ALLDELES HEMLIKT Eorg August Wallin (1811–1852) Var En Av Finlands Mest Framstå- Ende Upptäcktsresande Och Vetenskapsmän I Mitten Av 1800- Talet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
sofia häggman foto abu hagar sofia häggman ALLDELES HEMLIKT eorg august wallin (1811–1852) var en av Finlands mest framstå- ende upptäcktsresande och vetenskapsmän i mitten av 1800- talet. ALLDELES HEMLIKT I december 1843 anlände han till Alexandria i Egypten. Året därpå G A Gbosatte han sig i Kairo. Han reste under de följande åren runt i Nildeltat W och uppför Nilen. Under sina resor och sin tid i Kairo beskrev och kommen- E G A W E – terade han ett land som var totalt obekant i hans hemland. – Åländskfödde Wallin, som egentligen var fi lolog, hade en skarp etno- grafi sk blick och var en uppmärksam lyssnare. Han intresserade sig för de människor han mötte, uppträdde som muslim, lärde sig tala en fl ytande arabiska och skrev troget både dagbok och brev under sin tid i Egypten. fil.dr sofia häggman är historiker Därför har vi idag möjlighet att följa den rastlöse och ständigt nyfikne Wal- och egyptolog vid Medelhavsmuseet lin på hans resor. i Stockholm. Hon bor sedan många Det har egyptologen och historikern Sofi a Häggman gjort. Hundrafem- år periodvis i Egypten, där hon ägnar tio år efter Wallin reste hon i hans fotspår från Alexandrias gränder och sig åt kulturarvsprojekt och dadel- Kai ros karavanserajer till byarna och fornlämningarna på den egyptiska odling. Hennes forskningsintresse är lands bygden. människor och samhälle i Egypten, i Boken innehåller ett unikt bildmaterial. Österrikaren Hubert Sattler såväl faraonsk som modern tid. Hon seglade på Nilen tillsammans med Wallin och dokumenterade i skisser och har tidigare skrivit om försörjning- målningar det Wallin beskrev i sina dagböcker. Sattlers teckningar komp- en av gravarbetarna i Konungarnas let teras av Sofi a Häggmans fotografi er från de platser som Wallin såg och dal i boken Directing Deir el-Medina som i många fall fortfarande kan kännas igen på hans beskrivningar. – The External Administration of the Necropolis. svenska litteratursällskapet atlantis i finland | www.sls.fi www.atlantisbok.se isbn 978-951-583-231-3 isbn 978-91-7353-525-0 3132385159879 issn 0039-6842 svenska litteratursällskapet i finland atlantis sls|758 atlantis Georg August Wallins Egypten 1843–1845 sofia häggman ALLDELES HEMLIKT Georg August Wallins Egypten 1843–1845 svenska litteratursällskapet i finland, helsingfors atlantis, stockholm utgiven med stöd av ingrid, margit och henrik höijers donationsfond inom svenska litteratursällskapet i finland. © författaren och svenska litteratursällskapet i finland 2011 denna bok är nummer 758 i serien skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i finland och utges gemensamt av svenska litteratursällskapet i finland och bokförlaget atlantis. omslag och grafisk formgivning: camilla pentti bildbehandling: kari lahtinen omslagsbilder: hubert sattler © salzburg museum DETTA VERK ÄR LICENSIERAT ENLIGT CREATIVE COMMONS-LICENSEN ERKÄNNANDE-ICKEKOMMERSIELL-INGABEARBETNINGAR 4.0 INTERNATIONELL. BILDERNA I VERKET OMFATTAS AV LICENSEN ENDAST DÅ DE INGÅR I VERKET SOM HELHET. LICENSEN GER INTE RÄTT ATT KOPIERA ELLER DISTRIBUERA BILDERNA SEPARAT. isbn 978-951-583-231-3 (finland) www.sls.fi isbn 978-91-7353-525-0 (sverige) www.atlantisbok.se ISBN 978-951-583-426-3 (PDF) skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i finland issn 0039-6842 udk 929 bokens inlaga är tryckt på scandia 2000 smooth-papper som är certifierat texten är satt med bodoni twelve och bodoni egyptian pro Innehållsförteckning Inledning 7 del 1 • vägen till orienten: åland, helsingfors och s:t petersburg wallins barndom och ungdom 17 ١ wallin och orientalismen 37 ٢ resan till egypten 61 ٣ del 2 • i den islamiska orienten: alexandria, kairo och nildeltat alexandria – omställningen inför orienten 73 ٤ kairo – världens moder 103 ٥ hemma i kairo 133 ٦ en resa i nildeltat 163 ٧ hösten 1844 – hemma hos schejk ali 195 ٨ del 3 • mötet med det faraonska egypten: resan till övre egypten och nubien europa och det forna egypten 219 ٩ uppströms genom nildalen 241 ١٠ i nubien 291 ١١ nedströms och hemåt 343 ١٢ sista vintern i kairo 397 ٣ ١ Efterord 419 Slutnoter 435 Tack 450 Källor och litteratur i urval 453 Personregister 458 Bildkällor 463 INLEDNING Inledning eorg august wallin var vid 1800-talets mitt en av Finlands internatio- nellt sett mest kända vetenskapsmän. Han hade publicerat artiklar i flera internationella tidskrifter och belönats med fina utmärkelser för sina forsk- gningsinsatser. I utlandet ansågs han ha bidragit till att placera det lilla och avlägs- na Finland på världskartan. Hemma i Finland lyftes han fram som ”ett upplyftan- de och lifvande föredöme för Finlands uppvexande ungdom.”1 Det var i första hand genom sina resor genom Österlandets öknar som Wallin vann internationellt erkännande. Dessa forskningsresor hade tagit honom till det Heliga landet, kors och tvärs över den arabiska halvön och hela vägen till Persien, ofta genom trakter där få västerlänningar hade satt sin fot. Wallins noggranna och detaljerade reseanteckningar