PINNGORTITALERIFFIK · GRØNLANDS NATURINSTITUT Ukiumoortumik nalunaarut 2014

Imaat

2

Aallaqqaasiut …...…………………………………………………………………………………………………………………. 3 Aatsitassat pillugit pitsaanerpaamik siunnersuinermik qulakkeerinnittussaq …………….………. 4 2014 – pisut ………………………………………………………………………………………………………………..………. 6 Sammisarpianut tunngatillugu suliat ……………………………………………………...…………………..………. 11 Aalisakkanut Qalerualinnullu immikkoortoqarfik ….………………………………………………..………. 11 Avatangiisinut Aatsitassanullu Immikkoortoqarfik ...……………………………………………….………. 12 Miluumasunut Timmissanullu Immikkoortoqarfik ………………………………………………….………. 14 Kalaallit Nunaanni Silap Pissusianik Ilisimatusarfik …….………………………………………………...… 15 Attaveqatigiinnermut allatseqarfik ……...………………………………………………………………………..… 17 Pinngortitaleriffiup sinaakkutai …………………………………………………………………………………………..… 18 Siunertaq ……………………….……………………………………………………………………………………………….. 18 Suliassat ………………………………………………………………………………………...……………………………… 18 Aaqqissuussaaneq …………………………………………………………………………..……………………………… 19 2014-imi siulersuisuni ilaasortat …………...………………………………………..……………………………… 19 Aningaasalersuineq …...…………………………………………………………………….……………………………… 20 2014-mi suliniutit avataaniit aningaasaliiffigineqartut ………………………...………………………………. 21 Illutat atortuutillu ………………………………………………………………………………...……………………………… 23 Illutat ……………………………………………………………………………………………….……………………………… 23 Asimi misissuisarfiit ………………………………………………………………………….……………………………… 24 Umiarsuit umiatsiaaqqallu ……………………………………………………………...……………………………… 24 Umiatsaasivik quersuarlu ……………………………………………………………….……………………………… 25 Sulisut …………………………………………………………………………………………………..……………………………… 26 Nunani tamani ataatsimiinnerit …………………………………………………………...……………………………… 30 Nunatsinni ataatsimiinnerit …………………………………………………………………..…………………………….. 33 Ataatsimiinnerni allakkiat …………………………………………………………………...……………………………… 35 Ilisimatuussutsikkut allaaserisat …………………………………………………………..………………………………. 37 Nalunaarusiat ……………………………………………………………………………………...……………………………… 40 Allakatigut paasissutissat allat ……………………………………………………………….…………………………….. 41 Oqalugiaatit ………………………………………………………………………………………….…………………………….. 42 Suliat allat …………………………………………………………………………………………...……………………………. 45 Ilisimatusarnermi killiffigisamik naliliineq ……………………………………………...…………………………….. 46 Asimi misissuinerit ………………………………………………………………………………….…………………………….. 47

Ukiumoortumik nalunaarut 2014 (1.0) Aaqqissuisoq: Pinngortitaleriffik . Grønlands Naturinstitut Ilioqqarnera: Henrik Lund Nittartakkap qeqqaniittumut assitamut oqaasertat: AGONIST, O. Geertz-Hansen, KNR, H. Lund, L.M. Rasmussen, L. Witting ISSN 1397-6109 Ukiumoortumik nalunaarut taamaallaat qarasaasiakkuugassanngorluni saqqummersitaavoq. Ukiumoortumik nalunaa- rut Pdf-inngugaq uannga aaneqarsinnavoq http://www.natur.gl/gl/saqqummersitat/ukiumoortumik-nalunaarutit Pinngortitaleriffik . Grønlands Naturinstitut . Institute of Natural Resources Postboks 570 . 3900 . Tlf. +299 36 12 00 . Fax +299 36 12 12 . e-mail [email protected] . www.natur.gl

3

Aallaqqaasiut

Pinngortitaleriffiup immikkoortoqarfik nutaaq Ava- lutik. tangiisinut Aatsitassanullu Immikkoortortaqarfik, Taamaalilluni Pinngortitaleriffik ilisimatuussutsikkut avatangiisit aatsitassallu pillugit ilisimatuussutsikkut misissuisarnerup tungaatigut siuttunut ilaavoq issittu- siunnersuinermik suliaqarfiusussaq 26. maj 2014-imi mullu tunngassuteqartuni ilisimatusarfeqarfiulluni ammarpaa. pingaaruteqartoq pissanganartorlu. Tamannalu aam- Immikkoortortaqarfik aallartippoq qulingiluanik su- ma nunagisamiit nunanillu allanit ukiullu ingerlanera- lisoqarluni avataaniillu Oak Foundationimiit VILLUM ni ataqqinartorpassuarnik tikeraartoqartarnerata Fonden-imiillu aningaasaliiffigineqarluni. Ukiuni tul- ersersippaa. Kunngissaq Frederik nulialu Mary tusa- liuttuni tallimani DCE - Nationalt Center for Miljø og gassiortorpassuarnik malitseqarlutik tikeraarnikuup- Energi – ingerlaqqittumik Namminersorlutik Oqartus- put, nunanillu assigiinngitsorpassuarnit ministerit sanut apeqqutini avatangiisinut tunngassutilinni arlalissuit Pinngortitaleriffiup ilisimatusaatigalugu pingaarnertut siunnersuisuussaaq, Pinngortitaleriffillu misissuisarnera siunnersuisarneralu pillugit paasisas- taama suliaqarnermi siunnersueqataasassaaq. DCE- sarsiorlutik alakkarterisarlutik. mit ilisimasaalersimasut ingerlaavartumik immik- Ukiumoortumik nalunaarusiami uani avatangiisinut koortoqarfittaamut nussorneqassapput, siun- aatsitassallu aammalu Pinngortitaleriffiup DCE-llu nersuisarnermik akisussaaffik siunissami Kalaallit Nu- suleqatigiinnerat sammineqarpoq. Aamma paasi- naannut nuunneqarsinnaaqqullugu. neqarsinnaavoq VVM - Avatangiisinut Sunniutaasin- Pinngortitaleriffiup Danmarkimi ilisimatuussutsikkut naasunik naliliineq - suunersoq. misissuisoqarfinnut pitsaanerpaanut nallersuussin- naanngorsimanera Kalaallit Nunaanni, Savalimmiuni Danmarkimilu misissuisoqarfinnut 91-inut sanilliussi- Atuarluarisi! nerup ersersippaa. Issittumi misissuisarnernit ilisi- Klaus H. Nygaard matuussutsikkut allaaserineqarsimasut Pinngortitale- Pisortaaneq riffimmeersut ukiuni 2008-2011 Kunngeqarfimmi Danmarkimi tamarmi issuarneqarnerpaat pingajori- simavaat - Niels Bohr Institutet aamma Danmarks Meteorologiske Institut kisimik issuarneqarnerusimal-

