Diplomatins Ideal Och Praktik. Utländska Sändebud I Stockholm 1746–1748
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Sophie Holm Diplomatins ideal och praktik Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748 FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN 2020 SOCIETAS SCIENTIARUM FENNICA Finska Vetenskaps-Societeten, grundad 1838, är Finlands äldsta vetenskapsakademi, som publicerar forskning, utdelar stipendier och pris, tar initiativ och håller möten med föredrag. Societeten inledde 1996 ett publiceringssamarbete med syskonakademin Suomalainen Tiedeakatemia. Vuonna 1838 perustettu Suomen Tiedeseura on Suomen vanhin tiedeakatemia, joka julkaisee tutkimuksia, myöntää tutkimusavustuksia ja palkintoja, tekee aloitteita ja järjestää kokouksia. Seura aloitti 1996 julkaisuyhteistyön sisarjärjestönsä Suomalaisen Tiedeakatemian kanssa. The Finnish Society of Sciences and Letters, founded in 1838, is the oldest scholarly academy of Finland. It publishes research, awards research grants and prizes, takes initiatives and organizes meetings. In 1996 the Society established cooperation with its sister organizarion the Finnish Academy of Sciences and Letters. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk Serien, som grundades år 1857, publicerar undersökningar om Finlands natur, befolkning och samhällsförhållanden. Utkommer med oregelbundna intervaller. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk utges inom ramen för publiceringssamarbetet med Suomalainen Tiedeakatemia. Vuonna 1857 perustettu sarja julkaisee Suomen luontoa, väestöä ja yhteiskuntaoloja käsitteleviä tutkielmia. Ilmestyy epäsäännöllisin välein. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk julkaistaan osana Suomen Tiedeseuran ja Suomalaisen Tiedeakatemian välistä julkaisuyhteistyötä. The series, founded in 1857, publishes monographs dealing with the nature, population and social conditions of Finland. Appears at irregular intervals. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk is part of the publishing cooperation between the Finnish Society of Sciences and Letters and the Finnish Academy of Sciences and Letters. Redaktör – Toimittaja – Editor Stig-Olof Londen Institutionen för matematik och systemanalys Aalto universitetet PB 11000, FI-00076 Aalto [email protected] Försäljning – Myynti – Dealer Tiedekirja/Vetenskapsbokhandeln Omslagsbild: Jan Caspar Philips, Snellmaninkatu/Snellmansgatan 13 Representation du feu d'artifice, FI-00170 Helsinki/Helsingfors tiré à La Haye le 13 juin 1749, à [email protected], www.tsv.fi l'occasion de la Paix d'Aix-la-Chapelle (detalj). Nederländsk gravyr 1749. Grafisk utformning och ombrytning: Minna Etsalo Rijksmuseum, Amsterdam. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 210 Sophie Holm Diplomatins ideal och praktik Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748 Helsingfors 2020 Holm, Sophie 2020. Diplomatins ideal och praktik. Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748. Akademisk avhandling som med tillstånd av humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlades till offentlig granskning och godkändes i december 2019. Avhandlingen har delvis skrivits som en del av projektet Upplysningens aktörer. Förändrade tänkesätt i 1700-talets Nordeuropa, finansierat av Finlands Akademi 2017–2021 (finansieringsbeslut 307668 och 326253). Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 210, 225 pp. ISBN 978-951-653-437-7 (tryckt version) ISBN 978-951-653-439-1 (open access) ISSN: 0067-8481 © Finska Vetenskaps-Societeten – Societas Scientiarum Fennica och Sophie Holm. 6 Diplomatins ideal och praktik Abstract During the 1740s, the War of the Austrian Succession influenced the foreign policy of many European countries. The Swedish Diet of 1746–1747 dealt with different alliance options, resulting in the diplomatic corps to engage more actively in government affairs in Stockholm. This dissertation examines diplomacy as a social practice created by indi- vidual agents by focusing on the relationship between diplomacy, opinions, and everyday conflicts. The study builds on previous research on early-modern diplomacy, public opinion and foreign envoys in Sweden during the Age of Liberty. Contrary to studies highlighting foreign influence on Swedish politics, it focuses on influence in the opposite direction by discussing how local politics influenced the diplomatic agency of different embassies. The theoretical framework builds on the notion of early-modern diplomatic agents as an epis- temic community with a shared set of norms and the notion that early-modern society was characterized by competing normative systems. The study addresses three questions. First, and building on ideas of parallel diplo- matic cultures in Europe, I examine Stockholm as a diplomatic arena. Second, following the notion of normative competition, I examine the norms defining