Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Brith Marie Johansson Margaretha Lundberg Eva Nilsson

Valfrihet i Arvika kommun

En studie av medborgarnas inställning till valfrihet

Freedom of choice in Arvika municipality

A studie of citizens settings to freedom of choice

Masteruppsats Vårterminen 2011

Datum/Termin: 2011-05-13 Handledare: P O Norell Examinator: Alf Sundin

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 [email protected] www.kau.se

Abstract Society is developing into having an increasingly individualistic approach and the freedom of choice has come as a reform to strengthen the individual's opportunities for involvement, influence and power in society. We found it interesting to go into the question and examine how the reform affects the municipality. The politicians in Arvika municipality have decided to exposure for competition the service area within elderly care under The Act on System of Choice in the Public Sector (LOV).

Neoliberalism and New Public Management have contributed to that we have gone from a collectivist approach to an increasingly individualistic. We have chosen to describe how the influences of these movements have affected the society and its organization. Democracy is significant because all people have equal dignity and equal rights. The right to influence and to take part in decisions are the important parts of democracy.

The purpose of this study is to describe the settings of the residents of Arvika municipality for municipal and private providers within elderly care and if there are any differences in settings between specific groups of age. The research question we ask ourselves is if the residents settings varies between the age groups 35, 50, 65 and 80 years, registered in Arvika municipality.

Keywords in the paper is Setting, Choice and Neoliberalism / NPM / Privatization. A main study in the form of a survey forms the basis of our study. To get a better range and more angles, we have supplemented with sub-studies where we have examined the experiences of other municipalities, how the market is and what is the views of the key actors in Arvika municipality.

The results shows that the citizens who took part in the study have a negative attitude to increased competition and privatization, and to pay for private services in elderly care. They are more sympathetic to the situations of choice they face in society and want to select providers if they have been granted a service in elderly care.

ii

Sammanfattning Samhället utvecklas till ett alltmer individualistiskt synsätt och valfrihet har kommit som en reform för att förstärka den enskilde individens möjlighet till delaktighet, påverkan och makt i samhället. Vi fann det därför intressant att studera närmare hur reformen påverkar den kommun där vi arbetar i vård och omsorgsverksamheten. De ansvariga politikerna i Arvika kommun har beslutat att konkurrenspröva serviceområdet inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV).

Nyliberalismen och New Public Management rörelsen har bidragit till att vi har gått från en kollektivistisk syn till en allt mer individualistisk. Vi har valt att beskriva de påverkningar dessa rörelser har resulterat i när det gäller samhället och dess organisation. Demokrati har en viktig aspekt eftersom det bland annat handlar om att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Rätten att påverka och att vara med och bestämma är betydelsefulla delar inom demokratin.

Syftet med studien är att vi vill främst beskriva Arvika kommuns invånares inställning till kommunala och privata utförare inom äldreomsorgen bland särskilda kategorier av åldersgrupper för att se om det finns variationer i inställningen till valfrihet. Forskningsfrågan vi ställer oss är om inställningen varierar till valfrihetssystem för servicetjänster inom äldreomsorgens hemtjänst bland medborgare inom åldersgrupperna 35, 50, 65 och 80 år, folkbokförda Arvika kommun?

Centrala begrepp i uppsatsen är Inställning, Valfrihet och Nyliberalism/NPM/Privatisering. En huvudstudie i form av en enkätundersökning utgör basen i vår studie. För att få en större bredd och fler infallsvinklar har vi kompletterat med delstudier där vi undersökt erfarenheter från andra kommuner, hur marknaden ser ut och vilka synpunkter aktörerna i Arvika har.

Resultatet tyder på att medborgarna i studien har en negativ inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering samt till att betala för privata tjänster inom vård och omsorg. De är istället positivare till de valsituationer man ställs inför i samhället och vill vara med och välja utförare om de har fått en beviljad servicetjänst inom hemtjänsten.

iii

Förord Master of Public Administration (MPA) är utbildningen vi har ägnat oss åt de sista tre åren, sedan 2008, samtidigt som vi utfört våra yrkesuppgifter inom verksamheten vård och omsorg i Arvika kommun. Utbildningen är ett samverkansprojekt mellan Universitetet i Karlstad, Högskolan i Falun samt Norska Høgskolen i Hedmark. Vi är nu i den avslutande delen av utbildningen som består av att leverera denna uppsats. Valet av ämne vi belyser föll på plats relativt snart då vi såg möjlighet att använda oss av vårt uppsatsämne i utvecklingsarbetet med att ta fram strategier inför en reformförändring i den verksamhet vi arbetar i.

Reformen innebär i ett första steg för Arvika kommun att införa valfrihetssystem på vissa delar inom verksamheten vård och omsorgs hemvård. I samband med att vi skulle skriva master uppsats fann vi det intressant att fokusera på ämnet valfrihet. Vi känner att det är viktigt att studera området närmare vad det gäller vilken inställning medborgaren inom olika åldersgrupper i Arvika har omkring ökad konkurrens och privatisering, samt inställning till möjlighet att själv kunna välja utförare när man har fått en beviljad servicetjänst. Det skulle vara en vinning för oss att få underlag till det strategiska arbete som vi inom vård och omsorg bedriver med anledning av den nya reformens införande samtidigt som det bidrar till uppsatsarbetet i vår sista del av utbildningen.

Arbetet med uppsatsen har vi fördelat mellan oss. Vi har namngett våra insatser genom att skriva namn på de olika kapitel vi har huvudansvar för. Sammantaget sett ansvarar vi givetvis för hela uppsatsen tillsammans.

Här är det dags att rikta våra stora tacksalvor till er som bidragit på olika vis till att vi blivit färdiga med uppsatsen och kunna fylla den med innehåll och slutföra vår utbildning. Vi vill särskilt tacka vår handledare P-O Norell för hans råd och vägledning samt alla ni som bidragit med material till vår uppsats. Vi vill också tacka alla som bidragit till vår resa vi gjort de sista tre åren med MPA. Ingen nämnd, ingen glömd!

Arvika, maj 2011

Eva Nilsson Margaretha Lundberg Brith-Marie Johansson

iv

Innehållsförteckning

1. DISPOSITION ...... 1 1.1 Inledning ...... 1

2. BAKGRUND ...... 4 2.1 Allmän bakgrund ...... 4 2.1.1 Nyliberalism ...... 7 2.1.2 NPM - New Public Management, en reformrörelse ...... 8 2.1.2.1 NPM och rollen som tjänsteman...... 10 2.1.2.2 NPM och rollen som politiker ...... 10 2.1.2.3 NPM och rollen som medborgare ...... 10 2.1.2.4 NPM och rollen som anställd samt de fackligas syn ...... 11 2.1.3 Demokrati ...... 14 2.1.3.1 Demokrati och rollen som politiker ...... 16 2.1.3.2 Demokrati och rollen som tjänsteman ...... 18 2.1.3.3 Demokrati och rollen som medborgare/brukare ...... 19 2.1.3.4 Demokrati och rollen som anställd samt de fackligas syn ...... 22 2.1.4 Lagstiftning ...... 24 2.1.4.1 Socialtjänstlagen SoL ...... 24 2.1.4.2 Lagen om valfrihetssystem LOV ...... 25 2.1.5 Offentliga sektorns nya form ...... 26 2.1.5.1 Privatisering ...... 26 2.1.6 Litteraturstudier ...... 28 Summering allmän bakgrund...... 33

2.2 Empirisk bakgrund ...... 35 2.2.1 Arvika kommun ...... 35 2.2.1.1 Kommunens ”nya” organisation ...... 35 2.2.1.2 Hur upplevs förvandlingen? ...... 37 2.2.1.3 Arvika med en ambition att reformera...... 39 Summering empirisk bakgrund ...... 41

3. SYFTE, PROBLEMFORMULERING ...... 43 3.1 Inledning ...... 43 3.2 Syfte ...... 44 3.3 Problemformulering ...... 45 3.4 Forskningsfråga ...... 46

4. METOD ...... 47 4.1 Avgränsning ...... 47 4.2 Centrala begrepp ...... 47 4.3 Beskrivande eller förklarande studie? ...... 48 4.4 Kvalitativ eller kvantitativ studie? ...... 48 4.5 Urval ...... 49 4.6 Studiens trovärdighet och pålitlighet ...... 49 4.7 Studiens upplägg ...... 52 Summering ...... 54

v

5. RESULTAT ...... 55 5.1 Delstudie - Erfarenheter från andra kommuner ...... 55 5.1.1 Demokratiska området ...... 57 5.1.2 Aktiviteter runt LOV processen ...... 59 5.1.3 Andra aspekter som påverkar LOV införandet ...... 62 Summering ...... 67

5.2 Delstudie – Hur ser marknaden ut? ...... 71 Summering ...... 75

5.3 Huvudstudie – Medborgarnas inställning till valfrihetssystem ...... 77 Summering ...... 103

5.4 Delstudie - Arvika aktörers synpunkter på reformen ...... 108 Summering ...... 113

6. SAMMANFATTANDE SLUTSATS ...... 115

REFERENSER FIGURER, DIAGRAM OCH TABELLER FÖRKORTNINGAR, INTERVJUER

BILAGA 1 Medborgarundersökning valfrihetssystem BILAGA 2 Informationsbrev enkätundersökning BILAGA 3 Påminnelsebrev enkätundersökning BILAGA 4 Andra påminnelsebrevet enkätundersökning BILAGA 5 Frågeområde processen kring införandet av ”lagen om valfrihet” BILAGA 6 Intervjufrågor till politiker, tjänstemän och fackliga BILAGA 7 Sammanställning resultat huvudstudie

vi

1. DISPOSITION Kapitel 1 består av en kort inledning. Kapitel 2 är indelat dels i en allmän och dels en empirisk bakgrund. Den allmänna bakgrunden beskriver viktiga delar av samhällsförändringen över tid samt en beskrivning av vissa lagar som påverkar området vi studerar. Slutligen återger vi i detta avsnitt valda delar av olika litteraturstudier som är intressanta för studien. Den empiriska bakgrunden beskriver aspekter från Arvika kommuns nya organisation med endast en förvaltning där vikten av dialog mellan politiker och innevånare betonas. Kapitel 3 återger syfte, problemområde och forskningsfråga. Metodavsnittet redogörs i kapitel 4. I resultatet som kommer i kapitel 5 är analyser invävda. Avslutningsvis i kapitel 6 görs en sammanfattande slutsats av studien utifrån forskningsfrågan samt reflektioner som dykt upp under denna process.

1.1 Inledning Vid ett reformarbete uppstår olika påverkansfaktorer i samhället, organisationen och hos individer? Den här studien belyser medborgares inställning till att offentlig verksamhet öppnar upp för olika privata aktörer och införandet av valfrihet enligt LOV (Lagen om valfrihet). Studien är utförd i Arvika kommun.

Samhälle, organisation och individ Dagens svenska samhälle speglar en bild som efter många års utveckling gör att samhället framstår som det gör i dag. Det är många faktorer som påverkar och under de senaste decennierna är globala trender allt mer synbara och betydelsefulla framförallt ur politiska och ekonomiska perspektiv.

Det globala politiska perspektivet är komplicerat likaså det ekonomiska. De senaste 30 åren har den liberalistiska synen ökat och förändrat politiska och ekonomiska strukturer i många länder på så vis att marknadsekonomins dominans lett till en strukturanpassning. I anpassningarna låg liberaliseringar och nedskärningar av utgifter för staten för att klara ekonomiska underskott. Världens ekonomi är allt mer sammanvävt beroende på att kapital, varor och människor rör sig allt snabbare emellan länderna (Schulz, 2002). En av de aktuella och betydelsefulla samhällstrenderna beskrivs i denna studie. Trenden består av att offentliga sektorns tjänster inom vård och omsorg numera kan utföras av både

1 privata företag och offentliga sektorn med lika förutsättningar oavsett utförare, en reform kallad LOV (Lagen om valfrihet). En av anledningarna beskrivs vara ekonomisk en annan beskrivs vara demokratisk. Offentliga organisationer tror sig bättre kunna klara av att ekonomiskt matcha behov eller både krav och ökat behov med hjälp av alternativa utförare. Införande av valfrihet ska stimulera till ökat företagande och privata utförare kan erbjuda större valmöjlighet t.ex. genom att de kan ha andra ”tilläggstjänster” i jämförelse med den offentliga sektorn. Det kan bland annat vara i form av gräsklippning, fönsterputsning och snöskottning för personer som nyttjar företaget, vilket oftast inte kommunala verksamheter erbjuder. Brukaren kan därmed få större inflytande och blir mer delaktig i och med valfrihetssystem.

En valfrihetsreform kan diskuteras ur demokratisynpunkt eftersom det för medborgarna innebär ökat fokus på den enskilde individen och hans eller hennes rättighet att själv utföra ett val. Medborgaren kan ta över det offentliga i och med att han eller hon själv avgör vilken utförare som ska se till att beviljad insats från myndighet blir utförd. Medborgarnas ökade möjligheter till inflytande kan också skapa intresse för politiskt engagemang och kan därmed kanske vara en lösning på partiernas allt mer upplevda problem med bristande intresse från allmänheten.

Valfriheten kan påverka samhällsstrukturer som i framtiden verkar vara ett bekymmer för offentliga sektorn att lösa. En del menar att valfrihet bidrar till effektiviseringar inom offentlig verksamhet vilket kan gynna välfärden. Kostnadsutvecklingen har ökat de senaste årtiondena för att kunna hålla kvar välfärdsmodellen på samma nivå. Det blir allt svårare att finansiera den via skatter och andra offentliga intäkter. Det finns behov av att hitta nya vägar för att behålla välfärden. Fast framför allt tror många att kvalitén ökar i och med konkurrens. Upplever inte brukaren god kvalitén på tjänsten blir utföraren bortvald (Montin, 2007). Lagen om valfrihet stimulerar till att nya företag bildas och att det är framför allt småföretag och kvinnliga företagare som dras till denna bransch. Detta kan leda till en utveckling för flera kommuner och dess medborgare. Men allt är inte enkelt och friktionsfritt med reformen.

Inställning till valfrihetssystem Kan lagen om valfrihet även vara ett uppsving för Arvika kommun, där denna studie utförs? Kommunen har sedan länge varit och är en industristad som domineras av traditionellt manliga yrken. Fler tjänsteföretag skulle kunna gynna mångfalden i Arvikas näringsliv. I

2 samhällsdebatter hörs det på sina håll att reformen upplevs kontroversiell. Är det så att man även i Arvika anser att det är diskutabelt att låta privata näringsidkare utföra tjänster inom vård och omsorgsområdet som den offentliga sektorn utfört sedan lång tradition?

Studien ger en beskrivning av Arvika kommunmedborgares inställning till valfrihet generellt och vad Arvika kommuns nyckelaktörer, som har stor betydelse för den fortsatta processen, har för inställning. En omvärldsorientering av andra kommuners erfarenhet av arbetet att införa valfrihet är gjord, för att ge stöd i studiens metodiska del samt vara till hjälp i det vidare strategiska arbetet inom verksamhetsområdet vård och omsorg. En undersökning av marknaden är gjord för att beskriva hur det ser ut i Sverige allmänt och lokalt i Arvika bland företag som erbjuder tjänster inom detta område.

Följande bakgrunds kapitel kommer att djupare gå in på att beskriva delar som är av betydelse för denna studies syfte. Kapitlens avsikt är att sätta in studien i ett sammanhang. Yttre och inre faktorer påverkar samhällets, organisationers och individers utveckling över tid. Det är komplext och studien kommer enbart att beskriva vissa fragment som lett fram till vår nutida modernisering av den offentliga sektorn. I kapitlet kommer även den studerade organisationen att beskrivas och tanken med informationen är att det kan ge en bild till studiens mål.

3

2. BAKGRUND 2.1 Allmän bakgrund Välfärdsstat, från kollektivism till liberalism Under en mycket lång tid och fram till i dag har många nationer (länder) runt om i världen designat och utvecklat olika samhällsstrukturer som ska ge medborgare demokrati och ett gott självständigt samhälle att leva i (Jönsson, Tägil och Törnqvist, 2007). Dagens design på samhällen ser olika ut i dessa länder beroende av olika anledningar. Historia, religion, ekonomi och andra kulturella kompromisser har påverkat de politiska aktörerna som byggt samhällena (Gösta Esping Andersen, 2002).

Den svenska staten präglas av demokrati, samarbete och jämställdhet. Gradvis har staten utvecklat sitt ansvar för medborgarnas sociala och ekonomiska trygghet samt säkerhet i ambition att förhindra fattigdom och annan utslagning. Vi hör ofta talas om välfärdsstaten som ett samlingsbegrepp för denna ambition. I ideologin ligger att skydda svaga och utsatta samt öka välbefinnande genom att omfördela resurser mellan rika och fattiga. Syftet är att garantera medborgaren en skälig levnadsstandard. Erbjudandet av helt eller delvis skattesubventionerade tjänster åstadkommer en grundläggande nivå av säkerhet, utbildning, sjukvård, pension, ekonomisk överlevnad, bostäder, kollektivtrafik, kultur osv. till alla individer. Detta erbjudande, som ska leda till skälig levnadsstandard för alla medborgare, översätter denna studie till begreppet välfärd (Nationalencyklopedin, 2011).

Välfärdsmodell Det finns olika syn på vad välfärd är beroende på bl.a. individuella och kollektivistiska perspektiv, politik och kulturella aspekter. Vad gemene man lägger i begreppet är mycket individuellt och olika också nationellt. I Sverige är skälig levnadsnivå (Socialtjänstlagen) en aspekt av välfärd och det är lättare att definiera inom vissa områden. Det finns t.ex. ekonomiska ramar för vad som är miniminivå att leva på och socialförsäkringssystem som ger garantier för oss medborgare. Det är svårare att definiera vad som är skäligt på individnivå för att den enskilde ska känna sig säker och trygg.

Med de kulturella aspekterna på välfärd syftar denna studie på likheter och olikheter när olika länders syn på välfärd jämförs. Esping-Andersson har försökt sig på att ringa in likheter och olikheter i staters arbete med medborgarnas välfärd. I hans studie kan tre typer av välfärdsmodeller lokaliseras. Han kallar dem för den Skandinaviska (eller den nordiska)

4 modellen, den liberala modellen och den kontinental- europeiska modellen (Gösta Esping- Andersen, 2002). De tre välfärdsmodeller ser olika ut. Den nordiska modellen bygger på en slags universalprincip i att alla oavsett social, kulturell och etnisk bakgrund ska ha samma rättigheter. Modellen är en tvärpolitisk ideologisk bild av medborgarnas skyddsnät i samhället som fördelas efter behov och helt eller delvis finansieras av skattemedel. Tjänsterna utförs mestadels av anställda inom den offentliga sektorns olika verksamheter. Den liberala modellen finner Esping- Andersen i Storbritannien, Irland och USA. Länderna förespråkar marknaden som utförare av tjänster. Stödet är begränsat till dem som är mest behövande under förutsättning att de har arbete. Stödet är inkomstprövat med låg nivå vilket innebär att de allra mest behövande kan få möjlighet till hjälp. Slutligen beskriver Esping den kontinental- europeiska modellen som är starkt beroende av familjestrukturer vilka bygger på att modern tar hand om barn, gamla och sjuka i familjen och fadern tar hand om försörjningen. I södra Europa är denna bild vanligast men den finns även i Belgien och Frankrike (Gösta Esping- Andersen, 2002).

I samband med Thatcher och Reagans högerregim på 1980-talet påverkades den skandinaviska välfärdsmodellen från den tidigare socialistiska synen och fick ett mer liberalt utseende med inslag av marknaden som utförare av de offentliga tjänsterna. Rörelsen som uppstod i samband med detta kom att kallas New Public management kommer att återges lite längre fram.

Kollektivistisk syn byts mot en mer individuell syn Trender tycks gå från ett kollektivistiskt samhälle där offentliga sektorn är omhändertagande mot en allt mer individualistisk samhällssyn där eget ansvar, eget inflytande och egen valmöjlighet är tunga begrepp. Samtidigt ska den offentliga sektorn med mindre medel klara av alla olika individuella önskemål. Som vi tolkar nyliberalismen börjar det kollektivistiska perspektivet ”lika för alla” att krackelera. Alla människor vill själva kunna avgöra och ha inflytande på vad som är bäst för mig. De äldres rätt i samhället har stärkts allt mer.

Olsen (1990) skriver om det samhällscentrerade perspektivet och det individcentrerade perspektivet. I det samhällscentrerade förutsätts det att medborgarna har en kollektivistisk likhet. Det blir en socialisering genom att man lär sig utifrån samma normer och värderingar. Här är också det offentliga ett centralt begrepp och det finns en skepsis till den fria konkurrensen. Det individualistiska perspektivet bygger på den enskilda individens åsikter

5 och självständighet. Olsen menar att det ska vara en balans mellan att det är fria individuella val och nationens välfärd. Ett led i att vara ett individualistiskt samhälle är nu införandet av valfrihet, vilket innebär att man ska kunna välja mellan offentliga och privata utförare inom områden som sedan lång tid har beslutats och utförts av den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn har piskan på sig att effektivisera verksamheterna för att klara av att hushålla med skattepengarna samtidigt som människorna vill ha utökad standard och bättre kvalitet. En lösning för att kunna möjliggöra större valfrihet i fråga om vem som ska utföra hjälpen för den enskilde medborgaren och samtidigt öka sysselsättningen genom att bana väg för det egna företagandet, kan vara att lagstifta om kommuners möjlighet att införa ett valfrihetssystem den så kallade lagen om valfrihet (LOV).

Frihetsreform Några kommuner har valt att införa valfrihetssystemet inom olika delar av sina verksamheter och många kommuner har valt att med hjälp av statliga medel påbörja utredningar som eventuellt kan leda till ett införande. Ett politiskt argument för ett införande av valfrihetssystem är ett uttalande, som äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson sa i samband med att LOV beslutades av riksdagen. Hon menade att den är grunden till en stor frihetsreform för äldre. I november 2010 hade 212 av landets 290 kommuner fått stimulansbidrag för att utreda eller för att införa valfrihetssystem. Det var 68 kommuner som hade infört valfrihet i Sverige, bland dem fanns Karlstad, Kristinehamn och Åmåls kommun med i Värmland. Totalt var det 85 kommuner som beslutat att valfrihetssystem skulle införas. I Värmland var det Arvika, Sunne och Säffle kommuner som tagit detta beslut. Nuvarande regering menar att de under denna mandatperiod kommer att införa en lag innebärande att kommunerna ska införa valfrihetssystem, d.v.s. att det inte längre blir frivilligt. Denna lagändring föreslås gälla från 2014 (SKL Sveriges kommuner och landsting, 2010).

Arvika kommuns politiker har ambitionen att ligga i framkant och frihetsreformen kommer att införas. Politiken i Arvika har tagit beslut om att valfrihetssystem ska införas inom verksamheten vård och omsorgs servicetjänster inom hemvården. Beslutet togs i juni 2010 efter en utredningsperiod som hade som syfte att belysa vilka möjligheter det fanns för att införa valfrihetssystem inom kommunen. Utredningen kommer med hjälp av denna studie att fördjupas. Följande görs en kort beskrivning av hur Nyliberalismen och reformrörelsen New Public Management (NPM) har påverkat samhället. Demokratin med olika demokratimodeller är en

6 viktig aspekt i och med individernas ökade inflytande och delaktighet. Både NPM och demokratidelen belyser denna studie utifrån olika yttre och inre faktorer som påverkas och påverkar roller inom offentlig verksamhet, d.v.s. medborgarna, politikerna, tjänstemännen och anställda. Vidare kommer lagstiftningen kring valfrihetssystem att beskrivas samt den offentliga sektorns nya form.

För att ge en bättre förståelse kring Arvikas förutsättningar att införa valfrihet har studien tittat på rapporter gjorda i syfte att utvärdera kommunens organisationsförändring. I kapitlet om kommunens ambition att reformera återges en del av resultatet.

2.1.1 Nyliberalism Under 1970-talet och framåt har en ny sorts liberalism framträtt. Den går till angrepp på den socialliberala ideologin som innebär att individens frihet är beroende av att alla har samma sociala möjligheter och rättigheter till exempelvis utbildning och sjukvård och att dessa garanteras av staten. Denna nyliberalism har gett efterkrigstidens ekonomiska styrning av samhällsekonomin skulden för inflationen (Larsson, 2006).

Nyliberalismens värderingar utgår från traditioner i den äldre liberalismen. Föreställningen om individens okränkbara rättigheter inspireras av 1600- och 1700-talets liberala filosofi som riktade sig mot dåtidens absoluta statsmakt. Med samma vapen som för länge sedan användes mot de enväldiga furstarna attackerar nyliberalerna den moderna välfärds- och servicestaten (Larsson, 2006).

Larsson, (2006) skriver att nyliberalister är kritiska till statens ekonomiska roll och vill begränsa denna och låta marknadskrafterna verka fritt. De anser att den offentliga sektorns tillväxt beror mer på byråkratins egenintressen än på medborgarnas önskemål. Huvudmotsättningarna är mellan individerna och staten. Individernas handlingsfrihet och valfrihet skall i alla lägen främjas och den moderna välfärdsstaten med dess byråkrati och regleringar, ska bekämpas. Nyliberalismen är utpräglat fientlig mot intresseorganisationer och andra kollektiva rörelser. Intresseorganisationerna förknippas direkt med den nutida korporistiska staten, som gett upphov till en priviligerad klass av politiker och offentliga tjänstemän. Nyliberalismen är emot tullar, beskattning av företag och reglering av priser och löner. De vill överföra de offentliga anslagen från de offentliga serviceproducenterna till

7 konsumenterna. Nyliberalismens mål är avreglering, privatisering av offentlig verksamhet samt införande av marknadsliknande metoder inom den kvarvarande offentliga sektorn.

Fyra legitima områden för statens verksamhet har definierats av nationalekonomen och Nobelpristagaren Milton Friedman. Det första är den personliga säkerheten inom landet och försvar mot angrepp från andra länder. Det andra är upprätthållandet av de elementära spelreglerna och själva rättsordningen i samhället. Det tredje området är sådan verksamhet som kan vara lönsam för samhället som helhet, men som inte är marknadsmässigt lönsam att bedriva för individer. Det fjärde området är att skydda individer som inte kan ta vård om sig själva, inklusive minderåriga (Larsson, 2006).

I Nyliberalismens spår skedde under 1980 talet en förändring av synen på offentlig sektor influerad av bland annat högerregimer i England och USA. Det innebar förändringar av den nordiska välfärdsmodell vars uppbyggnad tog fart efter andra världskriget. För att möta denna förändrade syn uppstod en reformrörelse, kallad New Public Management, som vi redogör för i kommande avsnitt. När offentliga sektorns tradition av monopol sönderdelas och privata utförare kommer in på olika delar av den lagstyrda offentliga marknaden måste rättssäkerheten fungera för invånarna samtidigt som det ska värnas om den privata sektorns fria konkurrens. Ett steg i denna riktning är införandet av en lag om valfrihet som ger individen möjlighet till en direkt demokrati i form av att själv kunna välja utförare samtidigt som rättsäkerheten beaktas.

2.1.2 NPM – New Public Management, en reformrörelse Som ett svar på den framväxande nyliberalismen uppstod New public management som förkortas NPM. New public management är en beteckning på en filosofi om ledning och styrning av offentlig sektor som fick ett stort genombrott under 1980-talet i framförallt Australien, Nya Zeeland och Storbritannien. Det är ingen egentlig teori utan en samling tekniker och reformer där det främst handlat om att förbättra effektiviteten och som är influerade av den privata sektorns marknadsorientering (Montin 2007).

Ändringarna i kommunallagen som antogs av riksdagen 1991 fick stor betydelse för den kommunala förvaltningspolitiken. Kommunerna fick genom lagändringen stor frihet att utforma sin nämndorganisation och ökade möjligheter till delegering. Ett genomgående drag

8 var att det i kommunerna skapades ansvarsenheter och resultatenheter som utvecklades till enheter med olika grad av självständighet. Externa aktörer som entreprenörer och konsulter fick en allt större betydelse. Ett gemensamt drag som omfattar moderna kommuner är att det skett en marknadsorientering och en efterlikning av den styrning och ledning som råder i privat sektor (Montin, 2007).

Montin (2007) skriver att följande kan ses som ett recept på en framgångsrik offentlig verksamhet enligt NPM ideologin. För det första sker en nedtoning av samhällsplanering och sociala reformer till förmån för offentliga kostnadsminskningar och minskad statlig ekonomistyrning. För det andra sker en uppdelning av verksamheten i olika delar där beställning skiljs från utförande. Syftet med denna uppdelning är att konkurrens mellan producenter antas vara det viktigaste medlet för att nå hög effektivitet. Det tredje som beskrivs är att det sker en förskjutning från politik till ledarskap och att individuell och prestationsbaserad löneutveckling införs. För det fjärde sker en förskjutning från processkontroll till efterkontroll som mål- och resultatstyrning. För det femte betonas medborgarnas individuella rättigheter och medborgarna börjar alltmer definieras som kunder på en marknad som fritt ska få välja mellan serviceproducenter.

Kärnan i NPM filosofin är antagandet om att marknad och konkurrens leder till ökad effektivitet och kvalitet och att politiker, ledare, personal och medborgare är rationella i avseendet att de i första hand ser till sitt egenintresse. Sedan 1990-talet har det skett en gradvis privatisering av offentlig verksamhet som fortsatt under 2000-talet. Där det är produktionen av välfärdstjänsterna som bedrivs av andra aktörer än landsting och kommuner. Finansieringen sker fortfarande med offentliga medel och offentlig reglering av verksamheten kan vara lika omfattande för de alternativa producenterna som för de offentliga producenterna (Landelius, 2005).

Under 1990-talet framträdde ideologiska motiv till konkurrensutsättning tydligt och det var vanligt att kommuner med borgerligt styre hade som mål att privatisera 20 procent av välfärdstjänsterna. Under åren har de ideologiska skillnaderna tonats ned och kostnadseffektivitet blivit ett överordnat mål. På senare år har också privatisering setts som en lösning på de personalrekryteringsproblem som råder, framför allt i äldreomsorgen. Privatisering anses då bidra till ökad mångfald, positiv löneutveckling och en höjd status av vård och omsorgsyrkena (Almega, 2011).

9

2.1.2.1 NPM och rollen som tjänsteman NPM kännetecknas av en önskan om att synliggöra ledarfunktionen genom decentralisering och att mer makt har delegerats från politikerna till tjänstemännen. En övergång till indirekt styrning har skett då verksamheter idag ofta styrs genom mål- och resultatstyrning där kvalitetsarbetet är en viktig del. Det har skett en professionalisering av ledarrollen och tidsbegränsade chefsförordningar samt prestationsbaserade ersättningssystem som liknar den privata sektorn har blivit allt vanligare (Baldersheim, 2005).

2.1.2.2 NPM och rollen som politiker Politikerrollen har rationaliserats och i en del kommuner delats in i beställar- och utförarpolitiker. Genom detta har heltidspolitikernas och chefstjänstemännens roller gentemot fritidspolitikerna underlättats. Det är också viktigt att anpassa politikerrollen till de nya organisationerna och inte tvärtom (Blomquist, 1996).

Politikerna lyfts fram som medborgarföreträdare och ska värna om det gemensamma kommunintresset. Det är orealistiskt att bortse från att det finns individuella önskemål. Politik handlar därför om att balansera olika särintressen (Sörensen, 1998).

NPM kan anses som ett antipolitiskt drag i sig eftersom kommunerna betraktas som serviceproducerande enheter med brukarnas och kundernas bästa för ögonen och då ses partiideologiska konflikter som kontraproduktiva och onödiga. Partikonkurrens och partikonflikt anses därmed inte fylla någon viktig demokratifunktion. Målstyrning har bidragit till att politikerna nu styr mer på ”distans” genom mål och ramar och de har fått ta ett steg tillbaka från detaljstyrningen som var mer vanlig innan NPM influensernas tid. Detta har lett till förvirring hos många fritidspolitiker (Montin, 2007).

2.1.2.3 NPM och rollen som medborgare Medborgare kan delas in i många olika funktionella roller som väljare, skattebetalare, politiker, anställda, brukare eller kunder. Konflikter kan uppstå mellan dessa roller då de har olika intressen. De intressenter som tar del av de välfärdstjänster benämns efter intåget av NPM som brukare eller kunder.

Burns och Hambleton (1994) anser att vi ska betrakta dessa två intressenter som ett uttryck för två olika strategier. Ett kollektiv av personer som gemensamt använder och påverkar

10 utformningen av en viss verksamhet kallas brukare. Kunder benämns de intressenter som har möjlighet att avstå från att köpa varor eller tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Begreppen voice och exit beskrivna av Hirschman, (1970) kan användas för att markera skillnaderna. Brukarinflytande handlar om att göra sin röst hörd, säga sin mening eller protestera (voice) för att kunna påverka. Kundrelationer kännetecknas av att man kan välja bort en tjänst eller att hota med att göra så, man lämnar, går i väg från relationen (exit).

Undersökningar från 1980-talet om medborgarnas attityder och förhållande till offentlig verksamhet visade på att ett flertal upplevde ”maktlöshet”. De upplevde att de hade liten möjlighet att påverka t.ex. hälso- och sjukvården samt barnomsorgen samtidigt som de upplevde att de hade stort inflytande som kunder på varumarknaden (Peterson m. fl, 1987).

Slutsatserna av dessa studier blev att kommunsektorn ville bli mer lik den privata varumarknaden där kollektivt beslutsfattande är ersatt av individens egna val. Genom att införa kundval skulle kostnadseffektivitet, demokrati, kvalitet och valfrihet främjas (Montin, 1995).

Möller, (1996) menar att när kunden väljer själv uppstår direkt demokrati och nämnder och politiker behövs inte i lika stor utsträckning som tidigare. Förespråkare för valfrihet menar att segregationen minskar när personer med svagare resurser får samma möjlighet att välja den service som resursstarkare grupper i samhället t.ex. möjlighet att välja skolor i medelklassområden.

2.1.2.4 NPM och rollen som anställd samt de fackligas syn Både fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna har genomfört undersökningar som visar att de flesta anställda i privat vård- och omsorgsverksamhet tycker det är bättre att arbeta där än inom den kommunalt drivna äldreomsorgen. Sjuksköterskorna har en mer positiv inställning till privat driven vård- och omsorg än undersköterskor och vårdbiträden.

