Diplomatins Ideal Och Praktik. Utländska Sändebud I
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
:3'4/89/81','1:29+9+4 +28/4-,578:4/;+78/9+9 #" !# $#>"">$"# E -.'(%-*+ "% 8533+*9/2289@4*';.:3'4/89/81','1:29+9+4;/*+28/4-,578:4/;+78/9+9 ,7'32?--+89/225,,+492/--7'4814/4-/8'2 9.+4'(=--4'*+4,7+*'-+4*+4 *+)+3(+7 12 +28/4-,578 Omslagsbild: Representation du feu d'artifice, tiré à La Haye le 13 juin 1749, à l'occasion de la Paix d'Aix-la-Chapelle (detalj). Nederländsk gravyr 1749. Rijksmuseum, Amsterdam. ISBN 978-951-51-5690-7 (hft) ISBN 978-951-51-5691-4 (PDF) Unigrafia Helsingfors 2019 During the 1740s, the War of the Austrian Succession influenced the foreign policy of many European countries. The Swedish Diet of 1746–1747 dealt with different alliance options, resulting in the diplomatic corps to engage more actively in government affairs in Stockholm. This dissertation examines diplomacy as a social practice created by individual agents by focusing on the relationship between diplomacy, opinions, and everyday conflicts. The study builds on previous research on early-modern diplomacy, public opinion and foreign envoys in Sweden during the Age of Liberty. Contrary to studies highlighting foreign influence on Swedish politics, it focuses on influence in the opposite direction by discussing how local politics influenced the diplomatic agency of different embassies. The theoretical framework builds on the notion of early-modern diplomatic agents as an epistemic community with a shared set of norms and the notion that early-modern society was characterized by competing normative systems. The study addresses three questions. First, and building on ideas of parallel diplomatic cultures in Europe, I examine Stockholm as a diplomatic arena. Second, following the notion of normative competition, I examine the norms defining the social scope of diplomacy. Finally, I discuss the mechanisms behind diplomats’ management of opinion and conflict. Methodologically, the study is influenced by new diplomatic history. The perspective is actor- centred, focusing on the actions of individual diplomats rather than state interests on the macro level. The sources come largely from the British, Danish and French embassies in Stockholm and the Swedish authorities. I show that Stockholm, as a diplomatic arena, was a shared experience that nonetheless contained diverging elements for the envoys in the city. This confirms the need for taking local and regional characteristics of early-modern European diplomatic cultures into consideration. I further highlight several norms underlying diplomatic practice. Envoys were supposed to fulfil expectations of diplomatic cooperation, impartial behaviour in public, social obligations at court and at the embassy, as well as discretion and abstinence in relation to political debates and rumours amongst the public. In all, I demonstrate that the diplomatic conflict which took place during 1747-1748 in Stockholm was a result of tensions around these norms, but also the result of an accumulation of conflict within the diplomatic everyday life and the political situation in the Swedish capital. 3 På 1740-talet påverkades den europeiska allianspolitiken av österrikiska tronföljdskriget. Olika allianspolitiska alternativ aktualiserades under den svenska riksdagen 1746–1747, vilket avspeglade sig i ett ökat engagemang inom diplomatkåren i Stockholm. I avhandlingen undersöks diplomati som en social praktik skapad av enskilda aktörer genom en granskning av kopplingen mellan diplomati, opinionsbildning och konflikthantering på mikronivå. Undersökningen bygger på forskning kring tidigmodern diplomati, opinionsbildning och utländska sändebud i frihetstidens Sverige. I motsats till perspektiv som fokuserat på utländska makters inflytande över svensk politik fokuserar studien på en påverkan i motsatt riktning genom en diskussion kring hur det politiska läget påverkade det diplomatiska aktörskapet vid olika beskickningar. Tolkningsramen utgörs dels av uppfattningen om tidigmo- derna, diplomatiska aktörer som en epistemisk gemenskap med gemensamma normativa uppfattningar, dels av uppfattningen om en konkurrens mellan olika normativa system i det tidigmoderna samhället. Utgående från dessa ansatser besvaras en tredelad frågeställning. Mot bakgrund av uppfattningen om parallella diplomatiska kulturer i Europa undersöks vilken typ av diplomatisk tjänstgöringsort Stockholm utgjorde. Med utgångspunkt i normkonkurrensbegreppet granskas vilka normer som avgränsade diplomatins sociala spelrum. Slutligen undersöks hur opinions- bildningens och konflikthanteringens mekanismer såg ut. Metodologiskt företräder undersökningen kulturhistorisk diplomatiforskning. Perspektivet är aktörscentrerat med fokus på enskilda sändebuds handlingsutrymme i stället för statsintressen