SVENSKA HEMBRYGGAREFÖRENINGEN Öltypsdefinitioner 2005 Används som bedömningsunderlag i föreningens tävlingar tom 31 december 2005

1. LJUS LAGER ...... 2 4. BROWN ...... 3 C. Dubbel...... 5 A. Modern svensk lager ...... 2 A. Brittisk brown ale...... 3 D. Trippel...... 5 B. Internationell lager...... 2 B. Amerikansk brown ale...... 3 E. Helles bock/majbock ...... 5 C. Tjeckisk/böhmisk pilsner ...... 2 C. English light mild ...... 3 F. Traditionell bock ...... 5 D. Tysk pilsner ...... 2 D. English dark mild...... 3 G. Dubbelbock...... 5 E. Dortmunder export...... 2 E. Altbier ...... 3 H. Eisbock ...... 5 F. Münchener helles ...... 2 F. Scottish light ale, 60/- ...... 3 I. Ljus stark belgisk ale ...... 5 G. Amerikansk lager...... 2 G. Scottish heavy ale, 70/-...... 3 J. Mörk stark belgisk ale...... 5 H. Scottish export ale, 80/- ...... 3 K. Scottish strong ale, 90/- ...... 5 2 MÖRK LAGER ...... 2 I. Belgisk brown ale ...... 4 L. Imperial stout ...... 5 A. Wiener ...... 2 B. Märzen (traditionell oktoberfestbier).... 2 5 VETEÖL ...... 4 8 ÖVRIGA SPECIALÖL ...... 5 C. Münchener dunkel...... 2 A: Weizen/weissbier (sydtysk typ) ...... 4 A. Frukt/grönsaksöl...... 5 D. Mörk tjeckisk lager ...... 2 B: Dunkelweizen...... 4 B. Kryddöl ...... 5 E. Schwarzbier...... 2 C: Belgisk wit...... 4 C. Modifierade öl...... 5 F. Amerikansk dark lager...... 2 D: Amerikansk veteöl ...... 4 D. Övriga klassiska öltyper...... 5 Rököl typ Bamberg ...... 5 3 PALE ALE...... 2 6 STOUT/PORTER ...... 4 Gotlandsdricke [Haimbryggt] ...... 5 A. English ordinary bitter...... 2 A. Classic Irish Style Stout ...... 4 Weizenbock ...... 5 B. English (best) special bitter...... 2 B. Amerikansk stout...... 4 Oud bruin/flanders brown ...... 6 C. English strong (extra special) bitter...... 3 C. Foreign Stout ...... 4 Belgian style lambic...... 6 D. English pale ale...... 3 D. Sweet Stout...... 4 Belgian style geuze lambic ...... 6 E. India pale ale...... 3 E. Oatmeal Stout ...... 4 Belgian style fruit lambic ...... 6 F. Amerikansk pale ale ...... 3 F. Porter...... 4 Svagdricka ...... 6 G. California common/steam ...... 3 Bière de garde...... 6 7 SPECIALÖL ...... 4 H. Kölsch...... 3 Saison ...... 6 A. ...... 4 I. Belgisk pale ale...... 3 Berliner weisse ...... 6 B. Engelsk old/strong ale ...... 4

Domarkommittén om årets nya defintioner

Det har inte skett några större omarbetningar av öl- sig bryggare eller domare. Hoppas att den nya bättre beskriver vår typsdefinitionerna i år. Domarkommittén har ägnat ursvenska dricka. våren åt SM och hösten åt att förbereda årets utbild- ning av nya öldomare. Öltypsdefinitionerna går vi Gotlandsdricke [Haimbryggt] grundligare igenom vartannat år när det inte är någon Traditionell dricke skall innehålla gotländsk rökmalt (rökt på alved), domarutbildning. ene och socker. Från början var dricken spontanjäst, men idag är det vanligast att bakjäst används. Ene kokas även ibland i lakvattnet Några öltyper har vi ändå granskat eftersom tillfälle givits eller innan lakning sker. Ene används också som filter under lakningen. någon uppmärksammat oss på felaktigheter eller saker som behö- Styrkan, färgen, rökigheten och sötman på dricken kan variera från ver förtydligande. gård till gård. De rökigaste varianterna återfinns på södra Gotland. Vi har provat en hel del sydtyska veteöl från små lokala traditio- En god dricke skall balansera rökigheten, enesmaken och sötman. nella bryggerier. Dessa öl har vi ofta funnit vara både lite maltigare Humlegivorna är mycket låga. Som riktlinje kan sägas att dom och mörkare än de klassiska stora veteölen, så som Weihenstephaner, flesta dricker brukar ligga runt - vol alkohol och att BU ligger på Söldenauer, Erdinger osv. Vi har följaktligen höjt färggränsen från knappt / av OG. Variationerna är dock stora, vilket är orsaken till  till  EBC, samt skrivit in att de traditionella veteölen kan vara att detaljerade värden på OG, FG, IBU och färg har utelämnats. lätt maltiga men ej med karamellmaltstoner. Den nya definitionen finns för nedladdning på www.shbf.se. Det Färgbeskrivningen i pale ale-klassen har inte riktigt speglat är dessa definitioner som domarna kommer att döma efter under EBC-skalan. Detta har vi nu åtgärdat. . De gäller alltså under perioden -- till --. Det största som har hänt är att Björn Arvidsson har forskat mera om gotlandsdricka och skrivit en ny definition för den. Den Hälsningar Domarkommittén gamla var tämligen kortfattad och gav inte mycket hjälp åt vare Jessica Heidrich, Peter Högström, Stefan Edrén, Björn Arvidsson 1. LJUS LAGER derat, beska. Bryggvattnet i Dortmund innehåller en lite C. Münchener dunkel högre nivå av sulfatjoner. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Bouquet/Arom: Märkbar humledoft, men på låg nivå. 1.052–56 1.014–18 4.8–5,5 16–25 40–80 A. Modern svensk lager Färg/Utseende: Färgen kan vara något mörkare än tysk En münchener dunkel skall vara mörkt maltig med en del OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) pilsner. Ingen köldgrumling. 1.044–56 1.010–17 4,5–5,6 35–45 6–14 Smak: icke brända, rostade toner. En bra münchener är fylligt Väl utjäst med tämligen torr karaktär. Något hö- maltig och mjuk medan en sämre är söt och sliskig. Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär och stora humle- gre vörtstyrka och beska än Münchener helles. ”Kantig” Bouquet/Arom: Doften är maltaromatisk med en hel del givor, ofta från moderna amerikanska sorter. och lätt metalliskt hård humlebeska. Märkbar hum- Bouquet/Arom: rostade toner med företrädelsevis chokladtoner. Vörtig, Humlingen skall vara klart tydlig till lesmak, men på låg nivå. Vare sig fruktestrar eller diace- brödlik arom. Högkvalitetshumle får användas för att ge kraftig. Alla humlesorter tillåtna. Smörkola/diacetyl OK. tyl skall märkas. en liten men märkbar doft av humle. Ingen DMS/grönsakston är tillåtet. Kropp: Fylligare kropp, men fortfarande medium. Färg/Utseende: Färg/Utseende: Exempel: Köldgrumling får finnas. Färgen kan vara ljust halmgul till gyl- DAB Export . Smak: En klassisk münchener dunkel skall vara mjukt lengul. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling. Smak: fyllig med underliggande karamellkaraktär, riklig Välhumlad med hög humlebeska och maltig smak. F. Münchener helles maltrostad choklad- och brödliksmak som kommer från Den kan vara väl utjäst eller ha en tydlig maltighet. Inga OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) münchenermalt. (I en klassiska münchener dunkel an- fruktestrar. Diacetyl är tillåtet. Ingen DMS/grönsakston 1.044–50 1.008–12 4,8–5,5 18–25 7–14 vänds endast mörk münchenermalt). Högkvalitetshumle bör finnas. Münchner helles är ett ljust, mjukt, maltigt pilsneröl utan får användas för att ge en liten men märkbar kryddig Kropp: Medium kropp Exempel: störande inslag av humle. smak av humle. Inga estrar. Diacetyl i mycket små mäng- Hell ,, Lundgrens Lager ,,  , Bouquet/Arom: Maltig, kan vara brödig. der är godkänt. En bra münchener är fyllig medan en säm- NO God lager ,. Färg/Utseende: Halmfärgad till gyl lengul i färgen re är söt och blaskig. Smak: Relativt låg beska med tydlig maltighet. I vissa Kropp: Medium. B. Internationell lager Exempel: varianter kan dock en balans mellan beska och maltighet Ayinger Altbayrische Dunkel, Weltenburger OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) finnas. Ingen karamellsmak. Inga estrar eller smörkola/ Kloster Barock Dunkel. 