Humanistisk Masterexamen Inom Lärarutbildningen 1 Område För Examensrätt

2008-09-04 Ansökan

Humanistisk masterexamen inom lärarutbildningen Introduktion En arbetsgrupp av seniora forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan iu Gävle, överlämnar härmed ett förslag till masterexamen för handläggning i enlighet med beslut i de lokala HVS- och NT-nämnderna mars 2008. Gruppen har följande sammansättning: universitetslektor i svenska språket Charlotte Engblom professor i litteraturvetenskap Michael Gustavsson professor i historia Roger Kvist universitetslektor i historia Agneta Ney docent, universitetslektor i svenska språket Hans Rudsänger universitetslektor i litteraturvetenskap Carin Röjdalen professor, gästprofessor i religionsvetenskap Jørgen Straarup professor i litteraturvetenskap Eva-Britta Ståhl

1 Område för examensrätt Ämneskunskaper i de centrala humanistiska skolämnena historia, svenska och religionskunskap har enligt samstämmiga uppgifter från skolans värld tenderat att komma i kläm under de senaste tjugo årens skolutveckling. Ett antal nya ämnen har gjort sitt intåg i schemat, och på liknande sätt har ämneskunskapernas ställning inom lärarutbildningarna förändrats. Det finns förvisso stora lokala variationer i lärarutbildningarnas konstruktion, men på sina ställen krävs det mindre än 20 högskolepoäng i t ex religionsvetenskap för att uppnå behörighet att undervisa i religionskunskap i gymnasieskolan. Missnöje med detta sakernas tillstånd har kommit till uttryck dels i sådana direktkontakter som lärosätena har med skolorna i samband med verksamhetsförlagt utbildning (VFU), dels i mer formella och representativa sammanhang i nämnder och samarbetskommittéer. Mot denna bakgrund vill Högskolan i Gävle skapa möjlighet för ämnes- och ämnesdidaktisk fördjupning inom humaniora och religionsvetenskap. Studerande på lärarutbildningarna med inriktning på grundskolans senare år och gymnasiet ska inom det avsedda området kunna förvärva en masterexamen, varvid deras ämnesmässiga och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter stärks på ett sådant sätt att undervisningen får bättre kvalitet, samtidigt som den som tagit den tänkta examen är antagningsbar till forskarutbildning. Högskolan i Gävle har goda resurser för att ge en sådan utbildning. Lärarutbildningen har inriktningar från förskola till gymnasium och enligt den lokala utbildningstraditionen står ämneskunskaperna i de olika skolämnena i förgrunden. Inom området humaniora och religionsvetenskap är de anställda forskande lärarna så talrika att en masterutbildning ter sig naturlig. Benämning på området för examensrätt: Humaniora. I det sammanhang i vilket utbildningen ska fungera, det vill säga lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan, utgör humaniora, till vilka även religionsvetenskap räknas, ett fält med tydliga gemensamma drag. Ett gemensamt perspektiv kännetecknar de skolämnen som ryms inom området, ett perspektiv som går ut på att ämneskunskaper utöver att vara instrumentella i något framtida yrkessammanhang har ytterligare en funktion, nämligen sådant som man ibland kallar bildning. Den elev som missar tillfället att ta till sig humanistiska ämneskunskaper uppfattas ha fått en sämre eller smalare start i livet, med mer begränsade möjligheter att ta till sig kultur, att hantera ett diversifierat samhälle, att utveckla ett rikt liv. På det vetenskapliga området kan det uttryckas genom hänvisning till att det inom området finns en gemensam hermeneutisk tradition och en närhet till existentiella frågor. På skolans område talas det i stället om att studier i humaniora utvecklar elevens möjligheter att komma fram till kulturella, värderingsmässiga och moraliska uppfattningar som främjar hennes chanser för ett gott och samhällstillvänt liv. Utbildningen fokuserar på detta gemensamma fält med en blandning av gemensamma och ämnesspecifika kurser.

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs Humaniora är också beteckningen för det huvudområde som ingår i området. Argumentationen för huvudområdets beteckning är parallell till argumentationen för områdets beteckning: i det vetenskapliga sammanhanget såväl som i skolans sammanhang är ämneskunskaper inom fältet avgörande på två plan: som konkreta ämneskunskaper och som bildning med vidare syftning, mot livskvalitet och värdegrund. För båda planen gäller att en ämnesdidaktisk specialkunskap behöver utvecklas. Det breda vetenskapliga huvudområdet humaniora transformeras till skolämnena historia, religionskunskap och svenska, och omfattande ämnesdidaktiska specialkunskaper behöver utvecklas för att adekvata val av ämnesstoff kan göras. Mot bakgrunden av nationella, regionala och lokala styrdokument och riktlinjer behöver lärarens ämneskunskaper omvandlas till en kurs, insatt i ett specifikt lokalt (det vill säga spatialt och temporalt) sammanhang. Denna omvandling kan ses som ämnesdidaktikens kärna. Utbildningen är inte tänkt att utgöra ett eget program. Studerande som påbörjar ett lärarutbildningsprogram med den aktuella inriktningen ska ha möjlighet att under programmets 2½ första år besluta sig för – eller emot – möjligheten att ta ut en masterexamen av det slag som här beskrivs. Den kommer att ges examensbenämning i enlighet med den studerandes val av ämne, det vill säga humanistisk masterexamen med inriktning mot historiedidaktik, humanistisk masterexamen med inriktning mot litteraturvetenskapens och svenska språkets didaktik, eller humanistisk masterexamen med inriktning mot religionsdidaktik. Som behörighetskrav från grundnivån gäller att den studerande ska ha examinerats på minst 180 högskolepoäng av program för grundskolelärarutbildning, senare del eller gymnasielärarutbildning med historia, litteraturvetenskap/svenska språket eller religionsvetenskap som specialisering/fördjupning, ska ha fullgjort examensarbete och erhållit kandidatexamen. Högskolans i Gävle strategi för masterexamen belyses i dokumentet Forsknings- och utbildningsstrategier 2009—2012, se bilaga 1, från vilket följande citat har hämtats: För att nå de uppsatta målen inriktar sig Högskolan i Gävle på följande strategier … ▪ att erhålla rätten till egen forskarutbildning inom befintliga och planerade forskningsmiljöer/-profiler och att parallellt utveckla masterutbildningar (sid.3) HiG kommer … att utveckla strategier … för uppbyggnad av program på avancerad nivå. I samverkan med bl.a. UU och KTH avser … HiG att utveckla masterutbildningar som är av strategisk vikt för de existerande forskningsprofilerna men också för framtida profiler. Arbetet med utformningen av en humanistisk masterutbildning - i samverkan med UU - sker på sådant sätt att tydlig koppling föreligger mellan denna masterutbildning och HiGs ambition att utveckla forskning och utbildning inom det didaktiska/ämnesdidaktiska området till en kommande forskningsprofil (sid. 1). I samverkan med Uppsala universitet planerar Högskolan en humanistisk masterutbildning. Forsknings- och utbildningsinsatser inom humaniora och samhällsvetenskap kommer de närmaste åren att koncentreras mot … en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet (sid. 9). Forskningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området innefattar disciplinforskning dels med inriktning mot grundforskning, dels i form av samverkansprojekt med såväl andra lärosäten som externa intressenter. Forsknings- och andra insatser riktas mot … att etablera en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet. Högskolan i Gävle bedömer att en sådan masterutbildning med ämnesdidaktisk inriktning (svenska, religionsvetenskap, historia) har förutsättningar att bli en särpräglad profil för Högskolan och ett attraktivt alternativ till pedagogisk, psykologisk och ämnesdidaktisk fördjupning på avancerad nivå för blivande gymnasielärare (sid. 4). Högskolans strategi är klar. Högskolan vill kvalificera sig för att i utökad omfattning ge utbildning på avancerad nivå, utöka de nuvarande magisterrättigheterna till masterrättigheter och eftersträva masterrättigheter på flera områden än nuvarande. Delar av denna strävan kommer att iscensättas i samverkan med andra lärosäten, andra delar kommer att baseras på högskolans egna krafter.

2 2/88 2 Resurser a Lärarkompetens och lärarkapacitet I arbetsgruppen för utbildningen ingår 4 professorer, 1 docent och 3 universitetslektorer. Samtliga är kvalificerade inom det definierade huvudområdet. Förväntat antal studerande och antalet tillgängliga lärare inom och utom den aktuella arbetsgruppen framgår av tabell 1. Med ledning av prognosticerade antal studerande under programmets fyra första år och uppgift om antal tillsvidareanställda lärare (seniora såväl som juniora) kan proportionen mellan student- och lärarantal beräknas. Medelvärdet för de fyra första årens antal studenter blir 19,5. Antalet studenter per senior lärare i arbetsgruppen blir 2,44, och antalet studenter per tillgänglig lärare totalt blir 0,78.

Tabell 1 Förväntat antal studerande och tillgängliga lärare för utbildningen

Förväntat antal studerande Disputerade lärare 2009— 2010— 2011— 2012— 2010 2011 2012 2013 Seniora Juniora Litteraturvetenskap och svenska språket 10 11 12 13 5 6 Historia 4455 1 3 Religionsvetenskap 3 3 4 4 2 8 Sammanlagt 17 18 21 22 8 17

De fyra professorerna och ett antal av universitetslektorerna har erfarenhet av forskarutbildningshandledning, antingen därför att de varit anställda vid universitet, eller därför att de anlitats som handledare av annat lärosäte. I tabell 2 anges den nu aktuella omfattningen av forskarhandledningen vid annat lärosäte än Högskolan i Gävle.

Tabell 2 Omfattningen av forskarutbildningshandledning extra muros höstterminen 2008

Huvudhandledare för Biträdande Handledare vid HiG Lärosäte Forskningsämne … handledare för ... Göteborgs Folkhälso- Ann- Olov Dahlin — — Eriksson universitet vetenskap Kristin Stockholms Charlotte Engblom Nordiska språk Susanne Staf — — universitet Slaviska språk, Gustavs- Uppsala Marousia Michael litteraturvetenskap- —— Korolczyk son universitet Ludwika lig inriktning Jari Ristiniemi Åbo Akademi Religionsvetenskap — — Febe Orést Jørgen Straarup Umeå universitet Religionsvetenskap Karin Jarnkvist — — Jørgen Straarup Umeå universitet Religionsvetenskap Mikael Lundmark — — Uppsala Olof Sundqvist Religionshistoria Johan Wickström — — universitet Peder Thalén Umeå universitet Religionsvetenskap Anna Stenund — —

Handledning, såväl som undervisning och examination, är sålunda ett område där lärarnas kompetens är stor. Arbetsgruppen är sammansatt av seniora forskare med lång vetenskaplig och undervisningsmässig erfarenhet, och också bland de ”juniora” universitetslektorerna finns det stor kompetens och erfarenhet, vad gäller handledning, undervisning och examination. Det finns utrymme i lärarnas anställningar för en aktiv insats inom utbildningens ram. Det belyses indirekt i bilaga 2, curricula vitarum över arbetsgruppens ledamöter. Direkt belysning är inte möjlig annat än som inriktningsförklaring, i och med att beslut om ianspråktagande av lärarna för olika insatser normalt först fattas slutgiltigt i samband med att uppgifter om studenttillströmningen föreligger.

3 3/88 Masterutbildningen handlar i hög grad om ämnesdidaktik. I utbildningen ges fördjupade ämneskunskaper och möjlighet till ämnesdidaktisk fördjupning. Att det finns en tradition för sådan fördjupning vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap framgår av bilaga 3, Ämnesdidaktiska publikationer. Disputerade lärare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap har 20 procent av sin arbetstid avsatt för högskolefinansierad kompetensutveckling. En handfull lärare har externa forskningsanslag. Ett intensivt arbete ägnas åt att stödja och främja skrivande av forskningsansökningar, och externa forskningsanslag välkomnas. Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap har utsett en särskild pro-prefekt för forskningsfrågor med uppgift att arbeta med det slaget av forskningsfinansiering. Examinatorsfunktionen kommer att innehas av professor i litteraturvetenskap Michael Gustavsson. Examensarbetet kommer att involvera de mest kvalificerade lärarna, dels på så sätt att specialkompetens inom den av studenten valda tematiken kommer att anlitas, dels genom att de seniora lärarna (i praktiken arbetsgruppen bakom ansökan) kommer att vara aktiva. Alla lärare vid utbildningen kommer att dela sin tid mellan forskning, administration och undervisning. De kommer sålunda att vara aktiva forskare. Ansökans mångvetenskaplighet inom området humaniora och religionsvetenskap är möjliggjort av ett aktivt och levande samarbete inom en och samma institution för humaniora och samhällsvetenskap. Det arrangeras forskardagar, gemensamma och ämnesspecifika forskarseminarier, och tvärvetenskapliga organisationer och strukturer hör också till bilden av institutionens tvär- och mångvetenskaplighet, se sammanställningen i bilaga 4, En mång- och tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. b Infrastruktur Studenterna samt doktoranderna och lärarna kommer att ha mycket god tillgång till litteratur och information kring pedagogiska frågor samt vetenskaplig publicering. Biblioteket har redan ett välutbyggt bestånd av tryckta och elektroniska böcker inom bl.a. pedagogik och de olika ämnenas didaktik. På bibliotekets webbplats hittar man elektroniska uppslagsverk och vetenskapliga databaser med bl.a. fulltextartiklar. Väl fungerande fjärrlånesystem kompletterar bibliotekets bestånd. Studenterna har tillgång till utbildningsradions tv- och radioprogram via UR-Access. Ett pågående regionalt projekt ger unika möjligheter för lärare att ta del av samt dela med sig med öppna lärresurser (Kanalen DelaLika och Digiref.se). Biblioteket erbjuder studenter och doktorander undervisning i och hjälp med informationssökning. Undervisningen har som mål ökad informationskompetens och är utformad med omsorg om nivå och progression. Förutom tillgång till elektroniskt publicerade uppsatser och avhandlingar från andra lärosäten har studenterna och lärarna möjlighet att publicera sina uppsatser, rapporter och avhandlingar i Digitala vetenskapliga arkivet DiVA. De flesta av bibliotekets elektroniska resurser såväl databaser som sökhandledningar och undervisningsmaterial finns tillgängliga med eller utan inloggning on-line. Det välutrustade biblioteket erbjuder en modern lärmiljö med många grupprum, datorer och ett trådlöst nätverk. Learning Center är högskolans avdelning för stöd och utveckling av flexibelt lärande.

3 Nära anknytning till utbildning på forskarnivå Det finns en miljö av utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Gävle, vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap såväl som vid andra institutioner. Ett antal doktorander är anställda vid institutionen, och ett antal forskarstuderande håller på med sina forskarstudier utan att vara anställda som doktorander. Somliga är universitetsadjunkter, andra har mer lös ställning. Eftersom Högskolan i Gävle inte har vetenskapsområde i humaniora och samhällsvetenskap och alltså inte har rätt att utfärda licentiat- eller doktorsexamina är dessa doktorander och forskarstuderande formellt antagna till forskarutbildning vid annat lärosäte. I några fall hämtas handledare från antagande lärosäte, i andra medverkar Gävle-forskare som handledare. Tabell 3 anger omfattningen av dessa forskarstuderande ”på skogen”, som vicerektor vid Örebro universitet Thorsten Nybom kallade dem vid ett seminarium 2007-02-08 i Gävle.

4 4/88

Tabell 3 Doktorander och forskarstuderande i historia, litteraturvetenskap eller religionsvetenskap, antagna vid annat lärosäte

Förnamn Efternamn Forskningsämne Lärosäte Linn Areskoug Litteraturvetenskap Uppsala universitet Folkhälsovetenskap Ann-Kristin Eriksson / religionsvetenskap Göteborgs universitet Birgit Lindgren Ödén Religionsvetenskap Åbo Akademi Febe Orést Religionsvetenskap Åbo Akademi Sofi Qvarnström Litteraturvetenskap Uppsala universitet

Utöver doktoranderna vid högskolan bidrar lärarnas aktivitet som handledare inom forskarutbildningen till att det finns en forskarutbildningsmiljö i Gävle. Det är vanligt att handledare inbjuder sina ”externa” forskarstuderande att delta i seminarieverksamheten i Gävle. Omfattningen av extern handledning har ovan redovisats i tabell 2. Masterstudenterna kommer att inbjudas att delta i forskarseminarier/högre seminarier. Detta sker redan nu med studenter på avancerad nivå. För de aktuella forskningsämnenas vidkommande gäller att det finns hinder för att involvera masterstudenterna i forskningsprojekt. Merparten av dessa är individuella, hårt strukturerade projekt som inte lämnar utrymme åt utvikningar av pedagogiskt slag, och som bara ibland medger suppleringar eller komplementeringar av studerande på avancerad nivå. Därför kan man förvänta att masterstudenternas examensarbeten endast kan anknyta till löpande forskningsprojekt utan att hinna integreras i dessa. I större och bredare forskningsprogram kan med fördel en integrering av masterstudenternas examensarbeten äga rum. Vid institutionen kan man för närvarande peka på det forskningsinitiativ som går under namnet Regionala identiteter och medier1. Inom ramen för detta initiativ som kan resultera i en centrumbildning finns det möjlighet för att ett antal masterstudenter – i samverkan med aktiva forskare – kan ta sig an forskningsproblem med gemensam teoretisk inspiration och eventuellt samordnad materialinsamling. Vidare finns det en möjlighet att integrera masterstudenter i ämnesvist upplagda projekt eller gemensamma åtaganden. Som exempel kan nämnas arbetet inom den religionsvetenskapliga ämnesgruppen med att skriva antologin Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring. I vilken omfattning detta går att förverkliga beror givetvis på masterstudenternas intressen och ämnesavdelningarnas aktuella gemensamma satsningar. Utbildningen kommer att ge masterstudenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. Planen för utbildningen har lämnat substantiella utrymmen för teori och metod, de säkraste redskapen för att möjliggöra att en förmåga till självständiga och kritiska bedömningar ska kunna ”fostras fram” hos studenterna, se bilaga 5, Utbildningens uppbyggnad. Den föreslagna masterutbildningen är i första hand tänkt att vara en förstärkning av ämneskunskapsnivån och den ämnesdidaktiska nivån i de tre akademiska ämnena och de motsvarande skolämnena. Det är emellertid angeläget att utbildningen också ger möjlighet till studier på forskarnivå. Den har därför utformats på ett sådant sätt att den ger behörighet att antas till forskarutbildning inom de tre akademiska ämnena. En sådan antagning måste ske vid ett lärosäte med adekvata rättigheter, inom eller utom Sverige. Ett avtal som reglerar relationerna mellan Uppsala universitet och Högskolan i Gävle i detta avseende har ingåtts, se bilaga 6, Samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Högskolan i Gävle avseende samverkan inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På grund av täta personkontakter – och tidigare anställningar vid andra lärosäten – är Umeå universitet och Mittuniversitetet också representerade bland de lärosäten med vilka det finns forskarutbildningskontakter inom utbildningens område.

1 www.hig.se/hs//rel/Centrumplaner-CRIM.html

5 5/88 Utbildningen kan inte skylta med att den ger försteg till antagning till forskarutbildning vid något universitet. Enligt den ackumulerade kunskapen inom gruppen om hur antagning till humanistisk forskarutbildning går till vid en rad svenska och utländska universitet är bilden att sökande nagelfars omsorgsfullt. Denna granskning omfattar dels formella meriter (vilka ger behörighet), dels kvalitet (vilket ger rangordning bland de sökande). Kvalitetsgranskningen innehåller läsning av examensarbeten och projektplan, och bedömning av dessa skrifters kvalitet och prognosvärde för fullföljande av forskarutbildningen. Om man före 1990-talet måhända kunde tala om en viss ”nepotism” så tillvida att forskarutbildningsaspiranter från det egna lärosätet fick försteg är det gruppens uppfattning att det numera inte finns skäl för en sådan karakteristik. Sökande konkurrerar om antagning på formella meriter och kvalitetsbedömningar. Utbildningen kan däremot peka fram emot forskarutbildning på ett annat sätt. Ingen av forskarna vid Högskolan i Gävle har erhållit sin doktorsexamen härstädes. De har promoverats på annat håll: många i Uppsala och Stockholm, andra vid andra lärosäten inom eller utom Sverige. Många av forskarna och lärarna har haft anställningar vid andra lärosäten före sin anställning i Gävle. Genomsnittligt har de alltså kontaktnät inom den högra utbildningen i Sverige som är bredare än vad som gäller för en genomsnittlig forskare vid t ex Lunds universitet, som kan ha haft hela sin karriär vid samma universitet, t o m inom samma institution. På grund av denna breda kontaktyta har forskarna goda möjligheter att veta vilka utbildnings- och forskningsprojekt som pågår vid andra lärosäten. De kan därigenom rikta undervisningen på den avancerade nivån mot aktuella forskningsintressen och sålunda göra det möjligt att masterstudenterna skriver examensarbeten om sådana teman som ger dem konkurrensfördelar vid ansökan om antagning till forskarutbildning vid andra lärosäten. Det finns studenter som inkarnerar denna hypotetiska möjlighet. Under de senaste åren har antalet forskarskolor inom olika ämnen ökat markant. Det som utmärker forskarskolorna är att de sker i organiserad samverkan mellan flera universitet och högskolor. Högskolan i Gävle medverkar i en sådan forskarskola inom läs- och skrivutveckling med start från 2008. Forskarskolorna ska främja rekryteringen, utveckla forskarutbildningen och förbättra samverkan mellan universiteten och högskolorna. Forskarskolorna ska också stärka forskningsanknytningen vid de högskolor som inte har egen forskarutbildning. Detta betyder att studenternas möjligheter att fortsätta på forskarutbildningsnivå stärks via de samarbeten som redan nu finns etablerade i forskarskolor, och via framtidens forskarskolor. Forskarskolor som riktar sig mot läraryrket har som syfte att ge nya karriärvägar inom läraryrket och skapa möjligheter för ökad kvalitet i skolan. Studenter med en humanistisk masterexamen inom lärarutbildningen bör vara attraktiva vid antagning till kommande forskarskolor inom ämnesdidaktik, och vi har anledning att tro att detta område kommer att vara prioriterat också inom överskådlig framtid. I vilken omfattning delar av masterutbildningen kan tillgodoräknas inom forskarutbildningen kan med anledning av delegationen av sådana spörsmål inom olika lärosäten knappast anges generellt. Den aktuella masterutbildningen avser att genom tydliga kurs- och delkursbeskrivningar underlätta en sådan tillgodoräkning. En redogörelse för samverkan på avancerad nivå och forskarnivå lämnas i bilaga 7, Samverkan på avancerad nivå och forskarnivå.

4 Utbildningens utformning Masterutbildningen är tänkt att ingå i lärarutbildningen för senarelärare och gymnasielärare med ämnesspecialisering i historia, litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att utbildningen sammanvägs med och till alla delar harmonierar med lärarutbildningen. Hur detta går till och vilka kurser som är tänkta att ingå framgår av bilaga 5. I den bilagan finns också fragment av en utbildningsplan och valda kursplaner och skisser till kursplaner. Här återges i figur 1 lärarutbildningens och masterutbildningens olika moment.

6 6/88 Humanistisk vetenskapsteori 6 hp g/a Tema vetenskap: historia Metod 5 hp g/a / litteraturvetenskap och Argumentation och retorik 5 hp g/a Specialisering 1 30 hp svenska språket / Kritisk analys av texter och andra källor 5 hp g/a religionsvetenskap Speciell ämnesanknuten metod och teori 6 hp g/a Fältstudier 3 hp g/a Introduktion 3 hp a Ämneskurs inom historia, Det akademiska ämnet litteraturvetenskap och svenska språket 20 hp a Specialisering 2 30 hp möter skolämnet eller religionsvetenskap Gemensam seminarieserie 4 hp a Fältstudier 3 hp a

Allmänt Ingår inte i utbildnings- 30 hp masterutbildningen område 2

Allmänt Ämnesdidaktiskt examensarbete i Ämnesdidaktiskt utbildnings- 30 hp historia, litteraturvetenskap och svenska 30 hp a examensarbete område 3 språket eller religionsvetenskap

Historia, alt Avancerad kurs i Historia, alt Litteraturvetenskap och Litteraturvetenskap och svenska språket, 28 hp a Specialisering 3 30 hp svenska språket, alt alt Religionsvetenskap Religionsvetenskap Fältstudier 2 hp a

Figur 1 Utbildningens uppbyggnad och relationen till lärarutbildningen2

För att passa med lärarutbildningen avbryts utbildningsförloppet av en termins studier som ligger utanför masterutbildningen, Allmänt utbildningsområde 2. De kurser i figur 1 som inleder utbildningen [Specialisering 1] kan – beroende på ämnesspecialisering – ligga på olika nivåer. För de 30 första högskolepoängen kan det sålunda finnas inslag av grundnivå. Kurserna därefter [Specialisering 2, Allmänt utbildningsområde 3 och Specialisering 3] ligger alla på avancerad nivå. Minst 90 av utbildningens 120 högskolepoäng ligger sålunda på avancerad nivå. Därmed blir det en tydlig progression i relation till utbildningen på grundnivån. Kravet på minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet tillgodoses av kurserna inom Specialisering 2, Allmänt utbildningsområde3 och Specialisering 3, se figur 1, vilka tillsammans ger 80 hp inom huvudområdet och en fördjupning om 30 hp i form av ett examensarbete. Inom utbildningen finns en progression från inledningsterminens breda vetenskapsteori- och metodansats, över övervägandena kring mötet mellan det akademiska ämnet och skolämnet samt det ämnesdidaktiska specialarbetet, till fördjupade ämnesstudier med utblick mot skolvärlden i fältstudier. I historia, litteraturvetenskap och religionsvetenskap finns det magisterexamen vid Högskolan i Gävle. I förhållande till magisterexamen innebär masterutbildningen en progression på så vis att de två sista terminernas studier tillkommer. Det blir sålunda utökad fördjupning och utökade ämnesstudier. I

2 I den yttersta högerkolumnen i figur 1 betyder ”g/a” att kursen är på grundläggande eller avancerad nivå, beroende på vilken ämnesspecifikation studenten har; ”a” betyder att kursen är på avancerad nivå.

7 7/88 bilaga 5 presenteras förarbeten till utbildningsplan jämte kursplaner för det som i figur 1 kallas Specialisering 2 och Specialisering 3. Masterstudenternas förmåga att redogöra för och diskutera vetenskapliga frågeställningar kommer dels att tränas i de kurser som finns med i figur 1, nämligen Fältstudier (första, andra och sista terminen) och Gemensam seminarieserie (andra terminen), dels i de forskarseminarier i vilkas arbete de kommer att inbjudas att delta. Fältstudierna är tänkta att innebära presentation av undersökningar, projekt och idéer för blivande kolleger i de skolor, som enligt avtal står till förfogande för samarbete, se bilaga 8, Avtal för samverkan mellan lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle och kommunen avseende lärarutbildningsprogrammet om 210-270/300 högskolepoäng. Dessa presentationer kommer i regel att utföras på svenska, och de diskussioner av teoretisk, ämnesmässig och didaktisk art som beledsagar dem kommer också att bli på svenska. I den gemensamma seminarieserien och i forskarseminarierna är språkfrågan flytande. I den gemensamma seminarieserien är det sannolikt att språket kommer att bli svenska, men i den mån som en extern gästföreläsare eller seminarieledare engageras är språkfrågan öppen. Projektskisser och -förslag har ofta författats på engelska och diskussioner förs ofta på engelska. Historia, litteraturvetenskap och religionsvetenskap är alla vetenskapliga ämnen med stort intresse för internationella förhållanden. Stora delar av kurslitteraturen är skrivna på engelska. Masterstudenternas förmåga att diskutera vetenskapliga frågeställningar, oberoende av val av språk, förväntas utvecklas i just dessa sammanhang, fältstudier och seminarier. Viss utveckling av dessa färdigheter kan också väntas äga rum inom kurserna första terminen, i synnerhet Argumentation och retorik. Utbildningen är uppbyggd för att utveckla masterstudenternas förmåga till självständig analys i en framtida yrkesverksamhet som lärare, så att de har möjligheter att engagera sig i framtida kvalificerade utvecklings- eller forskningsuppdrag. Med tanke på att självständigheten också kan komma till uttryck på så sätt att en annan yrkesbana föredras kan man även förvänta sig ett bruk av denna egenskap på andra områden. Möjligheten att söka antagning till forskarutbildning har redan nämnts, därtill kan man (utan inbördes rangordning) nämna läromedelsproduktion, utbildningsplanering, skol- och annan politik. Att lärarna har god forskningsanknytning har redan visats, se ovan tabell 2, samt bilaga 2. Vidare har det påpekats att de masterstuderande kommer att vara delaktiga i forskarseminarier och – i görligaste mån – i forskningsprogram vid institutionen. Vad som återstår att påpeka är att det material som utgör studiematerialet för studenterna är forskning, vilket innebär att en masterstudent inte kommer att få en arbetsdag utan att behöva relatera sig till forskning. At utbildningen sålunda är forskningsanknuten är ett rimligt påstående.

5 Säkring av kvalitet Högskolans i Gävle kvalitetssäkringssystem återfinns i bilaga 9, Kvalitetsutvecklingsprogram 2006— 2008. Kvalitetssäkringssystemet handlar främst om hur examina och utbildningar följs upp. När det gäller procedurer för inrättande och avveckling bygger högskolans förfarande i huvudsak på andra dokument och principer. Att kvalitetsbedömning och bedömning av kvalitetsutveckling är en del av beslut om avveckling är emellertid uppenbart. På grunder som har med ämnesprogression att göra klassificeras kurser att vara grundnivå eller avancerad nivå. Som tumregel gäller att kurser på A- och B- nivåerna samt merparten av kurserna på C-nivå klassificeras som grundnivå, medan kurser på D- och E-nivå samt vissa C-kurser klassificeras som avancerad nivå. Högskolan i Gävle har inga generella riktlinjer för hur stor andel högskolepoäng från grundnivå som kan ingå i en masterexamen, utan lusläser anvisningarna från Högskoleverket, varje gång det är frågan om en ansökan. I och med att högskolan inte förfogar över generella rättigheter att examinera masters iakttas restriktivitet. Endast en liten andel högskolepoäng från grundnivå tillåts ingå i masterutbildning. Med tanke på att arbetet med kursplaner är den centrala delen av kursplaneringsarbetet utarbetas planerna på ett sådant sätt att överensstämmelse med högskoleförordningen samt generell och lokal examensordning.

8 8/88 Än så länge har inga kursplaner utarbetats, varför inga kursplaner eller litteraturlistor bifogas ansökan. Utarbetande av utbildningsplanerna är ofta ett mer övergripande arbete, i och att utbildningsplanen är normgivande för kursplanerna för de olika kurserna. Också i denna process är högskolan noga med att tillse att det råder överensstämmelse mellan de nationella styrdokumenten (högskolelag, högskoleförordning, examensordning) och lokala styrdokument. Än så länge har inga utbildningsplaner utarbetats, varför inga utbildningsplaner bifogas ansökan.

9 9/88 6 Faktauppgifter Tabell 6.1 Lärarkompetens inom huvudområdet humaniora och religionsvetenskap

Anställningens Uppskattad tjänstgöring av Anställningsform Akademisk titel omfattning vid heltid vid Högskolan i Gävle Kön lärosäteshemvist inriktning Högskolan i Gävle GN AN FN Fo Adm Professor, M Professor, HiG litteraturvetenskap 10% 0% 5% 0% 5% 0% Fil.dr, M Univ.lektor, HiG religionshistoria 100% 0% 10% 0% 80% 10% Fil.dr, svenska K Univ.lektor, HiG språket 100% 40% 30% 0% 20% 10% Univ.lektor M (timlärare), HiG Fil.dr, antropologi 75% 30% 20% 0% 15% 10% Professor, M Professor, HiG litteraturvetenskap 100% 20% 30% 10% 20% 20% Fil.dr, M Univ.lektor, HiG litteraturvetenskap 100% 40% 30% 0% 20% 10% M Professor, HiG Professor, historia 100% 25% 35% 10% 20% 10% M Univ.lektor, HiG Fil.dr, retorik 100% 40% 30% 0% 20% 10% Fil.dr, K Univ.lektor, HiG litteraturvetenskap 100% 40% 30% 0% 20% 10% Docent, M Univ.lektor, HiG litteraturvetenskap 100% 40% 30% 0% 20% 10% Fil.dr, K Univ.lektor, HiG litteraturdidaktik 100% 40% 50% 0% 10% 0% K Univ.lektor, HiG Fil.dr, historia 100% 40% 30% 0% 20% 10% M Univ.lektor, HiG Fil.dr, historia 100% 40% 30% 0% 20% 10% Teol.dr, M Univ.lektor, HiG religionsfilosofi 100% 40% 30% 0% 20% 10% Teol.dr, K Univ.lektor, HiG religionshistoria 100% 40% 30% 0% 20% 10% Docent, svenska M Univ.lektor, HiG språket 100% 40% 30% 0% 20% 10% Fil.dr, K Univ.lektor, HiG litteraturvetenskap 100% 20% 10% 0% 20% 50% Teol.dr, K Univ.lektor, HiG missionsvetenskap 50% 25% 10% 0% 10% 5% Professor, M Gästprofessor, UmU religionsvetenskap 100% 20% 20% 20% 20% 20% Professor, K Professor, HiG litteraturvetenskap 100% 25% 35% 10% 20% 10% Teol.dr, M Univ.lektor, HiG religionshistoria 100% 10% 10% 10% 60% 10% Teol.dr, M Univ.lektor, HiG religionsfilosofi 100% 40% 30% 0% 20% 10% Fil.dr, M Professor, HiG religionshistoria 10% 0% 5% 0% 5% 0% M Univ.lektor, HiG Fil.dr, historia 100% 40% 30% 0% 20% 10% Univ.lektor Teol.dr, M (timlärare), HiG religionshistoria 75% 30% 20% 0% 15% 10%

10 10/88 Tabell 6.2 Forskningsverksamhet vid Högskolan i Gävle inom området humaniora och religionsvetenskap, källa www.diva-portal.org/hig/opus/, sökbegrepp: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Publikationstyp Antal Artikel i tidskrift 49 Artikel, forskningsöversikt 5 Artikel, recension 35 Avhandling, doktorsavhandling 5 Avhandling, licentiatsavhandling 0 Bok 24 Kapitel i bok eller del av bok 100 Konferensbidrag 22 Patent 0 Proceedings, konferensmeddelanden (redaktörskap) 2 Rapport 4 Samlingsverk (redaktörskap) 7 Övrigt 8 Totalt 261

En förteckning över publikationerna finns i bilaga 11 Forskningsverksamhet: aspekten publikationer.

Tabell 6.3 Examinerade magisteruppsatser inom huvudområdet humaniora och religionsvetenskap

Antal 2004 2005 2006 2007 2008 Historia 2 2 Litteraturvetenskap och svenska språket 6432 Religionsvetenskap 410961 Sammanlagt 12 14 12 10 1

En förteckning över framlagda magisteruppsatser inom relevanta huvudområden 2006— 2008 med betygsuppgifter finns i bilaga 10.

