Page 1 / 4 This Is a Translation of the Hungarian Report Independent
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Kosenamen, Spitznamen, Volksmund Und Werbenamen Der Bahn
Kosenamen, Spitznamen, Volksmund und Werbenamen der Bahn 1.) Deutsche Bahnen (alle vereint): Baureihe Kosename, Spitzname, Volksmund, Werbename 01.5 (DR-Reko) mit spitzer Rauchkammertür: Spitzmaus, mit Versuchswindleitblechen: Fledermaus 01 1102 (Fliegender) Stahlhelm, Blauer Max (in blauer Lackierung), Schalentier 01 2066 Bunter Hund 03 Stampfwerk 03 001 Gazelle 10 Schwarzer Schwan, Sputnik 17 1117 Blauer Vogel 18.1 Schöne Württembergerin 18 201 Jimmo, Laubfrosch aus Baumbergs Zoo 18.3 Die Maffei (Bw Offenburg), Resi (BZA Minden) 18 314 Schorsch, Laubfrosch aus Baumbergs Zoo 18.4 Hochhaxige (Ausführung mit 2000 mm Kuppelraddurchmesser), Die Maffei, die Bayerische 18.5 Die Maffei, Seppl (BZA Minden) sächs. XX HV, 19 (DRG), Sachsenstolz 04 (DR) 24 Steppenpferd (sächs.) 38.2 sächsischer Rollwagen 38.10 (pr. P8) Aschenputtel 41, 042 Ochsenlok (die ersten Exemplare zogen Viehzüge) 41 360 Lady of Bismarck 042 271 Nordlicht 43 Jumbo, Bär 44 Jumbo 52 Kriegslok, Adolfs Rache 52 8055 NG Blue Dildo (NG = neue Generation) 56 Feuerzeug 58 (pr. G12) Dreikant, MiG 58 Kohlenstaub Staubsauger, Muffeltop 60 Mickymaus 62 abgehackte 01 64 Bubikopf 65.10 (DR) Moped, Kotz-Else (aufgrund des leichten Wasserreißens) 74 Uhrmacherladen (aufgrund der vielen Messingarmaturen und Kupferleitungen) 80 Bulli 93 Bulle 95 Bergkönigin 98.0 (sä I TV) Kreuzspinne, Heuwender, Possendorfer Heddel (allgemein für die Windbergbahn Dresden - Possendorf) 98.3 Glaskasten 98.7 Zuckersusi 99.22 - 24 Harzgigant 99.51-60 (sä IVK) (Lößnitz-)Dackel (allgemein für die Lößnitztalbahn Radebeul -
Dynamic Train Unit Coupling and Decoupling at Cruising Speed Systematic Classification, Operational Potentials, and Research Agenda
Research Collection Journal Article Dynamic train unit coupling and decoupling at cruising speed Systematic classification, operational potentials, and research agenda Author(s): Nold, Michael; Corman, Francesco Publication Date: 2021-06 Permanent Link: https://doi.org/10.3929/ethz-b-000473438 Originally published in: Journal of Rail Transport Planning & Management 18, http://doi.org/10.1016/j.jrtpm.2021.100241 Rights / License: Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International This page was generated automatically upon download from the ETH Zurich Research Collection. For more information please consult the Terms of use. ETH Library Journal of Rail Transport Planning & Management 18 (2021) 100241 Contents lists available at ScienceDirect Journal of Rail Transport Planning & Management journal homepage: http://www.elsevier.com/locate/jrtpm Dynamic train unit coupling and decoupling at cruising speed: Systematic classification, operational potentials, and research agenda Michael Nold, Francesco Corman * Institute for Transport Planning and Systems, ETH Zürich, Switzerland ARTICLE INFO ABSTRACT Keywords: The possibility to couple train units into consists, which can be vehicles or platoons, has been Virtual coupling proposed to improve, among other, average passenger speed, energy efficiency, and railway Continuous railway system infrastructure capacity utilization. We systematically review and categorize the technologies and Dynamic coupling application of coupling train units into vehicles or platoons, identifying different generations of (Train) Unit coupling in operation train coupling, which are used for railway operations. The requirements, compatibility in terms of Dynamic mechanical coupling Portion working infrastructure and vehicle equipment as well as backward compatibility are analyzed. The po tential of a dynamic train unit coupling and decoupling at cruising speed is proposed, and identified as the 4th generation of train coupling. -
Regionsamverkan Sydsverige Handlingsplan Kollektivtrafik
REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE HANDLINGSPLAN KOLLEKTIVTRAFIK Bild: Öresundståg AB Regionsamverkan Sydsverige Handlingsplan Kollektivtrafik 2020-10-29 Upprättad av: Mattias Schiöth, Christian Månsson, Krste Cvetkovski, Ylva Bengtsson HANDLINGSPLAN KOLLEKTIVTRAFIK Handlingsplanen för kollektivtrafik i Sydsverige är sprungen ur Regionsamverkan Sydsveriges Positionspapper för kollektivtrafik. Handlingsplanen fokuserar på den gränsöverskridande persontågtrafiken och inkluderar en strategi för tågfordon i det gemensamma tågtrafiksystemet för Öresundståg. Tidigare framtagen Strategisk plan för Öresundståg är en grund för handlingsplanen. Handlingsplanen blickar mot 2040 och behandlar resandet, trafikeringen, fordonen, depåer och järnvägen. Det trafikstrategiska innehållet tar sin utgångspunkt från positionspapprets mål och inriktningar, samtidigt som alla berörda regioners trafikförsörjningsprogram och eventuella tågstrategier är vägledande underlag. Resandet Det regionala tågresandet har utvecklats starkt under de senaste årtiondena. Tågtrafiken är viktig både för pendlingen och för fritidsresandet. Pendling måste förhålla sig till en är rimlig daglig restid, som vanligtvis ligger inom en timme per riktning. Positionspappret och handlingsplanen har fokus på att få ner restider mellan Sydsveriges tillväxtmotorer på under eller i närheten av en timme. Regionerna har fortsatt tydliga mål om ökat kollektivt resande med en ökad marknadsandel i jämförelse med biltrafiken. Tågresandet är till stor del kärnan i det kollektiva resandet och behöver enligt målen ökas kraftigt, minst fördubblas på längre sikt. För Öresundståg antas inriktningen att klara 50 % resandeökning från 2019 till 2030, med sikte på fördubbling mot 2040. Trafikeringen I Sydsverige finns det i dagsläget sju olika tågtrafiksystem som utför regional persontågtrafik. Sex system sköts i offentlig regi: Krösatågen, Kustpilen, Pågatågen, Västtågen, Öresundståg och Östgötapendeln. Därutöver kör SJ linjen Göteborg- Kalmar. Alla systemen involverar flera regioner. Öresundståg berör även östra Själland. -
1010560-00 Analyse Af Nordjyske Jernbaner - Udg 1 2.Doc Jernbaneinfrastrukturen Nord for Århus Side 3 Foreløbig Undersøgelse Udgave 1.2, Februar 2010
Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus – en foreløbig undersøgelse Februar 2010 Atkins Danmark Arne Jacobsens Allé 17, DK-2300 København S Tlf.: +45 8233 9000 Fax: +45 8233 9001 side 2 Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus Udgave 1.2, Februar 2010 Foreløbig undersøgelse 1010560-00 Analyse af nordjyske jernbaner - udg 1_2.doc Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus side 3 Foreløbig undersøgelse Udgave 1.2, Februar 2010 Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus – en foreløbig undersøgelse Forsidefoto: Sydgående IC3-tog ankommer til perron i Aalborg den 7. oktober 2008. Ved stationen holder tog klar til afgang mod Frederikshavn. IC3-tog i dag udgør en væsentlig del både af fjerntrafikken til og fra Nordjylland og på Aalborg Nærbane (Foto: Tommy O. Jensen) Projekt nr.: 1010560 DOKUMENT REF: 1010560-00 Analyse af nordjyske jernbaner - udg 1_2.doc Revisi- Målbeskrivelse Udarbejdet Kontrolleret Godkendt Dato on af af af 1.1 Rapport TOJ, HBA AHK MSP 20100202 1.2 Rapport TOJ, HBA AHK MSP 20100210 side 4 Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus Udgave 1.2, Februar 2010 Foreløbig undersøgelse 1010560-00 Analyse af nordjyske jernbaner - udg 1_2.doc Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus side 5 Foreløbig undersøgelse Udgave 1.2, Februar 2010 INDHOLDSFORTEGNELSE SAMMENFATNING 7 1. INDLEDNING 11 2. HOBRO - ÅRHUS: KURVEUDRETNINGER, NY FJERNBANE ELLER LETBANE? 13 2.1 Status nuværende situation 13 2.2 Eksisterende undersøgelser 14 2.3 Analyse af rejsetider Randers - Århus 15 2.4 Analyse af rejsetider for landstrafikale scenarier 21 2.5 Vurdering 25 3. HVAD KOSTER KØRESTRØMSANLÆG? 29 3.1 Status nuværende situation 29 3.2 Eksisterende undersøgelser 31 3.3 Analyse og vurderinger 32 3.4 Oplæg til elektrificering af jernbanerne i Nordjylland 34 3.5 Sammenfatning og konklusion 41 4. -
Alternative Materielstrategier - Som Konsekvens Af IC4
