2008:1 Intermedialitet TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP Redaktör & ansvarig utgivare: Camilla Brudin Borg Biträdande redaktör: Christer Ekholm Redaktion: Johan Alfredsson, Björn Andersson (kassör & prenumerationsansvarig), Kristina Hermansson, Rikard Ericsson (kritikansvarig), Johanna Lundström Gondouin, Nils Olsson, Lena Ulrika Rudeke, Olle Widhe Redaktionsråd: Eva Hættner Aurelius (Lund), Lisbeth Larsson (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Boel Westin (Stockholm) Litteraturvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Box 200 405 30 Göteborg E-post: [email protected] Tel: 031-786 45 59 TFL på internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Kulturrådet och Vetenskapsrådet. Detta nummer stöds även av Letterstedtska föreningen och Helge A:xson Johnsons stiftelse. Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Grafisk form: Jesper Tullback, [email protected] Sättning: Richard Lindmark Omslag: Dan Borg Tryck: Munkreklam AB issn: 1104-0556 2008:1 Reflektion/Konfrontation/Diskussion. .5 Litteraturvetenskap i omvandling? Stafettdebatt Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Anna Williams, Leif Dahlberg, Annelie Bränström Öhman, Thomas Olsson Intermedialitet. 21 Jørgen Bruhn Vad vill bilder?. .39 W.J.T. Mitchell Ikonicitet. 59 Lars Elleström Mimesis i maskinens tidsålder . .75 Sara Danius Reception/Bevakning/Kritik. .89 Hanne-Lore Andersson, Åsa Arketeg, Staffan Bergsten, Carin Franzén, Mats Jansson, Bengt Landgren, Jesper Olsson, Janina Orlov, Magnus Persson, Anders Pettersson, Mattias Pirholt, Agneta Rehal-Johansson, Johan Schimanski, Örjan Torell, Stephen Wolfe vå stora händelser kommer att låta sig ant insända bidrag av kortare eller lite längre märka under det kommande utgivnings- format till avdelningen »Reflektion/Konfron- året. Dels kommer tidskriften från och med tation/Diskussion«. Samtalet om litteraturve- i vår att anpassas till de förändrade struktu- tenskapens centrala frågeställningar, om dess Trer som nutidens teknologiska utveckling både teoretiska såväl som praktiska betingelser, fort- skapar och erbjuder. TFL kommer därför att bli sätter naturligtvis under det kommande året. I tillgänglig i fulltextformat på internet, för när- detta nummer har vi låtit en fördjupande stafett- varande med viss fördröjning. Pappersuppla- diskussion om de pågående strukturella föränd- gan kommer att ges ut som tidigare men tanken ringarna, bland annat orsakade av anpassningen är att öka TFL:s tillgänglighet för såväl prenu- till Bologna-modellen, löpa från institution till meranter, studenter, lärare och andra intresse- institution. Med denna stafett debatt slutar en rade av litteratur och litteraturvetenskap. Mer av av förra årets redaktörer, Anders Johansson, detaljerad information om internetversionen och Göte borgsredaktionen vill tacka honom för presenteras sist i detta nummer. hans engagerade arbete med tidskriften under Göteborgsredaktionen vill också redan nu det gångna året. passa på att flagga för den TFL-konferens som Årets första nummer ägnas i övrigt temat kommer att äga rum den 17–18 oktober i Göte- intermedialitet, ett stort och brokigt fält med borg. Vi planerar för två halvdagar med föreläs- en lång historia, många ingångar och teoretiska ningar och diskussioner kring temat »Litteratur bakgrunder, som ständigt tycks finna ny aktua- och politik«, ett ämne som under de senaste litet. Jørgen Bruhn, W.J.T. Mitchell, Lars Elle- åren har fått förnyad aktualitet. Notera gärna ström och Sara Danius presenterar alla artik- dessa datum redan nu – inbjudan och mer in- lar som speglar ett forskningsfält i förändring formation kommer i nästa nummer. vilket har stor potential att förse såväl kultur- Tidskriften är, och skulle i än högre grad studier som litteraturvetenskap med redskap kunna vara, en resurs som debatt- och samtals- för att förstå och påverka vår i allra högsta grad forum. Vi vill därför än en gång välkomna spont- inter mediala samtid. Camilla Brudin Borg REFLEKTION/ konfrontATION/ DISKUSSION Litteraturvetenskap i omvandling? Stafettdebatt Annelie Bränström Öhman (1960) är universitetslektor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Hennes bok »kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom«: Sara Lidman och den kärleksfulla blicken kommer att publiceras under våren 2008. Leif Dahlberg (1962) är docent i litteraturvetenskap, lektor i kommunikation på Skolan för data- vetenskap och kommunikation, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm. Han bedriver forsk- ning om juridik och kultur och kring berättande i och med »nya« medier. Torbjörn Forslid (1962) är docent i litteraturvetenskap vid Konst, kultur och kommunikation (K3), Malmö högskola. Anders Ohlsson (1956) är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Forslid & Ohlsson har tillsammans publicerat Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter (2007) och arbetar för närvarande gemensamt med projektet »Förfat- taren på scen 1890–2008: från Selma Lagerlöf till Björn Ranelid«. Thomas Olsson (1946) är prefekt vid litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och har skrivit Idealism och klassicism: en studie kring litteraturhistoria som vetenskap under andra hälften av 1800-talet med utgångspunkt i C.R. Nybloms estetik (1981). Anna Williams (1957) är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Arbetar för när- varande med en bok om Agnes von Krusenstjernas författarskap och en utgåva av hennes brev. likhet med universitetsväsendet i stort står svensk litteraturvetenskap inför en ganska oviss framtid. Om villkoren (Bologna-anpassning, minskat studentunderlag) till viss del är de sam- ma över hela landet, skiljer sig både möjligheterna och sätten att hantera situationen. TFL satte igång en stafett, där två frågor och den växande mängden svar i tur och ordning skickades till Iett antal lärare och forskare från olika lärosäten. 1. Litteraturvetenskapens framtid ser i flera avseenden oviss ut. För det första är anpassningen till Bolognakraven i full gång, med allt vad det innebär av ändrade kursplaner och nya institutionella konstellationer. För det andra har de senaste årens sjunkande söktryck på grundutbildningen med- fört att flera institutioner brottas med akuta ekonomiska problem, nedskärningar eller rent av hotas av nedläggning. Hur ser situationen och de konkreta åtgärderna ut på er/era institution/institutio- ner? Hur tacklas svårigheterna/möjligheterna? Borde något göras annorlunda? 2. Mot bakgrund av dessa konkreta realiteter kan man ställa en mer övergripande fråga: vilket existensberättigande har litteraturvetenskapen idag? Behövs det överhuvudtaget undervisning och forskning i litteraturvetenskap? Varför? Anders Johansson & Nils Olsson Torbjörn Forslid, Malmö ett »vidhållande och ett starkt försvar av den högskola, & Anders Ohlsson, gamla identiteten«. Såväl ämnets grundkurser Lunds universitet som forskarutbildning har under senare decen- 1. Vårvintern 2006 publicerades Högskolever- nier genomgått »förvånande små förändring- kets Utvärdering av ämnena litteraturveten- ar«: »Förmedlingen av den litteraturhistoriska skap och retorik vid svenska universitet och kanon ses som den centrala uppgiften, ämnes- högskolor. Bortsett från några kommentarer i och teorireflexionen förefaller liten«. kulturdebatten har den förtigits inom det lit- Varje högskola, varje institution och i princip teraturvetenskapliga fältet. Det är synd. Som varje enskild kurs befinner sig idag i en stenhård utvärderarna konstaterar har ämnet stor lärar- marknadssituation. Pedagogiskt fortbildade lä- kompetens, goda utbildningar och entusiastiska rare, liksom annan kvalitetssäkring av utbild- studenter. Ändå är krisstämningen tydlig inom ningen, är förvisso viktigt. Men om en enskild disciplinen. Litteraturvetenskapens problem kurs inte får tillräckligt med sökande överlever och relativa marginalisering förbinds här med den inte länge – oavsett alla andra kvaliteter den utvecklingen i det omgivande samhället. Men kan rymma. Särskilt utsatta i detta sammanhang det handlar också om ett bristande akademiskt är grundkurserna. Vi själva tillhör olika lärosä- ledarskap, menar författarna. Istället för att ten, Lunds universitet och Malmö högskola. Vi förändra och utveckla i takt med tiden har äm- samarbetar problemfritt i forskningssamman- nets företrädare grävt ner sig i skyttegravarna. hang och har också haft gemensamma kurser I synnerhet de äldre universiteten domineras av på påbyggnadsnivå. Ändå är vi båda beroende 6 TFL 2008:1 av att studenttillströmningen på de inledande förståelse och kulturella strategier i mötet med grundkurserna är tillräckligt hög. texter av skilda slag. Hur såg läsarpositionen ut Malmö och Lund konkurrerar alltså i mycket förr och hur fungerar den i dagens litterära of- om samma studenter. Men man har olika förut- fentligheter? På vilket sätt formas och förvand- sättningar och villkor att lyfta fram: det anrika las litteraturkonsumtionen i spänningsfältet universitetet med månghundraårig humanistisk mellan ekonomi, klass och kön? tradition kontra den moderna uppstickaren. Den tredje terminen – Litteraturvetenskap: Den som befinner sig i ett underläge – i detta representation – motsvarar i någon mån den fall Malmö – får utforma och profilera sin ut- traditionella C-nivån och har också ett tydli- bildning med hänsyn till detta. Även om äm- gare teoretiskt fokus. net i samband med Bolognaprocessen får en Vi påstår inte att denna organisation av