KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Sveriges Marina Akademi N:R 3 2018 181:A Årgången TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL

UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Sveriges marina akademi N:r 3 2018 181:a årgången TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör: Kommendör Lars Wedin, e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Kommendörkapten Per Edling, e-post: [email protected] Formgivare: Konteramiral Thomas Engevall, e-post: [email protected] Redaktionens adress: c/o Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74 920 Combloux, Frankrike. Telefon: +33618501438 Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fem gånger årligen. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9. Innehåll nr 3/18 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet...... 203 Ordföranden har ordet...... 207 Redaktörens spalt...... 210 Sekreterarens anförande vid valdebatt om sjöförsvaret den 30 maj 2018...... 213 Av Bo Rask Kungl. Örlogsmannasällskapets Marinkonferens 2018 - En marin valdebatt...... 219 Av Lars Wedin Försvarsmakten och medierna - två konsolideringsverksamheter i behov av stöd...... 225 Av PM Nilsson Civil sjömilitär eller sjömilitär i kostym...... 231 Av Peter Ahlås Dagens officersutbildning...... 241 Av Ewa Skoog Haslum Det ”nya nya” officersutbildningssystemet...... 243 Av Hans Granlund Militärhögskolan Karlbergs roll i utbildningen av kadetter...... 251 Av Anna-Karin Broth Stiftelsen YMER-80 presenterar 2018 års stipendiater för polarforskning...... 258 Marin officersutbildning anno 2018...... 259 Av Magnus Jönsson Vägen till taktisk amfibieofficer...... 265 Av Martin Järvinen & Erik Ydmark Marinens övningar – grunden för tröskeleffekt...... 269 Av Per Nilsson Teknikutbildningen...... 277 Av Mattias Svedin Kompetensutveckling och operativ verksamhet i symbios...... 279 Av Håkan Lindberg Dagens officersutbildning – en beskrivning från insidan...... 283 Av Kristoffer Lotten, Oscar Schultz & Jacob Viper Minläggningsförmåga till sjöss – fundamentalt för det nationella försvaret...... 292 Av Marcus Sjöberg Några reflektioner efter sammanträdet i Karlskrona 2018-01-22...... 296 Av Göran R. Wallén ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, Karlskrona 2018 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet

Nr 6/2018. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 16 maj 2018. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska museets hörsal onsdagen den 16 maj 2018 i närvaro av 46 ledamöter och inbjudna gäster. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag för ledamöterna. § 1 Förklarades sammanträdet för öppnat. § 2 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll från sammanträdet 2018-04-16 i Stockholm som med godkännande lades till handlingarna. Före det att protokollet godkändes och lades till handlingarna kommenterade ordinarie ledamoten Göran Wallén vissa skrivningar i protokollet. § 4 Ordförande orienterade kort om den kommande marinkonferensen. § 5 Sekreteraren gav en kort information om att Marinkonferensen eller ”valrörel- sens stora sjöförsvarsdebatt” genomförs på Medelhavsmuseet onsdagen den 30 maj från klockan 13.00. Debatten ska helt handla om sjöförsvaret. Försvars- ministern Sr Peter Hultqvist och samtliga partiers försvarspolitiska talesmän

203 utom moderaterna där ordinarie ledamoten Annicka Engblom ersätter, har accepterat. Moderator är en av Sveriges främsta försvarspolitiska debattörer, Annika Nordgren Christensen. Debatten börjar klockan 13.30 med att ordförande välkomnar och presenterar de viktigaste slutsatserna av En Marin för Sverige. Introducerar moderator som välkomnar Sr för ca 20 minuters anförande. Därefter frågor till Sr från moderator och auditoriet. Därefter välkomnas övriga partier att i tur och ordning kommentera Sr anförande med frågor från moderator samt repliker. Slutsummering samt avtackning av ordförande. Debatten slut klockan 15.30 därefter kaffe. Målgrupperna har företräde. § 6 Höll ordinarie ledamoten Peter Ahlås inträdesanförande av under rubriken Civil sjömilitär eller sjömilitär i kostym. Följde frågestund. § 7 Genomfördes en omfattande orientering och diskussion om luftförsvar ombord under ledning av moderatorn ordinarie ledamoten Mats Elofsson. Följde fråge- stund. § 8 Förklarades sammanträdet för avslutat

Vid protokollet

Bo Rask Akademiens sekreterare

Nr 7/2018. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona onsdagen den 22 augusti 2018. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 22 augusti 2018 på Sjöofficersmässen, Amirali- tetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 25 ledamöter och en inbjuden gäst. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag på Sjöofficersmässen för ledamöterna.

§ 1 Förklarades sammanträdet för öppnat. § 2 Meddelades att sedan föregående möte har de ordinarie ledamöterna Per-Gunnar Fernander och Johan Forslund avlidit. Ordförande påkallade en stunds tystnad. § 3 Föredrogs sammanträdesprotokoll från föregående sammanträde (2018-05-16 i Stockholm) som med godkännande lades till handlingarna.

204 § 4 Orienterade ordförande kort om sitt deltagande vid två värdiga evenemang; 75 år sedan ubåten Ulven krigsförlisning samt vid 80-års jubileet av Sjöhisto- riska Museets invigning. Vidare att Marinkonferensen genomfördes med ett bra resultat och att planeringen för 2019 Marinkonferens redan har påbörjats. Marinkonferensen 2018 kan i sin helhet följas genom länk på hemsidan. Styrelsen arbetar med det inkomna ändringsförslaget till tillämpningsbestäm- melserna. Årets högtidssammanträde genomförs i Karlskrona. § 5 Redovisade sekreteraren styrelsens uppfattning om akademiens brist på kompetenser som vägledning vid inval 2018. Kommenterade ordinarie ledamoten Magnus Haglund att en övrig brist är oceanografisk kompetens. Kommenterade ordinarie ledamoten Göran Wallén att i flödessäkerhet ingår även sjötransporter runt den svenska kusten, inte enbart import- och exportsjöfart. § 6 Beslutade nomineringssammanträdet att bifalla styrelsens förslag att det högsta antal kandidater att väljas in som ordinarie ledamöter 2018 ska vara sex (6). § 7 Beslutade nomineringssammanträdet att bifalla styrelsens förslag att det högsta antal kandidater att väljas in som korresponderande ledamöter 2018 ska vara en (1). § 8 Redovisade sekreteraren förslag till valsedlar för OL och KL i alfabetisk ordning för de till inval föreslagna kandidaterna. Beslutade nomineringssam- manträdet att fastställa styrelsens förslag till valsedlar. § 9 Redovisade valberedningens ordförande ordinarie ledamoten Christian Aller- man, valberedningens arbetsformer och processer samt förslag till val av ordförande, sekreterare, styrelseledamöter och revisorer med suppleanter samt förslag till valberedning för verksamhetsåret 2018 – 2019. Anmäldes att några motförslag inte har inkommit till vare sig valberedningen eller styrelsen. § 10 Beslutade nomineringssammanträdet att bifalla valberedningens förslag till valsedel för val av ordförande, sekreterare, styrelseledamöter och revisorer med suppleanter samt valberedning för verksamhetsåret 2018 – 2019. Ajournerades sammanträdet för en kort paus. § 11 Höll ordinarie ledamoten Fredrik Hellström inträdesanförande under rubriken Dagens riskprocesser, ökar eller minskar de Sveriges försvarsförmåga? Följde lång och engagerad frågestund. § 12 Orienterade ordinarie ledamoten Tomas Martinsson om marinens nautiska utbildning. Följde lång och engagerad frågestund. § 13 Övriga frågor. Ställde ordinarie ledamoten Göran Wallén fråga om styrelsen har analyserat effekten (närvaro, artiklar mm) för de senaste årens inval. Ordföran- den meddelade att detta är en ständigt närvarande omsorg i styrelsen. Men frågan ger anledning till ett möjligen mer strukturerat angreppssätt, vilket även sekreteraren noterade för fortsatt arbete inom styrelsen.

205 Orienterade OL Magnus Haglund om KKrVA nya projekt Säkerhet i morgo- dagens Europa – Svenska perspektiv och föreslog att KKrVA avd II och KÖMS ska samarbeta för att nå ett bättre resultat. Ordföranden förklarade sig välkomna alla inviter till samarbete på deras respektive möjliga förtjänster, men under- strök betydelsen av att KÖMS driver projekt och verksamhet i KÖMS intresse. § 14 Orienterade sekreteraren att nästa ordinarie sammanträde äger rum onsdagen den 26 september 2018 klockan 17.30 i Stockholm på Sjöhistoriska Museet. Slutet sammanträde. Stadgeenliga förhandlingar (med val av styrelseledamöter, revisorer, valberedning och nya ledamöter samt beslut om tilldelning av stipendier och belöningar). Inträdesanförande av ordinarie ledamoten Gunnar Möller. Diskussion om samverkan mellan marinen och Kustbevakningen. § 15 Förklarades sammanträdet för avslutat.

Vid protokollet

Bo Rask Akademiens sekreterare

VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

206 Ordföranden har ordet

Frågan som klev ut genom fönstret och försvann... Jag är medveten om att innehållet i denna ledare, skriven strax före valet, kan kännas väldigt inaktuell när tidskriften når sina läsare. Men med det sagt, måste man ändå fråga sig varför en så stor, viktig, allmän och långsiktig fråga som försvaret helt för- svann ur valrörelsen? Det enkla svaret är givetvis frånvaron av den typ av händelser som når media och då ger anledning till rubriker, frågor till myndigheter och politiker, etc. Vi har inte haft några (rapporterade) kränkningar, provokationer, eller incidenter som inbegripit synliga (men möjligen andra mindre synliga) främmande stridskrafter. Men är det samma sak som att hot saknas och det således inte finns anledning att diskutera försvarsfrå- gan? Aftonbladet publicerade följande lista över väljarnas prioriteringar den 20 augusti: 1. Flyktingar och invandring 2. Sjukvård 3. Lag och ordning 4. Utbildning och skola 5. Miljö och klimat 10 i topp-listan avslutas med skatter och ekonomi. Försvaret inte med på listan. Enligt samma källa ligger sjukvård och skola kontinuerligt högt med begränsad rör- lighet. Men de övriga åker lite hiss inte bara upp och ned i tabellen, även ut ur den och in. Att flyktingfrågan gått i topp och förbi sjukvården under sensommaren, liksom ökningen för lag och ordning, förklarar tidningen med sensommarens bilbränder i Göteborgsområdet. Miljöfrågan fick en ordentlig skjuts av sommarens exceptionella värme och torka.

207 Jag ifrågasätter inte någon av dessa frågors vikt. Men min poäng är att ingen av deras underliggande långsiktiga betydelse för vårt samhälles utveckling påverkas av händelser av den typ som redovisas ovan, de blir enbart mer uppenbara genom medias vid var tid nyväckta intresse. Men politikerna har en annan uppgift än media, även i den senares roll som väljarnas förlängda arm. Politiker måste ha blicken en bra bit längre fram än vad som för dagen synes vara den mest akuta frågan. Alla frågor ovan kan bara lösas genom långsiktighet och prioriteringar. Det är lika illa för landet att de negligeras under perioder av begränsad uppmärksamhet som mottagare av plötsliga satsningar under intryck av nyligen timade händelser. Inte minst för de många individer som ska besluta om sin egen framtid. Att med förtroende vilja utbilda sig och låta sig anställas för att kunna driva och bemanna de företag, myndigheter och institutioner som krävs för att lösa problemen. Det kan tyckas naivt att reagera mot detta. Politiker är ju människor de också. Man vill vara alla goda gåvors givare och inte vara den som påpekar svårigheter som föran- leder besvär och kostnader som inte upplevs påträngande för stunden. Man vet att de finns men vill hålla dem ifrån sig. Att ta i dem kräver prioriteringar och därmed öppna för att utsätta sig för kritik. Och jag förstår det, måste vara jättejobbigt för dem som inte förstått sin uppgift. Vilket leder över till sekreteraren Bo Rasks klargörande debattartikel i SvD, med åtföljande radiointervju i P1, om ledningen av brandförsvaret och den vidare krishan- teringen en bit in i sommarens bränder. I all enkelhet en föreläsning i den stabstjänst vi alla känner. Men som också talade om samma sak som ovan. Inte bara oförmågan utan även den uppenbara motviljan till att föra upp ansvar till de nivåer där det gör skillnad i utförandet. Det ligger i KÖMS uppdrag att driva dessa frågor oaktat dess tillfälliga ställning i media. ”Marinkonferensen” den 30 maj, som redovisas på annan plats i detta nummer, skedde i en period av ännu stort intresse för försvarsfrågorna. Det förklarade säkert den betydande medverkan från ledande försvarspolitiker vi hade som deltagare. Med försvarsministern statsrådet Peter Hultqvist och alla partiers ledande försvarspolitiska talespersoner från Försvarsutskottet respektive Försvarsberedningen. Den senare är ju den primära målgruppen för det arbete akademien inledde tidigt 2017 under arbetsnamnet ”Marinplanen”, som färdigställdes i början av detta år under namnet ”En Marin för Sverige”. Det var därför en stor händelse både i form och sak när jag nyligen fick företräde för Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow för att föredra och överlämna ett exemplar av ”En Marin för Sverige” (se bild till höger). Han var redan väl påläst, själva föredragningen därmed kort och de utsatta ca 40 mi- nuterna blev en timme med frågor om KÖMS syn på de avvägningar och prioriteringar som nu präglar beredningens arbete. Det är uppenbart att beredningen styrs av synen att allt som ska tillföras måste er- sätta något annat. Det var därför tacksamt att lyfta fram vår slutsats om marinens särställning för sin roll i folkförsörjningen - ska Sverige försvaras måste Sverige för- sörjas. Ett mer konkret exempel på utbytesmöjligheten är den komplettering av landets luftvärn, för skydd långt utanför enbart egenskyddet, som robotburet luftvärn på Visby skulle medföra. Vidare örlogsfartygens möjligheter att projicera försvarsförmåga och

208 försvarsvilja oavsett konfliktnivå, från att visa flaggan vid vänskapliga örlogsbesök och inspektioner av fartygsrörelser, till avvisning och strid. De mindre fartygens betydelse för de sannolikt långvariga lågintensiva konfliktscenarierna. Tillkomsten av ytterligare amfibiebataljoner för försvaret i gränsytan mellan sjö- och landstrid. Björn von Sydow avslutade med att bekräfta vad som nämndes av hans kollegor i beredningen redan vid Marinkonferensen, nämligen att ”En Marin för Sverige” är ett viktigt och väl genomarbetat dokument väl i nivå med de övriga studier och underlag beredningen har inför sin rapport kommande vår. Detta utgör därmed en värdig slut- punkt för detta omfattande KÖMS-projekt. Jag vill tacka alla som medverkat för ett väl genomfört uppdrag!

Michael Zell Ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet

209 Redaktörens spalt

Klimat, försvarsekonomi och officersutbildning Välkomna tillbaka till Tidskrift i Sjöväsendet efter en, förhoppningsvis, trevlig sommar trots ökenhetta och skogsbränder. En sommar som också tydligt satt klimatfrågan på agendan. Märkligt nog har havet inte fått någon större uppmärksamhet trots att, som alla borde veta, havet alstrar 50% av det syre vi andas och är den viktigaste klimatre- gulatorn. Som konsekvens av klimatfrågan diskuteras flyg, tåg och (last-)bilar – men inte sjöfarten! Och då drar 1 container ombord på ett stort containerfartyg 1 (!) liter drivmedel per 100 km medan en modern Volvo FH 460 drar 37,15 l/100 km! Valet borde inte vara svårt! Valdebatten, snart avslutad när detta skrives, har närmast helt undvikit Försvarsfrå- gan och Marinen. Detta trots KÖMS ”valdebatt” som utgör första avsnittet av detta nummer. Samtidigt genomför Ryssland sin största övning på nära 40 år, den europe- iska säkerhetsstrukturen riskerar att falla sönder i spåren av populister som Trump, Erdogan, Orban och Salvini. Det borde ha funnits allvarliga saker att debattera! Men det är som ledamoten Nilsson skriver i sitt inträdesanförande; det saknas kunskap om försvarsfrågan på tidningsredaktionerna. Alla inlägg avseende vad KÖMS kan göra för att sprida kunskaper om Försvaret och Marinen välkomnas! Ledamoten Ahlås berör i sitt intressanta inträdesanförande hur Royal Navy samar- betar med den civila sjöfarten. Förhoppningsvis kommer TiS nr 4 att innehålla några idéer hur dessa erfarenheter skulle kunna omsättas i Sverige. Resten av numret ägnas åt den marina officersutbildningen, i första hand avseende taktiska officerare. Officersutbildningens kvalitet är avgörande för Marinens framtid såväl avseende operativ och taktisk förmåga som avseende dess framtida utveckling. Många har, naturligt nog, starka synpunkter på denna fråga men kanske inte alltid lika mycket kunskap. Inledningsvis ger den huvudansvarige, flottiljamiralen Skoog Haslum sin syn på dagens officersutbildning. Härefter kommer artiklar om ”Akademiseringen” (ledamoten Granlund), MHS/Karlbergs roll (Ledamoten Broth), utbildningen vid Sjöstridsskolan

210 (ledamoten Jönsson) respektive Amfibiestridsskolan (Kapten Järvinen, Fanjunkare Ydmark) samt slutligen en genomgång av Marinens övningar (Kk Nilsson). Kritiska kommentarer kommer från Kk Svedin (teknikutbildning) och ledamoten Lindberg (samverkan skola – förband). Tre nyblivna fänrikar - Kristoffer Lotten, Jacob Viper och Oscar Schultz – ger sin syn på den utbildning de just genomgått. Det hela avslutas med ett smakprov på vad en modern sjöofficer förmår: Fk Sjöberg skriver om Marinens bristande mineringsförmåga. Avslutningsvis skriver ledamoten Wallén ett kort inlägg som man trodde inte skulle behövas: behovet av att tala högt och tydligt vid KÖMS möten! Till slut lite historia. Att försumma marinen och dess utbildning har alltid medfört katastrofer. Den från korstågen kände Saladin (1138-1193) kunde inte behålla hamnar- na i Levanten under tredje korståget (1189-1192), ty ”It became clear from this disaster .., that the rulers of Egypt had not attended to the needs of the navy nor recruited suita- ble men for its service instead they had collected obscure, ignorant, weak and untried men on a random base. It was therefore no surprise that when confronted with danger they were gripped with fear, and when ordered to obey they were unable to do so.”1 Men när lär sig våra makthavare detta? Nästa nummer har deadline 1 november och kommer att fokusera på innovation och teknikutbildning.

Lars Wedin Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

1. Lincoln Payne, The Sea and Civilization. A Maritime History of the World, London: Atlantic Books, 2013. Pp 324-325.

Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Lars Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74920 Combloux, Frankrike

211 Styrelsen söker en expeditionschef till KÖMS kansli Styrelsen har beslutat att sekreteraren ska stödjas med en administrativ resurs på kansliet Teatergatan 3 i Stockholm. Lämplig person är en ledamot eller pensions- avgången officer med sinne för god ordning samt noggrannhet med detaljer. Uppgiften innebär att under några timmar per vecka (arbetsinsatsen varierar över året) stödja sekreteraren med främst: Matrikelfrågor Ledamots- och prenumerantförteckning, registerföring, medaljregister och med- aljhållning samt KÖMS liggare. Inval Biträda vid framtagning av informationsdokument, valsedlar mm för utskick till ledamöter. Hantera lokalbokningar för styrelsen och akademiens sammanträden. Tävlingsskrifter och bokstöd Motta förslag, förbereda och sammanställa beslutsunderlag samt följa upp och effektuera fattade beslut. Ansvara för akademiens trycksaker Blanketter, kuvert och tryckerikontakter. Utskick till ledamöter, inbjudningar till gäster och belönade. Ansvara för hemsidans innehåll och aktualitet Utlägg av aktuellt material avseende texter och foto. Föredragande för styrelsen Delta i styrelsens arbete som föredragande i ovanstående frågor samt vid behov ytterligare avlasta sekreterarens och vetenskapsgrenarnas administrativa uppgifter. Arbetet kommer att ersättas med ett arvode som förhandlas med den sökande. Intresseanmälan till [email protected] alternativt på mobiltelefon 0766-323883. Bo Rask Akademiens sekreterare

212 Ledamoten BO RASK

Kommendör Bo Rask är Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterare. Sekreterarens anförande vid valdebatt om sjöförsvaret den 30 maj 2018 Abstract: The security situation in northern Europe has changed dramatically over the last years. Almost on a daily basis we observe military activities at sea and in the air close to the Swedish mainland. The academy is deeply worried about the worse- ning situation and have produced a paper that we call ”A Navy for Sweden”. In the paper we argue for strong military investments in order to protect our nation’s vital interests from a naval perspective. Our view is that a military conflict could actu- ally start in northern Europe due to the strong military presence and the Russian second-strike capability based at the Kola Peninsula. In such a conflict, shipping to and from Swedish ports such as Gothenburg, the biggest port in Scandinavia, will be affected. The situation calls for much stronger investment in the Swedish Navy. We also think the situation is time critical and therefore urgently call for such naval investment.

Statsrådet Hultqvist, mina damer och herrar! Sveriges säkerhetspolitiska läge har dras- intressen med utgångspunkt i den marina tiskt försämrats under de senaste åren. och maritima miljön. Nästan dagligen ser vi omfattande mili- Östersjöområdet karaktäriseras nu tära aktiviteter till sjöss och i luften i Öst- av upprustning och en ökad utplacering ersjöområdet. av militära styrkor samt en ökad mili- Akademien är oroad över utvecklingen tär aktivitet. Flera aktiviteter uppfattas och har under drygt ett år arbetat med en som direkt hotfulla och genomförs med faktaskrift som vi har valt att kalla En hög risktagning. Detta innebär en ökad Marin för Sverige. I skriften argumente- risk för militära incidenter och konfron- rar vi för vår syn på behovet av militära tationer. Den negativa utvecklingen be- resurser för att skydda vårt lands vitala ror främst på att Östersjöområdet och

213 Arktis nu utgör den nya konfrontations- • Vårt land gränsar till flera Natoländer linjen mellan starka västliga/amerikan- • Gods till flera Natoländer passerar ska och ryska intresseområden. genom svenska hamnar Utbyggnaden av Natos robotförsvar (Ballistic Missile Defence) i närområdet • Gods till det folkrika St. Peters- och basering av stridskrafter i Baltikum burg och västra Ryssland passerar och Polen är exempel på Natos och de Öresund och Bälten. amerikanska ambitionerna för området. • Öresund och Bälten är Rysslands väg Exempel på det ryska ambitionerna är ut till världshaven att det norra närområdet – Arktis, Nord- • Enklaven Kaliningrad måste försör- kalotten och Nordatlanten – nu växer i jas med sjötransporter strategisk betydelse. Isavsmältningen till havs i Arktis och på land ger en rad följd- • Gasledningen Nordstream är mycket effekter. Regionen öppnas för sjöfart. En- viktig för utveckling av den ryska ergi- och mineralutvinning blir möjlig i ekonomin tidigare otillgängliga områden och frågor • Svenskt luftrum är vitalt för både om territoriell tillhörighet aktualiseras. Nato och Rysslands försvarsopera- Kopplat till detta ökar Rysslands ambi- tioner tioner för regionen. • Gotland har stor militärstrategisk be- Rysslands moderniserade ubåtsbase- tydelse rade kärnvapenförmåga med en ny klass av ubåtar ger strategisk paritet med USA. • Östersjöutloppen är strategiskt vik- Ubåtarna har sin huvudbas på Kolahalv- tiga för marin rörelsefrihet ön. För Ryssland ses innehavet av dessa • För att utföra militära operationer kärnvapen närmast som en existentiell i Baltikum måste Nato flyga över fråga. Kärnvapenretoriken har trappats svenskt territorium upp. • För att skapa ett operativt djup vid Nordkalottens strategiska betydel- försvar av eventuella operationer i se har skapat en rysk intressezon som Baltikum måste Ryssland långt väs- sträcker sig långt in i Finland, Sverige terut möta Nato militära operationer och Norge samt ut i Nordatlanten. Därför med sjö- och flygstridskrafter måste hela Östersjöområdet och Norden ses som ett sammanhängande operations- • Öresund och Bälten kan mineras av område. Ryssland för att försvåra Natos sjö- krigsoperationer i Östersjön. I detta nya läge ser vi att Sverige snabbt kan bli indraget i militära konflikter och I detta läge diskuteras behoven av ökade än värre, konflikterna kan faktiskt starta i försvarsinvesteringar i Sverige Det är Östersjöområdet. Det är mycket som talar glädjande, men prioriteras dessa sats- för det: ningar efter de verkliga strategiska behoven och sker satsningarna tillräckligt • Närheten till de ryska strategiska snabbt eller är det mera av same - same? kärnvapnen på Kolahalvön Akademiens uppfattning är att be- • Sverige har den längsta kustlinjen i hoven av att skydda vår sjöfart, att vär- Östersjön na vårt sjöterritorium och vår marina

214 infrastruktur under många decennier har I Försvarsberedningens första rapport varit eftersatt och underfinansierat. Det lyfts nu försörjningsfrågorna och landets som en följd av att så få människor fak- uthållighet fram. Det är utmärkt! Sverige tiskt inser hur beroende vårt land är av är ett land helt beroende av sin sjöfart. öppna hamnar och en fungerande sjöfart. Utan en fungerande import och export- Om insikten fanns av de ytterst allvarliga sjöfart, en kontinuerlig kustsjöfart inklu- konsekvenserna vid ett stopp i sjöförbin- sive förbindelserna till och från Gotland delserna, skulle de strategiska priorite- samt resurser för skydd av vindkrafts- ringarna se ut på ett annat sätt. parker samt kraft- och kommunikations- Klassisk militärteori anger att om man kablar, riskerar landet prövningar som vill vinna över en motståndare, så ska omedelbart äventyrar vår försörjning, vår man angripa motståndarens svaga punk- ekonomi och därmed hela vårt samhälls- ter. Sveriges svaga punkter är idag vårt bygge. I förlängningen påverkas även beroende av sjöfarten för vår livsmed- försvarsviljan. els- och läkemedelsförsörjning, vår låga Genom värdlandsavtal och solidari- självförsörjningsgrad i jordbruket samt tetsförklaring måste vi hålla våra ham- vårt stora beroende av elkraft och dato- nar öppna för att i praktiken kunna ta rer. Varför skulle en motståndare ta sig an emot och ge militärt stöd. Marinen har betydligt svårare uppgifter om han kan en nyckelroll i dessa centrala förutsätt- nå snabb framgång och påverka svensk ningar för landets försvarsförmåga. Ska beslutsfattning på annat sätt t ex genom hela Sverige försvaras, så måste hela att stoppa sjöfarten? Sverige försörjas. Den svenskregistrerade handelsflottan Konsekvenserna av den brittiska han- uppgår idag till cirka hundra fartyg. Det delsblockaden mot Tyskland märktes tyd- innebär att regeringen vid krig eller krigs- ligt under såväl första som andra världs- fara endast kan rekvirera dessa fartyg till kriget genom hungerdemonstrationer och stöd för våra beredskapsåtgärder. Övriga en tvingande ransonering av basvaror. utlandsflaggade handelsfartyg kan inte De allvarliga konsekvenserna fick stats- rekvireras och därmed inte heller styras. makterna under det kalla kriget att bygga Utländska redare kan under kris och krig upp en omfattande lagerhållning av pet- fortsätta att befrakta gods till svenska roleumprodukter och strategiska råvaror. hamnar, men riskerna ökar och transpor- Dessa lager är nu sedan lång tid avveck- terna kostar betydligt mer genom höga lade. riskpremier. Så vill vi ha någon sjöfart Strategin att lagra i förtid fungerar inte på svenska hamnar, så måste vi skydda i dagens samhälle. Behoven helt enkelt våra hamnar och sjöfart. är för stora. Det leder till att samhället Under det kalla kriget var uppgiften måste lita på att sjötransporterna fung- för de marina förbanden att avvärja kust- erar även vid kris och krig. invasion. Länge gällde att invasionsför- Sveriges geografiska läge på gränsen svar är Försvarsmaktens viktigaste upp- mellan Atlanten – Nordsjön – Västerha- gift. Det var en ensidig uppgift som redan vet och den dynamiska Östersjöregionen, då rimmade dåligt med de strategiska be- gör att sjötrafiken är omfattande kring hoven. Marinens röst om felaktiga strate- våra kuster. Cirka 2 000 fartyg är stän- giska prioriteringar klingade ohörd. digt under förflyttning kusten runt.