Indhold | 1. Alternative materielstrategier - som konsekvens af IC4 Oktober 2011 Alternative materielstrategier Udgivet af: Transportministeriet Frederiksholms Kanal 27 1220 København K Udarbejdet af: Transportministeriet ISBN: 978-87-91013-61-4 Indhold | 3. Indhold 1. Indledning ...............................................................................................................4 2. Sammenfatning........................................................................................................5 3. Baggrund..................................................................................................................7 4. Forudsætninger........................................................................................................9 5. Nuværende materielbeholdning.............................................................................10 6. Muligheder for at skabe mere siddepladskapacitet ...............................................13 7. Forventet passagervækst........................................................................................22 8. Materielbehov........................................................................................................24 9. Potentielle materielanskaffelser og opgradering af eksisterende materiel............35 Bilag 1: Markedsscreening 2009 ...............................................................................41 4.| Indledning 1. Indledning På baggrund af en orientering fra DSB den 5. maj 2011 vedrørende status for IC4 og IC2 stod det klart, at der -
Trafik-, Bygge- Og Boligstyrelsen Danish Transport, Construction and Housing Authority
Trafik-, Bygge- og Boligstyrelsen Danish Transport, Construction and Housing Authority Danish Implementation Plan for CCS TSI 2018 Memorandum Date 31 January 2019 EXECUTIVE SUMMARY 3 DANSK IMPLEMENTERINGSPLAN FOR TSI CCS 2018 ...................................... 6 EXECUTIVE SUMMARY ............................................................................................. 6 BACKGROUND .............................................................................................................. 7 0.1. Private railways ........................................................................................................ 9 0.2. Rail links to other EU Member States .................................................................... 9 0.3 Possible limitations .................................................................................................. 10 ANNEX ........................................................................................................................... 11 0. TARGET LINES: ................................................................................................... 11 0.1. THE DANISH RAIL NETWORK ............................................................................ 11 0.1.1. The Danish state rail network .......................................................................... 11 0.1.2. DSB’s rail infrastructure .................................................................................. 11 0.1.3. Private railways ................................................................................................ -
Jahresinhaltsverzeichnis 1993
1ahresinhaltsverzeichnis Eisenbahn-Kurier J 993 1. Deutsche Bundesbahn Neues Bahn-Logo wird teuer (9/12). 110: (1/15), (7/22), (8/16). Nur wenig Akzeptanz für .Am-Platz-Service" (9/12). 111:(9/15). 1.1 Aktuelle Berichte Erneute Stillegungswelle bei der OB (9/12). 112: (6/15), (11119), (12/21). Bonn fordert Nutzungsgebühr für Schienenwege (1/12). Der ICE auf USA-Tournee: Amtrak's ICE-Train- 113: (2/12), (5/11), (6/16), (7/22), (9/15). (10/9). Schienenwegeausbaugesetz in der Warteschleife 260 kmlh in USA (9/32). 114: (1/15), (2/10), (3/16), (4/12), (5/11), (7/22). (1/12). Doch ICE für Korea? (10/8). 120: (1217), (12/8). Konjunkturflaute bringt Bahn ins Schlingern(1/12). Sparmaßnahmen reduzieren Triebfahrzeugbestand 127: (1/12). (2/12), (4/13), (4/16), (6/16), (8151), Umleitung wegen Streckenausbau (1/13). (10/8). (10/14). Zweite S-Bahn für Nürnberg (1/13). Interner Fahrplanwechsel (10/8). 128: (12/8). Startschuß für die Elektrifizierung in Schieswig-Hoistein Elektrifizierungsprobleme im Norden (10/8). 139: (7/22). (1/13). EC-Linie 4 aus dem Takt geraten (10/8). 140: (1/15). (12/21). Veränderter Betriebszustand (1/15). Hamburg -Köln wird schneller (10/9). 141: (1/15). Streckenabschied 1993 (1/15). Konzept für künftige Museumslokomotiven (10/14). 143: (2/12), (8/12), (8/16). Wagen für das Komitee .Cap Anamur" (1/15). Sonderprogramm .Türblockierung" (10/14). 144:(9/15). (10/14).150: (12/8). Entwicklung der Bahnbetriebswerke in den Jahren Bahnreform: Feilschen ums Geld (11/18). 151: (11/37). 1993 - 2002 (1/15). -
