231661516.Pdf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
GENOM TEXTER OCH VÄRLDAR Svenska och litteratur med didaktisk inriktning – festskrift till Ria Heilä-Ylikallio Redaktörer Heidi Höglund Sofia Jusslin Matilda Ståhl Anders Westerlund Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2019 Referentgranskad publikation © Respektive författare. Åbo Akademis förlag har rätt till elektronisk publicering av boken. Pärmbild: Matilda Ståhl Åbo Akademis förlag Tavastgatan 13, FI-20500 Åbo, Finland Tel. +358 (0)2 215 3478 E-post: [email protected] ISBN 978-951-765-926-0 ISBN 978-951-765-927-7 (digital) Painosalama Oy Åbo 2019 Första upplagan Utgiven med stöd av: Professor Ria Heilä-Ylikallio CIP Cataloguing in Publication Genom texter och världar. Svenska och litteratur med didaktisk inriktning – festskrift till Ria Heilä-Ylikallio Redaktörer: Heidi Höglund, Sofia Jusslin, Matilda Ståhl & Anders Westerlund. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2019. Åbo Akademi. ISBN 978-951-765-926-0 Innehåll FÖRORD ............................................................................................................................... 1 TABULA GRATULATORIA ............................................................................................... 7 I DEN FINLANDSSVENSKA KONTEXTEN MODERSMÅLSÄMNET I FOLK- OCH GRUNDSKOLA – STOFFURVAL, EMFAS OCH OMFATTNING .................................................................................................................. 13 Sven-Erik Hansén POLICY OCH PRAXIS I TVÅSPRÅKIG IDROTTSVERKSAMHET .......................................... 31 Saara Haapamäki II SKRIVANDE BARNS TIDLIGE SKRIVING – NORDISKE PERSPEKTIVER. EN KUNNSKAPSOVERSIKT ..... 49 Bente E. Hagtvet, Hilde Hofslundsengen & Elisabeth Mellgren VARFÖR SKRIVER DE SOM DE GÖR? OM SMÅ BARNS SKRIVANDE ............................... 75 Ann-Katrin Svensson & Maria Magnusson KREATIVT SKRIVANDE I SKOLAN: FÖRHANDLINGAR OM UTRYMME FÖR ELEVENS EGET SKRIVANDE VID SKRIVSAMTAL .............................................................................. 87 Siv Björklund & Mindy Svenlin SKRIVING I FAGENE I NORSK SKOLE – EN VANDRING MELLOM TOP DOWN OG BOTTOM UP .................................................................................................................. 103 Frøydis Hertzberg & Astrid Roe TEXTMÖTEN I DET UPPKOPPLADE KLASSRUMMET. DIGITALA RESURSER OCH NYA LITTERACITETSPRAKTIKER I GYMNASIESKOLANS UNDERVISNING ...................... 121 Anna Slotte, Christina Olin-Scheller & Marie Tanner KØNSMÆRKEDE PRAKTIKKER I GYMNASIEELEVERS DANSKFAGLIGE SKRIVNING ....... 139 Nikolaj Elf & Ellen Krogh CYBORGS’ COLLABORATIVE WRITING IN VIRTUAL LEARNING ENVIRONMENTS ....... 155 Charlotta Hilli TEXTRÖRLIGHET OCH STÖTTNING I LÄRARSTUDENTERS MENINGSSKAPANDE SAMTAL OM SINA FRAMVÄXANDE UPPSATSER .......................................................... 167 Katarina Rejman III LITTERATUR OCH FIKTION MODERSMÅL – OCH LITTERATUR? FÖRESTÄLLNINGAR OM LITTERATURUNDERVISNING I DE FINLÄNDSKA LÄROPLANSGRUNDERNA ................. 185 Heidi Höglund HUR LEGITIMERAS LITTERATURUNDERVISNINGEN I FINLAND? ................................. 201 Kaisu Rättyä PRIMARY SCHOOL PUPILS’ LITERARY LANDSCAPES: WHAT DO FINNISH- AND SWEDISH-SPEAKING PUPILS READ AT SCHOOL? ........................................................ 217 Liisa Tainio, Satu Grünthal, Sara Routarinne, Henri Satokangas & Pirjo Hiidenmaa SVENSKLÄRARSTUDENTERS FIKTIONSVANOR PÅ FRITIDEN ....................................... 235 Stefan Lundström & Anna Nordenstam INGEN ÄR VAD HON SYNES VARA. FLICKSKAP, IDYLLFOBI OCH MINNESARBETE UTIFRÅN PETER POHLS UNGDOMSROMANER MAN KAN INTE SÄGA ALLT OCH VI KALLAR HONOM ANNA ............................................................................................. 253 Mia Österlund IV ESTETISKA INGÅNGAR CREATIVE DANCE IN THE LITERATURE CLASSROOM: (RE)MAKING MEANING AND STRETCHING BOUNDARIES .................................................................................. 273 Sofia Jusslin ATT SPELIFIERA TOPELIUS – LÄRARPERSPEKTIV PÅ ESTETISKA PROCESSER I ARBETET MED EN INTERAKTIV PJÄS ............................................................................. 289 Matilda Ståhl, Hannah Kaihovirta & Minna Rimpilä DESIGN AV TANKEREDSKAPET ”TRUMMAN” I BRUK I STORYLINE – PERFORMATIVA AGENTER IDENTIFIERADE GENOM EN DIFFRAKTIV LÄSNING MED TEORI OCH DATA .................................................................................................. 307 Anna-Lena Østern FÖRFATTARE ................................................................................................................. 325 REDAKTÖRER ................................................................................................................ 