Tabell 6.4 Forskarstuderande vid Högskolan i Gävle inom relevanta forskarutbildningsämnen

Lärosäte där Tjänstgöring vid forskarstuderande är Högskolan i År för Kön Forskarutbildningsämne inskriven Gävle Studietakt antagning K Litteraturvetenskap Uppsala universitet 100% 100% 2004 (?) Folkhälsovetenskap / K religionsvetenskap Göteborgs universitet 100% 100% 2003 (?) K Religionsvetenskap Åbo Akademi 80% 20% 2003 (?) K Religionsvetenskap Åbo Akademi 100% 100% 2002 (?) K Litteraturvetenskap Uppsala universitet 100% 100% 2003 (?)

Tabell 3 ovan återger i princip samma information.

Tabell 6.5 Avlagda examina på forskarnivån inom relevanta forskarutbildningsämnen

Inga examina har avlagts.

11 11/88 7 Bilagor till ansökan 7.1 Forsknings- och utbildningsstrategier 2009—20123 7.2 Curricula vitarum för arbetsgruppens ledamöter 7.3 Ämnesdidaktiska publikationer 7.4 En mång- och tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap 7.5 Utbildningens uppbyggnad 7.6 Samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Högskolan i Gävle avseende samverkan inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 7.7 Samverkan i masterutbildningen på avancerad nivå och forskarnivå 7.8 Avtal för samverkan mellan lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle och kommunen avseende lärarutbildningsprogrammet om 210-270/300 högskolepoäng 7.9 Kvalitetsutvecklingsprogram 2006—20084 7.10 Framlagda magisteruppsatser 2006—2008 7.11 Forskningsverksamhet: aspekten publikationer

Gävle, dag som ovan Arbetsgruppen genom

Jørgen Straarup

3 www.hig.se/rekt_kansli/styrdokument/FoUstrategier2009-2012.pdf, 2008-08-19 4 www.hig.se/rekt_kansli/styrdokument/kvalitetsutvecklingsprogram2006-2008.pdf, 2008-08-19

12 12/88

2007-12-19 Dnr 10-491/07

Uppdrag att utarbeta forsknings- och utbildningsstrategier 2009 – 2012, U 2007/2147/UH

HÖGSKOLAN i GÄVLE

Forsknings- och utbildningsstrategier 2009 – 2012 U 2007/2147/UH

Sammanfattning Högskolan i Gävle (HiG) avser under perioden 2009 – 2012 att koncentrera forskningen inom de två forskningsområdena Byggd miljö respektive Hälsofrämjande arbetsliv för att vid utgången av nämnda period ha utvecklat dessa områden till två tydliga forskningsprofiler med rätten att examinera för licentiat- och doktorsexamen inom för forskningsprofilerna relevanta discipliner. HiG kommer parallellt härmed att utveckla strategier dels för ökad externfinansiering, dels för uppbyggnad av program på avancerad nivå. I samverkan med bl.a. UU och KTH avser därför HiG att utveckla masterutbildningar som är av strategisk vikt för de existerande forskningsprofilerna men också för framtida profiler. Ar- betet med utformningen av en humanistisk masterutbildning - i samverkan med UU - sker på sådant sätt att tydlig koppling föreligger mellan denna masterutbildning och HiGs ambition att utveckla forskning och utbildning inom det didaktiska/ämnesdidaktiska området till en kommande forskningsprofil.

Utformningen av de generella strategierna för forskning och utbildning beaktar regionala och nationella behov; inom forskningsområdena Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv kan HiG även fortsätt- ningsvis uppfylla internationella behov.

HiGs strategiska överväganden kring den forskning, forskarutbildning samt utbildning på grund- och avancerad nivå som planeras för i första hand perioden 2009 – 2012 fokuserar sammantaget den nya högskolans uppgift och roll i såväl det regionala tillväxtarbetet som i arbetet att i samverkan med andra lärosäten bygga kompletterande, starka forskningsmiljöer för utveckling av forskningsprofiler vilka i sin tur gagnar regionens utveckling.

I strategier för en framtida akademisk verksamhet ingår även att i all forskning och utbildning anlägga ett kritiskt perspektiv som kan skapa förutsättningar för en politisk, kulturell och social medvetenhet hos individen.

13/88 2

Vision

Mål och strategier för forsknings- och utbildningsstrategin för Högskolan i Gävle utgår från tanken på Högskolan som ett demokratiskt projekt. Grunden är respekten för dialogen mellan studenter, lärare, forskare och annan personal. Ytterst handlar verksamheten om att utifrån ett kritiskt perspektiv utveckla och förmedla kunskaper kring olika aspekter av vårt samhälle som kan ligga till grund för beslut i olika frågor. All forskning utgår från tanken om att ge ett bidrag som gör skillnad. Att involvera människor i sitt eget kunskapssökande är en del i det demokratiska projektet. Forskning och utbildning ska också skapa förutsättningar för männi- skor att forma en grund för den egna försörjningen, antingen genom en anställning eller som entreprenör och egen företagare.

Visionen bygger på en god förankring i det lokala samhället. Högskolans utveckling är både beroende av och ger förutsättningar för det lokala samhällets utveckling.

2. Målsättning

Inom 3–5 år ska Högskolan i Gävle ha utvecklat minst två forskningsprofiler inom vilka forskarutbildning kan erbjudas.

2.1 Byggd miljö

Den ena forskningsprofilen – Byggd miljö – omfattar mångvetenskaplig forskning med an- knytande utbildningsprogram kring bland annat:

• energisystem • ventilations- och strömningsteknik • materialteknik • kemi • experimentell psykologi

I forskningsprofilen finns utrymme för samhällsvetenskapliga discipliner att medverka i den forskning som tydligt koncentreras mot Byggd Miljö.

2.2 Hälsofrämjande arbetsliv

Den andra forskningsprofilen - Hälsofrämjande arbetsliv - omfattar forskning och utbildning med inriktning mot olika hälsoaspekter på arbetslivet.

Vid Högskolan i Gävle finns Centrum för belastningsskadeforskning som på en vetenskaplig nivå ägnar sig åt uppkomsten av arbetsrelaterad ohälsa samt hur den kan förebyggas och behandlas. Forskningsprofilen innehåller även forskning och utbildning med inriktning mot vård, idrott och socialt arbete liksom mot funktionshindrades speciella problem. Från en häl- sofrämjande utgångspunkt fokuseras hälsopedagogiska insatser för att förebygga skador och ohälsa samt använda de möjligheter arbetslivet erbjuder för att främja individens hälsa.

14/88 3

2.3 Satsning inom forskningsprofilerna

Högskolans satsningar inom dessa forskningsprofiler har goda förutsättningar att bidra till lokal och global samhällsnytta. Naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskare strävar efter att ha ett strategiskt interdisciplinärt samarbete för att utveckla utbildningar på grund- och avancerad nivå samt på forsknings- och forskarutbildningsnivå i samverkan med andra lärosäten. Målet är att inom ramen för de två presenterade forskningsprofilerna realisera de tre leden Excellence – Relevance – Growth.

Högskolan i Gävle kommer att göra strategiska satsningar för att till kommande fyraårsperiod (2013 - 2016) ha utvecklat utbildning och forskning inom en ämnesdidaktisk forskningsprofil. Grunden utgörs av den praxisnära forskningen knuten till lärarutbildningen. En masterutbildning med ämnesdidaktisk inriktning har förutsättningar att bli en särpräglad profil för Hög- skolan i Gävle.

Satsningar riktas också mot det strategiskt viktiga området elektronik med inriktning mot ra- diomätteknik för att tillgodose samhällets behov av utbildad arbetskraft på grund- och avancerad nivå samt av forskarutbildad personal. Samverkan med andra lärosäten fördjupas.

Forsknings- och utbildningsinsatser inom humaniora och samhällsvetenskap kommer de när- maste åren att koncentreras mot regionala identiteter och medier i nära samverkan med externa aktörer, respektive en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet. Med Mittuniversitetet finns ett samarbete om forskarutbildning i ämnet företagsekonomi, som bland annat resulterat i att en forskarskola (”Mittalliansen”) och ett gemensamt vetenskapligt råd har bildats. Arbete pågår för att söka rätten att ge masterexamen i företagsekonomi. Den långsiktiga satsningen på forskning och utbildning med inriktning mot arbetslivs- och före- tagsutveckling fortsätter även i en naturlig intern samverkan med det arbete som bedrivs inom forskningsprofilen Hälsofrämjande Arbetsliv.

Tillgången till akademisk utbildning på grundnivå är en viktig byggsten i regionens tillväxt. Studenterna ska tillägna sig ett förhållningssätt till kunskap som gör dem väl rustade för ett flexibelt arbetsliv som främjar såväl studentens egna möjligheter som förser regionen med intellektuellt kapital.

3. Strategier

För att nå de uppsatta målen inriktar sig Högskolan i Gävle på följande strategier

att stödja existerande starka forskningsmiljöer för fortsatt framgångsrik forskning och utbildning med målet att på regional, nationell och internationell nivå bidra till hälsa, livskvalitet, jämställdhet, hållbar utveckling och tillväxt

att identifiera, utveckla och förstärka blivande forskningsmiljöer med tydlig profilering i samarbete med externa aktörer

att erhålla rätten till egen forskarutbildning inom befintliga och planerade forsknings- miljöer/-profiler och att parallellt utveckla masterutbildningar

15/88 4

att fortsätta utvecklingen av fund-raising-modellen för långsiktigt hållbar finansiering av såväl de forskningsprofiler som finns som de som ska byggas upp

att utveckla miljön för avancerad utbildning, utbildning på forskarnivå samt forskning genom att dels bygga ut samarbeten med andra lärosäten av strategisk vikt, dels utveckla de interna förutsättningarna – särskilt för dem som deltar i utbildning på fors- karnivå vid andra lärosäten

att stödja de entreprenöriella processer som leder fram till nya utbildningar eller sätt att organisera utbildning samt utveckling av nya forskningsmiljöer eller sätt att organisera forskning i interaktion med interna och externa forskningsmiljöer

att möjliggöra internationell närvaro i samtliga utbildningsprogram genom samarbeten och utbyten

att vidareutveckla distansutbildning på samtliga utbildningsnivåer, både ur pedagogiskt och tekniskt perspektiv;

att slå vakt om centrala värden i de europeiska universitetens Magna Charta om mora- liskt och intellektuellt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrup- peringar

att i all forskning och utbildning anlägga ett kritiskt perspektiv som kan skapa förut- sättningar för individens politiska, kulturella och sociala medvetenhet

att låta studenterna med utgångspunkt i sina studier kritiskt diskutera sin roll i en eko- nomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling med hjälp av de verktyg som bland annat miljöledningssystemet vid Högskolan i Gävle tillhandahåller.

4. Utgångspunkter

Sedan mitten av 1990-talet bedriver Högskolan i Gävle omfattande – till övervägande delen tillämpad – forskning inom områdena datavetenskap, elektronik, energi- och inneklimattek- nik, geomatik, industriell ekonomi, materialteknik och miljöpsykologi. Forskarutbildning inom samtliga dessa ämnen genomförs i samverkan med andra lärosäten (t.ex. Linköpings universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Uppsala universitet).

Grundforskning inom biologi, fysik, kemi och matematik är viktig för att behålla forskningsaktiva lärare och säkra forskningsanknytningen av grundutbildningen. Lärare inom dessa äm- nesområden undervisar inom lärar- respektive ingenjörsutbildningen och ett magisterprogram i matematik. Det är därför angeläget att där bedrivs forskning med god vetenskaplig nivå. En del av forskningen sker i samarbete, både inom Högskolan och med andra lärosäten.

Forskningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området innefattar disciplinforskning dels med inriktning mot grundforskning, dels i form av samverkansprojekt med såväl andra lärosäten som externa intressenter. Forsknings- och andra insatser riktas mot projektet ”Regionala identiteter och medier” respektive att etablera en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet. Högskolan i Gävle bedömer att en sådan masterutbildning med ämnesdidaktisk inriktning (svenska, religionsvetenskap, historia) har förutsättningar att bli en särpräglad profil för Högskolan och ett attraktivt alternativ till pedagogisk, psykolo-

16/88 5 gisk och ämnesdidaktisk fördjupning på avancerad nivå för blivande gymnasielärare. Den fria forskningen värnas samtidigt som konkurrensen om forskningsmedel i framtiden kräver eta- blering av större forskningsmiljöer för att på sikt kunna etablera forskningsprofiler som är intressanta regionalt, nationellt och internationellt.

Forskare från humaniora och samhällsvetenskap deltar i omfattande utsträckning i lärarpro- grammen. Forskningen inom vårdvetenskap har utvecklats på grundval av de utbildningar som Högskolan erbjuder med inriktning mot vård, familje- och äldreomsorg och som utgör en betydande andel av professionsutbildningarna. Forskningen är förankrad i regionala, nationella och internationella samverkansprojekt. En arena, ”Humanparken”, har skapats för samverkan, regional utveckling och forskning mellan Högskolan, kommunerna i regionen, landstinget och näringslivet. Forskarutbildning bedrivs tillsammans med Örebro universitet, där Hög- skolan ansvarar för två forskningsplattformar.

En forskningsmiljö inom Lärarutbildningsnämndens område utgörs av forskningssamarbete i en tematisk forskningsgrupp. Gemensamt för forskningsmiljöerna är att de binder samman grund- och forskarutbildning, forskning och kommunsamarbete. Forskningsmiljön består av ett tillräckligt antal handledarkompetenta forskare, doktorander, studenter och lärare från regionens skolor. I forskningsmiljön finns en levande seminarietradition; forskningsmiljön har ett gott internationellt och nationellt kontaktnät. Lärarutbildningsnämndens strategi är att uppmuntra deltagande i internationella och nationella forskningskonferenser och att utveckla projekt i samverkan med forskare inom och utanför landet.

5. Forskningsprofiler

5.1 Byggd Miljö

Nationella och internationella utmaningar och trender Några övergripande prioriterade teman som väl beskriver nationella och internationella trender och drivkrafter för forskning, utveckling och tillväxt är bland annat EU-kommissionens direktiv för energieffektivitet i byggd miljö, kraftig minskning av energianvändningen och koldioxidutsläppen, hållbar utveckling, funktionssynsätt i byggprocess och förvaltning samt utvecklad/förändrad bygg- och förvaltningsprocess.

Inomhusmiljö är ett annat område: energi är ett av de mest prioriterade områdena både inom och utom Sverige. Det nationella intresset för ny kunskap inom inomhusmiljöområdet är på- tagligt. Byggsektorns storlek och omfattande miljöpåverkan innebär att kunskapsutveckling och samarbete med branschen snabbt kan ge betydande bidrag till en hållbar utveckling.

Högskolan i Gävle har som en av få internationella forskningsmiljöer under ett decennium byggt upp en ansenlig mångvetenskaplig forskningsvolym inom Byggd miljö. Därmed har Sverige fått ett internationellt försteg i forskningen om inomhusmiljö, energisystem, materialteknik och miljöpsykologi. I denna miljö finns kompetenta medarbetare som har tillgång till omfattande laboratorier med avancerade vetenskapliga utrustningar och datorbaserad visualisering, delvis internationellt ackrediterade laboratoriefaciliteter samt ett omfattande kontakt- nät inom akademien och näringslivet.

Miljön byggs upp av ett antal forskargrupper som är fokuserade på att utveckla nya teorier och metoder, tekniska system- och helhetslösningar grundade på innovation, kommersialiser-

17/88 6 barhet och hållbara lösningar. Från 2006 görs en förstärkt satsning på forskning kring inom- husmiljö och energisystem med betydande extern långsiktig medfinansiering.

Forskningsmiljön Byggd Miljö har från samma tidpunkt förstärkts med ytterligare discipliner, datavetenskap med inriktning mot visualisering samt GIS/geomatik. Utgångspunkt är att män- niskans hälsa, komfort, prestation och kognition är de slutgiltiga och nödvändiga kriterierna för inomhusmiljöer. Synsättet är helt i samklang med de internationella utmaningar som be- skrivits ovan. Ett sådant mångvetenskapligt initiativ innebär en kraftsamling för att utveckla system och helhetslösningar av centrala miljöfrågor grundade på innovation, kommersialiser- barhet och hållbara lösningar i bred disciplinär samverkan.

Akademiska resultat Forskargrupperna avser, avhängigt finansiering, att anställa minst 10 doktorander med målet att examinera minst så många forskare inom en sexårsperiod.

Samhälleliga resultat Med lämplig resursförstärkning och med genomtänkt strategi kan HiG lansera begreppet Byggd Miljö som ett eget varumärke med specifik innebörd, vilket ger nya förutsättningar för visioner, samarbete, profilering, finansiering och marknadsföring.

Högskolans roll och placering som forskningsutförare Högskolan i Gävle är starkt engagerad i de internationella trender som driver utvecklingen i samhällsbyggandet, i flera fall genom central och ledande roll i internationella och europeiska organisationer. Forskare från Byggd Miljö leder till exempel väsentliga delar av det standardi- seringsarbete som bedrivs av Int. Standards Organisation (ISO) och Comité Européen de Normalisation (CEN) inom området Kretslopp och livslängdsplanering. Detta arbete medför – förutom marknadsimplementering av FoU-resultat – även prioriteringar för fortsatt forskning.

Flera forskare har central placering i olika internationella och europeiska forskningsstödjande och –planerande organisationer; i oktober 2007 undertecknades till exempel ett avtal mellan Politecnico di Milano och Högskolan i Gävle primärt gällande forskar- och lärarutbyte/- samverkan från masternivå och uppåt inom området Byggd Miljö. Denna ledande roll har uppnåtts genom mångårig fokuserad forskning på inneklimat, materialteknik och miljöpsyko- logi.

Det internationella arbetet och närvaron har över åren resulterat i ett 15-tal europeiska forsk- ningskontrakt primärt inom EU:s ramprogram för forskning samt program som EUREKA och COST. För närvarande genomförs sex forskningsprojekt med finansiering från olika europeiska program. Ett av dessa, med fokus på ekobyggnader, koordineras från Högskolan i Gävle. Tre större ansökningar till EU:s sjunde ramprogram för forskning är godkända.

Inom ramen för Kungliga Tekniska Högskolans forskarskola vid Högskolan i Gävle med inriktning på byggd miljö har sedan år 2000 producerats ett 20-tal forskarexamina (tekn. lic och tekn. dr). Förestående stora pensionsavgångar påkallar strategiska överväganden för att dels förebygga kompetensförluster, dels förstärka existerande forskningsmiljöer.

18/88 7

5.2. Hälsofrämjande Arbetsliv

Centrum för belastningsskadeforskning (CBF)

Högskolan i Gävle fortsätter satsa på att Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) utvecklas enligt sina mål och etableras som strategisk och nationellt ansvarstagande aktör för forskning, utveckling och utbildning inom belastningsskadeområdet.

CBF är den största forskningsmiljön i Sverige med inriktning mot belastningsskador och en av de största i Europa. En målinriktad nationell insats är nödvändig för att Sveriges ledande position inom FoU på arbetsmiljöområdet och inom belastningsskadefrågor i synnerhet inte ska gå förlorad. Centrumbildningens nationella ansvar är tydlig, i synnerhet efter nedlägg- ningen av Arbetslivsinstitutet.

CBF:s forskning är mångvetenskaplig och inkluderar egen kompetens inom medicin, fysiolo- gi, psykologi, pedagogik, ekonomi och statistik. CBF bygger en betydande del av sin verksamhet på FoU-samarbeten med lokala aktörer i Gävleborg och har många och breda vetenskapliga samarbeten med nationella och internationella FoU-grupper. I en extern utvärdering 2005 konstaterades att forskningen vid CBF inom vissa områden ligger i den internationella frontlinjen.

Högskolan i Gävle betraktar CBF som en nationell och internationell resurs, som kan och bör ta ett ansvar för att bevaka och utveckla forskning och utbildning i belastningsskadors upp- komstmekanismer, förebyggande och rehabilitering. CBF har redan tagit ett nationellt ansvar genom att vara sammankallande i ett nätverk av svenska forskargrupper inom belastningsskador och vara drivande vid tillkomsten av ett nationellt samarbete om forskarutbildning inom hälsofrämjande arbete.

I det interna nätverket av discipliner med inriktning mot hälso- och arbetsmiljöområdet inom Högskolan kommer CBF att spela en strategiskt viktig roll som forskningsutförare och koor- dinator av insatser i samverkan med utbildning och forskning inom vård- och lärarutbildning- arna. Inom området Arbetslivs- och företagsutveckling, med idrottslärarutbildningen och det hälsopedagogiska programmet finns utvecklingsmöjligheter som ska prövas. Med Svenskt utvecklingscentrum för handikappidrott (SUH) finns stora möjligheter att bygga upp ny forskning och utbildning kring förebyggande av belastningsskador hos rörelsehindrade.

Det är av strategisk vikt att de multidisciplinära forsknings- och utbildningsinsatser som finns inom dessa angränsande områden länkas samman i en arena där samverkan med externa aktö- rer – bland annat kommunerna i Gävleborgsregionen, Landstinget Gävleborg och näringslivet – kan ske. Detta är avgörande både för att effektivt överföra kunskap och för en gemensam forskningsbaserad utveckling.

6. Utbildning

Högskolan i Gävle eftersträvar ett nära samband mellan forskning och utbildning. Ett attraktivt och eftersökt utbildningsutbud skapas i samverkan med arbetsmarknaden och präglas av ett nära samarbete med andra lärosäten. En hög grad av internationalisering eftersträvas.

Programutbildningarna på grundnivå ska till exempel ges som högskoleingenjörsprogram inklusive den breda högskoleingenjörsutbildning där den projektbaserade ingenjörsutbild-

19/88 8 ningen utgör en stark profilering. Projektbaserade utbildningar initieras även inom humaniora och samhällsvetenskap. Det ska alltid gå att studera vidare på avancerad nivå efter grundexa- men. Efter kortare akademisk utbildning ska det vara möjligt att studera till kandidatexamen.

Möjligheten att studera på distans ska säkerställas och distributionsformer och pedagogik ska vidareutvecklas. Högskolan i Gävle har en roll att se till att hela regionen kan ta del av den samlade kunskap som finns inom akademin. Det livslånga lärandet ska via Högskolan vara en naturlig del oavsett var i regionen man bor. Utbildningarna ska vara forskningsanknutna.

Flera professionsutbildningar – lärar-, ekonom-, ingenjörs- och vårdutbildningar – utgör grunden i Högskolans utbildningsutbud. Högskolan i Gävle erbjuder designutbildning inom fyra olika program. Det finns även ett antal breda utbildningar där studenter tillägnar sig kunskaper inom många olika ämnesområden. Det ger studenterna stora valmöjligheter efter examen, både för fortsatt forskning och i ett flexibelt arbetsliv. Programutveckling, kvalitetsgranskning och revidering är av strategisk betydelse för att nya utbildningsprogram som svarar mot kommande behov kan växa fram. Programmen ska också baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt och ett kritiskt tänkande, som förmår blicka framåt. Nya utbildningar ska kunna etableras i den mån de stödjer utvecklingen av de profiler som formuleras.

Utbildningsmiljön ska kännetecknas av att erfarna och högt kvalificerade lärare undervisar och att regelbundna kontakter tas med näringsliv och samhälle. Utbildningarna ska vara forskningsanknutna och ha nödvändig progression. Utbildningen ska bedrivas i lokaler och med utrustning som stödjer genomförandet.

Studentinflytande utgör en av grundpelarna för Högskolans arbete på alla områden. Forsk- ningsanknytning garanteras genom att aktiva forskare och doktorander undervisar och belyser aktuella forskningsprojekt. Detta stimulerar studenterna till fortsatta studier på avancerad nivå och forskarutbildning.

Kvalitetsnivån på examensarbetena är ett viktigt mått på en utbildnings kvalitet och forskningsanknytning. Det är därför av stor betydelse att handledning bedrivs av forskningsaktiva lärare, ofta i samverkan med näringslivet.

Utbildningen inom Lärarutbildningsnämndens område fortsätter att vårda och utveckla det goda kommunsamarbetet och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett särskilt väl fungerande och utvecklingsbart samarbete utgör de så kallade nätverk inom inriktningar och allmänt utbildningsområde som består av lärarutbildare vid Högskolan och lokala lärarut- bildare. Nätverken och dess motsvarighet när det gäller forskning – temagrupperna – utgör viktiga kanaler för att utveckla utbildningen och på så sätt kan forskningsresultat nå ut till och uppfattas som angelägna för regionens skolor. Temagrupperna stärker också kopplingen mellan utbildning och forskning genom att självständiga examensarbeten genomförs och avrap- porteras inom temagrupperna.

Det ämnesteoretiska innehållet i lärarutbildningens fyra hörnstenar - ämnesteori, ämnesdidak- tik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning – ska vidareutvecklas, så att relevansen för läraryrket blir tydligare och svarar mot lärarens behov i relation till olika elevkategorier. Hög- skolans strategiska strävan är att forskningsanknytningen i lärarutbildningen ska genomsyra hela utbildningen.

20/88 9

Högskolan i Gävle har målmedvetet satsat på att förstärka forskningskompetensen inom lä- rarutbildningen. Antalet forskar- och doktorandanställningar ska öka, fler lärare knutna till lärarutbildningen ska utveckla sin forskningskompetens. Lärare med doktorsexamen ska erbjudas möjlighet till docentmeritering.

I samverkan med andra lärosäten kan Högskolan medverka i forskarkurser; Lärarutbildnings- nämndens strategiska mål är att aktivt delta i forskarskolor och andra samarbeten runt forskarutbildning.

Den ämnesdidaktiska forskningsprofilen ska på sikt stärkas genom utökat forskningssamarbete mellan de institutioner som idag ger kurser inom grundutbildningen. Forskning i samverkan med tio kommuner, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund och med extern finansiering från Vetenskapsrådet kring lärares första tid i yrket är det enskilt största forskningsprojektet inom Lärarutbildningsnämndens område.

Via Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) finansieras ett nordiskt nätverk. Två ämnesdidaktiska forskningsprojekt har fått betydande anslag från VR. Vidare bedrivs forskning kring bland annat förskolan, läsutveckling, ungdomars identitetsskapande och genus i lärarutbildningen, mobbning och skolrelaterat våld. Ett flertal forskningsprojekt drivs utifrån ämnesdidaktiska perspektiv, till exempel i ämnena litteraturvetenskap, matematik, naturorientering, biologi, kemi, fysik, datavetenskap och engelska.

7. Utbildning på avancerad nivå

Högskolan i Gävle har masterexamensrätt i elektronik och strävar efter att bygga upp två nya utbildningar på masternivå knutna till forskningsprofilerna Byggd Miljö respektive Hälso- främjande Arbetsliv. I takt med att områdena datavetenskap, geomatik/GIS och industriell ekonomi ytterligare förstärks som utbildnings- och forskningsmiljöer kommer masterexa- mensrätt att eftersträvas även där. I samverkan med Uppsala universitet planerar Högskolan en humanistisk masterutbildning. Samtidigt fortsätter den strategiska satsningen på internationella magisterprogram.

För att tillgodose de behov av avancerad utbildning som Högskolan inte uppfyller på egen hand krävs ett utökat samarbete med andra lärosäten. Samarbetet fordrar omfattande internt utvecklingsarbete där utbildningsutbudet förnyas och förändras i takt med samhällets krav. Högskolan kan bedriva en kvalitetsmässigt god grundutbildning inom valda områden från vilket studenter kan fortsätta studera på avancerad nivå vid till exempel Uppsala universitet. Områden där studentefterfrågan är svag kan drivas som en samlad utbildning i samarbete med andra lärosäten.

Högskolan strävar efter att erhålla nationella uppdrag inom valda områden där det finns en stor efterfrågan och där Högskolan har befintlig kompetens. Ett sådant uppdrag är en drama- pedagogutbildning för lärare där det idag inte finns någon motsvarande nationell utbildning.

8. Samarbetsstrategi med andra lärosäten

Idag finns forskarutbildnings- och forskningssamarbete med forskarskolan Byggd Miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), forskarskolan i telekommunikation (likaledes vid

21/88 10

KTH), med Linköpings Universitet (forskarskolan för naturvetenskapens och teknikens didaktik, Campus Norrköping). Umeå Universitet är värd för Genusforskarskolan; genom Mittalli- ansen deltar Högskolan i forskarskola med Mittuniversitetet i företagsekonomi. Med Örebro universitet har Högskolan forskningssamarbete med ansvar för två forskningsplattformar avseende vård, familje- och äldreomsorg. Högskolan formaliserade under 2007 samarbetet med Stockholms Universitet genom magister- och masterprogrammet Besluts-, risk- och policy- analys.

Högskolan i Gävle fortsätter att ta nya initiativ till samarbete med andra lärosäten för utbildning på avancerad nivå genom att ge del av eller hela kurser i utbildningarna. Under 2006 och 2007 har ett lärosätesövergripande avtal mellan Uppsala universitet och Högskolan avseende forskningssamverkan, samverkan på avancerad nivå, inom masterutbildning samt utbildning på forskarnivå förberetts för beslut. I samverkan med övriga lärosäten i PentaPlus (Örebro respektive Karlstads universitet, Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna) har ett projekt för granskning av examensarbeten genomförts. Det kommer att vidareutvecklas till gemensamma kvalitetsgranskningar av andra delar av utbildningen.

9. Internationaliseringsstrategi

Högskolan i Gävle fortsätter att verka för en ökad internationalisering av utbildning och forskning. Särskild vikt läggs vid samarbete med Kina, Indien och länder i Europa. Forsk- ningen inom NT-området, i synnerhet forskningsprofilen Byggd Miljö, har stora möjligheter till internationellt forskningssamarbete till exempel inom fokusområden som inomhusmiljö, energi, miljö, materialteknik med dess särskilda inriktning på funktion över tid, geografisk informationsteknologi, visualisering, innovation, kommunikationsteknik och outsourcing. Centrum för belastningsskadeforskning har redan ett vidsträckt forskningssamarbete med internationella grupper, som kan byggas ut till att även omfatta utbildningsinsatser.

Den ökade internationaliseringen omfattar även utbildning på grund- och avancerad nivå. Det- ta sker genom internationellt rekryteringsarbete och genom att utbildningarna erbjuds på engelska. Internationaliseringen inom högskoleingenjörsutbildningen stöds av att kurser ges på engelska, vilka samläses med internationella studenter. På avancerad nivå ska program och kurser, där det är möjligt, ges på engelska. Studenterna vid Högskolan ska i ökad omfattning stimuleras att delta i utbytesstudier inom Högskolans avtal.

10. Kvalitetssäkringsstrategi

Ett kvalitetssäkringssystem för att kontinuerligt utvärdera programutbildningarna tas fram under perioden 2009-2012. Självvärderingar görs inom särskilt utvalda program för att ge- nomlysa kvaliteten på en hel utbildning. Högskoleverkets sexåriga cykel för att utvärdera nationella utbildningar ska ligga till grund för hur utvärderingarna planeras. Forskningen utvär- deras enligt internationellt accepterade normer; disputations-, publicerings- och citeringsfre- kvens utgör sedan 2004 några av nyckeltalen vid den interna fördelningen av statliga medel för forskning, forskarutbildning m.m. Framgångar med ansökningar om externa medel hos forskningsråd och andra finansiärer utgör ytterligare en utvärderingsnorm.

22/88 11

11. Strukturella förutsättningar

Laboratorieresurserna vid Högskolan är mycket goda. De innefattar laboratorier för ström- ningsteknik och ventilationsstudier med flera fullskaleanläggningar för bland annat studier av ventilationseffektivitet, materialtekniska laboratorier för analys och tung provning, laboratorier för experimentell psykologi samt vindtunnel för aerodynamiska studier av byggnader och bebyggelse.

De materialtekniska laboratorierna är ackrediterade, det vill säga står under oberoende kvali- tetskontroll (Swedac). Tillgången till laboratorieutrustning för kemi och fysik är god; elektro- nikforskningen stöds av goda delvis externfinansierade laboratorieresurser. Den dataveten- skapliga utbildningen och forskningen har tillgång till ett nyinvigt (september 2007) laborato- rium med mycket hög standard. Ett nytt bibliotek på Campus-området invigdes i mars 2006 med god tillgång till litteratur i såväl pappers- som elektroniskt format, god tillgång till tysta läsplatser inklusive grupprum. Studenterna har tillgång till välutrustade och uppdaterade data- salar dygnet runt.

12. Analys av utvärderingsmetodik

Egeninitierade utvärderingar av forskning och utbildning inom naturvetenskap-teknik respektive humaniora-samhällsvetenskap har genomförts vid flera tillfällen sedan millennieskiftet. Dessa utvärderingar har utgjort ett viktigt redskap i det interna kvalitetsarbetet med påtagliga effekter vid bland annat nämndernas årliga fördelning av medel för forskning och forskarutbildning. En av nämnderna har utvecklat ett prestationsrelaterat bedömningssystem som väl kompletterar nämndens övriga kriteriesystem vid fördelning av så kallade basanslag. Produk- tionen av examina liksom av publikationer har märkbart ökat.

En utvärdering av verksamheten vid Centrum för belastningsskadeforskning utförd av skandi- naviska sakkunniga presenterades i maj 2005. Den var ett led i en omfattande rekonstruktion, och resulterade i att Centrum för belastningsskadecentrum utarbetade ett strategi- och organisationsdokument med inriktning mot att ytterligare öka statusen som stark forskningsmiljö fram till år 2010.

13. Samverkan med näringslivet och med övriga delar av samhället

Merparten av utbildningarna vid Högskolan i Gävle utgörs av professionsutbildningar. Sam- verkan med näringslivet utvecklas på många fronter, till exempel i form av arbetslivsintegre- rad utbildning eller i form av projektbaserad utbildning. Både adjungerade professorer och adjunkter har kopplingar till näringslivet. Vid i stort sett samtliga utbildningar finns lärare med erfarenheter från näringsliv och offentlig förvaltning. För att ytterligare stärka kontakter- na mellan arbetsliv och utbildning bedrivs uppdragsutbildning och projektverksamhet tillsammans med näringslivet. Exjobbsdagar, seminarier och av studenter arrangerade arbets- marknadsdagar utgör andra exempel på samverkan med näringslivet. Ett viktigt inslag i kontaktutbytet är näringslivets medverkan i program- och branschråd.

På den internationella arenan har kontaktutbytet med Kina ökat avsevärt under de två senaste åren. Omkring 130 kinesiska studenter studerar vid Högskolan i Gävle. Under 2007 etablera-

23/88 12 des ett gemensamt utbildnings- och forskningsinstitut mellan Högskolan i Gävle och Zhuhai College of Jilin University, Zhuhai.

Ett strategiskt övervägande är att utveckla samverkan på områden som energieffektivisering, inomhusmiljö, geografisk informationsteknologi, visualisering, innovation, kommunikationsteknik m.m. I denna strävan gynnas Högskolan av det nära samarbete med Lantmäteriet. Med Lantmäteriet samverkar Högskolan även i finansieringen av en professur i geomatik. GIS- frågor behandlas även i centrumbildningen Future Position X, som har initierats av Lantmäte- riet, Gävle kommun och Högskolan.

