Sten, jord och klosterliv Cistercienserna i Europa och Sverige

Seminarierapport 2 Nydala den 14 april 2005

Sten, jord och klosterliv Cistercienserna i Europa och Sverige

Seminarierapport 2 Nydala den 14 april 2005

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Kulturmiljöavdelningen, bebyggelse Byggnadsvårdsrapport 2006:107 Rapportredaktör: Jonas Haas, Hanne Romanus. Grafisk design: Anders Gutehall. Tryckning och distribution: Marita Axelsson

Jönköpings läns museum. Box 2133. 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00. E-post: [email protected]

© JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2006 Innehåll

Inledning ...... 5 Den cisterciensiska klosteranläggningen i Sverige och Europa, Jan O M Karlsson...... 6 Alvastra klosterkyrka i förhållande till svenska cistercienserkyrkor och sockenkyrkor, Ann Catherine Bonnier ...... 14 Arkeologiska utgrävningar i Nydala 2004, Ann-Marie Nordman ...... 20 Cistercienserna och den första europeiska gemenskapen, Brian Patrick McGuire...... 24 Nydala i de medeltida dokumenten, Jan Agertz...... 27 Paneldebatt...... 31 Tekniska och administrativa uppgifter...... 38

3 4 Inledning

Våren 2004 genomfördes det första seminariet inom ramen för projekt Nydala klosterträdgård som inledning till projektet och till de trädgårdsarkelogiska undersökningarna vid resterna av Nydala kloster. Den 14 april 2005 genomfördes projektets andra seminarium med titeln ”Sten, jord och klosterliv – cistercienserna i Europa och Sverige”. Syftet var att ge en introduktion till cister- cienserna, deras byggnadskonst och deras roll i det världsliga samhället under medeltiden. Denna rapport utgör en dokumentation av seminariet.

Seminariet har ingått i den seminarieserie som givits parallellt med övriga arrangemang inom projekt Nydala klosterträdgård. Idén till själva projektet väcktes under hösten 2002 och efter en förstudie fick det en formell start i januari 2004 efter att kommunstyrelsen i Värnamo beslutat att ställa sig positiv till projektet. Projekt Nydala klosterträdgård syftar till att skapa förutsättningar för att på sikt kunna bygga upp en mindre trädgård av medeltida snitt i anslutning till klosterruinen på Nydala. Idag vet man ingenting om trädgårdsodlingen vid Nydala kloster under medeltiden. Sökandet efter infor- mation innebär därför att man måste ta hjälp av många olika discipliner, öppna upp för samtal på flera nivåer och tillåta diskussioner för flera olika tolkningsmöjligheter. För att satsningen även ska kunna bli långsiktig läggs mycket arbete på att förankra projektet på en lokal nivå och arbeta för ett brett deltagande inte bara bland fackfolk utan även hos en intresserad allmänhet och uppmuntra engagemang bland barn och ungdomar för att visa upp Nydala kloster som en del av deras arv och kulturhistoria.

Seminarierapporten bygger dels på föredragshållarnas eget textmaterial och dels på ljudupptagningar som gjordes under delar av dagen. Sammanställning av rapporten har utförts av Jonas Haas, bygg- nadsantikvarie på Jönköpings läns museum. Förhoppningen är att denna seminarierapport ska fungera som minnesdokumentation för seminariedeltagarna samt som innehållsrik rapport för de som inte hade möjlighet att delta. Framtagandet av denna rapport har möjliggjorts tack vare gene- röst bidrag från Sparbanksstiftelsen Alfa. Samtliga seminarierapporter finns att ladda ner kostnads- fritt från projektets hemsida; www.nydalaklostertradgard.se.

Jönköping den 7 september 2006

Hanne Romanus Projektledare Nydala klosterträdgård

5 Den cisterciensiska klosteranläggningen i Sverige och Europa Jan O M Karlsson

Jan O M Karlsson är universitetsadjunkt i konsthistoria vid Högskolan i Gävle och har i flera sammanhang skrivit om klosterarkitektur och klosterliv i Sverige. Under seminariet föreläste han om typiska drag i den cisterciensiska arkitekturen i Sverige och i Europa. Följande text är bearbetad utifrån en ljudinspelning som gjordes av detta föredrag.

Följande genomgång syftar till att belysa några personlighet. Men till viss del kan expan- viktiga aspekter på den cisterciensiska kloster- sionen med över 300 kloster på 35 år höra arkitekturen. Framförallt vill jag framhålla en- samman med det faktum att cistercienserna hetligheten i planbild när det gäller kloster- till skillnad från tidigare klosterrörelser till anläggningarnas uppbyggnad och att det finns största utsträckning själv byggde sina kloster- en cisterciensisk normalplan för hur ett klos- anläggningar. Andra klosterrörelser såsom ter ska vara uppbyggt. Jag vill också gå in på Clunyrörelsen på 900-talet och 1000-talet proportionssystemet för uppbyggnad av krävde exceptionellt rika grundläggningsdona- cisterciensernas kyrkor och kloster. tioner, kontinuerligt ekonomiskt stöd från sina donatorsfamiljer för att ha råd att hyra in Mellan 1115 och 1150-talets början grundas profana byggnadsledare och profan bygg- under ca 35 år drygt 330 cisterciensermunk- arbetskraft för att kunna uppföra permanenta kloster i Europas fyra hörn. Från Sverige och klosteranläggningar av sten. Norge i norr till Polen och Ungern i öst, Sicilien i syd, Spanien och Portugal i sydväst Cistercienserna byggde själva. Prästmunkarna samt Irland och Skottland i nordväst. planerade och ansvarade för ekonomin, lek- mannabröderna grävde grundmursschakt, Från ordens hjärtland i Burgund i nuvarande bröt sten i stenbrotten, fällde timmer till tak- östra Frankrike spreds cistercienserna när de stolar och byggnadsställningar, beredde mur- etablerade kloster i Europas fyra hörn, men bruk och finhögg mursten. De murade de spred också sin tids moderna arkitektur i väggar, valvbågar och valv, de smidde järn hemlandet – den burgundiska högromanikens och blåste glas till fönstren – och de bröt ny arkitektur. Det här klostergrundandet som mark och brukade klostrets jord för klostrens cistercienserna gjorde under de första åren på försörjning. Det blev därmed helt enkelt 1100-talet kan sägas vara en formlig väckelse- förhållandevis billigt för de profana kloster- våg inom den västliga kyrkans sfär. Och den grundarna att grunda ett cistercienserkloster. är unik i sin karaktär fram till 1200-talets Den amerikanske cistercienserhistorikern första hälft då franciskaner och dominikaner Bennet H Hill visade redan 1968 i sin studie återupprepar det här storverket och på några English Cistercian monasteries and their patrons in få årtionden grundar hundratalet nya kloster the twelfth century att de profana kloster- runtomkring i Europa. grundarna, som i England var earler, biskopar och kungliga personer, gärna gav grundlägg- Av de 330 klostren som grundades från de ningsdonationer till cistercienserna, eftersom fem huvudklostren i Burgund; Citeaux, La dessa höll till godo med sämre jordkvalitet än Ferté, Pontigny, Clairvaux och Morimond, andra ordnar. Man kunde rent av skänka öde- var den helige Bernards klosterlinje - den ifrån mark och träskmask i otillgängliga obygder till Clairvaux - ensamt ansvarig för nästan hälften cistercienserna eftersom cisterciensernas lek- av alla dessa kloster. 159 munkkloster grund- mannabröder bröt upp i skogsbygder, dikade ades fram till S:t Bernhards död 1153 från ut i träskmarker och anlade nyodlingar vid Clairvaux och dess dotterkloster. och omkring sina klosteranläggningar, som de Till stor del beror den här dominansen senare till på köpet oftast byggde i sten med från S:t Bernhards linje på hans karismatiska sina egna händer.

6 Karta över grundade cistercienserkloster i det medeltida Sverige, hämtade ur Karlsson, Jan OM, Gudhems kloster, Falköping 2000. Inom det nuvarande Sveriges gränser ligger även resterna av Herrevadskloster utanför Ljungbyhed, Skåne samt Ås norr om Varberg, Halland.

Att man själva var byggnadsplanerare och En bild över klostret Fontfroide i sydvästra byggarbetskraft gjorde att hemområdets Frankrike ger oss en uppfattning om en typisk arkitektur, den burgundiska högromaniken cisterciensisk etableringsplats; vid kanten av såsom den såg ut under första hälften av ett berg, en kulle eller en ås – här ligger de 1100-talet, kom att spridas runtomkring i cisterciensiska klostren. Det är på gränsen Europa. Det var en arkitektur som utmärktes mellan uppodlad mark och obruten skogs- av kraftiga tunnvalv av sten, ofta i spetsbåge- bygd, med rika möjligheter till skogstäckt och form, som löpte från öst till väst i kloster- till nyodling, och med rika möjligheter att kyrkornas mittskepp. På ömse sidorna om det kanalisera rinnande vatten genom kloster- stora tunnvalvet i mittskeppet, stöttades det anläggningen. av tvärställda tunnvalv i sidoskeppen.

7 emellan varandra en enhetlig romansk arkitektur. Klosterkyrkan i Alvastra har t. ex. samma tunnvalv som sträckte sig från kor- delen till västra väggen, som klosterkyrkan i Sénanque i Provence flera hundra mil däri- från. Denna typ av arkitektur var det alltså som man spred runt omkring till Europas fyra hörn. Men kanske ännu viktigare än sprid- ningen av den burgundiska högromaniken, som dock bara varade mellan ca 1115 och 1170/80 – det är spridandet av den cister- ciensiska klosterplanen, normalplanen.

En vanlig klosterplan som man ser i de flesta

Klostret Fontfroide i Languedoc i södra Frankrike. Bild ur stora översiktsverk om cistercienserna är den Henri Gaud, Cistercienserkloster: historia och arkitektur, som tagits fram av den franska cistercienser- Köln 2001. forskaren Anselme Dimier och andra. Denna är giltig för de allra största klosteranläggning- På kartan över de svenska cistercienser- arna på kontinenten, men på intet sätt tillhör klostrens placering kan vi se att det var främst den det normala. Det finns en korridor som i Götaland, men även Svealand, som de begränsar lekmannabrödernas västra länga cisterciensiska klostren etablerades, och det ifrån den övriga klosteranläggningen, och den skedde under perioden 1143 och fram till år korridoren existerar överhuvudtaget inte i de 1200. Inget av de svenska cistercienser- allra flesta av cisterciensernas klosteranlägg- klostren är bevarat i en hel och sammanhållen ningar. Det som man har sagt vara en klosteranläggning. Från det medeltida Sverige normalplan är snarare en teoretisk idealplan, är det endast Vadstena kloster, Birgittinernas den normala planen är faktiskt den som vi har kloster, från slutet av medeltiden, som kan ge i t. ex. Alvastra. Inom denna plan finns varia- oss en bild av hur en medeltida klosteranlägg- tioner – klostret är mindre eller större, kyrkan ning såg ut. Vi får därför göra rekonst- är längre och bredare, antalet korkapell på ruktioner över klosteranläggningarna, och ömse sidor om högkoret kan variera från två med en term som myntats av arkeologen till fem eller fler. Och planen gäller framför- Ragnar Sigsjö, skulle man kunna kalla de här allt för klosterlängorna – den östra längan nya bebyggelseenheterna i den svenska medel- med prästmunkarnas funktioner i botten- tiden för en ”klosterstad”. Det är nämligen en våningen, sakristia, kapitelsal, arbetssal, den helt ny bebyggelseenhet på den svenska lilla värmestugan i södra längan tillsammans landsbygden. Det är inte en landsby, ingen med matsalen, refektoriet och köket, samt herremansgård, inte heller en handelsstad. västra längan för lekmannabröderna, deras Det är istället en självförsörjande jordbruks- kapitelsal, deras matsal och deras arbetssal. enhet som innehåller många byggnader av Mitt inne i klosteranläggningen ligger den olika slag och funktioner. Och allting kring- centrala ljusgården, det som kallas klostergård sluts av den yttre klausurmuren som går runt och som aldrig är en klosterträdgård – det är omkring området. Innanför den muren gäller en ljusgård för att få in belysning på båda kyrklig lag och utanför gäller den profana sidor i byggnadslängorna. Runt klostergården lagen, landskapets lagar. De här klosteranlägg- går den fyrlängade korsgången som tillåter ningarna var även i Sverige mycket stora och kommunikation till klostrets alla delar utan att komplexa. man går utomhus i den centrala anläggningen. Via korsgången kommer man in i alla Cisterciensernas prästmunkar och lekmanna- rumsenheter i bottenvåningen, via trappor bröder planerade och byggde själva sina kommer man upp till övervåningen och man klosteranläggningar, tack vare detta hittar vi i kan kommunicera in till kyrkan som ligger på olika kyrkor med flera hundra mils avstånd ena sidan. Detta är den inre klausurens enhet;

