Evenemangsserien

Berwaldhallen fredag 7 mars 2003 kl 19.30

Sveriges Radios Symfoniorkester Konsertmästare: Sigrun Edvalsdottir Radiokören Charles Dutoit, dirigent Mathias Zachariassen, tenor - berättaren Randi Stene, mezzosopran - Maria Anders Larsson, baryton - Josef John Erik Eleby, bas - Herodes Mathias Brorson, bas - Centurion Anders Jerker Dahlin tenor - Polydorus Ove Pettersson, bas - Husfadern

Hector Berlioz (1803-1869) L’enfance du Christ (Kristi barndom) Sakral trilogi, op 25 Del 1: Le Songe d’Hérode (Herodes dröm) Del 2: La Fuite en Egypte Presentatör: Johan Korssell (Flykten till Egypten) Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 -Paus- Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som Del 3: L’Arrivée à Saïs konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. (Ankomsten till Saïs) Försök undvik att hosta. Om det är nödvändigt gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av mobiltelefon, personsökare mm!. Beräknad sluttid 21.10

3 Sveriges Radios Symfoniorkester

Orkester

”Bästa orkesterkonsert under äntligen en fullt utbyggd symfonior- 2001” skrev recensenten i Washington kester genom sammanslagningen av Post och talade vidare om ”musikska- dåvarande Radioorkestern och Under- pande som innefattade risktagning, hållningsorkestern. Den legendariske sårbarhet och känslomässig utsatt- dirigenten Sergiu Celibidache svarade het… En konsert som denna återbör- fram till 1971 för ett intensivt utveck- dar lyssnaren till världen hänförd, och lingsarbete och det var också under otålig vad gäller allting annat”. denna tid som orkestern började tur- Dessa uttalanden gällde orkesterns nera utomlands. Herbert Blomstedt, framförande av Verdis Requiem till- som var chefdirigent 1977 – 1982 sammans med Radiokören och Eric befäste ytterligare orkesterns interna- Ericsons Kammarkör. Ytterligare bevis tionella renommé och samtidigt gjorde på att orkestern hör till världens främ- Stig Westerberg som kapellmästare sta har visat sig genom flera Grammy- stora insatser för svensk musik: han och Grammisnomineringar, nu senast svarade för över 100 svenska uruppfö- i klassen ”Best classical album” för randen under åren 1958 – 1983. Esa- skivan med Arvo Pärts Orient & occi- Pekka Salonen var chefdirigent 1984 – dent. Till de internationella framgång- 1995 och under denna period befäs- arna hör också turnéframträdanden i tes orkesterns ställning ytterligare, inte Wien, Salzburg, Berlin och Wilhelms- minst genom bejublade turnéer utom- hafen. lands. Han avlöstes av Evgenij Svetla- Samtidigt fortsätter orkestern att nov 1997 och sedan två år har Man- vara en ensemble för hela Sverige fred Honeck som chefdirigent fört genom de regelbundna radiosänd- orkestern till nya framgångar. ningarna från Berwaldhallen, som ofta Ett hundratal välutbildade musiker också når lyssnare i en mängd länder bildar tillsammans Sveriges Radios genom programutbytet inom Europe- Symfoniorkester – musiker med den iska Radiounionen (EBU). Orkestern speciella lyhördhet som krävs för har fortsatt ett särskilt ansvar för ny ensemblespel. Och den lyhördhet musik vilket avspeglas på flera sätt i som är förutsättningen för att tolka de programmen, inte minst genom en rad många olika typer av musik som står beställningar till svenska tonsättare. på repertoaren. Som orkestermusiker Det är en lång utveckling som står man alltid inför nya utmaningar lett fram till orkesterns nuvarande – Sveriges Radios Symfoniorkester är position. 1965 fick Sveriges Radio fortsatt en ensemble i utveckling.

4 Radiokören

33 professionella sångare utgör Radiokörens envetna kvalitetsar- Radiokören. En kör som sedan bete och en aldrig sinande nyfikenhet 60-talet har varit världsledande inom ledde till att omvärlden ganska snart a-cappellakör, men som ständigt fick upp ögonen för ensemblen. I engageras av orkesterdirigenter som början av 60-talet reste kören ner till Claudio Abbado, Riccardo Muti för Berlin, där man gav en konsert som konserter, turnéer och skivinspel- verkligen fick ett kraftigt genomslag ningar. i musikvärlden. Aldrig tidigare hade man hört den här musiken framförd Vad är bakgrunden till Radiokörens på ett lika fantastiskt sätt. Konserten världsledande position i dag? När Eric ledde till fem skivor med körmusik, Ericson blev chefdirigent 1952 hade och världsryktet var ett faktum. Europa åter öppnat sig och det fanns en nyfikenhet att söka sig nya former Inbjudningar till konserter världen och uttryck. Här fanns också en över började komma in, tonsättare stor körrepertoar som aldrig eller och dirigenter kom till Sverige för att mycket sällan hade blivit framförd. Det lära, och radiokoristernas kunnande var musik av mästare som Richard och vilja att söka sig vidare och Strauss, Max Reger vars bortglömda utveckla körmusiken ökade. verk Ericson plockade fram och stu- Under drygt 30 år ledde Ericson derade in tillsammans med kören. Nu kören. Men Ericson fortsatte att åter- äntligen kunde dessa mästerverk ges komma som gästdirigent, och denna ett rättvist framförande. säsong firas ett 50-årigt samarbete I Sverige fanns en rad tonsättare mellan två institutioner i svenskt som bara längtade efter att ge utlopp musikliv. för sin skaparlust efter den påtvingade På 80-talet tog barockspecialisten tystnad som kriget innebar. I Radio- Anders Öhrwall över och ledde in kören fann de svenska tonsättarna kören på delvis på en ny repertoar ett instrument som kunde formulera med barocken i centrum. På 80-talet deras musikaliska tankar. Och de inleddes också samarbetet med Ric- skrev verk som senare skulle räknas cardo Muti med ett par prisade skivin- till klassikerna inom körrepertoaren, spelningar och flera konserter. både i Sverige och utomlands. I kret- sen kring Ericson och Radiokören Under Gustaf Sjökvists ledning fort- fanns tonsättare som Ingvar Lidholm, satte arbete med nyskriven musik och Sven-Erik Bäck, Lars Edlund och Sjökvist ledde en stor mängd urupp- ganska snart också György Ligeti. föranden av tonsättare som bl.a.

