N:R 4 2016 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL

UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

N:r 4 2016 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör och ansvarig utgivare: Konteramiral Thomas E. Engevall Redaktionens adress: c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ Telefon: 08-798 7139, alt. 070-588 7589, E-post: [email protected] Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fem gånger årligen. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9. Innehåll nr 4/16 Meddelande...... 289 Ordföranden har ordet...... 294 Redaktörens spalt...... 296 Marinens roll i försvaret av Gotland – behövs det kustartilleri?...... 299 Av Mikael Carleson Lieutenant Otto Gustaf Nordenskjöld, Royal Swedish Navy, and his service onboard the Royal Navy Frigate HMS Alcmene 1798 – 1801...... 309 By Christer Hägg Framtiden för sjöförsvaret - Marinen avvecklas efter 500-års jubiléet...... 315 Av Lars Wedin Amfibieförbanden och framtiden - Ett diskussionsinlägg...... 323 Av Lars G. Persson EUNAVFOR MED Operation SOPHIA...... 333 Av Peter Thomsson Än en gång - STIL!...... 342 Av Jarl Ellsén Robert Dalsjös tankar leder fel...... 344 Av Claes Tornberg Marinlitteraturföreningen...... 346 Vad krävs för överraskning?...... 347 Av Maria Svensson Regler om sjöfartsskydd på passagerarfartyg i nationell fart bör införas...... 355 Av Peter Thomsson & Mattias Widlund Överraskning – principernas enda sanning...... 362 Av Håkan Fornander Våra säkerhetspolitiska myter & Krigsvetenskap?...... 369 Av Magnus Haglund Genmäle/kommentarer på anförandet ”Försvarsförmåga på villovägar”...... 379 Av Lars Rydén

ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, Karlskrona 2016 Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet

Nr 6/2016. Kungl. Örlogsmannasällskapets valsammanträde i Stockholm onsdagen den 28 september 2016. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum på Sjöhistoriska museet i Stockholm närvaro av 36 ledamöter onsdagen den 28 september 2016 med början klockan 17.30. Valsammanträdet avslutades med en gemensam middag i museets lokaler. § 1 Förklarades sammanträdet för öppnat. § 2 Föredrogs sammanträdesprotokoll från nomineringssammanträdet den 24 augusti på Kastellet i Stockholm och som med godkännande lades till hand- lingarna. § 3 Orienterade ordförande om besöket av Erik Ekegren i biblioteket och köpet av ett antal böcker från honom för att komplettera våra samlingar. Vidare om ord- förandes och sekreterarens besök hos ÖB för att erbjuda akademiens stöd. ÖB var mycket positiv till vårt besök och uttryckte tydlig en önskan om att akademien skulle bidra till att argumentera för ett starkare försvar. § 4 Meddelade ordförande att han då så var lämpligt under kvällens olika val öns-

289 kade utnyttja metoden val med acklamation. Beslutades att förfara enligt försla- get. Valdes ordinarie ledamoten Michael Zell till ordförande (omval) för en period om ett år. § 5 Valdes ordinarie ledamoten Bo Rask till sekreterare (omval) för en period om ett år. § 6 Förrättades val till styrelsen. Valdes för en period om två år ordinarie ledamö- terna Christer Svensén (omval vetenskapsgren II) och Sten Göthberg (omval vetenskapsgren IV). Som suppleant i vetenskapsgren I valdes för en period om två år ordinarie ledamoten Fredrik Palmqvist (nyval). § 7 Förrättades val av revisorer inklusive suppleanter. Valdes som revisorer för en period om ett år ordinarie ledamöterna Nils Eklund och Sven Rudberg (omval) Valdes för en period om ett år som revisorssuppleanter ordinarie ledamöterna Pontus Krohn (omval) och Per Edling (nyval). Valdes för en period om ett år som auktoriserad revisor Per Magnusson (omval). Sammanträdet ägde rum i Kastellet i närvaro av 30 ledamöter onsdagen den 24 augusti 2016 med början klockan 17.30. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag ombord m/s Segelkronan. § 8 Förrättades val av valberedning. Valdes för en period om ett år ordinarie leda möterna Per-Anders Emilson (omval och sammankallande), Christian Allerman (omval), Rikard Askstedt (omval), Magnus Jönsson (omval) att utgöra valberedning under verksamhetsåret 2016 - 2017. § 9 Beslutades att akademien ska tilldela PA kommendörkapten Nils Modig ett stöd till bokutgivning med 25 000 kronor för digitaliseringen av kartmaterialet i boken Doppade i saltvatten – Båtsmän från Bohuslän. § 10 Beslut om belöningar (Red. anm: Samtliga motiveringar kommer att införas i TiS Nr 5/2016 i samband med referaten från årets högtidssammanträde). Beslutades att akademien ska tilldela ordinarie ledamoten Ulf Edman akademiens medalj i silver. Beslutades att akademien ska tilldela landshövdingen i Västra Götalands län Lars Bäckström akademiens medalj i silver: Beslutades att akademien ska tilldela major Jimmy Johansson akademiens hedersomnämnande för väl genomförd uppsats med rubriken Överraskning i amfibieoperationer - En djupare innebörd eller bara en generellt hållen grundprincip? författad vid studier vid Försvarshögskolan. Beslutades att akademien ska tilldela flaggkadett Ilkay Tanriverdi akademiens hedersomnämnande och en penningbelöning om 10 000 kronor ur marin- litteraturföreningens fond för väl genomförd uppsats med rubriken Sjökontroll i fredstid? En teoriprövande fallstudie på operationerna kring Adenviken författad vid studier vid Militärhögskolan Karlberg.

290 Erinras valsammanträdet om att det vid 2015 års valsammanträde fattade beslutet om inrätta en årlig penningbelöning om 10 000 kronor till kursettan vid specialistofficersexamen fullföljs. I år inbjuds förra årets kursetta specialistofficeren Jonatan Andersson med respektive till högtidssammanträdet. Anmärkning; då examen genomförs i december, så innebär detta att officeren inbjuds till högtidssammanträdet först året efter examen. Orienteras valsammanträdet om att styrelsen enligt stadgarna § 14 och tillämp- ningsbestämmelserna punkt 7, har beslutat att tilldela följande gruppbefäl, soldater och sjömän vid de marina förbanden akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvars anda; • Sergeant Joakim Alm, 1.ubåtsflottiljen • Vicekorpral Ronja Lindell, 3.sjöstridsflottiljen • Sergeant Fredrik Bohm, 4.sjöstridsflottiljen • Vicekorpral Sophie Mellstig, 1.amfibieregementet • Menig 1.klass Elin Elg, Sjöstridsskolan • Korpral Markus Johansson, Marinbasen, basskyddskomp 1.baskyplut De föreslagna bedöms vara de främsta GSS vid respektive förband samt har utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. § 11 Höll ordinarie ledamoten Erik Thedéen inträdesanförande med rubriken Att värna finansiell stabilitet, finns det lärdomar för marinen? Följde lång frågestund. § 12 Kallades som hedersledamot den franske amiralen Alain Coldefy. § 13 Förrättades inval av nya ledamöter. Invaldes som korresponderande ledamot: • arkeolog Fred Hocker

Invaldes i angiven ordning som ordinarie ledamöter; • kommendör Mats Agneus, • filosofie doktor Linda Johansson, • kommendörkapten Jonas Hård af Segerstad, • kommendörkapten Torbjörn Lundströmer, • kommendörkapten Patrik Norberg samt • förvaltare Håkan Lindberg. § 14 Övriga frågor. Inga frågor anmäldes. § 15 Orienterade sekreteraren att nästa sammankomst med akademien äger rum i Stockholm onsdagen den 26 oktober 2016 mellan klockan 16.30 – 19.00. Veten-

291 skapsgren I, organiserar och genomför ett möte med kadetterna på Militärhög- skolan Karlberg. Syftet är i första hand att diskutera marin taktik och använd- ning av marina stridskrafter. I andra hand informera om KÖMS och i tredje hand ge kadetterna möjlighet att knyta kontakter med kollegor i den marina och maritima sfären. Samma dag högtidlighåller vi amfibieförbandens årsdag. Tisdagen den 8 november mellan klockan 1500 – 1800 anordnar vetenskapsgren II seminarium i Kungl. Myntkabinettet med rubriken Försvarsmaktens perso- nalförsörjning samt Sveriges relationer med Nato. Anförande av arméchefen generalmajor Karl Engelbrektson. Årets högtidssammanträde genomförs i Göteborg på Valand tisdagen den 15 november med början klockan 16.30. Sammanträdet föregås av ett program med studiebesök inom Göteborgs garnison mellan klockan 10.00 – 14.00. § 16 Förklarades sammanträdet för avslutat.

Vid Protokollet Bo Rask Akademiens sekreterare

Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ

292 VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

293 Ordföranden har ordet

Verkligheten infinner sig alltid, frågan är bara när och hur Denna ledare skrivs bara någon dag efter utfallet i det amerikanska presidentvalet blivit känt. Den publiceras i TiS om ytterligare någon vecka eller två, en tidsutdräkt som gör att jag normalt drar mig för att uttala mig i dagsaktuella frågor. Därtill ska ju ett TiS-nummer hålla ytterligare några veckor för att hinna läsas av såväl ledamöter och prenumeranter som många som hittar den på skolor, staber och mässar. Men att ta valet av Donald J. Trump som intäkt för att uttala sig i frågor som rör vårt försvar är inte att ta ett plötsligt och lätt fångat skäl till att skärpa argumentationen. Vi har under många, många år eftersatt vårt försvar. I en period som samtidigt kän- netecknats av markant ökad hotbild, såväl materiellt som retoriskt. Valet av Trump är det amerikanska folkets sätt att säga det nuvarande politiska ledarskapet inte förstått den verklighet deras väljare ser och lever i. Liksom Brexit var på samma sätt ett uttryck för det brittiska folkets motsvarande uppfattning. När den typen av reaktioner kommer, blir de väldigt starka och därmed trubbiga. Det är då lätt att från de etablerade makthavarna inom politik och media beklaga respektive valmanskår deras begränsade kunskaper och insikter, ”hur kunde de välja X/Y/Z”? Men den form av demokratiskt styrelseskick de flesta länder i den västvärld vi be- känner oss till, ger vi de valda politikerna ett stort mandat att leda å våra vägnar var- efter vi väljare utvärderar resultatet och förlänger eller avbryter det rådande mandatet. Det innebär att ett val är i större utsträckning ett betyg på vad som hittills levererats, än ett uttryck för en valmanskårs så att säga ur tunn luft sprungen önskan om något nytt. Denna kritiska utvärdering av de för den rådande ordningen ansvariga politikerna, och som därmed utgör grunden för det val som skett, saknar jag i mycket stor utsträckning i eftervalsdebatterna.

294 Vad gäller den svenska försvarsförmågan har vi under lång tid, således inte sedan tidig morgon den 9 november, underfinansierat vår materiel och underförsörjt vår personal. Det har skett bl a under ett förmodande av att vi har USA, och Nato, som kommer till vårt beskydd. Analysen av den förhoppningens giltighet, som så ofta i sådana situationer, mår väl av att ses med kravet på två ständigt närvarande förutsättningar för ögonen. Utbud respektive efterfrågan. Om vi börjar med det senare, efterfrågan, så handlar det om huruvida denna lösning är något vi i Sverige önskar. Är detta den efterfrågade lösningen på vårt behov av fred och säkerhet? Uppenbarligen så, eftersom det är det vi valt i stället för att lita på vårt eget försvar. Men det är lika viktigt att pröva utbudssidan, dvs finns det efterfrågade erbjudandet från USA, och Nato? Annars spelar det ingen roll att vi gärna vill ha det, om det ändå inte finns. Vad Obama grovt underskattat, vilket valet av Trump bekräftar, är det amerikanska folkets trötthet med att ensidigt vara världens räddare mot allt ont. Det är inte Trumps idé, det är ingen tanke han fött, han har bara varit begåvad nog att se saken som den är. Det innebär inte att USA drar sig tillbaka eller att Nato ska upplösas, bara att det amerikanska åtagandet i sin nuvarande omfattning inte har tillräcklig efterfrågan hos dem som ska betala det, de amerikanska skattebetalarna. De tycker, föga överraskande, att de svenska skattebetalarna ska betala för sig och det försvar de vill ha. När vi sedan ansetts ha tagit nog eget ansvar, så ser USA en poäng för vår och sin egen skull att ställa sina egna betydande resurser till förfogande. Och finns det ett spår av något nytt eller överraskande i detta resonemang? Det enda vore i så fall att denna självklarhet inte insetts hos flera tidigare. Mitt förslag vore att regeringen nu snarast lägger fram en plan för att så snart det går under ordnade former, ge Sverige ett försvar som i omfattning uttryckt i kostnadster- mer motsvarar 2 % av landets BNP. Finns någon som tycker en fördubbling av det svenska försvaret skulle kännas överdimensionerat, hand upp? Att ge denna uppbyggnad viss tid bygger på det förhållandet att Överbefälhavaren måste ges en viss planeringshorisont för såväl anskaffning av materielen som att säker- ställa att det finns personal för dess handhavande. Liksom att det tar tid att omfördela så stora summor inom statsbudgeten för att inte skapa andra spänningar i samhället. Även om de fanns, typ att dra på Riksgäldens reservkredit, riskerar för mycket pengar för fort vara kontraproduktivt. En ytterligare skönhet, som regeringen inte dragit sig för tidigare för höjda ambitioner inom exempelvis miljöområdet, är att leveransen i stor utsträckning läggs på kommande regering. Dessutom med ett val emellan för att få saken prövad och förankrad. Men arbetet måste börja nu.

Michael Zell Ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet

295 Redaktörens spalt Tillbaka till framtiden - på modernt sätt Det senaste åren har inneburit ett antal tämligen brutala uppvaknanden i ett antal för- svars- och säkerhetspolitiska termer. Detta sätter sin prägel även på innehållet i Tid- skrift i Sjöväsendet, även om den idoge läsaren har kunnat följa och se argumentationen för ett starkt (marint) försvar under lång tid och i många artiklar. En av de bättre artiklarna under min tid som redaktör (enligt mitt tycke) i den genren är Christer Häggs Den hotbildsbefriade flottan - kan den finnas? som var införd i nummer 1/2013 och som kan läsas på KÖMS hemsida. Christer är en flitig skribent i TiS och återfinns även i detta nummer med en artikel om en av de klassiska svenska amiralerna, Nordenskjöld (dock med fokus på Nordenskjölds tidiga karriär). Min rubrik speglar också den debatt kring amfibieförbandens utveckling som så- väl Mikael Carlesons inträdesanförande föreslår samt den som Lars G Persson argu- menterar kring. Mikael lägger ett nytt och alternativt perspektiv på Gotlandsfrågan och vad en Rörlig spärrbataljon i modernt snitt skulle kunna svara för som ett starkt komplement till den stridsgrupp som nu befinner sig på ön. Att ÖB fattade beslut om att tidigarelägga utgrupperingen pekar också på två saker, dels att omvärldsutveck- lingen gjorde det befogat men också att viljan och förmågan finns att accelerera när så behövs. Dock, för att accelerationen ska kunna hålla i sig och breddas så kommer det att krävas rejäla satsningar på försvaret framöver. Hur stora dessa ska vara i monetära termer kan man alltid dividera om men att Sverige som alliansfritt land borde sträva efter att ligga minst i paritet med hur utvecklingen ser ut i vår omedelbara närhet och vad som anges som ett minimum inom NATO, dvs 2 % av BNP, börjar nämnas av allt fler som om som ett rimligt mål. Att USA:s blivande president tydligt markerat att det även krävs av medlemmarna i NATO att de behöver leva upp till detta krav för att kunna påräkna att få ta del av USA:s säkerhetsgarantier, är i det skenet bland det mest rationella jag hört Donald Trump yttra hitintills. Tiden som ”freeriders” för många av NATO:s medlemsländer närmar sig sitt slut och samma situation torde gälla även de länder, som likt Sverige, lägger stor vikt på en stark ”transatlantisk länk” i sin försvars- och säkerhetspolitik. Min blivande efterträdare som redaktör, Lars Wedin är inne på en liknande linje och pekar i sin artikel på att det är hög tid för Försvarsmakten att påbörja en nyutveckling av ytfartygsenheter för framtiden för att inte stå med en föråldrad och för liten flotta ungefär i samband med Marinens 500-årsjubileum år 2022. När jag själv påbörjade min marina karriär som aspirant på Kungl. Sjökrigsskolan med påföljande långresa med HMS Älvsnabben år 1979 var fartyget en gammal och bedagad skönhet på 36 år, tämligen slut i skrov och maskin och med omoderna lednings- och vapensystem. De bägge korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall som sjösattes 1990 och 1991 kommer år 2020 att vara 30 år. Även om de hålls i skick och vårdas genom kommande halvtidsmodifiering så kommer tiden till slut att ta ut sin rätt och fartygen någon gång i slutet av 20-talet att kännas lika ”annu dazumal” som Älvsnabben kändes 1979. Dags att börja nu således och det gäller också att komma bort från det ersättningstänk som

296 präglat ytfartygsanskaffning under lång tid. Lars Wedin ansätter nivån 25 ytfartyg som önskvärd när såväl marinen som kustbevakningen räknas in. Peter Thomson är författare till en artikel kring EU NAVFOR Operation Sophia i Medelhavet som syftar till att stoppa/reducera flyktingsmugglingen och de till den hörande humanitära tragedierna som följer i dess spår. Operationen är knappast be- skriven alls i svensk media och det lilla vi hört har gällt den civila Operation Poseidon i vilken den svenska kustbevakningen deltagit med synnerligen goda insatser, vilket beskrivits i TiS tidigare. Ett svenskt deltagande i Operation Sophia med marina enheter, och inte enbart med stabsofficerare, hade varit på sin plats, inte minst i skenet av att det för Europa gäller att hålla samman och dela på de säkerhetspolitiska utmaningar vi har att hantera. Peter har varit extra flitig med pennan inför detta nummer då han tillsammans med den tidigare TiS-skribenten Mattias Widlund också författat en argumenterade artikel om behovet av regler för sjöfartsskydd även för vår nationella sjöfart. Att eliminera svaga länkar är alltid viktigt och här är ett område där vi har all anledning att ”tänka efter före” och där marina och civila intressen borde kunna samverka på ett för alla fruktbart sätt. När detta skrivs har det också gått rätt precis ett år sedan fänrikarna Maria Svensson och Håkan Fornander belönades av Kungl. Örlogsmannasällskapet för deras insatser och uppsatser under utbildning till sjöofficer på Karlberg. Jag har alltid tyckt det är extra roligt att kunna publicera unga officerare av hög kvalitet och jag skulle inte bli överraskad om vi för höra mer om dessa bägge officerare i framtiden. Claes Tornberg och Lars Rydén har inkommit med kommentarer/genmälen till tidigare artiklar i TiS, något som också är mycket välkommet och den alltid vakne Jarl Ellsén påminner oss om forsatt vikt av stil! Även Magnus Haglund, en av de mer flitiga debattörerna i TiS är med en dubbel inlaga kring Sveriges säkerhetspolitik och krigsvetenskap. Med detta hoppas jag att tiden fram till jul medger läsning av TiS och jag tillönskar alla läsare en trevlig advent! Thomas E. Engevall Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

297 298 Ledamoten MIKAEL CARLESON

Mikael Carleson är minör från KA1. Efter ROK-utbildning frivilliganställdes han som minspärrtroppchef och senare som spaningsledare på ubåtsskyddskompani Vaxholm. Under slutet av 90-talet arbetade Mikael på KA Minskola och därefter som lärare och taktikutvecklingsofficer med inriktning på undervattensstrid på AmfSS. Han var chef för Bevakningsbåtkompaniet mellan 2003 – 05. Efter examen på FHS chefsprogram tjänstgjorde han på INS Sjöoperati- va sektion och därefter på PROD MARIN, först som ansvarig för Amfibiemateriel och senare som sektionschef med samordningsansvar för alla marina system. Han är sedan första juni chef för M2 (und/säk) på marintaktiska staben.

Marinens roll i försvaret av Gotland – behövs det kustartilleri? Inträdesanförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet hållet vid sällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 24 augusti 2016. Med den utveckling i omvärldsläget vi ser idag har ett stort fokus hamnat på Got- land. Detta är föga förvånande, Gotlands läge mitt i Östersjön gör att ön blir viktig för en aktör som vill ha handlingsfrihet i området. Baltstaternas läge blir också ytterst prekärt om Ryssland behärskar Gotland, då ett ryskägt Gotland har stora möjligheter att påverka fartygstrafiken till och från de baltiska länderna. Den omfattande handelstrafiken gör också att området är viktigt av ekonomiska skäl. Till detta ska också läggas Rysslands ekonomiska intressen i Nordstream som passerar på svensk ekonomisk zon. När man diskuterar marinens uppgifter i skyddet av Got- land är det ett fokus på sjöfartsskydd. Marinens roll blir att skydda överförandet av arméförbanden samt att skydda någon av hamnarna där de ska urlastas. Överskepp- ningen föregås också ofta av minröjning. Det jag vill är att marinen utvecklar sin roll, tar en större bit av kakan om man så vill.

I mitt anförande rörande marinens roll i Marinen och flygvapnet verkar i hela försvaret av Gotland kommer jag enbart konfliktskalan. Jag tror att vi kommer att att fokusera på den väpnade striden. Det ha varit igång med våra förband under en betyder att informationsoperationer och ganska lång tid när vi går in i de högre andra påverkansoperationer inte kommer konfliktnivåerna, kanske flera månader. att tas upp. Inte för att de inte är relevan- Detta utdragna förlopp har givetvis såväl ta, det är de i allra högsta grad, utan för för- som nackdelar. Förbanden kommer att det inte är marinens uppgift att han- att vara väl övade och intrimmade. De tera dem. kommer att till stor del vara till sjöss och

299 Gotlands största hamnar. därmed inte förtöjda i mer sårbara baser. hållandet av den territoriella integriteten, De kommer också ha haft tid att rekog- dvs den dagliga marina verksamheten. I nosera och förbereda stridsställningar. de högre konfliktnivåerna ska också sjö- Samtidigt kommer det att vara av yttersta transporter skyddas och hamnar hållas vikt att ett fungerande avlösningssystem öppna. Som sjömålsbekämpande enheter finns att tillgå eftersom såväl materiel är marinen också en stor del av den trös- som personal kommer att slitas under de keleffekt vi vill uppnå, det vill säga att ut- veckor eller månader som de tidiga ske- göra ett så stort hot för en motståndare att dena omfattar. denne avstår från stridshandlingar. Givetvis måste vi också, både inom marinen och i Försvarsmakten i stort, ha Militärgeografi och en väl fungerande underrättelsetjänst. motståndare En av de största utmaningarna kommer Gotland ligger mitt i Östersjön och utan att vara att veta var någonstans på kon- territoriell sammanbindning med fast- fliktskalan vi befinner oss och i vilken landet. Det betyder att vem som helst kan riktning vi rör oss, det vill säga att förstå åka runt hela Gotland utan att det är en förloppet och att korrekt analysera vad kränkning av svenskt territorium. Det det är vi ser. innebär också att alla transporter mellan De marina förbanden löser uppgifter fastlandet och Gotland måste passera in- i hela konfliktskalan. Det gör dem till ternationellt vatten och luftrum. Gotland underrättelsekällor och aktörer i upprätt- har fyra stycken större hamnar. De är in-

300 tressanta för både oss och motståndaren mande sjömålsrobotar är mycket gott och eftersom båda parter behöver säkra egen de har också möjlighet att skydda andra styrkeuppbyggnad samtidigt som man fartyg i en överskeppning. förvägrar motståndaren möjlighet att I scenariot genomför Ryssland sin ope- göra detsamma. ration mot tre områden i Sverige; Got- Utöver hamnarna finns dessutom land, Nynäshamn och Blekinge. Även om stränder lämpade för landstigningston- mitt fokus ligger på Gotland måste man nage främst utefter öns östra kust. ta detta i beaktande eftersom det kommer Vad är det då som vi ska försvara Got- att kräva att de svenska resurserna också land mot, hur ser motståndaren ut? För måste användas på tre platser. Dessutom att inte hamna i sekretessproblematik tillkommer behovet att hålla Göteborgs med vår försvarsplanering har jag valt att hamn öppen vilket ytterligare kraftsplitt- använda Kungliga Krigsvetenskapsaka- rar framförallt våra minröjningsresurser demiens arbete Grunddokument Hotet.1 då Ryssland i inledningen minerar hamn- I dokumentet finns tre möjliga scenarier inloppen. Det i sin tur påverkar förmå- om hur ett ryskt angrepp mot Sverige kan gan till ubåtsjakt. Ryssland är i scenariot genomföras och med vilka resurser. Jag framgångsrikt i sin operationssäkerhet kommer att ta min utgångspunkt i Scena- vilket medför att Sverige först 24 timmar rio 3 – Öppet militärt angrepp mot Sveri- innan stridshandlingarnas påbörjande ge2 då det avhandlar den väpnade striden. höjde sin beredskap. Gotland faller 48 De enheter och förband som Ryssland timmar efter angreppets påbörjande utan använder i insatserna mot Gotland i sce- att Sverige tillfört trupp eller materiel till nariot är två stycken luftlandsättnings- ön. bataljoner, en marininfanteribataljon, en säkerhetsbataljon, en luftvärnbataljon, Marinen och försvaret av en kustrobotbataljon och ett attackheli- Gotland kopterkompani. Till dessa förband finns Vad har då marinen att sätta upp, alltså tranportresurser i form av huvudsakli- vad finns att tillgå när det gäller förmåga gen roro-tonnage men även vissa speci- att uppnå verkan mot sjömål, helst också alfartyg. Vidare finns Östersjömarinens medan man säkerställer egen överlevnad fartyg och ubåtar för vapeninsatser och med någon form av försvarssystem eller skydd av överskeppningen. Ryssland har skydd. Kort och enkelt kan man samman- också i scenariot tillräckliga resurser för fatta det med att marinen mot den mot- att ha luftherravälde, i alla fall över Got- ståndare som beskrivits ovan kan sätta land. in sju stycken korvetter, fyra ubåtar och De fregatter och korvetter som Öster- en amfibiebataljon. Vidare finns förmåga sjömarinen förfogar över är av skiftande till ubåtsjakt med minjaktfartyg, bevak- ålder, men är utrustade med såväl sjö- ningsbåtar och sensorbåtar, förmåga att måls- som kryssningsrobotar och avance- fälla minor med de flesta plattformarna rade motmedel. Egenskyddet mot inkom- samt en viss förmåga till kontrollerbar minering. Under förbekämpningen slås 1. Kungl Krigsvetenskapsakademien, Grund- dokument Hotet, KV-21 – det framtida slagfäl- dessutom en korvett och två minröjnings- tet. Krigsvetenskap i 21.århundradet. fartyg ut i det aktuella scenariot. 2. Ibid, sid 101 ff För markstrid på Gotland finns Strids-

301 grupp Gotland och en Hemvärnsbataljon. Förhandsstrid Stridsgruppen består av ett mekaniserat I första hand måste vi skapa oss ett för- kompani och ett stridsvagnskompani. handsläge, de förband som finns på Got- I diskussionen runt marinens roll i för- land är de vi kommer att få slåss med när svaret av Gotland brukar fokus hamna angreppet väl tagit sin början. De förban- på sjöfartsskydd och säkring av hamnar. den kommer sannolikt också att bli kvar Marinen är då en viktig aktör i inledning- där. Att binda upp marina resurser för att en av försvarsansträngningarna i den med hög risktagning i ett sent skede flytta högre delen av konfliktskalan där rollen materiel och förband mellan Gotland och främst handlar om att säkerställa tillför- fastlandet, oaktat riktning, är ytterst ris- sel av arméförbanden som ska försvara kabelt. Gotland. Den tyngre armématerielen ska då skeppas över på civila fartyg som ska Tröskeleffekt skyddas av marinstridskrafterna. Vidare Vidare ska det som är utgångsgrupperat kommer hamnen att vara säkrad av ma- på Gotland ge en tröskeleffekt. Det ska rinen när man kommer fram till Gotland. vara förband med system som på allvar I grunden är det ett reaktivt sätt för- avhåller en motståndare från att ge sig svara Gotland. Vi skeppar över materiel på ett försök att närma sig ön. I detta lig- när vi är säkra på att den behövs på Got- ger förmåga till sjömålsbekämpning. Att land, inte förr. Med det försvarskoncept invänta en landstigning från en motstån- Sverige har valt är det inte så underligt, dare med luftherravälde för att sedan i vi har en fåtalighetsproblematik som är en efterhandsstrid slå denne kommer att väl känd. Det här medför ett behov av att vara en riskfylld taktik. vänta in i det sista med att lägga korten, ingen vill hamna i situationen att resurser Multifunktionalitet skeppats över till Gotland för att sedan Resurserna måste vara användbara under upptäcka att de hade behövts vid Oskars- försvarets samtliga skeden, från tidiga hamn eller i Blekinge. Risken att hamna i skeden med underrättelseinhämtning en efterhandssituation är uppenbar. Vida- och hävdande av territoriell integritet via re verkar tanken också vara att armén ska avskräckande tröskeleffekt till sjömåls- slå en redan landstigen eller luftlandsatt bekämpning vid landstigning och strid motståndare, de resurser som är gruppe- mot marktrupp. Förbanden måste således rade på ön pekar på detta. Utan att dju- ha förmåga att verka mot såväl markmål pare värdera arméns förmågor vågar jag som sjömål. De måste också kunna över- påstå att sjömålsstrid med Stridsvagn 122 leva en förbekämpning, antingen genom inte är en av dem. att de ges ett tillräckligt skydd, har till- Jag menar att det finns fyra viktiga räckligt kraftiga motmedel mot flyganfall grundparametrar att ta hänsyn till när eller genom spridd gruppering och rörlig- man talar om försvaret av Gotland: het, det vill säga genom eld, rörelse eller • Förhandsstrid, skydd. • Tröskeleffekt, Rationalitet • Multifunktionalitet samt Försvarsmakten har en ansträngd eko- • Rationalitet. nomi, det är alla medvetna om. Det

