Möten I Parken
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Möten i parken Magdalena Jonsson, Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk rapport 2014 Möten i parken Meddelandeserien nr 2014:13 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet Kulturmiljöenheten Författare Magdalena Jonsson, Veronica Olofsson Omslagsbild Stadsparken Kalmar Fotograf omslagsbild Liselotte Jumme Tryckt hos Kalmar läns museum Upplaga 13 ex MÖTEN I paRKEN 3 Innehåll Förord 5 Inledning och syfte 7 Stadsparker 9 Stadsparken i Oskarhamn 11 Presentation av parken 11 Historik 11 Parken idag 20 Parken i framtiden 29 Parkens värden 31 Bevarande-, vård- och informationsinsatser 33 Stadsparken i Kalmar 35 Presentation av parken 35 Historik 36 Parken idag 45 Parken i framtiden 49 Parkens värden 51 Bevarande-, vård- och informationsinsatser 52 Jämförelsen mellan stadsparkerna 54 Folkparker 55 Folkets park i Oskarshamn 57 Presentation av parken 57 Historik 57 Folkparksminnen 64 Parken idag 67 Parken i framtiden 71 Parkens värden 72 Bevarande-, vård- och informations insatser 73 Folkets park i Kalmar 75 Presentation av parken 75 Historik 75 Parken idag 83 Parken i framtiden 85 Parkens värden 88 Bevarande-, vård- och informationsinsatser 89 Jämförelse mellan folkparkerna 90 Avslutningsvis 91 Källor 93 4 MÖTEN I paRKEN MÖTEN I paRKEN 5 Förord 6 MÖTEN I paRKEN Stadsparken i Oskarshamn hösten 2013. MÖTEN I paRKEN 7 Inledning och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har De privatpersoner som intervjuats är slump- Bebyggelseenheten på Kalmar läns museum ar- vis utvalda till exempel genom att personer i betat med projektet ”Möten i parken”. Arbetet parken eller i verksamheter i anslutning till par- har utförts under hösten 2013 av antikvarierna ken tillfrågats. Privatpersonerna som intervjuats Magdalena Jonsson och Veronica Olofsson. har getts ett fingerat namn och en ungefärlig ål- Syftet med projektet har varit att titta närmare der. De personer som representerar ägare eller på hur fyra olika parker i Kalmar län använts föreningar och andra verksamheter har namngi- historiskt sett, hur de används idag och vilka vits eftersom de uttalat sig i egenskap av den idéer ägare och brukare har kring parkens an- verksamhet de företräder. vändning i framtiden samt att bedöma eventu- ella behov av bevarande-, vård och informa- Rapporten ger naturligtvis inte en heltäck- tionsinsatser. De fyra parkerna är de två ande bild av alla de åsikter och tankar som finns stadsparkerna i Kalmar och Oskarshamn samt kring de olika parkerna. Det är ett i förhållande de två folkparkerna i Kalmar och Oskarshamn. till båda städernas invånarantal mycket litet an- tal personer som intervjuats. Eftersom det ofta Arbetet har omfattat en kortfattad historik handlat om personer som vi mött i eller i anslut- kring de två parktypernas olika bakgrund, varför ning till någon av parkerna är de flesta relativt de anlades och avsikten med dem. Därefter föl- väl förtrogna med att vara där. jer en genomgång av respektive park i form av en presentation, en historik med fokus på an- Sedan rapporten skrevs har Kalmar kommun vändning, en beskrivning av hur parken används ändrat inställning när det gäller Folkets park i idag samt en beskrivning av olika intressenters Kalmar. Man vill inte längre bygga bostäder i syn på parkens framtid. Texterna bygger dels på området utan avser att låta parken förbli en grön uppgifter i arkiv och litteratur men framförallt buffertzon mellan Gamla industriområdet med på intervjuer med ägare, representanter för olika Södra vägen och bostadsområderna söder om verksamheter som bedrivs i eller i anslutning till Folkets park. Resonemangen i rapporten utgår parken samt privatpersoner. För varje park görs dock från de tidigare förutsättningarna. också en karaktärisering och värdering utifrån deras användning samt ett antal ställningstagan- den när det gäller bevarande-, vård- och infor- mationsinsatser. Avslutningsvis görs en jämfö- relse mellan de båda stadsparkerna respektive de båda folkparkerna för att se likheter och skillnader i deras utveckling. 8 MÖTEN I paRKEN Bland cypresser och rhododendron i Kalmar stadspark. MÖTEN I paRKEN 9 Stadsparker De första idéerna om behovet av gemensamma de element som stadsparken skulle bestå av. För gröna områden i städerna föddes under 1700-ta- barnen ordnades lekplats och vattenkiosker och let men det var i mitten av 1800-talet som idé- serveringar byggdes. Stadsparkerna blev också erna började realiseras i Sverige till exempel i en plats för monument och offentlig konst. En Örebro, Helsingborg och Eskilstuna. Då hade del stadsparker kombinerades med friluftsmu- flera svenska städer vuxit sig så stora att den na- seum i stil med Skansen i Stockholm. Många turliga kopplingen till landsbygdens natur bru- stadsparker fick en