8 Plan av Alvastra, ur Karlsson 1996. fyra längor kring den öppna ljusgården, klos- skulle han genom att känna utmed väggarna i tergården, i mitten. Och det är först i och korsgången hitta rätt mellan de olika rums- med cistercienserna på 1100-talets första hälft enheterna, bara genom att räkna antalet som klosterarkitekturen i Europas västra del, dörrar och ta sig runt i anläggningen och den romersk-katolska delen, blir reglerad och träffa på de funktioner och de bröder han får den här fasta formen. villa tala med på precis samma plats som i sitt hemkloster i Italien. Det var bara storleken Efter cisterciensernas etablering utgör den här och byggnadsmaterialet som varierade, grund- planen en sorts likriktare för hur en kloster- planen var densamma, såväl i Nydala, i anläggning bör se ut, även för andra ordnar Alvastra som i klostren ute i Europa. som tar efter och anpassar det för sina speciella behov. Den här planen spred man Grundplanen spred man alltså och den kom alltså över Europa, från första hälften av att gälla medeltiden ut och bli ett ideal att utgå 1100-talet och framåt, oberoende av arkitek- ifrån, även för andra klosterordnar när de turstil. Även när man går in i gotiken under senare under medeltiden, som t. ex. francis- slutet av 1100-talet och under 1200-talet samt kanerna och dominikaner bygger upp sina sengotiken i slutet av medeltiden fortsätter anläggningar. man att följa normalplanen, med byggnads- längorna och rumsenheterna i precis samma Ifrån det tyska cistercienserklostret Schönau ordning efter varandra som under första finns en illustration av hur ett medeltida hälften av 1100-talet. Det finns en klassisk kyrkobygge gick till. Trots att illustrationen är anekdot, den som säger att om blind munk gjord 400 år efter det att munkarna i Schönau från Italien kom till Alvastra, eller Nydala, så byggde sitt kloster i mitten på 1100-talet, så

9 Munkarna bygger cistercienserklostret Schönau i södra Nydala klosterkyrkas östra korvägg med typiskt tredelad Tyskland. Illustration i handskrift från Schönau, ca 1490-1520. fönstergrupp. Foto Jonas Haas, JLM. var minnet bevarat i klostret av att det själv- En annan typisk detalj i den cisterciensiska klart var munkarna själva som var byggnads- planen är det rakt avslutade koret. Det fyr- arbetare och byggnadsplanerare. Det sitter en kantigt avslutade koret är signifikant för munk och tecknar den medeltida byggnads- cistercienserna. Den sekulärkyrkliga katedral- processen på en boksida. Här ser vi alltifrån arkitekturen i Frankrike har oftast annars stenbrottet, transporten av stenarna till klost- typiskt svängda koromgångar och en halvrund erområdet där man bygger på kyrkan. Man ser form av kranskapell, medan cistercienserna även beredningen av murbruk, stenhuggarna i premierade de fyrkantiga formerna. arbete, hissanordningar uppe på murarna där man murar och bygger sin klosteranläggning. Den franske byggmästaren Villard de Honnercourt (verksam mellan 1220- och En detalj som cistercienserna också spred 1240-talet) efterlämnade anteckningar och runtomkring i Europa, inte bara under den ritningar till flera byggen och utsmyckningar. romanska tiden under 1100-talet utan även En ritning föreställer en klosterkyrka som under 1200-talet, var en fönstergrupp som vi skulle byggas för cistercienserna. Intill brukar kalla ”Trefönstergruppen”. Det är tre ritningen ser vi en variant av ritningen, gjord stycken fönsteröppningar i korets östra gavel, av den schweiziska arkitekturforskaren så som det t. ex. ser ut i Nydala. De tre Francois Bucher. Han skrev en avhandling öppningarna, som antingen kan vara lika höga om en cisterciensisk klosterkyrka i Schweiz, som här i Nydala, vilket var det typiska på och började då undersöka hur kyrkorna var 1100-talets första hälft, eller också kan man uppbyggda och proportionerade – vilka höja den mittersta av öppningarna vilket blev proportioner kyrkobyggnaderna hade. Hans typiskt i slutet av 1100-talet och på 1200-talet. avhandling heter ”Notre-Dame de Bonmont Även in i nästa arkitekturstil, gotiken, spred und die ersten Zisterzienserabteien der man det här runtomkring i Europa. Det är Schweiz” och kom ut1957. Senare skrev han alltså cisterciensernas förtjänst att vi har den 1961 en artikel som hette ”Cistercian här typen av fönsteröppningar. architectural purism” och i den gör han en anpassning av Villards 1200-tals plan. Med

10 utgångspunkt i 1200-talsmanuskriptet för- enklar han planen och gör så att den stämmer överens med den utgrävda planen av koret i ett av cistercienserordens fem huvudkloster, klostret i Morimond. Han hade under sitt arbete under 1950-talet upptäckt att det finns en måttenhet i cisterciensernas arkitektur, som går igen under 1100-talet.

Den måttenhet som Francois Bucher upptäckte och skrev om i sin artikel var att han genom mätningar i klostret i Bonmont, kom fram till att bredden på korsmitten, kunde utgöra en grundenhet för de cister- ciensiska klosterkyrkornas proportioner. Han räknade ut det för klosterkyrkan i Bonmont och för Clairvaux’ 1100-tals kyrka – att det gick jämt ut om man räknade på längden. Det här skrev han om i artikeln som förblev obemärkt, den kommenterades av en för- Plan av Nydala klosterkyrka med ursprunglig plan och fattare på 1980-talet men han missförstod helt markering av proportionssystemet "ad quadratum", efter Karlsson 1996. vad Bucher hade skrivit, själv publicerade Bucher inget mera om detta. Och han visar inte en enda ritning på tillämpningen av det både sidoväggarnas ytterväggar, korkapellen här systemet. När jag höll på med mina och västväggen. Men man kan också se att preliminära forskningar om cistercienserna på man gör justeringar under byggnadsarbetets 1980-talet så hittade jag hans artikel och gång. Man följer aldrig systemen slaviskt, utan kunde ganska snart utarbeta en egen metod, man tillämpar dem med förstånd och med med det här rutnätssystemet enligt den anpassning för de lokala, topografiska och princip som finns redan under medeltiden geografiska förutsättningarna. Vi kan med det och som kallas ”ad quadratum” att med här systemet se att om man hade haft en kvadrater bygga upp arkitekturen i modul- alldeles plan yta att bygga på så skulle man ha enheter. Och jag gjorde undersökningar av byggt korgaveln i högkoret i Nydala lite längre våra svenska cistercienseranläggningar – österut. Det är därför korgaveln på Nydala ser Alvastra, Nydala, Roma och Varnhem. Och lite trubbnosig ut, jämfört med de andra jag fann att det mått som Bucher hade funnit cisterciensiska fyrkantigt avslutade kloster- stämde väl överens med proportionerna i de kyrkorna. Den sticker inte ut så mycket som svenska cistercienserklostrens kyrkor i första den skulle ha gjort, den borde ha stuckit ut en hand men också klosteranläggningar. I meter till men här stupar markytan så man Alvastras fall utgör tvärskeppets längd tre kan inte följa modulsystemets grundenhet. enheter, och långhusets längd utgör 5,5 Man måste sluta tidigare, annars blir enheter. Och bredden faller inom en halv – grundläggningsförhållandena så dåliga att en och en halv längdenhet. muren istället rasar och välter utåt. På samma sätt längst i väster i Nydala klosterkyrka, det En plan över Nydala klosterkyrka visar att fanns inte tillräckligt stor plan yta här utan proportionssystemet också kan användas här. man avslutar byggnaden tidigare. Idealet hade Det visar sig att man kan använda den här varit att man hade fem stycken enheter i längd modulen, korsmittsbredden, som en mätare och då skulle kyrkan ha blivit längre. Då hade för byggnadshistoriska förändringar över man å andra sidan fått grundlägga alldeles för byggnadstiden i anläggningarna. T. ex. kan kraftigt och fått problem med hållfastheten i man se att man använt sig av grundenheten, den stora västgaveln. Trots att man avslutar för murarna låter sig infogas i enheterna – kyrkan någon gång under 1200-talet och har

11 bytt byggnadsteknik till vald och kluven också ganska nöjaktigt till proportionslinjerna marksten i den stora västgaveln, istället för i modulsystemet. Alltså inte bara kyrkan utan välhuggna gnejskvadrar som i det östra också klosterlängorna omfattas av det här partiet, så väljer man när man gör proportionssystemet. avslutningen att inte lägga den hur som helst, Även i Alvastra kloster kan man se detta utan man väljer den på precis 4,5 enheters modulsystem representerat. I planen av längd, samma enhet som bredden inne i kyrkan kan man se att någonting har hänt då sidoskeppen och kapellen. Och så kan man se ett antal pelare i mittskeppet inte ligger på att när man under 1200-talet byggde ut och jämnt avstånd och därför i senare tid har satte in pelare i nästa arkitekturstil – frångått modulsystemet. Men linjerna fort- övergångsstilen – då ändrade man avstånden sätter ut i klosteranläggningen i längorna, och på pelarna för att man använde sig av nya begränsar den med en sorts hygglig grundplan arkitektoniska former. Med hjälp av den här över det hela med ett proportioneringssystem. typen av modulsystem kan man alltså även Vitsen med den här typen av proportione- härleda förändringar i byggnadshistorien i de ringssystem, ”ad quadratum” är att man inte cisterciensiska kyrkorna och klostren. är bunden till ett specifikt mått – inte till en fot, eller en tum som användes i någon Den mest regelbundna av de cisterciensiska speciell del av Europa. Munkarna kan åka klosterkyrkorna i Sverige är Roma kloster på ifrån Burgund till Europas olika delar, ha Gotland, som är Nydalas dotterkloster, systemet med modulen med sig och när de grundat 1164. Trots att man i Roma byggde kommer till ett nytt land så använder de det en bit in på 1200-talet så har man följt lokala måttet på platsen. De behöver inte modulplanen in i minsta detalj. Här samman- introducera en egen måttenhet, en egen faller alla murdelar och pelarna i långhuset, kontinental måttenhet, utan de kan arbeta precis i korsningen av modulen, och på fem med den måttenhet som redan finns i landet. enheters längd slutar kyrkan längst nere i Och då uppstår ingen förvirring när man hyr väster. in arbetskraft till stenbrotten och till byggandet. Man använder de lokala mått- I Varnhems klosterkyrka ersattes det äldre enheterna. koret efter en brand år 1234 av en ny fransk- inspirerad koranläggning med koromgång och En annan fördel med det här systemet är att med kranskapell efter modell från moder- man från början kan lägga ut grundmurs- klostret i Clairvaux. Efter en analys med hjälp schakten med hjälp av linor som man spänner av proportionssystemet kan vi ta fram och upp, så gräver man grundmursschakten och hitta den gamla kordelen med det typiskt rakt lägger ut planerna – åtminstone för kyrkan, avslutade så kallade Fontenaykoret. Man kan förmodligen i ett enda svep, och sen kanske till och med se hur hela den nya kloster- man gräver grunda diken för att markera var anläggningen, och framför allt det nya koret grundmurarna till klosteranläggningen ska som uppbyggdes 1234 till 1260-talet, hur de vara. Och så bygger man klosterkyrkan från faller in i rutnätssystemet. Man kan också se öster till väster, och sen bygger man färdigt en fortsättning ut i själva klostret. Det som klosteranläggningen från norr till söder. byggdes om efter branden 1234, det anpassas

Fakta och plananalyser från kapitlet ”Ad Quadratum – Proportionssystem och de svenska cistercienserklostrens planer” ur Tidig cistercienserarkitektur i det medeltida Sverige, avhandlingsmanus av Jan OM Karlsson. Proportionsanalyserna ventilerades vid ett offentligt seminarium på Uppsala universitet i december 1990.

12 Litteratur: Bucher, Francois, Die Zisterzienserabtei Notre-Dame du Bonmont in Zusammenhang mit der Burgundisch- Transjuranischen Gruppe, Bern 1957 Bucher, Francois, Cistercian Architectural Purism, Comparative Studies in Society and History – an International Quartely Vol. III, 1960 – 1961, Den Haag 1961, s. 89-105. Dimier, Marie-Anselme, Recueil de plan d’eglises cisterciennes I. & II, Paris 1949 Donkin, R. A., The groth and distribution of the Cistercian Order in Medieval Europe, Studia Monastica Vol. 9, Barcelona 1967, 275-286. Fergusson, Peter, Architecture of Solitude – Cistercian abbeys in twelfth century England, Princeton 1984 Hahnloser, Hans R., Villard de Honnecourt, Wien 1935 Hill, Bennet D., English cistercian monasteries and their patrons in the twelfth century, University of Illinois Press, Urbana – Chicago – London 1968 Karlsson, Jan O.M., ”De svenska cistercienserklostren; kyrklig förhistoria och etablering”, i Tidlige klostre i Norden, Syddansk Universitetsforlag, Odense 2006 Karlsson, Jan O.M., ”Ad quadtratum – Proportionssystem och de svenska cistercienserklostrens planer”, (offentligt ventilerat vid Uppsala universitet 12 dec. 1990) ur Tidig cistercienserarkitektur i det medeltida Sverige, avhandlingsmanus i kompendietryck, Uppsala 1990/1996 Karlsson, Jan O.M., Nydala kloster och klosterkyrka, Värnamo 2004

13 Alvastra klosterkyrka i förhållande till svenska cister- cienserkyrkor och sockenkyrkor Ann Catherine Bonnier

Ann Catherine Bonnier är docent i konstvetenskap samt antikvarie på Riksantikvarieämbetet och har i många olika sammanhang arbetat med medeltidskyrkor. I sitt föredrag resonerade hon utifrån Alvastra klosterkyrka hur svenska cistercienserkloster kan ha påverkat övriga sockenkyrkor i landet.