302 Spärrbataljon ur KA.3 innebär att tillförsel av system som inte På Gotland fanns fasta batterier runt finns i organisationen idag kommer att samtliga större hamnar. Artilleriet hade innebära inte bara anskaffningskostnader även räckvidd mot de stränder där land- utan även ökade kostnader för utbildning. stigning kunde ske. Batterierna kunde Därför bör man noga överväga vad som också lämna understöd i markstriden redan finns i Försvarsmakten när man be- med såväl sjömålspjäserna som med de slutar sig för tillförsel av nya förmågor. granatkastarförband som var kopplade till deras försvar. Hamninloppen var mi- Kustartilleriet och dess nerade med kontrollerbara minor där vis- kvarlevor sa minstationer förutom minor också var Rubriken på detta anförande ställer ju utrustade med sonarer och magnetslingor frågan runt behovet av ett kustartilleri. för att kunna detektera undervattensfar- Vad fanns det då för kustartilleri att tillgå koster. Som en rörlig resurs fanns rörligt på Gotland under invasionsförsvarets da- artilleri och robotar. Det rörliga artilleriet gar? Under mina utbildningar fram till på Gotland utgjordes av äldre pjäser och stabsprogrammet 1999 upprepades att var en särlösning för ön. Robotarna var kustartilleriet hade tre stycken huvud- de rörliga robot 52 som sedermera ersat- vapen; artilleri, robotar och minor. 3 Sys- tes av robot 17. temen var organiserade i spärrbataljoner. I dagens insatsorganisation finns delar En spärrbataljon hade en grundstruktur av det gamla kustartilleriet. De kontrol- med ett tungt batteri, ett till två lätta, en lerbara minorna finns i bevakningsbåt- till tre minspärrtroppar och ett robotbat- kompaniet inom amfibiekåren. Robot 17 teri. Till detta kom ledning och under- återfinns i amfibiebataljonen. Det enda hållsförband. rörliga artilleri som skulle kunna ge- nomföra strid mot sjömål i dagens för- 3. TRKA Bihang, 1988 svarsmakt är Artillerisystem 08, med

303 det kommersiella namnet ARCHER. Det ytstridsfartyg och landstigningston- systemet finns inom arméns två artil- nage. Dessutom kommer kravet att hålla leribataljoner vilka utgångsgrupperar i hamnar öppna ytterligare öka behovet av Boden. Robot 15 slutligen finns ju på ma- marinens fartygsenheter. Det sistnämnda rinens korvetter samt i flygvapnet. går då ut över ubåtsjaktförmågan. Att i Inom armén finns också UndE23. Lika det läget avdela korvetter och ubåtar för viktigt som vapnen som ska bekämpa att skydda en överskeppning till Gotland sjömålen är sensorer för att detektera och på civila fartyg kommer att ytterligare bi- följa dem. UndE23 har stora likheter med dra till kraftsplittringen. ARTE 740 som var det system inom KA- För det tredje: En överskeppning av brigaden som skulle utgöra spanings- tung materiel till Gotland med civila resurs och eldledning till kustrobotbat- fartyg kommer att kräva stora resurser. teriet och KA-bataljon. ARTE 740 har Såväl lokalt luftherravälde som kontroll aktualiserats i debatten på senare år och till sjöss kommer att vara en förutsätt- dess skick har varit föremål för särskilda ning. Man ska också minnas att delar av diskussioner. Jag delar andra debattörers överskeppningen kommer att gå över in- uppfattning att systemet mycket väl fyl- ternationellt vatten vilket ställer manda- ler ett behov och definitivt bör bibehål- ten på sin spets. Kan Sverige bekämpa en las. Oavsett vilka sjömålsbekämpande rysk ubåt på internationellt vatten innan enheter vi bestämmer oss för att sätta på stridshandlingarna inletts? Min samman- Gotland så måste dessa förses med kva- lagda slutsats av detta är att nyckeln till litativa måldata, annars blir den här dis- framgång i överskeppningen ligger i att kussionen tämligen teoretisk. helt enkelt låta bli. För det fjärde: De ryska förbanden som Ett nytt kustartilleri? sätts in på Gotland kommer att vara ut- När jag nu gått igenom lite av historien omordentligt svåra att slå när de väl är or- och vilka resurser som finns idag och till ganiserade på marken. Enbart förbands- detta lagt en motståndare utkristalliseras massan och det understöd de kan påräkna några slutsaster: från flyg och eget artilleri är tillräckligt För det första: Den materiel som finns för att ta ön inom ramen för de 48 timmar utgångsgrupperad på Gotland är den vi som scenariot omfattar. förfogar över för öns försvar. I det ak- Det är en ganska mörk bild av Sveriges tuella scenariot genomförs operationen möjligheter som målas upp. Jag menar att mot flera platser på fastlandet och mot den till delar går att hantera genom att ut- Gotland. De svenska resurserna kommer gångsgruppera förband med sjömålsupp- att kraftsplittras redan från början. Att gifter på Gotland redan i utgångsläget. till detta dra ur förband för att förstär- Jag är medveten om att detta kommer att ka Gotland är mycket svårt. Misslyckas binda resurserna till ön men den är av så överskeppningen kommer förbanden pass stor betydelse att det är värt det. dessutom garanterat att vara på fel plats Mitt förslag är att Gotlands försvar eftersom de då befinner sig på botten av förstärks med marina förband som tar sin Gotska sjön. utgångspunkt i amfibieförbanden men För det andra: Marinens förband kom- som kläs på en större eldkraft. Som ett mer att behövas i sjömålsstriden mot sjömålsbekämpande förband med förmå-

304 Artillerisystem 08 verkansradie. ga till markmålsbekämpning tillförs ma- för mer korträckviddig sjömålsbekämp- rinen en rörlig spärrbataljon. Bataljonen ning vid de viktigaste hamnarna. Robot bestyckas med fyra stycken pjäser av Ar- 17 är en sjömålsversion av den ameri- tillerisystem 08. Fyra pjäser är vad som kanska roboten Hellfire och är ett buret ingår i ett kompani i artilleribataljonen. system. En robotpluton har tre eldenheter För att inte ta resurser från arméförban- där en eldenhet utgörs av en belysargrupp den, de kommer garanterat att behövas och en robotgrupp. Belysargrupperna på annat håll, anskaffas fyra av de pjäser kan leda in eld från både robotar och ar- som Norge valde att inte köpa 2013. Ar- tillerisystem. Vissa kan också använda tillerisystem 08 är baserat på Haubits 77 CAS om det finns tillgängligt. Robotarna och är en utveckling som genomfördes har en räckvidd på över fem km. inom ramen för Artdemo-projektet. Pjä- Slutligen bör även en minpluton tillfö- sen sitter på en dumper med ballistiskt ras med det kontrollerbara minsystemet skydd. Tack vare dumperlösningen får M9. Minplutonen tillför då dels möjlig- systemet terrängrörlighet och korta grup- heten till kontroll av hamnarna men utgör peringstider. också en resurs mot undervattenskränk- Vidare tillförs sensorer som kan ge ningar. Minorna har också den fördelen pjäserna den målinformation de behöver att de på ett enkelt sätt ökar hotnivån för för att kunna verka mot sjömål inom hela motståndaren i ytterligare en dimension den räckvidd som ett modernt artilleri- och därmed tvingar honom att ta med system har. Nära till hands ligger att iord- mer resurser i form av långsamtgående ningställa ARTE 740 som nämnt tidigare. minröjande enheter alternativt att öka Till detta läggs en pluton med robot 17 sin risktagning. För ledningen tillförs en

305 Rörlig spärrbataljon (övre tecknet) med ingåeende delar från vänster till höger; stabspluton, trosspluton, artillerienhet om 4 Archer, robotpluton, minpluton samt eld- ledningspluton.

Exempel på försvarsgrupperad spärrbataljon vid Slite och Kappelshamn. stabspluton och för underhållstjänsten en mässigt finns givetvis stora synergier trosspluton. med artilleriregementet, men det är i ma- Den rörliga spärrbataljonen har sin rinen förmågan till sjömålsstrid finns. självklara plats i marinens insatsorga- Den rörliga spärrbataljonen blir en re- nisation. Den kommer att i huvudsak ha jäl tröskelhöjare med förmåga till både sin rörlighet på land, det enda sjögående markmåls-och sjömålsstrid. Den bidrar komponenten blir minplutonen med sina också till underrättelseläget med senso- stridsbåtar, men förbandet ska i allt vä- rer för både ytövervakning och undervat- sentligt verka mot sjömål. Utbildnings- tensbevakning.

306 Artillerisystem 08, Archer. Foto: Marcus Olsson, Försvarsmakten.

Ett system som varit uppe i debatten att ska komma från och dels om hela eller återinföra är tung kustrobot, dvs att ställa delar av bemanningen kan lokalrekryte- robot 15-batterier på Gotland. Jag är inte ras för att tillgodose den höga beredskap övertygad om att det är den bästa lösning- som förbandet ger. En nog så viktig fråga en. Dels närmar sig robot 15 en omsätt- är också ledningen av bataljonen och ning. Jag tror att denna lösning kommer samordningen med Stridsgrupp Gotland. att vara både kostsam och dessutom finns Vidare måste också logistikförsörjningen ganska långt in i framtiden, men det som av den rörliga spärrbataljonen djupare framförallt saknas är förmågan till mark- analyseras, men till detta kommer också målsbekämpning. Som jag tidigare sagt den betydligt större frågan om försörj- är den förmågan viktig både i striden ningen av Gotland i sin helhet. men även som ren tröskelhöjare. Sammanfattning Mer att utreda Är då detta 80-talets lösningar på Jag har försökt närma mig denna fråga 2000-talets problem? Jag menar att 80-ta- med väpnad strid mot sjömål i fokus, lets lösningar kan vara väl så fungerande även om markmålsfrågan också är viktig. även idag. Om dagens hotbild ser ut som Den avgränsningen medför att det finns gårdagens kanske lösningar åtminstone ett antal utestående frågor som måste till del går att finna i de planer och er- hanteras. En sådan är luftskyddet. Mot- farenheter som gjordes igår. Vissa san- ståndaren i scenariot har luftherravälde ningar om försvar torde gälla över tid. och attackhelikopterförband. Luftförsva- Det är sannolikt ingen slump att man ofta ret av våra enheter måste därför säker- hamnar i någon gammal pjäsbrunn när ställas. En annan fråga är hur förbandet man taktiserar med robot 17 eller att det ska bemannas, dels var personalraderna finns en igenmurad minstation i närheten

307 av i stort sett varje viktigt inlopp till våra hamnar och skärgårdar. Pengar kommer alltid att vara en trång sektor. Att tillföra Artillerisystem 08 be- dömer jag som den mest kostnadseffek- tiva lösningen. Det ger en sjömålsbekäm- pande förmåga på Gotland med materiel som redan finns i Försvarsmakten utan långa utvecklingsprojekt. Vidare ger det ett artilleri värt namnet för att använda mot landstigen eller luftlandsatt trupp. Artilleripjäser skapar också en tröskelef- fekt på Gotland då de redan finns på ön. Att bekämpa en motståndare när denne har landstigit är betydligt mer resurskrä- vande och riskabelt än att göra det under transport- och landstigningsskedet. Det var den planering vi hade igår och det är dags att ta den till heders igen. Det medför också att vi frigör de sjögående marina enheterna från den riskabla och resurskrävande sjöfartsskyddsoperatio- nen som en överskeppning till Gotland innebär och kan använda de där de ger störst effekt, i sjömålsstriden mot vem det än vara månde som hotar vårt territorium Sedan inträdesanförandet hölls den 24 augusti har frågan om ARCHER-pjäser- na kommit ett steg närmare sin lösning. I regeringens höständringsbudget föreslås att de 24 pjäserna avsedda för Norge ska tillföras Försvarsmakten. Mycket åter- står att göra, men det är ett stort steg på vägen mot ett införande av den rörliga spärrbataljonen..

308 The Fellow CHRISTER HÄGG

Christer Hägg, Captain RSwN (b 1939) has among other duties served as The Naval Attaché in Washington DC and Flag Captain in the Swedish Fleet. After retirement he has devoted his interest to study trips in, and writing books and articles about, naval history. He is also a well known Ma- rine painter.

Lieutenant Otto Gustaf Nordenskjöld, Royal Swedish Navy, and his service onboard the Royal Navy Frigate HMS Alcmene 1798 – 1801 Nordenskjöld, or Nordenshield as he was called during his time serving in the RN, came from a noble family with Finnish roots. He was born in Finland 1780, at that time an integral part of Sweden, as it had been for at least 400 years. His father was a colonel in the Army Fortification Corps.

Nordenskjöld was sent to Karlskrona in In parallel, the Swedes tried to buy Sweden to join the Navy when he was freedom for Swedish sailors who had only 10 years old. This was not just being been captured and for the most part used entered in the ship’s books but he actually as rowing slaves onboard the pirate gal- started his active Navy career as an extra leys. midshipman then and received a thorough The rowing slave’s gruesome life had seaman´s training. At 15 he was commis- not changed for hundreds of years. It was a sioned as an ensign and joined HSwMS substitute for hell. According to Swedish frigate Diana on a mission to Morocco. It folklore, a Swedish Viking was captured was normal practice at that time to send and ended up as a rowing slave in North ships to the rulers of the Barbary states in Africa for many years. He was chained North Africa to pay tribute (read bribes) to his oar all the time and his beard grew in order to dissuade their state run pirate until the movement of the oar constantly ships from attacking Swedish merchant trimmed it back. He said later that of all ships, but which they soon resumed any- the methods to trim one´s beard this was way, claiming new and higher tributes to the worst one. Things did not change at begin the blackmail cycle again. all for the rowing slaves through the ages

309 right up till the early 19th century. first night, with a very light breeze, Alc- In 1797 Nordenskjöld sailed on an mene came so close that a couple of shots other expedition to North Africa onboard could be fired. Then they lost contact in HSwM frigate Thetis. On her way home the darkness. to Sweden Thetis stopped at Gibraltar to But the next morning, to Digby’s sur- carry out repairs and Nordenskjöld obtai- prise, the enemy was well ahead again ned permission to leave the frigate there and the chase continued the whole day to seek employment in the Royal Navy. and the second night. All that Digby had Young Swedish naval officers were en- gained during the day was lost in the fol- couraged by their government to seek lowing night. Digby launched the ship’s service in foreign Navies to improve their boats to tow his frigate but the next mor- knowledge, time at sea and experience of ning the enemy was well ahead again. naval warfare. Courageux was equipped with oars He reported to Admiral Lord St Vin- and during the night with almost no wind cent who was temporarily at Gibraltar as these came into good use. When Digby CinC Mediterranean Fleet. Lieutenant realized this he ordered 6 pairs of long Nordenskjöld, now 18 years old, was well oars to be made of the studsail booms and received by St Vincent and signed on as the smaller spare yards he had onboard. a midshipman in the British frigate Alc- Alcmene could now proceed at about one mene (32) commanded by Captain Henry knot during the coming two calm nights. Digby. At last, after 5 days chasing the French, Nordenskjöld served in the Alcmene Alcmene was able to attack and after an for three years and wrote about his ad- hour’s fight the French captain gave up ventures in a diary and letters home (now his ship. deposited in the National Archive in Nordenskjöld wrote: “The prospect of Stockholm). This is his story. winning prize money and glory made the Nordenskjöld wrote that he was ex- English crew do absolutely everything tremely lucky to have joined Alcmene they could to engage an enemy at close because its Captain was an outstanding quarters.” sailor who vigorously attacked any ene- Nordenskjöld also wrote about how my he could find, even if they had more Digby cut out several prizes from Vivero firepower and even if even if he had to by deception (using the French flag) and fight several enemy ships. cunning tactics. Later Digby sighted two After taking several smaller merchant Spanish 44s west of the Bay of Biscay prizes off Tangier and Cadiz, Digby sigh- and it later became clear that they were ted a French 28-gun privateer frigate, the from Vera Cruz in Mexico laden with Courageux, off the Azores and immedia- gold, cochineal and indigo. tely gave chase. Digby ordered all hands aft and said Courageux tried to escape but as ”Lads, over there you can see two Spa- Nordenskjöld commented, Alcmene was nish 44s with a lot of money onboard. We copper bottomed and its rigging and sails have only 32 guns and are therefore infe- were in excellent shape, so during the rior by 56 guns. But that does not mean first day Alcmene slowly but steadily gai- anything – we will take them anyway if ned on the French frigate and during the you‘re bold enough. Aye or Nay?”

310 The Royal Navy frigate HMS Alcmene sights the enemy and makes signal to the fleet in the rear. Oil painting by Christer Hägg.

An unanimous AYE was the answer that the new frigates were British and all from the ship’s company and the chase three took up the chase of the Spanish fri- started at once. gates. After a while a fourth British fri- The two Spanish heavy frigates ste- gate joined the chase. ered for Cape St Vincent but after two Right under Cape St Vincent, Digby days of pressing his frigate under a mass and another frigate attacked one of the of sail, throwing three weeks’ rations of enemy frigates, the Santa Brigida and drinking water, one anchor and two guns took her after one hour´s fight. The other overboard to lighten the ship, Digby was two British frigates took the remaining soon so close that fire could be opened Spanish ship and they all returned to Ply- within minutes. At that moment two more mouth with their prizes. frigates were sighted and Digby steered The Spaniards had thrown most of away a bit – initially the two newcomers the cochineal and indigo overboard but were thought to be Spanish too and four the gold was still onboard and more against one was too much even for a man than 1 ½ million gold doubloons were like Digby. However it soon became clear taken ashore under huzzas from the lo-

311 cals, music, pomp and fluttering flags. pay (£18 000/220 000 Swedish crowns in Digby had struck gold and his share was today’s money). £40 000 and so he became a very weal- This prize money system was a po- thy man. This corresponds to £4 million werful “carrot” for ships’ companies to in today’s money or 48 million Swedish do their utmost to win a fight and take a crowns. Together with earlier prize mo- prize. Of course most ships’ captains did ney, he had earned more than £6 million not earn even a small part of these sums. in today’s money or 72 million Swedish In particular, captains of ships of the line crowns during the previous 3-4 years. It thought they had a bad deal and most of was an awesome bonus that today only them probably dreamed of a lucrative, in- can be compared with what a top indu- dependent command in a frigate that cru- strial leader gets when he is sacked due to ised the sea lanes. Just like the one Digby incompetence. had been lucky enough to get. The issue of prize money is also in- Now back to Alcmene. After a couple teresting because the money was shared of weeks Alcmene weighed anchor and out down to the lowest sailor onboard the joined the inshore squadron off Brest ship according to set prize regulation ar- where Digby took several smaller prizes ticles – even an ordinary seaman could but also grounded close to Brest on ac- be rich and get a sum corresponding to count of calm weather and a strong cur- 30-40 years regular pay in the most spec- rent. tacular cases. The system is worthy of At low tide, the Alcmene was almost further investigation as follows. high and dry on the rocks and listed so I have tried to calculate what the ship’s much that her guns could not be used. She company got in prize money from this ac- was attacked by a couple of French brigs tion off St. Vincent, assuming it had to be but they were chased off by a British brig. divided up amongst four similar frigates, However, Digby managed to get Alcmene each with standard crew strength. I have off the rocks and returned to Plymouth used the 1808 edition of the RN prize for repairs. Her bottom and stem were se- regulation articles. There are, of course, verely damaged. some uncertainties but these calculations After a couple of weeks Alcmene was are probably not too far off the mark. able to set sail again for Spanish wa- The total value of the Spanish pri- ters and had a close encounter with four zes is calculated to be £640 000 based Spanish ships of the line. Alcmene was on the prize sums Digby and the other caught between them and land close to captains were awarded. This means that leeward, but due to a lucky wind change a commissioned officer would have got Digby was able to get his ship out of the about £5 000, and midshipmen, war- trap. During this period Digby took over rant officers and other subordinate offi- 50 prizes and was a very popular Captain cers £1 000, which would also have been with his now rather wealthy ship’s com- Nordenskjöld’s share. That equals 1.2 pany. million Swedish crowns in today’s mo- On 1 January 1801, Nordenskjöld left ney. Alcmene at Torbay and travelled to Lon- We know that an ordinary seaman got don where he was promptly arrested be- £180, which equalled about 12 years full cause of hostilities between Britain and

312 the “League of Armed Neutrality ” - Swe- Post script den, Denmark and Russia. Nordenskjöld was now a prisoner of war, but mana- The f rest o Nordenskjold’s distinguis- ged to contact Lord St Vincent who hed career included being the flag ad- was now in London. St Vincent granted jutant to General-Admiral Johan Puke Nordenskjöld permission to travel under during the war against Russia 1808-09 parole to Portsmouth, where the Swedish and in the amphibious campaign against frigate Ulla Fersen was interned. There the invading Russian army at Ratan in he could be with his Swedish fellow of- the north of Sweden. During the war ficers until the internment was rescinded against Norway 1814 he was in command after the Battle of Copenhagen and the of a frigate squadron, once again under collapse of the League of Armed Neutra- command of his old chief Johan Puke. lity. Nordenskjöld blockaded the Norwegian Nordenskjöld was able to sail home to rowing fleet in its harbour at Fredrikshald Karlskrona in a merchant ship. He was and was involved in taking Kragerö and now 21 years old and had greatly impro- bombarding the fortress at Fredriksstad ved his knowledge and experience from which ended the war, the last war that his years onboard the Alcmene. Sweden has been involved in so far. He was soon appointed to the Swedish Nordenskjöld then continued his pea- frigate Fröja for an expedition in 1801- cetime career in the Swedish Navy with 1803 to Tripoli which had formally de- several high command posts ashore befo- clared war on Sweden (not enough bribes re retiring as a vice admiral in 1846 after had been paid out). It is interesting that 51 years of service. He was also elevated the last Swedish mission of this kind took to the peerage as a baron. Nordenskjöld place as late as 1846 to Morocco. passed away at the age of 81 in 1861.

313 314 Ledamoten LARS WEDIN

Ledamoten, kommendör Lars Wedin är vice-président för Téthys - Centre for Strategy and Maritime Affairs, directeur des études, Institut Français d’Analyse Stratégique samt ledamot av Acadé- mie de marine. Från och med årsskiftet 2016/2017 övertar Lars Wedin ansvaret för Tidskrift i Sjöväsendet och blir tidskriftens redaktör och ansvarige utgivare.

Framtiden för sjöförsvaret - Marinen avvecklas efter 500-års jubiléet Sverige har nu lyckats placera sig i en utomordentligt farlig position: beroende men inte medlem av Nato, med en av Europas svagaste försvarsbudgetar samt granne med en revanschistisk stormakt. Sverige har blivit ett säkerhetspolitiskt svart hål i Östersjöområdet. Om Nato kan säkra tillgång till Sverige så är förutsättningarna för ett försvar av Baltikum goda; ryska attacker kan slås tillbaka givet att man reagerar snabbt. Om däremot Ryssland kan hindra att Nato kan utnyttja svenskt territorium så har man goda möjligheter att tillämpa en A2/AD (Anti-Access/Area De- nial) – strategi och därmed få handlingsfrihet i Östersjöområdet inklusive Baltikum. Observera asymmetrin: Nato behöver ha tillgång till svenskt territorium inklusive oss omgivande farvatten; Ryssland behöver bara hindra detta; detta kan göras på många olika sätt och behöver inte kräva några omfattande invasionsoperationer givet att det svenska försvaret är fortsatt svagt. Ett annat observandum är det svenska be- nansierade) försvarsbeslutet gäller. Bara roendet av Nato och inte minst USA. Som Liberalernas ledare talar för en rejäl för- medlem av Nato hade vi varit en jämbör- stärkning av försvaret. Sverige kommer dig partner med veto-rätt. Nu får vi finna alltså fortsätta att vara ett av de fåtal eu- oss i vad USA och Alliansen bestämmer; ropeiska länder som har en försvarsbud- detta behöver inte nödvändigtvis vara då- get omkring eller lägre än 1 % av BNP. Vi ligt men innebär i alla fall en begränsning är inte beredda att betala för vårt försvar av det som allianslöshetspolitiken syftar men tycker gärna att andra skall göra det. till: handlingsfrihet. Signalen är: försvarsviljan är låg. I en intervju i Dagens Nyheter den 5 Bland annat under senaste BALTOPS juli i Almedalen, utesluter statsministern höjdes vår förmåga till skyarna. Det är en förändring i politiken: samarbete men bra. Men om ingenting görs vittrar denna inte medlemskap i Nato och (det underfi- förmåga snart bort. För närvarande finns

315 inga nya ytstridsfartyg (för att använda att slå ihop alla delar av Statens verksam- den aktuella termen) i planerna. Det tar het till sjöss – såväl den beväpnade som åtminstone tio år att få ett nytt vapen- den obeväpnade. Det viktiga är dock inte system operativt. Vår sjögående flotta organisationen utan viljan och förmågan försvinner alltså i mitten av 20-talet med till samarbete undantag av några ubåtar. Men en hand- Vad behöver då ett försvar till sjöss – full moderna ubåtar skapar ingen marin. ett sjöförsvar – kunna? Det beror natur- Således: MARINEN avvecklas efter ligtvis på hotbilden i kombination med 500-ÅRS JUBILEUM (2022)! Här skulle den politiska viljan. Det sistnämna disku- artikeln kunna sluta. teras inte vidare här – artikelns syfte är ytterst just att påverka denna vilja. Varje besked om att mot- ståndet skall uppges är Hotbilden falskt! Havet är farligt – så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Människor En nedläggning av Marinen i denna tid och ekonomiska tillgångar måste skyddas då havet är viktigare än någonsin1 vore mot havet. Men det omvända gäller ock- naturligtvis vansinnig. Upplysning och så: havet måste skyddas för människan idéer behövs alltså. och hans ekonomiska intressen. Dessa Ett första konstaterande är att det inte hot finns alltid till sjöss och kräver alltså finns några pengar att hämta i de andra ständig förmåga. försvarsgrenarna. Havet är som bekant världens vikti- Ett andra konstaterande är att Hög- gaste transportled: beroende på hur man kvarteret måste göras om och få en pro- räknar fraktas 80 – 90 % av allt gods till fessionell ledning bestående av ÖB och sjöss. Men havet är också transportled de tre försvarsgrenscheferna.2 Dessa för illegala varor: människor, narkotika, måste kunna agera och informera om sitt vapen… Den legala trafiken måste kunna ansvarsområde. Inte minst måste marin- skyddas medan den illegala skall bekäm- chefen kunna samverka med GD Kust- pas. bevakningen, Sjöfartsforum och andra Mindre känt är att mer än 90 % av all delar av sjöfartssverige. internationell datatrafik går i fiberkablar Ett tredje konstaterande är att havet på havsbotten där de kan skadas avsikt- är ETT. Den maritima verksamheten ligt eller oavsiktligt samt avlyssnas. sträcker sig i ett kontinuum från fred över Sjöfart liksom all annan maritim verk- kris till krig. Detta behöver inte betyda samhet är beroende av informationstek- att Marinen och Kustbevakningen skall nologi och därmed av cyberrymden. I slås ihop utom i det nattsvara scenariot cyberrymden pågår en ständig kraftmät- ovan då det är naturligt att Kustbevak- ning mellan försvarare och angripare. ningen får ta över resterna av Marinen. Den gör, liksom havet, ingen skillnad Det kan naturligtvis ändå vara lämpligt mellan brottslingen, piraten, terroristen eller militären. En hamns datasystem kan 1. Se förf. artikel The Sea as a Strategic Do- main i KKrVAHT 2/2016. manipuleras för att få containrar att kom- 2. Se förf. blogg för KKrVA: ”Försvaret dub- ma på avvägar. Syftet kan vara ekono- belt upp – nu!”, 28 juni, 2016. miskt (narkotika), terror (smutsig bomb),

316 militärt (deployering av specialförband) cialförband utklädda till gotländska se- med mera. Genom manipulering av AIS- paratister. Sverige är inte östra Ukraina. systemet och GPS kan fartyg fås att ”för- Men det är lätt att föreställa sig olika svinna” eller ändra karaktär (nationalitet, typer av provokationer i syfte att – ex- last…) eller position. empelvis – ”visa” att svenska försvaret Illegalt fiske är i hög grad en realitet, i inte kan upprätthålla en säker sjöfart synnerhet i farvattnen utanför Afrika där varför Ryssland ”tvingas att hjälpa till”. kuststaterna har svag eller ingen förmåga Ett annat tänkbart scenario är att Sverige att hindra dessa marodörer. Resultatet är anklagas för att låta Nato upprätta baser utslagna fiskebestånd och fiskare. Arbets- på Gotland varför Ryssland placerar ön i lösa fiskare utgör i sin tur en grogrund för ”karantän” (jämför Kuba-krisen). kriminalitet och terrorism. Sverige är sannolikt särskilt känsligt Härtill kommer en lång rad av krimi- för hybridkrigföring genom vår ”stup- nella aktiviteter riktade mot sjöfart i alla rörspolitik” där varje förvaltningsmyn- former. De jättestora kryssningsfartygen dighet har sitt begränsade verkansområ- är ett lockande mål för terrorister. de. Debatten om medlemskap i Nato har Den kinesiska fiskeflottan är ett bra ex- också visat att det finns ett antal individer empel på hur en stat kan använda ”civila som gärna gör sig till tolk för ryska in- resurser” för att främja sina säkerhetspo- tressen. litiska intressen. Militära resurser – exempelvis ryska Svenska ambitioner – kan användas för en lång rad åtgärder: Frågan är för vilken krigsnivå försvaret markera intresse, hota, tvinga samt alla skall dimensioneras. Det är uppenbart att varianter på våldsutövning från småska- Sverige inte kan klara ens ett begränsat liga insatser till storkrig och kärnvapen- kärnvapenanfall. Det svenska försvaret insats. är knappast heller dimensionerat för ett Kärnvapen fyller en viktig roll i den modernt storkrig – vi har exempelvis ing- nya ryska militärdoktrinen. I denna fyl- et försvar mot ballistiska robotar. ler kärnvapnen inte bara en avskräck- Nu brukar våra politiker alltid svara att ningsfunktion utan är också en del av ett isolerat angrepp på Sverige är osan- krigföringen. Kärnvapen kan sättas in nolikt. Men om det osannolika inträffar mot stater som är förbundna med huvud- blir frågan om Natos prioriteringar re- motståndaren (läs USA respektive Nato). lativt enkel – är det i Natos – d.v.s. dess Ur rysk synvinkel torde Sverige höra till medlemmars – strategiska och politiska denna kategori – om det skulle befinnas intresse att hjälpa Sverige eller ej? Nu är strategiskt fördelaktigt. det rimligen i Natos intresse att hindra Mellan de civila och de militära hoten Ryssland från upprätta en försvarslinje ligger den så kallade hybridkrigföringen som gör förstärkningar till Baltikum med sina ”små gröna män”. Hybridkrig- omöjliga. Men säkert är det inte. föring innebär en medveten samman- Vid ett ryskt angrepp mot flera stater blandning av kriminella och militära varav de flesta är Nato-medlemmar, blir maktmedel understödda av propaganda ekvationen däremot svårare. Nato har och desinformation. inget överskott på militär förmåga. En Nu kommer Ryssland inte sätta in spe- operation för att hjälpa Sverige blir däri-

317 genom en fråga att lösa inom ramen för Vidare bör vi ha så starka stridskrafter Natos övergripande strategiska övervä- att vi kan bidra till en Nato-ledd opera- ganden där hela den nordiska regionen tion och inte bara bli en marginell spelare måste ses som en krigsskådeplats. till vilken liten hänsyn kommer att tas. I ingetdera fallet lär det svaga Sverige Slutligen måste den svenska försvars- ha mycket att säga till om. Vi får foga oss förmågan vara sådan att Sverige upphör i hur Nato ser vår plats i den strategiska att vara ett strategiskt svart hål. ekvationen. Vad detta skulle kosta är svårt att säga En troligare angreppsform är emel- men 2 % procentmålet är av stor vikt så- lertid ett hybridscenario utan en tyd- väl politiskt som strategiskt. Vårt svaga lig angripare. I ett sådant blir det svårt utgångsläge gör emellertid att försvars- – bland annat som konsekvens av rysk budgeten antagligen måste läggas betyd- informationskrigföring – att vädja till ligt högre under en inledande period. världsopinionen inklusive Natos med- Medlemskap i Nato skulle givetvis lemsstater. För exempelvis Frankrike är vara strategiskt fördelaktigt men förefal- kriget mot ”islamska staten” och annan ler inte ligga i korten. I vilket fall kräver islamistisk terror ett mycket mer aktuellt även medlemskap i Alliansen en rejäl hot än det ryska. Varför skulle Frankrike upprustning. (eller Tyskland eller …) engagera sig för 4 ett Sverige med demonstrerad svag för- Sjöförsvarets uppgifter svarsvilja och riskera förhållandet till Det går att särskilja tre huvudgrupper av Ryssland? Ett Sverige som till yttermera uppgifter. En är rent civil och polisiär, en visso ”speaks strongly but carries a very är rent militär men den viktigaste grup- little stick”?3 pen är både civil och militär. Antag nu att Sveriges regering och Den grundläggande uppgiften är att riksdag ”ser ljuset” och påbörjar en åter- upprätthålla ordning och säkerhet på upprustning. Vilka strategiska mål är då svenskt territorialhav och ekonomisk zon rimliga? i enlighet med internationella konventio- Det är knappast möjligt för Sverige att ner och svensk lag. Härtill kommer upp- rusta upp så att vi på egen hand skulle giften att hävda svenska intressen och klara ett målmedvetet ryskt angrepp; ens suveränitet. Detta är elementärt – men med en mycket stark ökning av försvars- inte nödvändigtvis genomförbart givet anslagen under lång tid. nuvarande resurser. Redan denna uppgift Ett rimligt svenskt strategiskt mål innefattar alla de tre huvudgrupperna vore däremot en förmåga att stå emot ett som nämnts ovan. hybridscenario. Vi bör ha förmåga att Nedan granskas Sjöförsvarets uppgif- tvinga upp ett sådant angrepp till en öp- ter under fem rubriker: veta, förebygga, pen och tydlig aggression, där våra möj- avskräcka, skydda och ingripa. ligheter till hjälp vore större. Därigenom Veta ökar också våra möjligheter att avskräcka från anfall. Under denna rubrik kan tre lägen urskil- jas. 3. Refererar till den amerikanske presidenten Theodor Roosevelt (1858-1919) ord: ”speak soft- 4. Benämningen kommer från utredningen ly but carry a big stick”. Maritim samverkan, SOU:2012:48.