En undersökning som genomfördes av Borell Market Research AB och GfK Sverige AB på uppdrag av fackföreningen Kommunal år 2003 visar att de anställda tycker de får mer ansvar och befogenheter samt mer varierande arbetsuppgifter i privat driven vård- och omsorgsverksamhet än i den kommunalt drivna verksamheten. De anställda anser också att

11 privat verksamhet överträffar den offentligt drivna när det gäller nytänkande, effektivt resursutnyttjande, delaktighet, påverkan, ansvar och möjligheter till egna initiativ. De anser också att det är kortare beslutsvägar, mindre administration, färre chefer och att chefers möjligheter att belöna goda prestationer är högre i den privat drivna vård- och omsorgen. Majoriteten av de anställda anser vidare att de boende får bättre bemötande inom privat vård- och omsorg än inom den kommunalt drivna (Kommunal, 2003).

Ett samstämmigt resultat med den undersökning som Kommunal genomfört påvisar Jobbhälsobarometern som genomförs av Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex, sammanställd av arbetsgivarorganisationen för privata Vårdföretagarna (2010).

Trots att anställda i privat vård- och omsorg saknar den meddelarfrihet som offentligt anställda besitter uppfattar privat anställda också i högre grad att deras åsikter respekteras och tas tillvara, och möjligheterna att påverka verksamheten är också högre än i det offentliga. Detta kan bland annat vara ett resultat av att flertalet privata verksamheter inom vård och omsorg är små och att det är närmare till ledningen och lättare att komma till tals, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, (2010).

Undersökningen visar vidare att privat anställda är mer nöjda med löneutvecklingen än offentligt anställda. Dock är privat anställda något mer oroade över sin anställningstrygghet.

Vad gäller arbetsmiljön i övrig så anser drygt hälften av de svarande, både bland privat och offentligt anställda, att kraven höjts på dem det senaste året jämfört med tidigare. Fler offentligt anställda tror dock att kraven kommer att öka de närmaste två åren jämfört med privat anställda. ”Detta kan bero på att vården och omsorgen blivit konkurrensutsatt vilket förändrar kraven på de anställda” säger Katarina Storm Åsell (2010).

Lagen om valfrihet som ger brukaren möjlighet att välja utförare och byta till annan om man inte är nöjd stärker brukarens ställning i vården när resurserna följer brukarens val. När de anställda har vetskapen om att de är utbytbara ger det incitament att anstränga sig för att utföra de tjänster de åtagit sig med hög kvalitet för att behålla brukarna. Lagen om valfrihet innebär också möjligheter för de anställda att starta egna mindre lokala företag eller personalkooperativ. Företagen kan välja att profilera sig vad gäller t.ex. språk och religion.

12

När fler aktörer finns med i planeringen av vården kan det leda till ökade krav på samordning för de anställda (Socialstyrelsen, 2011).

13

2.1.3 Demokrati Vi har demokrati, vilket innebär att vi som medborgarna ska styra landet. Medborgarna kan inte själva engagera sig i alla beslut som ska tas utan väljer därför representanter, som ska fatta besluten. Dessa representanter är våra politiker i kommunen, landstinget, riksdagen och EU.

Politikerna är medborgarnas förtroendevalda, vilket innebär att de har fått medborgarnas förtroende att leda kommunen, landstinget, riksdagen eller EU. Innebörden av det är att de som förtroendevalda inte bara kan driva sina egna frågor, utan de måste också lyssna på vad medborgarna vill (Petersson, 2009). Det blir allt svårare för politikerna att uppfylla medborgarnas förväntningar. Detta framför allt p.g.a. att det i allt högre grad finns begränsade resurser i form av skatter och dessutom ökade kostnader för välfärden, vilket blir en svår kombination tillsammans med att det blir allt högre krav från medborgarna. Välfärden har successivt hela tiden blivit bättre och vi vill som medborgare att det ska bli ännu bättre utan att egentligen behöva betala mer i form av skatter eller avgifter. Vi vill med andra ord att det inte på något sätt ska bli sämre förutsättningar i våra livssituationer.

Inför politiska val anger politikerna vallöften, som sedan de politiker som blir valda har som uppdrag att försöka uppfylla. Det skulle kunna bli svårt för partier att få förnyat stöd vid nästa omröstning om de inte har acceptabla förklaringar till varför vallöften inte har blivit uppfyllda. Det här innebär i praktiken att medborgarna utvärderar när det blir val hur bra de representerade politikerna har lycktas med sitt beslutsfattande (Petersson, 2009). Demokratin bidrar alltså till att vi som medborgare kan framföra våra åsikter genom politikerna. Vårt eventuella missnöje framförs framför allt i samband de allmänna valen och det kan då röra sig om den service och de tjänster som samhället erbjuder. Självklart finns det även andra frågor som påverkar valsituationen och de kan kopplas samman med de ideologier olika partier företräder. Vi kan dock inte förminska perspektivet att vi oftast är hänvisade till det offentliga för en rad olika tjänster. Bo Rothstein (1994) har beskrivit denna brist på direkt inflytande när det gäller offentliga tjänster, som demokratins svarta hål (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Petersson (2009) beskriver i sin bok ”Vår demokrati” olika demokratimodeller, såsom samtalsdemokrati och deltagardemokrati. Modeller som ger den enskilde individen

14 möjligheter till mera direkt inflytande i politiken. Ett sätt att utöva inflytande kan vara att själv kunna göra ett val när det finns valfrihetssystem inom offentlig sektor.

Samtalsdemokrati ger inte bara tillfälle för medborgaren/brukaren att uttrycka sina synpunkter utan också en möjlighet att samtidigt kunna bilda sig en uppfattning om något, som t.ex. ett förslag vilket är framtaget för förändring. Modellen har fokus på föreställningar, kunskaper och åsikter, som vi som människor har. Den vill också inspirera oss som medborgare till att vi ska vara delaktiga i processer samt också generellt bidra till att vi ska ha fria demokratiska debatter. Genom att ha en dialog eller ett samtal med medborgarna kan politikerna bilda sig en uppfattning om vilken attityd de har till valfrihetssystem. Det kan ske via medborgarpaneler eller medborgardialog på annat sätt.

Deltagandedemokrati bygger på ett deltagande i samhällslivet, som är aktivt. Det gäller då inte bara politiskt utan också deltagandet i arbetslivet. Ett sätt att aktivt delta i samhällslivet kan vara att vara engagerad i en förening, som har ett intresse för samhällets utveckling. Ett aktivt deltagande i arbetslivets demokrati kan vi se har bidragit till ett medbestämmande. Det kan också ha bidragit till att Medbestämmande lagen (MBL) infördes. Ett argument för ett aktivt deltagande i arbetslivet är att det kan bidra till ett aktivare samhällsengagemang, d.v.s. att det skapar ett intresse för samhällslivets frågor (Peterson, 2009).

Montin skriver i sin bok ”Moderna kommuner” (2007) att deltagardemokrati skapar en förståelse hos medborgarna samt en demokratisk skolning. Man kan också se denna demokratiform som ett sätt att skapa mer legitima och bättre beslut genom att medborgarna själva medverkar i beslutsprocessen. En kritik mot deltagardemokrati har setts utifrån ett valdemokratiskt synsätt eftersom modellen uppmuntrar till ett politiskt deltagande mellan valen, vilket anses bara gynna resursstarka medborgare. Det skulle då kunna bidra till en politisk ojämlikhet. Det finns förhoppningar om att införandet av valfrihetssystem ska ge en ökad konkurrens, som i sig ska bidra till en ökad kontroll när det gäller kostnaderna, en förbättrad effektivitet, en förbättrad kvalitet och en utveckling av olika tjänsters utbud. Förutom dessa förväntningar finns det även några ytterligare argument och det är demokratiargumentet, rättighetsargumentet och rättviseargumentet, vilka finns beskrivna i forskningsöversikten ”Valfrihetssystem i kommuner och landsting” (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

15

Med demokratiargumentet menar man att den lokala demokratin kan utvecklas i och med att brukarna får inflytande över en tjänst. Verksamheter som drivs med inslag av valfrihet drivs i de flesta fall via offentliga medel brukaren får agera kund och välja mellan olika alternativ av utförare. Brukaren får i och med detta en tydligare roll då det inte är det offentliga, som bestämmer vem som ska utföra tjänsten hos brukaren.

Rättviseargumentet är ett annat angeläget argument, som beskrivs i samma forskningsöversikt. Med argumentet menar man att politikerna som företrädare för medborgarna får ett konkret uppdrag i valfrihetsprocessen. Uppdraget innebär att se till att alla godkända aktörer, d.v.s. både offentliga och privata, får samma förutsättningar. Det är viktigt att alla aktörer behandlas på ett likvärdigt sätt och det är politikernas ansvar att se till att det infrias. Politikerna fattar beslut om vilka aktörer som uppfyller kriterierna och blir godkända utifrån det anbudsunderlag kommunen har tagit fram (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Möjligheten till valfrihet inom de offentliga tjänsterna kan leda till att medborgarna får en ökad makt i förhållande till dem som producerar offentliga tjänster. Det kan också innebära att den politiska styrningen minskar eftersom medborgaren som kund har ansvaret för att han/hon gör ett val som innehåller en insats av god kvalitet. Valfrihetssystem innebär med detta synsätt att det blir en förskjutning av makten och styrningen från politikerna till medborgarna (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

2.1.3.1 Demokrati och rollen som politiker Politikerna tar beslut, som därefter ska verkställas i förvaltningarna/verksamheterna. Det har blivit allt mer ökade kostnader i offentlig sektor och det har blivit allt svårare att finansiera dem via samhällets resurser i form av skatter och intäkter. Det innebär krav på att prioritera vad som ska satsas på vid användandet av gemensamma resurser. Införande av valfrihetssystem kan bidra till ett bättre utnyttjande av resurserna och kanske också en högre kvalité genom att det blir konkurrens mellan olika utförare för att var och en vill att brukarna ska stanna kvar i just deras verksamhet (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

16

Kommunen har en grundläggande uppgift och det är att främja medborgarnas välfärd samt se till att det blir en hållbar utveckling. Ett sätt att främja välfärden är att ha en ordnad basservice till medborgarna och denna service har många gånger kommunerna i egen regi eller ordnat genom ett samarbete med andra aktörer (Petersson, 2009).

När offentliga beslut tas försöker politikerna att ta itu med frågor som rör samhällslivet. Det kan innebära att de har olika alternativ att ta ställning till innan beslut tas. När ett beslut är taget får politikerna ta ansvar för det tagna beslutet. Våra beslutsfattare är verksamma på olika politiska arenor. Arenorna i kommunerna kan t.ex. vara kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd eller utskott. Kommunfullmäktige har som ett av sina uppdrag att se till att kommuninvånarna har möjlighet att delta i påverkandet av beslut. Det kan vara i form av att skriva medborgarförslag eller att delta i allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige (Petersson, 2009).

Det finns politiker som kanske egentligen bara vill påverka vissa samhällsfrågor och engagerar sig då i dem för att de är betydelsefulla just för dem själva och de tar kanske inte något större ställningstagande till andra politiska frågor. Det finns också politiker som har en bredare syn när det gäller beslutstagandet och de har ett engagemang i de flesta frågor. När det gäller åsikter och beslutstagande om valfrihet finns det olika uppfattningar och det kan härledas till partiernas olika ideologier. Partierna är näst intill eniga om att medborgarna och brukarna ska ha ett ökat inflytande över vården och att brukarna ska vara delaktiga i upplägg och planering av innehållet samt ha möjlighet att påverka sina insatser. De har dock olika syn på hur valfriheten ska se ut i praktiken. Alliansen vill öka möjligheterna till den individuella valfriheten och de vill ha fler aktörer/vårdgivare, som utför insatser hos brukarna. Socialdemokraterna däremot har en annan syn där de vill bibehålla en stor offentlig sektor med inte allt för många privata aktörer och de driver också starkt att alla medborgare ska ha lika stor rättighet samt möjlighet till vård samt omsorg (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2010).

Det är viktigt för politikerna att ha kontakter med medborgarna och skapa förutsättningar för dialog. Ett sätt kan vara medborgardialoger med utsedda medborgare som blir en form av

17 panel/råd dit politikerna kan ställa olika frågor för att få en uppfattning om medborgarnas åsikter i en specifik fråga. Dialogen kan också genomföras i form av fokusgrupper som är en undersökningsmetod där en grupp personer tillfrågas om vad de har för åsikter samt vilka attityder de har i en viss frågeställning t.ex. om valfrihet. Gruppen leds av en person som uppmuntrar till diskussion samt reflektion (Petersson, 2009).

Politikern är ofta novis och tjänstemännen ska vara experter som har ett nära samarbete med politikerna. Tjänstemännen har ett ansvar att förmedla sina yrkeskunskaper till dem. Politikerna är i grunden ”vanliga” samhällsmedlemmar och har inte sakkunskaperna inom de olika verksamhetsområdena inom offentlig verksamhet utan de har en politisk kompetens. Politikerna har oftast inte kännedom om olika verksamheter och behöver information för att kunna ta beslut. De kan dock specialisera sig till en viss sektor, vilket kan underlätta inhämtandet av kunskap. Självklart kan också politikerna öka sin kunskap genom den erfarenhet de bygger upp över tid. De tar beslut utifrån att de har fått så stor kännedom som möjligt om aktuell frågeställning. Politikerna behöver dessutom inför beslutstagandet många gånger också ett täckande underlag innehållande konsekvensbeskrivningar från tjänstemännen. Politikerna ska vara specialister på att värdera olika synpunkter, väga in både det som framkommit från tjänstemännens samt ha en uppfattning om hur medborgarna anser eller har framfört i den specifika frågeställning, som de ska ta ett beslut om (Petersson, 2009).

2.1.3.2 Rollen som tjänsteman Beslutsprocessen består av flera olika delar. Tjänstemännen kan få ett uppdrag från politikerna att de ska ta fram ett underlag för ett beslutstagande alternativt kan det vara tjänstemännen som tar fram ett förslag med ett underlag. Det är viktigt att underlagen är tydliga och informativa för att ett beslut ska kunna tas av politikerna. Tjänstemännen gör först ett utkast till beslut som planeras, bereds och omarbetas innan politikerna röstar om det egentliga beslutsförslaget (Petersson, 2009).

Tjänstemännen har också ett ansvar att informera de ansvariga politikerna om hur det ser ut i verksamheten på ett objektivt sätt. Det är viktigt och ett stort ansvar att inte försöka lägga in personliga värderingar i det som förmedlas.

18

När offentliga beslut tas har man som utgångspunkt lagar, förordningar och vedertaget bruk. Syftet med detta är att själva processen ska gå att förutsäga, d.v.s. att medborgarna skall kunna lita på att besluten tas enligt vissa lagar samt regler och inte på ett godtyckligt sätt (Petersson, 2009).

Beslut som fattas och orsaken till beslutet är offentliga handlingar/information. Medborgarna måste ha möjlighet att ta del av vilka frågor som ska tas upp för beslut och när detta sker. Det sker inom kommunen ofta via annons i dagstidning och på hemsida. I och med att uppgifter blir offentliga innebär det också att journalister får information om vad det är på gång att tas upp för beslut samt vilka beslut som har tagits. Journalister söker vidare information om uppgifterna och det är ibland svårt att svara på frågor som ställs. Informationen kan tolkas på ett felaktigt sätt och det kan vara ett dilemma för en tjänsteman att (kunna) vara tillräckligt tydlig i förklaringarna och målsättningen är att missförstånd självklart inte ska uppstå (Petersson, 2009).

Medborgarna ska också kunna ta del av varför beslutet togs samt fritt få ha åsikter om vad det blir för konsekvenser av ett taget beslut och det är också tillåtet att kritisera beslut som uppfattas dåliga. En bra demokrati kan t.ex. bygga på att det är skickliga beslutsfattare som sköter politiken på ett ansvarsfullt och föredömligt sätt (Petersson 2009).

2.1.3.3 Demokrati och rollen som medborgare/brukare I samhället blir det ett gott klimat om de flesta medborgare strävar efter att bli en bra medborgare. Han eller hon ska kunna tåla att de egna åsikterna utsätts för en analyserande granskning och ska också rätta sig efter lagar samt författningar. En bra medborgare ska dessutom också tänka mer på andra än sig själv och vara medkännande med dem som har det sämre. Medborgaren ska också vara delaktig i samhället i form av att ta ställning till olika frågeställningar och rösta i valen. Det är en förutsättning att man håller sig informerad om vad som händer i samhället samt om hur utvecklingen sker (Petersson, 2009).

Brukare är de offentligas olika områdens adressater/mottagare, d.v.s. de är individer som tar emot olika tjänster. När man är brukare av något kan man också påverka det man är brukare

19 av genom ett s.k. brukarinflytande. Det kan bland annat innebära möjlighet att påverka den verksamhet man är brukare av både när det gäller utformning och kvalité. Den enskilda individen ska kunna påverka sin livssituation och de sociala stöd samt den vård, som han/hon kan behöva. Brukaren har också möjligheten att överklaga de myndighetsbeslut man är missnöjda med till experter som domstolar d.v.s. länsrätt, kammarrätt, regeringsrätt. Det ska också ges förutsättningar till att kunna påverka olika verksamheter genom att vara delaktiga i beslut som tas. Ett sätt att ta vara på denna delaktighet kan vara genom s.k. brukarråd. I ett brukarråd kan brukarna och deras nätverk utöva inflytande och kanske skapa samverkansformer inom vissa specifika frågor. Det kan på sikt bidra till att det t.ex. leder till en bättre vård för de brukare som behöver just den specifika vård som diskuteras (Petersson, 2009).

I och med att det på sikt blir allt färre som ska ta hand om allt fler äldre kommer det att bli mindre skatteintäkter. Den ekonomiska situationen kommer troligen att påverka vår välfärd negativt, vilket bör leda till att vi som brukare och medborgare vill vara med och påverka politiker och organisationer. Med möjligheten att påverka får vi också ha i åtanke att möjligheterna till att förändringar genomförs utifrån brukarnas åsikter ligger också i att det måste vara rimligt att genomföra utifrån de förutsättningar som ges inom tilldelade ramar (Montin, 2007).

Montin (2007) skriver om olika skäl och drivkrafter till införandet av brukarinflytande. Ett skäl kan vara att produktionen av social service oftast sker samtidigt med konsumtionen och i en samverkan mellan producent och konsument. Det innebär att själva produktiviteten och även kvaliteten är beroende av relationen mellan dessa parter. Det skapar ett behov av samarbete i ett förtroendefullt förhållande. Ett annat skäl till att brukarna blir involverade är att deras medverkan kan påverka kostnadsutvecklingen positivt i och med att det inte bara är de kommunalt anställda som utför tjänsterna. Ett tredje skäl kan vara för att öka en bristfällig legitimitet genom att brukarna blir involverade i ledningen av verksamheten. Ett fjärde skäl är att ta vara på brukarnas önskan att få påverka verksamheten vilket kan bidra till ett kollektivt ansvar för verksamheten och dess resurser. Ett sista skäl kan vara att inflytandet kan skapa intresse för ett partipolitiskt engagemang vilket skulle kunna vara en lösning på partiernas problem.

20

Vedung (2010) menar att det finns nackdelar med en brukarorientering eftersom det kan skapa ett missnöje bland brukarna och ett förakt mot politikerna. Han skriver att det inte går att jämföra brukarna direkt mot kunderna på en marknad då de inte betalar för ”varan” på samma sätt. Brukarna vill ha en bättre service för att gynna sig själva till en kostnad som ska finansieras av alla medborgare. Politiker och tjänstemän måste ta ett totalt ansvar för att intäkter och kostnader går ihop. Dessutom har politiker ett totalt ansvar för alla medborgares olika perspektiv och behov. Vedung pekar på att ett ”nej” till brukarnas krav kan skapa ett missnöje och en sviktande legitimitet. Ett brukarkrav kanske inte alltid kan väga tyngre än att den som ger en specifik service ska hålla sig inom ramarna och följa direktiv från ledning och politiska församlingar. En tydlighet från verksamheten om vad brukare kan förvänta sig kan kanske bidra till att kraven blir rimliga att genomföra och det kan bli ett bättre förtroende.

Valfrihet kan vara ett sätt att effektivisera offentlig verksamhet. När medborgarna får ökade möjligheter genom en valfrihet av offentliga tjänster får de ett ökat handlingsutrymme vilket samtidigt kan bidra till att engagemanget hos de organisationer som ska producera tjänsterna ökar. Om det dessutom finns ett antal olika utförare att välja mellan uppstår det också en konkurrenssituation. Denna kan bidra till effekter i form av ökad kvalité i tjänsterna och en minskad kostnad (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Rikard Saltman och Casten von Otter (1990) pekade på bristen av direkt inflytande för medborgarna. De menar att vi som svenska medborgare har vår formella rösträtt och vi har lite inflytande över samhällets inrättningar vilket leder att vi endast i liten omfattning kan påverka offentlig service och hur resurserna används. Genom en möjlighet till valfrihet inom de offentliga tjänsterna kan medborgarna få en ökad makt i förhållande till dem som producerar dessa tjänster. Om denna möjlighet att välja även medför en ekonomisk förlust för den utförare som väljs bort, blir makten ännu starkare (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Det är en frihet och rättighet för medborgarna att själv kunna göra val och ett syfte med införande av kundval är att stärka den enskilde individens inflytande. Med rättighetsargumentet menas också här att individens ställnings stärks i förhållande till det offentliga vid införande av valfrihetssystem. Medborgarna har fått bättre förutsättningar i och med att de är bättre utbildade och det bidrar till att de bättre tar tillvara på möjligheten att

21 försöka påverka sin egen situation (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2010).

RUT-avdrag är en skattereduktion, som infördes 2009 med syftet att det skulle stimulera till ökat intresse för att använda privata tjänster. RUT är en förkortning av Rengöring, Underhåll och Tvätt. Avdraget är ämnat för användning vid s.k. hushållsarbete vilket betyder att arbetet ska ske i eller i nära anslutning till en bostad. Det kan röra sig om tjänster såsom städning, barnpassning, snöskottning, matlagning, klädvård och trädgårdsarbete. Denna möjlighet till skatteavdrag kan sätta fart på intresset för och öka användandet av privata tjänster inom serviceområdet (RUT-avdrag, 2011).

2.1.3.4 Demokrati och rollen som anställd samt de fackligas syn Anställdas roll i en process om valfrihet påverkas mycket av de fackligas åsikter i frågan. Fackförbundet Kommunals syn på lagen om valfrihet är att de delar det mesta i utredningen inför lagstiftningen, som gäller valfrihet inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. De trycker dock på vikten av att kontrakten som skrivs ska garantera kollektivavtal och goda arbetsvillkor. Facket vill säkerställa de anställdas anställningstrygghet för att de inte ska få det sämre i en anställning inom den privata marknaden. Budskapet är att en ökad valfrihet kan leda till att anställda inom offentlig verksamhet blir uppsagda p.g.a. arbetsbrist och att de då istället kan få en anställning inom de privata verksamheterna. Detta budskap kan bidra till att kollektivet bland offentligt anställda får en negativ inställning till valfrihetssystem inom vård och omsorg (Kommunal, 2010).

Anställda i verksamheter, som blir berörda när valfrihetssystem införs måste vara neutrala i sin inställning till konkurrenter i systemet. Brukare ska inte riskera att bli påverkade i sina val av utförare. Det ställs också krav på att verksamheterna är av god kvalitet för att brukare ska välja ”dem”, som utförare av beviljad insats.

Fackföreningen Kommunal är tydliga i sin uppfattning när det gäller finansieringen av den gemensamma välfärden. De menar att välfärden är ett gemensamt ansvar och ska finansieras solidariskt med skatter samt att den ska omfatta alla medborgare och tilldelas efter behov. De skriver också att det ska vara de demokratiskt förtroendevalda, som ska ansvara för och ta

22 beslut om välfärdens omfattning, inriktning och utformning. Det mesta av välfärdens tjänster ska drivas i kommunal regi. Slutsatsen har tolkats som att de privata aktörerna får inte ha för stor del av vård och omsorgs verksamheter (Kommunal, 2010).

Anställda inom Kommunals avtalsområde är den största delen anställda inom offentliga verksamheter. Kommunals inställning kan påverka de socialdemokratiska politikernas uppfattningar om valfrihetssystem. Fackföreningen ska dock vara partipolitiskt obundet.

23

2.1.4 Lagstiftning Ett flertal lagar styr vård och omsorgsarbetet och möjligheten till valfrihet i denna sektor. Bland annat socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om valfrihetssystem, LOV. Då vår studie inriktar sig på kommunala serviceinsatser som ges enligt socialtjänstlagen väljer vi att ge läsaren en beskrivning av socialtjänstlagen och lagen om valfrihetssystem i följande avsnitt.

2.1.4.1 Socialtjänstlagen SOL Socialtjänstlagen (SoL) styr en stor del av arbetet i kommunernas vård och omsorg. I den finns det bestämmelser om vilka rättigheter invånarna har till ekonomiskt och socialt stöd samt dessutom bestämmelser om de skyldigheter som kommunerna har i förhållande till människorna som vistas i kommunen.

De stöd- och hjälpinsatser som medborgaren kan få enligt socialtjänstlagen kallas bistånd. Insatserna som ges med stöd av lagen måste bygga på en frivillighet och självbestämmande i förhållande till de enskilda individerna. Det innebär att det endast är den enskilde individen som själv kan ansöka om de insatser han eller hon anser sig vara i behov av. Socialtjänsten beviljar eller avslår därefter de ansökta insatserna. För att den enskilde individen ska få rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och livsföring ska han eller hon inte själv klara av att tillgodose det som han eller hon har behov av. Den som har behov ska heller inte kunna få dem tillgodosedda på annat sätt. Genom biståndet ska individen tillförsäkras en skälig levnadsnivå och det ska bidra till att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett liv på egen hand. Bistånd kan t.ex. vara äldreomsorg, ekonomiskt stöd eller missbruksvård. (Socialtjänstlagen, 2001:453).

Enligt socialtjänstlagen har anställda inom socialtjänsten en skyldighet att informera. När de utför uppsökande verksamhet ska de upplysa invånarna om vilket stöd och vilken hjälp, som finns att tillgå. Det står dessutom i lagen att socialnämnden ska samverka med andra organisationer, samhällsorgan och föreningar när det är lämpligt (Socialtjänstlagen, 2001:453).

Lagen menar vidare att socialtjänsten i samhället ska gynna människornas jämlikhet när det gäller levnadsvillkor och verksamheterna ska dessutom bygga på respekt för människornas integritet och självbestämmande. Socialtjänstlagen är också en rättighetslag, vilket innebär att

24 insatser utifrån ett biståndsbeslut kan överklagas hos förvaltningsdomstol. Det betyder att medborgaren kan överklaga ett beslut som han eller hon inte är nöjd med och myndighetens beslutstagare är skyldiga att vara behjälpliga i överklagandet. När beslut blir överklagade innebär det att kommunen får en vägledning för vad som kan förväntas vara jämlikhet utifrån den rättspraxis, som förvaltningsdomstolen beslutar (Socialstyrelsen, 2011-2-8).

2.1.4.2 Lagen om valfrihetssystem LOV En ny lag som har gett kommunerna möjlighet att införa valfrihetssystem är lagen om valfrihetssystem, som reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala eller landstingskommunala verksamheter (LOV, 2008:962).

Konkurrensprövningen sker genom att valet av utförare för tjänster inom stöd, vård- och omsorg överlåts till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU, 2007:1091) och kan tillämpas på bl.a. omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster (SKL Sveriges kommuner och landsting, 2010). Det är frivilligt att införa valfrihetssystem, eftersom förutsättningarna och situationerna i kommunerna och landstingen skiljer sig mycket åt runt om i landet (Regeringskansliet). Den nya lagen samt följdändringarna i socialtjänstlagen, sekretesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen om valfrihet, avgränsas i kommunerna till biståndsbedömda insatser som har en utgångspunkt i socialtjänstlagen inom områden för funktionshindrade samt inom äldreomsorgen (LOV, 2008:962).

Med valfrihetssystem enligt lagen menas ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten. För att det ska vara möjligt måste den ansvariga huvudmannen ha godkänt och tecknat kontrakt med leverantören. Valfrihetssystemet kan införas inom hela eller vissa delar av verksamheter (Svensk författningssamling, 2008:962).

Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Det är istället den enskilde som ges möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Enligt lagförslaget ansvarar kommunen eller landstinget för att brukaren

25 eller patienten får tillräcklig information om samtliga leverantörer som man kan välja emellan. För personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ. Den offentliga sektorn som tillämpar lagen måste annonsera löpande i en nationell databas för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting ges möjlighet att genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns varefter kontrakt tecknas. Alla utförare får samma ersättning. Förfördelade leverantörer ges en möjlighet till rättelse (Kammarkollegiet, 2011).

2.1.5 Offentliga sektorns nya form För ett par år sedan upplevdes diskussionen om det nya lagförslaget långt borta. Den allmänna uppfattningen var att valfrihet var ett storstadsfenomen eller en trend som snabbt skulle gå över. Lagen är en frivillig möjlighet som allt fler kommuner beslutat införa för att konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem innebär en form av privatisering, där det finns privata alternativ att välja bland för den brukare som fått insatser beviljade och bekostade av det offentliga, vilket beskrivs mer ingående i följande avsnitt.

2.1.5.1 Privatisering Lundquist, 1991 skriver att i spåren efter nyliberalismen och under 1980-talets New Public Management reform kom frågan om privatisering att ta en central plats på den politiska agendan. Själva ordet ”privatisering” nämndes för första gången år 1983 och anger att en aktiv handling, en process sker, där något flyttas från offentlig till privat sektor. Argumenten för privatisering var bland annat att offentliga monopol, såväl som privata, leder till slöseri, låg effektivitet och oförmåga att tillgodose kundernas önskemål. En väl fungerande marknad med valfrihet är viktigt. Ansvaret och regleringen av tjänsterna ansågs kunna ligga kvar hos det offentliga medan själva produktionen kunde överlåtas till företag på den konkurrensutsatta marknaden. Detta skulle frigöra den stora kreativa potential som hölls tillbaka i offentlig sektor och leda till en ökad sysselsättning. Offentlig styrning och kontroll skulle få större

26 utrymme i och med konkurrensen mellan utförarna, där den offentliga sektorn skulle kunna välja den för medborgarna gynnsammaste utföraren.

Det finns givetvis delade meningar om privatiseringar och förespråkarna talar utifrån sin ideologiska utgångspunkt om individens valfrihet, ökad effektivitet och produktivitet medan de som är emot privatisering tycker det är fel att tjäna pengar på sjukvård och utbildning. De oroas också av att privatisering kan innebära att servicenivåer sänks och att inte resurser fördelas rättvist. Även rättssäkerhet, offentlig insyn, medbestämmande, likabehandling, demokratisk styrning och kontroll är områden som de som är emot privatiseringar är oroliga för att det ska ske en försämring inom (Lundquist, 1991).

När det gäller privatisering finns det flera vägar att välja. Lundquist, 1991 beskriver olika alternativ av privatisering i följande figur:

Figur 2:1

Aktivitet Huvudmannaskap

Reglering/ Offentlig Privat

Uppföljning/

Utvärdering

Finansiering Offentlig Privat Offentlig Privat

Produktion Off. Privat Off. Privat Off. Privat Off. Privat

I figur 2:1 visar den kursiva texten var Arvika kommun befinner sig avseende privatiseringsalternativet. Reglering och finansiering kommer från det offentliga genom att en biståndshandläggare bedömer behov av insats och tidsåtgång för att verkställa insatsen och sedan tar ett beslut enligt socialtjänstlagen. En summa pengar faller sedan ut till den leverantör, privat eller offentlig, som brukaren väljer som producent av insatsen. I många kommuner finns det möjligheter för brukaren att lägga till tjänster genom privat reglering och finansiering. Det kan exempelvis vara skötsel av husdjur eller trädgård, där finansieringen sker genom direkt transaktion mellan brukare och leverantör.

27

2.1.6 Litteraturstudier Vad är det då för studier gjorda? Finns det några svar redan i dag på våra frågor om inställning till valfrihetssystem? Hur går diskussionen i stort i samhället inom detta område? Det finns många utredningar att ta del av. Statistiska Centralbyrån har många statistiska uppgifter över olika inställningar till offentliga och privata utförare, nationellt sett. Flera kommuner har utrett frågan om hur det ser ut i sina respektive kommuner. Material och litteratur finns om hur olika utförare kan förväntas höja eller sänka både utbud och kvalitet. Studier är gjorda på olika teorier, både ur samhällsekonomiska och ur statsvetenskapliga perspektiv. Det finns således mycket intressant material att ta del av för att väga in i denna studie. Med tanke på studiens omfattning valdes en väldigt liten del ut för att tittas närmare på. Några studier gicks igenom för att öka bredden och förståelsen inom området medborgarnas inställning och införande av valfrihetssystem.

Önskad effekt av systemet Vid ett införande av valfrihetssystem och ökad konkurrensutsättning finns det en förväntad effekt i form av förbättring av effektiviteten inom offentliga tjänster, ökat utbud för brukaren och högre kvalitet på tjänsterna. En effektivitetsinriktning med mål om god service till lägsta möjliga kostnad och ökad konkurrens mellan aktörerna kan leda till lägre kostnader och en högre kvalitet. Det kan också innebära att aktörer som misslyckas försvinner från marknaden. Misslyckandet uppstår om de upplevs ha en sämre kvalitet i tjänsterna. Brukarna väljer inte tjänster som upplevs ha en sämre kvalitet. Deras värderingar kan därmed bli bättre tillfredsställda om valfrihetssystem införs, eftersom det innebär att de själva har möjlighet att välja mellan olika aktörer (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Införande av valfrihetssystem skulle kunna bidra till en effektivisering av offentlig verksamhet och kan vara ett sätt att lösa problem i den offentliga sektorn. De senaste årtiondena med ekonomiska kriser har bidragit till att det har uppstått behov av att effektivisera hanteringen av offentliga resurser. För att klara detta behövs nya styrredskap och reformer, valfrihet kan vara ett bra redskap i detta. Införandet av valfrihetssystem kan också vara ett sätt att legitimisera och öka förtroendet för offentliga sektorn genom att det bidrar till en ökad individualisering i samhället. Det sker genom att medborgarna demokratiskt får möjlighet att göra egna val (Forskningsrapport, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

28

Ett införande av valfrihetssystem kan vara en lösning på att klara de förändrade budgetförutsättningarna inom offentlig förvaltning, vilket bland annat lågkonjunkturen har bidragit till. Det finns behov av att göra effektiviseringar. Medborgarna vill ha en välfärd som fortsatt är av hög kvalitet. Det kommer också att bli allt färre personer, som ska ta hand om allt fler som är i behov av offentliga tjänster. Det kan vara lockande för politikerna att föra in valfrihetssystem för att se om det ger de förväntade effektiviseringarna och ökat förtroende för offentliga sektorn.

