DOCSLIB.ORG

Särskild Arkeologisk Undersökningsrapport Efter Att Man Påträffat Ett Skelett På Fastigheten Bopparve 1:44-1 I Eksta Socken, Region Gotland, Gotlands Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Särskild Arkeologisk Undersökningsrapport Efter Att Man Påträffat Ett Skelett På Fastigheten Bopparve 1:44-1 I Eksta Socken, Region Gotland, Gotlands Län AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management Gotlands Museum dnr: 2014-48 Särskild arkeologisk undersökningsrapport efter att man påträffat ett skelett på fastigheten Bopparve 1:44-1 i Eksta socken, Region Gotland, Gotlands län. Länsstyrelsens diarienummer 431-2382-14 Per Widerström och Margareta Kristiansson 1 Undersökning och rapport av Per Widerström Osteologisk bedömning av Margareta Kristiansson Omslagsbilden visar en närbild på det framrensade kraniet som hade sitt ansikte vänt mot väst. Innehåll Inledning ............................................................................................................................ 3 Undersökningens syfte ...................................................................................................... 3 Personal ............................................................................................................................. 3 Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet .................................................... 4 Administrativa uppgifter ................................................................................................. 10 Slutsatser ......................................................................................................................... 10 Osteologisk bedömning av skelettet i graven från Djupvik ............................................ 11 Analysresultat .................................................................................................................. 11 Referenser och vidare beskrivningar .............................................................................. 12 Administrativa uppgifter i tabellform ............................................................................. 12 2 Inledning Fig. 1. Cirkeln i rött visar Djupviks fiskeläge och fyndområdet innanför Karlsöarna på Gotlands västra kust. Den 9 december 2013 påträffades ett skelett i en strandvall i Eksta socken på sydvästra Gotland. Det var i samband med att man grävde för VA och fiber som skelettet hittades av ett arbetslag från Arnes maskinstation i När, AMAB. De ringde in till Per Widerström, arkeolog på Gotlands Museum, som i sin tur kontaktade länsstyrelsen på Gotland. Efter den inledande kontakten mellan museet och länsstyrelsen gjorde Per Widerström (Gotlands Museum) och Marie Louise Hellqvist (länsstyrelsen) att en arkeolog från Gotlands Museum skulle åka ut och besiktiga på fyndplatsen och åter höra av sig när personal från museet var på plats. Sagt och gjort. Efter det andra samtalet beslutades om att skelettet skulle dokumenteras och tas bort. Undersökningens syfte Syftet med undersökningen var att ta bort fornlämningen. Anledningen var att den bedömdes som delvis förstörd av såväl tidigare vägarbete då gravanläggningen ännu var okänd som vid 2013 års arbete med fiber och VA. Skelettet av en person låg grunt i en strandvall och det var tack vare mycket uppmärksamma anläggningsarbetare som det överhuvudtaget noterades i delvis ursprungligt läge. Personal Gotlands Museums personal i projektet var Per Widerström, som upprättat undersökningsplan, utför fältarbetet samt skrivit rapporten. Länsstyrelsen betalade och uppdrog arbetet åt Gotlands Museum. 