Landsbygdsstrategi Östersunds kommun 2014 - 2020

Reviderad Landsbygdsstrategi fastlagd av Kommunfullmäktige 160621 Landsbygdsstrategi 2014 - 2020

En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med staden, skapar förutsätt- ningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela kommunen. Landsbygdsstrategin ska därför ses som en del av Tillväxtplan och Översiktsplan för Östersunds kommun. Landsbygdsstrategins vision, mål och strategiska åtgärder redovisar hur vi ska arbeta med frågorna i kommunen. Tillväxtplanen och Översiktplanen anger övergripande målen. Se figur nedan.

VAD TILLVÄXTPLAN vi ska prioritera ÖVERSIKTSPLAN

HUR STRATEGIER, VERKSAMHETS- OCH vi ska arbeta HANDLINGSPLANER

Strategins syfte och innehåll landsbygden. Hur ser vårt samhälle ut i framtiden? Vad Syftet med strategin är att prioritera utvecklings- har människor för behov av landsbygden om 50, 100 år? områden för att uppnå visionen för Östersunds Det är frågor som Östersunds kommun måste ta hänsyn kommun. Strategin ska även stimulera till en kraft- till vid planering och agerande på landsbygden. samling för landsbygdsutveckling inom kommunens egna organisation men också i en bred samverkan Med landsbygdsutveckling avses i första hand åtgärder mellan ideella organisationer och det privata närings- för att utveckla goda förutsättningar året runt för livet. boende, företagande och arbete i kommunens lands- bygdsområden. Vem är landsbygden till för? Hur har strategin vuxit fram? Landsbygden fyller många funktioner i vårt samhälle och är rik på kvaliteter. Landsbygden är till för boende och Beslutet att skriva fram en landsbygdsstrategi beslutades ger förutsättningar för produktion av livsmedel, energi i Utvecklingsutskottet den 19 mars 2013. Arbetet med och andra råvaror. Den är även platsen för lokalisering strategin påbörjades hösten 2013 med medborgar- av företag. Dessutom är landsbygden en viktig plats för dialoger på fem orter, Häggenås, Lit, Fåker, Brunflo och rekreation och en bärare av biologisk mångfald. Lands- . Vid dessa möten presenterades projektdirek- bygden har också i dagens samhälle, där allt färre har tiven samt förslag på arbetets upplägg. Vid varje möte en naturlig kontakt med brukandet av jorden, en viktig redovisade företrädare från företag, lokala utvecklings- pedagogisk betydelse som kontaktyta mot vår kultur- grupper, affärer, idrottsföreningar med flera sin nuläges- historia. Landsbygden har stora natur-, kultur- och land- och framtidsbild. Dessutom diskuterades på varje möte skapliga värden. bygdens behov av framtida utveckling.

Men landsbygden är inte bara till för oss som lever och Efter dessa möten har dialog skett med berörda förvalt- verkar här idag. I enlighet med principerna för hållbar ningar samt presenterats för Utvecklingsutskottet och Kommunstyrelsen. utveckling måste även kommande generationer ha rätt till samma goda förutsättningar för att bo och leva på 2 Vision för Östersunds kommun Kommunfullmäktige har fastställt en politisk vision som ska genomsyra all kommunal verksamhet. De mål- och styrdokument som utarbetas och det arbete som bedrivs i kommunen ska styra mot den politiska visionen; ”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grund- läggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet”.

Vision för landsbygdsstrategin Östersunds kommun har en attraktiv landsbygd med mycket goda och hållbara livsvillkor. I bygder där året- runtboende, företagande och arbete utvecklas, bor engagerade människor med stark framtidstro.

Mål för utveckling av Östersunds landsbygd När landsbygdsstrategin talar om landsbygdsutveck- arbete och strategiska politiska beslut ur ett ling avses i första hand åtgärder för att utveckla goda kommunövergripande perspektiv. förutsättningar året runt för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. När det Landsbygdens förutsättningar, jämfört med stadens, gäller boende är den primära målgruppen permanent- kräver andra arbetssätt eller särskilda insatser för boende. Landsbygden är även en tillgång för hela att utvecklas. Landsbygdsfrågor måste ses ur sitt kommunen. Kommunens landsbygd betyder även perspektiv, inte ur ett stadsperspektiv. Kommunen ska mycket för alla invånare och besökare vad gäller verka för att samordna frågorna utifrån ett helhets- upplevelser och rekreation och bidrar till livskvalité. perspektiv i dialog med myndigheter och intresseorga- nisationer. Kommunens roll är att garantera likvärdiga och lokalt anpassade levnads- och utvecklingsvillkor i hela Målen i landsbygdsstrategin bidrar till att nå de kommunen. Det handlar om både lokalt utvecklings- övergripande målen i Tillväxtplanen.1

