Sten, jord och klosterliv Cistercienserna i Europa och Sverige Seminarierapport 2 Nydala den 14 april 2005 Sten, jord och klosterliv Cistercienserna i Europa och Sverige Seminarierapport 2 Nydala den 14 april 2005 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Kulturmiljöavdelningen, bebyggelse Byggnadsvårdsrapport 2006:107 Rapportredaktör: Jonas Haas, Hanne Romanus. Grafisk design: Anders Gutehall. Tryckning och distribution: Marita Axelsson Jönköpings läns museum. Box 2133. 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00. E-post: [email protected] © JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2006 Innehåll Inledning ............................................................................................................................................................5 Den cisterciensiska klosteranläggningen i Sverige och Europa, Jan O M Karlsson...................................6 Alvastra klosterkyrka i förhållande till svenska cistercienserkyrkor och sockenkyrkor, Ann Catherine Bonnier ...................................................................................................................................... 14 Arkeologiska utgrävningar i Nydala 2004, Ann-Marie Nordman .............................................................. 20 Cistercienserna och den första europeiska gemenskapen, Brian Patrick McGuire.................................. 24 Nydala i de medeltida dokumenten, Jan Agertz.......................................................................................... 27 Paneldebatt...................................................................................................................................................... 31 Tekniska och administrativa uppgifter........................................................................................................ 38 3 4 Inledning Våren 2004 genomfördes det första seminariet inom ramen för projekt Nydala klosterträdgård som inledning till projektet och till de trädgårdsarkelogiska undersökningarna vid resterna av Nydala kloster. Den 14 april 2005 genomfördes projektets andra seminarium med titeln ”Sten, jord och klosterliv – cistercienserna i Europa och Sverige”. Syftet var att ge en introduktion till cister- cienserna, deras byggnadskonst och deras roll i det världsliga samhället under medeltiden. Denna rapport utgör en dokumentation av seminariet. Seminariet har ingått i den seminarieserie som givits parallellt med övriga arrangemang inom projekt Nydala klosterträdgård. Idén till själva projektet väcktes under hösten 2002 och efter en förstudie fick det en formell start i januari 2004 efter att kommunstyrelsen i Värnamo beslutat att ställa sig positiv till projektet. Projekt Nydala klosterträdgård syftar till att skapa förutsättningar för att på sikt kunna bygga upp en mindre trädgård av medeltida snitt i anslutning till klosterruinen på Nydala. Idag vet man ingenting om trädgårdsodlingen vid Nydala kloster under medeltiden. Sökandet efter infor- mation innebär därför att man måste ta hjälp av många olika discipliner, öppna upp för samtal på flera nivåer och tillåta diskussioner för flera olika tolkningsmöjligheter. För att satsningen även ska kunna bli långsiktig läggs mycket arbete på att förankra projektet på en lokal nivå och arbeta för ett brett deltagande inte bara bland fackfolk utan även hos en intresserad allmänhet och uppmuntra engagemang bland barn och ungdomar för att visa upp Nydala kloster som en del av deras arv och kulturhistoria. Seminarierapporten bygger dels på föredragshållarnas eget textmaterial och dels på ljudupptagningar som gjordes under delar av dagen. Sammanställning av rapporten har utförts av Jonas Haas, bygg- nadsantikvarie på Jönköpings läns museum. Förhoppningen är att denna seminarierapport ska fungera som minnesdokumentation för seminariedeltagarna samt som innehållsrik rapport för de som inte hade möjlighet att delta. Framtagandet av denna rapport har möjliggjorts tack vare gene- röst bidrag från Sparbanksstiftelsen Alfa. Samtliga seminarierapporter finns att ladda ner kostnads- fritt från projektets hemsida; www.nydalaklostertradgard.se. Jönköping den 7 september 2006 Hanne Romanus Projektledare Nydala klosterträdgård 5 Den cisterciensiska klosteranläggningen i Sverige och Europa Jan O M Karlsson Jan O M Karlsson är universitetsadjunkt i konsthistoria vid Högskolan i Gävle och har i flera sammanhang skrivit om klosterarkitektur och klosterliv i Sverige. Under seminariet föreläste han om typiska drag i den cisterciensiska arkitekturen i Sverige och i Europa. Följande text är bearbetad utifrån en ljudinspelning som gjordes av detta föredrag. Följande genomgång syftar till att belysa några personlighet. Men till viss del kan expan- viktiga aspekter på den cisterciensiska kloster- sionen med över 300 kloster på 