5 Radiokören

Sven-David Sandström, Tomas I dag, körens 77:e konsertsäsong, Jennefelt, Hans Gefors. Och har Radiokören lyckats att inte bara utlandsengagemangen ökade för behålla utan också stärka sin position kören, inte minst genom ett omfat- som en världsledande ensemble. tande samarbete med Berlinfilharmo- Stefan Parkman gör sin första säsong nikerna och Claudio Abbado. Men som körens chefdirigent med ambitio- under Sjökvists ledning turnerade nen att ytterligare utveckla Radiokören också kören i Ryssland, Taiwan och och förvalta den långa tradition av a Tyskland. cappellakör som har fört kören dit den i dag befinner sig. När estländaren Tönu Kaljuste blev den förste ickesvenske chefdirigenten För de 33 sångarna väntar nya breddades repertoaren österut. Nu utmaningar. fick koristerna ta sig an både äldre ryska tonsättare och nyskriven reper- toar av då okända tonsättare som Arvo Pärt, Alfred Schnittke och Krzysztof Penderecki. Kontakten med dessa skulle leda till flera prisbelönta och omtalade skiv- inspelningar och många oförglömliga konserter världen över.

6 Charles Dutoit

Dirigent

Charles Dutoit samarbetar regel- Operaverksamheten inleddes 1964, bundet med världens främsta orkest- då Dutoit blev inbjuden av Herbert von rar och solister. Hans verksamhet Karajan att dirigera Wiener Staats- spänner över hela världen. oper. Det följdes av framträdanden på Covent Garden, Metropolitan och Förra året avslutade han ett Deutsche Oper Berlin. 25-årigt chefdirigentskap för Montreals symfoniorkester, ett dyna- Charles Dutoit är född i Lausanne miskt musikaliskt samarbete som och tog sitt dirigentdiplom där 1958. ledde till tusentals framföranden och Sedan fortsatte studierna i Genève, över 85 inspelningar. Tillsammans Siena och Venedig, parallellt med att gjorde de över tre dussin internatio- han spelade viola i olika orkestrar. nella turnéer med framträdanden i Sommaren 1959 tillbringade han på praktiskt taget alla stora konsertsalar kurs i Tanglewood, där han arbetade världen över, inklusive 20 årliga fram- med Charles Munch. trädanden i Hollywood Bowl, Ravinia Dutoit är en oförbätterlig globetrot- och Tanglewood. ter både privat och professionellt, med Dutoit har dessutom varit chef- bostäder i Montreal, Tokyo och Paris. dirigent och konstnärlig ledare för Franska nationalorkestern med vilka han gjort flera kritikerrosade inspel- ningar och turnéer, och NHK Symfo- niorkester i Tokyo som han turnerat med i Europa, USA, Kina och Syd- ostasien. På somrarna är Dutoit konstnärlig ledare och chefdirigent för två av USA:s mest betydelsefulla festivaler; Philadelphia Orchestras sommarserie i Saratoga Performing Arts Centre och Mann Music Centre i Philadephia.

7 Mathias Zachariassen

Tenor

Mathias Zachariassen hör till de Under våren 2001 gjorde Mathias svenska sångare som har hela värl- Zachariassen sin solistdebut på Kung- den som arbetsfält. Hittills har större liga Operan, där han med stor fram- delen av hans karriär ägt rum utanför gång gestaltade Hertigens roll i Rigo- Sverige. letto. Sommaren 2002 framträdde han på Drottningholmsteatern, som Säsongen 2001/2002 gjorde han Tamino i Trollflöjten. sin debut på Metropolitanoperan i New York, som David i Wagners Mäs- Mathias Zachariassen är också fli- tersångarna i Nürnberg. Våren 2002 tigt engagerad som konsertsolist både sjöng han på Bastiljoperan i Paris, i Sverige och utomlands. Våren 2001 bl.a. Styrmannen i Den flygande hol- sjöng han tenorpartiet i Haydns Ska- ländaren. Sedan 1998 har han varit pelsen i Berwaldhallen och våren flitigt engagerad som solist vid Wiener 2002 var han solist i Beethovens Sym- Staatsoper, där han bl.a. sjungit foni nr 9 med Sveriges Radios Symfo- Sångaren i Rosenkavaljeren, Ruodi i niorkester och Herbert Blomstedt. Wilhelm Tell, Styrmannen i Den fly- Zachariassen är utbildad vid Ope- gande holländaren, Jaquino i Fidelio rahögskolan i Stockholm och har stu- och Camille de Rossillon i operetten derat för Gunnar Suttner och Nicolai Glada änkan. Gedda. 1994 deltog han i Plácido Vid flera tillfällen har Zachariassen Domingo-tävlingen i Mexico City. sjungit Tamino i Trollflöjten på Deutsche Staatsoper i Berlin, där han även sjungit David i Mästersångarna. För närvarande är han engagerad på Frankfurtoperan, som Tamino. Han har också framträtt som solist vid operan i Graz, La Monnaie i Bryssel, flera tyska operahus och vid Glyndebournefestivalen.

