VÄSTERNORRLANDS IDROTTSARV Medlemstidning för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Nr 16 - Årgång 4 - Juni 2015

Släda IP

Torbjörn Fälldin och Gertrud Kamp

Sundsvalls Ridklubb 70 år

Innehåll: Kaféträff i Härnösand sid 2 Cykeltävlingar förr sid 2-3 Bengt “Zamora” Nyholm sid 4-7 Herbert målskytt och klubbens poet sid 7 En skidans man vid namn Sven Edin sid 8-9 Skidspåret mellan två föreningar - T3 och I21 sid 10-11 Första fotbollen köptes i Sundsvall men.... sid 12-14 Sundsvalls Ridklubb 70-årsjubilerar sid 15-17 Lasse Nordins fotbollshistoria sid 18-19

1 av 20 Cykel - ämne på kaféträff i Härnösand

HCK är en av de bästa cykelförening- arna i landet med 66 svenska mästare/ mästarinnor, 145 SM-medaljer och två OS-medaljörer, Sven Hamrin och Em- ma Johansson. Klubben har arrangerat fyra SM-täv- lingar. Norrlandsveckan och HärnöRace är tävlingar, som många minns. Den legendariske ledaren Bubben Thel- berg, en av bildarna, och bussen ”Bet- tan” är kända överallt i cykelvärlden. Christina Vosveld, som alltid tävlat för Härnösandsklubben, gjorde sin första tävling 1984. Inför starten fick hon rå- det av Bubben att ligga först och det har hon gjort i de flesta cykelloppen. 1985 blev Christina uttagen i landsla- get, tog SM-guld i tempoloppet och fick deltaga i VM. Därefter rullade det på med SM-guld, NM-guld och VM-delta- gande. Totalt blev det 31 mästerskaps- Fr vänster: Christina Vosveld, Bertil Astby och Anders Nyström medaljer, varav 21 guld, innan karriären avslutades 1993. En SM-medalj är ta- Ett fullsatt Gårdshus på Länsmuseet i Ett cykellopp kördes 1899 mellan Här- gen på bana/velodrom, förföljelselopp 3 Härnösand fick den 21 april ta del av nösand och Sundsvall. km. Christina rankas som den tredje cykelsportens utveckling. Innan Härnösands Cykelklubb bildades bästa damcyklisten i landet. Sällskapets ordförande, Bertil Astby, in- 1948 hade sju föreningar i kommunen Den stora besvikelsen var att hon, trots ledde med att berätta om cykelns histo- bedrivit cykelsport. IF Älgarna hade cy- att hon slagit alla de andra damerna, ria. Den första cykeln, Running Ma- kel på programmet de flesta åren under inte fick deltaga i OS i Barcelona 1992. chine, skapades 1817 och cykeln i nu- perioden 1920 – 1948. Cykelverksam- Christina hann också med att bli hol- varande utformning tillkom 1885. Fem heten lades ner ”på grund av de onor- ländsk mästarinna i storslalom. år senare satte man ihop den första täv- malt dryga utgifterna”. Hon, liksom alla andra, beundrade Bub- lingscykeln. Idag finns 362 föreningar anslutna till ben Thelberg, HCK-ledare under ett o- Cykeltillverkare har det funnits många i Svenska Cykelförbundet, varav 12 i tal år, inte minst för att han inför sin Sverige, även i Härnösand. Idag finns Västernorrland. Föreningarna har ett massage av damåkare kunde öppna de- endast ett par tillverkare. medlemstal på runt 30 000. ras bh-knäppe med endast en hand. Den första cykeltävlingen i Sverige Anders Nyström, styrelseledamot i Här- Leif Thunman avslutade träffen och hölls 1886 och vid OS i Aten tio år se- nösands Cykelklubb, visade upp ett an- meddelade att nästa kaféträff planeras nare startade elva deltagare på en varv- tal klubb- och mästartröjor samt berät- att genomföras i slutet av sommaren. bana, drygt tre kilometer. Efter 300 varv tade klubbens framgångsrika historia. Leif Thunman nåddes målet av två deltagare. Cykelidrott förr Inför ovan beskrivna kaféträff behövde Första tävlingarna jag för mitt eget anförande veta mer om Den första cykeltävlingen i dels cykelns utvecklingshistoria, dels Sverige gick i Göteborg i cykelidrottens historia särskilt för vårt september 1886 arrangerades län. Här avgränsar jag mig till cykel- av Göteborgs Velociped- idrotten fram till 1937, då Västernorr- klubb. lands Idrottsförbund ersattes av Medel- SM-tävlingar hölls första pads och Ångermanlands Idrottsför- gången 1900 på bana och bund. Tyvärr finns det ingen samman- 1909 på landsväg. ställning över cykelidrotten i Väster- Den första kända tävlingen norrland från starten till idag. För att få med start i Härnösand och en viss bild av utvecklingen får man mål i Sundsvall arrangerade Racercykel 1923 hämta uppgifter från gamla tidningar Sundsvalls IF söndagen den (endast små notiser för de första åren), Hernösands SK fick uppdraget att an- 27 augusti 1899. Sju av elva startande föreningars och Västernorrlands Idrotts- ordna de första DM-tävlingarna på cy- från Sundsvalls IF, Hernösand IK, Hu- förbunds verksamhetsrapporter och kel, 5 och 10 mil landsväg, diksvalls IF och Stockholm fullföljde. jubileumsskrifter.

2 av 20 Bantävling i Härnösand 1923 Prästmons GoIF och flera stora cykel- Alnö IF, Ånge Cykelklubb (1929?) och Den 9 september 1923 var det en ban- tävlingar av Alnö IF, Prästmons GoIF Söråkers IF (cykel från1927). tävling på den en vecka innan invigda och IFK Sundsvall. De sista DM-tävlingarna för i Väster- Ängevallen i Härnösand. Deltagande Cykelföreningarna i Medelpad 1932 norrlands Idrottsförbunds regi gick i föreningar från länet: Älgarna, Härnö- I tidningen Nya Samhället/Dagbladet augusti 1936 med Söråkers IF som ar- sands SK och Prästmons GoIF. den 6 april 1932 finns en artikel (finns rangör. detta år i augusti 1936 i Söråker. 1927: DM i Prästmon, Alnö IF och att läsa på www.minnen.sundsvall.se) och det vara sista året som DM arrange- IFK Sundsvall om hur Medelpads cykelföreningar för- rades av Västernorrlands Idrottsförbund. I Västernorrlands Idrottsförbunds verk- berett sig inför säsongen. De då aktiva samhetsrapporten för 1927 rapporteras föreningarna var Sundsvalls Velociped- Bertil Astby om att DM-tävlingarna anordnats av klubb (1887), Skönsbergs Cykelklubb,

Cykeltävlingen Hernösand - Sundsvall 1899 För Härnösands del anses den cykeltävling mellan Härnösand och Sundsvall, som genomfördes den 27 augusti 1899 av Sundsvalls IF, som den allra första i Härnösand. Att tävlingen ansågs unik visas inte minst av den för dåtiden stora artikel som Sundsvalls Tidning hade den 28 augusti och som återges nedan. Artikeln speglar verkligen tidsandan kring förra sekel- skiftet och kring en ny idrott på väg att etableras. Sedan är det ju verkligen en prestation av vinnaren att cykla sträckan Härnösand - Sundsvall under två timmar. Vägen var klart längre än idag och beskaffenheten! Tävlingscykeln hade inte dagens finesser heller. Sedan funderar jag på hur cyklisterna från Hudiksvall och Sundsvall tog sig till starten i Härnösand och hur cyklisterna från Härnösand och Hudiksvall tog sig hem från Sundsvall. Sannolikt gällde eget cykeltrampande i båda riktningarna. Järnväg mellan städerna fanns inte och inte heller bilar och bussar. Båttransport var dock möjlig. Bertil Astby stationer å vägsträckan angåfvos, så fort vänd tid 2 t. 21 m. 14 s., pris: bronsme- Sundsvalls Idrottsförenings underrättelse lämnats pr telefon. dalj och pennknif. velocipedtäfling Denna tafla, som upptog namnet på alla 7:de pris: M. Johansson, Hernösand, deltagarne i täflingen, utvisade följande använd tid 3 t. 17 m., pris: packnings- namn och tider: hållare. I distanstäflingen å velociped mellan Vid kaffebordet äskade här redaktör Hernösand och Sundsvall i går deltoga 12 Gust. R. Peterson ordet och tillkännagaf täflande, af hvilka emellertid 11 startade, resultatet af täflingarna samt framhöll i 7 stycken fullföljde loppet och 4 af ett ett längre anförande velocipedsportens eller annat skäl under färden utgingo ur betydelse i allmänhet och tolkade med täflingen. värme den manliga kraft och ihärdighet, Redan ½4-tiden i går afton hade en stor som dagens pristagare i sitt värf lagt i skara åskådare samlats nere vid Storbron dagen. Nyttig kunde i sanning denna och i Badhusparken - målet för de sport blifva vid flera tillfällen, af hvilka täflande - som var rikt flaggprydd från han betonade flera, särskildt användbart själfva ingången ända ned till badhuset, vore detta fortkomstmedel t. ex. vid rap- från hvars veranda musikföreningen porters affärdande i krigstid. Han lofor- “Svea” under aftonen utförde en del dade den ungdom; som lagt i dagen ett musiknummer. sådant kraftprof som dagens täfling visat Racer- Kl. 9 på kvällen samlades deltagarne i täf- prof på och slutade med att höja ett lefve cykel 1900 lingen, medlemmar af Sundsvalls Idrotts- för pristagarne. Härefter följde själfva förening jämte hedersledamöter i Tivoli där utdelningen och pristagarna framträdde en i allo angenäm supé intogs. Efter supén hvar och en och mottogo sina pirs och intogs kaffe i stora salongen. fanfarer hälsade hvar och en. Priser tillföllo följande deltagare i täf- Därefter fortsattes samkvämet ännu ett lingen: par timmar, hvarvid skålar utbraktes för 1:sta pris K. Andersson, Hernösand, Hernösands Idrottsklubb, hvars represen- tanter i täflingen voro dagens hjältar och Klockan 4,3 anlände den första af de använd tid 1 t 48 m. 36 s, pris: silfver- för den enda närvarande representanten täflande sportmännen, nämligen hr I.K. medalj och bägare. för Hudiksvalls Idrottsförening. För de Andersson från Hernösand. Hr A, som på 2:dra pris: A. Karlsson, S. I. F., använd idrottsföreningens hedersledamöter, som mindre än 2 timmar tillryggalagt vägen til 2 t. 5 m. 35 s., pris: silfvermedalj och voro närvarande, höjde föreningen ett mellan Hernösand och Sundsvall, såg kry bägare. tacksamhetens lefve och därmed var den och rask ut. Så småningom anlände nu 3 dje pris: Viktor Ljung, använd tid 2 t. officiella delen af festen slut. Men ännu den ene efter den andre af sportmännen 7 m. 46 s., pris; bronsmedalj och bägare. en stund fortsatte samkvämet under ge- och hvar och en hälsades af den talrika 4:de pris: Gunnar Hedman, S. I. F., mensam “gemyt” och glad sinnesstäm- myllrande åskådareskaran af kraftiga använd tild 2 t. 12 m. 18 s., pris: brons- ning. hurrarop. De mottogos af komiterade, medalj och velocipedkappa. som förde dem in i badhuset, där de fingo 5:te pris: Nils Rönström, S. I. F., an- Till sist kan tilläggas, att ingen olycka en uppfriskande dusch. vänd tid 2 t. 16 m. 1 s., pris: bronsmedalj skett under täflingen, utan såväl de täf- Midt emot ingången till badhuset var en och pennknif. landes “stålhästar”, som de täflande tafla uppsatt, på hvilken tiderna från olika 6:te pris: Edvin Johansson, S. I. F., an- själfva befunno sig i godt skick. H. H. 3 av 20