35 år höra arkitekturen. Framförallt vill jag framhålla en- samman med det faktum att cistercienserna hetligheten i planbild när det gäller kloster- till skillnad från tidigare klosterrörelser till anläggningarnas uppbyggnad och att det finns största utsträckning själv byggde sina kloster- en cisterciensisk normalplan för hur ett klos- anläggningar. Andra klosterrörelser såsom ter ska vara uppbyggt. Jag vill också gå in på Clunyrörelsen på 900-talet och 1000-talet proportionssystemet för uppbyggnad av krävde exceptionellt rika grundläggningsdona- cisterciensernas kyrkor och kloster. tioner, kontinuerligt ekonomiskt stöd från sina donatorsfamiljer för att ha råd att hyra in Mellan 1115 och 1150-talets början grundas profana byggnadsledare och profan bygg- under ca 35 år drygt 330 cisterciensermunk- arbetskraft för att kunna uppföra permanenta kloster i Europas fyra hörn. Från Sverige och klosteranläggningar av sten. Norge i norr till Polen och Ungern i öst, Sicilien i syd, Spanien och Portugal i sydväst Cistercienserna byggde själva. Prästmunkarna samt Irland och Skottland i nordväst. planerade och ansvarade för ekonomin, lek- mannabröderna grävde grundmursschakt, Från ordens hjärtland i Burgund i nuvarande bröt sten i stenbrotten, fällde timmer till tak- östra Frankrike spreds cistercienserna när de stolar och byggnadsställningar, beredde mur- etablerade kloster i Europas fyra hörn, men bruk och finhögg mursten. De murade de spred också sin tids moderna arkitektur i väggar, valvbågar och valv, de smidde järn hemlandet – den burgundiska högromanikens och blåste glas till fönstren – och de bröt ny arkitektur. Det här klostergrundandet som mark och brukade klostrets jord för klostrens cistercienserna gjorde under de första åren på försörjning. Det blev därmed helt enkelt 1100-talet kan sägas vara en formlig väckelse- förhållandevis billigt för de profana kloster- våg inom den västliga kyrkans sfär. Och den grundarna att grunda ett cistercienserkloster. är unik i sin karaktär fram till 1200-talets Den amerikanske cistercienserhistorikern första hälft då franciskaner och dominikaner Bennet H Hill visade redan 1968 i sin studie återupprepar det här storverket och på några English Cistercian monasteries and their patrons in få årtionden grundar hundratalet nya kloster the twelfth century att de profana kloster- runtomkring i Europa. grundarna, som i England var earler, biskopar och kungliga personer, gärna gav grundlägg- Av de 330 klostren som grundades från de ningsdonationer till cistercienserna, eftersom fem huvudklostren i Burgund; Citeaux, La dessa höll till godo med sämre jordkvalitet än Ferté, Pontigny, Clairvaux och Morimond, andra ordnar. Man kunde rent av skänka öde- var den helige Bernards klosterlinje - den ifrån mark och träskmask i otillgängliga obygder till Clairvaux - ensamt ansvarig för nästan hälften cistercienserna eftersom cisterciensernas lek- av alla dessa kloster. 159 munkkloster grund- mannabröder bröt upp i skogsbygder, dikade ades fram till S:t Bernhards död 1153 från ut i träskmarker och anlade nyodlingar vid Clairvaux och dess dotterkloster. och omkring sina klosteranläggningar, som de Till stor del beror den här dominansen senare till på köpet oftast byggde i sten med från S:t Bernhards linje på hans karismatiska sina egna händer. 6 Karta över grundade cistercienserkloster i det medeltida Sverige, hämtade ur Karlsson, Jan OM, Gudhems kloster, Falköping 2000. Inom det nuvarande Sveriges gränser ligger även resterna av Herrevadskloster utanför Ljungbyhed, Skåne samt Ås norr om Varberg, Halland. Att man själva var byggnadsplanerare och En bild över klostret Fontfroide i sydvästra byggarbetskraft gjorde att hemområdets Frankrike ger oss en uppfattning om en typisk arkitektur, den burgundiska högromaniken cisterciensisk etableringsplats; vid kanten av såsom den såg ut under första hälften av ett berg, en kulle eller en ås – här ligger de 1100-talet, kom att spridas runtomkring i cisterciensiska klostren. Det är på gränsen Europa. Det var en arkitektur som utmärktes mellan uppodlad mark och obruten skogs- av kraftiga tunnvalv av sten, ofta i spetsbåge- bygd, med rika möjligheter till skogstäckt och form, som löpte från öst till väst i kloster- till nyodling, och med rika möjligheter att kyrkornas mittskepp. På ömse sidorna om det kanalisera rinnande vatten genom kloster- stora tunnvalvet i mittskeppet, stöttades det anläggningen. av tvärställda tunnvalv i sidoskeppen. 7 emellan varandra en enhetlig romansk arkitektur. Klosterkyrkan i Alvastra har t. ex. samma tunnvalv som sträckte sig från kor- delen till västra väggen, som klosterkyrkan i Sénanque i Provence flera hundra mil däri- från. Denna typ av arkitektur var det alltså som man spred runt omkring till Europas fyra hörn. Men kanske ännu viktigare än sprid- ningen av den burgundiska