the social scope of diplomacy. Finally, I discuss the mechanisms behind diplomats’ management of opinion and conflict. Methodologically, the study is influenced by new diplomatic history. The perspective is actor-centred, focusing on the actions of individual diplomats rather than state interests on the macro level. The sources come largely from the British, Danish and French embassies in Stockholm and the Swedish authorities. I show that Stockholm, as a diplomatic arena, was a shared experience that none- theless contained diverging elements for the envoys in the city. This confirms the need for taking local and regional characteristics of early-modern European diplomatic cultures into consideration. I further highlight several norms underlying diplomatic practice. En- voys were supposed to fulfil expectations of diplomatic cooperation, impartial behaviour in public, social obligations at court and at the embassy, as well as discretion and abstinence in relation to political debates and rumours amongst the public. In all, I demonstrate that the diplomatic conflict which took place during 1747-1748 in Stockholm was a result of tensions around these norms, but also the result of an accumulation of conflict within the diplomatic everyday life and the political situation in the Swedish capital. Sophie Holm [email protected] Sammandrag 7 Sammandrag På 1740-talet påverkades den europeiska allianspolitiken av österrikiska tronföljdskriget. Olika allianspolitiska alternativ aktualiserades under den svenska riksdagen 1746–1747, vilket avspeglade sig i ett ökat engagemang inom diplomatkåren i Stockholm. I avhand- lingen undersöks diplomati som en social praktik skapad av enskilda aktörer genom en granskning av kopplingen mellan diplomati, opinionsbildning och konflikthantering på mikronivå. Undersökningen bygger på forskning kring tidigmodern diplomati, opinionsbild- ning och utländska sändebud i frihetstidens Sverige. I motsats till perspektiv som fokuserat på utländska makters inflytande över svensk politik fokuserar studien på en påverkan i motsatt riktning genom en diskussion kring hur det politiska läget påverkade det diplo- matiska aktörskapet vid olika beskickningar. Tolkningsramen utgörs dels av uppfattningen om tidigmoderna, diplomatiska aktörer som en epistemisk gemenskap med gemensamma normativa uppfattningar, dels av uppfattningen om en konkurrens mellan olika normativa system i det tidigmoderna samhället. Utgående från dessa ansatser besvaras en tredelad frågeställning. Mot bakgrund av uppfattningen om parallella diplomatiska kulturer i Europa undersöks vilken typ av diplomatisk tjänstgöringsort Stockholm utgjorde. Med utgångspunkt i normkonkurrens- begreppet granskas vilka normer som avgränsade diplomatins sociala spelrum. Slutligen undersöks hur opinionsbildningens och konflikthanteringens mekanismer såg ut. Meto- dologiskt företräder undersökningen kulturhistorisk diplomatiforskning. Perspektivet är aktörscentrerat med fokus på enskilda sändebuds handlingsutrymme i stället för statsin- tressen på makronivå. De huvudsakliga källorna utgörs av brittiska, danska och franska beskickningsarkiv och svenska myndighetsarkiv. Avhandlingen visar hur Stockholm i egenskap av diplomatisk arena både utgjorde en delad upplevelse och olika erfarenheter för sändebuden, vilket understöder vikten av att beakta lokala och regionala säregenheter inom det tidigmoderna Europas diplomatiska kulturer. Ur granskningen av den diplomatiska praktikens normer framgår att diplomatkå- ren förväntades uppfylla ett diplomatiskt samarbete, ett opartiskt beteende i det offentliga, sociala förpliktelser vid hovet och ambassaden samt en diskretion och avhållsamhet visavi politiska debatter och rykten bland allmänheten. Slutligen visar undersökningen att den diplomatiska konflikt som utspelade sig i Stockholm 1747–1748 var en följd av spänning- ar kring dessa normer, tvister i den diplomatiska vardagen samt det politiska läget i den svenska huvudstaden. Sophie Holm [email protected] 8 Diplomatins ideal och praktik Förord 9 Förord Många personer har under årens lopp funnits vid min sida och erbjudit all den hjälp och det stöd som ett avhandlingsprojekt erfordrar. Ett förord kan på intet vis avspegla flera års uppmuntran och jag känner stor tacksamhet i förhållande till alla som varit en del av denna upplevelse. Inledningsvis riktar jag ett hjärtligt tack till de personer som bidragit med värdefulla kommentarer i processens slutskede: professor Daniel Riches, som både axlat uppdraget som opponent och förhandsgranskare, och avhandlingens andra förhandsgranskare pro- fessor Petri Karonen. Även universitetslektor Svante Norrhem har läst och kommenterat en långt hunnen manusversion. Jag tackar även särskilt Finska Vetenskaps-Societeten för att avhandlingen publicerats efter disputationen i serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk och