Litteraturdidaktik
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
LITTERATURDIDAKTIK från gymnasium till förskola VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 11:2006 LITTERATURDIDAKTIK från gymnasium till förskola En analys av litteraturundervisningens hur-fråga med utgångspunkt från svenska didaktiska undersökningar i ett internationellt perspektiv Gerd B Arfwedson LITTERATURDIDAKTIK från gymnasium till förskola Rapporten kan beställas på www.vr.se VETENSKAPSRÅDET 103 78 Stockholm © Vetenskapsrådet ISSN 1651-7350 ISBN 91-7307-093-9 Omslagsillustration: Lena Wennersten Grafisk Form: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet Tryck: CM Digitaltryck, Bromma 2006 FÖRORD Utbildningsvetenskapliga kommittén startade sin verksamhet i mars 2001. Uppdraget är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet med relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. På samma sätt som Vetenskapsrådet i övrigt har kommittén även i uppgift att behandla forskningspolitiska frågor och arbeta med forskningsinformation. Kommittén fördelar medel till forskningsprojekt och forskarskolor. Utö- ver detta stöder kommittén även forskarnätverk, arrangerar konferenser och delar ut resebidrag för att stimulera internationellt utbyte mellan forskare. Kommittén har även initierat olika översikter och kartläggningar. För att stimulera till diskussion om det utbildningsvetenskapliga området och dess fortsatta utveckling har kommittén bett några forskare att belysa olika teman med anknytning till kommitténs uppdrag. I denna rapport be- skriver Gerd B Arfwedson litteraturläsningen i skolan, från gymnasium till förskola. Rapporten innehåller även en presentation av nationella nätverk och andra former av samarbete kring svenskämnets mångfaldiga didaktiska problematik, med tonvikten på beskrivningen av dagens utvecklingsten- denser. Rapporten avslutas med en översikt över ämnesdidaktisk litteratur i svenska. Stockholm i maj 2006 Tjia Torpe Ulf P. Lundgren Ordförande Huvudsekreterare INNEHÅLL Introduktion 6 Prolog 9 Bakgrund 11 Didaktik som FoU 15 1. LITTERATURDIDAKTIK: SKOLÅREN 7-12 18 Forskning om litteraturläsning i ämnet svenska 18 Litteraturteorier 18 Lärare och litteraturundervisning 22 Gymnasiekulturer – fokus på lärare 23 Högstadiekulturer – fokus på lärare 30 Elever och litteraturläsning 37 Vad lär sig elever i och om litteratur? 37 Svaga läsare – och duktiga 38 Litteraturundervisning och elever 40 Sociokulturella kontexter 43 Ungdomskulturer och socialisation 45 Fyra gymnasiekulturer – fokus på elever 45 Fritiden och den litterära socialisationen 47 Receptions- och genusteorier 50 Högstadiekulturer – fokus på elever 50 2. LITTERATURDIDAKTIK: SKOLÅREN 1-6 OCH FÖRSKOLAN 55 Litteraturläsning under skolåren 4-6 55 En erfarenhetspedagogisk ansats 55 Ett aktionsforskningsprogram 56 Intentioner och resultat 65 Erfarenhetspedagogik som strategi 68 Erfarenhetspedagogikens utländska släktingar 73 Ett kvarstående dilemma: skydd och öppenhet 76 De första skolåren 83 Aktuell undervisningsforskning 83 Retorik och praktik 87 Svenskämnets innehåll i utbildningen av lärare 1-7 88 En receptionsstudie 92 4 LITTERATURDIDAKTIK från GYmnasium till FÖrskola INNEHÅLL Förskolans läs- och litteraturundervisning 100 Tidig undervisning i läsning/skrivning: några internationella exempel 102 Ett svenskt exempel på litteraturarbete i förskolan 104 Förskolan som litterär miljö 108 ”Högläsning är inte bara att läsa högt” 111 3. SVENSKÄMNET – DAGENS DIDAKTISKA FORSKNING 117 Dagens trender inom svenskdidaktiken 117 Trender i antologierna 118 Korta presentationer av trettiotre forskningsprojekt 119 Sammanfattning 143 En personlig epilog 146 Referenser 151 BILAGA 161 Per Olov Svedner: Ämnesdidaktisk litteratur i svenska 161 LITTERATURDIDAKTIK från GYmnasium till FÖrskola 5 INTRODUKTION En dag i början av september 2005 fick undertecknade en förfrågan från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté om att inventera en del av den nog så omfattande didaktiska forskningen kring svenskämnet. Avgränsningen av inventeringen fick vi bestämma själva, och i vår rapport ville man att vi skulle inrikta oss dels på att fokusera undervisningens hur- frågor, dels på att skriva för lärare. Som gamla svensklärare kände vi denna inriktning som vettig och angelägen, i synnerhet som vi fick klartecken för att inrikta vår kartläggning på skolans litteraturläsning: det var denna del av svenskämnet som intresserade oss själva mest, och dessutom visste vi av egen erfarenhet att litteraturläsningen hör till det svåraste i svensklärarens jobb. Vi åtog oss alltså uppdraget1, trots att vi visste föga om vad som hänt inom svenskämnets didaktik och inte i något sammanhang deltagit i dess ämnesdidaktiska debatt. Vårt perspektiv är alltså ett utifrånperspektiv. För att undvika