på makronivå. De huvudsakliga källorna utgörs av brittiska, danska och franska beskickningsarkiv och svenska myndighetsarkiv. Avhandlingen visar hur Stockholm i egenskap av diplomatisk arena både utgjorde en delad upplevelse och olika erfarenheter för sändebuden, vilket understöder vikten av att beakta lokala och regionala säregenheter inom det tidigmoderna Europas diplomatiska kulturer. Ur granskningen av den diplomatiska praktikens normer framgår att diplomatkåren förväntades uppfylla ett diplomatiskt samarbete, ett opartiskt beteende i det offentliga, sociala förpliktelser vid hovet och ambassaden samt en diskretion och avhållsamhet visavi politiska debatter och rykten bland allmänheten. Slutligen visar undersökningen att den diplomatiska konflikt som utspelade sig i Stockholm 1747–1748 var en följd av spänningar kring dessa normer, tvister i den diplomatiska vardagen samt det politiska läget i den svenska huvudstaden. 4 5 Många personer har under årens lopp funnits vid min sida och erbjudit all den hjälp och det stöd som ett avhandlingsprojekt erfordrar. Ett förord kan på intet vis avspegla flera års uppmuntran och jag känner stor tacksamhet i förhållande till alla som varit en del av denna upplevelse. Inledningsvis riktar jag ett hjärtligt tack till de personer som bidragit med värdefulla kommentarer i processens slutskede: professor Daniel Riches, som både axlat uppdraget som opponent och förhandsgranskare, och avhandling- ens andra förhandsgranskare professor Petri Karonen. Även universitetslektor Svante Norrhem har läst och kommenterat en långt hunnen manusversion. Tack till professor Henrik Meinander för skarpa kommentarer under forskarseminariet vid det svenskspråkiga läroämnet i historia vid Helsingfors universitet. Min handledare, docent Björn Forsén är värd ett stort tack för en återkommande uppmuntran till fortsatta forskningsinsatser. Min andra hand- ledare, professor Charlotta Wolff har på alla sätt stöttat mig på forskarbanan. Våra möten kring avhandlingen har kantats av diskussioner kring akade- miska kulturer, forskningspolitik och samhällsfrågor. Det har varit ett heders- uppdrag att medverka i forskningsprojektet Agents of Enlightenment. Changing the Minds in Eighteenth-Century Northern Europe. Jag tackar även professor emeritus Matti Klinge för visat intresse. Det har varit en stor tillgång att få arbeta med avhandlingen inom en rad vetenskapliga sammanhang. I början hade jag glädjen att medverka i forsk- ningsprojektet Kontakter, nätverk och innovationer. Sjöfästningen Svea- borgs grundande, ekonomisk-sociala konsekvenser och roll som centrum för innovationer, ca 1730–1809. Jag vill tacka universitetslektor Panu Pulma för denna möjlighet samt för det resebidrag projektet erbjöd. Tänsten som histo- riska nämndens sekreterare vid Svenska litteratursällskapet i Finland tryg- gade avhandlingsprojektet ekonomiskt i flera år. Jag tackar nämndens ordfö- rande, docent Ann-Catrin Östman och forskningsenhetens chef, docent Christer Kuvaja, för ett smidigt samarbete. Den mångvetenskapliga arbetsge- menskapen på SLS forskningsenhet var en inspirerande arbetsmiljö. Jag riktar även ett varmt tack till personalen och forskarna, i synnerhet professor Pierre- Yves Beaurepaire vid Centre du Mediterrané Moderne et Contemporaine vid Université Nice Sophia Antipolis för att de tog emot mig som gästforskare i avhandlingens slutskede. Denna vistelse möjliggjordes av ett stipendium från Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse som jag likaså riktar ett tack till. Under hela doktorandtiden har jag stötts av flera erfarna forskare som inte haft något formellt ansvar för mina vetenskapliga framsteg. Sjuttonhundra- talsforskarna docent Henrika Tandefelt och professor Johanna Ilmakunnas har varit en stor inspiration. Ingendera av er någonsin tvekat att läsa och kom- mentera mina texter, vilket ingett den oerhört viktiga känslan av att avhand- lingen har en potentiell publik. FD Jani Marjanen har likaså visat ett uppmun- 5 trande intresse och idogt försökt göra mig till begreppshistoriker, hittills med klent resultat. Professor Peter Stadius har stöttat avhandlingsarbetet på ett all- deles speciellt vis. Vårt gemensamma intresse för Spanien och spansk historia har varit en viktig ljuspunkt, då den nordiska forskartillvaron blivit alltför mörk. FL Rainer Knapas har kommenterat små och stora texter genom hela doktorandtiden. Din beredskap att skugghandleda unga forskare är essensen av vad en akademisk gemenskap kan och bör innebära. Flera andra personer och instanser har ingett en värdefull känsla av del- aktighet, framför allt forskarseminariet vid det svenskspråkiga läroämnet i historia som utgjorde en fast punkt under de första åren som doktorand. Jag riktar ett kollektivt tack till alla på seminariet och andra forskarkolleger vid universitetet.