”Zamora” ville spela i kedjan men gjorde 30 A-landskamper i målet..!

spelade i Barcelona, Real Madrid och Espanyol. När Zamora Nyholm spelade i Spanien en gång på 1950-talet fick han ett brev från Ricardo Zamora som med förtjusning noterat hans smeknamn. Men de träffades aldrig. En tidigare ”Zamora” i Älgarna Men Zamora Nyholm var inte först i Äl- garna med smeknamnet. Jag har faktiskt hittat en Sven ”Zamora” Johansson som tog DM för juniorer för Älgarna 1925 och han fanns även med i A-laget på oli- ka lagbilder från 1931.

“Zamora” Johansson

- Det hade jag ingen aning om! Det var en överraskning och det har jag aldrig hört tidigare, säger Zamora Nyholm om uppgiften. - När Älgarnas målvakt Ivar Sjödin ska- visst en riktig Zamora, du! Sedan Familjen flyttade till Volontärvägen där dat sig fick jag bli målvakt när vi skulle kallade spelarna i Älgarna mig för mamma ”Lotten” Nyholm drev ett rela- möta serieledarna i Norra Uppsvenskan. Zamora och det har jag fått heta i 80 tivt omfattande och mycket uppskattat Meriten var att jag stod i mål i handboll år… skolhushåll, främst för elever vid läro- och varit målvakt på någon enstaka trä- Ricardo Zamora var spanjor och värl- verket. Där fanns inga skolluncher på ning… Men helst ville jag ju spela i dens bäste målvakt under 1920- och den tiden. kedjan! Det gjorde jag i juniorlaget. 1930-talen. Han var nästan två deci- - Ja, hon försörjde oss på den verksam- Vem kunde tro att den då 14-årige de- meter längre än , heten sedan min pappa gått bort tidigt. butanten Bengt ”Zamora” Nyholm Ibland delade jag ut Västernorrlands skulle bli en av Sveriges stora fotbolls- Ricardo Zamora Allehanda på morgonen och sålde Här- målvakter med 30 A-landskamper under nösands-Posten på eftermiddagar. Där- åren 1959-1964 plus tre B-kamper efter var det idrott för hela slanten… tidigare? Kom ihåg att det var under en Bengt Lindström och Tage Fliesberg tid då landslaget mest mötte geografiskt närliggande nationer och inte spelade Zamora Nyholm var en riktig mång- lika många matcher som i dag. Zamora sysslare. Han spelade handboll i Brän- är Västernorrlands framgångsrikaste nan och KFUM med bland andra senare fotbollsspelare genom tiderna. världsberömde konstnären Bengt - Jag bodde på Kastellgatan på samma Lindström och med Janne Kron. 1948 tomt som ”Vitkiosken” och hade därför blev han distriktsmästare för både ju- läroverkets plan utanför knuten. Det var niorer och seniorer i bandy med Älgarna där jag höll till. När Älgarna tränade tillsammans med bland andra Bruno stod jag bakom målvakten Lennart Nyberg, senare AIK-klippan i fotboll. ”Lenken” Edlund och slängde mig som Finalen mot Sandslån var förresten den han. Var väl fyra-fem år. sista bandymatch som spelades på - Till slut sa ”Lenken” en dag: Du är Ängevallens fotbollsplan. Men Bengts

4 av 20 lillebror Lennart tillhörde konkurrentsi- rikarna ut lite på skoj ut sitt ”svenskt målvakt med andra ord… Officiellt. dan eftersom han var med och grundade landslag” med spelare som de mött – I Norrköping spelade Zamora och några Härnösands AIK… och jag blev målvakt! andra i fotbollslaget även allsvensk is- - Vi spolade ibland banan på natten och - Då fick legendariske ledaren ”Nalle” hockey under två säsonger. spelade sedan match på dagen. Samma Halldén i IFK Norrköping ögonen på - Så jag har spelat mot Tumba, Lasse sak om det snöat… Det var andra tider. 17-åringen från Härnösand. Efter någ- Björn, Rolle Stoltz och de andra legen- Zamora Nyholm var också en hejare ra matcher till i bland annat landskaps- darerna! som bordtennisspelare. 1946 tog han laget fick jag erbjudande om att flytta. som junior hem Brännans första DM- Jag gick i gymnasiets tecken i grenen och två år senare mötte första ring och hade han världsmästaren Tage Fliesberg som blivit 18 år när jag var på uppvisningsturné med Bengt lämnade Härnösand Grive, senare känd tv-reporter. Zamora 1948. Min gymn- och Janne Kron, en annan stor astiklärare, den bollbegåvning, spelade dubbel mot dem legendariske kapten i ett fullsatt Brännaborg. Hultén, var nog glad. Han var aldrig för- Ridlärare och DM-guld i spjut tjust i mina ständiga Zamora har också kastat spjut. Han har bollspel… Älgarnas juniorrekord på drygt 52 meter - Redan året därpå och det är längre än seniorernas spelade jag nio all- klubbrekord! svenska matcher se- - Jo, jag har även vunnit DM i spjut- dan landslagsmålvak- kastning. I Östergötland. På väg från ten och OS-guldme- fotbollsträningen blev jag stoppad av daljören Torsten IFK-ledare som undrade om jag inte Lindberg skadat sig. kunde göra ett par spjutkast för att laget ”Det är inte längre skulle ta flera poäng totalt. Jag fick låna väg hem..!” ett par spikskor. I skitig målvaktströja kastade jag 54 meter och vann! När ”Larsa” Johans- son lämnade Älgarna Dessutom var Zamora Nyholm ridlärare för Hammarby var i Härnösand under ett år. han i samma ålder - Ridskolan låg då upp emot skogen i och hans mamma bortre delen av Högslätten. Jag hade lärt flyttade med till mig rida och under ett år skötte jag den. Stockholm. ”Det var Två tidigare spelare i IF Älgare i allsvensk kamp: Det hade jag glädje av. Senare på morsan och inte jag “Zamora” Nyholm och “Larsa” Johansson, Hammarby IF polisskolan i Stockholm fick jag lägga som värvades”, har en del av utbildningen på att kunna ar- han sagt på skämt efteråt. Och även - Och samtidigt spelade jag med olika beta även som ridande polis. Där gick när Torbjörn Jonsson flyttade från lag i bandytvåan. Men ”Nalle” Halldén jag förresten med försvarskompisen i Ljusne till Norrköping fanns hans var inte förtjust. Han var rädd att vi IFK Norrköping Bengt ”Julle” Gus- mamma med på flyttlasset. skulle skada oss. tavsson. - Jag fick klara mig själv. Det fanns Dramatisk nödlandning i Biscaya Bäst i landet, enligt österrikisk lag ingen tanke på annat – och mamma 1949 omkom samtliga 27 spelare i ita- Men fotbollen var förstås nummer ett. hade ju fullt upp med skolhushållet. lienska Torinos trupp, då ett av världens Trots att många ansåg att Zamora var för - Men hon var orolig och jag lugnade allra bästa lag. På väg hem från Portugal liten för att vara målvakt med sina 178 henne med att det inte var längre väg kraschade planet vid inflygningen till cm. Efter debuten som 14-åring i till Norrköping än hem därifrån. I bör- Turin. Älgarnas mål blev han bofast där och jan hade jag lite olika ströjobb före Tre år senare var IFK Norrköping illa gjorde något av en kometkarriär. Trots värnplikten och sedan satsade jag på ute efter att ha spelat en inbjudnings- att han helst ville spela i kedjan… Och att bli polis. Fick börja vid ordnings- match mot Real Madrid. Det var trassel fortsatte ibland att spela ute på träningar polisen i Norrköping och därefter blev med planet redan när man skulle flyga även på elitnivå. Det bidrog till hans det fem månader vid polisskolan i hem från Spanien, men så småningom speciella stil som var något av en extra Stockholm. lyfte det. Över bergsmassivet Pyrenéer- back i stället för att parkera på mållin- Tog SM-guld utan målvakt… na fick det ett elfel, ett oljerör sprack jen, vilket var det vanliga på den tiden. och ena motorn som började brinna. En Från 1952 blev Zamora Nyholm Redan som 17-åring spelade han i Ång- nödlandning var enda alternativet. ordinarie i IFK Norrköpings mål. Den ermanlands landskapslag och i ådals- platsen skulle ge honom fem SM-guld. - Den norske piloten styrde ner mot Bis- kombinationer som mötte storlag på tur- Trots att han var med om sex segrar! cayabukten och lyckades med konst- néer. Bland andra B 1903 från Köpen- stycket att sätta ner planet i havet så att - Då delades det bara ut elva medaljer. hamn. den del som brann hamnade ute i vattnet Ett av första åren hade Torsten - Men det var när vi spelade mot ett och resten trycktes närmare strandkan- Lindberg och jag skiftat i målet och storlag från Österrike som jag fick ge- ten. Mycket skickligt och vår räddning! spelat ungefär hälften av matcherna nombrottet. Eller snarare efter matchen. var. Det blev en utespelare, ”Lill- - Efter någon timme upptäckte spanings- Laget mötte även AIK med landslags- Mulle” Holmqvist, som fick elfte plan oss. Vi hade snabbt tagit oss ur pla- målvakten ”Gurra” Sjöberg och Hel- medaljen eftersom han spelat flera net via ett fönster vid den ena vingen ef- singborgs IF med plus matcher totalt. Så vi fick ingen medalj. tersom det fanns explosionsrisk. Enda ytterligare något lag. Efteråt tog öster- IFK Norrköping vann SM-guld utan skadan var på en supporter som följt

5 av 20 med och bröt foten när han hoppade från vingen. och jag stod “Zamora” med Guldbollen under vingen och tog emot de andra som hoppade. Lagledaren ”Nalle” Halldén vägrade dock först att ta sig ur planet och tvingade oss senare att ta tåget hem från Bordeaux. - Där vi hade landat fanns det inga vä- gar. När räddningsmanskapet så små- ningom kört fram en buss hittades vi av ett bud som sa att vi måste gå till fots genom skogen. Bussen stod fem-sex ki- lometer bort och dit bar vi allt bagage och den skadade. Bästa matchen gjorde han på Wembley Zamora Nyholm spelade 203 allsvenska matcher i rad för IFK Norrköping mel- lan 1952 och 1961. Trots gott om lovord hade han svårt att slå sig in i landslaget och kom inte heller med i VM-truppen när Sverige tog silver 1958. Det blev några B-landskamper innan han och tre andra debutanter fick chan- sen i A-landslaget mot Portugal i Göte- borg 1959. Det blev seger med 2-0. Se- dan höll han nollan även mot Danmark, 6-0-seger. Efteråt skrev , sportchef vid Handelstidningen i Göte- borg, lite ironiskt att ”Zamora ska väl inte lastas för att han höll nollan”. I slutet av oktober bar det iväg till Wem- bley i London för match mellan de oövervinnerliga engelska proffsen och de stackars svenska amatörerna. Men det inträffade en sensation. Sverige be- blev ordentligt nerblodade. De var lite att dämpa blodflödet. Till bilden hör att segrade England som bara en gång tidi- villrådiga och befarande att jag fått en schweizarna spelade en mycket brutal gare hade förlorat på hemmaplan, mot hjärnskakning av den våldsamma kra- fotboll så det var långt ifrån riskfritt att fantastiska Ungern. Och Zamora Ny- schen, men jag skrek: Sy fort för hel- ställa sig i målet igen. holm gjorde en kanonmatch och bidrog i vete! - Men jag höll nollan och vi vann med hög grad till segern med 3-2. - Och snart: Skynda på, är ni inte klara 4-0. - Den matchen slår allt för min del. Mitt någon gång? Polisvantar bet bäst på läderbollar livs match, säger han i dag. - De var väldigt rädda för att jag hade Zamora påstods ha Östergötlands största - fick bragdguldet det fått en hjärnskakning så sedan jag händer, längsta fötter och bredaste leen- året efter sina två mål. Men kunde man sytts skulle jag vandra i en av korrido- de. Och några för få centimeter på läng- som i dag ha delat ut guldet till ett lag så rerna på Råsunda som test. Men när den uppvägdes med råge av spänst och är jag ganska säker på att hela svenska professorerna inte såg det tog jag i smidighet. laget hade fått det! stället trappan ner till planen! Och möttes av en glädjestrålande Lennart - Jag spelade aldrig med handskar, men Ändå skrev bedömare att Zamora var Wing… däremot använde jag polisens yllevantar ännu bättre mot Eire fyra dagar senare när det var blött eller regnade. De sög trots förlust med 3-2. Nu var han i alla bra på den tidens läderbollar. fall bofast i landslaget. - I motsats till i dag när målvakter ofta Spelade VM-kval med knäckt näsben bara motar bort bollar så var det viktigt 1961 var det svårt för någon att missa att på den tiden att greppa bollen och att in- Zamora Nyholm knockades och fick te lämna några returer. I det avseendet näsbenet knäckt av en schweizares arm- gillar jag inte det nya spelsättet. båge i VM-kvalet tre minuter före halv- - Men det är klart, man spelar med andra tid. Zamora låg blodig på planen. På den slags bollar numera. I slutet av min kar- tiden fick man inte sätta in reserver så riär gällde läderbollar med plastöver- backen Lennart Wing måste ställa sig i drag. målet. Fick Guldbollen utan konkurrens Zamora togs till sjukrummet på Råsunda Ett knäckt näsben är inget hinder, säger Zamora 1961 fick Zamora Nyholm också Guld- av landslagsläkaren och professorn bollen ”för att ha gjort sin klubb och sitt Sten-Otto Liljedahl och hans kollega Zamora Nyholm spelade rejält om- land stora tjänster”, som juryns motive- Karl-Axel Hamberger som var på Rå- plåstrad efter den otäcka ansiktsska- ring löd efter ett rekordkort möte. Han sunda som Liljedahls gäst. dan och stod under andra halvleken i var självskriven mottagare. Man under- - Båda hade på sig finkostymerna som målet med en bomullstuss i näven för strök också att Zamora som människa

6 av 20 kan stå som förebild för idrottsungdo- han ena benet avsparkat mot Elfs- moget för att gå upp i en högre serie men. borg. utan siktet var helt inställt på seriefina- - Naturligtvis var det en utmärkelse som - Då tänkte jag sluta, men 1965 gick len mot Oddevold som skulle ge pengar. jag uppskattade oerhört mycket. det inte så bra för efterträdaren så Och det kom också över 4 000 åskådare, vilket fortfarande är publikrekord. Att Efter ett kort uppehåll var Zamora till- efter två matcher var jag tillbaka och det blev förlust med 2-1 var nog ledarna baka i igen, men 1964 fick spelade säsongen ut. bara glada över… Come back i Dalsland efter tio år Numera spelar 85-årige Zamora mest Men tro inte att det var stopp med golf och har varit ordförande i Mjölby det. Tio år senare saknade Viking i Golfklubb. Han har 31 i handicap men Åmål målvakt inför de tre sista serie- har varit nere på 15. matcherna. Man ringde sekreteraren Herbert Sandin i IFK Norrköping, - Det är mest den sociala samvaron som gamle storspelaren från Kramfors, drar numera, säger han som blev proffs- som föreslog Zamora som var fri. tränare på Mantorpstravet efter fotbolls- Andra stoppades ju av övergångsti- karriären. Och det är i Mantorp Zamora den på tre månader. Nyholm bor i dag. Jo, han heter visst Bengt i förnamn! Hans O Alfredsson, medarbetare i vår medlems- - Jag sa att ni tar en risk, men det tidning, har “Zamoras” autograf i sina samlingar. gick faktiskt bra. Laget kände sig inte Text: BO ÖSTMAN

Herbert målskytt – och klubbens poet

När Zamora Nyholm hade spelat i IFK tanke på OS i Hel- Norrköping under ett par år dök det singfors 1952. upp ett nytt bekant ansikte för honom. Det blev inget OS Herbert Sandin från Kramfors. Han för Herbert Sandin, skulle bli ett av klubbens stora namn men däremot A- under 1950-talet, hann med fem A- kamper mot både landskamper, tog tre SM-guld och Finland och Norge hann spela 174 allsvenska matcher 1952. Och samma år med spelare som Torbjörn Jonsson blev både han och och Henry ”Putte” Källgren kring sig i Zamora Nyholm kedjan. svenska mästare i Herbert Sandin fick något av en riv- Norrköping för förs- start. Redan efter ett år i Norrköping ta gången. Men han spelade han i A-landslaget mot Turkiet blev aldrig någon Herbert Sandin laddaar mot Sandvikens IF och gjorde två mål i en match som tung landslagsspela- re och hade konkurrens av storspe- Och som skytt hade han förstås ut- Sverige vann med 3-1. Sånt brukar ge märkt sig redan i Kramfors. När all- eko, men det blev i stället B-lands- lare som ”Kajan” Sandell i Malmö FF. svenska Örebro SK kom besök i laget mot Norge och Danmark samma Svenska Cupen gjorde Herbert två rik- Herbert Sandin hade ett utpräglat år som var ovanligt rörigt på lands- tiga pärlor till mål under första kvar- bollsinne, men var också skytt. Han lagsfronten. Det talades om ett experi- ten. När Kramfors IF mycket överras- hann med 66 mål för IFK Norrkö- mentår. Man bytte formationer match kande vann med 3-1 inför drygt 3 000 ping, vilket fortfarande ger honom efter match. 27 forwards prövades, sex åskådare blev det rent sydländska sce- en plats på tiobästa-listan genom på ”Herberts centerpost”. Allt med ner. ”Hattar, rockar och flaskor flög i tiderna. luften och helt obekanta föll varandra i armarna”, står att läsa i en av före- ningens jubileumsskrifter. När Herbert Sandin slutade som aktiv 1958 blev han omgående sekreterare i föreningsstyrelsen, ett uppdrag som han hade till 1974. Mer okänt är det kanske att han även var klubbens spe- cielle poet. Vid uppvaktningar och i andra sammanhang skrev han träff- säkra verser om festföremålens gär- ningar. Herbert Sandin dog 2007, ett par må- nader innan han skulle ha fyllt 80 år.

Text: BO ÖSTMAN

7 av 20 En skidans man vid namn Sven Edin Sven Edin. Namnet fastnade när jag skrev om Nya Norrlands bragdguld. Nu vet jag lite mer: så hette en av Ångermanlands bästa skidåkare genom tiderna, svensk mästare och segrare i Holmenkollen.

