Visitor's Guide
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Bilaga 1. Resandet Per Linje I Den Upphandlade Busstrafiken
1(4) TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2021-2026 RUN/287/2019 Bilaga 1. Resandet per linje i den upphandlade busstrafiken Sammanställning av resandet åren 2016-2019 i den upphandlade regionala kollektivtrafiken (ej Närtrafik och Anropsstyrd trafik). Siffrorna visar antal påstigande där resan börjar och/eller slutar i Jämtland. Påstigande per år Diff. 2016- Interregional busstrafik 2016 2017 2018 2019 19 26 Ånge - Ytterhogdal - Sveg 4 000 4 000 2 000 2 000 -50% 30 Sundsvall - Bispgården - Hammarstrand 5 000 6 000 5 000 5 000 0% 39 Hoting - Backe - Ramsele - Sollefteå 1 000 8 000 7 000 4 000 300% 40 Örnsköldsvik - Sollefteå - Hammarstrand - Östersund 54 000 54 000 50 000 47 000 0% 41 (Hoting) - Backe - Junsele - - - - 45 Gällivare - Storuman - Dorotea - Östersund 36 000 35 000 35 000 36 000 0% 46 Mora - Sveg - Östersund 72 000 70 000 68 000 61 000 -15% 47 Dorotea - Hoting 3 000 2 000 - 1 000 -67% 56 Sveg - Älvros - Ytterhogdal/Vänsjö - Kårböle - Ljusdal 14 000 13 000 12 000 11 000 -21% 0% 63 (Östersund) - Dorotea - Umeå 130 000 158 000 151 000 152 000 Påstigande per år Diff. 2016- Regionbuss Berg 2016 2017 2018 2019 19 161 Östersund - Orrviken - Hackås - Svenstavik 58 000 60 000 62 000 65 000 12% 162 Östersund - Brunflo - Myrviken - Hallen - Höglekardalen 28 000 30 000 30 000 31 000 11% 163 Östersund - Brunflo - Hackås - Svenstavik - Åsarna - Rätan 41 000 44 000 46 000 41 000 0% 608 Hackåsen - Vattjom - Oviken - Myrviken - - - - 0% 609 Myrviken - Hackås 11 000 11 000 12 000 13 000 18% 610 Oviken - Funäs - Matnäset 1 000 1 000 1 000 1 000 0% 611 Oviken - Myrviken - Vigge - Svenstavik 15 000 19 000 18 000 17 000 13% 612 Vigge - Dalåsen - Myrviken 5 000 6 000 6 000 6 000 20% 613 Svenstavik - Åsarna - Ljungdalen 17 000 15 000 16 000 15 000 -12% 615 Svenstavik - Rätan - Handsjöbyn - Överturingen 25 000 20 000 19 000 14 000 -44% 0% 616 Svenstavik - Gillhov - Dödre 6 000 6 000 7 000 6 000 Påstigande per år Diff. -
Svenska Handelsbanken
Annual Report 2001 Svenska Handelsbanken THE ANNUAL GENERAL MEETING OF SVENSKA HANDELSBANKEN will be held at the Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royal entrance, Stallgatan 4, Stockholm, at 10.00 a.m. on Tuesday, 23 April 2002. NOTICE OF ATTENDANCE AT ANNUAL GENERAL MEETING Shareholders wishing to attend the Meeting must: • be entered in the Register of Shareholders kept by VPC AB (Swedish Central Securities Depository and Clearing Organisation), on or before Friday, 12 April 2002, and • give notice of attendance to the Chairman's Office at the Head Office of the Bank, Kungsträdgårdsgatan 2, SE-106 70 Stockholm, telephone +46 8 701 19 84, or via the Internet www.handelsbanken.se/bolagsstamma (Swedish only), by 3 p.m. on Wednesday, 17 April 2002. In order to be entitled to take part in the Meeting, any share- holders whose shares are nominee-registered must also request a temporary entry in the register of shareholders kept by the VPC. Shareholders must notify the nominee about this well before 12 April 2002, when this entry must have been effected. DIVIDEND The Board of Directors recommends that the record day for the dividend be Friday, 26 April 2002. If the Annual General Meeting votes in accordance with this recommendation, the VPC expects to be able to send the dividend to shareholders on Thursday, 2 May 2002. PUBLICATION DATES FOR INTERIM REPORTS January–March 22 April 2002 January–June 20 August 2002 January–September 22 October 2002 Svenska Handelsbanken AB (publ) Registered no. 502007-7862 www.handelsbanken.se Contents HIGHLIGHTS OF THE YEAR 2 THE GROUP CHIEF EXECUTIVE’S COMMENTS.......... -
Tågtrafik Mora-Östersund