Jag kommer att presentera några cistercienser- andra delar av klostret i öster, vilka till stora kyrkor och sockenkyrkor med utgångspunkt delar hade byggts av marksten. från Alvastra klosterkyrka och peka på olika Klosterkyrkan följer den plan som finns i frågeställningar, såsom huruvida det finns en klosterkyrkan Fontenay i Burgund och som cisterciensisk ”stil”, var cistercienserna verk- återfinns i många av cisterciensernas kyrkor. samma i byggnadsföretag utanför klostren Kordelen består av ett rakslutet högkor, som och i vilken mån har funktionen bestämt ut- skjuter ut utanför de omgivande korkapellen, formningen av vissa kyrkor. två på var sida. Dessa har ingång från tvär- skeppet, som är bredare än det treskeppiga långhuset. Mittskeppet avgränsas mot sido- skeppen genom spetsbågiga arkader, burna av fyrsidiga pelare. Kyrkan står visserligen som ruin, men genom att den västra delen är bättre bevarad kan man ändå få en viss uppfattning om dess höjd. Alla delar av kyrkan har varit välvda med tunnvalv, även detta efter förebild i Fontenay – högkoret, korkapellen, tvärskep- pet och långhuset. Typiskt är det längsgående tunnvalvet i mittskeppet, som stöttats av tvär- ställda tunnvalv i sidoskeppen. Varje arkad- båge i mittskeppet motsvaras av ett spetsbåg- igt sidoskeppsvalv, som bärs av låga gördel- bågar i sidoskeppen. På så vis bildar varje sidoskepp inte ett stort öppet rum, så som i Plan över Alvastra kloster. mittskeppet, utan mer avgränsade valvfack.

Klostret i Alvastra grundades 1143 och klos- På två punkter skiljer sig Alvastra från Fonte- terkyrkan invigdes 1185. Klostret är nu en nay. Korkapellen är, liksom även i Nydala och ruin men dess grundplan är till stora delar Roma, avgränsade mot varandra genom känd. Klausurens uppbyggnad runt kloster- väggar, vilket inte är fallet i den franska gården följer cisterciensernas vanliga schema. förebilden. I mittskeppets västligaste del sak- Det betyder att den norra längan bildas av nas arkader och i stället finns slutna murar klosterkyrkan, i den östra längan fanns i bot- mot flankerande små sidorum i norr och tenvåningen sakristia, kapitelsal och munkar- söder, en sorts förrum till sidoskeppen. Det nas arbetssal samt i övervåningen deras sov- framgår av murverket att de är planerade från sal, i den södra låg skrivarstuga, matsal och början men tillfogade i en senare byggnads- kök samt i väster slutligen lekbrödernas etapp. Det norra förrummet har ingång uti- utrymmen. Klausurens byggnader var upp- från, det södra innehåller en trappa som fört förda av kalksten, bortsett från tvättrummet ned från lekbrödernas sovsal. utanför matsalen, som var byggt av tegel. Kyrkans murverk har bestått av väl- Tegel ingick också i förbindelsegången mot huggna kvaderstenar i regelbundna skift och

14 runt kyrkan finns fortfarande en bred sned- med tre säten. Munkarnas kor, med korstolar fasad sockel, en s.k. skråkantssockel, på sina placerade i dubbla rader, var beläget i den öst- ställen utformad i två ”våningar”. Av de ur- ligaste delen av långhusets mittskepp och ett sprungliga fönstren är få bevarade. Lång- stycke in i korsmitten. Bänkarnas ryggsida husets mittskepp har varit upplyst av tre små bildade avgränsning mot sidoskeppen och fönster i öster, vilket framgår av en teckning mot väster, där ett mindre kor, sjukkoret, för Suecia Antiqua. Det nuvarande stora användes av åldrade och svaga munkar. spetsbågiga fönstret i västfasaden är en Längst bort i västra delen av mittskeppet hade modernisering från 1300-talet. I västfasaden lekbröderna sitt eget kor med korsaltare och finns ytterligare två fönster, dels ett litet rund- korstolar. Lekbrödrakoret var avgränsat mot bågigt sådant, dels ett korsformat fönster av resten av kyrkan. speciell utformning. Korsfönstret har en väl- huggen omfattning. Tre av korsarmarna är Kyrkan i Vreta, nära Linköping, övertogs av rakt avslutade, medan den övre, fjärde, är ett konvent med cisterciensernunnor på 1160- rundbågig. Av dörröppningar finns två talet. För nunnornas räkning byggdes snart ett stycken i långhuset mer eller mindre bevarade. nytt stort kor, korsformat i plan och på så vis Gemensamt för dem är att de krönande efterliknande kor och tvärskepp i Alvastra. bågarna är smalare än dörrposterna, vilket ger Detta kor saknar dock de små flankerande ingångarna en karakteristisk form. korkapellen från Fontenay, eftersom koret utnyttjades på ett annorlunda vis när nun- norna själva inte celebrerade mässan. De två korsarmarna har troligen i sin helhet fungerat som kapell, eftersom där finns bevarade piscinor som måste ha hört till sidoaltaren. Efter en brand fick koret på 1200-talet sina nuvarande kryssvalv. Spår i murverket tyder dock på att man ursprungligen avsett att täcka det med ett längsgående tunnvalv, stöttat av tvärställda tunnvalv i korsarmarna, d.v.s. sam- ma typ av valvanordning som i Alvastra. I korgaveln finns en trefönstergrupp, krönt av ett rundfönster med korsformad ljusöppning. Även den södra korsarmen har ett fönster av detta slag. Den norra korsarmen har en östlig ingång, som in mot koret har samma utform- ning av dörröppningen som i Alvastra. Av detta kan man förmoda att formen på såväl korsfönstret som dörröppningarna förmedlats via munkklostret. Runt koret löper också en snedkantad sockel.

Porta mortuorum, porten till kyrkogården i norra korsarmen Samma år som Alvastra grundades även (Nydala kyrka), med den för cistercienserna typiska dörrformen munkklostret i Nydala. Av den forna kloster- med smalare valvbåge än bredd på dörren. Foto: Jonas Haas, JLM. kyrkan, som invigdes först 1266, återstår i princip kor och tvärskepp samt en liten rest Golvet i högkoret, presbyteriet, har varit av långhuset. Planen har varit densamma som placerat högre än i resten av kyrkan. Den i Alvastra, d.v.s. ett utskjutande högkor, flank- östra delen av högkoret har legat ytterligare erande korkapell i tvärskeppet samt ett tre- ett trappsteg upp och på denna nivå stod hög- skeppigt långhus. En teckning för Suecia altaret. I sydväggen fanns en piscina men där- Antiqua visar att den på 1600-talet kvar- emot ingen sittnisch för de officierande präst- stående västgaveln då hade två höga fönster, erna, som därför bör ha använt en träbänk krönta av ett rundfönster. Den kvarvarande

15 Detalj av Erik Dahlbergs kopparstick ur Suecia Antiqua et Hoderierna, som visar Nydala klosterkyrka på 1690-talet. Jönköpings läns museum.

östra delen av kyrkan är byggd av välhuggna klostertiden att göra. Något korsformat föns- kvaderstenar av gnejs, ett material som är ter av den typ som finns i Alvastra är inte synnerligen svårbearbetat. Långhuset i klos- känt från Nydala. I korets sydvägg finns en terkyrkan har dock varit uppfört av marksten stor sittnisch, en piscina och rester av ett med baser av sandsten, troligen därför att utskjutande credensbord i kalksten, vilket arbetet i det hårdare stenmaterialet blev alltför användes vid mässan. betungande. Den östra delen av kyrkan tycks Runt kyrkan anlades en snedkantad ursprungligen ha välvts med kryssvalv, medan sockel av cisterciensisk typ, som är bevarad i långhusvalven av tegel slogs först under 1200- östpartiet. Korgaveln pryds av en trefönster- talet. Utgrävningar har visat att långhuset grupp, krönt av två rundfönster samt hade två ingångar i väster, till det norra ytterligare ett rundfönster, större än de övriga respektive det södra sidoskeppet. Den syd- och placerat högre upp. De tre nedre fönstren ligare av portalerna ledde in till ett rum, som avdelas från varandra av kolonnetter, för- var begränsat mot långhusets mittskepp på ett sedda med baser och kapitäl. Både gnejs, sätt som liknar förhållandena i Alvastra. I sandsten och tegel ingår i fönsterarkitekturen, norra tvärskeppsgaveln kvarstår ännu porta och fönstren har vid något tillfälle gjorts om. mortuorum, den dörröppning genom vilken Ursprungligen har trefönstergruppen troligen munkarna slutgiltigt lämnade klostret för att krönts av ett enda rundfönster, och det begravas. Portalens insida är utformad på översta fönstret, som är ett rosettfönster, samma sätt som portalerna i Alvastra och i kommer sannolikt från långhusets västgavel. koret i Vreta, och även ingången till tvär- Fönstren i den norra tvärskeppsgaveln är av skeppet från munkarnas forna sovsalar ser ut senare ursprung och har ingenting med på detta vis.

16 Klosterplanen för Roma, rekonstruerad av G Liljevall 1893.

Alvastras dotterkloster i Västergötland, Varn- hem, grundades vid 1100-talets mitt. Den stora bevarade klosterkyrkan har ett treskeppigt Heda kyrka, västfasad på tvärskepp. Korsformad fönsteromfattning över portalen. Foto Anna Lindqvist, långhus och ett utskjutande tvärskepp, men Östergötlands läns museum. koret nybyggdes efter en eldsvåda år 1234 och är halvrunt med omgång och en omgivande avslutade i öster utan svagt rundade, d.v.s krans av kapell. Långhusets elegant utformade utformade som absidioler. I västra delen av kryssvalv är samtida med koret, och ett stort långhuset har mittskeppet genom murar varit valv i mittskeppet motsvaras av två mindre i delvis avgränsat mot sidoskeppen, vilket gör sidoskeppen. Denna typ av välvning var av att ett förrum, med egen ingång, bildas i norr allt att döma avsedd från början. Den främsta men inte lika tydligt i söder. Murverket består likheten med de tidigare cistercienserkyrkorna av välhuggna kvadrar av kalksten och en skrå- ligger i det jämna murverket, här av kalksten kantssockel löper runt kyrkan. Kyrkan tycks och med kvaderhuggen sten i koret och i båg- ha haft tunnvalv i tvärskeppet och kor- öppningarna, samt i den skråkantade sockeln. kapellen, troligen också i högkoret. Egen- Korsformade fönster saknas, liksom dörr- domligt nog förefaller långhuset att ha öppningar liknande dem i moderklostret. Kyr- planerats med tvärställda tunnvalv i södra kans västportal, som öppnar sig mot mitt- sidoskeppet, samtidigt som mittskeppet och skeppet men ursprungligen ledde in i det norra sidoskeppet fått ribbvalv. Någon dörr- norra sidoskeppet, har en flersprångig spets- form som den i Alvastra tycks inte ha funnits, bågig omfattning och porta mortuorum utmärks men ett elegant korsformat fönster har åter- av en baldakin, buren av kolonnetter. Moder- använts i kungsgården intill klostret. klostrets kyrka tycks inte ha varit en direkt förebild. Några av de för cistercienserna typiska dragen återfinns i en handfull östgötska socken- Roma kloster på Gotland grundades från kyrkor. Granne med klostret i Alvastra ligger Nydala år 1164. Klosterkyrkan står som ruin Heda kyrka, en romansk västtornskyrka som och visar att planen varit av Fontenay-typ. Till tidigt breddats med ett stort sidoskepp i norr skillnad från de andra klosterkyrkorna med med egen västingång. Sidoskeppet har ett mer denna plan har korkapellen inte varit rakt välhugget murverk än den ursprungliga

17 Örberga kyrkas plan med korsformad medeltida plan.