318 • Långsiktigt behövs en maritim forsk- viktigt. ning som ger kunskap om våra havs- Närvaro till sjöss är av avgörande be- områden och de aktörer, som där är tydelse. Utan fartyg till sjöss kan ingri- aktuella. Denna forskning omfattar panden inte göras vare sig det är fråga om såväl havsforskning, hydrografi och civila, militära eller både-och uppgifter. metrologi som forskning om mari- Med tanke på vår långa kust och stora tim terrorism, kriminalitet och ma- ekonomiska zon förefaller det rimligt att rinmilitär utveckling. En viktig del Kustbevakningen och Marinen delar på av denna uppgift är att Sjöförsvarets denna uppgift. personal får adekvat utbildning. Det Deltagande i Nato-övningar och an- är tveksamt om den moderna sjöof- nan Nato- eller USA-ledd verksamhet är ficersutbildningen svarar mot detta mycket viktigt. Som icke-medlem är det krav; den är sannolikt alltför integre- nödvändigt att ”knyta oss så nära som rad med övriga försvarsgrenars. möjligt”. Det är också utomordentligt • På medellång sikt krävs en mer de- viktigt att framstå som partner och inte taljerad uppföljning av bl.a. aktuella som påhäng. Deltagande i internationella aktörers – inklusive terrorister och uppgifter typ Atalanta5 i Indiska Oceanen kriminella – doktriner planer och ka- eller Sophia6 i Medelhavet har ett säker- pacitetsutveckling. hetspolitiskt värde vida överstigande den • På kort sikt krävs svar på frågan: vem faktiska insatsens värde. gör vad var? Vilket väder blir det? En annan förebyggande insats av mer Vilka hydrografiska förutsättningar långsiktig karaktär vore att bidra till upp- gäller för den närmaste tiden? Den byggnaden av kustbevakningar i exem- förstnämnda uppgiften skall ge upp- pelvis Afrika. hov till en RMP - recognised mariti- Slutligen borde vi försöka skapa en me picture. Skall Sjöförsvaret kunna relation till den ryska marinen i syfte att samverka med andra så måste en i åtminstone undvika incidenter av miss- huvudsak gemensam RMP skapas. tag. Gemensamma sjöräddningsövningar Eftersom havet är ETT så borde ett vore ett första steg – om Ryssland är in- EU-gemensamt havsövervaknings- tresserat vilket inte är så säkert. system tas fram. Efter BREXIT kan- Avskräckning ske det blir möjligt? Avskräckning syftar allmänt till att beva- Förebyggande ra det aktuella strategiska läget och, yt- (Konflikt-)förebyggande syftar allmänt terst, till att hindra krig enligt den gamla till att skapa ett bra/bättre strategiskt formeln: Försvarsmakten skall ha en så- läge. Här finns såväl civila som militära dan styrka och beredskap att ett angrepp uppgifter. ter sig osäkert och kraftödande. Bland de civila uppgifterna märks ex- Denna styrka och beredskap måste vi- empelvis kontroll av fartygs sjövärdighet, sas genom närvaro till sjöss med kvalifi- sjöbefälets kompetens samt att fartygen cerade stridskrafter och välutbildade be- följer sjövägs- och andra regler. Andra 5. http://eunavfor.eu/. uppgifter är sjömätning, kontroll av nyk- 6. http://www.iss.europa.eu/uploads/media/ terhet med mera. Trivialt kanske men Brief_30_Operation_Sophia.pdf

319 sättningar. Deltagande i Nato- och andra faror av olika slag. Den andra delen om- internationella övningar är därmed inte fattar skyddet av havet och kustområden bara förebyggande utan också avskräck- mot konsekvenserna av olyckor samt oan- ande – givet att våra stridskrafter upplevs svarigt och brottsligt beteende till sjöss. som ”farliga”. Avskräckning utspelas I kris utvidgas denna uppgift till att liksom förebyggande på det virtuella omfatta minröjning, skydd av sjöfart men området; det är perceptionen som är det också skydd av den maritima infrastruk- viktiga. turen – exempelvis vindkraftverk – som Men avskräckning är också en viktig är under kraftig utbyggnad och blir allt uppgift gentemot kriminella och terroris- viktigare. Hamnarna får inte glömmas ter. Den kräver anpassade lagar och för- bort. De är känsliga för cyberattacker, ordningar avseende brott till sjöss liksom kriminalitet och terrorism. Här krävs en god förmåga att ingripa. bland annat nära samverkan mellan amfi- Ingripa bieförbanden och polisen. I krig bör dessa uppgifter kunna lösas men ambitionerna När de förebyggande åtgärderna och av- måste sannolikt vara begränsade såvida skräckningen misslyckats – eller i varje vi inte får hjälp av USA/Nato. I det se- fall inte varit tillräckliga – måste Sjöför- nare fallet bör Sjöförsvaret kunna skydda svaret ha förmåga att ingripa. Ingripa är Nato-stridskrafternas baser och kustnära en mycket bred uppgift som omfattar allt uppträdande samt i övrigt stödja deras från omhändertagande av berusade fri- verksamhet. Sannolikheten att Sjöförsva- tidsbåtsskeppare och organiserad brotts- ret upprustas så mycket att vi kan spela lighet till taktisk offensiv mot en angri- en avgörande roll är liten. pare. En möjlig uppgift för marina förband I kris blir denna uppgift mycket viktig. är luftförsvar av hamnar och basområden Det är nödvändigt att kunna ingripa med och, varför inte, Gotland. Är en samver- kraft mot brott mot vår suveränitet och kan mellan Sjöförsvaret och Luftvärnet för att hävda våra intressen. I annat fall tänkbar? går vår handlingsfrihet snabbt förlorad och det blir motståndaren som bestäm- Medel mer hur krisen utvecklas. Närvaro till Ovanstående uppräkning kan förefalla sjöss är en grundförutsättning. trivial. Syftet med den är att visa omfatt- I krig måste Sjöförsvaret i varje fall ha ningen av de uppgifter som Sjöförsvarets förmåga att, när tillfälle gives, genom- bör kunna lösa redan i fred och kris. Men föra begränsade taktiska offensivuppdrag redan dessa begränsade uppgifter torde i syfte att tvinga en angripare till mot- kräva förnyelse och förstärkning. Själv- åtgärder och därigenom begränsa hans klart borde Sverige också kunna lösa mer handlingsfrihet. kvalificerade stridsuppgifter är de som Skydd här har skissats. Men frågan är om det är Allmänt skall Sjöförsvaret kunna skydda realistiskt. Utan en avsevärd förstärkning legala aktiviteter och bekämpa illegala av Sjöförsvaret är detta inte fallet. sådana. I fred innefattar denna uppgift Genomgången av uppgifterna syftar två huvuduppgifter. Den ena är att skyd- också till att visa hur viktigt det är att da människor och egendom till havs mot skapa synergi mellan våra två mariner:

320 En modern OPV (Ocean Patrol Vessel). Design av DAMEN shipyards. Här DAMENS produkt 1800 Sea Axe med en längd på 85 meter och ett depalcement om ca 2000 ton.

Marinen och Kustbevakningen. gen vara så lika som möjligt också för att Mycket kan här göras genom att skapa kunna samutnyttjas.7 en organisation som medger ett nära sam- Den tekniska utvecklingen med upp- arbete. Detta torde bland annat kräva en giftsspecifika moduler samt drönare av omorganisation av Försvarsmakten som olika slag bör kunna underlätta en sam- ställer försvarsgrenarna i fokus. ordning av fartygens tekniska utform- Men ett Sjöförsvar kräver fartyg; far- ning. Vilket i sin tur kommer att under- tyg till sjöss. Marinen har sina korvet- lätta utbildning och underhåll. ter men dessa är allt för få och blir snart Hur många fartyg behövs? Det är up- gamla. Det är hög tid att NU börja pla- penbart att sju korvetter inte är tillräck- nera för deras ersättning och då helst ligt. också en förstärkning av antalet. Kust- Ständig närvaro till sjöss inom de fyra bevakningen har inga fartyg som förenar kustavsnitten: norrlandskusten, Stock- fart och uthållighet till sjöss och de är holmsområdet samt syd- och västkusten obeväpnade. torde kräva totalt minst 16 fartyg och san- En samordnad anskaffning av patrull- nolikt dubbla besättningar. Härtill kom- fartyg – OPV (Offshore Patrol Vessels) – mer övningsverksamhet samt förmåga borde vara möjlig. Fartygen för Marinen att kraftsamla. Sammantaget blir detta skulle givetvis ha kraftigare beväpning kanske 25 fartyg för Marinen och Kust- medan den för Kustbevakningen bara bevakningen. skulle ha lätt beväpning men i stället bl.a. 7. Kustbevakare med speciell kompetens som medföra en ordentlig båt för bordning polismans ställning skulle lätt kunna embarkera och kontroll till sjöss. I övrigt bör farty- Marinens fartyg när så behövs.

321 Om Trump vinner knappast troligt att Sverige kommer att kunna skapa ett Sjöförsvar med förmåga Heter näste president i USA Donald att ensamt möta Ryssland i ett fullskaligt Trump? Genomför denne faktiskt ge- krig. I stället får vi begränsa oss till att nomför sitt deklarerade program? Då skapa ett Sjöförsvar som kan stödja våra kommer Nato att försvagas kraftigt eller eventuella allierade. Detta Sjöförsvar har försvinna. Vårt bilaterala samarbete med då den utomordentligt viktiga uppgiften USA riskerar att upphöra; Sverige är just att skapa så goda förutsättningar som ett sådant land som kan anses åka snål- möjligt för att vi får hjälp och att vi då skjuts på USAs rustningar. Resultatet är uppfattas som en relevant partner. att det kommer att krävas en omoriente- Utan en rejäl höjning av försvarsansla- ring av svensk säkerhets- och försvarspo- gen förefaller emellertid ingenting vara litik och inte minst en kraftig förstärk- möjligt. Desto viktigare att de medel, ning av det svenska försvaret. som Staten förfogar över till sjöss, kan användas så effektivt som möjligt. Avslutning Understrykas bör att ingenting som Läsaren inser snabbt att denna skiss till framförts i denna artikel riktas mot Ar- förmågeuppbyggnad i första hand inrik- mén eller Flygvapnet. Alla behöver mer tas mot fred och scenarier där inte fullt pengar för att uttrycka det enkelt. krig råder. Motivet är att uppgifterna i En höjning av försvarsanslagen – åt- de lägre konfliktnivåerna inklusive fred minstone till 2 % av BNP – är inte bara måste lösas dagligen. Observera att det önskvärd utan också möjlig. Det som redan idag råder en lågspänd kris i Öster- krävs är politisk vilja. Denna måste ska- sjöområdet. Vidare är hybridkrig liksom pas genom tryck från intresserade med- en direkt militär kris, där Sverige utsätts borgare. Nato-debatten i all ära men en för påtryckningar av olika slag, mycket anslagsdebatt vore faktiskt viktigare. mer sannolik än ett direkt militärt an- Jag har tidigare föreslagit följande slo- grepp på oss. Sådana situationer kräver gan: Försvaret dubbelt upp – nu! ständig närvaro till sjöss med rimligt Det finns säkert bättre formuleringar; starka sjöstridskrafter d.v.s. ett relativt det viktigaste är att något görs. Marinen stort antal fartyg. får inte dö i samband med sitt 500-årsju- Givet nuvarande och tänkbar försvars- bileum år 2022! planering – 2 % målet – är det tyvärr

Post scriptum: Nu vann Trump. Det blev Brexit. Kanske följs detta av ett Nexit, ett Frexit osv. I vilket fall går vi in i en mycket osäker period där man kan förvänta sig att Ryssland kommer att ta för sig för att skaffa sig ett bättre geopolitiskt läge. Det är för sent att tillsätta en ny försvarsberedning. Försvaret måste stärkas NU. Det är kanske redan för sent men situationen blir inte bättre av ytterligare vänta-och-se.

322 Hedersledamoten LARS G. PERSSON

Generallöjtnant Lars G. Persson har under många år varit engagerad i kustartilleriets utveckling och var en av de drivande bakom utvecklingen av KA till amfibiekåren. Han var under åren 1987-1994 Marinstabschef och under åren 1996-1998 Militärbefälhavare för MILO N.

Amfibieförbanden och framtiden - Ett diskussionsinlägg I mitten av 1950-talet uppkom debatt, initierad främst av ledamoten Bertil Stjern- feldt, om hur göra de fasta KA-förbanden mera stryktåliga och skärgården bättre bevakad mot infiltration av markstridsförband. Debatten skedde under rubriken ”amfibieförband” och följdes av den marina ”Amfibiekommittens” utredning. Re- sultatet blev bl.a. tillskapandet av kustjägarförband som ingick under samlings- namnet rörliga kustartilleriförband.

Kustjägarkompanier tillskapades för otillräckliga och delvis svårhanterade i varje KA-brigad med utbildningsstart den skärgårdsterräng som omgav våra 1956. Senare tillkom kustjägarlednings- viktigaste kustavsnitt och stor-hamnar. grupp som kunde leda även lokalför- Därmed kom återigen frågan om am- svarsförband, i praktiken ett förband på fibieförband, nu av slagkraftigare slag, bataljonsnivå. Detta är väl beskrivet i upp. Idén presenterades i denna tidskrift den nyutkomna boken Kustjägarna – 60 nr 3/1982 av ledamoten Lars Rydkvist.1 år av ubåtsjakt, kustförsvar och svenska Också den följdes av en utredning inom amfibieförband under redaktion av le- studieavdelningen. damoten Fredrik Hesselman. Parallellt Idén vann gehör och på riksdagsnivå utvecklades rörliga spärrbataljoner och omnämndes de nya amfibieförbanden rörliga spärrkompanier för landbunden första gången i FB 82/83 ”Uppsättning resp skärgårdsinriktad kustförsvarsstrid, av sjöburna amfibiebataljoner påbörjas. i första hand för förstärkning av utsatta 1. Artikeln finns tillgänglig via KÖMS hemsi- eller skadade fasta bataljonsförband. da på länk: http://www.koms.se/tidskrift/arkiv/ Dessa förbandstyper befanns senare nr-3-1982/

323 Anskaffning av lätt kustrobot och ny båt- underhållskompani. Hela bataljonen kan materiel påbörjas i slutet av programpe- sjötransporteras på egna fartyg och båtar, rioden.” Särskilt det senare hade under i huvudsak stridsbåt 90, och innehåller försöksövningarna 1981 visat sig vara en stödfunktioner för självständigt uppträ- nödvändig förutsättning för den nya tak- dande. Bristande möjlighet att få artil- tiken. Med detta var grunden lagd. Den leriunderstöd har ytterligare förvärrats första amfibiebataljonen gick in i krigsor- genom att fältartilleriet också har ned- ganisationen 1990 och den sjätte och sista gått till ett fåtal enheter och detta även 1997. Nu under den byråkratiska benäm- om korvetterna numera också tränas i eld ningen kustförsvarsförband. Litet tokigt mot markmål. eftersom kustförsvar ju är en uppgift för Under amfibiebataljonernas tid 1990 många av Försvarsmaktens förband, inte – 2016 har Försvarsmaktens strategiska bara för amfibieförbanden. inriktning ändrats flera gånger. Dessa Mot bakgrund av ett nytt säkerhets- skiftningar har starkt påverkat förbandets politiskt läge lades i de därefter följande organisation, utrustning, utbildning och försvarsbesluten de fasta och rörliga KA- skarpa verksamhet. Det införda systemet förbanden i övrigt ner. Därmed rycktes med alltigenom frivillig anställd personal en viktig grundpelare för amfibieförban- har också lett till att reserver helt fallit dens strid, stöd från artilleriförband med bort. sjömåls- och markmålskapacitet, bort. Det måste betraktas som en styrka att Amfibiebataljonerna hade därmed ingen förbandet har kunnat anpassa sig snabbt i understödskapacitet utöver egna granat- dessa skilda avseenden och kunna sättas kastare för markstrid. Därtill kommer att in även i områden fjärran från dess hu- vi också avvecklade minsystemen, som vuduppgift. Det är en förändringsstyrka var en annan grundpelare i kustförsva- som måste bibehållas. ret och som artilleri- och robotsystemen Dagens förband har en teknisk livs- arbetade i symbios med. längd som går ut inom tioårsperioden. Denna nedläggningsvåg kulminerade Frågan uppkommer då: Vilka situationer 2004 och 2009 med att antalet amfibie- skall bataljonen kunna hantera bortom bataljoner gick ner till 1 (en). Bataljonen 2030? Hur ser uppgifterna och hotet då har under dessa år omorganiserats flera ut? Påverkar den senaste förändringen av gånger och olika stridsmedel har tillförts inriktningen för Försvarsmakten? Hur och utgått, bl a luftvärn och bandvagn- bör amfibiesystemet bädda för den litet senheter för bättre skydd resp. markrör- längre framtiden? Frågorna är akuta. Så lighet. Bataljonen har genom hela proces- är även frågan om hur förbandet skall bi- sen innehållit kustjägarkompani(er) för behålla sitt nuvarande (höga) stridsvärde spaning och strid i skärgård, lätta robo- under 2020-talet. Flera materielslag fal- tenheter och, intill sen tid, kontrollerbara, ler då för åldersstrecket och det är med snabbutlagda minspärrtroppar, samt un- tillgänglig ekonomi inte självklart att alla derhålls- och sjukvårdsenheter för batal- kan ersättas. jonens självständiga uppträdande. Amfibiesystemet har inte utsatts för Amfibiebataljonen består idag av en heltäckande strategisk/operativ debatt ett kustjägarkompani, tre amfibieskyt- på flera decennier utan bara diskuterats tekompanier samt ett lednings- och ett styckevis och delt. Det är dags nu!

324 Hotets utveckling för uthållighet. Mera avancerad materiel kan krävas men också en återgång till t.ex. förband längs kusterna spanings- och sambandsmetoder och va- I en rad studier, bl a inom både Kungl. pen som störningar har svårt att rå på. Örlogsmannasällskapet och Kungl. Krigsvetenskapsakademien, redovisas Möjliga motåtgärder hur hotet har förvärrats och blir allt all- De kustförsvarande förbandens möjlig- varligare under kommande decennier. heter att möta dessa hot är långt ifrån Några förändringar som tydligt påverkar obefintliga och kräver ofta mer fantasi hur uppgifterna för alla förband i kust- och justerad taktik än kostnadskrävande försvaret är: tekniklösningar som: • Underrättelser kan inhämtas med allt • enkel och säker ledning på enkla större precision från allt längre håll svårstörda sambandsmedel, och snabbt överföras till förband med • utnyttjande av alla tillgängliga insatskapacitet. ”ögon” längs kust och skärgård, • Vapen kan sättas in över allt större • spridd gruppering, avstånd och med ökande precision både mot fasta och rörliga mål. Ut- • snabbgrupperade vapen, skjutningsplatserna kan ligga väl ut- • snabb och svårupptäckt omgruppe- anför räckvidden för svenska vapen- ring av sensorer och vapen, bärare. • svårupptäckta/svåridentifierade sen- • Elektroniska åtgärder liksom cyber- sorer och vapen, krigföring kan förberedas redan i • förmåga att förstå och kunna slå mot fredstid och vidtas för att störa vår el- en angripares svaga punkter, försörjning, datatrafik och telekom- munikationer och slå ut system och • satsning på ammunition och vapen förband. framför enstaka dyra och sårbara va- penbärare och • Omfattande anonym vilseledning av • förmåga att leda eld med andra sys- många slag för att störa vår ledning. tems långräckviddiga vapen. Svenska förband som bara nyttjar traditionella sambandsmedel är sär- Det svåraste och dyraste är sannolikt skilt känsliga. att kunna aktivt motverka en angripares elektroniska krigföring. Den förmågan • Omfattande störningar av alla typer måste ligga över de här diskuterade kust- av fysiska kommunikationer, bl.a far- försvarsförbandens nivå, men förbanden tygstrafiken till våra hamnar. Detta är måste ha en inbyggd förmåga att förstå, ett av de hot som kanske är särskilt fatta taktiska beslut och verka i en sådan allvarligt under en säkerhetspolitisk miljö. ”gråzonsperiod”. • Utnyttjande av förband som är svåra Förändring i uppgifterna att identifierade som militära. Det syns orimligt att vi skulle kunna Detta kommer med säkerhet att ställa sto- återuppbygga ett invasionsförsvar av den ra krav på utbildning och ny taktik och modell vi hade under senare delen av

325 1900-talet. Det skulle kräva orimliga re- amfibieförbandens framtida utveckling. surser och inte heller vara effektivt i den nya miljön. Men vi måste fortfarande Idéer om taktik- och tek- kunna klara de viktigaste uppgifterna snabbt och effektivt i de viktigaste om- nikutveckling mm rådena själva med eller utan stöd utifrån Bemanning under en konflikts uppväxt. Trots att amfibiesystemet syns ha haft Uppgifter som kustförsvaret i stort stor attraktionskraft i rekryteringsarbe- måste kunna lösa och där amfibieför- tet mot frivilliga officerare och soldater band (dvs. i huvudsak sjöburna men skär- är kadern, bl.a. av ekonomiska skäl, inte gårds-/hamnterrängbundna förband) bör helt fylld. Det har lett till att de frivilliga kunna medverka. Uppgifterna är inte sär- som slutat sin anställning fortsatt fått skilt olika de som har gällt hittills, men vara placerade i krigsförbandet och er- ny hotbild och ny teknik ändrar på för- sätta dem som fick sin utbildning under utsättningarna. De uppgifter som särskilt värnpliktstiden. Det har lett till att ingen markerats nedan, har inte tidigare varit färskt utbildad och övad reserv kunnat lika framträdande. skapas. Därmed har uthålligheten blivit • Övervaka och kontrollera att till- lidande. träde till svenskt inre vatten, särskilt Militära chefer har i alla tider förstått skärgårdsområden, endast sker enligt det nödvändiga i att upprätthålla bevak- svensk lag samt kunna beivra över- ningen men att sänka beredskapen hos trädelser med vapenmakt både på huvudstyrkan när hotet viker undan. I FB och under vattenytan. 2009 gjordes tvärtom: man ville skapa • Övervaka särskilt viktiga skärgårds- en hög beredskap med anställd personal och hamnområden. i hela förbandet men utan tillgång till reserver när hotet åter steg och tenderade • Skydda den sjöfart och de förband att bli långvarigt. Därför är vi där vi är som enligt svensk lag har rätt till till- nu. träde till våra vatten. När nu möjligheten syns förestå att • Kontinuerligt övervaka viktiga leder återigen utbilda personal enligt en plikt- till hamnar, på och under vattnet i lag måste möjligheten med kraft tas att syfte att säkerställa laglig sjötrafik undanröja denna brist. Det kanske inte men förhindra annan. innebär att vi har råd att i närtid skapa • Kunna försvåra tillträde till utsatta fullt utrustade reserver enligt kalla-kri- landområden, särskilt hamnar. get-modell, men att skapa en välutbildad • Kunna lösa ovanstående uppgifter i och komplett kader för avlösning borde samverkan med utländska förband. ligga inom möjligheternas gräns. Detta ger förutsättningar för att kom- • Kunna lösa ovanstående uppgifter plettera marinens höga tillgänglighet och även i motsvarande områden utanför trovärdighet med bättre uthållighet. svenskt territorium. Mot hotets och uppgifternas förändring Underrättelseinhämtning finns det därför anledning att på nytt dis- Våra skärgårdsområden är stora och i kutera kustförsvaret i stort och därmed huvudsak glest befolkade. Möjligheten

326 Del av dagens 2.amfbat. Foto: Kristina Swaan, Försvarsmakten. för oinbjudna att uppträda dolt och tidigt mera okänt skärgårdsområde och stöd förbereda utnyttjandet av områdena för från lokalbefolkningen inte har kunnat olika ändamål är stora. En amfibiebatal- förberedas på samma sätt. jon måste kunna övervaka ett område Underrättelseinhämtning måste kunna till storlek stort som de forna brigadom- ske i alla våra skärgårdsområden, inte rådena. För detta måste förbanden sys- bara i dem som ligger nära våra fredsmäs- tematiskt och ständigt samarbeta med siga övningsområden. Eftersom det ställs hemvärn, andra myndigheter och bofast krav på ett jägarliknande uppträdande är skärgårdsbefolkning för att få del av de god terrängkännedom den viktigaste för- iakttagelser de gör. Dessa personer har delen vi har framför en angripare. erfarenhetsmässigt gott sinne för att upp- Vår underrättelseinhämtning måste täcka små avvikelser i uppträdande och kunna ske dolt och rapportering ske med företeelser i naturen som kan tyda på andra medel än radio, mobiltelefon etc. oönskad verksamhet. För att lyckas med Ett trådbundet, sent utlagt trådnät är en detta är det nödvändigt med personkän- gammal teknik som störningar, avlyss- nedom och förtroende från båda hållen. ning och falsk signalering har svårt att För detta är fast anställda soldater och of- rå på. Fiberkabel har enorm kapacitet ficerare mycket lämpliga. och är lättutlagd om den bara behöver ha Det är rimligt att tro att mycken oön- begränsad uthållighet. Ny avancerad tek- skad verksamhet försiggår i skydd av nik och kryptosystem är dyra och kanske mörker och besvärligt väder. Den för- inte alltid bäst eller nödvändigt. Varje bandsanknutna spaningen måste stärkas elektronisk signal kan visa att vi är på med god tillgång på passiv mörkerspa- plats. Kunskap om gamla förmågor som ningsutrustning. Det är också nödvändigt optiska signaler och tecken borde därför i en situation då förbandet sätts in i ett återupplivas! Den modernare tekniken