RAPPORT Tågtrafik Mora-Östersund Utredning om tågtrafik i stället för dagens bussavtal Trafikverket Postadress: Box 186, 871 24 Härnösand E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Tågtrafik Mora-Östersund. Utredning om tågtrafik istället för dagens bussavtal Författare: Bosse Andersson, PLnpt Dokumentdatum: 2018-02-09 Version: 1.0 0004 Rapportgenerell v 2.0 TMALL 2 Sammanfattning Persontrafiken på Inlandsbanan ersattes på 90-talet av buss. Trafikverket har avtal med regionala kollektivtrafikmyndigheterna i de tre nordligaste länen om busstrafik Mora- Gällivare. Trafiken bedrivs som två separata upplägg norr och söder om Östersund. På den södra delen finns önskemål från Inlandsbanan AB (IBAB) att ersätta busstrafiken med tåg. Region Jämtland Härjedalen har begärt att Trafikverket ska ta ställning till en sådan förändring och redovisa vilket stöd och vilka villkor som skulle kunna gälla för buss respektive tågtrafik. Utredningen har fokuserat dels på förutsättningarna för tågtrafik längs Inlandsbanan och dels på hur tågtrafik skulle skilja sig från nuvarande busstrafik när det gäller att uppfylla Trafikverkets uppdrag. Tågtrafik skulle ge högre kostnader än nuvarande busstrafik. IBAB:s utredning visar en nettokostnad för trafiken på totalt 17,4 Mkr, varav Trafikverket föreslås ta hälften. Det skulle innebära en ökning av ersättningen från nuvarande ca 2,6 Mkr till ca 8,7 Mkr. Kostnads- och intäktsberäkningarna får dock ses som överslagsmässiga. En avgörande del är vilka intäkter som kan förväntas. Trafikverket konstaterar att nuvarande intäktsnivå från busstrafiken är mycket låg per personkm: Antingen underskattas intäkterna från långa linjer eller så är subventionsgraden för resor med rabattkort mycket hög. Oavsett orsak bör detta korrigeras i kommande avtal. -
International Rate Centers for Virtual Numbers
8x8 International Virtual Numbers Country City Country Code City Code Country City Country Code City Code Argentina Bahia Blanca 54 291 Australia Brisbane North East 61 736 Argentina Buenos Aires 54 11 Australia Brisbane North/North West 61 735 Argentina Cordoba 54 351 Australia Brisbane South East 61 730 Argentina Glew 54 2224 Australia Brisbane West/South West 61 737 Argentina Jose C Paz 54 2320 Australia Canberra 61 261 Argentina La Plata 54 221 Australia Clayton 61 385 Argentina Mar Del Plata 54 223 Australia Cleveland 61 730 Argentina Mendoza 54 261 Australia Craigieburn 61 383 Argentina Moreno 54 237 Australia Croydon 61 382 Argentina Neuquen 54 299 Australia Dandenong 61 387 Argentina Parana 54 343 Australia Dural 61 284 Argentina Pilar 54 2322 Australia Eltham 61 384 Argentina Rosario 54 341 Australia Engadine 61 285 Argentina San Juan 54 264 Australia Fremantle 61 862 Argentina San Luis 54 2652 Australia Herne Hill 61 861 Argentina Santa Fe 54 342 Australia Ipswich 61 730 Argentina Tucuman 54 381 Australia Kalamunda 61 861 Australia Adelaide City Center 61 871 Australia Kalkallo 61 381 Australia Adelaide East 61 871 Australia Liverpool 61 281 Australia Adelaide North East 61 871 Australia Mclaren Vale 61 872 Australia Adelaide North West 61 871 Australia Melbourne City And South 61 386 Australia Adelaide South 61 871 Australia Melbourne East 61 388 Australia Adelaide West 61 871 Australia Melbourne North East 61 384 Australia Armadale 61 861 Australia Melbourne South East 61 385 Australia Avalon Beach 61 284 Australia Melbourne -
Holidays for All the Senses
TRAVEL BROCHURE 2020 Summer season: 15 Jun – 23 Aug Holidays for all the senses How wonderful that you are looking through our brochure or website and are considering a trip with us! Slow travel on the Inlandsbanan railway line is an environmentally smart way to travel with a train that uses fossil-free fuel. The train travels at a leisurely pace, allowing you to relax and spend time with the other passengers, meeting people from all over the world. A trip to remember forever! A journey on Inlandsbanan lets you discover meet the people and to taste amazing foods. wide open spaces, nature, natural phenomena It is a wonderful experience to visit the noisy like the Midnight Sun and Northern Lights, and buzzing 400-year-old market. clean air and water and much more. At Inlandsbanan we are proud of the railway’s The wilderness is all around, it surrounds history but we also recognise the need to you, and the trip is guaranteed to make you manage and develop the railway to keep want to come back for more. If you love the up with modern requirements and needs. wilderness, you’ll find plenty to explore here. We offer faith in the future, a comforta- My job is so cool and has given me memories ble environment and a friendly atmos- that will stay with me forever, like the time I phere. We acknowledge our environ- saw a mother bear with her cubs stand up mental responsibility and have this year on her two hind legs by the train just outside made the transition from fossil diesel to Strömsund. -
