Alternative Materielstrategier - Som Konsekvens Af IC4
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Kosenamen, Spitznamen, Volksmund Und Werbenamen Der Bahn
Kosenamen, Spitznamen, Volksmund und Werbenamen der Bahn 1.) Deutsche Bahnen (alle vereint): Baureihe Kosename, Spitzname, Volksmund, Werbename 01.5 (DR-Reko) mit spitzer Rauchkammertür: Spitzmaus, mit Versuchswindleitblechen: Fledermaus 01 1102 (Fliegender) Stahlhelm, Blauer Max (in blauer Lackierung), Schalentier 01 2066 Bunter Hund 03 Stampfwerk 03 001 Gazelle 10 Schwarzer Schwan, Sputnik 17 1117 Blauer Vogel 18.1 Schöne Württembergerin 18 201 Jimmo, Laubfrosch aus Baumbergs Zoo 18.3 Die Maffei (Bw Offenburg), Resi (BZA Minden) 18 314 Schorsch, Laubfrosch aus Baumbergs Zoo 18.4 Hochhaxige (Ausführung mit 2000 mm Kuppelraddurchmesser), Die Maffei, die Bayerische 18.5 Die Maffei, Seppl (BZA Minden) sächs. XX HV, 19 (DRG), Sachsenstolz 04 (DR) 24 Steppenpferd (sächs.) 38.2 sächsischer Rollwagen 38.10 (pr. P8) Aschenputtel 41, 042 Ochsenlok (die ersten Exemplare zogen Viehzüge) 41 360 Lady of Bismarck 042 271 Nordlicht 43 Jumbo, Bär 44 Jumbo 52 Kriegslok, Adolfs Rache 52 8055 NG Blue Dildo (NG = neue Generation) 56 Feuerzeug 58 (pr. G12) Dreikant, MiG 58 Kohlenstaub Staubsauger, Muffeltop 60 Mickymaus 62 abgehackte 01 64 Bubikopf 65.10 (DR) Moped, Kotz-Else (aufgrund des leichten Wasserreißens) 74 Uhrmacherladen (aufgrund der vielen Messingarmaturen und Kupferleitungen) 80 Bulli 93 Bulle 95 Bergkönigin 98.0 (sä I TV) Kreuzspinne, Heuwender, Possendorfer Heddel (allgemein für die Windbergbahn Dresden - Possendorf) 98.3 Glaskasten 98.7 Zuckersusi 99.22 - 24 Harzgigant 99.51-60 (sä IVK) (Lößnitz-)Dackel (allgemein für die Lößnitztalbahn Radebeul -
Dynamic Train Unit Coupling and Decoupling at Cruising Speed Systematic Classification, Operational Potentials, and Research Agenda
Research Collection Journal Article Dynamic train unit coupling and decoupling at cruising speed Systematic classification, operational potentials, and research agenda Author(s): Nold, Michael; Corman, Francesco Publication Date: 2021-06 Permanent Link: https://doi.org/10.3929/ethz-b-000473438 Originally published in: Journal of Rail Transport Planning & Management 18, http://doi.org/10.1016/j.jrtpm.2021.100241 Rights / License: Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International This page was generated automatically upon download from the ETH Zurich Research Collection. For more information please consult the Terms of use. ETH Library Journal of Rail Transport Planning & Management 18 (2021) 100241 Contents lists available at ScienceDirect Journal of Rail Transport Planning & Management journal homepage: http://www.elsevier.com/locate/jrtpm Dynamic train unit coupling and decoupling at cruising speed: Systematic classification, operational potentials, and research agenda Michael Nold, Francesco Corman * Institute for Transport Planning and Systems, ETH Zürich, Switzerland ARTICLE INFO ABSTRACT Keywords: The possibility to couple train units into consists, which can be vehicles or platoons, has been Virtual coupling proposed to improve, among other, average passenger speed, energy efficiency, and railway Continuous railway system infrastructure capacity utilization. We systematically review and categorize the technologies and Dynamic coupling application of coupling train units into vehicles or platoons, identifying different generations of (Train) Unit coupling in operation train coupling, which are used for railway operations. The requirements, compatibility in terms of Dynamic mechanical coupling Portion working infrastructure and vehicle equipment as well as backward compatibility are analyzed. The po tential of a dynamic train unit coupling and decoupling at cruising speed is proposed, and identified as the 4th generation of train coupling. -