4

Aatsitassat pillugit pitsaanerpaamik siunnersui- nermik qulakkeerinnittussaq

Avatangiisinut Aatsitassanullu Im- littagaqarluartunik pikkoriffigilluinnarlugillu avatan- giisini kemi, avatangiisini mikrobiologi, aatsitassarsior- mikkoortortaqarfik nerup uuliamillu tunisassiornerup avatangiisinut sun- "Kalaallit Nunaat massakkorpiaq nunarsuarmi ta- niutaanik misissuisarneq, nunap iluani mingutsitsiner- marmi pitsaanerpaamik avatangiisinut aatsitassanullu nik misissuisarnerit ilinniartitsisarnerlu. Immikkoortor- aqutsinikkut malittarisassiaqarpoq, taamaanneralu taqarfik ph.d-ngorniartumik, tuttunik annertuumillu qasukkaavigineqassanngilaq", Avatangiisinut Aatsitas- aatsitassarsiornernik sammisaqartumik ilinniartoqale- sanullu Naalakkersuisoq Kim Kielsen Avatangiisinut reerpoq. Ukiunilu aggersuni suli amerlanerusunik Aatsitassanullu Immikkoortortaqarfiup 26. maj 2014- ilisimatuutut missuisartoqalissapput aammalu ilisima- imi ammarnersiorneqarnerani oqarpoq. tusaatinik, immikkut sammisanik ph.d.-ngorniutinillu ingerlataqartalissallutik. Imaappoq Kalaallit Nunaat nunani tamani ingerlatse- riaatsit tunngavigalugit sapinngisamik pitsaanerpaa- Pinngortitaleriffik ilinniarluarsimasunit mik siunnersuisassaaq, Namminersorlutillu Oqartus- ilinniarpoq sat anersaavat tunngavigalugu siunnersuineq Kalaallit Atsitassat pillugit Avatangiisinik aqutsisoqarfik (MfR) Nunaanniit aallaaveqartumik ingerlanneqartassaaq. ullumikkut Kalaallit Nunaanni aatsitassalerinermut Tamannarpiarlu tunngavigalugu Pinngortitaleriffik tunngatillugu avatangiisit pinngortitamillu illersuine- Avatangiisinut Aatsitassanullu Immikkoortortaqarfim- rup tungaatigut oqartussaasoqarfiuvoq. Namminer- mik pilersitsivoq. sornerullutik Oqartussat ukiuni 40-ni kingullerni DCE - Nunanit tamalaaneersunit ilisimasaqarfik Nationalt Center for Miljø og Energi - aatsitassanut tunngatillugu avatangiisit eqqarsaatigalugit siun- Villum Fonden Oak Foundationilu tukkulluinnarlutik nersuisartutuarisimavaa. Ilisimasat katersorneqarsi- ilisimatusartartut atorfissaannut nutaanut pingasunut masut qularnaarneqarnissaat pillugu aatsitassat tun- aningaasaliipput, immikkoortortaqarfik ilisimatusart- gaasigut Avatangiisinik Aqutsisoqarfik, Pinngortitale- artunik misilittagalinnik arfineq pingasunik ikiortimillu riffik DCE-lu 2011-mi isumaqatigiissuteqarput, DCE ataatsimik inuttaqalersillugu. Ilisimatusartartut nutaat Nammnersorlutik Oqartussanik siunnersuisartus- pingasut atorfinitsinneqartut tamarmik nunani assigi- sanngorlugu aammalu ilisimasanik pisinnaasanillu inngitsuni qaffasissunik atorfeqareersuupput. Pinngortitaleriffimmut tunniussisussanngorlugu. Taamaalilluni Avatangiisinut Aatsitassanullu Immik- Tamanna tunngavigalugu Pinngortitaleriffimmi ilisi- koortoqarfik sulisoqarpoq avatangiisinik misissuiner- matusartartut arlalinnguit ukiuni arlalinni DCE avatan- mik ingeniørillu suliffeqarfiinit siunnersuinermik misi-

