Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 36 · nummer 3 · 2015 Svensk Mykologisk Tidskrift 7
www.svampar.se
/ Sveriges Mykologiska Förening / Föreningen verkar för / D - 9 D7 - 111 / - D / / < - Redaktion J K L H = /JNLLHO//;< 5388-7733 = 7 [ 7 H= A [ 7 G [ 7 6 ^ 6 _ [ 7 = ^ = /_ = 1 2 Jan Nilsson ^ 46 _ 1 111 :LL;J4< 7 = 9:;<7 4 :9AL 9D/7 4E 4 Äldre nummer / ^ KNJE /KOJ<;<_ AE Sveriges Mykologiska Förening D 9 = Previous issues / ^ KNJE /KOJ<;<_ AE 1 G D : 6 G
111
Omslagsbild 2 = 6 ^ _ D H _ I detta nummer nr 3 2015
SMF 2 Kompakt taggsvamp (Hydnellum compac- 0 ] % ] I G tum . Susanne Hernqvist % G 0 . % L7 0 Johan Nitare, Joakim Hemberg & Tor Erik Brandrund L1W Y B B 12 & 0 ^ ) WV G 0 ] %GG `% + G Anders Bohlin Tina Nordberg 16 , G % ^ ,-W ? ? . , 7 Z . + 0 [ R 4? \ . Lennart Vessberg Johan Nitare 20 T 7 % `V , 7 ^ 7] % R R 0 % 5 0 ] . 0 Sonja Kuoljok Mikael Jeppson % ? Mycena ^.? , 7 I 0 Z 7 ]X .'G Arne Aronsen & Ellen Larsson Mikael Jeppson 30 +] ^ ) R V 0 ] `% , Elna Hultqvist & Tommy Knutsson 36 >0 .7] 0 ] 7 `V – . Hymeno- Mikael Jeppson & Anne Molia @ % ^ ) T % . 0 ] V ] Jan Svensson 46 5 7 G 0R Stig Jacobsson & Ellen Larsson
+ - 1- R 1 % Ove E. Eriksson
Akvarell av Erhard Ludwig.
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) 1 Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 2–11 2015 Kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum) Ž några tankar om dess ekologi och utbredning i Sverige och Norge
KG ` +, >j+q> Hydnellum compactum 7 G% % . Z% ] 8 The hydnoid fungus Hydnellum compactum (Pers.: Fr.) Karst. is very rare and threatened throughout Europe. In the Nordic countries it is only known from southern Norway and Sweden. It seems to be strongly thermophilous and is only found in temperate broad-leaved forests with Quercus or Fagus 1 5 6 / Hydnellum compactum 1 ^Quer- cus petraea) and beech ( ). It is supposed that the fungus from the early beginning ^ ; : 5 Ž :2_5 to Sweden and Norway together with the sessile oak. Several thousands of years later, beech the mycorrhizal partner of In Norway is only found with oak and is a typical macro-fungus belonging to the ”southern oak forest element”. It appears today as a ^ _ of ancient woodland remnants with sessile oak. In beech forests, it seems to indicate a special 1 5 1 6 1 / < / ^ _ h ”ett mystiskt spöke” för många mykologer. En av Europas sällsyntaste korktaggsvampar är Vi som skrivit denna artikel har lite olika erfa- kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum), renheter av svampen. I Norge är arten relativt som på norska kallas myk brunpigg. Såväl det väl känd sedan länge (TEB) medan vi i Sverige vetenskapliga som det svenska namnet anger (JN, JH) först under senare år haft turen att ett utmärkande karaktärsdrag hos denna sydliga följa denna svamp på några växtplatser i Ble- lövskogssvamp som är knuten till ek och bok. ! ƽ - några nya växtplatser (mer om lokalerna nedan). ligen är kompakt och ofta liknar en oformlig Syftet med vår artikel här är att kort presentera träklump eller uppstickande hård trädrot. Det svampen i ord och bild och berätta om våra idéer kring svampens tänkbara krav på sin livsmiljö. av hur svampen ser ut och mycket lite är skrivet Det är vår förhoppning att detta kan bidra till # (2000): ” uppmärksammar den så att vi får bättre känne- dom om dess ekologi, utbredning och hotbild, ”. Detta är troligen en av förklaring- såväl i Norge som i Sverige. arna till att denna svamp under så lång tid varit 2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 1. Hydnellum compactum (kompakt taggsvamp). Norge, Aust-Agder, Risør, Nordheia-Sjåvåg (Sandvann N), i 5 5 6 5 ^ _5 /4: D / 4 : Fig. 2. Hydnellum compactum ^ _ 5 : 5 J 5 = 5 N = 5 6 5 6 N = D D K < SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 3 a b Fig. 3a–c. Hydnellum compactum (kom- pakt taggsvamp). Blekinge, Rödeby sn., = 5 i gammal gles hedekskog med inslag av bok, D K < ^ G 0 kan ge upphov till gulbruna vätskedroppar eller Kompakt taggsvamp - $ 673 *+ 8 Hydnellum compactum (Pers.:Fr.) Karst. kan också bli uttorkad, mörkt grå, hård och rut- $% & *+ ! $ 6937+ % En marklevande, relativt liten taggsvamp som är tätt och kompakt, ljust grått (i snitt) eller / 1 3 ; gång större. Fruktkropparna kommer ensamma syns i den övre uppsvällda delen (dvs hatten) eller i sammanväxta gyttringar eller ringar. Hat- ofta en zonering med några mörkare grå linjer !! 3 ! 3 $ <+ % # ovansidan vanligen välvd, senare ibland plan. 3 !! Ytan är först ljust gråaktig eller gulvit, slät eller övergående i hymeniet med korta brunaktiga sämskskinnsartad, senare ljust gråaktigt brun- taggar. Svampen smakar först brännande skarpt, 3 vilket sedan övergår i en mycket besk eftersmak. 4 !! Förväxlingsarter: I litteraturen anges ibland att 5 arten är snarlik raggtaggsvamp ( ), SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) något som vi anser är direkt vilseledande. Ragg- eller (dropptagg- taggsvamp är en mycket större art som är mörkt svamp, blå taggsvamp) har blivit felbestämda. ! $ Det är inte omöjligt att de historiska samman- tvättsvamp) och en hattovansida som är kraftigt blandningar som gjordes av Elias Fries kan kom- raggluden redan hos unga exemplar med långa ma att medföra namnmässiga (nomenklatoriska) ”tovade” gulbruna hårtofsar. Även om kompakt konsekvenser för arten, men vi har i vår uppsats taggsvamp någon gång kan få korta gråbruna valt att bibehålla namnet Hydnellum compac- ! 3 # tum så som namnet tolkats av Maas Geesteranus likheter i övrigt. Raggtaggsvampen är dessutom $&M1/+ knuten till mossig äldre granskog på kalkrik U W $&M1/+ ! - mark, vilket gör att arterna knappast bör kunna pakt taggsvamp och raggtaggsvamp i en egen förväxlas. sektion inom släktet Hydnellum under namnet Kompakt taggsvamp har förr i tiden samman- . Denna sektion kännetecknas av blandats med olika barrskogsarter. Detta skedde ljust fruktkött, avsaknad av orangebruna färger, redan under 1800-talet av Elias Fries och Petter att hyferna saknar söljor vid septa och att frukt- 9 ? % &@<& $A# #- kropparna smakar brännande skarpt. Hydnel- 3 # & *C6+ lum compactum #!X 8 arten levande (”v. v.”) och att den förekommer: arterna är närmare besläktade eller ej är oklart, P9 ! L ! ! P3 varför en sådan sektionsindelning troligen är speciellt i tallskog och bland ljung (hed). Senare % ! $&M*C+ % närmare släktskapsförhållanden, håller nu mate- ursprungliga uppgifter och skriver ”barrskog (bl. rial av olika taggsvampar på att undersökas vad ljung)”. Även i senare tid har uppgivits barrskog Z 93 !! som livsmiljö, vilket troligen beror på att andra till mer korrekt systematik. klumpformigt växta Hydnellum-arter, t ex H. D ^Hydnellum compactum = E D K < SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 5 a b D 6 = : ^Hydnellum compactum). Svampen 6 5 = ^ _ 6 ^ _ - 6 : 5 J 5 = 5 D K < 6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Z . % G på svallad och väldränerad mark med inslag av 0? ? - $ # Kompakt taggsvamp är en sydlig lövskogsart + 8 - knuten till tempererad (nemoral) ädellövskog. $9 &M@M+ Den bildar ektotrof mykorrhiza med ek och bok. förekomster är från torr, varm ekskog med sandig Från södra Europa har även äkta kastanj angivits $ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 7 # varmare spreds träden norrut tillsammans med behöver vara uråldriga utan kan vara historiska sina följearter i såväl en västlig som en östlig ”arvtagare” från mycket gamla och ursprungliga gren. mycel vilka en gång förekommit på platsen eller _ - i det direkta närområdet. den redan under den postglaciala värmetiden \ &C CCC $ + 0 ] tid). När bok långt senare kom till södra Sverige . % G (runt Kristi födelse, subatlantisk tid) kan kom- En handfull andra exklusiva mykorrhizasvam- pakt taggsvamp och andra mykorrhizasvampar par tycks ha en liknande ekologi och utbredning redan ha varit etablerade här sedan årtusenden. som kompakt taggsvamp, vilket sannolikt inte är I vissa områden kunde då svamparna fortleva ! 