DOCSLIB.ORG

1.0 Østdanmark Til Sverige

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
1.0 Østdanmark Til Sverige DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE Otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet Redigeret af Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen Skippershoved Skånsk Senmedeltid och Renässans Skriftserie utgiven av Vetenskaps-Societeten i Lund nr. 19 DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE © Forfatterne og Skippershoved 2003 Redaktion: Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen Udgivet i samarbejde med Vetenskaps-Societeten i Lund Grafisk tilrettelægning og sats: Jørgen Sparre Skrift: Adobe Garamond Omslag: Jørgen Sparre Omslagsbillede: Skåne 1677 tegnet af J. Husman (Det Kgl. Bibliotek) Papir: 130 gr. Arctic Volume Tryk: Narayana Press Bogbinder: Jysk Bogbind, Holstebro ISBN 87 89224 74 4 Printed in Denmark Skippershoved Skårupvej 5 8400 Ebeltoft Redaktionskommitté för serien SKÅNSK SENMEDELTID OCH RENÄSSANS Erik Cinthio Jan Dahlin Siegrun Fernlund Göte Paulsson Mats Riddersporre Sten Skansjö Skriftserien skånsk senmedeltid och renässans har sin grund i en donationsfond som inrättades 1945 på initiativ av Vetenskaps-Societeten i Lund, i syfte att ge ut källpublikationer, undersökningar och framstäl- lningar rörande de skånska landskapens – Skåne, Halland och Blekinge – kulturella och samhälleliga liv i första hand under perioden från 1400-talets mitt till freden i Roskilde 1658. På så sätt önskade man få till stånd ett verk “som allsidigt belyser bygdens och folkets liv och öden under ett för utformande av nutidens förhållanden på alla områden grundläggande historiskt skede”. I serien har hittills ett tjugotal publikationer utgivits, se Vetenskaps-Societetens hemsida www.vetenskapsocieteten.lu.se. Indholdsfortegnelse Harald Gustafsson : 7 Integration, interaktion och identiteter i den östdanska övergången till Sverige En inledning Karl-Erik Frandsen : 11 Da Østdanmark blev til Sydsverige 1645-1720 En oversigt over den politiske baggrund og historikernes vurdering af den Jens Lerbom : 23 Rikets vardagliga förkroppsligande En aspekt av Gotlands “fördanskning” före övergången till Sverige 1645 Harald Gustafsson : 31 At göra svenskar av danskar? Den svenske integrationspolitikens föreställningsvärld 1658-1693 Jens Chr. V. Johansen : 61 Skåne og retsvæsenet 1658-1684 Solveig Fagerlund : 81 Smörkonor och rendekierlinger Kvinnors handel mellan Helsingborg og Helsingör under försvenskningsperioden Fredrik Persson : 91 Riddare av det juridiska gränslandet Den skånska adeln på riksdagen 1664 ur ett identitetsperspektiv Stig Alenäs : 107 Prosten i Vomb och det nya språket 1683 Karl Bergman : 119 “Blekinges overgang” Övergångsproblematiken ur ett regionalt perspektiv Trykte kilder og litteratur : 139 Forfatterne : 147 Integration, interaktion och identiteter i den östdanska övergången till Sverige En inledning AF HARALD GUSTAFSSON Vet vi inte redan allt vi behöver veta om historien? Bornholm och Trondheims län. I denna bok foku- Ta t.ex. de gamla östdanska landskapens övergång serar vi på de östdanska provinserna som förblev till Sverige – den skedde ju i och med underteck- svenska, d.v.s. Gotland, Blekinge, Skåne och Hal- nandet av Roskildefreden den 26 februari 1658, el- land. Mer detaljerade översikter finns i de enskilda ler hur? Det behöver man väl inte forska mer om? bidragen (se särskilt Gustafsson), men en kort skiss Men skrapar man på ytan, visar sig sakerna ofta över utvecklingen kan här vara på sin plats. mer komplicerade än de först verkar. Roskildefre- Gotland inkorporerades genast 1645 i det sven- den undertecknades faktiskt först dagen efter date- ska riket. Skånelandskapen – en term myntad un- ringen. De