5

giisitigut suliniutit arlallit avatangisitigullu ingerlatat maqatigiissutaasimasoq ukiunik tallimanik sivit- arlallit pillugit suleqatigisimavaat, taamatullu aamma sorneqarsimavoq 2019-ip naanissaanut atuuttus- Pinngortitaleriffik aatsitassarsiorneq eqqarsaatigalugu sanngorlugu. Tassani ilaatigut pineqarput suliassanik ataavartumik siunnersuisarnermut apeqqutinullu siunissami DCEp Pinngortitaleriffiullu akornanni avit- avatangiisinut tunngasunut peqataaneruleriartor- seqatigiittarnissaq, ilanngullugu aamma ilisimasanik tuaarsimavoq. Taamaalillluni Pinngortitaleriffik DCE- pisinnaasanillu Kalaallit Nunaannut annertuumik mi "mesterimut ilinniarsimavoq" - sulilu taamaalluni. nuussiartuaarnissaq. Taamaalilluni ataqatigiissumik ineriartortsinissaq Isumaqatigiissummi suliffeqarfiit taakku marluullutik inerisaanissarlu qularnaarneqarput, ilisimasat misilit- assigiinngitsunik ilisimasaqarluartunik naammattumik takkallu pilersinneqareersimasut Kalaallit Nunaanni- amerlassusilinnik peqartuarnissaat aamma pingaar- iginnaqqullugit. tinneqarpoq, Namminersorlutik Oqartussat siun- Avatangiisitigut ilisimasarpassuit nersuinermik ilisimatuutut misissuinermik tunng- Avatangiisinik suliaqarnermi avatangiisinut ingeniørit, avilimmik pilersorneqartuarnissaat eqqarsaatigalugu. økotoksikologit, kemikerit biologillu sammivinnilu Siunnersuinikkut suliassat taakkuninngalu aqutsineq allani arlalissuarnik ilisimatusartartut pisariaqartin- ataavartumik DCE-miit Pinngortitaleriffimmut nuun- neqarput. Ukiup ataatsip ingerlanerani assigiinn- neqartassapput, suliatigut piginnaasat sulisoqarnik- gitsunik pisinnaasallit 25-t missaanniittut DCE-mi siun- kullu pisinnaasat Pinngortitalerffimmi pigineqalerneri nersuisorineqarsimapput. Pinngortitaleriffimmi suli- najoqqutaralugit. Siullermik siunnersuiffigineqartartu- sut qulingiluat ukiup kingulliup ingerlanerani siun- ni (Aatsitassat, Uulia aamma Seismik) ingerlatsisarneq nersuinermik taamatut ittumik sammisaqarsimapput, Pinngortitaleriffimmut nuunneqassaaq, siun- Pinngortitaleriffilli ilisimatusartartunik 30-it missaan- nersuisarnikkut suliassat amerlanersaat DCE-p su- niittunik sulisoqarpoq, tamakkulu tamarmik ilisi- leqataajuarneratigut Pinngortitaleriffimmi suliari- masaqarfigisatik tunngavigalugit siunnersuinermut neqarsinnaanngoriartornerat ilutigalugu. peqataasinnaapput. Piginnaasanik tunniussineq annertooq Aatsitassat eqqarsaatigalugit avatangiisitigut siun- nersuisarnissamik pingasuussilluni 2014-imi isu-

6

2014 – pisut

Kunngissaq nuliilu Pinngortitaleriffimmut isilersut. Asseq: Fernando Ugarte

Tikeraat ataqqinartut ataatsimiinnermilu peqataasut eqqartorpaat. Alapernaarsuilluni sulinerup, Pinngortitaleriffiup Pinngortitaleriffik 2014-imi aasap ukiallu ingerlanerini peqataaffigisaata naleqqassusia, siunissamilu silap arlalippaalussuarnik tikeraartoqarpoq. Ilaatigut kunn- pissusianik misissuinermi tunngaviusunut ilaalluin- gissaq Frederik nulialu Mary, ilisimatusarnermut mi- nartariaqarnerat isumaqataaffigineqarluarpoq. nisteri Sofie Carsten Nielsen, inuussutissanut ministeri Dan Jørgensen kiisalu ministerit ambassadørillu Pinngortitaleriffik issittumi ilisima- ilaatigut Japanimiit, Kinamiit Italiamiillu takkullutik. tusarnermi siuttunut ilaavoq Ilisimatusarnermut ministerip tikeraarnerani ili- masaarutigineqarpoq, Danmarkimiit issittunut anin- Nordisk Institut for Studier af Innovation, Forskning gaasaliissutaasartut, ilinniartitaanikkut ingerlatat Ka- og Uddannelse ukiuni 2008-2012 kunngeqarfimmi laallit Nunaannut attuumassutillit arlalissuit anin- Danmarkimi issittumi ilisimatusarneq pillugu gaasalersornerinut aammalu Silap Pissusianik Ilisima- erseqqissaataasumik 2014-imi saqqummiussaqar- tusarfiup Pinngortitaleriffimmiittup ingerlanneqar- poq. Issittumi ilisimatusarneq pillugu ilisimatuussutsi- neranut atorneqartartut 2015 qaangerlugu ingerla- kkut saqqummiussat eqqarsaatigigaanni Pinngortita- sussanngorlugit sivitsorneqarumaartut. leriffik Danmarkip kunngeqarfiani tamarmi ukiuni 2008-2011 suliffeqarfiit taamaattut issuaavigineqar- Kalaallit Nunaanni aatsitassat tungaasigut inerisaanik- nersarisimasaasa pingajoraat - taamaallaat Niels Bohr kut suleqatigiinnissamik isumaqatigiissut nutaaq silap Institutet aamma DMI (Danmarks Meteorologiske pissusianut, nukissiornermut illuutinullu ministerip Institut) issuaavigineqarnerusimallutik. Issuaavigi- Rasmus Helveg Petersenip augustimi atsiorpaa. neqakulanerullu ilisimatusarnikkut naammas- Tamatumalu kingorna qallunaat ministeriat taanna sisaqarsimanermut uuttortaataasutut akuerineqarsi- Pinngortitaleriffimmut tikeraarpoq Pinngortitalerif- manera isigigaanni Pinngortitaleriffik taamaalilluni fiullu suliarisartagaanik aammalu Kalaallit Nunaata siuttooqataavoq. Issittumi allanngoriartortumi unammilligassaanik ilisimatinneqarluni. Nalunaarusiami pineqarput ilisimatusarnikkut inger- latsiviit immikkoortoqarfiilllu Kalaallit Nunaanniittut, Oqartussaassusermik ingerlatsinermut naalagaaf- Savalimmiuniittut Danmarkimiittullu. Pinngortitalerif- feqatigiinnermullu tunngasut nukittorsarneqarlutillu fik ukiuni 2008-2012 ilisimatuussutsikkut allaaserisa- annertusarneqarnissaannut periarfissat ministerip nik 107-inik saqqummiussaqarsimavoq.