scen för musikarrangemang tits. Städerna började lida av de framväxande in- och teater. Däremot fick inga politiska möten dustriernas utsläpp vilket påverkade hållas i stadsparkerna eftersom man i slutet av människornas hälsa. Arbetarkvarter var trång- 1800-talet infört mötesförbud på offentliga plat- bodda och sjukdomar och sociala problem på- ser på grund av rädslan för socialistisk agitation. verkade människornas hälsa. Tanken var att Detta blev en viktig anledning för folkrörelserna stadsparkerna skulle vara en plats för motion att anlägga sina egna parker. och rekreation för alla stadens innevånare. Här skulle man kunna promenera i en vacker miljö. Stadsparkerna var tänkta att vara tillgängliga Parken skulle också vara en allmän samlings- för alla samhällsgrupper men de blev först och plats och ett kulturellt centrum för staden och främst en social arena för städernas borgarklass. dess innevånare. Parkens träd och växter skulle Här flanerade man och här umgicks man. De också hjälpa till att rena stadens förorenade luft. blev statussymboler som vårdades minutiöst av anställda trädgårdsmästare med en stab av träd- Redan från början fanns också ambitionen gårdsdrängar. att göra något som utmärkte och förskönade sta- den. Träd med utmärkande växtsätt eller blad- Under 1900-talet gjorde maskinerna sitt in- verk, blomsterplanteringar i avancerade mönster tåg i trädgårdsskötseln. Många stadsparker an- med växter som man själva drivit fram, sling- passades efter stora gräsklippare som rationali- rande gångar och öppna gräsytor var några av serade skötseln när arbetskraften blev dyrare. 10 MÖTEN I paRKEN Utsnitt från 1898 års karta över staden Oskarshamn. På kartan ses stadsparken där såväl gångar som byggnader finns åter- givna. Ur: Karta över utvidgning av stadsområdet 1898, 08-OHN-65, Lantmäteriets kartarkiv. Stadsparkens gränser var ännu under 1940-talet otydliga och parken flöt samman med de lantliga omgivningarna. Ur: Ekono- miska kartan över Oskarhamn 1941, J133-5G9h45, Lantmäteriets kartarkiv. MÖTEN I paRKEN 11 Stadsparken i Oskarhamn Presentation av parken genom planteringar försköna staden. Varje med- Stadsparken i Oskarshamn ägs och förvaltas av lem i sällskapet betalade en årsavgift. Oskarshamns kommun. Parken har ett centralt läge, strax söder om Stora torget. Parken sträck- Efter förslag från Planteringssällskapet köp- er sig söderut och avgränsas av Gamla kyrko- te staden 1864 ett markområde om 8,3 hektar gården och Södra Långgatan mot norr, Hant- från ryttmästare Axel Carleson, Fredriksbergs verksgatan mot väster och söder samt Parkgatan herrgård för att där anlägga ”en plan för prome- mot öster. Parkens totala yta utgör omkring nad och kyrkogård”. Området som då låg i söd- 50 000 kvm. ra utkanten av staden kallades allmänt ”mos- sen”, och bestod av tre mossar omgivna av Huvudentrén är förlagd till parkens norra del klippor och en bit vildvuxen naturmark. Här på- vid korsningen Södra Långgatan - Kyrkoallén. börjades anläggandet av en park. Arbetet bekos- Här finns smidesgrindarna till den tidigare tades till stor del av insamlingar och donationer, Stadsträdgården uppställda. Andra entréer finns men även av medel från stadens kassa. En bit in bland annat vid Båtgatan, vid Åsavägen intill på 1870-talet var planteringssällskapet nästintill järnvägsstationen samt ett antal entréer längs upplöst och ansvaret för parken var överflyttat Hantverksgatan. Parken har en kuperad terräng till en planteringsnämnd och vidare 1891 till en och på flera platser kommer berggrunden i da- parkstyrelse. gen. Parkens norra del har en anlagd karaktär med slingrande gångar, klippta gräsmattor, ra- År 1874 uppfördes Oskarshamns kyrka och batter, planterade träd och buskar med exotiska intill denna anlades året därpå en kyrkogård på inslag. I denna del av parken ligger kyrkan. I en av de tre inköpta mossarna. De två övriga parkens östra delar finns en näckrosdamm och mossarna kom att omvandlas till stadspark. ett utsiktsberg från vilket man har utblick över Länsgartner August Ericsson från Kalmar anli- hamnområdet. Parkens södra del har mer karak- tades för att planera parken. Stora delar av par- tär av skogspark med barrträd och upptrampade ken kom att få formen av en naturpark karaktä- stigar. I den sydvästra delen finns två fågeldam- riserad av slingrande promenadstigar bland mar och en temalekplats. I parkens västra del framträdande bergsklippor och ljusa björkbe- ligger Valhallaskolan. Inom parken finns flera stånd. Trädgårdsarkitekten Knut Bovin från utsmyckningar i form av monument och skulp- Stockholm som studerat alla landets stadsparker turer. Det finns även ett lusthus på platsen där sommarrestaurangen Alphyddan tidigare låg, en tennisbana, en frisbeegolfbana och en mindre scen. Historik I köpingen Döderhultsvik fanns inga offentliga planteringar,