Ericssons verksamhet med radiobasstationsutveckling i Gävle har skapat grunden för en mångårig och förtroendefull samverkan mellan Högskolan, Ericsson och Gävle kommun. En adjungerad professor finansieras av Ericsson.

Med Länsstyrelsen Gävleborg, Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg förs regelbundna överläggningar för att analysera förutsättningar och villkor för tillväxt och sysselsättning genom ökade och nya utbildnings- och forskningsinsatser lokalt, regionalt och internationellt.

14. Särskild analys av lärosätets samverkan med näringslivet, insatser för kommersialisering

Merparten av aktiviteterna inom de forskningsprofiler som vuxit fram vid Högskolan i Gävle karakteriseras av att de omgående går att tillämpa i industri och offentlig sektor. Detta gäller bland annat forskning inom centrumbildningar samt i nätverk med kommersiellt syfte. Ex- emplen är många: GIS-institutet i samverkan med Future Position X inom GIS-området, Centrum för Radiomätteknik tillsammans med Ericsson och andra elektronikföretag samt Gävle kommun, Centrum för belastningsskadeforskning i samarbete med bland annat Alfta Rehab Center samt forskning knuten till nätverket Triple Steelix tillsammans med Sandvik och andra verkstadsföretag i regionen.

I en rapport i november 2006 redovisade Högskolan sina strävanden efter kommersialisering och medverkan i det regionala innovationsarbetet. På innovationsområdet deltar Högskolan i Gävle mycket aktivt i att utveckla innovationssystem och teknikparker i regionen.

24/88 2008-08-19 Bilaga 2

Curricula vitarum för arbetsgruppens ledamöter

Charlotte Engblom Examina Doktorsexamen 2004 i nordiska språk, Stockholms universitet. Avhandlingens titel: Samtal, identiteter och positionering: Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö. Handledare: professor Staffan Hellberg (huvudhandledare), docent Karin Junefelt (biträdande handledare). Anställningar 2004-07-1— vikarierande universitetslektor i svenska språket, Högskolan i Gävle 2004-01-01— vikarierande universitetsadjunkt, Stockholms universitet 1998—2003 doktorandanställning, Stockholms universitet Valda publikationer – ”Finns det nytta med nöje? Barns självvalda skärmbaserade textaktiviteter som resurs för lärande i skolan”. I: Britt-Louise Gunnarsson & Anna-Malin Karlsson (red.), Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.)Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2007, 95–104. Tillsammans med Anders Björkvall. – ”Att erkänna och diskvalificera normkällor i samtal”. I: Karin Milles & Anna Vogel (red.), Språkets roll och räckvidd: Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet: Almqvist & Wiksell international. 2007, 88–96. – ”Vem är du i samtalet? Dialogiskt identitetsskapande hos ungdomar i en mångkulturell miljö”. I: Ulla Börestam & Britt-Louise Gunnarsson (red.), Språk och kultur i det multietniska Sverige. TeFa. 44, 2005, 95–104. Projekt Skilda världar? Textaktivteter hemma som resurs för lärande i skolan, 2008–2010, Finansiär: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Tillsammans med projektledare Anders Björkvall, Stockholms universitet. Multimodalt lärande: Lärandepotentialen i skolexterna miljöer, 2007–2009, Finansiär Stiftelsen bokförlaget Natur och kultur, postdoktorsstipendium. Aktuellt forskningsintresse 2000-talets krav på litteracitetskunskaper och barns totala kompetenser inom mono- och multimodal texthantering. Övrigt 2006— Ledamot i Lärarutbildningsnämnden, Högskolan i Gävle 2006— Projektledare för temagruppen för Läs- och skrivprocessen. I gruppen samarbetar Högskolan i Gävle med sex kommuner i närområdet (Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken, Tierp och Älvkarleby) om frågor som rör utbildning, forskning och undervisning om läs- och skrivrelaterade frågor. 2008— Deltar som föreläsare, kursutvecklare och ev. biträdande handledare i Forskarskolan för Läs- och skrivutveckling vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Forskarskolan startar hösten 2008 och ingår i Lärarlyftet. Högskolan i Gävle är partnerhögskola i samarbetet. Medlem i Nätverket för språkverkstäder Medlem i nätverket Etnografisk forskning om flerspråkighet

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs 25/88 Michael Gustavsson Examina Filosofie doktor, Uppsala universitet, 1996. Avhandlingstitel: Textens väsen. En kritik av essentialistiska förutsättningar i modern litteraturteori. Exemplen Cleanth Brooks, Roman Jakobson, Paul de Man Anställningar 2006— professor i litteraturvetenskap, HS-institutionen, Högskolan i Gävle 2002—2006 lektor i litteraturvetenskap, HS-institutionen, Högskolan i Gävle 2000—2002 forskarassistent, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 1999—2000 forskare och lärare, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 1997—1998 forskartjänst (100%) inom projektet ”Språk och mänskligt handlande”, finansierat av Riksbanken, kulturvetenskapliga donationen, med placering vid Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Valda publikationer – ”Reflektion och likriktning”, Reclaim the Science. Om vetenskapens avakademisering, red. Sharon Rider & Anders Jörnesten, Hedemora: Gidlunds förlag, 2007, s. 53–80. – ”Litteraturteorins expansion. Svenska doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap 1976–1995”, Universitetsämne i brytningstider. Studier i svensk akademisk litteraturundervisning 1947– 1995, red. Bengt Landgren,Acta Universitatis Upsaliensis. Historia litterarum 25, 2005, s. 449– 624. – ”Formens funktion. Ett metodiskt problem i diktanalys: exemplet Karlfeldts ’Nattyxne’”, Poetiska världar. 33 studier tillägnade Bengt Landgren, red. H. Möller m.fl., Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2002, s. 153–167. – ”Language as Sign and Use. A Study of Certain Aspects of Saussure’s View of Language”, The Practice of Language, eds. Martin Gustafsson & Lars Hertzberg, Dordrecht: Kluwer, 2002, s. 77–95. – ”Litteraturteorin i teorin och praktiken”, Tidsskrift för litteraturvetenskap, 2002:4, s. 51–63. – ”Saussure on Identity”, Identity – Questioning the Logic of Identity within Educational Theory, ed. C.A. Säfström, Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 157–166. – ”Paul de Mans retorik. Om ett centralt begrepp i dekonstruktionen”, Rhetorica Scandinavica. Tidsskrift för skandinavisk retorikforskning, 1998:7, s. 40–50. – ”Text och textobjekt”, Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 1995:2, s. 79–96.

Projekt Universitetsundervisningens praktik: exemplet litteraturhistoria med poetik/litteraturvetenskap. (50%) Projekt finansierat av HSFR/Vetenskapsrådet knutet till Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 1998–2002. Språk och mänskligt handlande. (100%) Projekt finansierat av Riksbanken, kulturvetenskapliga donationen, knutet till Institutionen för teoretisk filosofi och Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet, 1997–1998. Aktuellt forskningsintresse Kunskapsteoretiska, vetenskapssociologiska och språkfilosofiska problem inom utbildningsvetenskap. Övrigt Docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, 2005

Roger Kvist Examina Filosofie doktor, Umeå universitet 1989. Avhandlingstitel: Rennomadismens dilemma: det rennomadiska samhällets förändring i Tuorpon och Sirkas 1760-1860.

2 26/88 Anställningar 2004 – professor i historia, HS-institutionen, Högskolan i Gävle 2001 – universitetslektor, Institutionen för arkeologi och samiska, Umeå universitet 1999 – Visiting Associate Professor, Department of Scandinavian Studies, University of Wisconsin 1995 – Forskarassistent, Historiska institutionen, Umeå universitet 1993 – Universitetslektor, Samiska institutionen, Umeå universitet 1992 – Forskningsassistent, Samiska institutionen, Umeå universitet 1984 – Forskningsassistent, Centrum för arktisk kulturforskning, Umeå universitet Valda publikationer – För adoptivlandets och mänsklighetens sak. Svenskarna i Illinois och det amerikanska inbördeskriget. Umeå: Norrlands universitetsförlag 2003. – ”Pietistiska svenskar och puritanska yankees: kultur, religion och etniska allianser som förklaring till de tidiga svenska invandrarnas politiska val”. Hembygden & världen: festskrift till Ulf Beijbom/Lars Olsson & Sune Åkerman (red.) Växjö 2002: 247-259. – “A Social History of the Swedish Ethnic Units from Illinois in the Civil War”, Swedish-American Historical Quarterly 1999: 20-42. – & Robert P. Wheelersburg, ”Saami and the Swedish state: theories on the origins of reindeer pastoralism.” Northern peoples - southern states: maintaining ethnicities in the circumpolar world / edited by Robert P. Wheelersburg. Umeå 1996: 141-167. – “Assimilation eller segregation? Nordamerikansk indianpolitik och svensk samepolitik 1880-1920”. I: Festskrift til Ørnulv Vorren. Tromsø 1994: 300-312. – “The Racist Legacy in Modern Swedish Saami Policy”, The Canadian Journal of Native Studies 1994: 203-220. – “Saami Reindeer Pastoralism as an Indigenous Resource Management System: The Case of Tuorpon and Sirkas, 1760-1860”, Arctic Anthropology 1991: 121-134. – Rennomadismens dilemma: det rennomadiska samhällets förändring i Tuorpon och Sirkas 1760- 1860. Diss. 1989. Projekt ”Underofficerskåren i Sverige 1721-1971: en socialhistorisk undersökning av den svenska arméns underofficerare.” Aktuellt forskningsintresse Militär socialhistoria Övrigt Antagen som oavlönad docent i ämnet historia vid Umeå universitet 1994.

Agneta Ney Examina Doktorsexamen i historia vid Uppsala universitet 1994 Ämneslärarexamen vid Lärarhögskolan i Malmö 1973. Anställningar Tillsvidareanställd universitetslektor vid Högskolan i Gävle 1997-01-01— (100 %) Anställning som forskare vid Namnavdelningen, Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala 2001-02- 01—2004-12-31 (60 %) Gästforskare vid University of Iceland 1997-09-01—1998-06-30, 1999-09-01—2000-06-30 Tillsvidareanställd universitetslektor vid Högskolan Falun/Borlänge 1996-09-01—1997-12-31 (100 %) Vikarierande universitetslektor vid Uppsala universitet 1994—1995 (19 t.), 1995-07-01—1996-12-31 (50 %), 1997-01-01—1997-06-30 (100 %) Vikarierande universitetslektor vid Högskolan Dalarna 1995-01-01—1995-06-30 (50 %) Vikarierande universitetslektor vid Mitthögskolan 1993-09-08—1994-10-12 (20 + 27 t.), 1995 (8 t.) Vikarierande universitetslektor vid Mälardalens högskola 1994 (44 t.)

3 27/88 Vikarierande universitetslektor vid Högskolan Gävle 1995-07-01—1996-01-31 (40 %), 1996-07-01— 1996-12-31 (55 %) Doktorandtjänst vid Uppsala universitet 1992-07-01—1993-09-30 (100 %) Valda publikationer – Drottningar och sköldmör. Gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet. Möklinta 2004 (2006, 2:a tryckn.). Breisch, Agneta (numera Ney), Frid och fredlöshet. Sociala band och utanförskap på Island under äldre medeltid. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia 174. Ed. Carl Göran Andræ m. fl. Uppsala 1994. – ”Hallkvinnor och sjömonster”. I Bodil Lajv. Festskrift till Bodil Nildin-Wall den 18 januari 2007. Red. Marlene Hugoson. Uppsala 2007. S. 33—39. – “The Edges of the Old Norse world view. A bestiary Concept?” I: Old Norse religion in long-term perspectives. Origins, Changes, and Interactions. An international conference in Lund, Sweden, June 3—7, 2004. Vägar till Midgård 8. Ed. Anders Andrén, Kristina Jennbert & Catharina Raudvere. Lund 2006, Nordic Academic Press. S. 63—67. – ”Bayeuxtapetens marginaler – ett utrymme för kommunikation om manligt och kvinnligt?/Medieval Margins – a Site of Communication about Male and female?” In: Images in the margins. Nordic Studies in Medieval Art/Bilder i marginalen. Nordiska studier i medeltidens konst. Ed. Kersti Markus. Centre for medieval Studies, Tallin University. Tallin 2006, Argo. S. 41—54. – “The Edge of Water in Old Norse Myth and Reality.” In: The Fantastic in Old Norse/Icelandic Literature. Sagas and the British Isles. Preprint Papers of the 13th International Saga Conference. Durham and York , 6th—12th August. Vol. 2. Ed. John McKinnell, David Ashurst & Donata Kick. Durham 2006. S. 727—732. – ”Feminina binamn och nedsättande benämningar i Brennu-Njáls saga”, i Namn. Hyllningsskrift till Eva Brylla den 1 mars 2004, Namn och samhälle 15. Red. Svante Strandberg, Mats Wahlberg & Björn Heinrici. Uppsala 2004. S. 85—92. – ”Kalvskinn och skog? Om förutsättningar för handskriftsproduktion i det medeltida Island respektive storgårdsbyggen i det tidigmoderna Hälsingland”. I Bebyggelsehistorisk tidskrift: Tema Hälsingland efter 1500-talet. Red. Erik Nordin. Stockholm 2004. S. 95—102. – ”I marginalen på medeltiden – ett utrymme för konfrontation? Föreställningar om djur och natur i bonaden från Bayeux.” I Svensk Historisk tidskrift 2004/3, Sthlm 2004. S. 391—415. – ”Genus och ideologi i Völsunga saga”, i Fornaldarsagornas struktur och ideologi. Red. Ármann Jakobsson, Annette Lassen och Agneta Ney, i Nordiska texter och undersökningar, Uppsala 2003. – ”Myter, ideologi och ogifta kvinnor. Mö-traditionen i fornnordisk myt och verklighet.”, I Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet.” Red. Eva Borgström, Gtbg 2002, AlfabetaAnamma. – “Vapen och verbalt vett. Om genusidentitet i den norröna litteraturen”, i Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv. FRN. Stockholm 1998. – ”Människor i marginalen. Sociala definitioner i medeltida lagtexter”, i Främling – ett historiskt perspektiv. Opuscula Historica Upsaliensia 19. Red. Anders Florén & Åsa Karlsson. Uppsala 1998. Projekt Vid Háskóla Íslands i Reykjavík 1997/1998 och 1999/2000: ”Vapen och verbalt vett. Om genusidentitet i den norröna litteraturen” (STINT:s postdok.) Vid Språk-och folkminnesinstitutet i Uppsala 2001-2004: Marginalitet i nordisk medeltid (VR). Aktuellt forskningsintresse Struktureringen av rummet under medeltiden Ogifta kvinnors historia Kunskapsförmedling i brytningstid mellan muntlig och skriftlig kultur. Övrigt Docenthandledarutbildning vid Mälardalens högskola och Högskolan i Karlstad 2005.

4 28/88 Mentorsutbildning vid Uppsala universitet 1996 och mentor för doktorand vid Historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet (mentorsprojekt för kvinnliga doktorander). Sakkunnig för licentiatavhandling vid universitetet i Tammerfors 1996.

Carin Röjdalen Examina Doktorsexamen i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet 1997-06-03 Anställningar Göteborgs universitet, studievägledare, doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen 1991-10-01—1996-01-31 Lektor i litteraturvetenskap Högskolan i Gävle 1999-07-01— Publikationer – "Men jag ville hjälpa"; studier i Lars Ahlins 1940-talsnovellistik, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet; 31, Göteborg 1997 (diss) – "Om 'Mull-Svea' – en möjlig Norrlandsroman av Lars Ahlin", Christina Tellgren (red), Vänbok till Alvar Wallinder, HS-institutionens skriftserie, Högskolan i Gävle, 2001, s. 73—87 – "Lars Ahlins fyrtiotalsnoveller. Ett svar på tidens tilltal. Arbetarhistoria. Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek, nr 73—74 årg 19, 1—2/1995, s 34—39 Lindholm, Carin, ”’Känsla sig i känsla spegle’. En analys av Stagnelius dikt Julia, veken i vår lampa”, Birgitta Ahlmo-Nilsson, Eva Borgström och Ingrid Holmquist, Romantikens kvinnor. Studier i det tidiga 188-talets litteratur, Stockholm 1990, s. 76—86 – ”Berättelsernas och smärtans stad”, Provins, litterärt magasin nr 3/02, s. 4—11. Övrigt Uppdrag vid Högskolan i Gävle Ledamot av arbetsutskottet för beredning och bedömning av examensrätt för magister med ämnesdjup 2002-06-25—2003-06-25 Ledamot i Grundutbildningsnämnden 2001—2002 Ledamot och ordförande i Lärarutbildningsnämnden 2003-01-01—2008-06-31 Programansvarig för grundskollärarprogrammet 4-9 Sv/En/Hi/Re 2001-04-15—2004-12-31 Programansvarig för gymnasielärarprogrammet Sv/En/Hi/Re 2003—2004-12-31 Studierektor för Svenska Språket och Litteraturvetenskap 2001-06-32—2008-06-31 Ordförande för Lärarutbildningsnämndens forskarberedning 2006—2008 Undervisning Klasslärare åk 3 Södra Skolan i Sveg, Härjedalens kommun 1997-06-31—1997-12-31 Klasslärare åk 5-6 Lillhärdals skola Härjedalens kommun 1998-01-15—1999-06-31 Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle 1991—2008 Handledning Biträdande handledare för Ingrid Mossberg-Schüllerqvist, ”Läsa texten eller ’verkligheten’. Tolkningsgemenskaper för litterär läsning”, disputation juni 2008

Hans Rudsänger Examina Filosofie doktor i nordiska språk vid Uppsala universitet, 1985. Avhandlingstitel: Sats, struktur och perspektiv. Subjektsdiskussioner. Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala Anställningar 1997 universitetslektor vid Högskolan i Gävle 1996 universitetslektor vid Karlstads universitet 1994—1995 universitetslektor vid Högskolan Dalarna 1993—1994 universitetslektor vid Karlstads universitet

5 29/88 1995—2005 timundervisning vid Stockholms universitet och Örebro universitet Valda publikationer – ”Att hindra språklig hierarki”. Under språkets hud. Festskrift till Erik Andersons på 60-årsdagen. Lotta Collin, Saara Haapamäki, Marketta Sundman, Lars Wollin (eds.). Åbo Akademi Förlag, 2008, ss. 205—215. – Neo-saussureansk språkvetenskap. Ett fragment. Högskolan i Gävle, 2004. – Strandat historiskt vrakgods. Ämnesdidaktisk syn på skolgrammatiken, del 12. Högskolan i Gävle, 2004 – ”Missfostret svenskalärare”. Vänbok till Alvar Wallinder. Christina Tellgren (eds.). Högskolan i Gävle, 2001, ss. 63—72 Aktuellt forskningsintresse Skolgrammatik. 3 ämnesdidaktiska studier, 2008, 170 s., som kommer att presenteras i helhet vid Växjö universitet, hösten 2008, och delvis vid den sjätte lingvistikkonferensen i Linköping, våren 2008. Övrigt Docenthandledarutbildning vid Mälardalens högskola, 2007 Docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, 2005.

Jørgen Straarup Examina 1985 Teologie doktorsexamen/religionssociologi, Uppsala universitet Anställningar Högskolan i Gävle: professor i religionsvetenskap 2006-07-01—2007-06-01 Gästprofessor i religionsvetenskap 2007-06-02— Umeå universitet: professor i religionsvetenskap (tjl) 2001-04-01— Luleå tekniska universitet: Vetenskaplig ledare/forskare vid Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap (CUFS) 1998-08-01—2001-06-30 Svenska kyrkans forskningssekretariat (från 1997-01-01 Svenska kyrkans avdelning för forskning): forskningsledare/forskare 1990-01-01—2002-06-30 Valda publikationer – Review of Anders Sjöborg. Bibeln på mina egna villkor. En studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet [The Bible on my Own Terms. A study of Mediated Contacts with the Bible with Special Reference to Youth and the Internet]. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Psychologia et sociologia religionum 18, 2006, 248 pp. ISBN 91-554-6459-9. I Young: Nordic Journal of Youth Research. - 2007 (15) , s. 317—319. – ”Deltagande i kyrklig verksamhet i Härnösands stift 2000—2004”. I I goda makters underbara omsorg. Biskopens ämbetsberättelse 2000—2005 Härnösands stift, Hans Taraldsson (red.). Härnösand: Härnösands stift, 2007, 9—57. – »För männen är mer jämställda än kvinnor«. Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten (Skriftserie Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap 2004:034). Luleå tekniska universitet: CUFS, 2004. – Solidaritet kring den rikstäckande verksamheten: Rapport från utvärdering av 1997 års utjämningssystem inom Svenska kyrkan (Svenska kyrkans utredningar Nr. 2003:1). Uppsala: Svenska kyrkan, Kyrkokansliet: 2003 – & Hansson, Karl-Johan. Psalmen i kultur och samhälle. Om NORDHYMNs enkätundersökning. I Dejlig er jorden. Psalmens roll i nutida nordiskt kultur- och samhällsliv. Karl-Johan Hansson, Folke Bohlin & Jørgen Straarup (red.). Åbo: Åbo Akademis förlag: 2001, 9—19. – & Gunhild Winqvist Hollman. Inledning. I Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan. Tro & Tanke 1998:3. Jørgen Straarup (red). Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd, 1998, 7–13. – En kyrka för vanligt folk. Empiriska undersökningar 1985–96 om Sveriges folk och Svenska kyrkan. Svenska kyrkans utredningar 1997:1. Uppsala: Svenska kyrkans centralstyrelse, 1997

6 30/88 – Liv och död i svenskarnas värdesystem. I Aborten ett nödvändigt ont. Tro & Tanke/Supplement 5/1994. Gert Nilsson (red). Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd, 1994, 51–73. – Framtiden. Kyrkogårdens utveckling ur ett samhällsperspektiv. I Kyrkogårdens meditativa rum. Besöket upplevelsen gestaltningen (i samarbete med Jørgen Straarup). Inger Berglund (red). Stockholm: Verbum, 1994, 55–69. – Emigrants from church: Turning away from church interpreted as migration. I Informationes theologiae europae: Internationales ökumenisches Jahrbuch für Theologie. Ulrich Nembach (red). Frankfurt am Main m fl orter: Peter Lang, 1992, 143–156. – A Nucleus and its Maintenance: Swedish Bible Readers. I Bible Reading in Sweden. Studies related to the translation of the New Testament 1981. Acta Universitatis Upsaliensis, Psychologia et Sociologia Religionum, 2. Gunnar Hansson (red). Uppsala: Almqvist & Wiksell International, 1990, 47–76. – Bibelläsarna och Bibeln. Religion och Samhälle nr 19. Stockholm: Religionssociologiska Institutet, 1987 – Kyrkan i förorten: Folklig religiositet och åsikter om nybyggda kyrkor. Uppsala: Förlaget Förortskyrkan, 1985 (diss). Projekt Vid institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet Utvärdering av 1997 års system för ekonomisk utjämning mellan enheter tillhörande Svenska kyrkan, för Kyrkostyrelsen, projektledare och utredare, 2001—2003 Anamma Jäm. Utvärdering av jämställdhetsimplementering inom Arbetsförmedlingen i Norrbotten, för Länsarbetsnämnden i Norrbottens län, projektledare, 2003—2004. Vid Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap (CUFS), Luleå tekniska universitet Kooperativt äldreboende i Vojakkala. Samarbetspartner: Socialdepartementet. Systemvetenskaplig studie av möjligheterna för inrättande av ett kooperativt äldreboende i Vojakkala (Haparanda kommun), projektledare, 1999. Kulturens kostnader. Samarbetspartners: Norrbottens läns landstings kulturavdelning, Kommunförbundet Norrbotten. Nationalekonomisk och sociologisk studie av kulturens roll som livskvalitéskapande faktor vid individers beslut omflyttning, bruk av kulturutbud, och värdering av kulturutbud. Projektledare, 1999—2000. Jämvägens tredje R. Utvärdering av åtgärder inom Arbetsförmedlingen i Norrbotten för att förankra ett jämställt arbetssätt bland de anställda, för Länsarbetsnämnden i Norrbottens län, projektledare, 2000—2001. Vid Svenska kyrkans forskningssekretariat / avdelning för forskning Konfirmationen i Svenska kyrkan. Samarbetspartners: företrädare för de teologiska institutionerna, Svenska kyrkans konfirmandarbete, Svenska Missionsförbundets konfirmandarbete m.fl. Tvärvetenskaplig undersökning om förutsättningarna för konfirmandarbete i Svenska kyrkan, projektledare 1996—98. NT81. Samarbetspartners: Svenska bibelsällskapets bibelfond, Lunds, Uppsala, Linköpings universitet. Mottagande av, förståelse av och uppfattningar om 1981 års översättning av Nya testamentet, projektmedarbetare, 1984—87. Aktuellt forskningsintresse Organisation av kyrkliga arbete i lands- och glesbygd, 2005— Regionala identiteter: ”spiritual particularities”, 2007— Helighet i virtuella rum: På religionsfabrikens verkstadsgolv 2008— Företagsamhet och pietism, 2008— Övrigt 1990 Oavlönad docent i religionssociologi, Uppsala universitet Huvudhandledare för följande disputerade: Anita Boij, 2003 Mayvor Ekberg, 2004 Kent Gunnarsson, 2004

7 31/88 Hanna Zipernovszky, 2004 Ingrid Persenius, 2006 Thomas Girmalm, 2006

Eva-Britta Ståhl Examina Filosofie doktor, litteraturvetenskap, Uppsala universitet, 1984 Examen på lärarhögskolans ämneslärarlinje, svenska och religionskunskap, Uppsala 1973 Anställningar 2006 befordrad professor i litteraturvetenskap, Högskolan i Gävle 2004—2006 universitetslektor i litteraturvetenskap, Högskolan i Gävle 1998 antagen som oavlönad docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet 1997—2004 universitetslektor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Dalarna —1997 forskarassistent, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet 1985, VT, svensk lektor vid Odense universitet Valda publikationer – Hösthorn och Frosttid: Erik Axel Karlfeldt och Gustaf Larsson, i Christer Åsberg (red.), Möten med Karlfeldt, Uppsala 2007: Karlfeldtsamfundets skriftserie 39, s. 65—80 – ”Marmorns hetta. Vilhelm Ekelund och Thomas Mann i Venedig”, i Der Norden im Ausland – das Ausland im Norden. Formung und Transformation von Konzepten und Bildern des Anderen vom Mitteralter bis heute, hrsg. v. Sven Hakon Rossel, Wien 2006, s. 611—618 (”Wiener Studien zur Skandinavistik, Band 15) – ”Den liderliga kyskheten. Wagners Parsifal”, i Torsten Pettersson (red.) Operavärldar. Från Monteverdi till Gershwin, Stockholm: Atlantis 2006, s. 247—262 – ”Edith Södergrans svenska döttrar och systrar”, i. Oftedal Andersen Hadle og Idar Stegane (red.), Modernisme i nordisk lyrikk 1, Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, 2005, s. 62—81 – ”Att skriva sorgen. Tematiska och narrativa strukturer i Elisabeth Rynells dikter och prosa under 1990-talet”, i Anker Gemzøe m.fl.(red.) Fortællingen i Norden efter 1960. Den 24. IASS- studiekonference 2002, Aalborg: 2004, s. 413—422 – Allt är sönderslitet men strävar efter helhet. Eva Ström 1977—2002 , Hedemora: Gidlunds 2004, 349 s. – ”Poesins återkomst. De nya kvinnliga modernisterna” [Siv Arb, Eva Runefelt, Marie Louise Ramnefalk, Elisabeth Rynell, Eva Ström, Bodil Malmsten], Nordisk kvinnolitteraturhistoria, red. Elisabeth Møller Jensen, Bd. 4, Wiken: Bra Böcker 1997, s. 346—357; härtill biobibliografier och litteraturlistor i Bd. 5. – ”Lösenord; broar. Anteckningar till Lars Noréns sena lyrik”, Tidskrift för litteraturvetenskap 1995/1, s. 13—36. – Vilhelm Ekelunds estetiska mysticism. En studie i hans lyrik 1900—1906 ,diss. Uppsala 1984, 348 s. (Skrifter utgivna av litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 19). Projekt —2004 Nordisk nätverk för lyrisk modernism ( univ./högskolor i Aalborg, Agder, Bergen, Tromsø, Helsingfors, Reykjavik, Lund, Högskolan i Gävle): 1992—1998, HSFR ”Den stora klangen söker mig ännu – en linje i svensk 1900-talslyrik Aktuellt forskningsintresse Lyrisk modernism i en nordisk kontext, särskilt kvinnliga lyriker från Edith Södergran och framåt; lyrikdidaktik. Samspelet mellan ord och ton inom operakonsten. Övrigt 2006: Biträdande handledare för Daniel Andersson, doktorsavhandlingen The Nothing that is: the structure of consciousness in the poetry of Wallace Stevens, disputation Uppsala 2006

8 32/88 1993: Huvudhandledare för Svante Lovén; doktorsavhandlingen Skuggornas rike. Mytiska mönster i Heidenstams Endymion och Hans Alienus, disputation Uppsala 1993.

2006—2007: Sakkunniguppdrag: Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet: Yttrande över FD Krzysztof Baks ansökan om att bli antagen som docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, aug. 2006 Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet: Yttrande över FD Leif Dahlbergs ansökan om att bli antagen som docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, aug. 2007-10-07 2001, Högskolan Dalarna, sakkunnig vid tillsättande av universitetslektorat i svenska språket och svenskämnets didaktik. Fakultetsopponent 2004 Anna Smedbergs doktorsavhandling Anna i världen. Om Anna Rydstedts diktkonst, Lunds universitet 11 december 2004 2001 Holger Lillqvists doktorsavhandling Avgrund och paradis. Studier i den estetiska idealismens litterära tradition med särskild hänsyn till Edith Södergran, Helsingfors universitet den 24 februari 2001 1992 Ola Nordenfors doktorsavhandlingen ”Känslans kontrapunkt”. Studier i den svenska romansen 1900-1950, vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala den 21 november 1992. Betygsnämnd Elin Holmsten, The Hermeneutics of Otherness in Medbh McGuckian’s Poetry, Engelska institutionen vid Uppsala universitet, 6 maj 2006 Jenny Björklund, Hoppets lyrik, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 5 juni 2004 Jan Holmgaard, Jaget i texten, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 14 nov. 1998 Birgitta Ney, Bortom berättelserna, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 11 december 1993 Övriga uppdrag 2006—2008 Vice ordförande i HVS-nämnden, Högskolan i Gävle, ordförande HT 2007 1992 Arbetsgrupp för forskningsprogram inom Hist-fil. sektionen, Uppsala universitet 1999—2000 Ämnesansvarig i litteraturvetenskap, Högskolan Dalarna 1992 och 1996 Kursföreståndare Humanistisk vetenskap, 20 p, Uppsala universitet 1992—1995 Kursföreståndare Skapande svenska, 20 p, Uppsala universitet 1988—2008: Kursutveckling inom grund och påbyggnadsutbildningar inom litteraturvetenskap och svenskämnets didaktik (Högskolan Dalarna 1999-2000, ansökan till Grundutbildningsrådet), utveckling av den tvärvetenskapliga kursens Humanistisk vetenskap 20p, Uppsala universitet 2002

9 33/88 2008-08-19 Bilaga 3

Ämnesdidaktiska publikationer

Brink, Lars, ”Kanon och kulturarv i ett föränderligt samhälle”, i: Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Staffan Thorson (red.), 2004, s. 21-36. Brink, Lars, ”Bröderna Lejonhjärta. En receptionsstudie i år 3”, i: Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola, (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet; 87), Lena Kåreland (red.), 2005, s.155-179. Brink, Lars, ”Välja bok. Läspreferenser hos en grupp barn under år 1-3 och i år 6”, i: Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola, (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet; 87), Lena Kåreland (red.), 2005, s. 181-201. Brink, Lars, ”Boksamtal under mellanåren”, i: Modig och stark- eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola, (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet; 87), Lena Kåreland (red.), 2005, s. 203-252. Brink, Lars, ”Om läsande och boksamtal under mellanåren”, i: Det hänger på språket!: Lärande och språkutveckling i grundskolan, Louise Bjar (red.), 2006, s. 237-270. Brink, Lars, ”Kanon, karaktärsfostran, kulturarv?: Om litteraturundervisningens textkärna”, i: Kanon och tradition: Ämnesdiaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervising, (Lärarutbildningens skriftserie, ISSN 1652-0955; 2) Lars Brink & Roy Nilsson (red.), 2006, s. 13-43. Brink, Lars, ”Konsensus om kanon?: Kanonbild och ämnesuppfattning hos 75 litteraturlärare”, i: Kanon och tradition: Ämnesdidaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervisning, (Lärarutbildningens skriftserie, ISSN 1652-0955; 2) Lars Brink & Roy Nilsson (red.), 2006, s. 149-180. Dahlin, Olov, ”Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel?” i: Nya mål?: religionsdidaktik i en tid av förändring, Birgit Lindgren Ödén & Peder Thalén (red.), 2006, s. 124-. Engblom, Charlotte, ”Finns det nytta med nöje? Barns självvalda skärmbaserade textaktiviteter som resurs för lärande i skolan”. I: Britt-Louise Gunnarsson & Anna-Malin Karlsson (red.), Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.)Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2007, 95–104. Tillsammans med Anders Björkvall. Engblom, Charlotte, ”Att erkänna och diskvalificera normkällor i samtal”. I: Karin Milles & Anna Vogel (red.), Språkets roll och räckvidd: Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet: Almqvist & Wiksell international. 2007, 88–96. Engblom, Charlotte, ”Vem är du i samtalet? Dialogiskt identitetsskapande hos ungdomar i en mångkulturell miljö”. I: Ulla Börestam & Britt-Louise Gunnarsson (red.), Språk och kultur i det multietniska Sverige. TeFa. 44, 2005, 95–104. Gustavsson, Michael, ”Text och textobjekt”, Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 1995:2, s. 79–96. Gustavsson, Michael, ”Saussure on Identity”, Identity – Questioning the Logic of Identity within Educational Theory, ed. C.A. Säfström, Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 157–166. Gustavsson, Michael, ”Litteraturteorins expansion. Svenska doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap 1976–1995”, Universitetsämne i brytningstider. Studier i svensk akademisk litteraturundervisning 1947–1995, red. Bengt Landgren,Acta Universitatis Upsaliensis. Historia litterarum 25, 2005, s. 449–624. Gustavsson, Michael, ”Reflektion och likriktning”, Reclaim the Science. Om vetenskapens avakademisering, red. Sharon Rider & Anders Jörnesten, Hedemora: Gidlunds förlag, 2007, s. 53–80.

