DOCSLIB.ORG

2008:1 Intermedialitet TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
2008:1 Intermedialitet TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP 2008:1 Intermedialitet TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP Redaktör & ansvarig utgivare: Camilla Brudin Borg Biträdande redaktör: Christer Ekholm Redaktion: Johan Alfredsson, Björn Andersson (kassör & prenumerationsansvarig), Kristina Hermansson, Rikard Ericsson (kritikansvarig), Johanna Lundström Gondouin, Nils Olsson, Lena Ulrika Rudeke, Olle Widhe Redaktionsråd: Eva Hættner Aurelius (Lund), Lisbeth Larsson (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Boel Westin (Stockholm) Litteraturvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Box 200 405 30 Göteborg E-post: [email protected] Tel: 031-786 45 59 TFL på internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Kulturrådet och Vetenskapsrådet. Detta nummer stöds även av Letterstedtska föreningen och Helge A:xson Johnsons stiftelse. Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Grafisk form: Jesper Tullback, [email protected] Sättning: Richard Lindmark Omslag: Dan Borg Tryck: Munkreklam AB issn: 1104-0556 2008:1 Reflektion/Konfrontation/Diskussion. .5 Litteraturvetenskap i omvandling? Stafettdebatt Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Anna Williams, Leif Dahlberg, Annelie Bränström Öhman, Thomas Olsson Intermedialitet. 21 Jørgen Bruhn Vad vill bilder?. .39 W.J.T. Mitchell Ikonicitet. 59 Lars Elleström Mimesis i maskinens tidsålder . .75 Sara Danius Reception/Bevakning/Kritik. .89 Hanne-Lore Andersson, Åsa Arketeg, Staffan Bergsten, Carin Franzén, Mats Jansson, Bengt Landgren, Jesper Olsson, Janina Orlov, Magnus Persson, Anders Pettersson, Mattias Pirholt, Agneta Rehal-Johansson, Johan Schimanski, Örjan Torell, Stephen Wolfe vå stora händelser kommer att låta sig ant insända bidrag av kortare eller lite längre märka under det kommande utgivnings- format till avdelningen »Reflektion/Konfron- året. Dels kommer tidskriften från och med tation/Diskussion«. Samtalet om litteraturve- i vår att anpassas till de förändrade struktu- tenskapens centrala frågeställningar, om dess Trer som nutidens teknologiska utveckling både teoretiska såväl som praktiska betingelser, fort- skapar och erbjuder. TFL kommer därför att bli sätter naturligtvis under det kommande året. I tillgänglig i fulltextformat på internet, för när- detta nummer har vi låtit en fördjupande stafett- varande med viss fördröjning. Pappersuppla- diskussion om de pågående strukturella föränd- gan kommer att ges ut som tidigare men tanken ringarna, bland annat orsakade av anpassningen är att öka TFL:s tillgänglighet för såväl prenu- till Bologna-modellen, löpa från institution till meranter, studenter, lärare och andra intresse- institution. Med denna stafett debatt slutar en rade av litteratur och litteraturvetenskap. Mer av av förra årets redaktörer, Anders Johansson, detaljerad information om internetversionen och Göte borgsredaktionen vill tacka honom för presenteras sist i detta nummer. hans engagerade arbete med tidskriften under Göteborgsredaktionen vill också redan nu det gångna året. passa på att flagga för den TFL-konferens som Årets första nummer ägnas i övrigt temat kommer att äga rum den 17–18 oktober i Göte- intermedialitet, ett stort och brokigt fält med borg. Vi planerar för två halvdagar med föreläs- en lång historia, många ingångar och teoretiska ningar och diskussioner kring temat »Litteratur bakgrunder, som ständigt tycks finna ny aktua- och politik«, ett ämne som under de senaste litet. Jørgen Bruhn, W.J.T. Mitchell, Lars Elle- åren har fått förnyad aktualitet. Notera gärna ström och Sara Danius presenterar alla artik- dessa datum redan nu – inbjudan och mer in- lar som speglar ett forskningsfält i förändring formation kommer i nästa nummer. vilket har stor potential att förse