327 Det författaren föreslår är redan genomfört (helt utan hans kännedom) under strikt sekretess. Försvarsmakten lät den 18 nov offentliggöra att landbaserad RBS15 är under återinförande med placering i Sjöstridsflottilljerna. Foto (FMV) från provskott 2016. bör sparas för samband mellan bataljons- och är därmed svårare att upptäcka. Med förband och högre och med förband som fördel bör de appliceras på rörliga billiga förfogar över långräckviddiga vapen. plattformer. Det befintliga rb-17 systemet De kvalificerade underrättelseopera- bör uppgraderas till ny version för bättre tionerna bör utföras av kustjägarenheter räckvidd och verkan och därmed kunna som förfogar över kvalificerade spa- verka tillsammans med mineringar och ningshjälpmedel och kan transporteras undervattensstridssystem. dolt också inom område som kan miss- Vapenbärarna, fartygen, för de tyngre, tänkas kontrolleras av en angripare. Det långräckviddiga sjörobotarna är avsed- måste också kunna utföras under svåra da också för andra uppgifter och måste yttre omständigheter och måste priorite- sparas till situationer där bara de kan ras högt. utnyttjas. Det finns med hänsyn till un- derrättelse- och hotsituationen anledning Ytstrid att gruppera delar av tillgången på tunga Strid mot mål på ytan har för amfibieför- robotar på land. De kan då lämpligen bandens del skett med korträckviddiga fortsatt stå under fartygsförbandschefs robotar och minor och tvingats inskränka operativa ledning och i tekniskt avseende sig till områden i och nära skärgårdarna. skötas av personal utbildade vid det sjö- Området därutanför har fått överlämnas gående förbandet. Landgrupperade ro- till flyg- och fartygsförband med mera botenheter (med kanske enstaka robotar) långräckviddiga vapen. De forna kust- kan skyddas och frekvent omgrupperas robotförbanden är sedan länge borta. med hjälp och skydd av andra landgrup- Denna uppdelning är fortsatt lämplig. perade enheter t.ex, men inte nödvändig- De lätta robotarna är lätta att flytta och hetsvis, amfibieförband. Dessa skall ju hantera och betjänas av ett fåtal soldater även i övrigt skall ha nära kontakt med

328 fartygen. Detta ökar osäkerheten för en tensstridssystem som är snabb- och lätt- angripare men ökar vår säkerhet i att ro- utlagt genom att inte behöva utläggas av botarna finns på rätt plats när de behövs specialfartyg. Det går t.ex. bra med batal- och överlever till dess. Systemet borde jonens trossfärjor eller de vägfärjor, som omedelbart studeras och prövas på Got- är talrika i skärgårdarna. Enheterna kan land (red. anm: Se bild med text t.v.). själva fastställa sitt läge och genom kom- munikation med varandra med stor preci- Undervattensstrid sion avgöra läget av både undervattens- Undervattensarenan har visat sig, trots och övervattenstrafik. De kan utnyttja stora ansträngningar, vara mycket svår passiva spaningsmetoder som hittills inte att hantera för en försvarare, både avse- utnyttjats. De ingående verkansdelarna ende underrättelser och insatser. Effek- ger ett betydligt större verkansområde än tiva vapen för grunda vatten saknas. Det de gamla mineringarna. finns uppenbarligen de som kommit långt Ett sådant system skulle skapa en be- i att utnyttja denna svaghet. tydande osäkerhet och risk för den som Sverige har tidigare flitigt använt mi- otillåtet uppträder i våra vatten. Det skul- nor, men främst riktade mot övervat- le skapa en uthållighet och oförutsägbar- tensfartyg. Deras styrka har varit uthål- het som inte tidigare funnits. Enheterna ligheten och förmågan att bara genom att borde också vara svåra att upptäcka och göras kända till sin belägenhet hindrat ut- utläggningsplatserna kan hållas okända nyttjande av vissa vattenområden. Svag- för alla utom hanterande enhet. Därmed heten har varit sårbarheten i utläggnings- väger initiativet över till försvararens skedet och den enskilda minans korta fördel. verkningsområde, vilket krävt många Säkerhetskraven måste hållas höga och minor för att nå avsedd effekt. De kon- om de inte inledningsvis kan uppfyllas trollerbara mineringarna med sina under- eller förbandet få eldtillstånd av behörig rättelsesystem och minor var tidskrävan- chef kan systemet med sina sensorer ändå de att lägga ut och, visade det sig, alltför fungera fullt ut och ge data till fartygs- lätta att lokalisera och oskadliggöra i hög eller helikopterburna vapensystem. konfliktnivå men fyllde en viktig funk- Hanteringen av systemet bör med för- tion i en låg. del kunna skötas av förband med jägar- Underrättelser om motsidans verksam- liknande uppträdande i nära samarbete het under vattenytan har väsentligt för- med både ubåts- och ytstridsförband. Ef- bättrats med nya utrustningar ombord på tersom ett sådant undervattensstridssys- både ubåtar och ytstridsfartyg. tem rimligen kommer att verka och strida Dessa är fåtaliga och ytstridsfartygen i ett annat tempo än amfibieförband i alltför lätta att observera och indikera vid övrigt kan de kanske vara fristående från insats, vilket kan utnyttjas av en angri- varandra på samma sätt som bevaknings- pare. Ubåtarna kan spana under lång tid båtskompaniet. men bör i huvudsak användas utomskärs Detta skulle tveklöst vara ett framtids- och i större havsvikar. system men måste förstås utredas noga. Här finns det nu stora möjligheter att Det omvända problemet, att säkerställa förbättra försvararens situation. Det finns att lederna in till våra viktiga hamnar långt gångna skisser till nytt undervat- är minfria, torde kräva en kontinuerlig

329 övervakning av dessa. Det är knappast striden. De är lättrörliga och kan senare något som naturligt kan skötas av ett am- snabbt dras tillbaka för att stödja de fibieförband och lämnas därför utanför tunga markstridsförbanden. De skulle, i diskussionen här. Även här torde det dock samverkan med övriga system, innebära finnas tämligen enkla och kostnadseffek- ett markant styrketillskott tiva lösningar. I andra hand bör skärgårdsgrupperade enheter slås ut med insatsstyrka i regel- Markstrid rätta anfall och, om möjligt, via stränder Markstridsinsatser i skärgårdsterräng som inte kan nås av angriparens när- ställer samma krav på eld och rörelse som stridsvapen. Stridsbåtarna understödsva- på marken i övrigt. En väsentlig skillnad pen för direktriktad eld finns redan och är är att nödvändig förflyttning över vat- mycket kraftfulla men kan bara utnyttjas tenområden är sårbar och svår att dölja. före och under ett landstigningsmoment. Det höjer kraven på snabba tillslag, över- Sedan måste båtarna bort, vilket gör de raskning, utspridning under transporten landstigande utan eldunderstöd om de och rättliggande understöd. Den princi- saknar åtkomst av indirekt eld.. pen gäller redan nu och torde inte ändras Sammantaget är sådana markstridsin- framöver. satser svåra och risken för förluster stor. Bristen på vapen för indirekt eld som Det skärper kravet på att våra förband är medger att skjutplatserna ligger i skyl på väl hemmastadda i terrängen och kan ut- andra öar än målet syns akut. Sådana va- nyttja den på bästa sätt och i olika väder- pen kan monteras ombord vilket medger förhållanden. snabba förflyttningar/omgrupperingar och enklare ammunitionshantering. Båtarna Det innebär samtidigt en större risk för Båtar av olika slag är naturligen en av- motverkan eftersom båtarna är mera lät- görande resurs för att en amfibiestrid tobserverade och känsliga. Bättre är san- skall kunna genomföras. De har under nolikt lätt ilandflyttbara granatkastare, åren successivt utvecklats och finns idag eller, helst, sådana som kan skjuta i båda till antal och skepnader och för ändamål grupperingsmodellerna. Vapenmodellen som knappast förutsågs i 1974 års skiss. som sådan finns färdigutvecklad. Kraven torde i framtiden vara oförändrat Insatser mot angriparenheter som höga på de båtar som skall delta i strids- grupperats bör i första hand utföras med momenten. Båtarnas verksamhet är en mera långräckviddiga precisionsvapen. ofrånkomlig del av striden. Sannolikt har Sådana vapen (mark-mark-robotar) måste kraven tom ökat för att uppnå tillräcklig nödvändigtvis utvecklas för hela för- lastkapacitet och fart. En utveckling av svarsmakten. Jägarenheter ur amfibieba- stridsbåtarna måste så småningom ske, taljonen skall då kunna leda in sådan eld kanske lämpligen tillsammans med Fin- mot angriparens känsligaste punkter och land. i rätt ögonblick. Det kan vara landgrup- Samtidigt finns det anledning, bl.a. perade enheter eller stillaliggande fartyg. av ekonomiska skäl, att studera vad som Även fältartilleriets numera långskju- kan åstadkommas i de ”bakre” linjerna tande artilleri (Archer) bör, åtminstone av enklare, kanske rent av mobiliserade, inledningsvis, utnyttjas i kustförsvars- båtar.

330 Amfibiesoldater under BALTOPS 2015. Foto: Försvarsmakten. Organisationen kostnader att få: Det syns inte finnas någon anledning • Ett svårbekämpat (grupperat över ett att ändra på den grundorganisation som stort område, ständigt rörligt, svår- dagens amfibieorganisation har. Den upptäckt och svårstört) förband för har ju tillkommit genom anpassning till övervakning och kraftfull insats med de vapen och den taktik som successivt god eldkraft i avdelade områden . utvecklats. Det finns ingen anledning • Ett förband som i svår terräng kan att justera organisationen förrän de nya hantera oväntade och svåra situatio- stridsmedlen så småningom tillkommer ner. men då skall det ske snabbt. • Ett förband med verkningsfulla in- De förslag som diskuterats här med satsmöjligheter vid hot mot hamnar. tydligt utökad förmåga till målangivning • Ett förband som kan medverka i men av andra, även utländska, förbands lång- knappast själv åstadkomma, ett för- räckviddiga eld och hantering av under- svar mot fientligt utnyttjande av ett vattensstridssystem, bör kunna hanteras mindre område. inom nuvarande organisation. Kanske • Ett förband som behöver och kan bör något amfibieskyttekompani ges samverka med och lämna stöd till dessa speciella uppgifter. Det är ju heller andra svenska och utländska (särskilt inte nödvändigt att det organisatoriskt in- finska) förband och därmed tillsam- går i amfibiebataljonen. mans med dessa återskapa en rimligt hög och uthållig ”tröskel” i gruppe- Vad blir resultatet av ringsområdet. detta? Dvs ett förband som väl uppfyller de krav Om vi har ovanstående förslag som mål som ställs i Försvarsmaktens försvars- för utvecklingen kommer vi till rimliga doktrin.

331 Hur överlever vi då det Sammantaget innebär dessa förslag att vi gör ”bästa möjliga” under en period då ekonomiskt tydligen ett stort och dyrbart omsättningsbehov kritiska 2020-talet? finns i försvarsmakten som helhet men • Båtmaterielen är en kritisk faktor. bibehåller en tydlig utvecklingslinje mot Tills vi ev får råd att skaffa ett stör- ett samlat starkt försvar av våra kustom- re antal av ny stridsbåt (strb 2030?) råden och hamnar. måste bataljonen klara sig med det Omsättningen av de angivna förban- näst bästa, dvs nuvarande stridsbåtar den kan ske ”styckevis” och amfibieba- med motorbyten (relativt låg kost- taljonens organisation och stridssätt kan nad), och återuppliva förmågan att se successivt anpassas. Inga stora, ohan- oss omkring och ta vara på vad som terliga och i ekonomin svårinpassade finns civilt (gratis). ”klumpar” behövs. Motargument emotses. Debatt driver • I stället för ovanstående undervat- utvecklingen framåt! tensstridssystem, som skulle vara Några frågor som dessutom behöver ytterst svårhanterade för en motstån- analyseras mera: Behövs ytterligare nå- dare, borde det gå att övergångsvis gon amfibiebataljon, då för västkusten? I använda och öva med äldre minor, sydöstra Sverige? Gotland? Behöver dom (låg kostnad). då se likadana ut eller kan dom skräd- • Öva skjutning med nuvarande sjöro- darsys med hänsyn till delvis olika krav? botsystem från land (låg kostnad) Hur mycket kan vi sänka beredskapen • Säkerställa att alla sjö- och markro- (=mera reservofficerare och värnpliktiga) botar med längre räckvidd görs an- för att ”spara” till mera vapen? vändbara för alla relevanta förbands- typer (gemensam kostnadskrävande utveckling men blir billigare under 30-talet). • Organisatoriskt, ledningsmässigt, taktikmässigt frekvent samöva alla organisationer, särskilt hemvärnet, med uppgifter i kust och skärgård och frekvent öva detta (billigt) och frekvent öva i alla aktuella områden (dyrare). • Bygga upp en kaderorganisation av färdigutbildad personal som av olika skäl lämnat sin plats i huvudstyrkan, och sedan kunna utgöra en andra be- sättning (gratis). • Successivt bygga upp en fulltalig, direktutbildad reservkader (måttliga kostnader).

332 Örlogskapten/RO PETER THOMSSON

Örlkn/RO Peter Thomsson har tjänstgjort som chef för under- rättelseproduktion och -analys i EUNAVFOR MED Operation SOPHIA från dess planeringsskede till april 2016. Innan dess har han tjänstgjort i ISAF, i operation ATALANTA och vid Ma- rintaktiska staben, bl.a. som ställföreträdande sektionschef. Han är utbildad civilekonom och arbetar civilt vid Saab AB samt anlitas som föreläsare i sjöfartsskydd. Han är ordförande för Svenska Flottans Reservofficersförbund. Analyser och åsik- ter är författarens egna.

EUNAVFOR MED Operation SOPHIA Den 18 april 2015 drunknade mer än 700 migranter utanför den libyska kusten när deras överlastade båt förliste. I ett extrainkallat möte mellan EU:s utrikes- och in- rikesministrar två dagar senare beslutades att ompröva den gemensamma hanteringen av migrationskrisen på Medelhavet. En tiopunktsplan lanserades där en av åtgärdspunkterna var att vidta ”A systematic effort to capture and destroy vessels used by the smugglers”. Detta kom att formas som en militär insats: EUNAVFOR MED, senare benämnd operation SOPHIA, under ledning av den italienska konter- amiralen Enrico Credendino.

Detta var den andra stora förlisningen ef- gränsbevakning, FRONTEX1, kom att ter det fartyg som 3 oktober 2013 sjönk utöka sin patrullering efter denna första utanför den italienska ön Lampedusa förlisning. Emellertid hindrade ingen av med mer än 360 drunknade. Italien de- dessa åtgärder som bekant varken fortsatt klarerade den gången det inträffade som migrantsmuggling2 eller nya tragedier, en europeisk tragedi och inledde opera- som den som blev den utlösande faktorn tion MARE NOSTRUM samt började för operation SOPHIA. Det är viktigt att koordinera sjöräddning utanför Libyen. I inte blanda samman den militära opera- samband med detta kom allt fler italien- 1. European Agency for the Management of ska örlogs- och kustbevakningsfartyg att Operational Cooperation at the External Bor- patrullera utanför Libyen för sjöräddning ders of the Member States of the European Uni- och skydd av infrastruktur. Italiens pet- on roleumimport utgör ett av de intressen 2. I denna artikel används genomgående termen migrant för de personer försöker flytta från som tillsammans med historiska skäl bi- sina ursprungsländer till Europa, som en sam- drar till det italienska engagemanget för lingsterm för både ekonomiska migranter och Libyen. Även EU:s gemensamma yttre asylsökande.

333 tion SOPHIA som bedrivs av EUNAV- Operationen sattes igång redan den 22 FOR MED med den civila operation juni och den 27 juni anmäldes ’Initial Poseidon som bedrivs av EU-organet Operational Capability’ (IOC), när far- FRONTEX och till vilken Kustbevak- tygsstyrkan löpt ut och påbörjat ope- ningen bidragit med fartyg och flygplan. rationens första fas. ’Full Operational Operationerna har olika mål men verkar Capability’ (FOC) anmäldes när fullt i stor utsträckning i samma område och styrkebidrag erhållits och samövning ge- har gott samarbete. nomförts en månad senare, den 27 juli. Insatsen beslutades 18 maj 2015 och Operationen är indelad i fyra faser: planeringen påbörjades omedelbart 1. Kunskapsuppbyggnad med s.k. fast track på det utpekade EU- 2. Prejning, bordning och genomsök- operationshögkvarteret i Rom, utfört av ning av misstänkta fartyg; kärnorna av personal ur den strategisk- A. på fritt hav operativa staben och styrkehögkvarte- B. på libyskt territorialhav ret.3 Märk väl att när operation SOPHIA beslutades hade migrationsströmmarna 3. Neutraliserande av smugglingsmate- från Turkiet genom Grekland och Balkan riel som fartyg m.m. ännu inte tagit fart. De drygt 170 000 per- 4. Avveckling soner som 2014 tagit sjövägen mot Italien Sedan den 7 oktober 2015 är operationen från Nordafrika var då ännu en oöver- i fas 2A. Till stöd för operationen finns 4 träffat hög siffra. Nyckelformuleringen i resolutioner från FN:s säkerhetsråd, vil- 5 uppdraget lyder: ka ger örlogsfartyg rätt att preja, borda, …the disruption of the business mo- genomsöka och uppbringa misstänkta del of human smuggling and trafficking smugglingsfartyg på fritt hav.6 I prakti- networks in the Southern Central Medi- ken har detta mindre betydelse eftersom terranean (EUNAVFOR MED), achie- migrantbåtarna generellt är överlastade, i ved by undertaking systematic efforts to dåligt skick och bemannade med en be- identify, capture and dispose of vessels sättning som saknar nautisk kompetens. and assets used or suspected of being Därmed är de i sjönöd redan när de löper used by smugglers or traffickers, in ac- ut från kusten. De söker därför räddning cordance with applicable international och välkomnar att uppbringas. Resolu- law (förf. markeringar i fetstil). tionen har dock lett till att smugglarnas rörelsefrihet utanför libyskt territorium 3. I artikeln används både EUNAVFOR MED beskurits. och operation SOPHIA, där det förra är styrkan och det senare är den operation styrkan bedri- Redan från insatsens start var det po- ver. litiska och mediala trycket högt, satiriker 4. Statistiken över ankommande migranter är ritade teckningar av örlogsfartyg som hämtad från FRONTEX. http://frontex.europa. sänkte båtar med migranter, planerings- eu/trends-and-routes/central-mediterranean- dokument läcktes från Bryssel till Wiki- route/ leaks och demonstrationer genomfördes 5. COUNCIL DECISION (CFSP) 2016/993 of 20 June 2016 amending Decision (CFSP) utanför operationshögkvarteret i Rom. 2015/778 on a European Union military operation in the Southern Central Mediterranean 6. United Nations Security Council Resolu- (EUNAVFOR MED operation SOPHIA). tion 2240 (2015).

334 Protesterna beror nog på att man varken har låg andel beviljade ansökningar om förstår vilket hot som råder i området el- uppehållstillstånd eller asyl i europeiska ler vilket lidande migranterna utsätts för. stater. Det går givetvis inte att generali- sera utifrån nationalitet, eftersom män- Migranternas väg mot niskor även i relativt säkra stater kan vara Europa i behov av skydd på grund av förföljelse. Grundproblematiken bakom migrations- Till största delen är dessa ändå ekono- flödet är delad mellan jakt på ett bättre liv miska migranter. De löper hög risk att och flykt för att behålla livet. Dels finns fastna i klorna på cyniska aktörer på den det de som hyser en önskan om bättre europeiska svarta arbetsmarknaden; vil- ekonomiska förutsättningar, ofta byggd ket ändå uppenbarligen är tillräckligt att- på falska förespeglingar, men utan gil- raktivt för att fler skall följa samma väg. tiga asylskäl. Dels finns det de som flyr Eftersom möjligheterna för ekonomisk för sina liv från repressiva regimer och migration är begränsade finns incitament konflikter. De asylsökande och migran- för migranter att överdriva eller förfalska ter som når Libyen och senare Europa är skyddsbehov genom att uppge falskt ur- de allra starkaste – främst unga män och sprungsland eller genom att felaktigt utge pojkar – medan svagare grupper har svårt sig för att vara ensamkommande minder- att ens lämna sina hem. Likväl har ande- åriga. Detta gäller emellertid endast en len kvinnor och barn ökat vilket antingen minoritet av migranterna, enligt FRON- kan utgöra en indikation på att riskerna TEX scanning vid ankomststationerna. uppfattas som mindre när storskalig Andra migranter kommer från östra smugglingstrafik etablerats eller på att Afrika, framförallt från staterna vid drivkrafterna blivit ännu starkare. Afrikas horn: Eritrea, Somalia och Etio- Drivkrafterna delas upp i push factors pien. Som en följd av situationen främst i och pull factors. Faktorer som leder en de båda förra länderna är andelen bevil- person till att lämna sitt ursprungsland jade asylansökningar högre för migranter kallas push factors; exempelvis krig, från dessa länder. Den närmast kroniska förföljelse, hungersnöd eller fattigdom. matbristen, på grund av återkommande Faktorer som attraherar kallas pull fac- torrperioder och andra väderfenomen, tors; såsom frihet från förtryck eller försvårar situationen ytterligare. ekonomiskt välstånd. Till detta kom- Syrier utgjorde under 2014 ungefär mer dynamiska faktorer som möjlighe- en tredjedel av migrantsmugglingen till ten att migrera, alltså migrationsleder, Italien. Efter att Egypten 2014 begränsat smugglingsnätverk m.m. Libyen är den möjligheterna för syrier att uppehålla sig stat längs den nordafrikanska kusten i landet har antalet blivit närmast obefint- som varken kontrollerar sin land- eller ligt. Den minskningen har kompenserats sjögräns. Därför kanaliseras migrations- av en ökning av väst- och centralafrika- trycket den vägen till Europa. ner. De flesta av de migranter som under En del smugglare säljer paketresor hela 2015 tog vägen via Libyen mot Europa vägen till Europa medan andra står för kom från väst- eller centralafrikanska delar av sträckan. Lite cyniskt kan det stater, enligt deras egna uppgifter. Asyl- uttryckas som att migranten vid varje sökande och migranter från dessa stater större stad eller gränspassage tvingas

335 betala hela den återstående resan med utlöpande under skydd av mörkret. Det sina sista pengar, genom överföringar förekommer system med boarding cards från familj och släkt eller genom arbete, som markerar att betalning erlagts samt med varierande grad av frivillighet. Det vilken köplats och båt individen tillde- förekommer renodlat tvångsarbete och lats. Det finns åtskilliga vittnesmål om våldtäkt, liksom människohandel, tortyr migranter som tvekar när de upptäcker och mord på medellösa migranter. Det båtarnas skick men som under vapenhot ligger utanför operationens omedelbara och våld tvingas ombord. ansvarsområde att skatta andelen mig- Normalt sker valet av båt utifrån köp- ranter som dör längs vägen, men det finns kraften. Mindre bemedlade, ofta svarta skäl att tro att antalet är större än de cirka afrikaner, färdas i gummibåt; nordafri- 3 000 till 4 000 som varje år drunknar i kaner på träbåt och köpstarka Syrier på Medelhavet. trä- eller stålfiskebåt som är betydligt Under resan genom Libyen tillkommer säkrare. Gummibåtarna är av låg kvali- risken för fundamentalistiskt våld och tet, springer ofta läck och kapsejsar. En mord i områden kontrollerade av Da’esh färd på en fiskebåt av trä, oftast en tu- eller andra salafistiska grupper. Svarta nisisk matar, är dyrare. Det utnyttjas av migranter drabbas ofta av rasistiskt moti- smugglare som säljer dyra biljetter för verat våld. Slutligen löper migranter, som träbåtar men ändå tvingar migranterna grips av de libyska myndigheterna, risk på gummibåtar. Det är mindre vanligt att sättas i läger på obestämd tid i väntan med båtar som är stora nog att ha flera på repatriering. Från dessa hyrs de ut för däck och lastutrymmen. Just sådana har tvångsarbete på gårdar eller i hushåll, in- dessutom visat sig vara dödsfällor när klusive för sexuellt utnyttjande. smugglarna, för att säkerställa laststabi- litet, låser in migranter i lastutrymmen Smugglarnas modus under däck där de riskerar att drabbas av operandi kolmonoxidförgiftning. Svenska kustbe- Smugglingen är koncentrerad till Tri- vakningens Poseidon tvingades vid en politania, den nordvästra delen av den räddningsinsats i augusti förra året såga libyska kusten. Smugglargrupperna ope- upp ett låst lastutrymme där ett femtiotal rerar ofta utifrån etnicitet och använder döda kroppar påträffades. rekryterare som mot gratis överfart skaf- De allra flesta båtarna styrs av en mig- far fler kunder. När migranterna funnit en rant som med en GPS navigerar mot en smugglare för överfarten sätts de i sam- angiven punkt 4-8 timmar ut från kusten. lingslokaler där de väntar i dagar, veckor Via satellittelefon görs nödanrop till den eller månader på avresan. Skattningarna italienska sjöräddningscentralen i Pra- av antalet migranter som befinner sig i tica di Mare. Därifrån koordineras sedan Libyen i väntan på överfarten till Europa räddning med hjälp av närmast belägna varierar från något hundratusental till fartyg. Vanligast är att sjöräddningen över en miljon. utförs av något örlogs- eller kustbevak- Från samlingslokalerna tas migran- ningsfartyg alternativt av någon av de terna genom vägspärrar av milisgrupper icke-statliga hjälporganisationerna. Även ned till stranden. Detta sker på kvällen handelssjöfarten har genomfört många för att möjliggöra transport, lastning och räddningar men det är vanskligt med de-

336 ras små besättningar, höga fribord och varit inblandade i den lukrativa smugg- begränsade utrustning för massräddning. lingen. Möjligen tas ett steg i rätt riktning Rorgängaren dumpar GPS och satellitte- sedan EUNAVFOR MED den 23 augusti lefon i havet och försöker vid räddningen 2016 träffat avtal med libyska kustbevak- avlägsna sig från rodret för att minska ningen och flottan om att tillhandahålla risken att pådra sig ansvar för smugg- utbildning. lingsbrott. Eftersom rorgängaren får re- Smugglingen är ett ekonomiskt mo- san gratis mot utförandet av uppdraget tiverat brott som till ringa eller obefint- har han ett ekonomiskt intresse och där- lig risk ger möjlighet till stora vinster. med delaktighet i brottet. Omsorg om migranterna, om asylrätten Ibland följer smugglarna med på bå- eller ideologiska drivkrafter lyser med ten den första sträckan. På träbåtar fö- sin frånvaro. Tvärtom ter det sig som att rekommer inhyrda vakter för att hålla smugglarna cyniskt söker en balansgång ordning så att inte de överlastade båtarna där varje åtgärd för att minska dödlighe- kapsejsar. Ibland eskorteras båtarna av ten girigt vägs upp av än mer överlastade smugglarna för att hindra rivaliserande båtar och färre förnödenheter. Detta har grupper från att råna migranterna. De över tid medfört en dödlighetsnivå på försöker även att hämta övergivna båtar, ungefär 2 %.7 Smugglarnas försiktighet vilket kan ske om det fartyg som räddar ökar temporärt efter någon av de åter- de nödställda inte beslagtar eller på annat kommande större drunkningsolyckorna, sätt förverkar båten. Det är tveksamt om 7. År 2014: 3 186 döda mot 170 000 anlända, de libyska kustbevakningen ens försö- 1,8 %. År 2015: 2 794 döda mot 154000 anlända, ker upprätthålla någon kontroll. Tvärtom 1,8 %. År 2016 januari-augusti: 3 073 döda mot finns vittnesmål om att kustbevakare 116 705 anlända, 2,6 %.

337 för att efter en tid återgå till det normala. förmågor. Da’esh har sedan årsskiftet Från det att operation SOPHIA skiftat pressats tillbaka men är fortfarande ett till fas 2A med mandat att borda miss- orosmoment, i synnerhet med de åter- tänkta smugglare på fritt hav har antalet kommande hot som uttalas mot utländska observationer av misstänkta smugglare intressen och utländsk personal. Hotet utanför libysk territorialhav minskat är större närmare kusten men operation kraftigt. I takt med den ökade närvaron SOPHIA begränsas av att varken FN el- av örlogsstyrkor och icke-statliga hjälp- ler någon kompetent libysk regering givit organisationer har även genomsnittsav- mandat för styrkan att verka inom någon stånden för positionen för räddningen av del av territoriet. migranter minskat från 80 M till drygt 20 M på två år. Annan smuggling Även om Libyen med ovanstående mo- Hotmiljön dus representerar 90 % av smugglingen Under Operation Unified Protector 2011 sker enstaka avgångar även från Tunisien genomfördes omfattande bekämpning av och Turkiet. Ett stort antal avgår även Gaddafi-regimens tyngre vapensystem. från Egypten, där större fiskefartyg an- I stor utsträckning bekämpades dessa vänds för att transitera längs Egyptens men kontroller efter operationen har inte nordvästra kust och in längs Libyens kunnat återfinna alla system. Exempelvis nordöstra kust där fler migranter skeppas saknas bärbara luftvärnsrobotar (MAN- ombord från kusten med hjälp av småbå- PADS). De vapensystem som återstår tar. Därifrån fortsätter man norrut mot finns i händerna på olika milisgrupper. Kreta och italienska Apulien. Denna typ Dessa är organiserade kring stammar av resa tar uppemot en vecka och är mer eller består av enheter ur den tidigare väderkänslig men i gengäld är båtarna libyska försvarsmakten. De är i olika inte lika överlastade som de som avgår utsträckning lojala till den östra eller från Libyen. västra regeringen men lojaliteter skiftar Smugglingen från Turkiet till de gre- fort i den dynamiska politiska och mili- kiska öarna är betydligt större sett till an- tära situationen. Detta har medfört extra tal migranter, 2015 ungefär 885 000, men komplexitet i processen för att bilda en sker över en kortare sträcka. Trots den samlingsregering, när grupperna kon- större mediala uppmärksamheten föro- kurrerar med politisk och militär makt lyckas betydligt färre på denna sträcka. för att säkra sina positioner. Dödstalet under 2015 var lägre, knappt I östra Libyen förekommer gatustrider 0,1 % jämfört med 1,8 % av de som reste mellan regeringstrogna miliser och isla- från Libyen.8 mister i de större städerna. I västra Li- byen är regelrätta strider mindre vanliga Utmaningar men säkerhetsläget är ändå allvarligt med Precis som operation ATALANTA åt- skärmytslingar, kidnappningar och at- njuter operation SOPHIA politisk legiti- tentat. Till det kommer hotet från Da’esh mitet, även om flykting- och migrations- som i mitten av år 2015 etablerade sig i frågan väcker mer debatt än sjöröveriet. Sirte, mellan de rivaliserande regering- 8. År 2015: 806 döda mot 885 000 anlända, arna och utom räckhåll för deras militära 0,09 %. Jämför med föregående fotnot.