Bilaga 1. Resandet Per Linje I Den Upphandlade Busstrafiken
1(4) TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2021-2026 RUN/287/2019 Bilaga 1. Resandet per linje i den upphandlade busstrafiken Sammanställning av resandet åren 2016-2019 i den upphandlade regionala kollektivtrafiken (ej Närtrafik och Anropsstyrd trafik). Siffrorna visar antal påstigande där resan börjar och/eller slutar i Jämtland. Påstigande per år Diff. 2016- Interregional busstrafik 2016 2017 2018 2019 19 26 Ånge - Ytterhogdal - Sveg 4 000 4 000 2 000 2 000 -50% 30 Sundsvall - Bispgården - Hammarstrand 5 000 6 000 5 000 5 000 0% 39 Hoting - Backe - Ramsele - Sollefteå 1 000 8 000 7 000 4 000 300% 40 Örnsköldsvik - Sollefteå - Hammarstrand - Östersund 54 000 54 000 50 000 47 000 0% 41 (Hoting) - Backe - Junsele - - - - 45 Gällivare - Storuman - Dorotea - Östersund 36 000 35 000 35 000 36 000 0% 46 Mora - Sveg - Östersund 72 000 70 000 68 000 61 000 -15% 47 Dorotea - Hoting 3 000 2 000 - 1 000 -67% 56 Sveg - Älvros - Ytterhogdal/Vänsjö - Kårböle - Ljusdal 14 000 13 000 12 000 11 000 -21% 0% 63 (Östersund) - Dorotea - Umeå 130 000 158 000 151 000 152 000 Påstigande per år Diff. 2016- Regionbuss Berg 2016 2017 2018 2019 19 161 Östersund - Orrviken - Hackås - Svenstavik 58 000 60 000 62 000 65 000 12% 162 Östersund - Brunflo - Myrviken - Hallen - Höglekardalen 28 000 30 000 30 000 31 000 11% 163 Östersund - Brunflo - Hackås - Svenstavik - Åsarna - Rätan 41 000 44 000 46 000 41 000 0% 608 Hackåsen - Vattjom - Oviken - Myrviken - - - - 0% 609 Myrviken - Hackås 11 000 11 000 12 000 13 000 18% 610 Oviken - Funäs - Matnäset 1 000 1 000 1 000 1 000 0% 611 Oviken - Myrviken - Vigge - Svenstavik 15 000 19 000 18 000 17 000 13% 612 Vigge - Dalåsen - Myrviken 5 000 6 000 6 000 6 000 20% 613 Svenstavik - Åsarna - Ljungdalen 17 000 15 000 16 000 15 000 -12% 615 Svenstavik - Rätan - Handsjöbyn - Överturingen 25 000 20 000 19 000 14 000 -44% 0% 616 Svenstavik - Gillhov - Dödre 6 000 6 000 7 000 6 000 Påstigande per år Diff. -
Bredbandsstrategi För Jämtlands Län – Mot År 2020 Omslagsbilder Foto: Fotograftina.Se/Tina Stafrén
Strategi Diarienummer 341-6495-2011 Bredbandsstrategi för Jämtlands län – mot år 2020 Omslagsbilder Foto: fotograftina.se/Tina Stafrén. Strategin är antagen av Regionförbundet Jämtlands län 2013-02-11 och av Länsstyrelsen Jämtlands län 2013-02-25. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län Mars 2013 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Telefon 010-225 30 00 Ansvarig Jan Molde Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2013 Löpnummer 2013:8 Diarienummer 341-6495-2011 (Länsstyrelsen Jämtlands län) RS/2013-64 (Regionförbundet Jämtlands län) Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/jamtland BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN – MOT ÅR 2020 Innehållsförteckning Förord �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 4 Varför bredband i Jämtlands län? ������������������������������������������������������������������������������� 5 Varför behövs en bredbandsstrategi i länet? ���������������������������������������������������������� 6 Vad är bredband? ���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 7 Trådbundet bredband ������������������������������������������������������������������������������������������� 7 Trådlöst bredband �������������������������������������������������������������������������������������������������� 8 Nulägesbeskrivning ������������������������������������������������������������������������������������������������������� -
Möjligheter Och Utmaningar För Tillgänglighet Till Friluftsliv Och Naturupplevelser: En Fallstudie Om Östersunds Kommun