såväl kultur- Tidskriften är, och skulle i än högre grad studier som litteraturvetenskap med redskap kunna vara, en resurs som debatt- och samtals- för att förstå och påverka vår i allra högsta grad forum. Vi vill därför än en gång välkomna spont- inter mediala samtid. Camilla Brudin Borg REFLEKTION/ konfrontATION/ DISKUSSION Litteraturvetenskap i omvandling? Stafettdebatt Annelie Bränström Öhman (1960) är universitetslektor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Hennes bok »kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom«: Sara Lidman och den kärleksfulla blicken kommer att publiceras under våren 2008. Leif Dahlberg (1962) är docent i litteraturvetenskap, lektor i kommunikation på Skolan för data- vetenskap och kommunikation, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm. Han bedriver forsk- ning om juridik och kultur och kring berättande i och med »nya« medier. Torbjörn Forslid (1962) är docent i litteraturvetenskap vid Konst, kultur och kommunikation (K3), Malmö högskola. Anders Ohlsson (1956) är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Forslid & Ohlsson har tillsammans publicerat Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter (2007) och arbetar för närvarande gemensamt med projektet »Förfat- taren på scen 1890–2008: från Selma Lagerlöf till Björn Ranelid«. Thomas Olsson (1946) är prefekt vid litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och har skrivit Idealism och klassicism: en studie kring litteraturhistoria som vetenskap under andra hälften av 1800-talet med utgångspunkt i C.R. Nybloms estetik (1981). Anna Williams (1957) är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Arbetar för när- varande med en bok om Agnes von Krusenstjernas författarskap och en utgåva av hennes brev. likhet med universitetsväsendet i stort står svensk litteraturvetenskap inför en ganska oviss framtid. Om villkoren (Bologna-anpassning, minskat studentunderlag) till viss del är de sam- ma över hela landet, skiljer sig både möjligheterna och sätten att hantera situationen. TFL satte igång en stafett, där två frågor och den växande mängden svar i tur och ordning skickades till Iett antal lärare och forskare från olika lärosäten. 1. Litteraturvetenskapens framtid ser i flera avseenden oviss ut. För det första är anpassningen till Bolognakraven i full gång, med allt vad det innebär av ändrade kursplaner och nya institutionella konstellationer. För det andra har de senaste årens sjunkande söktryck på grundutbildningen med- fört att flera institutioner brottas med akuta ekonomiska problem, nedskärningar eller rent av hotas av nedläggning. Hur ser situationen och de konkreta åtgärderna ut på er/era institution/institutio- ner? Hur tacklas svårigheterna/möjligheterna? Borde något göras annorlunda? 2. Mot bakgrund av dessa konkreta realiteter kan man ställa en mer övergripande fråga: vilket existensberättigande har litteraturvetenskapen idag? Behövs det överhuvudtaget undervisning och forskning i litteraturvetenskap? Varför? Anders Johansson & Nils Olsson Torbjörn Forslid, Malmö ett »vidhållande och ett starkt försvar av den högskola, & Anders Ohlsson, gamla identiteten«. Såväl ämnets grundkurser Lunds universitet som forskarutbildning har under senare decen- 1. Vårvintern 2006 publicerades Högskolever- nier genomgått »förvånande små förändring- kets Utvärdering av ämnena litteraturveten- ar«: »Förmedlingen av den litteraturhistoriska skap och retorik vid svenska universitet och kanon ses som den centrala uppgiften, ämnes- högskolor. Bortsett från några kommentarer i och teorireflexionen förefaller liten«. kulturdebatten har den förtigits inom det lit- Varje högskola, varje institution och i princip teraturvetenskapliga fältet. Det är synd. Som varje enskild kurs befinner sig idag i en stenhård utvärderarna konstaterar har ämnet stor lärar- marknadssituation. Pedagogiskt fortbildade