Download Jahresinhaltsverzeichnis 2011
Beilage_em01-12_Jahresinhalt2011:Jahresinhalt2005_PC.qxd 29.11.2011 17:14 Seite 4 Jahresinhalt 2011 Hochgeschwindigkeitsverkehr in Spanien: DB Museum prüft HU an 103 113, E 93 restauriert 4/22 Vom Boom in die Krise? 9/26 Ersatz für Unfall-ICE 3 5/16 Ilztalbahn in Passau wiedereröffnet 9/30 Bald grünes Licht für ICE nach London? 5/17 München-Pasing: Bahnhof der Kontraste 9/41 Redesign auch für ICE-T, ICE 3 und IC-Wagen 5/17 Lokführer aus Berufung: Zwischen ICE und Dampflok 10/25 Verkürzte Prüfintervalle auch für ICE 1 und 2 5/17 Salzburger Lokalbahn 10/28 DB Regio: Eingeschränkte Zulassung für Talent 2 5/17 Brandopfer 01 150 kehrt zurück 11/24 DB Museum: 103 113 wird wieder fahren 5/18 Siemens-Elloks vom Typ ES 64 U4 (ÖBB-1216) 11/28 Köln–Berlin in sieben Stunden – zum Sonderpreis 5/19 Inhaltsverzeichnis 2011 Glacier Express der Extraklasse: St. Moritz-Zermatt-Pullman 11/32 247/266-Dieselloks verdrängen 225 und 217 5/20 Die hinter jedem Artikel aufgeführten Zahlen Stichtag 11. Dezember 2011: Fahrplanwechsel 12/26 Jahresbilanz 2010 5/20 Eisenbahn und Häfen: Die Werkbahn von ThyssenKrupp 12/30 Immer wieder 218er im Dreierpack 5/21 bezeichnen vor dem Schrägstrich die Nummer 100 Jahre Schönbuchbahn 12/42 DB Netz: Anlagenportal im Internet 5/21 des Heftes, hinter dem Schrägstrich die Seite, Pilotprojet: Bahn baut „Grüne Bahnhöfe“ 5/22 auf der der Beitrag beginnt. So bedeutet z. B. DB Energie: Zahlen zum Bahnstrom 5/22 Technik 407 mit Verspätung 6/15 1/7: Heft 1/11, Seite 7 Neue Aufgabe für Cargo-Sprinter in Österreich 1/74 Neue Triebzüge ICx -
Railway Operation
REPORT 2006 - 4 Railway Operation Alex Landex, Anders H. Kaas & Sten Hansen Centre for Traffic and Transport Technical University of Denmark Railway Operation Alex Landex, Anders H. Kaas & Sten Hansen Subject: Railway Capacity Railway operation Infrastructure Headway Timetable Timetabling Network effects Train This Report has been published by: Centre for Traffic and Transport Technical University of Denmark Report 2006-4 Published in 50 copies. The report may be purchased from the Centre for Traffic and Transport (CTT) Bygningstorvet, Building 115 Technical University of Denmark DK-2800 Kongens Lyngby Att: Bente Svensson, Phone: +45 4525 1527 E-mail: [email protected] The price is DKK 150,00 + tax + postage ISSN-1600-1575 ISBN-87-91137-21-7 Index 1 Characteristics of railway traffic ......................................... 1 1.1 Overview ....................................................................... 2 1.2 Capacity conditions ......................................................... 3 1.3 Rolling stock and train capacity......................................... 8 1.4 The level of service is part of the alternative..................... 12 1.4.1 Local effects or network effects....................................... 15 1.5 The Utilization problem.................................................. 15 1.6 Summary .................................................................... 17 References............................................................................... 18 2 Capacity conditions.......................................................... -
250 Km/T Med Standardfordon
Rev 2019.03.20 250 km/t med standardfordon Fig 1. Det tyska elloket Typ 182, samma typ som provkördes utanför Köpenhamn under hösten 2018 i hastigheter kring 250 km/t. Loket är godkänt för 230 km/t men har i sitt hemland uppnått 357 km/t, norr om München. Foto: Thomas Wolf, 2007, Wikipedia Inledning Sedan decennier pågår en intressant teknisk utveckling av fjärr- och regionaltåg inom DSB. Fram till början av 1990-talet utgjorde dieseldrivna loktåg huvudflottan inom persontrafiken. Dragkraften bestod oftast av tunga, sexaxliga lokomotiv där de tyngsta var av typen MZ (uppemot 123,0 ton). Fjärrtågsvagnarna var oftast 24,5 meter långa och inredning av kupétyp var vanlig. Utvecklingen av konventionella loktåg kulminerade inom DSB under början av 1980-talet med utvecklingen av den nya generationen IC5- vagnar