GEUS Ilisimatuussutsikkut allaaserisaq DTU Pinngortitaleriffimmeersoq Syddansk Universitet nunarsuaq tamakkerlugu ilisimatuussutsikkut Københavns Universitet allaaserisamit Aarhus Universitet nalinginnaasumiit aappaa Pinngortitaleriffik qeqqariaammik issuarneqarnerusarpoq DMI Niels Bohr Institut 7

Issuarneqakulassutsimut uuttuutaasoq 2008-miit 2011-mut

Nalunaarusiamilu aamma takuneqarsinnaavoq, armi tamarmi ilisimatuussutsikkut allaaserisanut alla- Pinngortitaleriffiup ilisimatusarnikkut ingerlatsinera - nut sanilliullutik agguaqatigiissillugu 26%-inik issuaavi- ukiumut naammassisat amerlassusiat aallaavigigaan- gineqarnerusarput. ni - kunngeqarfimmi tamarmi issittumi ilisimatusar- Issittumi ilisimatusarnermik maluginninniarneruler- nikkut suliniutinut tamanut sanilliullugu 10%-inik neq soqutiginninnerulernerlu nunarsuarmi tamarmi annertussuseqartoq. Kunngeqarfimmi Danmarkimi silap pissusiata allanngoriartornerata minnerunngit- 2013-imi ukiumut naammassisat 611-iusimanerat sumillu tamaattoqarnerata Issittumut sunniutigisaasa eqqarsaatigigaanni Pinngortitaleriffik 61-inik naam- kinguneraat. massisaqarsimavoq taamaalillunilu ajunngivissumik naammassisaqarnersaat sisamaattut inissilluni. Issittup uumasoqassusianik paasin- Taamaalilluni Pinngortitaleriffiup ilisimatusarfiit angi- ninnerulerneq soorsuit soorlu Aarhus Universitet, Københavns Uni- versitet aamma GEUS (De Nationale Geologiske Un- Ilisimatusartartut Pinngortitaleriffimmeersut issittumi dersøgelser for Danmark og Grønland) malisungaan- uumassuseqassutsip assigiinngisitaarnera pillugu narpai. nalunaarusiarsuarmik, "Arctic Bioversity As- sesment" (ABA), Conservation of Arctic Flora and Aarhus Universitet-ikkut Københavns Universitetilu Fauna (CAFF)-imeersumik suliarinneqataasimapput. Naalagaaffeqatigiiffimmi issittumi ilisimatusarnerup tungaatigut ingerlatsisut annersaraat; immamili Nalunaarusiaq taanna naalunaarusiaasimasut uumasut aalisakkallu tungaasigut misissuisarneq, taamaattut anginersaraat: Issittumi uumassusilinnik issittumi misissuisarnerit tamakkerlugit qiviaraanni tamanik naliliinerulluni – samminninnermigut tupin- misissuiffigineqarnerpaajusartutut taasariaqartoq naannartumik siammasilluni. Uumasunit tappioran- eqqaagaanni tassani Pinngortitaleriffik siuttuulluin- nartuniit, naasunut aamma sullinernut, timmissanut narpoq Aarhus Universitet malitsigiinnarlugu. uumasunullu miluumasunut, immami nunamilu.

Nalunaarusiamilumi takuneqarsinnaavoq issittumi Soorlu tuluttut taaguutaani paasineqarsinnaasoq, ilisimatusarnernut tunngassutillit nunarsuarmioqatigi- nalunaarusiami issittup uumasoqassusia, imaluunniit inniit soqutigineqartorujussuusut. Ilisimatuussutsik- uumassuseqassutsip assigiinngisitaassusia, naliliffigi- kut allaaserisat issittumut attuumassutillit nunarsu- neqarlunilu pineqartut naleqassusiat oqaasinngortin- neqarpoq. Nalunaarusiami tamakku pillugit ilisimasat