Mål för strategin 2020 • År 2020 har antalet boende i tätorterna på landsbygden ökat med 40 personer och övriga landsbygden med 10 personer. • Förskolor och skolor med god kvalité och väl fungerande skolskjutsar är en viktigt förutsättning för landsbygdens utveckling. • Antalet vuxenresenärer i kollektivtrafiken har ökat. • 25 st nya företag har startats på landsbygden. • Företag har utvecklat sin verksamhet och det finns fler anställda på landsbygden. • I samverkan med externa aktörer och byalag har bredbandsutbyggnaden fortsatt, med ambitionen att upp- fylla nationella och regionala mål; att 100 % av hushållen ska ha tillgång till minst 100 Mb/sek år 2020. • Lägenheter har byggts i flera byar och mindre tätorter, vilket har skett genom alternativa samverkans- lösningar. • Attraktiva markområden med sjö- och fjällutsikt tillhandahålls av kommunen eller andra aktörer för tomter på landsbygden. • En levande landsbygd med ett öppet jordbrukslandskap bibehålls och utvecklas. Det är av största vikt med tanke på livsmedelsproduktion, vilket bidrar till attraktiva miljöer och är en motor för arbetstillfällen och service. • Ett aktivt kulturliv och brett fritidsutbud erbjuds som grundar sig i att föreningslivet finns i bygderna. • I bygderna har sammanhållningen och bygemenskapen stärkts och utvecklats.

1 +450 st invånare/år, + 9 000 gästnätter/år, +330 bostäder/år, + 240 arbetstillfällen/år 3 Bakgrund Allmänt Landsbygden i tätortens närhet Av Östersunds kommuns 61 100 invånare bor cirka På landsbygden runt de större tätorterna är de boendes 25 % på landsbygden, det vill säga utanför Östersunds villkor likvärdig som för stadens invånare. Oftast är det stad. De största orterna är Häggenås, Lit, Fåker, stadens arbetstillfällen och service som de boende på , Brunflo och Orrviken. Tätorterna , speciellt landsbygden använder. Många gånger har de sökt sig till Lit och Brunflo, är viktiga serviceorter för den om- landet för boendemiljön. Man kan se en tendens i staden givande landsbygden. Kommunen har som helhet en att det sker en utflyttning till den närbelägna lands- positiv befolkningsförändring. Östersunds kommuns bygden. Dessa landsbygdsområden har möjligheter att näringsliv präglas till stora delar av små och medelstora utvecklas. Det finns anledning att anta att sökandet efter företag. Att vi har företag och arbetsplatser är själva goda boendemiljöer kommer att få fler att söka sig hit. grunden för hållbar tillväxt. Ett val av attraktivt tilltalande boende med (samtidig) närhet till många arbetstillfällen gör denna del av lands- Vad är landsbygd? bygden till en viktig tillgång för kommunen och regionen – den bidrar i hög grad till regionens attraktivitet. Sam- Inom strategin har vi tillämpat följande avgränsning; tidigt ökar givetvis kraven på kollektivtrafikförsörjning Östersunds kommun exklusive Östersunds församling och kommunal service, främst barnomsorg och skola där och Frösö församling med undantag för landsbygds- närhet är särskilt viktig. När det gäller kommersiell områdena Härke-Frösö camping, Stocke-Västerhus, service och aktiviteter i övrigt kommer de boende i dessa Tanne-Berge-Lövsta exklusive Byvägen och Fröjavägen områden att i allt väsentligt nyttja det utbud som finns i samt exklusive Torvalla i Brunflo Församling med un- staden. dantag för Torvalla landsbygd. För Östersunds kommuns del innebär det att hela området utanför Östersunds I de dialoger som skett på dessa orter har det funnits stad omfattas. Se bilagd karta. en tydlig viljeinriktning att kunna arbeta, bo och leva på orten.

Landsbygd är området utanför det gråmarkerade tätortsområdet.