ETOUR Rapport 2017:3 Möjligheter och utmaningar för tillgänglighet till friluftsliv och naturupplevelser: En fallstudie om Östersunds kommun Rosemarie Ankre, Kai Kronenberg, Dimitri Ioannides Möjligheter och utmaningar för tillgänglighet till friluftsliv och naturupplevelser: En fallstudie om Östersunds kommun © Rosemarie Ankre, Kai Kronenberg, Dimitri Ioannides, 2017 Tryckt av Mittuniversitetet. ISBN: 978-91-88527-41-7 Fotografier: Rosemarie Ankre Humanvetenskapliga fakulteten Mittuniversitetet Tel: 010 142 80 00 Rapportserie: Etour Rapport 2017:3 Möjligheter och utmaningar för tillgänglighet till friluftsliv och naturupplevelser: En fallstudie om Östersunds kommun Rosemarie Ankre Kai Kronenberg Dimitri Ioannides 1 Innehållsförteckning Förord ..................................................................................................................... 3 Inledning ................................................................................................................. 4 Disposition .............................................................................................................. 4 Teoretiska utgångspunkter ...................................................................................... 5 Friluftsliv ......................................................................................................................................... 5 Allemansrätten och tillgänglighet.................................................................................................... 6 Grönområden i det urbana rummet ............................................................................................... -
Research for More and Better Wind Power
Research for More and Better Wind Power Vindforsk II synthesis report Elforsk report 09:61 June 2009 Research for More and Better Wind Power Vindforsk II Synthesis report Elforsk report 09:61 June 2009 ELFORSK Preface Vindforsk II is a co-financed Swedish programme for basic and applied wind energy research. The programme started in 2006 and was finished on December 31, 2008. The total budget was approximately 45 million SEK. This report includes a brief summary of the activities, and a main synthesis report with detailed accounts of the research within the programme. The report also includes trends analyses and opinions about research need in a number of activity areas. Vindforsk has been responsible for projects in most research fields, but not all. Other research fields have been included in order to make the report more complete at the prospect of future discussions on research needs. The parties behind the programme are the Swedish Government (through the Swedish Energy Agency), and the Swedish industry (both energy companies and manufacturing industry). Norwegian interest parties have also taken part in the programme. The Swedish Energy Agency finances the basic research programme and 40 percent of the applied programme. The industry finances the latter part of the programme with 60 percent. A board of 10 members, representing financiers, has led the work. Elforsk AB administered Vindforsk. This report is based on seven underlying reports that are available from Vindforsk: Nils Andersson Large amounts of wind power from a market and technical perspective Åsa Elmqvist Planning and permitting Hans Bergström Meteorology Åsa Elmqvist Environmental effects Martin Almgren Noise from wind power plants Torbjörn Thiringer Electricity systems for wind power plants Åke Larsson and Michael Lindgren Grid connection of wind power Staffan Engström edited the synthesis report, and was also responsible for sections about Vindforsk, international research, effect of technical systems, cold climate, wind energy in forests, construction, and operation and maintenance. -
Bostadsmarknaden I Jämtlands Län 2018
RAPPORT Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2018 UTGIVEN AV: Länsstyrelsen Jämtlands län, Juni 2018 ANSVARIG: Magnus Lindow TEXT: Mia Krylén, integrationssamordnare, Pietro Marcianó, samhällsplanerare, Magnus Agnemo, samhällsplanerare FOTO: Mostphotos.se TRYCK: Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2018 LÖPNUMMER: 2018:22 DIARIENUMMER: 405-3667-18. PUBLIKATIONEN KAN LADDAS NER FRÅN VÅR HEMSIDA: lansstyrelsen.se/jamtland BESTÄLLNINGSADRESS: Länsstyrelsen Jämtlands län, 831 86 Östersund. Telefon 010-225 30 00. BOSTADSMARKNADSANALYS 2018 Inledning Länsstyrelsen har i uppdrag att varje år ta fram en regional analys av bostadsmarknaden i länet. Uppdraget framgår i förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar, SFS 2011:1160. Bostadsmarknadsanalysen bygger främst på de svar som länets kommuner har lämnat i den årliga bostadsmarknadsenkäten (BME) samt på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och egna analyser. Denna bostadsmarknadsanalys syftar till att redovisa läget på bostadsmarknaden från det föregående året (2017) samt att redovisa bedömningar av läget på bostadsmarknaden de kommande åren. Länsstyrelsen vänder sig med rapporten till såväl länets kommuner som till andra aktörer inom bostads- och byggsektorn som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet. Analysen utgör ett av länsstyrelsens framtagna planeringsunderlag för kommunernas fysiska planering och är också ett verktyg i arbetet med frågor som rör utvecklingen i länet. I enlighet med uppdraget lämnas också rapporten -