9 genom att ”klättra över” från bergek till bok. En på samma lokaler. I Norge har dessa sällsynta och rödlistade arter benämnts ”sørlandssopper” förklara svamparnas uppträdande och förekom- $ &M@\3 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) $ 5 ƽ 3 % - det är intressant från utbredningssynpunkt och & ) i samband med förslaget till visar att svampen kan ha enstaka reliktlokaler en global rödlista, beräknas att rikare ekskogar # A $ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) D E < kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum) av bergek (Quercus petraea) och bok (Fagus _ - ningstyngdpunkt i Norden, vilket också dessa < D < G H ^ _5 : ^_ E - = 5 H från Sverige baseras på registrerade fynd i Art- portalen (ArtDatabanken) vilka bedömts som / - H X ^ _ < ^ _ på Sørlandet från Risør i öst till Kristiansand i > sydväst. Kompakt taggsvamp förekommer här ; U ? $9 Z + gärna i små, sydvända, torra, sandiga och ”halv- för hjälp med svenska uppgifter samt Magnus P $ &+ ; 5 ! Wadstein (Skogsstyrelsen, Linköping) för infor- P ! P mation om fyndet i Östergötland. sällsynta ”sørlandssopper”, vilka också tycks ha ett reliktpräglat uppträdande, t ex " | % 3 4 & 3 # - 9 3 _ 10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) 3 ^ _ 3 Z 3 ^ 4 L % 3 Hemberg, J. 2015. Mörtsjöåsen – unika 2000. Sørlandssopper. !! 28, nr 80: naturvärden mellan tre sjöar. 9 &< <&3 Johan Nitare och Joakim H arbetar med naturvårds- frågor vid Skogsstyrelsen i K J - neby och Tor Erik Brandrud < ning (NINA). 4 . % 4 & G > Z , % Skolgatan 23A 9 = Nordre Fegate 220 [email protected] 561 35 Huskvarna 372 75 Johannishus < J [email protected] Norge [email protected] SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 11 Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 12–15 2015 Hinnskivling ( G ) funnen i Arboga /J` <3,7B +, >j+q> ` % + G ^ 1 8 ; G 1 2 are given. Släktet (som inte har något enhetligt veckad gråbrun hattyta. Den uppträder sällsynt svenskt namn), har sju arter i Norden. De är här och var i landets södra delar, med enstaka små och tunnköttiga, brunsporiga skivlingar, spridda fynd norrut till Dalarna, Medelpad och som man lätt går förbi. Den mest kända arten i $ 6+ Z 5 ! släktet är väl den vackra (guldskiv- på murken ved av lövträd i lundartade miljöer, X /+3 # oftast på kalk. Den var tidigare rödlistad som i gräs- och ruderatmarker över hela landet. En NT (Gärdenfors 2005) men bedöms i de senaste betydligt sällsyntare art i släktet är - rödlistorna ha en stabil och livskraftig popula- (hinnskivling), som saknar guldskivling- $9 Z Fig. 1. G ^ _ 5 ; 5 O 5 D / < - berg. 12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) utan tvekan missgynnas den av skogsskötselåt- ägarna har planer på att restaurera parken med gärder i lövskogsmiljöer där lågor och döda träd $ *+ tas bort (artfakta.artdatabanken.se). Fig. 2. G ^ _ 5 ; 5 O 5 D / < - berg. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 13 D O ; 6 T 4 röd punkt markerar fyndplatsen för hinnskivlingen i maj 2015. D H kan inte uteslutas om man inte beaktar att Plu- -arterna har rödaktigt sporpulver till skillnad mot hinnskivlingens kanel–orangebruna. Man kan anta att hinnskivlingen är en god indikator på äldre lövskogsmiljöer och i samband med restaurering av gamla parkmiljöer som exem- ! ! 9 i någon mån bevara död ved för att värna om Fig. 3. G (hinnskivling). artdiversiteten. Det kan avslutningsvis tilläggas D ` a att jag i september 2015 gjorde ytterligare ett fynd av hinnskivlingen, denna gång i parken vid , 0 Gäddeholms herrgård utanför Västerås (Väst- En liten tunnköttig skivling (hatt 1 – * + manland). som till det yttre påminner om en sköldskivling Tack till Stina Hammar som bidragit med foto av (släktet ). Den är dock lätt att skilja ut &@\\X\1 genom sina rostbruna sporer. Hatten är klibbig i väta och gråviolett–gråbrun, rynkad och ådrig. | % Lamellerna är täta, först gräddfärgade senare 4 3 9 L ; 3 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 5. G G ^ _ 5 5 L < 4 5 Foto Mikael Jeppson. > % G Våsjö Skola 731 13 Kolsva / < obotlig svampnörd som öppna för nya arter. Hon 5 knepiga arter i korgen / = - ning av möbler i eget företag. Z SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 15 Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 16T 2015 Bombmurkla (Sarcosoma globosum) i K L7`` 7,7B +, >j+q> . % ` ` q 1 8 Sarcosoma globosum ^; 5 2 < < _ 1 1 9 1 Picea stands with a high soil pH. Its life strategy is discussed based on obser- A 1 2 1 h hel del asp. Här växer rikligt med blåsippa samt På uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland har spridda bestånd av tibast som indikerar rikare jag under åren 2009, 2011 – 2015 inventerat, mark. På små refugier, mindre än en halv hek- eller rättare sagt punktvis undersökt och bokstav- tar, där skogen övergår till nästan enbart gran ligen letat efter bombmurkla (' - och där de övriga förutsättningarna för bomb- X &3 <+ ~ 3 % - jag gjort en del iakttagelser och funderat kring na ligger huvudsakligen på älvens södra sida där denna speciella svamp. En viss koncentration av stränderna vetter mot nordost. Bombmurklan förekomsterna här i mellersta Norrland har kun- har troligen tidigare gynnats av skogsbete (Mar- ! 6C L &M@\+ utefter Indalsälven mellan Liden och Utanede, även dessa branta nipor har betats. Närliggande en bit in över gränsen till Jämtland. Tidpunkten gamla fäbodvallar kan vittna om detta. Det är för mitt sökande har varierat år från år med fynd tydligt hur svampen tycks sky lövförna. Vid de mellan 15 april till slutet av maj. Vid den senare ställen där granskogen har lövinslag över en tidpunkten har många fruktkroppar i varmare lä- viss gräns saknas svampen, även om alla andra ! ! ƽ kriterier är uppfyllda. Ingenstans där jag funnit Bombmurklan är rödlistad som VU (sårbar) och bombmurkla har det varit fråga om någon ”ur- en av våra fem fridlysta svamparter. Den svens- skog”. Överallt syns spår av skogsbruk. Stubbar 6 9 ! ! – plockhugget kanske för 50 år sedan. Granarna Sverige, varför vi har ett särskilt ansvar för att är där av varierande ålder och storlek, från un- den bevaras. dertryckta småruskor till resliga stammar. Konti- nuiteten har dock troligen inte helt brutits under , G % 0?6 ] ? R lång tid. Bombmurklan lever på ”slak lina” med # ! ! - Skogen längs Indalsälven är starkt påverkad av ! $ +3 det moderna skogsbruket och lövinslaget ligger med förhöjt pH, relativt hög grundvattennivå kanske på 50% med framförallt björk och en men på fast mark, granbarrförna med frånvaro 16 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 1. Bombmurkla (Sarcosoma globosum_ 2 ^ 5 L _5 D L Fig. 2. Bombmurkla (Sarcosoma globosum_ 9 Foto L. Vessberg. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 17 D D ^Sarcosoma globosum_ ^Picea abies_ K 5 D L av lövträd och där markskiktet domineras av mossor, lagom skuggigt, där solen kan nå in kor- tare stunder under dagen, därtill hög kontinuer- lig luftfuktighet. Vad blir det kvar? Inte mycket, men där har bombmurklan sin smala nisch. Fruktkropparna har visat sig variera stort i antal år från år. Vad det beror på kan man spekulera i. Här i mellersta Norrland har 2015 varit ett ganska bra år för bombmurklan. Fruktkropparna börjar anläggas redan på senhösten. Här kanske både höstens regn och vinterns snömängder har en roll och även hur den kommande våren ter sig för att det ska bli en lyckad fruktkroppssättning. Eftersom bombmurklan består av nästan 99% vatten kan man förstå att den är en fuktälskare utan att för den skull vilja bli dränkt. Vid åter- besök på en lokal med ett tjugotal fruktkrop- par 2011 fanns där inte en enda 2012. Däremot ! ! ! ! 9 älgar och andra djur gärna äter svamp på hösten är välkänt, men kan det möjligen vara så att äl- Fig. 3. Bombmurkla (Sar- cosoma globosum). Fynd gen även dras till dessa ”geleklumpar” under den tidiga våren? Kan älgen genom att förtära ` 7LL - fruktkropparna hjälpa till med spridningen av a bombmurklans sporer? SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Längs Indalsälven är det framförallt i den nedre | % delen av den branta nipsluttningen som bomb- U 3 ? L 3 &M@\ 3 murklorna växer och gärna i anslutning till bäck- ' , en hotad svamp. utlopp. Luftfuktigheten är säkert både jämnare ' % @C &\M M &@* och högre här. Grundvattnet ligger också när- Nitare, J. 2000. ' A ! mare markytan i de sandiga sedimenten utan att $ 5 $! !! 4 A # % 6@* man fruktkroppar 5 – 15 m ovanför älvens vat- Nitare, J. 2009. I ! - tennivå. På ett annat ställe växer de i omedelbar DEFE M DEFJ. Naturvårdsverket. Rapport anslutning till en lätt meandrande bäck omgi- \666 ven av nästan ren granskog. Denna lokal är den 3 &1C 4 3 4?3 ! <\C U L $&M@\+ - | G murklan huvudsakligen noteras under HK. : H {% G G% 0 ? L I sin förnämliga bok Signalarter beskriver Ni- företagare under namnet tare (2000) bombmurklan som en saprofyt på <;/J9 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 20–22 2015 Morchella exuberans – ny murkla för Sverige `U 6 YUW +, >j+q> T 1 1 8 ; Morchella exuberans A 1 <5 H 1 1 in a recent molecular study devoted to true morels of Europe and North America (Rickard _ / 1 5 1 > ? 9 1 < 2 ^< 1 _ 5 1 1 5 (Pinus silvestris) more or less unharmed. The Swedish specimens as well as their habitat are illustrated with photos. {7 0 markvegetation brändes bort och mineraljorden L% % ] blottades. Lågorna blev dock aldrig så höga, Fig. 1 Morchella exuberans L L 5 < 5 5 ^ _5 Kuoljok 0720 (som ”Morchella elata?_ ^2 D _ D = 6 = 20 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 2. Luovvonavárre, Mud- 5 2006. Foto Sonja Kuoljok. vissna tallbarr, som förutom de sotiga trädstam- som i formen avviker en del från min kollekt. marna bidrog till känslan av en stor omvälvning 9 P! X PX $ <+ murkla under tall ( ), samt att den ofta blir På den brända marken vid några blottade tall- grönaktig. Jag kan inte minnas att jag såg någon rötter hittade jag toppmurklor som jag bestämde grönaktig färg men noterade att fruktkropparna till 1 & . Det kändes ovanligt att hitta var ovanligt grå jämfört med de mer rödbruna toppmurklor på hösten och det var första gången toppmurklor jag sett tidigare. Den nu kända ut- ! ƽ 1 & i tallskog. Toppmurk- bredningen för 1 & är västra lor som hittats under vår och försommar har $8)Z SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 21 Z 9X 3 _ ! 9 # - som känns lite hopplöst för en amatörmykolog. lationship inferred from multilocus data and Exemplet ovan visar dock att det är viktigt för 5 # 1$ ZjI[Zh ^> qIj>h%+jh L>Z h ,IjW 4 L R L Spindelskivlingar (Q`J:`1% ) är vårt största mykorrhizabildande svampsläkte med många knepiga och marksvampar vid höstliga vandringar i vår natur. Europeiska vänner av spindelskivlingar har en förening som ! ^ !_ ! 7 7LL= HRH !R , V H 2 5 `V !R V H =V 2 7 = 7 `V = ! H H 5 ; H ` H !R V ; ` H_ 2 , > V , 2 H ? 1 2 H H ! A B H ^!AB_ !R V =V ` 2V ? 27 R giska Sällskap och Svampfärgarsällskapet. Vi ser givetvis även på andra svampar än spindelskivlingar. D V = V ` R `V D 7 ! ^ _ H `V 7H `V `V ` h ` 7 &=V |% 5 .= 8 8 5 R5 R 6= N H - = 7 " G 5 ? ? = ^" ). 22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 23T 2015 Mycena ^ _ ;`7 ;`7` 4YY7` L ` +, >j+q> % Mycena8 Based on morphological and molecular data Mycena aphanes Aronsen & Gulden is consi- dered a synonym of Mycena alexandri Singer. Huijsman is suggested to be synony- mous with ^L _ G 5 1 characters and colour photos of habitus are provided. h som skiljer sig från släktet Mycena s str genom Det har hittills inte genomförts några särskilt att ha inamyloida sporer (sporer som inte färgas omfattande fylogenetiska studier i släktet My- blåa i jodlösning). Redhead (2002) upprättade cena (hättor) även om släktet, så som det uppfat- också det nya släktet & till vilket tas idag, är uppenbart polyfyletiskt. Baserat på han förde 1$ ! (kvisthätta, & - molekylära analyser har emellertid tre nya släk- ! ). Från Skandinavien har Harder ten brutits ut ur Mycena $ D 4 - : 6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 23 $4UC\M6/@+ - kommer ut tillsammans med 100% stöd. De skog i Finland, var identisk med våra sekvenser senare två arterna förenas i en gren med 100% och med 1 . Denna sekvens häm- support vilket indikerar att de är närmare släkt tades hem och inkluderades i vår fylogenetiska med varandra än de är med 1 1 analys. Som utgrupp valde vi en sekvens av en kommer att behandlas i ett annat sam- 4 $! -art (”kuping”). Sekvenserna (ITS manhang. +LSU) alignades med hjälp av programmet De norska materialet som studerats i denna un- U9%%^ $? Fig. 2. Mycena alexandri ^ _ < 5 H 5 5 D 5 5 ; ; ^; L 6 N_ Foto A. Aronsen. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 3. Mycena alexandri ^ _ ; H : A A : E Sporer E. Hyfer från fothuden. Holotyp för My- cena aphanes ^;L 6 N_ / ; ; sen. sensommar och höst under ' (vide) i alpina Norge och Nordamerika drogs slutsatsen att det områden. Den är sällsynt i Norge, Sverige och ! 9 - % _ 9 $ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 25 D Mycena adscendens ^ _ < 5 5 Mycena adscendens (Lasch) Maas Geest. (pu- tider som ofta har vårtiga utväxter på mitten och + M * M \ en lång, smal spets. Den har oftast 2-sporiga 1$ Syn.: Huijsman 3 *X ! 4 26 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 5. Mycena adscendens ^ _5 < 5 5 /=Z 5 - 5 5 5 ; ; ^;L_ D ; ; da stubbar, nedfallna löv och växtrester. Den är genom att växa på nedfallna hasselnötter. Den sällsynt eller förbisedd i sydliga delar av Nor- *X ! # _ förlängd spets (rostrum). Dessutom beskrev han 9 $ Fig. 6. Mycena adscendens (puder- _ ; A : A H E A ^; L6 N DD _ / ; ; SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 27 nade som «few remaining scraps». Desjardin | % (1995) undersökte emellertid holotypen och 9 3 9 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) U W 3 9 &M@6 7 ! + + the 1$ of the Northern Hemisphere - 1. / Z Sections ' & 3 ! 