lä- kompetens, goda utbildningar och entusiastiska rare, liksom annan kvalitetssäkring av utbild- studenter. Ändå är krisstämningen tydlig inom ningen, är förvisso viktigt. Men om en enskild disciplinen. Litteraturvetenskapens problem kurs inte får tillräckligt med sökande överlever och relativa marginalisering förbinds här med den inte länge – oavsett alla andra kvaliteter den utvecklingen i det omgivande samhället. Men kan rymma. Särskilt utsatta i detta sammanhang det handlar också om ett bristande akademiskt är grundkurserna. Vi själva tillhör olika lärosä- ledarskap, menar författarna. Istället för att ten, Lunds universitet och Malmö högskola. Vi förändra och utveckla i takt med tiden har äm- samarbetar problemfritt i forskningssamman- nets företrädare grävt ner sig i skyttegravarna. hang och har också haft gemensamma kurser I synnerhet de äldre universiteten domineras av på påbyggnadsnivå. Ändå är vi båda beroende 6 TFL 2008:1 av att studenttillströmningen på de inledande förståelse och kulturella strategier i mötet med grundkurserna är tillräckligt hög. texter av skilda slag. Hur såg läsarpositionen ut Malmö och Lund konkurrerar alltså i mycket förr och hur fungerar den i dagens litterära of- om samma studenter. Men man har olika förut- fentligheter? På vilket sätt formas och förvand- sättningar och villkor att lyfta fram: det anrika las litteraturkonsumtionen i spänningsfältet universitetet med månghundraårig humanistisk mellan ekonomi, klass och kön? tradition kontra den moderna uppstickaren. Den tredje terminen – Litteraturvetenskap: Den som befinner sig i ett underläge – i detta representation – motsvarar i någon mån den fall Malmö – får utforma och profilera sin ut- traditionella C-nivån och har också ett tydli- bildning med hänsyn till detta. Även om äm- gare teoretiskt fokus. net i samband med Bolognaprocessen får en Vi påstår inte att denna organisation av
Load more

Recommended publications
  • Kritikens Ordning Svenska Bokrecensioner 1906, 1956, 2006
    Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 © lina samuelsson Grafisk form anita stjernlöf-lund Typografi AGaramond Papper Munken Pure Omslagets bild gertrud samén Tryck trt boktryckeri, Tallinn 2013 Förlag bild,text&form www.bildtextform.com isbn 978-91-980447-1-3 Lina Samuelsson Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 bild,text&form 7 tack 8 förkortningar 8 pseudonym- och signaturnyckel 9 inledning 10 Vad är litteraturkritik? 11 Institution – diskurs – normer 14 Tidigare forskning 1906 17 Det litterära året 18 Urval och undersökt material 21 kritikerna 1906 21 Litteraturbevakningen före kultursidan 23 Kritikerkåren 26 Litteraturen 28 Kritiken av kritiken 33 recensionerna 1906 33 Utveckling, mognad och manlighet. Författaren och verket 35 ”En verklig människa, som lefver och röres inför våra ögon”. Kritikens värderingskriterier I 38 ”Det själfupplefvdas egendomlighet och autopsi”. Kritikens värderingskriterier II 41 Vem är författare? Konstnärlighet, genus och rätten till ordet 46 För fosterlandet. Föreställningar om nationalism 50 exempelrecension 1956 56 Det litterära året 58 Urval och undersökt material 62 kritikerna 1956 62 Kultursidor och litteraturtidskrifter 66 Kritikerkåren 72 Litteraturen 75 Kampen om kritiken 79 recensionerna 1956 79 En ny och modern kritik. Verket och kritikern 82 Enkelt och äkta. Kritikens värderingskriterier I 84 Om att vara människa. Kritikens värderingskriterier II 88 ”Fem hekto nougat i lyxförpackning”. Populärlitteratur och genus 94 exempelrecension 2006 99 Det litterära året riginal 101 Urval och undersökt material 105 kritikerna 2006 105 Drakar, bloggar och tabloider 110 Kritikerkåren 116 Litteraturen 121 Kritik i kris? 125 recensionerna 2006 125 Subjektiv och auktoritär – kritikern i centrum 129 Personligt, biografiskt (och dessutom sant). Författaren och verket 134 Drabbande pageturner som man minns länge.