8 Randi Stene

Mezzosopran

Randi Stene är engagerad vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn sedan 1989 och har en mycket omfat- tande repertoar både inom opera- och konsertmusiken. Randi Stene fick sin utbildning vid Norges Musikhögskola och Det Kongelige Teaters Operaskola. 1991 gick hon till final i Cardiff Singer of the World Competition. Två år senare gjorde hon sitt inter- nationella genombrott som Octavian i Rosenkavaljeren på Châteletoperan i Paris. Därefter har hon gästat många ledande operahus och konsertsalar som Theatre la Monnaie i Bryssel, Bastiljoperan i Paris, Covent Garden, Metropolitan, festspelen i Salzburg, promskonserter i Royal Albert Hall och festspelen i Edinburgh och Bergen. Hon har valts till festspelsmusiker vid Olavsdagarna i Trondheim och fram- trätt vid många kammarmusikfestiva- ler, m.m. Randi Stene framträder regelbundet med dirigenter som Bernhard Haitink, Christoph von Dohnanyi, Christian Thielemann, Armin Jordan, Nello Santi, Manfred Honeck, Pierre Boulez, Anthony Pappano, Daniel Harding m.fl.

9 Anders Larsson

Baryton

Anders Larsson är sedan flera år Anders Larsson är även efterfrågad en av de ledande barytonsångarna som konsertsångare. Han har sjungit i Sverige. Mellan 1994 och 1998 Mahlers Des Knaben Wunderhorn i var han engagerad vid Göteborgs- Aalborg och med Kungliga Filharmo- Operan där han gjorde bl.a. Escamillo niska Orkestern i Stockholm. Vidare i Carmen, Guglielmo i Così fan tutte, har han sjungit Mahlers Sechs frühe Don Alvaro i Resan till Reims och Lieder med Göteborgs Symfoniorkes- Falke i Läderlappen. Han har även ter under Carlo Rizzi, Stravinskijs sjungit Papageno i Trollflöjten på Canticum Sacrum i Bryssel och Värmlandsoperan och Officeren i Lid- Berlioz Lelio i Luxemburg. holms Ett drömspel konsertant i Anders Larsson har fått en rad sti- Stockholms Konserthus. Hösten 2001 pendier och nått framstående place- sjöng Anders Larsson titelrollen i ringar i flera sångartävlingar, bl.a. gick Eugen Onegin på Malmö Musikteater. han till final i Plácido Domingo-täv- Under senare år har utlandsenga- lingen 1993 och belönades med ett gemangen blivit allt fler. Hösten 2002 stipendium. 1997 var han Sveriges sjöng Anders Larsson den ledande representant i Cardiff Singer of the rollen vid uruppförandet av Frances- World Competition. Han är utbildad conis opera Ballata på La monnaie i vid Kungliga Musikhögskolan. Bryssel. Där har han tidigare framträtt som Pelléas i Debussys Pelléas och Mélisande och Silvio i Pajazzo. Som- maren 2001 debuterade han på Glyn- debourne som greven i Mozarts Figa- ros bröllop och säsongen 2000/2001 sjöng han på Det Kongelige Teater i Köpenhamn; Marcello i La Bohème och greven i Richard Strauss Capric- cio. Han har också sjungit på Natio- nale Reisopera i Holland och i Min- nesota med dirigenten Jeffrey Tate.

10 John Erik Eleby

Bas

John Erik Eleby tillhör den fasta Vid sidan av sina operaengage- solistensemblen på Kungliga Operan. mang framträder John Erik Eleby Där har han framträtt i roller som också som konsertsångare. Tillsam- Sarastro i Trollflöjten, Storinkvisitorn i mans med Sveriges Radios Symfoni- Don Carlos, Sparafucile i Rigoletto, orkester har Eleby sjungit i Hindemiths Don Bartolo i Barberaren i Sevilla opera Mathis der Mahler och Haydns och Escamillo i Carmen. Under hösten Skapelsen. Med Kungliga Filharmoni- 2001 sjöng han Hadar i Carl Unan- kerna har han varit solist i Beethovens der-Scharins nyskrivna opera Hum- Symfoni nr 9. Han framträder också melhonung på Vasan. För närvarande regelbundet som solist i kyrkor och sjunger han Titurel i Parsifal. konsertsalar. John Erik Eleby har även framträtt Eleby har en bred bakgrund i på de flesta av landets övriga svenska svenskt musikliv, där han bl.a. verkat operascener. På Folkoperan har han som kormästarbiträde vid Kungliga bl.a. sjungit Escamillo i Carmen och Operan, instuderare och pianist vid Kommendören i Don Giovanni, på Operastudio ’67 och som lärare och GöteborgsOperan Don Profondo i körledare vid Adolf Fredriks Musik- Resan till Reims och på Norrlandso- skola i Stockholm. Sin sångarut- peran titelrollen i Don Giovanni. Bland bildning har han fått vid Kungliga övriga roller kan nämnas Colline i La Musikhögskolan och Operahögskolan Bohème, Nick Shadow i Stravisnkijs i Stockholm. Rucklarens väg och Furst Gremin i 1997 fick John Erik Eleby Svenska Eugen Onegin. Sommaren 2002 sjöng Dagbladets Operapris ”för en rad vitt han titelrollen i Don Pasquale på skilda musikaliska och sceniska upp- Läckö Slottsopera. gifter…” och ”… sin sällsynt vackra, bäriga och smidiga röst…”.