bidrog därmed med värdefull information om om- råden som vid 1800-talets mitt fortfarande var vita fläckar på européernas kartor. Wallin var samtidigt den förste europeiske forskare som hade fördjupat sig i det arabiska talspråket. Under sina resor i Arabiens öknar hade han tecknat ned bedui- nernas folkvisor, som han efter sin hemkomst publicerade – de första kända i sitt slag – i europeiska forskningstidskrifter. Vid denna tid upptogs intresset i de akademiska kretsarna i Wallins hemland Finland till stor del av det finska språket och den finska kulturen. Wallins resor för- de visserligen med sig en välkommen fläkt av äventyr och romantik, men skapan- det av en nationell finsk identitet låg ändå 1800-talets finländare närmare hjärtat än forskningen i avlägsna arabiska dialekter. Så kom också flera av Wallins kolle- ger vid universitetet att göra mer varaktiga avtryck i det finländska folkets minne, medan bilden av Wallin bleknade, inte minst bland den ungdom vars föredöme han en gång ansågs vara. INLEDNING 7 En anledning till att Wallins forskning med tiden föll i glömska i hans hemland var att han publicerade sina rön för en internationell läsekrets och följaktligen på engelska. De var därmed svårtillgängliga för den stora finländska allmänheten. Wallin förberedde visserligen en längre reseberättelse på svenska, men arbetet av- bröts av hans oväntade död hösten 1852. Det fragment han hann färdigställa omfat- tar inte mer än en kort redogörelse för hans tid i Egypten och de inledande dagarna av hans första ökenresa. Det utgavs postumt år 1853.2 Wallin hann heller under sin korta tid som professor inte bygga upp någon större krets av studenter som kunde ha fört han vetenskapliga arv vidare. Hans vänner vid universitetet försökte dock hålla minnet av sin färgstarka kollega och hans forsk- nings resor vid liv. Medan Wallin fortfarande befann sig i Orienten hade hans lä ra- re och vän, professor Gabriel Geitlin, låtit publicera flera av hans brevi finländ ska dagstidningar. Genom breven kunde läsarna följa Wallins öden och äventyr i Egyp- ten, Palestina och på andra avlägsna platser, om än med en viss fördröjning. Wal- lin sände även hem delar av sin dagbok, så att Geitlin skulle kunna välja ut lämp liga avsnitt för publicering i dagspressen. Wallin bad då uttryckligen om att innehålle t skulle redigeras och anpassas för en mer allmän publik. Geitlin följde inte alltid denna uppmaning, vilket föranledde Wallin att surt kommentera; ”Gerna hade jag dock sett att Du höflat om dem något bättre”.3 När Wallin slutligen var på väg tillbaka hem till Finland vintern 1849–50 sam- manställde Sven Gabriel Elmgren, som då var amanuens vid universitetsbibliote- ket, en uppsats baserad på Wallins brev. Uppsatsen, som enbart behandlade de publicer ade breven, tog sig enligt professor Geitlin ”rätt väl ut”4 och inspirera- de uppenbarligen Elmgren att påbörja publiceringen av Wallins samtliga då kända brev och dagboksanteckningar. Det blev ett betydligt mer omfattande arbete än Elmgren hade kunnat föreställa sig. Sammanlagt rörde det sig om tusentals sidor text, skrivna med en handstil som var långt ifrån lättläst. För att spara papper skrev Wallin ofta väldigt smått, om än rätt prydligt. Elmgren skall senare ha sagt att det var arbetet med Wallins brev som för alltid förstörde hans syn. Mellan åren 1864 och 1866 utkom slutligen ”Georg August Wallins reseanteck- ningar från Orienten åren 1843–1849”. Till skillnad från Geitlin, som hade låtit stora delar av Wallins brev gå till tryck utan större förändringar, hade Elmgren ”höflat om” texterna ordentligt. Långa stycken, framför allt de som rörde Wallins erotis- ka äventyr, utelämnades helt och hållet. Elmgren ändrade dessutom kraftigt i Wal- lins språk, i ett försök att lyfta texten till en mer litterär nivå. Wallin saknade ingalunda själv förmågan att uttrycka sig både vetenskapligt och litterärt. Men hans dagbok gör inte anspråk på att vara vetenskap eller littera- 8 INLEDNING tur. Den skulle i första hand fungera som stöd för hans eget minne och var aldrig tänkt att läsas av andra. Dagboken var samtidigt Wallins samtalspartner och ofta den enda reskamrat som fanns till hands när han behövde fundera, diskutera och avreagera sig. I dagboken lät Wallin känslorna få fritt spelrum. Mellan de tunna och nötta pärmarna gav han ohämmat utlopp för sin besvikelse, ilska och frustra- tion över motgångar, men även för sin förtjusning över vardagens små glädjeäm- nen. I dagboken noterade Wallin allt från väderleksförhållanden till arkitektonis- ka detaljer med en förbluffande exakthet. Men han redogjorde även för händelser som måste betraktas som tillhörande den privata sfären, och då med ett språk som knappast var tänkt att läsas av andra än honom själv. Vissa avsnitt är mer litterärt skrivna än andra, men anteckningarna ligger genomgående samtalstonen nära. Den tonen, Wallins egen röst, redigerade Elmgren till stor del bort i sin mer stä- dade utgåva av dagböckerna och breven. Flera år efter att Elmgren hade gjort Wallins anteckningar tillgängliga för all- män heten, dök av en händelse flera dittills okända Wallinska brev och dagboks- sidor upp.