4

Utvecklingsområden 2014-2020 Det är viktigt att se helheten i landsbygdsutvecklingen. Inget av de sex (lokalt engagemang och lokalt inflytande, boendemiljö, service och välfärd, arbete och näringslivsutveckling, infrastruktur och kommunikationer samt kultur och fritid /natur och kulturmiljöer) prioriterade utvecklingsområdena kan ensamt stå för utvecklingen, men tillsammans bildar de en helhet som är av strategisk betydelse för att nå visionen om en levande landsbygd i Östersunds kommun, i första hand till år 2020. För vart och ett av dessa områden behöver Östersunds kommun utveckla en strategi som omfattar inte bara kommunens verksamheter, utan även att övriga samhällsaktörer deltar i utvecklingsarbetet. Det i sin tur kräver delaktighet, lokalt inflytande och gränsöverskridande samverkan.

Lokalt engagemang - Strategiska åtgärder lokalt inflytande • En förvaltningsövergripande grupp är tillsatt för att landsbygdssäkra kommunens beslut. Det är nödvändigt att ta tillvara på den kunskap • Östersunds kommun medfinansierar Leader och det lokala engagemanget som finns för bygdens Sjö, Skog & Fjäll. utveckling. Basen för detta engagemang är ett rikt • Östersunds kommun initierar och stödjer kultur- och föreningsliv och aktiva byutvecklingsgrup- utvecklingsinitiativ, i samarbete med medbor- per som arbetar under demokratiska och jämställda garna på landsbygden. former. • Dialogmöten genomförs årligen på landsbyg- den, där både förtroendevalda och tjänstemän deltar. Medborgarna måste ges ökad delaktighet i demo- • Ungdomar ska uppmuntras att delta i sam- kratiska processer och i samhällsplaneringen. Former hällsutvecklingen. Möten specifikt riktad till för ökat medborgarinflytande i samhällsplaneringen ungdomar genomförs årligen. Ungdomar ska bör utvecklas och präglas av ett ”underifrån-upp” vara medarrangörer. Samarbete kommer att perspektiv. Genom en ökad dialog med politiker, tjäns- ske med den kommande tjänsten som ung- temän och medborgare skapas förståelse och en ökad domsansvarig. helhetssyn på samhällsutvecklingen. • Område Tillväxt har personella resurser som ansvarar för landsbygdsfrågor. • Årets by ska utses årligen.

5 Boendemiljö Strategiska åtgärder Bostadsbyggande på landsbygden • En inventering ska göras för att ta reda på Målsättningen är att skapa goda och lokalt anpassade behovet av bostäder på landsbygden. Det gäller alla former av boenden – lägenheter, trygghets- boendemiljöer som möjliggör för alla åldrar att bo kvar boenden, särskilda boenden och tillgången på på landsbygden samt att stimulera inflyttning och småhustomter. nybyggande. • Kontakt tas med olika aktörer, offentliga och pri- vata, för att komma fram till samordnade förslag I ett samhälle som planeras för framtiden är det viktigt för hur bostadsbehovet på landsbygden kan lösas. att ha det livslånga perspektivet som utgångspunkt. • Olika finansieringslösningar och stöd som finns för att bygga på landsbygden ska kartläggas för Utifrån bland annat nedanstående analys* och dialogen att sedan spridas till de som är intresserade av ute i bygderna, så är det viktigt att ny bebyggelse tar att bygga. hänsyn till företagande inom de gröna näringarna så att • Under 2016 kommer en bostadsförsörjningsplan konflikter förebyggs. att tas fram. • En studie av bostadsbyggandet kommer på landsbygden kommer att tas fram. • Kommunens befintliga tomter på landsbygden, ska profileras och marknadsföras vid mässor och evenemang samt på kommunens hemsida.

* I en studie från Tillväxtanalys ”Orter med be- regionala, kommunala och lokala företrädare, riskerar folkningsökning – Exempel på ”attraktiva orter” processer och handlingskraftiga initiativ att stanna av. perioden 2000-2010”. Studien påvisar befolkningsutveckling inom Sveriges Förekomsten av eldsjälar och starka sociala nätverk är tätorter under åren 2000-2010. Syftet med studien har också viktiga faktorer som har lyfts fram både i teorin varit att se om det finns några gemensamma drag hos och i praktiken. de orter som har haft en befolkningsökning. Studien är fokuserad på ett 40-tal orter som, trots att hem- Förutsättningarna för att en ort ska attrahera kommunen minskat i befolkning, har haft en positiv inflyttning och behålla sin befolkning är; befolkningstillväxt. Studien konstaterar att orterna • Bra infrastruktur (vägar, kommunikationer, tycks ha en speciell prägel och de kategorier som bredband) identifierats är; • God offentlig service (skolor, vårdcentral, • Tätorter inom pendlingsavstånd till en annan tätort barn-omsorg, affär, mack, bankomat) • Gränsorter • Närhet till arbetsmarknader • Tätorter med turismprägel • Attraktivt boende (gärna nära vatten) • Sjö-, eller skärgårdsnära tätorter • Goda sociala strukturer (föreningsliv, kyrka, • Tätorter med utpräglad ”byanda” idrottsklubbar, ideella organisationer, hem och Utifrån de orter de studerat så konstateras att attrak- skola, eldsjälar) tivitet inte bara handlar om att få andra att besöka I ett samhälle som planeras för framtiden är det viktigt eller bosätta sig på en plats. Det handlar i lika hög grad att ha det livslånga perspektivet som utgångspunkt. om att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen Om ungdomarna trivs och vill bo kvar alternativt flytta och ortens näringsliv. Utan ett engagemang från de tillbaka till landsbygden så innebär det också att folkvalda företrädarna och ett gott samarbete mellan framtiden för våra äldre tryggas.