8

Pinngortitaleriffiup pisortaa Klaus Nygaard Maria Arilu piareerput Kunngissakkut tikilluaqqussallugit. Asseq: Fernando Ugarte

nalinginnaasut ilisimatuussutsikkut katersorneqarlu- erluni Københavnimi ataatsimiinnikuuvoq. Tassanilu tillu ilisimatusartartunut inuinnarnullu paasissutissiis- suleqatigiissitanik, atortuutitigut ataqatigiissaarinik- sutigineqarput. Naalunaarusiap ilisimatuussutsikkut kullu pisariaqartitanik periarfissanillu isumaginninner- politikikkullu innersuussuterpassuit aqqutigalugit mik suliaqartussanik pilersitsisoqarpoq. Pinngortitale- takutinniarpaa, uumasoqassuseq allanngutsaaliornia- riffik pisortaanini aqqutigalugu suleqatigiissitani taak- rlugu amigaataasorpassuillu qanoq iliuuseqarfiginiar- kunani marlunni ilaasortaavoq. lugit sutigut ilisimatusartoqartariaqarlunilu aqutsinik- Københavns Universitetikkut Aarhus Universitetilu kut iliuuseqartoqartariaqartoq. FAF pilersinneqanngikkallartorli namminneq ata- Nalunaarusiaq 700-ngajannik A4-nik angissusilinnik qatigiissaarinermut ataatsimiititaliaminnik "Det Arkti- qupperneqarami issittup uumasoqassusianik paasi- ske Initiativ" pilersitsisimapput, taannalu Hindsgavlimi saqarusuttunut avaqqukkuminaatsuuvoq - tassanimi Middelfartip eqqaaniittumi ulluni marlunni isuma- bakteriat mikinerpaartaanniit uumasut miluumasut sioqatigiissitsisimavoq. Tassani qulequttat pingaarne- anginerpaartarsui ilanngullugit allaaserineqarsimam- rit sisamat sammineqarput: Ataqatigiissaarineq, ilisi- mata. Nunarsuarmi tamarmi pinngortitamik al- matuutut misissuisarnerit, issittumi ilisimatusartar- lanngutsaaliuisartut ilisimatusaatiginnittartullu nalu- tunngorniarluni ilinniartitsinerit aamma siun- naarusiaq siunissami ilisimasassarsiorfittut qupperaa- nersuisarnerit paasissutissiisarnerillu. Universitetit vittullu atortarumaarunnarseqqaaqqoorpaat. ataqatigiissaarinerunissamik soqutiginnittorujussuup- put, tamannalu aamma Pinngortitaleriffimmut ilu- Issittumi ilisimatusarnerit pillugit aqutaalluinnartussaavoq, ilaatigut eqqarsaatigalugit oqallittarfik ilinniartitaanermik inerisaanissaq, ataqatigiissaariner- tigut atorluaanerit kiisalu Danmarkimi universitetit Issittumi ilisimatusarnerit pillugit oqallittarfik, Forum Kalaallit Nunaanni, minnerunngitsumillu Nuummi for Arktisk Forskning (FAF), ilaatigut Danmarkimi uni- saqqumilaarnerulernissaat anguneqassammat. versitetit Issittumi ingerlataasa ataqatigiissaarneqar- luarnerunissaannik isumaginnittuusussaq, siullerme-

9

Kim Kielsen Sofie Carsten Nielsen-ilu Naalagaaffeqatigiit ilisimatusarnikkut suliniutissaat pillugit isumaqatigiissut atsioqatigiiffigaat. Asseq: Henrik Lund

Greenland Ecosystem Monitoring- kinguneqartitsisinnaasunik katersuititsiniarput. Ilinni- arfeqarfiit katersorniarneqarnerat Ilimmarfiup imik nalilersuineq Pinngortitaleriffiup inissimmavianni pissaaq. Greenland Ecosystem Monitoringimut ilaasut Kanger- luarsunnguami Zackenbergimilu alapernaarsuiffiit Naalagaaffeqatigiiffimmi ilinniarti- alapernarsuinerup 2015 qaangerlugu ingerlasinnaa- taanikkut ilisimatusarnikkullu in- nerat paasiniarlugu nunanit tamaneersunit nalilersuif- gerlatsineq uummarissarneqas- figineqarsimapput. Misissuisitsinersuup piffissaata qiteqqunnerani nalunaarusiornermi alaatsinaalluni saaq misissuisarnerit pingaarutaat pitsaaqutaallu tik- Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermullu ministeri kuartorneqarsimapput, aammali nukilaaqutaanik Sofie Carsten Nielsen aamma Ilinniartitaanermut, sulilu pitsaanerusinnaanerinik tikkuartuisoqarsimallu- Ilisimatusarnermut, Naligiissitaanermullu naalak- ni. Inaarutaasumik nalunaarusiaq novemberimi kersuisoq Nick Nielsen pingasunngornermi augustip saqqummerpoq, taannalu tunngavigalugu alaatsi- 27-ianni Pinngortitaleriffimmut pulaarmata ilinniarti- naalluni misissuinersuup ingerlatiinnarneqarnissaa taaneq, ilisimatusarneq, pisortatigoortumik sullis- ilimagineqarpoq. sisarneq attaveqatigiinnerlu sammineqarput. Pinngortitaleriffikkut Ilisimatusarfil- Ministerit Pinngortitaleriffimmi angallanneqarlutillu Pinngortitaleriffiup suliarisartagaanik nassuiaanneqar- lu allorissaaqatigiinnialerput put immikkoortoqarfinnullu assigiinngitsunut, Pingortitaleriffiup Ilisimatusarfiullu marluullutik Kalaa- ilaatigut avatangiisinut aatsitassanullu immik- llit Nunaanni ilinniartitaanikkut ilisimatusarnikkullu koortoqarfittaamut Silap Pissusianik Ilisimatusarfim- periarfissanik siuarsaaqatigiinnialerput. Taakku mar- mut pulaartinneqarlutik. luullutik ilinniagaqarfinnik allanik qaaqqusillutik ilinni- Pinngortitaleriffiup avatangiisinut aatsitassanullu agaqarfittut sammineqarsinnaasunik nutaanik, ilisi- immikkoortoqarfittaavani suliniutit massakkut inger- matusarnerulernermik ilisimasaqarnerulernermillu lanneqartut suliniutissallu aallartinneqartussat nuna-

