DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE Otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet Redigeret af Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen Skippershoved Skånsk Senmedeltid och Renässans Skriftserie utgiven av Vetenskaps-Societeten i Lund nr. 19 DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE © Forfatterne og Skippershoved 2003 Redaktion: Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen Udgivet i samarbejde med Vetenskaps-Societeten i Lund Grafisk tilrettelægning og sats: Jørgen Sparre Skrift: Adobe Garamond Omslag: Jørgen Sparre Omslagsbillede: Skåne 1677 tegnet af J. Husman (Det Kgl. Bibliotek) Papir: 130 gr. Arctic Volume Tryk: Narayana Press Bogbinder: Jysk Bogbind, Holstebro ISBN 87 89224 74 4 Printed in Denmark Skippershoved Skårupvej 5 8400 Ebeltoft Redaktionskommitté för serien SKÅNSK SENMEDELTID OCH RENÄSSANS Erik Cinthio Jan Dahlin Siegrun Fernlund Göte Paulsson Mats Riddersporre Sten Skansjö Skriftserien skånsk senmedeltid och renässans har sin grund i en donationsfond som inrättades 1945 på initiativ av Vetenskaps-Societeten i Lund, i syfte att ge ut källpublikationer, undersökningar och framstäl- lningar rörande de skånska landskapens – Skåne, Halland och Blekinge – kulturella och samhälleliga liv i första hand under perioden från 1400-talets mitt till freden i Roskilde 1658. På så sätt önskade man få till stånd ett verk “som allsidigt belyser bygdens och folkets liv och öden under ett för utformande av nutidens förhållanden på alla områden grundläggande historiskt skede”. I serien har hittills ett tjugotal publikationer utgivits, se Vetenskaps-Societetens hemsida www.vetenskapsocieteten.lu.se. Indholdsfortegnelse Harald Gustafsson : 7 Integration, interaktion och identiteter i den östdanska övergången till Sverige En inledning Karl-Erik Frandsen : 11 Da Østdanmark blev til Sydsverige 1645-1720 En oversigt over den politiske baggrund og historikernes vurdering af den Jens Lerbom : 23 Rikets vardagliga förkroppsligande En aspekt av Gotlands “fördanskning” före övergången till Sverige 1645 Harald Gustafsson : 31 At göra svenskar av danskar? Den svenske integrationspolitikens föreställningsvärld 1658-1693 Jens Chr. V. Johansen : 61 Skåne og retsvæsenet 1658-1684 Solveig Fagerlund : 81 Smörkonor och rendekierlinger Kvinnors handel mellan Helsingborg og Helsingör under försvenskningsperioden Fredrik Persson : 91 Riddare av det juridiska gränslandet Den skånska adeln på riksdagen 1664 ur ett identitetsperspektiv Stig Alenäs : 107 Prosten i Vomb och det nya språket 1683 Karl Bergman : 119 “Blekinges overgang” Övergångsproblematiken ur ett regionalt perspektiv Trykte kilder og litteratur : 139 Forfatterne : 147 Integration, interaktion och identiteter i den östdanska övergången till Sverige En inledning AF HARALD GUSTAFSSON Vet vi inte redan allt vi behöver veta om historien? Bornholm och Trondheims län. I denna bok foku- Ta t.ex. de gamla östdanska landskapens övergång serar vi på de östdanska provinserna som förblev till Sverige – den skedde ju i och med underteck- svenska, d.v.s. Gotland, Blekinge, Skåne och Hal- nandet av Roskildefreden den 26 februari 1658, el- land. Mer detaljerade översikter finns i de enskilda ler hur? Det behöver man väl inte forska mer om? bidragen (se särskilt Gustafsson), men en kort skiss Men skrapar man på ytan, visar sig sakerna ofta över utvecklingen kan här vara på sin plats. mer komplicerade än de först verkar. Roskildefre- Gotland inkorporerades genast 1645 i det sven- den undertecknades faktiskt först dagen efter date- ska riket. Skånelandskapen – en term myntad un- ringen. De sista formuleringarna kom på plats der sent 1800-tal för de tre provinserna Skåne, Hal- kvällen den 26, men förhandlarna ville väl sova ut land och Blekinge – kom däremot att utgöra ett och snygga till sig lite inför det högtidliga under- eget område i den svenska konglomeratstaten, lik- tecknandet. Det är en högst mänsklig önskan efter som t.ex. Estland, Livland eller Svenska Pommern. flera dygns intensiva förhandlingar. Därför är fre- De ingick inte i kungariket Sverige och behöll den av den 26 februari 1658 sluten den 27 februari enligt fredstraktaten sina gamla lagar och privilegi- 1658.1 er – det gällde framför allt adelsprivilegierna – men Datumförvirringen är naturligtvis en kuriositet, fick ändå, i motsats mot de tyska och baltiska pro- ett litet spratt de historiska aktörerna har spelat vinserna, säte och stämma på den svenska riksda- eftervärlden, och ingenting som betyder något för gen. Deras ställning fastställdes efter förhandlingar vår förståelse av det som skedde. Men det är en bra med invånarnas representanter i Malmö recess symbol på att historien sällan är så enkel som man 1662. kan tro. Skånska kriget 1675-1679, det blodigaste som Under 1600-talet bytte