Estudio De Mercado Del Sector Ferroviario En Alemania 2014
EL MERCADO FERROVIARIO EN ALEMANIA El me rcado de ferroviario en Alemania Septiembre 2014 Este estudio ha sido realizado por Íñigo García GonzálezOficina bajo Económica la supervisión y Comercial de la 404040 de la Embajada de Oficina Económica y ComercialEspaña de la Embajada de Españaen Berlínen Berlín EL MERCADO FERROVIARIO EN ALEMANIA ÍNDICE 1. RESUMEN EJECUTIVO 3 2. DEFINICIÓN DEL SECTOR 5 1. La industria ferroviaria 5 2. El clima de negocios en el sector 7 3. Transporte ferroviario 11 3.1. En el mundo 11 3.2. Intensidad de transportes en Alemania 12 3. COMPETIDORES 17 1. Situación del mercado 17 2. Principales empresas en el mercado. 17 4. DEUTSCHE BAHN 20 1. Deutsche Bahn AG 21 2. NE-Bahn 23 2. PARTICIPACIONES DE DB en el mercado español 23 5. ACCESO AL MERCADO-BARRERAS 25 1. Trámites administrativos 25 2. La liberalización del sector ferroviario. 26 6. PERSPECTIVAS Y OPORTUNIDADES DEL SECTOR 28 1. Perspectivas 28 2. Programa de estímulo federal para la infraestructura ferroviaria 30 7. PERCEPCIÓN DEL PRODUCTO ESPAÑOL 32 8. INFORMACIÓN PRÁCTICA 33 1. Equivalencia Taric Cnae 33 2. Ferias 34 3. Asociaciones 35 4. Otras direcciones de interés 36 5. Precalificación 36 6. Proyectos en desarrollo en alemania 39 7. Proyectos en desarrollo en el mundo 41 8. proyectos en desarrollo en europa 43 Oficina Económica y Comercial 222 de la Embajada de España en Berlín EL MERCADO FERROVIARIO EN ALEMANIA 1. RESUMEN EJECUTIVO El sector ferroviario es uno de los sectores industriales clave dentro de la economía alemana. En datos, la industria ferroviaria alemana cuenta con más de 1116001600 empresas (contando las empresas que conforman Deutsche Bahn), proporcionando empleo a aproximadamente 200200....000000 trabajtrabaja-a-a-a- doresdores. -
Sector Ferroviario 2014
El me rcado ferroviario en Alemania Septiembre 2014 Este estudio ha sido realizado por Íñigo García González, bajo la supervisión de la Oficina Económica y Comercial de la Embajada de España en Berlín EL MERCADO FERROVIARIO EN ALEMANIA ÍNDICE 1. RESUMEN EJECUTIVO 4 2. DEFINICIÓN DEL SECTOR 6 1. La industria ferroviaria 6 2. El clima de negocios en el sector 8 3. Transporte ferroviario 11 1.1. Transporte ferroviario a nivel mundial 11 1.2. Transporte ferroviario en Alemania 12 4. Estadísticas de comercio internacional 16 3. OFERTA – ANÁLISIS DE COMPETIDORES 17 1. Situación del mercado 17 2. Principales empresas del sector 17 4. DEMANDA 20 1. DEUTSCHE BAHN AG 21 2. NE-BAHN 23 3. Participaciones de DB en el mercado español 23 5. ACCESO AL MERCADO-BARRERAS 25 1. Trámites administrativos 25 2. La liberalización del sector ferroviario 26 6. PERSPECTIVAS Y OPORTUNIDADES DEL SECTOR 28 1. Perspectivas 28 2. Programa de estímulo federal para la estructura ferroviaria 30 7. PERCEPCIÓN DEL PRODUCTO ESPAÑOL 32 8. INFORMACIÓN PRÁCTICA 33 1. Equivalencia TARIC-CNAE 33 2. Ferias 34 3. Asociaciones 35 4. Otras direcciones de interés 36 Oficina Económica y Comercial 222 de la Embajada de España en BerlBerlínínínín EL MERCADO FERROVIARIO EN ALEMANIA 5. Precalificación 36 6. Proyectos en desarrollo en Alemania 38 7. Proyectos en desarrollo en el mundo 40 8. Proyectos en desarrollo en Europa 41 Oficina Económica y Comercial 333 de la Embajada de España en BerlBerlínínínín EL MERCADO FERROVIARIO EN ALEMANIA 1. RESUMEN EJECUTIVO El sector ferroviario es uno de los sectores industriales clave dentro de la economía alemana. -
Sound Design Studios for Setting Noise Requirements on New Rolling Stock- a Future Scenario