sista formuleringarna kom på plats der sent 1800-tal för de tre provinserna Skåne, Hal- kvällen den 26, men förhandlarna ville väl sova ut land och Blekinge – kom däremot att utgöra ett och snygga till sig lite inför det högtidliga under- eget område i den svenska konglomeratstaten, lik- tecknandet. Det är en högst mänsklig önskan efter som t.ex. Estland, Livland eller Svenska Pommern. flera dygns intensiva förhandlingar. Därför är fre- De ingick inte i kungariket Sverige och behöll den av den 26 februari 1658 sluten den 27 februari enligt fredstraktaten sina gamla lagar och privilegi- 1658.1 er – det gällde framför allt adelsprivilegierna – men Datumförvirringen är naturligtvis en kuriositet, fick ändå, i motsats mot de tyska och baltiska pro- ett litet spratt de historiska aktörerna har spelat vinserna, säte och stämma på den svenska riksda- eftervärlden, och ingenting som betyder något för gen. Deras ställning fastställdes efter förhandlingar vår förståelse av det som skedde. Men det är en bra med invånarnas representanter i Malmö recess symbol på att historien sällan är så enkel som man 1662. kan tro. Skånska kriget 1675-1679, det blodigaste som Under 1600-talet bytte en rad landområden någonsin förts i Norden, var en dansk-norsk kraft- statstillhörighet i Norden. De yttre dragen i pro- ansträngning av heroiska mått för att återerövra cessen är väl kända. I freden i Brömsebro 1645 provinserna, men den misslyckades. Freden i Lund avträdde Danmark-Norge till Sverige Gotland, 1679 bekräftade det svenska innehavet – även av Jämtland, Härjedalen, Ösel (dagens Saaremaa i Gotland, trots att danskarna faktiskt återerövrat Estland) och Halland som pant på 30 år. Freden i det. Sedan Karl XI gjort sig enväldig 1680 genom- Roskilde 1658 inbringade ytterligare till Sverige fördes med lock och pock en formellt frivillig Bohus slottslän, Trondheims slottslän, Skåne, Ble- övergång till svenska lagar, kyrkoordning och pri- kinge, Bornholm och Halland på obegränsad tid. I vilegier. 1683 var Skånelandskapen statsrättsligt in- Köpenhamnsfreden 1660 fick Sverige återlämna korporerade i det svenska kungariket och alltså nu 7 – men först nu – landskap på linje med Småland, heten existerar två berättelser, som ingendera byg- Uppland eller Tavastland. Nya danska försök till ger på någon verklig kunskap. Antingen brukar en återerövring under stora nordiska kriget, 1700- man betona att övergången skedde snabbt och 1721, slutade lika illa som tidigare. Med freden i smärtfritt – de svenska myndigheterna gick fram Frederiksborg 1720 fick Danmark-Norge skrin- med lämpor och skillnaderna var heller inte så lägga sådana planer. Till gengäld tvingades Sverige stora. Det var enkelt för östdanskarna att bli svens- gå med på att betala Öresundstull till Danmark kar.2 Eller också menar man tvärtom att integrati- trots att halva Öresund var i svensk besittning. onen genomfördes brutalt och hänsynslöst, men Därvid blev det. också under stort motstånd. I sin extrema variant Detta händelseförlopp är väl känt och beskrivet. har den senare synen torgförts i en skånsknationa- Forskningsläget diskuteras i de enskilda bidragen listisk förpackning där svenskarna i närmast rasis- och en samlad litteraturlista finns i slutet av bo- tiska termer utmålas som brutala folkmördare, en ken. Det räcker med att påminna om Knud Fabri- historieskrivning som används som argument för cius grundläggande fyrabandsverk, och senare spe- en skånsk autonomi idag.3 cialstudier av t.ex. Jerker Rosén, Alf Åberg och Gemensamt för båda dessa synsätt är dock den Yngve Bogren. Men dessa verk har idag minst nationalistiska tolkningen av historien: nationella femtio år på nacken, och det märks om man börjar identiter skulle ha betytt lika mycket då som nu