Framgångsfaktorer Erfarenheter från kommuner som infört valfrihetssystem är att det finns behov av politisk stabilitet och politisk enighet kring ett införande av valfrihetssystem. Detta för att företag och kanske också anställda som vill starta personalkooperativ ska kunna göra en långsiktig investering. En förutsättning för att ett valfrihetssystem ska fungera är också att det finns alternativa aktörer att välja mellan. Medborgarna ska inte bara ha möjlighet att välja utförare utan det ska också vara möjligt att byta utförare om man är missnöjd (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Ökad mångfald Valfrihet förutsätter mångfald. En mångfald av aktörer samt företag både utifrån antal samt utifrån utformning kan komma att uppmuntra till att det blir en produktion av tjänster. Blir det dessutom en konkurrens mellan de olika aktörerna kan kanske också tjänsterna produceras till en lägre kostnad. En positiv aspekt är att mångfalden kan öka möjligheterna att uppfylla medborgarnas olika behov utifrån etnisk, språklig och religiös bakgrund (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Mångfalden är en viktig aspekt att finna bra strategier till i vårt allt mer mångkulturella samhälle. Idag verkställs ibland insatser inom hemvården genom anhöriganställning, vilket innebär att en närstående är anställd, när det är svårt att uppfylla behovet utifrån språklig och etnisk bakgrund med ordinarie personal i en hemvårdsgrupp. En anhöriganställning kan innebära en beroendesituation för den enskilde brukaren. Det är också svårt att följa upp insatserna för myndigheten eftersom det kan vara svårt för brukaren att framföra det som han eller hon är missnöjd med när insatserna utförs av någon i den nära relationen. Det blir kanske inte alla gånger insatser utförda på ett professionellt sätt, vilket offentlig verksamhet ska garantera. Utifrån en chefs perspektiv kan det vara svårt att ansvara för arbetsmiljön vid

29 anhöriganställningar och vår erfarenhet är att det sällan genomförs utvecklingssamtal vilka har i syfte är att utveckla den anställde samt verksamheten. Vi kan se i verksamheten att denna anställningsform är mindre lyckad ur dessa aspekter. Ett valfrihetssystem med en mångfald av aktörer med olika bakgrunder skulle kunna innebära att anhöriganställningar inte blir aktuella.

Svagheter med systemet att beakta Nils Brunsson (1992) påvisade att det finns två olika sätt som marknaden kan utformas för att påverka så att det blir praktiska effekter för den enskilde individen. På ett sätt kan marknaden underlätta för medborgarna om de är starka och duktiga på att välja samt har fokus på vad som är bra utifrån deras eget intresse. Detta genom att marknaden bidrar till att medborgaren inte blir begränsad av att det bara finns samhället och dess organisationer, som innehar tjänsterna. På det andra sättet kanske den enskilde medborgaren inte är lika stark och då kan marknaden istället försämra för den enskilde medborgaren genom att samhället istället styr över marknaden (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Vi uppfattar att det Brunsson vill påvisa är att marknaden underlättar för den som är stark och kompetent vilket kan ge betänkligheter med tanke på alla äldre, som ofta har behov av offentliga tjänster i sitt vardagliga liv. Det kan vara svårt att vara stark och kompetent om man är påverkad av ålder och eller sjukdom. I vårt mångkulturella samhälle finns det också invånare från andra länder, som har svårt för att själva styra över marknaden och de hamnar då lätt i ”händerna” på samhället. Valfrihet förutsätter att den enskilde brukaren/medborgaren har möjlighet att få ta del av väsentlig och tillräcklig information som hjälp i valet mellan olika aktörer. Den enskilde brukarens/medborgarens förmåga att ta till sig information samt tolka den för att kunna göra ett val kan vara nedsatt. Det kan vara extra svårt om det är många aktörer. Här har myndigheten en nyckelroll att kunna ge en neutral, relevant samt tillräcklig information till den enskilde brukaren om de aktörer, som finns på marknaden. Detta görs i allmänhet i samband med att han/hon får en ansökan om en insats beviljad. Spelreglerna kring hur myndigheten ska agera när den enskilde brukaren inte kan göra ett val måste vara tydliga och de ska ha som mål att den enskilde brukaren ska stimuleras till att göra ett eget val så långt som det är möjligt. Det är viktigt att det är den enskilde individen som gör ett eget val. Det blir i annat fall en annan persons värderingar, som avgör vilken utförare som väljs. Syftet med valfriheten är att det ska stärka den enskilde brukarens makt i förhållande till samhället.

30

Makten att själv få bestämma vilken aktör som ska utföra en beviljad insats (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Montin (2007) beskriver också vissa svagheter med valfrihetssystemet. Medborgarundersökningar gjorda av demokratirådet mellan åren 1987 och 1997 visade att ”valfrihetsrevolutionen” fick genomslag under denna tioårsperiod. De tillfrågade ansåg att de fått relativt goda möjligheter att välja skola, daghem, läkare och vårdinrättning. Problem som är förenade med valfrihet kunde vara att alla inte kände till att de har valfrihet eller att de inte hade samma möjligheter att utnyttja sin valfrihet. Att byta utförare kräver sociala transaktionskostnader i form av energi och engagemang. Det krävs också att man bor i en urban miljö där det finns fler utförare som möjliggör valfriheten (Peterson m.fl., 1998).

Valfrihetsreformen kan också påvisa svagheter i form av allmän förvirring kring vad den innebär. En studie visade att alla pensionärer var positiva till rätten att välja men hade synpunkter på vad rättigheten innefattade. De önskade att de också hade möjlighet att välja vilken person som utförde hjälpen och menade att det egentligen var viktigare än att välja företag. De framförde att de önskade påverka innehållet i tjänsterna mer, d.v.s. att innehållet mer skulle baseras på individuella behov olika dagar. Rätten att byta utförare om man inte var nöjd ansågs som positivt men menade att det inte var lätt alla gånger. Detta utifrån om man sen ångrade sig igen och ville byta tillbaka till den tidigare utföraren fanns det en rädsla för att man inte skulle behandlas på ett bra sätt. Införandet av valfrihetssystem innebär att det blir ett val av utförare, men inte ett val av vilken fysisk person som ska komma till den enskilde brukaren (Forskningsstudie, C. Charpentier 2004:1).

En ökning av valfriheten kan upplevas som en befrielse över att ha möjlighet att bestämma, men kanske också skapa en stressfaktor för många. I dagens samhälle är det många val som vi ska göra t.ex. välja läkare eller vårdcentral, välja elbolag, välja skola, välja politiker/partier o.s.v. Alla har inte lika lätt att ta dessa beslut och ibland får besluten inte den effekt som vi förväntar oss. Husläkarreformen kan här tas som ett exempel där vi som medborgare skulle välja läkare. Har kännedom om att det kunde bli så att en annan läkare utsågs om den valda läkaren hade fått för många brukare listade hos sig. Det kunde således i praktiken istället bli en helt annan läkare än den man hade valt att ha som husläkare. Finns det ett utvidgat intresse av att göra fler val i vårt samhälle eller kommer vi att inom kort att ha uppnått en gräns för att göra egna val? Vi har en förhoppning att vår enkätundersökning ska ge oss en fingervisning

31 om vilken inställning medborgarna i Arvika har. Innan vi kommer in på vår studie i Arvika vill vi gå in på hur beteenden och attityder ser ut i samhälle, politik och medier allmänt i Sverige.

Allmänhetens intresse för samhälle och politik Slutligen har vi således tittat på en studie utförd av SOM 1för att få en inblick i hur medborgarnas intresse för offentlig service inom olika områden ser ut. Områdena är politik, förtroende för aktörer i organisationen, bedömning av service, bedömning av valmöjligheter och information om dem och slutligen attityd till privata/offentliga utförare.

Intresse för politik 50 procent av invånarna i Sverige mellan 16 och 85 år har ett intresse för politik i allmänhet och detta resultat är dessutom något högre när det gäller intresset för politik i kommunerna. När det gäller möjligheten att påverka politiska beslut visar det också en högre andel när det gäller att påverka i den kommun man bor, d.v.s. 24 procent i den egna kommunen och 17 procent nationellt.

Förtroende för aktörer i organisationen Förtroende för tjänstemän i organisationen anser 34 procent att det varken är stort eller litet och 20 procent menar att det är ganska stort. Förtroendet för personal i äldreomsorgen är i relativt högt, d.v.s. totalt 56 procent anser att det är mycket stort eller ganska stort. Tilliten är högst i åldersgruppen 50-64 år.

Bedömning av service När det gäller bedömning av kommunens service anser 83 procent att den är bra. Brukarnas bedömning av äldreomsorgen visar en stigande trend och balansmåttet2 är det högsta 2009 från det att det finns registrerat 1999.

1 SOM-studier står för Samhälle Opinion Medier. De gör medborgarundersökningar och sammanställer rapporter. De senaste rapporterna som SOM-institutet på Göteborgs universitet har framtagit publicerades 2010. En av dem belyser ett regionalt perspektiv d.v.s. Väst-SOM-undersökningen 2009 (SOM-rapport nr 2010:08). SOM-institutet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att beskriva systematiskt allmänhetens beteenden och attityder på samhälle, politik och medier i Sverige. Tonvikten i undersökningen ligger på offentlig service samt medier. Undersökningen görs i form av en enkätundersökning riktad till personer i ålderintervallet 16-85 år.

2 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

32

Bedömning av valmöjligheter och information om modellen 42 procent av invånarna ansåg att vårdvalsmodeller antingen är mycket bra eller ganska bra. Det samma gäller informationen om vårdvalsmodellen fast här är det ännu fler, d.v.s. 48 procent.

Attityd till privata/offentliga utförare Det finns även attityder kring privat och offentligt verksamhet. Här menade 46 procent av invånarna att det var ett dåligt förslag att ”Låta privata företag driva äldreomsorg”.

Summering Den allmänna bakgrunden beskrev viktiga delar av samhällsförändringen över tid och vissa lagar som påverkat denna. Litteratur som är framtagen omkring samhällets förändring och olika utredningar gjorda inom området har återgetts. Denna teoretiska mycket korta version av de senaste 30 årens förändrings resa har beskrivits för att sätta in studien i ett sammanhang.

Från att ha varit omhändertagna i ett samhälle med hjälp av den offentliga sektorn, där ambitionen har varit likabehandling och ett kollektivistiskt synsätt, har vi gått mot ett allt mer individualistiskt samhälle. Det ställs ökade krav på individen men också ökade möjligheter till delaktighet i samhällsfrågor och egna val. Välfärdsönskemål utvecklas på olika sätt i världen. I norden fokuserar välfärden på en tvärpolitisk ideologisk universalprincip att oavsett social, kulturell och etnisk bakgrund ska du ha samma rättigheter. Tjänsterna utförs utifrån behov mest av offentliganställda och finansieras i huvudsak via skattemedel.

Demokratibegreppet har följt med länge, utvecklats och blivit allt mer viktigt i samhället. Roller har förändrats och organisationerna ser inte ut som de gjorde förr framförallt med tanke på samhällstrenden mot privatisering och valfrihetssystem. Mer krav ställs på den enskilde, både invånare, politiker och i arbetsrollen. Frågan är om individen har följt med i resans takt lika mycket som krävs för att möta det nya samhället. Utifrån en liten inblick i SOM studien visar det resultatet att det finns stort intresse bland befolkningen för politik, även om det bara är få som anser att de kan vara med och påverka. Förtroendet för politiker och anställda i offentliga sektorn är ganska stort, framförallt inom äldreomsorgen. Väldigt många vill ha vårdval och känner till vad det innebär men vill helst inte ha det inom äldreomsorgen. Frågan är om det går att stå emot?

33

Reformförändring med införande av valfrihet uppmuntras starkt av staten. Bidrag delas ut till kommuner som vill utreda reformens möjlighet. Arvika kommun är en av dem. Ovanstående resonemang har syftat till att sätta in studiens problemområde i ett teoretiskt sammanhang. Följande avsnitt syftar också till att få in problemområdet i ett sammanhang, då ur en empirisk aspekt. Vad kan vara Arvika kommuns styrkor och svagheter inför möte med framtiden?

34

2.2 Empirisk bakgrund Arvika kommuns i förändring Hur mobiliseras Arvika kommun inför mötet med framtiden? Studien avser att i denna bakgrund redogöra kort om Arvika kommun i allmänhet och om organisationen Arvika kommun i synnerhet. Den politiska och tjänstemannaorganisationen har varit i förändring sedan 2007. Det har varit ett stort aktivt arbete med att hitta vägar för att utveckla organisationen som ska underlätta delaktigheten för medborgarna. Olika metoder prövas för att stärka dialogen mellan medborgarna och de förtroendevalda och anpassa organisationen mer till uppdraget.

2.2.1 Arvika kommun

Arvika kommun är den näst största kommunen till befolkningen och den tredje största till ytan i Värmland med sina 1969 ha, 12 mil långt och 6 mil brett. Kommunen gränsar till Norge och har lite drygt 26.000 invånare. De flesta, ca 16.000, bor i tätorten Arvika, resten bor på landsbygden runt om. Befolkningstätheten är 1569 inv./ha. Politiken är starkt och traditionsbundet socialdemokratiskt styre (Kommunexperten nummer 7, 2010).

Arvika är en framgångsrik industristad med Volvo Construction Equipment (Arvikaverken) som går i bräschen med rötter ända från slutet av 1800- talet. Skickliga konsthantverkare och konstnärer har också funnits sedan länge som har präglat staden (Kommunexperten nummer 7, 2010).

2.2.1.1 Kommunens ”nya” organisation Kommunens organisation är i förändring. I kommunens interna material ”kommunen i korthet” kan man läsa att det kommunala uppdraget bygger på att människorna ska känna delaktighet i det som kommunen ansvarar för. Som i alla offentliga sektorer är det demokratiska systemet grunden och kommunikationen mellan de som valt och de som är valda är central. Information om vad som sker och vad som ska ske i kommunen är viktigt att dela med sig av till allmänheten för att invånaren ska känna sig delaktig i fattade beslut. Arvika, som många andra kommuner, brottas också med att hålla uppe valdeltagandet. Man vill ha en levande kommun där demokratin fungerar optimalt.

35

Valresultatet 2010 i Arvika kommun (Sverige totalt) var fördelat:  51,9 procent på de Röd/Gröna (43,6)  41,7 procent på Alliansen (49,3)  5,4 procent på Sverigedemokraterna (5,7) (Valmyndigheten, 2010)

Dialogen mellan politik och invånarna Kommunens organisation, både den politiska och tjänstemannaorganisationen, började efter en lång för process sin förvandling 2007. Ambitionen var att öka och även underlätta för invånarnas delaktighet genom att stärka dialogen mellan de förtroendevalda och kommuninvånarna. Genom att pröva nya former för dialog är förväntningarna att delaktigheten ska öka och kommunfullmäktiges roll förstärkas.

Organisationens nya form En allmän uppfattning var att organisationen behövde anpassas bättre till uppdraget. Facknämnder togs bort och den tyngsta delen består nu av kommunfullmäktige med beredningar. Kommunstyrelsen har fyra utskott och en myndighetsnämnd. Endast en förvaltning finns kvar. I den har man samlat verksamheterna Vård och omsorg, Lärande och stöd, Kommunledningsstab samt Myndighetsstab. Resten av verksamheterna är bolagiserade. Kommunen är den största arbetsgivaren i Arvika med cirka 2 250 medarbetare.

Ett av syftena med denna studie är att finna strategier inför processer som sker omkring införandet av valfrihetssystem. I de processerna är det betydelsefullt med information och dialog med olika aktörer för att valfrihetssystemet ska förankras och genomföras. Det kan vara intressant att titta på den utvärdering som gjordes 2009 av kommunorganisationens förändring, framförallt runt områdena information och delaktighetsflödet. Har den nya organisationsformen bra kanaler för att nå ut till de olika aktörerna inom och utanför organisationen? Det är viktigt att se till både den inre och yttre omgivningen. Nedan följer en kort redogörelse av utvärderingen mest för att ge en bild av vad det arbetas med för att förstärka invånares delaktighet och organisationens aktörers delaktighet och hur det slagit ut än så länge.

36

2.2.1.2 Hur upplevs förvandlingen? I den nya organisationen skulle de förtroendevalda i första hand identifiera sig med allmänheten, i andra hand med verksamheten och slutligen i tredje hand med den så kallade överheten, de interna (”Förnyelse och utveckling” 2009-12-31).

Dialogen mellan politik och invånarna Effekterna av den nya organisationen har än så länge visat sig vara positiv. Politikerna upplever att dialogen mellan politiken och invånarna har stärkts, politikerna är mer tillgängliga och kontakterna har ökat i omfattning. Tillvägagångssättet för att nå ut till invånarna är bland annat genom samtal ute på stadens gator, telefonsamtal, besök hos ideella föreningar, fokusgrupper, webbfrågor och kommunens facebookgrupp. Invånarnas upplevelse kan med försiktighet sägas att de är något mer nöjda än tidigare. Bland annat gav invånarna som svarade på frågan ”hur god kommunens webbinformation är till medborgarna” 48 poäng av 100 möjliga i en undersökning 2009, 2007 var denna siffra 43 (”Kommunens kvalitet i korthet”, 2009).

Kommunfullmäktiges roll Kommunfullmäktiges roll kan på ett sätt tyckas ha stärkts i och med att man upplever mer aktivitet och vitalt arbete. Fast på ett annat sätt är man mer tveksam när det gäller maktfrågan. Frågor är beredda innan de når det högsta beslutsorganet och alla har inte lika stor möjlighet att delta i beslutsprocessen. Men man upplever att man har bättre möjlighet att påverka i beslutsprocessen än tidigare och att besluten bättre svarar mot de behov som följer av samhällets förändringar (”Blev det som vi tänkt?”, 2009).

Medarbetarnas syn på samarbete inom organisationen I senaste medarbetarundersökningen som gjordes 2010 bland de anställda i organisationen visar diagram 2:1 att man upplever att den nya organisationen har ökat förmågan något till samarbete inom kommunen. Av 1200 som svarat instämmer 58 personer helt i denna uppfattning, och 425 personer instämmer till stor del liten del. 482 instämmer till liten del att samarbetet ökat mellan verksamheterna. 235 personer instämmer inte alls i att samarbetet ökat och 102 personer valde att inte svara på frågan.

37

Diagram 2:1 Arvika kommuns Medarbetarundersökning 2010 ”Jag upplever att den nya organisationen har ökat förmågan till samarbete inom kommunen (över verksamhetsgränserna)” Totalt svar på frågan:1200 av 1302 (92,2%)

600

500

400

300

200

100

0 Instämmer Instämmer Inget svar inte alls till stor del

Vi ser också i diagram 2:2 att medarbetarna till viss del upplever sig ha lättare att tillgodose medborgares behov av kommunala tjänster i och med den nya organisationen. Av 1197 som svarade på frågan var det 54 personer som instämde helt och 473 instämde till stor del. 489 instämmer till liten del och 181 personer instämmer inte alls. 105 personer valde att inte svara på frågan.

Diagram 2:2. Arvika kommuns Medarbetarundersökning 2010 ”Jag upplever att, vi i och med den nya organisationen, har lättare att tillgodose medborgare/kunder/brukares behov av kommunala tjänster” Totalt svar på frågan:1197 av 1302 (91,9%)

600

500

400

300

200

100

0 Instämmer Instämmer Inget svar inte alls till stor del

38

2.2.1.3 Arvika med ambition att reformera Valfrihetsdebattens vindar har även nått glesbygdsområdet Arvika. Sedan några år har medborgarna möjlighet att välja högstadieskola i offentlig eller privat drift. Landstinget har öppnat upp för privata vårdcentraler och nu har möjligheten även kommit till äldreomsorgen i kommunen, där man tagit beslut om att införa valfrihet inom servicetjänsterna tvätt, städ och varuhemhandling.

Den förberedande processen för kommunen när det gäller valfrihet bestod av att utreda förutsättningar för valfrihetssystem, vilket krävde sina resurser. 2010 beslutade man sig för att ansöka av staten avsatta medel för att utreda valfrihetssystem i Arvika. Stimulansmedlen kom väl till pass för att avsätta en person till att bland annat ta fram de underlag som politiker vill ha för att se på vilka behov som finns, vilka tjänster som ska ingå i valfrihetssystemet och hur marknaden ser ut för det området som eventuellt skulle vara aktuellt. Utifrån det förberedande arbetet fattade kommunfullmäktiga beslutet. I nästa steg ska det planeras inför genomförandet. Det administrativa ska organiseras smart, rutiner ska tas fram för upphandlingsförfarande och uppföljningar. IT avdelningen ska förberedas. Information ska spridas både intern och externt. Marknadsföring måste ske och även mobilisering i organisationens verksamhet som ska konkurrera med externa utförare osv. När systemet väl är i hamn gäller det att förvalta det och utveckla det. Med andra ord innebär ett införande av valfrihet ett mycket stort kliv för kommunen att ta och mycket arbete för verksamheterna som blir involverade.

Det skapar bättre förutsättningar att lyckas med införandet av valfrihet om det är väl förberett. Vad har andra kommuner som infört valfrihetssystem gått igenom för några processer? Det kan vara värdefullt att ta lärdom av de erfarenheter som gjorts och som kan vara till gagn för Arvikas införande av systemet. Studien återkommer senare till detta i kapitlet som redovisar omvärldsspaning delstudien – Andra kommuners erfarenheter.

Det kan också vara av värde att titta på om det finns några aktörer på marknaden för den verksamhet som Arvika kommun beslutat ska ingå i valfrihetssystemet och hur marknaden ser ut i Sverige. Det finns beskrivet längre fram i delstudien - Hur ser marknaden ut?

39

I tabell 2:1 ser vi inom vilka områden som brukaren i Arvika kommun idag har möjlighet att välja utförare. Tabellen visar också vilka insatser som är planerade att omfattas om lagen om valfrihet i en första etapp samt vilka insatser som det är möjligt att utöka med i ett senare skede.

Tabell 2:1 Insats Beslut enligt lag Valfrihet Valfrihet Valfrihet idag Etapp 1 Senare skede Personlig assistans LASS/LSS X Service SoL x  Städ  Tvätt  Varuhemhandling

Omvårdnad SoL X Hemsjukvård HSL X Rehabilitering HSL X Korttidsvård SoL x Särskilt boende SoL x Trygghetslarm SoL x Dagverksamhet SoL x Boendestöd SoL x Avlösarservice SoL x Ledsagare SoL x Bostad med särskild service LSS x Daglig verksamhet LSS x Korttidsvistelse LSS x Ledsagarservice LSS x Kontaktperson LSS x Avlösarservice LSS x Korttidstillsyn LSS x

40

Det är många perspektiv att ta hänsyn till i en reformförändring. Inte bara medborgarens behov utan det är också viktigt att se på medborgarnas inställning till valfrihet. Vad vet medborgaren i Arvika om LOV? Hur ser inställningen ut till offentlig eller privat drift av äldreomsorg? Har man framfört det till politiken? Arvika kommun införde en rad åtgärder och strategier för att kunna lyssna in invånaren på ett demokratiskt vis, bland annat genom medborgardialoger, gatusamtal och fokusgrupper. Är kanalerna tillräckliga för medborgarnas delaktighet och inflytande?

Genomförs valfrihet i äldreomsorgen innebär det strukturella förändringar i samhället och även organisatoriska förändringar i kommunen. Det har uppstått oro och osäkerhetskänslor hos medarbetarna på sina håll där man inför valfrihetssystem. Det är svårt att föreställa sig hur det kommer att se ut och mycket arbete behöver läggas på att skapa en organisation som erbjuder valfrihet. Det kan vara till hjälp att lyssna in hur Arvikas politiker, tjänstemän och fackliga ser på saken för att på bästa sätt bygga en organisation som harmonierar med nytänk. Studien återkommer även till detta i delstudien – Arvika kommuns nyckelaktörers syn på valfrihetssystem längre fram i uppsatsens resultat del.

Summering Den empiriska bakgrunden beskrev viktiga bitar av den studerade kommunens organisation. Ambitionen är att avsnitten ska komplettera den första teoretiska allmänna bakgrundsbilden som gavs av yttre och inre påverkansfaktorer för samhälle, organisationer och individers utveckling över tid, som lett fram till vår nutida modernisering av den offentliga sektorn.

Avsnittet redogjorde för Arvika kommun i allmänhet och framförallt som organisation och hur politiker och tjänstemän under de senaste fyra åren har samlat krafttag inför framtiden för att möta krav och behov. En drastisk omorganisation har skett för att öka delaktigheten från invånarna och möjliggöra till inflytande samt matcha organisationen till uppdragen. Nya vägar för dialog med invånarna prövas och ambitionen är också att gå från ”stuprör” till ”hängrännor”, som tidigare kommunchef uttryckte i en intervju i tidskriften ”chef”(Chefen i fokus, Nr 2, april 2011). Det ska vara samverkan över gränserna i hela förvaltningen med brukaren i fokus. En beskrivning av utvärdering av kommunens omorganisation återgavs.

41

Utvärderingen visar på en förbättring, även om det finns mer att utveckla. Allmänheten har upplevt något mer delaktighet och inflytande. Det politiska arbetet inom organisationen upplevs bättre och medarbetarnas samarbete och utförande till brukarna uppfattas positivt. Det förberedande arbetet med att införa valfrihetssystem inom vissa delar av vård och omsorgsverksamhetens hemvård har påbörjats i kommunen, med hjälp av statliga stimulansmedel. Kommunen har tagit stora kliv mot framtiden. Framgångsfaktorerna med nya organisationen märks och kan utvecklas mer.

Detta första kapitel med en kort inledning, en allmän bakgrund och en empirisk bakgrund har försökt att sätta in studiens område i ett sammanhang. Genom att beskriva bakomliggande faktorer som påverkar och påverkas i en reformförändring för samhälle, organisation och individ. Kommande kapitel beskriver mer ingående syfte med studien och hur studien är utförd.

42

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 3.1 Inledning Hur kan denna studie ge hjälp åt kommunens utveckling mot valfrihet? Avsikten med studien är att studera medborgarnas inställning till ökad konkurrenssättning och ökad privatisering av samhällets tjänster. Hur ser Arvikas medborgares inställning ut när det gäller möjlighet att välja aktör när de har fått en beviljad servicetjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL).

För att kunna ha framförhållning i arbetet med att införa valfrihetssystem är det inte bara intressant att ta del av äldres attityder utan det är också värdefullt att få en bild av hur medborgare i medelåldern tänker, d.v.s. få fram om det är olika syn i olika åldrar. Fyra åldersgrupper fick spegla hur opinionen har förändrats över tid, eftersom olika åldrar kan ha skilda relationer till problematiken valfrihet som studien belyser. Olika generationers synpunkter kan samtidigt ge en ökad bredd på hur inställningen till valfrihet ser ut. Det är samtidigt av värde att studera strukturella förhållanden, om det påverkar införandet av valfrihetssystem. De strukturella faktorerna som belyses är geografisk form, befolkningstäthet och placering långt från närmsta storstad.

Vidare ser studien på vilka aktörerna är som kan bli aktuella när det blir en ökad konkurrensutsättning samt ökad privatisering inom vård och omsorgs område? Dessutom är det intressant att få fram vilken syn aktörerna inom kommunen har, för att få en bild av hur förutsättningar ser ut när det gäller införandet av valfrihetssystem. Det är också viktigt att göra omvärldsbevakning i ambition att ta vara på möjligheten att lära av andra kommuners erfarenheter inom området.

Det inledande kapitlet har lotsat studien till vissa frågeområden att titta närmare på. Studien har försökt att ringa in det gigantiska området valfrihetssystem och belysa det med hjälp av en huvudstudie som undersöker Arvika kommuns medborgares inställning till valfrihet och tre delstudier som belyser andra kommuners erfarenheter, hur marknaden ser ut och vad Arvika organisations aktörer har för tankar kring reformeringen.

43

3.2 Syfte Vi vill främst studera Arvika kommuns medborgares inställning till kommunala och privata utförare inom äldreomsorgen bland särskilda kategorier av åldersgrupper för att se om det finns variationer i inställningen till valfrihet. De utvalda åldrarna är 35 åringar, 50 åringar, 65 åringar och 80 åringar. Ålderskategorierna ger en bredd åt studien eftersom en uppväxt i olika tidsåldrar kan forma människor till differentierade samhällssyner. Bredden kan ge speglingar från en uppväxt i 1930-talets depression, 1940-talets folkhemsbyggande, 1960-talets starka samhällsutveckling och 1970-talets fria uppfostran i nyliberalismens tidsanda.

Studien kan fungera som en vägvisning för vård och omsorgsverksamhetens strategiarbete vid genomförande av beslutet och skulle kunna lotsa politikerna vid ett eventuellt framtida beslutsfattande i frågan om valfrihetssystemets utökade omfattning i kommunen. Det behövs så bra underlag som möjligt för att utveckla strategierna. Med hjälp av huvudstudien kan en bild ges av vad invånarna i olika åldrar har för uppfattning till valfrihet. För att bredda studien tar vi del av andra kommuners erfarenheter, marknadens förutsättningar och egna nyckelaktörers synpunkter. Studien är på så vis främst deskriptiv med en konstruktiv ansats.

Medborgarrollen och demokratiaspekten är viktig för landets styrning. De senaste decenniernas samhällsutveckling med ökad individualisering, förskjutning av ideologiska perspektiv och sänkt legitimitet för politiker och tjänstemän, genererar ständiga utvecklingsområden i sökandet efter bra kommunikationsvägar. Arvika kommun genomförde en stor omorganisation för några år sedan i syfte att öka möjligheten till delaktighet och inflytande för invånaren. Nya arbetssätt för att få aktiva medborgare infördes bl.a. genom medborgardialoger och medborgarråd. Med tanke på ämnesområde tittar studien även på om Arvikas invånare känner till valfrihetslagen i Sverige och att kommunen beslutat införa valfrihetssystemet på vissa insatser i verksamheten äldreomsorg. Det är naturligtvis intressant att se i vilken omfattning man håller sig ajour i vårt demokratiska samhälle i allmänhet men i synnerhet är det viktigt att veta om man känner till om politiska beslut i sin egen kommun. Är de olika kommunikationsvägarna mellan politiken och invånarna är tillräckliga? Det kan vara intressant att studera, om inte annat i det förankringsarbete som beslutet om valfrihet innebär. Har man fått tillräcklig information och är man delaktig? Behövs andra vägar, än de framtagna metoderna som den ”nya organisationen” använder i dag, för att nå ut till medborgarna?

44

3.3 Problemformulering Ambitionen med studien är att studera Arvika kommuns medborgares inställning till kommunala och privata utförare inom äldreomsorgens serviceområde. Studien belyser inställning hos medborgare i fyra olika åldersgrupper

Studiens problemområde är omfattande att studera. Huvudfokus ligger på åldersgrupper men vill även ringa in följande områden då de kan ge värdefulla aspekter

 Har män en annan inställning än kvinnor?  Har ensamboende en annan inställning än sammanboende?  Är det olika inställning bland boende i tätorten och boende på landsbygd?  Har utbildningsnivån en betydelse när det gäller inställningen?  Kan inställningen till kommunala och privata utförare vara inkomstrelaterat?  Har invånarna en annan inställning om de har en anställning i kommunens vård och omsorg?  Använder invånarna den möjlighet de har att demokratiskt försöka att påverka politikernas och även tjänstemännens uppfattning?  Känner medborgarna till att det finns en lag om valfrihetssystem och att Arvika har tagit beslut om att införa den?

Med andra ord har huvudstudien som övergripande syfte att ta reda på medborgares inställning till valfrihetssystem. Begreppet valfrihet är ett stort begrepp att mäta. Definitionen kan vara individuell och skilja sig mellan hur insatt man är i reformen. Utifrån vår definition innehåller det både konkurrensutsättning, privatisering och valsituationer.

Delstudierna kompletterar huvudstudien. Genom att få ta del av erfarenheterna från andra kommuner när det gäller denna specifika reform ger det en bra grund att stå på. Det kan leda till en bättre förståelse när Arvika inför valfrihetssystem. Erfarenheterna är också till hjälp när frågorna formuleras i medborgarenkäten. En analys av hur marknaden ser ut medverkar till att vi lokalt blir bättre förberedda. Är det stora etablerade företag som blir aktuella eller uppstår det fler småföretag som tar dessa uppdrag. Synen som de styrande nyckelpersonerna i Arvika

45 kommun har påverkar hur lyckat ett införande av valfrihetssystem blir. Processen underlättas om både politiker, tjänstemän samt fackliga representanter har en gemensam positiv attityd till en ökad konkurrensutsättning och en ökad privatisering samt till brukarnas möjlighet att själva kunna göra val.

Ovanstående resonemang leder oss vidare till vår forskningsfråga.

3.4 Forskningsfråga  Varierar inställningen till valfrihetssystem för servicetjänster inom äldreomsorgens hemtjänst bland medborgare i åldersgrupperna 35,50, 65 och 80 år, folkbokförda Arvika kommun?

46

4. METOD Vad är då rätt metodstrategi för att utföra denna studie? I följande avsnitt görs en genomgång av metod och studiens upplägg. Framförallt behandlas huvudstudien i detta metodkapitel. Hur delstudierna metodmässigt är utförda kommer att redovisas löpande under respektive avsnitt i resultatkapitlet.