Challenge B: An environmentely friendly railway Sound design studios for setting noise requirements on new rolling stock- a future scenario S. Leth, A Frid, A Mirza Bombardier Transportation, CoC Acoustics Specialist Engineering Östra Ringvägen 2 , 721 73, Västerås, Sweden email: [email protected] 1 Abstract The target for railway rolling stock industry is and will be to provide vehicles that cause minimal annoyance to wayside residents and provide a pleasant and comfortable environment for the passengers on board, i.e. the keyword is sound quality. In a future scenario outlined in this paper customer requirements will not be formulated in the traditional way based on legislation and noise values on historical rolling stock. Instead customer and manufacturer are sitting together in sound design studios to define the customer requirements after listening to the sound of different design options. We have in this future situation thus moved away from the blunt and one-dimensional dB(A) level and are looking at how to achieve an attractive blend of different noise sources and to adjust their characteristics. This can be done without having to resort to the various complicated sound quality metrics that exist today. In spite of their complexity, the metrics risk to be very limited in comparison with the full multidimensional sound experience in the human brain. With the use of sound synthesis tools it will be possible to auralise different design options in the sound studio and let the human ear and brain decide. Furthermore, aspects like privacy and conversation intelligibility between neighbor passengers could also be demonstrated and fine tuned in the sound studio. -
Fungal Pathogenesis in Humans the Growing Threat
Fungal Pathogenesis in Humans The Growing Threat Edited by Fernando Leal Printed Edition of the Special Issue Published in Genes www.mdpi.com/journal/genes Fungal Pathogenesis in Humans Fungal Pathogenesis in Humans The Growing Threat Special Issue Editor Fernando Leal MDPI • Basel • Beijing • Wuhan • Barcelona • Belgrade Special Issue Editor Fernando Leal Instituto de Biolog´ıa Funcional y Genomica/Universidad´ de Salamanca Spain Editorial Office MDPI St. Alban-Anlage 66 4052 Basel, Switzerland This is a reprint of articles from the Special Issue published online in the open access journal Genes (ISSN 2073-4425) from 2018 to 2019 (available at: https://www.mdpi.com/journal/genes/special issues/Fungal Pathogenesis Humans Growing Threat). For citation purposes, cite each article independently as indicated on the article page online and as indicated below: LastName, A.A.; LastName, B.B.; LastName, C.C. Article Title. Journal Name Year, Article Number, Page Range. ISBN 978-3-03897-900-5 (Pbk) ISBN 978-3-03897-901-2 (PDF) Cover image courtesy of Fernando Leal. c 2019 by the authors. Articles in this book are Open Access and distributed under the Creative Commons Attribution (CC BY) license, which allows users to download, copy and build upon published articles, as long as the author and publisher are properly credited, which ensures maximum dissemination and a wider impact of our publications. The book as a whole is distributed by MDPI under the terms and conditions of the Creative Commons license CC BY-NC-ND. Contents About the Special Issue Editor ...................................... vii Fernando Leal Special Issue: Fungal Pathogenesis in Humans: The Growing Threat Reprinted from: Genes 2019, 10, 136, doi:10.3390/genes10020136 .................. -
Togfonden DK – Højhastighed Og Elektrificering På Den Danske Jernbane