syna dem i sömmarna. Tidigare forskning utgick och ett verkligt “nationalitetsbyte” skulle ha ägt som ett axiom från att den nationella motsättnin- rum. Men vad var det “danska” som man skulle gen mellan svenskt och danskt var det viktigaste i göra “svenskt” – fanns dessa begrepp med samma övergångshistorien. Man talade om en “försvensk- monolitiska styrka då som de gör för oss idag, för ning” utan att problematisera vad det var att vara oss som utsatts för tvåhundra års nationell indok- “svensk” eller “dansk” på 1600-talet. De äldre hi- trinering? Hur såg identiteterna ut före den mo- storikerna rörde sig också oftast på en hög nivå i derna nationalismen? Den frågan har aldrig ställts. samhället och var mer intresserade av kungars och Det föreföll alltså finnas gott om nya frågor att ämbetsmäns uttalanden än vanliga människors ställa till övergångstidens historia. Det är bakgrun- villkor. den till att jag 1999. tog initiativ till ett projekt Hur människor ute i de östdanska landskapen kring dessa frågor. Jag fann god respons hos Karl- berördes av statsbytet vet vi alltså förbluffande lite Erik Frandsen vid Köpenhamns universitet, som om. Vi känner till påbud och lagstiftning, men har fungerat som projektledare tillsammans med följdes påbuden? Vi kan läsa hos de äldre histori- mig. Historikerna Karl Bergman, Solveig Fager- kerna att de svenska myndigheterna ville “för- lund, Jens Christian Vesterskov Johansen, Jens svenska”, men vi ser också många exempel på att Lerbom och Fredrik Persson samt teologen Stig man faktiskt inte gjorde mycket i den vägen under Alenäs, som alla bidragit till denna bok, deltog i långa perioder. Hela perioden mellan Köpen- projektarbetet. Till denna grupp var också knutna hamnsfreden och skånska kriget avfärdas ofta som Hans Henrik Appel, Matthias Gregorius och en tid då “försvenskningsarbetet” stod still – men Hanne Sanders, som dock inte har haft möjlighet hur var förhållandena då, för människor som inte att bidra till antologin.4 Projektet erhöll en kortare visste hur det sedan skulle komma att gå? period ett blygsamt understöd från Øresundsuni- Denna brist på forskning inom fält som idag versitetets s.k. Broprogram,5 men har huvudsak- känns angelägna har lett till en mytbildning kring ligen fungerat
Load more

Recommended publications
  • ALE 2009 Nr 1
    NR I 2OO9 Ale Historisk tidskrifi FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE F Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktör och ansvarig utgivare universitetslektor Gert Jeppsson, Lund. Redaktionskommitté Docent Peter Carelli, Lund l:c arkivarie fil. dr Elisabeth Reuterswärd, Lund Professor Slen Skansjö, Lund Professor Anna Christina Ulfspurre, Lund Innehåll Sid. Karl Gustav Andersson: Den medeltida allmänningsskogen i södra Albo 1 Johan Andersson: Adeln i Skåne och frågan om avläggandet av- trohetsed till Sveriges kung och krona under våren 1658 8 Annika Knarrsiröm: Grisavad, Rosts täppa och Carl Jonassons Arkeologi pä torp i Skåne och Blekinge 24 Tidskriften Ale utges med stöd från Vetenskapsrådet TRYCKTJÄNST I ESLÖV HB, 2009 Den medeltida allmänningsskogen i södra Albo Av Karl Gustav Andersson Lund Under större delen av medeltiden hade invånarna i Järrestads och Ingelstads härader rätt att fritt utnyttja skogsresursema inom ett betydande område i Albo härad. I det yngre kalundborgska registret från 1551 finns en beskrivning av gränsen för detta om¬ råde som av allt att döma går tillbaka på ett brev utfärdat av Knut Valdemarsson för drygt åttahundra år sedan. Följande artikel syftar till att rekonstruera denna gräns genom att tolka flera av dc ålderdomligt klingande namn som anger densamma och jämföra resultatet med vad som i övrigt är känt om medeltida ägarförhållanden och gränstvister i området. Knut Valdemarssons brev vden Hlortes egen Helnede oc Bolde skou paa then anden side, som the tilffom haffue hafft, saa vnde wy I början av 1180-talet rasade i Skåne ett våld¬ thenom her efftter at nyde skoen thenom till gode, samt uppror, som i första hand tycks ha riktat men grunden schall høre osz till.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • Historical Perspective of Heritage Legislation