3 3 N-3135 Torød 4 3 6 , and 2 . Norge L ; " ? $A 7+ @\ *C& M *<& U 3 XU 3 ; # 3 3 3 A 9 3 ; ; 3 _ 3 3 ^ ¹ 3 9 3 U 7 3 4 - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 30–35 2015 Apeltagging (# ) - en rödlistad svamp funnen i Blekinge 4Y` H Y*J /__1 6` ` +, >j+q> T 1 1 . 8 # (Basidiomycota, Polyporales, Meruliaceae) has been found in the province of Blekinge, southern Sweden, growing on in an elderly garden close to the : 9 1 1 1 : G ^ 6 1 6 _ ® ^ T _ 9 AJ 1 h dern. Svampens doft var komplex, något sötak- Vid ett besök i mitt föräldrahem på Listerlan- tig som kaka eller nybakat bröd. Vid förvaring ! 30 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 1. Den gamla apeln med apeltagging (# _ : 5 = 5 E= 5 D Elna Hultqvist. 1902 men är aldrig återfunnen där och anses ut- kunde han konstatera att svampen var bäst på död på ön. Fynd har senare gjorts i en trädgård att bryta ner död ved av lönn (" ! ), i Borgholm på Öland, där den sågs och sam- bok (5 $ ), päron ( $ ) lades 1992 och 1995 av Stellan Sunhede, men och apel i fallande skala, samt mycket sämre på närmare fynduppgifter saknas. I övriga Europa att tillgodogöra sig ved av ask (5 - växer den förutom på apel även på päron ( $ ) och ek ( ). Tallved bröts inte spp.), ask (5 ), oxlar (' spp.) och ner alls av svampen. körsbär ( ), sällsynt även på andra lövträd som lönnar (" spp.) och & L ] ? $A ! SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 31 Fig. 2. Apeltagging (# _ : 5 = 5 E= 5 D 4 H _ Fig. 3. Apeltagging (# _ : 5 = 5 E= 5 D 4 H _ 32 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) svampen till en spännande syn. I kombination % % =V med en karaktäristisk doft är arten ganska lätt- |< = $ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 33 D ; ^# _ E = : 5 = 5 E= 5 D Tommy Knutsson. Fig. 5. Apeltagging (# _ E = : 5 = 5 E= 5 D Tommy Knutsson. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Sammanfattningsvis borde det vara möjligt |< = ^ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 35 Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 36T 2015 Två hypogeiska svampar nya för landet – Elaphomyces decipiens och Hymenogaster bulliardii JW 7Y K7` ;``7 YJ +, >j+q> >1 .7] % `% 1 1 T ^+ 7 5 Z% &7 ^, 7 5 + 8 ; 1 $ c 1 $ decipiens and $ / 1 1 / 1 1 of Hymenogaster bulliardii 1 ; D H 2 1 1 1 ^ #ƿ 3 #! ! 3 - tematiskt inventeringsarbete ägnat hypogeiska dade fruktkroppar nere i marken. De är nästan ! 9 ! - # tet. Eftersök har skett med hund, en metodik som bland både basidiomyceter, ascomyceter och zy- # ƽ U # gomyceter. De mest kända representanterna för ! ƽ # gruppen är arterna i släktet % $9 # + för vetenskapen. Resultaten från det norska pro- där några är starkt eftertraktade i gastronomiska jektet håller på att sammanställas och kommer ^ att publiceras. Man kan naturligtvis förvänta sig \CX #! ! # 36 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 1. Elaphomyces decipiens : 5 = 5 5 5 5 6 J 5 K : 5 K ^ K 6 G:_ D K Fruktkropp rundad, 10 – 20 mm i diameter, #ƽ +3 6 ! $ #ƽ + omsluten av ett hyfskikt som väver in sand och 6 $ #ƽ + ^ - jord. Peridieyta (cortex) ockrafärgad–ljusbrun– tet räknas också några sällsynta och rödlistade, gråbrun, tätt knottrig–vårtig. Peridium i snitt svartskaliga arter som ofta indikerar värdefulla ytterst ockrafärgat (=cortex), inåt marmorerat naturmiljöer (se Nitare 2000). För två svarta ar- med radiära, långsträckta ganska stora alveoler, ter, 6 ! $ ! #ƽ + mörkt violettbrunt–brunsvart med ljusa, nästan 6 $ #ƽ +3 - vita ”kammarväggar”. Mogen gleba (sporpulver) ! $# SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 37 D K Elaphomyces muricatus ^ = c _ Elaphomyces decipiens. Norskt material. A-B. $ D 5 T A E $ : = 5 D ; Fig. 3. Hymenogaster bulliar- dii ® 5 ; 5 / 5 - der Corylus, 2015-10-31, leg. A. Molia, M. Jeppson, Lello H ^ K 6 G:5 N_ D T. Knutsson. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Det svenska fyndet gjordes i ett kustnära om- gulbrun, mörkare mot kanten. Kammarväggar råde med dominerande ek och bok i centrala invändigt ljusare av de mogna sporerna. Sporer Bohuslän. Bergrunden är inte kalkrik, men viss tjockväggiga, subglobosa–ellipsoida, 20 – 25 x mängd skalgrus från fossila marina avsättning- &< M &/ 3 3 # ! ! ! 3 3 | hyalina–ljust brunaktiga. Som fullt mogna med längs med och nedanför en syd–sydostvänd ett tunt perisporium (yttre hölje). bergbrant, vilket gör att det råder ett varmt och ganska torrt mikroklimat. Svampen förekom på Basidiomycetsläktet $ $ #ƿ + 6 !& $ ! är dåligt utrett och de ingående arterna har tol- ; $&@6&+3 kats på olika sätt av olika författare i olika de- men med en tämligen detaljerad beskrivning. lar av världen. Detta gör att det är svårt att med Den verkar vara ganska sällsynt i Europa och dagens kunskap få ett riktigt namn på ett fynd. $U L $ utgör dock ett undan- A D Hymenogaster bulliardii < ^ K Fig. 5. Hymenogaster bulliardii. Sporer (MJ 10155). 10155). Foto T. Knutsson. Mikrofoto A. Molia. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) Lello under exkursioner på Öland samt till Kris- $8 + $9 X + #ƽ - U 3 7 U _ till Ellen Larsson (Göteborgs universitet) som sekvenserat materialet av 6 !& $ ! - ? ! 7 A - nomiskt bidrag till fältarbetet. | % 9 Z SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Krieglsteiner, G. J. 2000. Hypogäische Gastero- L 4 ]] mycetanae. I: Krieglsteiner, G.J. ) 0 %! - L H = = 9? < &@* M SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) / ^_7 T 2015 Ådermussling (Rhodotus palmatus) T K ` *7`` +, >j+q> ` % V % [ 5 % . 1 8 The rare and red-listed agaric Rhodotus palmatus ^AJ_ 1 - ing logs of Ulmus 1 1 2 1 1 1 / Rhodotus 1 1 4 D 4 ^ T _ Det är alltid spännande att läsa om nya eller 1 % 5 4 - ovanliga svampfynd i hemtrakten eller i Sverige. pen är aprikosfärgad till laxrosa. Hatthuden är Fig. 1. Ådermussling (Rhodotus palmatus_ 5 6 5 5 6 5 5 10-25. Foto Jan Svensson. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 2. Ådermussling (Rhodotus palmatus). Skåne, Kågeröd, 5 6 5 5 Foto Jan Svensson. vilket innebär att # ! är den enda arten i ! - släktet i hela världen. !! 8 Med hjälp av koordinaterna för Ibais fyndplats är fullt av nedrasade träd, stenar och klippblock, A 4 ¸ 3 7 vegetationen är ymnig och ormbunkarna når upp <* SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) Fig. 3. Ådermussling (Rhodotus palmatus_ 6 D K $ ) som håller till här nere i ravinen. Jag för "tjoande" och varför jag satt där och såg mal- visste att det bara återstod knappt hundra meter av lig ut, så kunde jag bara peka och jag såg hur framkomlig terräng, sedan var det bara att ge upp. deras hakor föll till marken. Den aprikos–rosa Mödosamt reste jag mig för att avverka den sista svampen strålade mot oss från den svarta lågan # och som tur var fanns ett vad, så den var relativt följde den med blicken och ur min strupe kom lättåtkomlig, både att titta på och att fotografera. ett "tjohoo", för där på en almlåga som sträckte Dagen efter återvände jag till Kvärkabäcken för ut sig över ån växte ådermusslingen. Upphetsad # och överväldigad satte jag mig ned och tog upp ändå var på platsen igen, ville jag även under- en cigarill och bara njöt av ögonblicket. När de söka de många almlågor som fanns på bäckens andra kom fram till mig och undrade vad det var norra sida och som vi inte hade orkat med dagen D K 6 nalpark, 2015-10-25. Foto Susanne Hernqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 5. Ådermussling (Rhodo- eftersom arealen ädellövskog minskar och att tus palmatus). Fynd i Sverige gamla lågor ofta städas bort i parkmiljöer. Ho- ^ 7 ; _ H - tet mot svampen är naturligtvis också förknippat ; _ med att almlågorna i framtiden kommer att ta slut ! 