Togfonden DK – højhastighed og elektrificering på den danske jernbane September 2013 2 Togfonden DK Timemodellen - det danske højhastighedskoncept Forord De markant kortere rejsetider rykker familier nærmere sammen, gør Timemodellen er visionen om at kunne køre med tog fra København til det mere attraktivt at søge job, som ligger længere væk fra ens bopæl, Odense på én time, samt videre til Aarhus hhv. Esbjerg på yderligere én mindsker transporttidens andel i dagligdagen og imødekommer time, samt fra Aarhus til Aalborg på én time. Timemodellen vil være erhvervslivets behov. Hermed styrkes Danmarks konkurrenceevne, og i den største forbedring for jernbanen siden åbningen af sidste ende jobskabelsen. Ligesom selve anlægsarbejderne også vil Storebæltsforbindelsen i 1997. være gavnlige for beskæftigelsen i Danmark. Samfundet bliver rigere med Togfonden DK, og det er den relativt billigste måde at få Med projekterne i Togfonden DK realiseres Timemodellen med markant danskerne til at rejse mere kollektivt. hurtigere rejsetider som vil rykke hele Danmark tættere sammen. Med timemodellen anlægges en række nye baner i korridoren København- Med elektrificeringen i Togfonden DK, og de tog i Timemodellen, som Odense-Aarhus-Aalborg, og bestående strækninger opgraderes. for alvor skal bruge elektrificeringen vil stort set hele DSB’s udledning Effekterne af timemodellen vil imidlertid også sprede sig som ringe i af CO2 forsvinde. Samtidig sikres renere luft som følge af udfasningen vandet til hele landet. Der vil være direkte Superlyn til 9 byer vest for af dieseltogene. Yderligere vil overflytningen af bilister og flyrejsende Storebælt, og køreplanen forventes opbygget så mindst 25 byer vest virke i en grønnere retning. for Storebælt har prioriteret korrespondance til Superlynet. -
Statusrapport for IC4 Programmet
Transportudvalget 2012-13 TRU Alm.del Bilag 10 Offentligt Statusrapport for IC4 programmet Status pr. 31. august 2012 Rapportperiode: August 2012 Inhold 1. Program overordnet ..........................................................................................................................................3 1.1. Siden sidste status pr. 31. juli 2012 .................................................................................................................3 1.2. Overordnet status IC4 ......................................................................................................................................4 1.3. Overordnet status IC2 ......................................................................................................................................4 2. Status på opfølgning på Atkins anbefalinger ....................................................................................................5 3. Samarbejde med AnsaldoBreda ........................................................................................................................6 4. Leverance...........................................................................................................................................................6 4.1. Leverance IC4 MPTO ........................................................................................................................................6 4.2. Leverance IC4- opgraderede NT togsæt ..........................................................................................................6 -
Mit Dem Zug Zum Wasalauf