    HISTORICAL PERSPECTIVE OF HERITAGE LEGISLATION. BALANCE BETWEEN LAWS AND VALUES HISTORICAL PERSPECTIVE OF HERITAGE LEGISLATION. BALANCE BETWEEN LAWS AND VALUES 2 HISTORICAL PERSPECTIVE OF HERITAGE LEGISLATION. BALANCE BETWEEN LAWS AND VALUES International conference October 12-13, 2016 Niguliste Museum Tallinn, Estonia Conference proceedings Conference team: ICOMOS Estonia NC; ICLAFI; Estonian Academy of Arts; Tallinn Urban Planning Department Division of Heritage Protection; Estonian National Heritage Board Publication: ICOMOS Estonia NC; ICLAFI; Estonian Academy of Arts Editors: Riin Alatalu, Anneli Randla, Laura Ingerpuu, Diana Haapsal Design and layout: Elle Lepik Photos: authors, Tõnu Noorits Tallinn 2017 ISBN 978-9949-88-197-0 (pdf) The conference and meetings of ICLAFI and Nordic-Baltic ICOMOS National Committees were supported by: Estonian Academy of Arts, Tallinn Urban Planning Department Division of Heritage Protection, National Heritage Board, Ministry of Culture, Nordic Council of Ministers Published with the financial support from Estonian Cultural Foundation © ICOMOS ESTONIA NC, 2017 © ICLAFI, 2017 © Authors of the articles, 2017 international council on monuments and sites HISTORICAL PERSPECTIVE OF HERITAGE LEGISLATION. BALANCE BETWEEN LAWS AND VALUES 3 CONTENTS 4 TOSHIYUKI KONO Foreword 81 JAMES K. REAP WHAT’S OLD IS NEW AGAIN: CHARLES XI’S 1666 CONSERVATION ACT VIEWED FROM 21ST CENTURY AMERICA 5 RIIN ALATALU Conference proceedings 6 THOMAS ADLERCREUTZ THE ROYAL PLACAT OF 1666. BRIEFLY 91 ERNESTO BECERRIL MIRÓ and ROBERTO
    [Show full text]
  • The Royal Placat of 1666 Briefly About Background and Further Importance
    6 THE ROYAL PLACAT OF 1666 BRIEFLY ABOUT BACKGROUND AND FURTHER IMPORTANCE THOMAS ADLERCREUTZ, Jur.kand. The royal ”Placat” of 1666, issued by the governing council under the minority of King Charles XI Sweden, has in some circles in Sweden been hailed as ”the first antiquities legislation of the world”. Ironically, this is very much in keeping with theories, entertained by the 17th century academicians particularly at Uppsala University, that Sweden Thomas Adlercreutz itself was also the origin of all civilisation. This extravagant notion has been fuelled both by Sweden`s military has a law degree from Uppsala success in the Thirty Year`s War and by a very imaginative reading of the Old Testament, compared to remains and University (1971). place names in Sweden. In the article, I shall endeavour to translate excerpts of the placat into modern English. I shall also look into preceding legal texts from other jurisdictions, and investigate possible similarities. Furthermore, His legal career includes I will look into the Swedish background to this document. An interesting trace is one leading to Rome, where the serving as a judge in various abdicated Swedish Queen Christina resided, still with many bonds to Sweden and her cousin`s dowager and their courts, serving in various son, Charles XI, and his governing council. Finally, I shall try to evaluate the importance of the placat and summarise capacities for ministries of what happened afterwards. the Swedish Government and as a secretary to the Planning, Building and Housing The Placat: the condensed version any manner make asunder or destroy re- Committee of the Swedish Parliament.