    [Show full text]
  • Nio Texter Om Litteratur Om Texter Nio Wo I Detta Nummer Diskuteras Den Västerbottniska Och Norrländska Litteraturen Utifrån En Rad Spän­ Nande Infallsvinklar
    i vasterbotten • Nio texter om litteratur Wo I detta nummer diskuteras den västerbottniska och norrländska litteraturen utifrån en rad spän­ nande infallsvinklar. N N E H Ä L L Temanumret inleds av författaren och skribenten Gunnar Balgård från Umeå. Han porträtterar Helmer Grundström från Svanabyn i Dorotea som i år skulle fyllt etthundra år. Helmer Grundström från Litteraturdocenten Anders Öhman skriver om hur litteraturhistorieskrivningen Svanabyn 2 förstärkt bilden av Norrland som det okända Andra. GUNNAR BALGÄRD Författaren och litteraturprofessornBirgitta Holm skriver om Sara Lidmans litte­ Sagofolket och Norrlands- rära debut för drygt femtio år sedan. litteraturen 8 Författaren Lena Kjersén Edman, barnbibliotekskonsulent fd i Västerbotten, bidrar ANDERS ÖHMAN med en artikel om synen på Norrland i ungdomslitteraturen,från Laura Fiting- hoff till Mikael Niemi. Ordbävningen 14 BIRGITTA HOLM Maria Jönsson, som arbetar med en avhandling i litteraturvetenskap och är med- författare till ungdomsböckernaEtt hjärta i jeans och Uppror pågår, bidrar med Språket, spriten, skrämsel en essä om längtan till Norrland i Kerstin Bergströms självbiografiska romaner. ochskrömt 18 Frilansskribenten Tommy Åberg har bott många år i Skellefteå men är numera LENA KJERSÉN EDMAN verksam i Stockholm. I sin artikel presenterar han de samtida Västerbottensför- fattarna Anita Salomonsson, Göran Lundin, Göran Burén och Åke Lundgren. En vithet utan gräns 26 Litteraturvetaren Anders Persson skriver om de västerbottniska lekmanna­ MARIA JÖNSSON predikanternas inflytande på Torgny Lindgrens författarskap. Fyra berättare från norr 32 Litteraturvetaren Annelie Bränström Öhman diskuterar synen på Norrland av idag TOMMY ÅBERG så som den avspeglas i några aktuella kriminalromaner. KjelTArne Brändström, också han litteraturvetare, diskuterar de olika bilderna av "Jag gör en predikan bortur de norrländska landskapen som framträder i förlaget En bokför allas landskaps- honom" 42 böcker.
    [Show full text]
  • But Poets Are the Worst. Their Work Is Hopelessly Unphotogenic. Someone Sits at a Table Or Lies on a Sofa While Staring Motionless at a Wall Or Ceiling
    050910 05-09-10 12.41 Sida 1 “But poets are the worst. Their work is hopelessly unphotogenic. Someone sits at a table or lies on a sofa while staring motionless at a wall or ceiling. Once in a while this person writes down seven lines only to cross out one of them fifteen minutes later, and then another hour passes, during which nothing happens… Who could stand to watch this kind of thing?” Wislawa Szymborska, The Noble lecture 050910 05-09-10 12.41 Sida 2 050910 05-09-10 12.41 Sida 3 Baltic Centre for Writers and Translators Under the auspices of UNESCO 050910 05-09-10 12.41 Sida 4 © Baltic Centre for Writers and Translators, BCWT. Författare: Peter Curman, Johan Öberg, Hanne Ørstavik, Eva Runefelt, Kjell Westö. Översättare: Rod Bradbury, Linda Schenck, Robert Ferguson. Formgivning: Carina Ivarsson Grafisk Form. Satt med Caslon Book. Tryck: Snabba Tryck Visby 2005. ISBN 91-973119-3-6 Sponsored by: Baltic Centre for Writers and Translators, BCWT (Östersjöns Författar- och Översättarcentrum, ÖFÖC) Uddens gränd 3 S-621 56 Visby, Sweden [email protected] www.bcwt.org 050910 05-09-10 12.41 Sida 5 Contents Baltic Centre for Writers and Translators 9 Foreword ........................................................................................................................................................................................ 11 A haven for meetings, creation and free thought ....................................................... 12 Projects 1994–2003 .......................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • En Antologi Av Göran Palm