stensflis, både över högkoret och över kors- Örberga kyrka med trefönstergrupp, krönt av rundfönster. armarna. I långhuset har kyrkan dessutom, Östra korväggen. Foto: Anna Lindqvist, Östergötlands läns museum. som en av de ytterst få i Östergötland, kryss- valv från 1200-talet. kyrkan och är försett med en bred skråkantad Även kyrkan i Vårdsberg utanför Lin- sockel. Samtidigt med utvidgningen försågs köping har på 1200-talet fått ett nytt, kors- kyrkans långhus med ett stort tunnvalv av format kor med egen ingång i den södra kors- kalkstensflis, som stöttas av tre tvärställda armen. De tre koren av denna typ har ingen tunnvalv i det tillbyggda sidoskeppet. I sam- känd motsvarighet i någon annan svensk band med en ombyggnad på 1800-talet sattes sockenkyrka från samma tid. en korsformad fönsteromfattning in som Finns det då en cistersiensisk ”stil”? Ge- prydnad i sidoskeppets västfasad. Fönsterom- mensamt för de beskrivna klosterkyrkorna är fattningen är av exakt samma typ som i det vackra murverket med välhuggna kvader- Alvastra, med den övre korsarmen rundbågig stenar, framför allt i alla bågöppningar, och och de övriga rakt avslutade. den breda, skråkantade sockeln. Typiskt för I den västra delen av Östergötland, inte den äldsta tiden är också frånvaron av långt från Alvastra, ligger också två socken- utsmyckning samt rena linjer i murytor och kyrkor, som under 1200-talet fått nya kors- pelare. Detta kan ses som utslag av en stark formade kor av Vreta-typ. Det ena koret finns tradition och delaktigheten i ett internationellt i Örberga och har murverk av kvaderhuggen nätverk, där det religiösa och asketiska idealet kalksten, nedtill försett med en bred skrå- var en sammanbindande länk. kantssockel. I öster finns en grupp av tre I Östergötland finns så många cister- rundbågiga fönster, krönta av ett rundfönster. ciensiska drag i de nämnda sockenkyrkorna En ingång har funnits i den norra korsarmen, att det knappast kan vara fråga om ett tomt eventuellt också i den södra. Det är möjligt att kopierande av former. I Heda har långhus- man avsett att välva koret med tunnvalv, men arealen fördubblats, på ett sätt som saknar de nuvarande kryssvalven har tillkommit först motstycke under äldre medeltid, genom till- under senmedeltiden. byggandet av ett nordligt sidoskepp. Det är Den andra kyrkan är Rogslösa, som också uppenbart att det måste ha svarat mot ett har ett korsformat kor, kvadermurverk och reellt behov, som knappast varit en plötslig skråkantad sockel. Koret har haft en treföns- folkökning. Med tanke på att sockenkyrkan tergrupp i öster, synligt på en äldre teckning, ligger endast någon kilometer från Alvastra, men något rundfönster är inte känt. Däremot kan man tänka sig att klostret har utnyttjat finns rester efter en dörröppning av Alvastra- den. Den ovanliga korplanen i Örberga, typ i den norra korsarmens västvägg. I den Rogslösa och Vårdsberg kan inte heller ha till- södra korsarmen finns en piscina intill en kommit av en slump. Korsarmarna i åtmin- utbyggnad i öster, en sorts absid med rak yttre stone de två förstnämnda har haft altaren, avslutning, vilket visar att ett sidoaltare fun- vilket visar att de tillkommit av liturgiska skäl, nits. Koret i Rogslösa har tunnvalv av kalk- och uppbyggnad och detaljer talar för att det

18 är cistercienserna som utformat koren, kanske des under 1100-talets första hälft, och med också byggt dem. tanke på att Gotland under medeltiden till- hörde Linköpings stift, är det möjligt att Cistercienserna har alltså satt sin prägel på biskopen varit den förmedlande länken. Det kyrkobyggnader som inte varit klosterkyrkor, gäller sannolikt även det ovanliga byggnads- men det finns åtminstone ett exempel på materialet i koret i Nydala, som krävde kvali- motsatsen. Den märkliga formen på kor- ficerade arbetsinsatser. Det finns många kapellen i Roma, som inte har någon mot- granitkvaderkyrkor i Danmark men endast en svarighet bland de övriga klosterkyrkorna, svensk sådan, nämligen i Rydaholm (där nu återfinns i den äldsta domkyrkan i Linköping, endast tornet är bevarat). Nydala och Ryda- vars plan har grävts ut. Där hade den tre- holm förblev isolerade exempel på kvader- skeppiga kyrkans tvärskepp en östlig avslut- murverk i gnejs och granit. ning i form av absidioler. Domkyrkan bygg-

Ann Catherine Bonnier

Litteratur i urval Anderson, Iwar: Rogslösa kyrka. Ett försök till rekonstruktion av kyrkans byggnadshistoria. Linköpings stiftsbok 1960 (s 137-142). Bonnier, Ann Catherine: ”Kyrkorna i Dals härad - några av landets äldsta sockenkyrkor”, i: Kyrka i bruk. Meddelande från Östergötlands läns museum. Linköping 1996 (s 67-84). Bonnier, Ann Catherine: Örberga kyrka. Linköpings stifts kyrkor (tills m Marian Ullén). Linköping 1998 (s 1-8). Bonnier, Ann Catherine: ”Medeltidens kyrkor”, i Östergötland. Landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Stockholm 2004 (s 32-62). Curman, Sigurd & Erik Lundberg: Vreta klosters kyrka. Sveriges Kyrkor vol 43. Stockholm 1935. Lindblom, Andreas: Vårdsbergs kyrka. Kyrkor i Bankekinds härad, norra delen 2. Sveriges Kyrkor vol 14. Stockholm 1921. Lindqvist, Gunnar: Heda kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1997 (23 s). Swartling, Ingrid: Nydala abbey. An outline of its architecture frpm foundation to dissolution. Stockholm studies in history of art, 11. Stockholm 1967. Swartling, Ingrid: Roma abbey churh in the Middle Ages. Antikvariskt arkiv, 32. Stockholm 1967. Swartling, Ingrid: Alvastra abbey. The first Cistercian settlement in Sweden. Stockholm studies in history of art, 16. Stockholm 1969.

19 Arkeologiska utgrävningar i Nydala 2004 Ann-Marie Nordman

Ann-Marie Nordman är arkeolog på Jönköpings läns museum och ansvarig för den arkeologiska delen av projekt Nydala klosterträdgård. Följande text är en sammanfattande rapport över de utgrävningar som ägde rum i Nydala under våren 2004.

Tidigare arkeologiska undersökningar rummet hade höjts med nästan en meter De första arkeologiska undersökningarna vid sedan medeltiden (Swartling, 1967). Den klostret genomfördes 1936 och 1937 (SHM ursprungliga golvnivån i kyrkan motsvaras av 21353 och SHM 21969). Då undersöktes och marknivån i dagens klosterträdgård, väster om restaurerades två stenhusruiner öster om kyrkan. klostret. Dessa daterades till medeltid och det ena antogs vara sjukstugan och det andra På 1990-talet har delar av klosterlängornas möjligen en metallverkstad alternativt abbots- murar markerats med kantsten. I samband bostad. Husen står i ett område som idag är med arbetet fyllde man igen en stor plund- vattensjukt och med tanke på att sjön Rusken ringsgrop i sydöstra delen av ruinkullen, är sänkt med ca 1 meter (preliminär uppgift) grävde fram den sk klosterbrunnen samt bör området varit än mer vattensjukt under rensade ytan från träd och buskar (Nordman, medeltiden. Då kan man undra över vitsen 1995). med sjukstuga i sådan miljö, likaså är det svårt att tänka sig att abboten skulle vilja bo här. Den arkeologiska undersökningen 2004 Däremot känns det rimligt att någon sorts Det arkeologiska delprojektet har hittills metallverkstad skulle legat här, med tanke på omfattat en förundersökning och en geo- risken för eldsvåda. radarundersökning inom klosterområdet. Det huvudsakliga syftet var att, dels leta efter spår Nästa undersökning genomfördes 1943. Då av klosterträdgårdar, dels fastställa om det är var syftet att ”utröna klosteranläggningens möjligt att anlägga en ny trädgård inom omfattning och allmänna karaktär” (Berg- fornlämningsområdet. En tredje frågeställning ström 1943, s 128). Denna gång frilades under gällde huruvida vi kunde hitta den förmodade mark liggande murar runt södra halvan av vatten/avloppskanalen. Om vi kunde lokal- klostergården. Man kunde lokalisera kloster- isera dess läge i förhållande till klosteranlägg- gången samt byggnadslängorna runt den. Som ningen borde vi ha bra möjligheter att ta byggnadsmaterial hade man använt tegel i makro- och pollenprover i den och på så sätt motsats till kyrkan som var uppbyggd i sten. få kunskap om vilka växter som kan ha odlats Schakten var endast obetydligt bredare än vid klostret. Den arkeologiska förundersök- murarna man tog fram, vilket förklarar det ningen genomfördes i samarbete med Nydala magra fyndmaterialet som främst bestod av Byalag. Sju sökschakt öppnades i valda delar keramik och enstaka järnföremål. Dock hit- av klosterområdet. Schakten placerades runt tade man en sigillstamp av brons med den södra halvan av ruinkullen (se plan). latinska texten ”CONTRA SIGILLUM ABBOTIS NOVAE VALLIS” (Kontrasigill Schakt I-IV placerades öster och söder om för Abboten i Nydala). klosteranläggningen i ett område där vi väntade oss hitta antingen spår av trädgårdar Under 1960-talet restaurerades kyrkan och i eller vattenkanalen som bör funnits här. samband med det gjordes utgrävningar i och Ingetdera hittades. Schakten var tämligen runt kyrkan. Man fick fram många byggnads- fyndtomma och bestod av relativt tunna mat- detaljer från medeltiden som hade täckts över jordslager. Schakten III och IV var fyllda med i samband med senare ombyggnationer. Man rasmassor i form av tegel och stenar. kunde också konstatera att golvnivån i kyrko-

20 Inga orörda jordlager kunde Inga orörda

Undersökningsområdet i Nydala 2004. Karta av Ann-Marie Nordman, Jönköpings läns museum.

21 Inga orörda jordlager kunde urskiljas. Det bör glas, både bemålat och omålat. Preliminärt påpekas att en omfattande plundringsgräv- dateras glaset till medeltiden eller 1500/1600- ning företogs inom detta område på 1920- tal. Nedgrävningens funktion är oklar men talet. Enligt lokala sagesmän grävde man då ca enligt en preliminär tolkning rör det sig om 5 meter ner utan att hitta munkarnas silver- ett dike som har stått öppet ett tag. Eventuellt skatt. kan det vara ett gränsdike som i kombination med en vall eller staket av något slag har Väster om ruinkullen öppnades schakt V i ett avgränsat klosterområdet från omvärlden i ett område som förmodas ligga strax utanför tidigt skede, innan klostermuren byggdes. klostrets västra länga. Syftet med detta schakt Växtmakrofossilanalysen påvisade ett fuktigt var att försöka lokalisera klostrets avlopps- och kväverikt biotop i nedgrävningen (se A-M kanal. Vi hittade dock ingen kanal. Vi vet inte Hanssons artikel). Bland de påträffade fröerna med säkerhet hur långt åt söder den västra fanns olika mållor, bland annat den gode längan har sträckt sig. De rekonstruktionsrit- Henriks målla, som är en typisk kulturväxt ningar som finns för Nydala kloster bygger på och kan mycket väl ha odlats vid klostret antagandet att man har följt idealplanen. Men under medeltiden. vi har inga konkreta bevis på att så är fallet här. Inga arkeologiska undersökningar har Georadarundersökningen tidigare gjorts i denna del av klosterområdet. Under senhösten 2004 genomförde Kjell Persson från Arkeologiska Forsknings- I schakt V påträffade vi däremot andra laboratoriet en georadarundersökning inom anläggningar, som till exempel ett par funda- klosterområdet (Persson 2004). Syftet med ment byggda av sten respektive krossad pott- undersökningen var främst att lokalisera kakel samt en källare. Fundamenten är svår- eventuella kanaler för provtagning. I andra tolkade eftersom inga fynd gjordes i dem. hand fanns vissa förhoppningar om att kunna Enligt den preliminära tolkningen har de legat identifiera trädgårdsanläggningar på radar- inomhus. Vilken byggnad vi är inne i är bilderna. oklart. Klostrets västra länga har knappast sträckt sig så här långt åt väster. Källaren, ca 6 Vid prospekteringen användes dels slingram meter norr om fundamenten, tros ha varit dels georadar GPR. Med en slingram kan man maximalt 2,6 x 3,8 meter stor och dess golv beräkna markens konduktivitet (elektrisk har legat ca 1 meter under nuvarande mark- ledningsförmåga) eller magnetisk susceptibi- nivå. Fyllningen bestod av rasmassor blan- litet (magnetiseringsbarhet). Till exempel ger dade med matjord. Fynden bestod av spik, förekomsten av metaller samt vatten tydliga hästskosöm och fönsterglas. Inga av fynden anomalier. Kulturlager består i regel av höga kunde med säkerhet dateras till medeltiden. halter av helt eller delvis nedbrutet organiskt Glasskärvorna gav närmast intryck av att vara material och därmed uppfylls både villkoren från 1600- eller 1700-tal. hög vattenhalt och förekomst av joner, som kan transportera den elektriska strömmen. I nuvarande klosterträdgårdens norra del Avvikelser i den elektriska ledningsförmågan öppnades två schakt, VI och VII. I schakt VI kan därmed hjälpa oss att hitta kulturlager påträffades inga äldre kulturlager eller under mark (Persson 2004, s 2f). anläggningar. I schakt VII påträffades två Georadartekniken innebär att man med nedgrävningar varav den större var minst en sändarantenn sänder ner elektromagnetiska 2,4x2,0 meter stor och dess botten låg 1,7 pulser i marken och mäter tiden tills even- meter under dagens marknivå. Den sträckte tuella reflexer når en mottagarantenn. När sig rakt genom schaktet i nordsydlig riktning vågen når en lagergräns med ändrade elektro- och fortsatte utanför schaktet åt båda håll. magnetiska egenskaper, reflekteras en del av Den har ursprungligen varit ca 1,0 meter vågens energi (Persson 2004, s 3). Med denna djup. Anläggningen var fylld med sandig metod kan man lokalisera framförallt konst- humus (kulturjord). Bland fynden kan ruktioner som murar och nedgrävningar. speciellt nämnas ett antal skärvor av fönster-

22 Radarbilderna från Nydala visade bland annat Slutsats indikationer på grusgångar (tyvärr sentida), Förundersökningens syfte nåddes endast till grundmurar och nedgrävningar. Inom kloster- hälften: varken spår av trädgårdar eller kanal trädgården framträdde flera möjliga hus- påträffades men däremot kunde vi konstatera grunder. Nedgrävningen/diket som påträf- att en ny trädgård är möjlig att anlägga i den fades i schakt VII gav inga tydliga reflexioner norra delen av Klosterträdgården. Dessutom på radarn utanför schaktet. I några av radar- har vi indikationer på en möjlig kanal söder profilerna öster om det s.k. klosterstallet finns om klosterträdgården. några relativt osäkra reflexer som kan orsakas av en igenlagd nedgrävning eller kanal.