1.044–50 1.010–16 4,5–5,3 20–30 6–12 diacetyl får förekomma. Internationell lager är en avlägsen släkting till den tjeckiska pils- Kropp: Medium kropp. D. Mörk tjeckisk lager nern. I syfte att få en bredare publik minskade man på beskan och Exempel: Weltenburger Barock-Hell ,. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) av besparingsskäl tillsatte man ofta råfrukt i form av majs eller ris 1044–1052 1012–1016 4,8–5,3 22–30 40–80 vid bryggningen. Många gånger använder man humleextrakt för G. Amerikansk lager Mörk tjeckisk lager är oftast vörtsöta, ibland med en arti- att ge ölet beska. Det är också vanligt att man jäser vid några gra- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) ficiell sötma, och karamelligt chokladiga. ders högre temperatur än vid tradition ell lagerjäsning. 1.040–46 1.006–10 4,0–4,8 5–17 5–10 Bouquet/Arom: Bouquet/Arom: Karamelligt rostad, diacetyl OK Saknar i princip humlearom, DMS/ Amerikansk lager är i stort sett en lättare variant av den Färg/Utseende: Mörkbrun till svart i färgen. grönsakstoner är OK, dock ej smörkola/diacetyl. Smak: Färg/Utseende: internationella lagern och härstammar från den danska Lätt rostad och karamellig med söt maltighet. Färgen skall vara ljus till gyllene. Ingen pilsnertolkningen. Den bryggs med stora andelar råfrukt Kolatoner balanserad med medium humlebeska som inte köldgrumling. Smak: såsom majs eller ris. Ofta använder man med högt får dominera. Diacetyl bör finnas. Söt/fet maltsmak. Högt kolsyreinnehåll. Låg be- enzyminnehåll från sexradigt korn. Ölet skall vara myck- Kropp: Medium till stor kropp. ska och humlesmak. Inga estrar eller diacetyl bör finnas. et lättdrucket. Exempel: Purkmistr, Herold, Primator, (Bohemia Grönsakstoner får finnas. Majs, ris och annan råfrukt Bouquet/Arom: Ingen doft eller smak av humle. Låga ni- Regent (mörk)). får användas Kropp: våer av DMS/grönsakstoner ok. Liten till medium kropp. Färg/Utseende: E. Schwarzbier Exempel: Mycket ljus i färgen, ingen köldgrum- Heineken ,, Grolsch , Spendrups ling bör finnas. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Original, Pripps Blå , Stella Artois ,. Smak: Ren och krispig smak med högt kolsyreinnehåll. 1.044–52 1.08–12 4,6–5,5 22–30 80–100 C. Tjeckisk/böhmisk pilsner Ingen maltsötma. Majs, ris eller annan råfrukt används ofta Schwarzbier är en rostad mörk helmaltslager där olika och kan bidraga till smakbilden. Mycket låg beska. Inga es- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) rostade maltsorter skall bidra till arom, smak och färg. trar eller smörkola/diacetyl bör finnas. Bouquet/Arom: Humledoft från högkvalitetshumle är 1.046–52 1.012–17 4,1–5,0 35–45 7–14 Kropp: Liten kropp Exempel: OK. Inga fruktestrar, låg diacetyl OK. Den tjeckiska pilsnern bryggdes för första gången år  i sta- Budweiser ,, Coors, Millers Genuine Draft Färg/Utseende: Mörkbrun till svart i färgen. den Pilsen. Den bryggs på ljus tjeckisk malt med ett mjukt, mi- ,. Smak: Tydlig smak av rostat malt. Låg sötma, beska låg neralfattigt vatten. Den har oftast en lite lägre alkoholhalt be- till medium. Humlesmak från högkvalitetshumle är OK. roende på en större restsötma vilket gör att den tål stora hum- Inga fruktestrar, låg diacetyl OK. legivor. Framförallt används den klassiska, tjeckiska humles- 2 MÖRK LAGER Kropp: Medium kropp. orten Saaz. Dekoktionsmäskning är vanligt förekommande. Exempel: Köstritzer Schwarzbier. Bouquet/Arom: Högkvalitetshumle i doften. Smörkola/ A. Wiener diacetyl är vanligt förekommande. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) F. Amerikansk dark lager Färg/Utseende: Färgen kan vara såväl mörk som ljust 1.048–56 1.010–16 4,8–5,6 22–28 16–30 OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) bärnstensfärgad. Ingen köldgrumling. Kraftigt och Wienerölet är föregångaren till tyska märzen och okto- 1.040–46 1.006–10 4,0–4,8 10–20 20–60 tjockt skum. Bouquet/Arom: Smak: Stilen balanseras av en måttlig beska och hög- berfestölet. Det bryggdes traditionellt av wienermalt som Lätt rostade toner. Låga nivåer av kvalitetshumle med en något söt maltighet. Diacetyl bör gav en mjuk maltighet. En wiener balanseras också av en DMS/grönsakstoner. Liten humledoft. viss nobel humlekaraktär. Färg/Utseende: Ljust koppar till mörkbrun. förekomma i mindre mängd, balanserad av humlesmak Bouquet/Arom: Smak: och beska. Mjuk och balanserad med en tydlig maltig doft, Maltigheten är ej speciellt tydlig, med en lätt Kropp: Medium kropp men något större än för tyska pilsnern någon maltsötma, och en ren humlearom. Högkvalitetshumle ger kropp. Råfrukt används ofta, humlegivorna är små. Liten Exempel: Pilsner Urquell ,, Budvar, Lobkov ,. liten till medium doft. Både karamell och torrare, mera brödiga humlesmak och beska. Kolsyrehalten är hög och mer lik och lättrostade komponenter kan ingå. en amerikansk ljus lager än en mörk europeisk lager. Vare Färg/Utseende: D. Tysk pilsner Kopparfärgad. Ingen köldgrumling sig fruktestrar, köldgrumling eller diacetyl skall märkas. skall märkas. Kropp: OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Lätt till medium kropp. Smak: Fyllig och maltpräglad. Karamelligt mjukt. Exempel: 1.046–50 1.006–12 4,5–5,3 30–40 7–10 (Michelob Dark). Högkvalitetshumle ger liten till medium smak. Vare sig Den tyska pilsnern är en variant av den tjeckiska, bryggd fruktestrar eller diacetyl skall märkas. efter de förutsättningar som finns i norra Tyskland. Ett Kropp: Lätt till medium i kroppen. 3 PALE ALE hårdare, sulfatrikare vatten används tillsammans med Exempel: tyska humlesorter. DMS, ett ämne som härstammar från A. English ordinary bitter malten och påminner om burkmajs eller kokta grönsaker, B. Märzen (traditionell OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) kan vara en del av karaktären. oktoberfestbier) Bouquet/Arom: Humledoften är måttlig till klart tydlig. 1.033–39 1.006–12 3,0–3,9 20–40 16–30 OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Färg/Utseende: Klassisk tysk pilsner är mycket ljust Bouquet/Arom: Humlearom och små mängder av fruktestrar. 1.052–60 1.012–20 5,2–6,2 22–28 10–35 halmgul till gyllengul i färgen. Kraftigt och tjockt skum. Färg/Utseende: Gyllene till ljust kopparfärgad. Ingen köldgrumling. Denna kategori har inget att göra med de moderna okto- Smak: Medium till kraftig humlebeska. Humlekaraktären Smak: ”Kantig” och lätt metalliskt hård humlebeska. berfestöl som idag påminner mer om en standard ljus lager. skall vara tydlig och om diacetylen finns så skall den hållas Välhumlad med hög humlebeska. Humlesmak är måttlig Märzen är en utveckling av wienerölet med en lite högre lågt. Lätt till medium maltkaraktär. Kan vara lätt fruktig. till klart tydlig. Den är väl utjäst men med en viss maltig- vörtstyrka som gör den hållbar över sommaren. Kropp: Lätt till medium kropp. Bouquet/Arom: het. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas. Låg men märkbar humledoft. Exempel: Boddington’s draft, Bombardier, (omas Färg/Utseende: Kropp: Medium kropp Ett brett spektra av färger, från gyllen- Hardy County Bitter). Exempel: Bitburger ,, Warsteiner ,, Old Gold , gul till rödbrun. Ingen köldgrumling. Smak: Jever , Maltsötman skall dominera något över en ren B. English (best) special bitter humlebeska. Maltsmaken bör vara lättrostad snarare än OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) E. Dortmunder export stark karamell. Låg men märkbar humle smak. Inga eller 1.040–46 1.006–12 4,0–4,8 20–40 30–35 mycket små mängder av fruktestrar. Ingen diacetyl OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Bouquet/Arom: Blommig humlearom och små mängder Kropp: Medium kropp. 1.048–56 1.010–14 5,0–5,8 23–29 8–13 av fruktestrar. Exempel: Ayinger Ur–Maerzen. Dortmunder export är ett ljust helmaltsöl med en lite hö- Färg/Utseende: Ljust kopparfärgad till kopparfärgad. gre vörtstyrka än de flesta andra ljusa lageröl. Ölet skall ha Smak: Kraftigare smakhumlad än ordinary bitter. Medium en balans mellan en viss maltsötma och en sulfattorr, mo-