    Landskapens röster En antologi av Göran Palm EF1 BOK«W>rOR ALLA INNEHALL Förord av Göran Palm 5 BLEKINGE 15 Sven Edvin Salje Försvenskningen av Danmarks östland 16 Tommy Olofsson ur Bakgrunden 18 Pehr Thomasson En arbetares levnadsöden 19 Folke Wirén Så levde de 22 Alice Tegnér Bä, bä, vita lamm 23 Frank Heller (Gunnar Serner) Min far predikar 24 Sven Vallare (Sven Adolf Svensson) På landsvägen 26 Per Odensten Kommentar till romanen Gheel 27 Harry Martinson Skolsalen 28 Om Blekinge 28 BOHUSLÄN 30 Evert Taube ur Inbjudan till Bohuslän 31 Ebba Lindqvist Vi som är födda vid havet 32 Ebbe Schön Kustlandets folktro 32 Emilie Flygare-Carlén Tistelön 35 Gunnar D Hansson Olunn 36 Gunnar Edman På Orust 37 Evert Taube I Smögen 38 Olle Mattson Mickel Mickelsons hus 39 OlofHasslöf Fiskelagen 40 Anna Greta Wide ur Broar 41 Bo Carlsson Kalla och dystra fakta om Skagerack 42 Pentti Saarikoski ur Dansgolvet på berget 43 DALARNA 45 Karl-Erik Forsslund Upp till källan 46 Anders Wallenius ur Dalvisa 47 Fyra utsocknes om Dalarna 49 H C Andersen 49 Carl von Linné 50 Rune Lindström 52 Ludvig Nordström 53 406 Erik Axel Karlfeldt Inom hässjorna 54 Dalahistorier 55 Anna Maria Roos ur Gustav Vasas äventyr i Dalarna 57 Dan Andersson Julvisa i finnmarken 58 Greta Jakobsson Vi flyttar 59 Alice Tegnér Mors lilla Olle 61 Werner Aspenström De glesa ljudens afton 62 Kerstin Hed ur En väv 63 Bengt Emil Johnson Var är du hemma? 64 DALSLAND 65 Gunno Dahlstierna Dalslänningarna 66 Lennart von Post Dalslands urtidshistoria 66 Lars Madsén ur Vad Dalsland rymmer 68 Resenärer på Dal 69 Selma Lagerlöf 69 Carl Fries 69 Einar.Wallquist Svunnen idyll 70 Lars Åke Augustsson Sagan om de fem bröderna 71 Gerda Palm i STFs årsbok om Dalsland 1936 73 Hans Erik Engqvist Vinden och leran 74 GOTLAND 77 Israel Kolmodin.
    [Show full text]
  • Modernisme I Nordisk Lyrikk 1
    Hadle Oftedal Andersen og Idar Stegane (red.) Modernisme i nordisk lyrikk 1 _______________________________________________ Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur Helsingfors Universitet © 2005 Forfattarane og Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 5 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Sara Nordlund er seriens redaktør. Boka inngår som nr. 3 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Sara Nordlund Omslagsfoto: Yrjö Lintunen, ca. 1950. Boka er sett med Garamond 9/11 Boka er utgitt med støtte frå Det historisk-filosofiske fakultet, Universitetet i Bergen. Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 952-10-2851-3 ISSN 1795-4428 Innleiing side 5-10 Per Erik Ljung KONSTELLATIONER OCH KONSTRUKTIONER Olav H. Hauge och Vilhelm Ekelund side 11-24 Idar Stegane TRE PIONERAR I NORDISK LYRIKK Elmer Diktonius, Edith Södergran, Kristofer Uppdal side 25-40 Unni Langås MODERNISMENS KLIPPE — BELYST VED FIRE NORDISKE LYRIKERE side 41-61 Eva-Britta Ståhl EDITH SÖDERGRANS SVENSKA DÖTTRAR OCH SYSTRAR Maria Wine, Katarina Frostenson, Elisabeth Rynell side 62-81 Claus Falkenstrøm DANSK SURREALISME PÅ SVENSK Om Gustaf Munch-Petersens Solen finns og Vilhelm Bjerke-Petersens Diamanter i askan side 82-105 Peter Stein Larsen LYRIKKENS
    [Show full text]
  • Ladda Ner Ladda Ned
    TIDSKRIFT FÖR LITTERATUR- TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP2020:4-5 VETENSKAP 2020: 4-5 TEMA KREATIVT SKRIVANDE Detta är ett dubbelnummer, men för dig som prenumererar räknas det som ett enkelnummer i din prenumeration. TEMA KREATIVT SKRIVANDE TFL 2020:4-(5) Tema kreativt skrivande Henrik Fürst, Varför drömmer man om att bli författare? – !" Hans Lind, Kritik som omsorg, eller: Hvad skriveværkstedets tilknytningsmønstre lærer os om at være gode (nok) læsere – #! Maren Eckart & Anneli Fjordevik, ”Som att skriva en tv-serie för någons öron”: Ett pilotprojekt om ljudboksförfattares självbild och skrivande i ett föränderligt medielandskap – $$ Essäer Martin Malmström, Kameralisterna: Kreativt skrivande i gymnasieskolans svenskämne – %& Elisabeth Hjort, Att förekomma eller förekommas: Om kvinnoblivande och intimitet – && Annelie Bränström Öhman, Desorienterade studier och dissident skrivande, eller: Hur jag hittade vilse i mellanrummen – '% Mara Lee, Passion som institutionell praktik: Kreativt skrivande, möjligheter och svårigheter som kunskapande metod – (& Maria Margareta Österholm, En evig klänning under jorden: Till Aylin Bloch Boynukısa, !!:e maj !"#$ – %:a november %$!& – )' Samtal Carola Mikaelsson & Anna Clara Törnqvist, Studenterna är sto'et, processen är målet: Ett skriftligt samtal om kreativt skrivande och litterär gestaltning – *) Karin Borge Renberg, Annelie Hägglund, Sara Johansson & Kristina Waldenborg, Skrivgruppen: En kreativ oas där drömmar kan förverkligas – !"% Öppen sektion Svante Landgraf, Den imaginära romanen – !"*