4.1 Avgränsning Studien belyser Arvika kommun vård och omsorgs område som utför serviceinsatser, enligt socialtjänstlagen (SoL), inom hemvården, eftersom det är den delen som Arvika kommun har beslutat ska beröras av lagen om valfrihet. Det är också inom det området som strategier rörande valfrihetsprocessen ska arbetas fram. Studien kommer alltså inte att belysa övriga insatser som kommunen utför enligt socialtjänstlagen som till exempel omvårdnadsinsatser. Den belyser inte heller insatser som kommunen utför enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kommunens omsorg inom området för Lagen om Stöd och Service (LSS) och Landstingets tjänsteutbud berörs inte heller av denna studie.

4. 2 Centrala begrepp  Inställning  Valfrihet  Nyliberalism/NPM/Privatisering  Demokrati

I uppsatsen används begreppen invånare, medborgare samt brukare. Med medborgare menas här en person som har fullständiga sociala och politiska rättigheter samt skyldigheter i en stat (Bra böckers ordbok 2003). Med invånare menas här en person, som räknas som stadigvarande är bosatt i ett visst område eller viss plats (Bra böckers ordbok 2003). Begreppet brukare används också i studien och med det menas i detta sammanhang en person, som är användare av offentliga tjänster. Ett brukarinflytande innebär en möjlighet att påverka innehåll och kvalitet i de offentliga tjänster som man använder, både som enskild individ och som del av en grupp (Regeringskansliet, 2010).

47

4.3 Beskrivande eller förklarande studie? Ska denna undersökning då vara deskriptiv eller kausal, beskrivande eller en förklarande studie? Det går att komma långt med en beskrivande studie, som t.ex. kan ge svar på var, vem, när, hur, vem och vilka (Esaiasson& Gilljam m.fl.2009). Det borde räcka i denna studie där det övergripande syftet är att beskriva medborgares inställning till valfrihet i Arvika kommun. Studien har också ett konstruktivt syfte som förhoppningsvis kan ge en vägledning i kommande strategi för verksamhetens utformning av kommunens äldreomsorg. Men hur intressant går det att göra studien som enbart beskrivande? Som Esaiasson m.fl. skriver och menar att det kan vara kittlade att komma in på en förklarande studie, åtminstone om resultatet blir intressant i den bemärkelsen att man kan se ett mönster urskilja sig. Då skulle det gå att växla över studien till varför kommuninvånarna, inom det ena eller andra området, har den ena eller andra inställningen som resultat visar? Det kanske går att finna en intressant förklaring? Hittas en trovärdig förklaring kan det vara intressant om inte annat för politikens utformning som kan ta del av denna studie. Det kan vara en ansats för framtiden. Denna studie kommer inte att leta efter förklaringsfaktorer utan enbart ge en beskrivande bild av det valda problemområdet med ambitionen att det kan vara intressant för politiker och tjänstemän i organisationen i synnerhet och för övriga intresserade i allmänhet.

4.4 Kvalitativ eller kvantitativ metod? Oavsett om kvalitativ eller kvantitativ metod används i denna studie är ambitionen att fånga upp Arvika kommuns medborgares inställning till valfrihetssystem. Den kvantitativa metoden valdes. Med hjälp av en enkätundersökning bland Arvika kommuns medborgare, i olika åldrar, försökte studien nå den breda massan i huvudstudien. Anledning var att få en bredare undersökning och en studie mellan olika åldrars uppfattning för att få fram en variation i inställningen. En undersökning i form av intervjuer skulle i detta fall bli allt för tidskrävande att genomföra. Från början var tanken att utföra enkätundersökningen i form av en totalundersökning. Det fanns dock inte möjlighet att hinna med det inom uppsatt tidsram och det skulle också vara allt för kostnadskrävande. Det blev istället ett mindre antal personer som ändå kan ge en representativ bild bland utvalda åldersgrupper. Närmare beskrivning av hur populationen valdes ut sker i urvalskapitlet. Enkätutskick, påminnelse och bearbetning kräver stor arbetsinsats men man kommer, återigen som tidigare nämnts, mer åt den breda massan som kan få uttala sig i ämnet vilket i den här studien är ett av syftena.

48

Metoderna kvalitativt och kvantitativt kombinerades i studien eftersom det gjordes tre delstudier för att få mer infallsvinklar. Delstudierna – Erfarenheter från andra kommuner, - Arvika nyckelaktörers syn på reformen utfördes med kvalitativa intervjuer. Studien – Hur ser markanden ut? Skedde med hjälp av sekundär data av olika underlag som studerades för att få fram hur marknaden totalt sett ser ut och hur förutsättningarna ser ut i Arvika kommun för privata företag. Mer ingående beskrivning på hur det utfördes kommer att göras i varje delstudie i resultatkapitlet.

4.5 Urval När en undersöknings population är fastställd vidtar arbetet med att bestämma vad som ska analyseras. Tre huvudalternativ finns att välja bland; att göra slumpmässiga urval av ett stort antal fall, att göra ett strategiskt urval av ett mindre antal fall eller att undersöka samtliga fall (Esaiasson m. fl. 2007).

I denna studie gjordes ett strategiskt urval från de åldersgrupper i folkbokföringsregistret som är 35 år, 50 år, 65 år och 80 år. Ålderskategorierna valdes utifrån att vi har en uppfattning om att människor socialiseras efter de olika samhällsinfluenser som råder under olika tider.

Utifrån populationen i första urvalet gjordes ett andra statistiskt slumpmässigt urval med hjälp av dator. Det resulterade i ett underlag på 40 procent från varje åldersgrupp, vilket innebar 114 stycken till 35 åringarna, 130 stycken till 50 åringarna, 157 stycken till 65 åringarna och 88 stycken till 80 åringarna. Det blev till slut totalt 489 medborgare, som fick möjlighet att besvara enkäten.

4.6 Studiens trovärdighet och pålitlighet I denna studie bör inte begreppsvaliditeten vara något stort problem. Vi ägnar oss inte åt komplicerade teoretiska modeller, utan närmar oss mer en vardagsverklighet. ”Inställning” är inget avancerat begrepp och uppfattningen är att det inte är svårt att komma åt inställningen genom frågor i enkäten. För det är inget abstrakt begrepp och bör inte vara svårt att formulera frågor som kommer åt studiens ändamål. Vi vill i studien få fram om det finns variationer av inställningen till kommunal alternativt privat hemtjänst i olika åldrar. Främst görs en jämförelse av om inställningen skiljer sig åt mellan olika ålderskategorier. Parametern ålder förklarar egentligen inte studien, eftersom vi endast beskriver om inställning till valfrihet varierar hos medborgarna i Arvika kommun.

49

Valet av ämne är beroende av att vi som utför studien arbetar med ledning, styrning och utveckling av Arvikas vård och omsorgsverksamhet och har ett intresse av att få veta mer då vi står inför en valfrihetsreform. Vi har redan kännedom om verksamheten och lagstiftningen, känner till de nyckelpersoner i kommunen vi genomför samtalsintervjuer med och har vetskap om i vilka kanaler vi kan söka branschinformation från. Den interna validiteten är hög och det är praktiskt för oss att förhålla oss till vår närmiljö men detta överensstämmer med det som Esaiasson m.fl. (2007) skriver är anledningen till att samhällsvetare sätter de generaliserade ambitionerna på undantag. Här kan vi påstå att den externa validiteten blir låg. För att öka den externa validiteten har vi valt att göra delstudier och i en av delstudierna har vi intervjuat andra kommuner för att få fram en mer generaliserad bild av området valfrihetssystem. Vi återkommer mer till detta i resultatkapitlet.

Med enkätstudien ska medborgarnas inställning till att välja på olika utförare, både kommunala och privata, som utför tjänster inom äldreomsorgens serviceområde undersökas. I sammanhanget är det också intressant att få ta del av medborgarnas uppfattningar när det gäller ökad konkurrensutsättning och ökad privatisering inom området.

Det finns ingen ambition att med studien finna förklaringar till det ena eller andra utan det är att ta reda på inställning till valfrihet mellan olika åldrar som är målet. Det kan vara intressant att se om inställningen skiljer sig åt mellan kvinnor och män? Mellan olika åldrar och/eller beroende av var man bor? Om man är ensam eller lever ihop? Är det inkomstrelaterat? Skulle det vara positivt eller negativt om hjälpen utfördes av en privat anställd alternativt en kommunalt anställd? Dessa frågor försöker vi få svar på med hjälp av studiens enkätundersökning och i den använder vi oss av följande frågeställningar: ”Hur är din inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering?”, ”Hur är din inställning till valsituationer?”, ”Hur är din inställning när det gäller att betala för privata tjänster inom området vård och omsorg?” och ”Hur är din inställning till möjligheten att få välja utförare när man har fått beslut på en beviljad servicetjänst?”. Det kan vara bra att ställa samma fråga på olika sätt för att vara säker på att fånga in inställning till undersökningsområdet d.v.s. valfrihet. Svarsalternativen som vi valde var ”positiv, negativ eller varken positiv eller negativ ” och ”mycket bra, ganska bra, ganska dålig, mycket dålig eller vet ej”. För att få svar på vilka fördelar och nackdelar man ser med att få välja utförare när man har fått beslut på en beviljad servicetjänst ställde vi två öppna frågor.

50

Fyra olika ålderskategorier valdes ut för att försöka komma åt om det är olika inställning i olika åldrar. Frågorna ställdes till medborgare som är födda åren 1975, 1960, 1945, 1930, d.v.s. de som under 2010 fyllde 35 år, 50 år, 65 år och 80 år. När slutsatser generellt ska dras utifrån olika åldersgrupper finns det en del att ta ställning till. Det krävs egentligen inte några omfattande datainsamlingar för att göra välgrundade generaliseringar om man har utgångspunkt från en större population. Däremot behövs det extra och bra argument med hänsyn till situationerna för att kunna övertyga om att slutsatserna är rimliga (Esaiasson m.fl.2009). I denna studie är det viktigt att de frågor som ställs ger oss svar på vår forskningsfråga som är att se på variationen av inställning till valfrihet hos medborgarna i Arvika. Frågan är om det går att göra en välgrundad generalisering i denna studie när det gäller medborgarnas allmänna inställning till valfrihet. Det borde vara tillräcklig population i utgångsläget men i och med att vi begränsar studien till olika åldersgruppers inställning blir populationen mindre och de representerar inte alla åldersgrupper.

Studien är deskriptiv och ska inte leta svar på eventuella anledningar till variationer men vill ändå fånga upp om det syns något mönster i inställning beroende på kön, var man bor, om man är ensamboende eller sammanboende, inkomst och utbildning. En förutfattad uppfattning kan vara att yngre, manliga, ensamboende i tätort med högre inkomst och utbildning har en mer positiv inställning till valfrihet.

Intervjuer med andra kommuner, en av våra delstudier, har hjälpt till vid valet av områden, som skulle belysas med hjälp av enkätens frågor. Andra studiers frågeformuleringar inom detta område har studerats för att få idé om hur frågorna kunde formuleras i enkäten och fånga upp svaret på forsknings frågan.

Vid det praktiska arbetet med enkäten användes ett webb baserat enkätsystem d.v.s. ”websurvey.textalk.se”. I systemet formulerades vi våra frågor. Den färdiga enkäten drogs ut i pappersform och skickades per post inkluderat ett informationsbrev samt ett svarskuvert till de utvalda medborgarna. Hur själva urvalet gick till beskrev vi i det tidigare avsnittet. När de ifyllda enkäterna skickades tillbaka matades de in manuellt i samma webb baserade system. Alla inkomna svar inklusive brev har dessutom arkiverats. I samband med utskick av påminnelsebrev bifogades nya informationsbrev för att uppmana medborgarna att de skulle svara på enkäten.

51

Etik Etiska aspekter eftersträvas i uppsatsen på så vis att det både i enkätstudien och i delstudiernas intervjuer getts information till respondenterna om syftet med undersökningen, hur den ska användas, att deltagandet är helt frivilligt och att man får vara anonym. Samtycke från samtliga deltagare har getts genom att de intervjuade muntligen har gått med på att delta och enkätbesvararna har skickat in enkätsvaren efter att ha fått skriftlig information samtidigt med enkäten. Alla uppgifter som samlats in förvaras så säkert som möjligt från obehöriga och används enbart i ändamål för denna studie. Namngivna personer har gett tillåtelse till det.

Filter Det är många faktorer att ta hänsyn till innan resultatet kan anses som gott. Med sin medvetna eller omedvetna tolkning utförs studien av forskaren, hur objektiv studien nu än ska vara. Läsaren ska alltid ha med sig att den som tolkar verkligheten gör det igenom ett filter av olika erfarenheter som medvetet och omedvetet finns hos tolkaren. Filtret består av en mängd ”partiklar” som t.ex. det nu rådande paradigmet (den vetenskap som just nu råder och känns som mest ”sann”), socialisationen (de faktorer som präglar individen från födsel till uppväxt), olika värden som vi är inbäddade i ger ett unikt sätt att tänka hos tolkaren. I detta fall är vi som utför studien och författar uppsatsen färgade, eftersom vi arbetar i den verksamhet vi undersöker (Föreläsning P-O Norell, 2010). Vi är tjänstemän i verksamheten vård och omsorg i Arvika kommun, där studien utförs. Vi tror inte att det påverkar resultatet men diskussionerna i studien är naturligtvis färgad ur denna aspekt, även om vi har försökt undvika det.

4.7 Studiens upplägg Studien kan vara intressant att utföra för att kommunens äldreomsorg på ett bättre strategiskt sätt ska kunna möta framtidens behov genom att vara förberedd på hur omgivningens behov och krav kommer att se ut. Förhoppningsvis kan studien leda till att organisationsstrukturen bättre kan matchas till behov som kommer att finnas och framför allt kunna möta det ekonomiskt med skattebetalarnas pengar. Det finns olika intressanta prognoser som kan vara av intresse för äldreomsorgen t.ex. antal människor som kan komma att vara behov av tjänsterna. Var bor de som kommer att ha framtida behov, är det på landet eller i tätorten? Hur många människor i arbetsför ålder kommer det att finnas? Hur ska man kunna rekrytera personal till uppgifterna? Men det räcker inte, perspektivet behöver också vidgas med det som ofta glöms bort d.v.s. vad invånarna egentligen själva vill. Vad anser invånarna om olika

52 utförare? Vill man ha valmöjlighet? Vad vill man att tjänsterna ska innehålla och vem ska utföra dem?

Det är intressant att se hur invånarna håller sig ajour i vårt demokratiska samhälle i allmänhet men i synnerhet i den egna kommunen eftersom kommunens ambition är att öka delaktigheten. Dessa delar försöktes att fånga upp genom en enkätundersökning bland medborgarna.

Enkäterna skickades ut till 489 medborgare den 27 december och med en sista svarsdag 14 januari. Totalt kom199 svar in. Redan från början var det beslutat att det skulle skickas ut två påminnelser med två veckors mellanrum. Första påminnelsen skickades den 14 januari och då med sista svarsdag 21 januari. Andra påminnelsen skickades ut 22 januari och då med sista svarsdag 31 januari. Efter första påminnelsen hade 227 svar kommit in och efter andra påminnelsen blev det till sist 283 inkomna svar. Den totala svarsfrekvensen hamnade på 59 procent eftersom högst 481 svar kunde inkomma p.g.a. kännedom om att 8 av enkäterna inte besvarades. Orsakerna till det var framför allt att adressen var felaktig eller att adressaten inte hade möjlighet att besvara enkäten p.g.a. sjukdom.

Postenkäter ligger i bästa fall med en svarsfrekvens på 60 – 65 procent skriver Esaiassons m.fl. (2009), vilket innebär att vi ligger ganska nära denna summa. Vidare beskrivs också att det är lättare att glömma bort att svara på en postenkät i jämförelse med att det inte är lika enkelt att säga ”nej” till en intervju. I undersökningen skickade vi ut två påminnelser för att totalt få in en bra svarsfrekvens. Möjligen skulle vi kanske ha gjort en lite grundligare kompletterande undersökning när det gäller de yngre åldersgrupperna, men tidsbristen gav oss inte tillfälle för att göra det. Närmare redogörelse för hur vi gjorde delstudierna finns beskrivet i resultat delen.

53

Summering Var det rätt metodstrategi för att utföra denna studie som belyser vilken inställning Arvika kommuns medborgare har till kommunala och privata utförare inom äldreomsorgens serviceområde? Det är svårt att svara på. Studien ger en beskrivning av vad medborgare i olika åldrar har för inställning till valfrihet. De olika åldrarna har valts efter noggrann dragning. Det är ingen totalstudie då det hade varit alltför omfattande och kostsamt, ändå får resultatet anses vara möjligt att generalisera utifrån. Det var 40 procent av alla i åldersgrupperna 35, 50, 65 och 80 år som valdes ut och en svarsfrekvens på 59 procent, det borde ge en bredd av synpunkter. Åldersgrupperna borde kunna erbjuda olika perspektiv på valfrihet eftersom man förmodligen har olika samhällssyn med sig beroende på uppväxtens samhällstrender. Trovärdigheten bör vara relativt stor då forskningsfrågan inte var avancerad att omsätta till enkätfrågor. Pålitlighet kan man alltid diskutera. Det är mycket möjligt slarvfel smyger sig in. Har vi mätt det vi ville mäta? Frågorna i enkäten är formulerade efter genomgång av olika undersökningar som gjorts och efter andra studiers frågeställningar, detta underlättade valet av frågor. Studier av andra kommuner gjordes för att få deras erfarenhet av införande av valfrihetssystem. Utifrån dessa studier formulerades en del av frågorna i enkäten. Senare i analysen av resultatet kommer resultatet att knytas an till studiens centrala begrepp. Vidare presenteras resultatet av huvudstudien och delstudierna.

54

5. RESULTAT Vilken erfarenhet kan vi dra nytta av utifrån kommunstudien? Finns det någon marknad för företag i Arvika? Hur varierar inställningen till valfrihet bland medborgarna i Arvika för inställning till valfrihet? Vad har nyckelaktörerna i Arvika för reflektioner kring valfrihet? I följande kapitel beskrivs resultatet från huvudstudien och de tre delstudierna. Först redovisas delstudien - Erfarenheter från andra kommuner, sedan delstudien - Hur ser marknaden ut? I avsnitt 5.3 redovisas huvudstudien – Medborgarens inställning till valfrihet. Slutligen delges den sista delstudien - Arvikas aktörers synpunkter på reformen. Uppdelningen av resultatens redovisning är vald utifrån uppfattningen att det ger en röd tråd. Avsnitten är uppdelade var för sig och analysdiskussioner vävs in löpande. Det görs en metodbeskrivning inför varje delstudie.

5.1 Delstudie - Erfarenheter från andra kommuner Studiens upplägg Med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden intervjuades tjänstemän i sex kommuner som infört valfrihetssystem för att del av deras erfarenhet av LOV processen. Denna omvärldsorientering syftade i synnerhet till att få fler infallsvinklar till huvudstudien bland annat när det var dags att formulera frågorna i huvudstudiens enkät men även till att få hjälp med tips och idéer till det strategiska arbetet som vård och omsorg står inför i samband med införandet av valfrihet.

Intervjufrågorna var strukturerade men hamnade ofta utanför mallen då nyfikenhet väcktes om att få veta mer inom vissa områden eller att följdfrågor ställdes. Intervjuerna utfördes dels via telefonen, dels på plats hos respondenterna. Det var både av tidsskäl och ur en kostnadsaspekt som telefonintervjuerna gjordes. Upplevelsen är att det gick bra, någon har blivit uppringd igen för kompletterande uppgifter. Delstudien är inte av den art att man behöver ta hänsyn till kroppsspråk osv. som kan vara viktigt vid vissa studier när man samlar in material och utför intervjuer.

Valet av de kommuner som blev aktuella för intervjuer skedde genom ett så kallat strategiskt urval detta för att få en bredd av aspekter med i studien. Studien ville belysa kommuner med olika befolkningsunderlag, geografisk struktur samt har haft valfrihetssystem under olika

55 lång tid. Urvalet kan ge en bredare syn på utmaningar och idéer. Sex stycken kommuner valdes ut i tron om att det är tillräckligt urval med tanke på syftet med delstudien. Koncentrationen låg på vård och omsorgens verksamheter även i denna studie, som i huvudstudien.

Inre och yttre faktorer som påverkar och påverkas i processen med LOV var områden som studerades. Erfarenheterna som intervjuerna gav delas in på följande vis: demokratiska området, aktiviteter runt valfrihetsprocessen och andra aspekter som påverkat införandet av systemet.

Först ges en övergripande faktabild i tabell 5:1 av de undersökta kommunerna, därefter går studien in på de olika områdena som studerades. Resultatet redovisar inte varje kommun var för sig utan är sammanvävt under respektive områden.

Tabell 5:1 Erfarenheter från andra kommuner,2010 Kommun Antal invånare Storlek ha Täthet inv/ha Externa3 Start LOV utförare % av volym Kristinehamn 24.000 1342 1329 5-10 20104 Örebro 134.000 4296 2286 37 2009 Täby 63.000 2582 2268 80 19935 Varberg 57.400 1315 1979 39 20096 Åmål 12.400 758 1237 0,7 2010 Katrineholm 33.000 1108 1928 3 2011

3 * Externa utförare företag som utför biståndsbedömda omvårdnadsinsatser och/eller service tjänster, antal timmar 4 * Kristinehamn regimskifte som vill stoppa fortsatta LOV företag 5 * Täby har haft externa utförare enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) sedan 1993. Översyn gjordes med 2009 i och med LOV 6 * Varberg har haft externa utförare enligt LOU sedan 2007 LOU Februari/mars 2009 av certifierades gamla företag och blev enligt LOV.

56

5.1.1 Demokratiska området Medborgarnas delaktighet Delaktighet fanns för medborgarna i de studerade kommunerna på olika vis när lagen om valfrihet processades och infördes. Ur ett demokratiskt perspektiv bestod delaktigheten av både deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Det går också att realtera till arbetslivets demokrati och kanske till och med direktinflytande. Allra mest handlade det nog förstås om delaktigheten genom det demokratiska allmänna valet, åtminstone innan beslutet om att införa valfrihet fattades.

Före beslut Politikerna i de olika kommunerna hade genomgående initierat till att införa valfrihetssystem. Det har varit ett par års funderande och diskussioner, det kan ha påverkat invånarnas sätt att välja om det har varit öppna offentliga debatter, det kan dessvärre inte denna studie uttala sig om. Alla kommuner är, eller var innan senaste valet, borgerliga. Valfrihetsfrågan hade bearbetats ett par år innan beslut, bortsett från Täby och Varberg som har längre tradition av externa utförare. I Varberg har politiker och tjänstemän varit genuint intresserade av att det ska fungera. I Kristinehamn blev det socialdemokratisk ledning i det senaste valet och man funderade på om beslutet att införa valfrihetssystem skulle rivas upp på grund av det.

Det kan vara politiken i detta fall som är av betydelse i fråga om införande av valfrihet. Den borgerliga ideologin i stort fokuserar på individualism i den bemärkelsen att individen är fullt kapabel och har rätt till att göra sina egna val framförallt i fråga om vem som ska utföra tjänster som jag vill ha eller behöver ha. Även om ideologin tonats ner senare tid och fokus växlat över till kostnadseffektivitet, så har de senaste decenniernas framflygande ”blåa”, liberala ideologitrend satt sina spår. Medborgarnas individuella rättigheter att fritt välja mellan de som producerar service betonar de liberala tungt, känslan är att det på senare tid även anammats av socialisterna. Oavsett om det i dag handlar om ideologi eller kamp för att bevara välfärdssystem som är för dyra för den offentliga sektorn att dra runt själv, är det allt vanligare att definiera medborgaren som kund.

Efter beslut Införandet av valfrihet ser relativt lika ut i de kommuner som inte av tradition har haft externa utförare. Processen har gått snabbt. Innan införande bildades arbetsgrupper i olika konstellationer där representanter från olika intressegrupper deltog, bland annat pensionärs

57 och handikappsgrupper. Arbetsgruppernas syfte var att sprida och bearbeta information av olika slag.

I en liten skala har representanter från olika intresseföreningar deltagit i olika arbetsgrupper och har genom det haft inflytande i processen när valfrihet skulle införas. Det gällde de flesta kommunerna mer eller mindre. I större skala skedde information på olika sätt och i dialog med invånarna. Informationsprocessen gav förutsättningar för folket att uttrycka sina åsikter kanske mest indirekt t. ex genom debattartiklar i media men också genom att olika yrkeskategorier svarade på frågor på olika mötesplatser. I Katrineholm hade man en informatör som arbetade aktivt med frågan, i Åmål var det mest genom artiklar i tidningen det fanns ingen delaktighet från allmänheten. För att kunna göra invånarna delaktiga i Örebro började man med att starta en referensgrupp, projektgrupp och styrgrupp. Politiker, tjänstemän, äldrerepresentanter, handikappförbund och personal involverades. Man bjöd in kommuner som Helsingborg och Linköping som delgav sina erfarenheter. Genomgående upplevdes processen positivt med att så många gjordes delaktiga, säger den intervjuade. Information skedde också genom media och parallellt arbetades det med att starta ett servicetorg som skulle underlätta för invånarna när man behövde information. Samtliga kommuner använde kommunens hemsida och lokal media, broschyrer delades ut och man deltog i olika aktiviteter som riktade sig utåt, bland annat hade Täby deltagit på en mässa. För även om Täby av tradition har verksamheter som bedrivs i privat regi så är LOV strukturen ny. Tidigare har de haft privat verksamhet enligt LOU (lagen om offentlig upphandling), vilket är ett annat system för privatisering. De har därför fått arbeta på informationen om skillnaden mellan lagarna. Biståndshandläggarnas informationsansvar var genomgående stort. Det är hos dem frågorna hamnar när beslut om insatser ska tas. Upplysning och stöd ska ges till invånarna om vilka utförare som finns, hur man väljer och vad som sker om man väljer det ena eller andra alternativ. En genomgående uppfattning respondenterna har är att brukares uppfattning och förståelse är viktigt om systemet ska komma i gång. ”Det är trögt i början, sedan börjar ökningen” och ”det är inte många som väljer om” säger man i Katrineholm.

Arbetslivets demokrati utövades också i större eller mindre skala då anställda deltog i olika arbetsgrupper. Det handlade om allt från utbildningsinsatser till att enhetschef informerade på arbetsplatsträffar. I Åmål involverades de fackliga i arbetsgrupper genom styrgruppen och referensgruppen, vid framtagandet av förfrågningsunderlaget och i MBL förhandlingen.

58

Styrgruppen höll i information och förde dialog med grupperna. I Örebro var facken delaktiga hela vägen från början och fått svara för sina medlemmar. Det har varit mycket dialog, information, förhandling osv. Mycket kraft har lagts på den delen. Några kommuner hade en särskild projektledare och/eller informatör. ”Kom i håg alla yrkesgrupper” säger Varberg. Det hade varit mer eller mindre tryck för olika yrkeskategori, framförallt för biståndshandläggarna. Initialt blir det förmodligen högt tryck inom flera områden i den offentliga sektorn när man släpper in LOV. Olika aktiviteter sker runt processen i mer eller mindre utsträckning beroende på i vilken omfattningen valfrihetssystem införs.

5.1.2 Aktiviteter runt LOV processen Olika verksamheter med valfrihet I små steg går kommuner mot ökad valfrihet för medborgarna på olika sätt. I de studerade kommunerna har man inte gjort några stora kliv utan valt att börja så smått med att lägga ut några av kommunens verksamheter. Bortsett från Täby. Örebro och Åmål hade som Arvika valt att lägga ut enbart service. 2010 prövade Åmål att lägga ut både omvårdnad och service men har inte fått några utförare inom omvårdnad. Örebro har serviceverksamhet på LOV sedan 2009 med en modell bestående av utökade tjänster som t.ex. gräsklippning. Medborgaren kan också få hjälp vissa timmar i månaden utan biståndsbedömning. Övriga kommuner hade lagt ut både service och omvårdnadsverksamheterna. Täby kommun har haft valfrihet i snart 20 år på många av sina verksamheter. Kommunen med sin borgerliga tradition har förespråkat privata utförare och man har använt sig av LOU (lagen om offentlig upphandling) innan LOV möjligheter fanns, nu har man gått över till denna möjlighet till stor del i verksamheterna. Varberg, med sin borgerliga dominans, har också använt sig av privata utförare på olika delar av sina verksamheter med hjälp av LOU fast inte alls lika länge som Täby utan de har kört sedan 2007. Valfrihetssystem införde de 2009. Kristinehamn har sedan 2010 haft både hemvård och service utlagt. Katrineholm drog igång 2011 där har man valt att lägga ut både service och omvårdnad. För att få i gång ruljansen med externa utförare underlättas det med större volymer, säger flera av kommunerna, så även Katrineholm. Det är svårt att få företag att satsa om det är mindre volymer säger man i Katrineholm som inte har så stora volymer ännu.

59

Volymen och miljöns betydelse för att stimulera till ökad konkurrens Det är olika verksamheter som kommunerna har lagt ut och också olika volymer. Täby har lagt ut den största delen medan Åmål lagt ut den minsta delen om man ser på de undersökta kommunerna emellan. Förutsättningarna ser olika ut om man jämför alla sex kommunerna. Även om antagandet kan vara att alla kommuners strävan är att invånare och därmed brukarna får mer inflytande över tjänster de köper, är det inte så enkelt i praktiken att snabbt svänga en stor skuta som den offentliga sektorn är eller förändra marknaden i kommunen. Brukaren ska få en än mer tydligare roll och den lokala demokratin utvecklas, som är ett syfte med LOV, det innebär ofta stora utvecklingsområden. Det måste finnas olika privata aktörer att välja på marknaden om brukaren ska kunna välja. Det kan vara lättare för kommuner som erbjuder högre volymer att stimulera till konkurrens och i och med det ökad valfrihet. Volym är en viktig aspekt i fråga att locka till sig företag men andra faktorer påverkar också. Den urbana miljön är viktig. En liten kommun som ligger nära större kommuner bör ha det enklare att genomföra valfrihetssystemet med tanke på produktivitet. Företag kan då förmodligen producera mer, utföra tjänster på flera håll, då det är större marknad och lättare att få arbetskraft. Det geografiska utseendet och befolkningstätheten bör påverka. Det kan vara lättare att locka till sig externa utförare på grund av logistiska fördelar och där folk bor tätt med tanke på effektivitet. Om det går att planera ”arbetsrutter” smartare för att den geografiska ytan är fördelaktig och ge tjänster åt flera som bor nära efter ”arbetsruttens” väg, kan man utföra fler besök och inte lägga tiden på förflyttning mellan kunderna. Det är skillnad på att serva 10 kunder på en och samma gata mot 10 kunder utspridda på stor geografiskt område.

Åmål, med lägst invånareantal, lägst invånare täthet och minsta geografiska yta av de sex kommunerna har haft svårt att locka till sig företag. Man har liten volym lite glesare utspridda invånare och angränsar inte till någon större stad. Täby kommun som är medelstort i förhållande till de övriga i fråga om antal invånare och geografisk yta har inga problem med att få externa utförare. Invånarna bor relativt tätt och hör till storstad. Självklart påverkar det också att Täby har lång tradition av externa utförare. De har haft längre startsträcka. Hur det var vid start, om det var trögt att få in privata utförare, kan inte denna studie uttala sig om. Örebro som är störts till invånarantal och tätast befolkat har inte på långa vägar jämförande antal externa utförare med Täby. Visserligen har Örebro större geografisk yta som kan vara ”dyrare” logistiskt sätt och lagt ut mindre volym men man har heller inte lika lång övning som Täby. Det är inte enbart verksamheternas strukturer som påverkar volym eller omgivningens

60 miljö som påverkar i och med LOV reformen. Framförallt krävs institutionella förändringar då yrkesrollerna förändras.

Nya roller Kommunernas äldreverksamheter har redan sedan tidigare varit i en långsam förändring i riktning mot samhällets privatiseringstrender. I många äldreverksamheter runt om i landet har man sedan länge delat upp i beställare och utförare internt. Rollerna blev tydligare mellan biståndshandläggaren som myndighetsperson och enhetschef som verkställande. Myndighetsutövarna fokuserar helt på brukarna och inte på om det finns tillräckligt med personal eller kompetent personal, det är inte deras sak. Ansvarig chef inom respektive verksamhet är skyldig att verkställa ärendet. Ledarskapets roll och ansvar har varit i förändring märkbart i och med uppdelningen, det har blivit allt tydligare och också mer kravfyllt. Vi återkommer till ledarskapets förändring lite senare i kommunstudien.

De nya rollerna kräver ny kompetens bland annat i kvalitetsmedvetande. I Katrineholm har enhetschefer erbjudits utbildning för att förberedas för nya roller. Verksamhetsansvariga blivit mer kvalitetsmedvetna och biståndshandläggarna har fått en viktig roll i att vara neutrala och informativa. I Örebro finns en tillsynsperson som följer upp företagen. Biståndshandläggarens roll har blivit förändrad, nu jobbar man mer med information om hur och vad man kan välja i stället för enbart utreda och fatta beslut. Helt nya roller har också skapats för att arbeta i kommunens servicetorg som riktar sig mot allmänheten för att lotsa rätt i alla frågor. I Åmål arbetade biståndshandläggaren också med information och man internutbildade inför den uppgiften. De var inte bekväma med förändringen att de ska informera till kund, dokumentera och följa upp på ett annat sätt mot tidigare. De fick en extra skjuts utbildning, rollspel och fördjupad information. I samband med LOV byttes verksamhetssystemet också ut vilket innebar ett nytt sätt att arbeta samt dokumentera på för biståndshandläggarna. Omvårdnadspersonalen får lägga större fokus på kvalitet. I Åmål hade ”man hotat med vargen länge men inte trott att den skulle komma” säger den intervjuade. Ansvariga för hemvården hade under en längre tid arbetat med att bearbeta och informera om att konkurrens kanske kommer. Man såg hur kommunerna runt om i landet började släppa in privata aktörer och ville förbereda sina egna verksamheter på att så kanske sker även här, menar den intervjuade.

Kan det vara viktigt att grunda rejält med analyser av för och nackdelar innan man sjösätter valfrihet? Att bana vägen genom att förbereda egna verksamheter, organisera smart och

61 marknadsföra möjligheter externt skapar det högre förutsättningar att stimulera till externa utförare?