Ann-Marie Nordman

Referenser: Bergström, L-E, 1943. Undersökning av byggnadslämningar vid Nydala kloster. I Meddelanden från Norra Smålands fornminnes- och Jönköpings läns hembygdsförbund XVI. Jönköping Kinner, T, 2002. Cistercian Europe – Architecture of contemplation. Cambridge/Western Michigan University Nordman, A-M, 1995. Återställning av skador inom fornlämning 17, Nydala klosterområde. Arkeologisk rapport 1996:15, Jönköpings läns museum Persson, K, 2004. Geofysisk prospektering, Nydala kloster. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms Universitet. Stockholm Swartling, I, 1967. Nydala Abbey. An outline of its architecture from foundation to dissolution. Uppsala

Arkiv: Antikvariskt-topografiska arkivet, Stockholm Statens Historiska Museum, Stockholm Jönköpings läns museums arkiv

23 Cistercienserna och den första europeiska gemenskapen Brian Patrick McGuire

Brian Patrick McGuire är professor i medeltidshistoria vid Roskilde Universitet sedan 1996. McGuire upprättade dessförinnan Center for Europæiske Middelalderstudier på Københavns Universitet. Följande text utgör en sammanfattning i punktform av det föredrag som hölls i Nydala under seminariet. På Nydala klosterträdgårds hemsida www.nydalaklostertradgard.se finns även en engelsk fullversion av föredraget.

Cistercienserne: den første klosterorden ● Men i 1140erne skete der et "spring" over adskilt fra de andre områder i Midt- og Nordtyskland, frem til ● Indtil 1100-tallet var der kun én munke- Skandinavien. Ordenens valg om at stifte orden der fulgte Benedikts Munkeregel, men der klostre i Skandinavien sikkert et resultat af en var ingen struktur eller fælles organisation. beslutning hos den dynamiske ærkebisp af Hvert kloster var en selvstændig enhed, og Lund, Eskil (1137-77), muligvis i alliance med selv om der var samarbejde indenfor den pavelige legat Theodewin, ved et kongregationer, som omkring abbeden i kirkemøde i Lund i 1139. Cluny, var der ingen myndighed over ● Cistercienserne på ingen måde "pavelige abbeden. agenter" selv om de ofte er beskrevet som ● Cistercienserne ændrede denne situation for sådan i dansk historieskrivning. Men det er altid. De så anderledes ud: hvide eller grå forbløffende, at de foretog den lange rejse dragter (ufarvet uld) frem for de traditionelle nordpå fra Cîteaux og Clairvaux i 1140erne og benediktinermunkes sorte dragter. Vigtigere: senere. Vore kilder er senere, fra 1190erne og et hierarki inden for deres filiation: moder- senere: Exordium magnum cisterciense siger at klostre og datterhuse. Faderabbeden måtte Eskils hensigt var at bruge munkene som årligt aflægge visitats i datterklostret. Alle eksempel af det kristne liv for den lokale abbeder hvert efterår til generalkapitel i Cîteaux befolkning. Munkene et levende vidnesbyrd af de i Bourgogne. Fra omk. 1190 har vi alle kristne sandheder i et Skandinavien hvor beslutningerne fra disse kapitler--og oplys- hedensk fortid endnu meget levende. ninger om de abbeder der blev væk, ink. ● Fortællinger om de første munke der i Nydalas abbed i 1192--skulle gøre bod for 1140erne tog til Skandinavien: de var bange dette! for "utæmmede og barske mænd" og derfor ● Dermed blev cistercienserne Europas første inter- måtte overtales af et mirakel foretaget i nationale fællesskab, ud over selve den kristne Clairvaux af Sankt Bernard, klostrets abbed. kirke. Men kirken splittet af hensyn til de Alligevel følte de en vis "horror overfor disse enkelte lande og deres fyrster, mens cister- nationer skjult i det fjerneste klima af nordlig cienserne insisterede på deres uafhængighed vinter" (fra Exordium magnum cisterciense). af andre magter og deres nære tilknytning til Bernard måtte ligefrem love en af brødrene, hinanden. Den lange vej fra Småland til Gerard af Utrecht, at han ville kunne vende Bourgogne--men dette var ingen und- tilbage til Clairvaux for at dø. Profetien gik i skyldning. opfyldelse. ● Påstand om, at cistercienserne tiltrak Ankomsten til skandinavien: præster fra Tyskland og England. De skabte cistercienserne store spring succes for et klosterliv hos et folk "der havde ● I de første årtier af 1100-tallet skete der en hørt navnet munk men aldrig havde set en langsom udvidelse af ordenen: nye kloster- munk". Forfatteren til fortællingen omtaler de grundlæggelser i fortsættelse af "kerne- indfødte som primitivos filios (tilbagestående området" i Bourgogne og hvad i dag er det sønner), men han siger, at Gud kaldte dem til østlige Frankrig. at blive omvendt til klosterlivet. En af disse var "fra et barbarisk folk" men gjorde stort

24 indtryk på grund af sin lydighed over for en munkene, fordi ændringen af klostret ikke abbed der ikke tillod ham lindring for en ændrede deres levevis. hovedpine. Men den kom ad åndelig vej. ● Uniformitet i livsførelse (observans) en vigtig del af cistercienserlivet som det første Skandinaviens respons over for europæiske fællesskab ud over kirken. cistercienserne Hensigten at skabe en familie der levede i ● En bevidsthed i disse kilder om betyd- forhold til fælles skikke som alle efterlevede, ningen af at tage sig af det praktiske liv-- med bånd baseret på kærlighed og disciplin. Abbed Gerard i Alvastra siges at have ført et ● Regulering af disse forhold gennem den fromt liv men samtidig afhængig af en eksterne struktur: visitats og generalkapitler, kældermester, Abraham, en "sindig mand" som kunne fjerne uduelige abbeder. Bernard som tog sig af klostrets forretnings- og de andre gode abbeder kunne finde frem anliggender. til de bedste skikkelser--også dem der over- ● Gerard siges at have gjort et stort indtryk raskede. Eksemplet Peder, der blev sendt til på sine omgivelser: "både kongen og stor- Nydala--ingen troede rigtigt på Bernards mændene i dette land ærede ham som Guds profeti om, at Peder skulle blive abbed. Men mand". Derfor "lyttede de villigt til ham". En efter Gudvala eller Romas grundlæggelse i af disse, "landets hertug" nogle gange sagde til 1164 som Nydalas datterkloster, blev han dér sine venner, at blot tanken om abbed Gerard valgt abbed. "lammede ham med så stor frygt, som om alle ● Lauritz Weibull i 1931 kaldte Eskil af Lund mit hjertes hemmeligheder og skjulte sager er den förste europeen på nordisk mark. Han var synlige for hans øjne". optaget af kirkelige projekter, som indførelsen ● En lignende passage i Øm Kloster Krønike, af cistercienserne, der betød kontakter også fra omk. 1200: Bisp Svend af Århus så udenfor sin egen region. Hensigten var at glad for cistercienserne at hans tjenere nogle påvirke kirkens hverdag med en ny fromhed, gang forsøgte at opmuntre ham ved at sige, at bøger, ideer, og menneskelige kontakter. de mente at se en cistercienser på vej til ham. Munkene skal have haft en enorm åndelig og Cistercienserarven i dag emotionel virkning på deres omgivelser: deres ● En ny interesse i munkene og deres indsigt og menneskeforståelse. kulturarv. Esrum kloster som museum og ● Gerard i sin alderdom--han insisterer på at samlingssted for kulturelle begivenheder i blive bragt tilbage til Clairvaux på en båre Nordsjælland, og nu Nydalas klosterhave som mellem to heste. "Ikke uden et stort mirakel en profilering af klostrets betydning i fra verdens ende, igennem så mange lande, så Smålands historie. I Norge det levende mange farefulde steder". Sveriges konge klosterliv genindført i Tautra i Trondheim skulle have sagt, at hans rige "ikke var værdigt fjord af trappist-cisterciensernonner fra USA. at de hellige ben af så stor en mand skulle ● Vigtigt at huske, at hensigten med hvile i det". Skandinavien ses som en fjern klosterlivet kun sekundært at berige verden, rå, primitiv og uhellig. Munkene gør kulturarven. Hovedformålet er at skabe hvad de kan for at tæmme den, men de bedste rammerne for et liv i fælles bøn og munke ønsker at tage hjem til moderklostret meditation, for at lovprise Gud og leve i hans efter de har udtjent deres livs værnepligt. nærhed. Derfor er stederne hvor munkene har opholdt sig specielle, også i dag, og de Cistercienserne som et internationalt fortjener respekt. Desværre er dette ikke netværk tilfældet på Gotland, hvor Roma klosterkirke ● I slutningen af Exordium magnum cisterciense er blevet udnyttet om sommeren til fortælles historien om hvordan Henrik, senere Shakespeare skuespil. abbed i Varnhem og Vitskøl, som novice- ● Der er intet galt i skuespil i nærheden af mester i Clairvaux, fik at vide fra Bernard, at klosterruiner, men på Gotland er skuespillene han skulle spise noget ost. "Spis, broder, fordi foregået midt i kirkeruinen, og bygningen er du har langt at gå!" Men forfatteren lovpriser blevet brugt som en kulisse og dekoration for spillene. Umuligt at se, at stedet har været en

25 klosterkirke, fordi stensøjlene er næsten ● Jeg håber virkelig, at denne opfordring blevet dækket til. bliver respekteret. Klosterlivet en del af vores ● Min protest i 1996 førte til intet. Sidste fælles europæiske historie, om vi er kristne sommer så jeg, hvordan dekorationerne var eller ej. Vores identitet som mennesker og blevet permanente--ikke fjernet om vinteren. europæere kommer bl.a. fra middelalderens Nu ser det ud til, at dette bliver begrænset, og livsformer. En tidløs identitet i lovprisning af krav om, at "scenografin måste byggas på ett sådan Gud og i beboelsen af den svenske skovjord: sätt att den under dagtid går att ställas samman eller skabelsen af et fællesskab som er endnu monteres ner, för att inte störa besökarna av den værdifuld at huske, tolke og bruge. medeltida klosterruinen."

Brian Patrick McGuire

Litteratur: Esmark, Kim och McGuire, Brian Patrick, Tusen År i Europa. Band I, 1000-1300, Lund 1999 (speciellt ss. 147-67) France, James, The Cistercians in Scandinavia, Kalamazoo, Michigan: Cistercian Publications, 1992 Jørgensen, Jens Anke och Madsen, Henrik och McGuire, Brian Patrick, (red.) Fjernt fra menneskers færden. Sider af Esrum Kloster 850-årige historie, Köpenhamn, 2000 McGuire, Brian Patrick, The Cistercians in Denmark. Attitudes, Roles and Functions in Medieval Society, Kalamazoo, Michigan: Cistercian Publications, 1982

26 Nydala i de medeltida dokumenten Jan Agertz

Jan Agertz är ortnamnsforskare på Jönköpings läns museum och har utarbetat en historisk-topografisk databas över medeltida dokument i Jönköpings län, kallad F-topo. Under seminariedagen höll Jan Agertz ett föredrag om databasen och hur den kan användas i forskningsprojekt som Nydala klosterträdgård.

Fogden Gudmunds hustru Gyda, hos fru Ramfrid i Gräshult, Hagshults socken, donerar 1259 sin andel i kyrkbyn Hagshult, att tillfalla Nydala kloster efter makarnas död. Foto ur Jönköpings läns museums arkiv.