11 Mathias Brorson

Bas

Mathias Brorson har gått solistklas- sen på Kungliga Musikhögskolan. Han har sjungit Figaro i Figaros bröllop på Läckö slottsopera och Doktor Bar- tolo i Barberaren i Sevilla i Karlskrona. Under 2 1⁄2 år har han sjungit Lai traviata på Klara soppteater på Stads- teatern. Mathias Brorson har sjungit i Operakören på Kungliga operan och i Drottningholms slottsteaters kör. Sedan februari 2001 sjunger han in Radiokören.

12 Anders Jerker Dahlin

Tenor

Anders Jerker Dahlin har framträtt Inom opera har Dahlin gjort Tamino med de stora orkestrarna i Skandi- i Trollflöjten i Trondheim och Oberon, navien och är mest förknippad med Theseus och Phebus i Purcells The sina barocktolkningar i sakrala verk Fairy Queen med Christoph Rousset av Bach och Händel. Operadebuten i Bilbao och Spanien. Dahlin sjunger gjorde han 1998 på Den Norske också samtida repertoar och har gjort Opera, som Tom Wingfield i Antonio Abel i Sera av Henrik Hellstenius, på Bibalos The Glassmenagerie. Den Norske Opera, och The Tenor i The four note opera av Tom Johnson, Dahlin är född 1975 och uppvuxen i Skottland. i Leksand. Han har studerat vid Musik- konservatoriet i Falun, på Musikhög- Anders Jerker Dahlin var semifi- skolan i Oslo, för bl.a. Håkan Hage- nalist vid Wigmore Hall international gård och på solistklassen vid Det competition i september 2001 och Konglige Danske Musikkonservato- semifinalist i solistpriset 2002, samma rium i Köpenhamn. år som han blev Musik vid Siljans bruksstipendiat. Dahlin har samarbetat med diri- genter som Christoph Rousset, Frans Brüggen, Eric Ericson, Tõnu Kaljuste, Iona Brown, Robert King och Manfred Honeck, i bl.a. Mozarts Requiem, Kröningsmässan och Vesperae solen- nes de confessore, Bachs Mat- teuspassion, Johannespassion och Juloratorium, Händels Messias och verk av Richard Strauss och Franz Schmidt.

13 Ove Pettersson

Bas

Ove Pettersson är född 1965 och uppvuxen i Stockholm. 1993 avslu- tade han sina studier vid Kungliga Musikhögskolan med examina från sångpedagog- respektive solosångs- klassen. Han är främst aktiv som kon- sert- och kyrkosångare med en reper- toar som spänner från tidig barock till nutida musik. Dessutom har han medverkat som solist och korist på Kungliga Operan. Sedan 1987 är Ove Pettersson medlem i Eric Ericsons kammarkör, där han ofta framträder som solist. Han har sjungit solo i både radio och TV samt medverkar som solist på ett antal skivinspelningar. Förutom sångliga uppdrag arbetar Ove Pettersson som sångpedagog bland annat vid Operahögskolan och Södra Latins musiklinje i Stockholm.

14 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Berlioz komponerade sin bibliska att ”Berlioz aldrig skulle ha kunnat trilogi Kristi barndom till egen text i göra något sådant”. 50-årsåldern, år 1850 och 1854. Den Vid uruppförandet av hela trilogin i är märklig inte minst därför att Salle Herz i Paris den 10 december den är ett av de första franska ora- 1854 var också kritiken enig om torierna; den egentligen ende vägröja- att stycket innebar en total stilföränd- ren var hans egen lärare J-F Lesueur ring. ”Ingenting kunde vara felakti- (1760-1837) med bl.a. La mort d’Adam gare”, skrev dock Berlioz i sina memo- (1809). arer, ”Jag skulle ha skrivit Kristi barn- I Berlioz självbiografi framskymtar dom på samma sätt för tjugo år att tonsättaren kände sig en smula sedan”. missförstådd genom att han av publi- Det var innehållet självt som gav ken endast förknippades med kusliga formen, menade han. Längre fram i och överdrivna effekter, som Häx- memoarerna berättar han också att sabbaten och Marschen till avrätt- oratoriet senare gjorde en enastående ningsplatsen i den Fantastiska symfo- succé vid ett framförande sommaren nin eller Dies irae och Lacrymosa 1863 med 500 medverkande inför ur Rekviet. Även hans gode vän Hein- en publik på 6 000 personer i en jätte- rich Heine beskyllde honom för bris- sal vid Strasbourgfestivalen, ”fast det tande enkelhet. Kanske var det för att knappast tycktes möjligt att oratoriet, komma denna kritik på skam han lät som helt igenom var lugnt till karaktä- framföra ett avsnitt av den först fär- ren och sparsmakat skrivet, skulle nå diga, mellersta delen av Kristi barn- fram till en så väldig skara”. dom under pseudonym i Paris 1850. Han hävdade att herdekören i Flykten Erfarenheterna av verket togs till Egypten var komponerad av en fritt sedan tillvara när Berlioz på samma uppfunnen körmästare, Pierre Ducré, sätt, till egen text, komponerade verksam i Sainte-Chapelle 1679, och operan Trojanerna. Särskilt tagen var att stycket påträffats i samband med han av hur publiken i Strasbourg kyrkans renovering. På samma sätt rörts till tårar av den oackompanjerade lät han vid ett annat tillfälle en kören ”o mon âme” i verkets slut; ”I aria ur operan Benvenuto Cellini Paris väcker denna kör ingalunda en framföras under Schuberts namn. sådan effekt; i varje fall blir den alltid I båda fallen blev effekten att publiken dåligt framförd”. prisade styckena med kommentaren