10

Kilisaatip Iliviliup avaleraarsartoorniarnermini pisarisuugai tuunipiloorujussuit. Asseq: Ásgeir Baldusson

milu Kalaallit Nunaannisut angitigisumi sulilluni ata- leqataajartorlutik ingerlasarsimapput. Misissuisoqarfi- qatigiissaarinikkut pilersaarusiornikkullu umammiller- it suliassallu assigiinngitsuuneri aporfiginagit su- nartartut ilisimatitsissutigai. Taamatullu aamma Dan- leqatigiittarnerit ilisimatusarnissamut aningaasaliis- markimi ilisimatusartartut ilisimatusarfiillu suleqati- sutit atorluarneqarnerunerinik Pinngortitaleriffiullu galugit avatangiisit tungaasigut suliniuteqartarneq periarfissarititaasa iluaqutigilluarneqarnerannik kin- eqqartorneqarpoq, suleqatigiinnerlu tamanna sutigut guneqartarsimapput. Tamakkulu pisortat inuinnaallu nukittorsarneqarsinnaanersoq eqqartorneqarluni aningaasaliinerisigut pisarsimapput. aamma. Inuusuttunik amerlanerusumik kajumissaarinissaq Ministerillu aamma Silap Pissusianik Ilisimatusarfiup anguniarlugu Pinngortitaleriffiup 2012-imili Aarhus ukiuni siullerni tallimani suliarisimasaanik ilisimatin- Universitetikkut University Manitobalu suleqatigalugit neqarput. Ilisimatusartartut naalagaaffeqatigiiffimmit ilisimatusarfinni taakkunani atuartarluni ilinniartarnis- tamarmeersut silap pissusianut tunngasunik silaan- samik neqeroorusiorsimapput. Suliniutip taassuma naallu kissakkiartornerata kingunerisaanik assigiinn- ilassutaatut Pinngortitaleriffimmeersut ministerillu gitsunik, soorlu sermit aakkiartornerinik, immat sar- ukioq 2017 nallertinnagu Kalaallit Nunaat aallaavi- faannik, uumasoqassutsip allanngoriartorneranik, galugu pinngortitamut tunngasunik ilisimatusaatitut inuusaatsip allanngorneranik kiisalu periarfissanik ilinniarnermik pilersitsisoqarsinnaaneranik eqqartuip- unammilligassanillu nutaanik sammisaqartartut put. qanittumik suleqatigiittarput. Silap Pissusianik Ilisima- tusarfik Pinngortitaleriffik peqatigaligu naalagaaf- Ph.d.-ngorniarnerit feqatigiiffimmi nunanilu allani ilisimatusartartut su- Ph.d.-ngorniarluni ilinnialernissamik qinnuteqaatinik leqatigiinnerinik uummarissaataaqataasimavoq. Ilisi- 18-inik postdoc-stipendianullu qinnuteqaatinik talli- matusartartut hundredit arlalissuit ukiut kingulliit manik Pinngortitaleriffiup allagarsiussaa "Issittumi tallimat ingerlanerini Pinngortitaleriffimmut asimilu ilisimatusarnissamut aningaasaliissutit" tunngavi- misissuisarfinnut Zackenbergimut/Daneborgimut, galugit ilisimatusaataasinnaasunut Pinngortitaleriffik Kangerluarsunnguamut sumiiffinnullu allanut su- Ilisimatusarnermut ministeeriaqarfik sinnerlugu allaf-

11

Sammisarpianut tunngatillugu suliat

fissornikkut aqutassanut tamanut tunngasunik akisus- suluppaakkallu pillugit misissuisarnerit, ilisima- saatitaalernikuuvoq. Qinnuteqaatit Grønlands Forsk- tusarneq, paasissutissanik misissuineq siunnersuiner- ningsrådimit nalilersuiffigineqarsimapput, qin- lu. Immikkortoqarfiullu aamma allat soorlu kapisillit nuteqartullu katillugit arfinillit akuersissummik tu- annikinnerusumik sammisarpai. nineqarput (ph.d.-ngorniat sisamat postdoc-illu mar- Aalisakkanik misissuinermi paasisat Pinngortitalerif- luk). Ph.D.-ngorniarnissamut akuersissummik tu- fiullu nammineq misissuisarnerisa inerneri nunat nineqarpoq Rasmus Nørregaard, aalisakkat aatsitas- tamat ilisimatuussutsikkut ataatsimiititaliaannut, sarsiornerup kingunerisaanik aatsitassanik arrortik- Northwest Atlantic Fisheries Organization (NAFO) kuminaatsunik akoqalersarnerannik ilisimatusaatigin- aamma International Council for the Exploration of nittussaq. Suliassat Pinngortitaleriffiup Aarhus Univer- the Sea (ICES) saqqummiunneqartarput, taakkunanilu sitetillu suleqatigiinnerisigut ingerlanneqassapput. nunat ilaasortaasut sinniisaat aalisakkat assigiinngit- Postdoc-stipendie-mik tunineqarpoq inuiaqatigiinnut sorpassuit killiffiannik nalilersuinernik suliaqartarput. tunngasunik ilisimatusartoq Rikke Jakobsen, Kalaallit NAFO aamma ICES siunnersuisarput, Pinngortitalerif- Nunaanni aalisarnerup MSC-imut, silap pissusiata fiullu innersuussutit Kalaallit Nunaanni Namminersor- allanngoriartorneranut tunngavilersuinermullu sanilli- lutik Oqartussanut annguttarpai. ussilluni nalimmassartoqarsinnaaneranik sam- misaqartussaq. Suliassaq taanna Pinngortitaleriffiup, Aalisagaqassutsimik misissuisarnerit Ilisimatusarfiup Aalborg Universitet-illu suleqatigiin- Immikkoortoqarfiup sulinerani qitiulluinnartut tassaa- nerisigut ingerlanneqassaaq. pput umiarsuit Paamiut Sannalu atorlugit ukiumoori- tumik raajanik, saattuanik, qaleralinnik, suluppaakka- Aalisakkanut Qalerualinnullu im- nik saarullinillu misissuisarnerit. Misissuinerillu tamak- mikkoortoqarfik ku tassaasarput Pinngortitaleriffimmut anin- gaasartuutaanerpaasartut. Aalisarnermiit nalu- Aalisakkat aalisarnikkut kalaallinut inuiaqatigiinnut naarsuutitigut paasisat saniatigut misissuinerit tamak- pingaaruteqarnerpaanik iluaqutiginninneq mianerin- ku aamma suliassanik aalajangersimasunik arlalinnik ninnerlu pillugit ilisimatuussutsikkut siunnersuusi- kinguneqartarput, ilaatigut umiarsuit pisanik allattuif- ortoqartarnissaa Aalisakkanut Qalerualinnullu Immik- fiinut allattuisarnernik, misissuinissanik pilersaarusi- koortoqarfiup akisussaaffigaa. Taamaattumik sulias- ortarnernik ingerlatsisarnernillu, aalisakkanik nalu- sanik ingerlatsinermi pingaarnerutinneqarput Kalaallit naaqqutsersuisarnernik, siunnannik misissuisarnerit Nunaanni raajat, qalerallit, saarulliit, saattuat, nipisaat