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs 34/88 Gustavsson, Michael, ”Language as Sign and Use. A Study of Certain Aspects of Saussure’s View of Language”, The Practice of Language, eds. Martin Gustafsson & Lars Hertzberg, Dordrecht: Kluwer, 2002, s. 77–95. Gustavsson, Michael, ”Litteraturteorin i teorin och praktiken”, Tidsskrift för litteraturvetenskap, 2002:4, s. 51–63. Gustavsson, Michael, ”Paul de Mans retorik. Om ett centralt begrepp i dekonstruktionen”, Rhetorica Scandinavica. Tidsskrift för skandinavisk retorikforskning, 1998:7, s. 40–50. Lindholm, Carin, ”‘Känsla sig i känsla spegle’. En analys av Stagnelius dikt Julia, veken i vår lampa”, Birgitta Ahlmo-Nilsson, Eva Borgström och Ingrid Holmquist, Romantikens kvinnor. Studier i det tidiga 188-talets litteratur, Stockholm 1990, s. 76—86. Modiano, Marko. “Monoculturalization and Language Dissemination”, Journal of Language, Identity, and Education 2004; 3(3):215-227. Modiano, Marko. “Foreign language teaching and learning practices, and the NNS practitioner”, Non- Native Language Teachers: Perceptions, Challenges, and Contributions to the Profession, Llurda, Enric 2005. p. 25-43. Mossberg-Schüllerqvist, Ingrid. ”Svenskämnets didaktik i lärarutbildning 4-9 och 1-7 vid Högskolan i Gävle”, i: Lärarutbildningens ämnesdidaktik. HS-institutionens skriftserie nr 5. Högskolan i Gävle 2001, Bengt Schüllerqvist & Roy Nilsson (red.). Mossberg-Schüllerqvist, Ingrid. ”Ämnesdidaktik och lärarsocialisation”, i: Didaktikens mångfald. Konferensrapport från Rikskonferensen i Didaktik, Högskolan i Gävle 2002. Lärarutbildningens skriftserie 1. Högskolan i Gävle 2003. Ney, Agneta, Drottningar och sköldmör. Gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet. Möklinta 2004 (2006, 2:a tryckn.). Ney, Agneta, ”Kalvskinn och skog? Om förutsättningar för handskriftsproduktion i det medeltida Island respektive storgårdsbyggen i det tidigmoderna Hälsingland”. I Bebyggelsehistorisk tidskrift: Tema Hälsingland efter 1500-talet. Red. Erik Nordin. Stockholm 2004. S. 95—102. Ney, Agneta, ”Föreställningar om djur och natur i bonaden från Bayeux.” I Svensk Historisk tidskrift 2004/3, Stockholm 2004. S. 391—415. Ney, Agneta, ”Genus och ideologi i Völsunga saga”, i Fornaldarsagornas struktur och ideologi. Red. Ármann Jakobsson, Annette Lassen och Agneta Ney, i Nordiska texter och undersökningar, Uppsala 2003. Ney, Agneta, ”Myter, ideologi och ogifta kvinnor. Mö-traditionen i fornnordisk myt och verklighet.”, I Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet.” Red. Eva Borgström, Gtbg 2002, AlfabetaAnamma. Ney, Agneta, “Vapen och verbalt vett. Om genusidentitet i den norröna litteraturen”, i Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv. FRN. Stockholm 1998. Ristiniemi, Jari, ”Att medvetandegöra handlingsansvar. Om etikundervisningens mål och medel”, i: Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring, Lindgren Ödén, Birgit; Thalén, Peder (ed.). - 2006. - S. 77-87 - (Religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle., ISSN 1652-7895; 2). Roos, Lena, ”Åter till källorna!”, i: Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring, (Religionsvetenskapliga studier från Gävle, ISSN 1652-7895; 2), Birgit Lindgren Ödén & Peder Thalén (red.), 2006, s. 9-19. Rudsänger, Hans, ”Missfostret svenskalärare”. Vänbok till Alvar Wallinder. Christina Tellgren (eds.). Högskolan i Gävle, 2001, ss. 63–72. Rudsänger, Hans, Strandat historiskt vrakgods: ämnesdidaktisk syn på skolgrammatiken. Högskolan i Gävle, Gävle, 2004. - D.1(504 s.), D.2(629 s.) s. - (HS-institutionens skriftserie). Rudsänger, Hans, Neo-saussureansk språkvetenskap. Ett fragment. Högskolan i Gävle, 2004. Rudsänger, Hans, Strandat historiskt vrakgods. Ämnesdidaktisk syn på skolgrammatiken, del 12. Högskolan i Gävle, 2004. Rudsänger, Hans, ”Att hindra språklig hierarki”. Under språkets hud. Festskrift till Erik Anderson på 60-årsdagen. Lotta Collin, Saara Haapamäki, Marketta Sundman, Lars Wollin (eds.). Åbo Akademi Förlag, 2008, ss. 205–215. Röjdalen, Carin, ”Om ‘Mull-Svea’ – en möjlig Norrlandsroman av Lars Ahlin”, Christina Tellgren (red), Vänbok till Alvar Wallinder, HS-institutionens skriftserie, Högskolan i Gävle, 2001, s. 73—87.

2 35/88 Röjdalen, Carin, ”Berättelsernas och smärtans stad”, Provins, litterärt magasin nr 3/02, s. 4—11. Rönnberg, Margareta, ”Pedagogiska” babymedier, ”underhållande” blöjbarns-tv – eller helst ingetdera? i: Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrkontroll, Margareta Rönnberg (red.), 2008, s. 1-34. Shima, Alan, ”Reading Ethically: Teaching and Caryl Phillips’ Crossing the River”, Moderna Språk, 2007 (CI): 2, s. 108-114. Straarup, Jørgen, ”Religionsvetenskap – arvet och möjligheterna”, i: Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring, Birgit Lindgren Ödén & Peder Thalén, (red.), 2006, s. 55-68, (Religionsvetenskapliga studier från Gävle, ISSN 1652-7895; 2). Straarup, Jørgen, Review of Anders Sjöborg. Bibeln på mina egna villkor. En studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet [The Bible on my Own Terms. A study of Mediated Contacts with the Bible with Special Reference to Youth and the Internet]. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Psychologia et sociologia religionum 18, 2006, 248 pp. ISBN 91-554-6459-9. I Young: Nordic Journal of Youth Research. - 2007 (15) , s. 317—319. Straarup, Jørgen & Hansson, Karl-Johan. Psalmen i kultur och samhälle. Om NORDHYMNs enkätundersökning. I Dejlig er jorden. Psalmens roll i nutida nordiskt kultur- och samhällsliv. Karl-Johan Hansson, Folke Bohlin & Jørgen Straarup (red.). Åbo: Åbo Akademis förlag: 2001, 9—19. Straarup, Jørgen & Gunhild Winqvist Hollman. Inledning. I Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan. Tro & Tanke 1998:3. Jørgen Straarup (red). Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd, 1998, 7–13. Straarup, Jørgen, Liv och död i svenskarnas värdesystem. I Aborten ett nödvändigt ont. Tro & Tanke/Supplement 5/1994. Gert Nilsson (red). Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd, 1994, 51–73. Straarup, Jørgen, Emigrants from church: Turning away from church interpreted as migration. I Informationes theologiae europae: Internationales ökumenisches Jahrbuch für Theologie. Ulrich Nembach (red). Frankfurt am Main m fl orter: Peter Lang, 1992, 143–156. Straarup, Jørgen, A Nucleus and its Maintenance: Swedish Bible Readers. I Bible Reading in Sweden. Studies related to the translation of the New Testament 1981. Acta Universitatis Upsaliensis, Psychologia et Sociologia Religionum, 2. Gunnar Hansson (red). Uppsala: Almqvist & Wiksell International, 1990, 47–76. Straarup, Jørgen, Bibelläsarna och Bibeln. Religion och Samhälle nr 19. Stockholm: Religionssociologiska Institutet, 1987. Ståhl, Eva-Britta, ”Edith Södergrans svenska döttrar och systrar”, i. Oftedal Andersen Hadle og Idar Stegane (red.), Modernisme i nordisk lyrikk 1, Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, 2005, s. 62—81 Ståhl, Eva-Britta, Allt är sönderslitet men strävar efter helhet. Eva Ström 1977—2002, Hedemora: Gidlunds 2004, 349 s. Ståhl, Eva-Britta, ”Poesins återkomst. De nya kvinnliga modernisterna” [Siv Arb, Eva Runefelt, Marie Louise Ramnefalk, Elisabeth Rynell, Eva Ström, Bodil Malmsten], Nordisk kvinnolitteraturhistoria, red. Elisabeth Møller Jensen, Bd. 4, Wiken: Bra Böcker 1997, s. 346— 357; härtill biobibliografier och litteraturlistor i Bd. 5. Sundqvist, Olof, ” Blomkvist, Torsten, Religionsbegreppets tillämpning i handböcker om forskandinavisk och germansk religion”, i: Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring, 2007, s. 20-37. Thalén, Peder, ”Religionsdidaktik i en senmodern situation”, i: Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring. 2006, s. 104-116. (Religionsvetenskapliga studier från Gävle, ISSN 1652-7895; 2). Thalén, Peder, ”Religionsämnets förändring i ett pluralistiskt samhälle”, i: Religionsmöten och religiös mångfald, 2005, s. 20-33, (Religionsvetenskapliga studier från Gävle, ISSN 1652-7895; 1). Wahlström, Helena, ”Undervisning om män och maskuliniteter”. Socialt perspektiv, 2004 (83): 3, s. 82-93. Ågren, Henrik.”Nietzsche, history and the modern historian’s role in society.” Vinnytsia 2006. Publicerat konferensbidrag om historia och samhälle.

3 36/88 2008-08-19 Bilaga 4

En mång- och tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Forskardagar Deltagare Alla lärare med kompetensutvecklingstid i anställningen, forskarstuderande, studerande på D- och E- nivå Program 2007-05-10 Georgeta Vancea, Tolerans och konflikt. Skönlitteraturens interkulturella dimensioner. Hans Rudsänger, Ämnesdidaktik på villovägar Gabor Bora och Eva Ekstrand, Bilder av trettiotalsmodernismen – några fotografiska exempel Helena Wahlström, Manlighet och huslighet – hemarbetets genderisering i Ad Hudlers Househusband Roger Kvist, Svensk-amerikansk politisk identitet före det amerikanska inbördeskriget Marko Modiano, The Multicultural Classroom: a Pedagogy for Diversity Mats Hyvönen, Industrins A-flicka Jørgen Straarup, Avreglering i lag – reglering i kyrkoordning. Härnösands stift mellan avfolkningens defaitism och den sociala ekonomins optimism Alan Shima, The Panopticon Gaze: George Bush’s 2005 State of the Union Address Per Vesterlund, Svensk bostad i rörlig bild – HSB:s filmproduktion Henrik Ågren, Erik den helige – landsfader eller beläte? Nationella helgon i tidigmodern svensk historieskrivning Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Läsa texten eller ”verkligheten”. Olika tolkningsgemenskaper för litterär läsning i skolan Program 2008 … Institutionens gemensamma forskarseminarier Deltagare Alla lärare med kompetensutvecklingstid i anställningen, forskarstuderande, studerande på D- och E- nivå Program 2006—2007 2006-11-29 Forskning vid institutionen: intressen och samarbetsmöjligheter 2007-01-25 Juan Carlos Gumucio: Träkyrkor i Chiloé (södra Chile) som byggd miljö 2007-04-03 Doktorander vid institutionen: Mathias Sylwan, Febe Orést 2007-05-31 Kulturarv och lokal identitet. Henrik Ågren Program 2007—2008 2007-09-19 I regi av ämnesavdelningen för Litteraturvetenskap och svenska språket: Reflektion och likriktning. Den standardiserade vetenskapligheten inom högre utbildning. Exemplet lärarutbildningen. Diskussion av en text av Michael Gustavsson. 2007-10-24 I regi av ämnesavdelningen för Kulturvetenskap: Med ryggen mot akademin: Lokalitet och mobilitet bland unga män i nordsvensk glesbygd. Diskussion av en text av Sten O Karlsson. 2008-01-30 I regi av ämnesavdelningen för Medier, kommunikation och film: Tema mediehistoria. Introduktion av Per Vesterlund; TV-tablån som mediehistorisk text, diskussion av en text av Anna Edin; Lokalpresshistoria, Eva Ekstrand; Diskussion. 2008-04-02 I regi av ämnesavdelningen för Religionsvetenskap: Religiös regionalitet: kyrksamhet, sekularisering, fromhetstyp. Ansvarig: Jørgen Straarup.

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs 37/88 2008-04-15 I regi av ämnesavdelningen för Moderna språk: Presentation av nya projekt. Ansvariga: Gabriella Åhmansson och Helena Wahlström Forskargrupper Regionala identiteter och medier Forskargrupp med som bildats efter samarbete med Nya stiftelsen Gefle Dagblad. Deltagande forskare: medie- och kommunikationsvetare, filmvetare, historiker, litteraturvetare, religionsvetare. Avvaktar f n svar på forskningsansökningar till KK-stiftelsen. Krig … Forskarseminarier i historia Deltagare … Program 2006—2007 … Program 2007—2008 … Högre seminarier i litteraturvetenskap och svenska språket Deltagare Studerande på C och D-nivå i litteraturvetenskap och svenska språket, forskarstuderande, universitetsadjunkter, universitetslektorer, professorer i litteraturvetenskap och svenska språket. Program 2006—2007 2006-04-20 Eva-Britta Ståhl: Edith Södergran: rapport från ett internationellt symposium 8 mars vid Södertörns högskola och ett samtal om Södergran-bilden utifrån några valda dikter. 2006-05-17 Michael Gustavsson/Eva-Britta Ståhl: Erica Jong, Fear of Flying (Rädd att flyga) – en modern klassiker inom “bekännelselitteraturen”? 2006-12-19 Lars Brink, ”Kanon, karaktärsfostran, kulturarv? Om litteraturundervisningens textkärna”. 2007-03-13 Eva-Britta Ståhl (inledning) om Harold Bloom, ”En elegi över kanon”, ur Den västerländska kanon (The Wester Canon. The Books and School of the Ages, 1994, sv. övers. 2000) 2007-04-18 Jon Smidt, professor vid högskolan Sørtrøndelag i Tronheim: ”Litteraturen i skolen – ord og visjoer i tid og virkelighet”. En ämnesdidaktisk diskussion om modernmålsundervisningen i Norge och Sverige. 2007-05-12 Janne Lindqvist: Klassisk retorik för vår tid – diskussion utifrån en kommande bok. Program 2007—2008 2008-04-17 Sofi Qvarnström: ”Mödrar i pacifismens tjänst. Anna Lenah Elgström och första världskriget”. Textventilering av ett avsnitt ur en kommande doktorsavhandling.

Forskarseminarier i religionsvetenskap Deltagare Studerande på D- och E-nivå i religionsvetenskap, forskarstuderande, universitetsadjunkter, universitetslektorer, professorer i religionsvetenskap och kulturvetenskap Program 2006—2007 2006-08-16 Peder Thalén & Birgit Lindgren Ödén: Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring 2006-09-20 Peder Thalén: Religionsdidaktik i en senmodern kontext. Birgit Lindgren Ödén: Religionsdidaktik i förändring? 2006-10-04 Lena Roos: Illicit Liaisons. Jewish Identity and Illicit Sexuality in Christian Europe during the High Middle Ages 2006-11-15 Forskningsansökningar och –möjligheter

2 38/88 2007-01-30 Birgit Lindgren Ödén: Ungdom och livsfrågor 2007-01-30 Jari Ristiniemi: Utbildning som socialetisk insats: ungdomars livsfrågor och undervisningsmöjligheter genom IT-tekniken 2007-02-27 Peder Thalén: inför en forskningsansökan 2007-02-27 Genrep 1 av papers inför konferensen Religion on the Borders: Febe Orést, & Forskarskola Nord—Syd 2007-02-27 Genrep 2 av papers inför konferensen Religion on the Borders: Olov Dahlin. Ann-Kristin Eriksson: diskussion av papper 2007-03-27 Genrep 3 av papers inför konferensen Religion on the Borders: Elisabeth Michelsson, Olof Sundqvist 2007-04-27 Jari Ristiniemi: Livsmönster och hållbar livsstil 2007-04-27 Sture Larsson: Utgör far-/morföräldrablivandet ett nytt stadium i religiös mognad? Idé till forskningsplan 2007-05-22 Lena Roos: "Att studera medeltiden" Program 2007—2008 2007-09-19 Diskussion av central text: "Mapping Global Values" av Ronald Inglehart 2007-10-09 Innehållscentrerad religionsdidaktik. Inledare Jørgen Straarup 2007-11-13 Socialism, feminism och ett efterkolonialt experiment: Barbro Johansson, missionär och politiker. Presentation och diskussion av forskningsplan, Karin Sarja 2007-12-04 Bildberättandets semantik från Bayeuxtapeten till 2000-talets serier. Universitetsadjunkt Johan Höjer, ämnesavdelningen för kulturvetenskap [Hofors] 2008-01-15 (1) Religionskunskap i lärarutbildningen på låg- och mellanstadiet vid Lärarhögskolan i Gävle från mitten av 1970-talet. Lektor em Curt Forsbring. (2) Konsten att skriva en forskningsansökan. Professor Jørgen Straarup 2008-02-12 Religion och vardagsliv i en prototypisk svensk stad: Enköping. Docent Jonas Bromander, Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur. 2008-03-11 Tyst kunskap och reflekterande praktiker, begreppet "strateginät": En teoretisk och metodologisk ansats för att hantera läraryrkets komplexitet, universitetslektor Gunnar Cardell 2008-04-08 (1a) Sökning i databaser vid HiGs bibliotek, (1b) bibliometri, bibliotekarie Anna Prymka (2) Religionspedagogik och arkivmaterial, universitetslektor Hanna Zipernovszky, Umeå. 2008-05-06 Charles Taylor. A Secular Age. Diskussion av valda avsnitt. Inledare universitetslektor Peder Thalén 2008-06-03 Tystnad, konflikt eller exotism? Synen på religion och religionsundervisning bland elever och lärare i gymnasieskolan i mångkulturella Sverige. Postdokprojekt. Teol.dr Anders Sjöborg Högre seminarier för läs- & skrivforskning Deltagare Lärare och forskare vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap och Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi och lärare och anställda i kommunen med ansvar för frågor om läs- och skrivutveckling i Gästrikland och Hälsingland. Program 2006—2007 2006-10 Ulrika Larsson, ”Läsförståelse i Sverige och Finland – En enkätundersökning bland högstadielärare med anledning av PISA-resultaten” (examensarbetet inom lärarutbildningen) 2007-01 Charlotte Engblom, ”Nyttan med nöje: Barns textkompetenser som resurs för lärande i skolan” (VR-projekt) 2007-03 Lars Brink, ”Skolans textval” (VR-projekt) Program 2007—2008 2008-02 Johan Liljestrand, ”Läs- och skrivpraktik i förskolan” (postdoktorsprojekt) 2008-04 Ann-Katrin Swärd, ”Läsundervisning utifrån Wittingmetoden” (doktorsavhandling) Genusseminariet Deltagare …

3 39/88 Program 2006—2007 … Program 2007—2008 … Forum för ämnesdidaktik Deltagare Lärare vid högskolan med uppgifter inom eller intresse för ämnesdidaktik Program 2006—2007 … Program 2007—2008 … 2008-02-01 Olov Viirman: Presentation av forskningsplan 2008-03-13 Charlotte Engblom: Forskning inom läs- och skrivprocessen 2008-04-03 Bengt Nilsson: Historieämnet och historiedidaktikens utveckling i skolan 2008-05-15 Hans Rudsänger: Satslösning

4 40/88 2008-09-04 Bilaga 5

Utbildningens uppbyggnad

Gruppens grundläggande skiss av den humanistiska masterutbildningen ser ut på det sätt som framgår av figur 1. Boxarna motsvarar en termins studier vardera, den kursiverade beteckningen längst ut till vänster är kursens inplacering inom lärarprogrammet, och i den mån en momentuppdelning av kursen sker har det markerats till höger i varje box.

Humanistisk vetenskapsteori 6 hp g/a Tema vetenskap: historia Metod 5 hp g/a / litteraturvetenskap och Argumentation och retorik 5 hp g/a Specialisering 1 30 hp svenska språket / Kritisk analys av texter och andra källor 5 hp g/a religionsvetenskap Speciell ämnesanknuten metod och teori 6 hp g/a Fältstudier 3 hp g/a Introduktion 3 hp a Ämneskurs inom historia, Det akademiska ämnet litteraturvetenskap och svenska språket 20 hp a Specialisering 2 30 hp möter skolämnet eller religionsvetenskap Gemensam seminarieserie 4 hp a Fältstudier 3 hp a

Allmänt Ingår inte i utbildnings- 30 hp masterutbildningen område 2

Allmänt Ämnesdidaktiskt examensarbete i Ämnesdidaktiskt utbildnings- 30 hp historia, litteraturvetenskap och svenska 30 hp a examensarbete område 3 språket eller religionsvetenskap

Termin 1 – Specialisering 1: tema vetenskap, 30 hp, grundläggande eller avancerad nivå Termin 1 ger en allmän introduktion till vetenskapliga förhållningssätt inom humaniora där frågor kring kunskap, tolkning, språk och förståelse diskuteras. Begreppet vetenskap belyses utifrån humanioras traditioner och studenterna övas därvidlag i att reflektera över och kritiskt granska olika vetenskapliga synsätt och metodproblem inom ämnesdidaktikens och lärarutbildningens sammanhang. Dessutom tränas studenterna i olika metodiska och vetenskapliga färdigheter såsom logiskt tänkande,

1 I den yttersta högerkolumnen i figur 1 betyder ”g/a” att kursen är på grundläggande eller avancerad nivå, beroende på vilken ämnesspecifikation studenten har; ”a” betyder att kursen är på avancerad nivå.

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 645800 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs 41/88 retorik och argumentation; textkritik och källkritik; tolkning och analys. Terminen avslutas med en fördjupning i ämnesspecifik teori och metod. MG Moment 1 – Humanistisk vetenskapsteori, 6 hp, grundläggande eller avancerad nivå Momentet behandlar frågor som: Vad är kunskap? Hur förmedlas kunskap? Vad är en vetenskaplig teori? Vad är skillnaden mellan teori och metod? Hur sker vetenskaplig utveckling? Vad är skillnaderna mellan humanvetenskaperna, samhällsvetenskaperna och naturvetenskaperna? Vad är humanvetenskapernas särart? På ett mer specifikt plan behandlar kursen ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga frågor och problem ur ett humanvetenskapligt perspektiv. MG Moment 2 – Metod, 5 hp, grundläggande eller avancerad nivå Momentet behandlar framförallt de metoder som vuxit fram inom humanioras tradition men även den metodik som humanvetenskaperna tagit över från natur- och samhällsvetenskaperna. Dels undersöks de humanvetenskapliga metodernas möjligheter, betingelser, räckvidd och giltighet samt förhållandet mellan teori och metod. Dels ges en fördjupad insikt i olika metodiska tillvägagångssätt inom humanistisk forskning, speciellt med anknytning till didaktiska problem. MG Moment 3 – Argumentation och retorik, 5 hp, grundläggande eller avancerad nivå Momentet syftar till att skärpa de studerandes kritiska förhållningssätt inför olika vetenskapliga framställningar. Genom praktiska analysövningar och med hjälp av grundläggande argumentationsanalytiska begrepp uppövas inom momentet förmågan att tolka, precisera, strukturera och värdera en argumentation, samt pröva argument för giltighet och tillförlitlighet. Dessutom studeras och praktiseras retorikens medel för effektiv och övertygande argumentation. Genomgående problematiseras förhållandet mellan logisk och retorisk argumentation. MG Kritisk analys av texter och andra källor, 5 hp, grundläggande eller avancerad nivå I momentet prövas frågor om teori och metod genom en praktisk tillämpning på ett urval av källor från olika tidsperioder och sammanhang. Genom text- och källkritiska analyser uppmärksammas olika vetenskaps- och historiesyner och deras betydelse för de urval som exempelvis läroboksförfattare gör. Vidare granskas olika källors språkbruk, symboler samt intentioner. AN Speciell ämnesanknuten metod och teori, 6 hp, grundläggande eller avancerad nivå Momentet behandlar de olika slag av metod och teori som i huvudsak är knutna till vissa delar av det humanvetenskapliga fältet. Som exempel på specifika metoder kan nämnas källkritikens särskilda vikt inom historia, hermeneutikens roll inom texttolkande vetenskaper, kvantitativ metodiks betydelse inom samhällsvetenskapligt inspirerade humanvetenskaper. Momentet innehåller en gemensam introduktion och fördjupning i de för de aktuella studenterna valda inriktningarna. JS Fältstudier, 3 hp, grundläggande eller avancerad nivå Under detta moment skall de studerande undersöka vilken betydelse de vetenskapliga perspektiv och förhållningssätt kursen behandlar har eller kan ha för i skolan och i skolundervisningen. De studerande kan t.ex. undersöka styrdokument, kursplaner och läromedel, lärarnas förhållande till undervisningsstoffet, rådande trender i kunskapsförmedlingen, policy för lärarfortbildning eller skolans förhållande till didaktisk forskning. Partnerskolan och partnerskolans lokala lärarutbildare utgör resurser under momentet. Undersökningen redovisas i en kortare uppsats. MG

Termin 2 – Specialisering 2: Det akademiska ämnet möter skolämnet, 30 hp, avancerad nivå Termin 2 har ämnesdidaktiska frågor som övergripande innehåll och består av ett större och tre mindre moment. Terminen inleds med ett introduktionsmoment om 3 hp. Detta innehåller en gemensam introduktion till ämnenas didaktik. Det gemensamma introduktionsmomentet följs av en ämnesspecifik kurs om 20 hp där studenterna beroende på val av inriktningsämne läser historia, litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap. De ämnesspecifika kurserna ger – utifrån de teorier och metoder som inriktningsämnena tillhandahåller – kunskaper i och övar upp förmågan att granska och kritiskt förhålla sig till såväl didaktisk forskning som skolämnenas stoff. Löpande under terminen deltar studenterna i en gemensam seminarieserie om 4 hp och genomför ett fältarbete om 3 hp. MG, CE

2 42/88 Introduktion, 3 hp, avancerad nivå I momentet diskuteras och problematiseras begreppet ämnesdidaktik. På ett övergripande plan undersöks förhållande mellan ämnenas didaktik och ämnenas vetenskapliga traditioner å ena sidan och mellan ämnesdidaktik och allmändidaktik samt pedagogik å den andra. Vidare diskuteras ämnesdidaktikens roll och funktion i spänningsfältet mellan akademiskt ämne och skolämne. MG Ämneskurs inom historia, litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap, 20 hp, avancerad nivå Historieämnets didaktik, 20 hp Betydelsen av historiska studier har på senare tid har aktualiserats genom ökade behov av omvärldsanalyser, dels i ett nationellt och nordiskt perspektiv, dels i ett europeiskt och globalt perspektiv. Inom momentet studeras ämnet historia som ämnesdidaktisk fördjupning med inriktning på sammanhang som lyfter fram frågor om identitet, olika tillhörigheter och utanförskap över tid och rum. AN Litteraturvetenskapens och svenska språkets didaktik, 20 hp Litteraturvetenskapens didaktik, 10 hp I momentet ges ämnesstudier på avancerad nivå i litteraturvetenskap som ämnesdidaktisk fördjupning om litteraturundervisning inom de olika skolformer som studenterna kommer att möta. Historiska perspektiv anläggs på skönlitteraturens roll i den svenska skolan, sedd i ett internationellt sammanhang. Momentet belyser och problematiserar kanonbildning, ideologiska värderingar och pedagogiska modeller i styrdokument och läromedel, i forskning och debatt kring litteraturundervisningens mål, texturval och utformning. EBS Svenska språkets didaktik, 10 hp Momentets genomgående tema är inriktat mot hur teoretiska och metodiska aspekter inom ämnesstudier på avancerad nivå kan möta olika skolformers fokusering på färdighetsträning och tankebyggnad. Tonvikt läggs också vid hur sociala praktiker och nya kommunikativa möjligheter förändrar och förnyar textaktiviteter, och hur detta utgör delar av de kompetenser som individer i dagens samhälle uppvisar. Momentet ger teoretisk kunskap om språks uppbyggnad, om genrer och om språkbrukets förankring i omgivande kontext. I anknytning till det senare ingår teorier om språktillägnande och om språkliga repertoarers utveckling. CE Religionsvetenskapens didaktik, 20 hp I momentet ges möjlighet till ämnesstudier på avancerad nivå i religionsvetenskap i enlighet med högskolans utbud av sådana kurser, kombinerad med didaktisk fördjupning om religionskunskap som undervisningsämne i olika skolformer och problem i skolsituationens möte mellan religionskunskapsämnet och elevernas religiösa tillhörighet och övertygelse. Den svenska religionsundervisningen placeras i ett internationellt, särskilt europeiskt, perspektiv. Debatten kring vad som utgör religionsdidaktik berörs. I momentet uppmärksammas kopplingen mellan religionskunskapens i skolan och skolans värdegrund, i historia och nutid. Religionsämnets framväxt och stoffurvalets förändringar över tid uppmärksammas. JS Gemensam seminarieserie, 4 hp, avancerad nivå Under hela termin 2 löper en serie med gemensamma seminarier ungefär var tredje vecka för alla studenter, oberoende av om de valt alternativet historieämnets didaktik, litteraturvetenskapens och svenska språkets didaktik, eller religionsvetenskapens didaktik. I seminarierna bearbetas den transformationsprocess i vilken det akademiska forskningsämnet blir skolämnet med liknande beteckning, och de didaktiska förutsättningarna och principerna för denna transformation. Vidare bearbetas problematiken bedömning och betygsättning. JS Fältstudier, 3 hp, avancerad nivå Momentet syftar till att problematisera föreställningar om vad ett skolämne respektive ett akademiskt ämne är och förhållanden dem emellan. Studenterna utvecklar sin förmåga att reflektera över och tolka problem som har relevans för transformationsprocessen från akademiskt ämne till skolämne. Studenterna får möjlighet att undersöka hur olika lärare på partnerskola konstruerar och beskriver sitt

3 43/88 ämne, och hur deras beskrivningar av ämnet förhåller sig till det akademiska ämnet. De studerande kan t ex välja att undersöka läromedel, kursplaner och andra styrdokument eller undervisningsplanering och undervisning. Studenterna redovisar detta i en skriftlig rapport. CR

Termin 3 – Allmänt utbildningsområde 3: Ämnesdidaktiskt examensarbete, 30 hp, avancerad nivå Ämnesdidaktiskt examensarbete i historia, litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap, 30 hp, avancerad nivå Studenten skall färdigställa ett examensarbete inom den ämnesinriktning som valts i form av antingen en uppsats eller ett utvecklingsarbete med en vidhängande skriftlig vetenskaplig rapport. Arbetet skall vara av ämnesdidaktisk karaktär, vilket innebär att ett yrkesrelevant problemområde skall granskas utifrån ett humanvetenskapligt perspektiv anpassat till den ämnesinriktning studenten valt. Examensarbetet skall med andra ord ha som utgångspunkt studentens ämneskunskaper för att sedan ges en didaktisk inriktning. Varje examensarbete skall ventileras vid ett seminarium och dessutom ingår en obligatorisk oppositionsuppgift. MG

Termin 4 – Specialisering 3, 30 hp, avancerad nivå Historia, 28 hp, avancerad nivå Momentet syftar till en avancerade studier inom ämnet historia som ämnesdidaktisk fördjupning. De studerande ges möjlighet till en specialisering i historia som utgår dels från ämnesinriktningarna genus-, social-, mentalitets- och kulturhistoria, samt politisk och regional historia, dels från en inriktning mot historiebruk. De studerande deltar i forskarseminarier som är såväl ämnesspecialiserade som ämnesövergripande. AN Litteraturvetenskap och svenska språket, 28 hp, avancerad nivå Momentet innehåller avancerade studier inom litteraturvetenskap och svenska språket som ämnesdidaktisk fördjupning kring de studerandes specialisering. De litteraturvetenskapliga och språkliga delområden som är aktuella utgår från såväl de forskningsinriktningar som lärarkollegiet kan erbjuda som från studenternas val av fördjupning med avseende på deras kommande yrkesverksamhet. Huvudaccenten ligger under denna avslutande termin på en valfri litteraturvetenskaplig eller språklig specialisering med utgångspunkt i de akademiska ämnena. De studerande deltar i forskarseminarier, som är såväl ämnesspecialiserade som ämnesövergripande. EBS Religionsvetenskap, 28 hp, avancerad nivå Momentet innehåller avancerade studier inom det religionsvetenskapliga delområdet där de studerandes religionsvetenskapliga studier ligger, som ämnesdidaktisk fördjupning kring de studerandes specialisering. De religionsvetenskapliga delområden som är aktuella är kristendomskunskap, religionshistoria, religionsbeteendevetenskap, religionsfilosofi, etik och livsåskådningsvetenskap. De studerande deltar i forskarseminarierna i religionsvetenskap. JS Fältstudier, 2 hp, avancerad nivå Momentet syftar till att undersöka den didaktiska relevansen av de fördjupade ämnesspecifika kunskaper studenterna inhämtat under kursen. Partnerskolan och partnerskolans lokala lärarutbildare står till förfogande under momentet som också kan innehålla praktiskt lärararbete. Det valda examensarbetets problemområde presenteras muntligt eller skriftligt för lärare på partnerskolan. Undersökningen redovisas, efter överenskommelse med partnerskola, i en kortare uppsats, där lärarnas respons och studentens kommentarer till responsen presenteras. MG

4 44/88 Utbildningsplan, fragment

Humanistisk master inom lärarutbildningen 180 hp (engelsk titel….)

1 Övergripande uppläggning Programmet leder fram till en masterexamen med humaniora som huvudområde. Inom huvudområdet kan den studerande välja flera inriktningar som samtidigt utgör programmets examinationsområden. xxxxxxxxxxx.

2 Mål 2.1 Mål enligt Högskolelagen2 Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärligutbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas – förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, – förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och – beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att – söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, – följa kunskapsutvecklingen, och – utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2.2 Mål enligt Högskoleförordningen, bilaga x Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten – visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga – För kandidatexamen skall studenten – visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, – visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och – visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt – För kandidatexamen skall studenten – visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, – visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 2.3 Särskilda mål för programmet Kunskap och förståelse

2 1 kap. §§ 7, 8 (SFS 1992:1434)

5 45/88 Efter genomgången utbildning ska studenten: xxxx Färdighet och förmåga Efter genomgången utbildning ska studenten: xxxxx

Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången utbildning ska studenten: - visa förmåga att värdera och förhålla sig till olika teoretiska och analytiska perspektiv xxxxxxx -

3 Beskrivning av programmet 3.1 Huvudområde Humaniora xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 3.2 Undervisning och examination Undervisningen består dels i för humanistiska studier traditionella inslag som föreläsningar, gruppdiskussioner/seminarier, dels fältstudier xxxxxxx Föreläsningar och seminarier fungerar som xxxxxxxx. Examination består i hemskrivning, salsskrivning. seminarier, muntlig tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter samt gruppredovisningar. xxxxxxxxxxxxx Hemskrivningsformen och seminarium används med fördel i moment där analytisk förmåga prövas och hanterande av teoretiska begrepp examineras. Salsskrivningar fyller en kunskapskontrollerande funktion i ämnesfördjupande kursmomenten men kan också användas i mer teoretiskt inriktade kursavsnitt. Xxxxxx 3.3 Praktik/verksamhetsförlagt utbildning xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 3.4 Studentinflytande Till programmet finns det ett programråd vilket består av företrädare för yrkeslivet, lärare samt studenter. Programrådet är rådgivande och programansvarig är ordförande. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter.??????????????????? 3.5 Internationalisering xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Ämnena inom huvudområdet är i högsta grad internationella discipliner, där de anställda lärarna deltar i konferenser och samarbeten på nationell och internationell basis vilket också speglas i kursinnehåll och litteratur. EXEMPEL 3.6 Hållbar utveckling Inga reella inslag avseende hållbar utveckling finns inom programmet.