338 Samtidigt innebär en bred koalition av att alla deltagande länder är medlemmar EU:s medlemsstater att hänsyn tvingats i Nato kan alliansens system inte nyttjas tas till divergerande viljor. Medan vissa eftersom det är en EU-operation. Den ty- nationer från start strävat efter att i land pen av samverkan mellan organisationer- verka mot smugglarna är andra nationer na kräver formaliserade avtal på högsta mer återhållsamma och istället tillfreds nivå och kompliceras av politiska spän- med att begränsa operationen till sjö- ningar mellan några av medlemsstaterna. räddning och eventuella gripanden på Även när den politiska viljan finns gör de fritt hav. tekniska begränsningarna det svårt att Resurstillgången är en begränsande utbyta bakgrundsmaterial, underrättelser faktor. Smugglingen är visserligen pri- och annan hemlig information. märt begränsad till en 350 km lång kust- Centralt för operationen är underrät- sträcka från Abu Kammash vid tunisiska telser som kan ge operativ effekt. Det gränsen till Misrata vid mynningen av kräver emellertid förmågan att samman- Stora Syrten. Längs denna sträcka har ställa underrättelser från flera discipliner smugglarna bevisat sig kunna sända ut som dessutom behöver verka över tid och båtar från vilken punkt som helst med över stora ytor. Det handlar både om att snabba förberedelser. Nyckelresurser för kartlägga fysiska fenomen och om att att inhämta en god omvärldsuppfattning kartlägga nätverk och strukturer. Lik- är flygplan och helikoptrar som effektivt som i operation ATALANTA handlar det kan täcka stora ytor. De kan på avstånd främst om en polisiär brottsförebyggande upptäcka smugglare och migranter för verksamhet som spänner över många att följa dessa och leda in örlogsfartyg fält. Det sker i en komplex miljö med ur operation SOPHIA. Eftersom styrkan många aktörer och kategorier av aktörer, inte får verka på libyskt territorium är som snabbt skiftar positioner, i en histo- det ändå svårt att få tillräcklig förvar- riskt svårhanterlig region. Sammantaget ning för att med de utspridda enheterna innebär detta att det finns en utmaning både genomföra den prioriterade livrädd- för operationen att inhämta erforderliga ningen och gripa eventuella smugglare. underrättelser. Detta på grund av be- Örlogsfartyg är dessutom dyra resurser gränsningar i resurstillgång och mandat som i operationen nyttjas för sin uthållig- samt restriktioner för utbyte med andra het och förmåga till spaning och sjörädd- organisationer där former för utbyte med ning. Många andra av deras dyrbara hög- civila statliga och mellanstatliga rätts- teknologiska system kommer dock inte vårdande organisationer behöver forma- till användning. Operationen har över tid liseras. Trots det har operationen gjort haft 5-7 örlogsfartyg tillgängliga, med betydande framsteg och etablerat goda ett italienskt hangarfartyg som flagg- kontakter med nyckelorganisationer på skepp. I operationen har fregatter, stöd- statlig och mellanstatlig nivå. fartyg, patrullbåtar, flygplan och helikop- De största utmaningarna ligger dock trar tillskjutits från Belgien, Frankrike, bortom operationschefens kontroll. Det Grekland, Italien, Luxemburg, Portugal, är dels tillflödet av migranter som oavsett Spanien, Storbritannien och Tyskland. om de söker säkerhet eller ett bättre liv Därtill har Italien och Grekland bidragit fortsätter att utsätta sig för de vedermö- med ubåtsföretag till operationen. Trots dor och risker denna väg innebär. Det är

339 dels möjligheterna att verka mot smugg- farande inte bedöms som olagligt varken larna i deras nyckelterräng på och längs att sälja dem eller att importera dem till den libyska kusten. Det är där man bäst Libyen. kan förneka dem tillgång till hus, båtar, Utsikterna är små att få libyerna själva annan materiel liksom den helt avgöran- att slå ned på migrantsmugglingen. Den de rörelsefriheten. Viss effekt nås ändå är för närvarande troligen landets allra eftersom smugglarnas rörelsefrihet be- viktigaste inkomstkälla. För myndighets- gränsats till libyskt territorium. Därmed personer i en sönderfallen stat är det troli- kan de inte längre återvinna övergivna gen varken lönsamt eller hälsobefrämjan- smugglingsbåtar, vilket i sin tur belas- de att aktivt motverka de välorganiserade tar lönsamheten i affärsmodellen. Utan och välbeväpnade smugglargrupperna. ett mandat från FN:s säkerhetsråd är det Utan kontroll över den libyska land- och dock svårt att se att styrkan skulle kunna sjögränsen kommer den hänsynslöst ex- nå längre, vilket sedan juni innevarande ploaterande migrantsmugglingen sanno- år innefattar att även upprätthålla vape- likt att fortsätta i samma skala som nu. nembargot mot Libyen och att utbilda den libyska kustbevakningen och flot- Kritiken tan. Den nuvarande aktiviteten i ope- Operationen har sedan den först tillkän- rationen innebär likväl att besluts- och nagavs mött kritik från flera läger. Å ena planeringsunderlag för kommande faser sidan, oaktat ändamålet att minska ex- löpande byggs på. Frustrationen över att ploatering och misshandel av migranter i sakna möjlighet att hindra importen av industriell skala, kan många inte förlika undermåliga kinesiska gummibåtar kom- sig med att militära resurser används i mer dessvärre att bestå eftersom det fort- migrations- och flyktingsammanhang.

340 Andra menar att operationen ökar ris- Viss framgång har ändå nåtts i så måtto kerna för migranterna när smugglarnas att det skedde en minskning till 154 000 tillvaro hotas. ankommande migranter till Italien under Å andra sidan menar en del att den sjö- år 2015, jämfört med 170 000 året före. räddningen i sig gör örlogsstyrkan till en Slutligen: att inte ens försöka påverka del av smugglarnas affärsmodell. Emel- situationen vore att passivt åse fortsatt lertid är det omöjligt att inhämta under- lidande och död hos människor som så rättelser och påverka smugglingen utan desperat söker sig mot den åtråvärda oas att vara verksam där den sker och utan av säkerhet och välstånd som Europa re- att interagera med migranterna. Dess- presenterar för dem. I det ljuset förtjänar utom har fartygen i operation SOPHIA varje rimlig åtgärd att prövas även om re- förpliktelser både under internationell sultaten låter vänta på sig. rätt och ur rent moraliska hänseenden att rädda liv. Kuriosa Kritik har även framförts mot att Namnet på operationen härstammar från smugglingen inte minskat i tillräckligt en flicka som föddes av en migrant om- stor omfattning eller upphört. Den kriti- bord den tyska fregatten Schleswig-Hol- ken tar dock inte med i beräkningen att stein den 22 augusti 2015. För att hedra trycket ökat, både sett till push och till sina räddare gav modern sin nyfödda dot- pull factors. Dessutom vågar allt fler prö- ter namnet Sophia, det smeknamn farty- va resan, när vägen via Libyen är öppen. get bär i Bundesmarine.

341 Debatt

Än en gång - STIL! För en tid sedan skrev jag i denna tidskrift några tankar kring begreppet “stil” och av- såg då den stil med vilken våra aktiva officerare i dag uppträder när det gäller bärandet av den militära uniformen. En jämförelse med hur det såg ut ett antal tiotal år tillbaka gjordes också. Dagens iakttagelser på gator och torg gav onekligen ett nedslående resultat. Denna artikel fick, överraskande nog, ett mycket positivt mottagande. Bl a skulle självaste arméchefen ha frågat TIS-redaktören om han fick utnyttja artikeln ifråga för intern information inom armén. Eftersom författaren till denna artikel har sin bostad så belägen att han dagligen ser officerare uppträda kring stabsbyggnaden, kunde han faktiskt iakttaga en påtaglig uppryckning, i varje fall rörande de värsta fadäserna. Att det nuvarande uniformsreg- lementet är så utformat (gällande tillåten kombination av plagg ) att en gammal officer instinktivt ser sig om efter närmaste marinpolis, kan ju inte den enskilde uniformsbä- raren hjälpa. Varför jag fattat pennan denna gång, är en nyligen timad upplevelse. Tre eller fyra unga sjöofficerare var i livligt samspråk på väg till en buss eller T-bana. Efter en tid kunde dessa definieras som just sjöofficerare. De bar vit skjorta med axelklaffar, svarta långbyxor, vit skärmmössa med slafsig kulle á la forna tiders slaktarmodell samt stora svarta ryggsäckar, somliga “halvburna” andra på ryggen. Jag tror inte att någon icke försvarsanställd som förstod att dessa unga män var representanter för rikets försvar (förr ansågs det nästan tjänstefel att bära på ett litet paket). En stor svart packad rygg- säck på den vita sommarskjortan är en styggelse för ögat. Jag kommer nu till poängen i denna lilla historia. Officerare i uniform, även soldater och sjömän, representerar svenska folkets försvar mot yttre hot. Instinktivt dömer man detta försvars kvalitet och effektivitet av hur dess representanter uppträder, särskilt gäller detta officerarna. Även om vi svenskar blivit något förblindade när det gäller pro- per klädsel, så är utländska iakttagare inte det. Ryska officerare är alltid ytterst korrekt klädda med mössor som manglade av en stångjärnshammare. Man får en känsla av att vederbörande representerar något starkt, närmast skräckinjagande. Vilket naturligtvis är författarnas till klädselbestämmelsernas avsikt. Amerikanarna är nationalister i betydligt högre grad än andra nationer. De är stolta över sin minst sagt imponerande försvarsmakt. Det finns ett foto i tidskriften Pro- ceedings av en ung kvinnlig nyutnämnd officer iförd prydlig välpressad uniform, vit knäkort kjol (bra mycket snyggare än långbyxor), ljusbruna nylonstrumpor, vita pumps samt en vit skärmmössa med fjädrat, ej överdrivet mösskapell, Den unga damen utstrå-

342 Ett exempel på mycket god stil i högtidliga sammanhang. Från vänster marinchefen, konteramiral Jens Nykvist, chefen 4.sjöstridsflottiljen, kommendör Ewa Skoog Haslum och överbefälhavaren, general Micael Bydén. Kommendör Ewa Skoog Haslum blir den 1 december Sveriges första kvinna som blir amiral (flottiljamiral) då hon tillträder tjänsten som vicerektor på Försvarshögskolan. KÖMS/TiS gratulerar! lar stolthet över att tillhöra marinen. De ovan beskrivna ryggsäcksofficerarna utstrå- lade INTE denna känsla! Man får i stället intrycket av att de vill se så “civila” ut som möjligt och de har därmed helt tappat förståelse för vad deras uniform och uppträdande betyder - även i Sverige. Överbefälhavaren, general Micael Bydén har skrivit en artikel i en av årets utgåvor av VÅRT FÖRSVAR. Den utgör en utomordentligt välskriven sammanfattning av vårt blivande försvar. Han skriver bl a: “Det ska stå klart att vi har både vilja och förmåga att försvara landet…” samt: ”Försvarsviljan är totalförsvarets viktigaste resurs. Vi bidrar gemensamt till att öka trovärdigheten för vår nationella försvarsförmåga“. Tänk på det både unga och något mognare officerare, soldater och sjömän och läs gärna ÖB:s ovan nämnda artikel!

Jarl Ellsén Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

343 Debatt Robets Dalsjös tankar leder fel Reflektioner i punktform efter KÖMS debattkväll den 19/4 2016. Robert Dalsjö påtalar helt riktigt vilsenheten i dagens svenska försvarsdebatt. • Snabba kast i den säkerhetspolitiska doktrinen. • Från en defensiv invasionsförsvarsprofil med idén att ett anfall över Sverige tids och resursmässigt inte står i proportion till angriparens kostnader. • Till en internationell försvarsprofil för Sverige utifrån och in med en expeditions- kårsprofil. • Kopplat till ett nätverksbaserat försvar. • Övergivande av neutralitets och alliansfrihet till en solidaritetsförklaring. • En begynnande insikt om nödvändigheten av behovet av ett återtagande av en nationell försvarsprofil kan skönjas. • Genomförandeinsikten saknas i princip hur detta skall ske – resurs- och tidsmässigt. • Absolut - vi måste tänka nytt. Det innebär dock inte att vi skall överge basala fakta. Vilka är de maritima utmaningarna • Känsligheten i näringslivets ”just in time” ligger i hög grad på sjötransporterna. • Dramatisk ökning av sjötransporter. • Skydd av gasledningar som motiv för rysk positionsframflyttning. • Transparensen inom undervattensdomänen alltfort i hög grad begränsad. De sjöoperativa grunderna • Havet kan inte behärskas. • Herravälde till sjöss kan utövas geografiskt eller tidsmässigt begränsat. Sjökontroll inom eget intresseområde centralt. • Kontroll över havs vägar centralt. • Ett diplomatiskt instrument över hela konfliktskalan. Krigsavhållande tröskelförmåga. • Avskräckning är något en stormakt och dess allians kan syssla med. • Sverige försökte nå denna position i form av kärnvapenmakt efter VK 2. Tack och lov ett koncept som övergavs. • Avhållning är småstatens möjliga roll. • Förmåga att skapa en nationell säkerhet över hela konfliktskalan utgör grunden. • Hävdande av förmåga att utöva svensk kontroll över sitt territorium grundläggande. Marina system som kan lösa de basala nationella säkerhetskraven. • Förmåga att hävda eget territorium till lands, sjöss och i luften. • Förmåga att kontrollera havsterritoriet. • Specifik förmåga att kontrollera undervattensdomänen. (Ej inom kustbevakningens kompetensområde.).

344 • Avhållande förmåga inom den högre konfliktskalan. Överlevnadsförmåga. Varför leder Dalsjös inlägg fel? • Territoriell integritet som utgör en nationalstats grundläggande krav överges. • Trovärdighet i avskräckning. (Politisk beslutsförmåga, resursinvestering, konsekvenser rörande utarmning av basala marina förmågor, mål val som ger erforderlig avskräckande effekt, eget ubåtssystems förmåga etc.). • Naiv tro på kostnaderna för en utveckling av vapen och vapenbärare. • Operativa möjligheter i samband med insats. • Övergivande av de basala maritima uppgifterna. • Kustbevakningen har i princip ingen förmåga inom undervattensdomänen. • Nedvärderande syn på dagens marina övervattensförmåga. Hög kvalitativ operativ förmåga inom Visbysystemet, minröjnings och amfibiesystemet. Problemet utgör antalet enheter och bristen på helikoptrar. Kristare Andréns studie Andréns FOI-studie ”Krigsavhållande tröskelförmåga. Det svenska försvarets glöm- da huvuduppgift” är en stark inspirationskälla till Dalsjös debattinlägg. Studiens ut- gångspunkt är att det svenska försvarets huvuduppgift bör vara att verka avhållande på varje stat som överväger att använda militära maktmedel mot Sverige. En slutsats (av Andrén) är att en avhållande försvarsförmåga i framtiden i allt mindre grad kan grundas på direkt defensiv förmåga. Istället betonas att framtida tröskelförmåga måste innehålla en flexibel och uthållig offensiv potential att tillfoga en angripare strategiska förluster och uppoffringar på stor bredd. Detta åstadkoms genom att • Det svenska försvaret ges en inbyggd robusthet – svårt för angriparen att slå ut nyckelförmågor. • Långt högre krav än idag på försvarets normala fredstida skyddsnivå. • ”Andraslagsförmågan” behöver innehålla långräckviddiga precisionsvapen. • Dessa behövs för att kunna hota en angripares strategiska förmågor • De långräckviddiga systemen behöver kunna utnyttjas decentraliserat i små profes- sionellas enheter. • Omfattande förberedelser krävs för att bädda för snabbt effektivt stöd utifrån. • Ett effektivt luftförsvar med låg sårbarhet krävs. Konsekvenser Dessa tankar ligger helt inom ramen för ett militärt storanfall mot Sverige. Knappast det hotscenario som har någon större trovärdighet. Om så skulle vara fallet borde Sve- rige snarast söka anslutning i Nato. Ett vakuum bildas rörande nödvändig konflikt- och krisdämpande maritim förmåga som behövs för att Sverige trovärdigt skall bidra till dagens och bedömda framtida säkerhetspolitiska utmaningar i Östersjöområdet. Claes Tornberg Hedersledamot i KÖMS

345 Marinlitteraturföreningen har upphört, men består Den 23 september 2016 höll Marinlitteraturföreningens (MLF) styrelse sitt sista sammanträde, vilket avslutades med att ordförande, överstelöjtnant Hans Troeds- son, förklarade föreningen som upplöst. Då hade det gått nästan etthundrafjorton år sedan föreningen bildades den 19 november 1902 med Kk Herman Wrangel som ordförande och HM Konungen Oscar II som medlem nummer ett. Föreningens ändamål var enligt de ursprungliga stadgarna att genom ”utgif- vande af skrifter i till sjökrigsväsendet och kustförsvarsväsendet hörande ämnen bidraga till en god sjömilitärlitteraturs uppkomst och spridning.” Under åren har föreningen levt upp till sitt ändamål genom att ge ut sammanlagt nittiofem böcker, där den första från 1903 bar titeln Handelsblockad och det sannolika inflytandet af en sådan krigsoperation emot Sverige. Ett ämne som känns aktuell även i dag. Den sist utgivna boken En örlogskaptens berättelse är en personlig och färgstark beskrivning av livet ombord under det kalla kriget. Föreningen erhöll inledningsvis två donationer från HM Konungen och inför föreningens avveckling fanns det ett betydande kapital, vilket nu överförts till och förvaltas av KÖMS som Marinlitter- turföreningens Fond. En fond vars ändamål är att främja och belöna framstående studieinsatser samt att stödja publicering av arbeten inom det sjömilitära området, navigation och sjöfart. Marinlitteraturföreningen har sålunda upphört men föreningens kapital lever vidare.

346 Fänrik MARIA SVENSSON

Fänrik Maria Svensson tjänstgör som navigationsbefäl på HMS Vinga. Artikeln är en för TiS anpassad version av hennes C- uppsats ”Vad krävs för överraskning”, som författades under hennes tid på Militärhögskolan Karlberg och som 2015 belöna- des av Kungl. Örlogsmannasällskapet med ett hedersomnäm- nande samt ett stipendium om 5 000 kronor ur Marinlitteratur- föreningens fond (se sid 346). Vad krävs för överraskning? En teoriprövande fallstudie på två ubåtsattacker under andra världskriget. Idag används begreppet överraskning i de svenska doktrinerna som en grundprincip för att lyckas med striden. Begreppet är en av de äldsta principerna inom krigföring. Det blev etablerat inom militärteorin vid början av andra världskriget och har hål- lit sig kvar sedan dess. I närtid så har överraskning tillämpats i flertalet välkända operationer. Genom min undersökning vill jag lösa det vetenskapliga problemet om vad som krävs för att genomföra en överraskningsattack på taktisk nivå. Idag utbil- das flera hundra officerare varje år och i deras utbildning ingår taktik och därmed begreppet överraskning. Fallen har valts utefter tidigare forskningsläge vilket inte behandlat överraskning på taktisk nivå och då undersökt två ubåtsattacker tidigare. Syftet med undersökningen är att undersöka två ubåtsattacker med utgångspunkt utifrån teorier om krigföringsprincipen överraskning och testa validiteten på dessa teorier. Avsikten är att testa teoriernas validitet på ubåtsattacken vid Scapa Flow i oktober 1939 samt ubåtsattacken i Biscayabukten i september 1939. Definition Jag har valt definitionen ovan för att den är tydlig och svår att misstolka. Den I undersökningen används den defini- tolkningsmöjlighet som finns är i ordet tion av överraskning som återfinns i det unprepared. Med unprepared tolkar jag amerikanska reglementet 3-0. Detta för det som att det menas att motståndaren att det förklarar tydligt vad överraskning inte hade tänkt att attacken kunde ske. innebär. När jag i min undersökning nämner över- [striking] the enemy at a time or raskning menar jag då överraskning sett place or in a manner for which he is utifrån anfallarens sida och inte utifrån 1 unprepared. motståndaren.

1. Headquarters, USA, Department of the Army, Field Manual 3-0: Operations, Change Metod och material 1, A-3 Undersökningen har gjorts med en ansats

347 i en deduktiv teoriprövande fallstudie den som motståndaren inte väntar sig.3 med utgångspunkt i Clausewitz, Liddell Clausewitz nämner att överraskning Hart samt Collins teorier om överrask- är ett begrepp som passar bäst in i takti- ning. Utifrån detta har fem variabler valts ken där tid och rum är mer begränsat och ut, operationaliserats mätbara och sedan för att lyckas med överraskning måste prövats mot de två fallen. du vara listig. Han förklarar hur och det Undersökningen har behandlat tyska han nämner stämmer bra överens med krigsdagböcker. Dessa krigsdagböcker är förklaringen av att vara oförutsägbar. Att i grundutförandet på tyska och de flesta motståndaren inte kan läsa ditt nästa drag notifikationer är attesterade av befälha- utan du överraskar med dina handlingar.4 varen Günter Prien som var fartygschef Det är troligt att ett oförutsägbart age- vid båda insatserna. Under krig skulle rande kan leda till överraskning. Genom krigsdagböckerna föras kontinuerligt ett oförutsägbart agerande kan motstån- och återberätta händelser, givna och mot- daren inte veta på förhand var attacken tagna order, stridsdetaljer, sänkta mot- kommer att ske och på så sätt inte kunna ståndare och andra väsentliga detaljer om planera en motattack. striden.2 Två fall har valts för detta arbete. Den Tempoväxling första är ubåtsattacken av tyska U47 mot Med tempoväxling menar Clausewitz slagskeppet HMS Royal Oak vid Scapa att för att vinna måste du överraska och Flow oktober 1939 och den andra är at- skriver att det är en framgångsfaktor att tacken mot handelsfartyget SS Bosnia i vänta in motståndaren och inte agera för- Biscayabukten september samma år. De rän du har nått överlägsenhet.5 Han säger två fallen är representativa fall av över- att med denna variabel ska en krigsherre raskningsattacker genomförda med ubåt kunna invänta rätt tillfälle att slå även på taktisk nivå. om det innebär att denne får vänta in motståndaren och sedan slå när han är i Oförutsägbarhet överlägsenhet, inte när det är bekvämt att Liddell Hart menar att motståndaren slå: att våga vänta i ett nedre läge för att måste slås på ett oförutsägbart sätt vid sedan slå med kraft när tillfälle ges. överraskning. Att slå oväntat, från en oväntad vinkel, med oväntad styrka el- Motståndaranalys ler alla tre i kombination är ytterligare Liddell Hart menar att en av de viktigaste en variabel. Att vara oförutsägbar kan få variablerna är att ha en god motståndar- motståndaren ur balans både fysiskt och analys. Han säger att man ska slå mot det mentalt. som motståndaren tror är minst troligt. Han säger också att för att få ett avgö- För att lyckas måste du känna din mot- rande resultat så måste det ske överrask- ståndare och kunna tänka som hen gör. ning och när du planerar ditt slag så skall du välja den minst troliga anfallsplanen, 3. Liddell Hart, B. H., Storbritannien, Thoughts on war, Kent: Spellmount Ltd, 1999, s.207 2. Order för krigsdagböckernas ifyllnad, 1941, 4. Clausewitz, Carl von, Sverige, Om kriget, http://www.uboatarchive.net/BDU/BDUKTB- Stockholm: Probus, 1991 Format.htm 5. Clausewitz, 1991, s.354

348 Att slå på oväntade platser och med ovän- måste attacken ha minst en av följande tad styrka blir direkt avgörande.6 Att ana- beståndsdelar: Motståndaren har ej: lysera din motståndare möjliggör att du • underrättelse på att attacken kommer kan planera attacken där motståndaren ske. minst anar det. • underrättelse på var attacken kom- Vilseledning mer ske. I motståndaranalysen säger Liddell Hart • upptäckt attacken innan första strids- att motståndaren förvirras och inte vet kontakten. hur en motattack ska ske. Detta leder För att mäta begreppet tempoväxling så fram till att vilseledning är ytterligare en urskiljs det i undersökningen genom att framgångsfaktor vid överraskning. Vilse- analysera stridsberedskapen hos besätt- ledning finns inte med i några manualer ningen. Det bör ske en markant varia- för kriget och det heller inte övas så där- tion i stridsberedskap hos besättning och för måste man vilseleda motståndaren för befälhavare i olika skeenden i attacken att kunna slå och avgöra med överrask- för att det ska klassas som en attack som ning.7 Genom att vilseleda motståndaren präglats av tempoväxling. Denna varia- skapar hen sig förutfattade meningar om tion bör ske likväl uppåt som nedåt. hur nästa drag kommer att se ut och på Motståndaranalys innefattar en ana- så sätt blir det enklare att genomföra en lys av motståndarens sensorer, motstån- överraskning. darens placering av styrkor, foton eller sjökort av drabbningsplatsen samt analys Initiativ av motståndarens möjlighet till att mot- Collins påpekar att överraskning inte på taga understöd. Med motståndaranalys något sätt garanterar vinst men att det menas att två eller flera av ovanstående kan vara en bidragande faktor. Han sä- beståndsdelar ingår i attacken. ger också att motståndaren inte behöver För att en attack ska innehålla vilseled- överrumplas helt utan att målet är få mot- ning måste du hålla dig dold till första ståndaren att tappa fattningen och initia- stridskontakten samt skapa förutfattade tivet så pass mycket att hen inte kan svara meningar hos motståndaren om din pla- effektivt på din attack. Collins ser över- cering, din styrka eller ditt sätt att attack- raskning som en billig lösning i krig. Det era på. Båda dessa beståndsdelar måste ger mer effekt än vad du stoppar in arbete vara uppnådda för att vilseledning skall och material. Han säger att det viktiga vid vara en variabel som ingår i attacken. överraskning är att ta initiativet och hålla Att agera före motståndaren gör att det fast vid det eller hindra motståndaren är initialt viktigt att ta initiativet. Däref- 8 från att ta detsamma. ter bör motståndaren hindras från att ta Operationalisering initiativet under hela attacken för att initiativ ska anses ske. För att säga att attacken är oförutsägbar 6. Liddell Hart, 1999, s.206 Scapa Flow 7. Liddell Hart, 1943, s. 204-205 8. Collins, John M., USA, Military Strategy – 8 oktober 1939 löper den tyska ubå- Principles, Practices, and Historical Perspecti- ten U47 ut från hamn och beger sig mot ves, Dulles: Potomac Books Inc, 2002, s. 83 Nordsjön genom Kielkanalen. Dagarna

349 därpå ligger U47 i bottenläge och när ta, som Clausewitz hävdar, på ett oväntat mörkret infaller gör de framfart i ytläge. sätt. De använder sig av oförutsägbarhet Den 12:e ligger U47 i bottenläge utanför även på så sätt att de slår genom att välja Scapa Flow, Orkney men går på kvällen den minst troliga anfallsplanen.11 Britter- upp till ytan för att få en exakt position. na ansåg Scapa Flow vara ogenomträng- Natten mellan 13-14 oktober snirklar sig ligt för ubåtar då de hade fyllt igen alla ubåten in till Scapa Flow där brittiska sund och små förträngningar med spärr- flottan har en stor flottbas. I bukten beor- skepp och klippblock. I attacken mot SS drar fartygschefen Günter Prien att skjuta Bosnia var tyskarnas agerande präglat av torpeder mot de fartyg som ligger där och oförutsägbarhet då inte heller då räckvid- lyckas med denna attack sänka det brit- den på de tyska ubåtarna var känt. Dock tiska slagskeppet HMS Royal Oak. U47 så var handelssjöfarten väl medveten om smiter därefter snabbt ut och ligger i bot- att de var ett mål för attacker såväl från tenläge utanför Scapa Flow ett tag innan luften som från fartyg vilket gör ubåtsat- de beger sig hemåt igen.9 tacken något mindre oförutsägbar. Även om det inte är det mest troliga anfalls- Biscayabukten sättet så är det mot ett av de mest troliga 19 augusti 1939 löper den tyska ubåten anfallsmålen och därför har attacken vid U47 ut från hamn och beger sig genom Biscayabukten präglats av oförutsägbar- Kielkanalen till Nordsjön. Den patrulle- het.12 rar området norr och väster om Storbri- Under attacken vid Scapa Flow invän- tannien i sjutton dagar innan den finner tade Prien det rätta tillfället och gick från tre brittiska handelsfartyg väster om att ha ett lugnt marschtempo till att at- Biscayabukten. 5 september går U47 till tackera med flertalet torpeder och då ha attack mot ett av dem, det försvarslösa hela besättningen i högre beredskap.13 skeppet SS Bosnia, och lyckas sänka far- Prien diskuterade i krigsdagboken om de tyget med endast ett fåtal torpeder. Ingen skulle dra sig tillbaka efter sänkningen motattack inleds då handelsfartygen inte av HMS Royal Oak eller om de skulle har någon förmåga till detta och U47 går kvarstanna, ladda om torpedtuberna och orörd ur attacken.10 attackera nästa fartyg. Han kommer fram till att det bästa är att gå ner i varv, ta sig Analys ut från bukten och avvakta motattack I attacken mot HMS Royal Oak använde från britterna. Detta för att sedan kunna sig tyskarna av ett oförutsägbart agerande slå igen om det behövdes eller annars ta när de innan kriget hade hävdat att deras sig hem till Tyskland. Detta är ett tydligt ubåtar inte kunde ta sig så långt från bas exempel på hur U47 växlade i tempo. som till Nordsjön. De slog i och med det- 11. KTB U47, 15 sept 1939-21 okt 1939 9. Kriegstagebuch des Unterbootes ”U47”, 12. Kriegstagebuch des Unterbootes ”U47”, Kapitänleutnant Prien, 15 sept 1939-21 okt 1939, Kapitänleutnant Prien, 19 aug 1939-15 sept Tyskland, German U-Boat Museum, http:// 1939, Tyskland, German U-Boat Museum, www.uboot-recherche.de/Dokumente/tabid/92/ http://www.uboot-recherche.de/Dokumente/ta- ProdID/30064/CatID/3/language/de-DE/De- bid/92/ProdID/30063/CatID/3/language/de-DE/ fault.aspx 2015-04-29 11.35 Default.aspx 2015-04-29 11.36 10. KTB U 4, 15 sept 1939-21 okt 1939 13. KTB U47, 15 sept 1939-21 okt 1939

350 Kartongomslag från tyskt ”sällskapsspel” av propagandatyp från andra världskriget, där syftet var att ta sig till Scapa Flow och sänka brittiska fartyg (redakt. bildval).