8 kan etablera sig på andra trädslag (på exempelvis bok, som den verkar ha gjort i Danmark), så är den snart borta ur den svenska fungan. | % 9!! ¸ 3 ^ L 4 3 ^ &M@\ hattsvampen #& ! i Sverige. ? & &/ \6 M \\ 9 Z SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) / ^_7 T 2015 Inocybe granulosa, en ny boreal trådskivling JB K -,` 4YY7` L ` +, >j+q> T G G ]8 A new species, Inocybe granulosa, belonging to the genus Inocybe subgenus Mallocybe, was recently described. It grows in man-made habitats such as roadsides etc, in the boreal and subalpine regions of central Scandinavia and is likely to form mycorrhiza with Salix phylicifo- lia. In macro-morphology the species reminds of % _ and % , but 9/ _ h gula färg och markanta fjäll på hatt och fot och På väg till den Nordiska Mykologiska kongressen $ <+ Z i Steinkjer den 1 september 2009 stannade vi till 1 $ som ! ! ! A är mer eller mindre tydligt fjälliga och möj- södra Jämtland. Det visade sig att det var ganska 5 gott om småsvampar på denna rastplats och sär- föreföll stämma med vårt fynd. En av dem är A skilt uppmärksammade vi en liten gulaktig, fjällig ^ ? 3 A $ (trådskivling) som växte i små grupper 9 ! X här och var. Eftersom vi är särskilt intresserade av piskt har likheter med A men skiljer släktet A $ och detta såg ut att vara en för oss sig mikroskopiskt genom att ha något större okänd art samlade vi rikligt med material, foto- sporer. En annan art är A Heim som graferade och noterade hur de växte. Vi konsta- förekommer i hela Norden och liksom A - terade att fruktkropparna bara fanns i omedelbar gärna växer med ' längs vägkanter, men närhet av småplantor av grönvide (' !&$ - som skiljer sig genom att ha smalt cylindriska ). Det var tydligt att det var denna art som ! 9 var mykorrhizapartnern. Marken var grusig och # 3 vegetationen i övrigt antydde att platsen ligger i mellan ITS-sekvenser. $ &+ Vid närmare eftertanke så kom Stig på att han 9 Mal- &M@* 4 3 $ var uppenbart. I Funga Nordica (Knudsen ca 10 mil NV Svenstavik. Efter att ha letat upp L ; SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) de talrika små fjällen på hatt och fot. Den for- 3 6/ M */ 5 @ M && 3 3 mella beskrivningen är publicerad i en artikel i *X ! A! $@X+M M &< 5 / M 1 $X13/+ 3 3 % Z # $9 # Î&3* M &3@3 ! 2015) Som svenskt namn föreslår vi ”småfjällig ! 7 # 3 ringtråding”. eller mindre septerade med en brett klubbformig 3 &< M <* 3 3 , 0 tunnväggiga, ibland med brunaktigt necropig- Inocybe granulosa L _ | 4# $ 6+ X <3 6 4 &C M 6< 3 5 & G nedtryckt i mitten, utan umbo, först gul till Sandiga eller grusiga vägkanter, slagg nära gru- brungul, med tiden mer brunaktig åtminstone i vor; bildar mykorrhiza med ' !&$ , 3 3 troligen också med andra ' -arter. Kalkgyn- Fjällen är ofta spetsiga och uppstående åtmin- nad men också funnen på till synes sur mark. stone i mitten, först gulbruna, slutligen men inte alltid svartbruna. De lossnar ofta med tiden och G | Funnen i övre boreal eller subalpin zon i västra medeltäta, först blekgula, gradvis ganska mörkt Jämtland, Härjedalen och i angränsande delar av % &/ M *6 5 < – Norge. Vanlig och ofta riklig i detta område men * $ – 5) mm, jämntjock eller något ännu inte funnen någon annanstans. tjockare mot basen, ljust gulbrun med vit bas. Velumet bildar ibland en tunn och lätt försvin- % 3 Norge. Hedmark, %ǐǍǍDžǂǍ, slagg nära gruvan, liknande dem på hatten. Kött vitaktigt utan dis- Fig. 1. Typlokalen för Inocybe granulosa5 Salix phylicifolia på grusig mark vid rastplat- D 4 L SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) Fig. 2. Holotypen för Inocybe granulosa ^4L _ D 4 L !&$ 3 A A & SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Fig. 3. Inocybe granulosa. Mik- ; : : A A - E H 4 H foten. Teckning Ellen Larsson. 4 G Z | 9 9 och miljövetenskap och miljövetenskap Göteborgs universitet Göteborgs universitet : 6 : 6 G G K många år varit verksam som mykolog vid Göte- borgs universitet. Han har [email protected] lingar. = SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) + - 1- R%1 Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 50T 2015 ; < N*7 4 4JW` +, >j+q> 9 ?A < 1 ? ^4 _ 9 # X # / ljusbrytande ”vacuolar bodies” (VBs) i parafy- checklistan över svenska icke-licheniserade asco- ser och celler i excipulum. # $_ 50 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) + - 1- R%1 5:4. Glyphium elatum (Grev.: Fr.) H. Zogg 5 -art i norra Östersjön, den (stridsyxesvamp) endemiska smaltången 5 L. Berg- Fam.: Patellariaceae L | ? # $ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 51 + - 1- R%1 ! 74 52 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) + - 1- R%1 6 Peziza minima % X % $&@<@ &6+ ! % & - Peziza abacina % X % $&@<< &6M+ ! (som $ ), Sacc. levande material av denna art på nerfallna barr @ <@M Z ~]A av tall ( [ $ + Z - eller S. Synonym: = = (Fr.) Sacc. terial av arten i UPS eller S. Den listades inte A | L ? 6 $ SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 53 + - 1- R%1 3 | 3 ^ 3 9 3 3 3 | 3 ] L ? 6 3 ; SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 55–61 2015 SMF Vårsvampskurs på Omberg ``7 H7`*J +, >j+q> j ] ` 1 % + 7 8 ; 1 1 1 - H _ 1 5 N ^® _ / 1 9 N ^ ; : - iomycota) were detected. Arachnopeziza aurata, Auricularia mesenterica, Gyromitra perlata, Morchella conica, , ' and ( , found during 5 1 En vårsvampskurs i SMF:s regi gick av stapeln re spännande. Exkursionerna skulle ledas av 6C ! M 6 Z 8 3 ? 4 8 - som ligger i västra Östergötland, alldeles vid Vät- 3 ? # X 4 Ò_ ! hinder. På torsdagskvällen höll Ibai ett föredrag 8 Ò 8 med bildspel om sin forskning och inventering naturområden och bjuder på allt från bokskog, av släktet haröra (T + A 9 gammelskog och fantastisk utsikt över Vättern, en del inom det Svenska artprojektet. Vi var nog till dramatiska bergsbranter och jätteekar. Vi bodde på Stocklycke vandrarhem som ligger många olika arteri detta skålsvampsläkte. Ibai # !! ! 8 A 5 berättade kunnigt och engagerat om sitt arbete förväntansfulla deltagare var anmälda och inrikt- och svarade tålmodigt på våra frågor. Inventering- ningen ascomyceter gjorde ju inte det hela mind- en har gett bra resultat och under arbetets gång Fig. 1. Vid Stocklycke följde vi ån som rinner genom reservatet. Foto Susanne Hernqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 55 SMF Fig. 2. Arachnopeziza aurata ® 5 / 5 N 5 5 D H - qvist. # A !! 