1942 fick Sven Edin årets bragdmedalj, utdelad av Nya Norrland och Ånger- manlands idrottsförbund, för den bästa idrottsprestationen i Ångermanland. Det skrev jag om i förra numret av vår tid- ning. Jag är nog inte ensam om att undra vem han egentligen var. Inte riksdagsmannen Elis Wiklund, bragdmedaljör 1941, kän- ner vi ju till. Men Sven Edin? För mej har det mest varit namnet på en riks- dagsman från Junsele. Han satt i riks- dagen under tolv år och tog till orda i talarstolen en enda gång, närmare be- stämt den 21 mars 1942. Sven Edin Vad han sa? Nej, han bad inte att få stänga ett fönster, som det brukar påstås. på SM 1939 i Han yttrade några väl valda ord om Filipstad. skatteutjämning och legosängsavgifter. Från Husum Han vann 30 Men det var en annan Sven Edin det. km och blev Skidåkaren Sven Edin föddes i Husum den 16 december 1915 och skulle alltså i tvåa på 15 år ha fyllt 100. Vid 19 års ålder, 1935, km. började han tävla för Husums IF. Tre år senare gick han över till Friska Viljor i Då tävlade Övik. Det var för FV han skar sina lag- rar. han för Vann femmilen i Holmenkollen Friska Viljor. Och det var inga dåliga lagrar: 1938 blev han trea på femmilen i SM, före Elis Wiklund, 1939 vann han SM-tremi- stafetten. Hur det gick för mej? Jag talet tillverkade Örnsköldsviks skidfab- len och kom tvåa på 15 km. Samma år föll. Annars hade vi tagit lagguldet. rik i Ås skidor på licens av det berömda vann han femmilen i Holmenkollen, Nu gick det till Djurgården. Jag blev norska märket Splitkein, känt för sina som förste svensk efter Sven Utterström, mycket omtyckt i Djurgårn efter det... limmade skidor i tre lager. Sven Edin jobbade nog där. och blev femma på 18 km. 1941 kom Knepigt att få fram uppgifter han fyra på femmilen i Lahtis, 1943 trea – Jag minns att pappa pratade om ho- Det har varit lite knepigt att få fram på femmilen i SM. För att ta några nom, säger Ulf Nylander, som tillhör en uppgifter om Sven Edin. Jag har talat exempel. yngre generation FV:are. med en rad ledare och tävlingskamra- Bortglömd elitåkare ter i FV från hans tid, men de har näs- Ulfs pappa jobbade på skidfabriken då Utan tvivel hörde han till svenska eliten tan inget att förtälja. den var i Näsunds ägo (Näslunds järn). Han slutade som chef. Fabriken ägdes i längdskidåkning på sin tid. Alltför Klart är att han avled 1995, den 7 no- sen av Hägglunds och fanns kvar till bortglömd i dag, kan jag nog tycka. Så vember, drygt en månad innan han 1967. glömd att jag själv knappt kände till skulle fylla 80 år. Kåre Karlsson namnet. Vilket härmed erkännes. minns att han var bosatt i området Bertil Wincent, FV:are av lite äldre år- Hans aktiva period sträckte sej över åren Gimåt i Örnsköldsvik på 1960- och gång, har ett minne av att Sven Edin på 1935-1944. Det var nog lite otur på åt- 70-talet. De två var nästan grannar där, senare år arbetade som "grovis" hos minstone två sätt. Dels var det ju krigs- bodde fem sex hundra meter från va- Oskar Tjärnbergs byggfirma i Gullänget. år, och därför inga olympiska spel, dels rann. Kåre bor fortfarande kvar. – Jag minns att nån pekade på honom råkade Elis Wiklund ha sin storhetstid – Vi växlade några ord när vi möttes, och sa att "den där killen har varit en just då. Sven Edin hade alltså en svår men vi umgicks inte, säger han. duktig skidåkare". konkurrent, ofta betraktad som överman, Ett känt skidnamn blev Sven Edin så redan på hemmaplan. Kåre Karlsson kom till Övik från Nor- ge 1944. Han kommer ihåg att Sven smått redan 1937, då han tävlade i SM Slutade han tävla 1944? Det verkar så. Edin på hösten var med och högg ved för Husums IF. Det blev en fjärdeplats i Backhopparen och klubbkamraten Kåre i Nätra fjällskog, norr om Skuleberget. lagtävlingen på 15 km. Han var med på Karlsson, 91 år fyllda, tycker sej minnas Det ingick på något sätt i Friska Vil- både 15 och 30 km och höll sig bland de att han deltog i SM så sent som 1947, jors träning. 20 bästa. Han deltog också i stafetten. men jag hittar inget belägg för det: Skidfabriken och Splitkein Till Friska Viljor – Jag är ganska säker på att han var med Vad jobbade han med annars? Split- 1938, då han gick över till Friska Viljor, i Falun 1947. Jag var också med och utmärkte han sig genom att vinna första hoppade där och tror att han deltog i kein, tror flera. Från mitten av 1930-

8 av 20 Sven Edin i Holmenkollen 1939. Seger på femmilen och en femteplats på 15 km efter att ha fastnat i en gran.

sträckan på stafetten i flera tävlingar. På karriären. På SM i Filipstad vann han Hyllad värre blev han. En norsk mästare DM i Ullånger fick han ett första 30 km och kom tvåa på 15 km, 23 se- av äldre valör, Johan Gröttumsbraaten, genombrott. Han vann då tremilen före kunder efter Håsjö-Dahlqvist. Han tog utbrast att han aldrig hade sett en så Elis Wiklund och en annan elitåkare, också hem sin sträcka i stafetten, som lovande urkraft i skidspåret som denne klubbkamraten Donald Johansson. Den FV vann. 23-åring. Kunde den svenske gutten skrällen ropade Örnsköldsviks Allehan- Egentligen skulle både Sven Edin och bara lära sig åka utför, så. Det skulle da ut i en rubrik över hela sportsidan: Donald Johansson ha rest till VM i Za- nog kunna fixas i Nordmarka. kopane, men se det gjorde de inte. De Sven Edin låg också bra till på 15 km krävde mer betalt för att färdas till men fastade i en gran och "förlorade fjärran land och gick i tvåmansstrejk. först en halvminut och sen segerhumö- Skidförbundets starke man Sixtus ret", som Sven Lindhagen skrev i Jansson sa nej. Tack för kaffet, då Idrottsbladet. Nu blev det en femteplats. stannade de vackert hemma. Godkänt med råge. I artikeln stod det att han hade gjort en På tremilen i Filipstad låg Sven Edin "grandios löpning" och att "den pojken Åren 1940 - 1943 tvåa efter Nils Englund, Hudiksvall, är ett fynd". 1940 sabbades nästan hela säsongen av vid 15 km. Avståndet var nästan en en förkylning som gick över i halsfluss. Vid SM i Sollefteå en tid senare blev det minut. Ungefär likadant vid 24 km. ett andra genombrott, med dunder och En sträckseger i Skansenstafetten greja- Men sen blev det åka av: när han kom de han i alla fall. FV vann. brak. Där kom han trea på femmilen, i mål sex kilometer senare var han en även nu före Elis Wiklund. Vid 36 kilo- och en halv minut före tvåan Mauritz 1941 vann han 30 km i Faxespelen, med meter låg Elis före men 22-åringen från Brännström, "Norsjöbjörnen", och yt- konkurrens från hela svenska eliten, och Övik, som nu åkte sitt första stora fem- terligare en halv minut före trean Eng- kom fyra på 50 km i Lahtisspelen efter milslopp, spurtade förbi och hade 12 se- lund. Tala om spurt. att ha avancerat från 12:e plats vid 42 kunder till godo på OS-mästaren i mål. km. Samma placering fick han på Örn- I stafetten åkte han andra sträckan och Sven Edin ledde också på första sträc- spelen. Båda gångerna vann Matti Läh- vann den klart, ökade försprånget till de, den finske OS-guldmedaljören. kan i stafetten men kraschade ena skidan Bertil Gustafsson, Jokkmokk, från 8 i en brant uppförsbacke några kilometer till 44 sekunder. Stafettguld till Friska Vid SM i Umeå hade Sven Edin den från mål och tvingades bryta. Viljor. bästa tiden av alla på andra sträckan i stafetten och förde FV från tionde till På tremilen slutade han som 13:e man. Holmenkollen Nu åkte Elis Wiklund i "lågskor" (han fjärde plats. På 15 km slutade han nia. Efter SM vann han femmilen i Hol- hade skurit av kängskaften) och vann 1942 tycks han inte ha deltagit i SM. menkollen. Drog ifrån sina konkurren- överlägset. På 15 km gick Sven Edin i Men han var med och tog hem Skan- ter kilometer för kilometer och ledde mål som 21:a. senstafetten och belönades alltså med vid sista kontrollen med sju minuter Nya Norrlands bragdguld för sin seger Han blev uttagen till VM i Lahtis men (!) före Norges nyblivne världsmästare där hade han så bakhalt på femmilen att på femmilen i DM: "övervann smärta Lars Bergendahl. Alla trodde förstås och segrade", som juryn skrev. han tvingades bryta. Lika illa var det för att seiern var svensk, klappad och klar. Donald Johansson och Alfred Dahlqvist, Ja, så klar att Sven Edin blev inter- 1943 tog han brons på femmilen vid SM "Håsjö-Dahlqvist". Efter VM vann Sven vjuad i radio medan Bergendahl fort- i Östersund, efter Mora-Nisse och Edin tremilen vid en internationell täv- farande var ute i spåret. Håsjö-Dahlqvist. Det blev också lag- ling i Vasa och kom tvåa på 15 kilome- guld. Och en bronspeng i stafetten. Men si: en mil från mål stannade norr- ter. Han vann också Örnloppet, 25 km, i mannen och vallade om, lade på mer Hans O Alfredsson Örnsköldsvik. klister och fick sprätt och sprutt på 1939 det stora året skidorna. Jo, Sven Edin vann – med Och så då 1939, Sven Edins stora år i 39 sekunder!