Nydala kloster förekommer i ett stort antal Nydala kloster anlades i Västra härad i gräns- medeltida dokument som genom projektet F- markerna mellan Njudung och Finnveden. Då topo har blivit tillgängliga för forskning på ett fanns redan Vrigstads kyrka och i ett brev nytt sätt. F-topo eller Historisk-topografisk databas från ca 1220 stadfäster biskop Karl i Lin- för Jönköpings län, har drivits av Jönköpings köping ägodelningen mellan Vrigstads kyrka läns museum sedan 1989 och syftar till att och Nydala kloster. Gårdar ägda av Nydala bygga upp en databas över de medeltida kloster fanns över hela det nuvarande Jön- dokument som rör Jönköpings län. Doku- köpings län. Från 1524 finns anteckningar om ment som rör Nydala kloster gäller främst installation av abbot Jöns Martinsson i Nydala donationer av gårdar eller pengar till klostrets samt konsekrering av kyrka, koromgång, fortlevnad och att tillförsäkra givarna om evig kapell och kyrkogård. salighet. Sådana dokument är kortfattade, men det finns också en del dokument med Klostret var inbegripet i tvister om intressant innehåll som sprider ljus över klost- markområden rets verksamhet. Här redovisas några exempel Redan 1238 stadfäster kungen Erik Eriksson på detta. (läspe och halte) att kostret erhåller hela skogen Nåthult i Tofteryds socken med rätt

27 till mulbete, ollonskog, vedhygge, bitäkt och år till sina sockenkyrkor leverera den till jakt – och även att begagna skogen Flata, som Nydala kloster förlänta delen av tiondet. i övrigt helt och hållet tillhör häradet. Del- År 1290 skriver biskop Bengt till invå- ningen ägde rum redan då Lars var biskop narna i åtskilliga socknar i Njudung och Öst- och Krisman abbot i Nydala. bo, vilka varit förhindrade av svårt väglag att i År 1264 stadfäster kungen rågången mel- tid föra den anslagna biskopstionden till lan Nydala klosters och Byarums klosters Nydala kloster, med befallning att de årligen ägor. skall avlämna den före Kyndelsmässan. Från 1266 finns en befallning av påvlige legaten Guido till biskopen i Linköping att Klosterbygge låta återkalla allt gods som blivit Nydala Från 1258 finns ett dokument av biskop kloster fråntaget. Henrik till invånarna på Gotland och Öland År 1279 utfärdar biskop Henrik brev om att understödja byggandet av Nydala kloster, att munkarna i Nydala angripits orättfärdigt vilket inte är färdigställt utan håller på att av präster från Vrigstad, där abboten har förfalla i brist på pengar. åtskilligt lös och fast egendom. År 1266 utfärdar från påvlige legaten, År 1304 erkänner prästerna Harald i kardinal Guido ett brev till alla trogna i Linneryd och Sigmund i N. Sandsjö samt Sverige om ett års och 40 dagars avlat för alla övriga ägare i Holkaryd, Vrigstads socken botfärdiga som besökte Nydala klosterkyrka. Nydala klosters rättighet till en angränsande På 1280-talet ger Filip Karlsson tre mark skog, med förbehåll för utfärdarnas gamla rätt till stenarbeten. till jakt och bifångst. Frigivning av trälar Munkar och präster Några testamenten vittnar om att träldomen I ett brev från 1351 bekräftar biskop Henrik höll på att avskaffas. sina företrädares beslut om att munkar från Johan Ericsson, sannolikt från Villstads Nydala skall vara präster i Vrigstads socken. socken, donerar 1268 till Hermod, som hans År 1352 bifaller påven Clemens VI att fader frigivit, en tomt med hus i Fållinge med Nils Ebbeson, munk i Nydala som studerar del i byns fämark för honom och hans efter- teologi i Paris och är son av en präst och en kommande. ogift kvinna, trots sin oäkta börd finge befor- Peter Erengislason ger 1272 frihet åt en dras till prästvärdighet. Åtta år därefter ger kvinna, Helena och hennes (och Peters?) son, påven Innocentius VI biskopen i Aire befall- samt tre döttrar och övriga barn som hon ning att ge munken Nils Ebbeson i Nydala kommer att föda. kloster dispens att, om hans förtjänster så På 1280-talet ger Filip Karlsson frihet åt medger, väljas till abbot, trots att han är född alla män och kvinnor som varit hans trälar. av en präst och en ogift kvinna. Samma år meddelar biskop Nils försam- Pilgrimsfärd lingsborna i Svenarum att han överlåter Inför pilgrimsfärd till Jerusalem utfärdades ansvaret för såväl världsliga som andliga ange- testamenten. lägenheter i Svenarums kyrka till abboten i Från omkring 1250 finns Gisle Peters- Nydala, eftersom kyrkan p.g.a. prästbristen sons testamente till Nydala kloster på en gård saknar egen kyrkoherde. Meratorp i Tveta härad, inför sin pilgrimsfärd till Jerusalem; samtidigt nämns att hans bror Tionde Tord avstått sin lösningsrätt mot en mark Bönderna i Njudung och Finnveden skulle guld. leverera en del av sitt tionde till klostret, men Prästen Sigmund i N. Sandsjö – med sin flera brev vittnar om att det var svårbemäst- broder Ottos och övriga arvingars samtycke – rade färdvägar i Småland. Redan 1248 befaller testamenterar till Nydala kloster sin del i kungen att en skäppa korn skall levereras. Kvarnafors vid Långö, Nydala socken, i hän- År 1270 befaller kung Valdemar invå- delse han skulle dö under sin nyss påbörjade narna i Östbo att innan kyndelsmässan varje pilgrimsfärd till Jerusalem.

28 Gravplats och inträde i klostret lades under klostret, hade detta ständigt inne- År 1299 testamenterar Genjut, kyrkoherde i haft alla nybyggen, som hörde till Vrigstads Fryele, 80 mark denar till Nydala kloster, där kyrka. han väljer sin gravplats. År 1336 erkänner Gjurd Tordsson, att Från 1358 finns en donation av prästen han av Nydala kloster fått tillåtelse att på Håkan i Bondstorp till Nydala kloster, där han klostrets skog vid Virstorp i Vrigstads socken, dessutom önskar att under sin återstående där inte ek eller andra fruktträd växer, göra livstid tjäna Gud i sekulär(prästs) dräkt och att nyröjningar med rättighet till avkastningen av munkarna skall hålla honom och en pojke rovor och kål samt två års utsäde, och att med mat och en häst med foder när han varje sådan nyröjning inom tre års tid åter uppehåller sig hos dem, medan han själv av skulle utläggas till betesmark. sin behållna egendom skall hålla sig och År 1345 erkänner Johan Oddason i pojken med kläder. Fastorp, Tofteryds socken att abbot Peter och År 1359 donerar Helena Ambjörnsdotter, konventet i Nydala av välvilja medgivit hennes son Johan Uddeson och hennes svär- honom att med sina kreatur ha fri tillgång till dotter Gunhild till Nydala kloster, där de klostrets skogar i Linneryd samt rättighet att väljer sina gravplatser, tre gårdar i Västhorja, där hugga ung granskog för husbehovsbygg- Värnamo socken, till frälsning för sina och nad; dock med förbud att utan abbotens sina barns själar samt för dekanen Haralds tillåtelse jaga efter bi eller djur, uppföra hus, och Magnus Torstenssons själar. anställa röjning eller hugga unga ekar. År 1371 vinner Magnus Udolfsson broderskap i klostret. Nydala socken Från 1411 och 1412 finns tre brev där Nydala sockens existens kan beläggas från både män och kvinnor går in i klostret: 1) 1356 då ett pantbrev bevittnas av abbot Vikar Peter Nilsson och hans hustru Ingrid Eriks- tillsammans med ”suen ÿ nÿdal oc herra hans dotter, 2) Nisse Knutsson för sitt broderskap samastad” (Sven i Nydala och herr [kyrko- och sin hustru Ingegerd Ormolfsdotter och 3) herden] Hans på samma ort). Peter Bryniolfsson. År 1376 säljer Botilda, Nils maka, till År 1415 donerar Anund Hemmingsson kyrkoherden, herr Folke i Nydala, sin lott i och hans hustru Katarina Ebbadotter gårdar Grävingsrö, Vrigstads socken, herr Folkes till Nydala kloster – vid ingivelse av dem rätta fäderne och ättalev, som i hans frånvaro själva, sin dotter Gyrid och måg Arvid Svan blivit av hans målsman försålt till Botildas (lagman i Tiohärad). make Nils. Två år senare doneras gårdar av högfräl- semannen Peder Nilsson – som man kallar Skolgång och fattigvård svarte Peder – vid sin ingivelse med sin hus- År 1407 donerar Olof lång och hans hustru tru Ingrid Eriksdotter, efter att han haft Gyrid Gjurdadotter till Nydala kloster *Kara motgångar. kvarn, Hjälmseryds socken ”medh swa forskel thet herra abote skal taka J sina wærio haquon Nyodlingar varu son ok læta kenna hanom book ok hielpa Cistercienserkloster anlades i glest befolkade hanom til skola alt til thes han vardhir områden och klostrets munkar och lekbröder moghande man for thÿ wi kunnom hanom ägnade sig åt uppodling. ekke bætre boos loth giwa” (med sådana År 1329 intygar Gjurd, kh i Skede, att när bestämmelser att herr abboten skall ta i sitt han 1288 erhöll vården om Vrigstads försam- beskydd, Håkan, vår son, och låta honom lära ling och långt dessförinnan, hade abboten i känna böcker och hjälpa honom till under- Nydala, Ingemar, i orubbad besittning inne- visning till dess han blir mogen man, för vi haft nyodlingar i denna socken, vilka fortfa- kan inte ge honom bättre bolott [än att han rande tillhör klostret. får lära sig läsa och skriva]). Samma år intygar Algot, kh i Hultsjö, att Från 1408 finns två donationsbrev han av flera gamla män, födda i Vrigstads utfärdade av kvinnor: socken, hört att från den tid Vrigstads socken

29 av Gunna Johansdotter med villkor att redan från 1100-talet. Några som förekom- om hon drabbas av nöd och fattigdom skall mer under 1100- och 1200-talet redovisas i klostret föda henne till döddagar; figuren nedan. av Cecilia Helgadotter där godsen till- faller klostret efter hennes död; om hon blir Namn Ämbete Nämnd Källor NL 1932:55; oförmögen av ålder eller sjukdom skall klost- Ernaldus munk 1143–66 LDLV 1884– ret föda henne. conversus 89:29 NL 1932:70 Böter för grova brott Arnulfus munk 1143–45 Att se till att grova brott sonades var i äldre conversus NL 1932:76 tider en angelägenhet för både förövaren och Gunbertus conversus 1143–45 offret samt deras släkter. År 1401 mördades SD 70; SD 116 Petrus munk 1192–1195 Björn Håkansson av Nanne Arvidsson och norvegensis 1413 donerade Nannes släktingar gårdar till SD 70; SD 116 klostret för detta. Petrus albus munk 1192–1195 SD 70; SD 116 År 1443 bekräftar Jöns Håkansson dona- Thoraldus cellarius 1192–1195 tionen till Nydala kloster, på en gård i Alands- SD 70; SD 116 ryd, Värnamo socken, som Nanne Arvidsson, Hagbardus conversus 1192–1195 SD 70; SD 116 för mordet på Björn Håkansson, erlade i Gurther conversus 1192–1195 SD 70; SD 116 böter till Ulf Arvidsson och Arvid Körning, Touo filius conversus 1192–1195 Jöns Håkanssons farfar, med villkor att går- Styrgi den skulle skänkas till Nydala kloster; dessut- SD 746 om nämns att gården sedan hedenhös varit Ingemar frater 1275–99 SD 70; SD 116 gammalt frälse, och är utgången ur Jöns Regnerus abbot 1192–95 ättalev. (f.d.?) SD 119 Året därpå bekräftar bröderna Vaste och Rickardus abbot 1202–15 Björn Håkanssöner, skattebönder i Mossle, SD 164; SD Vilhelmus abbot 1216–20 Värnamo socken, sonsöner till Nanne Arvids- 165 SD 294 son, dennes donation efter dråpet på Björn S abbot 1236–38 Håkansson. SD 300 Wikingus frater laici 1238 Från 1419 finns två donationsbrev av SD 300 släktingar till en mördare: Svarty frater laici 1238 SD 300; SD 1) av Knut Jonsson och Arend stubbe Cristmannus abbot 1238 895 för Erik Erlandssons själ, vilken Knut och SD 300 Arend har tagit av daga skall i klostret läsas Petrus cellarius 1238 SD 341; SD Germundus abbot 1247–1251 två mässor i veckan i 60 år och därefter en 389 SD 522; 528; mässa i veckan. Nicolaus abbot 1266–1285 SD 568; SD 2) av Johan hjärne för att hans systerson 746; SD 656; Knut Jonsson och hans måg Arent stubbe SD 693; SD som tagit Erik Erlandsson av daga. 746; SD 805; SD 1277; SD Germundus abbot 1299–1300 Utöver dessa exempel finns ett stort antal 1320 personer knutna till själva klostret, namngivna

Jan Agertz

Litteratur: Jan Agertz, ”F-Topo. Historisk-topografisk databas för Jönköpings län” ur Ny väg till medeltidsbreven, Riksarkivet 18, Västervik 2002. Nygren, Ernst, ”Nydalabreven” i En bok om Nydala kloster, red. Egil Lönnberg, Jönköping 1943.

30 Paneldebatt

På eftermiddagen gavs tillfälle att diskutera och ställa frågor till de medverkande föredragshållarna under friare former. Frågorna handlade mycket om cisterciensernas relationer med omvärlden under medeltiden men också hur vi idag ser på dem och använder oss av historien för våra egna behov, och hur det påverkar bilden vi förmedlar. Texten nedan är en bearbetning av den ljudinspelning som gjordes under paneldebatten.