 S    S     i restsötma. Medel till kraftigare beska. Smörkola/ Bouquet/Arom: Mycket liten humledoft. Lätt söt vinös Färg/Utseende: Ljus bärnsten till ljusbrun i färgen. diacetylen bör hållas lågt. Kan vara lätt fruktig. med pilsnermalttoner. Mycket låg nivå av grönsakstoner/ Köldgrumling tillåtet. Kropp: Medium kropp. DMS är önskvärt. Ingen eller låg nivå av estrar. Smak: Maltsötma med inslag av karamellmalt som Exempel: Young’s Ramrod, Fullers London Pride ,. Färg/Utseende: Färgen är gyllengul. Ingen köldgrum- ofta drar ofta åt bisquite (kakig) dominerar smaken. ling. Kraftigt stabilt skum. Fruktestrar tillhör smakbilden. Låg beska, humlesma- C. English strong (extra special) Smak: Torr, lätt, elegant, vinös och subtilt söt. Mild, vin- ken kan dock vara märkbar. Mycket låg nivå av diacetyl är bitter lik syra bör gärna förekomma. Ingen karamellsmak bör godtagbart. Alkohol får inte märkas. Kropp: OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) framträda. Låg till medelbesk, liten humlesmak. Ingen Lätt till medium. Exempel: 1.046–60 1.010–16 4,8–6,0 25–45 30–35 eller låg nivå av estrar. Grönsakstoner/DMS tillhör typen McMullens AK ,, Holdens Mild , Bouquet/Arom: dock i mycket låga nivåer. Väl utjäst. Blommig humlearom och små mängder Kropp: Lätt kropp. Hög CO. D. English dark mild av fruktestrar. Tydlig maltighet. Exempel: Gaffel Kölsch ,, Dom Kölsch ,, Früh OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Färg/Utseende: Gyllene till kopparfärgad. Kölsch ,, Gilden Kölsch ,. <1.040 1.006–10 3,0–4,0 10–24 40–90 Smak: Medium till kraftig humlebeska. Medium smak- humlad. Restsötman skall vara mera framträdande i strong I. Belgisk pale ale Lätt med uttalad maltsötma och diskret beska. Bouquet/Arom: Lätt humledoft är OK. Maltigt fruktig bitter än i ordinary och special bitter. Fruktigheten kan OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) vara medium till stor. med rostade toffe eller chokladtoner. Lätt humlearom. 1.045–56 1.006–14 4,8–6,5 20–30 7–30 Färg/Utseende: Kropp: Stor kropp karakteriserar denna bitter. Mörkt koppar till mörkbrun i färgen. Exempel: Fullers ESB ,, Young’s Special London Ale. Vanligaste jäsningstemperaturspannet är – grader, Köldgrumling tillåtet. ibland högre! Smak: Maltsötma dominerar smaken. Smaker som kara- D. English pale ale Bouquet/Arom: Maltig med karamelliga toner. Syrligt mell, lakrits, plommon/russin och rostad malt är vanligt OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) fenoliska ”belgiska” jästtoner. förekommande. Låg beska och låg humlesmak som inte Färg/Utseende: 1044–1056 1008–1016 4,4–5,3 20–40 10–25 Färgen är gyllene till mörkt bärnsten. alls får märkas på samma sätt som i den ljusa varianten. Bouquet/Arom: Köldgrumling vid låga temperaturer är tillåtet. Mycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Låg nivå av Tydlig humlearom av engelska humle- Smak: Belgisk pale ale karakteriseras av en låg men fruktestrar är ok. Alkohol får ej märkas. sorter, maltig doft med fruktestrar. Kropp: Färg/Utseende: märkbar beska, smak och doft av humle. Belgisk jäst bi- Lätt till medium kropp. Mjukt maltsöt med låg Gyllene till ljust kopparfärgad. drar oftast med syrligt kryddigt fenoliska toner. Låg nivå kolsyra. Köldgrumling är OK. Exempel: Smak: av maltsmak. Högkvalitetshumle används genomgående. Sainsburys Draught dark mild ,, Batemans Medium beska och humlesmak, engelska humlesorter. Fruktestrar får finnas i låga till måttliga nivåer. Lite ka- DM ,, Highgate DM , Låg till medium maltkaraktär. Lite karamellsmak är tillåtet. ramell eller lättrostad maltsmak är OK. Ingen diacetyl. Estrar i måttlig till stor mängd. Ingen eller mycket lite diacetyl. Kropp: Jästen bidrar ofta med en kryddig syrlighet. E. Altbier Medium kropp. Kropp: Exempel: Lätt till medium kropp. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Bishops Finger, Bass, Spitfire. Exempel: De Koninck , De Konink Antoon. 1.044–48 1.008–14 4,5–5,0 25–50 25–65 E. India pale ale Bryggs som en ale, fast med tysk alejäst, vid förhållande- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) 4. BROWN ALE vis låg temp. ca. – grader. Kallagras sedan för att ge 1.050–70 1.012–18 5,0–7,5 40–60 16–35 en renare smak. Bouquet/Arom: Bouquet/Arom: Viss brödighet med lätt rostade/ Stor blommig humledoft. Karamell och A. Brittisk brown ale chokladiga toner. Kan vara kraftigt humlad. Ingen fruktestrar bör finnas. Alkoholtoner är OK. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Färg/Utseende: smörkola/diacetyl bör finnas. Gyllene till kopparfärgade. 1.040–50 1.008–14 4,1–5,2 15–25 35–60 Färg/Utseende: Koppar till brun i färgen. Ingen köld- Köldgrumling OK. Smak: Bryggs oftast av pale ale och karamellmalt + bryggsocker, grumling. IPA karakteriseras av en kraftig beska och hög al- Smak: upp till . Bland humlesorterna dominerar Challenger Kan vara kraftigt humlad. (dock ligger beskan nor- koholhalt. Kraftigt smakhumlad och hög mineralhalt i vatt- malt mellan  och  IBU) Medium maltsmak. Diverse oli- net ger ett krispigt torrt öl. Karamell och maltighet på låga East Kent Golding, Northdown och Fuggle. Det är inte ovanligt att  av humlen används som bitterhumle. ka maltsorter kan användas, även vete. Smaken får inte ha för till medium nivåer. Fruktestrar i måttliga till höga halter. Bouquet/Arom: stort inslag av rostad malt, används sådan skall den endast Amerikanska och engelska humlesorter är båda OK. Lätt humledoft är OK. Malt skall domi- Kropp: nera. Fruktestrar på låg till medium nivå är OK. vara smakförhöjande och inte dominant. Humlesmaken kan Medium kropp. Färg/Utseende: vara tydlig. Ölet ska ge ett rent, krispigt och smakfullt in- Exempel: Ushers IPA, Goose Island IPA, Sea Dog IPA, Mörk koppar till brun i färgen. Köldgrumling tillåtet. tryck. Låga nivåer av estrar. Ingen diacetyl bör märkas. e Shipyard Fuggle IPA ,. Kropp: Smak: Maltsötma dominerar smaken, med låg beska och Medium kropp. Exempel: F. Amerikansk pale ale låg humlesmak. Mjuk med lätt tvålig avslutning. Mycket Uerige Alt , BU , Schlüssel Alt, Bolten låg nivå av diacetyl är godtagbart. Fruktestrar på låg till Ur–Alt, Bolten Alt, Diebels Alt , BU , Hannen Alt. OG FG %Alkohol BU Färg (EBC) medium nivå är helt OK. 1.044–56 1.008–16 4,4–5,9 20–40 10–25 Kropp: Medium kropp. F. Scottish light ale, 60/- Bouquet/Arom: Kraftigt aromhumlad med amerikan- Exempel: Newcastle Brown Ale ,, Trooper Jane OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) ska humlesorter. Crack Shot. 1.030–35 1.006–12 2.8–3,5 9–20 16–40 Färg/Utseende: Gyllene till ljust kopparfärgad. Den mildaste formen av skotsk ale. Enligt gammal skotskt Köldgrumling OK. B. Amerikansk brown ale Smak: tradition späds de ofta från en  eller  shilling. Amerikanska humlesorter används för att ge hög OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Bouquet/Arom: Låg humledoft, viss maltighet. beska och smak. Liten till medium maltighet. Lite kara- 1.040–60 1.010–17 5,0–6 25–60 40–90 Färg/Utseende: Bärnstensfärgad. Köldgrumling OK. mellsmak är tillåtet. Friska/fräscha fruktestertoner bör fö- Smak: Amerikansk brown ale har sitt ursprung i den brittiska. Det Låg smak och beska. Tydligt maltig. rekomma i måttliga till höga nivåer. Ingen eller mycket Kropp: som framförallt skiljer dem åt är att amerikanarna använder Lätt kropp. liten diacetyl. Exempel: Kropp: betydligt fler specialmaltsorter än britterna och dessutom Caledonian /- ,, Caledonian Cream Ale Medium kropp. , (finns i svensk dagligvaruhandel). Exempel: Anchor Liberty Ale OG   ,, Sierra brygger sin variant ett snäpp starkare. Förutom malt an- Nevada Pale Ale. vänder amerikanarna mindre mängder av olika sockerarter som melass, honung, lönnsirap, kornsocker och kandisock- G. Scottish heavy ale, 70/- G. California common/steam er. Amerikansk humle dominerar men även engelska och OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) 1.035–40 1.010–14 3,5–4,0 12–20 30–75 beer tyska sorter mixas friskt med amerikanska. Max.  av humlen används i bittergivan. Torrhumling är vanligt. Enligt gammal skotskt tradition späds de ofta från en  OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Bouquet/Arom: Humlearomen, oftast citrusaktig, är eller  shilling. 1.044–55 1.011–14 4,0–5,5 30–40 16–40 mild till stark. Estrar och doft av mörkare maltsorter Bouquet/Arom: Låg humledoft, viss maltighet. En lätt rökig Amerikansk öltyp men bör ej bryggas med citruaktiga skall vara i nivån låg till tydlig. Ingen smörkola/diacetyl ton kan förekomma i doften. Låg nivå av fruktestrar är ok. amerikanska humlesorter. Humledoft och smak bör vara bör finnas. Färg/Utseende: Köldgrumling OK. Färg/Utseende: kryddigt träiga t.ex. av humlesorten Northern Brewer. Mörkt koppar till brun i färgen. Smak: Domineras av en mjuk maltsötma, balanseras med Bouquet/Arom: Lättrostad eller karamellaktigt fruktig Köldgrumling tillåtet. en låg och balanserande humlebeska. Låga halter av fruk- Smak: doft. Låg humledoft. Humlebeska och smak skall dominera den rika testrar är ok. Färg/Utseende: Gyllene till mörkt kopparfärgad. maltigheten som dock måste märkas tydligt bakom hum- Kropp: Medium kropp. Smak: Lättrostad eller karamellaktigt fruktig maltig- len. Något torrare än den engelska. Lättrostade toner skall Exempel: Broughton Greenmantle Ale , BU  het i smak. Medium till hög humlebeska. Medium hum- finnas. Ingen diacetyl. Fruktesternivån bör inte vara hög.  °EBC. lesmak. Fruktestrar i små mängder. Låg nivå av diacetyl Kropp: Medium kropp, med en tydlig torrhet som kom- ok. Jäses med lagerjäst vid rumstemperatur, men lagras mer av humle och utjäst öl. H. Scottish export ale, 80/- Exempel: vid låg temperatur. Pete’s Wicked Ale OG   BU , Golden OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Kropp: Medium kropp. Gate Original Ale, Brooklyn Brown Ale OG   , 1.040–50 1.010–18 4,0–4,5 15–25 30–75 Exempel: Anchor Steam Beer FG  . BU . Shipyard Moose Brown Enligt gammal skotskt tradition späds de ofta från en  H. Kölsch C. English light mild eller  shilling. Bouquet/Arom: Tydligt maltig och med rökiga toner. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Humlearom och choklad. 1.042–46 1.006–10 4,8–5,1 20–30 8–14 <1.040 1.006–10 3,0–4,0 10–20 16–40 Färg/Utseende: Köldgrumling OK. Bouquet/Arom: Kölsch är överjäst och långlagras vid låg temperatur. En Maltdominerad med fruktiga inslag. Smak: Söt, vinös, karamellig och maltig smak kännetecknar öl i klassisk torr tysk stil med elegant ljus maltkaraktär. Låga nivåer av smörkola/diacetyl. Lätt humledoft är OK. detta öl. Beskan upplevs som låg till måttligt. Fruktestrar bör Vete används ofta i små mängder (upp till ca ). bidra till smakbilden. Viss diacetyl/smörkola är ok.

 S    S     Kropp: Medium kropp. Inga eller låga halter av fenoler typ kryddnejlika, skin- D. Sweet Stout Exempel: Caledonian /- OG . ,, Caledonian ka, plåt. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Merman OG .. Färg/Utseende: Mycket ljusa och oftast grumliga. 1.045–56 1.012–20 4,0–5,5 15–25 150+ Smak: Högkvalitetshumle används för att ge en låg till Bouquet/Arom: I. Belgisk brown ale Humlebeska ska balansera sötma utan medel beska och humlesmak. Ölet skall vara torrt och att ge bidrag till smak eller doft. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) friskt. Tydlig smak av koriander och apelsinskal (curacao). Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt och 1.045–56 1.006–12 4,5–6,5 20–35 30–75 Ingen diacetyl samt endast låga halter av fruktestrar. Inga hållbart skum. Merparten av den belgiska alen är brygd med pilsner- eller låga halter av fenoler typ kryddnejlika, skinka, plåt. Smak: Söt stout, även kallad gräddstout eller milk stout, har en malt som bas. Kandisocker är vanligt förekommande. Viss syra är tillåten. En del kommersiella exempel tillsät- mindre rostad karaktär än klassisk irländsk stout. Mjölksocker Vanligaste jäsningstemperaturspannet är – grader, ter extra syra för att ytterligare fräscha upp smakbilden. kan användas vid buteljering för att ge en sötare smak. Maltsötma, Kropp: Liten till medium kropp. ibland högre! Exempel: choklad och karamellsmak skall dominera. Humlebeska ska ba- Bouquet /Arom: Maltig, sirapsaktig, karamellig, lätt feno- Hoegaarden Wit, Dentergems, Blanche de Namur. lansera sötma utan att ge bidrag till smak eller doft. lisk (dvs i regel mindre fenolisk än belgisk pale ale), fruktig Kropp: Kraftigare kropp än en dry stout. och kryddig. Lätta rostade toner ok, men de drar i regel mer åt D: Amerikansk veteöl Exempel: Samuel Adams Cream Stout OG . torr choklad än en hårdare rostad ton. Ingen smörkola. Lätta OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) FG . ,. humletoner av klassisk europeisk sort är ok. 1.030–46 1.006–14 3,5–4,5 5–17 4–16 Färg/Utseende: Köldgrumling vid låga temperaturer Kan jäsas på amerikansk under- eller överjäst, oftast över- E. Oatmeal Stout är tillåtet jäst. Bryggs med – vete. Amerikansk veteöl bryggs OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Smak: Maltigt mjuk där de chokladiga och milt ros- med liknande recept som en sydtysk weissen. 1.040–52 1.008–18 4,0–5,5 20–40 80+ Bouquet/Arom: tade tonerna skall överväga. Hårt rostade toner skall ej Fruktestrar i smak och doft är typiska, Bouquet/Arom: Humledoft får förekomma men inte finnas. Fruktig, karamellig och lätt kryddig. Fenoler är men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nej- dominera mot det rostade och chokladiga. Få eller inga önskvärt i låga nivåer. Låg beska, men högre beska (uppåt likaktiga dofter märkas. Ingen eller mycket lite diacetyl. Färg/Utseende: estrar.  