Fern-Express 4/2014 Mit dem Zug zum Wasalauf Bertram Frenzel Mit dem Zug zum Wasalauf Fast jeder ambitionierte Skiläufer nimmt mindestens einmal im Leben am Wasalauf teil. Dieser Volksskilauf gehört zu den größten Sportveranstaltungen in Schweden. Meinen ersten Wasalauf absolvierte ich im Jahr 2000. Bereits zwei Jahre später fuhr ich wieder in die mittelschwedische Provinz Dalarna und stellte mich erneut dieser sportlichen Herausforderung. Nach einer längeren Unterbrechung folgte im letzten Winter meine dritte Teilnahme. Erstmalig nutzte ich für die An- und Abreise nach Rättvik die Eisenbahn. DIE ERSTE ETAPPE BIS MALMÖ Gegensatz zur Brücke über den Großen Belt ist die Öresundbrücke doppelstöckig. Die obere Ebene dient Am 22.2.2014 erreichte ich mit der CityNightLine kurz dem Straßenverkehr und darunter fahren die Züge. Für nach 10:00 Uhr in Kopenhagen. Da ich kein „Frühauf- die Hochseeschiffe befindet sich die Fahrrinne über steher“ bin, war für mich die relativ späte Ankunftszeit dem aus vier Röhren bestehenden kombinierten ausgesprochen angenehm. Ich schaffte es sogar, Straßen-/ Eisenbahntunnel. Auf Grund der begrenzten ausgiebig im Speisewagen zu frühstücken. Leider Durchfahrtshöhe können nur kleinere Schiffe durch die wurde das aus Kurswagengruppen von Amsterdam, Öresundbrücke fahren. Im Jahr 2000 wurde die feste Basel SBB und Prag bestehende Nachtzugpaar Öresundverbindung eröffnet. Seitdem sind die Bahn- Anfang November 2014 eingestellt. Zwischen Padborg systeme von Deutschland, Dänemark und Schweden und Kopenhagen kamen vor den Nachtzügen Elloks direkt miteinander verbunden. der Reihe EA zum Einsatz. Diese vierachsigen 25 kV 50 Hz-Maschinen beschaffte die Dänische Staatsbahn Schweden und Norwegen haben das gleiche zwischen 1984 und 1993 in zwei Serien. Von den Stromsystem wie Deutschland, Österreich und die insgesamt 22 gebauten Exemplaren befinden sich Schweiz. -
Regionsamverkan Sydsverige Handlingsplan Kollektivtrafik
REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE HANDLINGSPLAN KOLLEKTIVTRAFIK Bild: Öresundståg AB Regionsamverkan Sydsverige Handlingsplan Kollektivtrafik 2020-10-29 Upprättad av: Mattias Schiöth, Christian Månsson, Krste Cvetkovski, Ylva Bengtsson HANDLINGSPLAN KOLLEKTIVTRAFIK Handlingsplanen för kollektivtrafik i Sydsverige är sprungen ur Regionsamverkan Sydsveriges Positionspapper för kollektivtrafik. Handlingsplanen fokuserar på den gränsöverskridande persontågtrafiken och inkluderar en strategi för tågfordon i det gemensamma tågtrafiksystemet för Öresundståg. Tidigare framtagen Strategisk plan för Öresundståg är en grund för handlingsplanen. Handlingsplanen blickar mot 2040 och behandlar resandet, trafikeringen, fordonen, depåer och järnvägen. Det trafikstrategiska innehållet tar sin utgångspunkt från positionspapprets mål och inriktningar, samtidigt som alla berörda regioners trafikförsörjningsprogram och eventuella tågstrategier är vägledande underlag. Resandet Det regionala tågresandet har utvecklats starkt under de senaste årtiondena. Tågtrafiken är viktig både för pendlingen och för fritidsresandet. Pendling måste förhålla sig till en är rimlig daglig restid, som vanligtvis ligger inom en timme per riktning. Positionspappret och handlingsplanen har fokus på att få ner restider mellan Sydsveriges tillväxtmotorer på under eller i närheten av en timme. Regionerna har fortsatt tydliga mål om ökat kollektivt resande med en ökad marknadsandel i jämförelse med biltrafiken. Tågresandet är till stor del kärnan i det kollektiva resandet och behöver enligt målen ökas kraftigt, minst fördubblas på längre sikt. För Öresundståg antas inriktningen att klara 50 % resandeökning från 2019 till 2030, med sikte på fördubbling mot 2040. Trafikeringen I Sydsverige finns det i dagsläget sju olika tågtrafiksystem som utför regional persontågtrafik. Sex system sköts i offentlig regi: Krösatågen, Kustpilen, Pågatågen, Västtågen, Öresundståg och Östgötapendeln. Därutöver kör SJ linjen Göteborg- Kalmar. Alla systemen involverar flera regioner. Öresundståg berör även östra Själland. -