15 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Första delen, Herodes dröm, består råder dem att snarast fly till Egypten. av en prolog och sex scener. En berät- Andra delen, Flykten till Egypten, tare föregriper skeendet med ett reci- inleds med en fugerad uvertyr, varpå tativ till orkester: ”Hör, ni kristna, vilken följer den tidigare nämnda herdekö- fruktansvärd förbrytelse judakonungen ren, Herdarnas avsked till den heliga begår under påverkan av en ond familjen. Berättaren fortsätter med att dröm, hör änglarnas budskap från skildra den lugna tillflyktsort familjen Gud och hur Jesus undkommer finner i en oas. Änglakörens ”Halleluja” genom flykt.” kungör att änglarna ska hålla vakt Första scenen utspelas på Jerusa- över de sovande. Detta slutparti, Den lems gator mellan ett par romerska heliga familjens vila, har alltid räknats soldater ute på sin vaktrunda som gör som oratoriets mest uppskattade del. sig smått lustiga över Herodes under- Tredje delen, Ankomsten till Saïs, gångsdrömmar. omfattar också den tre scener. De följande tre scenerna äger rum i Berättaren beskriver inledningsvis de Herodes palats. Herodes berättar om umbäranden den heliga familjen fått sin dröm som sagt att hans makt utstå på vägen till Saïs. I den följande ska brytas genom ett barns födelse. scenen får vi följa Josef och Maria när I nästa scen träder vaktchefen Polydo- de förgäves försöker få husrum hos rus inför kungen med beskedet att lan- romare och egyptier, tills äntligen en dets präster och skriftlärda anlänt och ismaelit förbarmar sig över dem. Gäs- väntar på hans order. Han ber dem terna undfägnas också med musik, en därpå uttolka drömmen och får rådet utsökt trio för två flöjter och harpa. att låta döda alla nyfödda. Han svär Innan Josef och Maria går till sängs att följa det, och de understödjer livligt framför de sin innerliga tacksamhet hans beslut. mot värdfolket. I den följande epilogen understryker berättaren att det var I femte scenen befinner vi oss vid hedningar som under tio år bistod krubban i Betlehem. Josef och Maria Frälsaren, innan berättaren och kören beundrar och nedkallar Guds välsig- brister ut i en avslutande oackompan- nelse över Jesusbarnet, beledsagade jerad lovsång till frälsningsundret. av endast träblåsare, en solocello och några stråkar. I sjätte scenen bryts Rolf Haglund idyllen av att en änglakör varnar Josef och Maria för den fara som hotar och

16 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Första delen: Herodes dröm Centurionen: Vad gör Herodes? Berättaren: Polydorus: I sin krubba låg Jesus, just född, Han drömmer och darrar och ser som skriften förklarat. förräderi överallt. Han samlar sitt Men intet tecken än hans råd varje dag. Och från kväll och gudom uppenbarat. till morgon jag måste vaka där! Och likväl skalv markens fundament Och han mig plågar jämt! och de betryckta hade känt Centurionen: undret som hänt. Vilken löjlig tyranni! Hör, jag berättar nu den Men gå och gör din plikt nu! fruktansvärda handling som kung Herodes då i sin Polydorus: fruktan begick, En sådan plikt! Farväl! hur den heliga familjen blev räddad Må han drabbas av pesten! genom vandring bort till öknen och Egypten Scen II: I Herodes palats. varom budet de fick. Herodes: Scen I: En gata i Jerusalem. Jag drömmer ständigt, och om och om igen om detta lilla barn. Centurionen: Vem där? Vad skall jag tro och göra? Polydorus: Roma. Det vill mig störta från min tron, ta mitt liv och min ära! Centurionen: Framåt marsch! Vilken fruktansvärd lott att härska Polydorus: Halt där! och ej leva! Centurionen: Polydorus! Jag trodde Befalla över alla och bara önska att du redan var vid Tiberns stränder. följa herden långt bort, Polydorus: herden långt in i skogens djupt Säkert vore jag där, om ej Gallus, O mörka natt som håller världen vår pretor du vet, hade hållit mig kvar bedövad i ditt grepp här. Och han håller mig kvar som en ge åt mitt kvalda bröst fånge i denna förfärliga stad bara för bara en timmas frid! att bevaka och skydda en judekung mot sömnlöshet och fruktan!

17 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Vilken fruktansvärd lott, Scen IV: vilken lott vara kung! Spåmännen: Att härska och ej leva Vi Juda alla spåmän, O kung befalla över alla och bara sin hyllning bringar åt en furste så stor, önska följa herden i skogen, tapper och klok. in i skogens mörka djup! Du kan lita på oss. Jag kan ej sova! Säg nu, vad du begär! Sömnen mig flyr Herodes: och jag klagar förgäves! Att ni skall hjälpa mig Den stannar ej hos mig! att finna råd och bot Natten tar aldrig slut, mot en fruktansvärd dröm nej, den har intet slut! som mig har plågat länge. Scen III: Spåmännen: Vilken dröm? Polydorus: Min kung! Herodes: Varje natt jag drömmer samma Herodes: Skurkar! Iväg! hemska drömmar Jag än vet att begagna mitt svärd! och samma röst högtidligt säger Polydorus: Nej, håll in! omigen dessa ord: Herodes: Ah, är det du, Polydorus! ”Din tid är inte mer!... Vad förkunnar du mig? Ty ett barn blivit fött som skall allting förändra. Polydorus: Min kung, här är de Från tronen störtas du!” judiska spåmän som du låtit kalla. Nu skall ni tala om Herodes: Nåväl! om det kan vara sanning i drömmen Polydorus: De är här. och i så fall hur jag skall förfara för att avvärja hotet. Herodes: Låt dem komma. Spåmännen: Bara andarna vet. Svaret ger de åt oss och snart får du veta det.