    [Show full text]
  • Humanistisk Masterexamen Inom Lärarutbildningen 1 Område För Examensrätt
    2008-09-04 Ansökan Humanistisk masterexamen inom lärarutbildningen Introduktion En arbetsgrupp av seniora forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan iu Gävle, överlämnar härmed ett förslag till masterexamen för handläggning i enlighet med beslut i de lokala HVS- och NT-nämnderna mars 2008. Gruppen har följande sammansättning: universitetslektor i svenska språket Charlotte Engblom professor i litteraturvetenskap Michael Gustavsson professor i historia Roger Kvist universitetslektor i historia Agneta Ney docent, universitetslektor i svenska språket Hans Rudsänger universitetslektor i litteraturvetenskap Carin Röjdalen professor, gästprofessor i religionsvetenskap Jørgen Straarup professor i litteraturvetenskap Eva-Britta Ståhl 1 Område för examensrätt Ämneskunskaper i de centrala humanistiska skolämnena historia, svenska och religionskunskap har enligt samstämmiga uppgifter från skolans värld tenderat att komma i kläm under de senaste tjugo årens skolutveckling. Ett antal nya ämnen har gjort sitt intåg i schemat, och på liknande sätt har ämneskunskapernas ställning inom lärarutbildningarna förändrats. Det finns förvisso stora lokala variationer i lärarutbildningarnas konstruktion, men på sina ställen krävs det mindre än 20 högskolepoäng i t ex religionsvetenskap för att uppnå behörighet att undervisa i religionskunskap i gymnasieskolan. Missnöje med detta sakernas tillstånd har kommit till uttryck dels i sådana direktkontakter som lärosätena har med skolorna i samband med verksamhetsförlagt utbildning (VFU),
    [Show full text]
  • Contemporary Nordic Literature and Spatiality
    GEOCRITICISM AND SPATIAL LITERARY STUDIES Contemporary Nordic Literature and Spatiality Edited by Kristina Malmio Kaisa Kurikka Geocriticism and Spatial Literary Studies Series Editor Robert T. Tally Jr. Texas State University San Marcos, TX, USA Geocriticism and Spatial Literary Studies is a new book series focusing on the dynamic relations among space, place, and literature. The spatial turn in the humanities and social sciences has occasioned an explosion of inno- vative, multidisciplinary scholarship in recent years, and geocriticism, broadly conceived, has been among the more promising developments in spatially oriented literary studies. Whether focused on literary geography, cartography, geopoetics, or the spatial humanities more generally, geo- critical approaches enable readers to reflect upon the representation of space and place, both in imaginary universes and in those zones where fiction meets reality. Titles in the series include both monographs and col- lections of essays devoted to literary criticism, theory, and history, often in association with other arts and sciences. Drawing on diverse critical and theoretical traditions, books in the Geocriticism and Spatial Literary Studies series disclose, analyze, and explore the significance of space, place, and mapping in literature and in the world. More information about this series at http://www.palgrave.com/gp/series/15002 Kristina Malmio • Kaisa Kurikka Editors Contemporary Nordic Literature and Spatiality Editors Kristina Malmio Kaisa Kurikka University of Helsinki University of Turku Helsinki, Finland Turku, Finland Geocriticism and Spatial Literary Studies ISBN 978-3-030-23352-5 ISBN 978-3-030-23353-2 (eBook) https://doi.org/10.1007/978-3-030-23353-2 © The Editor(s) (if applicable) and The Author(s) 2020.