6 Service och välfärd Inom Östersund finns tätorterna Lit och Brunflo som Källa: Coompanion kooperativ utveckling i Jämtlands viktiga stödjepunkter för samhällsservice för den län) På senare år har även aktiebolaget Böle skola AB omkringliggande landsbygden. startat (med särskild begränsning av vinstutdelning).

De senaste åren har livsmedelsbutikerna på landsbygden På landsbygden har medborgarna ofta själva engagerat blivit färre och trenden ser inte ut att vända. Anledning- sig för utveckling av samhällsservice. Föräldrakoopera- arna är negativ befolkningsutveckling i många områden tiva förskolor, lokala äldreboenden, samlingslokaler och och även till viss del ändrade inköpsmönster. idrottsanläggningar är exempel på verksamheter som varit möjliga att utveckla där det sociala kapitalet har Enligt Tillväxtanalys var tillgängligheten till dagligvaru- funnits i kombination med lokala behov. butiker 2013 god. De flesta invånare i landsbygdsområ- det har mindre än 20 minuters restid till en dagligvaru- Sammanfattningsvis vad det gäller service på lands- handel. bygden i Östersunds kommun så är servicen relativt god. Vissa delar har dock låg servicenivå på dagligvaror, Tillgängligheten till grundskola är generellt god men drivmedel och skolor. är under förändring. Förändringarna sedan 2011 är relativt små vilket innebär att ” merparten av eleverna i åldern 7-12 år har mindre än fem minuter till den Strategiska åtgärder närmaste skola per bil”1 • Informera näringsidkare på landsbygden om olika stödmöjligheter som finns till kommersiell service. Förskolor och skolor är en förutsättning för lands- • Informera och initiera breda samarbetslösning- bygdens utveckling. Distansundervisning och livslångt ar och samordnad service för varuförsörjning, lärande ger möjligheter för skolorna att utvecklas till drivmedel och övrig basservice på landsbygden. utbildningscentra för alla invånarna i bygden. • Genomföra åtgärderna i kommunens serviceplan. • Utarbeta kriterier för avtal med lokala service- Studieförbunden är viktiga för grund- och fortbildning- punkter om köp av serviceuppdrag. • Öka skolornas samverkan med företag och för- en lokalt på orten. Dessutom är de lokala kulturbärare eningar i bygden genom bland annat att upplåta och drivkrafter i det lokala föreningslivet. lokaler, teknik och kompetens för kunskapsför- medling så att skolan blir ett nav för bygdens Skolorna kan öka sin samverkan med företag och utveckling. föreningar i bygden, bland annat genom att upplåta • Upprätthålla god vård, omsorg och service för lokaler, teknik och kompetens för kunskapsförmedling äldre och personer med funktionsnedsättning som är boende på landsbygden. så att skolan blir ett nav för bygdens utveckling. • En interreg ansökan är beviljad för att Nyttjande av lokalerna och övriga resurser på icke utveckla/testa distansoberoende vård och skoltid är samhällsekonomiskt lönsamt. omsorg.

Service och välfärd bedrivs både i kommunal och kooperativa former. Kooperativa lösningar kan vara ett alternativ i vissa fall. Länet har en lång tradition att bilda kooperativ kring de gemensamma behov som uppstår, exempelvis Byssbon i Högarna.

Östersund Förskola 4 Äldreboende 2

Antal kooperativ eller liknande former som bedriver samhällsservice i Östersunds kommuns landsbygd.