215 Sveriges långa kust med ett femtiotal Marinen spelar även en stor roll för viktiga hamnar kan grovt räknas in i tre tröskeleffekten. Fjärrstridskrafter som tydliga operationsområden, i väst, syd flyg, ubåtar, ytstridsfartyg och luftvärn i och ost. Mer än 170 miljoner ton gods ett skalförsvar, kan skapa en krigsavhål- hanterades i svenska hamnar under 2017. lande tröskel för en angripare. Fördelen Försvarsmaktsövningar och spel visar med de marina stridskrafterna är att de att marinen med nuvarande förmåga un- kan användas i hela konfliktskalan, tider kort tid och med en begränsad uppgift digt för övervakning av vårt territorium i endast klarar att samtidigt verka i ett av fred, över tiden för att dämpa en oönskad dessa tre områden. utveckling och slutligen, om krig bryter Vår slutsats är därmed att marinen ut, för att kunna avgöra striden till vår behöver trefaldigas. Annars måste en fördel. Men då krävs det att marinen stor- mycket svårare fråga ställas än den redan leksmässigt dimensioneras för detta. förekommande - vilka delar av landet ska Dagens marin är mångsidig men har vi försvara? Nämligen frågan om vilka ett materiellt högt åldersläge. Marinen är delar av landet vi ska försörja? dessutom allvarligt personellt och materi- Akademien anser att försvarsdebatten ellt underdimensionerad. har gått från en extrem ytterlighet med De uthålliga ubåtsjaktresurserna med enbart prioritering av internationella in- fartyg och helikoptrar saknas nästan helt. satser till en annan ytterlighet - kraven Några strategiska idéer om att återskapa vid fullt krig med angrepp på svenskt ter- sjöfartsskyddet eller att ökade resurser ritorium. Vår uppfattning är att gråzons- för att utnyttja marinen tillsammans med problematiken kanske under lång tid med EU i andra havsområden har ännu inte höga krav på ständig marin närvaro för lagts fram i försvarsdiskussionerna. övervakning, oklara skeenden, incidenter Fartygsbaserat robotluftvärn saknas. och kränkningar samt behov av ett reso- Det är idag en förutsättning för sjöfart- lut agerande för att hävda sjöterritoriet är skyddsoperationer, samt för att kunna nog så viktig och ställer krav på marina delta i luftförsvaret av hamnar, militära resurser. I gråzonen mellan fred och basområden, civila befolkningscentra krig behövs marin- och flygvapenför- och viktig infrastruktur. Om marinens band för att skingra dimman och dra fartyg hade robotluftvärn, skulle mari- gränsen för motståndaren. nen effektivt kunna bidra till Sveriges Ett gråzonsskede kan bli långvarigt, samlade luftförsvar. under VKII varade det från september Försvarsmakten ska kunna försvara 1939 till maj 1945. Marinens materiel och Sverige mot ett militärt angrepp, men personal riskerar snabbt att slitas ner av den ska även kunna mycket mer än så. kraven på hög beredskap och stora gång- Omvärldsläget är föränderligt, vilket his- tidsuttag för att övervaka havsområdena torien tydligt visar. Risken för storskaliga och att ingripa vid kränkningar och in- militära angrepp har varit låg de senaste cidenter enligt folkrättens krav. Antalet 25 åren. Däremot är det inte osannolikt fartyg med besättningar har därför en att Sverige kan komma att utsättas för helt avgörande betydelse för att utveckla helt andra typer av påverkan. En stor ut- den operativa effekt som endast marinen maning är att samhället är väldigt sårbart kan leverera. för stopp i sjöförbindelserna. Det är här

216 diskussionen om dimensioneringen av obemannade farkoster kan övervägas. den framtida marinen borde börja. I förslagen ovan bör fartygsburna luft- Akademiens slutsats är att dagens ma- värnsrobotar tillföras för att i samverkan rina förband är för få och för gamla med andra luftförsvarssystem höja vårt för att ens med rimlig säkerhet kunna lands samlade förmåga att skydda oss skydda sjövägar och hamnar. Vidare mot angrepp från luften. saknar marinen en politiskt beslutad tro- Dagens fem minjaktfartyg är för få värdig plan för materiel- och förbands- för att säkerställa vår marina rörelsefri- förnyelse. Framtiden håller på att förlo- het. Därför finner vi det mycket märkligt ras. att, trots det mycket besvärliga materiel- Det prekära åldersläget och bristen på läget, två äldre minjakter ska säljas av investeringar har skapat ett glapp vilket FMV. De borde istället modifieras och framgår tydligt av bilden. Om några år livstidsförlängas. Studier av kommande faller en stor del av de marina förbanden minröjningssystem påbörjas, även här för åldersstrecket. med obemannade farkoster som en viktig De förmågor marinen behöver för att komponent. klara sin uppgifter har eftersatts under Vi förordar även att den tredje ubåten i mycket lång tid. En återuppbyggnad är Gotlandsklassen halvtidsmodifieras samt därför inte längre bara en fråga om vad att ytterligare två ubåtar av typ A26 be- som ska levereras om de cirka 15 år innan ställs. Att gå från nu planerade fyra till ett nytt materielprojekt kan stå klart. Si- sju ubåtar innebär att vi ständigt kan ha tuationen gör att tiden i sig från beslut flera ubåtar till sjöss för att uppnå ubåts- om anskaffning till leverans har blivit systemets främsta egenskap, förmågan en kritisk faktor. Därför bör andra vä- att dolt spana och utgöra ett hot var än gar för snabb anskaffning av ytstridsfar- motståndaren väljer att uppträda. tyg övervägas kompletterat med en större Att skydda vår sjöfart och hålla leder inhemsk produktion. Mest tidskritiskt och hamnar öppna kräver att även omgi- är att besluta om anskaffning av nya yt- vande kust- och skärgårdsområden kan stridsfartyg och minröjningsresurser. kontrolleras och försvaras. Östersjöns För att snabbt stärka Sveriges marina stora öar växer i militär betydelse. Att förmåga förordar vi därför att modifiera snabbt med egna båtar kunna ta sig till och rusta upp de två återstående korvet- dessa öar ger amfibieförbanden en unik terna i Göteborgsklassen i likhet med de förmåga som inga andra svenska militära två systerfartygen. förband har. Dessutom borde beslut fattas om att Amfibieförbanden bör därför ges en bygga vidare på en redan framgångsrik ökad förmåga att skydda och försvara ytfartygsserie, en ”Visby II”. Det ovan- viktig infrastruktur, hamnar, militära stående skulle sammantaget i relativ när- basområden och vital terräng enskilt el- tid och till lägre kostnad än konventionell ler tillsammans med andra länders strids- nyprojektering kunna ge marinen i stor- krafter. Det pågående svensk-finska ma- leksordningen dubbelt så många korvet- rina samarbetet framstår som ett viktigt ter som dagens sju. Samtidigt behöver föredöme att bygga vidare på. Vi anser studier om nästa generations ytstrids- att amfibieförbanden måste utvecklas fartyg påbörjas, där betydande inslag av mot minst tre amfibiebataljoner med

217 tre bevakningsbåtskompanier. En av de följdes upp med European Union Mari- tre amfibiebataljonerna bör ständigt vara time Security Strategy (EUMSS). I den baserad på västkusten. En sådan amfibie- talas om de transnationella maritima ho- bataljon skulle avsevärt öka säkerheten ten. I den maritima strategin står det fritt runt Skandinaviens viktigaste hamn Gö- översatt på sidan 10 att ”medlemsstater- teborg. nas väpnade styrkor bör spela en strate- Att enbart öka materieltillförseln en- gisk roll till sjöss och från havet för att ge ligt förslagen ovan räcker dock inte för att en sådan global räckvidd, flexibilitet och skapa förmågeökningen. Därför förordas tillträde att EU och dess medlemsstater också införande av en flerbesättnings- kan bidra till hela spektret av maritima princip till varje fartyg. En dubblering skyldigheter”. Inom denna strategi borde av materielen med dubbla besättningar Försvarsdepartementet agera för att ska- ger oss den marina dimensionering vårt pa resurser syftande till att vårt lands mi- samhälles sårbarhet kräver. Ska Sverige litära marina resurser tillsammans med försvaras måste Sverige försörjas. övriga EU länder kan bidra till en ökad Det finns många andra angelägna be- säkerhet till sjöss. hov för försvaret av vårt land. Men bland Slutligen anser akademien att det krävs försvarsmateriel har de marina förban- ett förbättrat operativt samarbete mellan den den unika fördelen att de med god Marinen, Kustbevakningen och Sjöfarts- effekt kan verka i alla konfliktnivåer. verket. Genom att samordna de statliga Denna flexibla förmåga i hela det diplo- maritima resurserna och den operativa matiska spektrumets tjänst har andra sjö- verksamheten, helst under Försvarsde- fartsnationer insett och agerar därefter. partementet, ökar den marina operativa I behovet av att skydda sjöförbindel- effekten och försvarsförmågan. En redan serna står vi inte ensamma. Inom EU genomförd utredning SOU 2012:48 Ma- togs en maritim strategi fram 2014. Den ritim Samverkan, redovisar hur det kan lottades inom regeringen på Närings- göras. departementet. Den maritima strategin Tack för uppmärksamheten.

218 Ledamoten LARS WEDIN

Kommendör Lars Wedin är redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet.

Kungl. Örlogsmannasällskapets Marinkonferens 2018 - En marin valdebatt Abstract: Kungl. Örlogsmannasällskapet (Royal Society of Naval Sciences) invi- ted politicians, members and other interested to a debate regarding the future of the navy. The debate was held in the context of the general elections to be held in September 2018. The discussion was focussed on the study made by the Society called ”A Navy for Sweden”. The main lines of the study are explained in the in- troduction speech held by the Secretary of the Society, Captain (N) Bo Rask (see pages 213-218). The debate showed that most political parties understand the need to strengthen the Armed Forces and the Navy. Some political representatives did speak for a real strengthening of the Navy in order, in particular, to increase its ability to protect Sea Lines of Communications. Others, however, pointed to the need of other parts of the Armed Forces and the requirement to strike a balance. Overall, nevertheless, politicians seemed to appreciate the study ”A Navy for Swe- den”. Marinkonferensen 2018 – akademiens Marinkonferensen öppnades med väl- andra efter premiären föregående år – komstord av KÖMS ordförande Michael avhölls i Medelhavsmuseets hörsal den Zell. Han välkomnade särskilt försvars- 30 maj.1 Ett sjuttiotal ledamöter och ministern statsrådet Peter Hultqvist lik- intresserade deltog på plats och drygt som ledamöterna i Försvarsutskottet med lika många till följde direktsändningen dess ordförande Allan Widman i spetsen. via webben. Den kan ses i återutsänd- Han introducerade även debattens mode- ning på https://www.youtube.com/ rator Annika Nordgren Christensen. watch?v=2KITkI0Bu-c. Ordföranden underströk i sin korta in- 1. Författaren, Redaktör för TiS, svarar ensamt ledning att Sverige försörjningsmässigt för återgivningen av de olika inläggen. är som en ö och att Sverige som nation,

219 inklusive dess försvarsmakt, är helt be- • Två extra fartygsbesättningar roende av öppna hamnar och fungerande • Utvecklingen av samarbetet med sjötransporter för sin försörjning: Ska Finland; lagförslag om operativ sam- Sverige försvaras måste Sverige för- verkan kommer 25 september sörjas! Denna insikt ligger till grund för akademiens studie En Marin För Sverige. • Samarbetsavtalet med USA och Fin- Efter denna korta inledning lämnade land ger stora möjligheter även på det ordföranden över till akademiens sekre- marina området terare Bo Rask, som i ett kort referat re- Hultqvist sade sig vara mycket väl med- dogjorde för grunderna och slutsatserna i veten om behovet av nya ytstridsfartyg KÖMS studie En Marin för Sverige. Sek- och förstärkning av amfibieförbanden. reterarens referat kan läsas i sin helhet på Men mycket stora investeringar är emel- sidorna 213-218 i tidskriften. lertid nödvändiga bortom 2020 och det Sekreteraren avslutade sin dragning är inte bara marinen som har behov. En med att be moderatorn Annika Nordgren avvägning måste göras: vad ger mest ef- Christensen komma upp på scenen för fekt mot en potentiell motståndare? Den att introducera talarna och beskriva ta- militära förmågan måste ökas men vad lar- och debattordning. Annika Nordgren skall prioriteras? KÖMS studie (En Ma- Christensen började med att introducera rin För Sverige) är betydelsefullt i detta försvarsministern statsrådet Peter Hult- sammanhang. qvist. Bakgrunden till dagens problem är det Statsrådet Peter Hultqvists nedrustningsfokus som tidigare gällde anförande i sammandrag samt oviljan att se förändringar. Systemet Försvarsministern delade uppfattningen är alltför trögt. om ett försämrat strategiskt läge. Han Stabilitet i planeringen är mycket vik- delade också uppfattningen om den så tigt, underströk statsrådet som också var- kallade gråzonens vikt och marinens och nade för eventuella önskemål om att ”ta flygvapnets betydelse i ett sådant sam- ur 5 miljarder” – det var krångligt nog manhang. Men det var också viktigt att ändå! skapa tröskeleffekt och hindra att vi blir I den efterföljande diskussionen, avskurna. skickligt ledd av moderatorn Annika Försvaret har idag stora behov och det Nordgren Christensen, värjde sig stats- egentliga investeringsbehovet är ännu rådet mot alla försök att diskutera priori- oklart. Men det är klart att ubåt A 26 och teringar. I stället underströk han behoven JAS Gripen utgör nationella säkerhetsin- för hela Försvarsmakten: avväg helheten! tressen. Diskutera mindre, gör! Statsrådet erinrade om ett antal viktiga Statsrådet Hultqvist avtackades av beslut som tagits under mandatperioden: moderatorn och introducerade därefter de närvarande ledamöterna i Försvarsut- • Halvtidsmodernisering av korvet- skottet och bad dem därefter lämna sina terna Gävle och Sundsvall inledande kommentarer på såväl En Ma- • Ny sjömålsrobot rin för Sverige som försvarsministerns • Stridsbåt 90 anförande.

220 Försvarsutskottets ledamöter Bäckström (C). Studien En Marin För Omgång 1 Sverige ger ungefär samma resultat som perspektivplaneringen. Försvarsbeslu- Widman (L). KÖMS vision välgörande, tet måste bli mer långsiktigt. Samtidigt det finns sedan lång tid en brist på visio- måste väldigt mycket moderniseras redan ner. Positiv till förstärkning av amfibie- före 2020 (då nästa försvarsbeslut börjar förmågan samt tankarna om Göteborgs gälla). Nato-medlemskap är viktigt också vikt för Host Nation Support. Det är nöd- för försvarsinvesteringar. vändigt att lappa, laga och uppgradera. Saknar idéer avseende utsjömineringar – Johnsson Fornarve (V). Både Ryssland dessa borde prioriteras högre. Det civila och Nato rustar i vårt närområde. Vi mås- statliga tonnaget borde utnyttjas mera. te försvara vår alliansfrihet. KÖMS stu- Viktigt med minröjningsfartyg. die är intressant och förmåga att försvara Engblom (M). Försvarsministerns an- transporter är viktigt. Samtidigt måste vi förande visade på brist på precisa tankar se till hela försvaret. Hamnar och trans- om marinen. Vad skall skäras bort? M portleder är inte bara viktiga i samband vill prioritera minröjning och sjöfarts- med värdlandsavtalet. Avtalet aktualise- skydd. Marinen behöver fördubblas. rar också frågan om ett förbud mot kärn- Försvarsbesluten måste göras mer lång- vapen på svenskt territorium. siktiga – 10 års sikt. M vill se fler kölar, Schröder (MP). Materielutredningen fler ubåtar och fler amfibieförband. Bråt- prioriterar inte försörjning och inte hel- tom – har vi verkligen tid att vänta på för- ler marinen. Svåra avvägningar! Beträf- svarsbeslutet? fande KÖMS studie frågar man sig om Oscarsson (KD). Vi kan inte vänta på det verkligen inte går att lagra mer. Vad försvarsbeslutet. KD anser att fartygen är har vi för avtal med Norge? Men det finns för få. Måste finnas marina förband såväl uppenbara behov att ersätta stora delar av i ost som i väst. Öka ytstridsfartygen med marinen. 4 – 6 enheter, dubbla minröjningsstyrkan, Lindestam (S). Tagit till sig studien med öka till 6 – 8 ubåtar, 2 amfibiebataljoner. stort intresse. Intressant att den (liksom Vi får inte glömma Övre Norrland där vi KÖMS sekreterare i sitt anförande) näm- håller ryggen åt norrmännen vilket i sin ner hungerkravallerna 1917; det är vik- tur är viktigt för att inte Norden skärs av. tigt att lyfta upp försörjningsförmågan! Försörjningen, främst i väst, måste skyd- Hoten ökar. Viktigt att kunna skydda das. Hela Försvarsmakten och särskilt sjöfarten! Den stora övningen Aurora marinen är för liten. var mycket viktig måste nu utvärderas. Richthoff (SD). Det är bra att armén och Vi måste klara ut värdlandsavtalet. Vad marinen talar klartext. SD stöder en för- krävs egentligen för att klara de tre må- stärkning av undervattensbevakningen nadernas kris? Det svenska folket måste om 1 miljard. Öka antalet ytstridsfartyg väckas och här är MSB:s folder ”Om kri- så att det finns förband i väst och ost. Yt- get eller krisen kommer” nödvändig. Vi terligare amfibiebataljon behövs. Mari- behöver fler plattformar! Försvarsbesluts- nen är nu på väg mot ett haveri – åtgärd perioderna måste bli längre i syfte att öka behövs. stabiliteten.

221 Omgång 2 Moderatorn: Är KÖMS ansats med att koppla studien till försvarsberedningens Moderatorn: Vad innebär försvarsbe- scenarier behoven att klara försörjningen redningens tremånadersperspektiv? rätt? Oscarsson (KD). Att angriparen kom- Lindestam (S). Ja men vi skall inte åter- mer att försöka stoppa införseln av för- skapa gårdagens förmåga; nya förmågor nödenheter är ingen ”rocket science”. Vi krävs. Göteborg är jätteviktigt men det vet alla att denna kommer via Göteborgs finns fler hamnar som exempelvis Gävle. hamn, vi måste alltså återskapa militär Var finns containerhamnar och hamnar förmåga där. som kan ta emot drivmedel? Engblom (M). Vi klarar inte detta nu Johnsson Fornarve (V). Viktigt förstär- och det är inte bara vi som kommer att ka beredskapen i samhället i allmänhet, drabbas. Tidigt och resurser! Med refe- inte bara för krig. Exempelvis bör lag- rens till försvarsministern: ja vi har olika ringen av livsmedel och läkemedel öka. uppfattning om vad som behöver göras. Vi behöver också stärka det fredsbyg- I förlängningen måste fler fartyg skaffas gande samhället i Östersjön, här kan den och ny generation av korvett Visby måste civila Kustbevakningen spela en viktig få nya förmågor. Vi bör här hänga på Fin- roll. land. Fråga från Ledamoten Rudberg angåen- Schröder (MP). Javisst men i krig kom- de möjligheterna till en ökad integrering mer det att saknas varor; samhället kan militärt – civilt för ökad effektivitet i kris inte leverera på samma sätt som i fred. I och krig. krig måste huvuduppgiften vara motstån- Widman (L). Den nu inrättade angräns- det mot angriparen. ande zonen ger oss bättre möjligheter komma längre ut med våra sensorer.2 I Bäckström (C). Industrin måste kunna kris och gråzon behöver Försvarsmakten importera och exportera. Därigenom är förstärkas med civila resurser. På fråga: försvaret av Göteborg centralt. KÖMS vi har mindre resurser nu än tidigare. tanke på en marin i tre områden är rätt. (L) satsar mest på försvaret men redan Exempelvis är Trelleborg lagringsplats nästa år kommer reduceringar med risker för konstgödsel – nödvändigt om livs- för andan i försvaret. Kan vi trefaldiga medelsproduktionen måste öka. våra ytstridsfartyg? Nej och det behöver Richtoff (SD). Vi måste bygga upp k-fö- vi nog inte heller. I krig går inga fartyg, retag och knyta dessa till möjligheten ta inga civila i varje fall, på Östersjön. Va- ut fartyg. Luftvärnsförmågan är mycket penutvecklingen (sensorer, långräckvid- viktig för att skydda transporterna. Där- diga robotar) gör att stora ytstridsfartyg för bör vi inte skaffa Patriot utan låta har viktiga uppgifter i Västerhavet och svensk försvarsindustri utveckla luftvärn där står vi under Natos och USA:s luft- till alla korvetter. Aster 30 skulle vara ett försvarsparaply vilket inte är lika tydligt mycket bättre system än Patriot; det är i Östersjön. bråttom! Inte bara fråga om krig, kriser 2. Detta måste vara en missuppfattning – svens- av olika slag kan också göra att vi blir ka örlogsfartyg kan uppträda och använda sina utestängda. Bråttom och vi måste priori- sensorer långt utanför den angränsande zonen. tera; exempelvis minröjning. (Reds. anm.)

222 Engblom (M). Vill se mer civil – militär Support, trovärdigheten kräver att vi kan samverkan och påminde om utredningen skydda transporter. Maritim Samverkan (SOU 2012:48). Här Ledamoten Werin. FMV kommer att finns många möjliga lösningar; den var leverera det som nu är beställt men det före sin tid men bör tas fram igen. På- finns inga nya beställningar och det är minde om pågående samtal marinen – ci- två år kvar på försvarsbeslutsperioden: vila redare. vad kan göras under denna tid? Oscarsson (KD). Instämmer. Exempel- Ledamoten Göthberg. Marinen och vis SjöV helikoptrar som bör föras över handelsflottan har haft bra samverkan till Kustbevakningen och marinen. Vi inte minst under andra världskriget. Ob- bör göra som Finland och ha flera öv- servera att färjor kan krigsplaceras; bra ningar militärt – civilt. Till sist: cyber. att Fartygsuttagningskommissionen nu Här måste en förstärkt förmåga till. En aktualiseras. cybersäkerhetsmyndighet bör inrättas. Moderatorn: Blir det några beställningar inom nuvarande försvarsbeslutsperiod? Bäckström (C). Att civil – militär samverkan är viktigt visas redan av pågående Lindestam (S): Ja det blir det nog men skogsbränder. Tre månader? Ja men re- vi måste vänta tills efter valet. Försvars- dan tidigt blir resurser och bemanning gruppen bör komma överens inför höst- ansträngda. Vi får återkomma till organi- budgeten sationsfrågorna. Schröder (MP). De stora beställning- arna kommer efter det att försvarsbered- Vi lever i en komplex Lindestam (S). ningen är färdig men initiativ kan tas ti- värld. Många trådar att ta tag i. Samar- digare. Men ingenting kommer att hända bete är emellertid viktigt speciellt i högre före valet. nivåer. Men det är svårt att samverka och Johnsson Fornarve (V). Håller med tidi- kräver övning. gare talare – vi kan inte nu före valet sitta Ricthoff (SD). Vi prioriterar luftvärn, och övertrumfa varandra. minröjning och minutläggning. MSB bör Bäckström (C). Det går om man tar samordna och inte bara samverka. Före initiativ. Och vi ser att FM behöver ti- jul lades budgeten men nu inför valet digt förstärkning. Försvarsministern bör kommer ”hitte-på-pengar”! Krigsplacera snarast kalla in försvarsgruppen för att få färjorna. igång åtgärder som leder till beställning- Marinchefen ledamoten Nyqvist. Vill ar. Vår målsättning är att försvarsbeslu- ge en eloge till marinens personal. Mari- tet skall ge ordentliga förstärkningar till nens behov har väl beskrivits. I gråzonen alla försvarsgrenar. På lång sikt bör vi nå är närvaron till sjöss med kvalificerade 2 %-målet. plattformar vital. Vi är de som är närva- Richtoff (SD). Hänvisar till SD budget- rande och den är nödvändig för att bygga förslag som bl.a. omfattar ubåtar, 5 kor- upp tröskeleffekten. Om det nu verkligen vetter och renoveringar. Målet är 2,5 % skulle bli fråga om landstigningar så bör av BNP tidigt. Vi säger nej till Patriot dessa mötas långt ut. Den marina flexibi- som blir en gökunge. Luftförsvaret behö- liteten gör att man inte behöver låsa sig ver större djup; därför bör våra korvetter till en hamn. Beträffande Host Nation förses med luftvärnsrobotar.

223 Oscarsson (KD). Alla partier är överens Akademiens ordförande Michael Zell om att angrepp ej kan uteslutas. Alltså avslutade Marinkonferensen 2018 ge- måste försvaret stärkas nu. Vi bör för- nom att tacka deltagare och åhörare. I dubbla antalet korvetter och ubåtar men sin sammanfattning nämnde han särskilt detta blir inte klart förrän mot 2030. diskussionen kring materiel och kostna- Måste ta besluten tidigt, vi måste kunna der men även den angelägna frågan om försvara vår västkust. KD vill se en bud- tid till leverans. Han belyste vikten av get om 2 % av BNP inom en tioårsperiod. samarbete och samordning mellan civila Det hela är komplext men vi kan inte vän- och militära aktörer såväl mellan berörda ta i 15 år. Vi måste ha en närvarande ma- myndigheterna som med sjöfarten och rin. Finlands samverkan kan vara en väg. rederinäringen och i förlängningen hela Widman (L). Det är farliga tider nu. distributionskedjan ut till konsument. En Werins fråga är intressant. Farligaste ti- ständig nyckelfråga är personal och orga- den är nu – de kommande 3 – 4 åren. För- nisation. Det måste finnas stabila planer svarsmakten är ofta plattformsorienterat så att våra unga kvinnor och män vågar men på kort sikt krävs framför allt mer satsa på en karriär och att det finns per- vapen och ammunition. Länk till HKP sonal när materielen väl levereras. Ordfö- 14 för bistatisk målinmätning bör dock rande avtackade även moderatorn för ett skaffas tidigt. Håller med Marinchefen mycket väl genomfört värv och avslutade angående fred och kris. Problemen bör- med en förhoppning om återseende nästa jar när kriget startar. KÖMS rapport tar år vid KÖMS tredje marinkonferens. inte upp sensorutvecklingen, som gör att även välbeväpnade svenska örlogsfartyg får problem.

224 Ledamoten PM NILSSON

PM Nilsson är politisk redaktör för Dagens Industri.

Försvarsmakten och medierna - två konsolideringsverksamheter i behov av stöd utifrån Inträdesanförande hållet vid Kungl.Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 18 april 2018. Abstract: The parallel disarmament of the defense and media industry has greatly weakened the qualified debate on defense policy, military technology and development. In order to regain lost ground, the main actors themselves, especially the Ar- med Forces and the defense industry, must contribute themselves and take the word in their power.

Den parallella nedrustningen av försvaret tiden sammanfaller med avvecklingen och redaktionerna har kraftigt försvagat av invasionsförsvaret och därmed av- det kvalificerade samtalet om försvars- vecklingen av en lång rad regementen, politik, militär teknologi och utveckling. och därmed avvecklingen av redaktio- För att återta förlorad mark måste huvud- nernas intresse och därmed kunskap om aktörerna själva, främst Försvarsmakten försvaret. Perioden sammanfaller också och försvarsindustrin, själva bidra och ta med internets framväxt och därmed av- ordet i sin makt. veckling av de traditionella mediernas Jag ska tala om en strategisk höjd som affärsmodeller. vi sa i kustartilleriet, nämligen medierna Mikael Holmström, örlogsman, nu- och dess relation till försvaret och till för- mera på Dagens Nyheter, brukar säga svarspolitiken. att ”det är jag mot 24 informatörer på Jag har arbetat på olika redaktioner i Försvarsstaben”. Det är så han beskri- snart 25 år, Blekinge Läns Tidning, Ex- ver styrkeförhållandet. Men orsaken till pressen, TV4 och Dagens industri. Den att Försvarsstaben har 24 informatörer,

225 eller ännu fler troligen, är att de flesta ihållande intresse. SVT hade åtminstone som ringer till Försvarsstaben från en re- två på riksplan, Sveriges Radio en. Ex- daktion inte vet något om försvaret. pressen minst två, vid ubåtsjakt 22, Af- När jag började arbeta på BLT i Karls- tonbladet vet jag inte. krona hade vi två reportrar och en ny- Detta betyder inte att bevakningen hetschef som helt eller delvis i huvudsak var felfri. Vi känner alla till rubriker sysslade med Flottan, Kustartilleriet, och löpsedlar som varit felaktiga och Flyget uppe i Ronneby och Örlogsvarvet lögnaktiga. När jag som värnpliktig båt- inne i stan. Redaktionen intresserade sig chef sista sommaren 1988 fick i uppgift för försvaret som arbetsgivare, som mili- att bogsera en flytande bränsledepå från tära och kommersiella aktörer i närområ- Kungsholmen till Gåsefjärden för övning det, som zoner för teknisk utveckling och av stormning av ubåt berättade Sydöstran som föremål för försvarspolitiska beslut. dagen efter, med bild och allt, att försva- På samma sätt som min nuvarande ret FÖRNEKAR att man tvingat upp en tidning, Dagens industri, minns allt om kränkande ubåt och redan har transporte- Eriksson, Atlas Copco och HM, hade re- rat främmande grodmän till Karlskrona daktionen på Blekinge Läns Tidning ett lasarett. kollektivt minne av utvecklingen av en Men, det fanns ett intresse, ett minne ny kustrobot, av sjunkbombernas begrän- och något slags kunskap. sande verkan, av den nya antiubåtsgrana- I dag är allt detta borta. Kvar finns ten Elma, av nya avlyssningsslingor, om Holmström och Gummesson. I övrigt pilotdöden i Viggen, för att inte tala om finns inga specialreportrar med inrikt- föregångarna, och om vilka riksdagsle- ning på försvar. damöter i vilket parti som kunde något Detta ändrar mycket. och som kunde berätta. Socialdemokra- När jag för några år sedan fick tillfälle ternas riksdagsman i västra delen av lä- att fråga Roberta Ahlenius, då avgå- net, han hette Christer Skoog, plåtslagare ende presschef på statsrådsberedningen, från Sölvesborg, var en utmärkt person om vad som förvånat henne mest under att tala med vad gällde allt som hade med de åtta år hon jobbade med statsminis- försvaret att göra. Det gjorde att det fanns ter Fredrik Reinfeldts mediekontakter, ett hyggligt upplyst samtal i tidningen, svarade hon ”att okunskapen ökade så som den intresserade läsekretsen kunde snabbt”. När hon började 2006 fick hon följa, men som också fostrade reportrar samtal från reportrar som jobbat med och politiker. politikbevakning i decennier. I slutet av Det var rimligen precis likadant på perioden ringde i huvudsak reportrar som de andra regementsstädernas tidningar. inte visste skillnad på regering och riks- NSD i Luleå var duktiga på flyg, liksom dag, på proposition och motion, som inte några reportrar på Östgötacorren i Lin- visste vad ett utskott var, än mindre ett köping. Gotlands Allehanda kunde allt tillkännagivande. om försvaret av ön. Och så vidare. Ahlenius helt riktiga analys var att På SvD hade man två reportrar och en saknaden av kunskap på redaktionerna ledarskribent som i huvudsak sysslade tvingar fram ökad kunskap hos aktören. med försvaret. DN hade andra lidelser Hon fick anställa fler personer som fick än tronen, svärdet och altaret, men ett göra reportrarnas jobb, det vill säga ge