3 vacker skönhet som det var en fröjd att skåda några av dem även har visat sig vara helt nya för även om det enda exemplar som hittades inte var vetenskapen. Mycket spännande, intressant och i bästa skick. Vi kom inte särskilt lång trots att inte minst lärorikt att få ta del av detta projekt. ved att undersöka och mycket för Ibai att före- 7 visa och berätta om för oss vetgiriga deltagare. Fredagen inleddes med en tur i ett naturreservat Små pinnar skickades runt, luppar lånades ut och som låg precis intill vandrarhemmet. Vi följde ån vi var nog alla lika fascinerade av de små asco- $ &+ Z myceternas fantastiska minivärld. förhållandevis fuktigt, vilket var en fördel med tanke på den torka som rått en längre tid. Ge- ] nast kastade sig alla med liv och lust över pinnar, Eftermiddagen ägnades åt en tur till Storpissans grenar och lågor i sitt sökande efter skålsvampar domänreservat. Reservatet består av barrskog # 8 som domineras av rik, gammal granskog. Gra- både det ena och det andra bl a " & ! = = narna har i vissa fall uppnått en ålder på 200 år. $ <+3 $4 - Z $ ), rödvedsskål ( träd i olika stadier av nedbrytning. Första fyndet ° 6+3 $ - gjorde vi redan vid parkeringen. På ett gammalt ! ! ) och slutligen även den eftertrak- ! tade kameleontskålen (4 $!& ), en rotplätt () ) funnit sin plats i livet. 56 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) SMF Storpissan är en av få sydliga lokaler där fynd av den sällsynta rosentickan (5 ! ) gjorts. Men trots ett intensivt sökande lyckades vi inte i vårt sökande efter denna lilla skönhet. Dock fanns det gott om klibbtickor som ju kan vara väl så vackra, men inte särskilt spännande. Nöjda blev vi dock av fynden av en mängd stora härliga öronmurklor (0$ ! ° *+3 som utsattes för en intensiv uppvaktning av oss fotografer. Vårluthättan (1$ 9 ) väckte även den berättigad uppmärksamhet då den i dunklet glänste så vackert av fukten från det nyss fallna regnet. På en gammal gran- Fig. 3. Rödvedsskål (' _ ® - stubbe växte den söta lilla stubbrostnavlingen, land, V. Tollstad, Omberg, Stocklycke, 2015-05-01. Foto Susanne Hernqvist. (Y !& ! ) och på väg tillbaka till bilen hittades en pinne med piggplätt ( - D ® ^Gyromitra perlata_ ® 5 / 5 N 5 5 01. Foto Susanne Hernqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 57 SMF D J ^( _ ® 5 / 5 N 5 : Fig. 6. Svartöra (Auricularia mesenterica_ ® 5 / 5 N 5 : SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) SMF Fig. 7. ”Det ligger en 5 kan ha gjorts.” Foto Su- sanne Hernqvist. ). Vi var ett ganska blött gäng berättade om sotägg och andra myxomyceters som satte oss i bilarna för återfärd till vandrar- speciella och intressanta livscykel. Lystickan hemmet. ( ! ! ), som ju är en eftertrak- tad färgsvamp, väckte uppmärksamhet och , %j - På lördagen besökte vi Bokskogens naturreservat mussling (# ! & ) på en gam- som ligger strax intill Ellen Keys Strand. Sko- mal stubbe. Inte så lätt att få syn på med sin lite gen sluttar ner mot Vättern och från parkeringen dystra färg och ringa storlek men ack så vacker har man en härlig utsikt över omgivningen. På !! ! $ /+ en högstubbe strax intill parkeringen fann vi En liten pokalmurkla hittades och den visade sotägg (# $ ! ) i olika stadier, sig senare vara den vanligaste av dem, pokal- # # - murklan ( ). Det mest upp- cinerande. Jan Svensson tog tillfället i akt och seendeväckande var annars den enorma mäng- D H = L 5 område som röjts och numera betas. Foto Su- sanne Hernqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) SMF D / ^Morchella conica_ ® 5 / 5 N 5 H = L 5 D Hernqvist. den svartöra (" ° \+3 # som fanns på många lågor i området, vissa av gjorts. Har jag tur kan någon vänlig själ låta mig dem helt täckta av denna vackra och ganska an- ta en titt i mikroskopet. Inte begriper jag mycket norlunda svamp. En minst sagt imponerande syn men vackert och spännande är det. som vi alla förundrades över. &V= | ? Eftermiddagen var fri och somliga tog en vand- Söndagen var sista exkursionsdagen och nu var ring i närområdet medan andra satte i gång med jakten i första hand inställd på toppmurklor och $ 1+ Z vi beslöt oss därför att besöka Höje Lilläng, ett vara ute med likasinnade i skog och mark. Men område som varit hotat av igenväxning men som ƽ $ @+ A 3 kvällarna. Trots att jag inte själv mikroskoperar enarna lyste vackert orange av hagtornsrost så älskar jag att vistas i rummet där artbestäm- (0$ ! ) och efter lite ning av fynden pågår för fullt. Det är så ro- krypande hittades även den söta lilla sippskålen givande att se och uppleva detta bläddrande i () ). Inne i skogen bakom äng- böcker, gemensamma försök till nyckling och ett en gjordes ett fynd av lackticka (0 antal huvuden som ses lutande över mikroskop ). Det mest spännande var nog ändå medan ett stilla mummel fyller lokalen. Sam- Ibais fynd av almrostöra ( $ & - tidigt ligger det en smula spänning i luften, en ; VU). Hur gick det då med murklorna? 60 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) SMF Jo, de hittades till slut, av mig. Så kavata stod toppmurklorna (1 & ° M+ 8 och fotade, mycket nöjd och glad över mitt fynd. På väg mot bilen var vi nära att trampa ner ett gäng runda toppmurklor (1 & ; &C+ !! det välbetade gräset. Så då kände vi oss än mer nöjda med dagen och det var dags att lämna det 8 3 så ett återseende till hösten kan nog tänkas. % & _0 Mellomgårdsgatan 23 507 52 Borås svamp och svamp- fotografering. Fig. 10. Rund toppmurkla (Morchella esculenta). ® 5 / 5 N 5 H = L 5 [email protected] 05-03. Foto Susanne Hernqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 61 SMF Mykologiveckan 2016 27 H T V R V H U ` ` W = H X ` H ?2; R D V > V ? Omberg. Foto Björn Ström 62 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 52T 2015 SMF Göteborg svampklubb 50 år ;`37 :GYJ` W ! &M\/ 3 /C att man hade ett mykologiskt och inte bara ett år senare, är klubben fortfarande aktiv och har kulinariskt intresse för svamp. \CX Det första protokollets första paragraf lyder: Första paragrafen i klubbens första stadgar ly- der: " F L 0 ' ! 5 ! L & ) & ( & ! 3 + 9 ! 0 & ' T 3 9 " 3 " 3 0 ) 3 & & !& b 6 3 7 & 6 3 6 - 3 & T T 3 L 0 # 3 ' Svampklubbens eldsjäl var professor John Eriks- ' & I ' son som genom sin generositet tog hand om " ! & oss amatörer och lärde oss hur man hanterar ett & T & ' 3 ) & 6 9 mikroskop och om svamparnas systematik. När 3 ! ! min fru Karin och jag kom till klubben första ! &M\M # # ƽ U ^ Från början var Göteborgs Svampklubb en Nathorst-Windahl, Filip Karlvall och John Eriks- ”klubb” i ordets rätta bemärkelse, dvs att det son tog mycket väl emot oss. Vi hade fått veta inte bara var att komma och vilja bli medlem att det var lämpligt att vi berättade något första utan man kunde väljas in om man blev godkänd gången, så jag visade några bilder av vedsvam- av de övriga klubbmedlemmarna då man visat par från Hunnebergs platårandsskog och Karin D 6 - H ^ - _ D 7 4 5 : G John Eriksson. Foto A. Bohlin. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 63 SMF D 6 D K. Bohlin. visade och berättade om de 0 -fynd hon nyligen gjort som nya för Öland. Klubbens verksamhet har varit förlagd till den mykologiska avdelningen vid Göteborgs uni- versitets botaniska institution där amatörer och yrkesforskare har suttit vid samma bord och utbytt erfarenheter. Många gästföreläsare har besökt svampklubbens sammanträden men haft föreläsningar och demonstrationer. Sär- skilt uppskattade var de släktgenomgångar som John Eriksson gjorde. Bland gästande föreläsare kan nämnas Finn-Egil Eckblad, Leif Ryvarden, W W 3 A 3 95 8 ] inriktningen har varit mera vetenskaplig så har D K Foto K. Bohlin. upplysning om svampar till allmänheten och därigenom stimulerat det växande intresset för svamp genom utställningar och matsvampsin- ! ; Klubben har blivit känd i landet och i världen, inte minst genom tidskriften Windahlia, där man ! # A - sierades genom Nathorst-Windahls minnesfond som efter nedläggningen nu i stället ger stöd till Svensk Mykologisk Tidskrift. Eftersom John _ ! 