Både i besättningen som stort och i den förändring ombord. Från att ha gått och enskilde fartygschefens agerande.14 sökt handelsfartyg i sjutton dagar så fick Vi söker efter ångfartyg, styr sicksack- besättningen nu ett mål och var tvungna kurs… Vi skjuter varningsskott. Miss- att bemanna sina drabbningsplatser. Det lyckat… Vi skjuter ytterligare två var- går inte att utläsa någon markant ned- ningsskott utan framgång. Fyra skarpa gång i tempo ombord efter attacken. Be- skott mot ångfartyget, tre träffar. Farty- sättningen fortsatte att vara på tårna för get kantrar… Girar 40 grader. Går mot att dagarna efter sänka två handelsfartyg 230⁰… jagarna kör över oss15 till.16 Efter detta scenario följer en kamp om Innan attacken vid Scapa Flow så vilken kurs de ska styra för att inte bli analyserade Prien noggrant, vilket han upptäckta och vilket djup de ska hålla nämner i krigsdagboken, kartor och fo- för att inte bli ett mål för motståndaren. ton på Scapa Flow och dess omnejd för I attacken i Biscayabukten så var inte att kunna snirkla sig in osedd. Han gör tempoväxlingen lika påtaglig som vid sedan denna inträngning på natten då Scapa Flow, men det skedde ändå en stor han vet att det är svårt att urskilja fartyg. Han analyserar också britternas kustbe- 14. KTB U47,15 sept 1939-21 okt 1939 vakning i bukten och konstaterar att den 15. Min översättning från KTB U47, 19 aug 1939-15 sept 1939 16. KTB U47, 19 aug 1939-15 sept 1939

351 är högst bristfällig och att den inte bör utfattade meningar hos britterna även i innebära några problem. Utöver detta så Biscayabukten. Detta ledde till att även analyseras britternas fasta kanoner eller den brittiska handelssjöfarten inte kände motsvarande på land i närheten av de in- något hot från det tyska ubåtsvapnet. Det trängningsområden som Prien valt, vilket går att förstå det som att de var mer rädda han kommer fram till att de inte har någ- för flyganfall eller minor än för torped- ra. De foton som tidigare nämnts agerade skjutningar från ubåtar. Utöver detta så även som underlag för hur motståndaren lyckades U47 hålla sig dold fram till för- hade placerat sina styrkor.17 sta stridskontakten vilket resulterade i en Liddell Hart säger att motståndarana- vilseledande manöver.21 lys är att slå på oväntade platser och då Efter att U47 trängt in till Scapa Flow britterna trodde att det inte gick att tränga så kunde besättningen med lätthet agera in i Scapa Flow med en ubåt så blev detta innan motståndaren. Detta då HMS en attack på en oväntad plats. Britterna Royal Oak låg till ankars och inte anade hade sänkt spärrskepp och stenblock i den kommande attacken. Genom torped- sund och smala passager in till Scapa skjutningen så agerade inte britterna med Flow. Detta hindrade dock inte Prien.18 en motattack utan fick fullt upp med den Vid attacken av handelsfartyget SS inre striden ombord på fartyget. På så Bosnia så fanns enligt krigsdagböckerna sätt kunde U47 lätt behålla initiativet och ingen djupare motståndaranalys. Det går skjuta igen och på så sätt träffa oljetankar att urskilja i krigsdagboken att ett konsta- vilket fick fartyget att explodera och se- terande av vilken typ och vilken individ dan sjunka.22 gjordes ombord U47. Ingen analys av Vid ubåtsattacken mot SS Bosnia så motståndarens sensorer, vapen eller un- tog Prien initiativet genom att obemärkt derstöd tycks ha genomförts.19 skjuta varningsskott och sedan de sän- Genom tyskarnas falska propaganda kande torpederna. De lät ingen besvara innan kriget som handlade om räckvid- denna eldgivning då de höll sig undan de den på deras nya ubåtar skapades en sökande jagarna. Besättningen ombord förutfattad mening om vad de tyska ubå- SS Bosnia var snabbt tvungna att överge tarna klarade av hos britterna. Denna fartyget och var hela tiden steget efter då förutfattade mening gjorde att britterna besättningen inte kunde agera utan var inte väntade sig en ubåtsattack när de tvungen att reagera på attackerna från låg till ankars inne i Scapa Flow utan var U47. Därför var initiativ en dominerande troligtvis mer rädda för en flygbombning. faktor vid sänkning av handelsfartyget.23 Vidare upptäcktes inte U47 under hela För att sammanfatta analysen kring operationen. Prien nämner en bil som kan sänkningen av HMS Royal Oak så finns ha sett dem vid inträngningen men ingen samtliga fem variabler representerade i aktion från britterna tyder på detta.20 attacken. Alla fem delar var viktiga för På samma sätt som vid Scapa Flow att lyckas med överraskning under at- så ledde tyskarnas propaganda till för- tacken. Ubåtsattacken mot SS Bosnia innehöll oförutsägbarhet, vilseledning 17. KTB U47, 15 sept 1939-21 okt 1939 18. KTB U47, 15 sept 1939-21 okt 1939 21. KTB U47, 19 aug 1939-15 sept 1939 19. KTB U47, 19 aug 1939-15 sept 1939 22. KTB U47, 15 sept 1939-21 okt 1939 20. KTB U47, 15 sept 1939-21 okt 1939 23. KTB U47, 19 aug 1939-15 sept 1939

352 Variabler (x måste finnas) Scapa Biscaya- Flow bukten Oförutsägbarhet (en eller fler) 1. Motståndaren har ej underrättelse på att Ja Nej attacken kommer ske 2. Motståndaren har ej underrättelse på var Ja Ja attacken kommer ske 3. Motståndaren har ej upptäckt attacken in- Ja Ja nan första stridskontakten Tempoväxling (två) 1. Markant skillnad uppåt i stridsberedskap Ja Ja 2. Markant skillnad nedåt i stridsberedskap Ja Nej Motståndaranalys (två eller fler) 1. Sensorer Ja Nej 2. Motståndarens placering av styrkor Ja Ja 3. Foton/sjökort av drabbningsplatsen Ja Nej 4. Motståndarens möjlighet till mottagning av Ja Nej understöd Vilseledning (två) 1. Vara dold fram till första stridskontakten Ja Ja 2. Skapa förutfattade meningar hos mot- Ja Ja ståndaren Initiativ (två) 1. Agera före motståndaren Ja Ja 2. Hindra motståndaren att ta initiativet Ja Ja Figur 124 och initiativ. Attacken innehöll också som tidigare nämnts, att en eller fler kri- delar av tempoväxling samt motståndar- terier uppfylls. Under ubåtsattacken vid analys men inte tillräckligt för att dessa Scapa Flow uppfylldes alla dessa krav variabler ska betraktas som uppfyllda i medan under attacken i Biscayabukten så denna undersökning. 24 upptäcktes bara två av dessa tre. I Biscayabukten var motståndaren fullt Resultat medveten om att en attack mest troligt När oförutsägbarhet berörs så menas, skulle ske mot handelsfartygen. Detta gör 24. Figur 1. Min egen modell. än dock att oförutsägbarhet anses använ-

353 den att ta initiativet. Detta Variabel (vad krävs) Scapa Biscaya- innebär att initiativ föreföll Flow bukten i båda de undersökta fallen. Oförutsägbarhet (1/3) JA (3/3) JA (2/3) Sammanfattningsvis så Tempoväxling (2/2) JA (2/2) NEJ (1/2) är resultatet av denna un- dersökning att olika variab- Motståndaranalys (2/4) JA (4/4) NEJ (1/4) ler är valida i de båda fallen. Vilseledning (2/2) JA (2/2) JA (2/2) Vid Scapa Flow så fanns Initiativ (2/2) JA (2/2) JA (2/2) oförutsägbarhet, tempo- växling, motståndaranalys, Figur 225 vilseledning samt initiativ medan vid ubåtsattacken i das i båda fallen. 25 För att attacken skall ha genomsyrats Biscayabukten så uppfylldes endast tre av tempoväxling skall en markant skill- av fem variabler. Dessa är oförutsägbar- nad i tempo ha skett. Denna skillnad skall het, vilseledning och initiativ. vara såväl uppåt som nedåt i tempo. Vid Scapa Flow skedde denna tempoväxling Sammanfattning åt båda håll men i Biscayabukten skedde Denna undersökning har tagit avstamp endast en tempoväxling uppåt och därför i ett vetenskapligt problem där jag har skedde tempoväxling enbart i ett av de undersökt validiteten i teorier om över- två fallen, Scapa Flow. raskning och utifrån detta analyserat två En motståndaranalys skall innehålla överraskningsattacker. Iakttagelser som två eller flera av följande analyser. Ana- gjorts är att endast tre av fem variabler är lys av motståndarens sensorer, placering valida i båda fallen. Det går att genomfö- av styrkor, möjlighet till mottagning av ra en överraskningsattack på taktisk nivå understöd samt en analys av foton eller utan att ha en fullgod motståndaranalys sjökort av drabbningsplatsen. Vid Scapa eller tempoväxling. Flow så fanns alla dessa fyra delar med Ytterligare en förklaring av begreppet i motståndaranalysen medan i Biscaya- överraskning som inte tagits upp i denna bukten så kunde endast en av de fyra ur- undersökning är huruvida överraskning skiljas. är något som förklaras utifrån motstån- Variabeln vilseledning har två krite- daren. Om motståndaren upplever en rier, att hålla sig dold till första stridsko- överraskning eller inte. Denna undersök- ntakt samt att lyckas skapa förutfattade ning hade behövt en analys av britternas meningar hos motståndaren. Båda krite- mottagande och reagerande på de två rierna uppfylldes vid Scapa Flow och i attackerna för att kunna täcka in denna Biscayabukten. aspekt. Jag har valt att utgå ifrån den at- Initiativ innebär att agera före sin mot- tackerande sidan och inte att behandla ståndare samt att hindra motståndaren att den alternativa förklaringen där britter- ta initiativet. Både vid Scapa Flow och i nas agerande landar under. Biscayabukten så agerade U47 först och under attackens gång hindrade U47 fien-

25 Figur 2. Min egen modell.

354 Örlogskapten/RO PETER THOMSSON Advokat MATTIAS WIDLUND

Örlkn/RO, civilekonom Peter Thomsson är verksam vid försvarskoncernen Saab. Ad- vokat Mattias Widlund är verksam vid Skarp Stockholm Advokatbyrå. Båda har praktiskt erfarenhet av sjöfartsskydd och de har tidigare gemensamt författat boken Sjö- fartsskydd & ISPS-koden (2 uppl., Jure Förlag AB, 2013) och artikeln Lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg (TiS, nr 1/2013).

Regler om sjöfartsskydd på passagerarfartyg i nationell fart bör införas Som en direkt reaktion på terroristattackerna som riktades mot New York och Wash- ington den 11 september år 2001 infördes ISPS-koden, i syfte att skydda fartyg och hamnanläggningar mot grova våldsbrott som terrorism och sjöröveri. Regelverket är tillämpligt på lastfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 ton i internationell fart, samtliga passagerarfartyg i internationell fart, samt passagerarfartyg klass A i nationell fart inom EU. Regelverket är mycket genomgripande och har sannolikt bidragit till att den internationella sjöfarten fortfarande är relativt förskonad från terrorism. Passagerarfartyg är naturligtvis särskilt Inledning sårbara men trots rekommendationer från IMO om att staterna ska införa sjö- Redan i ISPS-koden1, som nu varit gäl- fartsskyddsbestämmelser för passagerar- lande i mer än tio år, uppmanas staterna fartyg i nationell fart saknas ett svenskt att överväga möjligheten att införa lämp- regelverk kring detta. I denna artikel ar- liga skyddsåtgärder för att öka sjöfarts- gumenterar författarna för att ett sådant skyddet för fartyg som inte omfattas av snarast bör införas. De lämnar också ett regelverket.2 EU har också, genom för- förslag på hur regelverket skulle kunna ordning (EG) nr 725/2004, förpliktigat utformas och införas i svensk lagstift- medlemsstaterna att senast den 1 juli ning. 2007 besluta i vilken omfattning be-

355 stämmelserna ska tillämpas på fartyg rade krav på passagerarfartyg med över- som används i nationell fart och som inte nattningsmöjligheter i nationell fart.10 omfattas av ISPS-koden. Då ska särskilt I Danmark har införts sjöfartsskydds- beaktas att den generella säkerhetsnivån krav som i stor utsträckning liknar de inte bör äventyras av ett sådant beslut.3 som vi förespråkar nedan.11 I Finland I syfte att tillhandahålla rekommendatio- saknas dock helt kompletterande bestäm- ner för stater, rederier och fartyg beträf- melser för nationell fart. fande sjöfartsskydd på fartyg i nationell fart har IMO därefter utfärdat cirkuläret Skälen bakom förslaget Non-mandatory guidelines on security Orsakerna till terrorism och annan grov aspects of the operation of vessels which brottslighet är många och det ligger utan- do not fall within the scope of SOLAS för denna artikel att redogöra för dessa. Chapter XI-2 and the ISPS Code (MSC.1/ Emellertid har välmotiverade gärnings- Circ.1283).4 män, oavsett om brottet varit ekonomiskt Det svenska Näringsdepartementet eller ideologiskt grundat, en benägenhet intog år 2003 emellertid ståndpunkten att finna nya vägar att nå sina mål. Inte att den dåvarande hotbilden inte motive- sällan innebär en skyddsåtgärd inom ett rade att näringen måste lägga ner stora fält att problematiken överförs till ett an- resurser på ett skyddssystem som skulle nat, där motståndet är mindre. Åtgärder omfatta skärgårdstrafik etc.5 I en reger- får växelverkan i en annan del av syste- ingsskrivelse från år 2008 om hur ter- met. Exempel på detta är att bankernas rorhotet skall bemötas bedömdes hotet säkrare kontanthantering sedan slutet av som relativt lågt.6 Detta förändrades på 90-talet minskat bankrånen på bekostnad hösten år 2010 när bedömningen av ter- av en kraftig ökning av antalet butiks- rorhotet höjdes till förhöjt (3) på den fem- rån.12 ISPS-koden har inneburit att möj- gradiga skalan redan två månader före ligheterna för oönskade aktiviteter från det misslyckande självmordsattentatet i småskalig stöld till massterrorism besku- Stockholm i december samma år.7 Efter rits. Detta gäller dock främst där koden, parisattackerna 13 november år 2015 höj- eller i vissa fall motsvarande regelverk, des nivån till högt (4),8 för att sedan åter tillämpas. Sverige har på ett adekvat sätt sänkas till förhöjt (3) den 2 mars i år.9 I tillämpat ISPS-koden inom dess explicita skenet av denna utveckling av hotnivån tillämpningsområde. Samtidigt har inga är den tidigare bedömningen inaktuell synbara ansatser gjorts när det gäller och mot bakgrund av den senaste tidens att efterfölja de rekommendationer som förändrade säkerhetsläge är det angeläget IMO utfärdat att frivilligt implementera att ett enhetligt regelverk till skydd för motsvarande regelverk för fartyg i natio- den nationella trafiken till sjöss införs, i nell fart eller som på annat sätt undantas synnerhet för passagerarfartyg (dvs. far- koden; detta trots att Sverige under de se- tyg som för fler än 12 passagerare) som naste sex åren haft förhöjd terrorhotnivå används i kommersiell sjöfart. som lägst och trots ett alltmer allvarligt Ur ett nordiskt perspektiv kan jämfö- terrorhot generellt inom Europa. relse göras med Norge, där Sikkerhets- Vid sidan av den generellt förhöjda forskriften från år 2004 vid kommande hotnivån har även typen av hot föränd- årsskifte skärps med sjöfartsskyddrelate- rats. Från att tidigare har utförts av välor-

356 I Stockholm sker omfattande persontransporter till sjöss, såväl i form av dagpendling som i form av rena nöjeskryssningar. Foto: Waxholmsbolaget. ganiserade grupper med militära medel, av kända måltavlor. Terroristernas fokus exempelvis som i användningen av civila har riktats om mot mjukare och mindre trafikflygplan i elfte-septemberattacker- skyddade mål. Detta visar att hotet finns na, har nya metoder utvecklats. Hotet har överallt och ständigt är närvarande. Det också ökat med allt fler terrorstridande som händer i andra europeiska länder kan som återvänder till europeiska länder från också hända i Sverige och attentat som Mellanöstern. Den senaste utvecklingen utförs i tågtrafiken kan också utföras i är attacker utförda av enskilda individer fartygstrafiken. eller autonoma grupper utan central ko- ordinering och kontroll. Dessa improvi- Regelutformning serade och småskaliga attacker utförs av Implementering vad som liknar ”franchisetagare” till nå- Det är alltså varje stat som själv beslu- gon organisation, oftast Islamiska Staten tar om i vilken utsträckning sjöfarts- eller Da’esh som den också kallas. I sam- skyddsbestämmelserna ska gälla natio- band med publiceringen av detta häfte av nell trafik. Huvudansvaret för det civila TiS har det i media13 rapporterats om att sjöfartsskyddet i Sverige åvilar Trans- ett påstått terrorattentat mot en bönelokal portstyrelsen. Genom delegation från i Malmö skulle ha kopplingar till Isla- Riksdag och Regering kan också Trans- miska Staten. Utvecklingen är troligen en portstyrelsen ges bemyndigande att ut- reaktion på samhällets mer effektiva och färda sjöfartsskyddsföreskrifter för den framgångsrika bekämpning av terrornät- nationella sjöfarten. Här ska nämnas att verken. Målvalet har skiftat från spekta- Transportstyrelsen under hösten inneva- kulära attacker mot mål med god medi- rande år väntas presentera ett förslag till abevakning till mindre attacker mot mål ett helt nytt regelverk beträffande fartyg i med lägre profil eller till och med slump- nationell trafik (Projekt nationella före- mässigt mot allmänheten. Även detta är skrifter, nedan ”PNF”). Detta regelverk troligen en konsekvens av bättre skydd utgörs i grunden av så kallade funktions-

357 baserade regler, vilket innebär att det i en avsnitt 13 i ISPS-koden del A samt formell föreskrift anges ett visst mål som STCW-konventionens bestämmelser ska uppnås, dock inte på vilket sätt detta om sjöfartskyddsutbildning). ska ske. Istället är det redaren som får Rederierna bör också tilldela rederiets skapa fartygsspecifika standarder för hur säkerhetsansvarige (designated person, fartygets säkerhet ska uppnås och upp- DP) ett uttryckligt ansvar även för sjö- rätthållas. Tillsynsmyndigheten tillhan- fartsskyddet vid rederiet och ombord på dahåller dock bl.a. allmänna råd om hur rederiets fartyg (motsv. avsnitt 11 i ISPS- målet ska uppnås. Dessa allmänna råd koden del A om rederiets skyddschef). utgör rekommendationer och kan mycket Vidare bör fartygen föra ett regis- väl motsvara en konkret bestämmelse i ter (motsv. avsnitt 10 i ISPS-koden del ISPS-koden eller i ovannämnda MSC.1/ A) över skyddsaktiviteter och vidtagna 14 Circ.1283. Detta koncept framstår som skyddsåtgärder. en utmärkt metod att använda för att Regler som inte bör göras obligato- uppnå ett ändamålsenligt och effektivt riska skydd. I PNF kan bestämmelserna lämp- Vissa av bestämmelserna i ISPS-koden ligen införas genom ett särskilt kapitel. I och anslutande lagstiftning, vore dock detta kan krav ställas på att rederierna i inte ändamålsenliga att införa. Detta det s.k. säkerhetsorganisationssystemet handlar bl.a. om följande: beaktar även sjöfartsskyddsrelaterade • Kravet på att fartygen ska vara ut- hotbilder och inför rutiner för rappor- rustade med ett skyddslarmsystem, tering och uppföljning av olyckor, inci- som vid aktivering ska varsko farty- denter och brister, samt utbildning och gets rederi, flaggstat och, i tillämp- upprättande av checklistor och manualer liga fall, kust och hamnstater (regel för hur man lämpligen agerar vid olika 6 i kap. XI/2 SOLAS 74). Ett sådant sjöfartsskyddsrelaterade situationer. system ter sig överflödigt i skärgårds- Regler som bör göras obligatoriska och kustnära trafik, där befälhavaren Vissa grundläggande element i ISPS- ändå, genom exempelvis mobiltele- koden och den anslutande sjöfartsskydds- fon eller VHF, kan komma i omedel- lagstiftningen bör göras obligatoriska. bar kontakt med såväl redaren som Det handlar om främst om: polis och räddningstjänst. • att göra en analys av fartygens och • Kravet på att fartygen ska ha en sär- besättningens svagheter och styrkor skild befattningshavare, fartygets och behov av skydd vid olika hotbil- skyddschef (motsv. avsnitt 12 i ISPS- der (motsv. en skyddsutredning enligt koden del A), med särskilt ansvar för avsnitt 8 i ISPS-koden del A); sjöfartsskyddet ombord.15 Mindre • att upprätta en plan för agerande fartyg är knappast i behov av en så- vid upptäckt av misstänkt beteende dan befattningshavare och redan av hos passagerare, tillbud och attentat ISPS-koden följer att befälhavaren (motsv. en skyddsplan enligt avsnitt själv kan upprätthålla den befatt- 9 i ISPS-koden del A); samt ningen.16 • att utbilda besättningar och rederiers • Som antytts ovan framstår det ock- landpersonal i sjöfartsskydd (motsv. så som oproportionellt att tillsätta

358 en särskild befattning (rederiets todräktighet om 500 ton eller mer, som skyddschef) med ansvar endast för de fartyg som befordrar fler än 12 passa- sjöfartsskyddet. Istället kan rederiets gerare (dvs. passagerarfartyg) i interna- säkerhetsansvarige tilldelas ett hu- tionell fart under SOLAS-konventionens vudansvar även för sjöfartsskyddet. tillämpningsområde. Det är knappast så • Det föreligger knappast ett behov av små marginaler som avgör om det är mo- att inge en s.k. förhandsanmälan då tiverat att skydda ett fartyg eller inte. På fartygen går in på svenskt sjöterrito- samma sätt är konventionen inte tillämp- rium. lig på ett lastfartyg med en bruttodräktig- • Inte heller framstår det som än- het om 10 000 ton, så länge det endast går damålenligt att upprätta sjöfarts- på svenska hamnar. Skulle fartyget däre- skyddsdeklaration mellan fartyg eller mot vid ett enda tillfälle gå mellan t.ex. mellan fartyg och hamnanläggning, Gävle och Åbo måste bestämmelserna som överenskommelse om att vissa tillämpas. SOLAS-konventionen sätter skyddsåtgärder ska vidtas. följaktligen en knivskarp gräns för til�- lämpningsområdet; där det enskilda far- Argument för förslaget tygets skyddsbehov över huvud taget inte Liksom i alla andra sammanhang sker beaktas, trots att det underliggande hotet en ökning av skyddet nästan alltid på egentligen kan vara detsamma. Detta är bekostnad av något annat. Vid tillämp- en uppenbar brist i regelverkets ända- ningen av ISPS-koden var kostnaderna målsenlighet. dels direkta för anskaffning av materiel Som exempel på ytterligare en aspekt och tjänster, dels indirekta som en följd som talar för en utvidgning av tillämp- av ökad friktion i handeln. Motsvarande ningsområdet av sjöfartsskyddsbestäm- konsekvens kan väntas även vid en natio- melserna kan nämnas att rederierna har nell tillämpning av motsvarande regler, möjlighet att åtnjuta ett särskilt skydd, om än med förmånen av erfarenheter genom att införa tillträdesbegränsningar och investeringar från ISPS-kodens im- ombord på fartyg. Detta skydd kan även plementering. Samtidigt har ISPS-koden omfatta delar av de kajer där embarkering troligen inneburit att grov terrorism rik- och debarkering sker.18 Förutsatt att till- tat mot sjöfarten försvårats. Därtill rap- trädesbegränsningen är tydligt utmärkt, porteras att svinnet i transportkedjan vanligen med skyltar och stängsel, kan minskat kraftigt, liksom antalet intrång ett olovligt tillträde medföra straffansvar i de hamnanläggningar som omfattas av för olaga intrång.19 En liknande reglering ISPS-koden.17 De båda senare är svår- gäller för tunnelbane- och spårvägsom- kvantifierbara, men betydelsefulla sam- råden.20 Vidare ger lagen (2004:487) om hälleliga vinster. sjöfartsskydd polisman, kustbevaknings- Vidare kan nämnas att ISPS-koden har tjänsteman och personal med särskilt be- ett tillämpningsområde som medför att myndigande (s.k. sjöfartsskyddskontrol- ett lastfartyg med en bruttodräktighet om lant) rätt att utföra kroppsvisitering och högst 499 ton som befordrar 12 passage- andra undersökningar ombord på fartyg rare i internationell fart inte omfattas av som omfattas av bestämmelserna, liksom sjöfartsskyddsbestämmelserna. Samti- att avvisa eller avlägsna den som vägrar digt faller såväl lastfartyg med en brut- låta sig undersökas.21

359 I sitt tidigare ställningstagande från år förknippade med sjöfartsskyddet. Kost- 2003, vilket senare må ha omprövats, be- naderna som uppstår är både direkta, för traktades kostnaderna för att implemen- personal och utrustning; och indirekta, tera ett nationellt sjöfartsskyddsregelverk som konsekvenser av eventuella om- som för höga. Emellertid har, som påpe- ständliga processer som skyddsåtgärder- kats ovan, både den generella hotnivån na kan medföra. och typerna av hot utvecklats på ett ne- gativt sätt sedan dess. Dessutom har im- Debatt plementeringen av ISPS-koden minskat Redan i regeringens ställningstagande sårbarheten där den är tillämplig, vilket år 2003 är kostnadsbilden motivet till riskerar att överföra hot till den fart där att avstå från nationell implementering. koden eller motsvarande regelverk inte är Det måste samtidigt tas i beaktande att tillämpligt. Genom att införa ovannämn- under de 13 år som sedan dess har gått da tillägg i Transportstyrelsens författ- har skyddsnivån i samhället i allmän- ningssamling skulle en samordnad, men het ökat utan att en samordnad reglering begränsad reglering på fartyg i nationell skett inom den sjöfart som inte omfattas fart innebära att graden av skydd inte av ISPS-koden. Det kan också antas att längre skulle skilja sig markant mellan kostnadsbilden idag ser annorlunda ut. fartyg som omfattas respektive inte om- En implementering skulle med all säker- fattas av koden. Dessutom skulle en ge- het ske på ett mer effektivt sätt, eftersom mensam och mer konkurrensneutral nivå branschen tillförts kunskap kring sjö- uppnås på skyddet. Liksom skett med IS- fartsskydd under drygt ett decennium. PS-koden kan detta gynna allmänhetens Man bör också väga in att ett anpassat förtroende för branschen. Det kan dess- skyddssystem, såsom det vi förordar, se- utom bidra till att försvåra och förhindra dan tidigare införts i t.ex. Danmark och grov brottslighet som riktar sig mot andra vid årsskiftet i Norge. mål men nyttjar fartyg i nationell fart för Som framgått ovan anser vi att de se- sin logistik. naste årens förändring av hotbilden från terrorism motiverar ett utökat tillämp- Argument mot förslaget ningsområde, i första hand beträffande Vi har ovan redovisat ett antal aspekter passagerarfartyg som används i kommer- som talar mot ett utvidgat tillämpnings- siell sjöfart, i nationell fart. Andra kan ha område. Detta handlar sammanfatt- en motsatt ståndpunkt och vi välkomnar ningsvis främst om de kostnader som är naturligtvis en debatt kring detta.

Slutnoter 1. IMO:s internationella kod för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, 2004. 2. Jfr punkt 4.1 del B ISPS-koden. Vad gäller regelverkets tillämpning på fartyg i nationell fart aviserade USA redan i samband med införandet av ISPS-koden sin avsikt både att tillämpa denna även i nationell fart och att göra rekommendationerna i dess Del B obligatoriska. 3. Jfr artikel 3.3 förordning (EG) nr 725/2004. 4. I MSC.1/Circ.1283 betonas också att fartyg som faller utanför ISPS-kodens tillämpnings- område varit föremål för såväl terroristattentat som smuggling. Märk att förutom passagerarfartyg omfattas även lastfartyg, fiskefartyg och t.o.m. rena nöjesfartyg av nämnda cirkulär.

360 5. Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM02, Sjöfartsskydd, sid. 4 6. Regeringens skrivelse 2007/08:64, Nationellt ansvar och internationellt engagemang – En nationell strategi för att möta hotet från terrorism, sid. 4 f. 7. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt-arkiv/2010-10-01-andrad -hotbild-mot-sverige.html (2016-10-24). 8. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2015-11-18-beslut-om -hojning-av-hotnivan.html (2016-10-24). 9. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2016-03-02-ater-till- forhojd-terrorhotniva.html (2016-10-24). 10. FOR-2004-06-22-972 Forskrift om sikkerhet, pirat- og terrorberedskapstiltak og bruk av maktmidler om bord på skip og flyttbare boreinnretninger (Sikkerhetsforskriften) samt FOR-2016-07-07-907 Forskrift om endring i forskrift om sikkerhet, pirat- og terrorberedskapstiltak og bruk av maktmidler om bord på skip og flyttbare boreinnretninger (Sikkerhetsforskriften). 11. Søfartsstyrelsens Teknisk Forskrift nr. 6 af 13. september 2006 (227); Bedre sikring af skibe i indenlandsk fart. 12. BRÅ rapport 2011:14, Butiksrån – Utvecklingen fram till 2010, sid. 17 f. 13. T.ex. SvD 2016-10-22, sid. 14, IS tar på sig brand i Malmö. 14. Allmänna råd utgör, enligt 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) ”generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende”. 15. Jfr avsnitt 12.1-12.2 samt 2.1.6 i del A i ISPS-koden. 16. Avsnitt 2.1.6 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004. 17. Thomsson P. & Widlund M., Sjöfartsskydd & ISPS-koden, 2 uppl., 2013, sid. 4 med vidare ref. 18. 20 § 1 st. lagen (2004:487) om sjöfartsskydd (närmare prop. 2003/04:106, sid. 49). 19. 4 kap. 6 § 2 st. brottsbalken (1962:700). 20. kap. 5 § ordningslagen (1993:1617). 21. 13 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.