226 bakgrund, hålla koll på fakta, sortera ut egentligen borde investera i sociala vad som är nyhet och inte. skyddsnät innan man köper svenskt Denna ökade mediemakt hos reger- stridsflyg. ingen kan ju såklart missbrukas, men i Eller annorlunda uttryckt: den svenska huvudsak är regeringen, i likhet med an- mediemiljön är fantastisk om man vill dra centrala aktörer, intresserad av att of- bedriva akuta eller långsiktiga påver- fentligheten är hyggligt upplyst och kva- kansoperationer mot Sverige. Dynami- lificerad. Annars tar dumheten lätt över ken mellan en fientlig aktörs intresse, och därmed andra aktörers möjligheter journalistikens egen logik och etik och att manipulera. okunnigheten på redaktionerna får och Detta gäller i hög grad försvaret. Me- kommer att få makalösa effekter. En re- diekåren i allmänhet vet i stort ingenting. daktion som får ett kvalificerat tips frågar Journalisterna vet inte skillnaden mel- sig inte varför eller varifrån uppgifterna lan invasionsförsvar och insatsförsvar. kommer. Drivkraften att avslöja något De vet inte vad ett kompani är, eller en hemligt är stort. Och kunskapen om sak- bataljon. De vet inte skillnaden mellan förhållanden är som sagt låg, eller obe- långräckviddigt luftvärn och luftvärn. fintlig. De vet inte vad en flottilj är, eller vad en Om man till exempel vill förhindra amfibiebataljon sysslar med, eller vad eller försvåra en för Sverige viktig för- som är skillnaden på territorialhav och säljning av Gripen till Schweiz kan man ekonomisk zon. med fördel lyssna av teletrafiken mellan De är osäkra på om vi har något försvar ambassaden i Bern och departementet i överhuvudtaget. Erfarna nyhetsankare Stockholm, läcka väl valda delar till Ekot som Claes Elfsberg kan i direktsändning och därefter skriver teaterpjäsen nästan säga att ”försvaret har lagts ner”. sig själv. ”Hemliga uppgifter” kommen- Journalister som rapporterar om för- teras av Svenska Freds och företrädare svaret och försvarspolitik kan inte roll- för Miljöpartiet som båda är mycket kri- fördelningen mellan försvarsminister och tiska. Vinkeln är given. ÖB. De tror att varenda 18-åring ska göra Eller om man under ett akut skede vill lumpen. De är övertygade om att Sveri- få in ”den andra sidans syn på saken” är ge officiellt är neutralt men spelar under det lätt som en plätt att i de egna reger- täcket med väst, ett dubbelspel de då och ingsorganen publicera uppgifter om att då avslöjar. Och att svensk utrikespolitik luftuppkoket i Jungfrufjärden i själva handlar om att minska spänningen mel- verket kommer från en holländsk ubåt, lan stormakterna, vilket stats- och utri- vilket genast återpubliceras i Dagens Ny- kesministern då och då förstärker. heter. Lägg därtill en markant själviden- Falsk, halvfalsk eller halvsann ryktes- tifiering som kritisk mot det försvars- spridning via medier har alltid förekom- industriella komplexet, vilket ju är det mer. Men förut fanns i alla fall ett slags mest otäcka som finns, näst efter tobaks- motståndskraft i form av hyggligt erfarna industrin, och man får en redaktionell reportrar och nyhetschefer. Och den är miljö som inte bara är djupt okunnig helt borta. utan som också tycker att det är bra om Vilken betydelse har det? Gan- Schweiz nobbar Gripen och att Brasilien ska stor tror jag, och mycket stor för

227 försvarsindustrin, vilket får en allt större Persiska viken, hade man aldrig haft råd betydelse ju större tekniksprång som be- att ha 1000 ingenjörer i Kallebäck i Gö- hövs i försvaret. teborg som gradvis förfinar radartekni- Sverige är ett land som gärna löser ken för att förhoppningsvis ligga steget sina problem, även försvarsstrategiska före ryssarnas smygteknik. Än så länge problem, med teknik och har en historia verkar man ha lyckats. Den dagen vi inte av att faktiskt vara ledande utvecklare hänger med blir farlig, vilket skapar star- av teknik som hindrar en angripare och ka incitament för att sabotera exportmöj- som kan förutse en angripare. Pålverk, ligheter. Den så kallade Saudiaffären kan undervattensmurar, kanonfort, minspärr- ha varit en helt egen svensk ihopkokad troppar och robotar skulle hindra och soppa, men det luktar utländsk inbland- fördröja. Välorganiserade vaktscheman ning lång väg, och den fick svårartade ef- för vårdkasekedjor från de yttre skärgår- fekter i Sverige som i värsta fall gör det darna runt kusterna och in till Stockholm svårare för oss att vara med i samarbets- och radartekniker skulle upptäcka i tid. projekt liknande Meteor, som hela värl- På min sommarö Aspö utanför Karls- den vill köpa men som Sverige fick först krona är försänkningarna numera ett ord i kraft av att ha delfinansierat projektet. för rikliga fiskeställen för ål och flundra, Utvecklingen av en ny generation ubå- men under många hundra år var de ett tar kommer att bli lika känslig när och om av Sveriges största försvarsverk som affärerna lyckas. Att Sverige investerar i binder ihop alla fem stora öar som om- Östersjöns just nu starkaste ubåtsvapen ger örlogsbasen. I det djupaste sundet, och i vad som ser ut som Sveriges enda Kungsholmshålet, har man byggt upp en stora komparativa fördel är bra för oss undervattensmur från 20 meters djup för men kritiskt för motståndaren. Alla an- att hindra fientliga flottstyrkor. Det är ett dra har flyg och specialtrupper, men vi är pyramidbygge, som inte syns. faktiskt bäst på att segla i språngskiktet Och det är typiskt svenskt. Ett stort mellan salt och sött. Ingen kan hitta oss. land med en liten befolkning måste an- Det finns också en kommersiell för- vända teknik för att försvara sig. Vi har hoppning i detta. Marknaden för ubåtar aldrig haft, och kommer inte att ha, en är växande. Många sjönationer ska inom massarmé. Men genom att hela tiden, kort förnya sina ubåtsflottor och missil- nåja, hänga med i den tekniska utveck- utvecklingen gör att det tycks bli tillta- lingen stänger vi fönster för en eventuell gande farligt att vara ytfartyg. Men ubåt angripare. är fortfarande relativt säkert och därmed Det är dock tungt för ett litet land att blir det kontroversiellt. Blandningen av utveckla egen eller köpa sofistikerad för- ryska säkerhetsintressen, konkurrenter svarsmateriel. i väst, deras underrättelsetjänster och I ett demokratiskt system krävs inte ignoransen i den redaktionella miljön är bara kunskap hos allmänhet och politiker milt uttryckt labil. Det är lätt att piska utan också en kultur av teknisk och stra- upp en politisk stämning i Sverige som tegisk förförståelse för kunna resonera försvårar affärer. om vikten av att Sverige hänger med och Vad ska man göra åt detta? Man vad som krävs för det. Om inte Saab hade ska ta saken i egna händer. Ett ex- haft utrymme för export, bland annat till empel på institutioner som gör det är

228 Örlogsmannasällskapet och kollegorna vara oförblommerat patriotiska, i sämsta på Krigsvetenskapsakademien som upp- fall falla offer för fientlig informations- rätthåller ett kvalificerat samtal. Ett an- krigsföring. Förmodligen kommer man nat är de intressenter runt om och i För- att ägna sig åt båda. Samtidigt. Och i fred svarsmakten som ibland omnämns som kommer de att med liv och lust delta i de ”försvarsbloggare” eller ”försvarstwit- sabotageförsök som hela tiden pågår mot ter”, som i ren nöd själva började bevaka, svenska investeringar i, samarbetsavtal berätta, avslöja och kritiskt granska för- om, och köp av försvarsmateriel. svaret, försvarspolitiken och den interna- För att möta denna situation krävs tionella försvarspolitiska och säkerhets- förberedelser och en befintlig och förtro- politiska utvecklingen. endefull relation mellan allmänhet och Precis som inom den traditionella jour- försvarsmakt. Ett konkret förslag, kan- nalistiken finns här brister och överdrif- ske omöjligt, jag är en enkel redaktör, är ter, men på det hela taget bidrar dessa att använda Försvarsmaktens intellektu- personer till att offentligheten kring för- ella centrum, Must, och skapa en särskild svaret blivit mycket mer kvalificerad. slinga för allmänheten. Must arbetar i Om man skulle tänka bort några av de hög grad med öppen information och kan viktigaste rösterna förstår ni hur illa och berätta mycket utan att skada sina intres- faktiskt farligt läget hade varit om de inte sen. I dag servar man försvarsledning fanns. och valda delar av regeringen. Om Must En annan åtgärd kommer från För- skapar en rutin där man återkommande svarsmakten själv som i dag är mycket berättar vad man vet i aktuella frågor för mer öppen än förr, vilket för övrigt också allmänheten ökar motståndskraften och gäller underrättelsetjänsterna. Exakt det finns något att citera för medierna. samma utveckling ser man i USA där Ett annat exempel är att försvarsindu- de olika underrättelsetjänsterna åter- strin, främst Saab, borde kopiera banker- kommande briefar allmänheten, mest på nas chefsekonomer, det vill säga ha an- Twitter, på ett sätt som var otänkbart för ställda som har till huvuduppgift att föra bara några år sedan. ett permanent och kvalificerat samtal Detta bör man bygga vidare på. All- med den intresserade allmänheten. Ban- mänheten är en viktig aktör och om man ken behöver en upplyst offentlighet kring tar det så kallade hybridkrigets villkor på ekonomiska frågor för att kunna fungera, allvar bör allmänheten uppgraderas. Me- försvarsindustrin behöver detsamma vad dierna kan inte och kommer inte att kun- gäller teknik, internationell politik och na bidra med kvalificerad information. militär utveckling. I ett krisläge kommer de i bästa fall att

229 230 Ledamoten PETER AHLÅS

Efter Reservofficersutbildning (Linje B) på Kungliga Sjökrigs- skolan och tjänstgöring på torpedbåt samt efter vidare studier på London School of Foreign Trade har Peter Ahlås arbetat som sjöförsäkringsmäklare på Lloyds of London och i ledande positioner på den internationella bankkoncernen HSBC. Han har vidare ett antal styrelse- och förtroendeuppdrag inom internationell sjöfartsindustri i Storbritannien och Skandina- vien.

Civil sjömilitär eller sjömilitär i kostym Inträdesanförande hållet vid Kungl.Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 16 maj 2018. Abstract: The overarching topic I intend to discuss and present in this essay and during the verbal presentation is a reflection of my career choice. I was fortunate enough to spend a few formative years in the Swedish navy, which in turn created a platform for my civilian career. This has all given me a unique insight into the challenges and the importance of close cooperation and understanding between seafarers from civilian and military areas. My focus is to highlight areas where Royal Navy and the Merchant Navy interests are aligned to the benefit of both, the nation and its partner states. It is my hope that some of the initiatives I describe in broad outline may be thought provoking and can in turn inspire the Swedish Navy to address some of its future challenges using this thinking in order to create new sustainable models or cooperation and understanding.

Inledning I detta anförande avser jag föreslå hur den för varandras organisationer kan resurser svenska flottan i framtiden kan verka för bättre utnyttjas både i närtid och i den ett närmre samarbete mellan sjömilitär framtida utvecklingen. och civil sjöfart, det jag valt att beskriva Min ambition är att belysa ett antal som civila sjömilitärer och sjömilitärer olika projekt och lösningar som Royal i kostym. Ett ökat samarbete mellan det Navy (RN) använt och använder sig av i som idag är betraktat som två skilda ak- sitt samarbete med civila aktörer för att törer kan medföra betydande fördelar, så- förbättra sin operativa förmåga. Dessa väl ekonomiska som strategiska. Genom metoder medför även en optimering ett ökat samarbete och en ökad förståelse av ekonomin som tillser att RN får ut

231 mesta möjliga av de befintliga ekonomis- The policy sets out plans to enable UK ka medlen. Lösningarna är snabba och yards to compete for the contracts to relativt enkla och ger en tydlig effekt med build the new Royal Fleet Auxiliary närvaro i närtid och innebär ett ökat civilt solid support vessels and to encourage engagemang inom den militära verksam- the Ministry of Defence to make more heten. use of commercial shipping to ‘low- Under de senaste 50 åren har jag haft threat’ strategic purposes and to con- ett antal arbetsgivare och arbetsuppgifter sider converting merchant vessels for inom civil sjöfart och sjöfartsrelaterade defence roles. bolag. Samtidigt har jag haft förmånen att ha ytterligare en arbetsgivare under The Fishery Protection dessa 50 år, nämligen marinen. Mina ci- Squadron vila medarbetare har alltid betraktat mig The Fishery Protection Squadron består som mer sjömilitär än civil arbetsledare av tre plus ett fartyg av klassen River medan mina stamanställda kamrater i Class Patrol Vessels. Fartygen byggdes marinen betraktat mig som civilist. Är samt ägdes ursprungligen av civil för- dessa motsägelser bra eller dåliga, rätt el- svarsindustri och var uthyrda till depar- ler fel, i dåtid, nutid och framtid? tementet för miljö-, mat- och landsbygds- Under hela min civila karriär har jag frågor (DEFRA) men är bemannade av haft förmånen att bo och verka i Storbri- RN. Detta unika arrangemang ger alla tannien. Här har jag byggt upp ett brett parter affärsmässiga, sjömilitära och po- kontaktnät och erhållit erfarenheter från litiska fördelar. RN har tillgång till yt- samarbete med Storbritanniens försvar i terst kapabla fartyg, fullt integrerade med allmänhet och med RN i synnerhet. Min andra aktiva enheter inom RN. Fartygen avsikt är att belysa och kommentera ett är också utmärkta plattformar för utbild- antal projekt där RN genom tät samver- ning i sjömanskap och navigation samt kan med civila aktörer löst problem och ger en konstant sjömilitär närvaro dygnet framtagit lösningar för sjömilitära utma- runt, året runt. Allt detta till klart definie- ningar. Förhoppningsvis kan några av rade kostnader. dessa vara applicerbara även på vår fram- Här har RN infört ett trevaktssystem. tida marin. Av en besättning på totalt cirka 50 per- De av mina kamrater som fokuserar på soner är en tredjedel alltid på landsper- det historiska perspektivet är betydligt mission, det vill säga att fartyget kan bättre rustade än vad jag är avseende att drivas med omkring 30–35 personer och kommentera fartygslösningar i detta per- alltid (nästan) befinner sig till sjöss. HMS spektiv. Min avsikt är därför att fokusera Clyde är exempelvis baserad i Sydatlan- på projekt som är levande och aktiva samt ten och genom att utföra besättningsbyte har en viktig roll i framtiden. Som en del på plats utnyttjas plattformen maximalt i av Brexit-förberedelserna har Storbritan- operationsområdet. Här kan påpekas att niens regering instruerat Sir John Parker hon varit till sjöss hela fem år. att utreda och belysa nya möjligheter för Redaren Babcocks har fått möjlighet Storbritanniens sjöfartsrelaterade indu- att bygga och äga tekniskt avancerade strier, skeppsbyggeri, hamnar, logistik fartyg och också fått ansvara för under- etc. Hans rapport förespråkar följande: håll av fartyg. Detta arrangemang skapar

232 en stabil och säker inkomstkälla. Befrak- med kontrakterad, garanterad tillgänglig- taren, det vill säga DEFRA, löser sin het vid behov. ålagda uppgift inom en klar definierad De rederier som ursprungligen var kostnadsram. RN har nu ”köpt” fartygen inblandade i den här affären har under till ett förmånligt pris och bistår natur- 2013–2014 ändrat ägandeförhållandet. ligtvis med praktisk erfarenhet och kun- Nu ägs och drivs de av Hadley Shipping skap till grund för en förmånlig transak- under namnet Foreland shipping. Arrang- tion. emanget innebär att fartygets besättning Här ser vi exempel både på fartygsty- är civilanställd men inom kategorin terri- pen och bemanningsmetoder som kan an- torial army. Detta innebär att besättning- vändas när En Marin för Sveriges planer en vid krissituationer ställs under militär sätts i verket. Några av dessa utmärkta lagstiftning. fartyg har nu lagts i malpåse på grund Denna lösning har varit till ekonomisk av personalbrist i RN. Man överväger att fördel både för MoD och ägarna av Fore- söka fylla dessa luckor med civila befatt- land Shipping. Mod har fått ett fast pris ningar. Kanske kan dessa fartyg vara ett och rederiet har haft fasta, förutsägbara alternativ även för svenska flottan? inkomster från driften men också från Under första kvartalet 2018 har vi sett värdeökningen av fartygen. Kan det kan- en uppdaterad serie av Offshore Patrol ske vara en möjlig modell för EMFS för- Vessels i tjänst med helikopterlandnings- slag om logistikfartyg? kapacitet grundat på denna ursprungliga fartygstyp. Civilt engagemang och Foreland Shipping Royal Navy Maritime Under 1990-talet identifierade försvars- Engagement Forum departementet (MoD) ett stort behov av Svårigheten med att upprätthålla en po- att införskaffa fartyg som kunde segla sitiv inställning till försvarsfrågor och under Military Sealift Command. Under försvarsaktiviteter i länder som inte har denna period var privat finansieringsini- allmän värnplikt är väl känd. Trots Stor- tiativ (PFI) en populär metod i Storbri- britanniens breda engagemang i ett an- tannien. De fartyg som behövdes var av tal militära konflikter runt om i världen Ro-Ro-typ och en tämligen konventionell brottas även Storbritanniens tre försvars- sådan men med extra förstärkta däck och grenar med denna fråga. RN har tagit ett ramper. antal tydliga initiativ för att tackla den RN kontaktade ett antal engelska re- tveksamma inställningen till försvaret. derier med tillgång till engelsk besätt- Exempelvis är en aktiv sjöofficer tidvis ning och teknisk/kommersiell kunskap. placerad på UK Chamber of Shipping. Slutligen bildades ett konsortium som Det finns också nära band mellan han- beställde sex fartyg av samma typ. Dessa delsföreningen för sjöfart, Livery Com- fartyg byggdes i England och Tyskland. panies och specifika örlogsfartyg. Många Fartygen var klara år 2001 och har sedan höga RN-officerer är medlemmar i Livery dess använts uteslutande i militär trafik. Companies samt i välgörenhetsorganisa- Två av fartygen som var tänkta att använ- tionen för sjöfarare och sjöfart vid namn das som reserv gick i kommersiell trafik Trinity House.

233 Andra åtgärder som vidtas är bland an- två gånger per år håller veckolånga kur- nat att det inom MoD ständigt finns en ser. Kursen äger huvudsakligen rum på Royal Fleet Auxiliary-officer med upp- HMS Collingwood, en Stone Frigate på gift att stödja civila engagemang. RN sydkusten som närmast kan jämföras har också regelbundet en veckolång kurs med den svenska sjöstridsskolan. Delta- vid namn The Royal Navy Maritime En- garna kommer främst från civila rederier, gagement Forum (MEF) där företrädare kontor och sjötjänstgörande befäl. Under för civil sjöfart, rederier och serviceorga- kursen görs besök på Royal Marines, nisationer bjuds in att delta. I kursverk- ombord på fartyg i Portsmouth hos UK- samheten ingår besök på örlogsfartyg, MTO, hos kustbevakningens operativa Royal Marines örlogsbaser samt vid Uni- center och ett stort antal av skolorna på ted Kingdom Maritime Trade Operations HMS Collingwood där det finns simula- (UKMTO). torer och annan utbildningsutrustning. Med början under den tid då piratpro- På RN:s sjökrigsskola HMS Colling- blemet ansågs akut och sjöburet terrorist- wood finns en enhet bemannad med of- hot uppmärksammades inledde RN en ficerare från Royal Naval Reserv (RNR). charmoffensiv mot civil sjöfart i allmän- Denna enhet har flertalet uppgifter där het där man ville nå fartyg och rederier i civilt engagemang utgör en av uppgif- synnerhet. En högt uppsatt RN-officer lo- terna. Det civila engagemanget innebär vade att så länge han hade befälet skulle samordning och övningar tillsammans inga brittiska fartyg komma att tas som med handelsfartyg. Enheten har dessut- gisslan! om i ansvar att placera sjömän, kadetter Det var uppenbart att kunskap om ci- och reservofficerare ombord på handels- vil sjöfart inom RN var liten. Det faktum fartyg. Detta ger tillgång till utmärkta att ett fartyg med liberiansk flagg, indisk plattformar för utbildning i navigation befälhavare, registrerat i Panama med be- och sjömanskap, utökad tid till sjöss samt sättning från Bangladesh, på resa mot Sri en ökad förståelse mellan MN och RN. Lanka till Karachi med kontor i London och finansierat i Hong Kong inte nödvän- The Ice Patrol & Survey digtvis behövde vara ett terroristfartyg eller ett fartyg under kontroll av pirater Flotilla och HMS var svårt att förstå! RN insåg att närmare Protector samarbete med rederier, redarefören- Inom detta förband finner vi ytterligare ingar eller liknande skulle vara till nytta ett exempel på hur civila fartyg kan an- för Merchant Navy (MN) och RN för att vändas på ett mycket ekonomiskt och förse flottan med djupare förståelse för operativt fördelaktigt sätt. M/V Polbjörn civil sjöfart. byggdes i Norge i början av 2000-talet Detta samarbete är nu en etablerad ak- och användes i Nordsjön under civil flagg tivitet som också fortsatt att utvecklas. fram till år 2011. Hon hyrdes då in av RN Frågor som hur civila fartyg och rederier för ett tillfälligt, treårigt kontrakt till ett kan dela RN:s börda har fått svar inom kommersiellt pris varefter hon döptes detta utvecklade samarbete. En aktivi- till HMS Protector. Fartyget är en del tet som jag haft förmånen att delta i är av The Ice Patrol & Survey Flotilla. Här MEF som sedan cirka fyra år tillbaka har RN ett antal fartyg som tidigare haft

234 HMS Protector. Foto: Royal Navy.

ett civilt användningsområde men nu är sigt pris med garanterad tillgänglighet bemannade av RN och utför bland annat vid behov och ingen tid förlorades på uppdrag på Antarktis och Arktis samt planering eller systemutveckling under sjömätningsuppdrag. byggnadsperioden. Bakgrunden till att HMS Protector nu HMS Protector är helt enkelt ett ut- är RN:s Ice Patrol Vessel är intressant. märkt exempel på hur civil och militär HMS Endurance (HMS Protectors före- sjöfart kan lösa uppgiften tillsammans. gångare) blev ju känt som det fartyg vars Fartyget kan utföra uppdrag för att icke-närvaro förorsakade Argentinas skydda fiske och kan även nyttjas som invasion av Falklandsöarna, 1991–2008 förläggningsplattform med utrymme för efterträddes hon av ett nytt fartyg, även 100 passagerare och besättning. Farty- det vid namn HMS Endurance. Under ett gets uthållighet gör att RN kan uppvisa rutinunderhåll 2008 uppstod skador på närvaro långa perioder i sträck. fartyget som föranledde att fartyget slut- En transaktion av denna typ kan också ligen skrotades. Tillfällig ersättare blev tidsplaneras för att dra fördelar av fluk- då M/V Polbjörn som hyrdes in av RN tuation inom den civila marknaden. Jag över en treårsperiod. Hyran var mark- har längre förespråkat att inhyrning och nadsmässig och år 2013 köptes fartyget inköp av civila fartyg bör handläggas till vad som också var ett marknadsmäs- av ”civila sjömilitärer” med marknads- sigt pris (£51M). erfarenhet. Till exempel kan ett avtal Denna transaktion var fördelaktig för innehålla optioner att hyra/köpa fartyg RN ur flera synvinklar. Flottan fick ett när marknadspriset är fördelaktigt med fartyg som var inkört och utvärderat av ett delat risktagande mellan köpare och RN. RN köpte det till ett marknadsmäs- säljare.

235 United Kingdom Mari- egen bemanning. De betraktar sig själva som civila och bär MN gradbetäckningar. time Trade Operations Den huvudsakliga uppgiften är att stödja Idag finns det som sagt ett långt utveck- RN med förnödenheter, ammunition, lat och nära samarbete på plats mellan drivmedel samt att transportera personal. UK Chamber of Shipping och RN. En Besättningen lyder under RNR med in- följd av detta samarbete är UKMTO ställningsplikt vid krisläge. Ett antal av vars huvuduppgift är att säkerställa och fartygen kan också landa helikoptrar och upprätthålla informationsutbyte mellan å landstigningsfartyg. ena sidan sjömilitär, specialförband och Fartygen ger ett välkommet tillskott säkerhetsförband och å andra sidan civil och en välkommen resurs till RN och internationell sjöfart. Utbytet av informa- används ofta och med framgång för tion påbörjades vid den tidpunkt då pirat- att visa brittisk närvaro. Med början år problemen bedömdes akuta och krävde 2017 levererades en serie tankfartyg som ett engagemang. kontrakterats från ett varv i Sydkorea. UKMTO tar in och behandlar infor- Upphandlingen av denna serie fartyg mation från fartyg i så kallade volontär- började redan år 2002 under projektnam- rapportområden och tillhandahåller net Military Afloat Reach and Sustanabi- sedan underrättelseinformation till alla lity (MARS). Den slutliga beställningen fartyg med brittisk eller brittiskrelaterad gjordes hos Daewoo Ship Building and flagg. Även icke-brittiska flaggfartyg kan Marine Engineering (DSME). få tillgång till viss information i särskilda Under tiden 2002–2012 tävlade ett fall. I och med detta blir UKMTO även antal civila konsortier om att bygga och en naturlig kontaktpunkt för handelsfar- driva fartyg på samma basis som Fore- tyg som seglar i högriskområden för pira- land Shipping som beskrivits tidigare ter eller terrorism. i anförandet. När MoD i slutskedet tog Verksamheten sköts i sin helhet från över projektet uppstod extra kostnader Englands sydkust, trots det breda, globala och förseningar. Förklaringarna som operationsområdet. Kärnan i verksamhe- gavs var att fartygen måste anpassas till ten sker med hjälp av en sambandscentral att stödja de nya hangarfartygen med am- där bland annat polis, gränsbevakning bitiösa krav på framför allt specialiserad och kustbevakning deltar. Det anordnas utrustning och en toppfart på 29 knop. även inom ramen för UKMTO tränings- Efter att fartygen levererats från DSME möjligheter för specialförband som gärna har fartygen modifierats på engelska varv använder sig av handelsfartyg och färjor vilket resulterat i ytterligare förseningar. vid genomförande av antiterrorövningar. Detta gjorde att Queen Elisabeth II på Royal Fleet Auxiliary och sin jungfruresa till Gibraltar inte kunde bunkra under gång! Military Afloat Reach RFA-fartyg och dess närvaro på den and Sustainability internationella arenan har blivit allt vik- Royal Fleet Auxiliary (RFA) är så nära tigare då RN förfogar över betydligt RN man kan komma utan att vara en del färre enheter. Beslutet att bygga MARS av RN! Cirka tio fartyg av olika typer Tanker utomlands väckte stor debatt och seglar under egen flagg, eget befäl och utspritt missnöje på hemmaplan. Det

236 faktum att fartygen blev kraftigt försena- Sjömän och rekryter kommer oftast de och till råga på det krävde modifiering med mycket låg skolutbildning. RN efter leverans bekräftade att det var ett måste börja om från början! Läsa, skriva dåligt beslut för många och ligger troli- och förse dem med yrkesutbildning från gen till grund för Sir John Parkers rekom- grunden. Allt detta samtidigt som RN mendationer. Hans slutsats passar också måste lära rekryterna att arbeta i grupp, utmärkt för Brexit-anhängare! vara hemifrån och rent allmänt slipa deras förmåga att vara till nytta för någon RN Personalkategorier annan än sig själv. Från denna kategori Min avsikt under detta avsnitt är att ge avancerar ett litet antal till underbefäls- en kortfattad sammanställning om hur och specialistofficersutbildning. RN:s personalkår är organiserad samt På denna nivå gör RN en samhällsnyt- med en fingervisning peka på hur perso- tig insats. Människor som annars hamnat nalförsörjningen kan kompletteras och snett i samhället får en chans att känna förstärkas med användning av icke stam- ansvar och samhörighet och inser vikten anställda. Brittiska försvarsmakten och av att vara en god medborgare. De som RN brottas precis som många andra eu- rekryteras till kadetter har enligt gamla ropeiska försvarsmakter med rekrytering anor en god skolutbildning med universi- och fortsatta anställningsproblem. tetsutbildning och kommer många gånger Detta kan delvis förklaras med att från goda samhällsförhållanden. Ofta är samhället i stort har förändrats. Både det en familjetradition att göra karriär i den friska sjöluften, de nya vyerna och försvaret som driver kadetterna mot of- romantiken med att jobba till sjöss har ficersyrket. försvunnit, både i RN och MN och hos Sjökrigsskolan och annan högre of- sjöfart i största allmänhet. Det nya, glo- ficersutbildning varvas med vidare aka- bala och uppkopplade samhället ger nya demisk utbildning. Detta gör att vi ser och spännande (för många) utmaningar många sjöofficerare av hög rang med vid en datorskärm i vardagsrummet. Att goda civila akademiska meriter. Besätt- arbeta långt borta från hem och familj är ning och officerare inom RFA rekryteras definitivt inte sett som en förmån och för- på samma sätt som civila sjöfarare och en svårar ytterligare rekryteringsdilemmat. klar möjlighet till karriärklättring finns. Mina kommentarer som följer om det Kuriosa som är intressant att nämna i brittiska klassamhället är måhända något sammanhanget är att arméofficersyrket, utmanande men högst relevanta i sam- speciellt i vissa regementen, står högre i manhanget vad gäller rekrytering och kurs socialt än en karriär som sjöofficer. utbildning. Utbildningsnivåerna i det Under den tid då Irak/Afghanistan-kon- brittiska samhället varierar stort. Vi ser fliketen pågick valde emellertid många en låg nivå av grundutbildning samtidigt en karriär som sjöofficer istället för ar- som vi ser en jämförelsevis hög nivå hos méofficer då det betraktades som mindre de förhållandevis få som når en akade- riskfyllt. misk utbildning. Möjligheterna för de En kategori inom personalförsörjning mindre bemedlade att uppnå hög akade- värd att nämna inom RN är RNR. Flot- misk utbildning är fortfarande starkt be- tans reservstyrka består huvudsakligen gränsad! av frivilliga som genomför utbildning

237 och träning på deltid. Under det gällande kommersiella sektorn har länge utvecklat försvarsbeslutet och som konsekvens av och implementerat sitt kunnande på stora neddragningar har MoD en ambition att djup och krävande undervattensmiljöer. öka Territorial and Reserve Armed For- När den första ubåten kom var det endast ces avsevärt till omkring 30 000. Detta sjömilitärer som vågade sig under ytan! har visat sig vara svårt att uppnå. Ett stort Idag är det den civila sektorn som äger antal reguljära RN-officerare går över till det mesta som finns under vattnet. Inom reservstyrkorna när deras kontrakt inom detta område finns klara möjligheter att flottan löper ut. I många fall fortsätter bygga på civil kunskap och teknik för de med de arbetsuppgifter de lämnat på att lösa ubåtsräddningsutmaningar. De samma arbetsplats men med högre lön. flesta ubåtsländer har sedan länge använt Denna modell är säkert även applicerbar sig av civila bolag och deras tekniker för i den svenska miljön! Royal Marines är att upprätthålla ubåtsräddningskapacitet. ett intressant särfall där alla kategorier Här vill jag belysa ett antal varianter som måste börja på samma nivå och arbeta sig kan ge både ökad flexibilitet och ökade uppåt. besparingar inom samarbete mellan sjö- militär och civil militär. Jag vill dock på- Ubåtsräddningskapacitet peka att jag inte är rustad med tillräcklig och metoder kunskap för att kunna kommentera de olika tekniska lösningarna. Alternativen Ubåtsvapnets värde och betydelse för låter som följande: Sverige och ett stort antal både större och mindre länder kan inte underskattas. 1. Staten (flottan) äger all utrustning Av hävd finns det i alla ubåtsnationer ett med egen bemanning och utbildning. djupt grundat ansvar för att ubåtsbesätt- Denna lösning är förknippad med ningen alltid ska känna sig säker när den stora fasta utgifter, utvecklingsutma- utför sitt arbete och att tillgång till bästa ningar och mycket lågt utnyttjande möjliga räddningssystem är garanterat. av utrustningar. En nation kan inte be sina ubåtsbesätt- ningar att gå till sjöss utan att ett tillför- 2. Civila företag utvecklar, äger och litligt räddningssystem är operativt. Det driver verksamheten vad gäller spe- finns också ett broderskapsband mellan cifika ubåtsräddningsmetoder i nära ubåtsfolk från olika nationer som ligger samarbete med köparen av tjänsten. till grund för samarbeten inom ubåts- Främst i frågorna kring tillgänglighet räddning. och de rent tekniska utmaningarna. I den civila undervattensbranschen har Detta medför klara ekonomiska för- den tekniska utvecklingen gått mycket delar då ett förhållandevis enkelt av- snabbt. Inom loppet av en generation tal baserad på årlig hyra kan förhand- utvecklades både exploatering och ut- las fram. Här köper marinen i fråga byggnad av olje- och gasfyndigheter tillgång till ett utvecklat koncept till under vatten och på stora djup. Den ci- ett fast pris med omedelbar tillgång, vila utvecklingen har varit snabbare där fortsatt teknisk utveckling görs än den militära navala undervattens- av den civila aktören som också har förmågan och teknikutvecklingen. Den en bredare erfarenhet i sektorn.