5.1.3 Andra aspekter som påverkat LOV införandet Trenden mot privatisering När moderniseringen i den offentliga sektorn sker mot mer privata inslag menar en del att konkurrensen mellan producenterna skulle vara en strategi för att nå högre effektivitet7, medan andra menar att det inte är konkurrensutsättningen som ger effektivare organisationer utan det är själva översynen inför privatiseringen som ger effekt. Svenska kommunförbundet gjorde en utredning runt konkurrens för drygt tio år sedan och skriver i rapporten att ”konkurrensutsättning är att försöka åstadkomma kostnadsminskningar och därigenom få bukt med den försämrade kommunala ekonomin, samtidigt som kommunmedlemmarnas krav på servicenivå och kvalitet tillgodoses”. Tanken är att den privata sektorn ska ombesörja att servicenivån hålls uppe utifrån den ökande efterfrågan, främst på grund av befolkningsstrukturen och av offentlig konsumtion. Det blir allt fler äldre som har allt större behov som kommunerna med mer eller mindre trängd ekonomi kan tillgodose. Samtidigt skriver man i rapporten att nya verksamhetsformer, nya produktionsformer och förändringar i organisationen har lett till besparingar uppskattningsvis mellan tio och tjugo procent. Enligt den rapporten är det inte bara konkurrensen som förväntas ge besparingar utan också själva omorganiseringen i förberedelse inför Lov (Svenska Kommunförbundet, Hugo Blom & Thomas Hallgren, 1999). Nu var detta inget som vi undersökte direkt i vår studie av kommunerna, men det är intressant! Vissa antydningar från de intervjuade kommunerna menar att inför förberedandet av valfrihetssystem skedde genomgångar av organisationerna som gav positiva resultat, vi återkommer till detta lite längre fram. Många kommuner har delat upp organisationer i beställar- och utförareorganisationer långt innan LOV, som tidigare nämnts, bland annat Örebro, Täby och Katrineholm. Det kan vara så att verksamheterna blir effektivare i och med det. Det blir en tydligare struktur med tydliga roller vilket kan vara tidsbesparande i sig. Beställarorganisationer har ofta en specificerad ersättning till utförarorganisationen med beställningen vilket ger en ekonomisk tydlighet för utföraren. Det kan bidra till effektivare verksamhet. Konkurrensen mellan producenterna kanske leder till något högre effektivt men framför allt borde det ge en ökad trygghet, kvalitet och säkerhet för brukaren. När det demokratiska rättvisesystemet utvecklas på så vis att privata aktörer släpps

7 I begreppet effektivitet ingår både produktivitet och kvalitet som båda är höga i en effektiv organisation ”graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning”, Wikipedia, 2011-04-21, kl 13.13.

62 in och lika villkor gäller för offentliga sektorn som för de privata aktörerna flyttas fokus. Det sker bland annat en förskjutning från processkontroll till efterkontroll menar NPM anhängare, det ser vi också händer på de olika kommunerna vi tittat på som infört valfrihet. Det blir ännu väsentligare att följa upp, inte bara ekonomi utan till stor del att brukaren är nöjd med insatserna som är beslutade om, det borde ge ökad trygghet, kvalitet och säkerhet. Utmaningar vi ser är att det krävs rätt organisationsstruktur för att möta denna förändring.

Ny organisering Ekonomin är den viktigaste styrningen i verksamheter men det finns andra områden som måste fungera för alla yrkesroller om det ska ge effekt. Kommunförbundet skriver att ”Det finns också en utbredd uppfattning om att det privata näringslivet skulle vara effektivare än den offentliga förvaltningen. I förändringsarbetet kan denna uppfattning bland annat ta sig uttryck i en strävan att försöka efterlikna det privata näringslivets yttre former” (Svenska Kommunförbundet, Hugo Blom & Thomas Hallgren, 1999). Arvika kommun har bolagiserat stora delar av verksamheterna. I kommunintervjuerna runt om märker vi att förberedelser inför valfrihet pratas i termer liknande privata företag som t.ex. konkurrens och marknadsföring. Man förberedde noggrant olika delar i organisationen som kan betecknas som ett mastodontarbete. Uppföljningssystem i ekonomisystem och skapa förutsättningar för att de externa och naturligtvis de interna utförarna får ”rätt” pengar var ett av de stora arbetena som Kristinehamn menar att det är bra att tänka på i god tid inför införandet av systemet. De hade fokuserat mycket på den frågan, det var ett gigantiskt arbete med att tänka på allt menar de. Det krävs också en hel del arbete med avtal som ska granskas, förvaras och att följa upp alla ”skall krav” säger Varberg. System för ekonomin, intäkter till utföraren och kontroll att det fungerar osv. Man blir aldrig färdig, säger man vidare i Täby. ”Det går inte att förbereda sig på allt”. Det är viktigt med dialog och lyssna på företagen och att ha möten ofta menar man vidare. Blanda in företagarna, säkra upp rutiner och riktlinjer. De anställda ska tänka på att agera konkurrensneutralt. Den legitimerade personalen som rör sig mellan kommunen och företagen måste vara neutrala. Organisationen måste jobba med attityder mot skev konkurrens som kan uppstå om man ”säljer in” sin verksamhet utan att också lyfta fram andra verksamheter. De anställda ska vara medvetna om systemet. Marknadsföring betyder också en hel del, det är en nyare tanke för offentliga sektorn menar man vidare i Täby. Biståndshandläggarna ska följa upp att brukaren får det som är beslutat om, de har en ren uppföljningsfunktion gentemot brukaren. De blandar sig inte in i utförarens verksamhet utan är bara stenhårda på att brukaren får de beviljade insatserna med god kvalitet.

63

Det ställs högre krav på ledarna i kommunens verksamheter inte enbart ur uppföljningsaspekten utan också i samverkan med privata sektorn och framförallt politikerna i egna organisationen. Det märks en mer professionalisering av ledarrollen. Den trimmas allt mer till att likna ledare i privat regi, menar Baldersheim, (2008). Mer makt har delegerats från politiker till tjänstemän. Mål och framförallt resursstyrning och mycket fokus på kvalitet märks mer. Det har skett en utveckling över tid när det gäller ledarskapet beskriver Tor Busch m.fl., (2005). Från att de senaste hundra åren ha gått från föreställningar om ledaren som kontrollant, en teknokrat, en planläggare och till nu som en modern ledare som neutralt och lojalt ska sträva efter politikernas önskan men också säkra upp med sin expertkunskap och ge politikerna rätt information inför beslutsprocesser menar Tor Busch mfl. (2005). Mål och resultat blir än viktigare för att stå sig i konkurrensen, likaså hög kvalitet och effektivt arbete. I Katrineholm uttryckte man i ledarskapet att det var roligt. Ledarna känner att de ”har fått en ny kick”. Det är naturligtvis olika hög belastning på de olika yrkesrollerna beroende på om kommunen lagt ut enbart service eller både service och omvårdnad och vilka volymer man har. Helt klart börjar den offentliga sektorn styras om sakta. Man känner sig för och försiktigt början man pröva nya former.

Statens LOV bidrag Det är ett omfattande arbete med att förbereda kommunala verksamheter inför valfrihetssystem. Det är alltid svårt för redan slimmade verksamheter att avsätta medel till ett sådant stort utvecklingsarbete. Det krävs mycket specifik kunskap mycket kontakter och omvärldsspaning. Staten ville underlätta för kommunerna att förbereda sig för valfrihetssystem, vilket också kan ses som en indirekt styrning mot förändringen och uppmuntrade kommunerna med stimulansmedel för konkreta åtgärder. I november 2010 hade över 70 procent av landets kommuner fått denna möjlighet.

Kommunerna som studerades hade använt sig av de statliga medlen. Processen med att införa LOV startade genom att man med hjälp av statliga stimulansmedel utredde frågan. I Katrineholm kom LOV pengarna från staten väl till pass för att utredningen skulle kunna starta. En projektorganisation bildades och arbetsgrupp startades med olika kompetenser. Det gav mycket lärande tyckte man. Redan 2008 fanns en motion från moderaterna men det drog ut på tiden med att den besvarades. ”En överraskande vändning kom dock, som man kan spekulera i om det kunde bero på att kommunen låg dåligt till i företagsbarometern”. Man bestämde i alla fall att man skulle ansöka om stimulansmedel.

64

Pengarna från staten höll på att ta slut och det blev brått att ansöka. Januari 2009 fick man stimulansmedel för att utreda LOV. Januari 2010 lades förslag om att införa valfrihet enligt utredningen som då innebar att omvårdnad, delegerad HSL och service, inom hela kommunen, skulle läggas ut. Externa kan välja att ta all hemtjänst eller enbart service. I mars togs beslutet av kommunfullmäktige. Och i januari 2011 drog det i gång. Man upplevde att det var stor tidsbrist och det skickar man med till andra kommuner som är i startgroparna, ta tid till förändringsarbetet det vinner man på. Man hade kort tid på sig och det var stressigt. Men det gick!

I Åmål arbetade en projektanställd drygt ett år med att utreda och förbereda inför valfrihetssystemet med hjälp av stimulansmedel. Projektledaren arbetade med information utåt. Genom media, annonser i lokalpressen, artiklar, hemsidan, brevutskick och bland annat frivilligorganisationer nådde man ut till invånarna.

Ekonomisk konjunktursvacka Kan den lågkonjunktur som rått på senare tid påverkat beslutet om att införa valfrihet? Det finns forskning som visar på att valfrihet kan vara ett sätt att effektivisera offentliga verksamheter vilket nämndes tidigare. Det var ingen av kommunerna som upplevt det direkt men indirekt hade egna verksamheterna genomlyst och större ekonomisk medvetenhet uppstått menade flera. Man kan spekulera i, utifrån forskningen, att det kan vara så att den ekonomiska svackan har påskyndat LOV framfarten. Man har dissekerat verksamheterna och försökt att effektivisera inför starten.

Det ekonomiska läget som var vid tiden kring förarbete och införande av valfrihet för flera av kommunerna innebar att verksamheterna fick ses över. På sätt och vis var det förberedande inför vad som behövde göras vid införandet av systemet, menar Åmåls intervjuade. I Kristinehamn kände man inte att den ekonomiska svackan påverkat valfrihetsprocessen. Men man förfinade den egna organisationen genom att bland annat titta på ”vad gör vi?” Inför valfrihetssystemet tittade man på ”hur professionella är vi?” Man uppdaterade ärende processen och gjorde olika kostnadsberäkningar för att se att man hamnat rätt. Datasystemet hade ändrats och setts över för det var inte i fas och ersättningsmodellen skulle byggs upp. Så på ett vis underlättade den ekonomiska situationen införandet säger man i Kristinehamn. Man var tvungen att volymanpassa redan, på grund av den ekonomiska situationen. I Örebro fick varje verksamhetsområde tänka igenom hur kommunens service skulle organiseras.

65

Kommunen delades i ett väst och ett öst område. I väster startades en gemensam serviceorganisation. Öst hade kvar den gamla organiseringen. Omorganisering skedde i kommunen som helhet, nya förvaltningar skapades och gamla togs bort och det var inte beroende på LOV. Man hade sparbeting på sig redan i och med den ekonomiska krisen. I Katrineholm fanns det inga ekonomiska besparingar men man ville ”vässa” hemvården i egenregi. Organisationen gicks igenom noggrant. Volym, problem, ersättningsmodeller, krav på utförare, ickevalsalternativ diskuterades. Den ekonomiska biten var avancerad. Det gick åt stor energi till att ta fram timersättning genom noggrann kartläggning.

66

Summering Nedan ges en snabb överblick över vad som skett i de sex kommunerna i samband med reformen. Yttre faktorer: som påverkar införandet av valfrihetssystem Inre faktorer: som påverkas av valfrihetssystem Kristinehamn Örebro Täby Varberg Åmål Katrineholm Yttre faktorer  Demokrati Ja Ja Ja Ja Ja Ja Främst genom val, har påverkat införandet  Volym som läggs ut på LOV Ja Ja Nej Nej Ja Ja Påverkar antal företag  Ortens urbana läge och geografisk Ja Ja Nej Nej Ja Ja struktur påverkar etablerandet av företag  Trender Ja Ja Nej Ja Ja Ja har styrt införandet  Ekonomi Nej Nej Nej Nej Nej Nej styrt införandet  Statliga bidrag Ja Ja Nej Nej Ja Ja har påverkat införandet Inre faktorer  Demokrati har funnits med i processen  Deltagar Ja Ja Ja Nej Nej Ja  Samtals Ja Ja Ja Ja Ja Ja  Arbetslivets Ja Ja Ja Ja Ja Ja  Organisation Ja Ja Ja Ja Nej Ja har påverkats  Nya roller Ja Ja Ja Ja Ja Ja syns märkbart  Ekonomi Ja Ja Ja Ja Ja Ja har förändrats  Kvalitet Ja Ja Ja Ja Ja Ja stärks Figur: 5:1 summering av delstudie- erfarenheter från andra kommuner

Delstudien - Erfarenheter från andra kommuner syftade i synnerhet till att få fler infallsvinklar till huvudstudien bland annat i att formulera frågor till enkätundersökningen

67 men även till att få hjälp med tips och idéer till det strategiska arbetet som vård och omsorg står inför i samband med införandet av valfrihet.

Delstudien delades in i de tre områdena – Demokratiska området, - Aktiviteter runt LOV processen och – Andra aspekter som påverkat LOV införandet. Följande görs en kort summering av varje område.

Demokratiska området Detta studerade område lutas mot demokratimodellen som beskrevs i bakgrunds delen. Modellen beskriver deltagardemokrati, samtalsdemokrati, arbetslivets demokrati och delaktighet genom det allmänna valet. Vi kan se att alla delarna förekommit mer eller mindre i de studerade kommunernas valfrihets process.

Inom deltagardemokratin har kommunerna i mer eller mindre omfattning ordnat arbetsgrupper där olika intressegrupper deltagit bland annat pensionär och handikappgrupper. Detta främst i syfte att bearbeta och sprida information efter det att beslut om att införa valfrihet tagits. Samtalsdemokratiska aspekter sågs dels i dessa olika konstellationer av arbetsgrupper, nya informationskanaler samt genom att media användes. Debatt artiklar skrevs och olika yrkeskategorier och politiker svarade på frågor på olika mötesplatser som arrangerades. I Örebro inrättades en helt ny verksamhet, ett servicetorg, för att möta allmänhetens frågor. Arbetslivets demokrati sågs i form av MBL förhandlingar, fack och att medlemmar har varit aktiva i olika arbetsgrupper och deltagit i olika utbildningar. Delaktighet genom det allmänna valet har förmodligen varit en av de största demokratiska aspekterna, för det har skett innan beslut om införandet skett. Politiker har processat frågan under några år, det har varit borgerlig majoritet vilket innebär stort fokus på individens rättighet att välja vem som ska hjälpa mig.

Aktiviteter runt LOV processen Kommunerna har valt att lägga ut olika verksamheter i valfrihetsprocessen. Några har, som Arvika kommun, valt att enbart lägga ut service medan andra lägger ut både service och omvårdnad.

Det verkar vara lättare för det kommuner som lägger ut större volym än för de som lägger ut mindre. Täby har lagt ut det mesta inom vård och omsorg, visserligen har man lång tradition

68 av privata utförare genom att tillämpa LOU, och har privata utförare i mängder medan Åmål, som lagt ut lägst volym, har en utförare.

Den urbana miljön verkar vara viktig. Är kommunen en storstadskommun eller ligger nära storstad förefaller det vara lättare att få in privata än för kommuner i glesbygdsområden. Den geografiska miljön verkar också vara av betydelse på grund av logistiska skäl, ju större ytor, desto ineffektivare verksamhet.

Med LOV kommer nya roller. Många organisationer har sedan tidigare, innan LOV, delat upp sig i myndighet och verkställande verksamheter. Det har bidragit till tydligare roller, effektivare organisation och mer ekonomiskt fördelaktiga organisationer. I och med LOV kommer det att bli än mer fokus på uppföljning för att kvalitetssäkra verksamheten och säkerställa myndighetsutövningen. Ledarskapet får en utvecklad roll i resultatmedvetenhet och drilla personal i marknadsföring genom att utföra arbetet serviceinriktat och med god kvalitet. Omvårdnadspersonalen måste vara konkurrensneutrala samtidigt som de ska vara de bästa.

Andra aspekter som påverkar LOV införandet Trenderna mot privatisering har förespråkats av högre effektivitet beroende på ökad konkurrens och/eller att man ser över sin egen organisation inför valfrihetssystemet vilket ger effektivare verksamheter då man upptäcker delar som kan tas bort eller göras bättre. Det i sig har varit en vinst menar flera av kommunerna. Kvalitetsmedvetandet har höjts eftersom man måste visa att man är ”de bästa att välja” och säkerheten stärkts i och med att uppföljningssystem har tagits fram och fokuserats på så att brukaren får det som var lovat i beslutet. Ekonomiska aspekter har blivit än viktigare, system för att ersätta de privata (och egenregi) ”rätt” har utarbetats. Juridik har blivit en viktigare aspekt i och med att avtal ska tolkas och formuleras rätt. Information har blivit än viktigare i och med marknadsföring, vissa kommuner har konstruerat nya roller som informatörer för att klara av den biten.

Den indirekta styrningen från staten syns. Man vill att kommunerna inför valfrihet. Det är en möjlighets lag, än så länge, för kommunerna att bruka lagen på olika verksamheter. Staten uppmuntrar med bidrag till utredning och i införandeprocessen. Det har lockat många kommuner att införa valfrihet. Den ekonomiska konjunktursvacka Sverige har befunnit sig i har inte påverkat införandet av valfrihet menar man i de olika kommunerna. Kanske har det

69 underlättat eftersom man i ekonomiska svårigheter har sett över verksamheter och gjort dem än mer kostnadsmedvetna och förberedda inför att anamma LOV.

Stor lärdom har dragits med hjälp av studien av andra kommuners erfarenhet kring processen att införa valfrihet. Många tankeställare att gå vidare med i Arvikas strategiska arbete av att förbereda verksamheterna och också idéer om hur dialog, delaktighet och inflytande för brukare och invånare kan förbättras tas till vara för bearbetning. Viktiga aspekter framkom som kan påverka Arvikas införande av valfrihet när det gäller att få företag att etablera sig på orten. Kanske det kan bli ett förslag till politiker att ta ställning till.

70

5.2 Delstudie – Hur ser marknaden ut? Här har vi använt oss av kvantitativa studier från sekundärdata och genom ett strategiskt urval fått fram uppgifter genom studier av aktuella rapporter och statistikuppgifter från branschorganisationer, myndigheter och kommunala databaser inom området. När det gäller kartläggande av den lokala marknaden har vi fått fram uppgifterna från kommunens näringslivsutvecklares register över branschföretag. Anledningen till att vi använt oss av kvantitativa studier i denna delstudie är att en kvalitativ studie hade varit väldigt tidskrävande och omfattande. Det fanns också redan många rapporter och statistik inom området och här var det kvantiteter vi främst ville ha uppgifter om.

Nationella marknaden New public managementrörelsen som startade under1980-talet har reformerat den offentliga sektorn. Upphandlingar av offentlig sektors verksamhet där driften övertagits av entreprenörer har blivit allt vanligare. Det har skett en uppdelning av verksamheten i olika delar där beställning och utförande skiljs åt vilket har underlättat vid införande av valfrihetssystem. Valfriheten innebär att brukaren får sin insats bedömd och beviljad av det offentliga. Medlen som följer insatsen betalas sedan ut till den utförare som brukaren väljer. NPM kännetecknas av att ledarfunktionen synliggörs mer och mer makt har delegerats från politikerna till tjänstemännen. När det gäller valfrihetsreformen så har politikerna även överfört makt till brukarna att få göra sitt eget val i en form av direktdemokrati.

I den svenska vårdbranschen finns idag 14 000 företag, av vilka 9000 har etablerats sedan 1993. Vårdbranschen består till stor del av småföretag, 90 procent av företagen har färre än 10 anställda. I mars år 2010 fanns det 45 kommuner som börjat tillämpa valfrihetssystem och då främst inom området omvårdnad och service i hemtjänsten. I maj samma år hade 377 privata utförare godkänts som leverantörer till de tjänster som omfattades av valfrihetsreformen (Vårdföretagarna, 2010).

Företagsformer som är vanligast förekommande i vårdbranschen är aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. Ca 3 procent av företagen drivs som personalkooperativ och endast några utförare är ideella föreningar, stiftelser och liknande. 23 procent av företagen är godkända för att vara leverantör av vård och omsorg enligt lagen om valfrihet i fler än en kommun och 16 procent av företagen är godkända i två eller tre kommuner (Svenskt Näringsliv, 2010).

71

Ett av syftena med valfrihetssystem är att öka mångfalden av utförare för att optimera brukarens valmöjligheter. Som marknaden ser ut i dag så är det företag drivna i bolagsform eller som enskild firma som dominerar marknaden. Kooperativ och stiftelser har endast en mycket liten del av marknaden.

De stora företagen på vård och omsorgsmarknaden Attendo och Carema finns representerade i 26 respektive 12 kommuner av de 45 kommuner som vid undersökningstillfället hade infört valfrihetssystem. Den största grupperingen är de företag som erbjuder både service- och omvårdnadstjänster och den näst största gruppen är de som erbjuder enbart servicetjänster. Att så många små företag finns på marknaden och har etablerat sig i fler kommuner redan tyder på att lagen om valfrihetssystem gynnar tillkomsten av nya företag och att det har blivit enklare för dessa företag att växa. Lagen om valfrihetssystem har underlättat för nya företagsetableringar genom att förenkla marknadsinträdet för dessa. I en rapport från Svenskt Näringsliv (2010) anses minst 144 nya företag ha startats i samband med införandet av valfrihetssystem.

Av 38 företag som bedrev vård och omsorgsverksamhet före införandet av valfrihetssystem uppger 60 procent att deras företag vuxit sedan införandet. Två tredjedelar av de kommuner som Socialstyrelsen tillfrågat anser att LOV stimulerat småföretagarutvecklingen i kommunerna och ett tecken på detta är den relativt höga andel av enskilda firmor som registrerats. Undersökningen visar också på att det upplevs som förhållandevis enkelt och obyråkratiskt att starta och driva företag även för de företag som inte har erfarenhet av egenföretagande sedan tidigare. Omsorgstagarna upplevs också välja de mindre företagen i större utsträckning. Vårdföretagarna (2010).

Enheter som tillhandahåller hemtjänst är enligt socialstyrelsen ca 2000 till antalet. Av dessa drivs ca 450 av enskilda utförare. Fyra stora rikstäckande vårdföretag bedriver vård och omsorg och har 27 procent av de enheter som drivs av privata utförare. Resterande del drivs av andra aktörer där 60 procent drivs som entreprenader och är upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling, (LOU). Resterande 40 procent drivs i annan form och det är här som de företag som drivs som valalternativ finns (Tillväxtverket 2010).

72

I Sverige finns en underrepresentation av kvinnligt företagande, endast 27 procent av alla företag på marknaden drivs av kvinnor, men inom vård, skola och omsorg är andelen kvinnliga företagare 58 procent. Lagen tycks ha en positiv effekt på kvinnligt företagande eftersom det av de företag som berörs av valfrihetsreformen är hela 80 procent som ägs av kvinnor eller har en kvinna som VD och ser man enbart på de företag som etablerats efter det lagen trätt i kraft är siffran 85 procent. (Svenskt Näringsliv, 2010).

Mellan åren 2002 och 2008 ökade de företag som drivs av kvinnor och erbjuder personliga tjänster med 91 procent medan de företag som erbjuder personliga tjänster och drivs av män minskade med 46 procent. Antal personer med heltidssysselsättning har ökat med 35 procent i de företag som erbjuder personliga tjänster och drivs av kvinnor. (Tillväxtverket, 2010).

Undersökningar som fackförbund och arbetsgivarorganisationer har genomfört visar att anställda i privat sektor tycker att denna överträffar den offentligt drivna när det gäller delaktighet, nytänkande effektivt resursutnyttjande, påverkan, ansvar och möjligheter till egna initiativ. En näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna tror att detta kan bero på att det finns många små företag där det är närmare till ledningen och lättare att komma till tals.

I Sverige är idag enbart 10 procent av de sysselsatta egna företagare. Räknat i antal personer blir det ca 478 000 personer. Av dessa är omkring en fjärdedel kvinnor, 128 500 till antalet eller 27 procent (SCB, 2008). Allt fler kvinnor startar företag och år 2008 startades 32 procent av alla nya företag av kvinnor. (Tillväxtverket, 2010).

Den företagsstorlek som är vanligast är småföretag, drygt 95 procent av alla företag har färre än 10 anställda. Kvinnor tenderar att driva mindre företag i större utsträckning än män. Av dagens företagare är det en majoritet som vill se sitt företag växa. 40 procent av kvinnorna och 44 procent av männen vill att deras företag ska växa både vad gäller omsättning och antal anställda. En omsättningsökning utan att behöva nyanställda kan ytterligare 35 procent av de kvinnliga företagarna tänka sig, för männen är siffran 30 procent. Drygt hälften av företagarna i vårdbranschen upplever att företaget ger god försörjning. Tillväxtmöjligheterna i denna bransch är goda anser Svenskt näringsliv. (Tillväxtverket, 2010). När det gäller utbildningsnivån hos Sveriges företagare så är kvinnorna överlag välutbildade, 46 procent har eftergymnasial utbildning, motsvarande siffra för männen är 33 procent.

73

Tillväxtverkets entreprenörskapsbarometer undersökte under år 2008 unga kvinnors inställning till att driva företag och 67 procent av kvinnor i åldrarna 18-30 år kan tänka sig att bli företagare. (Tillväxtverket, 2010).

Valfrihet förutsätter mångfald. Individen anser ofta att det är viktigare att få välja vilken person som ska utföra insatsen än att välja företag. Förekomsten av många små företag kan underlätta detta. Ett sätt att öka mångfalden kan vara att företagen uppfyller medborgarnas olika behov utifrån exempelvis språklig, etnisk eller religiös bakgrund. Att många kvinnliga företagare är välutbildade torde underlätta för detta.

Den geografiska marknad som är vanligast för företag att verka på är den lokala. Kvinnors företag verkar till 77 procent på lokala marknader medan motsvarande siffra hos männen är 68 procent. När det gäller tjänsteföretag så är det vanligt att dessa drivs av både kvinnor och män men den traditionellt könsuppdelade arbetsmarknaden slår igenom även i företagandet. Kvinnors företag finns inom handel, hotell och restaurang, personliga tjänster, hälso- och sjukvård samt utbildning. Transportföretag samt bygg- och tillverkningsbranschen domineras av manliga företagare. (Tillväxtverket, 2010).

Företagarna är överlag nöjda med hur vårdval och vårdvalssystem fungerar. Konkurrensen om brukarna leder till högre kvalitet och handlingsutrymme än upphandling enligt LOU. Företagarna ser positivt på LOV som ger större handlingsutrymme än upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. Företagarna anser också att det blir ett mer långsiktigt förhållande och en större kontinuitet när man inte riskerar utradering vid återkommande upphandlingstillfällen, (Vårdföretagarna 2010).

Erfarenheter från kommuner som infört valfrihet är att det finns behov av politisk stabilitet och politisk enighet vid införande av valfrihetssystem. Detta för att företag och anställda som startar personalkooperativ ska våga göra en långsiktig investering. Företagarna i marknadsundersökningen är överlag nöjda med hur vårdval och vårdvalssystem fungerar. Konkurrensen om brukarna leder till högre kvalitet och handlingsutrymme än upphandling enligt LOU. Företagarna ser positivt på LOV som ger större handlingsutrymme än upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. Företagarna anser också att det blir ett mer långsiktigt förhållande och en större kontinuitet när man inte riskerar utradering vid

74

återkommande upphandlingstillfällen. En förutsättning för att valfrihetssystem ska fungera är också att det ska finnas en tillräcklig marknad.

Lokala marknaden I Arvika kommun finns för närvarande endast tre aktiva företag på orten som erbjuder tjänster inom de områden som, i ett första skede, är tänkta att omfattas av valfrihetssystem i Arvika kommun. Det är ett tvätteriföretag, en städfirma och Samhall. Tvätteriföretaget ägs och drivs av en man medan städföretaget ägs och drivs av en kvinna (Jonas Andersson, näringslivsutvecklare Arvika kommun, 20110412).

Summering Brukarinflytande handlar om att göra sin röst hörd, säga sin mening eller protestera (voice) för att kunna påverka. Kundrelationer kännetecknas av att man kan välja bort en tjänst eller att hota med att göra så, man lämnar, går i väg från relationen (exit). För att kunna ha denna möjlighet är det viktigt att det finns en fungerande marknad.

Nationellt sett så finns det många företag som erbjuder sina tjänster på en hela tiden växande marknad. De flesta företag som startats inför eller efter valfrihetsreformen har växt de senaste åren och företagarna i branschen upplever en god lönsamhet. Fler företag kan komma att startas då marknaden hela tiden växer eftersom fler och fler kommuner inför valfrihet. Möjligheten att fler företag kommer att etablera sig är god eftersom det idag finns en underrepresentation av kvinnligt företagande i jämförelse med manligt företagande i Sverige. Kvinnligt företagande verkar attraheras av denna bransch och av att driva mindre företag. Andelen unga kvinnor som kan tänka sig driva företag uppgår till 67 procent. Det finns därmed goda möjligheter att fler startar företag på den svenska marknaden.

Privata företag i vårdbranschen har inga problem att rekrytera personal och många av företagen har växt de senaste åren samtidigt som antalet heltider har ökat.

Företagen måste hålla en hög kvalitet för att få behålla sina kunder och här är det bra med många företag eftersom det leder till ökad konkurrens vilket i sin tur stimulerar till ökad kvalitet. Privata företag har ofta styrelseledamöter som är tillsatta utifrån sina ämneskunskaper medan politiker ofta är noviser inom ämnet och det är endast tjänstemännen

75 som besitter kunskap om verksamheten. Detta kan också vara en orsak till att privat sektor är mer effektiv än den offentliga.

Undersökningar som fackförbund och arbetsgivarorganisationer har genomfört visar att anställda i privat sektor tycker att denna överträffar den offentligt drivna när det gäller delaktighet, nytänkande effektivt resursutnyttjande, påverkan, ansvar och möjligheter till egna initiativ. En näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna tror att detta kan bero på att det finns många små företag där det är närmare till ledningen och lättare att komma till tals.

Företag verksamma i den aktuella branschen finns det inte många av på den lokala marknaden men eftersom valfrihetssystem ännu inte tagits i bruk kan bilden komma att förändras.

76

5.3 Huvudstudie – Medborgarnas inställning till valfrihetssystem Varierar inställningen till valfrihet bland medborgarna? Huvudstudien gjordes, som tidigare redogjorts för i metodavsnittet, i form av en enkätundersökning bland medborgarna. Intentionen med studien är att ta reda på vilka inställningar medborgarna har till viljan att välja utförare både privata och kommunala inom hemtjänstens serviceområde. Det är intresserant att få fram en så bred uppfattning som möjligt om medborgarnas inställning till valfrihetssystem.

Efter ett ihärdigt funderande bestämdes undersökningens population till att gälla 35, 50, 65 och 80 åringar i kommunen. Förutom att dessa åldersgrupper har växt upp under olika samhällsskeden som kan påverka olika inställningar är vi intresserade av att försöka få fram hur man tänker sig framtiden när man inte är i den situationen att man själv har haft hjälp från kommunens hemtjänst. Hur tänker man när man är 35 år eller 50 år om förhållandet kring hur man vill ha det när eller om man kommer att ta del av samhällets tjänster? Visserligen är det troligt att man ändrar uppfattning om detta när det väl gäller, men det kan ge oss en uppfattning om hur man tänker i dag. Det kanske också idag är den situationen att man har en anhörig, som använder tjänsten och som då har bidragit till en uppfattning om huruvida man vill ha kvar kommunen som utförare eller hellre vill ha andra alternativ att välja på. Detsamma gäller 65 åringar, skiljer de sig åt i uppfattning mot 50 åringen? Hos 80 åringarna är det mest troligt att tjänsten används redan idag eller att de inom snar framtid kommer att använda den. Hur ser deras uppfattningar ut?

Enkäten skickades ut till totalt 489 medborgare, varav 114 stycken till 35 åringarna, 130 stycken till 50 åringarna, 157 stycken till 65 åringarna och 88 stycken till 80 åringarna. Det blev en total svarsfrekvens på 59 procent, d.v.s. 283 svar inkom och 8 enkäter fick vi kännedom om att inget svar kunde väntas.

Det var hög svarsfrekvens när det gäller 65 åringarna och 80 åringarna. Medelålders svarade inte på enkäten i samma omfattning. Möjligen kan det bero på att man inte känner sig direkt berörd av frågorna. Det kanske också upplevdes vara avlägset att ta ställning till vilken inställning man hade till valfrihetssystem inom hemtjänsten. Den lägre svarsfrekvensen bland 35 åringarna och 50 åringarna innebär också att det är svårare att dra slutsatser kring deras inställning.

77

Det är möjligt att slarvfel eller annat slumpmässigt fel kan bidra till att det blir fel i redogörelsen av någon fråga matematiskt eller statistiskt, strävan har varit att göra arbetet noggrant. Resultatet redovisas i form av diagram och tabeller med kommentarer. Resultatet kommer att beskrivas då ambitionen inte är att förklara. Det kan dock ge ett underlag till kommande strategier i vårt vidare arbete inom vård och omsorg.

När resultatet redogörs användes ibland balansmåttet för att beskriva svaren på några frågor. Balansmåttet fås fram genom att subtrahera den andel som är negativ med den andel som är positiv. Det innebär att de som är tveksamma till påståendet inte räknas med. Vid redovisning i form av balansmått måste man beakta att påståendet kan ha antingen en positiv eller en negativ tendens.

Svarsfrekvens Total svarsfrekvens blev 59 procent. Fördelning av totala svarsfrekvensen utifrån ålder blev: - 42 procent av 35 åringarna, vilket motsvarar 48 personer - 45 procent av 50 åringarna, vilket motsvarar 59 personer - 71 procent av 65 åringarna, vilket motsvarar 112 personer - 73 procent av 80 åringarna, vilket motsvarar 64 personer

Nedan redovisas fördelningen av svarsfrekvensen i diagram Diagram 5:1 Fördelning av antal svar utifrån ålder Diagram 5:2 Fördelning av antal svar utifrån varje ålder i % Totalt antal svar: 283

80 70 60 35 år 50 50 år 40 65 år 30 80 år 20 10 0 Andel i %

Fråga: Din ålder? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

78

Skiljer sig inställning åt i olika åldrar när det gäller uppfattningen om en ökad konkurrensutsättning och privatisering samt till viljan att välja mellan kommunala och privata utförare?

I samhället är det ibland diskussioner kring om att öka konkurrensutsättningen samt öka privatiseringen inom offentlig verksamhet. Diagram 5:3 visar att 77 medborgare var positiva och 91 var negativa. Övriga 115 kunde inte ta ställning varken för eller emot.

I diagram 5:4 är det en procentuell jämförelse och positiva var 27 procent och negativa 32 procent.Övriga 41 procent kunde inte ta ställning varken för eller emot. Balansmåttet 8 blev -5.

SOM-studien frågade medborgarna om deras inställning till att privata företag skulle svara för äldreomsorgen, 24 procent av den bredare pouplationen menade att det var ett bra förslag. Resultat kan vara jämförbart med resultatet i vår medborgarundersökning i Arvika, men SOM-studien riktar sig till en bredare population d.v.s. 16 - 85 år.

Diagram 5:3 Inställning ökad Diagram 5:4 Procentuell andel utifrån inställning ökad konkurrensutsättning/privatisering konkurrensutsättning/privatisering Totalt antal svar: 283

45 40 35 30 Positiv 25 Negativ 20 Osäker 15 10 5 0 Andel i %

Fråga: Hur är din inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

8 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

79

Inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering utifrån olika åldersgrupper Vid en jämförelse av inställningen till en ökad konkurrensutsättning och privatisering mellan de olika åldersgrupperna i tabell 5:2 visar att andelen som var positiva var i stort sett lika stor i alla åldersgrupperna d.v.s. ca 3 av 10 medborgare och bland 80 åringarna var 2 av 10 positiva. Andelen osäkra var något högre och då lite fler bland 80 åringarna där 50 procent var osäkra. Bland 50 åringarna var 32 procent osäkra och hos 35 åringarna samt 65 åringarna var ca 40 procent osäkra.

Tabell 5:2 Inställning till ökad konkurrensutsättning/privatisering utifrån olika åldersgrupper Ålder Positiv till ökad Negativ till ökad Osäkra till ökad n = konkurrenssättning konkurrenssättning konkurrensut- och privatisering och privatisering sättning och privatisering 35 år 29 % 31 % 40 % 48 50 år 29 % 39 % 32 % 59 65 år 29 % 30 % 41 % 112 80 år 20 % 30 % 50 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Inställning till valsituationer Medborgarna ställs inför att göra många olika val i vårt samhälle. Det kan röra sig om elbolag, telebolag, pensionsbolag, försäkringsbolag och sjukvård. Nu har den egna kommunen dessutom föreslagit att valfrihetssystem ska införas inom hemvårdens serviceområde. Diagram 5:5 ser vi att 125 medborgare var positiva och 60 var negativa. Övriga 98 kunde inte ta ställning varken för eller emot.

I diagram 5:6 är det en procentuell jämförelse som visar att 44 procent var positiva och 21 procent var negativa. Övriga 35 procent kunde inte ta ställning til denna fråga. Balansmåttet9 blev + 23.

9 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

80

SOM-studien frågade om inställning till införandet av vårdval och här ansåg 42 procent att det var mycket bra eller ganska bra. Detta resultat kan vara jämförbart med resultatet för undersökningen i Arvika.

Diagram 5:5 Inställning till valsituationer Diagram 5:6 Procentuell jämförelse av inställning till valsituationer Totalt antal svar: 283

50 45 40 35 30 Positiv 25 Negativ 20 Osäkra 15 10 5 0 Andel i %

Fråga: Hur är din inställning till alla dessa valsituationer? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Inställning till valsituationer utifrån åldersgrupperna Tabell 5:3 visar att andelen som var positiva var i stort sett lika i samtliga åldersgrupper, d.v.s. mellan 42 – 47 procent. På samma sätt som vid inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering är 50 åringarna mest negativa så också till viljan att kunna göra val d.v.s. 31 procent. Observera dock att det är ett litet underlag vilket gör att det är lite osäkert att dra slutsatsen. Tabellen visar också att andelen som var osäkra var i stort sett lika i alla åldersgrupper d.v.s. mellan 27 – 37 procent.

Tabell 5:3 Inställning till valsituationer utifrån åldersgrupperna Ålder Positiv till viljan att Negativ till viljan Osäkra till viljan att n = göra val. att göra val. göra val. 35 år 46 % 17 % 37 % 48 50 år 42 % 31 % 27 % 59 65 år 43 % 20 % 27 % 112 80 år 47 % 19 % 34 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

81

Inställning till att betala för privata tjänster inom vård och omsorg Välfärdsbegreppet är en idividuell tolkning beroende på i vilken del av världen vi bor. I Norden bygger välfärdsmodellen på lika rättigheter till medborgaren oberoende på social, kulturell och etnisk bakgrund. Det är samhällets skyddsnät som träder in i form av tjänster efter behov, oftast utförd av offentliga sektorn betalda av skattepengar (Esping- Andersen, 2002). De offentliga medlens ändamål bestäms genom demokratiska beslut i fördelningsprocesser centralt och lokalt av våra politiker. Den ökade indivualistiska samhällssynen med den enskilda individens åsikter och självständighet håller på att bytas från den kollektivistiska likheten (Olsen, 1990). Det ökade egna ansvaret att själv avgöra och ha inflytande på vad som är bäst för mig och önskemål om valmöjligheter, ger den offentliga sektorn allt större svårigheter att möta de individuella önskemålen gentemot de tilldelade resurserna. Oftast är vi inte beredda att betala mer i skatter eller avgifter. Vad tyckte medborgarna i Arvika? Var de beredda att betala för privata tjänster inom vård och omsorg?

Diagram 5:7 visar att 63 medborgare var positiva och 113 var negativa till att betalaför privata tjänster. Övriga 107 kunde inte ta ställning varken för eller emot. Med andra ord var det 22 procent som var positiva och 40 procent som var negativa. Övriga 38 procent kunde inte ställning om man var för eller emot detta. Balansmåttet10 blev -18. Se diagram 5:8.

Diagram 5:7 Inställning till att betala för privata tjänster Diagram 5:8 Procentuell jämförelse av inställning till att betala för Totalt antal svar: 283 privata tjänster

45 40 35 30 Positiv 25 Negativ 20 Osäkra 15 10 5 0 Andel i %

Fråga: Hur är din inställning till att betala för privata tjänster inom området vård och omsorg? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

10 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

82

Inställning till att betala för privata tjänster i en jämförelse mellan åldersgrupperna En jämförelse av inställning till att betala för privata tjänster inom vård och omsorg bland de olika åldrarna i tabell 5:4 visar att andelen som var positiva var i stort sett lika i alla åldersgrupper d.v.s. 2 av 10 medborgare. 50 åringarna var dock mest negativa d.v.s. 51 procent. De var därmed säkrare i sin uppfattning och kunde ta ställning till frågan i högre grad än övriga åldersgrupper. Övriga åldersgrupper hade en uppfattning som var osäker i 4 av 10 fall.

Tabell 5:4 Inställning till att betala för privata tjänster i en jämförelse mellan åldersgrupperna Ålder Positiv till att betala för Negativ till att betala Osäkra till att betala n = privata tjänster inom för privata tjänster för privata tjänster vård och omsorg inom vård och omsorg inom vård och omsorg 35 år 23 % 38 % 39 % 48 50 år 25 % 51 % 24 % 59 65 år 22 % 38 % 40 % 112 80 år 19 % 36 % 45 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Inställning till möjligheten att få välja utförare av en servicetjänst Begreppet valfrihetssystem innebär både privatisering och konkurrensutsättning samt att göra egna val. Diagram 5:9 visar att 178 medborgare var positiva till att få välja utförare när man hade fått beviljat en servicetjänst inom hemtjänsten och 20 var negativa. Övriga 85 kunde inte ta ställning varken för eller emot. I diagram 5:10 finns en procentuell jämförelse och 63 procent var positiva och 7 procent var negativa. Övriga 30 procent hade svårt för att ta ställning till frågan. Balansmåttet11 blev +56.

11 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

83

Diagram 5:9 Inställning till möjlighet att välja utförare Diagram 5:10 Procentuell jämförelse av inställning till möjlighet att av servicetjänst välja utförare av servicetjänst Totalt antal svar: 283

70

60

50

40 Positiv Negativ 30 Osäkra 20

10

0 Andel i %

Fråga: Hur är din inställning till att få välja utförare när man har fått beslut på en beviljad servicetjänst? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Inställning till möjligheten att få välja utförare av en servicetjänst utifrån olika åldrar

Tabell 5:5 visar att man överlag var övervägande positivt inställd till att få välja utförare då man hade fått beslut på en beviljad servicetjänst. Den yngsta ålderskategorin 35 åringarna var positivast d.v.s. 73 procent och därefter minskar andelen i takt med stigande ålder. Bland 50 åringarna var det 63 procent positiva och bland 65 åringarna 61 procent. Hos 80 åringarna var 59 procent positiva.

Tabell 5:5 Inställning till möjligheten att få välja utförare av en servicetjänst utifrån olika åldrar Ålder Positiv till att få välja Negativ till att få välja Osäkra till att få välja n = utförare då man har fått utförare då man har utförare då man har fått beslut på en beviljad fått beslut på en beslut på en beviljad servicetjänst beviljad servicetjänst servicetjänst 35 år 73 % 8 % 19 % 48 50 år 63 % 5 % 32 % 59 65 år 61 % 9 % 30 % 112 80 år 59 % 5 % 36 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

84

Inställning till ökad konkurrensutsättning man/kvinna Har män en annan inställning än kvinnor? Det var 258 män och 231 kvinnor som erbjöds möjlighet att besvara enkäten. Totalt svarade 136 män, vilket motsvarar 53 procent och 147 kvinnor, vilket motsvarar 64 procent. Tabell 5:6 visar att det inte är någon skillnad mellan könen när det gäller inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering, men balansmåttet12 visar en differens. När det gäller balansmåttet är det för män -11 och för kvinnor +1. Kvinnorna är något positivare utifrån detta mått.

SOM-studien 2009 ställde också ett påstående utifrån konkurrensutsättning och det var att ställning till om privata företag skulle svara för äldreomsorgen. Resultatet visade att medborgarna var negativt inställda, balansmåttet var -22 för män och för kvinnor -20. När vi reflekterar över resultaten mellan vår medborgarundersökning och SOM-studien ser vi att medborgarna är positivare till en ökad konkurrensutsättning i Arvika. SOM-studien vänder sig dock till en bredare population nämligen 16 – 85 år.

Inställning valsituationer man/kvinna Viljan till att välja utförare visade inte heller någon skillnad mellan könen, men det var en liten skillnad utifrån balansmåttet som för män var +19 och för kvinnor +27. Se tabell 5:6.

Tabell 5:6 Inställning valsituationer man/kvinna Kön Inställning till Balansmått Inställning Balansmått n = ökad inställning till inställning konkurrens/ till ökad valsituation valsituationer privatisering konkurrens Man 28 % positiva -11 45 % positiva +19 136 Kvinna 27 % positiva +1 44 % positiva +27 147

Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

12 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

85

Har ensamboende en annan inställning än sammanboende? Diagram 5:11 visar att det var 81medborgare, som var ensamboende. De flesta var sammanboende d.v.s.130 svarande och 72 bodde tillsammans med fler än en person.

I diagram 5:12 redovisas en procentuell fördelning och 29 procent var ensamboende, 46 procent sammanboende och övriga 25 procent bodde tillsammans med fler än en person.

Diagram 5:11 Antalet ensamboende/ sammanboende Diagram 5:12 Andelen i procent ensamboende/sammanboende Totalt antal svar: 283

50 45 40 35 30 Ensambo 25 Sammanbo 20 Bor med fler 15 10 5 0 Andel i %

Fråga: Hur många bor stadigvarande inklusive dig själv i ditt hushåll? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Inställning till ökad konkurrensutsättning ensamboende/sammanboende Inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering visar tabell 5:7 att ungefär samma andel var positiva antingen man var ensamboende eller om man bodde tillsammans med någon eller några andra d.v.s. mellan 26 – 28 procent. Gruppen boende med fler än en annan person tillhör framför allt åldersgrupperna 35 år och 50 år, vilket gör att vi kan misstänka att det rör sig om barnfamiljer.

Inställning till valsituationer ensamboende/sammanboende Inställningen till att kunna göra egna val visar att man var positivare överlag än mot konkurrensutsättning och privatisering. Det visade en tendens till att man var mest positiv till valsituationer när man bodde tillsammans med någon eller några andra. Bland ensamboende var 37 procent positiva och bland sammanboende var 49 procent positiva. När man bodde tillsammans med fler var 43 procent positiva och de är företrädesvis 35 år och 50 år. Se tabell 5:7.

86

Tabell 5:7 Ensamboende/sammanboende och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer Ensam- Inställning till ökad Inställning till n = /sammanboende konkurrens/ privatisering valsituation Ensamboende 28 % positiva 37 % positiva 81 Sammanboende 26 % positiva 49 % positiva 130 Bor med fler än en 28 % positiva 43 % positiva 72

Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Är det olika inställning bland boende i tätorten eller boende på landsbygden? Av de svarande var 144 från landsbygden och 139 från tätorten, d.v.s. en relativt jämn fördelning av svar. Procentuellt blev fördelningen 51 procent på landsbygden och 49 procent i tätorten.

Inställning till ökad konkurrensutsättning tätort/landsbygd I tabell 5:8 ser vi att det inte var någon direkt skillnad i uppfattningen mellan tätorten och landsbygden när det gällde inställningen till ökad konkurrensutsättning och privatisering. Boende i tätorten var något mer positivare, 29 procent, än boende på landsbygden, 25 procent.

Inställning till valsituationer tätort/landsbygd Inställningen till viljan att göra egna val visar att man är något positivare i tätorten, d.v.s. 50 procent mot 38 procent på landsbygden. Se tabell 5:8.

Tabell 5:8 Boende i tätorten/landsbygden och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer Tätort/Landsbygd Inställning till ökad Inställning till n = konkurrensutsättning valsituationer Landsbygd 25 % positiva 38 % positiva 144 Tätort 29 % positiva 50 % positiva 139

Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Kommuner med borgerligt styre har de senaste två decennierna strävat mot privatisering. Från början framstod ideologin tydligt. De senaste åren har diskussionerna mer gått över till kostnadseffektivitet som främsta syfte. De senaste åren har man argumenterat för att

87 privatisering skulle vara lösningar på personalrekryteringsproblem framförallt inom äldreomsorgen (Almega, 2011).

Arvika kommun har haft socialdemokratiskt styre sedan mycket långt tillbaka. Industri, skogs och jordbruk präglar kommunen. Privatisering av offentliga sektorn och andra privata marknader är beroende av kommuners urbana läge, framförallt för småföretagare. Kommunstudierna visade att det var lättast för de kommuner med närhet till större städer att locka till sig privata aktörer. Arvika är en glesbygd, rätt långt från större städer och småföretagande är inte så utspritt ännu även om det ökat de snaste tio åren.

Har utbildningsnivån en betydelse när det gäller inställningen? Vilken utbildningsnivå har de svarande? Diagram 5:13 visar att 58 hade folkskola, 31 grundskola, 17 realskola, 66 gymnasieskola, 44 yrkesskola och 67 högskola/universitet.

I diagram 5:14 har vi sammanslagit grundnivån folkskola eller grundskola och det blev tillsammans 31 procent. En vidareutbildning inom realen, gymnasiet eller yrkesskola har knappt 45 procent av de svarande. Högskole- eller universitetsutbildning har knappt 24 procent. Resultatet visar således att de flesta av de svarande har någon form av vidareutbilding förutom grundskola eller folkskola. Diagram 5:13 Antalet svar utifrån utbildningsnivå Diagram 5:14 Andelen i procent utifrån utbildningsnivå Totalt antal svar: 283

50 45 40 35 Grundnivå 30 Gymnasie/real 25 en 20 Högskola 15 10 5 0 Andel i %

Fråga: Vilken utbildningsnivå har du? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

88

Inställning till ökad konkurrensutsättning/utbildning Påverkar utbildningsnivån inställningen till ökad konkurrensutsättning? Tabell 5:9 visar resultatet för högutbildade och 32 procent var positiva. Bland lågutbildade var 24 procent positiva. Högutbildade har en något positivare inställning. Se tabell 5:10.

Inställning till valsituationer/utbildning Inställningen till viljan att kunna göra val bland högutbildade visar att 51 procent var positiva. Se tabell 5:9. Lågutbildade är inte lika positiva i sin inställning men ändå relativt högt d.v.s. 40 procent, vilket vi ser i tabell 5:10.

Tabell 5:9 Hög utbildning och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer Utbildning* Inställning till ökad Inställning till n = konkurrensutsättning valsituationer Hög 32 % positiva 51 % positiva 111 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011 *= Högskola/Universitet

Tabell 5:10 Låg utbildning och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer Utbildning* Inställning till ökad Inställning till n = konkurrensutsättning valsituationer Låg 24 % positiva 40 % positiva 172 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011 *= Grundskola/Gymnasieutbildning eller motsvarande

Kan inställning till kommunala och privata utförare vara inkomstrelaterat? Hushållens stadigvarande gemensamma månadsinkomsten före skatt skulle besvaras utifrån fyra nivåer13 med en tanke utifrån vad vi skulle kunna tolka som låg- och höginkomsttagare samt två ytterligare nivåer mellan dessa.

Diagram 5:15 visar att de flesta svarande hade en hushållsgemensam månadsinkomst i nivån 15.001 – 37.500 kronor/månad, d.v.s. 152 personer. Antalet som hamnade i nivån för en låg inkomst var 53 och en hög inkomst 17. Resterande d.v.s. 61 personer hade en månadsinkomst på 37.501-59.999 kronor.

13 Nivåerna var: mindre än 15.000 kronor/månad, 15.001 – 37.500 kronor/månad, 37.501 – 59.999 kronor/månad och mer än 60.000 kronor/månad.

89

I diagram 5:16 redovisar vi en procentuell fördelning. De var 54 procent som hade en månadsinkomst på 15.001 - 37.000 kronor och 22 procent som ansåg sig ha en inkomst på 37.001 – 59.999 kronor/månad. Andelen som hade en månadsinkomst under 15.000 kronor/månad var 19 procent och de som hamnade i nivån med en hög månadsinkomst var 6 procent.

Diagram 5:15 Antalet svar utifrån inkomstnivå Diagram 5:16 Andelen svar i procent utifrån inkomstnivå Totalt antal svar: 283

60

50

40 under 15000 15001-37500 30 37501-59999 20 över 60000

10

0 Andel i %

Fråga: Vilken är det stadigvarande hushållets gemensamma månadsinkomst (lön, pension, bidrag) före skatt? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Inställning till ökad konkurrensutsättning/inkomstnivå Vid en jämförelse av inkomstnivå i förhållande till inställning till en ökad konkurrensutsättning och privatisering visar resultatet att medborgare vars hushåll har en sammanlagd månadsinkomst på mer än 60.000 kronor var mest positiva, nämligen 47 procent men underlaget är litet vilket innebär att vi inte säkert kan dra denna slutsats. Se tabell 5:11. Bland svarande som hade en månadsinkomst i övriga nivåer d.v.s. under 15.000 kronor, 15.001-37.500 kronor samt 37.001-59.999 kronor hade man en positiv inställning mellan 23 – 28 procent. En tendens finns att ju resursstarkare desto positivare inställning till konkurrensutsättning och privatisering. Vid en nedbrytning utifrån åldersgrupperna blev underlaget i den lägsta och högsta inkomstnivån mycket litet, vilket medförde att vi valde att inte ta med detta resultat.

90

Inställning till valsituationer/inkomst Bland de som hade högst månadsinkomst var inställningen till att vilja göra egna val mest positiva d.v.s. 59 procent. Av de svarande som hade en månadsinkomst under 15.000 kronor var 34 procent positiva. Inkomstnivåerna däremellan hade ungefär samma uppfattning d.v.s. 45 – 46 procent var positiva till valsituationer. Inställningen till viljan att själv kunna göra val stiger i procent i takt med stigande inkomstnivå. Vi skulle kunna dra en slutsats att ju resursstarkare man är desto mer positivt inställd till viljan att göra val. Se tabell 5:11.

Tabell 5:11 Inkomstnivå och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer Inkomstnivå Inställning till ökad Inställning till n = konkurrensutsättning valsituationer Mindre än 15000 kr 23 % positiva 34 % positiva 53 15001 - 37500 kr 28 % positiva 45 % positiva 152 37501 – 59999 kr 25 % positiva 46 % positiva 61 Mer än 60000 kr 47 % positiva 59 % positiva 17 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Har invånarna en annan inställning om de har en anställning i kommunens vård och omsorg? De anställda kan påverkas av de fackliga åsikterna i frågan om valfrihet. Kommunals kollektiv är positiva till valfrihet men värnar om de anställdas kollektivavtal och goda arbetsvillkor. Det är viktigt att säkerställa anställningstryggheten och man befarar att uppsägningar kan ske inom det offentliga om valfriheten införs ( Kommunal, 2010). De anställda hos privata utförare tycker att de har fåt ta mer ansvar och befogenheter. Man upplever mer nytänk och ser mer möjligheter inom det privata. Det är kortare beslutsvägar och man upplever också ett bättre bemötande (Kommunal, 2003). På senare år har också privatiseringen setts som en lösning på problemet kring rekrytering av pesonal. Vad har då de anställda i Arvika kommun för uppfattning?

I enkäten ville vi få fram vilken uppfattning man hade som anställd inom den verksamhet, vilken är aktuell för att delvis bli konkurrensutsatt. Ambition var att få fram de anställdas inställning inför ett införande av valfrihetssystem, eftersom en konkurrensutsättning skulle kunna innebära en förändrad anställning och det skulle kanske påverka deras uppfattning negativt. Totalt var det endast 14 personer, som hade en anställning inom vård och omsorg.

91

Det är ett litet underlag som motsvarar knappt 5 procent av det totala antalet svar och vi har därför valt att inte fördjupa oss ytterligare i resultatet.

Använder invånarna den möjlighet de har att demokratiskt försöka att påverka politikernas och även tjänstemännens uppfattning? Brukarinflytande handlar om att göra sin röst hörd, säga sin mening eller protestera (voice) för att på så sätt kunna påverka. Valfrihet innebär att brukarna kan välja bort en utförare och då lämna denna relation (exit). Det finns andra sätt för den enskilde individen att ha inflytande i politiken än deltagardemokrati och allmäna val. Samtalsdemokrati blir ett allt viktigare inslag för politikerna och medborgarna. Dialogen blir allt viktigare. Samtalsdemokrati ökar möjligheterna för den enskilde att bilda sig en uppfattning om förslag och politikern kan få en uppfattning om medborgarens inställning. Olika forum för denna dialog blir allt vanligare strategi för kommunerna för att öka inflytandet för medborgaren, det kan bland annat vara i form av paneldebatter och fokusgrupper (Petersson, 2009). Arvika kommun har stor ambition att öka deltagande och inflytande för medborgarna och har de senaste åren arbetat med olika metoder för att föra dialog med allmänheten. Genom samtal på gatorna, telefonsamtal, fokusgrupper, webbfrågor och facebook försöker man nå medborgarnas åsikter. Det har gett en relativt positiv respons från invånarna och politikerna upplever att dialogen har strärkts (Kommunens kvalitet i korthet, 2009).

Demokrati är ett centralt begrepp i vår studie. Vet man om att man kan påverka politikerna innan beslut tas? Diagram 5:17 visar att 155 medborgare hade denna kännedom och 128 saknade denna kunskap.

En procentuell jämförelse i diagram 5:18 visar att de som kände till att politiker kan påverkas före beslut var 55 procent respektive de som inte hade denna kunskap var 45 procent.

92

Diagram 5:17 Antalet som vet att politiker kan påverkas Diagram 5:18 Andel i procent som vet att politiker kan påverkas Totalt svar:283

60

50

40 Ja 30 Nej 20

10

0 Andel i %

Fråga: Känner du till att du kan påverka politikerna innan beslut tas? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Jämförelse av åldersgrupperna och kännedom om politikerpåverkan innan beslutsfattande En jämförelse mellan de olika ålderskategorierna och hur stor andel som kände till att politikerna kan påverkas innan beslut fattas redovisar tabell 5:12. Störst kännedom om att politiker kan påverkas hade 35 åringarna d.v.s. 58 procent och 65 åringarna d.v.s. 55 procent. Kan det vara uppväxten i den individualistiska, NPM, eran som påverkar 35 åringarna? Det är en ganska stor skillnad mellan de här åldersgrupperna och 50 åringarna som hade minst kännedom d.v.s. 29 procent. Kan tolkas som om de inte tar vara på den möjlighet som finns att demokratiskt påverka politikerna innan beslut fattas. Bland 80 åringarna har 41 procent kännedom att de kan påverka politikerna.

SOM-studien som har en större bredd i populationen visade när det gällde möjligheten att påverka politiska beslut en högre procent när det gällde att påverka i den egna kommunen, d.v.s. 24 procent och 17 procent när det gällde möjligheten att påverka nationellt. Tabell 5:12 Jämförelse mellan åldersgrupperna och kännedom om politikerpåverkan före beslut Ålder Känner till att politiker kan Känner inte till att politiker n = påverkas före beslut kan påvekas före beslut 35 år 58 % 42 % 48 50 år 29 % 71 % 59 65 år 55 % 45 % 112 80 år 41 % 59 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

93

Påtalat synpunkter till politikerna eller andra Medborgarna som svarade att de visste att man kan påverka politikerna innan beslut tas uppmanades att också svara på om de hade uttalat sin synpunkter. Totalt var det 155 som visste om att man kan påverka politikerna. Diagram 5:19 visar att det var 22 medborgare som hade uttalat sina synpunkter och 133 hade inte påtalat vilken uppfattning de hade. Sista stapeln visar antalet svarande som inte har besvarat frågan.

I diagram 5:20 en procentuell jämförelse och 14 procent har påtalat sina synpunkter medan 86 procent har inte uttalat vad de anser. De som hade framfört synpunkterna hade i huvudsak gjort det via kontakt med politiker eller tjänsteman.

SOM-studien visade att 20 procent av medborgarna ansåg att de hade goda möjligheter att påverka politiska beslut i den egna kommunen.

Diagram 5:19 Antalet som har påtalat synpunkter till politikerna Diagram 5:20 Andel i procent som har påtalat synpunkterna Toltalt antal svar 283

100 90 80 70 60 Ja 50 Nej 40 30 20 10 0 Andel i %

Fråga: Om ja, har du uttalat dina synpunkter? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Känner medborgarna till att det finns valfrihetssystem och att Arvika har tagit beslut om att införa den? Vi är som medborgare oftast hänvisade till det offentliga för en rad olika tjänster med brist på direktinflytande ”demokratins svarta hål”. För att öka möjlighet för den enskilde individen att utöva direkt inflytande, utöver det allmänna valet, kan vara att också aktivt delta i samhällslivet mellan valperioderna, så kallad deltagardemokrati. Det behöver inte bara innebära att vara aktiv politisk utan delta i föreningsliv med intresse för samhällsfrågor

94

(Peterson, 2009). Det kan skapa en förståelse hos medborgarna och bidra till att mer legitima och bättre beslut fattas av politiken (Montin 2007). Ett annat sätt att utöva direktinflytande kan vara när brukare ges möjligheter att göra egna val genom valfrihetssystem inom den offentliga sektorn (Peterson, 2009). Det kan också ge brukaren en ökad makt i förhållande till producenterna bland annat genom möjligheten att välja bort en mindre bra aktör. Det finns demokratiargument som menar att den lokala demokratin kan utvecklas i och med att brukarna får inflytande över en tjänst. Med brukareinflytande får brukaren agera kund och själv välja utförare och får då en tydligare roll genom att få bestämma själv (Forskningsöversikt, SKL Sveriges kommuner och landsting, 2009).

En förutsättning till direktinflytande är att ha vetskap om agendan. Vilka förslag till beslut finns och vilka beslut är tagna. Medborgare måste ha möjlighet att ta del av vad som ska tas upp till beslut och när det sker och framföra sina åsikter på ett demokratiskt sätt genom politikerna. Oftast finns tillgång till informationen i press och media (Petersson, 2009). Känner Arvikas invånare till lagen om valfrihet? Studien visar att man gör det, förhållandevis bra. Information och dialog är en förutsättning för att förankra förändringar och öka förståelse. När det gäller valfrihetssystem kan det råda förvirring i vad det betyder. En del tror att det handlar om att välja person som ska utföra tjänsten hos mig och vissa tror att det är att få välja innehållet i tjänsten (Charpentier, 2004:1). Problem som är förenade med valfrihet kan vara att man inte känner till att man kan välja eller att jag har möjligheter att utnyttja valmöjligheten (Petersson, 2009). Vad känner då Arvikas medborgare till om att beslutet om valfrihet ska införas?

Diagram 5:21 visar att 136 medborgare i studien kände till att det fanns en lag om valfrihetssystem, 147 kände inte till detta.

I diagram 5:22 en procentuell jämförelse och 48 procent kände till att det fanns en lag om valfrihet och 52 procent hade inte vetskapen.

95

Diagram 5:21 Antalet som känner till lagen om valfrihet Diagram 5:22 Andelen i procent som känner till lagen om valfrihet Totalt antal svar 283

60 50 40 Ja 30 Nej 20 10 0 Antal %

Fråga: Känner du till att det finns en lag om valfrihet? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Jämförelse mellan åldersgrupperna och deras kännedom om lagen Sudien redovisar jämförelse utifrån olika frågeställningar inom ådersgrupperna 35 år, 50 år, 65 år och 80 år. Tabell 5:13 redovisar resultat gällande hur stor andel som hade kännedom respektive hade inte kännedom om lagen om valfrihetssystem. Resultatet visar en tendens att 35 åringar, 50 åringarna och 65 åringarna kände till lagen i ungefär samma omfattning, d.v.s. mellan 47 – 54 procent. Bland 80 åringarna saknade nästan alla vetskap om att det finns en lag om valfrihetssystem, d.v.s. 98 procent. En slutsats vi kan dra är att framför allt äldre behöver en bättre information om lagen.

Tabell 5:13 Jämförelse mellan åldersgrupperna och kännedom om lagen Ålder Känner till LOV Känner inte till LOV n = 35 år 54 % 46 % 48 50 år 47 % 53 % 59 65 år 50 % 50 % 112 80 år 2 % 98 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

96

Kännedom om beslutet om ett införande av valfrihetssystem i Arvika Vi ser i diagram 5:23 visar att 96 medborgare i studien kände till att Arvika tagit beslut om ett införande av valfrihet och 187 hade inte kännedom om beslutet.

I diagram 5:24 en procentuell fördelning och andelen som har känndeom är 34 procent och 66 procent har inte kännedom om att kommunen tagit beslutet.

Diagram 5:23 Antalet som känner till kommunens beslut Diagram: 5:24 Andel i procent som känner till kommunens beslut Totalt antal svar:283

70

60

50

40 Ja 30 Nej

20

10

0 Andel i %

Fråga: Känner du till att kommunen tagit beslut om att införa valfrihetssystem inom vård och omsorgs service? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Kännedom om att Arvika tagit beslut om valfrihetssystem i en jämförelse utifrån åldrar Vid en jämförelse av resultatet mellan de olika åldersgrupperna visar tabell 5:14 att det är ingen större skillnad i andelen som kände till beslutet bland ålderskategorierna. De som är 65 år kände till det i lite högre grad än övriga åldersgrupper. En jämförelse med den tidigare frågan om man kände till att det fanns en lag om valfrihetssystem så kände man till det i högre grad än det lokalt tagna beslutet om ett införande av valfrihetssystem inom vård och omsorg. Det var i snitt 50 procent som kände till lagen om vi undantar 80 åringarna, men det var endast strax över 30 procent som kände till det lokala beslutet om införandet av valfrihet.

SOM-studien som riktar sin undersökning till populationen 16 -85 år visade att 50 procent av invånarna har ett intresse för politik i allmänhet och resultat var dessutom något högre när det gällde intresset för politik i kommunerna. Utifrån de två frågor vi ställde om den nationellt

97 beslutade valfrihetslagen och beslutet om införandet av valfrihetssystem lokalt i Arvika kan vi inte dra slutsatsen att intresset för den lokala politiken är högre än den nationella.

Tabell 5:14 Jämförelse mellan åldersgrupperna och kännedom om kommunens beslut Ålder Känner till att Arvika Känner inte till att n = har beslutat Arvika har beslutat 35 år 33 % 67 % 48 50 år 29 % 71 % 59 65 år 38 % 62 % 112 80 år 33 % 67 % 64 Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Erfarenhet av Arvikas hemtjänst Produktionen av den sociala servicen sker oftast samtidigt med konsumtionen, kvaliteten på tjänsten är beroende av relationen mellan dessa parter. Det krävs ett förtroendefullt förhållande (Montin, 2007).

Erfarenhet av hemtjänst kan man få genom att man själv har hemtjänst eller om man känner någon annan som har det. Det kan också vara att man själv arbetar i hemtjänsten. Den erfarenhet man har av kommunens hemtjänst kan kanske påverka i vilken grad man är intresserad av andra alternativa utförare.

I diagram 5:25 ser vi att 148 medborgare har erfarenhet och 135 saknar erfarenhet. Diagram 5:26 har en procentuell fördelning och 52 procent har erfarenhet och 48 procent saknar erfarenhet av hemtjänsten. Diagram 5:25 Antal med erfarenhet av Arvikas hemtjänst Diagram 5:26 Andel i procent med erfarenhet av Arvikas hemtjänst Totalt antal svar: 283

60 50 40 Ensambo 30 Sammanbo 20 10 0 Andel i %

Fråga: Har du själv eller genom familj, vänner eller bekanta fått erfarenhet av hemtjänsten i Arvika kommun? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

98

Helhetsintryck av hemtjänsten De medborgare som hade erfarenhet av hemtjänsten d.v.s. 148 gjorde en bedömning av hemtjänsten utifrån ett helhetsintryck. I diagram 5:27 var det 28 medborgare som menade att hemtjänsten var mycket bra och 86 som svarade ganska bra. Det var 20 medborgare, som bedömde den som ganska dålig och 1 som hade uppfattningen att den var mycket dålig. Stapeln ”inget svar” representerar de som inte har svarat på frågan.