Medverkande: Jan Agertz (JA), Brian Patrick McGuire (BMG), Ann-Catrin Bonnier (ACB), Jan O M Karlsson (JK). Moderator: Hanne Romanus (HR)

Hur mottogs cistercienserna när de kom något så räknade de inte med att det var för till Nydala – sågs de aldrig som ett hot evigt. De trodde alltid att de kunde komma eller som konkurrenter av adel och stor- tillbaka och förhandla på nytt – och det män när de etablerade sig här? gillade inte munkarna. Munkarna var kontro- versiella, och folk påverkades mycket av att de dök upp här vid den här tiden. JA: Det finns en del bevarade brev som visar på de tvister som fanns – t ex tvisterna mellan JK: Det förekom bråk på den allra högsta nydalamunkarna och häradsinvånarna i Östra nivån när det gällde stormannaskiktet, härad. Tvisterna rörde olika anspråk på kungarna och jarlarna. Brian hänvisade innan häradsallmänningsskog och liknande; Flata till striden mellan den erikska kungaätten och och Nåthults skogar osv. Man behövde mark Varnhems kloster. Donatorn Sigrid som var och det var inte bara att ta för sig. Mycket av släkt med Erikarna hade donerat mark till den mark som fanns i utkanterna av varje klostret. Hon ändrade sig först och ville ha härad var i allmänhet allämningsskogar, men tillbaka marken – sen fick hon spetälska och de var oftast administrerade av häradet och gav då tillbaka den. Hennes arvtagerska, till viss del även av kungamakten. drottning Kristina, kände sig snuvad på arvet och försökte skrämma ut munkarna därifrån BMG: Jo, det var ett stort problem. Man kan som begav sig iväg via Danmark mot se det både ur böndernas synvinkel och ur Burgund för att klaga hos ordensledningen. I stormännens. Vad beträffar klostret Esrum i Danmark träffade munkarna både ärke- Danmark, kan man se att några orter som biskopen och kungen och fick en fristad i finns nämnda i brev från 1153 inte längre Danmark istället, vilket i förlängningen ledde nämns i ett stort brev från biskop Eskil 1158. till att Vitskøl kloster i Danmark grundades. Troligen har bebyggelsen försvunnit när En annan händelse var under 1160-talet i munkarna har övertalat bondebefolkningen Viby utanför Sigtuna där cistercienserna hade att lämna stället – vi vet dock inte om de har fått ett gods av en kvinna som hette Doter. köpt ut dem eller skrämt bort dem. Från Hon donerade sitt, förmodligen fäderneärvda, klostrets Øms krönika har vi en berättelse om gods Viby. Men hon hade även en son, som en bonde där jungfru Maria säger till bonden hette Gere. Han ville inte nöja sig med enbart att han kommer att bli straffad om han inte sitt fadersarv och halva modersarvet, utan säljer sin jord. På morgonen när han vaknar ville ha hela. Han krävde tillbaka gården Viby berättar han om drömmen för sin hustru, som från munkarna. Ärkebiskop Stefan fick mellan inte tar den på allvar. Samma dag går han 1164 och 1167 utfärda ett förlikningsbrev ändå till munkarna och säljer sin jord så att de som gick ut på att sonen skulle få allt, utom kan grundlägga sitt kloster. Så bönderna sattes just Vibygodset där munkarna skulle förbli. verkligen under stor press. Där startade de någon sorts verksamhet, men Det var annorlunda med stormännen, marken brände tydligen under fötterna för de men problemet här var att när de gav bort ger sig av därifrån och under 1180-talet har vi

31 dem i Sörmland – i Julita. De var alltså inte han är stor och grov och han önskar fram- välkomna på platsen och därför flyttar de träda som lite vulgär, men han har en otrolig därifrån. Istället får de en grundläggnings- följsamhet och insikt. Det som är så betydel- donation av Knut Eriksson i Julita socken, sefullt för mig med Guillou är att han inte som blir Julita kloster och där stannade de bara kan återskapa klosterlivet utan han kan medeltiden ut. också gå in i aristokratin och vad vi vet om Jan sa något om de här skogarna, Nydalas släktskap och inbördes förhållanden där. Han skogar som redan var donerade till munkarna kan beskriva dem på ett trovärdigt sätt när vi av Sverker den I. Men inte förrän omkring nästan inte har några källor till det i Norden. hundra år senare, 1238, gör man upp i godo Mentalitetsmässigt är han förbluffande, jag med häradsborna. Där pågår alltså en strid i har visserligen hittat enstaka fel i hans berätt- hundra år om de här allmänningsskogarna, elser men jag vet inte hur han har nått så mellan å ena sidan bygdens folk som bodde mycket material så snabbt, utan att bli ytlig. nära allmänningsskogarna och behövde kunna Jag är oerhörd begeistrad över honom och jag utnyttja dem, och å andra sidan klostret som jämför honom med vår danska Ebbe Klöve- stod på sin rätt eftersom de fått en kunglig dal Reich, som har skrivit flera historiska donation på det. Det var väl lätt för Sverker romaner som bara har bekräftat danskarnas den äldre som satt uppe i Östergötland att uppfattning om den mörka medeltiden och skänka bort sin treding av allmänningssko- om cistercienserna som några påvliga agenter garna här nere, eftersom han knappast var här osv. Guillou har öppnat ett helt nytt kapitel i överhuvudtaget. Men folket i bygden kände vår historiska uppfattning om medeltiden, att det gick deras rätt förnär när klostret kom med utgångspunkt i fiktionen. in som något helt nytt och kapade åt sig av något som de ansåg att de hade rätt till. ACB: Jag är lite kluven, jag blev också som Det är alltså strider på både hög och låg Brian förvånad över att det var så bra. Jag har nivå. Mycket har att göra med den inhemska också hittat saker som är felaktiga, men om germanska rättsuppfattningen, som under jag själv skulle skriva en historisk roman från 1000- och 1100-talet inte erkände juridiska medeltiden så skulle den ju också vara alldeles personer som ägare. Det var bara fysisk per- full med fel. Den verkliga glädjen med det son som kunde vara ägare, och det var bara så hela är ju just att fånga någon sorts atmosfär. länge man själv levde som kunde man låta Jag brukar jämföra Jan Guillou med Frans G någon annan disponera sina ägor. När man Bengtsson som skrev Röde Orm som verk- dog skulle det gå tillbaka till ätten, till familjen ligen har präglat min bild av vikingatiden. igen. Man fick inte avhända sig någonting av Och sen kanske det inte var just så, men hur ättens egendom. Det återspeglas i dokumen- ska vi veta det? Jag är som sagt lite kluven ten ända fram till mitten av 1200-talet. Det är men är nog väldigt mycket på Brians linje en strid mellan å ena sidan den kyrkliga också att han har kunnat sätta sig in i hur kontinentala kanoniska rättens uppfattning att människor har tänkt och uppfattat någon kyrkan som institution kan äga som juridiska sorts tidsanda på ett bra sätt. Även om det personer, och å andra sidan den inhemska finns felaktigheter så känns tidsandan tro- rättsuppfattningen som hävdar att bara fysiska värdig. levande personer som disponerar egendom kan äga den – men då bara under sin livstid. JK: Jag har inte läst dem och jag har undvikit dem för att inte bli arg, vilket jag kanske inte hade behövt bli. Men vad jag kan konstatera Hur ser panelen på Jan Guillos böcker om är att han underblåst det enorma historiein- Arn? tresse som började blomma upp på 1980-talet i Sverige, t ex den stora striden mellan Väst- BMG: Jo, han är underbar! Jan Guillou har götaskolan och universitetshistorikerna i Upp- skrivit de bästa historiska romaner om medel- sala. Han har ökat på historieintresset, och det tiden i Norden sedan Sigrid Undstedt. Och är ju bara av godo – både för fackfolk och för jag förstår det inte – jag har mött honom och att levandegöra intresset för medeltid som

32 period. Den som läser en intressant medel- jämföra det här med vallfarterna till Louvren, tidsroman vill veta mer och går så småningom St Sulpice som förekommer i Da Vincikoden. till facklitteratur eller söker egen kunskap, och Vi har ju en annan parallell som är lite det är alltid av godo. Jag skulle också gärna fredligare, och det är ju med broder Cadfael, vilja litteraturtipsa lite. Det finns en väldigt där man har ”Cadfael walks” i den lilla medel- underskattad svensk författare som var verk- tidsstaden Shrewsbury i England – och det är sam under 1960- och början av 70-talet. Han väl nästan så att det är sådana här ”walks” i heter Evertz Arnesson och skrev fantastiska Västergötland nu också. Men man kan inte historiska romaner om svensk tidig medeltid, lasta Guillou för överdrifterna – enligt en från 1100-talet och fram till 1400-talets bör- uppgift från mina vänner i Varnhem kom det jan. Han var en otroligt historiskt inläst per- en dam från en turistbuss till klosterkyrkan son också. Så vitt jag kunde bedöma så hade som absolut hävdade att hon var släkt med han läst den svenska historiens standardverk Arn! utan och innan – det är i alla fall inte några faktafel i ramhandlingen. Så jag vill tipsa om Evertz Arnesson som en god medeltids- Hur gick munkarnas fattigdoms- och romanförfattare som skrev en serie på fem- kyskhetslöfte ihop med klostrens allt sex böcker. större rikedom och ekonomiska intressen?

ACB: Jag skulle vilja lägga till något om det BMG: Det är alltid en stor fråga bland cister- enormt uppvaknade intresset som bland cienserforskare om när ordens nedgångstid annat har knutits till två platser i Väster- började – när började de överge sina ur- götland. Den ena platsen är Forshems kyrka sprungliga ideal? Några av mina cistercienser- och där är jag väldigt tveksam till om det här vänner i USA menar att det började gå nedför är någonting som är bra – dit kommer under i det ögonblick Bernhard av Clairvaux dök en timme sju turistbussar, och folk väller in i upp. Andra säger att det är först efter Bern- kyrkan. De är helt övertygade om att Arn hards död, 1153, andra menar att det skedde ligger begravd under tornet, och kyrkoherden vid 1200-talets början. I källorna kring Bir- har flera gånger hört av sig och velat gräva ut gitta i Vadstena kring hennes helgonkröning, under tornet osv. Det sprids många skrönor får vi många berättelser kring livet i Alvastra om Arn; att det är han som har byggt kyrkan kloster omkring 1340-talet. Där fanns ett osv. Det är en nackdel när det blir för mycket antal bröder som var mycket upprörda över sagor kring en speciell plats och om man att det bodde en kvinna i närheten av klostret, utnyttjar det hela lite för mycket. Sen är det bröderna fick visioner att Herren Jesus visade även borgen Aranäs, det har ju naturligtvis att det var ok att Birgitta med i närheten, för också varit plågsamt för dem som bor där hon är speciell. Dessa källor visar för mig att med folk som står och trampar i trädgården. det vid mitten av 1300-talet i ett avlägset Det är lite knepigt för kyrkan med den här svenskt kloster, fortfarande fanns en mycket invasionen. stark cistercienserorden, så det är mycket bara en allmän uppfattning att senmedeltiden är en BMG: Jag vill jämföra Guillou med Dan nedgångstid. Du har rätt i att cistercienserna Brown och Da Vincikoden. Den är helt fel hade stora gods att administrera, men det är däremot. Da Vinciboken är kanske en bra ganska få munkar som hade med det att göra. deckare men den har alla de gamla myter om De flesta munkar fortsatte i sin vardag, och vi den förtryckande katolska kyrkan, som man kan faktiskt gå ända fram till reformationen kan föreställa sig. Guillou har varit subtil nog och se uttryck för djup spiritualitet. Och den att gå under den ytan, och ge ett porträtt av lokala befolkningen är fortfarande mycket medeltiden som är försvarligt. generös vad gäller gåvor. Nu är det inte längre stormännen på landsbygden utan det är JK: Det här blir intressant för vi kan inte lasta stadsbor som ger gåvor och egendomar till Jan Guillou för överdrifterna, för de före- klostren. Detta är också ett tecken på att kommer alltid. Man kan nästan som Brian munkarna fortfarande var populära, fort-