Landsbygdsstrategi 2014-2020
Landsbygdsstrategi Östersunds kommun 2014 - 2020 Reviderad Landsbygdsstrategi fastlagd av Kommunfullmäktige 160621 Landsbygdsstrategi 2014 - 2020 En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med staden, skapar förutsätt- ningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela kommunen. Landsbygdsstrategin ska därför ses som en del av Tillväxtplan och Översiktsplan för Östersunds kommun. Landsbygdsstrategins vision, mål och strategiska åtgärder redovisar hur vi ska arbeta med frågorna i kommunen. Tillväxtplanen och Översiktplanen anger övergripande målen. Se figur nedan. VAD TILLVÄXTPLAN vi ska prioritera ÖVERSIKTSPLAN HUR STRATEGIER, VERKSAMHETS- OCH vi ska arbeta HANDLINGSPLANER Strategins syfte och innehåll landsbygden. Hur ser vårt samhälle ut i framtiden? Vad Syftet med strategin är att prioritera utvecklings- har människor för behov av landsbygden om 50, 100 år? områden för att uppnå visionen för Östersunds Det är frågor som Östersunds kommun måste ta hänsyn kommun. Strategin ska även stimulera till en kraft- till vid planering och agerande på landsbygden. samling för landsbygdsutveckling inom kommunens egna organisation men också i en bred samverkan Med landsbygdsutveckling avses i första hand åtgärder mellan ideella organisationer och det privata närings- för att utveckla goda förutsättningar året runt för livet. boende, företagande och arbete i kommunens lands- bygdsområden. Vem är landsbygden till för? Hur har strategin vuxit fram? Landsbygden fyller många funktioner i vårt samhälle och är rik på kvaliteter. Landsbygden är till för boende och Beslutet att skriva fram en landsbygdsstrategi beslutades ger förutsättningar för produktion av livsmedel, energi i Utvecklingsutskottet den 19 mars 2013. Arbetet med och andra råvaror. Den är även platsen för lokalisering strategin påbörjades hösten 2013 med medborgar- av företag. -
Conducting Archaeology in Swedish Sápmi Charina Knutson
Charina Knutson Lnu Licentiate No. 33, 2021 Globally, there is a growing awareness of the rights of indigenous peoples. Heritage is often at the heart of the discussions. The right of indigenous peoples to maintain, protect and develop expressions of their cultures, | such as archaeological and historical sites, has been established in the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples (2007). Context Implementations and ChallengesConducting Archaeology in a Postcolonial in Swedish Sápmi – Policies, Conducting Archaeology However, the implementation of these rights varies from country to in Swedish Sápmi country. This licentiate thesis examines how heritage management in Sweden relates to the indigenous Sámi. The study focuses on – Policies, Implementations and Challenges archaeological projects, i.e. surveys and excavations, and investigates to what extent the Sámi are included and their rights respected. in a Postcolonial Context The results indicate that the Sámi rights are partly respected in publicly funded projects. However, 90% of all archaeology in Sweden is conducted in a commercial context and linked to development projects. In such circumstances, Sámi rights are not always respected. Charina Knutson The study asks which processes and structures hinder the decolonisation of indigenous heritage management in Sweden. Lnu.se isbn:978-91-89283-32-9 (print) 978-91-89283-33-6 (pdf ) linnaeus university press CK_Omslag_redII.indd Alla sidor 2020-12-15 14:33:19 Conducting Archaeology in Swedish Sápmi – Policies, Implementations and Challenges in a Postcolonial Context Licentiate Thesis Charina Knutson CONDUCTING ARCHAEOLOGY IN SWEDISH SÁPMI – POLICIES, IMPLEMENTATIONS AND CHALLENGES IN A POSTCOLONIAL CONTEXT Licentiate Thesis, Department of Cultural Sciences, Linnaeus University, Kalmar, 2021 Lnu Licentiate No.