1Se rapporten [ http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2013-03-15-tillganglighet-till- kommersiell-och-offentlig-service-2012.html ]http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2013- 03-15-tillganglighet-till-kommersiell-och-offentlig-service-2012.html Arbete och näringslivsutveckling Infrastruktur och De tre största näringsgrenarna i hela kommunen är ; kommunikationer • Vård och omsorg 22 %. Vägar, trafiksäkerhet och allmänna • Handel och kommunikationer 12 %. kommunikationer • Finansiell verksamhet och Media- och företagstjäns- Möjligheter att bo på landsbygden är inte bara beroende ter 12 %.1 av ett attraktivt boende och sysselsättning i bygden På landsbygden ser det annorlunda ut; utan också även bra vägar, cykelvägar och kommunika- • Vård och omsorg 19 %. tioner. Trafikplanering för landsbygden behöver samlas • Utbildning och forskning 14 %. utifrån ett helhetsperspektiv, inklusive sociala och mil- • Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 14 %. jömässiga aspekter. En väl fungerande kollektivtrafik I övrigt se tabell Näringsgrenar i Östersunds kommun.2 med goda möjligheter att nyttjas för pendling till arbete För att skapa fler arbetstillfällen på landsbygden samt nå nödvändig service behövs insatser för att stimulera och stödja nya och befintliga företag. Höjd förädlingsgrad och lokalt IT och telekommunikation producerade varor och tjänster inom bland annat näring- En god infrastruktur är avgörande för boende och arna jord, skog och fiske, besöks- och upp- utbildningsverksamhet på landsbygden, men också för levelseturism, lokal service och tjänsteproduktion näringslivets utveckling och lokala jobb. Kvaliten på samt IT-baserat företagande kan vara möjliga vägar. telekommunikation och bredband behöver säkerställas och utvecklas så att den svarar upp till samhällets, Utvecklingen av den sociala ekonomin bör uppmärksam- näringslivets och enskilda människors behov. mas och uppmuntras. I kommunens arbete för närings- livsutveckling bör landsbygden beaktas. Det är viktigt att beakta de olika villkoren för företagande i tätorten Strategiska åtgärder respektive landsbygden. Det geografiska läget i gles- och • Östersunds kommun följer upp och utvärderar landsbygden medför vanligtvis längre avstånd till kunder bredbandsutbyggnaden för att nå de nationella, och leverantörer. Längre avstånd försvårar även arbets- regionala målen men framförallt de kommunala. pendling. ”Alla fasta hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till bredband. 2020 ska 100% ha minst 100 Mbit/s. Strategiska åtgärder • Östersunds kommuns planering av kollektivtrafi- • Östersunds kommun eftersträvar att dela upp ken ska anpassas till efterfrågan på skol-, sina upphandlingar så att fler små företag har arbetsresor, flyktingboende samt utveckla nya en möjlighet att lämna anbud. former av kollektivtrafiklösningar. • Information och matchning av arbetslösa • Utred möjligheterna att förenkla för pendling kommuninvånare med rötter i andra länder genom att iordningställa pendlarparkeringar/el- som har kompetens eller erfarenhet som kan laddstolpar på kommunala servicepunkter/orter. vara till nytta på landsbygden. Antingen som • Östersunds kommun ska i samverkan med arbetskraft inom olika sektorer eller genom Region Jämtland Härjedalen och Trafikverket nya företag. arbeta för att bygga gång- och cykelvägar på • Främja utbyggnaden och öka kompetensen landsbygden. inom småskalig och förnyelsebar energi som • Östersunds kommunen arbetar aktivt, tillsam- till exempel vindkraft, solenergi, bioenergi och mans med andra aktörer, för att vägnätet på energigrödor. landsbygden ska förbättras. • Aktivt främja landsbygdsföretag bland annat inom • Arbeta för att det i hela kommunen ska finnas gröna näringarna t ex mat, häst. ett väl fungerande mobiltelefonnät. Undersök • Kommunen medfinansierar organisationer som mobiltäckningen på landsbygden. stödjer arbete och näringslivsutveckling på • Arbeta för fungerande VA-lösningar i hela kom- landsbygden . Ex Nyföretagarcentrum och munen. Under 2016 kommer en VA-plan att Coompanion. arbetas fram . • Kommunen arbetar aktivt med gastronomiut- veckling genom exempelvis samverkansprojekt kopplat till mat - Creative Cities Network. 8

