SVENSKA HEMBRYGGAREFÖRENINGEN Öltypsdefinitioner 2005 Används som bedömningsunderlag i föreningens tävlingar tom 31 december 2005 1. LJUS LAGER ....................... 2 4. BROWN ALE....................... 3 C. Dubbel............................................. 5 A. Modern svensk lager ......................... 2 A. Brittisk brown ale............................... 3 D. Trippel.............................................. 5 B. Internationell lager............................. 2 B. Amerikansk brown ale........................ 3 E. Helles bock/majbock ......................... 5 C. Tjeckisk/böhmisk pilsner .................... 2 C. English light mild ............................... 3 F. Traditionell bock ................................ 5 D. Tysk pilsner ....................................... 2 D. English dark mild............................... 3 G. Dubbelbock...................................... 5 E. Dortmunder export............................. 2 E. Altbier .............................................. 3 H. Eisbock ............................................ 5 F. Münchener helles ............................... 2 F. Scottish light ale, 60/- ........................ 3 I. Ljus stark belgisk ale ........................... 5 G. Amerikansk lager.............................. 2 G. Scottish heavy ale, 70/-..................... 3 J. Mörk stark belgisk ale......................... 5 H. Scottish export ale, 80/- .................... 3 K. Scottish strong ale, 90/- ..................... 5 2 MÖRK LAGER ..................... 2 I. Belgisk brown ale ............................... 4 L. Imperial stout ..................................... 5 A. Wiener ............................................ 2 B. Märzen (traditionell oktoberfestbier).... 2 5 VETEÖL .............................. 4 8 ÖVRIGA SPECIALÖL ............. 5 C. Münchener dunkel............................. 2 A: Weizen/weissbier (sydtysk typ) .......... 4 A. Frukt/grönsaksöl................................ 5 D. Mörk tjeckisk lager ............................ 2 B: Dunkelweizen.................................... 4 B. Kryddöl ............................................ 5 E. Schwarzbier...................................... 2 C: Belgisk wit........................................ 4 C. Modifierade öl.................................. 5 F. Amerikansk dark lager........................ 2 D: Amerikansk veteöl ............................. 4 D. Övriga klassiska öltyper..................... 5 Rököl typ Bamberg ................................ 5 3 PALE ALE............................ 2 6 STOUT/PORTER ................... 4 Gotlandsdricke [Haimbryggt] ................. 5 A. English ordinary bitter........................ 2 A. Classic Irish Style Stout ...................... 4 Weizenbock ......................................... 5 B. English (best) special bitter................. 2 B. Amerikansk stout................................ 4 Oud bruin/flanders brown ..................... 6 C. English strong (extra special) bitter...... 3 C. Foreign Stout .................................... 4 Belgian style lambic............................... 6 D. English pale ale................................. 3 D. Sweet Stout....................................... 4 Belgian style geuze lambic ..................... 6 E. India pale ale.................................... 3 E. Oatmeal Stout ................................... 4 Belgian style fruit lambic ........................ 6 F. Amerikansk pale ale ........................... 3 F. Porter................................................ 4 Svagdricka ........................................... 6 G. California common/steam beer .......... 3 Bière de garde...................................... 6 7 STARKA SPECIALÖL ............. 4 H. Kölsch.............................................. 3 Saison .................................................. 6 A. Barley wine ...................................... 4 I. Belgisk pale ale.................................. 3 Berliner weisse ...................................... 6 B. Engelsk old/strong ale ....................... 4 Domarkommittén om årets nya defintioner Det har inte skett några större omarbetningar av öl- sig bryggare eller domare. Hoppas att den nya bättre beskriver vår typsdefinitionerna i år. Domarkommittén har ägnat ursvenska dricka. våren åt SM och hösten åt att förbereda årets utbild- ning av nya öldomare. Öltypsdefinitionerna går vi Gotlandsdricke [Haimbryggt] grundligare igenom vartannat år när det inte är någon Traditionell dricke skall innehålla gotländsk rökmalt (rökt på alved), domarutbildning. ene och socker. Från början var dricken spontanjäst, men idag är det vanligast att bakjäst används. Ene kokas även ibland i lakvattnet Några öltyper har vi ändå granskat eftersom tillfälle givits eller innan lakning sker. Ene används också som