BU) kan förekomma i enstaka exemplar. Smakhumle Färgen är ofta gyllene till ljust bärn- Färg/Utseende: Färgen ska vara mörkt koppar till kolsvart. på låga nivåer får förekomma, men då endast från klas- stensfärgad. Smak: Smak: I oatmeal stout används havre. Detta ger en mjuk siska europeiska aromsorter Ingen smörkola. Kan ha en Låg till medium humlesmak. Fruktestrar i smak och full smak utan att ha en sädeskaraktär. Rostad malt, lätt mineralig torr eftersmak. Smaken ska inte vara tung och doft är typiska, men inte dominerande, dock skall inte karamell och choklad smak ska ge ett mjukt öl som ba- och söt. Kolsyrehalten bör som i de flesta belgiska öl vara fenoliska eller nejlikoaktiga dofter märkas. Ingen eller lanseras av en medium till hög beska. Humlesmak och relativt hög. mycket lite diacetyl. doft får förekomma men inte dominera mot övrig smak. Kropp: Lätt – medium. Kropp: Kroppen är lätt till medium. Kolsyran är lägre Exempel: Fruktestrar på låg till medium nivå. Leffe Bruin ,, Westfleteren Special (röd än i tyska veteöl. Kropp: Exempel: Medium till stor kropp. kork) ,, Maredsous  Donker , Anchor Beer. Exempel: Young’s Oatmeal Stout , Broughton Ales Scottish Oatmeal Stout ,, Samuel Smith Oatmeal 5 VETEÖL 6 STOUT/PORTER Stout OG . , Jämtlands Oatmeal Porter. F. Porter A: Weizen/weissbier (sydtysk typ) A. Classic Irish Style Stout OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) 1.046–60 1.008–16 5,0–6,5 20–40 80+ 1.046–52 1.008–14 4,9–5,6 10–15 8–20 1.038–1044 1.008–14 3,7–4,4 30–50 120+ Inom denna underkategori kan både amerikansk-, brown- och Ölet bryggs med minst  mältat vete, med små hum- Bouquet/Arom: Torr, lätt bränd/rostad. Med inslag av robust porter förekomma samt över och underjästa exemplar. legivor. choklad och kaffe. Ev. inslag av humle på låg nivå. Brown porter är oftast ljusare och liknar mera rostad brown ale. Bouquet/Arom: Aromen är helt klart fruktig och feno- Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt skum Med denna definition är det den svenska portern vi avser. lisk. Bananestrar är ofta förekommande. Den fenoliska är viktigt. Bouquet/Arom: Humledoft från försumbar till medium. karaktären beskrivs ofta som kryddnejlika, muskot, kokt Smak: Klassisk irländsk stout har initialt en rostad malt- Malt, choklad och lätt fruktig och rostad. skinka och plåt. Kan vara rökig eller till och med vaniljlik. smak, med en tydlig torr beska i avslutningen. Torrheten Färg/Utseende: Brun till mörkt brun, med dragning åt rött. Ingen diacetyl/smörkola. kommer från rostat korn. De rostade maltsorterna bidrar Smak: Smaken är mjukt, maltigt, chokladig med söt, Färg/Utseende: Halmgul till bärnstensfärgad. Kan vara ofta med toner av choklad och kaffe. En viss syrlighet kan dock ej kladdig, karamellighet. Rostad maltsmak skall blank eller disig av jäst. anas, men är inte nödvändig. En låg karamellighet balan- finnas och kan variera mellan tydlig till märkbart mjölk- Smak: Den är väl utjäst. Bananestrar förekommer ofta. serar och ger ett mjukt öl. Fruktestrar överskuggas av malt, chokladmild. Fruktestrar bör finnas och vara i balans med Fruktig och fenolisk där den fenoliska karaktären ofta be- beska och brändhet. Ingen diacetyl. den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak skrivs som kryddnejlika, muskot, kokt skinka och plåt. Om Kropp: Lätt kropp. från försumbar till medium. jäst finns kvar får ölet en tydlig jästsmak och ett mäktigare Exempel: Guinnes Draught OG . , BU   °EBC, Kropp: Kropp medium. intryck. Vetemalten ger en tydligt mjuk och jordig maltka- Murphy’s Stout , Beamish Stout OG . ,. Exempel: Carnegie Porter ,. Slottskällans Svart. raktär. Ingen diacetyl. De traditionella lokalt bryggda veteö- Övriga exempel: King & Barnes Old Porter, KOFF por- len kan vara mera maltiga (ej karamelliga) än dagens moder- B. Amerikansk stout ter, A. le Coq Porter (underjäst), Jämtlands Porter (ame- na veteöl bryggda av de stora bryggerierna där smakbilden är OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) rikansk), Sierra Nevada Porter (Amerikansk), Anchor betydligt renare. 1.048–1060 1.012–18 4,4–5,3 30–40 120+ Porter (Amerikansk) Kropp: Den relativt höga vörtstyrkan och alkoholhalten ger Bouquet/Arom: Torr, lätt bränd/rostad. Amerikansk ett öl med medium till stor kropp. Kraftigt kolsyrad. humle från märkbar till tydlig. Exempel: Söldenauer, Erdinger Kristallklar ,, Erdinger Hefe Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt skum 7 STARKA SPECIALÖL Weisse OG . FG . ,, Weihenstephaner Hefe ,. är viktigt. Smak: A. B: Dunkelweizen Initialt en malt och karamellsmak med en tydlig torrostad beska i avslutningen. Torrheten kommer från OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) rostat korn. En viss syrlighet kan anas, men är inte nöd- >1.075 1.018–32 7,4–12,0 50–100 25–60 1.046–52 1.008–14 4,9–5,6 10–15 35–95 vändig. Fruktestrar överskuggas av malt, beska och bränd- Bouquet/Arom: Tydlig karaktär av fruktestrar och tyd- Ölet bryggs med minst  mältat vete, med små hum- het. Ingen eller lite diacetyl. Den amerikanska stouten ligt alkoholig. Humlearomen kan vara låg till mycket hög. legivor. Chokladmalt och rostad vetemalt ger en mjukt har framträdande humlekaraktär av typiska amerikan- Karamell och vinös arom. Långlagrade har ofta aromer av chokladig karaktär. ska humlesorter. Bouquet/Arom: Kropp: torkad frukt. Aromatiskt fenolisk och fruktig med Medium kropp. Färg/Utseende: Gulbrun, gyllenbrun eller koppar till chokladtoner. Exempel: Jämtlands Porter, Sierra Nevada Stout, North Färg/Utseende: mörkbrun färg. Köldgrumling är tillåten vid låga tempe- Färgen kan vara mellan kopparbrun till Coast Old  Stout OG . raturer. Liten skumkrona OK. mörkbrun. Smak: Smak: Hög restsötma. Tydlig karaktär av fruktestrar, rus- Viss maltsötma, med rostad och chokladig ka- C. Foreign Stout sin, torkade plommon och aprikoser, och tydligt alkoholig. raktär. Fenoliska och estriga smaker finns på låga nivåer. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Balanseras av en låg till bestämd beska. Humlesmaken kan Normalt används mörk malt tillsammans med mörk kara- 1.052–62 1.010–20 5,5–6,5 30–60 120+ vara låg till mycket hög. Diacetylnivån skall vara mycket låg mell- eller färgmalt. Vetemalten ger en tydligt mjuk malt- Bouquet/Arom: Alkohol, bränd, vinös, syrligatoner, ros- (om någon). Karamell och vinös smak är en del av karaktären. karaktär, Ingen diacetyl/smörkola. Kropp: Kropp: tad malt, karamell och frukt. Kraftig kropp. Låg CO. Medium. Kraftigt kolsyrad. Exempel: Färg/Utseende: Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt och Tomas Hardy’s Ale OG ., Anchor Old Exempel: Erdinger Dunkelweissen OG . FG . hållbart skum. Foghorn OG . BU , Big Foot OG . BU . ,, Franziskaner Hefe Dunkelweissen . Smak: Foreign stout har initialt en malt och karamellsmak, B. Engelsk old/strong ale C: Belgisk wit med en tydlig torrrostad beska i avslutningen. Viss syrlighet är tillåtet. Låga halter av fruktestrar. Ingen diacetyl. Vid OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) längre lagring utvecklas ofta toner av torkad frukt. 1.060–1080 1.008–20 6,0–8,0 30–50 20–35 1.044–50 1.006–10 4,8–5,3 15–25 5–10 Kropp: En medium till stor kropp skall märkas. Exempel: Största skillnaden mellan old ale och barley wine är be- Bryggs med stora delar mältat eller omältat vete. Kryddad Guinness Extra Stout OG . , BU  skan och förhållandet mellan stamvörtstyrka och beska. med koriander och apelsinskal (curacao).  °EBC. Bouquet/Arom: Bouquet/Arom: Fruktestrar och karamellmalt bör bidra Lätt citrusaktig ton. Liten till tyd- till doft. Humlearom bör hållas låg. lig doft av koriander och apelsinskal (curacao). Ingen Färg/Utseende: Bärnsten till koppar i färgen. diacetyl/smörkola samt endast låga halter av fruktestrar. Köldgrumling OK. Smak: Maltigt söt men kan även vara lättare som en strong