9! # ! det mycket om skinnsvampar och tickor under hans tid och även under den tid då Nils Hallen- berg ledde arbetet. Den viktiga klippan när det D : K 4 G - gäller kunnandet om hattsvampar har varit Stig = D 6 : Jacobsson och Mikael Jeppson har under sena- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) SMF Fig. 6. Anders Aronsson har, 5 6 Ramhulta vid Lygnerns strand ^ _ Foto M. Jeppson. re år berikat klubbmedlemmarna med sitt kun- kunskap om svamparnas släktskapsförhållanden nande om Gasteromyceter. Svampforskning- till klubbens medlemmar. en vid institutionen i Göteborg har numera en Förutom den sammanställda rapporteringen av modern inriktning genom Ellen Larssons ge- ! # ! - netiska undersökningar av svamparna genom ling, äger klubben även en omfattande samling Z 9X 3 # # av korrespondens mellan Seth Lundell och Filip Karlvall och K.-G. Ridelius, som innehåller en hel del mykologisk kunskap. Klubben äger ock- så ett innehållsrikt bibliotek av mykologisk lit- teratur. Flera av svampklubbens medlemmar har bidragit med en omfattande insamling av mate- rial från Västsverige, som lagts in i universitets- herbariet i Göteborg. Exkursionsverksamheten var blygsam under 1980-90-talen men har fått ett uppsving under 2000-talet. 2015 är det glädjande att återväxten verkar vara god. Flera yngre personer intresserar sig för svampar och klubbens verksamhet. + , . H / D E I - 6 H ^: - _ D K SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 65 ,-W , ] 6 # ^ & 66 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) ,-W mycket värdefull för oss som inte behärskar det svampar, sammetsmusseroner, rödskivlingar, holländska språket! Samtidigt kan det konsta- vaxskivlingar och jordtungor. I följande avsnitt teras att man trots utebliven språkkunskap i hol- behandlas arter i andra, mer näringsrika gräs- ländska blir överraskad av hur mycket det fak- marker såsom champinjoner, slät- och brokskiv- tiskt går (för en svensk) att förstå den holländska lingar. texten om man läser (uttalar) de skrivna orden. Ett kapitel tar upp svampar på spillning, t ex Volym 1 innehåller en inledning om svampars olika små skålsvampar, bläcksvampar och olika livsstrategier och näringsbiologi, perio- ! 8 - dicitet i fruktkroppsbildning etc. Därefter följer hedar och andra torra hedartade gräsmarker, följt en historisk återblick kring utforskningen av av fukthedar, kärr, mossar, fuktiga buskmarker svampar i Drenthe samt karteringsprojektets och strandskogar och andra blöta marker. I dessa tillkomst och upplägg. Provinsens naturgivna avsnitt beskrivs många småsvampar på grässtrån, förutsättningar beskrivs också kortfattad. Ett t ex små Mycena-arter, skålsvampar och kärn- ! ! svampar. Man imponeras också av artrikedomen med beskrivning av positiva och negativa tren- av små hattsvampar i sälg- och videsnår! Kapi- 6C tel 19 c tar upp svampar i björkkärr och på över och 110 utvalda arter används som miljöindi- *C ! &M ! katorer i permanenta provytor för att följa lång- till alsumpskogar. Sedan följer beskrivningar av siktiga miljöförändringar. Ett eget kapitel tar ! ƽ också upp svampar som kvalitetsindikatorer på trädgårdar och parker, kyrkogårdar, gräsmattor # _ 9 $ ! ! *1\ den engelska sammanfattninen: ”Fungi are espe- uppmärksammas!), följt av svampar på gamla cially useful as indicator organisms in habitats 3 3 # where other indicator organisms, such as vascu- samt i alléer och vägrenar. Det senare kapitlet lar plants, are less diverse”. Sedan följer lokal- (21) delas upp i tre underkapitel: a) näringsrika beskrivningar av 12 särskilt viktiga områden i jordar, b) fattiga sandjordar och c) kalkrika ler- Drenthe, vilka ses som ”mykologiska kronjuve- jordar. I de två senare behandlas t ex många sop- ler”, samt ett kapitel som beskriver alla de arter par, taggsvampar, spindelskivlingar, trådskiv- som ursprungligen har beskrivits som nya för lingar, riskor och kremlor. Volym 2 avslutas med vetenskapen från provinsen med referenser till ett märkligt kapitel på över 50 sidor om svampar deras originalbeskrivningar. invid cykelvägar i provinsen, vilka behandlats I de följande två tunga volymerna beskrivs på $ + 4 &*CC $ 1CC ! + kalkgynnade jordstjärnor, småfjällskivlingar, samtliga arters ekologi, fenologi, utbredning trådskivlingar, skålsvampar och murklor. och status enligt ett speciellt presentations- Volym 3 behandlar svampar i olika barr- och schema, tillsammans med korta morfologiska ! <6 beskrivningar över karaktärer som är av be- beskriver skogsekosystemens förutsättningar tydelse för en korrekt artbestämning (ibland med och påverkan genom skogsbruk, luftförorening- tecknade mikroskopiska karaktärer). Till de allra ar och exploateringar och hur detta påverkat ! ! Z &*6 !X och en utbredningskarta över artens förekomst i arter som uppträder i både löv- och barrsko- Z 9 !! 6< - gar och här skiljs på näringsfattiga respektive giska kapitel, vilket gör att vissa svampsläkten näringsrika skogar. Därefter följer ett kapitel om ! svampar i friska och torra lövskogar med olika Volym 2 inleds med arter i olika typer av gräs- jordtyper. Här presenteras många vedsvampar, marker. Här presenteras t ex många ängssvam- mykorrhizasvampar och förnasvampar. Därefter ! X följer svampar i näringsfattiga lövskogar med SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 67 ,-W ek, bok, björk och rönn och sedan ett kapitel namngivning av släkten och arter. 6CC Bokens huvuddel inbegriper tre stora kapitel lövskogar och lundar. Ett avsnitt handlar om !! $*M +3 3 A - ! $\M + $/6 + ^#! ! 6<* 5 ! presenteras. Även enbuskmarker tas upp under 9 ! P - särskild rubrik och volymen avslutas med svam- turen”, där olika biotoper beskrivs och där mos- par knutna till brandfält. sor, svampar och lavar som karaktäriserar dessa Trots att böckerna är skrivna på holländska kan ! #! ! 9 - de varmt rekommenderas till alla svampintresse- treras med akvareller av Kleo Bartilsson (arter) rade! De innehåller ovärderlig ekologisk informa- och Lisa Behrenfeldt (landskap). Naturligtvis tion och utgör en stor skattkista med bilder och beskrivningar. Troligen blir detta ett klassiskt en lista med ordförklaringar, lästips, förteckning arbete som man ofta återkommer till. De ekolo- $ 3 AU% giska indelningarna ger oss också möjligheter att med) och ett register över vem som tagit vilka göra jämförelser mellan hur arterna uppträder i bilder (detta kallas, kanske lite missvisande, för Holland och i vårt land, vilket ibland kan ge vik- ”Bildregister”). Ett register till behandlade arter tiga perspektiv på vårt ansvar för mångfalden av saknas. svampar och deras biotoper. Som mykolog bläddrar man översiktligt igenom avsnitten om mossor och lavar (ja, det ser bra 4 . % ut, med aptitligt presenterad information i lagom portioner). Så kommer svampkapitlet som läses mera ingående (ja, även lavar är ju svampar LJ``7 H7Y_7` men dessa behandlas som sagt i ett eget kapi- ?