18 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Det sanning var, o kung! Herodes: Nej, nej, jag i Jerusalem Ja, ett barn blivit fött etc. etc. som skall allting förändra. Från tronen störtas du. Scen V: Ett stall i Betlehem. Men ingen vet ännu barnets namn Maria: eller härkomst. Min käre son, se på de små lammen Herodes: Så hjälp mig med ge dem det gräs er svartkonst! som du har i din hand! De är så små, Spåmännen: man vill ta dem i famnen! Du störtas skall, om ej med blod du Ge dem att äta ibland! Åh, kära barn, blidkar mörkrets makter mitt kära barn och så förändrar ödets lopp... se på de små lammen etc. Alla nyfödda barn skall du dränka i De är så små, låt dem, blod. låt dem ej vänta! Herodes: Maria och Josef: Välan! Välan! Och strö nu blommor Må de dödas av svärdet! där de skall ligga! Tvekan känner jag ej att i Jerusalem, Se så glada de blir, kära barn, i Nasaret, i Betlehem gläds åt allt vad de får! förinta alla barn med svärdshugg Se deras lek, se deras fröjd! och med bila! Se så glada! Trots alla skrik, all bitter gråt och alla De tackar dig så gott de förstår. mödrars klagolåt Ja, strö nu blommor där etc. etc. skall i floder av blod allt nyfött bliva dränkt. Maria: Jag gör mig döv för deras sorg! Välsignad vare du, min son, Varje nåd skall jag alla neka! min käre son Ingen skönhet kan mig nu beveka! var välsignad, mitt kära ljuva barn, Min skräck skall dödas utav skräck! o mitt ljuva barn! Spåmännen: Josef: Välsignad du, gudomliga barn! Ja, ja, må de dödas av svärdet och tveka ej att i Jerusalem etc. etc.

19 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Scen VI: Andra delen: Flykten till Egypten Änglarna: Josef! Maria! Scen I: Hör Herrens bud! Herdarna samlas framför krubban. Maria och Josef: Hör änglastämmor! Herdarna: Är detta sant! Han skall bort ifrån vår närhet från oss där dagens ljus han såg! Änglarna: Så rädda nu din son! För oss herdar alla är det så tomt i Han hotas av en fara, Maria! krubban där han låg. Maria: O Gud, min son! Må han växa till i vishet Änglarna: och bli rättvis till sin håg! Ja, fly nu härifrån, Blir det så i hednalandet och lämna inga fotspår efter er att han får lida hårda slag och dra bort genom öknen glöm då ej det helga bandet tills Egypten ni når! med människor av gott behag! Maria och Josef: Återvänd till fosterlandet, Vi skall genast lyda er, kom igen till oss en dag! rena änglar från himlen! Kära barn, Gud dig bevare, Vi flyr med Jesus till öknen i hast. och signe han er, lyckliga par! Men lyssna till våra böner om bistånd Orättfärdigheten fare långt bort, ge oss klokhet och styrka för att att skada ni ej tar rädda vårt barn! och en ängel städse vare er Änglarna: till skydd i alla dar! Den gudomliga makten bevakar er fot och er väg Scen II: räddar er från alla faror. Den heliga familjens vila i oasen. Maria och Josef: Berättaren: Så skynda att komma i väg! Den heliga familjen hade kommit fram till en oas i öknen där det fanns gott Änglarna: Hosianna! om skuggande träd och där källor sprang i dagen. Josef sade: ’Stanna en stund nära denna klara källa! Låt oss vila ut på denna långa färd!’

20 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Och Jesusbarnet sov. Hur många gånger fick de inte stanna! Då svarade Maria, höll inne åsnan, Till slut ändå nådde de målet, staden såg sig kring: ’En sådan vacker matta Saïs flämtande, nästan döende. med en grönska ljuvligt skön, som vår Det var en stad som länge med Herre för min son i en öken breder ut!’ romarnas rike förbund hade haft. Och de satt så stilla i skuggan av Människorna där var grymma och bar några palmers grönskande kronor. högmod i blicken. Så hör hur länge Den lilla åsnan betade där, och den flyende familjen ännu fick vänta innan heliga familjen fick då vila i slummer de togs om hand. och vaggas av saliga drömmar. Då kom himmelens änglar, böjde knä Scen I: I Saïs. omkring dem och de tillbad barnet och sjöng så: Maria: I denna stora, stora stad Änglarna: Halleluja! Halleluja! har jag fruktan för jag ej vet vad. Ack, vilket larm! Åh, Josef, jag är rädd! Tredje delen: Jag kan ej mer, ack! Jag ej orkar... Ankomsten till Saïs i Egypten Så fort, bulta på den där porten! Berättaren: Josef: I trenne dar de färdades i öknen fram Var snäll och öppna och ge oss hjälp genom sanden i den heta vinden. och låt oss vila ut hos er! Den stackars lilla åsnan som bar den Ge oss en plats att få rasta! helga bördan stupade i öknens sand, Hjälp nu min hustru och vårt lilla barn! den kunde inte mer. Och ännu syntes Ve oss! Ifrån Judéen har vi fått gå till ingen stad vid horisonten. Av trötthet fots! och törst de skulle alla dött om Herren inte hjälpt. Romare: Men den heliga Maria gick nu lugnt Tillbaka, usla judar! I romerskt hus tas med sin börda. Det var som detta ej emot sånt folk som förnekar våra barn med gyllenblonda lockar kring gudar. huvudet sköna gav kraft åt själ och Maria: Fötterna blöder och färgar kropp och åt hjärtat all fröjd. jorden! Men snart nog började hon vackla. Josef: Hav nåd! Hon är ju nästan döende!