238 3. Marinen ifråga äger utrustningen ändras och påverkar sjökrigföringen? Är men användandet av utrustningen Göteborg och Göteborgs hamn mer svår- sker i nära samarbete eller uteslu- åtkomlig och svåropererad på grund av tande av en kontrakterad civil aktör. strejker än vad som kunnat uppnås med vapeninsats? Ytterligare en aspekt att ta Slutreflektioner i beaktning är cyberkrigföringens förö- I resonemanget kring flottans framtid och dande konsekvenser. Dataintrånget hos för att knyta ihop säcken är det även rim- Maersk var ett dyrt och allvarligt avbrott ligt att inkludera några reflektioner kring i rederiverksamheten och fungerar som sjökrigföringens framtid i allmänhet. exempel på att konventionella attacker Hur ser till exempel nästa konflikt ut? med robotar och vapensystem i mångt Möjligheten finns att framtiden kommer och mycket framstår som ineffektiva i bestå av Maritime Hybrid Warfare med jämförelse med cyberattacker. ”små blå personer” som utnyttjar tomrum En slutsats att dra av alla dessa re- till havs för att komma åt motståndarens flektioner och scenarion är att flottans sjömakter. Om vi inte uppvisar en kon- möjlighet att möta dessa hot och svårig- stant närvaro riskerar tomrummet fyllas heter förbättras avsevärt i ett fördjupat av sådana. Behöver vi då alltid närvara samarbete mellan civila sjömilitärer och med avancerade fartyg och vapensystem? sjömilitärer i kostym. Den svenska flot- I dagens samhälle har sanktioner visat sig tan gör klokt i att lära av RN för att på få större verkan än avspärrningar. så effektivt sätt som möjligt utnyttja hela En annan fråga som behöver lyftas samhällets spektrum av resurser. är hur dagens moderna handelsflöden

239 Kriisa lanserar unik analysmotor - EVSIGHT Med dryga tio års erfarenhet av utvärdering och analys av händelsebaserad data för svenska Försvarsmakten, förpackar nu Kriisa Consulting AB sina samlade kunskaper i en fristående produkt som enkelt skräddarsys efter respektive kunds specifika behov: EVSIGHT. – Det som gör vårt system unikt är att det kan hantera alla datakällor oberoende in vilken form grunddatan kommer i, förklarar Henrik Kriisa, VD på Kriisa. Kritiska händelser kan enkelt sorteras fram och visualiseras på ett sätt som gör det både lättare och snabbare att komma fram till precis vad som har hänt även i mer komplexa situationer med mängder av bakomliggande faktorer. Möjligheten att snabbt och överskådligt kunna strukturera mycket stora datamängder utifrån ett så brett underlag är ny. Tidigare och konkurrerande lösningar är begränsade till ett begränsat antal olika typer av data. Med EVSIGHT kan exempelvis video, ljud, protokoll, geografisk information och tekniska data från ledningssystem eller dylikt bilda ett empiriskt beslutsunderlag för i princip allt slags utredningsarbete. – Vi tillhandahåller fortfarande både personal och verktyget för de kunder som föredrar lösningen som en helhetstjänst istället för fristående produkt. Men många har både behov och nytta av att göra den här typen av analyser på egen hand, avslutar Henrik Kriisa. Bonusförslag

www.kriisa.se

240 Flottiljamiral EWA SKOOG HASLUM

Flottiljamiral Ewa Skoog Haslum är vicerektor för Försvarshögskolan sedan 2017. Bland tidigare befattningar märks chef för 4.sjöstridsflottiljen 2014 – 2016 samt far- tygschef på HMS Sundsvall 2006 – 2008 då fartyget 2007 deltog i UNIFIL Maritime Task Force 448 utanför Libanon. Dagens officersutbildning Abstract: The Swedish Armed Forces have lately carried out a major reform of recruitment and education of its personnel. Future officers (“tactical officers”) are recruited from those who have carried out basic military training or from sailors/ soldiers. The Swedish Defence University is responsible for the quality of their education. Basic officer training takes three years; the output is department heads in the Navy and platoon commanders in the Amphibious Corps. Higher education is carried out in one or two steps of one year: the whole program leads to a Master’s degree. There is also a need for officers with a Doctor’s degree for education and re- search in military matters. As Sweden has a lack of qualified manpower, the Armed Force’s recruitment faces severe competition. The quality of candidates, nevertheless, is very high. TiS redaktör träffade vicerektorn för att utforma den militära utbildningen i Försvarshögskolan (FHS), flottiljami- ”nära samverkan med Försvarsmakten”. ral Skoog Haslum, den 6 april 2018 och Marinen är här särskilt aktiv när det gäl- samtalade om utbildningen av officerare ler behovsformulering. – taktiska officerare till skillnad mot spe- Det finns flera vägar in i officersyrket. cialistofficerare. Man kan söka direkt efter genomförd Under rektorn för FHS, Romulo En- grundutbildning (GU) eller från befatt- mark, är amiralen ansvarig för utbildning som Gruppbefäl, Soldat och Sjöman ningen vid FHS medan prorektorn, (GSS). Kandidaterna väljs ut av FHS Malena Britz, är ansvarig för skolans medan dessa sorteras på försvarsgren forskning. Under amiralen är ledamoten dels efter eget önskemål och dels i enlig- överste Hans Granlund ansvarig för den het med Försvarsmaktens (FM) behov. militära utbildningen. De som antas som kadetter har pliktför- Officersutbildningen styrs av utbild- måner under utbildningstiden. ningsuppdrag från Utbildningsdeparte- En marin kadettkurs innehåller mentet i samråd med Försvarsdeparte- nu drygt 20 kadetter på nautiska lin- mentet. FHS har dock relativt stor frihet jen, blivande sjöofficerare, och 5-8 på

241 krigsvetenskapliga linjen, i första hand förhållningssätt. För det andra tog det all- blivande amfibieofficerare. deles för lång tid att nå nivån örlogskap- Utbildningen till taktisk officer syftar ten/major och däröver. idag – liksom förr, d.v.s. före NBO (Ny ”Akademiseringen”, som inleddes Befälsordning som infördes 1983) – till tidigt 90-tal (först 2008 blev FHS en tjänstgöring som plutonchef respektive statlig högskola), har varit mycket om- tjänstegrenschef. Sedan utvecklas office- diskuterad och utsatts för många miss- ren mot befattningar på nivå örlogskap- uppfattningar (se också artikel i detta ten/major och däröver. nummer av Ledamoten Granlund). En- ”Högrekursen” (HOP – högre officers- ligt amiralen är akademiseringen en programmet) är indelad i två delar om fråga om utbildningens kvalitet snarare vardera ett år. 2018 – 2020 går 150 elever än en fråga om utbildningens innehåll. (alla försvarsgrenar) det första året, som En viktig del av akademiseringen är leder till magisterexamen medan 90 för- att officerare får möjlighet att disputera. utses gå vidare det andra året som leder Det är, enligt amiralen, rimligt att dis- till masterexamen. Övergången från puterade officerare utbildar och forskar i NBO till dagens system tar givetvis tid – militära ämnen. Det är också viktigt för först 2021 bör den siste NBO-officeren ha trovärdigheten att officerare ”tar plats” i gått nivåhöjande utbildning. akademien på samma sätt om andra hög- Kursinnehållet utvecklas kontinuerligt utbildade yrkesgrupper. Karriärgången och en större översyn av den högre offi- för dessa officerare är emellertid idag cersutbildningen genomförs nu i samver- problematisk. Disputation bör ske relativt kan med FM med sikte på OP 2021. Även tidigt – helst före 40 år – för att FM och här är marinen särskilt aktiv. FHS skall få effekt av denna investering. Navigeringsutbildningen har nu anpas- Samtidigt ställer detta viktiga frågor om sats till marinens behov och är inte längre vidare karriär avseende grad och lön. Hur densamma som för blivande sjökaptener. skall ”forskarofficeren” belönas? Utbildningen omfattar 6 månader. I Sverige råder det idag arbetskrafts- Den rent sjömilitära utbildningen res- brist, vilket innebär att rekrytering av pektive amfibieutbildningen kallas för duktiga blivande officerare sker i hård verksamhetsförlagd utbildning (VFU). konkurrens. Det gäller här att tidigt Denna sker det andra året och motsvarar väcka intresse hos de unga. Sjövärnskå- närmast den gamla Vapenofficersskolan ren (SVK) och övrig ungdomsinriktad (VOS) eller motsvarande. I och med den- försvarsverksamhet är därför mycket na utbildning väljer kadetten yrke. viktig. Alla tillfällen – exempelvis Prao Vad var det då för fel på NBO? En- – måste tillvaratas! Här har givetvis alla ligt amiral Skoog Haslum fanns det förband och alla officerare – inklusive två huvudproblem. För det första gav KÖMS ledamöter – en viktig uppgift! inte utbildningen det som nu krävs av (Reds. anm.). morgondagens officer avseende den Amiral Skoog Haslum avslutar inter- samlade förmågan till självständighet, vjun med att konstatera att det officers- militär kreativitet och professionellt material som FHS nu får in är mycket bra.

242 Ledamoten HANS GRANLUND

Överste Granlund är för närvarande ansvarig för det militära programmet vid Försvarshögskolan. Granlund är amfibieofficer och har bland annat varit bataljonschef vid KA 1 samt tjänstgjort i central stab bl.a. som stabschef vid Högkvarteret. Granlund har genomgått US Marine Corps Command & Staff College där han tog en Master’s degree. Han har haft flera internationella befattningar bl.a. vid Joint Military Commission/ Joint Military Mission i Sudan samt varit marinattaché i Wash- ington DC och Mexico City och därefter svensk sambandsof- ficer vid NATO Allied Command for Transformation and US Joint Staff J6 innan han tillträdde sin nuvarande befattning. Det ”nya nya” officersutbildningssystemet Abstract: The article describes the current status in Swedish military academic education. The recent changes in the Swedish defence forces personnel structure have re-introduced the professional non-commissioned officer, leaving room for further academic development of the commissioned officer’s education. The article outlines the three-year Officers Programme to become an officer, and the two-year Higher Joint Command and Staff Programme which leads to a Master’s degree. It also describes some of the challenges which lay ahead in order to sustain and develop both these programmes but also the academic development within the officer corps as a whole. There are severe challenges and also need for a change of mind-set towards officer’s education. And it is also time to meet and understand the Service’s needs within the education in order to get the system working.

Introduktion kommer tillsammans att medge att vi De utmaningar som Försvarsmakten står kan försörja Försvarsmakten med välut- inför kommer inta att gå att lösa utan bildade officerare utbildade för en kom- en välutbildad officerskår. Trenden med plex och osäker framtid. Men för att detta ständigt minskade försvarsutgifter är skall fungera krävs det att vi förstår vad bruten och i takt med att Försvarsmakten det nya systemet innebär, vad det kräver tillförs uppgifter och materiel måste även och vad det producerar. Denna artikel officerskåren utvecklas och växa. försöker förklara och belysa några av Efter mer än trettio år av den ”nya be- dessa mekanismer. Det finns ett startläge fälsordningen”, och ca tio år av föränd- att beakta i både OP och HOP, det finns ring och återinförande av ett flerbefäls- utmaningar i hur vi försörjer skolor och system är det så dags att sätta in den sista utbildningsorganisationen med rätt kom- pusselbiten i det ”nya nya” officersutbild- petens och det finns nyanser i hur de olika ningssystemet. Officersprogrammet (OP) försvarsgrenarnas behov skall kunna till- och det Högre officersprogrammet (HOP) mötesgås.

243 Under de föregående försvarsbesluts- bidra till att komplettera behovet av väl- perioderna var det ett återkommande utbildade militära framtida chefer med utgångsvärde att officerskåren hade fel välutbildade forskare, lärare och civila demografi med en för stor andel till åren tjänstemän och chefer. komna. Något som i det förändrade om- Försvarshögskolan har också en unik världsläget snabbt har kommit att omvär- position i och med att man av regeringen deras. Idag är det entydigt att officers- har pekats ut som en nyckelaktör i åter- kåren måste växa och de närmaste åren upprättandet av totalförsvaret och be- kommer volymerna på skolorna att behö- hovet av utbildning, kunskapsspridning va fördubblas både avseende utbildning och forskning som det medför. Att kunna till officer samt i den högre officersutbild- genomföra detta parallellt och på sikt in- ningen. Till detta kommer sannolikt även tegrerat med officersutbildningen skapar behovet av att behålla äldre officerare att ett starkt utgångsläge för det militära och öka. civila totalförsvaret 2.0. Det har skett en stor förändring när Det kan här också vara av intresse att man i samband med omställning till fri- påpeka att det initialt var Försvarsmakten villiga soldater återinförde det trebefäls- själv som drev på inrättandet av Försvars- system som ivrigt avskaffades i början på högskolan som en fullvärdig högskola i åttiotalet. Samtidigt återinförs nu också syfte att skapa en utbildningsinrättning en begränsad värnplikt för att möta be- som akademiskt kunde kvalitetssäkra of- hovet av soldater och sjömän. Denna ficersutbildningen. Det som främst drev förändrade spelplan har medfört att of- detta var den förändrade omvärldsbilden ficersutbildningen nu inte bara behöver med ett slut för det kalla kriget och ett be- anpassas till de kommande volymerna. gynnande mycket komplexare landskap Den behöver också hantera förändrade som Försvarsmakten förväntades kunna krav på kompetens, ledarskap och till- uppträda i. Det som främst drev akade- gänglighet samt utveckla en akademiskt miseringen var behovet av att skapa en skolad officerskår som är rustad att möta utbildning för officerare som utvecklade en komplex och osäker framtid. det kritiska tänkandet och förmågan att Det förändrade utbildningslandskapet självständigt och i grupp kunna applicera erbjuder därmed både möjligheter och en att metodiskt arbetssätt och finna lös- del utmaningar. Låt oss börja med att stu- ningar i en komplex miljö. dera startläget. Officersprogrammet Dagens läge Försvarshögskolan genomför på upp- Sedan 2008 är Försvarshögskolan, som drag av regeringen en anslagsfinansierad tidigare var en del av Försvarsmakten, en utbildning till officer, officersprogram- fristående högskola i all rätt och mening. met. Det är ett treårigt program som le- Det innebär att utöver utbildning till och der till en yrkesexamen på grundnivå av officerare finns det vid lärosätet nu- om 180 högskolepoäng. Efter avslu- mera både relevant forskning och civil tad godkänd utbildning följer anställ- utbildning. Det har bidragit till att bredda ning i Försvarsmakten. Utbildningen kompetensbasen som officersutbildning- är förlagd till Försvarsmaktens etablis- en vilar på samtidigt som den aktivt kan semang Karlberg men på uppdrag av

244 Försvarshögskolan. För att samman- söka. Exemplifierat genom ungdomskul- fatta och ytterligare öka komplexiteten len födda 1994 ser det ut på följande sätt. genomförs således utbildningen av För- Födda 1994 består av 112 239 individer, svarshögskolan - utom praktikdelar som något fler män än kvinnor. Av dessa slut- genomförs av Försvarsmakten på För- förde enbart 82 904 gymnasium. Enbart svarshögskolans uppdrag. Utbildningen två tredjedelar av dessa, 46 647 genom- sker således vid Försvarsmakten anlägg- förde ett högskoleförberedande gym- ning och med en enda potentiell arbetsgi- nasium. Av dessa är cirka 75 % svenska vare efter examen – Försvarsmakten. medborgare vid födsel. Totalt innebär Programmet har genomförts i nuvaran- detta att av hela årskullen är enbart ca de form sedan 2010 med smärre föränd- 35 000 formellt behöriga att söka OP. Till ringar. En stor utmaning de första åren detta tillkommer kravet på militär grund- var att skapa efterfrågan för programmet utbildning och lämplighet. bland lämpliga sökanden. Man skall här Militär grundutbildning har intill minnas att under de åren var officersyrket värnpliktens återinförande omfattat cirka otydligt för det stora flertalet. Värnplikt, 2 000 personer/år och av dessa bedöms den sedan lång tid vanligaste metoden att cirka 8,5 % vara lämpliga som officerare. intressera lämpliga för officersyrket var För övrigt samma siffra som kan beläg- lagd vilande. Försvarsmakten var starkt gas från den tiden då värnplikten var all- underfinansierad och dess roll oklar. Att män och omfattade i princip huvuddelen man i det klimatet ändå lyckades rekry- av den manliga åldersklassen, ca 55 000 tera det antal som gjordes får ändå ses män. Kvar återstår därför att rekrytera som lite av en bedrift och en kvittens på till officersprogrammet av över 100 000 att det i alla tider finns unga människor i en årskull enbart ca 200-250 individer. som känner kallet av att leda andra i den Av dessa har årligen mer än hälften också svåraste av mänskliga aktiviteter; kriget. sökt och antagits till utbildning till offi- 2014 omarbetades officersprogram- cer. Det är en mycket hög siffra jämfört mets innehåll efter att ha granskats av med tiden då det var allmän värnplikt. Ur universitetskanslersämbetet och fått kri- detta kan man dra slutsatsen att det inte är tik för att inte hålla tillräcklig hög akade- antalet sökande till officersprogrammet misk kvalitet. Det nya officersprogram- som är problemet utan att urvalsgruppen met genomförs sedan dess i ny tappning. är mycket liten. För närvarande pågår ett Även denna nya utbildning har kritiserats gemensamt arbete mellan Försvarshög- i debatten för att den inte fyller behoven. skolan, Försvarsmakten och Rekryte- Under många år har det alltså förekom- ringsmyndigheten där en bred översyn mit en uppfattning att det har varit svårt görs av begreppet lämplighet i syfte att att rekrytera till officersprogrammet och möjligen öppna yrket för en bredare ur- officersyrket. Det är en till delar missvis- valsgrupp. ande bild. Om man utgår från kraven som måste uppfyllas, medborgarskap, hög- Fler vägar in skoleförberedande gymnasieutbildning, Parallellt med officersprogrammet har militär grundutbildning och lämplig- Försvarsmakten öppnat en ytterligare hets- och säkerhetsbedömning är det en väg in i officersyrket genom att gå ut och liten population som överhuvudtaget kan erbjuda lämpliga personer med redan

245 genomförd militär grundutbildning och officerare som bedömts lämpliga för be- 180 högskolepoäng möjlighet att bli an- fordran till Försvarsmaktens högsta led- ställda som officerare för att genomgå ning och mest intellektuellt utmanande en ettårig förkortad officersutbildning. arbetsuppgifter. Detta är ett bra komplement till officers- Traditionen med en sådan utbildning programmet som når personer i samma kan spåras tillbaka till den senare delen målgrupp som ovan men som redan har av artonhundratalet då man främst i då- en högskoleutbildning på grundnivå. tida Preussen systematiskt utbildade of- En nygammal väg in i officersyrket är ficerare till att tjänstgöra i den dåvarande självklart att utnyttja potentialen i den generalstaben och där leda planeringen återinförda plikttjänstgöringen. Genom av den samlade förmågan hos en krigs- denna plikt kommer man att ha lämpliga makt som vid denna tid hade börjat om- individer som genomgår grundläggande fatta en komplexitet som krävde systema- militär utbildning och kanske därmed får tiska studier av kriget och krigföringens upp ögonen för officersyrket. Bedömt kan krav. Denna utbildning parades när den detta öka urvalsgruppen enligt ovan med introducerades i Sverige ihop med den mellan 400 och 600 individer beroende högre officersutbildning som redan fanns på hur många som kommer att kallas in. etablerad inom artilleriet och ingenjör- Siffrorna pliktpersonal i grundutbildning trupperna. Därav benämningen civilin- de närmaste åren anges till mellan 5 000 genjör som har sin bakgrund i behovet och 8 000 personer och 8,5 % lämpliga av att särskilja den civila utbildningen skulle ge dessa siffror. från den redan etablerade utbildningen Avslutningsvis har i ett samarbete mel- till ingenjör inom officerskåren. Behoven lan Försvarshögskolan och Försvarsmak- av högre officersutbildning är idag lika ten en aspirantutbildningsmodell tagits relevant som när den infördes, även om fram. Ett aspirantprogram skulle innebä- utbildningsinnehållet över tiden alltid ut- ra att man som de flesta övriga högskole- vecklats för att möta samtidens behov. utbildningar med förbehåll skulle kunna Det nya högre officersprogrammet som rekrytera direkt ur gymnasiets avgångs- avses starta från och med i år kommer att klasser. I ett sådant samarbete skulle För- ha ett ettårigt program som leder fram svarsmakten genomföra grundläggande till en magisterexamen och en tvåårig militärutbildning för intresserade och variant som leder till en masterexamen. lämpliga som därmed skulle vara garan- Utbildningen genomförs av Försvarshög- terade en plats vid officersprogrammet i skolan som uppdragsutbildning på upp- och med genomförd och godkänd militär drag av Försvarsmakten som också väljer utbildning. En aspirantutbildning be- ut vilka som skall genomgå utbildningen döms kunna tillföra ytterligare lämpliga och vilken av de två varianterna personen individer för att nå önskad effekt. i fråga skall delta i. Efter genomförd utbildning har del- Högre officersutbildning tagarna en examen på avancerad nivå. Sedan sjuttiotalet har, i en eller annan Denna kan om Försvarsmakten så väl- form, det samlat vid Försvarshögskolan jer direkt eller på sikt förlängas in i en genomförts en försvarsgrensgemen- forskarutbildning som skulle medge att sam högre officersutbildning riktad mot officeren kan disputera som en del av sin

246 utbildning inom yrket. Den vägen kom- är även i detta som i tidigare system att mer sannolikt enbart vara öppen för ett vara mentor och utveckla yngre kollegor. fåtal. Det stora flertalet skall ges en ut- Det är lika evigt som synpunkten på att bildning som förbereder deltagarna för officerskollegor som kommer direkt från komplexa jobb i de högre staberna och utbildningar aldrig kan det som efterfrå- på sikt, för ett litet antal, befordran till gas. Det som däremot inte är nytt men överste/kommendör och däröver. möjligen lagat är att dessa utbildningar Den högre officersutbildningen skall nu igen hänger ihop och bildar två delar vila på både forskning och beprövad er- av en helhet som förbereder officerskåren farenhet samt utmana den enskilda till att för sina mycket komplexa uppgifter över utveckla sitt ledarskap och sin militära hela skalan fred, kris och krig. Med beto- praktiska förmåga till att vinna striden, ning på de två senare. dämpa krisen och erövra freden. Detta Detta har möjliggjorts i och med att kräver att utbildningen genomförs i en officerare nu efter ett snart trettioårigt lärandemiljö där teori varvas med prak- uppehåll kompletteras med ett trebefäls- tiska moment och reflektion samt, inte system omfattande specialister och an- att underskatta, ett stort mått av nätver- ställda gruppbefäl som fullt ut behärskar kande. handhavande av system och grundläg- I och med detta nya högre officerspro- gande färdighetsutbildning av soldater gram har det återskapats ett samman- och sjömän. Man bör se officeren, spe- hängande och akademiskt säkrat utbild- cialistofficeren, gruppbefälet samt solda- ningsystem som spänner från kadett till terna och sjömännen som kompletterande framtida amiral/general. Man ska min- delar av ett system på likartat sätt som nas att dagens högre officersutbildningar man betraktar sjukvården med läkare, bygger på det förra grundläggande offi- sköterskor och annan vårdpersonal. Alla cersutbildningsystemet, ofta benämnt ny kategorier behövs och deras kompetenser befälsordning från början på åttiotalet, kompletterar varandra och att nödvändig och som nu har varit avvecklat över tio år. överlapp finns. Det är inte samma sak som att alla kan allt. Officerens främsta Officersprogressionen roll i detta system är att utveckla, leda Dessa två officersutbildningsprogram och och samordna. de kompletterande praktiska utbildningar Officeren i detta system behöver snab- som Försvarsmakten har och håller på bare än idag nå från den grundläggande att ta fram skall ses i ett större samman- utbildningen till den avancerade utbild- hang. Totalt omfattar officersprogrammet ningen. Detta är nödvändigt eftersom och det högre officerprogrammet enbart yrkets behov av tidigt väl utbildade offi- fem år av en genomsnittlig officerskarriär cerare ökar i och med att miljön där man som kan sträcka sig över trettio-fyrtio år. verkar blir allt mer komplex. I nuvarande De syftar dessutom enbart till att förbe- utbildningsgång har tiden mellan grund- reda officerskåren för kommande utma- läggande utbildning och den avancerade ningar och kommer som alltid ha varit utbildningen gradvis ökat och det är idag fallet att behöva kompletteras med erfa- upp mot femton till arton år mellan de renhet och utrymme för lärande i befatt- grundläggande och högre utbildning- ningen. En av officerens främsta uppgift arna. Det medför att det tar alltför lång