9 av 20 Skidspåret mellan två idrottsföreningar Lite skämtsamt har Sollefteå beskrivits som ett skidspår mellan två regementen. Men T 3 kunde ha hamnat i Östersund och starka krafter ville förlägga I 28 som blev I 21 till Härnösand i början av förra seklet. Dragkamperna blev dock riktiga vinst- lotter för Sollefteå som på köpet drog till sig många mycket duktiga idrottsmän. Det blev därför också lättare att utveckla lokala idrottsämnen. T 3 IF och I 21 IF skulle synas i många sammanhang under åtskilliga decennier under 1900-talet.

militära idrottsföreningarna. En viktig orsak till förändringen var, enligt Leif Östberg, att befälen inte längre fick tid att träna på arbetstid i den omfattning som behövdes. Även om I 21 IF finns kvar i dag trots att regementet har lagts ner och nyligen haft stjärnor som skid- löparen Helena Ekholm i leden så verkar det som om glasperioden för de båda föreningarna var 40- och 50-talen. Då var också kam- pen mellan dem som allra hetast. Lite av Djurgården mot AIK på Sollefteå-nivå… Medlemsavgiften 1944 bara en krona Många minns nog namnet Bengt Linder, T 3-löparen som hade dus- ter på kortare distanser med själ- Idrottare i T 3 IF vid föreningens första år vaste Gunder Hägg på löparbanor- na under 1940-talet, och senare Tröndberg med stort intresse för blev långdistanslöpare. Leif Östberg skrev i en historisk åter- skidåkning. Föreningen var också Att T 3 kunde stå som arrangör för in- blick i det första numret av tidskriften initiativtagare till Ångermanlands ternationella tävlingar i fri idrott mel- Norrlandsträngaren 2011 att T 3 IF att Skidlöpareförbund 1913. T 3 IF såg lan Finland och Sverige efter krigsslu- döma av resultatlistorna var den mest dagens ljus 1908 med kapten Carl tet sommaren 1945 säger också en hel framstående föreningen i Sollefteå Fischerström som ordförande. Före- del om den väl utvecklade arrangörs- 1942. Handboll, fotboll, skidor, back- ningen hade redan under det första förmågan. Innan Nipvallen stod klar hoppning, friidrott, gymnastik, brott- verksamhetsåret omfattande tävling- 1931 var också T 3:s idrottsplats den ning, cykling, fäktning, simning, bord- ar i friidrott och orientering. När enda som fanns i Sollefteå, byggd på tennis var grenar på programmet… snön började falla blev det skidtäv- initiativ av en löjtnant som hade varit 1943 var inte sämre utan summerades lingar. funktionär under OS i Stockholm med rubriken ”Glänsande årsfacit för Fick inte längre T 3 IF”. träna på arbetstid Och ärkefienden vid den här tiden var Sollefteås båda förstås I 21 IF… ”Dock gick det säl- idrottsföreningar lan till handgripligheter utan krafterna med direkta knyt- mättes i första hand under idrottsliga ningar till den mili- former”, konstaterar Leif Östberg. tära verksamheten I första hand… var alltså en viktig Glömdes bort trots bred verksamhet? grund för att få fart Samtidigt vet jag inte hur den civila på det lokala idrot- idrottsvärlden såg på det idrottande tandet, men det var som regementen och kårer tog initiativ förstås också mäng- till och lade ner stor kraft på. I Väster- der med värnpliktiga norrlands Idrottsförbunds åt specialar- som gjorde kortare tiklar om mängder med små idrottsfö- gästspel i föreningar- reningar runt om i Västernorrland. na. Så småningom Men Kungliga Norrlands Trängkårs bidrog också både T Idrottsförening fanns liksom Kungliga 3 IF och I 21 IF till Norrlands Infanteriregementes (I 28) den flora med olika Idrottsförening bara med i medlems- föreningar som växte förteckningen längst bak… upp runt om i kom- munen. Under 1950- Föregångaren till I 21 IF hade ändå talet började allt fler bildats redan 1906 av majoren Gustav söka sig utanför de Leif Östberg

10 av 20 1912. Den kallades senare för Mon. Handboll en av sporterna i T 3 IF Det kan vara svårt att förstå hur verk- samheterna finansierades. De som täv- lingsidrottade fick själva oftast stå för startavgifter och kostnader för resor och logi. Det dröjde många år innan T 3 IF började ta ut några medlemsav- gifter. Så sent som 1944 kostade det bara en krona om året att vara med i föreningen… Gav penningpriser redan 1911 Ändå delade T 3 IF ut penningpriser så tidigt som vid sommartävlingar i fri- idrott 1911. Och det hängde bland an- nat ihop med distanser som löptes. Fem kronor för vinst (troligen) vid löpning 1500 meter, tre kronor på 400 meter, två kronor på 100 meter… Kula, dis- kus, höjd och längd belönades med tre kronor. Inte så dåliga belopp för drygt 100 år sedan...... liksom fäktning Men framgångarna på olika idrotts- arenor fortsatte på 1940-talet. När T 3 IF firade 40 år skrev ordföranden i Ångermanlands Idrottsförbund, Ture Widerström, att idrottsföreningens verksamhet genom varit lysande beträf- fande idrottsliga prestationer. Han nämnde att föreningen under de senaste fem åren tagit 45 distriktsmästerskaps- medaljer. Men allt hade inte gått som på räls. Bandyn fick aldrig något riktigt ge- nomslag i Sollefteå. Gymnastiken var väldigt viktig under många decennier, oftast med ledare som rekryterades bland officerare. Men mattades ett tag och det blev främst damerna som så småningom såg till att den levde vidare genom Sollefteå Kvinnliga Gymnastik- klubb. Och så blev det med andra grenar. OK Nipan och OK Falken tog över oriente- rare, Sollefteå GIF friidrottare och handbollsspelare och befäl på T 3 tog initiativ till Remsle UIF, en uppstickare på ungdomssidan med befälens egna barn och unga på Remsle i allmänhet .... och fotboll. som rekryteringsbas. ”Förbandet har lämnat ett bra arv” Leif Östberg konstaterar i sin historik i Fotboll säsongen 1931/32 Norrlandsträngaren: ”Hade inte förban- det varit grupperat på Nipan och Rems- le skulle inte denna stadsdel i dag ha fullgoda idrottsanläggningar såsom gymnastiksal, idrottsplats, terränglöp- ningsspår och skidstation. Även om förbandet inte finns mer har det lämnat ett bra arv till alla idrottsintresserade att förvalta vidare för kommande gene- ration.” Visst, det är bara att hålla med honom! Text: BO ÖSTMAN

11 av 20 Första fotbollen köptes i Sundsvall men Ångermanland dominerade i början

Fotboll var länge en förbjuden sport i flera länder i Europa. I dagens stora fot- bollsnationer Frankrike och Storbritan- nien redan på 1300-talet. Men förbuden överträddes ofta och gatuslagsmålen blev nästan lika många. Likheterna med dagens matcher är minimala. Spelet var ofta en kamp på liv och död och målen kunde vara kyrkportarna i två olika byar eller cementringar. Antalet spelare var obegränsat, någon egentlig plan fanns inte. Man spelade samtidigt i gränder och på öppna fält. Matcher mellan hela städer sluta ofta med dödsfall eller all- männa slagsmål av våldsamt slag. Ändå lär fotbollsmatcher ha spelats i Kina flera hundra år före Kristus. Med två lag och två mål och nät som spändes upp mellan två fem meter höga stolpar. Därför är det märkligt att Europa var så på efterkälken. Antikens Grekland och inte minst romarna tog så småningom till sig en variant av fotboll. Men spelet liknande långt ifrån dagens. Florens i Italien var ett undantag. Där lär man ha spelat den kinesiska varianten av fotboll på 1500-talet med undantag för att man saknade mål utan det gällde bara att få bollen över kortlinjen hos motståndaren. Varje lag hade 27 spelare. IFK Sundsvall modell 1908. Laget fotograferades i en ateljé…

Fotboll vapen mot dålig disciplin der 1700-talet. Sportjournalisten Åke och fotboll blev ett uppskattat inslag i Det är ändå engelska internatskolor vi Jönsson med förflutet på Sydsvenska undervisningen. ska tacka för dagens fotboll. I början av Dagbladet har skrivit att man vid exem- Sedan man på 1860-talet beslutat att 1800-talet hade läroanstalterna stora pelvis Eton ändå såg den hårt regelkon- fotboll bara fick spelas med fötterna problem med disciplinen samtidigt som trollerade sporten som en möjlighet att och inte med knutna nävar så utveck- intresset för fotboll avtagit betydligt un- skapa rättning i leden. Det fungerade lades sporten allt mer mot vad den är i dag. Efter några decennier hade den vunnit mark över stora delar av världen. I den vevan nådde fotbollen även Sve- rige och främst Göteborg, men först åren före sekelskiftet 1900 började den bli mer organiserad. Örgryte vann också de fyra svenska mästerskapen under 1800-talets sista år. Länets första fotboll i Sundsvall År 1900 var det dags för fotboll även i Västernorrland. IFK Sundsvall, som bildats 1900, satsade även på en fot- bollssektion. På glasmästare Malm- bergs vind (!) beslutade man att köpa in länets allra första fotboll. Att det var viktiga investeringar på den tiden fram- går också av att protokollet efter Friska Viljors styrelsemöte i Örnsköldsvik 1905: ”Föreningen beslöt att inköpa herr Iggströms fotboll”. Och den fungerade tydligen. En månad senare tog man ångfartyget Ångerman- IFK Härnösand blev länets första distriktsmästare 1908 då den här bilden togs. Onekligen land till Köpmanholmen och vann en en imponerande samling pokaler och medaljer hos ett lag som bara hade funnits i fem år…