    [Show full text]
  • Bind 4, Rønne 1990
    te O j ~ 1Z ::r: 0r ~ rJJ. l ~ BORNHOLMSKE SAMLINGER III 4 BORNHOLMSKE SAMLINGER BORNHOLMSKE SAMLINGER III. RÆKKE - 4. BIND UDGIVET AF BORNHOLMS HISTORISKE SAMFUND Forside: Bornholms amtsråds våben. Fra: Th. Lind. Bornholms Amtsraad 1842-1942. Rønne 1943. Eftertryk ikke tilladt uden kildeangivelse. Tryk: Burgundia tryk, Rønne, 1990. ISBN 87 87042 23 1 ISSN 0084-7976 Udarbejdet med støtte fra: Ministeriet for Kulturelle Anliggender Bornholms Amtskommune samt mange store og små private virksomheder her på Bornholm. Forord Hermed har Bornholms historiske Samfund 1890'erne føjer sig smukt ind i rækken af atter fornøjelsen at udsende et bind af Born­ spændende udvandrerhistorier fra den tid, holmske Samlinger til medlemmerne. hvor Bornholm var landsdelen med den De fleste af bidragyderne til dette bind vil største procentvise udvandring. De sidste to være læserne bekendt. Det er forfattere, der artikler omhandler helt moderne born­ i årenes løb har leveret værdifulde bidrag til holmsk historie og kaster et interessant lys studiet af Bornholms historie. I Jørn Klindts over den aktuelle debat om en større selv­ artikel om de bornholmske privilegier gen­ stændighed for Bornholm. Elkær-Hansen nemgås deres indhold og betydning for viser i sin redegørelse, hvor vi også kommer bornholmerne - ikke mindst under forsøge­ ind bag kulisserne, hvor tæt Bornholm var ne på at afværge de svenske krav på Norge i på en sammenlægning med Københavns 1814. Desuden bliver forvirringen omkring amt, mens Claes Ludvigsen i sin oversigt det bornholmske »rigsvåben« griffens op­ over Bornholms økonomiske historie fra 2. rindelse og udseende endelig afklaret. Han­ verdenskrig og op til i dag giver et værdi• ne Valsø Vensilds artikel om fæstebønder og fuldt bidrag til hele diskussionen omkring fæstegods i 1500- og 1600-tallet kan ses som det bornholmske nationalregnskab og de en fortsættelse af hendes interessante artikel økonomiske konsekvenser heraf for Born­ om de bornholmske bønders levevilkår i sen­ holms fremtid.