247 tid att ta fram officerare som är skolade behörighet. I båda dessa fall torde en för de svåraste arbetsuppgifterna och de kombination av flera ingångar i yrket, en högsta befattningarna. Vilket i sin tur utökad grundläggande militärutbildning, medför att tiden som de sedan kan vara en tydligare information vad yrket inne- produktiva i dessa befattningar är kort. bär, riktade rekryteringsinsatser samt en Idag har en bataljons-/divisionschef ofta rimlig och konkurrenskraftig ingångs- väl över tjugofem år i yrket, och en flottilj lön är alla vitala instrument som stödjer eller regementschef ofta över trettio. Det en rekrytering in i yrket. Till detta kan medför att följande potentiella befordran sannolikt även fogas det fortsatta arbetet till general sker mycket sent. Denna ut- med att överse i vilka befattningar office- veckling är i strid med övriga västvärl- rare skall återfinnas och ett fortsatt arbete den, inte långsiktigt försörjningsbar och med att öka tydligheten i det ömsesidiga därför kontraproduktiv när det nu tidigt beroende mellan officerare och speciali- behövs fler tillgängliga välutbildade offi- stofficerare. Vidare måste utnyttjandet av cerare i en alltmer komplex miljö. reservofficerare utvecklas. I en försvars- Det som möjligen också återstår är att makt i numerär tillväxt är det både natio- se över och utveckla reservofficerssyste- nalekonomiskt slöseri och kortsiktigt att met. I tidigare utbildningssystem rekry- inte ha en aktiv och välutbildad reservof- terades reservofficerare efter värnplikten ficerskader att kunna ianspråkta i ett läge och utbildades sedan i steg, som var av- där beredskapen måste höjas och förband passade för att kunna kombineras med aktiveras i en än högre utsträckning än i när behov av befäl var stort i grund- och dag. repetitionsutbildningen av värnpliktiga och för den enskilde möjligheten att pa- Försvarsgrenarnas behov rallellt påbörja civil akademisk utbild- En annan del i åtgärderna bör vara att ning. Idag är behoven något annorlunda inom utbildningen fortsätta att utveckla då många förband till stor del består av stridskrafternas särart och olika behov. anställda soldater och den totala volymen Tydligheten i utbildningen gör den rele- av förband är mindre. Det som kvarstår vant och ökar sannolikt rekryteringen i är att det fortsatt finns ett växande behov sig. I ett utbildningssystem där volymer- av reservofficerare till befattning i högre na var mycket små behövde man för att få staber. Det behovet tillgodoses idag vi rationalitet ofta göra avkall på särarterna. Försvarshögskolans Taktiska Stabskurs, Detta har till stor del hanterats genom att TSK. den elevnumerärt största gruppens behov har varit normerande för hela program- Utmaningar met, på bekostnad av andra stridskrafter- Kort sagt förutsättningarna för att fort- nas eventuella unika behov. Kritiken mot sätta utveckla en kompetent och duglig detta har ändå varit att officerarna gene- officerskår finns. Det som nu återstår är rellt har varit dåligt rustade i de första be- att öka det totala antalet officerare. Det i fattningarna där ett stort mått av ”on the sig kommer att erbjuda nya utmaningar. job training” har behövts. Det kommer Den omedelbara utmaningen är att sannolikt även i fortsättningen att behö- öka urvalsgruppen som kan söka som of- vas och är i sig en viktig del av en offi- ficer, baserad på lämplighet och formell cers utveckling. Ingen utbildning kan till

248 Försvarshögskolan idag, på Drottning Kristinas väg 37. Foto: FHS. etthundra procent täcka samtliga behov en förståelse för detta system av system i en så pass stor yrkesgrupp som denna. måste finnas men detta behov kommer Men det råder inte längre småskalighet alltid vad avser behovet av utbildningstid i utbildningen vilket medför en möjlig- att stå i motsatsförhållande till behovet het att beakta särarten. Att till en högre av detaljerad kunskap på yrkets inle- grad utforma utbildningen med en större dande befattningar. Oavsett vilken väg balans mellan de inledande behoven av som väljs måste kunskapen om vad offi- kunskap och förståelse och de mer lång- cersprogrammet verkligen ger – och möj- siktiga målen med utbildningen. Det ligen inte ger – spridas. Därigenom kan vill säga låta stridskrafternas olika men den unge officeren efter officersexamen unika särarter färga utbildningen men fortsätta att fortbilda sig genom fortsatt samtidigt förmedla kunskapen om strids- praktik och riktade utbildningar; allt en- krafters och systems inbördes beroende ligt principen om det livslånga lärandet. av varandra och styrkor och svagheter i denna samverkan. Det dubbla ansvaret Dessutom har man i officersutbildning- Samarbetet mellan Försvarshögskolan en att beakta officerens roll där man tidigt och Försvarsmakten avseende förlägg- utgör en del av ett team, tillsammans med ning av officersprogrammet till Karlberg specialistofficerare, gruppbefäl, anställda har många fördelar. En begränsande fak- soldater och sjömän samt pliktpersonal. tor är dock tillgången på utbildningslo- Detta ställer gradvis ökade krav på de kaler och till del bostäder. Förläggning yngsta som förväntas inte bara kunna av utbildning till Stockholm har fördelar leda verksamheten utan också ha kun- och nackdelar. Närheten till Försvars- skap och förståelse för den unika miljön högskolan campus på Drottning Kris- som stridskrafterna har att hantera. Det tinas väg medger att lärare kan fördela säger sig själv att en sammanslagen ut- sin tid mellan officerprogrammet och bildning är bra för att förbereda officerar- övrig utbildning samtidigt som de stude- na för den strategiska verksamheten där rande kan ges tillgång till bibliotek och försvarsgrenarna agerar i symbios och campus. Det medför samtidigt att den

249 framtida arbetsgivaren Försvarsmakten och där meritvärdet är ofta oklart. Detta kan delta i att forma utbildningen genom samtidigt som tillgången på akademiker närvaro och stöd i utbildningen. Men när inom det akademiskt unga ämnet för of- volymen av studerande förväntas växa ficersprofessionen är mycket begränsat. kommer man snabbt att riskera att växa Man kan här reflektera att det för en ur de nuvarande lokalerna som dessutom svensk officer numera är en skyldighet att utnyttjas internt för Försvarsmaktens öv- tjänstgöra i insatser och militära opera- riga behov. tioner utomlands men inte att tjänstgöra Inom kort kommer en punkt där of- vid andra myndigheter där Försvarsmak- ficerskullarna når storlekar om minst ten har både starka intressen och åtagit 240 elever per år vilket skulle medför sig att bemanna med militär personal. att man under delar av året kan behöva Resonemanget ovan kan återuppre- hantera över sjuhundra studerande. Den pas vad gäller militära forskare och dis- frågan bör adresseras nu och inte senare. puterade officerare. Oklart meritvärde, Alternativ kan vara att se på möjlighe- befordran och framtida befattningar är terna att separera utbildningen i tid och alla bakgrundsfaktorer till att man inte rum genom en hårdare styrd indelning av ser något stort antal sökande till denna praktikperioder, självstudier och obliga- kategori av officerare. Detta samtidigt torisk närvaro. En annan väg att gå är att som samtliga inblandade anger att denna förlägga olika delar av utbildningen vid kategori är av avgörande betydelse för andra platser. Både i och utanför Stock- att fortsätta förstärka militär forskning holm. En ytterligare väg är att överväga och utbildning. Innan man har kommit om de studerande inte längre skall erbju- till rätta med detta är sannolikheten att das bostad alla tre åren utan enbart del av vi kommer att få se militära professorer tiden eller inte alls. En annan lösning kan tillsatta i öppen konkurrens vid Försvars- vara att bygga nytt och helt enkelt flytta högskolan mycket liten. utbildningen till en ny campus, möjligen på annan plats än i Stockholm. Med allt Avslutningsvis som det skulle innebära. Kvarstår gör Avslutningsvis kan konstateras att of- dock att frågan måste börja beredas nu. ficersutbildningen står inför många ut- Nästa trånga sektor för att kunna fort- maningar och en spännande tid. Det kan sätta att utveckla officersutbildningen inte understrykas nog hur viktigt det är är tillgången på lärare. Det är ett axiom att frågorna ovan får en tillfredställande att bra lärare kommer att producera bra lösning om vi skall kunna säkerställa till- studerande och dåliga lärare dito offi- gången på en välutbildad och numerärt cerare. Det är en utmaning att bemanna tillräckligt stor officerskår. Ett arbete där programmet med dugliga militära och samtliga inblandade måste samarbete om civila lärare. Både i antal och med rätt ett fullgott resultat skall kunna levereras. bakgrund och kompetens. För att ytterli- Detta kommer att kosta pengar, kräva gare öka utmaningarna har man valt att svåra prioriteringar och negativt påverka bemanna Försvarshögskolan med office- annan viktig verksamhet. Men det måste rare i ett system där det är frivilligt för lösas för att behålla vår långsiktiga hand- den enskilda att acceptera att tjänstgöra lingsfrihet. utanför myndigheten Försvarsmakten

250 Ledamoten ANNA-KARIN BROTH

Kommendör Anna-Karin Broth är f n Chef för Mili- tärhögskolan Karlberg. Hon kommer senast från ett års studier på Naval Command College vid US Naval War College i USA. Hon har tidigare tjänstgjort vid 4.sjöstridsflottiljen, vid HKV Insatsledning, vid PROD Marin samt i Försvarsdepartementet.

Militärhögskolan Karlbergs roll i utbildningen av kadetter Abstract: When admitted to officer’s training, The Officers’ Programme, the proce- dure is to register as a civilian student at the SDU (Swedish Defense University), a specialized university outside the Armed Forces military organization. In parallel, the student automatically becomes a cadet at the Military Academy of Karlberg, which in turn, is a part of the Armed Forces. This Swedish educational system is unique, in that it is not the Armed Forces which decides the content or is responsible of the officer’s programme, it is the SDU. One might think that this educational model could have the effect of eliminating or restricting the participation of the Ar- med Forces when it comes to educating cadets, but it has not. Thanks to first-class cooperation between the SDU and the Military Academy Karlberg, this educational model has been shown to prepare the cadets with all necessary skills for successful future careers. Bakgrund I dag genomgår kadetterna ett treår- har valt att göra detta inom ramen för det igt officerprogram på sin väg mot of- som kallas FMT (Försvarsmaktstid) eller ficersexamen och fänriks grad. OP också uttryckt som OIM (Officer i den (Officersprogrammet)1 leds och genom- militära professionen). förs av FHS (Försvarshögskolan) och vi- Sedan starten av FMT/OIM år 2007 lar på vetenskaplig grund och beprövad har utbildningsinnehållet varierat och fö- erfarenhet. MHS K (Militärhögskolan reträdesvis genomförts på den studietid Karlberg) har i uppgift att stödja FHS i som FHS inte ianspråktar. Det rör sig i genomförandet av OP. Försvarsmakten snitt om 30 veckors total OIM-tid under 1. SFS 2007:1164, Förordning för Försvarshög- 3 år där MHS K skall ge kadetten till- skolan. räcklig militär profession. Det finns en

251 överenskommelse mellan FHS och FM som arbetsgivarföreträdare i Försvars- som beskriver vilken utbildningstid som makten men också förmågan att kunna ägs av FHS och vilken tid som är FMT.2 använda metoder för trupputbildning och genomföra trupputbildning inom eget Vad gör Militärhögskolan kompetensområde. Karlberg? Slutligen kontrolleras att kadetten er- Det är C MHS K (Chefen för Militärhög- hållit en grundlagd förmåga att inom eget skolan Karlberg) som av Försvarsmak- kompetensområde värdera utbildnings- ten har tilldelats uppgiften att förbereda ståndpunkt hos en enhet, analysera vilka kadetterna vid officersprogrammet som utbildningsinsatser som krävs och plane- blivande officerare i Försvarsmakten ge- ra dessa för att nå önskad effekt. nom att samordna de delar som Försvars- Förfarandet kompletterar således FHS makten kompletterar utbildningen med. teoretiska utbildning vid OP med prak- C MHS K löser detta genom att organi- tiskt inriktad utbildning. De två parallel- sera och utrusta kadetterna inom ramen la verksamheterna som FHS respektive för en kadettbataljon. FM (MHS K) utövar strävar efter att vara Under de 30 tilldelade veckorna ge- ömsesidigt förstärkande dvs komplettera nomför Kadettbataljonen FMT/OIM med varandra och dra nytta av innehållet i kadetterna. OIM är en inomverksutbild- varandras kurser. ning där Försvarsmakten själv äger verk- Det är slutligen C MHS K, som innan samheten. Målsättningarna utgår från examen rekommenderar kadetten för an- officersförordningen vilka FM Utbild- ställning i Försvarsmakten efter genom- ningschef fastställde under våren 2016. förd utbildning, inte FHS, trots att de är Kadettbataljonen utbildar inom OIM ytterst ansvariga för utbildningen.3 God- ram kadetten att vara ett föredöme och kännandet grundar sig på två olika delar: utöva ledarskap för att, med handled- ett godkänt studieresultat vid OP och ett ning och gott om tid för förberedelser, godkänt resultat vid FMT/OIM.4 leda förband eller tjänstegren på lägre förbandsnivå i väpnad strid i känd miljö. Syftet med FMT/OIM OIM hanterar även förmåga att skapa Försvarsmakten är en praktiskt oriente- professionella relationer med medarbe- rad organisation där kunnande företrä- tare, chefer och underställd personal. Ka- desvis uttrycks i praktiska handlingar. dettens skall efter genomförd OIM kunna Som officer finns rätten och skyldigheten visa förståelse för vikten av officeren som att använda militära maktmedel. Kadet- föredöme och med gott ledarskap kunna tens, den framtida officerens yrkesutö- tillämpa Försvarsmaktens värdegrund i vande, skall karaktäriseras av ledarskap den militära professionen. Kadetten skall och ledning av den väpnade striden. Ka- även kunna värdera det egna ledarskapets detten skall kunna fatta svåra beslut om styrkor och svagheter och anpassa ledar- skapet till givna situationer. 3. FM2013-2724:17, FM instruktion för perso- Kadettbataljonen följer upp kadettens nalförsörjning och personaltjänst (FM PersI), 2014, s.20 (94). kunskap och förståelse för officerens roll 4. Kadetten skall ha påvisat förmåga att utgöra 2. FM2014-2306:3, Överenskommelse avseende ett föredöme och agera med utgångspunkt i För- Officersprogrammet, s.6 (10). svarsmaktens värdegrund.

252 Foto: Försvarsmakten. storskalig legitim våldsutövning i strids- och färdigheter för - Chef, Delsystem- situationer där dennes agerande skall vila ledare, Operatör och Utbildare styr även på två hörnstenar: Försvarsmaktens ge- Officersförordningen6 innehåll och syfte mensamma värdegrund och vår militära med Försvarsmaktens del i utbildningen. profession. Dessa styrningar har inarbetats i OIM OIM syftar till att ge kadetterna denna målsättningar och i genomförandet av praktiska chefsutbildning för att kunna utbildningen beroende på dess karaktär. utöva ledarskap och kunna leda förband Detta gäller även grundläggande styr- eller tjänstegren i väpnad strid. MHS K ningar baserade på vår militära profes- övar kadetterna i vintermiljö, skärgårds- sion och FM värdegrund. Tillsammans miljö, på skjut- och övningsfält i bedri- skapar de ramverket för OIM:s formalia. vande av olika fältövningar, ledarskaps- Ansvarig för att fastställa utbild- övningar, vapenövningar eller övningar ningsplanen OIM med övergripande med fokus på ledarskap och självkänne- målsättningar är Försvarsmaktens Ut- dom i extrema miljöer. bildningschef generalmajor Anders Cal- lert. Ansvarig för att fastställa målsätt- Utbildningens struktur ningarna för kurserna och delkurserna i och formalia densamma är C MHS K. När det gäller Försvarsmaktens reglemente för Utbild- OIM:s progression använder MHS K sig ningsbestämmelser ger styrningar för av Blooms taxonomi.7 För att kunna skapa Försvarsmaktens inomverksutbildningar tydligare målsättningar och för att kunna och hur dessa ska dokumenteras.5 precisera målsättningarna används även Förutom de styrningar som återfinns miljöfaktorn, tidsfaktorn samt grad av här avseende grundläggande kunskaper 6. SFS 2007:1268, Officersförordningen, 3 §. 5. FM2016-8345:2, Reglemente Utbildningsbe- 7. Förhandsutgåva Handbok Utbildningshante- stämmelser (R UTBBEST 2016). ring Huvudlärare, 2014, s.15 (42).

253 Foto: Carl Plöen. självständighet. Detta gäller särskilt årligen på 3-åriga bemanningsuppdrag då målsättningar omfattar att kadetten till MHS K:s kadettbataljon med uppgift skall nå kunskaps- och färdighetsnivå 3 att följa sitt kadettkompani från inryck- (KF3).8 ning till examen. Dessa medarbetare har OIM struktureras i två kurser av en mycket ansvarsfull och helt avgörande MHS K: Officer i den militära profes- uppgift i rollen som kadettens närmaste sionen Allmän del och Officer i den mi- chef, att leda, vara mentor, stödja och litära professionen Stridskraftsdel. Den följa upp kadetten under det treåriga of- Allmänna delen omfattar Termin 1-3 ficersprogrammet fram till examen. och Stridskraftsdelen Termin 4-6. I båda kurserna ingår tre delkurser; Chefs- och Chefs- och individutveck- Individutveckling, Militär Färdighet och Fysisk träning. ling genom militär färdig- het och fysisk träning Förutsättningar Tittar man närmare på OIM:s tre delkur- MHS K skall stödja FHS i genomföran- ser så är Chefs- och individutvecklingen det av Officersprogrammet. För att kunna en sammanhållande kurs som sträcker sig genomföra OIM är MHS K (och FHS) be- över de sex terminerna. Militär färdighet roende av Försvarsmaktens personal till- och fysisk träning genomförs i två block hörande andra förband utanför MHS K. (kurser) utgående från den allmänna de- Ett 30 tal officerare kommenderas len vilken genomförs vid MHS K och den 8. KF3 – ”Personligen kunna använda principen stridskraftsspecifika utbildningen som i verkliga situationer” genomförs vid Försvarsmaktens skolor.

254 Foto: Försvarsmakten.

För marina kadetter genomförs denna övningar som leds av Kadettbataljonen. I del vid SSS (Sjöstridsskolan). Termin 6 reflektionerna ges feedback till kadetten genomförs i huvudsak vid MHS K under som på så sätt kan förflytta sin självbild, FHS-tid och består av uppsatsskrivning. fylla och utveckla sin portfolio med såväl Kadettens roll som chef och individ starka som svaga sidor. står i fokus under genomförandet av Under termin 1 och 2 genomförs vin- OIM. Kadetten får rätt färdighetsträning terutbildning och en prestationsövning. i t ex fysisk träning då den genomförs Under termin 3 och 4 ska ge kadetten ges enligt Försvarsmaktens bestämmelser en möjlighet att skapa sig en bild av vad en och riktlinjer. MHS K leder de minst officer i egen stridskraft är och hur kadet- 400 timmar schemalagd fysisk träning ten ser sig själv i den rollen. Under denna som kadetten skall genomföra under sin termin är stridskrafterna (Marinen, Flyg- officersutbildning. vapnet och Armén) delaktiga och kan på- Färdighetsträningen består bland an- verka stor del i innehållet. Under termin nat av säker vapenhantering, chefens or- 5, som har fokus mot anställningen, är der och chefens åtgärder. Områden som utbildningen stridkraftsinriktad. Då ut- attityd, chefskap utövande av ledarskap vecklas förmågan att agera och handla och förmågan att projicera sin vilja på enligt professionens krav. Utbildningen truppen är några av de moment som övas är i huvudsak praktisk tillämpning och är och värderas. Kadetten utbildas i tre ske- direkt yrkesförberedande. den; självbilden, målbilden och anställ- ningen. Inledningsvis skall kadetten lära Teori och praktik känna sig själv, sitt ledarskap med dess Officer i den militära professionen är styrkor och svagheter. Kadetten ges möj- en chefsutbildning. FM är en praktiskt lighet under handledning att reflektera orienterad organisation och vårt kun- före, under och efter genomförandet av nande uttrycks i handling.9 FHS, genom

255 OP, ger kadetterna en systematisk teore- Karlberg men grunden för genomföran- tisk skolning och de grundläggande kun- det genomförs tillsammans i plutons ram. skaperna för att kunna verka som officer. 9 FHS genomför till del praktiska moment Lämplighetsbedömning men omfattningen ger enligt mitt menan- Lämplighetsbedömning sker kontinuer- de inte tillräcklig grund för att agera som ligt av kadetterna. Den görs av MHS K chef. Det är här som FM (MHS K) genom och har två olika syften. Det första och praktiska moment kompletterar och för- viktigaste är att kunna stödja kadetterna stärker FHS teoretiska grund. i den personliga utvecklingen genom Utbildningen ska ge kadetterna ett ge- att omgivningen värderar och bedömer mensamt arbetssätt och bygga ett förtro- kadettens beteende och de resultat som ende för att, som en del av en större hel- kadetten uppnår. Kadetten ska veta hur het arbeta mot en gemensam målsättning. denne uppfattas av omgivningen kopplat Kadetten ska få pröva att agera som chef mot en rekommendation för anställning och stödjas i att skapa en självkännedom i FM. Lämplighetsbedömningen är där- och en trygghet i sin roll som blivande of- för en viktig del i det medarbetarsamtal ficer och chef i FM. Kadetten ska själv- som kadettbataljonen genomför termins- ständigt inom given målsättning ha för- vis med kadetten. Det andra syftet med måga att handla i chefens anda för att nå att bedöma lämplighet är att utifrån FM de gemensamma målsättningarna. Detta värdegrund värdera om kadetten kan re- innebär att i all verksamhet som genom- kommenderas för anställning. I de fall förs under kursen OIM fokuserar MHS K där kadetten inte bedöms kunna rekom- på kadettens framtida roll som chef och menderas för anställning efter genom- kadettens personliga utveckling till att förd utbildning används bedömningen vara helt centralt i utbildningen. med stöd i Officersförordningen § 12 som en del i underlag för genomförande av ett Prioriteringar förmånsprövande kollegium.10 Lämplighetsbedömningen av kadett Den prioriterade delen av utbildningen vid MHS K sker från samma utgångs- som MHS K bedriver är Chefs- och In- punkter som för kadett vid Militär- dividutveckling. Den militära färdighet högskolan Halmstad som ansvarar för och fysiska träning som ges ska användas SOU (Specialistofficersutbildningen). för att ge kadetterna möjlighet att utveck- Det finns dock vissa skillnader i genom- las som individer och som chefer. Under förandet baserat på olika utbildnings- genomförandet av Militär färdighet och behov kopplat till arbetsgivarrollen för Fysisk träning är målet att personlig fär- officerare. dighet avseende väpnad strid ska upp- rätthållas och kadettens fysiska förmåga Utveckling för fänriken ska medge placering i avsedd befattning. efter examen Det praktiska genomförandet ska av sä- Efter avlagd officersexamen ska offi- kerhetsskäl anpassas till kadetternas ut- ceren kunna placeras som plutonchef i bildningsståndpunkt vid inryckning på markförband (armé, marin, flyg) eller 9. FM2015-1597:2, Underbilaga 1.1, Försvars- 10. SFS 2007:1268, Officersförordningen § 12 , maktens Strategiska Inriktning, 2015, s.2 (6). punkt 2.

256 Foto: Försvarsmakten. som navigationsofficer på stridsfartyg flottans kadetter kommer sakna viss krav- och som t ex operatör i FV. För vissa of- satt utbildning som måste kompletteras ficerare fortsätter utbildningen även efter även efter examen. Jag vill understryka officersexamen (t.ex. flygförare och vissa hur viktigt det att FMT/OIM får fortsätta sjöbefattningar). I första befattningen ska vara en förstärkande del till FHS teoretis- officeren tillämpa och utveckla sitt di- ka utbildning så att kadetterna, våra bli- rekta ledarskap genom att föra befäl på vande chefer, kan prövas, bedömas eller trupp eller ombord. Officersutbildningen skolas tillräckligt i Försvarsmaktens ram ska ha förberett officeren praktiskt och för att agera i den militära professionen. teoretiskt för dessa befattningar och lagt Jag tror vi alla kan skriva under att väl- den teoretiska grunden för kommande utbildade officerare är en förutsättning befattningar. Det är här som FHS teori för att öka Sveriges försvarsförmåga i en och MHS K praktik ”gifter sig” för att nå förändrad omvärld. samma målsättning – en välutbildad och förberedd fänrik till Försvarsmakten. Slutord Det är min bestämda uppfattning att FHS och MHS K:s unika samarbetsform bidrar till att ge våra kadetter den bästa förutsättningen att verka ute på förban- den efter examen. Jag är medveten om att

257 Stiftelsen YMER-80 presenterar 2018 års stipendiater för polarforskning

Stiftelsen Ymer-80 har i år belönat fyra polarforskare vars namn framgår nedan. I stiftelsen ingår Kungl. Örlogsmannasällskapet, Kungl. Vetenskapsakademien och Säll- skapet för Antropologi och Geografi med vardera två medlemmar. Dessutom inväljs två oberoende medlemmar. KÖMS representeras av de bägge ledamöterna konteramiral Torsten Lindh (ordförande) samt kommendör Sven Rudberg (sekreterare), båda pen- sionerade. Stiftelsen skapades 1979 och utbetalar stipendier sedan 1983. Totalt har under åren 4 790 470:- utbetalats i stipendier, inkluderande årets utdelning om 133 700:-. Belönade är: • Emilie Axelsson, Post-doc med 40 000 kronor för Provenance studies of the Brooks Range, Arctic Alaska. • Luisa Ickes, Dr med 30 000 kronor för The role of marine organics for Arctic mix- ed-phase clouds and climate modeling. • Ward van Pelt, Researcher med 33700 kronor för Observing firn aquifer development on a high -Arctic glacier. • Alexandra Walsh, doktorand med 30 000 kronor för The impact of seasonal sea ice on the contribution of ozone depleting halogens in the Arctic. Kungl. Örlogsmannasällskapet gratulerar stipendiaterna och önskar dem lycka till i sin fortsatta forskargärning.

258 Ledamoten MAGNUS JÖNSSON

Kommendör Magnus Jönsson är sedan 1/6 2017 chef för Sjöstridsskolan. Bland tidigare befattningar kan nämnas flottiljchef på 3.sjöstridsflottiljen. Marin officersutbildning anno 2018 Abstract: : The new two-track career system implemented about a decade ago resulted in a major change in officer education. Previously all naval officers were given the same basic education followed by specific studies for their respective branches. Since the new system came into effect, tactical officers’ (OF) education has an academic focus and specialists (OR) receive a more detailed education in specific functions. OF-education is conducted mainly at the Swedish Defence University and the Naval Warfare Centre (NWC) is responsible for the education of specialists. The NWC, in co-operation with other military as well as civilian schools, is responsible for all OR-education but also part of the OF-education in subjects like navigation, leadership etc. NWC also conducts education of reservists. All young officers, OF and OR, have received an advanced education and are well prepared for their first assignments which, in the best of worlds, would be a kind of “on the job training assignment” but due to vacancies that is not always possible. The education system is still under development and is still subject to final adjustments, thus adapting to new conditions in regards to recruiting and manning of naval and amphibious units.

Under de senaste decennierna har utbild- Akademiseringen av officersutbildningen ningen av blivande officerare i Marinen och inte minst det nya befälssystemet har drastiskt förändrats. Tidigvarande Ma- inneburit att detta har förändrats och att rinens Officershögskola (M OHS) var utbildningen numera genomförs vid ett under lång tid den enda skola som ut- flertal olika skolor. Som grund för all utbildade officerare i Marinen. NBO som bildning av blivande yrkesofficerare oav- system innebar att samtliga officerare sett kategori ligger förmågan att verka i skulle genomgå samma grundläggande väpnad strid, att kunna möta olika former utbildning inför en fänriksexamen, gi- av hot samt att vara beredd att bidra vid vetvis med olika yrkeskurser beroende omfattande militära operationer och öv- på vilken tjänstegren man var uttagen till. ningar.

259 Utbildningsvägarna för blivande yr- till Amfibieregementet. Specialistoffi- kesofficerare utvecklas över tiden och har cersutbildningen genomförs mot följande med allra största sannolikhet ännu inte huvudinriktningar: funnit sin slutliga form. Förutsättning- Sjöstrid arna för rekrytering till, och bemanning av, de marina förbanden förändras konti- • Amfibie nuerligt och då måste även utbildningen • Amfibie Nautik och lärosätena vara flexibla och anpass- • Sjöstrid Nautik ningsbara men frågan som allt som oftast • Sjöstrid Röjdyk/EOD dyker upp är: Får vi ut de officerare vi behöver och har de i så fall fått tillräcklig • Sjöstrid Undervattenstrid utbildning för sina kommande uppgifter? • Sjöstrid Artilleri/Luftförsvar Denna artikel tillsammans med övriga • Sjöstrid Ubåt Operatör. artiklar i detta ämne skall förhoppnings- vis belysa dessa frågor och även ge läsa- Logistik ren ett svar. • Försörjning Sjö Nedan beskrivs i första hand den ut- Sambands-och ledningssystem bildning som genomförs vid Sjöstrids- • Sjöstrid samband/ledning skolan (SSS) och inte den utbildning som genomförs vid Försvarshögskolan (FHS) • Sjöstrid Telekrig eller vid andra försvarsmaktsskolor. Teknisk tjänst Specialistofficerare • Skeppstekniker (Del av utbildningen genomförs vid Linnéuniversitetet i Målet med utbildningen till specialistof- Kalmar) ficer är att denne ska ha förmåga att utöva sin yrkesfärdighet, såväl nationellt under • System-/Vapentekniker Marinen fred, kris och i krig som vid internatio- (Del av utbildningen genomförs vid nell kris- och konflikthantering. Den ut- Försvarsmaktens Tekniska Skola, bildning som den blivande specialistof- FMTS i Halmstad) ficeren ges vid SSS ska utgöra starten Utbildningen omfattar tre terminer om på ett livslångt lärande och skall därmed totalt ca 70 veckor där ca 25 veckor är lägga grunden för ett djupt utvecklat yr- gemensamma för alla utbildningslinjer. keskunnande inom respektive funktion. Efter avslutad utbildning skall den nyut- Den övergripande målsättningen syf- nämnde specialistofficeren (med graden tar till att kadetten efter genomförd och 1.sergeant/OR6) under ett års tid, med godkänd utbildning skall vara krigspla- handledning vid eget förband, tjänstgöra ceringsbar i befattning vid något av Ma- i befattning på lägre förbandsnivå i rollen rinens krigsförband. som t.ex. grupp-/troppchef, operatör el- Vid SSS genomförs utbildning huvud- ler delsystemledare men inte minst även sakligen på två platser; i Karlskrona och som instruktör. Detta i syfte att befästa på Berga. Merparten av utbildningen sker sina kunskaper inom eget yrkesområde. vid skolan i Karlskrona medan en viss del Först därefter förväntas specialistoffice- av utbildningen för amfibieinriktningar- ren självständigt kunna lösa uppgifter vid na genomförs på Berga i nära anslutning sin enhet i tillämpade situationer.