4 Kurser inom programmet Masterutbildningen är tänkt att ingå i lärarutbildningen för senarelärare och gymnasielärare med ämnesspecialisering i historia, litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att utbildningen sammanvägs med och till alla delar harmonierar med lärarutbildningen. Hur detta går till och vilka kurser som är tänkta att ingå framgår av bilaga X. Här återges lärarutbildningens och masterutbildningens olika moment. Specialisering 1 30 hp: Tema vetenskap: historia, litteraturvetenskap och svenska språket, religionsvetenskap Humanistisk vetenskapsteori 6 hp Metod 5 hp

6 46/88 Argumentation och retorik 5 hp Kritisk analys av texter och andra källor 5 hp Speciell ämnesanknuten metod och teori 6 hp Fältstudier 3 hp Specialisering 2 30 hp Det akademiska ämnet möter skolämnet Introduktion 3 hp Ämneskurs inom historia,litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap Gemensam seminarieserie 4 hp Fältstudier 3 hp (Allmänt utbildningsområde 2 30 hp Ingår inte i masterutbildningen) Allmänt utbildningsområde 3 30 hp Ämnesdidaktiskt examensarbete Ämnesdidaktiskt examensarbete i historia, litteraturvetenskap och svenska språket eller religionsvetenskap 30 hp Specialisering 3 30 hp Historia, alt. Litteraturvetenskap och svenska språket, alt Religionsvetenskap Avancerad kurs i Historia, alt Litteraturvetenskap och svenska språket, alt Religionsvetenskap 28 hp Fältstudier 2 hp

För att passa med lärarutbildningen avbryts utbildningsförloppet av en termins studier som ligger utanför masterutbildningen, Allmänt utbildningsområde 2. De kurser som inleder utbildningen [Specialisering 1] kan – beroende på ämne – ligga på olika nivåer. För de 30 första högskolepoängen kan det sålunda finnas inslag av grundnivå. Kurserna därefter [Specialisering 2, Allmänt utbildningsområde 3 och Specialisering 3] ligger alla på avancerad nivå. Minst 90 av utbildningens 120 högskolepoäng ligger sålunda på avancerad nivå. Därmed blir det en tydlig progression i relation till utbildningen på grundnivån. Kravet på minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet tillgodoses av kurserna inom Specialisering 2, Allmänt utbildningsområde3 och Specialisering 3, se figur 1, vilka tillsammans ger 80 hp inom huvudområdet och en fördjupning om 30 hp i form av ett examensarbete. Inom utbildningen finns en progression från inledningsterminens breda vetenskapsteori- och metodansats, över övervägandena kring mötet mellan det akademiska ämnet och skolämnet samt det ämnesdidaktiska specialarbetet, till fördjupade ämnesstudier med utblick mot skolvärlden i fältstudier. I såväl historia, som litteraturvetenskap och religionsvetenskap finns det magisterexamen vid Högskolan i Gävle. I förhållande till magisterexamen innebär masterutbildningen en progression på så vis att de två sista terminernas studier tillkommer. Det blir sålunda utökad fördjupning och utökade ämnesstudier. Masterstudenternas förmåga att redogöra för och diskutera vetenskapliga frågeställningar kommer dels att tränas i de kurser som finns med i figur 1, nämligen Fältstudier (första, andra och sista terminen) och Gemensam seminarieserie (andra terminen), dels i de forskarseminarier i vilkas arbete de kommer att inbjudas att delta. Fältstudierna är tänkta att innebära presentation av undersökningar, projekt och idéer för blivande kolleger i de skolor, som enligt avtal står till förfogande för samarbete, se bilaga x, Avtal för samverkan mellan lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle och kommunen avseende lärarutbildningsprogrammet om 210-270/300 högskolepoäng. Dessa presentationer kommer i regel att utföras på svenska, och de diskussioner av teoretisk, ämnesmässig och didaktisk art som beledsagar dem kommer också att bli på svenska. I den gemensamma seminarieserien och i forskarseminarierna är språkfrågan flytande. I den gemensamma seminarieserien är det sannolikt att språket kommer att bli svenska, men i den mån som en extern gästföreläsare eller seminarieledare engageras är språkfrågan öppen. Projektskisser och - förslag har ofta författats på engelska och diskussioner förs ofta på engelska. Historia, litteraturvetenskap och religionsvetenskap är alla vetenskapliga ämnen med stort intresse för internationella förhållanden. Stora delar av kurslitteraturen är skrivna på engelska. Masterstudenternas förmåga att diskutera vetenskapliga frågeställningar, oberoende av val av språk, förväntas utvecklas i just dessa sammanhang, fältstudier och seminarier. Viss utveckling av dessa färdigheter kan också väntas äga rum inom kurserna första terminen, i synnerhet Argumentation och retorik.

7 47/88 Utbildningen är uppbyggd för att utveckla masterstudenternas förmåga till självständig analys i en framtida yrkesverksamhet som lärare, så att de har möjligheter att engagera sig i framtida kvalificerade utvecklings- eller forskningsuppdrag. Med tanke på att självständigheten också kan komma till uttryck på så sätt att en annan yrkesbana föredras kan man även förvänta sig ett bruk av denna egenskap på andra områden. Möjligheten att söka antagning till forskarutbildning har redan nämnts, därtill kan man (utan inbördes rangordning) nämna läromedelsproduktion, utbildningsplanering, skol- och annan politik. Att lärarna har god forskningsanknytning har redan visats, se ovan. Vidare har det påpekats att de masterstuderande kommer att vara delaktiga i forskarseminarier och – i görligaste mån – i forskningsprogram vid institutionen. Vad som återstår att påpeka är att det material som utgör studiematerialet för studenterna är forskning, vilket innebär att en masterstudent inte kommer att få en arbetsdag utan att behöva relatera sig till forskning. At utbildningen sålunda är forskningsanknuten är ett rimligt påstående.

5 Behörighet Behörig att antas till Humanistisk master i lärarprogrammet är den som uppnått filosofie kandidatexamen med religionsvetenskap, historia, svenska språket eller litteraturvetenskap som huvudämne.????????????????????? Master (with a major in ……….)

6 Betyg Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.

7 Examensbestämmelser 7.1 Examensbenämning Humanistisk masterexamen i historiedidaktik, Humanistisk masterexamen i litteraturvetenskapens och svenska språkets didaktik, eller Humanistisk masterexamen i religionsdidaktik. Master (with a major in ………….) 7.2 Examenskriterier Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om xxx högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst xx högskolepoäng med successiv fördjupning inom den inriktning studenten följer. Examensbenämningarna följer inriktningarna dvs.

För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom en av huvudområdets inriktningar. 7.3 Examensbevis Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran erhålla examensbevis.

Kursplaner och skisser till kursplaner för vissa kurser

Det akademiska ämnet möter skolämnet [Specialisering 2]

Inriktning historia Kursplan för Specialisering 2 Historia, 20 hp Moment 0010 Teori och metod, 5 hp (Theory and Method, 5 credits) 0020 Uppsats, 15 hp (Essay, 15 credits) Mål Efter fullgjord kurs skall studenten ha: • ha fördjupade kunskaper i historisk teori, metod och historiografi

8 48/88 • kunna tillämpa kunskaper och insikter i teori och metod i vetenskapligt upplagda skriftliga uppgifter (PM) samt i uppsatsarbetet • fördjupa sin förmåga att föra vetenskapliga problemdiskussioner och kritiska resonemang Innehåll Moment 0010 Teori- och metod 5 hp Momentet ger fördjupad kunskap om modern historievetenskap, dess framväxt och dess aktuella teoretiska och metodiska problem.

Moment 0030 Uppsats 15 hp Tyngdpunkten i C-kursen ligger på författandet av en vetenskaplig uppsats som diskuteras och försvaras vid ett seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen läggs vikt vid förmåga att formulera och lösa vetenskapliga problem, att söka och kritiskt använda källmaterial och tidigare forskning samt förmågan att presentera resultaten på ett pedagogiskt sätt Undervisning Examinerande litteraturseminarier, enskild och kollektiv handledning inför skriftliga uppgifter och uppsatsarbeten. Examination Muntliga och skriftliga redovisningar, uppsats och opposition. Förkunskaper Historia B eller Historia B med didaktisk inriktning. Betyg A, B, C, D, E, FX, F Miljömärkning Kursen har inte granskats för inslag av miljö/hållbar utveckling. Kurslitteratur för historia C 30 hp Moment 0010 Teori- och metod 7,5 hp Lilja, Sven, Historia i tiden, Studentlitteratur 1988, 131 s. Dahlgren, Stellan & Anders Florén, Fråga det förflutna, 1996, 323 s. Tillkommer en doktorsavhandling i historia ca 250-350 s. och vetenskapliga artiklar 250 s. Moment 3 Uppsats 15 högskolepoäng Individuellt litteraturval i samråd med handledare, ca 1.500 s.

Inriktning litteraturvetenskap och svenska språket

Kursbenämning Specialisering 2: Det akademiska SWEDISH IN THE TEACHING ämnet möter skolämnet; ämneskurs PROGRAMME/Master Programme inom litteraturvetenskap och svenska språket

Program Humanistisk master i Part of the Teaching Programme/ lärarutbildningen, Master Programme

Poäng 30

Fördjupningsnivå D

Kurskod

9 49/88 Poäng/Moment Introduktion, 3 hp, gemensam med Introduction, 3 credits historia och religionsvetenskap Litteraturvetenskaplig fördjupning, 5 Advanced Course in Literature, 5 hp credits Språkvariation och samtalsanalys, 5 Language Variation/Sociolinguistics, hp 5 credits Språk, kultur och utbildning, 5 hp Language, Culture and Education, 5 credits Litteraturdidaktik, 5 hp Teaching Literature, 5 credits Gemensam seminarieserie, 4 hp Master seminars, 4 credits Fältstudier, 3 hp Field studies, 3 credits

Utbildningsområde Undervisning

Ämnesområde Svenska

Mål Efter avklarad kurs skall den studerande ha breddat och ytterliga fördjupat de ämneskunskaper i litteraturvetenskap och svenska språket som inhämtats under lärarutbildningens grundäggande kurser ha vidareutvecklat och fördjupat de insikter som masterstudiernas första termin har erbjudit. ha fördjupad sin textanalytisk träning i kombination och kunna diskutera kanon- respektive klassikerbegreppet kunna uppmärksamma litteraturens roll i utbildningssystemet ha nått fördjupade insikter inom områdena språklig variation och samtalsanalys ha en fördjupad förståelse av av skola och samhälle som social, kulturell och språklig arena. Innehåll Kursens tvärvetenskapliga och ämnesdidaktiska progression kommer till uttryck i den ämnesgemensamma introduktionen, seminarieserien samt i fältstudier i anslutning till den studerandes framtida profession.

Kursen består av sju moment. Moment 1. Introduktion, 3 hp Momentet innebär en för historia, religionsvetenskap samt litteraturvetenskap och svenska språket gemensam fokusering av kursens övergripande tema: Det akademiska ämnet möter skolämnet. Här anläggs tvärvetenskapliga, ämnesdidaktiska perspektiv på förmedlingsprocesser mellan akademi och skola. Moment 2. Litteraturvetenskaplig fördjupning, 5 hp Förmågan att analysera och tolka texter fördjupas genom ett studium av några av den västerländska litteraturens klassiker samt av några nyare, epokgörande författarskap från det senaste århundradet. Momentet bygger på de litteraturhistoriska kunskaper som inhämtats under B- och C-kurserna, men här betonas särskilt den genrespecifika textanalysen inom epik, dramatik och lyrik. De litterära verkens funktion i ett samhällsperspektiv uppmärksammas, liksom kanon- respektive klassikerbegreppet. Moment 3. Språkvariation och samtalsanalys, 5 hp I momentet kompletteras den traditionella sociolingvistiken från tidigare kurser i språksociologi genom fördjupade studier av variationslingvistisk art. Dessutom studeras den modernare grenen av sociolingvistik, nämligen samtalsanalysen och dess olika skolbildningar. Teorier och metoder i de två grenarna diskuteras under jämförelse med varandra. Vidare ingår en transkriptionsövning av en kort inspelning.

10 50/88 Moment 4. Språk, kultur och utbildning, 5 hp I momentet diskuteras språkideologiska och språkpolitiska frågor i samhället och inom utbildningen. De förändringar som skola och andra institutioner i det svenska samhället genomgår till följd av migration och flerspråkighet belyses. Vidare diskuteras och problematiseras de förutsättningar som gäller flerspråkighet och litteracitet i skola, arbetsliv och samhälle. Moment 5. Litteraturdidaktik, 5 hp Momentet ger historiska perspektiv på skolans litteraturundervisning, bl.a. genom att kanonbegrepp och kanonbildningsprocess liksom alternativa litterära urval och förhållningssätt belyses. Dessutom fördjupas kunskaperna om förhållandet mellan litteraturen och läsaren i termer av tolkning och reception, läsintresse och läspreferenser. Moment 6. Gemensam seminarieserie, 4 hp Seminarierna löper parallellt under kursens moment i litteraturvetenskap och svenska språket och erbjuder ett diskussionsforum kring valda, vetenskapliga problem i anslutning till specialiseringens övergripande tema. Härigenom hålls den humanistiska ämnesdidaktikens gemensamma utgånspunkter och utvecklingsmöjligheter samman. Moment 7. Fältstudier, 3 hp Studenten utför egna fältstudier i anknytning till sin specialisering och med avseende på sin framtida profession. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar och seminariediskussioner samt övningar i små och halvstora grupper. Förkunskaper Lärarprogrammet på grundläggande nivå samt Specialisering 1 i Humanistisk master i lärarutbildningen. Examination Skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussionerna. Betyg A, B, C, D, E, Fx, F. Kurslitteratur Moment 2. Litteraturvetenskaplig fördjupning, 5 hp Förutom de skönlitterära verken tillkommer litteraturvetenskapliga specialtexter (ca 200 sidor), bl.a. ur angiven referenslitteratur. Det förutsätts samtidigt att studenten orienterar sig i litteraturhistoriska handböcker rörande de aktuella författarskapen. Litterära verk Cervantes Saavedra, Miguel de, Don Quijote, del 1 Dostojevskij, Fjodor, Brott och straff Conrad, Joseph, Heart of Darkness Proust, Marcel, ”Combray”, i På spaning efter den tid som flytt, bd. 1, Swanns värld Woolf, Virginia, To the Lighthouse (Mot fyren) En roman av Toni Morrison, V.S. Naipaul eller Salman Rushdie Shakespeare, William, ett drama, t.ex. King Lear eller The Tempest (Stormen) Strindberg, August, ett senare drama, t.ex. Ett drömspel Beckett, Samuel, I väntan på Godot (Världsdramatik 3, red. Bengt Lewan, s. 179-250) eller Bertolt Brecht, Mor Courage och hennes barn (Världsdramatik 3, red. Bengt Lewan, s.73-126) O’Neill, Eugene, Long Day’s Journey into Night (Lång dags färd mot natt) Norén, Lars, Natten är dagens mor (Världsdramatik 4, red. Bengt Lewan och Birthe Sjöberg, s. 101- 176)

11 51/88 Dikter i urval, ett femtiotal sidor av bl.a. Charles Baudelaire, Walt Whitman, Rainer Maria Rilke, T.S. Eliot, Edith Södergran, Gunnar Ekelöf, Paul Celan, och Tomas Tranströmer Referenslitteratur Auerbach, Erik, Mimesis. Verklighetsframställning i den västerländska litteraturen, Bonniers 1998 (1946). Bloom, Harold, The Western Canon. The Books and School of the Ages, 1994 och senare; sv. övers. Den västerländska kanon. Böcker för skola och eviga tider, Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2000 The Cambridge Companion to Postcolonial Literary Studies, ed. by Neil Lazarus, Cambridge University Press 2004. Den svenska litteraturen I-VII, red. Lönnroth, Lars, Delblanc, Sven m.fl., Bonniers 1987 och senare Eliot, T. S., Vad är en klassiker och andra essayer, Norlins förlag 1948. Espmark, Kjell, Att översätta själen. En huvudlinje i modern poesi från Baudelaire till surrealismen, Norstedts1975 och senare. Hartnoll, Phyllis, The Theatre. A Concise History, Thames and Hudson 1985 och senare Joseph Conrad’s Heart of Darkness. A Casebook, ed. Gene M. Moore, Oxford University press 2004 Litteraturens historia Hans Hertel, Norstedts 1985 och senare. Litteraturvetenskap – en inledning, red. Staffan Bergsten, Studentlitteratur 2002. Modernism. A Guide to European Literature 1890-1930, ed by Malcolm Bradbury and James McFarlane, Penguin 1991. New Historicism and Renaissance Drama, ed. and introduction by Richard Wilson and Richard Dutton, Longman 1992. Nordisk kvinnolitteraturhistoria, red. Møller Jensen, Elisabeth, Bra Böcker 1993 och senare. Olsson, Bernt & Ingemar Algulin, Litteraturens historia i Sverige, Norstedts 1987 och senare. Olsson, Bernt & Ingemar Algulin, Litteraturens historia i världen, Norstedts 1990 och senare. Repris. Dramaanalys från Ibsen till Beckett, Akademilitteratur 1981. Rimmon-Kenan, Shlomith, Narrative Fiction. Contemporary Poetics, Routledge 1998 och senare Sundberg, Björn, Nedslag i nutida svensk dramatik. Katarina Frostenson, Kristina Lugn, Lars Norén, Agneta Pleijel, Books on Demand, Visby 2005 Tjäder, Per Arne, Fruktan, medkänsla och kritisk distans. Den västerländska dramateorins historia, Studentlitteratur 2000. Moment 3. Språkvariation och samtalsanalys, 5 hp Adelswärd, Viveka, 1989: “Laughter and Dialogue: The Social Significance of Laughter in Institutional Discourse”. I: Nordic Journal of Linguistics, Vol. 12 No 2, 1989. 31 s. Boyd, Sally & Sirkku Latomaa, “Language Maintenance and Language Shift among Four Immigrant Minorities in the Nordic Region: A Re-evaluation of Fishman’s Theory of Diglossia and Bilingualism”. Nordic Journal of Linguistics, Vol. 19 Nr 2, 1996. 15 s. Eriksson, Mats, 1993: ”Användningen av partikeln ba i ungdomars berättelser – ett fall av pågående grammatikalisering”. I: Studier i svensk språkhistoria 3. Wollin, Lars (utg.) (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 34.) S. 85–98. 14 s. Labov, William: “The social stratification of (r) in New York City Department stores”. = Kap.2 i William Labov, Sociolinguistic patterns, 1972. 28 s. Labov, William, 1973: “The linguistic consequences of being a lame”. I: Language in Society, vol. 2, no. 1, 1973. S. 81–115. 35 s. Nordberg, Bengt, 1985: ”Samtida social variation som ett stadium i en långsiktig ljudförändring”. = Kap. 3 i Bengt Nordberg: Det mångskiftande språket. (Språkvårdssamfundets skrifter 14.) 1985. S. 36–49. 14 s. Nordberg, Bengt, 1982: ”Sociolingvistisk datainsamling”. = Kap. 6 i Talspråksforskning i Norden. Mål – material – metoder. M. Thelander, (red.) 1982. S. 92–119. 28 s. Nordberg, Bengt, 1992: ”Onomatopoetiska uttryck och ungdomars samtalsstil”. I: Tal och samtal. Siv Strömquist, (red.) 1992. S. 150–176. 27 s. Nordenstam, Kerstin, 1998: Skvaller. Om samtalsstrategier hos kvinnor och män. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 29.) Hallgren & Fallgren. 155 s.

12 52/88 Norrby, Catrin, 1996: Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur. (Läses enligt anvisningar.) C. 130 s. Romaine, Suzanne, 1996: “Clothes make a man, but language makes the woman. Socio-historical reflections on women and standard speech”. I: Samspel och variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet. S. 393–402. 9 s. Seligman, C. R., G. R. Tucker & W. E. Lambert, 1972: ”Hur bl.a. sättet att tala påverkar lärares attityder till eleverna”. Översatt och bearbetad av Olle Hammermo. (Seligman, C. R., G. R. Tucker and W. E. Lambert, “The effects of speech style and other attributes on teachers' attitudes toward pupils”. I: Language in Society Vol. 1, nr 1 April 1972, 131–142.) 7 s. Ytterligare någon vetenskaplig uppsats för muntlig redovisning (ca. 15 s.). Moment 4. Språk, kultur och utbildning, 5 hp Carlson, Marie, Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfi- undervisningen. Studentlitteratur 2003. 258 s. Cromdal, Jakob & Ann-Carita Evaldsson (red.). Ett vardagsliv med flera språk. Liber 2003. Artiklar av: Cromdal, Jakob & Ann-Carita Evaldsson: ”Flerspråkighet till vardags – en introduktion”. S.11–43. 32 s. Evaldsson, Ann-Carita: ”Elevers flerspråkiga aktiviteter och dominerande enspråkiga former för kommunikation”. S. 65–85. 20 s. Olle Josephson: “Slutkommentar”. S. 179–189. 10 s. Cummins, Jim, Language, power and pedagogy. Bilingual children in the crossfire. Multilingual matters 2000. 309 s. Daun, Åke, Det allmänmänskliga och det kulturbundna. Prisma 2004. 270 s. Lindberg, Inger, Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Natur och kultur 2005. 250 s. Gumperz, John, Discourse strategies. Cambridge University Press 1982. 225 s. Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur 2004. Artiklar av: Wellros, Seija: ”Språk och kultur i undervisningen för vuxna invandrare”. S. 645–673. 28 s. Franker, Qarin: ”Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext”. S. 75–713. 38 s. Moment 5. Litteraturdidaktik, 5 hp Facklitteratur (Cirka 1400 sidor hämtade från nedanstående fyra områden. Litteraturen kan även väljas från referenslistan. Urvalet görs beroende på inriktning och i samråd med läraren) 1. Historiska perspektiv på skolans litteraturundervisning Brink, Lars, Gymnasiets litterära kanon, Urval och värderingar i läromedel 1910-1945, 1992, s. 29-61, 270-295. Brink, Lars, ”Kanon och kulturarv i ett föränderligt samhälle”, i Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, (red.) Staffan Thorson, 2004, s. 21-36. Furuland, Lars, ”´Lyss till den granens susning´. Om en läsebok som folkuppfostrare”, i Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser. 1991, s. 64-83. Kussak, Åke, ”Författarna och den gemensamma repertoaren”, i Litterära skoltexter. En studie av läseböcker för grundskolans högstadium och motsvarande skolformer och stadier 1950-1975, 1999, s. 49-60. Ollén, Bo, ”Nya läseboken växer fram”, i Från Sörgården till Lop-nor. Klassiska läseböcker i ny belysning, red. Bo Ollén. 1996, s. 11-42. Persson, Magnus, ”Populärkultur i skolan: Traditioner och perspektiv”, i Populärkulturen och skolan, red. Magnus Persson. 2000, s. 15-101. Thavenius, Jan, ”De odödliga mästerverken” och ”Det kanoniska tänkandet” i Den motsägelsefulla bildningen. 1995, s. 93-138. 2. Litteraturen och läsaren: reception, tolkning och litterär kompetens Appleyard, Joseph, Becoming a Reader. The Experience of Fiction from Childhood to Adulthood, Cambridge (Mass.). 1994, s. 1-20, 57-193.

13 53/88 Elmfeldt, Johan, Läsningens röster. Om litteratur, genus och lärarskap, 1997, s. 31-60, 116-173, 308- 321. Eriksson, Katarina, Life and Fiction. On Intertextuality in Pupils´ Booktalk, 2002 (208 s.) Fish, Stanley, Is There a Text in This Class? The Authority of Interpretive Communities, Cambridge (Mass.) och London 1980, s. 303-321. Malmgren, Gun, Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur. 1992, s. 9-36, 291-329. Malmgren, Lars-Göran, Åtta läsare på mellanstadiet. Litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. 1997 (239 s.) Modig och stark – eller ligga lågt? Skönlitteratur och genus i skola och förskola, (red.) Lena Kåreland, 2005 (487 s.) Sandgren, Håkan, ”Om J.K. Rowlings Harry Potter och begäret att läsa”, i Vänbok till Alvar Wallinder, HS-institutionens skriftserie nr 6, Gävle 2001, s. 88-98. 3. Litteraturen och läsaren: läsintresse och läspreferenser Andrae, Marika, ”Böckerna om Eva och Adam – romantik för flickor och pojkar”, Barnboken 2003:1, s. 24-38. Brink, Lars, Försvunna bokslukare? Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner, Working paper No 8, Högskolan i Gävle. 2000. (82 s.) Brink, Lars, ”Barn och böcker – aktuella frekvenser och favoriter”, Svenskläraren 2001:1, s. 23-28. Filipson, Leni, Barnbarometern 98/99. 3-8 åringars kultur- och medievanor, Mediamätning i Skandinavien AB, 1999. (22 s.) Kåreland, Lena, ”Genus, förskolan och bilderboken“, Barnboken 2003:2, s. 18-33. Steffensen, Anette, ”Börn laeser böger”, Barnboken 2000:2, s. 49-50. Svensson, Cai, ”Barns och ungdomars läsintresse” i Barns och ungdomars läsning. Problemöversikt och förslag till forskning. 1989, s. 39-78. Ulfgard, Maria, För att bli kvinna – och av lust. En studie i tonårsflickors läsning, 2002. (380 s.) Wåhlin, Kristian & Maj Asplund Carlsson, Barnens tre bibliotek. Läsning av fiktionsböcker i slukaråldern. 1994, 9-28, 55-78, 151-174. 4. Litteraturundervisningen och läraren Chambers, Aidan, Böcker omkring oss. Om läsmiljö. 1995. (117 s.) Chambers, Aidan, Böcker inom oss. Om boksamtal. 1998. (171 s.) Granlund-Lind, Rigmor, ”´Krossa den skändliga´. Skolan i ungdomsboken”, i Svensklärarföreningens årsskrift 1983, s. 80-99. Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland, (red.) Örjan Torell, 2002 (224 s.). Malmgren, Lars-Göran & Jan Nilsson, Litteraturläsning som lek och allvar. Om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet, 1993. (256 s.) Malmgren, Lars-Göran, ”Några tankar om litteraturundervisningens fällor, fallgropar och felslut, i Teori och pedagogik i litteratur- och mediestudier. 1997, s. 11-22. Molloy, Gunilla, Att läsa skönlitteratur med tonåringar, 2003 (330 s.). Norberg, Inger, ”Litteraturen i skolan. Läs 2000!– seminariet Allas barnbok – lättläst?”, Barnboken 2001:1, s. 53-57. Nordström, Monica, ”Hollywoodfilm och såpoperor i litteraturundervisningen”, i Svensklärarföreningens årsskrift 1998, s. 115-126. Smidt, Jon, ”I klassens sosiale rom blir teksten til”, i Svensklärarföreningens årsskrift 1991, s. 33-43. Skönlitteratur (Cirka 1000 sidor i anslutning till facktexterna och i samråd med läraren) Referenslitteratur Andersson, Lars Gustaf, m.fl., Skolan och de kulturella förändringarna. 1999.

14 54/88 Andrae, Marika, Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914-1944, 2001. Bettelheim, Bruno & Karen Zelan, On Learning to Read. The Child´s Fascination with Meaning, London m.fl. 1991. Didaktik – teori, reflektion och praktik, (red.) Michael Uljens, 1997. Fry, Donald, Children Talk About Books: Seeing Themselves as Readers, Milton Keynes och Philadelphia 1990. Guillory, John, Cultural Capital. The Problem of Literary Canon Formation, Chicago 1993 Halse, Marte Engdal, Loggen, novellen og jentene. Ansatser til en Bakhtinsk lesing av en prosessorientert skrivekultur, Trondheim 1993. Hansson, Gunnar, Vem gör litteraturens historia? 1990. Hetmar, Vibeke, Litteraturpaedagogik og elevfaglighed. Litteraturundervisning og elevernes litteraere beredskab set fra en almenpaedagogisk position, Danmarks laererhöjskole, Köpenhamn 1996. Langer, Judith A., Envisioning Literature. Literary Understanding and Literature Instruction, New York 1995. Lundqvist, Ulla, Kulla-Gulla i slukaråldern. 2000. McCormick, Kathleen, The Culture of Reading and the Teaching of English, Manchester och New York 1994. Millard, Elaine, Differently Literate. Boys, Girls and the Schooling of Literacy, London och Washington D.C. 1997. Pettersson, Inga-Lisa, Statens läsebok, 1999. Reader-Response Criticism. From Formalism to Post-Structuralism, ed. Jane P. Tompkins, Baltimore & London 1994. Rosenblatt, Louise M. Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, 2002 (Originalets titel: Literature as Exploration. Fifth Edition, New York 1995). Sarland, Charles, Young People Reading: Culture and Response, Milton Keynes och Philadelphia 1991. Smidt, Jon, Seks lesere på skolen: hva de sökte, hva de fant: en studie av litteraturarbeid i den vidaregående skolen, Oslo 1989. Smith, Frank, Läsning. 2000. Steffensen, Anette & Torben Weinreich, Börn laeser böger. Laesevaner, laesefaerdighed, höjtlaesning, Roskilde 2000. Steffensen, Bo, Når börn laeser fiktion. Grundlaget for den ny litteraturpaedagogik, 2. udgave, Köpenhamn 1999. Svensson, Conny, Tarzan i slukaråldern. 1997. Tid att läsa. Tid att tänka. Om litteraturarbete i skolan, red. Kristian Wåhlin. 1988. Ullström, Sten-Olof, Likt och olikt. Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet, 2002. Wolf, Lars, Till dig en blå tussilago. Att läsa och skriva lyrik i skolan. 1997. Wolf, Lars, Läsaren som textskapare, 2002. Wolf, Lars, … och en fräck förgätmigej. Mer om att läsa och skriva poesi i skolan, 2003.

Inriktning religionsvetenskap Saknas

Historia alternativt litteraturvetenskap och svenska språket alternativt religionsvetenskap [Specialisering 3]

Inriktning historia Kursplan för specialisering 3: Historia D, 28 hp Moment Moment 0010 Vetenskapsteori, 8 hp (Theory of Science, 7.5 credits)

15 55/88

Moment 0020 Uppsats, 20 hp (Paper, 20 credits) Syfte Syftet med D-kursen är att ge avancerade insikter i historievetenskapligt tänkande och argumentation. Studenten skriver en uppsats i vilken vetenskapsteoretiska, historieteoretiska och metodiska frågor integreras Undervisning Seminarieövningar, lektionsundervisning samt uppsatshandledning Förkunskaper Historia C Examination Tentamen för moment 0010. Framläggande av uppsatsen vid ett seminarium samt oppositionsuppgift. Betyg A, B, C, D, E, F, F. Kurslitteratur för kursen specialisering 3: Historia D 28 hp Moment 0010 Vetenskapsteori 8 hp Wallén, Göran. Vetenskapsteori och forskningsmetoder, Studentlitteratur 1996. 50 s. Aktuella vetenskapliga artiklar ca 400 s. Moment 0020 Uppsats, 20 hp Litteraturen väljs i samråd med läraren, totalt ca 2000 s.

Inriktning litteraturvetenskap och svenska språket Saknas

Inriktning religionsvetenskap Saknas

16 56/88 57/88 58/88 59/88 2008-08-19 Bilaga 7

Samverkan i masterutbildningen på avancerad nivå och forskarnivå

I Gävle är lärarutbildningens utformning och genomförande föremål för ett aktivt och väluppbyggt samarbete med regionens skolor. Det sker på olika nivåer. Överordnat är det samverkansavtal som finns mellan högskolan och regionens kommuner. I samverkansavtalet sägs i paragraf 1 att ”Syftet med samverkan mellan Högskolan i Gävle och kommunerna är att gemensamt skapa goda förutsättningar för att utbilda lärare med den kompetens som examensordningen föreskriver. Samverkan syftar vidare till att genom lärarutbildningen främja forsknings- och utvecklingsarbeten såväl inom skolan som på högskolan och bidra till båda parters kompetensutveckling inom området skola”. Samverkan ska ske i lärarutbildningens alla delar, i grundutbildningens teoretiska och praktiska delar och i forsknings relaterade frågor

I samverkansrådet för Gävleborgs regionala utvecklings centrum (PUX), träffas regelbundet högskolans prefekter, kommunernas skol- och förvaltningschefer och lärarutbildningskansliets chefer. I samtliga beredande organ för lärarutbildningsnämnden och i nämnden deltar kommunrepresentanter aktivt. Ansvariga för verksamhetsutbildningen vid högskolan och i regionens skolor träffas regelbundet. Det finns också ett utvecklat samarbete mellan ämneslärare på högskolan och ämneslärare i regionens skolor om frågor som rör vårt gemensamma utbildningsansvar. I tematiska nätverk I dessa ingår forskare på högskolan, lärare ute i regionens skolor, studenter och doktorander. Temagruppernas funktion är trefaldig, för det första stimulerar de till forskning på områden som skolorna anser vara relevanta. För det andra bidrar de till skolutveckling genom de aktiviteter som temagrupperna har och de skapar kanaler så att högskolans forskning når ut till skolorna. För det tredje stärker de kopplingen mellan grundutbildning och forskning genom att magisterarbeten och examensarbeten kan skrivas i temagrupperna. Tre av temagrupperna har medel från Vetenskapsrådet. Gävle är med i den nationella forskarskolan i Svenska och driver en didaktiskforskarskola i samarbete med PentaPlus (samverkan mellan Örebro universitet, Karlstads universitet, Märlardalens högskola, Högskolan i Dalarna och Gävle högskola). Lärarutbildningen i Gävle deltar aktivt i Lärarutbildningskonventet och i PentaPlus samt har regelbundna träffar med Mittuniversitetet. På Högskolan finns också sedan 1998 Forum för ämnesdidaktik som under de första åren finansierades av Gävle kommun. Forum för ämnesdidaktik är en mångvetenskaplig forskningsmiljö där doktorander, kommunens magistrander, verksamma lärare och högskolans forskare träffas. Forum för ämnesdidaktik ordnade också en nationell ämnesdidaktisk konferens i Gävle den xxxx . På konferensen bildades det nationella nätverket för ämnesdidaktik som sedan dess varje år har en tvådagars konferens. Gävle har också haft ansvaret för det nationella nätverkets hemsida. Det ska också nämnas att andra ämnesdidaktiska initiativ har tagits här i Gävle. Den xxxx 2007 anordnade Gävle en nationell konferens ”Litteraturvetenskapen i lärarutbildningen” där samtliga lärosäten var representerade. På konferensen deltog även representanter från Moderna Språk. Våren 2008 kommer konferensen att få sin fortsättning i en tvådagars konferens i Karlstad.