 S    S     ale. Fruktestrar bör bidra till smak. En tydlig malt och kara- centreras och mjuknar genom att den fryses och isen av- choklad. Beskan kan vara från måttlig och balanserad till mellsötma skall balanseras av en medium humlebeska. skiljs från ölen. mycket hög i mörkare varianter. Den rostade maltens syr- Kropp: Kroppen är medium till stor. Bouquet/Arom: Ingen humlearom. Dominerande malt- lighet och bitterhet bör vara måttligt och skall inte domi- Exempel: Marstons Owd Roger OG .. karaktär. Alkoholen skall vara tydlig men ej spritig. Låg nera. Fruktestrar hör även till smakbilden. I lagrade ex- till obefintliga fruktestrar. emplar övergår fruktestrarna mer och mer i konserverade C. Dubbel Färg/Utseende: Från gyllene bärnstensfärgad, brun till körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl. Kropp: OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) nästan svart. OK med lite skum p.g.a. den höga alkohol- Stor. Låg CO OK. Exempel: 1.056–70 1.010–16 5,9–7,4 18–25 20–55 halten. (Courage Imperial Russian Stout), Samuel Smak: Bouquet/Arom: En aning humlearom är tillåtet. Maltsötma, Maltkaraktären kan vara kraftigt söt med hög al- Smith Imperial Stout, Nils Oscar Imperial Stout , nötig, chokladig, rostad maltarom med fenoliska inslag. koholhalt. Sötman balanseras av låg humlebeska men ing- Guinness Foreign Extra Stout (Strong Bottled) OG . Färg/Utseende: Färg från mörk bärnsten till brun. en smakhumle. Fruktestrar förekommer men ej domine- , BU . rande. Ingen smörkola/diacetyl. Kraftigt och mousselikande skum är viktigt. Kropp: Smak: Stor, låg CO. Maltsötma, nötig, chokladig, rostad malt. Låg be- Exempel: ska och ingen humlesmak. Låg diacetylhalt, fruktiga es- Kulmbacher EKU   stamwürsze  vol. 8 ÖVRIGA SPECIALÖL trar (speciellt banan) är tillämpliga vid låga nivåer. Kulmbacher Eisbock  stamwürsze , vol, Niagara Kropp: Medium till stor kropp. Hög CO. Eisbock. vol. A. Frukt/grönsaksöl Exempel: OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Röd Chimay OG . , La Trappe Dubbel, I. Ljus stark belgisk ale Westmalle Dubbel OG . ,. 1.030–110 1.006–30 2,5–11,9 5–70 14–200 OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Ett öl där man tillsatt frukt eller grönsaker i antingen pri- >1.066–96 1.012–24 7,0–10,8 20–50 7–30 D. Trippel mär eller sekundärjäsningen, som ger en tydlig men ba- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Äldre exemplar blir ofta maderiserade och kan då upplevas lanserad, frukt eller grönsakskaraktär. Dessa öl skall inte 1.060–90 1.006–1.012 6,9–9,9 20–35 7–20 som milt fruktigt chokladiga. Vanligaste jäsningstempe- domineras av humle. Bouquet/Arom: raturspannet är - grader, ibland högre! Tripplar karakteriseras ofta av en kryd- Bouquet/Arom: dig, fenolisk nejlikdoft med inslag av mandelmassa och Vinöst fruktig, lätt syrlig och maltig. B. Kryddöl Bryggs ofta med kandisocker. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) aprikos. Kryddigt tung parfymig blommighet och korian- Färg/Utseende: derlik doft. Bananestrar förekommer vanligtvis. Låg till Köldgrumling tillåten. 1.030–110 1.006–30 2,5–11,9 5–70 14–200 Smak: Ofta vinösa. Kandisocker bidrar till smaken. mycket låg humlearom. Ett öl där man använder kryddor och/eller örter istället Färg/Utseende: Oftast ljus färg. Kraftigt och mousseli- Domineras av maltsötma och kryddiga jästtoner av bel- gisk jäst. Humlebeska är allt mellan låg till hög. Kraftigt för humle, för att få en tydlig, men balanserad, kryddig/ kande skum är viktigt. örtig karaktär på ölet. Kryddningen får inte dominera Smak: utjästa med tydlig alkoholkaraktär som ibland kan upple- Tydlig smak av alkohol. Kryddig, blommig fruk- över ölkaraktären. Om humle används tillsammans med tighet med aprikoser och mandelmassa. Lätt maltig med vas som spritig. Ofta en mintig ton, troligtvis härrörande från humlen. Lite eller ingen diacetyl. övriga kryddor ska inte humlet få dominera. medium beska. Kropp: Kropp: Medium kropp. Hög CO. Moussiga. Kroppen ska vara medium+. Väl utjäst. Hög CO. Exempel: C. Modifierade öl Exempel: Westmalle Trippel OG .  BU –  Kwak , De Verboten Vrucht ,, Bush I denna underklass placeras öl som är svårplacerade på EBC, Vit Chimay, Bruggse Trippel, Steinbrugge Trippel, Blond ,, Moinette Blond ,, Grimbergen Blond grund av exempelvis blandning av kryddor och frukt samt La Trappe Tripel. , Leffe Blond ,. klassisk öltyp utanför gränserna. Det kan också vara rena E. Helles bock/majbock J. Mörk stark belgisk ale experimentbrygder. Öl som kan placeras i en underkatero- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) gi skall inplaceras där. Specificera på bryggprotokollet vil- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) >1.066–96 1.012–24 7,0–10,8 20–50 30–60 ken typ som avses samt gärna referens och beskrivning. 1.066–68 1.012–20 6,3–7,5 20–35 10–20 Bouquet/Arom: Bouquet/Arom: Maltkaraktären ska märkas i doften. Vinöst fruktig, syrlig och maltig. Bryggs D. Övriga klassiska öltyper Högkvalitetshumle ger en arom som kan variera mellan ofta med mörkt kandisocker vilket bidrar till doft och smak. Vanligaste jäsningstemperaturspannet är - gra- Klassiska öltyper som ej finns upptagna under annan låg till medium. huvud- eller underkategori. Exempelvis nedanstående. Färg/Utseende: Gyllengul till ljust bärnstensfärgad. der, ibland högre! Färg/Utseende: Köldgrumlingen tillåten. Andra typer kan förekomma. Specificera på bryggproto- Ingen köldgrumling. Smak: Smak: Vinös sötma, mörkt kandisocker bidrar ofta till sma- kollet vilken typ som avses samt gärna referens till littera- Maltkaraktären ska märkas i smaken. Högkvalitetshumle tur och/eller till ett kommersiellt exempel. ger en låg humlebeska, medan humlesmak kan variera mellan låg ken. Maltsötma och belgisk jäst tillsammans med mjuk chok- lad från rostat korn och kandisocker ger ett öl som upplevs som till medium. Beskan bör öka med ökat OG. Helst inga fruktestrar, Rököl typ Bamberg och ingen eller mycket liten mängd diacetyl. Underjäst. mycket lent tack vare balansen mellan choklad, malt och humle. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Kropp: Medium till stor kropp. Humlebeska är allt mellan låg till hög men ökar med ökande 1.048–52 1.012–16 4,5–6,0 20–30 20–80 Exempel: Ayinger Maibock, Einbecker Ur–bock Hell. maltsötma. Kraftigt utjästa med tydlig alkoholkaraktär som ger en värmande fruktighet mer än spritsmak. Mintiga toner, troligt- Rököl ska ha en tydligt rökig karaktär i smak och doft. Malt- F. Traditionell bock vis härrörande från humlen, finns ofta. Lite eller ingen diacetyl. sötman är ofta lätt rostad med stor kropp och medelbeska. Hög- Kropp: Medium kropp och CO. Moussig. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) kvalitetshumle ger en liten men märkbar smak, liten eller ingen Exempel: Blå Chimay OG . , Golden Caroulus 1.066–74 1.018–24 6,3–7,5 20–30 30–60 doft av humle. Doften skall vara balanserad av malt, humle och d’Or , Ciney, Moinette Brune ,. rökiget. Ingen fruktestrighet, diacetyl eller köldgrumling. De traditionella bockarna är underjästa och har en vört- Exempel: Aecht Schlenkerla Rauchbier ,. styrka över °Plato. K. Scottish strong ale, 90/- Bouquet/Arom: Mycket liten humledoft. En mindre OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Gotlandsdricke [Haimbryggt] mängd fruktestrar kan anas. Maltig doft viktigt. 