1Arbetstillfällen 2011, 2Se tabell sidan 14 Kultur och fritid/ Uppföljning och utvärdering Natur och kulturmiljöer Genom att följa upp och utvärdera landsbygdsstrategin Kultur och fritid kan vi se om målen nås och om pengarna används på Aktiva föreningar bidrar till såväl friskvård, kultur- rätt sätt. En halvtidsutvärdering sker efter halva tiden utbud som social samvaro/gemenskap. Det är viktigt och dessutom en utvärdering efter strategins slut. att beakta olika målgrupper både specifikt men även Strategin utvärderas under perioden vilket innebär att gemensamt över exempelvis ålders- och språkgränser. förbättringar kan ske under tiden. För att skapa en mer attraktiv livsmiljö är det viktigt att offentliga organisationer, föreningar och närings- Utvärderingarna bygger på att man läser av olika liv samarbetar för att få till ett varierat kultur- och mätpunkter, så kallade indikatorer. Indikatorerna var fritidsutbud som är tillgängligt för alla. Att tillvarata för sig eller tillsammans, ger en bild av resultatet av internationella influenser och främja kulturell mång- programmet. Till exempel antal nystartade företag på fald är viktigt. Allmänna samlingslokaler är viktiga landsbygden vilket används som en indikator för att som naturliga mötesplatser för invånarna i det lokala mäta effekten av arbete och näringslivsutveckling. utvecklingsarbetet. Samnyttjande av lokaler är ofta en nödvändighet på landsbygden. Profilering och marknadsföring Natur- och kulturmiljöer Östersunds landsbygd med sin vackra och omväxlande Östersunds landsbygd skall präglas av ett varierat natur med fjäll, sjöar, åker och skog samt fina kultur- landskap med stora biologiska och kulturhistoriska miljöer bör profileras och marknadsföras. Målsätt- värden som är tillgängligt och möjliggör friluftsliv och ningen är att öka inflyttning och tillväxten i turism samtidigt som kultur- och naturvärden bevaras kommunen. För att höja attraktionskraften är det och utvecklas. Vattenmiljöer är av god kvalitet som viktigt att lyfta fram olika platsers särart och främjar biologisk mångfald och som bidrar till vatten- kvaliteter. rening. En lokal marknad för naturbeteskött och andra lokala produkter säkrar tillgången på betesdjur och möjliggör ett öppet och varierat landskap. Indikatorer

Alla indikatorer visar skillnaden mellan basåret Strategiska åtgärder 2013 och mätåren 2016 och 2020. • Söka medel för ett gemensamt energiprojekt i • Antalet boende i tätorterna Brunflo, Lit, Få- kommunen för att förbättra samlingslokaler- ker, Tandsbyn, Häggenås och Orrviken. nas energilösningar. • Antal boende i landsbygdsområdena utanför • Nära förknippat med god livsmiljö är till- ovanstående tätorterna i Östersunds kommun. gången till friluftsliv. Östersunds kommun ska • Antalet vuxenresenärer i kollektivtrafiken. verka för utveckling av rekreationområden • Antal nya företag som har startats på lands- på landsbygden som är anpassade för alla bygden. oavsett fuktionsförmåga. • Antal företag har utvecklat sin omsättning av • Främja samarbete mellan byutvecklingsgrup- verksamhet och har ökat antalet anställda på per, markägare och företag som arbetar landsbygden. med Naturturism. • Nivån på bredbandsutbyggnaden 2020 på • Vid handläggning av mark- och planfrågor landsbygden. ska hänsyn tas till brukningsvärd jordbruks- • Antal lägenheter som byggts på landsbygden. mark. • Antal attraktiva markområden för tomter, • Ett friluftslivsprogram arbetas fram under de med sjö- och fjällutsikt, som har tillhandahål- kommande åren. lits av kommunen eller andra aktörer. • Antal upprättade detaljplaner som upprättats både i de sex tätorterna och på övriga lands- bygden. • Antal beviljade bygglov på landsbygden. 9 Bilaga 1 Statistik och faktaunderlag

Befolkning tätort – landsbygd

Östersunds kommuns befolkning i åldersgrupper, kön och boendeplats

20000

18000

16000 3931 4261 14000

12000

10000 Landsbygd

8000 Tätort 13206 13767 6000 1690 1877 1787 1634 4000

4867 4723 5362 2000 3961

0 0-19 0-19 20-64 20-64 65-w 65-w Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Kvinnor 20-39 år i Jämtlands län fördelat på boendeplats 2015

Landsbygd inkl små tätorter Östersunds tätort

46%

54%

10 Blivande pensionärer inom 5 år i Östersunds kommun fördelad på kön och boendeplats

120,0%

100,0%

80,0%

72,3% Tätort 60,0% 76,4% Landsbygd

40,0%

20,0% 23,6% 27,7%

0,0% Kvinnor Män Befolkningsförändringar 1990-2015 Landsbygd Befolkningstalen på landsbygden inom Östersunds kommun mellan 1990 till 2015

