims." "Approaching Islamophobia as a product of racial dynamics in the United 2009 Love States brings certain analytical advantages." 2009 Marcus - • 2009 Orhun "… intolerance and discrimination against Muslims and Islam… " • • • 2009 Ryder & Turksen - • “Islamophobia is the fear, hatred or hostility directed towards Islam and Muslims.” Påstår att • • • 2010 Allen definitionen har sina begränsningar. 2010 Awan - • 2010 Ennaji “Islamophobia is defined as a feeling of hostility to the religion of Islam.” • •

"Islamophobia could simply be defined as a 'modern epidemic of an age-old prejudice towards and fear of Islam." Författaren anser emellertid att begreppet är undermåligt och föreslår istället begreppet • • 'Muslimophobia' som riktar sig mot muslimer och kan ses som en ny form av rasism. Detta är dock 2010 Erdenir inte en definition av islamofobi, utan av muslimofobi. 2010 Geisser - • 2010 Gündüz "...Islamophobia—the fear of Islam and Muslims…" • • • "Full-fledged Islamophobia, which is understood as a hostile attitude toward or hostile practices • • • 2010 Hödl against Muslims and Islam that is accepted or embraced by large parts of the society" 2010 Ihsanoglu - • "Islamophobia is an essentially negative though 'cognitive, affective, and conative' posturing of • • • 2010 Iqbal individuals towards Islam and/or Muslims."

40

“We hereinafter take Islamophobia to mean: “[...] the fear of or prejudiced viewpoint towards Islam, • 2010 Lorente Muslims and matters pertaining to them.”

Begreppet lämnas odefinierat men följande konstaterande görs: "However, defining Islamophobia requires its existence existence to be politically and socially acknowledged, and this is clearly not the • (•) case today. This debate is ongoing and rational and empirical criteria must be sought to define this 2010 Martin-Muñoz phenomenon in accordance with international standards on racism and intolerance."

2010 Martín-Muñoz 2010 Mignolo “Islamophobia - the fear and the hate toward a powerful and wide spread religion…” • • 2010 Moreno - • "This paper reflects on the role of mass media in the social reproduction of one form of racism: • • 2010 Navarro Islamophobia." 2010 Rahim "… fear and hatred against Muslims by non-Muslims…" • • 2010 Schwartz - • 2011 Allen “...Islamophobia should be considered as an ideological phenomenon…” • 2011 Bleich "Islamophobia as indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims." • • • “This article takes Islamophobia to refer to a discourse that reifies and essentializes negative images • • • 2011 Bouma of Islam, Muslims and their cultures, resulting in unfounded fear of actual Muslims.”

"... the term ‘Islamophobia’ should be applied only to denote a hostile attitude towards Islam and Muslims based on the image of Islam as the enemy and as a vital, irrefutable and absolute threat to • • • ‘our’ well-being and even to ‘our’ existence, irrespective of how Muslims are identified, whether on 2011 Bravo López the basis of religious or ethnic criteria."

"In the personal view of the author, ‘islamophobia’ is an ungrounded fear of something/someone that • 2011 Buehler does not exist in reality and which involves a psychological projection to create ‘the other’ as enemy." “Islamophobia is a stereotyping of all Muslims (that is the stereotyping of over a billion human • • • 2011 Davidson beings) as real or potential terrorists due to the alleged hateful and violent teachings of their religion.” 2011 Halafoff - • "Fear of the ‘other’, when the ‘other’ is Muslim, is fear of Muslims per se, and also often of their • • • 2011 Pratt religion, Islam – so Islamophobia."

41

Islamofobi som rasism: "Races were never exclusively biologically determined but rather socially and • 2011 Sayyid politically produced." 2011 Saz ”…fear against Islam” • •

Begreppet definieras aldrig men det kopplas samman med rasism: "… the empirical phenomenon of ‘Islamophobia’ is not entirely coextensive with the definition of ‘racism’ (to the extent that there is a • (•) (•) (•) universally valid definition of the term). […] Furthermore, Islamophobia can be considered a new 2011 Schiffer & Wagner form of racism, a ‘cultural racism’." 2011 Zemni - • 2012 Abbas - • “The term Islamophobia, defined as an 'unfounded hostility towards Islam... [and therefore] fear or • • • 2012 Ali dislike of all or most Muslims'...” 2012 Bleich "Islamophobia as indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims." • • • 2012 Choma, Hodson & Costello "Islamophobia, or prejudice toward Muslims…" • • 2012 Cousin & Vitale - • 2012 Elver - • "… an irrational distrust, fear or rejection of the Muslim religion and those who are (perceived as) • • • 2012 Figueroa Muslims." 2012 Gottschalk & Greenberg "...by 'Islamophobia' we refer to a largely unwarranted social anxiety about Islam and Muslims." • • • Använder sig av the Runnymede Trusts definition. "It [islamofobi] is now 'a useful shorthand way of

referring to the dread or hatred of Islam – and, therefore, to the fear or dislike of all or most • • • 2012 Hasan Muslims.'" “Islamophobia, a term coined in 1997 in Britain by Runnymede Trust to describe extreme hostility • • 2012 Helly toward Muslims.”