    [Show full text]
  • Fortid Og Nutid Bind XXIV; Hefte 4 1970
    Dette værk er downloadet fra Slægtsforskernes Bibliotek SLÆGTSFORSKERNES BIBLIOTEK Slægtsforskernes Bibliotek drives af foreningen Danske Slægtsforskere. Det er et special-bibliotek med værker, der er en del af vores fælles kulturarv, blandt andet omfattende slægts-, lokal- og personalhistorie. Slægtsforskernes Bibliotek: http://bibliotek.dis-danmark.dk Foreningen Danske Slægtsforskere: www.slaegtogdata.dk Bemærk, at biblioteket indeholder værker både med og uden ophavsret. Når det drejer sig om ældre værker, hvor ophavsretten er udløbet, kan du frit downloade og anvende PDF-filen. Drejer det sig om værker, som er omfattet af ophavsret, skal du være opmærksom på, at PDF- filen kun er til rent personlig brug. Tidsskrift for kulturhistorie og lokalhistorie Udgivet af Dansk historisk Fællesforening fortid og BIND XXIV HEFTE 4 SIDE 377-472 nutid 1970 O KOMMENTAR Det lokalhistoriske institut Den 12. maj 1943 - altså for 27 år siden - blev Institutet for lokalhistorisk Forskning oprettet. Det skete ved et møde i København, hvor en indbudt kreds af fremtrædende ældre og yngre historikere under forsæde af professor Al­ bert Olsen fastslog, at »Institutets Opgave er at fremme den videnskabelige Udforskning af dansk Lokalhistorie for derigennem at underbygge og uddybe Studiet af Rigshistorien. Institutet vil endvidere, eventuelt i Forstaaelse med Dansk historisk Fællesforening gennem sit Sekretariat virke som raad- givende og vejledende Organ for danske Lokalhistorikere.« I artiklen Lokalhistorie - Rigshistorie i Fortid og Nutid 1943 formulerede Al­ bert Olsen klart og myndigt det nye instituts programerklæring. Institut­ tet kom imidlertid aldrig til at virke. Det var skabt i en urolig tid, hvor andet samlede tankerne, og hvor andre formål kaldte på de kræfter, der havde været nødvendige for at sætte handling bag ordene.
    [Show full text]
  • Still Lifes, Botanical Illustrations, and Garden Design in Seventeenth-Century Sweden: A
    Still Lifes, Botanical Illustrations, and Garden Design in Seventeenth-Century Sweden: A Geo-History of Art Elisabeth Knall Department of Art History and Communication Studies McGill University, Montreal January 2020 A thesis submitted to McGill University in partial fulfillment of the requirements of the degree of Doctor of Philosophy © Elisabeth Knall, 2020 ii ABSTRACT This dissertation investigates how a growing interest in flowers and plants during the seventeenth century was shared and expressed by artists, scientists, horticulturists, patrons, and estate owners. The focus is on cultural production in Sweden and I argue that information on artistic developments as well as knowledge of botanical discoveries between this Scandinavian country and other parts of the world were shared more frequently and more extensively than has been generally suggested. The thesis’ premise is that both painters and patrons participated in multidirectional geographic travels, and that artistic exchanges were not dictated by national borders. This dissertation consequently contributes to an increased interest within the field of art history in widespread circulation of artistic forms and knowledge. In addition, topics traditionally considered marginal in art-historical discourse, such as scientific illustrations and garden design, are analyzed with the aim of bringing attention to the interactions between different areas of artistic production. This thesis does not subscribe to symbolic readings of still lifes or interpretive parameters based on a perceived domination by a few national schools of art. Instead, this dissertation brings attention to the exciting prospect of new insights obtained through an openness to alternative analytical approaches. The introduction explores the reasons behind a noticeable surge in cultural production in Sweden during the seventeenth and early eighteenth centuries, including the importance of Gothicism and the country’s participation in the Thirty Years’ War.
    [Show full text]
  • Finland/Sweden Historical Wars
    GRANHOLM GENEALOGY Finland/Sweden Historical Wars 1 INTRODUCTION This book describes the historical times of the wars and battles when Finland was still a part of Sweden. It precedes the history of when Finland became independent, which is in the book “Finland’s Independence, the Birth” . I have not included all battles but enough to give a picture of how we have almost constantly been at war. It is also about our relatives at those times. In most cases I mention a person only once, although that person has been part of many other battles. Many of the persons are the Swedish and Finnish rulers and officers when Sweden was a major European power. The following words from the “Tales of Ensign Stål” by Runeberg illustrate the accomplishments of these heroes in the poem set to music in the “March of the Björneborgers”. The poem mentions just four battlefields. In this book I have listed many more from the First Crusade almost 900 years ago to the brief fight in 1854 at Halkokari in my hometown Gamlakarleby in Finland. “Sons of fathers brave who bled On Poland’s sand on Narva’s moor, At Leipzig, Lützen, never stinting. Think not Finland’s might is dead, Still with hostile blood a battlefield is red.” You can listen to this message our distant relatives send us, their descendants and relatives at http://www.youtube.com/watch?v=ypwjJedZPIg and see some the war scenes at http://www.youtube.com/watch?v=54YSkW4sJU4&feature=related Some of the persons described are our direct ancestors, most are distant cousins from common ancestors.