Förändring 90 - 99 Förändring 00 - 09 Förändring 10 - 15 Antal Antal Antal Område År 1990 År 1999 Skillnad År 2000 År 2009 Skillnad År 2010 År 2015 Skillnad Brunflo landsbygd 961 978 17 1 014 1 064 50 1 078 1 105 27 Frösö landsbygd 114 117 3 108 115 7 104 105 1 Frösö annersia 533 636 103 629 795 166 825 910 85 Häggenås landsbygd 844 818 -26 807 787 -20 798 792 -6 Kyrkås 322 333 11 314 300 -14 306 337 31 Lits landsbygd 1 474 1 526 52 1 519 1 545 26 1 518 1 468 -50 Lockne landsbygd 1 246 1 226 -20 1 234 1 207 -27 1 214 1 142 -72 Norderön 127 140 13 144 127 -17 120 144 24 Näs landsbygd 638 674 36 639 562 -77 571 549 -22 Sunne landsbygd 665 657 -8 641 758 117 743 795 52 Torråsen 48 46 -2 48 52 4 52 55 3 409 427 18 415 449 34 441 406 -35 460 504 44 508 614 106 619 633 14 234 257 Summa 7 841 8 082 241 8 020 8 375 355 8 389 8 441 52 exl Optand Det är framför allt den del av Frösö församling som flo. Något vikande tendens syns inom Lockne och Näs är belägen på fastlandssidan ”Annersia” som ökat sin landsbygd liksom Lit och Häggenås landsbygd även befolkning genom det kraftiga byggandet av småhus om siffrorna inte är stora. Orsakerna till minskningen som skett där. Tendensen är även att Sunne landsbygd kan vara en åldrande befolkning och liten inflyttning i har ökat sin befolkning sedan 1980-talet liksom Brun- områdena med minskande befolkning. 11 Befolkningsutvecklingen år 1990-2015 Östersunds kommuns landsbygd

200

150

100

Förändring 90 - 99 50 Förändring 00 - 09 Förändring 10 - 15

0 Brunflo landsbygd Frösö landsbygd Frösö annersia Häggenås landsbygd Kyrkås Lits landsbygd Lockne landsbygd Norderön Näs landsbygd Sunne landsbygd Torråsen Ope Marieby

-50

-100 Glesbygdsområden

Tätorter I en undersökning från SCB visar att det är framför ut från Östersunds tätort har minskat eller behåller allt småorterna närmast växande städer som ökar. ungefär samma invånarantal. De nya tätorterna har Det stämmer även för Östersunds kommun där Bye/ uppstått genom nybyggnation som förtätat tidigare Överbyn, Böle/Fillsta, Genvalla och Slandrom ökat och äldre bebyggelse. Marieby har blivit tätort. Härke strand har blivit små- ort och Optand blivit tätort. Övriga småorter längre

Hur ser utvecklingen ut i Östersunds kommuns äldre tätorter?

Förändring 86 - 89 Förändring 90 - 99 Förändring 00 - 12 Antal Antal Antal Område År 1986 År 1989 Skillnad År 1990 År 1999 Skillnad År 2000 År 2012 Skillnad Orrviken 266 255 -11 252 257 5 260 259 5 Fåker 212 228 16 246 194 -52 184 212 28 Tandsbyn 494 476 -18 475 421 -54 404 380 -24 Marieby 237 264 27 Brunflo 4 412 4 337 -75 4 233 3 976 -257 3 941 3 864 -77 Ope 413 404 -9 409 427 18 415 427 12 Optand 254 288 54 Lit-Söre 1 252 1 240 -12 1 273 1 302 29 1 288 1 288 0 Häggenås 380 360 -20 382 349 -33 341 330 -11

12 Befolkningsutvecklingen år 1990-2015 i Östersunds kommuns tätorter

100

50

0 Orrviken Fåker Tandsbyn Brunflo Lit-Söre Häggenås -50

Förändring 90 - 99 -100 Förändring 00 - 09 Förändring 10 - 15

-150

-200

-250

-300 Tätorter

Bostadsbyggande Bostadsbyggande 1990-2009

! µ ! ! ! !

! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !

!

! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !!!!! ! ! !! !! ! ! !! !!! !!! ! !! !! ! ! ! !!! !! !!!! ! ! ! ! ! !!! !!!!! !! ! !! ! ! ! ! !!!!!! ! !! !! ! ! ! !!!! !!! !!! !!!!! ! !!!!! !! !! !!! ! !!!!!!!!!!!!!!!! ! !! ! ! !! ! !! ! !!!!!! !!!!! ! ! !!!! ! ! ! ! ! !!!!! !! !! ! !!!!! !! !!!! ! ! ! ! !! ! !!!! ! ! ! ! ! !!! ! !! ! ! ! ! ! !!! !! ! !!!! !! ! !! !! ! !! ! ! !!! ! ! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Teckenförklaring !! ! ! ! !! ! Nybyggnation 1990-2009 ! ! ! ! ! ! Typ !! !! ! ! Flerfamiljhus ! ! ! ! Småhus !! ! ! ! Karta: ! Östersunds kommun Meters Skala 1:206 710 ! Ekonomi&Finans, SF 0 3 350 6 700 13 400 20 100 26 800 Ann Isaksson

De röda punkterna står för småhus och de blå för flerbostadshus eller särskilda boenden 13 Bostadsbyggandet har i huvudsak skett i närhet av lägenheter som byggdes i flerbostadshus var i huvud- Östersund. Under den första delen av 1990-talet sak av karaktären särskilda boenden. Från 2008 har skedde en kraftig ökning av antalet nybyggda lägen- emellertid lägenheter i både småhus och flerbostads- heter, särskilt i Torvalla. Efter konjunkturnedgången i husen ökat med mellan ca 140 till drygt 300 nybyggda mitten av 1990-talet sjönk bostadsbyggandet hastigt lägenheter per år. för att nästan nå nollstrecket under första årtiondet av 2000-talet. Det var mest småhus som byggdes och de

Näringsgren Tätort Landsbygd 2011 2014 Skillnad 2011 2014 Skillnad Byggverksamhet 1 333 1 385 52 493 441 -52 Civila myndigheter och försvaret 3 395 3 156 -239 15 23 8 Energi och miljö 411 393 -18 3 14 11 Fastighetsverksamhet 462 473 11 26 31 5 Företagstjänster 3 309 3 644 335 168 161 -7 Handel 3 355 3 240 -115 293 287 -6 Hotell och restauranger 960 930 -30 70 92 22 Information och kommunikation 1 013 1 046 33 37 123 86 Jordbruk, skogsbruk och fiske 440 391 -49 502 503 1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 558 552 -6 8 8 0 Ej specificerad verksamhet 105 95 -10 77 56 -21 Personliga och kulturella tjänster m.m. 1 166 1 313 147 223 260 37 Tillverkning och utvinning 1 289 1 186 -103 283 338 55 Transport 1 276 1 204 -72 205 218 13 Utbildning 2 739 2 799 60 547 503 -44 Vård och omsorg 6 028 6 386 358 668 671 3 Samtliga näringsgrenar 27 839 28 193 354 3 618 3 729 111

Infrastruktur - Bredband

14 Faktisk tillgång till bredband PTS kartläggning av bredbandstillgång i Östersunds kommun visar att 68 % av befolkningen har tillgång till 50 Mbit/s eller mer. För landsbygden är den siffran 48,5%. Bilaga 2

Verktyg och ekonomi Det finns särskilda program och satsningar för landsbygden, som innehåller verktyg och medel för att stimulera lokal utveckling och engagemang, utveckla näringslivet, främja företagsamhet och innovation samt upprätthålla service.

2.1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat. Landsbygdsprogrammet ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger öppna marker med betande djur samt en attraktiv landsbygd. Ansvarig förvaltande myndighet i Jämtlands län är Länsstyrelsen.

2.2 Leader Sjö, Skog & Fjäll 2014-2020 Under våren 2016 godkände Jordbruksverket Leader Sjö, Skog och Fjälls utvecklingstrategi. Insatsområdena är passionerat entreprenörskap i samverkan, attraktiva och dynamiska kultur- och naturmiljöer och Innovation/ny teknik/nya lösningar/ forskning.

2.3 Regionala strukturfondsprogram 2014-2020 Tillväxtverket är förvaltande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammet Mellersta Norrland (Eu- ropeiska regionala utvecklingsfonden) med syfte att stödja projekt som arbetar för tillväxt och sysselsättning. Programmet i Mellersta Norrland är inriktat mot fem tematiska mål; Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft, stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, öka tillgången till användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur samt att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 15 Hemsida: www.ostersund.se/landsbygdsstrategi

Kontaktperson: [email protected] Tel 063-14 33 92, 0702-75 10 59

Östersunds kommun Östersunds kommun, 831 82 Östersund. Telefon: 063- 14 30 00. Fax: 063 14 40 00. www.ostersund.se