från Scandia A/S. Dragkraften utgjordes av det då hypermoderna lokomotivet ME, utrustat med en sextoncylindrig, turboladdad dieselmotor från General Motors samt en ny generation drivmotorer av växelströmstyp från BBC. Ambitionen med snabba ombord- och ilandkörningar vid färjelägren vid Stora Bält resulterade i att ett 132 meter långt, sammanhållet vagnssätt (exkl lokomotiv) med beteckningen IC5 utvecklades. Det nya tågsättet vägde dock, inklusive ME- loket, hela 365 ton vilket omräknat per sittplats (vid endast 2 klass) motsvarade omkring 1 008 kg per säte. Det motsvarar en bil med tomvikten 4 ton... Under mitten av 1980- talet startade DSB utvecklingsarbetet av en ny generation motorvagnståg med beteckningen IC3. Omräknat per sittplats sjönk vikten med cirka 18 %, ner till omkring 808 kg per säte. Inte så lätt det heller, då det motsvarar en bil med tjänstevikten 3,2 ton. -
Triebwagen Für Den Zukünftigen Nah- Und Regionalverkehr in Deutschland
Triebwagen für den zukünftigen Nah- und Regionalverkehr in Deutschland vorgelegt von Dipl.-Ing. Thomas Künzel von der Fakultät V – Verkehrs- und Maschinensysteme der Technischen Universität Berlin zur Erlangung des akademischen Grades Doktor der Ingenieurwissenschaften - Dr.-Ing.- genehmigte Dissertation Promotionsausschuss: Vorsitzender: Prof. Dr.-Ing. Jürgen Maas Gutachter: Prof. Dr.-Ing. Markus Hecht Gutachterin: Prof. Dr.-Ing. Beate Bender Tag der wissenschaftlichen Aussprache: 26.08.2019 Berlin 2019 T. Künzel Seite 2 von 224 Zusammenfassung Das Ziel der vorliegenden Arbeit ist die Analyse, welche Fahrzeugkonzepte im Nah- und Regionalver- kehr der Zukunft in Deutschland zur Anwendung kommen werden. Anhand von verschiedenen Kennziffern wird untersucht, welche der betrachteten Fahrzeugkonzepte signifikante, konzeptionelle Vorteile gegenüber anderen Typen aufweisen. Aufgrund der ermittelten Kennziffern wird die These aufgestellt, dass es bei Schienenfahrzeugen kein hervorgehobenes Leicht- baukonzept gibt, welches zu einem besonderen Vorteil gegenüber anderen Konzepten führt. Diese These kann im Weiteren bestätigt werden, d.h. es wird nachgewiesen, dass das Fahrzeuggewicht in direkter Abhängigkeit von der Transportkapazität und spezifischen Ausstattungswünschen der Bestel- ler ist und keines der untersuchten Fahrzeugkonzepte ein Beispiel für signifikanten, konzeptionellen Leichtbau darstellt. Um die These untermauern zu können, wurde ein Effizienzfaktor für Fahrzeugkon- zepte eingeführt, welcher sich aus der längenbezogenen Masse, der -
First Work Plan of the European Coordinator Matthias Ruete MAY 2020
ERTMS First Work Plan of the European Coordinator Matthias Ruete MAY 2020 Mobility and Transport ΜΑΥ 2020 This report represents the opinion of the European Coordinator and does not prejudice the official position of the European Commission. The European Commission does not guarantee the accuracy of the data included in this report. Neither the Commission nor any person acting on the Commission’s behalf may be held responsible for any potential use which may be made of the information contained herein Work Plan 2020 of the European Coordinator for ERTMS Content List of figures and tables ..................................................................................................................... 3 Acronyms and abbreviations .............................................................................................................. 5 1 Introduction ....................................................................................................................................... 7 2 Stocktaking of the ERTMS deployment ................................................................................. 10 2.1 Trackside deployment according the EDP .............................................................................. 10 2.2 Rolling stock deployment ....................................................................................................... 14 2.3 Deployment outside the European Union .............................................................................. 15 2.4 Business case .........................................................................................................................