missförstånd måste vi inledningsvis presentera det veten- skapliga synsätt från vilket vi utgått vid analysen av de svenska litteraturdi- daktiska författare och böcker vi valt att behandla. Under de senaste 20 åren har mycket vatten flutit under de vetenskapliga broarna. Kanske gäller detta speciellt för samhällsvetenskaperna, och då bl.a. för utbildningsvetenska- perna. I varje fall pågår här ett paradigmskifte, där det man lämnar ibland kallas ”modernismen” och det man är på väg till kallas ”postmodernism”. Speciellt har modernismens tro på möjligheten av en objektiv och neu- tral vetenskap i grunden kritiserats, och i stället har den mer postmoderna synen alltmer accepterats: varken vetenskapliga teorier eller vetenskapliga metoder kan vara helt neutrala, obundna av sin kontext och av forskarens egna ideologiska och politiska ställningstaganden. Ledande i denna utveck- ling har USA varit. En jämförelse mellan den första och den fjärde upplagan av tegelstenen Handbook of Research on Teaching (utkomna 1963 respektive 2002) antyder ett i det närmaste fullbordat paradigmskifte – från tron på att vetenskap kan stå helt fri från ideologi och politik, till uppfattningen att varje människa, även forskaren, är formad (”konstruerad”) av sitt eget liv och inom ramen för sin egen tid och kultur, och att således ingen forskare eller forskning kan hävdas vara totalt ideologiskt neutral. Konsekvenserna 1 Eftersom Gerhard Arfwedson ganska tidigt under hösten drabbades av ohälsa, har han endast kunnat delta i det admi- nistrativa arbetet med att skaffa fram böcker och annat nödvändigt material och med att sköta datorsidan av vårt arbete, inklusive redaktörsuppgifter som språkgranskning, rubriksättning, referenser m.m. Naturligtvis har vi också kontinuerligt diskuterat arbetet och dess inriktning. Ansvarig för litteraturvalet, för läsningen och för texten i denna rapport har dock varit Gerd B Arfwedson, som alltså ensam är författare (utom till detta vårt gemensamma förord). 6 LITTERATURDIDAKTIK från GYmnasium till FÖrskola Introduktion av denna förändrade vetenskapssyn blir sedan tydligast och mest omfattan- de då det gäller forskning bl.a. inom humaniora, kultur- och samhällsforsk- ning – och därmed för didaktisk forskning. Ett exempel på strömkantringen inom forskningsvärlden är introduktio- nen av Lev S Vygotskij (1896-1934) som nytt orakel inom utvecklingspsyko- logi och kognitionsforskning. Vygotskij ville – hävdade han själv – skriva ”en medvetandepsykologins Das Kapital”, och han stod med andra ord för en marxistisk syn på vetenskaplig teori och metod. Ändå var det i USA han på allvar lanserades – och t.o.m. började användas som ett slags legitima- tion för vetenskaplighet. Sedan följde, som bekant, en våg av sociokultu- rellt och konstruktivistiskt inriktad forskning över såväl USA som Europa. De första engelskspråkiga Vygotskij-utgåvorna (och något senare de första svenskspråkiga) antydde bara litet undanskymt hans marxistiska bakgrund. Så småningom nådde vågen också Sverige. Kan man finna ett bättre exem- pel på vad som ibland kallas ”historiens ironi”? Ingen skulle i dag få idén att diskvalificera Vygotskij på grund av hans marxistiska bakgrund – trots att sådana forskardiskvalifikationer under senare halvan av 1900-talet faktiskt var ganska vanliga. I Sverige startade på 1970-talet en hel forskargrupp, Pedagogiska gruppen i Lund, sin litteraturpedagogiska forskning med att beskriva sin ideologis- ka och forskningsmässiga bakgrund som marxistisk. Gruppen hade därvid också tillgång till en bok av Vygotskij i dansk översättning (Taenkning og sprog). Det dominerande vetenskapliga perspektivet var alltså på den tiden modernistiskt, med en stark tilltro till vetenskapens möjligheter att nå helt objektiva och neutrala resultat – också marxistisk teori omfattade denna den ”moderna” vetenskapens grundsyn. Läsningen av Pedagogiska gruppens skrifter nu – år 2006 – ger snarast intrycket av ambitiös, noggrann och för lärare användbar forskning – själv- kritisk men (vilket är begripligt) i försvarsposition. Lars-Göran Malmgren framstår som en ”spjutspets mot framtidens litteraturdidaktiska forskning”, och hans skrifter är väl i klass med dagens litteraturdidaktiska forskning i USA, England och Tyskland. Det är enligt vår mening dags att fullborda det ovan antydda paradigmskiftet också inom litteraturdidaktiken, och dis- kussionen i föreliggande framställning kan uppfattas som ett försök i den riktningen. Pedagogiska gruppens skrifter har därvid kommit att spela en central roll i vår framställning. Vi har funnit att det nu är angeläget att tyd- ligt hävda dess vetenskapliga status, inklusive dess betydelse för svensk lit- teraturdidaktik – och för lärares arbete med litteratur i skolan. Denna rapport behandlar alltså litteraturläsningen i skolan,