Humanistisk Masterexamen Inom Lärarutbildningen 1 Område För Examensrätt
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2008-09-04 Ansökan Humanistisk masterexamen inom lärarutbildningen Introduktion En arbetsgrupp av seniora forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan iu Gävle, överlämnar härmed ett förslag till masterexamen för handläggning i enlighet med beslut i de lokala HVS- och NT-nämnderna mars 2008. Gruppen har följande sammansättning: universitetslektor i svenska språket Charlotte Engblom professor i litteraturvetenskap Michael Gustavsson professor i historia Roger Kvist universitetslektor i historia Agneta Ney docent, universitetslektor i svenska språket Hans Rudsänger universitetslektor i litteraturvetenskap Carin Röjdalen professor, gästprofessor i religionsvetenskap Jørgen Straarup professor i litteraturvetenskap Eva-Britta Ståhl 1 Område för examensrätt Ämneskunskaper i de centrala humanistiska skolämnena historia, svenska och religionskunskap har enligt samstämmiga uppgifter från skolans värld tenderat att komma i kläm under de senaste tjugo årens skolutveckling. Ett antal nya ämnen har gjort sitt intåg i schemat, och på liknande sätt har ämneskunskapernas ställning inom lärarutbildningarna förändrats. Det finns förvisso stora lokala variationer i lärarutbildningarnas konstruktion, men på sina ställen krävs det mindre än 20 högskolepoäng i t ex religionsvetenskap för att uppnå behörighet att undervisa i religionskunskap i gymnasieskolan. Missnöje med detta sakernas tillstånd har kommit till uttryck dels i sådana direktkontakter som lärosätena har med skolorna i samband med verksamhetsförlagt utbildning (VFU), dels i mer formella och representativa sammanhang i nämnder och samarbetskommittéer. Mot denna bakgrund vill Högskolan i Gävle skapa möjlighet för ämnes- och ämnesdidaktisk fördjupning inom humaniora och religionsvetenskap. Studerande på lärarutbildningarna med inriktning på grundskolans senare år och gymnasiet ska inom det avsedda området kunna förvärva en masterexamen, varvid deras ämnesmässiga och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter stärks på ett sådant sätt att undervisningen får bättre kvalitet, samtidigt som den som tagit den tänkta examen är antagningsbar till forskarutbildning. Högskolan i Gävle har goda resurser för att ge en sådan utbildning. Lärarutbildningen har inriktningar från förskola till gymnasium och enligt den lokala utbildningstraditionen står ämneskunskaperna i de olika skolämnena i förgrunden. Inom området humaniora och religionsvetenskap är de anställda forskande lärarna så talrika att en masterutbildning ter sig naturlig. Benämning på området för examensrätt: Humaniora. I det sammanhang i vilket utbildningen ska fungera, det vill säga lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan, utgör humaniora, till vilka även religionsvetenskap räknas, ett fält med tydliga gemensamma drag. Ett gemensamt perspektiv kännetecknar de skolämnen som ryms inom området, ett perspektiv som går ut på att ämneskunskaper utöver att vara instrumentella i något framtida yrkessammanhang har ytterligare en funktion, nämligen sådant som man ibland kallar bildning. Den elev som missar tillfället att ta till sig humanistiska ämneskunskaper uppfattas ha fått en sämre eller smalare start i livet, med mer begränsade möjligheter att ta till sig kultur, att hantera ett diversifierat samhälle, att utveckla ett rikt liv. På det vetenskapliga området kan det uttryckas genom hänvisning till att det inom området finns en gemensam hermeneutisk tradition och en närhet till existentiella frågor. På skolans område talas det i stället om att studier i humaniora utvecklar elevens möjligheter att komma fram till kulturella, värderingsmässiga och moraliska uppfattningar som främjar hennes chanser för ett gott och samhällstillvänt liv. Utbildningen fokuserar på detta gemensamma fält med en blandning av gemensamma och ämnesspecifika kurser. Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs Humaniora är också beteckningen för det huvudområde som ingår i området. Argumentationen för huvudområdets beteckning är parallell till argumentationen för områdets beteckning: i det vetenskapliga sammanhanget såväl som i skolans sammanhang är ämneskunskaper inom fältet avgörande på två plan: som konkreta ämneskunskaper och som bildning med vidare syftning, mot livskvalitet och värdegrund. För båda planen gäller att en ämnesdidaktisk specialkunskap behöver utvecklas. Det breda vetenskapliga huvudområdet humaniora transformeras till skolämnena historia, religionskunskap och svenska, och omfattande ämnesdidaktiska specialkunskaper behöver utvecklas för att adekvata val av ämnesstoff kan göras. Mot bakgrunden av nationella, regionala och lokala styrdokument och riktlinjer behöver