Diagram 5:28 visar att 77 procent tyckte att nuvarande hemtjänst var mycket bra eller ganska bra och 14 procent som menade att den var ganska dålig eller mycket dålig. Resterande 9 procent hade ingen uppfattning. En slutsats är att medborgarna är nöjda med hemtjänsten i Arvika kommun.

SOM-studien har mätt brukarnas bedömning av äldreomsorgen och värdet visade en stigande trend från det att det fanns registrerat första gången 1999 fram till 2009. Resultatet redovisas som balansmått14 och det var 2009 +64.

Diagram 5:27 Inställning hemtjänsten utifrån ett helhetsintryck Diagram 5:28 Procentuell jämförelse av inställning hemtjänsten Totalt antal svar: 283 utifrån ett helhetsintryck

90

80

70

60 Bra 50 Dålig 40 Vet ej 30

20

10

0 Andel i %

Fråga: Om du tänker på hemtjänsten som helhet. Hur bra anser du att den är? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

14 Balansmått innebär att den andel som är negativ subtraheras med den andel som är positiv. Den andel som är osäker räknas inte med i måttet. Balansmåttet kan antingen ha en positiv eller negativ tendens.

99

Hemtjänsten uppfyller förväntningarna Medborgarna som hade erfarenhet av hemtjänsten tog ställning till hur väl den uppfyllde deras förväntningar. Diagram 5:29 visar att 24 medborgare menade att hemtjänsten uppfyllde förväntningarna mycket bra och 78 ganska bra. Det var 17 medborgare som menade att den var ganska dålig och 2 menade att den var mycket dålig.

I diagram 5:30 har vi en procentuell jämförelse och 69 procent menade att den var mycket bra eller ganska bra och 13 procent som hade uppfattningen att den var ganska dålig eller mycket dålig. Resterande 18 procent hade ingen uppfattning. De som saknar erfarenhet har inte svarat och de representerar sista stapeln i tabell 5:29.

Diagram 5:29 Inställning till hur väl hemtjänsten uppfyller Diagram 5:30 Procentuell jämförelse av inställning till hur väl förväntningarna hemtjänsten uppfyller förväntningarna Totalt antal svar:283

80 70 60

50 Bra 40 Dålig 30 Vet ej 20 10 0 Andel i %

Fråga: Hur väl uppfyller hemtjänsten dina förväntningar? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Hemtjänsten uppnår ett fulländat läge Till sist gjordes en värdering av hur nära ett fulländat läge hemtjänsten befann sig, om man tänkte sig in i hur en perfekt utförare av tjänsten såg ut. Diagram 5:31 visar att det var 18 medborgare, som menade att hemtjänsten närmade sig detta fulländade läge mycket bra och 64 menade att den gjorde det ganska bra. Det var 29 medborgare, som hade uppfattningen att den uppfyllde förväntningarna ganska dåligt och 1 mycket dåligt. Sista stapeln i tabellen representerar de som inte har erfarenhet av hemtjänsten.

Diagram 5:32 har en procentuell jämförelse och 55 procent menade att den uppfyllde förväntningarna mycket bra eller ganska bra och 20 procent uppfattade den ganska dålig eller mycket dålig. Övriga 25 procent hade ingen uppfattning.

100

Diagram 5:31 Inställning till hur väl hemtjänsten Diagram 5:32 Procentuell jämförelse och inställning till hur väl uppnår ett fulländat läge hemtjänsten uppnår ett fulländat läge Totalt antal svar:283

60

50

40 Bra 30 Dålig Vet ej 20

10

0 Andel i %

Fråga: Om du tänker dig en perfekt utförare av hemtjänst. Hur nära detta fulländade läge befinner sig hemtjänsten idag? Medborgarundersökning inställning valfrihetssystem 2011

Några kommentarer om vilka fördelar man ser genom att få välja utförare i hemtjänsten Vi hade två öppna frågor i enkäten varav den ena av dem hade som syfte att få fram vilka fördelar man såg om man fick möjlighet att välja utförare när man hade fått en beviljad servicetjänst inom hemtjänsten. Totalt lämnades 129 kommentarer. Här följer några exempel: - ”Konkurrensutsättning leder till bättre kvalitet” - ”Man vill ha någon man litar på” - ”Just att man får välja och inte bara acceptera det som finns” - ”Att man kan ta den man har förtroende för” - ”Som privatperson blir man så klart tillfreds över självbestämmande” - ”Kanske får man möjlighet att välja någon man känner, som man vet är bra” - ”Man söker ju alltid den bästa” - ”Det är ju bra att veta vilka man har at välja på innan val” - ”Eget val alltid bäst” - ”Alltid bra med valfrihet. Att få välja efter eget huvud” - ”Jag bestämmer själv. Demokrati” - ”Jag kan själv välja vem jag vill ha in i mitt hus”

101

Några kommentarer om vilka nackdelar man ser genom att få välja utförare i hemtjänsten Här följer några kommentarer på vår nästa öppna fråga. Nu var det istället nackdelar vi ville få fram. Totalt lämnades här 104 kommentarer. Här kommer några exempel: - ”Det blir inte positivt när privata bolag ska tjäna pengar på sjukvård m.m.” - ”Det kanske inte finns bra utförare att välja på” - ”Samhällets resurser flyttas till privata aktörer. Det urholkar gemensamma välfärden” - ”Svårt att överblicka vem som är bäst” - ”Ju mer jag har ansvaret för desto mer ökar stress och prestationsångest” - ”På landsbygden vill inte privata starta då underlaget (invånarantalet) är begränsat” - ”Valfrihet är inte alltid bra. Välja mellan pest och kolera är ju inte så kul” - ”Kommunen får för lite insatser vilket direkt gör att det blir mindre personal” - ”Krångligt. Omöjligt att skaffa information om alla turer”

Sammantaget visade de öppna frågornas kommentarer när det gäller fördelar med valsituationer att det bland annat var positivt att själv kunna välja, att man ville känna trygghet och förtroende till den man valde och att man ville ha kvalitet i tjänsterna. Bland nackdelarna visade det att det bland annat var svårt att välja, att det var svårt att överblicka kvalitet och att man var rädd för att en privatisering kommer att urholka samhällets resurser. Vi kan också bland kommentarerna tolka att man inte alltid förstår vad valfrihetssystem innebär, t.ex. genom att man tror att man kan välja vilken person som utför tjänsten och att företagen kommer att ta ut olika avgifter.

102

Summering I huvudstudie var det flest enkätsvar bland de äldre medborgarna. Andelen svarande i procent steg i takt med stigande ålder och det kan bero på att man känner sig mer berörd av det utvalda frågeområdet ju äldre man blir.

Totalt var det 148 medborgare d.v.s. 52 procent som hade erfarenhet av hemtjänsten i Arvika. De yngre åldrarna hade erfarenhet i minst samma omfattning som övriga åldersgrupper och 77 procent av medborgarna med erfarenhet menade att hemtjänsten var ganska bra eller mycket bra. Hemtjänsten uppnår till och med ett fulländat läge mycket bra eller ganska bra menade 55 procent av medborgarna och det var ingen större skillnad mellan åldersgrupperna. Samtidigt menade 69 procent att hemtjänsten uppfyllde förväntningarna ganska bra eller mycket bra och det var här en svag tendens till att man var positivare ju äldre man var.

SOM-studien som riktar sig till en bredare population visade vid bedömning av kommunens service att 83 procent ansåg att den var bra. Brukarnas bedömning av äldreomsorgen i samma undersökning hade en stigande trend och balansmåttet var det högsta 2009 från det att det blev registrerat första gången 1999. Balansmåttet 2009 var + 64. SOM-studien visade som vi ser det ett ännu positivare resultat i jämförelse med vår undersökning men den hade fokus på hela äldreomsorgen och inte bara hemtjänsten.

Vi insåg ganska snabbt att vår studie skulle vara ett brett område att studera och vi ställde oss frågor för att försöka ringa in problemområdet. I den fortsatta summeringen av huvudstudien försöker vi belysa resultatet av enkätstudien utifrån dessa frågor.

Skiljer sig inställningen åt i olika åldrar när det gäller uppfattningen om en ökad konkurrensutsättning och privatisering samt till viljan att välja mellan kommunala och privata utförare? Inställningen till en ökad konkurrensutsättning och en ökad privatisering har i vår studie ett balansmått på - 5. Det visar följaktligen att man är mer negativ än positiv och 50 åringarna var mest negativa men det var egentligen inga stora skillnader vilket gör att det är svårt att dra en säker slutsats. För att vinkla denna uppfattning lite mer ställdes också en fråga om medborgarnas inställning till att betala för privata tjänster inom vård och omsorg. Det visade sig att man i relativt hög grad var negativa och balansmåttet blev -18. Vid en närmare analys kring hur den negativa uppfattningen visade sig i de olika åldersgrupperna låg spannet mellan

103

36 – 51 procent. När det gällde andelen med positiv inställning var den i stort sett lika i alla åldersgrupperna, d.v.s. varierade mellan 19 – 25 procent. SOM-studien som har ett bredare urval såg närmare på vilka attityder man hade till privat och offentlig verksamhet genom att uppmana invånarna att ta ställning till om privata företag ska driva äldreomsorgen och 46 procent menade att det var ett dåligt förslag.

Medborgarnas inställning till att ställas inför att göra olika val i samhället när det gäller utbudet av varierande tjänster var överlag istället mest positivt, om vi bortser från andelen som var osäkra i sin uppfattning. Balansmåttet blev + 23. Vid en nedbrytning och jämförelse mellan ålderskategorierna var det relativt jämnt fördelat mellan åldrarna och resultatet varierade mellan 42 – 47 procent bland de som hade en positiv uppfattning och högst bland 80 åringarna. SOM-studien visade också att attityderna till vårdvalsmodeller var relativt positivt, eftersom 42 procent av invånarna ansåg att det antingen var mycket bra eller ganska bra.

För att fördjupa oss lite mer kring valsituationer bad vi medborgarna ta ställning till hur de uppfattade möjligheten att få välja utförare om de hade fått en beviljad servicetjänst inom hemtjänsten. Resultatet var överlag positivt och balansmåttet blev + 56. De yngsta åldersgrupperna var mest positiva och därefter minskade resultatet något i takt med stigande ålder. Är det så att det kan vara lättare att acceptera alternativa utförare om det är en servicetjänst som ska utföras eller är det möligheten att själv få välja som bidrar till den positiva inställningen? I de öppna frågorna kommenteras fördelar och nackdelar med att välja utförare. Bland fördelarna ser man att just förmånen att få välja och kunna påverka vem som kommer och utför tjänsten är viktigt för att man ska känna sig trygg. Bland nackdelarna framförs att det kan vara svårt att välja och överblicka vilken utförare som har den bästa kvaliten.

Har män en annan inställning än kvinnor? Kvinnorna svarade i högre grad än männen på enkäten, d.v.s. 64 procent mot 53 procent. Möjligen är kvinnorna mer intresserade av offentlig verksamhet och svarar kanske i högre grad på frågor som berör området vård och omsorg.

Vid en jämförelse mellan könen och inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering samt viljan till att själv göra val av utförare visade det sig att det inte var några direkta skillnader i attityderna, men balansmåtten gav resultatet att kvinnorna var något

104 positivare än männen. SOM-studien visade inte samma resultat. I denna studie var både män och kvinnor negativare och balansmåttet var negativt när man hade svarat på om man skulle låta privata företag ansvara för äldreomsorgen. Vid en jämförelse av denna studie och vår medborgarundersökning i Arvika skulle slutsatsen kunna dras att medborgarna i Arvika är positivare till en ökad privatisering och konkurrensutsättning. SOM-studien har dock en bredare undersökning som riktar sig till populationen 16 – 85 år.

Har ensamboende en annan inställning än sammanboende? De flesta av de svarande levde tillsammans med andra personer i samma hushåll. Studien undersökte närmare om det skilde sig i inställningen till valfrihetssystem och konkurrensutsättning om man var ensamboende eller sammanboende med andra. Det visade sig att man hade en något positivare inställning till viljan att göra egna val när man levde tillsammans med andra. Vi ställer oss frågan vad det skulle kunna bero på att man är positivare till valsituationer om man bor tillsammans med andra?

Är det olika inställning bland boende i tätorten och boende på landsbygd? Man var lite mer positiv i tätorten när det gällde inställning till ökad konkurrensutsättning och privatisering samt till viljan att kunna välja mellan olika utförare. Den allmänna uppfattningen är att man är mer resursstark i tätorten, vilket sammanfaller med att man i denna studie är positivare till en ökad konkurrensutsättning och privatisering.

Har utbildningsnivån en betydelse när det gäller inställningen? Det är en frihet och rättighet att själv kunna göra val. Valfrihet kan stärka den enskilde individens inflytande och det kan ses som ett rättighetsargument. I dagens samhälle finns allt bättre möjlighet att påverka sin situation. Medborgaren blir allt mer utbildad och får allt mer kunskap (SKL Sveriges kommuner och landsting, 20101). De flesta av medborgarna, som svarade på enkäten har en vidareutbildning efter grundskola/folkskola i form av gymnasiet, yrkesskola eller motsvarande. Studiens intention var att se närmare på om utbildningsnivå påverkade vilken inställning man har till ökad konkurrensutsättning och till viljan att kunna göra egna val. Man var överlag positivare när man hade en högre utbildning. Det syns en tendens till att ju mer resursstark man är desto positivare är man till både ökad konkurrensutsättning och till viljan att göra egna val.

105

Kan inställningen till kommunala och privata utförare vara inkomstrelaterat? Vid en närmare analys av hur inkomstnivån påverkade inställningen till en ökad konkurrensutsättning och privatisering samt till viljan att göra egna val visade det sig att man var mest positiv bland medborgare vars hushåll hade en sammanlagd månadsinkomst på mer än 60.000 kronor. Det var dock ett litet underlag bland svarande som hade denna inkomst, vilket innebär att vi inte säkert kan dra denna slutsats.

Inställningen till viljan att själv kunna göra val ökar i procent i takt med stigande inkomstnivå. En slutsats skulle kunna vara att ju mer resursstark desto positivare inställning till valsituationer. Attityden till att det ska vara en ökad konkurrensutsättning och en ökad privatisering visade inte samma tendens, d.v.s. en stigande positiv inställning i takt med ökande inkomstnivå.

Har invånarna en annan inställning om de har en anställning inom kommunens vård och omsorg? Eftersom det är vård och omsorgs område denna studie har fokus på när det gäller valfrihetssystem kan det vara intressant att se närmare på anställda inom samma område där det kan bli aktuellt med konkurrensutsättning. Det skulle kunna finnas en större skepsis till alternativa utförare med tanke på att införandet av valfrihetssystem kan bidra till att det blir förändrade anställningsförhållanden. I princip skulle det kunna innebära att anställda blir uppsagda hos en arbetsgivare, som ofta upplevs ha trygga anställningar. Totalt var det endast 5 procent av de svarande som hade en anställning inom kommunens vård och omsorg. Vi tog beslutet att inte fördjupa oss i denna fråga eftersom det var för litet underlag.

Använder invånarna den möjlighet de har att demokratiskt försöka att påverka politikernas och även tjänstemännens uppfattning? Det är av värde att ta reda på i vilken omfattning den enskilde tar var på möjligheten att demokratiskt påverka politikerna innan beslut fattas. Det var 55 procent som hade kännedom om att det är möjligt att påverka politikerna och 35 åringarna och 65 åringarna visste det i högre grad än övriga åldersgrupper. På frågan om de hade uttalat sina synpunkter var det endast 14 procent som hade tagit vara på denna möjlighet och de hade främst gjort det via kontakt med politiker eller tjänsteman. Tolkar det som att medborgarna vet i ganska hög grad att det är möjligt att påverka politikerna men de gör det i liten omfattning. Kan det tyda på att medborgarna utgår från ett traditionellt demokratiskt sätt att styra, d.v.s. att det är politikerna

106 som styr och fattar besluten utifrån att de är de valda representanterna? Eller är det ett lågt intresse för offentlig politik? SOM-institutets undersökning kom fram till att 24 procent ansåg att de hade möjlighet att påverka politiska beslut i den egna kommunen, men det framgick inte i vilken omfattning de försökte ha inflytande på de politiska besluten.

Känner medborgarna till att det finns valfrihetssystem och att Arvika har tagit beslut om att införa den? Det var i genomsnitt 48 procent av de svarande, som kände till att det fanns en lag om valfrihet. Ungefär hälften av de svarande i de yngre ålderskategorierna d.v.s. 35 åringarna, 50 åringarna och 65 åringarna kände till lagen och det var bara 2 procent av 80 åringarna.

Totalt var det 34 procent som kände till att Arvika kommun hade tagit beslut om att införa valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänsts service. Vid en granskning mellan de olika åldersgrupperna var det en ganska jämn fördelning mellan antalet som kände till beslutet men det var några fler som kände till det bland 65 åringarna. Det kan tyckas lite märkligt att man inte kände till det lokala beslutet i högre grad, eftersom det brukar vara en större uppmärksamhet kring det som händer i kommunen om man jämför med det som händer nationellt. SOM-studien som riktar sin undersökning till åldrarna 16 – 85 år visade att 50 procent av invånarna hade ett intresse för politik i allmänhet och detta resultat var dessutom något högre när det gäller intresset för politik i kommunerna. Utifrån de två frågor i denna studie om den nationellt beslutade valfrihetslagen och beslutet om införandet av valfrihetssystem lokalt i Arvika kan vi inte dra samma slutsats d.v.s. att intresset för den lokala politiken är högre än den nationella.

107

5.4 Delstudie – Arvikas aktörers synpunkter på reformen För att tillföra studien hur aktörer i ledande positioner inom Arvika kommuns organisation ser på införandet av valfrihetssystem valde vi att göra intervjuer med två politiker och två tjänstemän samt en fackföreningsordförande. Här valde vi kommunalrådet (S) från det politiska block som har majoritet (S och V) och oppositionsrådet (M) från den allians (M, Fp, C och Kd) som är i opposition eftersom de representerar två olika politiska ideologier. Oppositionsrådet hänvisade till alliansens lokala talesperson inom valfrihetsområdet. Denne person som företräder folkpartiet ställde upp och lät sig intervjuas.

Tjänstemännen som vi intervjuade var verksamhetschefen i verksamhet vård- och omsorg och chefen för biståndsavdelningen i samma verksamhet eftersom dessa berörs på olika sätt vid införandet av valfrihetssystem. Även fackförbundet Kommunals syn på valfrihet kände vi kunde vara intressant att ta med för att se om och i så fall hur fackets syn kan tänkas påverka processen med att införa valfrihetssystem inom ett område som domineras av anställda organiserade inom Kommunals avtalsområde. Vi intervjuade därför också Kommunals lokala ordförande i Arvika.

Anledningen till att vi valde en kvalitativ intervju med endast fem personer som valdes ut genom ett strategiskt urval utifrån sin befattning eller sitt politiska eller fackligt uppdrag är att vi inte hade möjlighet att lägga ned hur mycket tid som helst på vår studie. Genom valet av de aktörer som är viktiga nyckelpersoner för valfrihetssystemets vara eller icke vara i Arvika kommun anser vi att vi fått en bredd i de svar vi fått in. De personliga intervjuerna gav möjlighet för de intervjuade att fråga oss om de inte förstod frågorna och vi hade möjlighet att ställa följdfrågor till dem, vilket vi inte hade haft i samma utsträckning om vi skickat en enkät till var och en. Det var också viktigt för oss att kunna analysera skillnader och likheter i deras svar och hur deras inställning till valfrihet är.

Samtliga intervjuade fick erbjudande om att se frågorna innan intervjutillfället. Intervjuerna genomfördes i samtalsform i ett personligt möte. Intervjuerna dokumenterades skriftligen och alla intervjuer utom en spelades in eftersom en intervjuperson avböjde att bli inspelad. Samtliga intervjuade har samtyckt till publicering av sina namn och svar.

108

Generell syn på valfrihet Här råder en samsyn och de intervjuade tycker det är viktigt att individen får styra sitt liv och att det måste ske en ökad individanpassning eftersom valfriheten i dag är begränsad och att trender i samhället går mot alltmer ökad individualisering. Den fackliga ordföranden tror att kostnaderna kan öka och att verksamheten måste tillföras mer resurser för att inte kvaliteten ska försämras.

Kommunalrådet tycker att dagens lagstiftning kan vara ett hinder eftersom han anser att den utgår från ett kollektivistiskt synsätt och att det offentliga styrs av ett starkt produktionstänk. Han ser också utmaningar och risker med valfrihet och hyser farhågor om att det kan försämra för de svagare i samhället.

Valfrihetssystem som ligger i linje med NPM ideologin innebär att det sker en nedtoning av samhällsplanering och sociala reformer till förmån för offentlig kostnadsminskning och höjd effektivitet. I och med att verksamheten effektiviseras behöver inte tillskjutande av mer resurser vara självklart. Politiker får en viktig roll som medborgarföreträdare genom att balansera särintressen så att inte de svagare i samhället som inte har möjlighet att göra aktiva val ska bli drabbade.

Vinster med valfrihet Här betonar samtliga att den största vinsten är på det individuella planet med ökad kvalitet, tillfredsställelse och delaktighet för brukaren. Individens beslutskompetens stärks. Politikerna tror inte på att valfrihet medför ekonomiska vinster eller rationaliseringar men att det medför ett förändrat tankesätt för vårdproducenterna.

Tjänstemännen anser att det blir som ett tävlingsmoment att få och behålla brukare och att det kan sporra den egna verksamheten om man kan vara konkurrenskraftig. De tror även att självkänslan ökar bland dem som startar egna företag i branschen. Att valfrihet måste medföra att kvalitetssystem utvecklas och förbättras anser de också.

Kommunsektorn har blivit mer likt den privata varumarknaden där kollektivt beslutsfattande har ersatts av individuella val. Delaktigheten för brukaren ökar och brukaren blir mer som en kund på marknaden och kan säga sina synpunkter (voice) elller välja bort den leverantör som man inte är nöjd med (exit).

109

Hinder/farhågor med valfrihet. Här ser alliansens talesperson styrningsproblematik och att det kan bli omfattande uppföljningsarbete och insynen kan försämras. Han betonar att kvalitetsuppföljningen blir viktig. Kommunalrådet tror dagens lagstiftning, som han tycker är alltför kollektivistisk, kan bli ett problem. Han tror att vi måste se mer på normerande domar när det gäller att definiera vad som är en skälig levnadsnivå.

Tjänstemännen uttrycker farhågor om att förfrågningsunderlaget är viktigt och att det inte får bli vinstspekulativt. De ser också att uppföljning är oerhört viktig och att fler kontrollfunktioner kan behövas. De tror också att införande av valfrihetssystem innebär omställningsproblematik vilket ställer stora krav på arbetsledning.

Chefen för biståndsavdelningen ser farhågor i hur de ska kunna följa upp hur individen har ett gott liv utifrån socialtjänstlagen. Den fackliga ordföranden anser att det är viktigt att det finns en tydlighet i upphandlingen med tydliga kravspecifikationer, att det blir konkurrens på lika villkor och att uppföljningen är mycket viktig.

Här uttrycker samtliga att de tror att administrationen av valfrihet kommer att kräva fler funktioner, bland annat för kontroll av kvalitet.

Vilken inställning tror de intervjuade att kommunens medborgare har till valfrihet? Alliansens talesperson tror att Arvikas medborgare som haft ett långvarigt socialdemokratiskt styre kan ha en skeptisk inställning till valfrihet och att det är djupt rotat hos många att kommunen är den bästa utföraren. Han tror att inställningen kan vara mer positiv i större städer än i Arvika. Som politiker får han många signaler om trygga boendeformer för äldre men när det gäller valfrihetssystem har han inte ännu fått några påstötningar från medborgarna.

Kommunalrådet har upplevt det omvända, d.v.s. att det inte pratas med honom om trygga boendeformer för äldre utan det är valfrihet som pigga pensionärer pratar med honom om. Kommunalrådet tror att det är en tryggare tillvaro i Arvika än i större städer eftersom den sociala kontrollen i glesbygden kan upplevas som en trygghetsfaktor. Han tror att på sikt kommer medborgarna att vilja ha ökad valfrihet.

110

Chefen för biståndsavdelningen tror att valfrihet är en generationsfråga och att yngre är mer positiva till valfrihet än äldre. På biståndsavdelningen har man inte tagit emot några önskemål från brukare att få välja utförare ännu.

Verksamhetschefen för vård och omsorg tror att många medborgare tycker att kommunen är en trygg och säker utförare. Han tror att medborgarna måste vänja sig mer vid valfrihet och att det är viktigt att skapa ett förtroende hos medborgarna i en valfrihetsprocess. Fackets ordförande har hört medborgare framföra önskemål om att få fler valalternativ när det gäller kosten.

Kan det stimulera till ett etablerande av nya företag, små företag och att fler kvinnor startar företag? Kommunalrådet tror att detta kan vara en bransch för kvinnoföretag. Han tror att i takt med att pensionärerna får allt bättre ställt kommer de att konsumera fler tjänster och att det kan bli aktuellt med tilläggstjänster i företagen. Det han ser som en svårighet är att Arvika är en glesbygdskommun och att det då kan vara svårt att etablera företag i glesbygden. Alliansens talesman tror att det från att inte ha funnits någon marknad kan växa och fort skapa fler småföretag som drivs av kvinnor.

Verksamheten för vård och omsorg tror att det finns goda möjligheter att starta nya, små företag och att det blir fler kvinnor som startar företag då kommunens egen personal har möjlighet att starta eget. Chefen för biståndsavdelningen tror att det finns chans att tjäna pengar och att detta leder till att fler vill starta företag men att det inte är så många från kommunens egen verksamhet som väljer att starta företag. Hon tror inte heller att det skulle locka fler kvinnliga företagare. Den fackliga ordföranden anser att det beror på den politiska inställningen till valfrihet och om politikerna vill behålla tjänster i offentlig sektor. Från Kommunals sida har man haft information till medlemmarna om personalkooperativ.

Är kommunen förberedd för att konkurrensutsättas? Vad krävs? Här är de intervjuade politikerna eniga om att kommunen är förberedd endast i liten utsträckning. Alla politikerkollegor är inte förberedda mentalt och kunskaper i upphandling och att ta fram kvalitetskriterier behöver utvecklas. Ersättningsnivåer och den taxa som ska gälla är också sådant som måste utarbetas. Inte ha för bråttom då de anser att valfrihetsreformen inte kommit särskilt långt i Arvika utan de tycker det är viktigt att ta ett

111 steg i taget. Kommunalrådet ser en svårighet i att Arvika som en liten glesbygdskommun kan få svårt med varierat utbud. Han anser att kommunen som utförare är bra på produktutvecklingen i den egna verksamheten.

Den fackliga ordföranden tycker frågan är svår att svara på och upplever att det finns en strävan att samla mycket verksamhet i offentlig sektor.

Verksamhetschefen för vård och omsorg tycker att han har förberett verksamheten för valfrihet men kalkylering och kvalitetssystem måste utvecklas vidare. Även roller måste förtydligas anser han och han ser en svårighet hos små kommuner som inte har möjlighet till renodlade tjänster för kontroll och uppföljning. Chefen för biståndsavdelningen efterlyser en mer levande debatt från politiker och medborgare och anser att det är många system som måste byggas upp innan kommunen är redo för valfrihet.

Vilka verksamheter skulle kunna vara aktuella för ett valfrihetssystem? Här anser kommunalrådet att alla verksamheter skulle kunna vara aktuella men tror att den avancerade hemsjukvården skulle behållas i kommunal regi. Verksamhetschefen tycker att hela verksamheten skulle vara aktuell och han kan även tänka sig att även övriga socialtjänsten skulle kunna bli aktuell. En insats där han ser det som lite svårare att tillämpa valfrihet är särskilda boenden.

Alliansens talesperson anser att matdistribution skulle vara enklast att starta med. Sedan skulle hemvårdens omvårdnadsinsatser och daglig verksamhet inom LSS kunna vara nästa steg. Chefen för biståndsenheten är av samma åsikt men vill även se städ med i ett första steg i valfrihetsprocessen. Kommunals ordförande ser det naturligt att börja med serviceinsatser som städ, tvätt och mat.

Hur tror du att valfrihet kommer att påverka kommunens verksamheter i framtiden? Här anser kommunals ordförande att medborgarnas krav kommer att öka i framtiden och att valfrihet är lösningen på hur vi ska kunna möta detta. Alliansens talesperson anser att kommunen ställs inför stora utmaningar och att valfriheten ställer krav på omställning. Kommunen måste kunna hantera de som inte har sysselsättning och organisationen måste vara

112 beredd att anpassa sig. Valfrihet kan medföra att de med trygg anställning kan tycka att de går mot sämre förhållanden tror han. Kontrolltjänsterna för uppföljning kan komma att bli fler och kommunen måste bli mer kvalitetsmedveten.

Chefen för biståndsavdelningen tror också att kontrollfunktionerna kommer att öka samtidigt som omvårdnadspersonalen kan förlora arbeten i kommunen om brukare väljer andra utförare vilket leder till att kommunen måste öka anpassningsförmågan.

Kommunalrådet anser det viktigt att vi hänger med och individinriktar vården för att kunna utveckla kvaliteten. Om andra kan utföra vården bättre än kommunen anser han inte att kommunen ska producera vård utan kommunens främsta uppgift blir då att fördela resurser. Verksamhetschefen ser det som viktigt att utveckla personalen i dialogen med brukarna och att det är viktigt att ta fram rättvisa ersättningssystem.

Summering Frågan om valfrihet ska drivas vidare i Arvika är öppen och intervjuerna med nyckelaktörerna ger bilden av att det finns en enighet i att införa valfrihetssystem. Vilka insatser som ska ingå i ett första skede finns det delvis skilda uppfattningar om. Det är även mycket förberedelser kvar framförallt mentala, eftersom Arvika sedan lång tid har ett socialdemokratiskt styre. Men även kunskapsmässiga och praktiska och det kommer att ställa stora krav på ledarskapet. Här är en framgångsfaktor att fackförbundet har en i grunden positiv inställning till valfrihet.

Nyckelaktörerna tror inte att valfrihet kommer att medföra rationaliseringar eller ekonomiska vinster utan det är individens valfrihet som sätts i fokus. Genomlysning av den egna verksamheten i samband med valfrihetssystemets införande och marknadskrafterna efteråt kommer med automatik att leda till effektiviseringar och ökad kvalitet anser nyckelaktörerna.

Här uttrycker samtliga att de tror att administrationen av valfrihet kommer att kräva fler funktioner, bland annat för kontroll av kvalitet.

När politikerna avger makt till individen i form av valfrihetssystem leder detta till en ökad direktdemokrati där individen själv får välja utförare uttrycker politikerna viss oro för

113 styrningsproblematik och att politikernas roll med balansera särintressen kommer att vara viktig. Kommunalrådet uttrycker en farhåga om att de svagaste inte har resurser att göra val. När det gäller frågan om bildandet av nya företag och dess storlek och om det kan locka kvinnliga företagare anser majoriteten att de tror att så är fallet. Glesbygdsproblematiken tas upp som en farhåga, med detta menas att det kan vara svårt för företag vid införande av valfrihetssystem att kunna etablera sig och få ett kundunderlag på mindre orter.

När det gäller att locka kvinnliga företagare till denna sektor tror majoriteten att så är fallet och det skulle i så fall vara positivt ur den synvinkeln att Arvika idag har få tjänsteföretag i förhållande till den struktur som råder på den lokala arbetsmarknaden där industrijobben dominerar.

114

6. SAMMANFATTANDE SLUTSATS Vilken erfarenhet kan då dras utifrån studien? Ambitionen med studien var att försöka få svar på hur inställningen till valfrihetssystem för servicetjänster inom äldreomsorgens hemtjänst var bland medborgare folkbokförda i Arvika kommun. En del i detta var att göra en enkätundersökning bland medborgare i vissa ålderskategorier som symboliserade åldrar som har socialiserats under olika samhällsinfluenser. Vår strävan var att det skulle kunna spegla människors olika inställning utifrån att de präglats av förhållanden i olika tidsepoker under uppväxten och även senare i livet. Medborgarna som deltog i undersökningen var i åldrarna 35 år, 50 år, 65 år och 80 år.

För att få en större bredd och fler infallsvinklar i ämnet gjordes flera delstudier i form av intervjuer med tjänstemän i andra kommuner och med nyckelaktörer i den egna kommunen samt en sondering kring hur marknaden såg ut. Litteratur och annat material omkring området har bland annat inhämtats från denna masterutbildning som har handlat om att öka förståelsen för samhällsfrågor, organisationsfrågor och individen i samhället. Ofta har master ämnena påmint om den växelverkan som sker mellan yttre och inre behov som påverkar både samhälle, organisation och individ. Annat material har också gåtts igenom som kan bidra till denna studie. Det är både lagar, undersökningar och uttalanden av viktiga personer som bidragit. En slutsats som skulle kunna dras utifrån de litteraturstudier som gjorts av andra undersökningar är att det inte är så stora skillnader, vinster och farhågor med reformförändringen ”LOV” stämmer relativt bra överrens med resultatet av denna studie.

Viktigt att lära! Det har för oss varit en bra genomgång av studieområdet. Flera infallsvinklar som kan vara till hjälp för kommunens strategiska arbete inför införandet av valfrihet. Några av reflektionerna redogörs för i detta avslutande kapitel. Det som känns intressant är att i en studie växer andra frågor fram. Det är inte enbart undersökningen i sig som ger en bild av det man letar efter utan den ger nya bilder som blir intressanta att ta reda på, det ger kumulativ kunskap. Det ger en bekräftelse för vetenskapens dynamik. Hur den ena forskaren tar vid efter den andra för att föra kunskapen vidare, utveckla den, testa om, studera sannolikheten med tidigare forskningsresultat osv. Denna studie har successivt påmint om andra delar som borde ha tagits upp men som kan utforskas vidare i vårt strategiska arbete i verksamheten. Området

115 valfrihetssystem är komplext och vi förstår än mer att förberedelse är viktigt för att kommunen ska lyckas ge invånarna bra service och behålla nöjdheten.