    [Show full text]
  • Norge Leser Nordisk 2011
    NORGE LESER NORDISK 2011 Litteraturpriser i Norden m Foto: norden.org Foto: norden.org Arendal bibliotek Nordisk informasjonskontor Sør-Norge www.nordeninfo.no www.arendal.folkebibl.no Norge leser nordisk 2011 Velkommen s. 3 Å samtale om skjønnlitterære tekster s. 4 Leseliste s. 6 Litteraturpriser i Norden Kritikerprisen (Norge) s. 8 Nordisk Råds litteraturpris s. 10 Tarjei Vesaas debutantpris s. 12 Rivertonprisen s. 14 Sultprisen s. 16 Kritikerprisen (Danmark) s. 17 Det danske Kriminalakademis debutantpris s. 19 Læsernes Bogpris s. 21 Augustprisen s. 22 Sveriges radios romanpris s. 24 Borås tidnings debutantpris s. 25 Finlandiaprisen s. 26 M. A. Jacobsens Heiðursløn s. 27 Forfatteromtaler Norge: Tomas Espedal s. 28 Kjersti Annesdatter Skomsvold s. 29 Tom Egeland s. 30 Kyrre Andreassen s. 31 Danmark: Naja Marie Aidt s. 32 Sissel-Jo Gazan s. 33 Helle Helle s. 34 Knud Romer s. 35 Ida Jessen s. 36 Sverige: Per Agne Erkelius s. 37 Aris Fioretos s. 38 Sara Mannheimer s. 39 Sara Stridsberg s. 40 Finland: Monika Fagerholm s. 41 Sofi Oksanen s. 43 Bo Carpelan s. 44 1 Island: Steinar Bragi s. 45 Jón Kalman Stefánsson s. 46 Kristin Marja Baldursdottir s. 47 Færøyene: Carl Jóhan Jensen s. 48 Oddvør Johansen s. 49 2 VELKOMMEN TIL ”NORGE LESER NORDISK” 2011 Litteraturpriser i Norden Velkommen til andre sesong med ”Norge leser nordisk”. Dette er en videreføring av prosjektet ”Agder leser nordisk” som startet på Sørlandet midt på 1990-tallet. Formålet med prosjektet var å øke interessen for nordisk litteratur og det ble etablert en rekke lesesirkler i de to Agder-fylkene. Hvert år ble det produsert et studiehefte om nordisk litteratur til bruk i disse lesesirklene og årets hefte føyer seg inn i denne rekken.