12 av 20 vänskapsmatch med 1-0, enligt sin egen Och det var också medlemsmöten, inte pojkar i Ådalsserien. jubileumsskrift. Enligt Köpmanholmens tränare eller lagledare, som bestämde Utrustningen rena modevisningen 50-årsskrift slutade dock matchen 0-0 vilka som skulle spela i föreningens bå- och beskrevs som en stor framgång. da lag, numrerade Lag 1 och Lag 2. Under de första åren hade spelarna mössor och vanliga promenadskor. El- Dessutom cirkulerar resultatet 5-0 till 1912 förlorade Köpmanholmen semifi- FV i andra skrifter… Nåja, lagen hade i ler ibland stövlar. Fotbollsskor började nalen i DM mot Sollefteå, men i övrigt produceras i större skala först på 1920- alla fall en gemensam tränare från verkar klubben ha haft en låg profil un- Norrköping! talet. Och byxorna var av trekvartsfor- der första åren. mat. Efter 1915 började framgångarna för Bröt sig ur Sollefteå GIF Friska Viljor. Laget förstärktes då av I IFK Sundsvall lär man också ha prytt förre djurgårdaren och landslagsmannen Initiativtagare till fotbollen i Övik var tröjorna med ett rött midjeband, ungefär Putte Frykman (sex landskamper) som redaktören Olof Alfred Ohlson på Örn- som dem man ser i dagens Lucia-tåg… också såg till att FV vände underläget sköldsviks-Posten som ett tag även I den jubileumsskrift som Västernorrl- mot Sundsvalls FF i semifinalen i DM ägde Sollefteå-Bladet. ands IF gav ut 1925 framgår också att från 0-2 till 6-2. Eftersom både Sollefteå Det är oklart om han även bidrog till att Vivstavarvs IF spelade i gula tröjor och och Kramfors lämnade walk over blev introducera fotboll även i Sollefteå där gula jockeymössor (!) med stora skär- FV mästare. Laget var sedan med i den började utvecklas 1905. Motstånda- mar. Det blev förstås lite svårt att nic- samtliga finaler till 1923 och vann re var klubbar i Ådalen och Sundsvall. ka… Men snygga dräkter var det tydli- hälften av dem. Sollefteå GIF spelade i alla fall DM-fi- gen! Det var annat än i dag med spelare som ser ut som reklamspelare med klubb- märken på dräkterna som nästan döljs av sponsorernas loggar. I Sverige i alla fall. På andra håll finns bara ett reklam- inslag på tröjorna, ofta bara ett namn. Kramfors med tvåsiffrigt i baken I Sundsvall hade man god hjälp av en engelsman när det gällde att få fart på fotbollen. I Härnösand bidrog konståka- ren (!) Oswald Boklund, tidigare spela- re i IFK Uppsala, till att IFK Härnösand 1908 vann första DM-finalen för Väs- ternorrland mot Kramfors IF med hela 11-0. Året därpå deltog nio lag i turne- ringen och det gick lika illa för Kram- fors som förlorade finalen mot IFK Sundsvall med 10-0. 1915 lämnade man till och med walk over till Friska Viljor i finalen och förlorade den med 4-2 mot samma lag 1918. Men Ådals- serien vanns av Kramfors 1917 och se- dan hade klubben stora framgångar i samma serie under 1920-talet. Kramfors IF kom igång med fotbollen redan 1904 och fick snabbt ett A- och B-lag som var i stort sett lika starka. Första DM-tecknen tog juniorerna hem Köpmanholmens lag 1911 slogs ut av Sollefteå i DM. Notera att en del spelare hade 1927 efter att ha slagit Excelsior från kortbyxor och andra långbyxor. Frånö, Älgarna efter omspel och Sunds- valls FF i finalen. Köpmanholmen utan tröjor och naler både 1912 och 1913, men förlo- Bollen sprack, lotten fick avgöra skor rade stort i båda. Redan 1904 ordnade IFK Härnösand Apropå fotbollar beslutade Köpmanhol- Efter en schism mellan spelare och le- utan något förbunds medverkan en mens IF på sitt årsmöte 1917 ”att fråga dare bröt sig spelare ur GIF och bildade första egen fotbollsturnering i vilken herr A Öberg om han var villig att sälja Sollefteå AIK 1917. I DM blev det Sleipner från Härnösand och Bollsta IK sin privata fotboll till föreningen”. Året stryk mot FV med 12-1. Klubben häm- deltog. Men 1906 spelades en slags väs- innan hade man dock haft pengar till tade sig och gick till final i DM 1919, ternorrländsk turnering i Härnösand fotbollsskor som dock bara fick använ- slog bl a GIF Sundsvall med 2-0, men med nio lag. Sedan målvakten i Sunds- das vid matcher. Och tidigare hade man lämnade walk over till Friska Viljor i valls IF utvisats efter angrepp på linje- skaffat tröjor till de båda lagen. Men allt finalen. Dessutom vann man Ådalsse- mannen lämnade dock hela laget planen var inte solsken. Det uppstod ett rien trots en förlustmatch mot Kramfors och turneringen… betydande svinn och 1921 beslutade med 9-0 och total minusmålkvot… man tillsätta en utredning för att under- Finalen spelades mellan Goodtemp- Men 1921 var det Sollefteå GIF som larnas IF från Sundsvall (från 1920 GIF söka vart tröjor och skor hade tagit vä- gällde även om laget blev stora stryk- gen… Sundsvall) och hemmalaget Sleipner.

13 av 20 Efter bara nio minuter gick bollen sön- der och någon i reserv fanns inte. Därför drogs lott om segern och laget från Sundsvall fick första inteckningen i po- kalen… Nåja, problem med bollar var inte ovan- liga. De var dyra för föreningar med små ekonomiska resurser. 1920 spelade Bollsta mot Jättesta och ledde med 3-2. 16 minuter före full tid sprack bollen så matchen avbröts! Kor i laget gick an, inte engelsmän..! 1903 hade studenter från Uppsala intro- ducerat fotbollen i Härnösand som spe- I Härnösand flyttade fotbollen tillfälligt från kospillningen vid Volontärskolan till ”den lades under bedrövliga förhållanden. lutande planen” vid Hovsjorden mellan Rosenbäcksallén och Hovsgatan. I bakgrunden Stenhammars herrgård. Trots det blev IFK snabbt ett av länets framgångsrikaste lag. Älgarna började som tydligen tränade ordentligt på ny- träningar bedrevs till långt in på nätter- med fotboll först 1920. modigheterna. I DM 1910 blev det se- na. För att hitta bollen i buskage och I Härnösand spelade man under de förs- ger mot lokalkollegan Goodtemplarna annat knöt man en vit näsduk kring ta åren på Volontärskolans exercisfält i med 4-1. Nu skulle det vara slut på tak- den… Först 1917 kom Goodtemplarna närheten av nuvarande Högslätten. Men tiken med tjonganden och en bastant till en DM-final och den första vann det var också ett betesområde där kor storvuxen innertrio som röjde planen man 1920 efter namnbytet till Gymna- vant sig vid att ströva fritt omkring. De för dem som kom efter och skulle göra stik- och Idrottsföreningen Sundsvall, lämnade också tydliga märken efter sig målen. Och på dribblingar som aldrig GIF Sundsvall alltså. Och då fick även så före matcherna var det viktigt att ville ta slut. Nu gällde en del utanför nykterhetsrörelsen vara först få bort de senaste dagarnas ko- kombinationsspelet i stället. Mer av med. Men nog verkade det lite vågat av spillningar… finlir, alltså. Sundsvalls FF nappade nykterhetslaget att byta namn två år fö- Något stängsel fanns inte heller runt också snabbt på det nya som ärvdes av re den känsloladdade folkomröstningen planen så när IFK Härnösand spelade GIF Sundsvall sedan föreningen lagts om förbud mot försäljning av alkohol- DM-final mot IFK Sundsvall 1910 dök ner. Den har i dag återuppstått med en drycker, ett krav med mycket starkt det plötsligt upp en ko som extra bred ungdomsverksamhet. stöd på våra breddgrader. För övrigt förstärkning av Härnösandslagets back- IFK Sundsvall var först ut i stan med Sveriges första folkomröstning och linje. Och bidrog kanske till 6-1-segern fotboll och blev också länge det domi- olika valsedlar användes för män och som dock inte godkändes. IFK Härnö- nerade laget. I början spelades mest kvinnor… sand hade nämligen haft en engelsman i lokala turneringar med Sundsvalls IF Av bara farten vann GIF Sundsvall även laget i semifinalen mot Friska Viljor så och Goodtemplarna innan man sökte de fyra närmaste DM-finalerna efter mästerskapet ströks helt enkelt i efter- motståndare i Härnösand. Av de sex 1920 mot omväxlande Friska Viljor och hand! första DM-finalerna vanns också IFK Älgarna. Kor gick bra, men inte engelsmän..! fem. Fotbollen en av avarterna? Finliret började slå ut tjongande Enbart nykterister i Sundsvallslag Idrottsparken i Sundsvall anlades redan I Sundsvall introducerades ”det veten- Goodtemplarnas IF bildades 1903 och 1893 och en bit in på 1900-talet fick skapliga spelet” 1909 av Läroverkets IF rekryteringen av spelare skedde enbart den en läktare med ett halvt tak. Den bland Sundsvalls godtemplarloger. Men döptes till ”Den ofullbordade”. Men fotbollen hade inte alltid så lätt. När fullmäktige diskuterade en upprustning av Idrottsparken 1921 oroades redaktör J M Västberg över att idrotten gled från gymnastik och friidrott till fotbollstäv- lingar som han varken förstod eller gil- lade. ”Man måste liksom riksdagen rea- gera mot avarterna inom idrotten”, tyckte han. Kollegan Herman Sällvin på Sunds- valls-Posten tyckte att idrottsrörelsen borde finansieras på samma sätt som folkparkerna, med danser alltså.

Text: BO ÖSTMAN

Friska Viljor hade ett damlag i fotboll redan i början av 1920-talet. Notera klänningarna som de spelade i och huvudbonaderna, omväxlande real- och studentmössor. Målvakten heter Greta Elfving, senare stor kulturprofil i Övik och medarbetare i Västernorrlands Allehanda under flera decennier.