Varsinais-Suomen Paikallisjunaliikenteen Kehityspolku
Varsinais‐Suomen paikallisjunaliikenteen kehityspolku (sis. Ruotsin matkan kokemukset ja työtä varten tehdyt taustatarkastelut) Mikko Laaksonen 5.2014 Varsinais‐Suomen paikallisjunaliikenteen kehityspolku Mitä paikallisjunaliikenteen kehittämisellä tavoitellaan? • Tavoitteena on yhdistää Turun ja seutukeskusten (Loimaa, Salo, Uusikaupunki) tiiviin päivittäisen vuorovaikutuksen vyöhykkeet Varsinais‐Suomen maakunnan yhtenäiseksi työ‐ ja asuntomarkkina‐alueeksi. • Palvella ensisijaisesti nopeaa maakunnallista matkustamista radanvarsitaajamien sekä Turun, Loimaan, Salon ja Uudenkaupungin välillä. • Suuri merkitys matkailuelinkeinon kehittämiselle. Liikenteen palvelutasotavoite • Taloudellinen vastuu liikenteestä alueellisella joukkoliikenneviranomaisella. • Pysähdykset kaikissa radan varren yli 2000 asukkaan erillistaajamissa. o Vähintään 1 h vuoroväli arkisin vilkkaina liikenneaikoina, mieluiten koko liikennöintiajan. o Turku–Salo‐välillä 30 min vuoroväli. • Vuoden 2025 jälkeen mahdollisuus liikennöidä Turku–Loimaa–Toijala– Tampere‐yhteysväli RE‐tyyppisenä liikenteenä, joka pysähtyy pääosassa radan varren taajamista mutta palvelee myös kaukoliikennettä. Mitä voimme oppia Ruotsin paikallisjunaliikenteestä? • Liikenne voi toimia yli viranomaisalueiden rajan yhteistyöllä. • Kalustoyhtiötyyppinen järjestely on edellytys paikallisjunaliikenteelle. • Alle 2000 asukkaan väestöpohjan pysäkeille tulee olla erityisperusteet. Pysähdyksiä on vaikeampi vähentää kuin lisätä. Pysähdyksiä voi lisätä myöhemmässä vaiheessa. • Liikenteen kustannuksista noin -
1010560-00 Analyse Af Nordjyske Jernbaner - Udg 1 2.Doc Jernbaneinfrastrukturen Nord for Århus Side 3 Foreløbig Undersøgelse Udgave 1.2, Februar 2010
Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus – en foreløbig undersøgelse Februar 2010 Atkins Danmark Arne Jacobsens Allé 17, DK-2300 København S Tlf.: +45 8233 9000 Fax: +45 8233 9001 side 2 Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus Udgave 1.2, Februar 2010 Foreløbig undersøgelse 1010560-00 Analyse af nordjyske jernbaner - udg 1_2.doc Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus side 3 Foreløbig undersøgelse Udgave 1.2, Februar 2010 Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus – en foreløbig undersøgelse Forsidefoto: Sydgående IC3-tog ankommer til perron i Aalborg den 7. oktober 2008. Ved stationen holder tog klar til afgang mod Frederikshavn. IC3-tog i dag udgør en væsentlig del både af fjerntrafikken til og fra Nordjylland og på Aalborg Nærbane (Foto: Tommy O. Jensen) Projekt nr.: 1010560 DOKUMENT REF: 1010560-00 Analyse af nordjyske jernbaner - udg 1_2.doc Revisi- Målbeskrivelse Udarbejdet Kontrolleret Godkendt Dato on af af af 1.1 Rapport TOJ, HBA AHK MSP 20100202 1.2 Rapport TOJ, HBA AHK MSP 20100210 side 4 Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus Udgave 1.2, Februar 2010 Foreløbig undersøgelse 1010560-00 Analyse af nordjyske jernbaner - udg 1_2.doc Jernbaneinfrastrukturen nord for Århus side 5 Foreløbig undersøgelse Udgave 1.2, Februar 2010 INDHOLDSFORTEGNELSE SAMMENFATNING 7 1. INDLEDNING 11 2. HOBRO - ÅRHUS: KURVEUDRETNINGER, NY FJERNBANE ELLER LETBANE? 13 2.1 Status nuværende situation 13 2.2 Eksisterende undersøgelser 14 2.3 Analyse af rejsetider Randers - Århus 15 2.4 Analyse af rejsetider for landstrafikale scenarier 21 2.5 Vurdering 25 3. HVAD KOSTER KØRESTRØMSANLÆG? 29 3.1 Status nuværende situation 29 3.2 Eksisterende undersøgelser 31 3.3 Analyse og vurderinger 32 3.4 Oplæg til elektrificering af jernbanerne i Nordjylland 34 3.5 Sammenfatning og konklusion 41 4.