33 farande väl ansedda. Det fanns visserligen byggnad i Vadstena. Vadstena är en otroligt problem också men den vanliga idén om en viktig andlig miljö för hela Nordeuropa, och ganska långsam nedgång mot reformationen, det är en miljö som var välhållen fram till den är förbi. omkring 1600. Så det är fantastiskt hur nord- männen och prästmunkarna i Vadstena för- JK: Den här kontinentaleuropeiska uppfatt- sökte klara situationen och hålla liv i deras tro. ningen, där det faktiskt också fanns ett stort förfall inom den romerska kyrkan, stämmer JK: Vi brukar säga att i Sverige läggs det sista inte överens med Norden. Då får man tänka klostret ner 1595 och det är när hertig Karl på att det kontinentala Europa hade varit stänger Vadstena kloster. Men det är bara sant kristet i tusen år i början på 1500-talet. Vi vad gäller det gamla Rikssverige. Sverige om- hade varit kristna i knappt femhundra år. fattar vid den här tiden även provinserna vid Degenereringen hade hunnit mycket längre på andra sidan Östersjön. Det sista svenska kontinenten – systemet har börjat fallera, klostret som stängs i svenska riket läggs ner efterlevnaden var dålig, biskoparna höll sig 1625, det är S:t Mikaels cisterciensernunne- med älskarinnor, påven gifte sig osv. Sånt kloster i Reval (Tallinn). Då stänger det, ända förekom på kontinenten men i Norden har fram till dess har vi haft nunnor i Sverige. det inte hunnit bli några avarter av det här mer avancerade slaget. Man har inte köpslagit i så stor utsträckning om de kyrkliga ämbet- Hur var Nydalas kontakter med om- ena, man har inte missbrukat kyrkans ställning världen, vad fanns det för anledningar till på samma sätt. Ett bevis för att det faktiskt är att människor kom och besökte klostret en mer folkligt engagerad kyrka, eller att det och omvänt? finns en större ”renhet” inom den nordiska kyrkan – det är just Birgittas klosteretable- JA: Jag har försökt, genom databasen F-topo, ringar i slutet på 1300-talet och början av hitta alla brev där namnet Nydala finns 1400-talet. Detta är en religiös nytändning nämnt, och det finns väldigt lite, för att inte från Norden! Hon grundar en ny klosterorden säga ingenting av den typen. Däremot kan som sprider sig från Norden och som så man indirekt se villigheten till donationer av småningom omfattar några dussin kloster i gods, och det tyder ju på att man har haft en Europa vid tiden före reformationen. Så det väldigt intensiv kontakt med omgivningen finns en helt annan folklig förankring för den och en positiv sådan. Det finns också några romerska kyrkan i Norden. Det är inte förrän exempel på rättsfall eller brev där munkar i samband med reformationen som alla de här befinner sig på andra kloster och ska ta sig historierna om osedliga munkar och nunnor hem – vilket indikerar exempel på den typen började cirkulera. Det är mycket av en mot- av kontakter mellan klostren i Sverige och på propaganda mot kyrkan från den svenska kontinenten. Vilken ställning klostren hade i statsmaktens och de protestantiska prästernas sin närmiljö med de närboende, det finns det sida. Vi kan också se att de uppror som sker – inga direkta belägg för i mitt material i alla Dalaupproret, västgötaherrarnas uppror och fall. Dackeupproret – de sker delvis med formu- leringar från de upprorssinnade från 1500- BMG: En sak som ändras efter 1200-talet är talet, mot Gustav Vasa, därför att man ville att lekbröderna försvinner och klostren blir behålla sin kyrka, sina präster, sina munkar. Så beroende av bland annat böndernas arbets- hos oss går det aldrig på samma sätt som det kraft. Från de danska kloster som jag känner går på kontinenten i kyrkan. De där tankarna till så ser vi att munkarna kommer till socken- om förfallet har vi nog tagit över från konti- kyrkorna i närheten, de tar ett större ansvar nenten tror jag. för lekbefolkningen än vad de har gjort tidigare. De är inte så att de bjuder in lekfolk BMG: De flesta källor visar att klosterväsen- till sina kloster utan de kommer mer ut till det faktiskt försökte leva vidare efter reform- dem istället och deras sakramentala liv. Det ationen, och de sker nästan en återupp- var det ena. Det andra är att vi just här i

34 Nydala har Nordens enda bevarade port- portkapellet och ber om hjälp, och de får kapell, vi har inte något liknande bevarat i hjälp. Enligt sin inställning och sina kloster- Danmark och jag tror inte heller i Norge. regler kan man inte neka den hjälpsökande Portkapellet är just ett tecken på att man hjälp. Så här har vi den första formen av kunde komma till ett cistercienserkloster för institutionell sjukvård, som under slutet av att bli delaktig i vad som händer i kloster- medeltiden blir en slags ålderdomshemsverk- kyrkan, utan att vara fysiskt närvarande i samhet, eller verksamhet för dem som vill gå klosterkyrkan. Och det är mycket viktigt för in som pensionärer i klostret. Naturligtvis vi föreställer oss ju ofta felaktigt cistercien- mot en avgift, men när man är sjuk så betalar serna som något avstängt från yttervärlden. man ingen avgift, då är det munkarnas och Det var så under 1100-talet men ju längre nunnornas skyldighet att hjälpa den sjuke som fram vi kommer i medeltiden så knyts fler och kommer som hjälpsökande. fler kontakter. Den tredje saken är att vi i de senmedeltida breven hittar uttrycket ”famili- JA: Jag kan också nämna en annan verk- ares” – en person som avger jord till klostret samhet som kommer fram i åtminstone ett och får lov till att bo på klosterområdet som brev. 1407 nämns en donation av härads- en slags pensionär. Det är en slags ordning hövdingen i Tveta, Olaf Lång och hans hustru som ger givaren rätt att resten av sitt liv bli på en kvarn i Hjälmseryds socken. Dona- vårdad av munkarna, och det måste ha varit tionen görs mot att abboten ska ta hand om en önskesituation för en äldre människa – att sonen och lära honom läsa och gå i skola, få den omsorgen. Jag tror det var ett tämligen därför att som det sades då på fornsvenska: utbrett fenomen, det finns inget nämnt om ”Att läta känna honom bok och hjälpa det i cisterciensernas statuter, inte i Benedikts honom till skola, allt till dess han varder brev, men det blev väldigt populärt under mognande man, för ty vi kunna honom icke 1300-talet och speciellt 1400-talet. bättre bos lott giva”.

JK: Man kan nog – tillsammans med Kalmar stad och Växjö domkyrka – räkna Nydala Vilket inflytande och vilken utbredning kloster bland de dominerande ekonomiska har cistercienserna idag inom katolicis- faktorerna i den här bygden från och med men? slutet av 1100-talet, då man har fått igång verksamheten i klostret. Som ekonomisk BMG: Det finns ca 10 000 cistercienser av faktor menar jag då inte bara ren ekonomi, den så kallade ”stränga observans”, även kal- utan även handelsutbyte och personliga kon- lade trappister eller O.C.S.O. (Order of takter. Alla de hundra dokument som Jan Cistercians of the Strict Observance). Trap- Agertz har samlat i sin databas talar om den pisterna är mest kända för sitt trappistöl i ständiga kontakten med folket i bygden. Man Belgien. De är spridda över hela världen, det byter och säljer och man får donationer, man finns trappistcistercienser i Venezuela, i har interaktion och kontakter. Det som Brian Australien, Nya Zeeland, Indonesien, Nigeria sa om portkapellet gäller i allra högsta grad och på andra ställen i Afrika, USA, Kanada, här. Här står dörren öppen hela tiden för alla och självklart i Europa. Det finns t ex ett besökare. Man får inte heller glömma bort att cistercienserkloster i Algeriet där några av medeltida kloster erbjuder medeltidens enda munkarna blev ihjälslagna av fundamentalister vetenskapliga och institutionella sjukvård – för ca tio år sedan. Så de har spritt sig till hela alternativet är bara folkläkekonst. I medel- världen. Den andra orden, som är närmast tidens kloster hade man hos cistercienserna den medeltida orden, kallas bara ”vanliga” en sjukstuga, ett ”infirmatorium”, som i första cistercienser eller O.C., (Order of Cistercians). hand var till för klostrets egna innevånare. Av O.C. finns ca tretusen och de har främst Men eftersom man aldrig fick stänga dörren varit i Östeuropa och försvann nästan under till klostret för de hjälpsökande och behöv- kommunismen, men nu är de tillbaka. Men de ande så kommer naturligtvis bygdens folk när har inte haft samma succé som trappisterna. de är sjuka eller har problem. De kommer till

35 Cistercienserna trivdes bra i 1950-talets Från en dag till en annan på 1960-talet katolska kyrka, men när kyrkoreformen kom avskaffades lekbröderna och de fick då veta under 1960-talet försvann många av munk- att de nu var munkar precis som de andra på arna och nunnorna. De cisterciensersällskap klostret, och fick därför inte längre gå i sina som finns idag är inte så stora, oftast mellan gamla dräkter. Många av dem blev mycket 20-30 medlemmar, sällan mer. De är väldigt ledsna för det. ekumeniska och utåtriktade, de följer med inom det senaste vad gäller datorer, teknik JK: Vi kan ju i medeltidskonsten se hur dräkt- osv. De säljer sina produkter oftast via Inter- erna såg ut, vi har de här fantastiska avbild- net och postorderfirmor som de själva bygger erna från Citeaux, från Stephen Hardings upp. De bygger också upp databaser – och de bibel. Munkarna har på sig sina vita habitar är bra på det! De känner att de ska arbeta, och med den svarta scapularen som också har en de vill helst arbeta ute i jorden, men det huva, och så hade man också sin stora vita betalar sig inte. Det största problemet idag är mantel, också den med huva. Lekmanna- rekryteringen av unga män och kvinnor, efter- bröderna hade på den här tiden en brun enkel som unga människor har problem med att habit med huva som påminner om francis- förpliktiga sig för livet. Oftast är det äldre kanernas bruna, med rep om magen som människor som rekryteras som har levt i skärp. Det finns också en bild av en novis i en äktenskap där hustrun har dött, de har blivit av de här marginalillustrationerna från tidigt ensamma och så går de i kloster. Så de är 1100-tal; en lekmannabroder står och hugger mycket mer öppna för rekryteringen idag. Det på ett träd längst ner medan en novis i civila är det ena problemet, det andra är arbete. Att kläder står uppe i trädets krona och avverkar helt enkelt få ett arbete som kan betala sig, lövverket. Så småningom fick man också som man kan leva av. Men vill inte leva av någon form av habit för noviserna, men donationer, aktier eller överskott. Man vill att under den tidiga tiden hade man inte det och alla munkar och nunnor engagerar sig och de gick då i sin civila klädsel eftersom de ännu använder sina händer eller hjärnor, men det är inte tillhörde orden. svårt att hitta arbete som både kan sysselsätta och betala sig. Vad är historieämnets kärna för er idag?

Hur skiljde sig lekmännens dräkter från JK: Av födsel och ohejdad vana så är det ju munkarna? utforskandet av den cisterciensiska byggnads- kulturen och allt det som kommer till det BMG: Man kallade cistercienserna ”de vita hela. Man kan ju inte isolera arkitekturen och munkarna” eftersom de från början gick i konsten från det övriga – allt kommer in; ofärgade ylledräkter. Man kan också ibland se klosterlivet, liturgin, ekonomin, samhällslivet, uttrycket ”gråmunkarna” – ofärgad ull kan ju musiken. För mig handlar det om det fortsatta också se ganska grå ut. Idag går de i vita utforskandet av den cisterciensiska kulturen dräkter, med en svart utvändigt överliggare – och den cisterciensiska arkitekturen. idag är det alltså både svart och vitt. Den använder de när de går i koret till bön, men ACB: Något som gör att just jag tycker det är på arbetet har de normala civila kläder om det så roligt att syssla med medeltid är väl är mer praktiskt. Det skiljer sig mycket åt från kombinationen av att man vet någonting men kloster till kloster. I t ex ett nunnekloster som inte vet allt. Att det är så mycket man måste jag ofta besöker i Kalifornien som heter ”Our forska och fundera över och använda sin Lady of the Redwoods” använder nunnorna fantasi, samt alla de olika typer av källor som sina dräkter bara när de är i kyrkan, utanför finns. I mitt fall använder jag själva arkitek- kyrkan går de ganska normalt klädda. turen, kyrkobyggnadernas utformning som en Lekbrödraskapet, som avskaffades på historisk källa för att få någon sorts uppfatt- 1960-talet, gick i mycket grövre kläder som ning om det medeltida samhället och männi- lämpade sig bättre för arbete med jorden. skorna. Det är det som fängslar mig, jag vet

36 en del men det är väldigt mycket jag inte vet kan göra är självklart att hela tiden respektera och det är det som är det spännande med det empiriska materialet och det är därför den historien och medeltiden. nya databasen F-topo är otroligt viktigt som ett redskap så att vi inte bara tappar bort oss i BMG: Ja, mitt livsprojekt är att få danskar att fantasier – vilket jag har en böjelse att göra... inse att medeltiden är bättre än sitt rykte. Varje gång jag hör en dansk politiker tala om JA: Jag är inte historiker men jag sysslar med ”medeltida förhållanden” så försöker jag historiskt material, jag är språkvetare. För en vända det och säga att det är mer medeltida namnforskare är det dialektala uttalet väldigt idag än vad det var under medeltiden! För viktigt för ortnamnen, lika viktigt som de mig är historien verkligen en slags livsstil, och äldsta skrivna beläggen. Där finns många som Ann Catrin sa, även fantasi. Vi kommer gånger en koppling, man kan i det dialektala aldrig att veta allt vi vill veta men vi kan uttalet ofta hitta vad ett namn består av. När använda de källor vi har för att återskapa en man sen hittar dem i de äldsta källorna så värld och komma in i den. Vi kan använda stämmer det förvånansvärt ofta faktiskt. Det den som motbild mot vår egen tid, och som är en väldigt viktig bit eftersom nästan allt vi en slags provokation eller dialog mellan dåtid vet om äldre tider är sådant som vi har i och nutid. Jag har just gett ut en bok som skrivna källor eller i bildkällor – det skrivna heter ”Den levande medeltiden” med berät- ordet är väldigt viktigt men man måste hålla i telser om dansk och europeisk identitet. Den minnet att språket också utvecklas. Inte bara är ett försök att visa att vi har användning för genom att vi får nya ord, utan att samma ord medeltiden, vi har ett behov av att förstå vad som vi använde under medeltiden numera medeltiden kan ge oss. Det kan självklart vara uttalas och skrivs på ett annorlunda sätt. mycket farligt om en historiker börjar an- vända dåtiden som en slags religion. Vad man

37 Tekniska och administrativa uppgifter Jönköpings läns museums dnr: ...... 267/06 Beställare:...... Värnamo kommun Rapportansvarig:...... Jonas Haas, Hanne Romanus

Denna rapport har producerats av Jönköpings läns museum och bekostats av Projekt Nydala klosterträdgård genom generöst bidrag från Sparbanksstiftelsen Alfa. Fler rapporter kan beställas via länsmuseet på telefon 036 – 30 18 00 eller epost: [email protected].

38 39 Seminariet har arrangerats inom ramen för projekt ”Nydala klosterträdgård” med stöd från Värnamo kommun, Jönköpings läns museum samt Sparbanksstiftelsen Alfa