filter under lakningen. någon uppmärksammat oss på felaktigheter eller saker som behö- Styrkan, färgen, rökigheten och sötman på dricken kan variera från ver förtydligande. gård till gård. De rökigaste varianterna återfinns på södra Gotland. Vi har provat en hel del sydtyska veteöl från små lokala traditio- En god dricke skall balansera rökigheten, enesmaken och sötman. nella bryggerier. Dessa öl har vi ofta funnit vara både lite maltigare Humlegivorna är mycket låga. Som riktlinje kan sägas att dom och mörkare än de klassiska stora veteölen, så som Weihenstephaner, flesta dricker brukar ligga runt - vol alkohol och att BU ligger på Söldenauer, Erdinger osv. Vi har följaktligen höjt färggränsen från knappt / av OG. Variationerna är dock stora, vilket är orsaken till till EBC, samt skrivit in att de traditionella veteölen kan vara att detaljerade värden på OG, FG, IBU och färg har utelämnats. lätt maltiga men ej med karamellmaltstoner. Den nya definitionen finns för nedladdning på www.shbf.se. Det Färgbeskrivningen i pale ale-klassen har inte riktigt speglat är dessa definitioner som domarna kommer att döma efter under EBC-skalan. Detta har vi nu åtgärdat. De gäller alltså under perioden -- till --. Det största som har hänt är att Björn Arvidsson har forskat mera om gotlandsdricka och skrivit en ny definition för den. Den Hälsningar Domarkommittén gamla var tämligen kortfattad och gav inte mycket hjälp åt vare Jessica Heidrich, Peter Högström, Stefan Edrén, Björn Arvidsson 1. LJUS LAGER derat, beska. Bryggvattnet i Dortmund innehåller en lite C. Münchener dunkel högre nivå av sulfatjoner. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) Bouquet/Arom: Märkbar humledoft, men på låg nivå. 1.052–56 1.014–18 4.8–5,5 16–25 40–80 A. Modern svensk lager Färg/Utseende: Färgen kan vara något mörkare än tysk En münchener dunkel skall vara mörkt maltig med en del OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) pilsner. Ingen köldgrumling. 1.044–56 1.010–17 4,5–5,6 35–45 6–14 Smak: icke brända, rostade toner. En bra münchener är fylligt Väl utjäst med tämligen torr karaktär. Något hö- maltig och mjuk medan en sämre är söt och sliskig. Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär och stora humle- gre vörtstyrka och beska än Münchener helles. ”Kantig” Bouquet/Arom: Doften är maltaromatisk med en hel del givor, ofta från moderna amerikanska sorter. och lätt metalliskt hård humlebeska. Märkbar hum- Bouquet/Arom: rostade toner med företrädelsevis chokladtoner. Vörtig, Humlingen skall vara klart tydlig till lesmak, men på låg nivå. Vare sig fruktestrar eller diace- brödlik arom. Högkvalitetshumle får användas för att ge kraftig. Alla humlesorter tillåtna. Smörkola/diacetyl OK. tyl skall märkas. en liten men märkbar doft av humle. Ingen DMS/grönsakston är tillåtet. Kropp: Fylligare kropp, men fortfarande medium. Färg/Utseende: Färg/Utseende: Exempel: Köldgrumling får finnas. Färgen kan vara ljust halmgul till gyl- DAB Export . Smak: En klassisk münchener dunkel skall vara mjukt lengul. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling. Smak: fyllig med underliggande karamellkaraktär, riklig Välhumlad med hög humlebeska och maltig smak. F. Münchener helles maltrostad choklad- och brödliksmak som kommer från Den kan vara väl utjäst eller ha en tydlig maltighet. Inga OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) münchenermalt. (I en klassiska münchener dunkel an- fruktestrar. Diacetyl är tillåtet. Ingen DMS/grönsakston 1.044–50 1.008–12 4,8–5,5 18–25 7–14 vänds endast mörk münchenermalt). Högkvalitetshumle bör finnas. Münchner helles är ett ljust, mjukt, maltigt pilsneröl utan får användas för att ge en liten men märkbar kryddig Kropp: Medium kropp Exempel: störande inslag av humle. smak av humle. Inga estrar. Diacetyl i mycket små mäng- Hell ,, Lundgrens Lager ,, , Bouquet/Arom: Maltig, kan vara brödig. der är godkänt. En bra münchener är fyllig medan en säm- NO God lager ,. Färg/Utseende: Halmfärgad till gyl lengul i färgen re är söt och blaskig. Smak: Relativt låg beska med tydlig maltighet. I vissa Kropp: Medium. B. Internationell lager Exempel: varianter kan dock en balans mellan beska och maltighet Ayinger Altbayrische Dunkel, Weltenburger OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) finnas. Ingen karamellsmak. Inga estrar eller smörkola/ Kloster Barock Dunkel. 1.044–50 1.010–16 4,5–5,3 20–30 6–12 diacetyl får förekomma. Internationell lager är en avlägsen släkting till den tjeckiska pils- Kropp: Medium kropp. D. Mörk tjeckisk lager nern. I syfte att få en bredare publik minskade man på beskan och Exempel: Weltenburger Barock-Hell ,. OG FG Alkohol (vol%) BU Färg (EBC) av besparingsskäl tillsatte man ofta råfrukt i form av majs eller ris 1044–1052 1012–1016 4,8–5,3 22–30 40–80 vid bryggningen. Många gånger använder man humleextrakt