3 Fig. 2. Schaktet för VA och fiber, med det påträffade skelettet längst fram i bilden. Här framgår också hur ytligt skelettet låg under markytan. Foto av Per Widerström. 4 Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet Ekstakusten är en fornlämningsrik kuststräcka. Generellt kan man säga att det närmast längs dagens kustlinje finns gravar från den yngre järnåldern på mellan 4 och 5 meters höjd över havet. Längre upp på land, ca 7-12 meter över havsnivån finns bronsålderns gravar. Ytterligare högre upp så finns flera stenåldersboplatser och gravfält tillsammans med gårdslägen och boplatser från alla tider, från neolitikum till idag. Fornlämningsmiljö I närheten av fyndplatsen för den här berörda graven finns flera sedan tidigare kända fornlämningar. Omkring 185 meter östsydöst om den finns en skeppssättning, RAÄ Eksta 76:1, som varit känd länge och finns beskriven redan av Hilfeling i slutet av 1700-talet. 400 meter i sydöstlig riktning ligger RAÄ 73:1, ett gravfält. RAÄ 74:1-4 ligger ungefär 375 meter söder om den nyss (december 2013) påträffade graven. Med RAÄ-nummer 400 finns en äldre väg med stensatta kanter. Dess riktning enligt den korta kvarvarande delen går mot fiskeläget från en plats ca 400 meter nordväst om dagens fiskeläge och 650 meter från graven. 550 meter från fyndplatsen ligger gravar från vikingatid. De ligger på en annan strandvall betydligt närmare vattnet. De har RAÄ-nummer Eksta 172:1. 200 meter mot nordöst finns RAÄ Eksta 543. Det är en grav av hällkistetyp som undersöktes 2008. Fornlämningsregistrets uppgifter Fornlämningsregistrets beskrivningar har ofta förkortningar och ofullständiga meningar. I vissa fall har förkortningar skrivits ut, texter har redigerats och i något fall har texten kortats ned. Annars är uppgifterna hämtade direkt från det digitala fornlämningsregistret, FMIS. RAÄ Eksta 69:1 Röse, 17 meter i diameter och 1,3 meter hög. Stenarna är 0,2-0,5 meter stora, övermossade med begynnande torvbildning 1-4 meter in från kanterna. Kantkedja, 0,3- 0,5 meter h, av 0,4-0,9 meter stora stenar, i öster delvis överväxt eller raserad. Ytskadat. 1-2 meter söder om röset är en oregelbunden stensamling som kan vara en stensättning. RAÄ Eksta 72:1 Gravfält, 40x30 meter (VNV-ÖSÖ), bestående av 8 fornlämningar. Dessa utgörs av 1 röse och 7 runda stensättningar. Röset, vilket kvarstår som en botten och en kant, är 18 meter i diameter och intill 0,7 meter hög. Stenarna är i allmänhet, 0,2-0,6 meter stora, till stor del övertorvade. I södra delen är en hällkista, 2,2x1,3 meter (N-S), vars övre del ligger 0,7 meter över grundplanet. Hällkistan består av 3 kalkstenshällar, 1,9-2,1 meter långa, 1 meter bred och 0,1-0,2 meter tjock. De runda stensättningarna är 3-5 meter i diameter och 0,1-0,3 meter hög. Övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 meter stora. En stensättning i NV har delvis synlig kantkedja, 0,1 meter hög, av 0,2-0,3 meter stora stenar. Området är svårt att bedöma då stark torvbildning och kraftiga trädrötter deformerar ytan. Gravfältet är beväxt med granar och barrbuskar. Belamrat med ris. Hällkistans takhäll lades enligt uppgift av Bror Börjesson som fyllning i piren vid Djupvik. Rösets material har använts som fyllning till piren i Djupvik. Röset har undersökts 1944. RAÄ Eksta 73:1 Gravfält, 30 x 20 meter (Ö-V) bestående av 5 fornlämningar. Dessa utgörs av runda stensättningar. De runda stensättningarna är 2,5-8 meter i diameter och 0,1-0,4 meter hög. Övertorvade med i ytan talrika gråstenar, 0,1-0,6 meter stora. Tre stensättningar 5 har kantkedja, två i markytan a v 0,2-0,6 meter l stenar, den tredje 0,1-0,2 meter hög av 0,3-0,65 meter l sten ar. Ca 100 kvadratmeter i N delen täcks av meter stora odlingsstenar. Under dessa har en stensättning blottats vid stentäkt 1945. Undersökt och återställd av Mårten Stenberger 1945. Gravfältet är beväxt med 1 rönn, tallar, löv- och barrbuskar. Ca 50 meter ÖSÖ om gravfältet vid fritidsstuga skall man 1961 ha iakttagit gravfält. In om området finns stenanhopningar vilka dock ej kan karaktäriseras som fornlämningar vid besiktning. RAÄ Eksta 74:1 Stensättning, rund, ca 7 meter i diameter och 0,3 meter hög. Övertorvad. Otydlig, oregelbunden begränsning. Fig. 3. Fornlämningsmiljön sammanfattad i Fornsöks karta. Här framgår också läget för de fornlämningar som refereras till i texten. En orange ring anger fyndplatsen för graven som berörs i denna rapport. RAÄ Eksta 74:2 2 meter SV om nr 74:1 är: 74:2, en stensättning, rund, 4 meter i diameter och 0,2 meter hög. Övertorvad med i ytan enstaka gråstenar, 0, 1-0,3 meter stora. Kantkedja (?), 0,1- 0,2 meter hög av 0,2-0,6 meter långa stenar. RAÄ Eksta 74:3 11 meter V 40cg S om nr 74:2 är: 74:3. Stensättning, rund, 9 meter i diameter och 0,3 meter hög. Övertorvad med i ytan talrika gråstenar, 0,2-0,7 meter stora. Kantkedja, 0,1- 0,3 meter hög, av 0,4-0,8 meter långa stenar. Ytskadad i SSÖ och NV. RAÄ Eksta 74:4 8 meter NV om nr 74:3 är: 74:4. Stensättning, rund, ca 9 meter i diameter och 0,3 meter hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1 -0,2 meter stora, intill 0,6 meter stora i kanten. 6 RAÄ Eksta 75:1 Gravfält, 40x20 meter (N-S), bestående av 10 fornlämningar. Dessa ut göras av runda stensättningar. De runda stensättningarna är 3-13 meter i diameter och 0,1-0,6 meter hög. En stensättning är 13 meter i diameter och 0,6 meter hög, de övriga 3-6 meter i diameter och 0,1-0,3 meter hög. Övertorvade med i ytan enstaka gråstenar, 0,1-0,3 meter stora. Den största och ytterligare en stensättning har synlig kantkedja, 0,1-0,3 meter hög, av 0,2-0,7 meter stora stenar. RAÄ Eksta 76:1 Skeppssättning, 13,5 x 4,10 meter och 0,2 meter hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,2 meter stora stenar. Kantkedjan består av 40 resta stenar, av vilka den södra stävstenen är störst, 1,55 meter hög, 0,8 meter bred och 0,55 meter tjock. Den N stävstenen är 1,1 meter hög, 0,65 meter bred och 0,50 meter tjock. Övriga stenar är 0,3- 1,15 meter h, 0,40- 1,20 meter bred och 0,25-0,6 meter tjock med de högsta närmast stävarna. Sannolikt saknas stenen närmast S stäven på östra++ sidan och två stenar mitt på V sidan, där nu en lång sten är placerad. Skeppssättningen är enligt Ämbetstavla restaurerad 1946, varvid en felaktig restaurering skett i förhållande till Hilfelings teckning 1797. Fig. 5. Skeppssättningen RAÄ Eksta
Load more

Recommended publications
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Välkomna Till Varpa SM 2001 I Göteborg
    Mästerskapshistorik SM LAGKULA-LAGCENTIMETER HERRAR DAMER Plats År Lagkula Lag CM CM Plats År Lagkula Lag CM CM Visby 1946 Buttle VK Visby VK 102 Borås 1951 Anga VK VK Ränten 3926 Stockholm 1947 IF Varpa IF Varpa 173 Norrköping 1952 VK Ränten Väskinde IF 3102 Göteborg 1948 IF Varpa IF Varpa 135 Strängnäs 1955 Källunge VK Källunge VK 4484 Visby 1949 Buttle VK Buttle VK 78 Visby 1956 Källunge VK IF Varpa 2781 Stockholm 1950 Endre IF Endre IF 95 Stockholm 1957 Källunge VK IF Varpa 4484 Borås 1951 IF Varpa IF Varpa 1246 Göteborg 1958 Väskinde IF Stånga IF 2707 Norrköping 1952 Järva IS Eskelhems GOIF 1674 Linköping 1959 Stånga IF Malmö VK 3473 Uppsala 1953 Bunge VK Stånga IF 1254 Trollhättan 1960 Malmö VK Roma IF 2372 Malmö 1954 IF Varpa Järva IS 2239 Malmö 1961 Roma IF Väskinde IF 2657 Strängnäs 1955 IF Varpa Endre IF 1496 Motala 1962 Väskinde IF Roma IF 2055 Visby 1956 Stånga IF Buttle VK 1038 Visby 1963 Roma IF Roma IF 1579 Stockholm 1957 Endre IF IF Varpa 1257 Norrköping 1964 Roma IF Roma IF 2716 Göteborg 1958 Stånga IF Järva IS 1496 Stockholm 1965 Väskinde IF Lunds VK 2718 Linköping 1959 Stånga IF Bromma VK 1489 Göteborg 1966 Väskinde IF Väskinde IF 4797 Trollhättan 1960 Stånga IF Bunge VK 943 Varberg 1967 Roma IF Roma IF 2590 Malmö 1961 Roma IF IF Varpa 1166 Boden 1968 Roma IF Roma IF 2120 Motala 1962 Bunge VK Roma IF 829 Stockholm 1969 Väskinde IF Roma IF 2945 Visby 1963 Roma IF Roma IF 759 Visby 1970 Väskinde IF Väskinde IF 1782 Norrköping 1964 Bunge VK Roma IF 793 Göteborg 1971 Roma IF Roma IF 2383 Stockholm 1965 Karlskrona VK Roma
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Norrbacka Skolan
    En fortsatt översyn Särskilt fokus på grundskolorna i Visby med omnejd samt skolorna i Eskelhem och Hogrän. Översynen betingas av de demografiska förändringarna som sker till följd av generationsväxling, det fria skolvalet, byggnation, in- och utflyttning. Syfte är att erbjuda alla barn och elever en god lärmiljö. Denna översyn omfattar •se över grundskoleorganisationen i Visby, Väskinde och Västerhejde •se över grundskoleorganisationen i Eskelhem och Hogrän • tillvarata möjligheter att utveckla förskoleverksamheten •se på möjliga förändringar till följd av skolskjuts- upphandlingen. • belysa eventuella förändringars påverkan på andra skolor på Gotland. Stenkyrka, Fole och Slite skolor Det bor 290 barn 0-5 år och 416 barn 6-16 år inom skolområdet Skola Elevtal 2010 Elevtal 2016 Upptagningsområde Stenkyrka 84 (125) 98 Stenkyrka, Lummelunda (norr om skola F-6 seriegården), Martebo, och Tingstäde socknar Fole skola 97 (92) 132 Fole, Lokrume, Bäl, Hejnum, Gothem, F – 6 Vallstena samt del av Källunge socknar. Solklints- Skolår F-6 Skolår F-6 F-6 Othem med Slite, Boge socknar skolan 136 (132) 109 Skolår 7-9 tar emot elever från områdets F-9 Skolår 7-9 Skolår 7-9 F-6 skolor 99 (150) 146 Alternativ: 20% av eleverna från Stenkyrka och Fole skolor väljer Solklintsskolans år 7. Stenkyrka skola F-6: anvisa denna skolas elever i skolår 7-9 till Solbergaskolan. Fole skola F-6: anvisa denna skolas elever i skolår 7-9 till Solbergaskolan. Hogrän, Eskelhem, Sanda och Klinte skolor Det bor 331 barn 0-5 år och 433 barn 6-16 år inom skolområdet. Skola Elevtal
    [Show full text]
  • A New Landscape a Study of the Late Neolithic - Early Bronze Age Land Use on the Island of Gotland
    Institution for Archaeology and Ancient History A New Landscape A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Alexander Sjöstrand Master's thesis, 15 ECTS Spring 2015 Supervisors: Kim von Hackwitz & Kjel Knutsson Sjöstrand A 2015: A New Landscape - A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Sjöstrand A 2015: Ett Nytt Landskap - En studie av landskapsanvändning under Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland Abstract Denna studie är en fortsättning på min föregående uppsats som utförde en sammanställning och tolkning av hällkistor från Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland. Denna uppsats utvecklar detta genom en analys av landskapsanvändningen under samma period. Materialet kommer analyseras genom ArcGIS där fem huvudsakliga analyser kommer användas för att studera detta, watershed, viewshed, hillshade, buffer/density samt nearest neighbor. Dessa har som mål att skapa en bättre bild av landskapet och tillsammans med det arkeologiska materialet skapa en förståelse för landskapsanvändningen under Senneolitikum - äldre Bronsålder. Det arkeologiska materialet som kommer användas består av hällkistor som identifierats i föregående uppsats samt lösfynd i form av flintdolkar och enkla skafthålsyxor. Hällkistorna och deras position i landskapet kommer studeras i närmare då dessa är de ända fasta monumenten från denna period. Dessa kommer sedan jämföras med lösfynden och förhållas till ArcGIS analyserna som utförts med målet att identifiera landskapsanvändning. Utifrån dessa analyser kan eventuella viktiga områden i landskapet identifieras, exempelvis potentiella bosättningar, något som sällan hittas under denna period. This study is a continuation of my previous essay, which performed a catalogue and interpretation of stone cists from the late Neolithic - early Bronze Age.
    [Show full text]
  • Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
    ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]
  • Gotlands Län 2018
    Gotlands läns författningssamling om allmänna vägar och vissa lokala trafikföreskrifter Gotlands län 2018 Gotlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1500 09FS 2018:01 Utkom från trycket Länsstyrelsen i Gotlands läns samman- den 27 februari 2018 ställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län Upprättad den 27 februari 2018 (dnr 258-152-18). Länsstyrelsen i Gotlands län upprättar jämlikt 13 kap. 1 § trafikförord- ningen (1998:1276) följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län. I denna sammanställning redovisas I. Allmänna föreskrifter och upplysningar. II. Förteckning över länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter. III. Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. Bilagor: A Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK 1) B Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK 2) C Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK 3) D Karta över Gotlands län, länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter PETER MOLIN Britt Silfvergren Utgivare Petter Rimfors, länsstyrelsen I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklasser, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kap. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen.
    [Show full text]
  • Byggnadsnämndens Protokoll 2013-12-12 §§ 272-310
    Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2013-12-12 § 272 Månadsrapport oktober 2013 § 273 Nämndenkät 2013 § 274 Intern kontroll § 275 Serviceriktlinjer för samhällsbyggnadsförvaltningen § 276 Kulturmiljöprogram för Gotland – arbetsplan och budget för 2014 § 277 Rute Furilden 1:1 m.fl. – program § 278 Visby kv. Järnvägen – program § 279 Visby Östercentrum m.m. – planprogram § 280 Lärbro Skolgården 2:1 – ansökan om nya detaljplaner § 281 Othem Strandridaregården 1 – ansökan om nya detaljplaner § 282 Roma Kloster 1:214 – ansökan om nya detaljplaner § 283 Klinte Strands 1:150 – ansökan om nya detaljplaner § 284 Hemse Blåkråkan 11 – ansökan om nya detaljplaner § 285 Fårö Lauter 1:10 m.fl. – ansökan om planbesked för upprättande av områdesbestämmelser § 286 Lärbro Prästgården 1:7 – ansökan om planbesked för upprättande av detaljplan § 287 Gammelgarn Skogby 1:15 och Rommunds 1:15 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus § 288 Västergarn Lauritse 1:9 – förhandsbesked för uppförande av två bostadshus § 289 Fide Bredkvie 1:45 – ifrågasatt olovligt uppförande av fritidshus § 290 Fårö Dämba 1:28 – föreläggande av rättelse § 291 Västerhejde Nygårds 1:150 – förhandsbesked för uppförande av fritidshus § 292 Öja Strands 2:1 – uppförande av två st. bostadshus och två förråd § 293 Lärbro Angelbos 1:204 – ändrad användning och ombyggnad av kontor/kurslokal till lägenhet § 294 Västergarn Öninge 1:12 – förhandsbesked för uppförande av två fritidshus § 295 Västerhejde Nunnesiken 1:2 – förhandsbesked för uppförande av fritidshus § 296 Fårö Simunds 1:40 – förhandsbesked
    [Show full text]
  • Hoards and Stray Finds in Sweden
    Hoards and Stray Finds in Sweden Hoards Gotland, Fröjel par., Mulde Stockholm Numismatic Institute www.archaeology.su.se/numismatiska Lennart Lind Other publications by Stockholm Numismatic Institute - NFG On our website you will find various publications. Most of them are available as PDF for down- loading. Read more on our website: Editorial note Table of Contents www.archaeology.su.se/english/stockholm-numismatic-institute/publications-nfg Roman Denarii, Hoards and ­­Stray Finds Hoards and Stray Finds in Sweden ........1 in Sweden is published by Stockholm Synopsis ..............................................2 CNS - Coins from the Viking-Age found Myntstudier is a numismatic periodical in Numismatic Institute (Gunnar Ekström chair in Sweden is a project under The Royal Swedish published on the Internet since 2003 in numismatics and monetary history) at Gotland, Fröjel par., Mulde ..................3 Academy of Letters, History and Antiquities. by NFG. Stockholm University. Hoards are defined as List of coins ..........................................3 The acronym of the project is CNS based A total of more than 80 seminar papers two or more coins or one coin found together on the title of the publication. (CORPUS have been written. They cover the period with other objects. Barbarous imitation, NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI c. 800-1800. The files (mainly in Swedish) are Each issue will cover one or more finds. In die-links outside Sweden .......................5 IN SUECIA REPERTI SUNT, CATALOGUE available for downloading at: the PDF-version the photos can be magnified OF COINS FROM THE VIKING AGE www.archaeology.su.se/numismatiska- Plates ..................................................6 c. ten times. FOUND IN SWEDEN). So far c.
    [Show full text]
  • Stora Karlsö – a Tiny Baltic Island with a Puzzling Past
    17 Stora Karlsö – a tiny Baltic island with a puzzling past Rita Larje Swedish Museum of Natural History, Stockholm, Sweden [email protected] Introduction In the middle of the Baltic Sea, about 75 km from the Swedish mainland, lies the Swedish island Gotland. On its west coast are three small islands, the two Karlsö islands and the Västergarn islet. The largest island, Stora Karlsö, is 6.5 km from the west coast of Gotland, and is a nature reservation owned by a non-profit shareholders’ association, the Karlsö Hunting and Animal Protection Association, founded in 1880 on the initiative of Willy Wöhler, a farmer from Gotland. The island is about 2.5 km2 in size and about 1 km wide (north-south) and 2 km long (east-west), with the highest point 51.6 m above sea level. For such a small island, prehistoric remains are exceedingly abundant. From an elevated point in the centre of the island, you can visually travel in time over the landscape from Middle Neolithic, to later prehistoric, to historic sites (Figure 1). The making of an island Understanding the formation of Stora Karlsö is important for understanding the distribution and location of prehistoric sites, particularly those associated with early human occupation. The bedrock is coral reef that was transformed into limestone. There are steep cliffs towards the sea on all sides of the island, except to the south, where the limestone strata has a downward slope. Between the cliffs in the north is a good harbour. The landscape configuration is a result of erosion.
    [Show full text]