Vem vill ha valfrihet? Studien visade främst en beskrivning på hur inställningen till valfrihet hos invånarna i kommunen ser ut. Om en snabb enkel slutsats ska dras, så var det att 80 åringar boende i tätorten, som har sambo och har hög hushållsinkomst är mer positivt inställd till att göra olika val i samhället oavsett kön. Nu är det inte så enkelt på grund av att det analyserade underlaget inte uppfyller den konfidentiella vetenskapliga nivån på alla delar.

Innan studien gjordes fanns funderingar om medborgarna i Arvika ville ha kvar den offentliga verksamheten precis som den är idag eller om det fanns intresse av att det skulle bli en ökad konkurrensutsättning och privatisering. Det visade sig att man är mindre intresserad av att släppa in privata utförare i äldreomsorgen och man är heller inte positiv till att betala för privata tjänster inom vård och omsorgsområdet. Det var viktigare att kunna välja den person som skulle utföra tjänsten än val av företag. Det är emellertid inget som ingår vid införande av valfrihetssystem. Ett införande av valfrihetssystem kan innebära att den enskilde brukaren får möjlighet att ta makten över det offentliga i och med att han/hon själv bestämmer vilken utförare som ska se till att beviljad SoL-insats blir utförd. När det bara finns offentlig verksamhet som utför tjänsterna kan det upplevas bristfälligt eftersom brukarna inte har möjlighet att välja och godkänna den utförare man vill ha. Inflytandet genom att själv få vara med och påverka vilken utförare som ska ge individen den tjänst den behöver ser ut att vara viktigt.

Inflytande för alla? Inflytande är en viktig del inom demokratin och medborgarnas ökade möjligheter till att vara mer delaktiga kan skapa intresse för politik och därmed kanske bidra till en lösning på partiernas problem med bristande intresse och engagemang från väljarna. Om den enskilde individen inte klarar av att göra ett val kan samhället ta över och bestämma. Problem kan uppstå om alla inte känner till att de har valfrihet eller om de inte har samma möjlighet att utnyttja systemet. Universitetslektor Göran Holst har uppfattningen att det fria valet är en illusion i det läge som äldre ofta befinner sig i när de blivit sjuka, glömska eller råkat ut för skador och kanske även mist sin äkta hälft. I den kaotiska situation som den enskilde

116 individen befinner sig i kan det vara svårt att överblicka vilka konsekvenser ett val får. Kommunens biståndshandläggare får en viktig roll här, visade erfarenheterna från andra kommuner som infört valfrihetssystem. Handläggaren har en skyldighet att lotsa brukaren i valet av utförare. En del kommuner har en form av rättvisesystem som automatiskt väljer efter en turordning om brukaren inte väljer. En del har som system att om brukare inte väljer går det per automatik till kommunens som utförare.

Vill eller vill inte Utifrån studien kan slutsatsen dras att man vill kunna välja utförare, men man vill inte ha en ökad konkurrensutsättning eller privatisering. I enkätundersökningen framkommer det från medborgarna både fördelar och nackdelar kring möjligheten med att välja. Några exempel på positiva kommentarer i vår öppna fråga när det gällde inställningen till möjligheten att vilja välja utförare var: ”Just att man får välja och inte bara acceptera det som finns”, ”Man söker ju alltid den bästa” och ”Jag bestämmer själv. Demokrati”. Det fanns också möjlighet att ge negativa kommentarer och som exempel kan vi nämna: ”Det blir inte positivt när privata företag ska tjäna pengar på sjukvård m.m.”, ”Svårt att överblicka vem som är bäst” och ”På landsbygden vill inte privata starta då underlaget (invånarantalet) är begränsat”.

Bra som det är? Det som inte ingick i studien men som vi tog med som ”extra krydda”, utifrån att vi arbetar i verksamheten, var att ta reda på vilka erfarenheter man hade av kommunens hemtjänst. Det kan vara intressant att se om uppfattning om kommunens utförare kanske påverkar vilken inställning man har till privata utförare. Över hälften hade erfarenhet, flest i åldrarna 50 år och övervägande oavsett ålder upplevde hemtjänsten bra och mycket bra. Över hälften av de svarande upplevde till och med att hemtjänsten närmar sig ett fulländat läge utifrån ett perfekt utförande av tjänsten. Bor man på landet är man något mer nöjd med hemtjänsten. Det är med stolthet vi tar till oss det resultatet! Är det för den nöjdheten man inte vill ha privata utförare i äldreomsorgen? Intressant tanke men inget denna studie gick in djupare på.

Nyckeln till framgång Studien visade också vikten av information och kommunikation. Kommunens organisationsförändring med ambitionen att öka samverkan, öppenhet och demokrati har följts upp både i praktiken, eftersom vi arbetar i organisationen, och med hjälp av utvärderingen

117 som gjorts. Detta förändringsarbete är en viktig nyckel i införandet av valfrihet och sätter in det i denna studies sammanhang. Hur, vilken väg, uttrycker invånarna sina åsikter och sker det?

Demokrati innebär bland annat en möjlighet för oss som samhällsmedborgare att vara med och påverka vad som sker inom offentlig verksamhet. I studien framkom det att medborgarna i relativt hög grad d.v.s. 55 procent vet att de kan påverka politikerna innan de fattar sina beslut men det var få som hade tagit vara på denna demokratiska rättighet. Man är i alla fall intresserad och kanske den nyfikenheten kan öka med bättre verktyg. Resultatet skulle kunna tydas att medborgarna utgår från att det ska vara ett traditionellt demokratiskt sätt att styra, d.v.s. att det är politikerna som styr och fattar besluten utifrån att de är de valda representanterna. Det skulle också kunna tolkas att det är ett lågt intresse för offentlig politik.

En traditionell parlamentarisk styrningskedja kan vi beskriva som i nedanstående figur 6:1. Den högsta ledningen bestämmer hur de politiska besluten ska verkställas av administratörerna ”experterna” som verkställer besluten i respektive verksamhet. Folket d.v.s. medborgarna kan ha synpunkter på vad besluten innebär alternativt hur de verkställs och kan framföra åsikterna till de valda representanterna som är våra politiker. Brukarna som använder de offentliga tjänsterna deltar inte i styrningskedjan enligt detta traditionella synsätt, utan är mer en mottagare av den hjälp eller det stöd som erbjuds.

Figur 6:1

Exekutiv Högsta ledning Verkställande administration Representanter ”experterna”

Folket Brukare

118

Viktigt att veta? I vilken omfattning håller sig medborgaren då uppdaterad om beslut som tas? Nationellt har beslutet tagits om LOV, lagen om valfrihet, som gett kommuner och landsting möjlighet att införa valfrihetssystem om de vill konkurrenspröva verksamheter inom vård och omsorg respektive hälso- och sjukvård. Det var 48 procent av medborgarna i vår Arvika kommun som kände till lagen. Politikerna har också lokalt tagit beslut om ett införande av valfrihetssystem inom hemtjänstens serviceområde, vilket endast 34 procent hade vetskap om. Vår uppfattning innan vi gjorde studien var att vi trodde att man har större kännedom om beslut som tas av lokala politiker. SOM-studien stämmer överrens med den mening vi hade innan denna undersökning gjordes, eftersom den visade att 50 procent av medborgarna har intresse för politik i allmänhet och resultatet var något högre när det gällde uppmärksamheten kring politik i den egna kommunen. För Arvikas del ger resultatet signaler om att organisationen behöver bli bättre på att ge information om valfrihetssystemet. Hur skapar man bra informations och kommunikations kanaler?

Gör mer av det som fungerar Erfarenheter som hämtades från kommunerna gav områden som är betydelsefulla att fokusera på vid införande av valfrihetssystem. Informationskanaler mellan allmänheten och organisationen är en stor framgångsfaktor. Arvika kommun har ökat förmågan att ha dialog med invånarna efter förändringen som påbörjades i organisationen för några år sedan och det är viktigt att bygga vidare på det som fungerar. Helt klart syns vinster med att utveckla detta område. Information, delaktighet, kommunikation behöver kanaliseras. Studien visar på att det är många som svarar ”vet ej”, ”varken positiv eller negativ”, ”osäkra eller ”kan inte ta ställning i flera frågor”, vilket kan tyda på att det kan vara så att mer information behövs ut till allmänheten kring valfrihetssystemet. Katrineholm skapade en ny roll för detta ändamål, en informatör, som arbetar fokuserat på valfrihetsprocessen. Örebro har en intressant lösning på öppenhet och delaktighet. De har skapat ett servicetorg. Där kan invånare träffas, få information och ge synpunkter, det möjliggör för ökad kunskap.

Kompetensutveckling Ökad kunskap är också är ett viktigt utvecklingsområde för aktörerna i organisationen. Här finns det en samsyn till valfrihet från nyckelaktörer i organisationen och det kan med försiktighet ses en positiv inställning från anställda som är viktiga att ta till vara vid införandet av valfrihet. Det blir helt klart andra och nya roller i och med att valfrihet förs in. Uppföljning

119 och efterkontroll blir än viktigare, framförallt ur brukarperspektivet men även när det gäller ekonomiska faktorer och juridiska aspekter. Det är inte enkelt att formulera avtal, granska dem följa upp dem. Säkra rutiner behövs. Serviceattityd och förmåga att marknadsföra, sälja in och samtidigt vara konkurrensneutral är en förmåga som behöver utvecklas. De bästa resultaten blir när de anställda är delaktiga i processen. Katrineholm hade lockat enhetschefer till skolbänken. En utbildning som upplevdes väldigt bra. Åmål hade övat biståndshandläggarna i rollspel. Täby med sin gedigna kunskap av privata aktörer hade utvecklat biståndshandläggarerollen till ren uppföljningsagent ur myndighetsaspekt, direkt med brukaren, verkställighetens ansvar granskandes av annan expert för det området.

Vinna vinna Täby påminner om den viktiga dialogen med företagarna. Det gjorde även de andra kommunerna mer eller mindre. Kontinuerliga träffar, goda relationer ger ”vinna, vinna”. Marknadsföring borde vara en viktig del för alla aktörer oavsett om man är privat eller offentlig organisation som utför tjänsterna. Inte enbart för att ”sälja” in sig till kunder eller brukare utan också marknadsföra innebörden av valfrihet. Det är en stor del i Arvika som vill kunna välja vem som ska utföra tjänster för mig men det är inte många som vill ha privata aktörer in i äldreomsorgen. Frågan är om man bara tänker på de tre företagen som finns just nu i Arvika och sätter in dem i sammanhanget. Eller också tänker man att man vill välja person som kommer till mig, eller välja vad jag vill ha hjälp med från den ena dagen till den andra.

Krav ska ge garantier på lika villkor Det var bara 27 procent som ställde sig positiva till ökad konkurrensutsättning och hela 41 procent som inte kunde ta ställning. Arvika kommun har en lång tradition av socialdemokratiskt styre med ideologi om offentliga kollektiva organisationer. Det kan även ha att göra med att det behövs mer information till allmänheten om LOV. Lagens innehåll och betydelse behöver förklaras mer för invånarna. Framtidens offentliga organisation får svårt att klara utförandet, fler utförare kan behöva släppas in. Valfrihetssystemet innebär att välja på utförare som är godkända av kommunen och kommunen är skyldig att hjälpa till att välja om man inte klarar det själv. Dels behövs information om att möjligheten ökar att få välja vilka tjänster som önskas, utöver de biståndsbeslutna och hur de ska utföras med privata företag. De privata utförarna har större möjlighet till flexibilitet genom att erbjuda tilläggstjänster vilket de offentliga inte har på grund av lagstiftningen om konkurrensneutralitet. Dels behöver man

120 veta att privata och det offentliga spelar på” samma plan” när det gäller ersättning. och Det kanske innebär att det är lättare att ta ställning.

Den stora samhällsdebatten lyfter gärna fram dåligt fungerande privata utförare som pressar kvalitén i syfte att göra vinst till företaget. Men om man förstår att det följer samma pengar till både privata och offentliga kanske bilden blir en annan. Uppföljning av kvalité, menar de erfarna, i och med att kommunen formulerar kravspecifikationer som alla företag måste leva upp till för att få vara utförare. Fokus flyttas mer till efterkontroller. Samtliga aktörer med nyckelpositioner i kommunen ser vinster med valfrihet i form av ökad kvalitet, tillfredställelse och delaktighet för brukaren. Man ser också områden som kommer att ställas högre krav på bland annat styrning och uppföljning. Det ställer högre krav på ledarskapet för samtidigt som man ska leda personalen för att få konkurrensneutralitet så ska man också motivera personalen till god kvalitet och skapa förståelse för konkurrensutsättning.

Valfrihet till alla Det borde inte vara en klassfråga om man släpper in privata företag. Övervägande delen, 47 procent, som är positiva är höginkomsthushåll. Det är viktigt att förklara att kostnaden ska vara detsamma för brukaren oavsett utförare. Många vill ha valmöjlighet men inte betala för privata tjänster, 40 procent var inte beredda till det. Frågan är om den enskilde tänker på att man betalar när den offentliga organisationen utför tjänsten, både i form av skatt men också avgift.

Politikerna i Arvika tror inte att valfrihet medför ekonomiska vinster eller rationaliseringar utan man tror mer på att tankesätt förändras. Erfarenheter som de studerade kommunerna delade med sig av var att vid införande av valfrihetssystemet krävs en översyn av verksamheters ekonomi och rutiner. Det var i och för sig ekonomiskt fördelaktigt men man trodde inte att själva valfrihetssystemet bidrog till några ekonomiska vinster utan mer kvalitetsmedvetenhet både för offentliga och för privata. Brukaren väljer bort de icke önskvärda.

Valfriheten kan öppna upp för företagandet och förhoppningsvis fler arbeten framförallt för kvinnor. Kommunalrådet i Arvika tror att det kan vara en bransch för kvinnor och det tror även verksamhetschefen. Frågan är om det behöver läggas genusperspektiv på företag utan

121 det borde vara bättre att förespråka kompetensen och att marknaden blir stabilare om Arvika får fler tjänsteföretag.

Avslutningsvis Det finns en hel del kvar att göra innan valfrihetssystem kan införas i Arvika kommun visar studien. Det anser även politikerna i Arvika, man känner sig inte riktigt förberedda ännu. Det handlar både om mental kunskap och om praktisk förberedelse. Det som studien visat är värdefullt och vi ska förvaltas väl inför kommande strategiarbeten.

Svarade studien på forskningsfrågan? Kunde den beskriva inställningen till valfrihetssystem för servicetjänster inom äldreomsorgens hemtjänst bland medborgare folkbokförda i Arvika kommun?

Med hjälp av studien kan det beskrivas att Arvikas medborgare i 35, 50, 65 och 80 årsåldern vill ha valmöjlighet men inte konkurrensutsättning och privatisering. Många är osäkra och har svårt för att ta ställning. 80 åringen är mest positiv till valsituation.

 Skiljer sig inställningen åt i olika åldrar när det gäller uppfattningen om konkurrensutsättning och privatisering och viljan till att välja mellan kommunala och privata utförare? Ja.  Har män en annan inställning än kvinnor? Studien såg ingen skillnad.  Har ensamboende en annan inställning än sammanboende? Ja.  Är det olika inställning bland boende i tätorten och boende på landsbygd? Ja.  Har utbildningsnivån en betydelse när det gäller inställningen? Ja.  Kan inställningen till kommunala och privata utförare vara inkomstrelaterat? Kan vara det, men på grund av litet urval svårt att dra slutsats.  Har invånarna en annan inställning om de har en anställning inom kommunens vård och omsorg? Kan vi inte uttala oss om på grund av litet urval.  Använder invånarna den möjlighet de har att demokratiskt försöka att påverka politikernas och även tjänstemännens uppfattning? Nej.  Känner medborgarna till att det finns en lag om valfrihetssystem och att Arvika har tagit beslut om att införa den? Ja, men inte många.

122

…och vi såg att… Man är positivare till konkurrensutsättning i tätorten. Ingen skillnad mellan ensamboende och sammanboende när det gäller konkurrensutsättning. Sammanboende är positivare till valmöjligheter. Medborgare med hög inkomst är mer positiva till både konkurrensutsättning och privatisering samt valsituationer. Högutbildade är mer positiva till både konkurrensutsättning och privatisering samt valsituationer.

123

Referenslista

Böcker: Andersen Gøsta Esping., “Why we need a New Welfare State”. Oxford University Press 2002.

Baldersheim, H och Lawrence E. Rose., Det kommunale laboratorium. Bergen: Fagbokforlaget 2005, andra upplagan 2008.

Blomquist, C., I marknadens namn. Mångtydiga reformer i svenska kommuner. Stockholm: Nerenius & Santérus förlag 1996

Bra böckers ordbok. Bokförlaget Bra Böcker AB, Malmö 2003

Burns, D och Humbleton, R., The Politices of Decentralisation. Revitalisering Local Democracy. London: Macmillan 1994

Helena Lindholm Schultz., ”Krig i vår tid”. Lund: Studentlitteratur 2002.

Hirschman, A O., Exit, voice and Loyality: Responces to Decline in Firms. Cambridge: Organizations and States. Harvard University Press 1970

Holst, G., ”Äldres fria val är en illusion”. Vårdfokus. Katrineholm: Sörmlands grafiska nummer:4 april, 2011, årgång 35.

Karl Erik Rosengren, Peter Arvidsson., ”Sociologisk metodik”. Falköping: Gummessons Tryckeri AB 1997

Landelius, A-C (2005)., Statlig styrning och privatisering:vård, skola och omsorg. kap i Rothstein, B och Vahlne Westerhäll, L, (2005), Bortom den starka statens politik? SNS Förlag, Stockholm.

Larsson, R., Politiska ideologier i vår tid. Lund: Studentlitteratur 1976, sjunde upplagan 2006.

Lundqvist, L., Privatisering – varför och varför inte. i Rothstein, B (red) Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag 1991.

Jönsson, C, Tägil,S, och Törnqvist, G., Europa quo vadis? Integration och splittring i tid och rum. Göteborg: 2007

Montin, S., Kommunala organisationsförändringar, I Lundqvist, L Kommunal förvaltningspolitik, Lund: Studentlitteratur 1995.

Montin, S., Moderna kommuner, Malmö: Liber AB 2007

Möller, T., Brukare och klienter i välfärdsstaten. Stockholm: Publica 1996.

Olsen, J.P., Demokrati på svenska, Stockholm: Carlssons bokförlag 1990

Petersson, O., Vår demokrati. Stockholm: SNS Förlag 2009

Peterson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell & Anders Westholm., Demokrati och Medborgarskap. Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag 1998

Sörensen, E., New forms of democratic empowerement: Introducing user influence in the primary school system in Denmark. Statsvetenskaplig tidskrift 1998 årg 101, nr 2. s129-143.

Tor Busch, Jan Ole Vanebo., ”Modernisering av offentlig sektor”. Otta: AIT Trykk Otta AS 2005.

Vedung, E., Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur 2010

I www. addresser (webb sidor): Kammarkollegiet www.kammarkollegiet.se 20110315

Kommunal www.kommunal.se 20100927, 20110224,

NE SKOLA Nationalencyklopedin www.ne.se/lang/ 20110211 Regeringen www.regeringen.se 20110225 Regeringskansliet www.sweden.gov.se 20110226 RUT avdrag www.rutavdrag.se 20110215 Sveriges kommuner och landsting www.skl.se/web/Kommuner_och_valfrihetssystem_oktober_2010_1.aspx 20110117 Valmyndigheten www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike 20110125 Vårdföretagarna, www.vardforetagarna.se 2011-02-25 Montin, S.2007 via www.almega.se.

Rapporter: Charpentier, C., Forskningsstudie., Kundvalets effekter och funktionssätt. 2004:1. Svenska kommunförbundet, Hugo Blom och Thomas Hallgren., ”Konkurrens för fortsatt välfärd?”, Smedjebacken: Fälth& Hässler 1999.

Sveriges kommuner och landsting, Forskningsöversikt., Vad vet vi om kundval?. Lunds Universitet 2010 Sveriges kommuner och landsting, Forskningsöversikt., Valfrihetssystem i kommuner och landsting. Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan 2009.

Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv. Socialstyrelsen, 2011 Väst-SOM-undersökningen 2009, SOM-rapport nr 2010:08, Susanne Johansson, Lennart Nilsson.

Övrigt: Tidskrift., Chefen i fokus, Nr 2, April 2011

Lagen om offentlig upphandling, LOU 2007:1091

Lagen om valfrihet, LOV, SFS 2008:962

Socialtjänstlagen, SoL, SFS 2001:453

Socialstyrelsens delredovisning., Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv. 2011-2-8.

II

Figurer, diagram och tabeller Kapitel 2 Figur 2:1 Lundqvists olika alternativ av privatisering ...... 27 Diagram 2:1 Uppfattning om nya organisationens förmåga att samarbeta över verksamhetsgränserna ...... 38 Diagram 2:2 Uppfattning om nya organisationens förmåga att tillgodose kundernas/brukarnas behov av tjänster ... 38 Tabell 2:1 Områden inom Arvikas vård och omsorg som har valfrihet och vilka som är aktuella i etapp ett ...... 41

Kapitel 5 Tabell 5:1 Summering av delstudie: Erfarenheter från andra kommuner ...... 57 Diagram 5:1 Fördelning av antalet svar utifrån ålder ...... 79 Diagram 5:2 Fördelning av antal svar utifrån varje ålder i procent ...... 79 Diagram 5:3 Inställning ökad konkurrensutsättning/privatisering ...... 80 Diagram 5:4 Procentuell andel utifrån inställning ökad konkurrensutsättning/privatisering ...... 80 Tabell 5:2 Inställning till ökad konkurrensutsättning/privatisering utifrån olika åldersgrupp ...... 81 Diagram 5:5 Inställning till valsituationer ...... 82 Diagram 5:6 Procentuell jämförelse av inställning till valsituationer ...... 82 Tabell 5:3 Inställning till valsituationer utifrån åldersgrupperna ...... 82 Diagram 5:7 Inställning till att betala för privata tjänster ...... 83 Diagram 5:8 Procentuell jämförelse av inställning till att betala för privata tjänster ...... 83 Tabell 5:4 Inställning till att betala för privata tjänster i en jämförelse mellan åldersgrupperna ...... 84 Diagram 5:9 Inställning till möjlighet att välja utförare av servicetjänst ...... 85 Diagram 5:10 Procentuell jämförelse av inställning till möjlighet att välja utförare av servicetjänst ...... 85 Tabell 5:5 Inställning till möjligheten att få välja utförare av en servicetjänst utifrån olika åldrar ...... 85 Tabell 5:6 Inställning valsituationer man/kvinna...... 86 Diagram 5:11 Antalet ensamboende/sammanboende ...... 87 Diagram 5:12 Andelen i procent ensamboende/sammanboende ...... 87 Tabell 5:7 Ensamboende/sammanboende och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer ...... 88 Tabell 5:8 Boende i tätorten/landsbygden och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer ...... 88 Diagram 5:13 Antalet svar utifrån utbildningsnivå ...... 89 Diagram 5:14 Andelen i procent utifrån utbildningsnivå ...... 89 Tabell 5:9 Hög utbildning och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer ...... 90 Tabell 5:10 Låg utbildning och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer...... 90 Diagram 5:15 Antalet svar utifrån inkomstnivå ...... 91 Diagram 5:16 Andelen svar i procent utifrån inkomstnivå ...... 91 Tabell 5:11 Inkomstnivå och inställning till konkurrensutsättning/valsituationer ...... 92 Diagram 5:17 Antalet som vet att politiker kan påverkas ...... 94 Diagram 5:18 Andel i procent som vet att politiker kan påverkas...... 94 Tabell 5:12 Jämförelse mellan åldersgrupperna och kännedom om politikerpåverkan före beslut ...... 94 Diagram 5:19 Antalet som har påtalat synpunkter till politikerna ...... 95 Diagram 5:20 Andel i procent som har påtalat synpunkter till politikerna ...... 95 Diagram 5:21 Antalet som känner till lagen om valfrihet ...... 97 Diagram 5:22 Andelen i procent som känner till lagen om valfrihet ...... 97 Tabell 5:13 Jämförelse mellan åldersgrupperna och kännedom om lagen ...... 97 Diagram 5:23 Antalet som känner till kommunens beslut ...... 98 Diagram 5:24 Andel i procent som känner till kommunens beslut...... 98 Tabell 5:14 Jämförelse mellan åldersgrupperna och kännedom om kommunens beslut ...... 99 Diagram 5:25 Antal med erfarenhet av Arvikas hemtjänst ...... 99 Diagram 5:26 Andel i procent med erfarenhet av Arvikas hemtjänst ...... 99 Diagram 5:27 Inställning hemtjänsten utifrån ett helhetsintryck ...... 100 Diagram 5:28 Procentuell jämförelse av inställning hemtjänsten utifrån ett helhetsintryck ...... 100 Diagram 5:29 Inställning till hur väl hemtjänsten uppfyller förväntningarna ...... 101 Diagram 5:30 Procentuell jämförelse av inställning till hur väl hemtjänsten uppfyller förväntningarna ...... 101 Diagram 5:31 Inställning till hur väl hemtjänsten uppnår ett fulländat läge ...... 102 Diagram 5:32 Procentuell jämförelse och inställning till hur väl hemtjänsten uppnår ett fulländat läge...... 102

Kapitel 6 Figur 6:1 Traditionell parlamentarisk styrningskedja ...... 119 Figur 6:2 Brukaren tar över makten ...... 120

I

Förkortningar

Fp Folkpartiet HSL Hälso- och sjukvårdslagen Kd Kristdemokraterna LOV Lagen om valfrihetssystem LOU Lagen om offentlig upphandling LSS Lagen om stöd och service M Moderaterna MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MPA Master of Public Administration NPM New Public Management S Socialdemokraterna SKL Sveriges Kommuner och Landsting SoL Socialtjänstlagen SOM Samhälle Opinion Medier VD Verkställande direktör V Vänsterpartiet

Intervjuer Kommunintervjuer med tjänstemän: Kristinehamn Örebro Täby Varberg Åmål Katrineholm

Nyckelaktörer Arvika kommun: Gösta Frödin, kommunpolitiker (Fp) Intervjuad Arvika kommun 20101101

Claes Pettersson, kommunalråd (S) Intervjuad Arvika kommun 20101101

Sören Palm, verksamhetschef vård och omsorg Intervjuad Arvika kommun 20101102

Ann-Sofie Alexandersson, Kommunals ordförande i Arvika Intervjuad Arvika kommun 20101103

Erica Norqvist, avdelningschef Biståndsenheten. Intervjuad Arvika kommun 20101116

I

Bilaga 1

I



II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

Bilaga 2

Arvika 20101222

Enkätundersökning Vi är tre anställda i Arvika kommun, som läser en mastersutbildning i offentlig administration på Karlstad universitet. Nu ska vi göra ett uppsatsarbete och vi vill då undersöka medborgarnas inställning till valfrihetssystem i Arvika kommun.

Vår förhoppning är att du vill vara delaktig i denna enkätundersökning, som vi har riktat till fyra olika åldersgrupper, d.v.s. 35-åringar, 50-åringar, 65-åringar och 80-åringar. Det är viktigt för oss att få ta del av dina åsikter, eftersom de bidrar till att vi kan skriva vår uppsats samt att de framåt är en viktig del i det vidare arbetet med valfrihetssystem.

Undersökningen sker anonymt. Om du har svårigheter med att fylla i enkäten hoppas vi att du kanske har någon närstående som kan hjälpa dig.

Tillsammans med enkäten finns det i brevet ett svarskuvert, som du använder för att skicka ditt enkätsvar åter till oss senast 14 januari.

Tack för din medverkan!

Vänliga hälsningar

Eva Nilsson, Brith-Marie Johansson och Margaretha Lundberg

I

Bilaga 3

Arvika 20110110

Påminnelse enkätundersökning Vi är tre anställda i Arvika kommun, som läser en mastersutbildning i offentlig administration på Karlstad universitet.

Vi skickade för några veckor sedan till dig en enkät med anledning av att vi gör vår uppsats i utbildningen och vi vill då undersöka medborgarnas inställning till valfrihetssystem i Arvika kommun. Du får här en påminnelse och vår förhoppning är att du vill hjälpa oss med att besvara enkäten.

Vi har riktat enkätundersökningen till fyra olika åldersgrupper, d.v.s. 35-åringar, 50-åringar, 65-åringar och 80-åringar. Det är viktigt för oss att få ta del av dina åsikter, eftersom de bidrar till att vi kan skriva vår uppsats samt att de framåt är en viktig del i det vidare arbetet med valfrihetssystem.

Undersökningen sker anonymt. Om du har svårigheter med att fylla i enkäten hoppas vi att du kanske har någon närstående som kan hjälpa dig.

Om du redan har besvarat enkäten och skickat till den oss kan du bortse från denna påminnelse.

Tillsammans med enkäten fanns det i brevet ett svarskuvert, som du använder för att skicka ditt enkätsvar åter till oss senast 21 januari.

Tack för din medverkan!

Vänliga hälsningar

Eva Nilsson, Brith-Marie Johansson och Margaretha Lundberg

I

Bilaga 4

Arvika 20110121

Andra påminnelsen enkätundersökningen Vi är tre anställda i Arvika kommun, som läser en mastersutbildning i offentlig administration på Karlstad universitet.

Vi skickade för några veckor sedan till dig en enkät med anledning av att vi gör vår uppsats i utbildningen och vi vill då undersöka medborgarnas inställning till valfrihetssystem i Arvika kommun. Du får här en påminnelse och vår förhoppning är att du vill hjälpa oss med att besvara enkäten.

Vi har riktat enkätundersökningen till fyra olika åldersgrupper, d.v.s. 35-åringar, 50-åringar, 65-åringar och 80-åringar. Det är viktigt för oss att få ta del av dina åsikter, eftersom de bidrar till att vi kan skriva vår uppsats samt att de framåt är en viktig del i det vidare arbetet med valfrihetssystem.

Undersökningen sker anonymt. Om du har svårigheter med att fylla i enkäten hoppas vi att du kanske har någon närstående som kan hjälpa dig.

Om du redan har besvarat enkäten och skickat till den oss kan du bortse från denna påminnelse.

Tillsammans med enkäten fanns det i brevet ett svarskuvert, som du använder för att skicka ditt enkätsvar åter till oss senast 28 januari.

Tack för din medverkan!

Vänliga hälsningar

Eva Nilsson, Brith-Marie Johansson och Margaretha Lundberg

I

Bilaga 5

Frågeområde processen kring införandet av ”lagen om valfrihet”

 När infördes LOV (skarpt läge)?

 Vilka verksamheter?

 Politisk majoritet i kommunen (före och efter LOV)? - historik?

 Påverkade det ekonomiska läget i kommunen beslutet om att införa LOV?

 Hur upplevde arbetsgivaren de fackliga organisationernas syn på LOV?

 Vad hände innan beslut om införandet av LOV? - Vem initierade politiker eller tjänstemän? - Omvärldsbevakning etc.?

 Under hur lång tid bearbetades frågan innan beslut?

 Hur var medborgarnas delaktighet i processen?

 Hur informerades medborgarna när beslutet var taget?

 Hur förbereddes medborgarna innan starten?

I

 Hur förbereddes verksamheterna?

 Hur såg tidplanen ut för verksamheterna från beslut till införande?

 Behövde verksamheter omorganiseras?

 Fanns det tekniska svårigheter?

 Andra erfarenheter som kan vara värda att ta lärdom av?

Finns förfrågningsunderlag (kravspec.) på kommunens hemsida?

II

Bilaga 6 Intervjufrågor till politiker, tjänstemän och fackliga  Hur ser du generellt på valfrihet?

 Vilka vinster kan du se?

 Vilka hinder/farhågor ser du?

 Vilken inställning tror du att kommunens medborgare har?

 Kan det stimulera till ett etablerande av nya företag, små företag och att fler kvinnor startar företag?

 Är kommunen förberedd för att konkurrensutsättas? Vad krävs?

 Vilka verksamheter skulle kunna vara aktuella för ett valfrihetssystem?

 Hur tror du att valfrihet kommer att påverka kommunens verksamheter i framtiden?

I

35 år 50 år 65 år 80 år Inställning konkurrens  Ålder 29% pos 29%pos 29%pos 20%pos  Kvinna 27% pos  Man 28% pos  Boende tätort 29%pos  Boende landsbygd 25% pos  Singel 28% pos  Sambo 26% pos  Inkomst hög pos  Inkomst låg neg  Utbildning hög 36% pos 40% pos 44%pos 38% pos  Utbildning låg 26% pos 23% pos 25% pos 18% pos  Anställning Inställning valsituationer i samhället  Ålder 46% pos 42% pos 43% pos 47% pos Inställning välja utförare till min servicetjänst  Ålder 73% pos 63% pos 61% pos 59 %  Kvinna 44% pos  Man 45% pos  Boende tätort 50% pos  Boende landsbygd 38% pos  Singel 37% pos  Sambo 49% pos  Inkomst hög pos  Inkomst låg neg

I

 Utbildning hög 57%pos 55% pos 56% pos 50%  Utbildning låg 41% pos 36% pos 39% pos 46%  Anställning  Vill betala privata 23%pos 25%pos 22%pos 19%pos Känner till LOV  Ålder 54% 47% 50% 2% Känner till att Arvika inför valfrihet  Ålder 33% 29% 38% 33% Känner till att man kan påverka politiken

 Ålder 58% 29% 55% 41% Har man påtalat synpunkter  Ja 14%  Nej 86% Erfarenhet av Arvikas hemtjänst  Ålder 54% 56% 52% 48% Helhetsintryck av hemtjänst mycket bra/ganska bra  Ålder 73% 82% 72% 84% Hemtjänsten uppfyller förväntningarna mycket bra/ganska bra  Ålder 62% 73% 66% 78% Hemtjänsten uppnår ett fulländat läge mycket bra/ganskabra  Ålder 54% 49% 60% 55%

II