"Today’s context requires that we consider the ‘new’ racisms of our time. One such reality is Islamophobia – the hatred of Muslim people and their religion – Islam. Although Islamophobia is a (•) • • • 2012 Housee relatively new term, anti-Muslim racism has, however, existed for centuries."

42

Redogör aldrig för en definition av islamofobi, dock när islamofobi rasifieras: "Islamophobia becomes racialized when religious belief is essentialized and seen as a result of birth. Unlike racism • (•) (•) (•) Islamophobia constructs the distinctiveness of Islam and its representatives – Muslims – on the basis 2012 Hussain & Bagguley of belief and practice rather than supposed biological or somatic characteristics" “Despite the fact that our definition is based on what the Runnymede Trust calls Islamophobia, we • 2012 Imhoff & Recker propose to use the term Islamoprejudice instead.” "So, whilst acknowledging the limitations of the term Islamophobia, we adopt the definition used by • • • 2012 Inman, McCormack & Walker FAIR: '/…/ the fear, hatred or hostility directed towards Islam and Muslims /…/'" 2012 Khan "… anti-Muslim rhetoric and action, commonly described as Islamophobia…" • • 2012 Mayer "'Islamophobia', or the fear of Islam and Muslims…" • • • 2012 McGinty - • “What I hope to make visible is a supplemental racial practice, typified by Islamophobia, that has

always operated alongside the more familiar mode of racism in America through which “whites” are • 2012 Medovoi distinguished from “people of color.”” 2012 Nadal et al. - • Ingen explicit definition. Emellertid görs en sammankoppling till rasism: "Forms of racial prejudice, • (•) 2012 Padovan & Alietti such as antisemitism and Islamophobia…" 2012 Parker - •

"The concept of Islamophobia, then, allows an analysis of how religious practice is connected to the logic of racialization. Indeed, the fear of Islam connects cultural (i.e., religious) signifiers to racial • (•) ones. Thus, xenophobic attitudes to Muslim immigrants are not only based on religious difference, but 2012 Rana are also interpreted through racial difference." 2012 Samman - • 2013 Alam & Husband - • "This paper presents a critical review of Islamophobia as a racial prejudice, showing that two main • • • 2013 Alietti & Padovan definitions are at work: Islamophobia as xeno-racism or linked to the so-called clash of civilizations." 2013 Allen “Recognizing it [islamophobia] as a threefold ideological phenomenon…” • Ameli Ranani & Nosrat • 2013 Kharazmi -

43

2013 Doyle & Ahmad - • “… the dread, hatred, and hostility towards Islam and Muslims perpetrated by a series of closed views • • • 2013 Mason that imply and attribute negative and derogatory stereotypes and beliefs to Muslims…” McGinty, Sziarto & Seymour- • • • 2013 Jorn Använder the Runnymede Trusts definition.

Definierar aldrig begreppet men placerar in det inom ramen för rasismforskning: "… locates the • (•) 2013a Meer contemporary study of antisemitism and Islamophobia squarely within the fields of race and racism." Definierar aldrig begreppet men undersöker sambandet mellan rasism och islamofobi: "… this article

explores what purchase the ideas of ‘cultural racism’ and ‘racialization’ can bring to bear on our • (•) 2013b Meer conceptualization of each [antisemitism och islamofobi]." 2013 Moosavi - • 2013 Ruez - • 2013 Soyer - • Använder sig av Bleich definition: "indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or • • • 2013 Sweeney & Opotow Muslims" 2014a Allen “Islamophobia is and indeed functions as an ideology…” • 2014b Allen “Islamophobia is a threefold ideological phenomenon...” • Använder sig av Bleich definition: "indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or • • • 2014 Al-Rawi Muslims" 2014 Awan - • 2014 Bravo López - • 2014 Chao - • 2014 Choudhury "…anti-Muslim racism..." • •

"... Islamophobia (as one of a plethora of forms of racism)...". "It is important to stress that while Islamophobia may be sparked by skin colour, like other forms of non-colour-coded racism, • Islamophobia is not necessarily triggered by colour of skin – it can also be set off by one or more 2014 Cole (perceived) symbols of the Muslim faith."