260 Flertalet av de blivande marina officerarna, oavsett utbildningslinje, erhåller utbildning i verkanstålighet. Foto: Försvarsmakten, Michaela Linge. Nuvarande personalläge vid de marina sin roll som chef och ledare inom sin krigsförbanden medger dock inte alltid stridsfunktion. att det ges möjlighet till detta utan rela- Tyngdpunkten ligger på artilleriled- tivt frekvent kommer nyutexaminerade ning, ledningssystem, sensorer, säker- specialistofficerare direkt ut i mer kvalifi- hetsbestämmelser och metodik.” cerade befattningar. Liknande målbeskrivning finns också för Varje utbildningslinje har väl definie- de utbildningslinjer som genomför sin yr- rade utbildningsmål och är i samtliga fall kesutbildning vid annan utbildningsplatt- anpassade till instegsbefattningar i de form såsom t.ex. Linje Skeppstekniker Marina krigsförbanden. Som exempel Marinen: visas här utbildningsmålen för Linje Sjö- ”Kadetten ska efter avslutad utbild- strid Artiller/Luftförsvar: ning kunna påbörja sjötjänstgöring ”Kadetten ska efter avslutad utbild- för erhållande av behörigheter och ning kunna tjänstgöra som Luftför- därmed tjänstgöra som Maskinbefäl svarsbefäl inom luftförsvarsfunktionen ombord på marinens fartyg och på ombord på förekommande plattfor- lägre förbandsnivå kunna tjänstgöra i mar. Kadetten ska kunna genomföra befattning som (4M) 3M, 2M, 1M, MtjC vapeninsatser mot luftmål och ytmål samt som utbildare ombord på före- med artillerieldledning och motmedel- kommande plattformar. För befattning system samt leda insatser mot luftmål på vissa fartyg krävs en teoretisk/prak- och ytmål med kulsprutor. Kadetten tisk komplettering för att nå behörighet ska därutöver få en ökad självinsikt i M2, M1.

261 Kadetten ska ha ett brett skeppstek- Ledarskap, grundläggande skyddstjänst niskt kunnande som krävs för att i le- m.m. Efter erhållen officersexamen till dande befattning svara för drift och fänriks grad genomför nautikerna ytter- underhåll på ett fartygs huvud- och ligare studietid vid Sjöfartsskolan i Kal- hjälpmaskiner samt elektriska anlägg- mar. ningar. Kadetten ska dessutom visa på förmåga att planera och med adekvata Snabbspår metoder inom givna ramar genomföra Det besvärande vakansläget avseende of- uppgifter, samt ha förmåga att i ope- ficerare har inneburit att FM har sett över rativ verksamhet iaktta och verkställa alla möjligheter att förbättra personalsi- för sjösäkerheten lämpliga åtgärder. tuationen. Givetvis genomförs intensiva Kadetten ska också kunna förklara och rekryteringsåtgärder i syfte att få fler sö- tillämpa de bestämmelser, rutiner och kande till existerande utbildningslinjer. system som erfordras för bibehållande Utöver det görs försök att återanställa av säker maskinvakt. förtidsavgången personal alternativt an- Därutöver ska kadetten få en ökad ställa reservofficerare i grundorganisa- självinsikt i sin roll som chef och ledare tionen för kortare perioder, men även i inom sin stridsfunktion. undantagsfall även under längre perioder. Tyngdpunkten ligger på genomförande Utöver det har nyligen ytterligare en av drift, underhåll, felsökning och re- väg in öppnats; Den så kallade ”Sär- parationer av fartygets skeppstekniska skilda Officersutbildningen”, SOFU (Ur- system, såsom huvudmotorer, hjälp- sprungligen benämnd OFFU). Denna väg maskiner och elsystem i miljöer och är öppen för personer med en tidigare hotnivåer från stillaliggande vid kaj akademisk examen motsvarande 180 till stridsinsatser. Utbildningen uppfyl- högskolepoäng. Denna examen behöver ler vid examen delar av kraven enligt inte vara inom krigsvetenskap utan kan STCW Code section A-III/3 och III/1 i princip vara vad som helst även om det och efter sjötjänstgöring kraven enligt givetvis är önskvärt med en utbildning STCW Code section A-III/3 och III/1.” som man kan ha användning för inom of- Den stora skillnaden mellan de här två ficersyrket. Exempel på sådan utbildning utbildningslinjerna är, att medan opera- kan vara en sjökaptensexamen. SOFU har tören går direkt ut i befattning ombord möjliggjorts genom en skrivning i Offi- så genomför skeppsteknikern, efter sin cersförordningen (2007: 1268) 20 § som officersexamen, ytterligare studietid vid lyder: ”… får Försvarsmakten anställa såväl SSS som vid Linneuniversitetet i den som inte genomgått grundläggande Kalmar i syfte att erhålla behörighet. officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexa- Taktiska officerare men vid Försvarshögskolan som yrkes- Denna kategori officerare erhåller le- eller reservofficer om detta behövs för jonparten av sin utbildning genom FHS att tillgodose Försvarsmaktens behov av försorg och då huvudsakligen vid MHS yrkes- eller reservofficerare med särskild Karlberg. kompetens.” Viss del av deras utbildning genomförs Detta innebär alltså en snabbare dock vid SSS. Det rör sig bl.a. om Nautik, väg in mot en befattning som taktisk

262 De blivande taktiska officerarna erhåller nautisk utbildning såväl teoretiskt som praktiskt i både simulatorer och ombord på de till SSS tillhöriga skolfartygen. Foto: Försvarsmakten. officer. Den slutliga utformningen av befattning och att därefter kunna anstäl- denna utbildning är ännu inte klar då las och krigsplaceras som reservofficer, hittills endast två kurser påbörjats varav OFF/T. den första i skrivande stund genomför sin förbandsutbildning. Utvärdering och Slutsats utveckling pågår inför nästa kursstart vå- De blivande officerare, oavsett kategori, ren 2019. som idag lämnar skolvärlden för fortsatt tjänstgöring i befattning i Marinen har Reservofficerare erhållit en gedigen utbildning. Denna Utbildning av reservofficerare i Marinen kan vara i huvudsak akademisk med en har under ett antal år legat nere men har inriktning mot ledande befattningar eller sedan 2017 återtagits. Utbildningen ge- yrkesinriktad mot befattningar med dju- nomförs i tre steg; ROK 1-3. Utbildning- pa kunskaper inom respektive funktion. en genomförs tillsammans med såväl of- Det är i sammanhanget viktigt att påpeka ficers- som specialistofficersaspiranterna att det inte i något av fallen är lämpligt med utvalda kurser ur båda programmen. att göra direkta jämförelser med tidigare Exempel på ämnen som studeras är Ma- utbildningsvägar. Om man ändå väljer att rintaktik, Ledarskap, Pedagogik, Fysiskt göra så, torde jämförelsen ge vid handen stridsvärde och Nautik. att den utbildning som idag mest motsva- Utbildningen är en grundutbildning rar den som tidigare gavs på MOHS är som syftar till att utbilda officersaspiran- specialistofficerens. Det är dock en san- ten till reservofficer OFF/T enligt Offi- ning med modifikation varför jämförel- cersförordningen. Utbildningen omfattar sen haltar. totalt 52 veckor plus ett fänriksår vid nå- got av krigsförbanden. För erhållande av reservofficers- examen ska officersaspiranten visa så- dan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt tjänstgöra som i

263 264 Kapten MARTIN JÄRVINEN & Fanjunkare ERIC YDMARK

Kapten Martin Järvinen (t.v.) är lärare i taktik Sjöstridsskolans Amfibiestridssektion (AmfstriS) medan Fanjunkare Eric Ydmark (t.h.) är före detta lärare i markstrid vid samma enhet.

Vägen till taktisk amfibieofficer

Abstract: The new two-track career system implemented about a decade ago resulted in a major change in officer education. Previously all naval officers to be were given the same basic education followed by branch studies respectively. Ever since the new system was up and running, tactical officers (OF) education has an academic focus and specialists (OR) gets a more detailed education in specific functions. OF-education is conducted mainly at the Swedish Defence University and Naval Warfare Centre (NWC) is responsible for the education of specialists.

Den verksamhetsförlagda utbildningen kompetens att både nyutbilda samt vid- (VFU) för blivande amfibieofficerare är makthålla skjutkunskaper hos soldater/ till sin huvuddel förlagd till Amfibiere- rekryter. Kadetterna får öva på att pla- gementet på Berga och Amfibiestridssek- nera, genomföra och utvärdera lektioner tionen tillhörande Sjöstridsskolan (SSS). i bland annat vapenteknik. Delar av VFU:n är även förlagd i Karls- Under block två, kring vecka 917- krona då kadetterna tillhör SSS under 920 genomförs kursen stridsutbildning VFU:n. skarp ammunition (SUSA) som innebär Första blocket när kadetterna kommer att eleverna lär sig planera och genom- till VFU-skolan innefattar en kortare föra skarpskjutningar med soldater som fältövning som syftar till att lärarna skall uppträder i stridspar. Här läggs grunden få en bild av elevernas nivå av fältmäs- till de blivande officerarnas förmåga att sighet och grundläggande förmåga. I analysera, planera och tillämpa verk- detta block ingår en instruktörskurs au- samhetssäkerhet som en naturlig del tomatkarbin (IKAK) samt kursen fasta av övningsverksamhet. Senare under utbildningsanordningar som ger eleverna VFU-året byggs denna förmåga ut i mer

265 med militär anknytning såsom simning och terränglöpning. Höstterminen inleds därefter med en taktikkurs där kadetterna får lära sig att leda en typpluton, i detta fall amfi- bieskyttepluton. Kadetterna tar emot order, gör bedömanden och utarbetar egna stridsplaner som presenteras för varandra. De prövas även i truppföring genom att som övade plutonchefer leda varsin pluton under stridsövningar. Här Ordergivning utomhus med terrängmo- har Amfibiestridssektionen ett mycket dell. Foto: AmfstriS. nära och gott samarbete med amfibieba- tillämpad form då kadetterna genomför taljonen på Berga. Möjligheten att nyttja SUSA i grupps storlek. amfibiesoldater som övningstrupp vilket Amfibiestridssektionen erbjuder även möjliggör att de blivande amfibieoffice- yrkesbefälskurser (YBK) som innefattar rarna får bästa möjliga förutsättningar SUSA Pluton och SUSA kompani. Ofta inför sitt kommande yrkesliv. genomförs SUSA-utbildningen tillsam- Sedan följer SUSA grupp som är en mans med specialistofficersutbildningen, påbyggnad av SUSA stridspar och ge- vilket är ett uppskattat tillfälle för kadet- nomförs på något av våra skjutfält. (Ofta terna ur de olika yrkeskategorierna att UTÖ) Nu har kadetterna mer kött på be- lära känna varandra och utbyta erfaren- nen och erfarenheter då de kan väva in heter. Det är även ett bra tillfälle för de mer stridstekniska och taktiska situatio- båda skolorna att mötas och utbyta er- ner i sina stridsövningar. Kadetterna har farenheter. Därefter reser kadetterna till nu en bredare verktygslåda där de kan Karlskrona där de under resten av våren nyttja amfibieförbandets tyngre vapen- läser kursen ”Fartygsbefäl klass 8” vilket system som granatspruta, tung kulspruta, är en grund i alla marinofficerares utbild- granatgevär och försvarsladdningar i sina ning och som skapar förståelse för gott övningar. Detta för att kadetten skall få sjömanskap. möjligheten att genomföra så realistiska Veckorna före sommarledigheten åter- övningar som möjligt. vänder kadetterna till Berga och Amfi- Därefter har kadetterna en praktikpe- biestridssektionen för att ha en avslutan- riod där de tjänstgör vid något av amfi- de period där de bland annat skriver en biebataljonens kompanier. De får öva uppsats om 4 000 ord i ämnet militärtek- på truppföring och prövas i roller som nik. Därefter är det sommarledighet som tex övningsledare på skjutbana. Denna gäller. praktik följs noga upp och utvärderas av Redan en vecka före höstterminens kadettofficeren som följer dem under hela start sker deltagande i NOCA (Nord- VFU-året. iskt kadettmöte) som 2019 genomförs i Sist under höstterminen går kadetterna Kalmar. Där får kadetterna träffa andra kursen Amfibietaktik, där de får en in- marinkadetter från Norge, Danmark och blick i hur bataljonsstaben i en amfibie- Finland. De tävlar i ett antal idrottsgrenar bataljon arbetar. Kursen är sex veckor

266 Taktikutbildning i klassrumsmiljö. Foto: Kadetter genomför SUSA i vintermiljö. AmfstriS. Foto: AmfstriS. lång och består av applikatoriska exem- Kring vecka fem återvänder kadet- pel, fältövningar och ledningstränings- terna till Karlberg för avslutande skriv- övning. bordsstudier. Kadetterna har under VFU Avslutningsvis skriver kadetterna yt- året fått en utbildning som de kan stå på terligare en uppsats om 4 000 ord, denna med trygga ben. Efter examen kommer gång i ämnet Ledarskap. de att med största sannolikt få privilegiet VFU-året avslutas med en vinterpe- att tjänstgöra vid GU kompaniet som plu- riod. Kadetterna åker tillsammans med tonchef. Amfibiesystemet får kompetenta trupp som genomför grundläggande vin- och drivna officerare som har en stark terutbildning till Arvidsjaur. förbandsanda, ett engagemang och vilja Kadetterna övar där i befattning som att göra ett bra arbete. Amfibiesystemet plutonchefer och får befästa sina kun- behöver fler officerare men får ändå en skaper och färdigheter i att leda trupp regelbunden tillförsel av examinerade under lite svalare fältförhållanden. Öv- officerare varje år. Vad framtiden bjuder ningstrupp hämtas vanligen ur Amfibi- på vet vi inte, men vi hoppas att vår ut- eregementets GMU-kompani, men under bildning av kompetenta och dugliga offi- senaste året startades ett samarbete med cerare kommer att öka till antalet. Det är Militärhögskolan Halmstad som blev en förutsättning för tillväxt i det framtida mycket uppskattat. försvaret.

267 268 Kommendörkapten PER NILSSON

Per Nilsson är kommendörkapten med bakgrund från 3.sjö- stridsflottiljen och tjänstgör nu som chef för Marinstridsav- delningen (MsA) vid Sjöstridsskolan. Vid MsA utbildas och tränas Marinens personal i stridstjänst. Avdelningen är också sammanhållande för planering och utvärdering av Marinens övningar.

Marinens övningar – grunden för tröskeleffekt Abstract: The purpose of this article is to present an overview of the exercise and training of the Swedish Navy by trying to deliver answers to the questions which, what and why? Which exercises do the Swedish Navy participate in, what do the exercises consist of, and why does the Navy take part in exercises in the first place – what is the purpose of naval exercises? The article ends with a very brief summary of the exercise planning process where some of the most common abbreviations are interpreted and explained. The result of this outline is a list of the exercises that are the most important for the Navy this year, a description of a typical exercise and a discussion about three different functions of naval exercises, i.e. capability building, enhancing interoperability and as a tool for the purpose of security politics.

När man följer den försvarspolitiska de- ut. För den som inte är direkt inblandad batten är det lätt att få en bild av att För- i Marinens övningar kan det dock vara svarsmakten är i ett erbarmligt skick, svårt att hänga med i alla mer eller min- att det mesta var bättre förr och ju förr dre kryptiska förkortningar och akrony- dess bättre. Man får veta att materielen mer som fyller övningsplanen. är föråldrad, rekryteringen haltar och Därför presenteras i denna artikel en ekonomin framöver är ett närmast kom- översikt över den marina övningsverk- pakt mörker. De som varit med ett tag samheten. Texten har inte som ambition inser dock att det sällan är så illa som att problematisera kring Marinens öv- det verkar. Vara hur det månde vill med ningar eller att skapa ny kunskap i ämnet detta, något som definitivt går som tåget utan endast att bringa lite ljus över Ma- är Marinens övningsverksamhet – även rinens övningsserie genom att försöka om ”går som tåget” kanske inte är en pas- besvara frågorna vilka, vad och varför? sande liknelse för en verksamhet där be- Avslutningsvis presenteras en översikt sättningarna seglar så skjortan står rakt över hur de marina övningarna planeras.

269 Övningarna försvarsmaktsövning Aurora är ett tydligt exempel på det. Det omfattande sam- I vilka övningar deltar då de marina för- arbetet med andra länders sjöstridskraf- banden? För att få klarhet i detta är det ter är inte att förvånas över, utan är en enklast att ta en titt i Marinens övnings- naturlig följd av att vi bygger säkerhet plan där alla övningar är förtecknade i tid tillsammans med andra. och deltagandet är fördelat ned till enskilt Nedan presenteras översiktligt ett ur- fartyg. Övningsplanen är ett dokument val av 2018 års övningar med tyngdpunkt som ligger på Försvarsmaktens nätverk på de största och viktigaste. Övningspla- och som med viss upplösning beskriver nen innehåller därutöver ett antal min- den marina övningsserien de närmaste dre övningar med ett begränsat svenskt åren. Detta är dock för de flesta enklare deltagande som sannolikt är givande för sagt än gjort – endast ett begränsat antal de enskilda deltagarna men som inte kan medarbetare vid respektive förband har sägas vara av allmänt intresse. läsrättigheter till dokumentet, än färre har skrivrättigheter, sannolikt av sekre- Marin Ledningsträning tesskäl. Eftersom marina stridskrafter Marin Ledningsträning (MLT) är egent- regelmässigt genomför insats och övning ligen inte en övning per se, men eftersom parallellt kompletteras övningsplanen den är listad i Marinens övningsplan och med Marinens insats- och övningsplan av stor betydelse så förtjänar den ändå (MIÖP) för att uppnå synergier mellan att nämnas här. MLT genomfördes under insats- och övningsverksamhet. två dagar vecka 806 på MTS (Marintak- Övningarna kan delas in i tre katego- tiska staben) i form av diskussioner och rier: förbandsövningar, nationella och redovisningar. Målsättningen var att öka internationella övningar. Med förbands- samsynen mellan MTS och förbands- övningar avses FC-, DC-, kompani-, ba- och krigsförbandschefer kring ledning taljons- och flottiljövningar; nationella av marina förband samt realiserbarhets- övningar är större övningar som planeras pröva operations- och stridsplaner. Att och leds av svensk personal och med i gemensamt avhandla taktiska och opera- huvudsak svenska deltagare medan in- tiva spörsmål ökar samstämmigheten och ternationella övningar är övningar som bygger förtroende mellan chefer på olika planeras och leds i ett internationellt nivåer och är närmast en förutsättning samarbete och med deltagande från för framgångsrik uppdragstaktik. Detta flera länder. Gränsdragningen mellan kanske särskilt med tanke på en eventuell de olika kategorierna är självklart inte framtida konflikts karaktär som lär präg- knivskarp utan de olika kategorierna las av degraderad ledningsförmåga och överlappar varandra till del. Det är inte därtill kopplad osäkerhet. Att då ”veta” ovanligt med internationellt deltagande hur högre och sidoordnade chefer tänker vid förbandsövningar, oftast i formen i en specifik situation kommer sannolikt av PASSEX vilket innebär ett uppkom- vara en förutsättning för framgång. met övningstillfälle när något vänligt lands fartyg passerar svenskt vatten. Funktionsövning Ytstrid Inte heller är det ovanligt med utländskt Funktionsövning Ytstrid är en årligt åter- deltagande i våra nationella övningar, kommande övning syftande till att öka

270 besättningarnas förmåga avseende yt- Mellanliggande år genomförs Combined stridstaktik och stridsteknik genom kor- Joint Staff Exercise (CJSE) som är mot- tare momentövningar. Övningen genom- svarande övning fast i mindre skala. fördes en vecka i mars med deltagande från MTS, de båda korvettdivisionerna Open Spirit samt lednings- och underhållsförband. Open Spirit är egentligen inte en öv- Därutöver deltog ett antal enheter ur Flyg- ning utan en operation, den planeras vapnet, bland annat JAS 39 Gripen från och genomförs dock som en övning och såväl F17 som F21, Hkp 14 och Hkp 15 ur benämns också stundtals så. Operatio- den sjöoperativa 3.helikopterskvadronen nen syftar till att undanröja historiska samt radarspanings- och ledningsflygpla- mineringar och ammunitionseffekter net S100D/ASC890. Övningsområdet för från de båda världskrigen. Sverige har året var Hanöbukten. sedan mitten på 90-talet deltagit och lett ett antal multinationella, så kallade His- Funktionsövning Ubåtsjakt torical Ordnance Disposal Operations Funktionsövning Ubåtsjakt har i stort (HOD OPS). Insatserna samordnas i det samma upp- och sidsättning som ovan- etablerade regionala samarbetet Baltic stående fast med fokus på undervattens- Ordnance and Safety Board (BOSB) och strid. Årets övning genomfördes under det är inom ramen för BOSB-samarbetet veckorna 815 och 816 i området utanför som Försvarsmakten deltar i Open Spirit. Stockholms södra skärgård med delta- I år gick övningen (eller operationen) i gande från samtliga marina förband samt estländska farvatten och det svenska del- 3.helikopterskvadronen. tagandet bestod av fartyg ur 4.sjöstrids- flottiljen samt personal från Maritime VIKING Warfare Data Centre (MWDC). VIKING är en multinationell, distribu- erad ledningsträningsövning som ge- SWENEX nomförs var tredje år. Övningen är en SWENEX är en årligen återkommande Computer-Assisted eXercise (CAX) och nationell marin övning vars fokus är en Command-Post eXercise (CPX) vil- att öva nationellt försvar. Syftet med ket innebär en stabsövning med simu- SWENEX är att utveckla marinens tak- latorstöd. VIKING 18 hade över 2 500 tiska förmåga. Övningen är en milstolpe deltagare från 61 nationer utspridda på i marinens nationella förmågeutveckling nio orter i sex olika länder. Syftet är att och utgör en fortsättning på Försvars- förbereda övningsdeltagarna för uppgif- maktsövning 17 Aurora i detta avseende. ter som stabsmedlemmar och chefer vid Det övergripande scenariot utgjordes av fredsbevarande eller krishanteringsope- en väpnad konflikt där Sverige utsattes rationer. Övningen drivs av Sverige, med för ett strategiskt överfall av en motstån- USA som strategisk partner, och invol- dare med oklar politisk och militärstra- verar ett stort antal civila organisationer, tegisk målsättning. I övningen, som i år exempelvis Folke Bernadotte Akademin genomfördes på ostkusten under andra (FBA), Myndigheten för Samhällsskydd halvan av maj, deltog samtliga marina och Beredskap (MSB) och Försvars- förband samt övriga stridskrafter som högskolan (FHS) för att nämna några. stödjer marina operationer. Samordnat

271 med SWENEX 18 genomfördes Flygva- sjöminröjning och sjöminering planeras penövning 18 (FVÖ 18) samtidigt som och leds av Chefen 4.sjöstridsflottiljen Armén övade i Våreld 18. och genomförs i Stockholmsområdet un- Baltops 18 der veckorna 834-835. Syftet skiljer sig åt mellan de båda delövningarna – inom sjö- Baltops 18 är den fyrtiosjätte upplagan minering är syftet att höja den allmänna av den multinationella övningen Baltic personella kunskapen och kompetensen Operations och Sverige deltog för tjugo- rörande mineringstjänsten, medan må- sjunde året. Övningen, som genomförs let för sjöminröjningsdelen är att erhålla i södra och mellersta Östersjön under taktikutveckling inom stridsområdet. juni månad varje år, leddes denna gång Samtliga marina förband är represente- av Naval Striking and Support Forces rade i övningen, i olika omfattning och NATO (STRIKFOR NATO). Huvudsyf- olika delar. tet med övningen är att träna enheters uppträdande i större multinationella st- Trident Juncture 18 yrkesammansättningar och samtidigt ”…demonstrate resolve among allied and Trident Juncture 18 ingår som en av de partner forces in defending the Baltic Sea övningar där snabbinsatsstyrkan NRF region.”1 Det svenska deltagandet i årets tränas och övas. TRJE 18 kommer att övning bestod av en ubåt och stödresur- bestå av en Live Exercise (LIVEX) som ser från Marinbasen och Sjöstridsskolan. genomförs i Nordnorge i månadsskiftet oktober-november följt av en CAX/CPX. SQUADEX 33 NATO:s målsättning med TRJE 18 är att SQUADEX 33, som benämns DANEX öva operativ ledning av en multinationell i Marinens övningsplan, är en av Dan- styrkas planering och genomförande av mark planerad multinationell marin öv- en större gemensam operation inom ra- ning syftande till att öva enskilda en- men för Artikel 5. Försvarsmaktens över- heters huvuduppgifter och förmågor. gripande syfte med deltagande i TRJE 18 Övningen bedrivs i augusti i Kattegatt, är att på egen hand och tillsammans med sydvästra och södra Östersjön under led- andra uppvisa en trovärdig och tillgänglig ning av Commander Danish Task Group militär förmåga i vårt närområde. Syftet (COMDATG). Svenska marinen deltar med det svenska deltagandet är att öva under del av tiden med två korvetter av och utveckla förmågan till väpnad strid Visby-klass samt stödresurser. Det över- på förbandsnivå med fokus på taktik och gripande svenska syftet med övningen är stridsteknik. Sverige har för deltagande att förbereda det svenska marina delta- i LIVEX anmält en korvettenhet och en gandet i NATO-övningen Trident Junc- stridsflygenhet för NRF 19 samt en re- ture (TRJE 18) inför beredskap i NATO ducerad brigad. För Försvarsmakten är Response Force (NRF) 2019. TRJE 18 den mest prioriterade övningen 2 Funk. övning Sjöminkrigföring under 2018. Funktionsövning Sjöminkrigföring är en nyhet för året. Övningen som berör både 2. FM2018-11308:1 Order för svenskt delta- 1. www.c6f.navy.mil/forces-efforts/baltops gande i Trident Juncture 2018 LIVEX (Remiss), (2018-08-16). (2018-06-01).