14 av 20 Sundsvalls Ridklubb 70-årsjubilerar

När Sundsvalls Ridklubb i år firar sitt skilt hur umgänget med hästar ska- anordnades en rid- och vintersport- 70-årsjubileum så tog man med sig par både viljestyrka och karaktärs- tävling på Bergsåkers travbana. Det hästen in på Kulturmagasinet. I bild fasthet hos ungdomen och fostrar var slalom efter häst, tolkning samt och text och fullstor modell. Och det denna både fysiskt och psykiskt”. slätlopp och hinderlopp för både da- är inte är inte mer än några snabba ga- Argumenten bet uppenbarligen. Re- mer och juniorer samt mer försigkom- loppsprång från den plats där allt bör- dan samma kväll valdes en styrelse na ryttare. Deltagarna kom från rid- jade; Café Framtiden vid Rådhusgatan och den konstituerade sig två måna- skolorna i Sundsvall, Härnösand och en augustikväll 1945. Men resan där- der senare. Att det var en styrelse Hudiksvall. emellan har varit både krokig och med tyngd i samhället framgår tyd- I Västernorrlands Allehanda rappor- stundtals mödosam. ligt av sammansättningen. Här fanns terades dagen efter om en ”strålande Omkring hundratalet ridsportvänner en distriktslantmätare, en poliskom- hästopera på Bergsåker”. Och refe- hade mött upp till mötet den 17 augus- missarie, en ombudsman, en brygg- renten fortsatte entusiastiskt: ti med den uttalade målsättningen att mästare, en advokat, en disponent ”Trestadstävlingen ger ridsporten vind bilda en ridklubb. Flertalet kom från och en rådman i ledningen. Samtliga i seglen. Bergsåkers travbana var idag Sundsvalls Ridskola, som drevs privat, män, men tre kvinnor fick ansvaret skådeplatsen för en hästopera vartill och vars chef ryttmästare Erland Nel- för en av de tre arbetssektionerna. man veterligen inte sett maken till ti- son från K4 i Umeå var initiativtagare Redan från starten märktes Ridklub- digare i det här landet, i varje fall inte till mötet. Han poängterade ”ridning- bens aktiviteter. En jaktritt anordna- i Norrland.” ens betydelse för alla åldrar och sär- des i november och i februari 1946 En speciell begivenhet var loppet mel- lan travaren Away som kördes av Fritz Rask och den galopphäst (namn sak- nas) som reds av ryttmästare Nelson . Den senare var åtskilliga hundra meter före i mål, konstateras i reportaget. Det här var också åren då man försök- te få stabilitet i verksamheten. Under 1940-talet, framförallt direkt efter kri- get så avhästades armén. Motordrivna fordon ersatte hästarna. Samtidigt var staten och armén orolig för att det skulle finnas alltför få hästar till ar- méns förfogande om Sverige - i det kalla krigets spår – skulle bli utan olja och på nytt behöva nyttja hästarna. Lösningen blev att försöka stimulera ridsporten genom billiga lån till ridhus och att låna ut kronans hästar. Så sker också i Sundsvall. I slutet av 1949 tar man över ansvaret för ridsko- lan, dess hästar samt erhåller ytterliga- re s k ackordshästar från kavallerire- gementet K4 i Umeå. Det blir också grunden till verksamheten under 50- talet. Ända sedan starten har stallarna I många år höll klubben till i ridhuset intill funnits på Västhagen (där Mittuniver- Sporthallen. Marin, Hamlet, Lillen och Corvette sitetet ligger idag) och ridhuset i f d är hästarna som de unga damerna hanterar utan vare sig ridhjälmar eller ryggvästar. Svenska Papps lokaler vid sporthallen.

15 av 20 Sommarsmarschen till Kramfors i juni 1957. Tjugo mil i skog och på väg. Övernattning vid Västanå Bruk. (Foto utlånat av Rolf Ramestam, som till ridande polisen Ivan Ranestam).

När hyreskontraktet för stallarna sades Men nu mal de kommunala kvarnar- lopp. upp av kommunen var klubben osäker na fortare och 1969 kommer äntligen I dag har föreningen 649 medlemmar, på hur man skulle klara verksamheten. ett beslut om att anslå mark och att 554 kvinnor och 95 män. Tre fjärde- Ett tag diskuterades möjligheten att bygga stallar i Kungsnäs, Selånger. delar av medlemmarna är i åldern 7- tvingas sända tillbaka kronhästarna. Då har det gått femton år sedan frå- 25 år. I stallarna finns 12 ponnyer och Nu löstes frågan genom att enskilda gan först väcktes hos kommunen. 13 stora hästar. klubbmedlemmar ställde upp som fo- Det tar ytterligare åtta år av an- En viktig del i verksamheten är handi- dervärdar. Stallfrågan löses så små- strängningar innan ridhuset står kappridningen som bedrivs flera dagar ningom på ett något effektivare sätt klart. i veckan. genom att man finner lokaler på Ku- Det är också vid den tiden som Curt I samband med Sundsvalls Kommuns ben. Problemet är givetvis avståndet Sjöström, en annan av de ansvariga 350-årsjubileum 1971, hyllade klub- till ridhuset. för jubileumsutställningen, engage- ben jubilaren med att arrangera Norr- -Hästarna fick varje dag ridas från ena rar sig i klubben. Han och Ewa är lands största tävlingar i dressyr och änden av stan till den andra mitt i tra- var och en på sitt sätt rätt typiska hoppning under midsommarhelgen. fikflödet, minns Ewa Eriksson, mång- representanter för medlemsgruppen. Under många år sedan dess, har klub- årig medlem av föreningen och en av Ewa, en av dessa unga tjejer som i ben ordnat med sommartävlingar. Se- dem som hållit i jubileumsutställning- tidig ålder kommer i kontakt med dan femton år tillbaka arrangeras den en på Kulturmagasinet. Och även om ridsporten genom intresset för häs- nationella tävlingen ”Sundsvalls Sum- trafiken inte var lika tät som idag var tarna. Slitvarg i stallet. Blir kvar tar mer Horse Show” med ekipage såväl den väl så besvärlig. Vinterkörning på sig alltmer ansvar. från Sverige som från våra grannlän- med snökedjor var saker som kunde Curt, en av inte så många män, som der. År 2013 fick SRK priset ”Årets störa ritten. En timme i vare riktning går in i ridsporten. När han gör det Arrangemang” på Medelpads idrotts- tog förflyttningen. är det i vuxen ålder. Skaffar egna gala just för dessa tävlingar. I längden är dock situationen ohållbar. hästar (totalt fyra stycken) och tävlar Många tävlingsekipage har genom Vid årsskiftet 1963-64 har klubben med liv och lust. åren representerat Sundsvalls Rid- närmare 400 medlemmar, varav tre -Ridsporten har följt mig genom li- klubb ute i landet, både i dressyr och fjärdedelar är juniorer under 18 år. vet, berättar Ewa. Jag tycker också hoppning. Man kan bl.a. visa upp SM- Ridhuset vid Fabriksgatan är på väg man kan se att det som tidigare be- medaljer såväl individuellt som i lag. att dömas ut. Behovet av en egen sam- traktades som en exklusiv syssel- lad anläggning är akut. Under slutet av ”Ridskolans dag” är en annan trevlig sättning verkligen har blivit en folk- 60-talet förläggs verksamheten till Ku- tradition som genomförs vid Luciatid sport. För mig som arbetarunge blev ben och familjen Verner Lundbergs där bl.a. ridskolans elever visar upp det en träffpunkt där man fick lära stall. Lektionerna får bedrivas utom- sig till häst men också där ungdoms- sig att ta ansvar. Och så tror jag det hus. sektionen passar på att hitta på olika har varit för många genom årens ”spel” och ”bus”.

16 av 20 Jubileumsåret har bju- dit på en hel del aktivi- teter. Utställningen på Kul- turmagasinet har varit en. Här har man för- utom att berätta klub- bens historia också försökt sätta in hästen i ett samhällsperspektiv. En hel del av bilderna vid utställningen har speglat hästen som ar- betsredskap i stan. Nostaligaftonen i feb- ruari har varit en an- nan aktivitet. Här sam- lades några av de mes- ta medlemmarna och Mångåriga medlemmarna Curt delade med sig av Sjöström och Ewa Eriksson tog minnen från åren som med sig hästen in på Kulturmaga- sinet när Sundsvalls Ridklubb firar gått. Åhörare var bland sitt 70-årsjubileum. annat en hel del av klubbens ungdomar. badet ligger. Hästarna rids varje dag 1985-92 Den klippsamling som Ella From (en genom hela staden ner till ridhuset. Styrelsen arbetar intensivt med att av de verkliga veteranerna som gick 1961 påverka politikernas inställning till rids- bort för ett par år sedan) förde har För att slippa den långa ritten genom portens behov av anläggningar. lämnats över till Medelpadsarkiv. staden till lektionerna flyttas hästarna 1992 I augusti blir det stor jubileumsfest i till stall som gränsar till ridhuset. Kommunen fattar beslut om medel för Stadshuset med förhoppning om när- 1963 att bygga till ytterligare ett ridhus. varo från många i förskingringen. Folke Stenbom flyttar till Örnskölds- 1993 Senare i höst, i samband med Allhel- vik och Ingemar Rindestad tar över Efter många timmars jobb, av entusias- gonahelgen så arrangerar föreningen ridskolan. (Om Stenboms stora bety- tiska medlemmar, i det nya ridhuset kan Ponny-SM i hoppning. delse för ridverksamheten i Örn- manegen börja användas och läktaren är Framtiden ser ljus ut för den förening sköldsvik har vi berättat om i en tidi- färdig lagom till Ridskolans Dag. som föddes på just Café Framtiden. gare artikel i Västernorrlands Idrotts- arv.) 1994 Kjell Carnbro 1966 Arbetet med att färdigställa ridhuset fortsätter. Historik Stallen döms ut eftersom de anses vara hälsovådliga. Sporthallsbygget pågår 1995 1945 inpå knutarna och ridhuset skall så En komplett anläggning är nu klar att småningom bort. SRK börjar om igen inviga. id bildandet av Sundsvalls Ridklubb V i egen regi och flyttar tillbaka till Ku- (SRK) var ridskolan i privat regi. Stallen 1996-2001 ben. Lektionerna får nu bedrivas Styrelsen arbetar för att tillsammans låg mittemot Västhagen, där Mitthög- utomhus. skolan finns idag. Ridhuset fanns där med kommunen komma fram till en Sporthallen finns idag. Detta användes 1970 lösning med stallen. Den 1 september också av Sundsvalls ridande polis. Den 27 februari flyttar SRK in i stallet 2001 flyttar ridskolans hästar in i de nya 1949 i Kungsnäs. Lektionerna sker även nu stallen. utomhus. SRK tar över ansvaret för ackordshäs- 2002 tarna från Kungliga Norrlands Dragon- 1975 Premiär för Sundsvalls Ridklubbs hem- regemente och driften av ridskolan. En ridhuskommitté tillsätts. Man ar- sida. 1952 betar med kostnadsförslag, ritningar, 2011 kontakter med kommunen, banker och SRK tar steget ut i sociala medier och Ett hårt slag drabbar klubben när stallen olika fonder. skall nyttjas till annan verksamhet. startar sin officiella Facebook-sida. Hästarna placeras ut hos medlemmar 1977 2015 runt om i staden. Verksamheten kan bara Den 12 november kan SRK inviga SRK firar 70 år med att arrangera bedrivas i liten omfattning. klubbens ridhus, byggt i egen regi och ponny-SM i hoppning. 1957 av egna medel.

Full fart blir det på ridskolan när Folke 1985 Stenbom, som är ansvarig för polisryt- ”Krubban” byggs till med lektions- teriet, kommer till Sundsvall och tar salar och omklädningsrum med dusch Källa: Sundsvalls Ridklubb, historik över ansvaret. Hästarna som han skaffar och toaletter. Invigning sker i samband sammanställd av Christine Grafström stallas upp på Kubikenborg, där Kuben- med föreningens 40-årsjubileum.