Litteraturvetenskapen och svenska språket, samverkan nationellt – internationellt Forskningen inom litteraturvetenskap bedrivs inom nära samverkan med flera andra lärosäten. Utöver det internordiska nätverk som Eva-Britta Ståhl ingår i kan här internationella och nationella ämnesdidaktiska nätverk särskilt framhållas (med universiteten i Göteborg och Växjö och med Högskolan i Jönköping samarbetar vi inom området ämnesdidaktik med inriktning på mångkulturalitet). Enskilda samarbeten förekommer framför allt med Uppsala universitet (framför allt Litteraturvetenskapliga institutionen, Filosofiska institutionen, Institutionen för Idé- och

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs 60/88 lärdomshistoria samt Institutionen för lärarutbildning), Lunds universitet, Mittuniversitetet samt Åbo Akademi.

Inom svenska språket upprätthålls forskningsmässiga kontakter särskilt med Stockholms universitet, Uppsala universitet, Köpenhamns universitet, Universitetet i Bergen och Helsingfors universitet. Goda kontakter upprätthålls också med Svenska språknämnden.

Den omfattande samverkan med regionens kommuner, med avseende på forskning såväl som på utbildning, bör nämnas. Temagruppen för läs- och skrivprocessen utgör här ett tydligt exempel liksom det s.k. Ljusdalsprojektet (om pojkars inställning till läsning och skolan) med fyra kommunala magistrander.

Religionsvetenskapens samverkan nationellt – internationellt

Historia samverkan HiG är ett av de 16 nationella lärosäten som tillsammans erbjuder nätbaserade kurser i historia på avancerad nivå för magister- och mastersprogram (Nätverk och samhälle, 7,5 hp). Dessa finansieras av Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU): www.historieutbildning.se

Historiker vid HiG har ett samverkansprojekt med medeltidsforskare från Stockholm/Uppsala/Umeå angående utformandet av gemensam masterkurs (nätverket Vadstena -86): http://www.konstvet.uu.se/KV/Startsidan/Ovrigt/Natverk_for_svensk_medeltidsforskning/

AVTALET MED UPPSALA OCH VAD DET INNEBÄR.

2 61/88

Dnr 15-940/07

Avtal för samverkan mellan lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle och kommunen avseende lärarutbildningsprogrammet om 210-270/300 högskolepoäng.

§ 1. Syftet med samverkan mellan Högskolan i Gävle och kommunen är att gemensamt skapa goda förutsättningar för att utbilda lärare med den kompetens som examensordningen föreskriver. Samverkan syftar vidare till att genom lärarutbildningen främja forsknings- och utvecklingsarbeten såväl inom skolan som på högskolan samt bidra till båda parters kompetensutveckling inom området skola.

Kommunens ansvar § 2. Under studentens verksamhetsförlagda utbildning har kommunen ett gemensamt utbildningsansvar tillsammans med högskolan. Utbildningen preciseras i kursplaner. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kommunen består av lärararbete inom såväl allmänt utbildningsområde som inom respektive inriktning.

§ 3. Lärarstudent knyts till en partnerskola under utbildningens första termin. Med partnerskola avses en förskola, skola eller ett skolområde. Partnerskolan har ett fadderansvar under studentens hela utbildning. Detta ansvar syftar till att underlätta för studenten att upprätthålla en regelbunden kontakt med partnerskolan.

§ 4. Kommunens del i ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen beskrivs, vad avser innehåll och genomförande, i en kommunal handlingsplan.

§ 5. Lokal lärarutbildare med relevant kompetens utses av partnerskolans rektor eller motsvarande. Rektor eller motsvarande svarar för att lokal lärarutbildare i enlighet med den lokala handlingsplanen för den verksamhetsförlagda utbildningen, genomgått/-r kurs för lokala lärarutbildare, deltar i nätverk, seminarier och andra kompetenserbjudanden tillsammans med högskolans lärarutbildare.

§ 6. Lokal lärarutbildare inom partnerskolan skall, med stöd av respektive kursplaner, studentens studieplanering och den lokala handlingsplanen för den verksamhetsförlagda utbildningen, utbilda, handleda och lämna underlag för examination av lärarstudenten i nära samverkan med högskolans lärarutbildare.

Om tveksamhet råder hos lokal lärarutbildare angående lärarstudentens lämplighet för yrket, meddelas detta till kursansvarig lärare på högskolan.

Om oenighet råder mellan lokal lärarutbildare och kursansvarig lärare vid bedömning av lärarstudent under den verksamhetsförlagda utbildningen tillsätts en medbedömare från högskolan.

Högskolan i Gävle. Postadress: 801 76 Gävle. Besöksadress: Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Telefon: 026-64 85 00. Telefax: 026-64 86 86. Hemsida: www.hig.se Postgiro: 78 81 17-0. 62/88

§ 7. Kommunen skall ansvara för utbildning av lärarstudenten om skolans ledning och organisation i samband med att motsvarande kurs genomförs på högskolan.

§ 8. Kommunen ansvarar för att förteckning över lokala lärarutbildare hålls aktuell.

§ 9. Kommunen ansvarar för att utse lokal samordnare för den verksamhetsförlagda utbildningen.

§ 10. Kommunens utvärdering av sin del av lärarutbildningen skall vara tillgänglig för båda parter.

Högskolans ansvar § 11. Högskolan har examinationsansvar efter samråd med lokal lärarutbildare. Högskolan ansvarar för att rutiner finns då lokal lärarutbildare signalerar bristande förmåga hos student att uppfylla kursens syfte och mål under den verksamhetsförlagda utbildningen.

§ 12. Högskolan skall tillhandahålla bedömningsunderlag med gemensam inledande del för samtliga kurser där verksamhetsförlagd utbildning ingår.

§ 13. Högskolans lärarutbildare har ett särskilt ansvar för att samverkan med de lokala lärarutbildarna upprätthålls. Formerna och innehållet för samverkan skall ske i nära samråd med kommunen.

§ 14. Högskolan i Gävle informerar kommunen om och inbjuder till seminarier och föreläsningar.

§ 15. Högskolan skall varje läsår erbjuda kommunen avgiftsfri utbildning för lokala lärarutbildare. Därutöver skall högskolan vartannat läsår erbjuda avgiftsfri fördjupning och uppdatering för redan verksamma lokala lärarutbildare.

§ 16. Högskolan beaktar kommunens förslag till forsknings- och utvecklingsarbeten i sitt underlag för beslut om tematiska forskningsområden.

§ 17. Studenten skall uppmuntras att göra sitt examensarbete inom tematiska forskargruppers ram.

§ 18. Högskolans utvärdering av lärarutbildningen skall vara tillgänglig för båda parter.

§ 19. Högskolan ansvarar för att utse samordnare för samverkan med kommunen inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Högskolan i Gävle. Postadress: 801 76 Gävle. Besöksadress: Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Telefon: 026-64 85 00. Telefax: 026-64 86 86. Hemsida: www.hig.se Postgiro: 78 81 17-0. 63/88

Ersättning § 20. Ersättning enligt avtal mellan kommunen och Högskolan i Gävle utgår med 1750 kr per heltidsstudent och aktiv termin. Beloppet 1750 kr gäller f o m budgetåret 2008. Avräkningsdatum för hösten är den 1 november och för våren den 1 april. Full terminsersättning per heltidsstudent utgår det antal terminer som krävs för respektive examen (7, 9 alt 10 terminer)

Kommunen fakturerar Högskolan att betala ersättningen under pågående termin efter avräkningsdatum. Högskolan tillhandahåller fakturaunderlag för ersättningen.

§ 21. Ersättningsbeloppen till kommunerna, som avses i §20, räknas årligen, f o m 2009, upp med samma procentsats som det statliga prisbasbeloppet.

§ 22. Avtalet om samverkan gäller studenter antagna från och med höstterminen 2007 och löper årsvis f o m den 1jan 2008, med fyra månaders uppsägningstid. Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna förlängs avtalet med ett år i taget. Om uppsägning sker och inte annat överenskommits har kommunerna ansvar för att redan inskrivna studenter kan fullgöra sin utbildning i enlighet med villkoren i detta avtal.

Force majeure § 23. Ingendera parten har ersättningsskyldighet mot den andra om part hindras att utföra sina åtaganden på grund av förhållanden som den inte kunnat förutse och vars menliga inverkan den inte rimligen kunnat undanröja.

Tvist § 24. Tvister på grund av detta avtal skall i första hand lösas genom förhandling mellan parterna och i andra hand genom allmän domstol.

Detta avtal, dnr 15-940/07, har upprättats i två original varav parterna tagit var sitt.

Gävle Söderhamn

Leif Svensson Margareta Högberg Rektor Förvaltningschef Högskolan i Gävle Barn- och utbildningsförvaltningen Söderhamn

Högskolan i Gävle. Postadress: 801 76 Gävle. Besöksadress: Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Telefon: 026-64 85 00. Telefax: 026-64 86 86. Hemsida: www.hig.se Postgiro: 78 81 17-0. 64/88 Styrdokument Kvalitetsutvecklingsprogram 2006 – 2008 2008 – 2006 Besluta Att g t a v Högsk älla till2008 65/88 Dnr 10 2006 olestyrelsen - - -12 285/06 04 - - 31 07

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ...... 1 BAKGRUND ...... 2 UTGÅNGSPUNKTER ...... 2 STYRNING AV KVALITETSARBETET...... 4 ÖVERGRIPANDE KVALITETSMÅL ...... 4 FOKUSFRÅGOR ...... 4 RIKTLINJER FÖR KVALITETSARBETET ...... 4 NÅGRA NYCKELBEGREPP ...... 4 ANSVAR ...... 5 PROCESS ...... 5 Konkretisera mål ...... 6 Planera ...... 6 Följa upp ...... 6 Åtgärda...... 6 OMFATTNING ...... 6 SYSTEM OCH METODER...... 7 SYSTEM...... 7 Kursvärdering...... 7 Programutvärdering...... 8 Självvärdering ...... 8 Studentbarometer ...... 8 Alumniundersökning...... 8 Avnämarundersökning...... 8 Kollegial granskning ...... 8 Benchmarking...... 9 METODER...... 9 REDOVISNING AV RESULTAT...... 9 ÖVRIGA STYRDOKUMENT AV VIKT FÖR KVALITETSARBETET ...... 9

66/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 1 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Kvalitetsutvecklingsprogram 2006-2008 Sammanfattning Kvalitetsutvecklingsprogrammet är fastställt av Högskolans styrelse och utgår dels från högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev, dels från Högskolans vision, verksamhetsmål och policies. Programmet anger genom fyra övergripande kvalitetsmål inriktningen på Högskolans kvalitetsarbete:

• Främja förnyelse i grundutbildningen • Tillgodose såväl studenternas som arbetsmarknadens behov av kunskap och kompetens • Öka exponeringen för vetenskapssamhällets kvalitetsbedömning av forskningen • Främja effektivitet, tillgänglighet och service

Vid sidan av dessa mål kan särskilda insatser initieras (fokusfrågor). Syftet med programmet är att genom ett kontinuerligt kvalitetsarbete säkra och utveckla kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i utbildning och forskning samt inom de administrativa och stödjande verksamhetsdelarna. Genom denna utformning omfattar programmet samtliga arbetsenheter och verksamheter vid Högsko- lan. Alla skall känna sig delaktiga och alla skall känna sig berörda, både personal och studenter.

Programmet fokuserar på resultat snarare än på detaljstyrning. I programmet fastställs ansvar och omfattning, som i stort följer Högskolans organisation och verksamhetsområden. Vidare definieras den arbetsprocess som skall följas. Processen föreskriver att de övergripande målen konkretiseras i delmål, att handlingsplaner upprättas och att uppföljning sker. Programmet ger ett antal exempel på system och metoder för uppföljning. I övrigt ges stor frihet för varje arbetsenhet att själv utforma sitt kvalitetsarbete efter var och ens förutsättningar och behov.

Resultatet av Högskolans samlade kvalitetsarbete sammanställs årligen. Redovisningen skall vara resultatinriktad och i huvudsak följa de övergripande målen. Av redovisningen skall framgå vilka kvantitativa och kvalitativa effekter som uppnåtts.

67/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 2 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Bakgrund Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 skall universitet och högskolor bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete i syfte att säkra och utveckla kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i utbildning och forskning. Studenters och anställdas delaktighet i kvalitetsarbetet skall stärkas och kvalitetsarbetet skall i största möjliga utsträckning bygga på uppföljningsbara och lokalt uppsatta mål. De tillgängliga resurserna skall nyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Vidare skall lärosätena vartannat år och första gången i årsredovisningen för 2006 redovisa vilka mer omfattande egeninitierade utvärderingar som genomförts inom grundutbildning och forskning. Högskolan skall även i samband med årsredovisningen för 2006 redovisa vilka viktigare åtgärder som vidtagits med anledning av utvärderingarnas resultat.

Högskoleverket aviserar ny inriktning för sin kvalitetsgranskning från och med 2007, med ökad tonvikt på resultatet av lärosätenas kvalitetsarbete, och inte bara hur kvalitetsarbetet läggs upp och fort- skrider. Högskoleverket vill med andra ord ha belägg för att kvalitetsutveckling verkligen äger rum.

Denna nya inriktning utgör tillsammans med regleringsbrev och bestämmelser i högskolelag och hög- skoleförordning den yttre utgångspunkten och grunden för utformningen av Högskolans nya kvalitetsutvecklingsprogram. Programmet utgör ett ramverk för Högskolans kvalitetsarbete under perioden 2006-2008 och beslutades av Högskolans styrelse 2006-04-07.

Utgångspunkter Innehållet i kvalitetsutvecklingsprogrammet baseras dels på erfarenheter från tidigare program och kvalitetsarbete, dels på vision (dnr 10-918/98), mål och policy, liksom på att all personal och alla studenter känner delaktighet i Högskolans kvalitetsarbete.

allas verksamhets- vision policy teori delaktighet mål

• utgångspunkter kvalitetsmål kvalitetsutveck- • riktlinjer fokusfrågor lingsprogram •vad-frågor • ansvar styrning

Nämnder Rektor organisation konkretisera mål UFK Rektors kansli planera Kontakttorget Prorektor redovisa följa upp

BSC åtgärda E - inst V - inst P - inst N - inst TB -TB inst Bibliotek HS - inst Adm avdAdm Stud service

”producera”

grundutbild- forskning samverkan administra- stöd och ning tion beredning

Figur 1 Högskolans organisation ur ett kvalitetsperspektiv.

68/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 3 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Allt kvalitetsarbete utgår från det ansvar som implicit finns i Högskolans organisation samt styrs genom de kvalitetsmål som formuleras av Högskolans ledning och de fokusfrågor som eventuellt beslutas av Högskolans rektor. Programmet fokuserar på resultat snarare än på detaljstyrning av hur kvalitetsarbetet skall bedrivas.

Delaktighet kan ta olika uttryck som alla är möjliga och som bl a beror på de förutsättningar som den enskilda medarbetaren har – själv motiverad, chefen motiverar, förtroende för chefen saknas. Allas delaktighet innebär att personal och studenter vid Högskolan bereds möjlighet att påverka utformningen av kvalitetsmål och kvalitetsarbete och känner att de omfattas av de mål som sätts upp för respektive verksamhetsområde. Men delaktighet innebär även en skyldighet och ansvar för var och en att reflektera över sin egen del i kvalitetsarbetet och hur man själv kan bidra till Högskolans kvalitetsutveckling. Högskolans ledning och chefer har dessutom ett ansvar att motivera medarbetare till ett kvalitativt arbetssätt.

Högskolans vision är att bli universitet och Högskolan har därför ansökt om vetenskapsområde inom både humaniora-samhällsvetenskap och teknik. I den processen ingår bland annat att kvaliteten i Hög- skolans grundutbildning och forskning sätts under luppen och granskas utifrån nationella normer och vetenskapssamhällets krav. Detta förhållande måste avspeglas i Högskolans kvalitetsmål och kvalitetsarbete under perioden.

Programmet tar stöd i vissa tankegångar och teorier som formulerats inom området, t ex att ett fram- gångsrikt arbete med kvalitetsutveckling byggs upp med ledningens engagemang som grund. Viktiga baselement och hörnstenar är (Bergman, B, Klefsjö B, 1995: Kvalitet från behov till användning)

• att sätta studenten i centrum • att basera beslut på fakta • att arbeta med processer • att arbeta för ständig kvalitetsförbättring • att låta alla vara delaktiga

Studenterna ställer krav på en god, intressant och relevant utbildning och effekterna kan beskrivas som minskade studentavhopp och minskad genomströmningstid. Att basera beslut på fakta är i detta sammanhang liktydigt med att följa upp kvalitetsarbetet, att genomföra studentbarometrar och att utvärde- ra resultat. Genom ledningens ansvar för utvärdering finns organisatoriska förutsättningar för att be- slutade förändringar får genomslag. Kvalitetsutvecklingsprogrammet är till sin grund processinriktat. I processen ingår målformulering, handlingsplaner, genomförande, uppföljning och förändring som en ständigt pågående aktivitetskedja. Därigenom ges förutsättningar för en ständig kvalitetsförbättring. Allas delaktighet berör både process och innehåll. Programmet medger frihet för Högskolans organisatoriska enheter att själva formulera mål och bedriva kvalitetsarbetet efter egna förutsättningar och behov. I den processen är det viktigt att alla deltar aktivt – i stället för att fokusera på vad ledningen kan göra för att utveckla kvaliteten bör frågan ställas: ”Vad kan jag göra?”

Begreppet ”kaizen” betyder ungefär ”förändra till det bättre” och innebär att det är de små, men stän- digt återkommande förbättringarna som ger effekter på lång sikt (Imai, M, 1986: Kaizen. Att med kon- tinuerliga, stegvisa förbättringar höja produktiviteten och öka konkurrenskraften). Detta synsätt stöds av den process som skall användas för Högskolans kvalitetsarbete.

Kvalitetsutvecklingsprogrammet ger frihet för Högskolans olika organisatoriska enheter – d v s till dem som ”producerar” utbildning, forskning, samverkan, administration, stöd och beredning – att själ- va avgöra hur arbetet kan förändras till det bättre. Tanken är att därigenom skapa ett klimat av engagemang i det dagliga arbetet och en vilja till ständig förbättring (Grönroos, C, 2002: Service Manage- ment och marknadsföring - en CRM-ansats).

69/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 4 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Styrning av kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet styrs dels genom de övergripande kvalitetsmål som fastställts av Högskolans styrelse, dels genom de fokusfrågor som eventuellt beslutas av Högskolans rektor.

Övergripande kvalitetsmål • Främja förnyelse i grundutbildningen • Tillgodose såväl studenternas som arbetsmarknadens behov av kunskap och kompetens • Öka exponeringen för vetenskapssamhällets kvalitetsbedömning av forskningen • Främja effektivitet, tillgänglighet och service

Förnyelse i grundutbildningen kan t ex handla om att utveckla studenternas roll i utbildningen, införa nya undervisnings- och examinationsformer men också att på ett bättre sätt tillvarata resultat från kursvärderingar och programutvärderingar.

Studenternas och arbetsmarknadens behov av kunskap och kompetens kan tillgodoses genom samarbete med omgivande samhälle, bättre anpassning av kurser och utbildningsprogram till krav och behov, som aktualiseras genom t ex alumniundersökningar och dialoger med arbetsmarknadens representanter.

Exponering för vetenskapssamhällets kvalitetsbedömning av forskningen innebär t ex deltagande med konferens- och seminariepresentationer, publicering av artiklar i framför allt internationella vetenskapliga tidskrifter och ansökningar om externa forskningsmedel.

Effektivitet, tillgänglighet och service är kännetecknande för en kvalitetsmedveten organisation och innebär t ex god resursanvändning, hög åtkomlighet och korrekt information.

Fokusfrågor Fokusfrågor definieras i detta sammanhang som satsningar på angelägna områden, av särskild vikt för kvalitetsutvecklingen. Sådana insatser beslutas av Högskolans rektor och kan bedrivas som projekt eller i arbetsgrupper. Exempel på fokusfrågor kan vara förnyelse av examinationsformer, alumniunder- sökningar, Bolognaprocessen, mall för självvärderingar och barometrar av olika slag.

Riktlinjer för kvalitetsarbetet Kvalitetsarbete innebär att läsa av, reflektera över och förbättra verksamhetens alla delar. Kvalitetsut- vecklingsprogrammet utgör ett ramverk för Högskolans kvalitetsarbetet och riktlinjerna ger de an- svarsmässiga utgångspunkterna för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Vidare beskrivs den process som skall följas vid allt kvalitetsarbete. Riktlinjerna är till sin karaktär ”vad”-orienterade och ger frihet för varje organisatorisk enhet vid Högskolan att själva avgöra hur kvalitetsarbetet skall bedrivas, för att bäst passa den egna verksamheten. Det är dock viktigt att kvalitetsarbetet bedrivs systematiskt och integrerat i den dagliga verksamheten.

Några nyckelbegrepp Kvalitetsbegreppet kan tolkas ur ett antal olika perspektiv som alla bör finnas med i Högskolans kvalitetsarbete.

Kvalitet kan dels vara förmågan att tillfredsställa och helst överträffa Högskolans, studenternas och beställarnas krav, behov och förväntningar, dels vara resultatet av vetenskapssamhällets bedömning av

70/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 5 2006-04-07 Dnr 10-285/06

t ex standard, publicerade resultat, examina etc inom grundutbildning och forskning. Kvalitet kan även handla om effektivitet i Högskolans rutiner och arbetsprocesser liksom hur Högskolans resurser an- vänds.

Kvalitetsarbete kan ses som ett systematiskt och kontinuerligt arbete i syfte att höja kvaliteten och innefattar både kvalitetsutveckling – långsiktig strävan att bli bättre – och kvalitetssäkring – åtgärder för att säkerställa och upprätthålla uppnådd kvalitet.

Ansvar En generell utgångspunkt är att ansvaret för kvaliteten följer verksamhetsansvaret, som det beskrivs i Högskolans organisationsdokument. Det betyder, att

• rektor har det övergripande ansvaret för kvaliteten i Högskolans verksamhet • prefekterna ansvarar för kvaliteten i undervisning och kurser på sina respektive institutioner • nämnderna ansvarar för kvaliteten i forskning och utbildningsprogram • chefen för Utbildnings- och forskningskansliet ansvarar för kvaliteten i det beredningsarbete som utförs åt Högskolans nämnder • chefen för Administrativa avdelningen ansvarar för kvaliteten i Högskolans administrativa arbete, t ex personal- och ekonomiadministration, teknisk support etc • studerandeadministrativa chefen ansvarar för kvaliteten i det stöd som lämnas till studenterna • bibliotekschefen ansvarar för kvaliteten i det stöd som ges till Högskolan och studenterna • chefen för Kontakttorget ansvarar för kvaliteten i samverkan med det omgivande samhället • föreståndaren för BSC ansvarar för kvaliteten i forskning inom ansvarsområdet

Att ansvara för kvaliteten innebär att ha ansvar för kvalitetsarbetet och dess resultat. Förutom ovanstå- ende uttalade kvalitetsansvar har varje organisatorisk enhet och medarbetare ansvar för att den egna verksamheten och det egna arbetet bedrivs på ett kvalitetsinriktat sätt.

Process Den process som beskrivs är väl etablerad och strukturerar kvalitetsarbetet på ett enkelt och tydligt sätt samt inbjuder till allas medverkan. Kvalitetsarbetet skall vara målstyrt och kunna följas upp. Institu- tioner och avdelningar, som har organisatoriska nivåer, kan bedriva flera parallella processer, bl a med utgångspunkt från verksamhetens särart för de olika nivåerna.

övergripande mål PROCESSEN

tolka målen

konkretisera mål för den egna verksamheten förändra den egna verksamheten

upprätta handlings- läsa av resultatet planer för kvalitets- och följa upp arbetet

Figur 2 Processmodell för Högskolans kvalitetsarbete.

71/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 6 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Konkretisera mål De övergripande kvalitetsmålen för Högskolans kvalitetsarbete beslutas av Högskolans styrelse. Må- len tolkas, bryts ner och konkretiseras av varje organisatorisk enhet så att de blir kännetecknande för den egna verksamheten. De konkretiserade målen kan vara både kvantitativa (mätbara) och kvalitativa (beskriva någon effekt som skall uppnås).

Planera Handlingsplaner för kvalitetsarbetet upprättas i början av varje år, för att ge en översikt över planerade aktiviteter. Planerna skall finnas tillgängliga för alla medarbetare, t ex på nätet.

Följa upp Handlingsplanerna följs upp vid slutet av varje år, innan redovisning sker av årets kvalitetsarbete. Uppföljning görs mot de egna målen och eventuella indikatorer, men den årliga redovisningen skall göras med utgångspunkt i de övergripande kvalitetsmålen. Metoder och teknik för hur uppföljning sker avgörs av varje organisatorisk enhet.

Åtgärda Med utgångspunkt från uppföljningen initieras eventuella åtgärder, antingen som separata aktiviteter eller i kommande års planer.

Omfattning Kvalitetsarbetet omfattar högskolans tre huvuduppgifter samt administrativ, stödjande och beredande verksamhet. I ett sådant perspektiv utgör Högskolans organisatoriska enheter ”producenter”, medan i första hand studenter, beställare och uppdragsgivare är mottagare av de tjänster Högskolan ”producerar”.

studenter grundutbildning institutioner beställare

nämnder högskolan forskning

UFK uppdragsgivare

adm avd samhället samverkan

studentservice

högskolan bibliotek administration

kontakttorget

studenter BSC stöd och beredning högskolan

Figur 3 Samband mellan ”producenter”, ”produktion” och ”avnämare”.

72/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 7 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Kvaliteten i grundutbildningen skapas i Högskolans vardagliga arbete. Den är beroende av lärare som är förtrogna med forsknings- och utvecklingsfronten inom sitt kunskapsområde och av studenternas delaktighet i t ex utbildningens genomförande och utvärdering av den (prop 1999/2000:28).

En stark forskningsmiljö är karakteriserad av högklassig forskningsverksamhet kvalitativt och även kvantitativt, ett väl utvecklat samspel med andra nationella och internationella forskningsmiljöer, liksom stor nationell samt internationell visibilitet och attraktionskraft. Dessutom innehåller forsknings- miljön ofta olika forskningsinriktningar eller discipliner som befruktar varandra (prop 2004/2005:80).

Samverkansuppgiften särskiljer sig genom att i högre grad än de övriga uppgifterna bygga på samspel med det omgivande samhället. Högskolan kan därför inte ensidigt bestämma vad verksamheten skall inriktas på och kvalitetsbedömningen bör därför i viss utsträckning göras av avnämare utanför Hög- skolan. Samverkansuppgiften är integrerad med grundutbildning och forskning genom exempelvis uppdragsutbildning och uppdragsforskning.

Effektiv administration bidrar till kvaliteten inom Högskolans alla verksamhetsområden. En utbild- ningsmiljö av hög kvalitet förutsätter god tillgång till vetenskaplig information, vilken till största delen tillhandahålls av Högskolans bibliotek. Ett väl fungerande teknikstöd och god service till studenter och forskare ger viktiga förutsättningar för att övrig verksamhet skall utvecklas kvalitativt. Hög kvalitet i olika beslutsunderlag liksom vid beredning av ärenden m m utgör en viktig grund för god kvalitet i de beslut som fattas.

System och metoder Högskolan har idag ett antal system för uppföljning och utvärdering av sin verksamhet. Dessa bör i första hand användas för att läsa av hur väl kvalitetsarbetet uppfyller uppsatta mål. Till detta skall till- föras Högskoleverkets nationella utvärderingar av kvaliteten i utbildningen inom ett visst program eller ämne. Högskoleverkets granskning kan också avse speciella aspekter på utbildningen.

I det följande sammanfattas ett antal exempel på system och metoder som är eller kan bli grund- läggande vid bedömning av Högskolans kvalitetsarbete. Utöver dessa kan varje organisatorisk enhet välja uppföljningssätt som passar den egna verksamheten bäst.

System Uppföljning är ett systematiskt sätt att läsa av hur uppsatta mål och intentioner uppfylls, medan utvär- dering är en mer grundläggande och förutsättningslös granskning av verksamhetens förutsättningar, processer och resultat.

Kursvärdering Kursvärderingar föreskrivs i högskoleförordningen och är därmed obligatoriska. För att stärka och fastställa denna möjlighet till inflytande, antog Högskolans styrelse 2005-09-02 en policy för kursvär- dering. I policyn föreskrivs bland annat att kursvärderingen skall innehålla en för Högskolan gemensam del; varje kurs bör dock huvudsakligen utvärderas efter sina egna förutsättningar.

Genom kursvärderingar ges studenterna tillfälle att uttrycka sin uppfattning om de kurser de deltagit i och det sätt på vilket de genomförts. Sammanställningar av resultaten av kursvärderingar och besluten om åtgärder skall finnas tillgängliga för studenterna, som härigenom får möjlighet till delaktighet och inflytande. Uppskattningsvis lämnade drygt hälften av studenterna kursvärderingar år 2004, en ökning med cirka fem procent jämfört med året innan. Här kan studenterna öka sitt inflytande över Högsko- lans kvalitetsutveckling genom att i större utsträckning medverka vid kursvärderingar.

73/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 8 2006-04-07 Dnr 10-285/06

Programutvärdering Programutvärderingar är ett viktigt instrument för att bedöma programmens och utbildningens kvalitet ur olika aspekter och ger impulser till utvecklingsinsatser inom ämnesavdelningarna och incitament till kvalitetsutveckling. Programutvärderingar genomförs periodiskt på initiativ av både Högskolan och Högskoleverket. Innan Högskoleverkets sexåriga kvalitetsgranskningssystem introducerades, genom- förde Högskolan egna kvalitetsgranskningar av cirka fem utbildningsprogram per år. Granskningarna utfördes både av Högskolans egen personal och av externa granskare. Från och med år 2001 samman- faller normalt Högskolans egna programutvärderingar med Högskoleverkets ämnes- och programut- värderingar. Högskolan får på detta sätt en återkoppling på genomförd självvärdering, vilket bidrar till Högskolans egen kvalitetsutveckling.

Från och med år 2007 föreslår Högskoleverket mer fokuserade ämnes- och programutvärderingar, där uppföljningsdata (t ex söktryck, lärartillgång och genomströmning) utgör grunden för vilka utvärde- ringar som skall genomföras. Fördjupade utvärderingar kan också motiveras med anledning av klago- mål från studenter eller synpunkter från arbetsgivare. Ett mindre antal ämnes- och programutvärde- ringar kommer även att genomföras. Högskoleverkets nya inriktning för utvärdering kan komma att påverka Högskolans egna planer på programutvärderingar liksom kravet i regleringsbrev på egeninitierade utvärderingar.

Självvärdering Självvärderingar utgör ett av flera steg i Högskoleverkets modell för granskning av ämnen och program och synliggör både positiva aspekter och brister som behöver åtgärdas. Självvärderingar kan även vara ett instrument för Högskolan att på eget initiativ påvisa såväl styrkor som svagheter; resultatet kan sedan ligga till grund för kvalitetshöjande åtgärder. Systematiskt utförda självvärderingar fordrar genomarbetade mallar som styr mot syftet med granskningen.

Studentbarometer Studentbarometern är ett instrument för att involvera studenterna i Högskolans kvalitetsarbete, genom att kartlägga hur de uppfattar sina studier och sociala situation vid lärosätet. År 2003 genomfördes en studentbarometer vid Högskolan, som på olika sätt visade studenternas uppfattning om bl a lärare, kurser, program och miljö. För att en barometer skall få genomslag och påverka Högskolans kvalitetsarbete måste den dels följas av förslag till åtgärder, dels genomföras med viss periodicitet.

Alumniundersökning Studiernas värde och eventuella brister kommer oftast fram först då de möter arbetsmarknadens krav. Genom s k alumniundersökningar kan erfarenheter, synpunkter och förslag hämtas in från tidigare studenter, som varit ute på arbetsmarknaden ett antal år. Sådana erfarenheter är av vikt för utbildnings- planeringen och bör som allt annat kvalitetsarbete genomföras systematiskt. Alumniundersökningar är av särskild vikt i samband med större förändringar av utbildningen eller då arbetsmarknadens krav för- ändras.

Avnämarundersökning Väl fungerande administration och service är viktiga för Högskolans kärnverksamhet och bidrar till kvaliteten inom alla områden. En kvalitetsindikator är hur t ex lärare och studenter uppfattar stöd och service från i första hand Administrativa avdelningen, Studentservice, bibliotek och institutionskansli- er. Genom servicemätningar av olika slag kan sådana uppfattningar och synpunkter kartläggas och ligga till grund för förbättringar. Avnämarundersökningar kan även utföras mot externa beställare och uppdragsgivare.

Kollegial granskning Kollegial granskning, s k peer-review, innebär att ett antal lärosäten granskar varandras utbildning ur olika aspekter, t ex planer, struktur och innehåll. Granskningen skall resultera i en värdering mot t ex

74/88 HÖGSKOLAN I GÄVLE Kvalitetsutvecklingsprogram 9 2006-04-07 Dnr 10-285/06

examensbeskrivningar och utbildningsmål. Exempel på kollegial granskning är den som lärarutbild- ningen genomförde på eget initiativ och i samarbete med dåvarande Mitthögskolan och Högskolan Dalarna.

Benchmarking Benchmarking är en metodisk jämförelse av den egna verksamheten med erkänt effektiv verksamhet (”någon som är bättre”), med hänseende till olika kvalitetsaspekter. Benchmarking fokuserar på nyckeltal och processer.

Metoder Kvalitetsarbetet bör bedrivas systematiskt och det finns flera exempel på metoder som kan användas och som redan används vid Högskolan, t ex utvecklingssamtal, kvalitetsseminarier, statistiska och ekonomiska sammanställningar samt indikatorer/nyckeltal. De metoder som väljs bör vara anpassade för den egna verksamhetens behov och särart och leda till att kvalitetsarbetet blir effektivt och samlat samt bidrar till kvalitetsutveckling. Ett väl fungerande studentinflytande bidrar också till det systematiska kvalitetsarbetet.

Redovisning av resultat Särskilda anvisningar för redovisning av kvalitetsarbetet utfärdas årligen av rektor. Högskolans samlade resultat sammanställs till ett gemensamt dokument, som synliggörs på olika sätt, bland annat i års- redovisningen. Redovisningen lämnas i december varje år av prefekterna, nämndordförandena, chefen för Utbildnings- och forskningskansliet, chefen för Administrativa avdelningen, studerandeadministrativa chefen, bibliotekschefen, chefen för Kontakttorget och föreståndaren för BSC.