272 NoCo Serial phase. Syftet är att öka deltagande NoCo, eller Northern Coasts, är en öv- enheters och individers förmåga inom ningsserie som startade på tyskt initiativ respektive funktion och samtidigt smörja 2007. Ansvaret för planering och genom- upp samarbetet inom styrkan som en för- förande roterar mellan Tyskland, Sverige, beredelse inför kommande scenariofas. Danmark och Finland – som har ansvaret Det som övas är främst procedurer och för årets övning. Huvudmålsättningen är metodik på stridsteknisk- och lägre tak- att ge träning till mindre enheter i trånga tisk nivå inom de olika strids- och stöd- farvatten. NoCo 18 genomförs i områ- funktionerna enligt ett särskilt schema det från norra Östersjön till Bottenhavet benämnt Schedule of Events (SOE). Det samtidigt som TRJE 18. Det svenska del- kan röra sig om allt från enklare sam- tagandet består av ytstrids-, minröjnings- bandsprov eller formell taktik till avan- och stödfartyg ur de båda sjöstridsflottil- cerade stridsövningar i flera dimensioner. jerna samt stödresurser ur Marinbasen. Scenariofasen innebär ett mer til�- Därutöver deltar Hkp 15, baserad ombord lämpat skede, där de övade inte känner HMS Carlskrona. till vad som kommer att hända härnäst. Ovanstående är en sammanställning Som bakgrund ligger ett mer eller min- och övergripande beskrivning av de dre utvecklat scenario som beskriver den viktigaste nationella och internationella säkerhetspolitiska och strategiska miljö övningar som Marinen deltar i men, som övningen genomförs inom, oftast är som sagt, övningsplanen innehåller fler det antingen ett peace support-scenario övningar. Som exempel kan nämnas Dy- med fiktivt FN-mandat eller ett scenario namic Move (CAX/CPX för minröjnings- där Sverige utsätts för hot från främman- staber), Archipelago Endeavour (sam- de makt. Ett scenarios detaljeringsgrad övning mellan Amf 1 och US Marine varierar, det kan fungera med en enklare Corps) och Northern Sun (ubåtsräddning situationsbeskrivning, men någon form med NATO). av scenario är nödvändigt för att skapa en grund för bedömanden, för att kunna Vad övas? sätta in order och rapporter i rätt kontext En verksamhet så omfattande och mång- och för att få taktiken att hänga ihop med facetterad som Marinens övningsserie strategi och politik. låter sig inte beskrivas i detalj i detta for- Ett realistiskt scenario ger förband, mat. Det kan ändå vara värt att försöka staber och chefer på alla nivåer övning ge bild av det en övergripande innehållet i att göra taktiska bedömmanden och i övningsserien. utöva ledning av marina operationer. De De flesta övningar består av en mo- beslut som fattas, order som ges och hur ment- och en scenariofas, även om de öv- de utförs påverkar förutsättningarna för ningar som främst fokuserar på att drilla den fortsatta övningen. För att detta ska stridsteknik inte sällan består av endast ske på ett så realistiskt sätt som möjligt en momentfas. Momentfasen benämns bör övningen helst vara dubbelsidig, med ofta CET/FIT-fas där förkortningen övade förband på både röd och blå sida, står för Combat Enhancement Training/ där de på röd sida agerar med den tak- Force Integration Training. Även begrep- tik som en tänkt framtida fiende bedöms pet serialfas används, efter engelskans använda. Detta kan dock vara svårt att

273 uppnå med Marinens begränsade för- är att individer och besättningar ska öka bandsmassa. sin förmåga att lösa sina uppgifter. Den Av övningssäkerhets- och andra skäl enskilde sonaroperatören ska bli skickli- kan det finnas begränsningar i att göra gare i att använda sin sensor till dess fulla övningen helt händelsestyrd. Avtal behö- kapacitet; ubåtsjaktofficeren ska öka sin ver tecknas med markägarna för övning- förmåga att tolka den taktiska bilden ar på land, skjutvarningar behöver utfär- och att leda spaning, lokalisering och das och avlysningar av områden behöver anfall; och besättningen som helhet ska kungöras i tid, för att nämna några utma- bli bättre på att stödja fartygets undervat- ningar. Detta är dock sannolikt ett pro- tensstrid, för att ta ett exempel från en blem av begränsad vikt – det är knappast tänkt ubåtsjaktövning. En annan del av realistiskt att våra chefer och förband i en förmågeuppbyggnaden rör materiel och verklig situation ska agera i ett vacuum, metoder. Även om prov och försök av ny helt utan förförståelse. materiel och nya metoder inledningsvis Under övningsserien övas alla funk- görs i form av experiment, simuleringar tioner, med olika tyngdpunkt vid de olika och provturer, krävs det förr eller senare övningarna. Vad som övas under respek- att de prövas i rätt kontext. Marinens öv- tive övning anges av deltagande förband ningsverksamhet ger tillfällen till detta. under planeringsfasen i form av Exer- Det andra syftet är interoperabilitet – cise Objectives/Training Objectives (EO/ att kunna verka tillsammans med andra. TO). Som en grund för framtagandet av För att vi ska kunna bygga säkerhet till- övningsmålsättningar används bland an- sammans med andra krävs att vi har för- nat styrningarna från stridsområdes- och mågan att göra insatser tillsammans, eller stödfunktionsansvarig chef (SOA/SFA), åtminstone att genomföra dem parallellt presenterade i Marinchefens direktiv för med varandra. Detta kräver i sin tur att vi utbildning, träning, övning värdering och har förmåga att kommunicera och fung- användning (M UTÖVA). era tillsammans, något som bland annat övas vid de internationella övningar som Varför övar marinen? Marinen deltar i. När man talar om inter- Detta kan tyckas som en konstig fråga operabilitet avses ofta förmågan att sam- att ställa – ”för att bli bättre” är det själv- verka med förband från andra länder. Det klara svaret. Men, har vi inte alla någon är emellertid minst lika viktigt att kunna gång kommit tillbaka från en övning och vara interoperabel med förband och en- tvingats konstatera att övningsutbytet heter från övriga försvarsgrenar, liksom kanske inte helt uppfyllde våra förvänt- samverkande myndigheter och organisa- ningar? Därför kan det vara av intresse tioner. Övningar ger möjlighet att under att fundera över om inte övningsverk- kontrollerade former öva och pröva för- samheten fyller fler syften, syften som mågan att samverka. kanske inte alltid framgår fullt ut ens för Det tredje syftet med marinens öv- deltagande personal. ningar är att utgöra ett säkerhetspoli- Marina övningar kan sägas uppfylla tiskt verktyg. Verksamhet till sjöss och något eller några av följande tre syften: i skärgården innebär per definition att förmågeuppbyggnad, interoperabilitet berörda förband är tillgängliga. Marin och säkerhetspolitik. Det första syftet närvaro visar på vilja och förmåga att

274 hävda svenska intressen i aktuellt om- Hur planeras Marinens råde. Övningar tillsammans med andra länder och organisationer skickar signa- övningar? ler till dem, exempelvis att vi värdesätter Övningsplanering följer en utvecklad ru- goda relationer, att vi önskar öka förmå- tin vars huvuddrag framgår av Marinens gan att samverka med dem eller bidra till stående order för utbildning, träning, öv- 4 att öka deras förmåga att försvara våra ning och värdering (M SO UTÖV). Inom gemensamma säkerhetspolitiska intres- detta område får förkortningshysterin sen. Väl exekverade övningar med hög verkligen fullt spelrum, därför anhålls svårighetsgrad indikerar att vi har hög om visst överseende. tillgänglighet på förband med god strids- Övningar beordras av Officer Schedu- förmåga och förmåga att samverka med ling the Exercise (OSE). För nationella andra. Att välja att inte öva med en viss övningar är det C PROD, för internatio- nation skickar också en säkerhetspolitisk nella övningar är det vanligtvis någon hö- signal. Vilka vi övar med, vad som övas gre NATO-instans eller nationell motsva- och hur mycket resurser vi allokerar till righet som fyller den rollen. OSE ger ut övningen, noteras sannolikt i omvärlden grundläggande instruktioner för övning- och bidrar till deras tolkning om våra en och utser ansvarig för genomförande säkerhetspolitiska prioriteringar och väg- av en övning, benämns Officer Conduc- val. ting the Exercise (OCE). För marina öv- Den militärstrategiska doktrinen häv- ningar är C PROD Marin normalt OCE. dar att det militära försvaret ska ”utgöra Planeringen av övningen leds av Of- en tröskel för den som vill angripa eller ficer with Primary Responsibility (OPR), utöva påtryckningar på Sverige. Detta vanligtvis en medarbetare ur Övnings- ska åstadkommas genom trovärdighet och Evalueringssektionen vid Sjöstrids- i krigföringsförmågan och vidare för- skolan (SSS) i de fall då C SSS är Exer- stärkas genom tillgänglighet av dugliga cise Director (EXDIR), alternativt någon krigsförband och vårt nära samarbete ur deltagande förband om det är ett be- tillsammans med andra myndigheter, fö- gränsat deltagande i övningen. OPR är retag, stater och organisationer.”3 projektledare för det svenska deltagandet Marinens övningar bidrar till att upp- under planeringsfasen inför en övning. fylla samtliga dessa målsättningar. Inte Till sin hjälp har OPR ett Core Planning bara genom att de facto öka krigförings- Team (CPT) bestående av Subject Matter förmågan, tillgängligheten och vår för- Experts (SME) med sakkompetens inom måga att samverka internt och externt, berörda stridsområden eller stödfunktio- utan även genom att göra detta trovär- ner, vanligtvis ur deltagande förband. digt för andra nationer, såväl vänner som Arbetet bedrivs främst genom ett an- ovänner. Detta skapar tröskeleffekt. tal planeringskonferenser och arbets- möten. De viktigaste är Concept De- velopment Conference (CDC)/Exercise Specification Conference (ESC) där de

3. Försvarsmakten, MSD 16 Militärstrategisk 4. FM2016-25873:1 Marinens stående order för doktrin för Sveriges militära försvar, bilaga 1 utbildning, träning, övning och värdering (M till FM2016-7616:1, s. 2. SO UTÖV), 2016-12-20.

275 övergripande riktlinjerna för övningen under ytan, i luften och på land, med del- dras upp; Initial Planning Conference tagande enheter ur flera försvarsgrenar, (IPC) där detaljutformningen av övning- från flera länder och organisationer – är en påbörjas; Main Planning Conference en minst sagt komplex process. Denna (MPC) under vilken huvuddelen av pla- låter sig inte beskrivas i detalj i en artikel neringen slutförs; samt Final Planning av denna omfattning, utan ovanstående Conference (FPC)/Final Coordination har som bäst skrapat lite på ytan. För- Conference (FCC) där de sista detaljerna hoppningsvis har det ändå givit en över- finslipas. En tid efter övningens slut hålls gripande bild av densamma. en Post Exercise Discussion (PXD) för Marinens övningsverksamhet bedrivs att tillvarata erfarenheter. i högt tempo, under kontinuerlig utveck- Planeringsprocessens resultat är de do- ling och med övervägande gott resultat. kument som krävs för övningens genom- Processen för planering, genomförande förande, vilka dessa är varierar självfallet och utvärdering har fintrimmats och an- beroende på övningens omfattning och passats under de senaste åren vilket re- komplexitet. Likaså är det inte hugget i sulterat i en effektiv övningsverksamhet. sten vilket dokument som reglerar vad, Marinens övningar skapar, underhåller utan det skiljer sig åt från fall till fall. De och signalerar tröskeleffekt. Detta kan viktigaste dokumenten är Exercise Spe- vara värt att ha i åtanke när man tar del av cification (EXSPEC) och Exercise Gui- den stundtals negativa försvarsdebatten. dance Terms of Reference (EGToR) som Samtidigt kan vi inte luta oss tillbaka reglerar ansvarsfördelning och övergri- utan vi bör titta närmare på hur att för- pande riktlinjer för planering och genom- bättra övningarna ytterligare, alternativt förande; samt Exercise Plan (EXPLAN) komplettera dem med något annat – ex- som mer i detalj reglerar övningens ge- empelvis mer frekvent nyttjande av si- nomförande. mulatorer och fler eller mer utvecklade Planering och genomförande av en taktiska spel. större övning – som bedrivs på, över och

276 Kommendörkapten MATTIAS SVEDIN

Kommendörkapten Mattias Svedin är mariningenjör och tjänstgör som chef för logistikledaravdelningen i FMLOG. Han har tidigare arbetat med materielplanering i HKV, dels som samordningsansvarig för materielsystemansvariga (MSA) och dels inom försvarsmaktsplaneringen.

Teknikutbildningen Marinen är en högteknologisk försvarsgren. För att rätt kunna hantera sensorer och vapensystem krävs att sjöofficeren har god förståelse för den militära tekniken; möjligheter och begränsningar för hur, och även hur man inte, ska använda de tekniska systemen. Men ingen av detta nummers artiklar tar upp denna fråga. Vissa andra länder ger den tekniska officersutbildningen stor plats. Som en jämförelse får sjöofficerare i Frankrike en ingenjörsutbildning, väl värt att reflektera kring.

Detta korta inlägg är att betrakta som m.fl, Lärobok i Militärteknik vol 1 Grun- komplettering till övriga artiklar om of- der, 2007). ficersutbildning, av det enkla skälet att Tidigare utbildning till OF3 (SP, SU, det för närvarande inte genomförs någon motsv.) har varit generell utan någon högre teknisk officersutbildning. teknisk inriktning, även om den haft Med högre teknisk officersutbildning visst inslag av militärteknik. I och med avses här militär nivåhöjande utbildning att nära på alla tekniska officerare i ma- till örlogskapten/major (OF 3) och kom- rinen numera är specialistofficerare, så mendörkapten/överstelöjtnant (OF 4). Ett har en naturlig strypning av tillflödet av centralt ämne inom denna utbildning är tekniska officerare till nivåhöjande ut- militärteknik, vilket är det tvärveten- bildning skett. Sedan några år tillbaka skapliga kunskapsområde som behandlar nivåhöjs mariningenjörer till OF 3 genom teknikens interaktion med militär verk- taktisk stabskurs (TSK), vilket motsvarar samhet. Militärtekniken förenar sam- den tidigare högre reservofficerskursen hällsvetenskapens förståelse av den mili- (HROK). tära professionen med naturvetenskapens Tidigare utbildning till OF 4 (ChP, fundament och ingenjörsvetenskapens HSU, motsv.) har haft operativ respek- påbyggnad och dynamik (Andersson tive teknisk inriktning. Här gäller det

277 samma som nämnts ovan, dvs. att tillflö- förefaller det inte att bli. det av tekniska officerare till nivåhöjande Slutligen ett par reflektioner. Den utbildning strypts. Del av den tekniska första är att det är oerhört angeläget att inriktningen har under ett antal år även militärteknisk utbildning verkligen be- varit möjlig att studera som teknisk för- drivs enligt hur den teoretiskt beskrivs djupning (icke nivåhöjande), vilken då (se ovan), och inte som kurser i militär benämnts MPU – militärteknisk påbygg- teknik (observera att detta inte är en sär- nadsutbildning. Gällande mariningenjö- skrivning). Att lägga stort fokus på att rer så har de under ett femtontal år läst beräkna stridsvagnsprojektilens penetra- en ettårig variant av den operativa utbild- tionsdjup i armerad betong, eller artille- ningen inför befordran till OF 4. De sista rigranatens utgångshastighet vid eldrörs- två omgångarna av HSU läste marinin- mynningen, är inget som bör prioriteras i genjörerna dock en ettårig variant av den en nivåhöjande utbildning. Däremot bör tekniska HSU. En idé som luftats är att man göra jämförelser och analyser av starta en TSK del 2, vilken i så fall skulle likartade tekniska lösningar, genomföra vara nivåhöjande för exempelvis försvar- utvärdering av militära nyttan med tek- singenjörer, men av detta finns inget kon- niska system samt studera hur man ut- kret att ta på i dagsläget. vecklar nya militära system. Den andra är Nuvarande nivåhöjande utbildning att den tidigare operativa inriktningen av HOP har inte någon teknisk inriktning HSU ägnade väldigt mycket utbildnings- men den har inslag av militärtekniska tid till operativ planering. Det är förvisso kurser. Under sen höst eller vår så räknar oerhört viktig kunskap, men kanske inte FHS med att få ett uppdrag av FM att ut- på bekostnad av inte alls läsa militärtek- reda en eventuell framtida HOP med teknik. Militär nytta av tekniska system är nisk inriktning. Om utredningen kommer en naturlig del av förståelsen av militära fram till att det behövs en ny högre tek- förmågor, vilket motiverar utbildning i nisk utbildning, så skulle den kunna star- militärteknik även inom nivåhöjande ut- ta tidigast hösten 2020. Någon ny MPU bildning med operativ inriktning.

278 Ledamoten HÅKAN LINDBERG

Förvaltare Håkan Lindberg tjänstgör vid Sjöstridsskolans utvecklingsenhet. Han är också den av KÖMS utsedde bibliotekarien för biblioteket i Karlskrona.

Kompetensutveckling och operativ verksamhet i symbios Abstract: The Royal Swedish Navy and Amphibious Corps are now to handle an in- creasing number of personnel who need to undergo training and education, despite fewer instructors at the Naval Warfare Centre (including the naval academy). This demands new thinking about how to educate and train sailors and marines. The so- lution described aims at transferring shorter courses from the Naval Warfare Centre to the units and using much more on the job training following a syllabus.

Bra och dåliga nyheter tering och behållande är dels den ökade I dagens marina utbildningsorganisation verksamheten som förbanden bedriver har vi för närvarande en ganska bra re- samt att det nu är framtaget yrkesutveck- krytering och kvarstannande rörande lingsprogram för alla tjänstegrenarna i samtliga kategorier; sjömän, soldater, nivå OR 2-OR 8 (sjöman/soldat till för- officerare och specialistofficerare. 2017 valtare) utexamineras vid SSS 42 st specialistoffi- Sammantaget gör detta att trycket cerare, 2018 kan den siffran landa på 78 st på utbildningsorganisationen, och då plus 3 st reservofficerare och för 2019 ser främst SSS, blir oerhört stort rörande inte siffrorna ut att bli sämre. Rörande of- de programbundna utbildningarna men ficersprogrammet kommer vi på det nau- vad som även lägger sig på detta berg av tiska programmet som startar 2019 fylla utbildningar är behovet av yrkes och be- hela utbildningsomgången om 25 elever. fattningskurser (YBK) främst för OR 2- Ytterligare positiva faktorer för rekry- OR 8 samt OF 1-2 (fänrik till kapten).

279 En knivig situation uppfyllas men hur kursen i genomförs bör vara en fråga för 1.e läraren och för- SSS sitter idag i en situation där elevan- bandet. talet ökat drastiskt, antalet instruktörer Förbanden bör sätta sig ned med resp. har minskat samtidigt som förbanden har 1.a lärare från SSS, gå igenom behovet av brist på personal och har oerhört svårt att YBK och sedan inventera vad som kan avvara instruktörer till SSS. Samtidigt genomföras på förbandet och vad som behöver elever utbildas för att förbanden måste genomföras på skolan. I SSS totala skall kunna verka men finns det inga lä- kursutbud så finns det ca 130 kurser som rare då blir det svårt att utbilda. med denna metod kan genomföras på och Som kuriosum kan berättas att som in- av förbanden. struktör på SSS är det inget ovanligt att Förutsättningarna för detta är att det lägga 30 lektionstimmar framför elever- finns en erfaren och duglig 1.a lärare i na. Administration och förberedelser får ämnet på SSS, erfaren och duglig per- ske på övrig tid plus flextid och fritid. sonal på förbandet med intresse av att Vi kan konstatera att utbildningsresur- utbilda kollegor samt en vilja från för- serna måste koncentreras på de längre bandsledningen. utbildningarna med större antal elever Nackdelarna blir att utbildningen för- såsom officersprogrammet (OP) specia- modligen blir spridd över längre tid samt listofficersutbildningen (SOU) den högre att det kommer att ställa högre krav på specialistofficersutbildningen (HSOU) förbandets egen personal att ta utbild- samt grundutbildningen (GU) ningsansvar. Tillägas bör att eleven även Sålunda behövs det nya metoder för att i denna metod behöver lite reflektionstid hantera YBK-behovet. genom t.ex. eget arbete så bara för att utbildningen genomförs flexibelt så är det Förslag till lösning. fortfarande en viss mängd tid som måste Min åsikt är att det mycket väl går att läggas på lärandet. lösa problemet med att samtidigt utbilda Fördelarna blir att valideringen blir personalen på YBK och samtidigt behålla lättare, utbildningsmetoden kan anpassas förmågan att genomföra insatser. till förbandets verksamhet samt bespa- Lösningen enl. mig är att utnyttja det ringar på resekostnader görs. som i FM Handbok Pedagogiska grunder I detta arbete kan med fördel använda beskrivs som lärlingslära eller lärande i sjömän/soldater som genomgått gruppbe- arbete för att använda yrkeshögskolornas fälsutbildning (GBU). På fartygsförban- terminologi. I praktiken att en mentor lär den har de ingen roll som gruppchefer upp en eller flera kollegor på tjänstgö- men väl som mentorer ombord samt lä- ringsplatsen. rare i land. Grunden för alla kurser inom marinen är en fastställd kursplan som till utseen- Trösklar att komma över det överensstämmer med vilken univer- När jag diskuterar utbildning med kolle- sitetskursplan som helst. Det viktiga i en gor så konstaterar jag att här finns det ett kursplan är inte hur och var utbildningen antal fördomar som måste brytas ned när skall bedrivas utan det viktiga är kurs- man drar igång ett dylikt arbete. Här föl- målen och examinationen. Dessa måste jer några av argumenten som talar emot

280 denna metod och mina kommentarer till stödfunktionsansvariges handläg- dessa. gare. Skall man värdera en ubåtsma- • SSS vill ha så många elever som skinists yrkeskunskaper så göres det möjligt annars blir det dålig stämning bättre av någon med 30 års efterenhet bland lärarna. Helt fel, det finns inget av just sådant än en tekniklärare på egenintresse i att ha så många elever FHS. som möjligt. Avslutning • Får verkligen marinen bestämma Kontentan av mitt inlägg är att det idag över detta? Denna fråga kommer inte finns några formella hinder för att utav den iver som rådde för ca 10 år skapa en operativt anpassad utbildnings- sedan att skapa så mycket försvars- gång när det gäller YBK:er i Marinen, grensgemensamma (d.v.s. armé- dock måste följande kriterier vara upp- gensamma funktioner) som möjligt. fyllda: Personal tror fortfarande att förband som Ledningsregementet och Träng- • Kursmål och examination enl. kurs- regementet har något större inflytan- planen uppnås/genomförs. de över marinens utbildning. • Elevantalet är max 3-6/kurs. • Får man verkligen lägga upp en ut- • En god dialog mellan SSS och för- bildning på detta sättet? Ja det får bandet genomförs. man. Individuell studieplan kallas • Det skall finnas mentorer som vill det formellt. lära ut och elever som vill bli lärda. • Skall verkligen vi validera eleven? • Förbandet behöver lägga tid på pla- Skall inte FHS göra det? Valide- neringen men när den väl är gjord så ringen av eleven görs av mentor, 1.a har man det arbetet gjort för lång tid lärare och eventuellt av den strids/ framöver.

281 282 Fänrik KRISTOFFER LOTTEN Fänrik OSCAR SCHULTZ Fänrik JACOB VIPER

Lotten (ovan t.v.) tjänstgör vid 4.Sjöstridsflottiljen och läser vidare- utbildning efter officersexamen. Gjorde värnplikt 2009. Tog 2012 anställning som motortekniker vid 4.Sjöstridsflottiljen och seglade ombord korvett, bevakningsbåt samt minröjare fram till officersutbildningens start 2015. Schultz (ovan t.h.) tjänstgör på grundutbildningskompaniet vid amfibieregementet som instruktör. Gjorde värnplikt som gruppchef vid amfibiebataljonen 2009-2010. Har sedan tjänstgjort sammanlagt 4 år som soldat varav 3 år vid amfibiebataljonen, och 1 år på insats. Påbörjade officersutbildning 2015. Viper (t.v.) tjänstgör vid 4.Sjöstridsflottiljen och läser vidareutbild- ning efter officersexamen. Genomförde GMU 2012 vid Sjöstrids- skolan, därefter röjdykutbildning 2013 vid 44.Röjdykardivisionen. Tjänstgjorde sedan ombord HMS Spårö på 42.Minröjningsdivisio- nen fram till inryck officersprogrammet hösten 2015. Dagens officersutbildning – en beskrivning från insidan Abstract: In this article three newly graduated officers put forth their views on the education program conducted by the Swedish Defence University for naval and marine officers. The general impression of the philosophy that has evolved since the decision was made in 2006 to make the program academic is very good. We believe that the right steps have been made to give Swedish officers a steady ground to stand on in terms of how to gain knowledge about the science of war. We have been given the right tools for problem solving and for pursuing knowledge that is necessary if we want the Swedish officer corps to own their own profession and its development, and we believe that we need to stay on this track. We also believe that there is more to gain for the Swedish Armed Forces from a partially joint university, which is the case today, than from an officer’s programme that is separated between the different branches. This is especially true for the Marines and the Navy, due to the clarity of the operational effects that have been evident during the joint courses. With this

283 said, and the positive development of the programme, there is still a lot of development potential for the future. To make an education academic that has been conducted as a vocational training for over 200 years is not done overnight, not even in 10 years. Therefore, long term commitment and demands of cooperation between the Swedish Armed Forces, the Swedish Defence University and other agencies involved need to be high, especially in terms of goals and how to reach them. Inledning Solna utanför Stockholm under de första I augusti 2015 ryckte vi in, den 29 juni tre terminerna samt den sjätte och sista. i år examinerades vi som officerare och Däremellan, under termin fyra och fem, befordrades till fänrikar i Försvarsmak- är kadetterna utspridda över riket på ten. Med tre års akademiska studier vid Försvarsmaktens funktionsskolor för att Försvarshögskolan färskt i minnet är av- fokusera på mer praktiska färdigheter. sikten med denna artikel att förmedla hur Utbildningen genererar en yrkesexamen utbildningen för dagens marinofficerare med krigsvetenskap eller militärteknik går till, varför utbildningen är utformad som huvudämne. som den är samt problematisera vad Ma- Under de fyra terminerna på Karlberg rinen faktiskt får för slutprodukt. Denna läser en marinkadett närmare 100 hög- artikel är en beskrivning av officerspro- skolepoäng (hp) i ämnet krigsvetenskap. grammet såsom vi upplevt det. Omkring en tredjedel av dessa hp består Hur utbildas officerare av kurser som berör akademiskt skrivande inom ramen för krigsvetenskap idag och marinofficerare och omkring en tredjedel berör ämnet i synnerhet? marintaktik. Den sista tredjedelen består Sedan 1 januari 2009 har Försvarsmak- av kurser i ämnena militärstrategi, ir- ten åter ett tvåbefälssystem bestående av reguljär krigföring och ledning. Utöver officerare och specialistofficerare. Utbild- dessa krigsvetenskapliga kurser läser ka- ningen till specialistofficer genomförs på detterna även 23 hp i ledarskap, 15 hp i Försvarsmaktens olika funktionsskolor, militärteknik samt 7,5 hp i fysiskt strids- är i regel omkring ett och ett halvt år värde. För en armé- eller flygvapenkadett och består av Försvarsmaktsinterna kur- är upplägget under dessa terminer i stort ser. Utbildningen till officer, som denna sett identiskt, med skillnaden att taktik- artikel kommer avhandla, är däremot av kurserna naturligt har ett annat fokus. akademisk art. På regeringens uppdrag Inledningsvis läses introduktions- och utbildar Försvarshögskolan, i enlighet grundkurser i respektive ämne, därefter med högskolelag och högskoleförord- följer påbyggnads- och tillämpningskur- ning, kadetter i tre år innan fänriks grad ser. kan erhållas. Programmet har tre inrikt- För en marinkadett utgör kurserna i ningar; krigsvetenskaplig, militärteknisk marintaktik utbildningens röda tråd, där och nautisk. Val av inriktning styr sedan fokus initialt är att introducera veten- utbildningens upplägg, men i stort be- skaplig grund i form av erkänd sjökrigs- drivs utbildningen försvarsgrensgemen- teori. Senare vävs detta samman med samt vid Militärhögskolan Karlberg i Försvarsmaktens egna marintaktiska

284 riktlinjer, och slutligen omsätts detta i att segla med skonerterna Gladan och praktiken genom omfattande krigsspel i Falken för utbildning i sjömanskap. Sam- verklighetstrogna simulatorer. Det veten- tidigt får amfibiekadetterna möjlighet att skapliga skrivandet har en självklar del i vandra i de svenska fjällen samt pröva samtliga kurser, men studeras även en- på fallskärmshoppning på Fallskärmsjä- skilt i form av metod- och uppsatskurser. garskolan. Fysisk träning syftar dels till Som en följd av Universitetskanslersäm- kadetternas egna fysiska status och pro- betets granskning av Officersprogrammet gression, dels till att bygga en egen reper- år 2014, som ledde till ett underkännande, toar för kommande träningspass med un- krävdes vissa åtgärder för att bibehålla derställda. Träningspassen innebär även examensrätt. Dessa åtgärder innebar uppskattad möjlighet att övas i trupp- bland annat att kadetter från och med år föring. Chefs- och individutvecklingen 2015 läser ytterligare kurser i vetenskap- cirkulerar kring tre teman; jaget, mål- lig metod samt även skriver en förbere- bilden samt vägen dit. Här agerar befäl dande uppsats (termin tre) inför det mer vid Militärhögskolan Karlberg mentorer. omfattande examensarbetet sista termi- Termin fyra och fem läser sedan sjöka- nen. Ledarskapskurserna utgör också en detterna vid Sjöstridsskolan i Karlskrona stor del av utbildningen. Likt de marin- och amfibiekadetterna vid Sjöstridssko- taktiska kurserna ligger fokus först på att lans amfibiestridssektion på Berga. Sjö- introducera vetenskaplig grund om bland kadetterna läser under detta år framför annat gruppdynamik och ledarskap, för allt kurser som på sikt ska ge behörighet att sedan även beröra ämnen såsom orga- N7 Internationell, vilket är tillräckligt för nisatoriskt lärande. Praktiskt ledarskap att bestrida tjänst som navigationsbefäl övas senare under termin fyra och fem på på flottans samtliga fartyg. Dessa kurser Sjöstridsskolan. berör bland annat terrester navigation, Utöver Försvarshögskolan ansvarar radar och sjövägsregler, nautiska instru- även Försvarsmakten för kadetternas ut- ment, astronomisk navigation, tidvatten bildning. Parallellt med de akademiska och tillämpad matematik. Den terrestra studierna utbildar Försvarsmakten i tre navigationen praktiseras på Skoldivisio- områden; chefs- och individutveckling, nens fartyg, medan den astronomiska fysisk träning och militär färdighet. navigationen praktiseras på Skonertdi- På kvällar och helger samt genom visst visionens segelfartyg Gladan och Fal- samarbete med Försvarshögskolan vävs ken. Dessutom läser kadetterna kurser i detta in i det treåriga programmet. För brandskydd, överlevnadsteknik, maritim examen krävs således godkänt både rent kommunikation, maritim engelska samt akademiskt och i den så kallade ”För- sjukvård för fartygsbefäl. svarsmaktstiden”. I området militär fär- Utbildningen vid Sjöstridsskolan hål- dighet, som oftast tar sig uttryck i form ler högt tempo. Kurserna är hämtade av diverse övningar i fält, har merparten ifrån Linnéuniversitets sjökaptensutbild- av tiden stark arméanknytning. Färdig- ning. Detta innebär delvis en akademisk heter som upprätthålls är därför snarare förankring i utbildningen, men även att strid från stridsställning än däckstjänst vissa moment fokuserar mer på den civila och tamparbete. Under den första som- sjöfartens rutiner än motsvarande mili- maren ges dock sjökadetterna möjlighet tära.