361 Fänrik HÅKAN FORNANDER

Fänrik Håkan Fornander tjänstgör vid 1.ubåtsflottiljen. Arti- keln är en för TiS anpassad version av hans C-uppsats ”Över- raskning - principernas enda sanning”, som författades under hans tid på Militärhögskolan Karlberg och som 2015 belönades av Kungl. Örlogsmannasällskapet med ett hedersomnämnande samt ett stipendium om 5 000 kronor ur Marinlitteraturfören- ingens fond (se sidan 346).

Överraskning – principernas enda sanning Under många år har officerare utbildats med krigföringens principer som verktyg för studerandet av krig. Principerna har i stort tagits för givna och accepterats av en hel yrkeskår som sina och kan återfinnas i allt från facklitteratur till vardagliga diskussioner officerare emellan. Men ifrågasättandet av principerna fortsatta utveckling eller avveckling mot framtidens krig har uppdagats av en del stora krigsve- tare. Det finns de som påstår att det bara finns en sann princip i kriget och att det är principen om överraskning.

Att se till överraskning som en princip änderliga stridsfälten eller inte. Ytterli- innebär emellertid vissa motsägelsefulla gare en viktig fråga är hur väl principen teoretiska tankar. Det är till exempel stämmer in på den marina arenan. Denna motsägelsefullt att träna en viss aktion, artikel ger en bild av överraskning, dess skapa en rutin och därmed en förutsäg- delar och värderade innebörd baserad på barhet vid användandet av överraskning; fem teoretikers syn på principen, som vilket på så vis gör den värdelös i syfte att sedan granskas mot tio historiska fall i vinna över motståndaren. Det är däremot syfte att svara på dessa frågor. en självklarhet att överraskning måste Teoretikerna har med studiens bredd vara angeläget att uppnå då ingen person i beaktande valts ut för att ha haft liten som inte är självdestruktiv skulle gå in i inverkan på varandra samt ingen direkt en strid som den vet att den kommer att anknytning till marinen. De valda teo- bli överraskad, attackerad och eventuellt retikerna är Sun Zi, Clausewitz, Jomini, nedkämpad i. I en ständigt utvecklande Erfuth och Collins. Fallen som har valts teknisk värld kan det anses rimligt att är vedertagna fall ur historien där över- ställa sig frågan om en princip måste ut- raskning har spelat en central roll i stri- vecklas i takt med tekniken och de för- den och således utfallet av kriget. Fallen

362 skiljer sig i karaktär, utförande och tid. metall i rörelse, det menar Antoine H. Jomini. Slumpmässig otur eller dålig Teoretikernas syn på kompetens hos en motståndare kan dä- överraskning remot öka möjligheten. För att vinna en Sun Zi menar att den stora segern be- fördel i striden är det inte nödvändigt att stäms av inget annat än förutsägbarhet till sådan grad överraska att den försva- och oförutsägbarhet där det åligger krigs- rande sidan inte ens har kommit ut ur sina herren att med sin armé vilseleda, över- tält när det sker. Det är tillräckligt att at- raska och nyttja sin armé likt en brisad tackera och få verkan i fienden innan dess vid rätt tillfälle. Den oförutsägbare age- att förberedelser för motåtgärd har hunnit rar, skapar tillfällen och initiativ samti- göras. Jomini påtalar även planeringens digt som den förutsägbare reagerar med behov av underrättelse och genomföran- sämre förutsättningar som följd. Där dets krav på en kompetent ledning. ingen har vetskap om eller inte anser sig Trots en kompetent ledning kan även behöva försvara är lämpligast att anfalla. den bli lättlurad om den inte förväntar Med ovetskap och förvirring skapar sig ett visst beslut, anser Waldemar Er- överraskning en psykologisk effekt och furth. Om ett militärt beslut även verk- rädsla hos motståndaren som enligt Carl ställs med tempo, är chansen större att von Clausewitz gör det till en egen prin- fienden blir förvånad. Hastighet och se- cip. Det finns två faktorer som utgör en kretess är ömsesidigt beroende av varan- grund för överraskning, diskretion och dra. I modern tid kan sekretess upprätt- snabbhet. Det förutsätter en stor makt hos hållas endast med betydande svårigheter. fältherren och professionalism hos styr- Varje militär plan ska utföras med högsta kan. Men samtidigt menar Clausewitz att möjliga hastighet. Tyvärr kan nutidens en överraskning sällan lyckas fullstän- beslut inte följas av åtgärder så snabbt digt på grund av hela organisationens in- som de kunde i tidigare krig med mindre terna friktioner. geografiska områden och kortare tidsåt- Om en oförutsägbar operation är lätt gång. Erfurth påtalar även att överrask- att genomföra har den mindre effekt. På ning kan åstadkommas genom ny teknik samma vis har en svårare oförutsägbar eller nya stridsmetoder. operation stor effekt mot den överraskade En ny stridsmetod genom originalitet motståndaren. Detta på grund av att en anser även John M. Collins bidra till en lätt genomförbar operation bör ses som överraskning. Utöver originalitet kan se- möjlig, trolig och således även förutsäg- kretess, snabbhet, vilseledning, desinfor- bar. Överraskningen kommer av den som mation och krigslist förändra maktbalan- ”dikterar villkoren för den andra och det sen och initiativet till stor fördel genom gör bara den, som handlar rätt”1. Följ- att bidra till en splittring och ett resultat aktligen kan motståndaren, i den överras- som vida överstiger insatsen. Att verka kande styrkans brister, finna tillfällen för mot det stora syftet och målbilden men egen framgång. även handlingsfrihet på samtliga berörda Men möjlighet till överraskning var nivåer blir därmed två viktiga delar i ett vanligare förr, utan ljud från vapen och försvar mot en överraskande attack. En- ligt Collins är det manövern och den in- 1 Clausewitz, Om kriget tellektuella farten som tillsammans med

363 disciplin möjliggör en fysisk snabbhet att framföra de gemensamt i större grup- och förmågan till att slå fienden utifrån peringar. Fysisk snabbhet ska ses i rela- optimala resursutjämningar. tion till räckvidder och reaktionstid. Det innebär att fysisk snabbhet för en ubåt Överraskningens inte behöver vara relativt snabb överhu- beståndsdelar vudtaget, då upptäcktsavstånden i vatten kan vara litet. Det faller sig således inom För att sammanfatta och konkretisera marinen att fysisk snabbhet kommer av ovanstående teoretikers idéer följer här kompetensen för varje fartyg att under åtta indikatorer som författaren funnit eller ovan ytan på det mest optimala vis utgöra kärnan i överraskning. Dessa de- undkomma eller styras i förhållande till lar är skrivna som riktlinjer för att uppnå reagerande sensorers och vapensystems en lyckad operation. räckvidder. Underrättelse Intellektuell snabbhet Underrättelse, information och naturligt- Intellektuell snabbhet faller sig främst vis sann sådan är en fördel för att kunna som befälhavarens roll i en överraskning. genomföra dels en planering och en ope- Det är en kompetens som även kan behö- ration mot ett mål. Det är en åtgärd som va innehas av flera bland dem som leder både föreligger själva operationen men trupp. I marinen är det hos varje ledande som även bör upprätthållas under striden. befattning där flera informationskanaler Detta för att ständigt ha underrättelse om möts i syfte att generera en målbild och sin fiende och vad den gör, för att själv slutligen en order mot rådande läge. Vid kunna sätta in rätt resurser på rätt plats rätt tidpunkt, ska rätt taktik mot rätt om- och i rätt tid. Det är en beståndsdel som råde nyttjas på ett tidseffektivt vis. När möjliggör tagande och bibehållande av något är på väg att gå fel kan åtgärder sät- initiativ. tas in och styrkor fördelas optimalt mot Fysisk snabbhet motståndaren. Enkelt sagt ska ett snabbt och korrekt beslut tas av chefen. På som- Samtliga tidigare behandlade teoreti- liga fartyg innebär eventuellt intellektu- ker nämner fysiskt tempo som en viktig ell snabbhet och fysisk snabbhet i stort grund för att kunna överraska en mot- samma sak. Det kan komma till att det är ståndare. Snabbheten är det som skapar en eller ett få antal individer som sköter förutsättningar i tid och rum, varför varje hela manövern och således både agerar militär plan bör genomföras i högsta möj- för fysisk och intellektuell snabbhet. liga hastighet. Den fysiska snabbheten skapar förutsättningar till tagande och Vilseledning vidmakthållande av initiativ. Utifrån Vilseledning handlar om att ge motstån- motståndarens rörelse kan anfallande daren felaktiga uppgifter om verksamhet. styrka ställa sig i en fördelaktig position Det är att aktivt visa på och underrätta av inkommen underrättelse och därefter om en anfallstaktik och få motståndare en möjliggjord snabb manöver. För sol- till att reagera på densamma. Det medför dater kan det innebära att springa snabbt, i sin tur att motståndarens resurser kan för marinen gäller bland annat snabbt komma att tunnas ut för det faktiskt in- manövrerade fartyg och kompetensen för tressanta området eller tiden för anfall.

364 Resultatet blir en tidsvinst som står i för- av fienden om den inte vet var anfallande hållande till vilseledningens omfattning. styrka är. Vilseledning bör endast nyttjas i större Originalitet operationer där det finns begränsade resurser hos motståndaren relativt egna En unik aktion är svår att förvänta sig. styrkor. Om en vilseledning skulle äga Men en svår aktion kan också spegla en rum inför en mindre men ändock över- oförutsägbarhet med dess komplicerade raskande operation mot en relativt stark manövrar och genomförande, varpå den motståndare, skulle det kunna innebära ses som nästintill omöjlig. Båda fallen en kontraproduktiv väckning av de an- syftar till att skapa förutsättningar där nars ovetande stridskrafterna. motståndaren inte ser anfallet som möj- ligt eller rimligt; vilket gör att oförutsäg- Professionalism barhet faller inom ramen för originalitet. Professionalism bör ses som det som Originalitet är följaktligen en oförutsäg- möjliggör anfallarens förmåga till att bar aktion där enbart anfallande styrka utöver överraskning även kunna slå mot vet vad som komma skall. en motståndare. Det innebär bland annat Fördelaktiga omständigheter att styrkan är samövad, disciplinerad och Fördelaktiga omständigheter går i viss innehar ett gott stridsvärde så att preci- mån att kopplas till krigskonst och in- sion och ett gott omdöme kan upprätthål- tellektuell snabbhet där en befälhavare las en längre tid. Inom marinen kan det lyckas med en överraskning på grund av innebära att varje operatör inom en enhet att den har förmågan att nyttja rådande har full koll på sitt eget ansvarsområde, omständigheter till sin framgång. Det kan är disciplinerad över hela passet för att däremot inte förbises helt att det kommer inte missa något samt i kondition till att att finnas omständigheter som inte går att genomföra en längre korrekt motåtgärd påverka som innebär en fördel för någon mot en eventuell motståndare. part i ett krig, även kallat tur. Diskretion De historiska händelserna Diskretion är förmågan till att förbli oupptäckt i alla informationskanaler. Låt oss nu förankra och värdera varje in- Det kan handla om att radaranpassa ett dikator på krigshistoria, 8 lyckade och 2 fartyg eller skydda utrustning från att misslyckade attacker. Det som har stude- inte läcka information. Likväl ska egen rats i valda historiska händelser är utfallet personal hållas underrättad om endast av en överraskningsattack och inte upp- det absolut nödvändigaste inför en över- såtet till att uppnå detsamma. Härefter raskningsoperation. Om en operation inte presenteras de historiska fall som indika- har förutsättningar för att hållas hemlig torerna har värderats utifrån. Med hänsyn är det av stor vikt att tiden till operatio- till antalet presenteras inte händelsernas nens genomförande minskas innan mot- historia i sig, men finns att vid intresse ståndaren hinner reagera för motåtgärd. läsa i artikelns originaldokument. Diskretionen är det som möjliggör ett • Striderna i Svarta havet 1853 dolt uppträdande, manövern möjliggör • Rysk-Japanska kriget, Port Arthur initiativet och en konstant överraskning 1904

365 • Tysklands anfall mot Falklandsöarna, Port Stanley 1914 • Scapa Flow 1939 • Taranto 1940 • Pearl Harbor 1941 • Malaya 1941 • The Doolittle Raid 1942 • Dagen-D 1944 • Falklandskriget – Ar- gentinas offensiv 1982 Slutsatser Av arbetet i sin helhet kan vi summera en del slutsatser. En slutsats är att den ifrågasatta principen är en sanning inom den marina arenan. Det finns tydliga återkommande indikatorer som överensstämmer både med teoretiker och händel- ser, vilket intygar princi- pens applicerbarhet på den marina arenan som därpå infriar arbetets syfte. Således finns det möjlig- het att även fortsatt utbilda officerare med åtminstone Jimmy Doolittles självbiografi i vilken hela hans inspi- överraskning som en prin- rerande karriär återges inklusive raiden mot Japan. Bo- cip. Det innebär att studien ken rekommenderas till läsning av TiS redaktör. skiljer sig från tidigare forskning och på- tat i de valda fallen. Det finns en möjlig- visar att i alla fall denna princip stämmer het att vilseledning inte är intressant i ett överens med aktuella konflikter och såle- överraskande offensivt mindre anfall där des inte behöver utvecklas i någon större motståndaren har möjlighet att sätta in omfattning. Dock finns det delar som kan resurser över hela aktuella försvarsområ- ha spelat ut sin roll inom vissa omstän- det. I mindre operationer är det bättre om digheter. motståndaren inte vet att en våldshand- Vilseledning har, med ett undantag för ling ska ske; istället för att den är beredd Dagen-D, inte haft någon större inverkan på att försvara sig, bara inte med vetska- på överraskningar av vad historien berät- pen var.

366 I en fortsatt analys är det nämnvärt att och Rysk-Japanska kriget vittnar om lik- samtliga lyckade planeringar och opera- nande resultat men i olika medium. Flyg- tioner innehar underrättelse som innebär planen i Pearl Harbor och slagskeppen i en fördel för anfallande styrka. Detta Rysk-Japanska krigets visar på vikten av återfinns mindre i sammanställningen att mobilisera sig till egen fördel. Relativt av teoretikernas syn. Det kan eventuellt motståndarens räckvidder måste anfal- spegla den mer komplexa striden i dagens lande styrka uppföra på ett tidseffektivt samhälle där det är skäligt att tro att en vis för att kunna agera och bibehålla ini- planering av en operation är lika viktig tiativ innan den faktiska våldshandlingen som själva genomförandet, som det även sker. går att finna i fallet Scapa Flow. Intellektuell snabbhet och The Doo- Det kan tyckas vara en självklarhet att little Raids snabba agerande på ändrade inte anfalla en motståndare när vetskapen omständigheter vid upptäckt är även här om dess förmåga eller läge är bristfällig, ett typexempel men nu på hur intellektu- men de båda misslyckade anfallen Ma- ell snabbhet kan arta sig. Beslutet om att laya och Port Stanley 1914 bevisar att så med planen lyfta tidigare än planerat var inte alltid är fallet. I Falklandskriget 1982 onekligen vågat, men det möjliggjorde där Argentina som överraskande part en- också överraskningen som annars hade dast besatt underrättelse om motstånda- kommit en dag senare som var när Japan ren samt en betydligt bättre fysisk snabb- väntade sig. Men även befälhavarna un- het relativt motståndarens räckvidder der landstigningen vid Normandie visade gick själva anfallet bra. Det är förvisso prov på intellektuell snabbhet när deras så att styrkornas numerär spelar en stor handlingsfrihet och initiativförmåga vi- roll, då försvarande styrka på öarna när sade vägen till framgång. anfallet skedde var nästan obefintliga i Professionalism återfinns föga förvå- sammanhanget. Det innebär att det är in- nande, då det kan anses vara en förut- tressant att försvara det territorium som sättning för att gå ut i strid, i flertalet av är tänkt att innehas av egen nation för att de lyckade överraskande operationerna. kunna bestrida och försvara mot en mot- Givetvis är professionalism att betrakta ståndare. Att slå fienden där den inte är, som en fördel, men det är inte nödvän- och då inte enbart i geografisk mening, digtvis det som fäller anfallande part blir en nödvändighet. Falklandskriget på- om den inte innehar. Scapa Flow är ett visar hur en anfallande styrka kan vinna exempel där diskretionen tillsammans tid och därefter själv bli en försvarande med en försummelse från motståndaren och förberedd styrka av en överraskande möjliggjorde ett lyckat anfall trots dålig operation. träffsäkerhet. Fysisk snabbhet är som samtliga teore- Fördelaktiga omständigheter finns tiker berörde viktig för att bibehålla ini- bland fem av de lyckade operationerna. tiativet och den tidsvinst som överrask- Allt från bra väder, försummelser från ningen kan ha inneburit. Ett bra exempel motståndarsidan eller andra parametrar är The Doolittle Raid där flygplanen, som har påverkat den anfallande styrkan trots upptäckt innan de lyft från hangar- till sin fördel förekommer i studien. Men fartygen, med sin snabba hastighet lycka- det kan inte alltid förväntas att försvaran- des slå mot Japan. Även Pearl Harbor de styrka ska få motstånd på annan front

367 just innan överraskningen ska äga rum, den som kommer att rädda en krigsmakt som i fallet Taranto. Omständigheterna från överraskning. Den andra delen, tek- är inte heller alltid opåkallat vunna. Pearl nisk originalitet, klargörs som tydligast i Harbor är ett fall där det krävts både be- Svarta havet där de nya bombkanonerna slutsamhet och riskvillighet för att uppnå var den enskilt största avgörande faktorn fördelarna, men i flertalet av de andra an- på utfallet. fallen är försummelse hos motståndaren Det bör ständigt finnas en ny överrask- en central del. ningsstrategi, vilket medför att också Diskretion förekommer i sju av de motståndaren förväntar sig en ny strategi. lyckade studerade fallen. På de attacker Det innebär vidare att motståndaren san- där anfallande styrka redan har vunnit nolikt är mindre beredd på den tidigare sig det försprång i tid som en överrask- redan lyckade strategin. I det åskådlig- ning kan innebära, behöver det inte läg- görs ett annat mer psykologiskt dilemma gas energi på att vara diskret i anloppet om krigföring som eventuellt är fallet i till anfall. Oavsett om motståndaren vet Pearl Harbor. I det dilemmat framträder eller inte vet om anfallet har den svårt att tankar om vilken kunskap om egen stra- återfå initiativet i striden den reagerar på. tegi motståndaren innehar och vad just Däremot i de händelser där diskretionen den tänker göra eller redan har gjort med inneburit en stor fördel, är det att anse den kunskapen för att förhindra fortsatta som något av det mest essentiella i över- framgångar från annan part. Varje befäl- raskningen. havare bör eftersträva överraskning och Originalitet och oförutsägbarheten ska därför också förbereda sig på att själv som originaliteten innebär kan förväntas bli överraskad. vara kärnan i överraskningen. Men enligt Slutligen ska överraskning ses som studien att döma var anfallet mot Port en relation mellan ett militärt handlande Arthur, Pearl Harbor och Falklandskriget från en part och för den andra parten en att förvänta sig. Det är istället motstånda- beredskap om samma handlande. Kärnan rens försummelse som ofta är nyckeln till i hela principen återfinns i försumbarhet en framgångsrik överraskning. I det läget snarare än oförutsägbarhet, där av över- handlar det mer om att välja rätt motstån- raskningens vunna tid ger utrymme för dare än taktik för att med säkerhet kunna handlande och initiativ. Ett agerande överraska. Är motståndaren naiv är det inom denna tidsram av initiativ kan möj- större risk för den att bli överrumplad. liggöra förhållandevis stor skada mot vad Den ständiga oron över att något kan som annars vore möjligt i en likaberätti- hända däremot, är troligt att det är just gad strid.

368 Ledamoten MAGNUS HAGLUND

Magnus Haglund var under åren 1986-1991 sekreterare i Kungl. Örlogsmannasällskapet och är en flitig debattör i för- svarsfrågor med marin och maritim inriktning. Debattinlägg * 2 1. Våra säkerhetspolitiska myter Många nya fakta har kommit på bordet om hur Sverige faktiskt hanterade sin sä- kerhets- och försvarspolitik under det kalla krigets tid, men ännu frodas myterna om landet, där många invånare trodde - och kanske fortfarande tror - att vi stod över Öst-väst-konflikten och att neutralitet skulle råda i händelse av krig. Det kan därför finnas anledning, att kortfattat relatera verkligheten, så som jag ser den – trots att den visar, att högt skattade svenska politiska förgrundsfigurer kanske medverkat i att vilseföra de svenska medborgarna. Vid krigsslutet var Sverige fortfarande försökte samordna det europeiska försva- lätt omskakat av att vi hade tvingats göra ret mot ett hotande sovjetiskt angrepp.1 avsteg från vår deklarerade neutralitet, Ett resultat av detta var 1948 tillkom- men vi hade klarat oss utan att bli inblan- sten av Västeuropeiska unionen, WEU, dade i det pågående kriget och det var medan en tänkt (?) Nordeuropeisk union förstås det allra viktigaste. Sverige låg förekoms av de skandinaviska försvars- oskadat i ett Europa som var svårt skadat förhandlingarna, som sägs ha initierats av kriget. I Storbritannien vann Labour- av utrikesminister Undén vid ett nord- partiet överraskande parlamentsvalet iskt utrikesministermöte i Oslo i februari 1945 och därmed hade den svenska reger- 1948 – eller var det möjligen också en del ingen sina partivänner vid makten i Lon- av den brittiska planen? Även amerika- don. Samtidigt intensifierade kommunis- narna reagerade för det kommunistiska terna sina verksamheter i det krigströtta hotet och lanserade Marshallhjälpen. Västeuropa och även i Sverige märktes detta subversiva hot, vilket bekymrade 1. Hankey-planen. Uppkallad efter chefen för den nye svenske statsministern, Tage Er- brittiska utrikesministeriets nordiska avdelning och inriktades på att om Danmark och Norge lander mycket, enligt hans dagböcker. gick med i Nato, så skulle Sverige ändå ingå i På ett mera övergripande plan ledde ett Skandinaviskt försvarsförbund med de båda det kommunistiska hotet till att britterna länderna.

369 Den svenska förhandlingsgruppen vid På ett mera praktiskt plan inleddes re- förhandlingarna om Marshallplanen, dan 1945 ett svenskt försvarssamarbete OEEC-förhandlingarna, leddes av Dag med britterna, då efterkrigsminsvepning- Hammarskjöld, som lyckades så bra med arna inleddes i våra farvatten och under detta, att även Sverige fick del av hjälpen, brittisk ledning. Hotet från Sovjetunio- trots att vi ju inte alls var krigshärjade. nen motiverade redan då samtal mellan Det politiska syftet med Marshallhjälpen den svenska marinen och den brittiska var ju å andra sidan att få fart på den eu- och man kom överens om att om det blev ropeiska ekonomin, så att den kommu- krig, så skulle Sverige svara för krigfö- nistiska offensiven under Kominforms ringen nord om latituden genom Klaipe- ledning skulle hejdas och Sverige kunde da och britterna syd om den – enkelt och förstås bidra till detta med sin helt oska- lättförståeligt! Berlinkrisen inträffade dade produktionsapparat. 1948 och det amerikanska strategiska fly- Den förstärkta försvarsberedskapen get frambaserades till baser i Storbritan- upphörde den 1 juli 1945 för den svens- nien samtidigt som vårt samarbete med ka krigsmakten, som då återgick till sin britterna hamnade i bakgrunden, då Nato fredsorganisation, som i sin tur byggde bildades 1949. Sverige ansåg sig då ha på 1942 års försvarsbeslut. Armén skul- ett strategiskt behov av att hålla an med le efter mobilisering få en styrka om 10 en Nato-anslutning, eftersom Finland ju fördelningar, tre pansarbrigader samt en fortfarande till del styrdes av en sovjetisk cykelbrigad och var ännu inte uppbyggd grupp under Zjdanovs ledning. Men vi och enbart delvis moderniserad efter er- hade ju våra försvarspolitiska kopplingar farenheterna från världskriget. Flottan till Storbritannien, som kunde förse oss var samtidigt relativt väl utformad och med modern materiel och nu, framför kunde fullfölja en femårsplan för fortsatt allt, med moderna jaktflygplan – J 28 uppbyggnad. De modernaste fartygen Vampire, J 30 Mosquito och J 33 Ve- fanns i ”första linjen” och var ständigt nom - parallellt med en import av ameri- bemannade, medan kustartilleriets när- kansk överskottsmateriel – J 26 Mustang mare hundra batterier skulle bemannas - redan från 1945. Möjligen bidrog den först vid mobilisering. Flygvapnets nära svenska återhållsamheten till att Finland trettio flottiljer får nog i det mesta anses inte drabbades av det öde som drabbade ha haft ganska omoderna flygplan. Nu Tjeckoslovakien vid Pragkuppen i slutet förbereddes ett nytt försvarsbeslut genom av februari 1948 och till att landet i stället 1945 års försvarskommitté och grundat kunde teckna ett avtal om Vänskap, Sam- på bl a ÖB-svaret 1947 som alternativ till arbete och Bistånd med Sovjetunionen, de tre lägre alternativen som kommittén VSB-avtalet, i mitten av februari 1948! beställt. Märkligt lite handlade i något Nu inleddes det kalla kriget och där av alternativen om erfarenheterna från Nato i vårt närområde hade den övergri- beredskapsårens neutralitet och vad det pande strategiska kontrollen över Öster- kunde betyda i försvarsförmågor exem- sjöutloppen, medan Sovjetunionen – från pelvis vad avsåg flygvägarna över Sveri- 1955 Warszawapakten, WP – behärs- ge i händelse av en ny stormaktskonflikt i kade hela den södra och östra delen av Europa eller hur vår importsjöfart skulle Östersjön. Men enligt den amerikanska kunna skyddas vid en sådan konflikt. uppfattningen, hamnade Sverige utanför

370 västsamordningen och trots att vi hade skedde ombord på HMS Indomitable på en operativ samordning med britterna, ett örlogsbesök i Stockholm redan i juni som i det tysta försökte få amerikanar- samma år. Vid parlamentsvalen i Storbri- na att förstå den svenska positionen. De tannien samma år förlorade Labour mak- samordningsfrågor som fanns, handlade ten och därmed minskade den svenska i mycket om gemensamma åtgärder i en regeringens möjligheter till direktkontakt konflikts inledning, medan exempelvis ministrar emellan, men det beslöts att de markoperativa frågor hade lägre prioritet hemliga kontakterna nu i stället skulle och kunde hanteras senare. Vi samord- fortsätta på försvarsgrensnivå. Sverige nade samtidigt en del frågor, som hade stod nu inför ett stort problem. Hur skulle hanterats vid de skandinaviska försvars- man kunna övertyga amerikanarna om förhandlingarna som exempel minspärr- vår västinriktning? ningen av Öresund tillsammans med I Sverige var det statsminister Erlander danskarna, luftförsvaret av Danmark och som personligen hade hållit i frågorna södra Norge med stöd av våra nya krys- om den hemliga västsamordningen, men sare, men viktigast var nu, att vi byggde efter kommunalvalen 1950 ansåg han sig upp vårt luftförsvar mot öster. Därmed behöva en medhjälpare och det blev Dag skyddade vi ju också västs baser för det Hammarskjöld som utsågs till konsul- strategiska flyget i Storbritannien mot tativt statsråd, trots att han inte ens var möjliga sovjetiska anfall. partimedlem, men mot ett löfte att få bli Med britterna hade vi alltså även fort- landshövding i Uppsala 1953, då den be- sättningsvis ett dolt samarbete och när det fattningen skulle bli ledig! Såvitt jag kan brittiske flygministern Henderson i ja- förstå, var det också Hammarskjöld, som nuari 1951 besökte Sverige, lät statminis- arrangerade och deltog i ”Halmstadssam- ter Erlander och försvarsminister Vougt talen3”, där nu den svenska säkerhetspo- honom förstå, att de bedömde att Sverige litiska situationen diskuterades med den tämligen omgående skulle bli indraget i brittiske utrikesministern Herbert Morri- en eventuell öst-västkonflikt- något som son och kanske också med statministrar- man i dag helt glömt bort! Henderson an- na i Danmark och Norge, som ”råkade” såg då att han behövde ett bättre underlag komma till Halmstad, som det sades till och det bestods av Vougt i ett hemligt pressen. PM, där det svenska försvarets planlägg- Nu gällde det för Sverige att tydligt ning, organisation och utrustning presen- framföra sin ståndpunkt för den ameri- terades! Denna PM studerades grundligt kanske presidenten Truman! av britterna2, som uppfattade att Sverige I Washington var då Erik Boheman på något sätt ändå ville vara en deltagare svensk ambassadör och hans ungdomsvän i det västliga samarbetet inom Nato, och Dean Acheson var amerikansk utrikes- den blev en grundhandling vid de in- minister och tillsammans kunde de i det formella operativa överläggningar som tysta arrangera ett möte mellan Truman och Erlander. I svenska media angavs, 2. Granskningen innebar främst, att britterna ansåg att den svenska ledningen var alltför 3. Erlander hade sedan länge en sommarstuga komplicerad, men framför allt, att logistiken var i Laxvik strax söder om Halmstad och samtalen alltför svag för att medge ett krig på djupet, som kunde lätt och diskret arrangeras på Halmstads man ansåg att man skulle föra. slott av landshövdingen Reimer Johansson.