17 av 20

LASSE NORDINS FOTBOLLSHISTORIA Lasse Nordin i Domsjö anses av många som en av Ångermanlands bästa fotbollspelare genom alla tider. Född 1939 och uppvuxen i en familj där pappa ”Lill-Bertil” Nordin och hans fem bröder samtliga varit aktiva i före- ningen, var det naturligt att föreningen i Lasses hjärta blev Domsjö IF.

den dag då en ledare dök bland duktiga och äldre spelare som upp och meddelade att jag man lyssnade och så upp till. Man var uttagen att spela med ett fick lära sig vad disciplin, laganda yngre pojklag i bortamatch och hård träning betyder för fram- mot Kubbe”, berättar Lasse. gång”. Detta var en långresa med Skellefteå AIK lyckades första året, buss gemensamt med B- 1958, vinna div. II och kvalade till laget som skulle möta Allsvenskan mot Hammarby IF. Som Kubbe i en träningsmatch. första lag i Norrland tog SAIK poäng Något minne hur matchen i ett allsvenskt kval efter 0-0 hemma slutade finns inte kvar, utom på Norrvalla. att gräsplanen klipptes av Lasse berättar vidare: betande kor med efter- ”Vi fick sedan stryk med hela 6-2 in- lämnade tårtor kvar på plan. för 25 000 åskådare på Råsunda och Duschmöjligheter fanns drömmen om Allsvenskan var väck – inte, utan enda möjligheten men drömmen om att få spela på Rå- var att svalka sig i Kubbeån. sunda blev uppfylld. En pina för vi som var dåliga på att simma. Det skulle sedan visa sig att Råsunda skulle bli min hemmaarena, då Ham- Cykel för att kolla A- marby IF blev min nya klubb. Dröm- laget men om att få spela i Allsvenskan I början på 50-talet hade blev uppfylld! Domsjö ramlat ned så långt Dessa år i denna härliga förening, som till div. V. Söndagarna Hammarby, väcker många trevliga ägnades ibland åt att cykla minnen till liv. Bland dessa är upple- till Bjästa, Sidensjö, och velsen att få spela i samma kedja (vi Moliden för att titta på A-la- hade 5 forwards på den tiden) som get. Lag som fanns i före- Sveriges störste fotbollsartist, ningen då var 4 herrlag: A- Lennart ”Nacka” Skoglund.. lag, B-lag, Juniorlag, och ”Nacka” hade återvänt från en lysan- Pojklag. de proffskarriär i Italien. Vi hade - ”Min stora dröm som ramlat ner till div. II Svealand och pojk- och juniorspelare var vart vi än drog fram slogs publikre- att bli uttagen i A-laget. Den kord och folk kom för att se ”Nacka” dagen kom för mig som 15- Skoglund”. åring, då jag blev tillfrågad. ”Nacka” i blå-svart Svaret från mig blev inte Lasses hjärta fanns fortfarande i direkt ja, utan jag överlät Domsjö och efter en överläggning beslutet till min pappa. Till med ”Nacka” beslöts att man skulle min stora glädje fick jag åka upp och spela en match med klartecken under för- Domsjö. utsättning att jag inte brände ut mig Intresset för fotbollen var stort och samtidigt med pojk- och juniormat- - ”För mig och många domsjöbor var med bollen på pakethållaren hela cherna”. det en stor händelse att få se ”Nacka” sommaren sökte Lasse upp kompisar i blå/svart på Domsjö IP. Drygt 2000 Lasse hade tur att knipa en plats i ett på byn för att kicka fotboll. Någon or- personer kantade IP”. Domsjölag på uppåtgående som slogs ganiserad ungdomsfotboll fanns inte Efter fem härliga år i Hammarby och initiativet till att bilda lag fanns några år i toppen på div. III för ev. avancemang till div. II Norra. blev hemlängtan till Domsjö för stor. hos många pojkar på den tiden. Lasse hade förmånen att återkomma Lagen var Sund, Gene, Domsjö, Skid- Kval till Allsvenskan till ett Domsjö på uppåtgående med sta, och Vårby. Matchdagar och pla- Så småningom blev det flytt för Lasse ett lovande och bra lag och entusias- ner bestämdes på raster i Domsjösko- till Skellefteå och studier på Tekniska tiska och duktiga ledare. Redan förs- lan. Alla pojkar med mål att en gång Gymnasiet. Ett av Norrlands bästa lag ta året, 1965, vann vi div. III och få komma till IP och spela i blå/svart. blev hans nya klubb – Skellefteå AIK. gick till kval mot Söderhamns IF. - ”Och tänk vilken glädje jag kände - ”Tiden i SAIK var väldigt lärorik

18 av 20 ”Här har ni Domsjö” Nederlagstippade åkte Domsjö ner till Söderhamn. Men ett sammansvetsat kamratgäng, där parollen var ”alla för laget”, kunde ej stoppas. ”Stödda av 100-talet nedresta sup- porters som vid vårt intåg på planen sjöng klubbvisan ”Här har ni Dom- sjö” … lyfte laget ytterligare”. Ett minne för livet som spelare och tränare. Seger med 3-0 på bortaplan och utspelning av Söderhamn med 4- 1 hemma på Domsjö IP. Drömmen var uppfylld. Domsjö IF i div. II och bland Norrlands bästa lag med möj- lighet till allsvenskt kval. Det blev sju säsonger i följd i div. II Norrland med blandade framgångar. Nedflyttningsspöket hotade ett antal gånger, men med sammanhållning och laganda lyckades Domsjö klara sig kvar i serien. Lasse Nordin i Hammarby IF. Lasse står i bakre raden tre från höger. Till vänster om Lasse står Bernt Lif, som vi skrev om i nummer 14. Vem minns inte avslutningen säsong- en 1967. Sex omgångar kvar, på ned- bland annat som ordförande i fot- flyttningsplats och alla målvakter ska- Domsjö hamnade på samma poäng bollssektionen under ett tiotal år. dade… och exakt samma målskillnad, 30-31. Lasse fyllde 75 år hösten 2014, men Ett avgörande 1-0 i slutminuten mot Tillfälliga hjälpen hittade Domsjö-le- drabbades strax efter av fem stroker Sandvikens AIK under våromgången darna i Rio-Kalle Svensson från Hel- inom loppet av ett halvt år. Han är to- visade sig livsviktigt. singborg. Svensk målvaktslegend som talförlamad i vänster sida (både armar avslutade sin karriär i Domsjö IF med Ett stycke svensk fotbollshistoria var och ben), men kan prata obehindrat. att målet i fyra matcher. skriven och Domsjö IF var kvar i div. Han bor numera permanent på sjuk- II. hemmet Lejonbacken i Örnsköldsvik. ”Två matcher kvar, fyra poäng (2 för seger) och -13 mål till Sandvikens 3:e plats säsongen 1971 - Ett bra boende, där personalen tar AIK ovanför nedflyttningsstrecket var Säsongen 1971 blev nog Domsjös hand om mig på bästa sätt varje dag. vi säkert uträknade av de flesta. Med bästa med en 3:e plats. Så nära all- Läget är ju också bra, med utsikt mot ordinarie målvakt tillbaka och en fan- svenskt kvar har nog inget annat lag havet och mitt kära Domsjö. Och det tastisk kampmoral gjorde vi det till från Ångermanland varit. bästa av allt är givetvis att min Karin kan besöka mig varje dag. Då kan synes omöjliga och passerade Sand- Dock blev efterföljande säsong miss- hon få en rejäl promenad från bosta- vikens AIK med att vinna sista hem- lyckad, och som femte lag från bot- den, mitt emot City Minigolf, och upp mamatchen mot Luleå SK med 10-1”. ten ramlade Domsjö ur div. II i sam- till mig på Lejonbacken, säger Lasse. band med serieomläggning. Under besöket på Lejonbacken sitter Lasse Nordins aktiva Lasse och jag och snackar om gamla tid tog också slut och minnen. Och på den tiden, 1960-70, han fungerade däref- talet var Domsjö IF en föreningen att ter som ledare i olika räkna med i fotbolls-Sverige. funktioner – och på så vis följt föreningens Som avslutning ger Lasse Nordin ett utveckling. Han har antal råd till alla fotbollsungdomar: fått se damfotbollens 1. Ha roligt när du spelare fotboll. intåg och fina utveck- 2. Lyssna och lär av dina ledare. ling i föreningen, och 3. Spela alltid för lagets bästa. imponeras av det fina 4. Var ödmjuk i med- och motgång. arbete som föräldrar och ledare lägger ner 5. Din talang behöver extra träning för Domsjös ung- för att nå framgång. domsfotboll. En ga- 6. Känn stolthet för din förening. anti för en fin framtid Text: för Domsjö IF. Anders ”Myggan” Nordin, efter intervju med Lasse Nordin. Lasse jobbade även Lasse Nordin i elden mot IFK Härnösand. mycket aktivt inom Källa: ”Domsjö IF 80 år”, jubileums- Domsjö IF efter sin fotbollskarriär, tidning för åren 1917 – 1997.

19 av 20 Föreningsarkivet Västernorrland

Det är viktigt att arkivhandlingar från idrottsföreningarna lämnas in till Föreningsarkivet! Gör det snarast! Telefon: 060-19 14 77, 010-476 8075 E-post: [email protected]

Redaktionsruta Ansvarig redaktör Bertil Astby Redaktionskommitté Hans O Alfredsson Bertil Astby Kjell Carnbro Ola Eriksson Anders Nordin Bo Östman Produktion VIHS Tryck och distribution Kopieringsbyrån, Härnösand

Styrelsen Organisationsnummer Bertil Astby, Härnösand, ordförande 802456-0336 [email protected] - 0611-262 17 073-422 79 05 Leif Thunman, Härnösand, vice ordf., kassör Bank- och plusgiro [email protected] - 0611-100 82, 070-348 02 25 Bankgiro 750-5266 Kjell Carnbro, Sundsvall Plusgiro : 59 77 71-5 [email protected] - 060-12 05 20, 070-665 69 49 Ulrika Hådén, Njurunda Medlemsavgifter [email protected] - 070-569 47 90 Privatpersoner 150 kr Anders Nordin, Bjästa Föreningar 150 kr [email protected] - 0660-22 11 29, 073-066 02 02 Förbund, organisationer 250 kr

Kjell Åke Tjernström, Bergeforsen [email protected] - 060-804 30, 076-801 27 08 Hemsida www.vihs-y.se

20 av 20