285 På amfibiestridssektionen läggs tyngd- hos enskild officerare, och tillsammans punkten i utbildningen på fördjupning i med ett ökat internationellt engagemang amfibiestriden. Under de första tre första bedömdes officersyrket kräva den veten- terminerna tar utbildning i den generella skapliga grund och det kritiska förhåll- marina striden mycket plats vilket gör ningssätt som en utbildning av akade- inslagen av amfibietaktik i termin fyra misk karaktär ger. På dessa grunder lades och fem till ett naturligt steg. Utöver tak- förslaget om att låta officersutbildningen tikutbildning ges amfibiekadetterna även genomföras som högskoleutbildning mycket tid till truppföring och blir öv- fram år 2006, ett förslag som sedermera ningsledare för stridsskjutningar. Sam- godkändes och dagens högskolebaserade mantaget blir året på amfibiestridssek- officersutbildning såg dagens ljus. tionen präglat av markstrid, något som ur Med en akademisk officersutbildning amfibiekadettsperspektiv känns som ett har möjligheten ökat för Försvarsmak- relevant inslag för framtida tjänstgöring tens personal att själva påverka utveck- vid amfibieförband. lingen av den egna organisationen. Man För sjökadetterna fortsätter sedan ut- talar om den militära professionen; ex- bildningen med yrkesbefälskurser vid pertisen i utövandet av väpnad strid. Det Sjöstridsskolan efter officersexamen. är utan tvivel i Försvarsmakten som den- Då är stort fokus åter på den terrestra na expertis finns, och inte hos någon an- navigationen, framför allt i form av två nan myndighet eller organisation. Inom femveckorsperioder på Skoldivisionens professionsteori brukar läkarprofes- fartyg. Dessutom läses fartygsmaskineri sionen användas som exempel. Få skulle och tillämpad mekanik, meteorologi och ifrågasätta en läkares bedömning av ett oceanografi, bryggtjänst, skeppsteknik, nedsatt hälsotillstånd. Den expertisen är lasthantering, farligt gods, ytterligare vedertagen. Men angående den väpnade brand- och sjukvårdskurser samt ma- striden finns ingen lika självklar koppling nagement. Innan ombordmönstring på till officerskåren och dess kompetenser. respektive fartyg läser fänrikarna även Med akademiskt utbildade företrädare en tio veckor lång befattningsutbildning, skapas ett mer gynnsamt utgångsläge för där inriktningen beroende på kommande att hävda expertis, och att i politiska sam- tjänst antingen är undervattensstrid, min- manhang kunna leverera precisa förslag röjning, undervattensstrid ubåtsjakt eller för förändring av den militära organisa- ytstrid. tionen som ökar den operativa effekten. Varför är dagens officers- Den akademiska officersutbildningen har skapat förutsättningar för att de som är utbildning utformad som experter på väpnad strid ska få effekti- den är? vare påverkan på organisationen som ska I å början p 2000-talet identifierade riks- utföra den. dag och regering att det förändrade om- Människor byter idag arbetsplats och världs- och säkerhetsläget ställde nya och arbetsuppgifter mer ofta än tidigare. Of- ökade kunskapskrav på den svenska officersyrket är inget undantag. För att en ficerskåren. I en allt mer diffus och svår- arbetsgivare ska vara attraktiv på bred bedömd hotbild behövdes kvalificerad front behöver erfarenheterna kunna över- förmåga till självständig problemlösning sättas i meriter inför ett eventuellt byte av

286 Militärhögskolan Karlberg där officersutbildning bedrivits i obruten rad sedan 1792. Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten. karriär och yrke. Även detta är en faktor försvar. Akademiseringen av officersut- som ligger till grund för övergången till bildningen kan anses vara en sådan ut- det högskolebaserade officersprogram- veckling som gör Försvarsmakten mer met. Dagens officer får med sig 180 hög- attraktiv som arbetsgivare i dagens mo- skolepoäng från sin treåriga utbildning, derna samhälle. Det stödjer bilden av att något som officerare från det tidigare sys- det är en modern sysselsättning och att temet helt saknade. Försvarsmakten är en organisation under I en föränderlig omvärld och samtid utveckling. ställs förändrade krav även på militära organisationer att följa med i samhälls- Vad får Marinen? utveckling och vara såväl attraktiva som Från vår kurs examinerades hundra tak- trovärdiga representanter för det sam- tiska officerare varav 23 stycken marin- hälle de är satta att försvara. Det talas officerare (18 stycken sjöofficerare, 5 dessutom ofta om folkförankring i för- stycken amfibieofficerare). Ungefär sam- svarsmaktssammanhang och hur viktig ma antal och fördelning har rått de två ef- en sådan är för att en nation som Sverige terföljande åren. För den senast antagna ska kunna uppnå trovärdighet avseende kursen är det glädjande att totalt 144 per- militär förmåga. Om Försvarsmakten soner antagits, varav 35 stycken går mot som organisation inte kan utvecklas i takt en marinofficersroll (cirka 23 stycken med samhället omkring är det sannolikt sjöofficerare och 12 stycken amfibieof- problematiskt att uppnå ett folkförankrat ficerare). Även om kvantitet är viktig i

287 sammanhanget är det inte huvudämnet uttrycka sin åsikt i skrift är en egenskap för detta avsnitt, istället är det vår upple- som har potential att i sig driva utveck- velse av utbildningen samt hur vi tror att lingen av professionen och organisatio- den kan utvecklas. nen framåt. Utbildning och vad som utgör adekvat Vi tror att Försvarshögskolan är på rätt kunskap för att en yrkeskategori i fram- väg avseende utbildningens fokus. Fär- tiden skall kunna hantera de problem den digheten att utveckla någonting tror vi kan ställas inför omprövas ständigt. De tar sin början i att förstå grunden inom förändringar av officersprogrammet som området, både dess särskiljning från men omnämnts tidigare kan därför ses som ett också dess likheter med andra vetenskap- naturligt genmäle på kunskapsbehoven liga områden. För att förstå detta krävs som identifierats. Ett identifierat kun- verktyg för att kunna problematisera och skapsbehov som också nämndes tidigare söka kunskap på ett systematiskt och var förmågan till problemlösning och ut- vetenskapligt sätt. Detta är inte enbart veckling av professionen. Vi upplever att kunskaper som lämpar sig bakom skriv- detta är ett av de områden utbildningen bordet på akademien eller högre upp i i dagens form lyckas fånga allra bäst. organisationen. Vi tror att detta även är Den stegvisa utbildningen där kadet- ovärderligt tidigt i karriären, som plu- ten – kurs för kurs – tillgodogör sig nya tonchef eller ombord som ställföreträ- verktyg för att kunna söka svar och pro- dande tjänstegrenschef. Möjligheten att blematisera kring frågeställningar lägger påverka skiljer sig givetvis i omfattning, grunden för detta. Självständigheten ser men möjligheten finns icke desto mindre. vi ligga i sökandet av tidigare forskning Kunskapen och verktygen hjälper oss att men också i kadettens självständigt for- förstå verksamheten bättre och därige- mulerade texter där olika forskares reso- nom sätta den i ett större sammanhang nemang sammanförs med egna tankar, där vi kan förhålla oss kritiskt till nya och nya erfarenheter från krigsspel samt nya gamla idéer, förstå vad som är nya kon- frågeställningar och förhållanden. Ka- cept och vad som är någonting gammalt dettens förmåga att nyttja sina nyvunna i ny förpackning. Utifrån detta kan vi se- kunskaper testas avslutningsvis med en dan ge uttryck för vart vi vill i framtiden. examensuppsats om 12 000 ord, samt En akademiskt utbildad officerskår tror vi en debattartikel grundat i de tankar som ger förutsättningar för att utvecklingen framkom under syntesövningen i Nor- av den militära professionen ska kunna mandie och Mälardalsområdet. Debattar- ske inom egen organisation i allt större tikelns syfte var att uppmuntra yngre of- utsträckning. Att tidigt lägga grunden för ficerare att delta i den säkerhetspolitiska detta tror vi är viktigt och kommer visa debatten, antingen inom eller utanför sig särskilt värdefullt ju längre nuvarande organisationen och vi hoppas att många utbildningsfilosofi utgör grunden för of- yngre officerare vill publicera sina verk i ficersutbildningen. framtiden för att bidra till diskussionen. I Under fyra av sex terminer har vi näs- och med akademiseringen av officersut- tan uteslutande läst kurser tillsammans bildningen har skrivande fått stort fokus med våra kamrater i Armén och Flyg- i de senaste officersgenerationerna, och vapnet. Vi upplever att upplägget bidrar skrivandet ska uppmuntras. Att kunna till att motverka fördomar och ohälsosam

288 rivalitet mellan vapenslagen. Detta be- vid Försvarshögskolan och Militärhög- ror inte enbart på att vi lärt känna var- skolan Karlberg, vilket gör att de direkt andra personligen, utan även på grund kan börja verka vid förbanden. För en av att bättre förståelse har skapats för sjöofficer krävs ytterligare 10 månader av varandras uppgifter och utmaningar, utbildning innan denne kan få sin första vilket vi upplever är det mest betydel- befattning ombord ett örlogsfartyg. An- sefulla. Detta sker både informellt med ledningen till detta är att taktiska sjöof- nyvunna kamrater på fritiden eller i vår ficerare skall inneha tillräcklig naviga- gemensamma mäss, men också under ge- tionsbehörighet för att kunna agera som mensamma kurser och då särskilt under vakthavande officer på bryggan ombord syntesen. Det är tydligt att Försvarsmak- samtliga fartyg i Flottan, detta ryms inte tens uppgifter inte kan lösas av endast en inom nuvarande verksamhetsförlagda ut- försvarsgren, därför behöver vi kunna bildning som genomförs termin fyra och samverka samt ha förståelse för varan- fem. Med tanke på vad som sagts i före- dras möjligheter och begränsningar för gående stycke gällande vapenslagens ge- att slutändan förstå vad Marinen bäst kan mensamma lösande av uppgifter, tror vi tillföra i olika situationer. Att då ha en att det är svårt att särskilja den grundläg- personlig kontakt – både under och efter gande teoretiska utbildningen mellan are- utbildningen – med förståelse inom ett norna för mycket. Därför uppstår frågan specifikt vapenslag utgör en stor tillgång. om det är ett problem att utbildningen har Värt att nämna är också att den marina olika längd - snarare är kanske den längre taktikutbildningen genomförs med amfi- tiden rimlig om vi vill åtnjuta de positiva biekadetterna och sjökadetterna gemen- effekterna som har nämnts och samtidigt samt. Detta är och ska fortsätta ses som vill behålla nuvarande behörighetskrav en stor tillgång för Marinen. Till vardags på våra utbildade sjöofficerare. Således är arbetsuppgifterna på en amfibieba- anser vi att den försvarsmaktsgemen- taljon och ett fartyg så vitt skilda att de samma utbildning Försvarshögskolan kunde varit två olika vapengrenar. Men genomför bör fortsätta till största delen den symbios som amfibieförband och oförändrad då vi upplever de flesta av nu- sjögående förband lever i när det kom- varande kurser som relevanta för samtli- mer till operativ effekt har aldrig varit ga vapenslag. Däremot får inte det unika så tydlig som under officersutbildningen. inom Armén, Flygvapnet eller Marinen Den maringemensamma systemförståel- glömmas bort, vilket kan bli effekten av sen är något som utan tvivel både stärker en allt för gemensam utbildning. I dag känslan av tillhörighet och den opera- utgör taktikkurserna vattendelaren mel- tiva effekten hos Marinen i sin helhet. Vi lan försvarsgrensspecifik och gemensam behöver fortsätta att utbilda alla marina utbildning - vi tror att det finns anled- officerare under samma tak och mot ge- ning att lägga mer fokus på de specifika mensamma mål. vapenslagen även inom andra kurser. Ett Det försvarsmaktsgemensamma upp- exempel är ledarskap, där miljön ledaren lägget anser vi dock inte enbart medför skall verka i skiljer sig i väsentliga delar positiva effekter. En arméofficer eller am- mellan exempelvis Armén och Flottan. fibieofficer anses i de flesta fall vara redo Vi skulle vilja se mer av dessa vapen- att axla rollen som plutonchef efter 3 år slagsspecifika inslag i den gemensamma

289 utbildningen. Det skulle kunna genom- på upplägget för att få ut maximalt av ti- föras som en del i en kurs där fokus läggs den. vid det egna truppslaget för att sedan Den verksamhetsförlagda utbildningen framföras vid till exempel gemensamma vid Sjöstridsskolan utgörs till största del seminarium. I det sammanhanget kan av utbildning i navigation. Undervisning- både de egna och andras unika möjlighe- en genomförs utifrån fastlagda krav och ter och begränsningar bättre förstås. regler som gäller för att erhålla rätt navi- De cirka 25 veckor Försvarsmaktstid gationsbehörighet. Denna utbildning har vi genomfört vid Militärhögskolan Karl- genomförts under lång tid och upplevs ha berg genomförs till större delen i en miljö ett bra koncept där praktik och teori var- som ligger närmare soldaten än sjöman- vas om vartannat. Avseende övriga kur- nen. En del av utbildningarna har dock ser finns dock utvecklingspotential. Sjö- ett större mervärde oavsett vapenslag, stridsskolan och Försvarshögskolan har, så som förberedande samtalsutbildning troligtvis i samråd med Försvarsmakten, med underställda, reflektioner kring den valt att köpa utbildning av Linnéuniver- egna rollen som officer och dess etiska sitetet. Effekten blir att flertalet kurser grunder. Den har även stärkt kursens är rena kopior av de som genomförs vid sammanhållning och ökat den militära Sjökaptensprogrammet. Detta innebär allmänbildningen. Det är dock oftast att Sjöstridsskolans undervisning på ett markmiljön och prestationsövningar som smidigt sätt får akademisk förankring, nyttjas för att uppnå personlig utveckling vilket krävs för att Försvarshögskolan under Försvarsmaktstiden, vilket medför ska få behålla examensrätt. Det innebär att denna kan upplevas marktung och dock även att flera kurser saknar adekvat kan göra det svårare att motivera och se militär förankring. det större syftet med utbildningen ur ett Trots att majoriteten av lärarna har marint perspektiv. Att bedriva utbild- militär bakgrund är det omöjligt att till ningen på detta sätt är antagligen både fullo kompensera för kursplaner som inte enklare och billigare än att bedriva den är anpassade för verksamhet ombord ör- i arenaspecifik miljö, alternativ bör dock logsfartyg. Ett exempel är sjukvårds- och övervägas. Ett alternativ kan vara att För- skyddstjänstutbildningen, där Försvars- svarsmaktstiden slås ihop till längre sam- makten har kravställt vilken utbildning manhängande perioder i syftet att utföra som krävs för att få tjänstgöra ombord utbildningar inom programtiden istället och ha full behörighet, exempelvis som för efter examen. Frågan är dock vilken sjukvårdsansvarig. Trots detta utbildas i inverkan Militärhögskolan Karlberg skall motsvarande civila kurser, vilket får till ha rörande lämplighetsbedömningen av följd att kadetterna efter utbildningen individen inför anställning om mer tid tas måste komplettera i både sjukvård och från deras utbildning. Ett annat alternativ skyddstjänst för att få tjänstgöra ombord. skulle kunna vara att ha tätare samarbete Detta är bara ett exempel där en mer med Försvarshögskolan och inkludera genomtänkt dialog mellan inblandade senast genomförda akademiska kurs mer parter skulle kunna generera bättre sjö- i Försvarsmaktstiden och på så sätt dis- officerare som dessutom utexamineras på kutera och pröva teorin mot verkligheten. kortare tid. Ett annat exempel på bristan- Vi tror att det finns möjligheter att skruva de kommunikation, denna gång mellan

290 Officersexamen för den 223:e kursen på Karlberg sommaren 2018 med marinfänri- karna, inkluderande författarna, till höger. Foto: Niklas Englund, Försvarsmakten.

Försvarshögskolan och Sjöstridssko- Fänrikarnas slutord lan, är kursen i marin ledning. Under Avsikten med denna artikel har varit att utbildningen fick vi äntligen praktiskt förmedla hur utbildningen av dagens handhava utrustning som faktiskt finns marina officerare går till, varför den är ute på förbanden. Till större delen var upplagd som den är och avslutningsvis dock kursen mer av ett förevisande av problematisera utbildningen och den slut- teknik, procedurer och dess handha- produkt som Marinen faktiskt får. I stort vande. Det är dock kunskap som snabbt kan sägas att vi är positivt inställda till kan förändras; hårdvaror byts ut och kon- akademiseringen av officersprogrammet cept ändras. Därför tror vi att den stora och nuvarande upplägg. Vi ser att denna kompetens och erfarenhet som finns vid väg är rätt för Försvarsmakten och offi- Marinstridsavdelningen i Karlskrona bör cersprofessionen. Det finns dock utveck- nyttjas för att vidareutveckla kursen mot lingspotential. Att akademisera en offi- en mer ”tidlös” utbildning i ledning och cersutbildning som funnits i över 200 år dess grunder, samtidigt som den inkorpo- innebär stora förändringar drivna av nya rerar den teknik och de taktiska procedu- regelverk att förhålla sig till. Försvars- rer vi nyttjar i Marinen. En bättre dialog makten måste därför vara tydliga med med tydligare kravställning skulle kunna den slutprodukt de önskar, samtidigt som höja nivån. Kommande taktikkurser och Försvarshögskolan måste redovisa vad syntesövningar vid Försvarshögskolan som är möjligt i praktiken. Det är tydligt skulle även kunna gynnas av att eleverna att samarbete mellan samtliga inblandade bär med sig teoretiska såväl som konkreta parter är nyckeln för att fortsätta denna kunskaper vilka kan vidareutvecklas un- utveckling framåt. Vi har dock fått en bra der resterande akademiska studier. start.

291 Fänrik MARCUS SJÖBERG

Marcus Sjöberg har nyligen avslutat sina studier vid officersprogrammet och är nybliven fänrik i Marinen. Han har tidigare arbetat som röjdykare vid 33. minröjningsdivisionen i Karlskrona, vilket tillika är den division där han nu inleder sin officerskarriär.

Minläggningsförmåga till sjöss – fundamentalt för det nationella försvaret Abstract: During the Cold War the Swedish Navy had an efficient capability to lay mines in order to meet the Soviet threat in home waters. Like most parts of the armed forces, mines have not been prioritised the past decades due to the change in threat level. Political instability is once again rising around the Baltic sea, yet Sweden still lacks the ability to lay mines. This article demonstrates why minelaying capability should be prioritised henceforth. It notes the many strengths a mine defence pre- sents, such as cost- and manpower efficiency. The article concludes that the navy would achieve desirable results at a low cost, by educating and exercising existing ship crews in minelaying operations.

I perspektivstudien 2016-2018, som ut- finns således otvivelaktigt. Sjöminor kom februari 2018, fastslår Försvars- finns också, men vilken typ, antal och makten att ”förtäckt eller dolt agerande, skick dessa är i kommer inte att beröras exempelvis med ubåtar och avancerade inom ramen för denna artikel då avsik- minor, kan få betydande konsekvenser, i ten är att undvika sekretessbelagd infor- synnerhet i Östersjöområdet”. Det inne- mation. Denna artikel kommer istället bär att hotet dessa dolda resurser utgör beröra de andra aspekter som måste be- är identifierade i ett generellt perspektiv. aktas vid analys av Marinens minlägg- Likväl som en aggressor har möjligheten ningsförmåga. Det vill säga plattformars att använda sådana resurser offensivt mot förmåga till minfällning samt utbildning Sverige har Försvarsmakten också möj- av personal och övningar som befäster ligheten att använda ubåtar och minor i denna kunskap. Utan sådana element kan det egna kustförsvaret. Försvarsmakten minparken var stor utan att för den delen har en ubåtsflottilj inom organisationen bidra till önskad effekt. Med bakgrund med tillhörande ubåtar och förmågan av det säkerhetspolitiska läge som råder

292 i och kring Östersjön samt den tröskel- genomfördes under 1900-talets slut är effekt Överbefälhavaren avser att uppnå bristfällig. Vad jag vet med säkerhet är med Försvarsmaktens verksamhet är det att sådan verksamhet har varit bristfällig av intresse att diskutera Marinens minde senaste åren. läggningsförmåga och hur en utveckling Under den treårsperiod jag själv var av förmågan kan bidra till en höjd tröskel. verksam som sjöburen röjdykare ge- Rysslands förda säkerhetspolitik under nomfördes, mig veterligen, minimala det senaste decenniet har gjort att Sverige ansträngningar i Marinen för att upp- inte längre kan utesluta ett fientligt hand- rätthålla en minfällningsförmåga. Som lande från öst. Vid en invasion av Sverige blivande officer inom samma gebit är jag är det sannolikt att ett brohuvud tas via angelägen att denna förmåga upprättas sjövägen på Gotland och/eller någonstans igen. Min tilltro till Marinens förmåga längs fastlandets ostkust, från Mälardals- att röja minor är stor, men jag är också området till Sandhammaren i Skåne. Om övertygad om att Marinen är i behov av motståndaren misstänker att sjöminor är att med framgång kunna nyttja vapnet till utlagda i områden av intresse för deras egen gagn. Med den kanaliserade skär- landstigning är en framgång uppnådd, gårdsterräng vårt land består av på flera oavsett om minor faktiskt har fällts el- viktiga platser är det som skräddarsytt ler ej. Sådana misstankar kan leda till att för att Försvarsmakten ska kunna uppnå motståndaren avstår genomförandet av ett potent och effektivt skydd av dessa landstigningsoperationen eller att opera- platser med hjälp av minor. Med hänsyn tionen måste föregås av en minröjnings- till den kust Sverige besitter är det troligt kampanj. Minröjning är tidskonsume- att Försvarsmakten lägger ut sjöminor i rande verksamhet vilket skulle innebära händelse av krig, men för att vår förmåga att fientligt tonnages färd över Östersjön att göra det ska uppfattas som trovärdig och dess angöring av den svenska kusten är det av största vikt att det övas och dess- skulle ta längre tid. Armén ges då yt- utom visas utåt att vi besitter förmågan. terligare dyrbar tid att mobilisera innan Det osäkerhetsmoment som sjöminor motståndaren eventuellt når svensk mark. utgör har visat sig ge stor inverkan vid Som sagt räcker det troligen med att mot- flera tillfällen historiskt. Malcolm W. ståndaren misstänker närvaron av minor Cagle återger i sin bok The Sea War in för att dessa åtgärder ska vidtas, men för Korea hur Nordkorea lyckades försena en att misstanke ska väckas är en trovärdig amerikansk landstigning en vecka under svensk förmåga vital. Koreakrigets inledning år 1950. Denna I Marinens organisation idag finns det påtagliga effekt uppnåddes trots att Nord- inga specialiserade minläggningsfar- korea inte ens hade en marin att tillgå. tyg, det sista var HMS Carlskrona som Med hjälp av föråldrade sovjetiska minor kring millennieskiftet fråntogs denna och civila båtar av olika slag lyckades uppgift och är numera avsedd att verka man uppehålla världens mäktigaste sjö- som ledningsfartyg. Många örlogsfar- makt i ett kritiskt skede. Det är inte troligt tyg hade tidigare även minräls på däck att en motståndare blir lika överraskad trots att det inte var deras huvudsakliga av minors förekomst kring Sverige i en uppgift att fälla minor. Min insikt i hur eventuell konflikt, men exemplet i Korea utbildning och övningar av minfällning ger en bild av den effekt som potentiellt

293 kan uppnås med begränsade medel i form det av minor avseende effektivt nyttjande av minor. Även om motståndaren är be- av resurser är att enheter och personal redd att möta hotet kommer deras minröj- endast behöver ianspråktas vid fällning. ningsinsats ge Försvarsmakten dyrbar tid När minan väl är aktiverad i vattnet är att utvärdera situationen och eventuellt den helt autonom och löser sin uppgift agera medan motståndaren är i ett sårbart till dess att batteriet behöver bytas flera läge. år fram i tiden. Således kan vapenverkan Sjöminans dolda uppträdande gör det uppnås i ett område utan att försätta per- svårt att utvärdera i vilken omfattning sonal i risk. I en tid då personella resurser minor har lagts ut och var, eller om det är bristande kan ett sådant system tyckas för den delen överhuvudtaget har lagts ut. vara en klok lösning ur både ett etiskt och Eftersom vapnet kan ha en så förödande personalekonomiskt perspektiv. verkan på ubåtar och ytfartyg tas ogärna Min slutsats är att Marinen behöver risker i områden där misstanke om minor göra ett återtag i sin förmåga att fälla finns. Det ger den minutläggande parten minor, vilket görs genom utbildning av ett överläge då endast ett fåtal minor i ett besättningar som sedan får öva detta med stort område kan tvinga en motståndare sina respektive fartyg. Avseende platt- till omfattande åtgärder för att kunna formar bör Marinens nuvarande enheter, passera. Alternativt utfärdas minvarning som lämpar sig för uppgiften, anpas- i ett område för att sedan inte mineras, sas för att ha möjlighet att fälla befint- en så kallad skenminering. Kontentan är liga mintyper i Marinens vapenarsenal. att motståndaren kommer tvingas till att I många fall handlar det troligen endast lägga tid och resurser för att säkerställa om att upprätta en minräls och någon rörelsefrihet i ett visst område, eller fort- form av förvaringsmöjlighet på däck. Att sätta framåt under total ovisshet med en införskaffa enheter med huvuduppgiften eventuell katastrof som följd. Motstånda- att fälla minor är inte en lösningen, då ren kan också bedöma att det inte är värt den typen av minfällning är förlegad ef- att fullfölja planen och avbryter eller om- tersom moderna minor är effektivare och fallsplanerar offensiven. I alla ovanståen- det krävs således färre minor för att upp- de utfall har någon form av tröskeleffekt nå önskad effekt i ett avgränsat område. åstadkommits. Följaktligen krävs inte stora fartyg som Ofta innebär återtag av specifika för- har kapacitet att bära hundratals minor. mågor i Försvarsmakten stora ekono- Dessutom skulle sådana fartyg bli myck- miska utgifter, då både vapenbärare och et sårbara och en motståndare skulle tro- vapen ska upphandlas. När det gäller ett ligen vara angelägen att nedkämpa ett återtagande av minfällningsförmågan mål som bär en sådan mängd av minor. kommer utgifterna vara förhållandevis För att ovannämnda satsningar på min- låga då materielen redan finns. Troligen vapnet ska verkställas krävs det att be- kommer underhållskostnaden av minpar- slutsfattare prioriterar minfällningsför- ken öka och utbildning samt övning utgör mågan, eventuellt framför någon annan också utgifter, men i förhållande till ett förmåga. I artikeln Mine Warfare at Sea scenario där nya fartyg och minor ska skriver den sydafrikanska konteramira- införskaffas kommer utgifterna vara för- len Chris Bennet att minläggning ofta sumbara. En annan fördel med användan- nedprioriteras i flottor runt om i världen,

294 på grund av att förmågan inte anses vara övade fällning av minor från flera olika lika spännande och prestigefylld som till fartygstyper, däribland korvett typ Visby, exempel ytstrid eller ubåtsstrid. Minor är under övningen SWENEX 2018. Dessut- kanske mindre glamorösa än sjömålsro- om publicerades detta på sociala medier botar, må så vara, men när kriget kommer vilket bidrar till en öppenhet och för- behöver Försvarsmakten effektiva vapen hoppningsvis ökad tröskeleffekt. Sådan oberoende av dess status inom organi- övningsverksamhet visar att Marinen sationen. Därför behöver officerskåren tar den bristande minläggningsförmå- hämma sådana negativa tendenser genom gan på allvar och gör något konkret för att agera ambassadörer för minvapnet att påbörja ett återtagande av förmågan. och dess naturliga plats i Marinen. Utan Denna trend bör med fördel fortsätta i en officerare som tror och förespråkar för progressiv riktning och det är viktigt att vapentypen kommer minfällning att för- organisationen inte faller i glömska igen, bli en förlorad förmåga. vilket är upp till oss framtida sjöofficera- Genom övning av minfällningsmo- re att tillse. Den förmågebrist som Mari- ment visar Försvarsmakten omvärlden nen förhoppningsvis är på väg ur bör inte att förmågan finns och att förekomsten få uppstå igen då minläggningsförmågan av minor i svenska vatten inte kan uteslu- är synnerligen lämpad att utgöra en del i tas. Därför är det glädjande att Marinen Marinen.

Källor Cagle, Malcolm W.; Manson, Frank A., The sea war in Korea. Annapolis: United States Naval Institute, 1957. Bennet, Chris., Mine Warfare at Sea. African Security Review, Vol. 7, No. 5 (1998), DOI: 10.1080/10246029.1998.9

295 Ledamoten GÖRAN R. WALLÉN

Göran R. Wallén är pensionerad konteramiral.

Några reflektioner efter sammanträdet i Karlskrona 2018-01-22 Kungliga Örlogsmannasällskapets syfte är enligt stadgarnas första paragraf: ”att följa och aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet”. Utöver genom artiklar i Akademiens tidskrift och anordnade seminarier sker detta under de ordinarie sammanträdena. Vid dessa redovisar en, eller flera ledamöter tillsammans, olika ärenden och sakförhållanden inom Akademiens intresseområde. Detta sker i form av utdrag ur de fyra vetenskapsgrenarnas årsberättelser eller att en enskild ledamot redovisar en särskild sakfråga samt i form av inträdesanföranden från nyin- valda ledamöter. Efter varje anförande sker regelmässigt en diskussion i vilken närva- rande ledamöter inte bara äger utan även förväntas delta. Vid öppna sammanträden får självfallet också inbjudna gäster delta i diskussionerna. I många fall är det den efterföljande diskussionen som utökar redovisningens värde genom att frågeställningen belyses från andra aspekter än de som den föredragande framhållit. Genom att flera personer kommenterar framställningen kan således tidigare ej beaktade synpunkter komma fram. För att diskussionen skall bli saklig och meningsfull krävs det att hela auditoriet kan uppfatta såväl vad den föredragande som vad personer i auditoriet säger. Vid samman- trädet i Karlskrona var det si och så med den saken. Ett antal av Akademiens ledamöter kanske kan sägas ha passerat ”bäst före datum”. Detta innebär dock inte att de inte kan delta i diskussionerna. Tvärtom finns hos dessa en välfylld bank av erfarenheter, omdöme och kunskaper. Hos vissa nedgår tyvärr hörselförmågan, i synnerhet i miljöer med bakgrundsbuller. Talar man tydligt och till- räckligt högt är detta knappast något problem. Det förefaller mig som om det i utbildningen av dagens sjöofficerare inte ingår att kunna tala till trupp – exempelvis en fartygsbesättning – så att alla hör. I en allvarlig situation då telefonsystemet inte fungerar måste muntliga order kunna uppfattas.

296 Sällskapets sammanträden är självfallet inte en sådan situation. Alla måste emellertid kunna höra och uppfatta vad som anförs. Mitt första önskemål är därför att det vid alla Akademiens sammanträden skall finns en fungerande högtalaranläggning. Den måste vara enkel att hantera. Att lösa den andra frågan, att tala långsamt och tydligt, kräver ingen elektronik. Dagens unga människor måste lära sig tala långsamt och artikulerat. Varje stavelse skall uttalas och inte till hälften sluddras bort. Mitt andra önskemål är följaktligen att alla ledamöter bemödar sig om att tala långsamt och tydligt. Åstadkoms detta kommer såväl talaren som Akademien att ha nytta av åtgärden. Avslutningsvis vill jag ta upp en ytterligare iakttagelse. Redan tidigt får eleverna i amerikanska skolor lära sig grundläggande regler för uppträdande när man talar till en grupp av människor. Exempelvis att talaren inte vänder ryggen åt åhörarna. När jag var aspirant och kadett på 1950-talet fick jag och mina kurskamrater lära oss detta liksom att inte ha händerna i byxfickorna. Det syntes mig att en del av dagens officerare inte har bibringats sådana kunskaper. Förhoppningsvis kan mina reflektioner leda till bättre möjligheter för ledamöter och inbjudna gäster att följa och aktivt delta i diskussionerna vid Akademiens samman- träden och seminarier. Sammankomsterna syftar ju till att vi gemensamt skall föra utvecklingen framåt.

297 298

POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Edling Teatergatan 9 611 31 Nyköping