44

"Islamophobia is not a ‘‘phobia’’ in terms of clinical psychology; it does not denote an individual anxiety disorder or an irrational fear disproportional to the actual danger posed by the object of fear. • • As in the concepts ‘‘xenophobia’’ and ‘‘homophobia,’’ the suffix ‘‘phobia’’ is used in a transferred sense to connote socially, culturally, and politically produced prejudice, aversions, and discrimination 2014 Gardell against specific categories of humans, in this case Muslims." 2014 Legrand - • 2014 Osler & Lybaek - • 2014 Othman - • 2014 Perry - • 2014 Romeyn - •

"Islamophobia is a marker of westernization. Islamophobia, in both contexts signifies more than an irrational fear or hatred, rather, it becomes a means of articulating the aspirations of a western identity • • 2014 Sian through their exclusion and dismissal of the 'non-western' that is the Muslim subject." 2014 Uludag & Molyneux "… Islamophobia is most certainly a form of racism ..." • Diskuterar andra författares definitioner av begreppet utan att redogöra för vilken definition hon • 2014 Yazdiha använder sig av. 2014 Yel & Nas - • 2015 Abbas & Awan - • "As mentioned earlier, most of what we label racism, sexism, Islamophobia, and so on is probably • 2015 Dobkowski best classified as social or exclusionary prejudice." 2015 Gabsi - • 2015 Hafez "…Islamophobia or anti-Muslim racism...". • • 2015 Hervik - • "… this study […] considers Islamophobia to be a form of prejudice, and offers the following

definition for it: unfavorable prejudgments of Muslim individuals on the basis of their religious • • 2015 Kaya background." "If by anti-Semitism we mean the dread, hatred, and hostility toward Jews and Judaism, and by

Islamophobia we refer to the dread, hatred, and hostility toward Muslims and Islam, we have gained a • • • 2015 Krondorfer flexible working definition."

45

"I consider Islamophobia as being about demonising Islam and/or Muslims by using stereotypes that are often historic such as that Islam/Muslims are violent, barbaric and oppressive. Islamophobia • • • shares the same logic as racism because it essentialises a constructed group of people as having 2015a Moosavi inherent qualities that cast them as inferior." "Islamophobia should rightly be considered a form of racism that singles out a category of people as • • 2015b Moosavi having innate attributes, stereotypes them and treats them as legitimate targets of hostility." "Islamophobia, as a manifestation of fear of an exclusionary Islam, manifests as exclusionary or • • • 2015 Pratt negatively reactive behaviours with Muslims and Islam as the target."

Diskuterar andra författares definitioner av begreppet utan att redogöra för vilken definition han använder sig av. En tendens att låta begreppet kopplas samman med rasism kan identifieras. Se • (•) exempelvis "[t]his article examines how the resurgence of Islamophobia in contemporary society has 2015 Saeed its roots in the concept of ‘race’ and the evolution of racism." 2015 Sanjeev Kumar - •

2016 Bangstad Choma, Haji, Hodson & • 2016 Hoffarth - “Islamophobia is defined as a 'dislike of or prejudice against Islam or Muslims, especially as a • • • 2016 Fouad political force'” Utifrån the Runnymede Trusts definition: "a short way refers to fear and hatred toward Islam, and 2016 Hidayah therefore that fear and hatred are addressed to all Moslems" samt rapportens uppdelning mellan slutna • • • och öppna uppfattningar om islam

“Islamophia is a combination of two words, Islam and Phobia. Islam refers to monotheistic religion or belief which states that Mohammed is the prophet of Allah (Rasulullah). Phobia is an extreme and • • irrational fear of a thing Thus Islamophobia synonymous with fear, anxiety and phobia against 2016 Istriyani Muslims…” 2016 Molyneux - • Konstaterar att det inte finns någon etablerad definition, men lämnar det odefinierat. Föredrar att

islam som religion och muslimer som individer hålls åtskilda men då begreppet lämnas obestämt kan • 2016 Uenal en inte veta vilket av det som ska inkluderas i begreppet islamofobi.

46

2017 Briskman & Latham - • "Western ideological constructions of non-Western people, specifically through the colonial discourse • 2017 Rahman of Orientalism." 2017 Zunes - •

47