21 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Maria: Och barnet det dör… Josef: Ja, det dör, ty mina bröst har ingen Ack, var barmhärtig och ge oss hjälp mjölk… och låt oss vila ut hos er! Ge oss en plats att få rasta! Josef: Hjälp nu oss båda och vårt lilla barn! Jag bultar nu på den där porten. Ve oss! Ifrån Judéen har vi fått gå till Ack, var barmhärtig och ge oss hjälp fots! etc. och låt oss vila ut hos er! Ge oss en plats att få rasta! Scen II: I ismaeliternas hus. Hjälp nu min hustru och vårt lilla barn! Ve oss! Ifrån Judéen har vi fått gå till Husfadern: fots! Kom in, kom in, stackars hebréer! Porten är aldrig låst för dem som i nöd Egypter: Tillbaka, usla judar! Egypten kommer och ber. tar ej emot sånt folk som ni, Stackars hebréer, kom in! som förnekar våra gudar. Min Gud, vilket elände! Josef: Skynda hit och hjälp mig hjälpa! Hav nåd! Rädda en moder! Flickor och pojkar, skynda på och Se på min hustru! hjälp dessa arma som kom! Se hon dör och hennes barn Se deras stackars fötter, får ingen mjölk. tvätta deras sår! Ni släpper inte in oss! Ni låser porten! Kom hit med vatten och med mjölk, Så hårda hjärtan! tag hit mogna frukter! Men se där borta under sykomoren! Och så fort med detsamma, Ser du, där ligger dold en liten hydda. en liten kudde hit till barnet! etc. Jag bultar där… Men hjälp mig du att bedja, Familjemedlemmarna och tjänarna: med din milda stämma, Maria! Se deras stackars fötter etc. etc. Kanske vi då får någon hjälp. Maria: Ve oss! Vi lider bitter nöd och överallt visar man bort oss. Jag kan ej mer…

22 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Husfadern: Husfadern: I ert ansikte läser jag sorger Och låt oss nu för våra gäster för att och bekymmer men var vid gott mod, lätta deras sinnen sluta dagen med vi skall göra vad vi kan för att hjälpa. helgade konsten, med musikens ljuva Jaga bort all er fruktan! makt! Tag era instrument, mina barn Är ej Ismaels söner bröder till och må bekymren vika för flöjters Israels barn? Vi alla här kom hit klang när den blandas med harpans. från Libanon, ja, från Syrien. Husfadern: Så tala om ert namn! Dina tårar, Maria, är nu tårar av fröjd. Josef: Så gå till vila min broder, Min hustrus namn är Maria och jag och sov nu gott! heter Josef och vi kallar barnet för Var lugn och trygg, hys ej fruktan! Jesus. Låt nu hopp och tro och kärlekens makt Husfadern: fylla hjärtat med kraft! Jesus! Ett vackert namn. Säg då, Maria och Josef: hur tjänar ni ert livsuppehälle? God natt och tack, min broder! Ja, har du något yrke? Och nu, du unga moder, har plågan flytt. Josef: Jag är timmerman. Allt är lugnt och tryggt. Husfadern: Alla: Så går vi nu till vila etc. etc. Så bra! Det är mitt yrke också, käre broder! Scen III: Epilog. Då slår vi oss tillsammans här. Det skulle vi förtjäna på båda två… Berättaren: och hos oss får Jesus växa upp Så hände det, att av en hednisk man och så snart till hjälp åt sin far blev vår frälsare frälst! Och under tio han blir en from och lydig son. år fick Maria och Josef se hur han Bättre kan ej vara! växte upp på denna främmande plats och hur mildhet och vishet sig i honom Familjen: Bättre kan ej vara! Ja, hos förenat. oss får Jesus växa upp etc.

23 Hector Berlioz

L'enfance du Christ (Kristi barndom)

Men till slut kom den dag de måste återvända hem för att han skulle full- borda Guds högsta offer som åter- löste från alla synder hela mänsklighe- ten och ledde oss in på frälsningens väg. O mitt hjärta, vad annat återstår att göra än ödmjukt låta honom till frälsningen dig föra! Kören: O mitt hjärta etc. etc. Berättaren och kören: O mitt hjärta! O min själ! Låt dig nu så tacksam, glad och nöjd bli förd på hans väg in i paradisets fröjd! Amen.

Text: Hector Berlioz, svensk översättning: Åke Sällström

24 Radiokören

SOPRANER Susanne Carlström Gunilla Franklin Pernilla Ingvarsdotter Annelie Korsfeldt Monika Mannerström Johanna Nystöm Marika Scheele Ulla Sjöblom

ALTAR Helena Bjarnle Charlotta Hedberg Inger Kindlund-Stark Agneta Klingberg Ulrika Kyhle-Hägg Eva Wedin Anna Zander

TENORER Per-Gunnar Alpadie Bengt Arwén Mikael Axelsson Per Björsund Anders Jerker Dahlin Greger Erdös Niclas Hedman Nils Högman Jon Sjunnesson Mikael Stenbaeck Conny Thimander Christian Wegmann