Redovisningen skall innehålla en kortfattad beskrivning av kvalitetsarbetet och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa och upprätthålla uppnådd kvalitet (kvalitetssäkring).

Huvuddelen av redovisningen skall dock vara resultatinriktad och göras med utgångspunkt i de över- gripande kvalitetsmålen. Det innebär att t ex studenternas roll i utbildningen, nya undervisnings- och examinationsformer, samarbete med omgivande samhälle, anpassning av kurser och utbildningsprogram till krav och behov, deltagande med konferens- och seminariepresentationer, publicering av artiklar, ansökningar om externa forskningsmedel, god resursanvändning, hög åtkomlighet och korrekt information är viktiga aspekter i redovisningen. Av redovisningen skall framgå vilka kvantitativa och kvalitativa effekter som uppnåtts av olika satsningar och åtgärder samt i vad mån och på vilket sätt kvaliteten utvecklats.

Övriga styrdokument av vikt för kvalitetsarbetet Andra riktlinjer av central betydelse för kvalitetsarbetet är

• Forskningsstrategi för Högskolan i Gävle 2005-2008 (dnr 50-329/03) • IT-policy vid Högskolan i Gävle • Jämställdhetspolicy (dnr 10-880/99) • Plan för likabehandling av studenter (dnr 10-69/02) • Policy för internationaliseringsarbetet vid Högskolan i Gävle (dnr 10-794/01) • Policy för kursvärderingar (dnr 70-1722/03) • Policy för miljö och hållbar utveckling (dnr 101-185/05) • Rättigheter och skyldigheter för dig som student (dnr 10-878/04) • Verksamhetsmål 2006-2008 (dnr 10-936/05)

75/88 2008-09-04 Bilaga 10

Framlagda magisteruppsatser 2006—2008

Historia Saknas

Litteraturvetenskap och svenska språket

Bäck, Carina. Gymnasiesvenska i fem avgångsklasser, 2007 (). Käll, Olle. Språkbad eller drunkningsrisk? Hur påverkas IB-elevers skrivförmåga i svenska av engelska som undervisningsspråk?, 2006 (). Lind, Anneli. Känslans spel i fölrvandlingens tid. En studie av kronotyper och melodramatiska element i Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga känslans historia, 2006 (). Lövgren, Simon. Arr skapa en man – Mare Kandres romaner Bestiarium och Xavier, 2007 (). Nordgren, Fredrik. Att skriva sig ond. Berättarrösten i Per Lagerkvists roman Dvärgen, 2006 ().

Religionsvetenskap Sjödin, Sara. Loke. Ett justitiemord i mytologisk förklädnad, 2006 (G). Ahlström, Michael. Svensk Fritänkarrörelse. Idé och debatt under sent 1800-tal, 2007 (VG). Bane, Birgitta. "… Even a Spirit Could Benefit From Therapy": Nya Kunskaper och Kontroverser Kring Besatthet i Västerländsk Kultur, 2007 (VG). Engström, Rikard. , 2007 ().

Eriksson, Anna. Tsunamikatastrofen. Hjälpinsatser, massmedia och "vanligt folks" tankar, 2006 (G). Gyberg, Eva. Att finna mening med livet. En studie av ett serieteckningsprojekt om existentiella frågor bland skolbarn i Accra, Ghana, 2006 (VG). Gzaiel-Claesson, Susanne. Vad styr bruket av slöja; individ, kultur, religion? – Några muslimska kvinnors syn på slöjan, 2007 (G). Hedman, Hanna. Hindu Goddesses as role models for women? A qualitative study of some middle class women's views on being a woman in the Hindu society, 2007 (VG). Lantz, Sandra. Lễ Cúng Cá Ông. The Beliefs & Traditional Worship of Fishermen in Central Việt Nam, 2007 (VG). Lantz, Sandra. Hälsingegårdar – Skrock, vidskepelse och folktro i Norrala socken, 2007 (VG). Magnusson, Lena. En studie av den muslimska sjalen i Sverige, 2006 (G). Olsson, Stefan. Ibn Fadlan och rûs hövdingabegravning – En religionshistorisk analys med maktperspektiv, 2006 (VG). Sundström, Ulla. En järnrings förbannelse. En studie i religionshistoria om en ring från Gästriklands vikingatid, 2006 (VG). Szenaszki, Gabriel G. Transpersonell filosofi och ett nytt vetenskapligt paradigm, 2006 (VG). Söderhäll, Mari. Modern Gnosticism – oförnuftig fantasi eller ett ljus i mörkret? Ryra rörelsers tolkningar av myterna om materian, människan och ondskan i världen, 2006 (VG). Wesslén, Per Erik. Positiv kristen djursyn, 2006 (VG).

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 6488500 | fax +46 (0)26 648686 | www.hig.se/hs 76/88 2008-09-04 Bilaga 11

Forskningsverksamhet: aspekten publikationer

Källa: källa www.diva-portal.org/hig/opus/ Sökbegrepp: ”Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap”

Bengtsson Bengt. Filmen i Gävleborgs län Medierade offentligheter och identitet 2006. p. 100-137 (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) . Bengtsson Bengt. Regionfilmen och konstruktionen av folkhemmet Medier & Politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet, Snickars, Pelle; Jönsson, Mats 2007. p. 364 (Mediehistoriskt arkiv; 3) . Bengtsson Bengt. Vad suckar gästboken: Uppsala Studenters Filmstudio som arena för konstfilmsinstitution och filmdebatt Mediala hierarkier 2007. p. 13-48 (Skrifter från Avdelningen för medier, kommunikation och film) . Bengtsson Bengt. Vad suckar gästboken?: Uppsala Studenters Filmstudio som arena för konstfilmsinstitution och filmdebatt Mediala hierarkier, Vesterlund, Per 2007. p. 160 (Skrifter från Avdelningen för medier, kommunikation och film; 1) . Bergman Åsa et al. . Fyra blöjbarn ser på tv – en deskriptiv analys Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Rönnberg, Margareta 2008. p. s.73-145. Björkvall Anders, Engblom Charlotte. Finns det nytta med nöje?: Barns självvalda skärmbaserade textaktiviteter som resurs för lärande i skolan. 2007. Bora Gabor. Postscript to a Future Documenta Magazines Online Journal 2007. [Online]. Available from URL magazines.documenta.de/frontend/article.php?IdLanguage=1&NrArticle=1127 Brink Lars, Nilsson Roy, , editors. Kanon och tradition: Ämnesdidaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervisning. (Lärarutbildningens skriftserie; 2) Högskolan i Gävle, Gävle; 2006. Brink Lars. Boksamtal under mellanåren Modig och stark- eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola, Kåreland, Lena 2005. p. 203-252 (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet; 87) . Brink Lars. Bröderna Lejonhjärta. En receptionsstudie i år 3 Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola, Kåreland, Lena 2005. p. 155-179 (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstituet; 87) . Brink Lars. Intressant forskning om läsning Hudiksvalls Tidning 2007; (22.9). Brink Lars. Kanon och kulturarv i ett föränderligt samhälle Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Thorson, Staffan 2004. p. 21-36. Brink Lars. Kanon, karaktärsfostran, kulturarv?: Om litteraturundervisningens textkärna Kanon och tradition: Ämnesdiaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervising, Brink, Lars; Nilsson, Roy 2006. p. 13-43 (Lärarutbildningens skriftserie; 2) . Brink Lars. Konsensus om kanon?: Kanonbild och ämnesuppfattning hos 75 litteraturlärare Kanon och tradition: Ämnesdidaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervisning, Brink, Lars; Nilsson, Roy 2006. p. 149-180 (Lärarutbildningens skriftserie; 2) . Brink Lars. Om läsande och boksamtal under mellanåren Det hänger på språket!: Lärande och språkutveckling i grundskolan, Bjar, Louise 2006. p. 237-270. Brink Lars. Petra Söderlund, Läsarnas nätverk. Om bokläsare och Internet, Uppsala 2004 Samlaren: Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning 2005; 126:487-491. Brink Lars. Svenska barn läser sämre Hudiksvalls Tidning 2007; (29.11). Brink Lars. Välja bok. Läspreferenser hos en grupp barn under år 1-3 och i år 6 Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola, Kåreland, Lena 2005. p. 181-201 (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet; 87) . Dahlin Olov. Gracious Shumba – drömmar och helbrägdagörelse.: En shonainformants livshistoria Svensk religionshistorisk årsskrift 2003 2003. p. 203 (Svensk Religionshistorisk Årsskrift; 12) . Dahlin Olov. Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel? Nya mål? : religionsdidaktik i en tid av förändring, Lindgren Ödén, Birgit; Thalén, Peder 2006. p. 124 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 2) . Dahlin Olov. Kuruma: En botanderitual hos Karangafolket i Zimbabwe Riter och ritteorier, Stausberg, Michael; Sundqvist, Olof 2002. p. 278 (Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala) . Dahlin Olov. Traditionell religion och kristen tro i södra Zimbabwe Religionsmöten och religiös mångfald: Religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle, Westerlund, David 2005. p. 91 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle) .

Gästprofessor Jørgen Straarup Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle, SE-801 76 Gävle tfn +46 (0)26 648285 | fax +46 (0)26 648686 | tjänsterum 31:458 | [email protected] 77/88

Dahlin Olov. Zvinorwadza. Being a patient in the religious and medical plurality of the Mberengwa district, Zimbabwe. (European university studies Ser. 23, Theology; 748) Frankfurt am Main: Peter Lang; 2002. Dofs Sundin Monica. Elfströms reklamfilmer i Gävle: hygien och genus Medierade offentligheter och identitet 2006. p. 171- 198 (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) . Edin Anna. "The Pinstripe Suit from Hell": On the construction of Swedish feminist Tiina Rosenberg as political persona 2007. Edin Anna. Förankrad: om trovärdighet och personlighet i tv-nyheterna Ankare - för sändning eller publik?, Ney, Birgitta 2007. Edin Anna. Kritstreckskostymen från helvetet: om konstruktionen av Tiina Rosenberg som politisk persona Mediala hierarkier 2007. p. 137-158 (Skrifter från Avdelningen för medier, kommunikation och film) . Edin Anna. Nya förhållanden: om public service-televisionens förändrade relation till publiken och allmänheten Nordicom information 2006; 28(2):17. Edin Anna. Sverigebilder: om det regionala uppdraget och den regionala speglingen i svensk public service-televisionen Medierade offentligheter och identitet 2006. p. 45-67 (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) . Edin Anna. Times have changed: on the relationship between Swedish public service television and the viewing public Nordicon Review 2006; 27(2):17. Edin Anna. Verklig underhållning: dokusåpor, publik, kritik. Institutet för mediestudier, Stockholm; 2005. Ekstrand Eva, Hyvönen Mats. [in press] Local press on the Swedish athletic championship in Gävle 1915 Media and global divides : IAMCR Conference at Stockholm University 20-25 July 2008: Section: Media and sport 2008. [Online]. Available from URL www.mediaandglobaldivides.se/images/stories/file/section_w_pdf/media_and_sport_section/media_and_sport_sectio n.pdf Ekstrand Eva. En jämförelse mellan 30-talskampanjerna Fabrikernas bästa för hemmens behov och Better Homes in America. Paper,15 Nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning, Reykjavik 11-13 augusti 2001. 2001. [Online]. Available from URL www.nordicom.gu.se/mr/iceland/papers/five/EEkstrand.doc Ekstrand Eva. I rättvisans namn – en film om Maria Kvist.. (Video, 13 min. Forskningsinformation. Högskolan i Gävle och Forskningsrådsnämnden.) Forskningsinformation. Högskolan i Gävle och Forskningsrådsnämnden.; 2002. Ekstrand Eva. I rättvisans namn : en film om Maria Qvist : arbetsjournal. Högskolan i Gävle; 2002. Ekstrand Eva. Kaj Anderssons Morgonbris: Kvinnopress, trettiotal och längtan efter fri tid. [dissertation]. (Medier & kommunikation; 10) Umeå universitet, Kultur och medier; 2007. [Online]. Available from URL urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1145 Ekstrand Eva. Katastrofen i Messina - en studie av Gävlepressens rapportering januari 1909. Nordisk medieforskerkonference 17, Aalborg, 11-14/8 2005: Grupp 4. Mediehistorie 2005. [Online]. Available from URL www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/235_Papers.pdf Ekstrand Eva. Katastrofen i Messina: en studie av Gävlepressens rapportering januari 1909 Medierade offentligheter och identitet 2006. p. 139-170 (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) . Ekstrand Eva. Las vacaciones de las amas de casa en Suecia 1920-1985: algunas observaciones Espacios de Género, Cuder Domingues, Pilar; Gallego Durán, Mar; Péres Vides, Auxiliadora 2005. p. 83-92 (Colección Alfar Universidad: Investigación y ensayo; 129) . [Online]. Available from URL dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=2540766 Ekstrand Eva. Lokal mediehistoria – en teoretisk utgångspunkt. 14:e nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning i Kungälv, 14-17 Augusti 1999: Grupp 6: Mediehistoria 1999. [Online]. Available from URL www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/14_063-074.pdf Ekstrand Eva. Morgonbris 1930-39, redovisning av en läsning.. Centrum för genusforskning vid Stockholms universitet.; 2000. Ekstrand Eva. Någon sa att jag borde skriva: om yrkesidentitet i nio kvinnliga journalisters berättelser. (Rapportserien / Institutionen för medier och kommunikation, Umeå universitet; 1998:1) Umeå universitet.; 1998. Ekstrand Eva. RIT. Anteckningar från vintersamtal i Riittas ateljé.. Konsthallen Sandviken; 2006. Ekstrand Eva. The Housewife Holidays in Sweden 1920-1985: some remarks. Espacios de Género / Gender Spaces, II International Interdisciplinary Conference, Universidad de Huelva, 9-11 Mayo 2001 2001. Ekstrand Eva. The Housewife Holidays.. Stockholms universitet; 2001. Engblom Charlotte. Att erkänna och diskvalificera normkällor i samtal Språkets roll och räckvidd: Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007 2007 (Acta Universitatis Stockholmiensis: Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series; 42) . Engblom Charlotte. Samtal, identiteter och positionering: Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö [dissertation]. (Acta Universitatis Stockholmiensis: Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series; 34) Almqvist & Wiksell International, Stockholm; 2004. [Online]. Available from URL www.diva- portal.org/diva/getDocument?urn_nb ... Engblom Charlotte. Vem är du i samtalet?: Dialogiskt identitetsskapande hos ungdomar i en mångkulturell miljö. 2005.

2 78/88

Eriksson Ann-Kristin. Tankar kring utbrändhet, existentiella frågor och svensk vårdkultur Religionsmöten och religiös mångfald: religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle, Westerlund, David 2005. p. 48-55 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 1) . Eriksson Mimmi et al. . Att läkas i livet och arbetslivet: helhetsperspektiv vid förebyggande och rehabiliterande åtgärder mot stress och utbränning. Studentlitteratur, Lund; 2004. Eva-Britta Ståhl. Allt är sönderslitet med strävar efter helhet: Eva Ström 1977-2002. Gidlunds, Hedemora; 2004. Florén Anders, Ågren Henrik. Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. Studentlitteratur, Lund; 2006. Fransson Göran, Morberg Åsa, Nilsson Roy, Schüllerqvist Bengt, , , , editors. Didaktikens mångfald: artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i Didaktik vid Högskolan i Gävle. (Lärarutbildningens skriftserie; 1) Högskolan i Gävle, Gävle; 2003. Gustavsson Michael, Rider Sharon. The Subject of Autobiography Omnium-gatherum: Essays Dedicated to Jan Österberg on the Occasion of his Sixtieth Birthday, Carlsson, Erik; Sliwinski, Rysiek 2001 (Uppsala Philosophical Studies; 50) . Gustavsson Michael. [in press] Teorins pionjärer: Om introduktionen och receptionen av den moderna litteraturteorin i Sverige , Holmqvist, Bosse 2008 (Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria) . Gustavsson Michael. Formens funktion: Ett metodiskt problem i diktanalys: exemplet Karlfeldts Poetiska världar: 33 studier tillägnade Bengt Landgren, Möller, Håkan; Fischer, Otto; Gustavsson, Michael; Henriksson, Paula; Mehrens, Patrik; Stam, Per 2002. Gustavsson Michael. Language as Sign and Use: A Study of Certain Aspects of Saussure´s View of Language The Practice of Language, Gustafsson, Martin; Hertzberg, Lars 2002. Gustavsson Michael. Litteraturteorin i teorin och praktiken Tidskrift för litteraturvetenskap 2002; (4). Gustavsson Michael. Litteraturteorins expansion: Svenska doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap 1976-1995. (Acta Universitatis Upsaliensis: Historia litterarum; 25) 2005. Gustavsson Michael. Paul de Mans retorik: Om ett centralt begrepp i dekonstruktionen Rhetorica Scandinavica: Tidsskrift för skandinavisk retorikforskning 1998; (7). Gustavsson Michael. Reflektion och likriktning Reclaim the Science: Om vetenskapens avakademisering, Rider, Sharon; Jörnesten, Anders 2007. Gustavsson Michael. Saussure on identity Identity: Questioning the Logic of Identity within Educational Theory, Säfström, Carl Anders 1999. Gustavsson Michael. Text och textobjekt Textanalys: Introduktion till syftesrelaterad kritik, Säfström, Carl Anders; Östman, Leif 1999. Gustavsson Michael. Textens väsen.: En kritik av essentialistiska förutsättningar i modern litteraturteori. Exemplen Cleanth Brooks, Roman Jakobson, Paul de Man. (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet; 32) Uppsala; 1996. Hammar Björn et al. . The meaning of Europe in Spain (1941-1986). (Cadernos Prestige; 6/7) Educa, Lissabon; 2003. Hammar Björn, editors. Medierade offentligheter och identitet. (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap; 2006. Hammar Björn. [in press] On Power, Order and Prudence in Early Modern Spanish Political Thought Redescriptions Yearbook of Political Thought and Conceptual History 2008; 12. Hammar Björn. Inledning Medierade offentligheter och identitet, Hammar, Björn 2006. p. 9-14. Hammar Björn. Interiores y exteriores politológicos Foro Interno: Anuario de Teoría Política 2001; 1(1):75-114. Hammar Björn. La política de la historia y la contingencia del demos IV Congreso de la Asociación Española de Ciencia Política 1999. Hammar Björn. Lenguaje y construcción en el estudio de la política Revista de Estudios Políticos 1997; (97):225-254. Hammar Björn. Notions about the (Inter/)national and the Indeterminacy of Political Identity 14:e Nordiska kongressen för medie- och kommunikationsforskning 1999. Hammar Björn. Platonic Noise Foro Interno: Anuario de Teoría Política 2003; (3):146-148. Hammar Björn. Political Differentiation and Identification Medierade offentligheter och identitet, Hammar, Björn 2006. p. 15-44 (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) . Hammar Björn. Relaciones internacionales, tiempo y espacio político: discursos sobre Europa y España. [dissertation]. Universidad de Granada, Granada; 1998. Hammar Björn. Remapping Global Politics: History’s Revenge and Future Shock Foro Interno: Anuario de Teoría Política 2005; (5):150-152. Hammar Björn. Socratic Citizenship Foro Interno: Anuario de Teoría Política 2002; (2):163-165. Hammar Björn. Teoría política, retórica y tropología Metapolítica 2005; 9(44):23-32. Hammar Björn. The Rights of Strangers: Theories of International Hospitality, the Global Community, and Political Justice since Vitoria Foro Interno: Anuario de Teoría Política 2004; (4):165-167.

3 79/88

Hammar Björn. Transformación y naturaleza de los entes políticos en nuevos órdenes mundiales Política y Sociedad 2004; 41(3):141-150. Hammar Björn. Varierande ursprung och rörliga horisonter: anmärkningar om tidsperspektiv och historia som politiskt språk. 2001. Hammermo Olle. Sverige Nordiske språkhaldningar. 1: Ei meiningsmåling, Kristiansen, Tore; Vikør, Lars S. 2006. p. 118- 141 (Moderne importord i språka i Norden; 4) . Hyvönen Mats. Bilder av arbete: Samarbetsorganet Ekonomisk informations verksamhet 1948-1956. 2005. Hyvönen Mats. Bilder av det "goda" arbetet Medier & politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet, Snickars, Pelle; Jönsson, Mats 2007 (Mediehistoriskt arkiv; 3) . Hyvönen Mats. Bilder av det goda arbetet. 2007. Hyvönen Mats. Industrins A-flicka. 2007. Häggström Elisabeth, Mbusa Ester, Wadensten Barbro. NURSES´WORKPLACE DISTRESS AND ETHICAL DILEMMAS IN TANZANIAN HEALTH CARE Nursing Ethics 2008; 15(4):478-491. Janne Lindqvist Grinde. [In press] Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur, Lund; 2008. Jonsson Rolf. Delar i en helhet: studenters syn på delar av en utbildning Kunskap & lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken 2004. p. 61-79 (Pedagogiska rådets skriftserie; 1) . Kvist Roger. Republikan och lutheran: svenska invandrares politiska identitet före inbördeskriget Den svenska utvandringen till Amerika: : religiösa perspektiv 2005. Lindgren Ödén Birgit, Thalén Peder, , editors. Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring. (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 2) Swedish Science Press, Uppsala; 2006. Lindgren Ödén Birgit. Unga människors syn på tro och livsåskådning Religionsmöten och religiös mångfald: Religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle, Westerlund, David 2005. p. 34-41 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 1) . Lindgren Ödén Birgit. Ämnesutveckling genom samverkan? Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring 2006. p. 117- 124 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 2) . Lindqvist Grinde Janne. [In press] Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur, Lund; 2008. Lindqvist Janne. Dygdens förvandlingar: Begreppet dygd i tillfällesdikter till handelsmän före 1780 [dissertation]. (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet; 38) Acta Unviersitatis Upsaliensis, Uppsala; 2002. Lindqvist Janne. Kurt Johannesson: Svensk retorik från antiken till våra dagar Tidskrift för litteraturvetenskap 2006; (2). Lindqvist Janne. Mats Malm: Minervas äpplen. Om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism Tidskrift för litteraturvetenskap 1996; (3-4):155-159. Lindqvist Janne. Stefan Ekman: "I skuggan af Din Graf, jag på min lyra slår" Tidskrift för litteraturvetenskap 2005; (1-2). Lindqvist Janne. Vad gäller saken?: Statusläran som verktyg för retorisk argumentationsanalys Rhetorica Scandinavica: Tidskrift för skandinavisk retorikforskning 2005; (33). Löfgren Hans, Shima Alan, editors. After Consensus: Critical Challenges and Social Change in America. (Gothenburg Studies in English; 72) Acta Universitas Gothoburgensis, Göteborg, Sweden; 1998. Maria Mårdberg. in press 'A Bleak, Black Wind':: Motherlessness and Emotional Exile in Jamaica Kincaid's The Autobiography of My Mother Reclaiming Home, Remembering Motherhood, Redefining History:: African American and Afro-Caribbean Women's Literature in the Twentieth Century, Drews, Marie 2008. Mattfolk Leila, Melander Micael. Svenska och finlandssvenska reaktioner på engelska importord Svenskans beskrivning 28, Ledin, Per 2006 (Svenskans beskrivning . Lund : Lund University Press, 1991-; 28) . Melander Micael, Kristiansen Tore. Sverige Nordiske sprogholdninger: En masketest, Kristiansen, Tore 2006 (Moderne importord i språka i Norden; 5) . Melander Micael. En skrivdidaktik för den högre utbildningen Kunskap & lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken 2004. p. 53-60 (Pedagogiska rådets skriftserie; 1) . Modiano Marko, editors. Cultures in contact: a Festschrift for Ingrid Westin. (HS-institutionens skriftserie; 11) Högskolan i Gävle, Gävle; 2004. Modiano Marko, Proceedings, IAWE Conference, Regensbourg 2007 . In Press, English as a Lingua Franca for the European Union Schneider, Schneider, Edgar 2008. Modiano Marko. Cultural diversity in the English-using world: Bringing research to the instruction Cultures in Contact: a Festschrift for Ingrid Westin, Modiano, Marko 2004. p. 81-98 (HS-Institutionens Skriftserie) . Modiano Marko. Euro-English , Kachru et al, Braj 2005 (Critical Concepts in Linguistics) . Modiano Marko. EURO-ENGLISH FROM A ‘DEFICIT LINGUISTICS’ PERSPECTIVE? World Englishes 2007; 26(4):525-533. Modiano Marko. Euro-Englishes The Handbook of World Englishes, Kachru et al, Braj 2006. p. 223-239 (Blackwell Handbooks) .

4 80/88

Modiano Marko. Foreign language teaching and learning practices, and the NNS practitioner Non-Native Language Teachers: Perceptions, Challenges, and Contributions to the Profession, Llurda, Enric 2005. p. 25-43. Modiano Marko. In Press, English as a Lingua Franca in the European Union World Englishes 2009. Modiano Marko. In Press, Multiculturalism and the Challenge of English in Europe Proceedings of the Conference ‘The Bulgarian Society for British Studies and the Bulgarian American Studies Association’ ‘Boundaries, Boundary Crossing, Cross-boundary Transfer’ South-West University "Neofit Rilski" in Blagoevgrad, 9 – 12 November 2007 2008. Modiano Marko. In press, Nativespeakerism, and the Failure of European ELT English as an International Language, Sharifan, Fazad 2009. Modiano Marko. Linguistic MacDonaldization: Myth or Specter? Notions of America: Swedish Perspectives 2004 (English Studies 2) . Modiano Marko. Monoculturalization and Language Dissemination Journal of Language, Identity, and Education 2004; 3(3):215-227. Modiano Marko. Response to "Colinguals Among Bilinguals" World Englishes 2008; 27(1):131-132. Modiano Marko. Review of A. Suresh Canagarajah's Resisting Linguistic Imperialism in English Teaching Moderna Språk 2004; XCVIII(113-115). Modiano Marko. Review of Adrian Holliday, The Struggle to Teach English as an International Language Moderna Språk 2006. Modiano Marko. Review of English-Only Europe? by Robert Philipson Applied Linguistics 2004; 25(1):119-123. Modiano Marko. Review of World Englishes: A Resource Book for Students, by Jennifer Jenkins Moderna Språk 2005; XCIX(2):231-233. Ney Agneta, Jakobsson Ármann, Lassen Annette. Inledning Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar från ett symposium redigerade av Ármann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney, Jakobsson, Ármann; Lassen, Annette; Ney, Agneta 2003. p. 7-23 (Nordiska texter och undersökningar: Utgivna av Lennart Elmevik och Mats Thelander; 28) . Ney Agneta. Bayeuxtapetens marginaler - ett utrymme för kommunikation om manligt och kvinnligt? Images in the Margins: Nordic Studies in Medieval Art, Markus, Kersti 2006. p. 41-54. Ney Agneta. Drottningar och sköldmör: Gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet ca 400-1400. Gidlunds förlag, Möklinta; 2004. Ney Agneta. En fängslande historia?: Dehumanisering som straff i saga och samhälle "Vi ska alla vara välkomna!": Nordiska studier tillägnade Kristinn Jóhannesson, Magnúsdóttir, Audur; Jansson, Henrik; Johansson, Karl G.; Malm, Mats; Rogström, Lena 2008. p. 9 (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning; 35) . Ney Agneta. Genus och ideologi i Völsunga saga Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar från ett symposium redigerade av Ármann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney, Jakobsson, Ármann; Lassen, Ánnette; Ney, Agneta 2003. p. 113-122 (Nordiska texter och undersökningar.: Utgivna av Lennart Elmevik och Mats Thelander; 28) . Ney Agneta. Genus och rumslighet i Völsunga saga Old Norse Myths, Literature & Society: Proceedings of the 11th International Saga Conference, 2-7 July, University of Sydney, Barnes, Geraldine; Clunies Ross, Margaret 2000. p. 363-374. Ney Agneta. Hallkvinnor och sjömonster Bodil Lajv: Festskrift till Bodil Nildin-Wall den 18 januari 2007, Hugoson, Marlene 2007. p. 33-39. Ney Agneta. I marginalen på medeltiden - ett utrymme för konfrontation?: Föreställningar om människor, djur och natur i bonaden från Bayeux. Historisk tidskrift 2004; (3):391-415. Ney Agneta. Kalvskinn och skog: Om förutsättningarna för handskriftsproduktion i det medeltida Island respektive storgårdsbyggen i det tidigmoderna Hälsingland Bebyggelsehistorisk tidskrift: Kring Hälsingegårdarna. Redigerat av Erik Nordin 2003; (45):95-102. Ney Agneta. Klok-Berse, Skald-Räv och Dräpar-Kol: Prefigerade maskulina binamn i Brennu-Njáls saga Namn från land och stad: Hyllningsskrift till Mats Wahlberg 25 maj 2008, Brylla, Eva; Strandberg, Svante 2008. p. 8 (Namn och samhälle; 21) . Ney Agneta. Myter, ideologi och ogifta kvinnor: Mö-traditionen i fornnordisk myt och verklighet Makalösa kvinnor: Könsöverskridare i myt och verklighet, Borgström, Eva 2002. p. 25-61. Ney Agneta. Mö-traditionen i fornnordisk myt och verklighet Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 2004; (55):43- 58. Ney Agneta. The Edge of Water in Old Norse Myth and Reality The Fantastic in Old Norse/Icelandic Literature. Sagas and the British Isles: Preprint Papers of the Thirteenth International Saga Conference, Durham and York, 6-12th August 2006, McKinnell, John; Ashurst, David; Kick, Donata 2006. p. 727-732. Ney Agneta. The Edges of the Old Norse World View. A Bestiary Concept? Old Norse religion in long-term perspectives. Origins, changes, and interactions: An international conference in Lund, Sweden, June 3-7, 2004, Andrén, Anders; Jennbert, Kristina; Raudvere, Catharina 2004. p. 63-67 (Vägar till Midgård; 8) . Olivestam Carl Eber, Eriksson Mimmi, Lindholm Stig. Från kyrka till wellbeing: handbok i kyrkokunskap. 2002.