    [Show full text]
  • Margareta Eriksdotter Vasa #16506 B
    GRANHOLM GENEALOGY SWEDISH ANCESTRY Vasa Dynasty (1523-1751) INTRODUCTION Our Swedish ancestry is quite comprehensive as it covers a broad range of the history. For simplicity the information has been presented in four different books. Book 1 – Mythical to Viking Era (? – 1250) Book 2 – Folkunga Dynasty (1250 – 1523) Book 3 – Vasa Dynasty (1523 – 1751) Book 4 – Recent Royalty (1751 – Present) This Book 3 covers a tumultuous part of the Swedish history involving several wars, where Finnish soldiers participated including the wars in Prussia with Swedish armies. Hakkapeliitta is a historiographical term used for a Finnish light cavalryman in the service of King Gustav II Adolf of Sweden during the Thirty Years' War (1618 to 1648). The Hakkapeliitta were well- trained Finnish light cavalrymen who excelled in sudden and savage attacks, raiding and reconnaissance. The greatest advantage of the fast and lightly-armored cavalry was its charge. They typically had a sword, a helmet, and leather armor or a breastplate of steel. They would attack at a full gallop, fire the first pistol at twenty paces and the second at five paces, and then draw the sword. The large horse itself was used like another weapon, as it was used to trample enemy infantry. The name came from their battle cry in Finnish, “Hakkaa päälle, Pohjan poika!” (Cut their heads, Bothnia’s son!). The Hakkapeliittas' Homecoming (a statue) by sculptor Pentti Papinaho in the city of Lahti, in Finland Book 3 follows just one lineage, different lineages, not indicated here, include the spouses, who sometimes are also relatives, and they are as well highlighted, indicating that they are covered in the text.
    [Show full text]
  • Svenske -Krigene
    Sebastian Olden-Jørgensen Sebastian 1658 100 danmarkshistorier 100 danmarkshistorier Sebastian Arveender. Sådan var forholdet mellem danskere og svenskere fra -tallet til ind i -tallet. Alligevel er Olden-Jørgensen Svenskekrigene - noget særligt. Det begyndte med en rask lille krig, men udviklede sig i til en katastrofe, der reducerede det danske rige til en svensk lydstat. E er en panikfred fulgte en ny krig. København holdt stand mod enden, mens udenlandske tropper og flåder genskabte den politiske ligevægt i Norden. Den helt store vinder blev dog Svenskekrigene kong Frederik ., der i kuppede sig til enevælde. Selv om der nu er fred og ingen fare, har Svenskekrigene sat sig dybe spor i landegrænser, politik og københavneri. Sebastian Olden-Jørgensen, lektor på Saxo-Instituet Svenske ved Københavns Universitet, skildrer nogle af de mest skæbnesvangre krige, Danmark har oplevet – og følger både historien og myterne til dørs. – 1658 -krigene Aarhus Universitetsforlag Aarhus Universitetsforlag ISBN 9788771845860 – ok 107997_cover_100 dk_svenskekrigene_r2.indd 1 07/08/2018 20.41 100 danmarkshistorier Sebastian Olden-Jørgensen Svenske -krigene Aarhus Universitetsforlag 107997_svenskekrigene_.indd 4 12/09/18 08:47 107997_svenskekrigene_.indd 5 12/09/18 08:47 Svenskekrigene © Sebastian Olden-Jørgensen og Aarhus Universitetsforlag 2018 Serie: 100 danmarkshistorier Forlagsredaktion: Peter Bejder Tilrettelæggelse, sats og omslag: Camilla Jørgensen, Trefold E-bogsproduction: Narayana Press Printed in Denmark 2018 ISBN: 978 87 7184 682 9 Projektet
    [Show full text]