lärarens ämneskunskaper omvandlas till en kurs, insatt i ett specifikt lokalt (det vill säga spatialt och temporalt) sammanhang. Denna omvandling kan ses som ämnesdidaktikens kärna. Utbildningen är inte tänkt att utgöra ett eget program. Studerande som påbörjar ett lärarutbildningsprogram med den aktuella inriktningen ska ha möjlighet att under programmets 2½ första år besluta sig för – eller emot – möjligheten att ta ut en masterexamen av det slag som här beskrivs. Den kommer att ges examensbenämning i enlighet med den studerandes val av ämne, det vill säga humanistisk masterexamen med inriktning mot historiedidaktik, humanistisk masterexamen med inriktning mot litteraturvetenskapens och svenska språkets didaktik, eller humanistisk masterexamen med inriktning mot religionsdidaktik. Som behörighetskrav från grundnivån gäller att den studerande ska ha examinerats på minst 180 högskolepoäng av program för grundskolelärarutbildning, senare del eller gymnasielärarutbildning med historia, litteraturvetenskap/svenska språket eller religionsvetenskap som specialisering/fördjupning, ska ha fullgjort examensarbete och erhållit kandidatexamen. Högskolans i Gävle strategi för masterexamen belyses i dokumentet Forsknings- och utbildningsstrategier 2009—2012, se bilaga 1, från vilket följande citat har hämtats: För att nå de uppsatta målen inriktar sig Högskolan i Gävle på följande strategier … ▪ att erhålla rätten till egen forskarutbildning inom befintliga och planerade forskningsmiljöer/-profiler och att parallellt utveckla masterutbildningar (sid.3) HiG kommer … att utveckla strategier … för uppbyggnad av program på avancerad nivå. I samverkan med bl.a. UU och KTH avser … HiG att utveckla masterutbildningar som är av strategisk vikt för de existerande forskningsprofilerna men också för framtida profiler. Arbetet med utformningen av en humanistisk masterutbildning - i samverkan med UU - sker på sådant sätt att tydlig koppling föreligger mellan denna masterutbildning och HiGs ambition att utveckla forskning och utbildning inom det didaktiska/ämnesdidaktiska området till en kommande forskningsprofil (sid. 1). I samverkan med Uppsala universitet planerar Högskolan en humanistisk masterutbildning. Forsknings- och utbildningsinsatser inom humaniora och samhällsvetenskap kommer de närmaste åren att koncentreras mot … en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet (sid. 9). Forskningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området innefattar disciplinforskning dels med inriktning mot grundforskning, dels i form av samverkansprojekt med såväl andra lärosäten som externa intressenter. Forsknings- och andra insatser riktas mot … att etablera en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet. Högskolan i Gävle bedömer att en sådan masterutbildning med ämnesdidaktisk inriktning (svenska, religionsvetenskap, historia) har förutsättningar att bli en särpräglad profil för Högskolan och ett attraktivt alternativ till pedagogisk, psykologisk och ämnesdidaktisk fördjupning på avancerad nivå för blivande gymnasielärare (sid. 4). Högskolans strategi är klar. Högskolan vill kvalificera sig för att i utökad omfattning ge utbildning på avancerad nivå, utöka de nuvarande magisterrättigheterna till masterrättigheter och eftersträva masterrättigheter på flera områden än nuvarande. Delar av denna strävan kommer att iscensättas i samverkan med andra lärosäten, andra delar kommer att baseras på högskolans egna krafter. 2 2/88 2 Resurser a Lärarkompetens och lärarkapacitet I arbetsgruppen för utbildningen ingår 4 professorer, 1 docent och 3 universitetslektorer. Samtliga är kvalificerade inom det definierade huvudområdet. Förväntat antal studerande och antalet tillgängliga lärare inom och utom den aktuella arbetsgruppen framgår av tabell 1. Med ledning av prognosticerade antal studerande under programmets fyra första år och uppgift om antal tillsvidareanställda lärare (seniora såväl som juniora) kan proportionen mellan student- och lärarantal beräknas. Medelvärdet för de fyra första årens antal studenter blir 19,5. Antalet studenter per senior lärare i arbetsgruppen blir 2,44, och antalet studenter per tillgänglig lärare totalt blir 0,78. Tabell 1 Förväntat antal studerande och tillgängliga lärare för utbildningen Förväntat antal studerande Disputerade lärare 2009— 2010— 2011— 2012— 2010 2011 2012 2013 Seniora Juniora Litteraturvetenskap och svenska språket 10 11 12 13 5 6 Historia 4455 1 3 Religionsvetenskap 3 3 4 4 2 8 Sammanlagt 17 18 21 22 8 17 De fyra professorerna och ett antal av universitetslektorerna har erfarenhet av forskarutbildningshandledning, antingen därför att de varit anställda vid universitet, eller därför att de anlitats som handledare av annat lärosäte. I tabell 2 anges den nu aktuella omfattningen