5 81/88

Per Vesterlund. Filmkrönika- filmkritik i ljud och bild Svensk television - en medihistoria, Vesterlund, Per; Edin, Anna 2008. p. 27 (Mediehistoriskt arkiv; 6) . Qvarnström Sofi. Efterord till Den eviga dumheten. Berättelsen om Bouvard och Pécuchet av Gustave Flaubert. h:ström, Umeå; 2006. Qvarnström Sofi. Ett spel mellan inre och yttre språkvärldar: En läsning av några svenska tolkingar av Mallarmé Aiolos: Tidskrift för litteratur, teori och estetik 2004; (22-23). Qvarnström Sofi. Marika Stiernstedt och första världskriget. Ett motstånd som överskrider genregränser Gränser i nordisk litteratur/ Borders in Nordic Literature: IASS XXVI 2006, Zilliacus, Clas; Grönstrand, Heidi; Gustafsson, Ulrika 2008. Redin Johan, Bora Gabor. Fossils and Terrestrial Philosophy: Leibniz' Protogaea and Aesthetics Cardanus: Jahrbuch für Wissenschaftsgeschichte 2006; 6:10. Ristiniemi Jari. Att medvetandegöra handlingsansvar: om etikundervisningens mål och medel Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring, Lindgren Ödén, Birgit; Thalén, Peder 2006. p. 77-87 (Religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle.; 2) . Ristiniemi Jari. Democracy and the Ethical Self.: Tillich and Nietzsche on Citizenship in the Modern Society Internationales Jahrbuch für die Tillich-forschungen Bd. 3.: Tillich und Nietzsche, Danz, Christian; Schüssler, Werner; Sturm, Erdmann 2008. p. 232 (Internationales Jahrbuch für die Tillich-forschungen; 3) . Ristiniemi Jari. Ethics and Expressionism: things, individuals and common concerns Bulletin of The North American Paul Tillich Society 2007; 33(3). Ristiniemi Jari. Experiential Dialectics. An Inquiry into the Epistemological Status and the Methodological Role of the Experiential Core in Paul Tillich's Systematic Thought. [dissertation]. Almqvist & Wiksell International; 1987. Ristiniemi Jari. Identitet och medvetenhet Religionsmöten och religiös mångfald, Westerlund, David 2005. p. 81-87 (Religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle; 1) . Ristiniemi Jari. Människan i det hela Helse og helhet: Etiske og tverfaglige perspektiver på helsefaglig teori og praxis, Hugaas, Jan Vegar; Hummelvoll, Jan Kåre; Solli, Hans Magnus 2004. Ristiniemi Jari. Politics of the Soul in Changing Society: : Paul Tillich’s Political Pathos of the 1920’s in Light of Nietzsche’s Moral Philosophy Bulletin of The North American Paul Tillich Society 2005; 31(3):9-15. [Online]. Available from URL pantheon.yale.edu/~kjb27/napts/assets/newsletters/NL313.pdf Ristiniemi Jari. Religion in a Non-Religious Age; Criticism of religion and after Papers from the Annual Meeting of the North American Paul Tillich Society, Philadelphia, Pennsylvania, 1995. Charlottesville: University of Virginia, 1995 1995. Ristiniemi Jari. Wholeness and the Integral Mind. Towards Self-transcending Humanity. 2003. Stockholm: Elanders Gotab,; 2003. Roos Lena, editors. Religion on the Borders. New Challenges in the Academic Study of Religion: Programme and Abstracts. 2007. Roos Lena. [in press] Barmhärtiga svenskar och tacksamma flyktingar: Ett beredskapssjukhus sommaren 1945 i svensk press Nordisk Judaistik 2007; 26. Roos Lena. [in press] Kristendomen med bröstmjölken?: Nära relationer mellan judar och kristna under medeltiden Religion och Bibel 2008; LXV. Roos Lena. [in press] Perspektiver på Jødisk Apologetik (recension) Svensk Exegetisk Årsbok 2008; 73. Roos Lena. [in press] Rhetoric and religious heritage: Paul Christian preaching to Jews and Christians at the Barcelona Disputation Dominicans and Jews, Füllenbach, Elias; Miletto, Gianfranco 2008 (Quellen und Forschungen zur Geschichte des Dominikanerordens im deutschen Sprachraum; 14) . Roos Lena. [in press] Vad är värt att dö för?: Härförarens tal i moderna äventyrsfilmer och klassiska texter Religion och film, Roos, Lena; Vesterlund, Per 2008 (Religionsvetenskapliga skrifter från Högskolan i Gävle; 3) . Roos Lena. “Acknowledge Muhammad and Do Not Choose Death”: Some attitudes to Martyrdom, Conversion, and Persecution among Jews living under Muslim Rule during the Eleventh and Twelfth Centuries. (Interreligiösa studier; 7) 2003. Roos Lena. “God Wants It!”: The Ideology of Martyrdom of the Hebrew Crusade Chronicles and its Jewish and Christian Background [dissertation]. Uppsala; 2003. Roos Lena. “God Wants It!”: The Ideology of Martyrdom of the Hebrew Crusade Chronicles and its Jewish and Christian Background. Brepols, Turnhout; 2006. Roos Lena. Age before Beauty: A Comparative Study of Martyrs in American Disaster Movies and their Medieval Predecessors The Journal of Religion and Film 2007; 11(1). [Online]. Available from URL www.unomaha.edu/jrf/vol11no1/vol11no1.htm Roos Lena. Anglikanska kyrkan Religion i Sverige, Svanberg, Ingvar; Westerlund, David 2008. p. 113-114. Roos Lena. Att dö för det heliga landet Svensk kyrkotidning 2007; (36):434-438. Roos Lena. Att studera medeltiden. Studentlitteratur, Lund; 2008. [Online]. Available from URL www.studentlitteratur.se/attstuderamedeltiden

6 82/88

Roos Lena. Den lilla berättelsen i den stora följetongen: att undervisa och skriva om den israel-palestinska konflikten Religionsmöten och religiös mångfald 2005. p. 56-60 (Religionsvetenskapliga studier från Högskolan i Gävle; 1) . Roos Lena. Empatins kraft: Att lära sig genom rollspel Svensk kyrkotidning 2006; 41-42:518-520. Roos Lena. Gammalkatolska kyrkan Religion i Sverige, Svanberg, Ingvar; Wsterlund, David 2008. p. 127. Roos Lena. Invandring och integration i en medeltida stad: Judiska och kristna källor till en gemensam historia Vandring och förvandling: Förflyttning, förändring, framtid 2006. p. 171-178. Roos Lena. Liberala katolska kyrkan Religion i Sverige, Svanberg, Ingvar; Westerlund, David 2008. p. 125-126. Roos Lena. Mothers and Children: Jewish Family Life in Medieval Europe Judaica: Beiträge zum Verstehen des Judentums 2005; 61:176–177. Roos Lena. Muslim i Sverige (av Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald) Svensk Religionshistorisk Årsskrift 2004; 13:181-184. Roos Lena. Nationens styvbarn Svensk kyrkotidning 2007; 51-52. Roos Lena. Paul Christian: a Jewish Dominican Preaching for the Jews Studia theologica 2003; 57:49-60. Roos Lena. Pious and Rebellious: Jewish Women in Medieval Europe Judaica: Beiträge zum Verstehen des Judentums 2005; 61:176–177. Roos Lena. Reformerta invandrarkyrkor Religion i Sverige 2008. p. 114-115. Roos Lena. Stigma, status och strategier: Genusperspektiv i religionsvetenskap Svensk kyrkotidning 2003; 36:429. Roos Lena. The Story of Elijakim, commonly known as Gottschalk: Jewish and Christian Sources to the History of Medieval Germany Den okände (?) grannen: Tysklandsrelaterad forskning i Sverige 2005. p. 467–478 (Schwedishe Perspektiven: Schriften des Zentrums für Deutschlandstudien; 4) . [Online]. Available from URL www.diva- portal.org/sh/reports/abstract.xsql?dbid=367 Roos Lena. The Stranger Who Lives Next Door: Jewish-Christian Relations in Germany during the High Middle Ages. (Interreligiösa studier; 3) Uppsala; 2002. Roos Lena. Tiden före gettot: Judar och kristna i högmedeltidens Europa Religion & Livsfrågor 2002:18-19. Roos Lena. Vart är vårt ämne på väg?: Doktorsavhandlingar i Religionshistoria i Sverige 1994–2004 Svensk Religionshistorisk Årsskrift 2005; 14:206-224. Roos Lena. Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel Religion & Livsfrågor 2007; (1):6-10. Roos Lena. Åter till källorna! Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring, Öden, Birgit Lindgren; Thalén, Peder 2006. p. 9-19 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 2) . Rudsänger Hans. Strandat historiskt vrakgods: ämnesdidaktisk syn på skolgrammatiken. (HS-institutionens skriftserie; 8) Högskolan i Gävle, Gävle; 2004. Rönnberg Margareta, editors. Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll. Filmförlaget, Uppsala; 2008. Rönnberg Margareta. "Nya medier" – men samma gamla barnkultur?: Om det tredje könets lek, lärande och motstånd via tv, video och datorspel. Filmförlaget, Uppsala; 2006. Rönnberg Margareta. "Pedagogiska" babymedier, "underhållande" blöjbarns-tv – eller helst ingetdera? Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Rönnberg, Margareta 2008. p. 1-34. Rönnberg Margareta. 1970-talets Barnjournalen och dagens Lilla Aktuellt: – barnnyheter som public service respektive infotainment Svensk television – en mediehistoria, Edin, Anna; Vesterlund, Per 2008. p. s.190-222 (Mediehistoriskt arkiv; 6) . Rönnberg Margareta. Animerade Disneyfilmer – för barn eller vuxna? Sociologisk Forskning 2005; (4):13-20. Rönnberg Margareta. Från "Teletubbies" till "Små Einsteins": programanalyser ur ett barnestetiskt perspektiv Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 upplever tv och leker med fjärrtroll, Rönnberg, Margareta 2008. p. s.60-72. Rönnberg Margareta. Hur det är tänkt och gjort Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplver tv och leker med fjärrtroll, Rönnberg, Margareta 2008. p. s.35-59. Rönnberg Margareta. Hur upplever barn i åldern 1,5-2,5 år tv? Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Rönnberg, Margareta 2008. p. s.147-186. Rönnberg Margareta. Inte bara skuggspel på den tjocka buktiga glassivan: Prestigemötena runt VM-fotbollen 1958 i bildlådan Mediala hierarkier 2007. p. 49-104 (Skrifter från avdelningen för Medier, kommunikation och film) . Rönnberg Margareta. Jonas Danielssons Skräckskönt RIG: Kulturhistorisk tidskrift 2007; (1):41-46. Rönnberg Margareta. Lek med vuxna medtittare och fjärrtroll som embryonal barnkultur Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Rönnberg, Margareta 2008. p. s.228-264. Rönnberg Margareta. Moralbilder.: Om medieetik, våld och debattporr,. Filmförlaget, Uppsala; 1998. Rönnberg Margareta. Nyttan av nöjet – om blöjbarns-TV som embryonal barnkultur: Eller hur en handfull barn runt 2 år lär sig använda kulturprodukter för barn Barn(s)kultur – nytta eller nöje?: Om barn, estetik och pedagogik, Banér, Anne 2008. p. s.110-151 (Skrifter från Centrum för barnkulturforskning) . Rönnberg Margareta. Provokatören Barbie: Föremål för flickors fantasier om frihet och vuxnas envisa farhågor Locus: Tidskrift för förskning om barn och ungdomar 2004; 16(1):32-43.

7 83/88

Rönnberg Margareta. TV-reklamen – vår tids myter: Men könsrollskonserverande och konsumtionsfrämjande för barn?. Filmförlaget, Uppsala; 2003. Rönnberg Margareta. Vad ÄR mediepedagogik?. Filmförlaget, Uppsala; 2003. Rönnberg Margareta. Varför är Disney så populär?: De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv. 2001. Rönnberg Margareta. Why is Disney so popular?: The animated feature films from a childist perspective. Filmförlaget, Uppsala/Högskolan i Gävle; 2002. [Online]. Available from URL urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-334 Sarja Karin, Gunner Gunilla. Uppburna och ifrågasatta systrar - missions- och väckelsepionjärer: Studieplan för studieförbunden Bilda och Sensus. Studieförbunden Bilda och Sensus, Stockholm; 2004. Sarja Karin. "Gå ut och gör alla folk till lärjungar" - om svensk mission Sveriges kyrkohistoria: Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid, Bexell, Oloph 2003. p. 340-352 (Sveriges kyrkohistoria) . Sarja Karin. "Ännu en syster till Afrika": Trettiosex kvinnliga missionärer i Natal och Zululand 1876-1902 [dissertation]. (Studia Missionalia Svecana; 88) Svenska Institutet för Missionsforskning, Uppsala; 2002. Sarja Karin. (in press) "'Afrikas drottning' - religion, genus och kolonialism i en Hollywoodskildring av Afrika." Religion och Film, Roos, Lena; Vesterlund, Per 2008 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 3) . Sarja Karin. [in press] "Jag ville vara prest": Ida Granqvist i predikstolen 1916 Äntligen stod hon i predikstolen!: historiskt vägval 1958, Hössjer Sundman, Boel 2008. p. s. 61-78. Sarja Karin. Barbro Johansson - missionär, feminist, socialist Svensk Kyrkotidning 2004; (1-2). Sarja Karin. Feminism och kristen tro: Rec. av "Kära Ester!: texter om feminism och kristen tro" av Ninna Edgardh Beckman m.fl. Svensk Kyrkotidning 2007; (7). Sarja Karin. Florence Nightingale bortom mytbildningen: Rec. av Åsa Moberg: "Hon var ingen Florence Nightingale. Människan bakom myten." Natur & Kultur 2007. Svensk Kyrkotidning 2008; 104(22-23):s. 293-295. Sarja Karin. Opening of Conference: Gender, Poverty and Church Involvement Gender, Poverty and Church Involvement: A report from a reseach conference in Uppsala, May 6-8, 2002, Hallencreutz, Katharina 2005 (MISSIO; 20) . Sarja Karin. Schwedische Missionen Religion in Geschichte und Gegenwart: Handwörterbuch für Theologie und Religionswissenschaft, Betz, Hans Dieter; Browning, Don S. 2004 (Religion in Geschichte und Gegenwart: Handwörterbuch für Theologie und Religionswissenschaft; Band 7, R-S) . Sarja Karin. Sy för livet: Rec. av "På vidsträckta fält: Svenska kyrkans syföreningar 1844-2004 av Cecilia Dahlbäck (red.) Svensk Kyrkotidning 2005; (34-35). Sarja Karin. Sy för livet: Rec. av "Svenska kyrkans syföreningar 1844-2003" av Cecilia Wejryd Svensk Kyrkotidning 2005; (34-35). Sarja Karin. The Missionary Career of Baroness Hedvig Posse 1887-1913 Gender, Race and Religion: Nordic Missions 1860-1940, Okkenhaug, Inger Marie 2003. p. 103-133 (Studia Missionalia Svecana; 91) . Shima Alan, Löfgren Hans, editors. American Studies in the Nordic Countries. (Uppsala American Studies Reports; 14) The Swedish Institute for North American Studies, Uppsala, Sweden; 1998. Shima Alan. Lessons for a Larger Context: Patricia Williams's The Alchemy of Race and Rights Notions of America: Swedish Perspectives, Shands, Kerstin; Lundén, Rolf; Blanck, Dag 2004. p. 137-146 (Södertörn Academic Studies: English Studies; 2) . Shima Alan. Mary Rowlandson and the Removes of Writing American Studies in Scandinavia 2004; 36(2):1-16. Shima Alan. No Beginning, No End: The Legacy of Absence in Jamaica Kincaid's The Autobiography of My Mother Kunapipi: Journal of Postcolonial Writitng 2004; 26(2):61-73. Shima Alan. Orders of Power: The Authority of Babo in Herman Melville's "Benito Cereno" Nordic Journal of English Studies 2004; 3(3):301-317. Shima Alan. Reading Ethically: Teaching and Caryl Phillips's Crossing the River Moderna Språk 2007; CI(2):108-114. Shima Alan. Skirting the Subject: Pursuing Language in the Works of Adrienne Rich, Susan Griffin, Beverly Dahlen [dissertation]. (Studia Anglistica Upsaliensia; 82) Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, Sweden; 1993. Smitterberg Erik. [in press] The progressive and phrasal verbs: Evidence of colloquialization in nineteenth-century English? The Dynamics of Linguistic Variation: Corpus Evidence on English Past and Present, Nevalainen, Terttu; Taavitsainen, Irma; Pahta, Päivi; Korhonen, Minna 2009. Straarup Jørgen, editors. "För männen är mer jämställda än kvinnor": Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten. (Skriftserie / Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap) Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet; 2004. Straarup Jørgen, Sundin Fredrik. ’’kyrkan måste ha system som fungerar’’: 2006 års användare om Svenska kyrkans datasystem. Kyrkokansliets avdelning för kyrkorätt, Uppsala; 2007. Straarup Jørgen, Sundin Fredrik. De svarandes kommentarer till frågor i undersökningen ’’kyrkan måste ha system som fungerar’’: 2006 års användare om Svenska kyrkans datasystem. Kyrkokansliets avdelning för kyrkorätt, Uppsala; 2007. Straarup Jørgen. Avreglering i lag – reglering i kyrkoordning: Härnösands stift mellan avfolkningens defaitism och den sociala ekonomins optimism. 2007.

8 84/88

Straarup Jørgen. Bibeln, ungdomar och internet: Recension av Anders Sjöborg: Bibeln på mina egna villkor. En studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet. Uppsala universitet, 2006 Svensk Kyrkotidning 2006; 102(22—23):3002—304. Straarup Jørgen. Databaser i religionsvetenskap (jämte i någon mån utomeuropeiska språk och kulturer samt antikforskning) Databaser och digitalisering inom humaniora - existerande resurser och framtida behov: Bilagor 2007:84-89. Straarup Jørgen. De anställdas syn på jämställdhet på arbetsmarknaden »För männen är mer jämställda än kvinnor«: Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten, Straarup, Jørgen 2004. p. 71—81 (Skriftserie – Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap; 2004:034) . Straarup Jørgen. Deltagande i kyrklig verksamhet i Härnösands stift 2000—2004 I goda makters underbara omsorg: Biskopens ämbetsberättelse 2000—2005 Härnösands stift, Taraldsson, Hans 2007. p. 9—57. Straarup Jørgen. Gerdmar spelar rollen som lojal underhuggare. Tidningen Dagen, Stockholm; 2004. Straarup Jørgen. Introduktion till religionsdialog: Inledningsanförande vid Religionsdagen 2008 vid Högskolan i Gävle 2008- 04-03. 2008. Straarup Jørgen. Jämställdhet inom AMV Norrbotten »För männen är mer jämställda än kvinnor«: Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten, Straarup, Jørgen 2004. p. 7—8 (Skriftserie – Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap; 2004:034) . Straarup Jørgen. Krav på gudstjänster knäcker glesbygden. Kyrkans Tidning; 2007. Straarup Jørgen. Opposition på avhandling for dr.philos-graden vid Det teologiske Fakultet, Universitetet i Oslo. Olaf Aagedal: Bedehusfolket: Ein studie av bedehuskultur i tre bygder på 1980- og 1990-talet Norsk Teologisk Tidskrift 2003. Straarup Jørgen. Policy-implementering »För männen är mer jämställda än kvinnor«: Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten, Straarup, Jørgen 2004. p. 15—19 (Skriftserie – Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap; 2004:034) . Straarup Jørgen. Recension av Etisk pluralisme i Norden: Lars Østnor (red.), Kristiansand: Høyskoleforlaget, 2001, 295 sidor Tidsskrift for kirke, religion og samfunn 2003. Straarup Jørgen. Regionala identiteter: Anförande vid seminarium i serien Tankekraft. Folkteatern i Gävleborg 2008-04-03. 2008. Straarup Jørgen. Religionsvetenskap – arvet och möjligheterna Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring, Thalén, Peder; Lindgren Ödén, Birgit 2006. p. 55—68 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 2) . Straarup Jørgen. Replik på Christin Nygren Sundvissons anförande I goda makters underbara omsorg: Biskopens ämbetsberättelse 2000—2005 Härnösands stift, Taraldsson, Hans 2007. p. 144—145. Straarup Jørgen. Review of Anders Sjöborg. Bibeln på mina egna villkor. En studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet [The Bible on my Own Terms. A study of Mediated Contacts with the Bible with Special Reference to Youth and the Internet]. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Psychologia et sociologia religionum 18, 2006, 248 pp. isbn 91-554-6459-9 Young: Nordic Journal of Youth Research 2007; 15:317—319. Straarup Jørgen. Solidaritet kring den rikstäckande verksamheten. Rapport från utvärdering av 1997 års utjämningssystem inom Svenska kyrkan. (Svenska kyrkans utredningar; 2003:1) Svenska kyrkan, Kyrkokansliet, Uppsala; 2003. Straarup Jørgen. Till vem talar talen?: Kyrkosociologens obesvarade kärlek till biskopen Tallenes tale 2005: Perspektiver på statistikk og kirke, Winsnes, Ole Gunnar 2005. p. 99—116 (KIFO Rapport; 28) . [Online]. Available from URL www.kifo.no/index.cfm?id=75027 Straarup Jørgen. Utvärdering av projektet Anamma Jäm »För männen är mer jämställda än kvinnor«: Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten, Straarup, Jørgen 2004. p. 9—14 (Skriftserie – Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap; 2004:034) . Straarup Jørgen. Utvärderingsresultat »För männen är mer jämställda än kvinnor«: Utvärdering av Anamma Jäm-projektet inom AMV Norrbotten, Straarup, Jørgen 2004. p. 82—86 (Skriftserie – Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap; 2004:034) . Ståhl Eva-Britta. [rec. av] Anna Smedberg Bondesson, Anna i världen.: Om Anna Rydstedts diktkonst (diss. Lund 2004) Samlaren: Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning 2005; 126:357-365. Ståhl Eva-Britta. [rec. av] European and Nordic Modernisms, ed. Mats Jansson, Jacob Lothe and Hannu Riikonen Tidskrift för litteraturvetenskap 2005; (3):125-129. Ståhl Eva-Britta. Allt är sönderslitet men strävar efter helhet: Eva Ström 1977-2002. Gidlunds, Hedemora; 2004. Ståhl Eva-Britta. Att skriva sorgen: Tematiska och narrativa strukturer i Elisabeth Rynells dikter och prosa under 1990-talet Fortaellingen i Norden efter 1960: Den 24. IASS-studiekonference 2002, Gemzöe, Anker 2004. p. 413-422. Ståhl Eva-Britta. Den liderliga kyskheten: Wagners Parsifal Operavärldar: Från Monteverdi till gershwin, Pettersson, Torsten 2006. p. 247-262. Ståhl Eva-Britta. Edith Södergrans svenska döttrar och systrar: Maria Wine, Katarina Frostenson, Elisabeth Rynell Modernisme i nordisk lyrikk 1, Oftedal Andersen, Hadle; Stegane, Idar 2005. p. 62-81. Ståhl Eva-Britta. Gränsövergångar: Om Birgitta Lillpers poetiska värld Gränser i nordisk litteratur/Borders in Nordic Literature, vol. 2: IASS XXVI 2006, Zilliacus, Clas; Grönstrand, Heidi; Gustafsson, Ulrika 2008. p. 431-439 (IASS) .

9 85/88

Ståhl Eva-Britta. Hembygdsdiktning, tradition och modernism.: Gustaf Larssons diktning i ett nordiskt perspektiv Modernisme i nordisk lyrikk 2, Stein Larsen, Peter; Mönster, Louise 2008. p. 140-157. Ståhl Eva-Britta. Hösthorn och Frosttid: Erik Axel Karlfeldt och Gustaf Larsson Möten med Karlfeldt: Catharina Grünbaum, Camilla Hammarström, Ulrika Knutsson, Eva Lilja, Agneta Plejel, Eva-Britta Ståhl om Mannen Orden Verkan Versen, Åsberg, Christer 2007. p. 65-80 (Karlfeldtsamfundets skriftseri3; 39) . Ståhl Eva-Britta. Marmorns hetta: Vilhelm Ekelund och Thomas Mann i Venedig Der Norden im Ausland - das Ausland im Norden: Formung und Transformation von Konzepten und Bildern des Anderen vom Mittelalter bis heute. 25. Tagung des IASS (International Association for Scandinavian Studie) in Wien, 2.-7.8.2004, Rossel, Sven Hakon; Reidinger, Roger; Langheiter-Tutschek, Matthias 2006. p. 611-618 (Wiener Studien zur Skandinavistik (WSS); 15) . Ståhl Eva-Britta. Ord på väg mot ett du: [rec. av] Mattias Pirholt, Ett språk, ett spår. En studie i Birgitta Trotzigs författarskap (diss. Uppsala 2005) Edda: Nordisk tidsskrift for litteraturforskning 2006; (3):314-317. Sundqvist Olof, Blomkvist Torsten. Religionsbegreppets tillämpning i handböcker om forskandinavisk och germansk religion Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring 2007. p. 20-37. Sundqvist Olof, Hultgård Anders. The Lycophoric Names of the 6th to 7th Century Blekinge Rune Stones and the Problem of their Ideological Background. Namenwelten. Orts- und Personennamen in historischer Sicht.: Orts- und Personennamen in historischer Sicht. 2004. p. 583-602. Sundqvist Olof, Kaliff Anders. Oden och Mithras: Religiös ackulturation under romersk järnålder och folkvandringstid. Institutionen før arkeologi, Uppsala universitet; 2004. Sundqvist Olof, Kaliff Anders. Oden och Mithraskulten: Finns det ett samband? Religion och Bibel: Nathan Söderblom- Sällskapets Årsbok 2005 2007; 64(61-75). Sundqvist Olof, Kaliff Anders. Odin and Mithras: Religious Acculturation during the Roman Iron Age and the Migration Period Old Norse Religion in Long-Term Perspectives 2006. p. 212-217. Sundqvist Olof, Zachrisson Torun. Recension av Richard Perkins: Thor the Wind-Raiser and the Eyrarland Image. Viking Society for Northern Research. University College London. 2001. Fornvännen 2004. Sundqvist Olof. Aspects of Rulership Ideology in Early Scandinavia. Frühmittelalterliches Königtum 2005. p. 87-124. Sundqvist Olof. Den religiösa härskarideologin Odens öga – Mellan människor och makter i det förkristna Norden. 2006. Sundqvist Olof. Från vikingatida aristokratiska hallar till medeltida stormannakyrkor Bebyggelsehistorisk tidskrift 2007; (52):20–32. Sundqvist Olof. Från vikingatida hallar till medeltida stormannakyrkor Religionsmöten och religiös mångfald.: Religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle, Westerlund, David 2005. p. 11-19. Sundqvist Olof. Kultledare i fornskandinavisk religion.. (OPIA; 41) Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.; 2007. Sundqvist Olof. Kvinnliga kultledares religiösa och sociala position i forntida Skandinavien Chaos: Dansk-Norsk tidskrift for religionshistoriske studier 2005; (43):9-29. Sundqvist Olof. Myternas universum – om makterna och deras boningar Odens öga – Mellan människor och makter i det förkristna Norden. 2006. Sundqvist Olof. Myternas universum – om makterna och deras boningar. Odens öga – Mellan människor och makter i det förkristna Norden. 2006. Sundqvist Olof. Recension av Andreas Nordberg. Jul, disting och förkyrklig tideräkning. Kalendrar och Svensk religionshistorisk årsskrift 2007; 16. Sundqvist Olof. Recension av Anne Carlie. Forntida byggnadskult. Tradition och regionalitet i södra Skandinavien. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter Nr. 57. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 2004. 366 sidor. Svensk religionshistorisk årsskrift 2005; 14. Sundqvist Olof. Recension av Francois-Xavier Dillmann. Les magiciens dans l’Islande ancienne. Études sur la représentation de la magie islandaise et de ses agents dans les sources littéraires norroises. Acta academiae regiae Gustavi Adolphi. XCII. Uppsala. 2006. Svensk religionshistorisk årsskrift 2007; 16. Sundqvist Olof. Recension av Gunnar Andersson et al. Att föra gudarnas talan – figurinerna från Lunda. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter Nr. 55. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 2004. 178 sidor. Svensk religionshistorisk årsskrift 2005; 14. Sundqvist Olof. Recension av Hans Mebius: Bissie. Studier i samisk religionshistoria. Östersund: Jengel – Förlaget för Jemtlandica. 2003. 247 sidor. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2004. Sundqvist Olof. Recension av Richard Perkins: Thor the Wind-Raiser and the Eyrarland Image. Viking Society for Northern Research. University College London. 2001. Fornvännen 2004. Sundqvist Olof. Ritual: A Lexicographic Survey of Some Related Terms from an Emic Perspective (Old Norse) Theorizing Rituals: Issues, Topics, Approaches, Concepts 2006. p. 80-82. Sundqvist Olof. Sagas, Religion and Rulership: The Credibility of the Description of Ritual in Hákonar saga goða. Viking and Medieval Scandinavia 2005. p. 225-250. Sundqvist Olof. Sakralkönigtum (Forschungsgeschichte/Religionsgesch.) Reallexikon der Germanischen Altertumskunde. 2004; Band 26.

10 86/88

Sundqvist Olof. Sakralkönigtum (Skandinavische Quellen) Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 2004; Band 26:279-293. Sundqvist Olof. Taboo Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 2005; Band 30:249-260. Sundqvist Olof. Tempel Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 2005; Band 30:327-338. Sundqvist Olof. Uppsala och Asgård: Makt, offer och kosmos i forntida Skandinavien Ordning mot kaos – studier av nordisk förkristen kosmologi: Studier av nordisk förkristen kosmologi 2004. p. 145-179. Sundqvist Olof. Ynglingatal och den religiösa härskarideologin i vikingatida Svetjud. Vikingar från alla håll.: Föredrag vid seminarium på Historiska museet i Stockholm tisdagen den 3 december 2002. 2004. p. 33-35. Thalén Peder. Ateismens fall: Den moderna religionskritikens kris. Artos, Skellefteå; 2007. Thalén Peder. Att mäta människors religiositet: Filosofiska perspektiv på kvantitativ religionsforskning. (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 13) Högskolan i Gävle, Gävle; 2006. Thalén Peder. Kosmetisk teologi?: Synpunkter på Svenska kyrkans förslag till ett nytt språk Makt och religion: I könsskilda världar, Erica, Appelros; Eriksson, Stefan; Stenqvist, Catharina 2003. p. 81-97 (Religio: Skrifter utgivna av Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund; 57) . Thalén Peder. Predikofortbildning 20 p vid Umeå universitet Tro och liv: Tidskrift för kristen tro och förkunnelse 2005; (3- 4):55-57. Thalén Peder. Relativismen biter endast på ismernas värld Svenska Dagbladet 2003; (5 maj):7-7. Thalén Peder. Religionsdidaktik i en senmodern situation Nya mål?: Religionsdidaktik i en tid av förändring 2006. p. 104- 116 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 2) . Thalén Peder. Religionsfilosofin lämnar inget som det är: Om teologikritikens problem Tankar: Tillägnade Sören Stenlund, Forsberg, Niklas; Rider, Sharon; Segerdahl, Pär 2008. p. 169-182 (Uppsala philosophical studies; 54) . Thalén Peder. Religionsämnets förändring i ett pluralistiskt samhälle Religionsmöten och religiös mångfald 2005. p. 20-33 (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 1) . Wahlström Helena, Mårdberg Maria. Parenthood in the African Diaspora: Caryl Phillips’ Crossing the River Diasporic Narrative and the Ethics of Representation, Valovirta, Elina 2008. p. 295-314. Wahlström Helena. "A little liberation" or just transportation?: female picaresque and Anne Roiphe's Long division Limitation and liberation: women writers and the politics of genre, Johansson, Åsa; Ragnerstam, Petra 2005. p. 105- 119 (Skrifter från Centrum för genusvetenskap; 1) . Wahlström Helena. (En)gendering responsibility: Men, feminism, and John Irving's The Ciderhouse Rules Literature, gender, space, Villegas-Lopez, Sonia; Domínguez-Garcia, Beatriz 2004. p. 97-106 (Collectanea: Universidad de Huelva; 74) . Wahlström Helena. A community of fathers?: representations of paternity in Paul Auster's Smoke Cultures in Contact: A festschrift for Ingrid Westin, Modiano, Marko 2004. p. 29-37 (HS-institutionens skriftserie; 11) . Wahlström Helena. A Male Housewife?:: Masculinity and Domesticity in Michael Cunningham’s A Home at the End of the World and Ad Hudler’s Househusband. Contemporary Mediated Masculinities, Watson, Elwood D 2008. Wahlström Helena. Husbands, Lovers, and Dreamlovers: Masculinity and Female Desire in Women's Novels of the 1970s [dissertation]. Acta universitatis Upsaliensis; 1997. Wahlström Helena. Mannen som utopi?: om fantasimän i kvinnors texter Häften för kritiska studier 2001; 34(2):46-53. Wahlström Helena. Phallic lovers, non-phallic lovers: stereotyped masculinities in women's novels of the 1970s Moulding masculinities: Vol. 1, Among men 2003. p. 288-311. Wahlström Helena. Sexual and parental identities in Michael Cunningham’s A Home at the End of the World” I görningen: aktuell forskning vid Centrum för genusvetenskap, Blomqvist, Martha 2006. p. 56-71 (Skrifter från Centrum för genusvetenskap; 3) . Wahlström Helena. Undervisning om män och maskuliniteter socialt perspektiv 2004; 83(3):82-93. Vancea Georgeta. Die Elementarteilchen der Liebe in den Geschichten des Begehrens: Postmoderne Thematisierungen des Eros Zeitschrift für Literaturwissenschaft und Linguistik 2004; (135):110-134. Vancea Georgeta. Eros, Gender und Politik in der Gegenwartsliteratur Text im Kontext, Bareis, Alexander 2004. p. 154-163. Vancea Georgeta. Interkulturalität im Spiegel der deutschsprachigen Gegenwartsliteratur Cultures in contact: a Festschrift for Ingrid Westin, Modiano, Marko 2004. p. s. 99-119. Vancea Georgeta. Toleranz und Konflikt: Interkulturelle Dimensionen der deutschsprachigen Gegenwartsliteratur. (Reihe Siegen: Beiträge zur Literatur-, Sprach- und Medienwissenschaft; 155) Winter / Heidelberg; 2008. [Online]. Available from URL dnb.d-nb.de Westerlund David, editors. Religionsmöten och religiös mångfald: religionsvetenskapliga essäer från Högskolan i Gävle. (Religionsvetenskapliga studier från Gävle; 1) Swedish Science Press, Uppsala; 2005. Vesterlund Per, Edin Anna, , , , editors. Svensk television - en mediehistoria. (Mediehistoriskt arkiv; 6) Statens ljud- och bildarkiv; 2008. Vesterlund Per, editors. Mediala hierarkier. (Skrifter från Avdelningen för medier, kommunikation och film; 1) Högskolan i Gävle; 2007.

11 87/88

Vesterlund Per. Biografkultur i Gävle: de första visningarna Medierade offentligheter och identitet 2006. p. 68-99 (Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps skriftserie; 12) . Vesterlund Per. Den svenska modellen - arbetarrörelsen, staten och filmen Medier och politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet, Jönsson, Mats; Snickars, Pelle 2007. p. 41 (Mediehistoriskt arkiv; 3) . Vesterlund Per. Det televiserade cinemateket: några nedslag i svensk TV:s visningar av biograffilm Mediala hierarkier 2007. p. 105-136 (Skrifter från Avdelningen för medier, kommunikation och film; 1) . Vesterlund Per. Förskingrat kulturarav: Nedslag i HSB:s filmproduktion Välfärdsbilder: Svesnk film utanför biografen, Erik, Hedling; Jönsson, Mats 2008. p. 21 (Mediehistoriskt arkiv; 5) . Vesterlund Per. Medial monumentalitet: Två folkhemsskildringar Svenska historikermötet 2005 2005. [Online]. Available from URL www.hist.uu.se/historikermote05/program/medier/P97_PerV%20.pdf Vesterlund Per. Swedish film since 1990 Hokuoueiga-Kanzen Gaido - The Nordic Cinema Guide: Unraveling Glamourous Stories of Post-1990, Shiota, Atsushi 2005. p. 7. Vesterlund Per. Svensk television - en mediehistoria. 2008. Vesterlund Per. Tablåhändelser: Mediehistoriska aspekter på långfilm i svensk television Mediernas kulturhistoria, Snickars, Pelle; Jülich, Solveig; Lundell, Patrik 2008. p. 20 (Mediehistoriskt arkiv; 8) . Ågren Henrik, Ludvigsson David, Schüllerqvist Bengt. Rapport från The 6th International Annual Conference for Developing, Teaching and Learning in History Historisk Tidskrift 2005:179-180. Ågren Henrik, Ludvigsson David. Local History Project with First-year History Students History in Higher Education: The 7th Annual Conference 2004. Ågren Henrik, Simander Stefan. Arvet efter Isak Mackey.: Framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal Släktforrskarnas årsbok 2007:151-190. Ågren Henrik. [in press] Emund Slemme – kättare eller frihetshjälte?: En nordisk investiturstrid och dess historiografiska efterspel Tankar om ursprung: Forntiden och medeltiden i nordisk historieanvändning, Edquist, Samuel; Hermansson, Lars; Johansson, Stefan 2008. p. 17. Ågren Henrik. A Modern Year for a Modern Mind.: The replacement of holidays by dates in Swedish legal ordinances. Guises of Power: Integration of Society and legitimisation of Power in Sweden and the Southern Low Countries ca: 1500—1900, Ågren, Maria; Karlsson, Åsa; Rosseaux, Xavier 2001. p. 11-21 (Opuscula Historia Upsaliensia; 26) . Ågren Henrik. Gustav Vasa och Gamla Uppsala 2008. Ågren Henrik. Gustav Vasa och Gamla Uppsala Uppland: Årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund 2006:9-47. Ågren Henrik. Herremän och bönder: En uppländsk ämbetsmannasläkts sociala rörlighet under 1600-talet och det tidiga 1700-talet Karolinska förbundets årsbok 2006:54-96. Ågren Henrik. Kort exposé över Sala silvergruvas historia under 1600- och 1700-talen I gruva och grav: Metallhantering från bronsålder till nyare tid, Berg, Lena; Forshell, Helena; Söderberg, Anders 2003. p. 1. Ågren Henrik. Nietzsche, history and the modern historian's role in society Humanism ta Osvita: Zbirnik materialiv VIII mizjnarodnoj Naukovo-praktitjnoj konferentsij m Vinnitsja 19-21 veresnja 2006 roku 2006. p. 465. Ågren Henrik. Recension av Alfred W Crosby: Den ekologiska imperialismen. Europas ekologiska expansion 900-1900 Historisk Tidskrift 2001:275-277. Ågren Henrik. Recension av Harrison, Dick: Skapelsens geografi. Föreställningar om rymd och rum i medeltidens Europa. Historisk Tidskrift 2000:143-145. Ågren Henrik. Recension av Jared Diamond: Vete, vapen och virus. En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren. Historisk Tidskrift 2000:454-455. Ågren Henrik. St Erik, the Cathedral or the Old Temple: The Symbol value of Old Uppsala in Reformation era Sweden Religion on the Border 2007. Ågren Henrik. Time and Communication: A Preindustrial Modernisation of the Awarness of Time Scandinavian Economic History Review 2001; 49(2):55-77. Ågren Henrik. Uppsalas stadsplan: Från medeltid till nutid Uppsala - då nu och i framtiden, Nilsén, Anna 2004. p. 41-49. Åkerdahl Per-Olof. Bahai Religion i Sverige, Svanberg, Ingvar; Westerlund, David 2008. p. 439.

12 88/88