12

tamatumalu kingunerisaanik aalisakkat utoqqaas- saannut pingaartuusarput aammalu misissueriaatsi- susaannik paasisaqartarnernik kiisalu aalisakkanit nik, angusanik, siunnersuutinik aalisakkallu suus- pisaasartunit uuttortaanernit katersorneqarsimasunik susaannik saqqummiussinissamut periarfissiilluartar- misissuisarnernik. lutik. Immikkoortoqarfik aamma imaani pissutsinik Nunanik allanik suleqateqarneq tunngassuteqartunik paasissutissanik katersuisarpoq, Aalisakkat assigiinngitsut, immikkoortoqarfiup susas- ilaatigut nunat tamat silap pissusianik misissuisoqarfi- saqarfigisai pillugit immikkoortoqarfimmi ilisima- inut ingerlateqqinneqartartunik. Tamakkulu sania- tusartartut nunani allani ilisimatusartartunik su- tigut immikoortoqarfik aamma ataavartumik ilisima- leqateqartarput. Taamaalilluni immikkoortoqarfik tusarnikkut suliniutissanik pilersaarusiortarlunilu suli- Kalaallit Nunaat sinnerlugu NAFO-mi, ICES-imi NEAFC aqartarpoq aammalu nalunaarusiortarlunilu ilisi- (North East Atlantic Fisheries Commission)-imilu sin- matuussutsikkut allakkiortarluni. Immikkoortoqarfim- niisuulluni. milu biologit aalisarnikkut soqutigisaqaqatigiiffiit su- Immikkoortoqarfillu tamakku saniatigut aamma nu- leqatigiissitaliaanni, suliffissuarni pisortaqarfinnilu nani allani suliniutinut saarullinnut, suluppaakkanut aamma suleqataasarput, kiisalu pisortaqarfinneersut avaleraasartuunullu tunngassutilinni peqataasarpoq suleqatigalugit aalisakkat qaleruallillu tunisassiari- (aalisakkat suussusiinik misissuinikkut; norgemiut, neqartut pillugit aqutsinikkut pilersaarusiorfigisarlugit. islandimiut qallunaallu misissuisartut peqatigalugit) Sumiiffinni ilisimasat suleqatigiinnerlu nipisat (nunani avannarlerni misissuisartut peqati- Pinngortitaleriffimmi atorfeqartut aalisartut, aalisar- galugit) aamma saattuat (canadamiut misissuisartut nermik nakkutilliisut, piniarnermik aalisarnermillu peqatigalugit) pineqartillugit. nakkutilliisut soqutigisaqaqatigiiffiillu pitsaasumik suleqatiginissaat pingaartittorujussuuaat. Taamaat- Avatangiisinut Aatsitassanullu Im- tumik immikkoortoqarfiup sulisuisa periarfissaqa- mikkoortoqarfik raangamik sumiiffinni soqutigisaqaqatigiiffiit ataatsi- Avatangiisinut Atsitassanullu Immikoortoqarfik Kalaa- meeqatigisarpaat, apeqqutillu alisarnermut tunnga- llit Nunaata nunataanik iluaquteqarnermut tunngas- sut pillugit soqutigisaqaqatigiiffiit isumattorsaqatigiis- sutilinni aammalu pinngortitamik avatangiisinillu ilu- sitsisarnerinut peqataasarlutik. Ataatsimeeqataasar- aquteqarniarnermut apeqqutini Kalaallit Nunaanni nerit tamakku Pinngortitaleriffimmi atorfeqartut su- Namminersorlutik Oqartussanik ilisimatuussutsikkut miiffinni aalisartut misilittagaannik paasisaqarnerunis-