BASAR Hans Aniansson Mathias Brorson Richard Collin Bengt Eklund Stefan Fred Per Furumo Johan Karlström Johan Pejler Ove Pettersson Carl-Henric Qvarfordt Patrik Sandin Lage Wedin

25 Sveriges Radios Symfoniorkester

Orkester

VIOLIN I Elisabeth Arnberg Ranmo VALTHORN Bernt Lysell 1:e konsertmästare Tony Bauer Hans Larsson Kjell Lysell 1:e konsertmästare Ann Christin Ward Ivar Olsen Jannica Gustafsson Alt 1:e Susan Sabin konsertmästare CELLO Tom Skog Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Ola Karlsson, solocellist Rolf Nyquist Ulf Forsberg Jan-Erik Gustafsson, solocellist Bengt Ny Lars Stegenberg Ulrika Edström, Alt solocellist Christian Bergqvist Helena Nilsson FAGOTT Per Sporrong Staffan Bergström Henrik Blixt Leander Belladestino Kjell Bjurling Fredrik Ekdahl Alexandra Kramer Peter Molander Katarina Agnas Aleksander Migdal Per Blendulf (även kontrafagott*) Olle Markström Johanna Sjunnesson Maj Widding Gunnar Eklund Jana Boutani TRUMPET Torbjörn Bernhardsson Åsa Strid Mark Schrello Lena Röjder Joakim Agnas Åsa Hallerbäck Thedéen KONTRABAS Mats-Olov Svantesson Hanna Göran Entcho Radoukanov Torben Rehnberg Per Hammarström Ingalill Hillerud Stanka Simeonova Robert Röjder TROMBON Svein Harald Martinsen Maria Johansson Mikael Oskarsson Martin Bergstrand Christer Torgé VIOLIN II Jan Dahlkvist Göran Brink Per Sandklef Carina Sporrong Torsten Nilsson Peter Lysell BASTROMBON Per Öman John Lingesjö Anders Nyman FLÖJT TUBA Eva Jonsson Tobias Carron Lennart Nord Bo Söderström Susanne Hörberg Tomas Andersson Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) PUKA Jan Isaksson Per-Olof Sköld (även altflöjt*) Tomas Nilsson Ann-Marie Lysell Jan Huss (även slagverk) Veneta Zaharieva Blendulf OBOE Saara Nisonen Öman Bengt Rosengren SLAGVERK Roland Kress Ulf Bjurenhed Seppo Asikainen Renate Klavina Bo Eriksson (även Mats Nilsson Martin Stensson engelskt horn*) HARPA Paul Waltman Björn Uddén Frida Hallén Lisa Viguier KLARINETT VIOLA Kjell-Inge Stevensson *Huvudansvarig för biinstrument Lars Arvinder Niklas Andersson Håkan Olsson Dag Henriksson (även Ingegerd Kierkegaard ess-klarinett*) Mikael Sjögren Mats Wallin (även Leopold Rapoport bas-klarinett*) Håkan Roos Hans Åkesson Kristina Arvinder

26 Kommande konserter

Mars 2003

Lö 8/3 Evenemangsserien Fr 21/3 Evenemangsserien Sveriges Radios Symfoniorkester Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Miguel Harth-Bedoya, dirigent Charles Dutoit, dirigent Göran Söllscher, gitarr Randi Stene, mezzosopran ”Maria” Ravel: Rapsodie espagnole Anders Jerker Dahlin, tenor ”Polydorus” Villa-Lobos: Gitarrkonsert Anders Larsson, baryton ”Joseph” Paus John Erik Eleby, bas ”Herodes” Mendelssohn: Symfoni nr 4 Ove Pettersson, bas ”Familjefadern” Mathias Brorson, bas ”Centurion” Fredag 21 mars kl 19.30 Mathias Zachariassen, recitatör Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 3/3 Berlioz: L’enfance du Christ Direktsänds i P2 Lördag 8 mars kl 15.00 Berwaldhallen Lö 22/3 Matinéserien Biljetter: 75-360:- fr 17/2 Sveriges Radios Symfoniorkester Miguel Harth-Bedoya, dirigent To 13/3Torsdagsserien Göran Söllscher, gitarr Sveriges Radios Symfoniorkester Ravel: Rapsodie espagnole Leif Segerstam, dirigent Villa-Lobos: Gitarrkonsert Renaud Capuçon, violin -Paus- Mendelssohn: Violinkonsert Mendelssohn: Symfoni nr 4 Schönberg: Pelléas och Mélisande Lördag 22 mars kl 15.00 Torsdag 13 mars kl 18.00 Berwaldhallen Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 3/3 Biljetter: 40-170:- fr 24/2 Sö 23/3 Intima serien Fr 14/3 Vårserien ”Cellomania” Sveriges Radios Symfoniorkester Cellosektionen ur Leif Segerstam, dirigent Sveriges Radios Symfoniorkester Renaud Capuçon, violin Göran Söllscher, dirigent Sibelius: Pelléas och Mélisande Jeanette Bjurling sopran Mendelssohn: Violinkonsert J Klengel: Hymnus Schönberg: Pelléas och Mélisande H Larsson: Aubade, uruppförande Fredag 14 mars kl 19.30 H Villa-Lobos: Bachianas Brasilieras nr. 5 Berwaldhallen A Pärt: Fratres Biljetter: 50-245:- fr 24/2 W A Mozart: Exsultate jubilate sats 3, Alleluia D Ellington: Come Sunday L Bernstein: Medley ur West side story U Neumann: Kärleksvals S Myers: Cavatina W Walton: Popular Song ur Façade J Carlstedt: Nocturne Söndag 23 mars kl 16.00 Berwaldhallen Biljetter: 120:- fr 3/3