333 Förord Med denna festskrift – i form av en antologi med referentgranskade artiklar – vill vi hylla professor Ria Heilä-Ylikallio på hennes 60-årsdag för hennes långa och helhjärtade engagemang för såväl lärarutbildningen vid Åbo Akademi som för modersmålsdidaktisk forskning i Finland och Norden. Hennes samarbete med kolleger inom forskningssamfundet och skolvärlden har genererat en mängd forsknings- och utvecklingsprojekt kring skrivande, läsande och språk på alla utbildningsstadier från förskola till universitet. Ria har också tunga meriter från den mer byråkratiska sidan av professors- tillvaron med en lång erfarenhet av akademiska förtroendeuppdrag och stor framgång i jakten på forskningsfinansiering. En present Ria önskade sig till sin födelsedag den 28 augusti 2019 var ett uppdaterat namn på den professur hon innehar. Under de senaste åren har hon aktivt deltagit i den vetenskapliga och offentliga diskussionen om ämnesnamnet modersmålets didaktik. Den namnändring på professuren hon själv initierade godkändes av styrelsen för Åbo Akademi i juni 2019. Den tidigare benämningen, modersmålets didaktik, saknar enligt Ria en för- ankring i samtida nordisk och internationell forskning, liksom i aktuella läroplanstexter – för att inte tala om i den språkliga mångfalden i dagens skola. I stället föreslog hon svenska och litteratur med didaktisk inriktning som benämning på professuren med grund i de tre discipliner som tillsammans skapar ämnesområdet: svenska, litteraturvetenskap och didaktik. Den uppdaterade benämningen avspeglar ett brett språk-, kultur- och konstämne och uttrycker också Rias vision om ämnet som ett mångdisciplinärt ämne. På omslaget till festskriften står nu det nya ämnesnamnet, svenska och litteratur med didaktisk inriktning. Svenskan, litteraturen och didaktiken är ändå en del av ett större sammanhang, något vi vill peka på med titeln Genom texter och världar. Kvistarna på omslaget får symbolisera hela den underbara värld som ämnet erbjuder, från knopparna som brister i Karin Boyes dikt till höstens dagar som hos Edith Södergran är ”genomskinliga / och målade på skogens gyllne grund”. Forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark har bidragit med artiklar till festskriften och de får samtidigt representera Rias dynamiska, nordiska nätverk. Tematiskt motsvarar texterna Rias breda forsknings- intresse, ett intresse som sträcker sig från läsande och skrivande i samtida textkulturer till estetiska ingångar och meningsskapande i modersmålsämnet samt språkutveckling i olika språkmiljöer. Festskriften är disponerad utgående från fyra delområden av forskningsfältet svenska och litteratur med didaktisk inriktning. Den första delen ger inblickar i den finlandssvenska kontexten. I den andra och tredje avdelningen behandlas ett flertal aspekter på skrivande respektive litteratur 1 och fiktion. I den avslutande delen tar artikelförfattarna sig an estetiska ingångar till ämnet. Samtliga artiklar har referentgranskats av 2–3 utom- stående granskare. --- Festskriftens första avdelning gör två nedslag i den finlandssvenska kontexten och inleds med Sven-Erik Hanséns artikel Modersmålsämnet i folk- och grundskola – stoff, emfas och omfattning. Artikeln granskar utvecklingslinjer i modersmålsämnet från folkskolans etablering 1866 till införandet av grundskolan under 1970-talet. En innehållsanalys av läroplanstexter och läroböcker visar att en formalistisk språksyn länge dominerade, med en uppdelning av ämnesinnehållet i separata moment. Resultaten avslöjar också att läroböckernas, inte läroplansreformernas omloppstid, reglerat tempot i ämnets utveckling; förändringar har inträffat i första hand då en ny lärobok tagits i bruk. På en konkret nivå belyses den finlandssvenska kontexten i artikeln Policy och praxis i tvåspråkig idrottsverksamhet där Saara Haapamäki analyserar tvåspråkig verksamhet i ett handbollslag utgående från ett etnografiskt perspektiv. Hon fokuserar på förhållandet mellan explicita språkpolicyer, den språkliga praxisen på juniorträningarna samt tränarnas, spelarnas och föräldrarnas uppfattningar om och attityder till tvåspråkig- heten. Haapamäkis studie visar att handbollslagets träningar karaktäriseras av en jämn, dynamisk och flexibel språkväxling mellan svenska och finska, att det huvudsakligen är tränarna som tagit initiativ till och ansvarar för de tvåspråkiga praktikerna och att dessa praktiker uppfattas som välfungerande oavsett spelarnas enspråkiga eller tvåspråkiga bakgrund. Festskriftens avdelning på temat skrivande inleds med artikeln Barns tidlige skriving – nordiske perspektiver. En kunnskapsoversikt, skriven av Bente E. Hagtvet, Hilde Hofslundsengen och Elisabeth Mellgren. De undersöker hur barns skrivande synliggjorts i nordisk skrivforskning under de senaste 40 åren och resultaten visar tre huvudteman i de studier som granskats: skrivutveckling, didaktik/lärande och tidigt skrivande