ǓǚǑǕǐLjǂǎLjǖNJDždžǏ M džǏ NJǏǕǓǐDžǖnjǕNJǐǏ tel). Även i svampkapitlet slås man av översikt- ǕNJǍǍ ǎǐǔǔǐǓ3 ǔǗǂǎǑǂǓ ǐDŽlj ǍǂǗǂǓ ligheten, lättheten med vilken komplicerade FältbiologernaF förlag. ƽ 3 ! 3 <<*& systematik/taxonomi och levnadssätt, beskrivs. IISBN Instruktiva illustrationer som anknyter till texten MM1@XM&X\61X&C@1X< ! - PPris: ? garna rätt? frågar sig en mykolog. Ja, i stort sett. Jag hittar endast ett foto som fått fel namn: stor kragskivling (' !& & ) illustre- ras med typiska exemplar av rödgrå grynskiv- ling (4$ & ). Fältbiologerna har kommit med en uppföl- Svampars betydelse i naturvården behandlas i P? ƽ #! P ett särskilt textavsnitt. Miljöförändringar och *C Ø Z människans fysiska omdaning av naturen har bearbetning av det gamla häftet, utan en helt ny, stor betydelse för alla organismer, inte minst för rikt illustrerad bok med tjocka pärmar. Den nya svamparna. Linnea beskriver sådana förändrin- boken inleds med ett utomordentligt informa- gar och redogör sakligt för redan observerade ! #! $ 3 3 ƽ ! ! svampar och lavar) och en modern presentation Hon redogör även för signalartsbegreppet för att av systematik, evolution och fylogeni – enkelt lokalisera och värdera naturtyper och poängterar och solklart presenterat. Linnea Helmersson ger att svampar kan användas som indikatorer på också en allmän och föredömligt översiktlig in- höga naturvärden inte bara i skogsbiotoper utan troduktion till principer för artbestämning och ! 9 PA ! - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) ,-W na och människan” behandlar kort men översikt- L 3JY * H B ligt matsvampar, svampplockning, svampgifter, 8ǕǕǐǗǂ džǏDŽǚnjǍǐǑǫDžNJǂ ljǹǃ mögel, svampfärgning mm. Ett synnerligen an- Inbunden,In 1152 sidor. P9 ! 8 8 3 från varandra” och handlar om metodik vid art- ]] 3 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) ,-W ten har författarna splittrat upp i de ”nya släk- så långt man kan bedöma från bilder. Författar- tena” (t ex delas & och A upp), i ƽ andra har man förhållit sig mera konservativ (t ex ! och 2 , som inte delas upp). Den mykologer har bidragit. Några frågetecken fylogenetiska forskningen går med rasande fart och det är svårt att hålla sig à jour med alla splitt- omfång. Vi genomläsning med koncentration ringar av de traditionella släktena och därpå föl- kring artgrupper, som jag själv har intresserat jande namnändringar. En tryckt bok blir snabbt mig särskilt för, gjorde jag några noteringar. inaktuell. 6 !& $ $ # #ƽ + - Emellertid är det det rikhaltiga bildmateria- lustreras på s 80 med två foton, varav det ena, 9 det vänstra, utgörs av 6 (marmorerad ! 7 ! - #ƽ + 6 !& $ ! (ljusbrun landen, alltifrån lågland till alpina miljöer. Den #ƽ + nemorala lövskogens arter utgör en stor del av åtminstone den ena (den vänstra) verkar vara bokens innehåll men även många boreala och felbestämd och utgörs av 6 0 - alpina arter har tagits upp. En del arter från $ $ ° *M/+ - nordliga trakter (Norge, Finland, foto bl a Per las som kollektivart och inkluderar 0 ! 9 Marstad), liksom från Medelhavsområdet tas , trots att molekylära data talar för att de 9 $ + skall delas upp. 0 (liten jord- A ! ! - ° /CC M /C&+ 9 tationen av de många skinn-/slätsvamparna har nyligen delats upp i två arter, 0 och tickorna. Lika imponerande är avdelningen och 0 och det verkar faktiskt som med ascomyceter (ca 120 sidor). Varje uppslag om författaren har lyckats fånga båda arterna på \ M M # - bild men ger dem båda det traditionella nam- net 0 0 (rödbrun litet textavsnitt till varje art. Där tas makrokara- jordstjärna - s 502, till vänster) är en felbestämning ktärer upp, kort om utbredning och lite ekolo- som slunkit med. Bilden visar 0 & (f d giska och fenologiska fakta samt en symbol för 0 ! M + ^ ätlighet/oätlighet/giftighet. Svampars matvärde en rättbestämd 0 på ett foto till höger kommer givetvis i andra hand i mykologisk do- ! ] /C\ #ƽ kumentation av detta slag. Ett minus är väl att ' . Fylogenetiska studier har visat att mikrokarak-tärer i allmänhet inte berörs. Här det hör hemma i familjen Sclerogastraceae och måste man således gå vidare till speciallitteratur. är nära besläktat med jordstjärnorna. Tre arter U illustreras och beskrivs, ' ! ' &$ - – ett axplock ger exempelvis = N - och ' . Den sistnämnda 3 0$ $ & ! 3 $ (' ) har dock hamnat lite fel eftersom 3 $ !& ! 3 den inte alls hör hemma i ' . Det !& 9 3 $ 3 2 giltiga namnet är 1 N (na- & 3 2 !& 3 & #ƽ M # # Z# 5 3 = ! 3 '! 3 ' - är 6 $ ( N ). Fylogenetiska & & $ 3 %& !& studier visar entydigt att 1 hör hem- 3 ? - ma i Russulales. En annan art som hamnat fel lorna (# + ! # &6C är 0 ! ! $ !! #ƽ ° /11X arter, riskorna (2 ) med knappt 100 arter, /1@+ U # spindelskivlingar (4 ) med nästan 200 hemma i Phallomycetidae och inte i Boletales, arter. En snabb genombläddring ger vid han- ] \ 70 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) ,-W ling) hamnat lite ”utanför” och fotot av 2 kunde översättas till ett mera internationellt $ 5 + ! \/C gångbart språk. Med en engelsk upplaga skulle kraftigt färgstick och är inte igenkännlig. Men den kunna få en stor spridning i hela Europa. I småfel är oundvikliga i en bok av detta format. dessa dagar av snabba och ytliga sökningar på Sammanfattningsvis kan man summera: en nätet, konstaterar man att en bok ändå är en bok oumbärlig och unik fotodokumention som täck- – stabilare och extremt mycket mera tillförlitlig _ ! 8 ! än bildgoogling som arbestämningsmetodik! ett facilt pris. Finge man önska sig något vore det att de makroskopiska beskrivningarna kom- L 4 ]] pletterades med mikrokaraktärer och att boken Besök SMF:s webshop! 6 = 6 D7 1 E ^ _5 ^ 6 D - < 5 K K = 5 AE5 AE D7 K = 5 D 9 5 E med kort. : K = K = = 4 H -- 5 5 : - - gar saknas inte heller. : / X / A 2 7 7 D D7 1 111 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3(2015) 71 Besök SMF:s webshop! Svampvaktböckerna 2 7 L T-shirt D / 2 - 6 2 6- ten * _* W. T-shirten har tagits fram i samband med SMF:s inventeringsprojekt 6 Pris endast 150:- Funga Nordica Det moderna standardverket över svampar i norden, utgåva N - 5 Pris 600:- AE K = - / L 6 - K = 5 den trycktes, vilka som arbetade med den m m. D » 250:- 72 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 36:3 (2015) Styrelse Ellen Larsson 6 5 ;L9 Elisabet Ottosson Inga-Lill Franzén 1 H 5 /NA6HNL Kill Persson kassör Z < 5 GLL:J; Henrik Sundberg Mattias Andersson 4 5 4 L 1 5 22 ;L; < E5 22 ;L; Maj Thulin Magnus Källberg := 5 LK www.svampar.se / \ \ 9<<4H»LL Aronsen, Arne, Larsson, Ellen: ^ _ – # 23 Bohlin, Anders: G 63 Eriksson, Ove E.: ; < 50 Hernqvist, Susanne: N – ( ` 1 @ , 55 Hultqvist, Elna, Knutsson, Tommy: ; ^# _ : – # R 1 #1 30 Jacobsson, Stig, Larsson, Ellen: % G 5 – % G T G G 46 Jeppson, Mikael: : – @ 17 4 X ' ...... 69 Jeppson, Mikael: : – @ 17 6 ...... 68 Jeppson, Mikael, Molia, Anne: / $ G – 21 ` 1 #1 R $ , 5 $ G 5 , 36 Kuoljok, Sonja: 6 G – 6 G R 1 #1 20 Nitare, Johan, Hemberg, Joakim, Brandrud, Tor Erik: 6 ^ _ Ž < – ǃ G 6 $ 2 Nordberg, Tina: H ^ G _ ; – G ` , G # #1 ...... 12 Svensson, Jan: » ^( _ – ( ` #V B 6 ' @5 #1 ...... 42 Vessberg, Lennart: : ^# G _ K – # ` ` # G " #1 16 Nitare, Johan: : – @ 17 4 ; 2 E ...... 66 ^ _ ; 4 L 1 / 7 J 5 J 7 J 5 N 7 ; G 9 7 ;