    [Show full text]
  • Hemsöborna Eller Ondskan
    Lärarutbildningen Examensarbete Våren 2005 Hemsöborna eller Ondskan - om svensk skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet Handledare: Författare: Henrik Rahm Carola Nilsson Sibel Polat Hemsöborna eller Ondskan - om svensk skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet Abstract Studiens syfte är att undersöka vilken svensk skönlitteratur som används i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen belyser litteraturundervisning på gymnasiet med koppling till ett litterärt svenskt kulturarv. Den empiriska undersökningen grundar sig på en enkätundersökning med svensklärare på gymnasiet och på en jämförelse med sexton utvalda antologier för gymnasiet. I enkätundersökningen deltog lärare från tio olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att det först och främst är elevernas intressen som styr lärarnas val av skönlitteratur. Förmedlingen av det svenska kulturarvet tycks komma i andra hand eller sker omedvetet. Ämnesord: svensk skönlitteratur, kulturarv, svenskämnet, gymnasiet INNEHÅLL 1 INLEDNING.......................................................................................................................... 5 1.1 BAKGRUND........................................................................................................................ 5 1.2 SYFTE ................................................................................................................................5 1.3 ARBETETS DISPOSITION ..................................................................................................... 6
    [Show full text]
  • Stedet Modernisme I Nordisk Lyrikk 2
    Stedet Modernisme i nordisk lyrikk 2 1 © 2008 Forfattarane og Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 13 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Lieselott Nordman er seriens redaktør. Boka inngår som nr. 4 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-4941-5 ISSN 1795-4428 2 Stedet. Indledning side 5-12 Unni Langås GRAVSTEDET I NYERE NORDISK LYRIKK side 13-31 Peter Stein Larsen NATTEHIMLENS POETIK side 32-43 Louise Mønster VÆGGE OG MURE Mødesteder i og imellem Tomas Tranströmers og Henrik Nordbrandts forfatterskaber side 44-52 Anders Nilsson STADEN Några nedslag i Gunnar Björlings och Tomas Tranströmers poesi side 53-67 Per Erik Ljung NEW YORK, NEW YORK — FRÅN HELSINGFORS TILL KÖPENHAMN side 68-84 Hadle Oftedal Andersen HEIME I MODERNITETEN, HEIME MED DØDEN Om Klaus Rifbjergs Amagerdigte og Jan Erik Volds Mor Godhjertas glade versjon. Ja side 85-96 Trygve Söderling GATAN ELLER HALLONBACKEN — VAR ÄR MODERNISMENS PLATS? En finländsk 1960-talsdebatt i nordiskt perspektiv side 97-106 Per Bäckström MEN OCKSÅ I POESIN ÅTERSTÅR ALLT ATT GÖRA Diktens rum hos Öyvind Fahlström & Per Højholt side 107-122 Idar Stegane KØBENHAVN OG TJØME Alf Larsen sine poetiske stader side 123-139 Eva-Britta Ståhl HEMBYGDSDIKTNING, TRADITION OCH MODERNISM Gustaf Larssons diktning i ett nordiskt perspektiv side 140-157 Medarbejdere side 159-160 3 4 Louise Mønster og Peter Stein Larsen STEDET.
    [Show full text]
  • Till Det Mänskliga Ordets Trygga Beredskap Och Värn Svensk Biblioteksförening 1915–2015
    Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn Svensk biblioteksförening 1915–2015 Redaktör: Margareta Lundberg Rodin 1 Svensk biblioteksförening 2015 REDAKTÖR Margareta Lundberg Rodin FOTOGRAFIER Om inget annat anges tillhör bilderna Svensk biblioteksförening OMSLAG OCH GRAFISK FORM Andrzej Olas TRYCK Italgraf Media AB 2015 TYPSNITT Minion Pro BOKEN FINNS FRITT TILLGÄNGLIG www.biblioteksforeningen.org ISBN 978-91-976012-5-2 2 3 4 DEN EVIGA ARMÉN AV KARL ASPLUND. Till Sveriges Allmänna Biblioteksförenings 25-årsjubileum 1940. Höstmörker faller kring Norden. Nära och fjärran ifrån höra vi runt kring jorden dova krevadernas dån. Munkorg på rättens röster lägges av våldets hand. Det skymmer i väster och öster kring fredens och frihetens land. Men till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn samlas små blysoldater i stålblanka pressars kasärn. Vad äro vapen och härar utan rättfärdighet? Intet den skara förfärar, som sina plikter vet. När under Luthers hammare teserna blixtrade fram, stred i den lärdes kammare Erasmus av Rotterdam. Alla hänga de samman bort ifrån Biblias pränt fram till den skälvande aning den yngste poeten har känt. Bomba dem, gasa dem, bränn dem. Ständigt i nya led vandra små blysoldater fram för frihet och fred. Väl hade de desertörer, som gingo i lögnens sold. Väl hade de stora förluster av fallna för övervåld. Men den, som har svurit det ärliga ordets fana, han vet att hans ed och hans instruktioner äro av evighet. Tysta och oberörda av bomber och splitter av stål rycka små tappra soldater etappvis fram mot sitt mål. Målet är sanning och kärlek, målet är frihet och rätt, allt, som gör människolevnad ljuvlig och ren och lätt.
    [Show full text]