en rad landområden någonsin förts i Norden, var en dansk-norsk kraft- statstillhörighet i Norden. De yttre dragen i pro- ansträngning av heroiska mått för att återerövra cessen är väl kända. I freden i Brömsebro 1645 provinserna, men den misslyckades. Freden i Lund avträdde Danmark-Norge till Sverige Gotland, 1679 bekräftade det svenska innehavet – även av Jämtland, Härjedalen, Ösel (dagens Saaremaa i Gotland, trots att danskarna faktiskt återerövrat Estland) och Halland som pant på 30 år. Freden i det. Sedan Karl XI gjort sig enväldig 1680 genom- Roskilde 1658 inbringade ytterligare till Sverige fördes med lock och pock en formellt frivillig Bohus slottslän, Trondheims slottslän, Skåne, Ble- övergång till svenska lagar, kyrkoordning och pri- kinge, Bornholm och Halland på obegränsad tid. I vilegier. 1683 var Skånelandskapen statsrättsligt in- Köpenhamnsfreden 1660 fick Sverige återlämna korporerade i det svenska kungariket och alltså nu 7 – men först nu – landskap på linje med Småland, heten existerar två berättelser, som ingendera byg- Uppland eller Tavastland. Nya danska försök till ger på någon verklig kunskap. Antingen brukar en återerövring under stora nordiska kriget, 1700- man betona att övergången skedde snabbt och 1721, slutade lika illa som tidigare. Med freden i smärtfritt – de svenska myndigheterna gick fram Frederiksborg 1720 fick Danmark-Norge skrin- med lämpor och skillnaderna var heller inte så lägga sådana planer. Till gengäld tvingades Sverige stora. Det var enkelt för östdanskarna att bli svens- gå med på att betala Öresundstull till Danmark kar.2 Eller också menar man tvärtom att integrati- trots att halva Öresund var i svensk besittning. onen genomfördes brutalt och hänsynslöst, men Därvid blev det. också under stort motstånd. I sin extrema variant Detta händelseförlopp är väl känt och beskrivet. har den senare synen torgförts i en skånsknationa- Forskningsläget diskuteras i de enskilda bidragen listisk förpackning där svenskarna i närmast rasis- och en samlad litteraturlista finns i slutet av bo- tiska termer utmålas som brutala folkmördare, en ken. Det räcker med att påminna om Knud Fabri- historieskrivning som används som argument för cius grundläggande fyrabandsverk, och senare spe- en skånsk autonomi idag.3 cialstudier av t.ex. Jerker Rosén, Alf Åberg och Gemensamt för båda dessa synsätt är dock den Yngve Bogren. Men dessa verk har idag minst nationalistiska tolkningen av historien: nationella femtio år på nacken, och det märks om man börjar identiter skulle ha betytt lika mycket då som nu syna dem i sömmarna. Tidigare forskning utgick och ett verkligt “nationalitetsbyte” skulle ha ägt som ett axiom från att den nationella motsättnin- rum. Men vad var det “danska” som man skulle gen mellan svenskt och danskt var det viktigaste i göra “svenskt” – fanns dessa begrepp med samma övergångshistorien. Man talade om en “försvensk- monolitiska styrka då som de gör för oss idag, för ning” utan att problematisera vad det var att vara oss som utsatts för tvåhundra års nationell indok- “svensk” eller “dansk” på 1600-talet. De äldre hi- trinering? Hur såg identiteterna ut före den mo- storikerna rörde sig också oftast på en hög nivå i derna nationalismen? Den frågan har aldrig ställts. samhället och var mer intresserade av kungars och Det föreföll alltså finnas gott om nya frågor att ämbetsmäns uttalanden än vanliga människors ställa till övergångstidens historia. Det är bakgrun- villkor. den till att jag 1999. tog initiativ till ett projekt Hur människor ute i de östdanska landskapen kring dessa frågor. Jag fann god respons hos Karl- berördes av statsbytet vet vi alltså förbluffande lite Erik Frandsen vid Köpenhamns universitet, som om. Vi känner till påbud och lagstiftning, men har fungerat som projektledare tillsammans med följdes påbuden? Vi kan läsa hos de äldre histori- mig. Historikerna Karl Bergman, Solveig Fager- kerna att de svenska myndigheterna ville “för- lund, Jens Christian Vesterskov Johansen, Jens svenska”, men vi ser också många exempel på att Lerbom och Fredrik Persson samt teologen Stig man faktiskt inte gjorde mycket i den vägen under Alenäs, som alla bidragit till denna bok, deltog i långa perioder. Hela perioden mellan Köpen- projektarbetet. Till denna grupp var också knutna hamnsfreden och skånska kriget avfärdas ofta som Hans Henrik Appel, Matthias Gregorius och en tid då “försvenskningsarbetet” stod still – men Hanne Sanders, som dock inte har haft möjlighet hur var förhållandena då, för människor som inte att bidra till antologin.4 Projektet erhöll en kortare visste hur det sedan skulle komma att gå? period ett blygsamt understöd från Øresundsuni- Denna brist på forskning inom fält som idag versitetets s.k. Broprogram,5 men har huvudsak- känns angelägna har lett till en mytbildning kring ligen fungerat