1.065–85 1.012–24 6,5–8,4 25–35 40–100 Färg/Utseende: Bocköl kan variera i färg mellan mörkt Traditionell dricke skall innehålla gotländsk rökmalt (rökt koppar till mörkt brun. Skotish strong kokas ofta länge, upp till – timmar över öp- på alved), ene och socker. Från början var dricken spontan- Smak: Maltigt ren smak med tydliga alkoholinslag. Måttlig pen eld. Därav rökkaraktären i många exempel. Jäses vid ca jäst, men idag är det vanligast att bakjäst används. Ene kokas beska som bör öka proportionellt med ökande OG. Liten  °C och lagras svalt. Ölen tappas om innan primärjäsningen även ibland i lakvattnet innan lakning sker. Ene används också avstannat för att avbryta jäsningen och få en hög restsötma. som filter under lakningen. Styrkan, färgen, rökigheten och humlesmak. En mindre mängd fruktestrar kan anas. Bouquet/Arom: Kropp: Medium till stor kropp. Vinösa, maltiga och fruktiga. Obetydlig sötman på dricken kan variera från gård till gård. De rökigaste Exempel: doft från humle. En liten rökig karaktär förekommer ofta. varianterna återfinns på södra Gotland. En god dricke skall Färg/Utseende: Färgen går från mörkt koppar till brun, balansera rökigheten, enesmaken och sötman. Humlegivorna G. Dubbelbock Köldgrumling är OK. är mycket låga. Som riktlinje kan sägas att dom flesta dricker Smak: Kraftigt maltiga. Obetydlig humlesmak och be- OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) brukar ligga runt - vol alkohol och att BU ligger på knappt ska. Den rika dominerande maltsötman balanseras av en / av OG. Variationerna är dock stora, vilket är orsaken till att 1.074–80 1.020–28 6,5–7,8 17–27 30–120 ren alkoholkaraktär. En karamellig karaktär hör ofta till. detaljerade värden på OG, FG, IBU och färg har utelämnats. Bouquet/Arom: Ingen humledoft. Fruktestrar är van- Fruktestrar finns i måttliga mängder. En liten rökig- ka ligt förekommande men på låga till måttliga nivåer. Vinös raktär förekommer ofta. Låg diacetylhalt är OK. Weizenbock Kropp: med inslag av torkad frukt och choklad. Över °Plato. Stor kropp. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Färg/Utseende: Exempel: Mörkt bärnsten till mörkt brun i fär- Broughton Ales Old Jock OG . FG . 1.066–80 1.016–28 6,9–9,4 10–15 14–120 gen. ,, Traquair House OG . FG . ,, Old Izaak. Smak: Vinös med inslag av torkad frukt och choklad. Har en hög vörtstyrka och alkoholhalt i jämförelse med Maltsötman med inslag av choklad dominerar, men ölen får L. Imperial stout sydtysk ljus och mörk weissen. Bouquet/Arom: Om den är mörk bör en ton av rostad malt inte vara sliskigt. Hög alkoholhalt. Humlegivorna ökar med OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) vörtstyrkan. Låg humlebeska och smak, ingen humledoft. till viss del komma fram i doften. Fenoliskt kryddig med inslag 1.075–90 1.014–24 6,9–8,8 50–80 80+ av estrar. Ingen diacetyl. Fruktestrar är vanligt förekommande men på låga till måttliga Bouquet/Arom: Färg/Utseende: nivåer. Kärvhet från rostad malt skall inte märkas. Underjäst. Rostade kaffelika toner. Humlearomen Färgen är från gyllene till svart. Kropp: kan vara subtil till tydligt blommig. Vinösa fruktiga to- Jästgrumling OK. Stor kropp. Smak: Exempel: Paulaner Salvator ,, Lunator ,, Samuel ner förekommer ofta, vanligt med drag mot konserverade Maltsötman balanseras av det fenoliska, nejliklika och Adams Dubbel Bock, Weltenburger Asam Bock ,. körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl. bananestriga smakerna. Små humlegivor. Om den är mörk bör Färg/Utseende: Färgen ska vara mörkt koppar till kol- en ton av rostad malt komma fram i smaken. Ingen diacetyl. Kropp: H. Eisbock svart. Liten skumkrona OK. Medium till stor kropp. Hög kolsyrehalt. Smak: En extremt rostad maltig smak och arom balanse- Exempel: OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Erdinger Pikantus Dunkel Weissenbock ras med en bestämd humling. Rostade maltsorter bidrar OG   FG   ,, Graminger Weissenbock 1.064–90 1.020–35 7,5–13 25–50 36–100 med smaker såsom kaffe, cappuccino, lakrits, krut, bitter OG   FG   ,. En extra stark bock (oftast dubbelbock) vars karaktär kon-

 S    S     Oud bruin/flanders brown moderna ofta sötade varianterna passar ej in i denna definition Färg/Utseende: Djupt gyllengul till mörkt koppar/ljust OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) utan bör istället lämnas in i underklassen ”Modifierade öl” brun i färgen. 1.044–56 1.008–16 4,5–5,5 15–25 30–70 Bouquet/Arom: Doften är ciderlik eller vinös som till och Smak: Medium till hög maltighet. Medium beska. Lätt till Bouquet/Arom: Kryddigt maltig doft med inslag av ät- med kan dra åt gammal vermut. En ofta trätorr doft blandat medium humlesmak. Kan ha lätt till medium fruktighet. Estrig. tika eller mjölksyra. Ofta fruktig men aldrig humlearo- med en syrlighet som dock oftast är mildare än i ren lambic. Lagerjäst kan användas. Jordiga, källarlika, mustiga aromer är Smak: Geuze brukar vara mildare och mer komplex än ok. Traditionellt ett franskt öl som vinner på lagring. matisk. Kropp: Färg/Utseende: Djup koppar till brun i färgen. lambic även om syrligheten fortfarande är påtaglig. Trä, Smak: fruktighet och stall bidrar till den komplexa smaken. Exempel: Jenlain ,, Septante  ,, Castlein. Karakteriseras av en lätt ättiks- eller mjölksyresurhet Färg/Utseende: och kryddighet. Maltig och lätt fruktig men utan humlesmak. Färgen är gyllene och en viss disighet Kan vara antingen torr eller kandisocker/sötningsmedelssöt. hör till ölstilen.Mycket låg beska. Tillåtet med disighet. Saison Ganska torra med lätt kropp. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Medium beska. Mycket lite eller ingen diacetyl. Liten smak Kropp: av rostad malt tillåts, vanligt med lätt chokladighet. Medium kropp. Geuze är betydligt mer kolsyrad 1.050–96 1.012–24 5,0 – 9,0 20–50 7–40 Kropp: än lambic. Upplevs ofta torr och syrlig. Lätt till medium kropp. Exempel: Saisons bryggdes från början i fyra olika styrkor, barn, familj, dub- Exempel: Liefmans Oudbruin, Rodenbach OG . Lindemans Geuze , Cantillion Geueze, bel och kunglig (regal). Numer bryggs endast den starkare, regal. ,, Duchesse de Borgogne, Flamse Borgogne. Drei Fountainen Geueze, Hansen Geuze. Hög mäsktemperatur används för att öka mängden icke förjäs- Belgian style fruit lambic bara sockerarter. En del tillåter vörten att angripas av lactobcillus Belgian style lambic före eller efter vörtkoket för att ge en syrlighet. Ursprungtrakten OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) för saison, västra delen av Belgien, har hårt vatten. 1.040–56 1.000–10 4,0–6,0 3-22 15–33 1.040–72 1.008–16 4,2–7,0 15–21 – Bouquet/Arom: Kryddigt aromatisk med tydliga toner Enligt traditionen är en oblandad spontanjäst lambic Dessa öl kallas även Framboise (hallon), Kriek (körsbär), av koriander som kommer från jästen skall finnas. Maltig. bryggd på omältat vete, minst , och kornmalt varav Peche (Persika) mm. och karakteriseras av smak och doft Vissa syrliga inslag kan förekomma hos lagrade exemplar. av vald frukt. Den kraftiga färgen visar oftast valet av frukt. Färg/Utseende: Djupt gyllene gulorange med kraftigt skum. / vinter och / sommarsäd. Gammal oxiderad humle, Smak: oftast tre år gammal, används. Denna definition beskriver den klassiska syrligare öltypen, de Koriandertoner från jästen bör finnas. Lätt syr- Denna definition beskriver den klassiska syrligare öltypen, de moderna ofta sötade varianterna passar ej in i denna definition lig med balanserande sötma som ger ett fräscht intryck. utan bör istället lämnas in i underklassen ”Modifierade öl” Äldre exemplar drar gärna åt oude bruin. Beskan är ofta moderna ofta sötade varianterna passar ej in i denna definition Bouquet/Arom: utan bör istället lämnas in i underklassen ”Modifierade öl” Vald frukt skall kännas tydligt. Äldre tydlig och balanseras av maltighet. Ofta maltigt vinösa. Bouquet/Arom: Syrlig och vinöst fruktig. Kan ha tydlig exemplar är oftast mindre tydliga i sin fruktkaraktär. Väl utjästa vilket ger en mjukt fruktig men torr avslutning. Smak: Vald frukt skall kännas tydligt. Syrligheten bör vara Ingen diacetyl/smörkola bör förekomma. doft av stall och gammal hästfilt. Kropp: Färg/Utseende: Ljust gul oftast disig. tydlig för att balansera det söta i frukten. Dessa smaksatta Medium kropp. Hög CO. Moussig. Smak: lambic kan vara antingen mycket torra eller möjligen söta. Exempel: Silly Saison , Saison Regal ,, Saison Du Ung lambic är torr, syrlig och disig och drar åt ci- Exempel: derhållet. Äldre lambic är mer mogen och balanserade med Lindemans Kriek, Cantillion Kriek , Mort Pont ,, La Chouffe OG . ,. lätt träighet i smaken. Smaker som påminner om stall hör Subite Kriek, Lindemans Framboise, Rose de Gambrinus till smakbilden. Beskan skall vara mycket låg men den trä- , Drei Fontainen Kriek, Boon Kriek Berliner weisse torra syran kan ibland ge förnimmelse av beska. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Kropp: Lätt till medium ganska dåligt kolsyrad med Svagdricka 1.025–32 1.004–06 2,5–3,4 3–6 5–10 starkt syrlig och torr munkänsla. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Den lättaste/ljusaste av de tyska veteölen. Den unika Exempel: Cantillion Lambic. 1.020–30 1.010–16 max 2,25 ? 70+ kombinationen av jäst och mjölksyrebakterier ger ett öl Kopparfärgad till mörkbrun sötaktig och maltdominerad som är syrligt, kraftigt utjäst och med en mycket liten Belgian style geuze lambic dryck. Ganska låg halt av kolsyra. Måttlig beska, ingen el- kropp. Mycket hög kolsyrehalt. Små humlegivor. Varken OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) ler låg humledoft och smak. smak eller doft av humle skall märkas. Tydligt inslag av 1.044–56 1.000–10 4,1–6,0 11–23 15–33 fruktestrar. Ingen diacetyl. Exempel: Dessa icke smaksatta, blandade och sekundärjästa lambic Bière de garde Berliner Kindl , kan vara mycket torra eller lätt söta. En traditionell geuze OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) är tillverkad av en blandning av ung och gammal lambic 1.060–80 1012–16 5,8 – 8,5 25–30 16–30 som fått efterjäsa minst ett år på flaska. Bouquet/Arom: Lätt till medium humlearom. Denna definition beskriver den klassiska syrligare öltypen, de

Förklaring till några fackuttryck som används i definitionen

OG eng. original gravity. Vörtens densitet innan jästen Fenoliskt arom och smak av en el flera av följande i kom- Spannmålsaktigt smak av ren säd/spannmål. Viss karak- tillsätts. OG anges här i gram/liter. bination: medicin, plast, sprakande elledning, gasbinda, tär är ok i vissa öltyper. FG eng. final gravity. Ölets densitet efter fullbordad jäs- rök, nejlika. Orsakas ofta av vildjäst el bakterier. Kan bero Sur/syrlig skarp, bitter arom, skarp smak. Grundsmak ning, lagring och eventuell frysning vilket speglar dess på maltet. Rester av rengöringsmedel kan bidra. som upplevs på sidan av tungan. Påminner om vinäger el- skenbara restextrakt. FG anges här i gram/liter. Fruktigt/estrigt påminner om banan, hallon, päron, ler citron. Associationer till mjölksyra eller ättiksyra. IBU, International Bitter Units – ett sätt att mäta beskan äpple, jordgubbe eller andra estriga/fruktiga smaker. Svavel ruttna ägg, tända tändstickor. Biprodukt från vis- i ölet. IBU tar inte hänsyn till ölets sötma, alkoholstyrka Accentueras med högre jästemperaturer och vissa jäst- sa jäststammar. Beroende av jäsningstemperatur. Minskar eller fyllighet vilket gör att två olika öl med samma beska stammar. med ålder. Mest uppenbart i flaskjäst öl. kan upplevas olika beskt. Jästig Antingen jäst i lösning (som ej sedimenterat) el- Söt grundsmak, upplevs på spetsen av tungan. °EBC, European Convention – här en skala för att ler öl som mognat med bottensats av jäst för länge utan Domarkommittén i Svenska Hembryggareföreningen bestämma färgen på malt och öl. omtappning. har förutom genom egna provningar även tagit hjälp av Infusionsmäskning är den enklaste formen av mäskning Klorofenolisk uppkommer av en kemisk kombination av nedanstående litteratur i utvecklingen av dessa öltyps- där malten mäskas in med varmt vatten och sedan får vila klor och mikroorganismer. Undvik klorerat vatten. definitioner. under – minuter vid en och samma temperatur. Kokta grönsaker/kålliknande aromen och smaken be- • Amerikanska hembryggarföreningens öltypsdefinitioner Dekoktionsmäskning en klassisk mäskningsmetod där ror ofta på att jäsningen kommit igång för sent och bakte- (AHA guide to beerstyles) – www.beertown.org. mäskens temperatur höjs en eller flera gånger genom att rier i vörten tagit över. • CAMRA:s öltypsdefinition ang. mild, brown ale, ale, en del av mäsken tas ut, kokas under omrörning och åter- Köldgrumling slöjor av protein-, tanninsammansätt- old ale, och barley wine. förs. Dekoktionsmäskning praktiseras främst i Tyskland, ningar vid låga temperaturer. Påverkar inte smaken. • Classic Beer Style Series no –. Tjeckien och Sverige. Minskning av proteiner eller tanniner i bryggning eller • Stora boken om öl – Michael Jackson. ISBN ---. Köldgrumling betyder att ölet blir grumligt av proteiner jäsning minskar effekten. • Stora ölboken – Michael Jackson. ISBN ---. när det kyls ner. Grumlingen försvinner när temperaturen Ljusskadat Doft av skunk/katt pga exponering av dags- • Ölkunskap – Jan–Erik Svensson. ISBN ---. i ölet höjs igen. ljus. Vissa humlesorter kan ge liknande karaktär. Acetaldehyd arom av gröna äpplen (jäsbiprodukt). Lösningsmedel smak och arom som kommer från vissa Alkohol allmän effekt av etanol och andra högre alkoho- alkoholer ofta beroende på höga jäsningstemperaturer. ÄNDRINGAR från SHBF:s ler. Värmande smak. Som aceton el thinner. öltypsdefinition 2004 Arom av humleoljor. Aromatiskt. Ej beskt och kärvt. Metalliskt orsakas av exponering mot metall. Kan även • Astringent/Skalkärvhet känsla av ihopdragning/ beskrivas som tenn, mynt el blod. Kolla utrustningen. Ny definition för gotlandsdricke, klass . rynkning av munnen, som att bita i ett druvskal. Ofta as- Oxiderat unken, instängd, gammal. Utvecklas i kontakt • Färgbeskrivningen i pale ale-klassen har inte riktigt sociation till surhet. Tanniner. Kommer oftast från kok av med syre allt eftersom ölet åldras. Påskyndas av höga lag- speglat EBC-skalan. Detta har vi nu åtgärdat. dravrester, för lång mäskning, lakning med för mycket ringstemperaturer. Smaken kan bli vinös, som blöt well- • Sydtyska veteöl från små lokala traditionella bryggerier är vatten, för varmt el hårt vatten. papp, ruttna grönsaker, sherrylik, barnblöjor. Undvik lite maltigare och mörkare en de klassiska stora veteölen Bittert, beskt kommer från humle, brunjäst eller skalres- syreexponering vid all pumpning, dekantering, tappning så som de från Weihenstephan, Söldenauer, Erdinger osv. ter. Smaken känns på tungroten. mm och fyll flaskorna väl. Undvik värme! Vi har följaktligen höjt färggränsen från  till  EBC, Diacetyl/smörigt smör/margarin eller smörkola. Orsakas Salt grundsmaken salt påminner om bordssalt och uppfat- samt skrivit in att de traditionella veteölen kan vara lätt av för tidigt avbruten jäsning eller av bakterier. tas på sidan av tungan. Kan bero på överdriven vattenbe- maltiga men ej med karamellmaltstoner. • DMS söt, majsliknande arom/smak. Kan bero på malten handling med natriumklorid (koksalt), kalciumklorid eller Smärre justeringar i beskrivningen av ett antal ölty- eller för kort kok el för låg rörlighet i koket, långsam vört- magnesiumsulfat (Epsomsalt) mm. per har även gjorts. kylning eller i extrema fall bakteriell infektion.

 S   