371 Kontrollrummet i Ågestaverket, en av de reaktorer som utvecklades inom den svenska linjen. Den svenska linjen syftar på ett betänkande 1956 från 1955 års atomenergiut- redning om den civila kärnteknikens utveckling i Sverige under lång tid framåt. Rikt- linjerna angav att Sverige skulle bli självförsörjande inom området genom att satsa på en komplett svensk kärnbränslecykel baserad på inhemskt uran och tungvattenreak- torer, samt att det mesta inom denna satsning skulle stå under statlig kontroll som en integrerad del i det svenska kärnvapenprogrammet. att Erlander skulle resa till Amerika för Truman förbjudit spaningsflygning över att träffa sina utvandrade släktingar, men Östersjön 1951, då ett amerikanskt spa- det var alltså president Truman som han ningsflygplan skjutits ner av sovjetiskt skulle träffa och det gjorde han i all hem- jaktflyg, Sverige övertog uppgiften och lighet den 14 april 1952. Resultatet från det resulterade i en nästan likadan ner- mötet var, att Sverige nu kunde uppfattas skjutning i juni 1952- två månader efter som en hemlig medlem av Nato – Natos Erlanders USA-besök - då ett svenskt sig- sjuttonde medlem – som det då kallades nalspaningsflygplan sköts ner nästan på och att det försvarspolitiska samarbetet samma ställe som det amerikanska året med USA kunde starta igen – trots den innan! Och för att dölja verkligheten nå- svenska förmenta neutralitetspolitiken. got kallades incidenten i Sverige för ”Ca- Det hemliga samarbetsavtalet översändes talinaaffären” i stället för ”DC3-affären”, därefter till Stockholm för undertecknan- som kanske varit mera relevant. Sverige de och det färdiga dokumentet leverera- var nu i verkligheten ett västallierat land des i Washington i juli av Hammarskjöld. och om detta rådde inga som helst tvivel i Ett allvarligt tecken på den svenska Sovjetunionen, men de svenska medbor- medgörligheten var kanske att, eftersom garna ställdes utanför denna insikt. Det

372 var bara en inre krets i den socialdemo- slutet 1958 hade vi redan och olyckligtvis kratiska ledningen, som kände till detta fått ett politiskt beslut om hur försvarsan- – alla blivande försvarsministrar – men, slaget skulle fördelas procentuellt mellan framför allt, fick inte utrikesminister försvarsgrenarna och även denna märk- Östen Undén någon orientering om verkliga försvarspolitiska låsning har vi ärvt ligheten. vidare till våra dagar! Självklart kunde En mycket stor försvarspolitisk föränd- inte ett försvar mot ett stort kärnvapen- ring inträffade då Brezjnev 1960 beslöt, slag planeras med hjälp av FPE-systemet, att bygga upp den sovjetiska kärnvapen- som ju egentligen mest byggde på att förmågan till en nära nog orimlig nivå. olika operativa inriktningar skulle kunna Man kan kanske tycka, att detta beslut jämföras kostnadsmässigt och egentligen på något sätt skulle påverka den svenska mest förorsakade en alldeles orimlig pap- försvarspolitiken, men det gjorde det persproduktion. Det skulle ju behövas en egentligen inte alls. Vi hade vid försvars- annan eller ny politisk inriktning, men beslutet 1958 bestämt oss för att tillverka en sådan uteblev och försvaret fortsatte egna taktiska kärnladdningar, men den därför att planera ett konventionellt för- interna opinionen inom det socialdemo- svar mot ett konventionellt angrepp och kratiska partiet blev så stark, att beslutet alla tankar om hur kärnvapenhotet skulle bara föll bort – trots att den tilltänkta kunna innebära och hanteras doldes mest försvarsplanen byggde på att vi skulle i kommande försvarsberedningars inle- kunna sätta in atombomber mot sovje- dande texter och inte alls i avvägnings- tiska utskeppningshamnar. Tidigare hade eller inriktningsbesluten och medförde den sovjetiska planeringen för ett krig i inga tydliga förändringar i uppbyggna- vårt område och mot oss sannolikt om- den av vårt försvar, som ju till stor del fattat ett ganska spritt första försök med till och med fortfarande byggde på att en trupp ilastad i snabba örlogsfartyg mot ett mobilisering skulle kunna genomföras tio-tal svenska hamnar utefter hela Öster- innan kriget bröt ut och inte alls på den sjökusten, efter det att man överraskande verklighet som Sovjetunionens planer hade besatt det demilitariserade Åland. innebar. Från mitten av 1960-talet gällde nu något Nästa säkerhetspolitiskt viktiga be- betydligt svårare, för nu skulle det sov- sök i Washington genomförde Erlander i jetiska anfallet västerut – inkluderande slutet av mars 1961, då president John F mot Sverige – genomföras först efter Kennedy besöktes. Då hade den interna en överväldigande kärnvapeninsats mot striden inom den svenska socialdemo- större städer samt mot flyg- och marinba- kratin om svenska atomvapen hanterats ser. Man kan ju verkligen fundera om det mycket skickligt av den nye medhjälpa- fanns något sovjetiskt behov av att efter ren, Olof Palme, som hade lyckats ena de en sådan insats ”invadera” Sverige, som olika parterna kring en handlingslinje, ju då mest skulle vara en rykande ruin- som i praktiken betydde, att de svenska hög. kärnvapen, som var en del av 1958 års Dessförinnan hade vi dessutom impor- försvarsbeslut, tills vidare inte skulle terat ett ”programbudgeteringssystem”, framställas alls. Det betydde att Sve- FPE, från USA och ambitionen var säkert rige därmed i praktiken anslutit sig till riktig och rimlig, men med försvarsbe- att hejda kunskapsspridningen och till-

373 verkningen av kärnvapen; något som då förstå och inte har någon större drag- var mycket prioriterat av amerikanarna. ningskraft på våra försvarspolitiker, som Som tack för att Sverige avstod från att därför mest hanterar industrifrågor och ”sprida” kärnvapen, erbjöds landet i stäl- lokalt intressanta projekt i den egna val- let att vi skulle få skydd på samma sätt kretsen och inte våra faktiska förutsätt- som ”alla andra Nato-stater”, som det ningar för ett rimligt och bra nationellt råkade stå på något ställe! Och troligen försvar. Om man föreslår någon föränd- orienterade Erlander samtidigt Kennedy, ring, så blir svaret mycket ofta: ”Vad ska om överenskommelsen från 1952 och om du ta bort i så fall?” det dubbla budskapet bakom vår offent- Men nu har vi all anledning – el- ligt uttalade neutralitetspolitik. ler kanske till och med skyldighet – att Med dolda förutsättningar och lås- modernisera landets försvarspolitiska ningar som dessa, är det kanske inte så inriktning och inte bara bygga vidare på underligt att försvarspolitik är svår att gamla låsningar och myter.

2. Krigsvetenskap? Det är flera intressanta försvarsfrågor, som kommit upp i diskussionerna under sommaren. Tyvärr innehåller de ofta ambitiösa inläggen inte den framåtsyn, som jag tycker att de borde ha, men framför allt – och som man dessvärre gjort i Sverige sedan 1960-talets inledning – saknar jag alla funderingar eller slutsatser rörande en eventuell användning av kärnvapen. Man ”glömmer” fortfarande, att kärnva- peninsatser är en viktig del av en rysk doktrin och det handlar alltså inte enbart om det konventionella kriget, som vi ju studerat under en större del av det kalla kriget och som vi, märkligt nog, gjorde i våra studier under det kalla krigets huvuddel. Då ansåg vi oss också kunna ställa försvaret på krigsfot i ett angrepps inledning, vilket sannolikt inte hade varit möjligt alls efter mitten på 1960-talet, då ju det stora sovjetiska angreppet västerut – inkluderande Sverige – planerades ske just efter en inledande, mycket omfattande, kärnvapeninsats. Även om det redan då fanns bedömare om vår alliansfrihet och om vi vill och även i Sverige, som hade en bättre insikt i kan upprätthålla den under olika förut- krigets verkliga omfattning, så kunde för- sättningar – fred eller krig. Det finns ju stås denna angreppsform knappast läggas flera aspekter på detta, men vi tillhör ju till grund för vår FPE-dominerande för- faktiskt EU, vars försvarspolitik främst svarsplanering, som det då fungerade och är inriktad på verksamheter under det som det troligen fortfarande gör! Vi har som kallas för fredsförhållanden och som alltså ett behov av att ta ett steg tillbaka syftar till att vi tillsammans ska möta och tänka efter lite bättre, än att bara fort- de säkerhetshot som kan riktas mot vårt sätta med den föråldrade planeringsmo- samhälle redan i dag och i form av ter- dell, som ju ofta finns i bakgrunden – inte roristaktioner av olika slag. Det är väl minst då avvägningsfrågor debatteras. också i det perspektivet man främst bör En annan fråga, som i hög grad va- se Lissabonavtalets bestämmelser för rit aktuell på senare tid, handlar förstås den gemensamma försvars- och säker-

374 hetspolitiken. Och om vi, å andra sidan, strategisk tankebana kunde ju handla om skulle uppfatta tydliga ryska förberedel- att vi i dag ska ha och använda de resurser för ett anfall västerut och att vi då ser, som vi anser oss behöva för att upp- skulle bedöma oss stå inför ett krigshot, rätthålla en rimlig säkerhet för vårt land så borde vi förstås snarast och öppet gå och för våra medborgare och inte för att med i Nato. Vi kan ju föröva praktiskt ta- möta ett möjligt, framtida konventionellt get hur mycket som helst med Nato redan angrepp av en ”angripare”. Därutöver i dag och så att en eventuell anslutning bör förberedelser ha gjorts för att kunna mest blir en formell fråga, om den dagens möta de påkänningar, som vi bedömer skulle inträffa. oss behöva kunna möta inför en mera Man kan också sympatisera med flera kuppartad aktion mot landet. Detta kun- debattörers synpunkter om att vår nade kanske innebära, att vi skulle skapa tionella underrättelsetjänst, som borde ett nytt och fungerande samhällsförsvar, förstärkas – eller skulle man kanske in- som grund för vår säkerhet i bredaste be- ledningsvis slå samman de underrättelse- märkelse. delar som vi ju faktiskt redan har – om än • Frivillig tjänst i försvaret – gärna med under olika myndigheter? Under det kalla högskolepoäng för de som tjänstgjort kriget fick ju den militära underrättelse- kanske fem år? tjänsten dölja eller begränsa sina väst- • Verksamheter i samhället på kommu- kontakter av förment neutrala skäl, men nal eller regional nivå som behöver detta skäl föreligger knappast längre och förstärkningar då och om påkänning- vi skulle nu kunna etablera en samlad, arna i samhället blir för stora? Varför nationell underrättelsetjänst i stället, för inte beredskapsbrandmän att kalla in de delar, som nu finns spridda på andra vid stora olyckor och bränder? myndigheter, där det ju ofta finns en klar kompetens på området. • Och varför inte personal i form av Hur ska då vårt försvar utformas och frivilliga ”anhöriga” i äldreomsorgen vad ska målet för verksamheten vara idag eller ”Lugnagatanverksamheter”? och med dagens säkerhetspolitiska för- Extrapoliser? Samhället – staten, re- utsättningar? Ska försvaret fortfarande gioner och kommuner – har ett om- byggas upp för att kunna möta ett alltmer fattande behov av frivilliga. Varför osannolikt konventionellt angrepp eller inte bygga upp samhällsförsvaret för att stärka vår säkerhet redan i dag och med detta för ögonen? därigenom söka motverka en eventuell För de mera försvarsnära uppgifterna eskalering av de konfliktanledningar, kunde en första ambitionsnivå exempel- som ju ändå berör oss och vårt närområ- vis innebära ett rimligt skydd mot kränk- de? Vi kanske borde fundera på ett annat ningar och incidenter såväl på marken, i sätt på landets säkerhet än vi gjort tidiga- luften och till sjöss. Förband för sådana re? FPE- systemets olika krigsfallsstudier uppgifter bör ständigt finnas insatsbe- blir alltmer obsoleta – inte minst därför redda och rörliga. Kanske kunde några att de oftast bygger på att en angripare användas som grund för en uppbyggnad tillämpar ett västerländskt logiskt tänke- för verksamheter på vid högre konfliktni- sätt inför sitt anfall mot Sverige. våer. Det är ju en slags första markering En ny – och förhoppningsvis bättre - av att staten Sverige finns!

375 Om vi dessutom tar bort det mesta av Vårt försvar ska alltså i första hand den byråkrati, som byggts upp av vår verka för vårt lands egen säkerhet. Det försvarsplanering de senaste 50 åren, så ska aktivt och redan under fredsförhål- skulle kanske en anslagsnivå på 2 % av landen kunna användas för att möta de BNP räcka till många kompletterande re- konfliktanledningar, som kan finnas i surser så att vi kan möta säkerhetshot mot vårt närområde och som kan hota vår sä- vårt samhälle på högre nivåer på ett bra kerhet eller orsaka någon form av eska- sätt och också till att bygga ett mera om- lering av dagens hotnivåer. Därmed kan fattande tröskelförsvar och som kan kal�- vår och våra grannars framtid säkerstäl- las in redan under fredsförhållanden. En las. Detta innebär samtidigt att vi har ett hel del av denna byråkrati skapades för behov av att samarbeta med våra grannar övrigt en gång i tiden för att militära che- för att stärka vår gemensamma säkerhet. fer inte skulle få samverka med våra sam- Grunden för vårt försvar bör vara att arbetspartners i väst och den begräns- vi alltid och redan i dag ska kunna ningen finns ju inte längre. Det betyder upprätthålla vår nationella suveräni- att våra försvarsgrenschefer skulle kunna tet i luften, till sjöss och på marken. återuppta sina traditionella uppgifter om de återuppsattes och kompletteras med en Inledningsvis handlar detta om att vi för fjärde – ett cyberförsvar. ÖB-funktionen att detta behöver ett fungerande under- är ju också antikverad och mest ett arv rättelse- och ledningssystem, som har från förr och ett ”omtänk” kunde inne- förmåga att följa verksamheter kring bära att ÖB ersätts med en ”Generalin- våra gränser och kunna leda insatser mot spektör”, placerad i Försvarsdepartemen- kränkningar och helst innan de inträffar tet som direkt militärpolitisk rådgivare eller blir akuta. åt regeringen. Dagens högkvarter skulle För denna mycket grundläggande för- då kunna läggas ner och ersättas med måga måste vi ha resurser för ett täck- en operativt inriktad insatsledning, som ande incidentförsvar, som ständigt kan arbetar direkt under försvarsdepartemen- hävda vår suveränitet i luften, till sjöss tet, så som man exempelvis har anordnat och på marken. Detta är också ett folk- sin ledning i Tyskland. rättsligt krav på oss som suverän stat. Ett annat synsätt alltså! Och med en Därutöver behövs ett hemvärn med en ledning som kan fungera redan i dag och god krisberedskap, som kan fungera vid på dagens konfliktnivå. Skulle vi sedan olika typer av krissituationer som uppstår anse oss behöva flera och större resur- i ett alltmer komplicerat samhälle. ser redan nu i fred, så skulle det förstås Förband och kapaciteter, som kan ta en kunna tillkomma efter särskilda och rim- betydande tid, att sätta upp, måste också liga politiska beslut. Med en helt annor- redan här övervägas och förberedas, som lunda synen på landets försvar skulle vi exempelvis markstrid i sammansatta för- förhoppningsvis kunna freda oss – själva band – eventuellt även helt eller delvis an- eller tillsammans med våra partners, för skaffas – exempelvis markrobotsystem, någon trovärdig avskräckning har vi nog luftvärnsrobotar med viss räckvidd och inte kunnat bestå med själva de senaste ubåtar. Vid överväganden rörande denna femtio åren, även om det tydligen finns kategori av resurser, bör särskilt beaktas folk som tror så. om de också kan vara användbara för

376 uppgifter på lägre konfliktnivåer. och från Gotland och Bottenhavsham- Nästa nivå borde vara en rimlig för- narna. måga att kunna möta lågnivåangrepp Detta innebär, att handelsfartyg ska enligt de riktlinjer som anges i EU sä- kunna eskorteras och skyddas mot över- kerhetspolitiska riktlinjer från 2003 raskande insatser från flyg, båtar, över- och i EU strategi för sjöfartsskydd från vattensfartyg eller ubåtar så att inte civil- 2014. samhällets funktioner inte stoppas. Det För uppgifter på denna nivå krävs även behövs därutöver en betydande bevak- en tillgång på sådana markförband, som nings- och försvarsfunktion i våra större främst kan avvärja terroristangrepp mot hamnar. statsledningen eller på andra håll i landet Här ungefär på denna nivå kan vi anse, och som kan förstärka eller ersätta poli- att det svenska försvaret borde finnas sen vid sådana angrepp; möjligen i form idag av gendarmkompanier. Vid ett befarat allvarligt krisläge För internationella säkerhetsåtaganden snabbt kunna bygga upp ett tröskel- kan det därutöver behövas en tillgång försvar för att tydligt förhindra någon på beredskapsförband (bataljoner), som form av strategiskt överfall. snabbt kan organiseras för insatser en- Vid en allvarlig kris i vårt närområde ligt FN eller EU önskemål. Sådana för- bör ett Nato-medlemskap aktualiseras. band kan omsättas i ett löpande system För denna nivå behövs det en rimlig till- och antalet enheter kan anpassas efter det gång på reservistbemannade förband, aktuella säkerhetspolitiska läget och även som snabbt kan organiseras och sättas in; för en beredskapshöjning inom landet, eventuellt kan en omskolning då ske, om om så bedöms behövas. Efter tjänstgö- så anses behövligt. Bedömningsvis skulle ring krigsplaceras sådana förband och de ett antal beredskapsbataljoner då snabbt borde kunna kallas in vid en beredskaps- kunna markera en nationell beredskaps- höjning. höjning exempelvis på Gotland, I östra Därutöver bör det finnas tillgång på Svealand/Uppland, i Skåne, på Västkus- fartygs- och flygenheter, som kan fung- ten och i norra Norrland. Något eller någ- era vid internationella operationer; even- ra av dessa förband kan med fördel vara tuellt efter enklare modifieringar. För en amfibieförband eller helikopterburna. För inledande anpassning till EU strategi för deras understöd borde en tung markmåls- sjöfartsskydd kunde en fartygstyp med robot tas fram. längre uthållighet och transportkapaci- För denna nivå behövs även ett större tet anskaffas – patrullfartyg. En sådan antal luftvärnsrobotförband som skydd fartygsklass kan bli ett gemensamt ”EU- av våra flyg- och marinbaser samt av riks- projekt”, som vi inleder i Sverige! I denna ledningen. nivå bör även ett cyberförsvar organiseras som en självständig försvarsgren in- Även denna nivå bör vara förberedd i riktat på samhällets skydd mot angrepp dagens säkerhetspolitiska situation. via nätet o likn. Om hotet inte kan avvärjas genom en Kunna skydda sjötransporter längs tydlig beredskapshöjning. vår kust i ett krisläge – inte minst till I den här nivån ungefär borde ett öppet

377 svenskt-finländskt Nato-medlemskap vara rimligt. Samtidigt bör en markerad beredskapshöjning ske för hela samhäl- let. Kanske några beredskapsutrymning- ar borde planeras för särskilt hotade or- ter? Överraskande kärnvapenanfall kan ju befaras mot exempelvis Stockholm, Göteborg, Karlskrona, Boden, Ronneby. Försvarsoperationer inleds i samverkan med Nato för att möta ett hot om väpnat angrepp mot oss själva eller i form av hybridkrigföring (”små gröna gubbar”) mot någon av våra grannar; främst Finland, Estland, Lettland eller Litauen. Även på denna nivå bör vi i det längsta verka aktivt och för att undvika att kärn- vapen kommer till användning. Ett nytt synsätt behövs för vårt sätt att bygga vårt försvar – inte i främsta hand för att möta en definierad angripare, utan för att kunna verka för en fortsatt fredlig utveckling i vårt närområde.

378 Debatt

Genmäle/kommentarer på anförandet ”Försvarsförmåga på villovägar” Ledamoten Niklas Wiklund utvecklar i sitt inträdesanförande i Kungl. Örlogsman- nasällskapet (TiS 2/2016) sina tankar runt påverkansfaktorer på vår försvarsför- måga under de senaste decennierna. Ett av dessa områden är ”militära utvecklingsprojekt” och här vill jag framföra några tankar efter nästan 40 år inom området marin materielutveckling och marint underhåll. Inledning Ledamoten Niklas Wiklunds inträdesanförande i förrförra numret av TiS (nr 2/2016) är en utmärkt och mycket klargörande redovisning av delar av bakgrunden till den situation som vi befinner oss i avseende vår försvarsförmåga. Jag vill här inledningsvis tacka för anförandet och välkomnar den klartext som användes för att beskriva de faktorer som lyfts fram. Ingen kan tvivla på skribentens förmåga till överblick och ärlighet i framställningen. Mer av detta så kunde måhända situationen varit en annan än dagens. Framförandet utmynnar i, med milda formuleringar, förslaget att ”Kostsamma utvecklingsprojekt måste undvikas. Försvarsförmåga, låg kostnad och hög leveranssä- kerhet måste vara vägledande”. Förslagets senare del kan nog ingen invända mot men att undvika ”kostsamma utvecklingsprojekt” anser jag förtjänar en vidare diskussion, inte minst mot bakgrund av vår reella förmåga till marin utveckling i framtiden. Min uppfattning är att resurskrävande materielutveckling tyvärr är en oundgänglig kompo- nent för att skapa förstklassiga marina förmågor. Det är min förhoppning att dessa frågor får det utrymme de förtjänar inom sällska- pets arbete och att denna inlaga ses som en välvillig inledning härvid. Något om stora projekt Det saknas inte exempel på stora projekt som visat sig spräcka planerade kostnads- och tidsramar. Anförandet exemplifierar detta med några svenska militära projekt men detta fenomen är ingalunda isolerat till den militära arenan. Broar, sjukhus, tågtunnlar och tunnelbanelinjer är närtida svenska civila exempel och utomlands finns som bekant åtskilliga fler. I den bästa av världar så skulle svenska militära projekt visa sig vara bättre än genomsnittet men jag misstänker att det inte är så. ”Vi” är nog ungefär lika bra (eller dåliga) som andra aktörer. Jag vet att det finns en omfattande forskning om anledningarna till dessa avvikelser i tid och/eller kostnad och de främsta skälen brukar sägas vara vaga/glidande målsättningar men jag tror att en del finns att finna även i hur det mänskliga psyket fungerar (även på militära projektledningar). Om detta kan man

379 HMS Härnösand, en av fem Visbykorvetter på övning i norska vatten. Foto: Stefan Järkeborn, Försvarsmakten läsa exempelvis i ”Tänka snabbt och långsamt” av Daniel Kahneman1. Där belyses även varför man ofta i det längsta undviker att avbryta projekt som inte är bärkraftiga utan att, likt vid ett pokerspel, ”kastar bra pengar efter dåliga”. Visby-projektet Våra korvetter av Visby-klass framställs i anförandet som dyra, sent levererade och funktionellt likvärdiga med övriga korvetter i flottan. Att vi bara fick fem korvetter har sina särskilda mycket speciella skäl men man bör veta att projektets utgångspunkt var att ÖKA förmågan på fartygen. Man hade i förstudiearbetet i projektet konsta- terat att en allt större andel av budgeten för ytfartygsprojekt historiskt tvingades in- vesteras i system för eget fartygs överlevnad i konkurrens med offensiv förmåga för bekämpning av fienden. Detta kulminerade i Göteborgskorvetterna som bl.a. försågs med ett mycket omfattande och dyrbart luftförsvar. Denna trend ansågs behöva brytas och smygtekniken visade sig kunna bidra till bl.a. detta. Utmaningarna för teknik och användning bedömdes vara så stora att ett separat testfartyg, HMS Smyge, byggdes och användes för utprovning av delsystem och för att få erfarenheter av hantering av smygfartyg både användarmässigt och taktiskt. Erfarenheterna matades in i VISBY- projektet och min uppfattning är att detta visade på stor projektrisk-medvetenhet från projektledningen. Min uppfattning är att vi nu har fem korvetter i absolut världsklass som vi inte skulle haft utan den utveckling som skett.

1, ”Tänka snabbt och långsamt”, D Kahneman, ISBN 978-91-7503-242-9

380 Något om tekniska prestanda och kostnader Militär materiel med tekniska prestanda i världsklass uppstår genom målmedveten och kompetent utveckling under lång tid. Den görs av organisationer som har resurser och personal som får genomföra kontinuerligt arbete inom aktuella teknikområden och där det finns förståelse för att utveckling inte alltid sker rätlinjigt och utifrån en fix tidsplan utan att det ibland går fel. Anser man sig inte ha råd med prestanda i världsklass så får man hålla till godo med det som leverantörer på världsmarkanden kan och vill sälja. Detta medför sannolikt ofta fullt fungerande materiel men prestanda ligger på en lägre nivå och, kanske väl så viktigt, inte satta utifrån våra svenska krav och förutsättningar. Den utveckling av stridsfartyg jag har deltagit i har alltid syftat till att ge våra fartyg rejäla fördelar i duellsituationen och maximal handlingsfrihet i andra situationer. Det uppnås bl.a. med tekniska prestanda i världsklass. Det delas som bekant inte ut några silvermedaljer i dueller. Att organisera sig för och att utveckla militär materiel i världsklass kostar mer pengar är att köpa MOTS (Military equipment Off-The-Shelf) materiel. Jag tror att vi är ovana på, på gränsen till blinda för, att se ”tillgångssidan” som finns som en följd av teknisk utveckling. Det finns bra stöd för att anse att betydande spinn-off-effekter uppstår i form av kunskaper som är tillämpbara inom andra områden för Sverige. Ett exempel på detta är att JAS-utvecklingen sägs ha genererat värden motsvarande dubbla de synliga kostnaderna för Försvarsmakten. ”Och vi har fått ett nytt flygvapen på kö- pet” (Sagt vid disputation för en doktorsavhandling om JAS-projektets kostnader) Avslutning Som framgår så förespråkar jag att vi även fortsatt investerar de medel som erfordras för att driva en mycket ambitiös stridsfartygsutveckling i Sverige. Att utarma vår för- måga ytterligare skulle leda oss till en situation där marknaden bestämmer hur våra fartygsförband ser ut och dessas prestanda kommer att vara lägre än de som erfordras för framgångsrik strid. Detta är en utveckling jag inte vill se i min flotta.

Lars Rydén Mariningenjör, kommendörkapten, ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

381 Now available for the commercial and leisure marine market, the Cerberus Diver Detection Sonar provides added protection by detecting threats from underwater Terrorist threat at highest level for years The ATLAS ELEKTRONIK UK (AEUK) Cerberus system is a portable high resolution Diver Detection Sonar (DDS) system for the detection, identification and tracking of underwater targets. Its high performance is based on technology developed from torpedo and mine-countermeasures research and it is also the world’s most compact and lightweight unit of its kind. The system has been developed to counter the ever increasing threat of offensive terrorist, military or paramilitary forces, specifi- cally divers, swimmers, underwater Swimmer Delivery Vehicles (SDVs) and Unmanned Un- derwater Vehicles (UUVs). With 360° underwater coverage, Cerberus has a surveillance range of 1200 metres, with reliable diver detection ranges up to 900m. According to AEUK this surveillance area of over 4.5km2 outclasses rival systems of a similar size. The unit is deployed either on the seabed, from a vessel by its cable or on a dedicated sonar hoist or can be either pier/jetty mounted. There are copper or fibre optic cable options to suit installation type. The working principle is simple. The Sonar Head transmits and receives high-frequency active pulses in the frequency range 70kHz to 130kHz. The echoes are processed to distin- guish seabed clutter, debris and fish shoals from targets of interest such as divers and SDV’s. The threat tracks are displayed on a map, which shows the track history and last known position, along with course, speed and target type. Automatic audio and visual alarms are used to alert the operator, so they do not need to constantly monitor the display. One-man portable unit The standard Cerberus DDS comprises just three main components – a sonar unit, cable and a Power Supply and Processing Unit (PSPU). This unit hosts the system operating software, processing the sonar data and providing an operator display, with a standard interface to export track information to any 3rd party navigation or security system. The sonar head features a number of innovative developments including miniaturised electronics and leading edge 1-3 composite transducer technology. This creates a unit of exceptional performance, weighing just 24kg and measuring only 30cm diameter by 40cm tall, requiring only one person to deploy, recover or move it. When cable suspended, the deployment depth can be easily adjusted to optimise sonar performance. An integrated compass provides automatic correction for any sonar head movement once deployed. Ports and harbours too AEUK produces a variant of the Cerberus system modified for permanent installation on a Hela detta uppslag är en annons från ATLAS ELEKTRONK UK Ltd sea bed or mounting on a jetty, providing en- during port or harbour protection. The system is expandable enabling the user to network multiple sonars, providing extended security coverage and interface to other parts of an integrated security system. These reliable permanent systems have been operational for a number of years now, providing peace of mind and security for their operators all around the globe. Advanced processing techniques, simple GUI Cerberus GUI showing diver being tracked Intuitive command software provides the user interface to a number of carefully designed, easy to understand sonar and tracking displays. The use of leading classification and tracking algorithms generates reliable, automatic target detection and classification as well as robust target tracking with a low false alarm rate. A visual intruder alert is provided along with an audible alarm and classification of the target; all of these features have the benefit of reducing operator work load and manning levels. Operating in a complex underwater environment presents many challenges for sonars, including noise from waves, marine life, shipping, civil works and plant as well as underwater acoustic reflections. This background noise can generate “false targets”: underwater targets that do not exist. One of the biggest challenges is reliably detecting valid targets whilst avoi- ding false targets. Cerberus achieves this through a combination of high power levels, wide acoustic bandwidth and sophisticated tracking algorithms that are able to process over 2000 simultaneous tracks per sonar ping. Detection, localisation, tracking and classification During this process the consistency, movement and echo level of the target is monitored over a number of pings to identify and discriminate between seabed debris and underwater features: flotsam, fish, ship wakes, marine mammals and diver and other defined threats. Providing the means to give the operator a robust classification of the target type. This makes even the most determined evasion tactics by experienced divers a wasted effort as the classi- fier works on literally thousands of comparison points to determine whether the target being tracked is man-made and demonstrating a purpose. Global Naval heritage and support The system has been designed to satisfy the very stringent requirements of Navies all over the world, including the German Navy who have selected Cerberus to protect each vessel in their new F125 frigate class. The system has been sold to a significant number of other government customers since its introduction in 2011. These include portable systems for ship protection, as well permanent installations around navy bases, critical infrastructure and private residences. The customers’ identities are confidential, a level of discretion that AEUK is well used to exercising as a major defence contractor. Many customers also requi- re through life support and AEUK is uniquely placed to provide a bespoke set of in-service support packages tailored to meet most requirements and budgets from basic online support to comprehensive 24/7 support from a dedicated customer service manager. ATLAS ELEKTRONIK UK Ltd [email protected]

Hela detta uppslag är en annons från ATLAS ELEKTRONK UK Ltd 384

POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Engevall Junibacken 9 135 54 Tyresö