13

siunnersuinissamik akissusaaffeqarpoq. Taamaat- nermi atorneqartarput avatangiisinilu pissutsit, silap tumillu suliassanik suliaqarnermi pingaarnertut sam- pissusianut sunniuteqartartut amerlanerusunit paasi- mineqartarput aatsitassarsioqatigiiffiit suliniutiginia- neqarnissaannut tunngaviusarlutik. Taamaattumik gaasa avatangiisinut sunniutigisinnaasaat pillugit na- aatsitassanik ujarlernernerit nakkutilliinerta- lilersuinerit (VVM, "Avatangiisinut sunniutaasin- qartorujussuupput, tamakkulu iluaqutigalugit paasis- naasunik nalilersuineq), aatsitassarsioqatigiiffiit sa- sutissanik pissarsisoqartarpoq silap pissusiata al- naartornissaat, angallassineq il.il. kiisalu nunami piiaa- lanngoriartornerata sunniutigisinnaasaanut niarnerisa avatangiisinut sunniutigisinnaasaat pillugit tunngasunik - soorlu assersuutigalugu aatsitassarsior- siunnersuinerit suliarineqartarput. Tamakkulu sania- nermut atatillugu - innuttaasunullu ataasiakkaanut. tigut immikkoortoqarfiup aamma silap pissusiata Nakkutilliinikkut paasisat aamma silap pissusianik allanngoriartornerata nunamut imermullu sunni- nakkutillilluni suliassanut aalajangersimanerusunut utigisinnaasaanik nakkutiginnittarpoq. tunngatillugu tunngavigissallugit pitsaasuupput, kisia- Paasissutissat nakkutilliinikkut katersorneqarsimasut nni aamma aatsitassarsiornermi, suliniutit an- amerlanertigut Nationalt Center for Miljø og Energi, nikitsunnguilluunniit annertuumik pissarsiviusin- DCE, Aarhus Universitet suleqatigalugu suliarineqart- naasarput. Taamaalillutillu biologigut ingeniørigullu arlutillu misissoqqissaarneqartarput; taamaattumillu nunani allani peqataanissaminnut periarfissaris- aamma Namminersorlutik Oqartussanik siunnersui- saalersarput. Kalaallit Nunaat nunani tamalaani isu- neq amerlanertigut DCE suleqatigalugu pisarpoq. maqatigiissutit aqqutigalugit killeqarfiit aporfiginagit mingutsitsisarneq pillugu paasissutissiinissamut pisus- Nakkutilliineq paasissutissanillu katersui- saaffeqalersimavoq, ajornanngippallu mingutsitsine- neq rup kingunipiluisa millisarnissaat pillugu suleqatigiin- Immikkoortoqarfiup sulinera aatsitassarsiornissat nermut peqataarusuppugut. sukkulluunniit pilersaarutigineqartut imaluunniit aall- artinneqarsimasut tunngavigalugit pissutigalugillu Sumiiffinni ilisimasat suleqatigiinnerlu ingerlanneqartarpoq aaqqissuunneqarsimallunilu, Pinngortitaleriffimmi atorfeqartut innuttaasunut silap pissusiata allanngorarnera aallaavigalugu nak- soqutigisaqaqatigiiffinnullu pitsaasumik attaveqarnis- kutilliilluni suliniutissat, immikkoortoqarfiup aalajan- sartik pingaartipaat. Taamaattumillu immik- gersimasumik suliassarisai eqqaassanngikkaanni in- koortoqarfimmi sulisut periarfissaqaraangat sumiiffin- gerlanneqartarput. Paasisat nakkutilliinermeersut ni soqutigisaqaqatigiiffinnik ataatsimeeqateqartarput, Danmarkimi nunanilu allani silap pissusianik misissui- soqutigisaqaqatigiiffiillu ataatsimiinnerinut aatsitas-

14

sarsiornikkut ajornartorsiutinut tunngasuni aqatigiinnut pingaarutillit misissuisarnerillu kittaar- peqataasarlutik. Ataatsimeeqataasarnerit tamakku tumik ingerlattarlugit, tassa pilersaarusiat naapertor- Pinngortitaleriffimmi atorfeqartut sumiiffinni innut- lugit ukiut tamaasa uumasut ilaat aalajangiunneqarsi- taasut ilisimasaannik misilittagaannillu paasisaqarne- masut kisittarlugit. Misissuisarnerit Pinngortitalerif- runissaannut pingaaruteqartarput aammalu misis- fiup piniarneqarsinnaasut pillugit siunnersuisarnerani sueriaatsinik, angusanik apeqqutinillu uumasoqassut- tunngaviusarput. simut tunngasunik saqqummiussinissamut Avatangiisit pillugit siunnersuineq, ava- oqaluuserinninnissamullu periarfissiilluartarlutik. tangiisinik misissuinerit aamma Nuuk Nunanik allanik suleqateqarneq Basic Immikkoortoqarfimmi ilisimatusartartut sammisat Pinngortitaleriffik Namminersorlutik Oqartussat isu- immikkoortoqarfiup sammisartagai pillugit nunani maqatigiissuteqarfiginerisigut siunissami nakkutillii- allani ilisimatusartartunik suleqateqartarput. Tassani nikkut suliassanut tunngatillugu pisinnaasanik pisari- ilaatigut pineqarput immap naqqanik sajuppillat- aqartunik katersuivoq, aatsitassalerinermut at- sitsisarluni misissuisarnerit, uranimik aamma aatsitas- tuumassuteqartunik pisortat akisussaajartornerune- sarsiornerni allani mingutsitsisarnernut tunngasut rat ilutigalugu. Immikkoortoqarfik suleqatigiittussanik, kiisalu silap pissusianik misissuinerit. DCE/Aarhus Universitet-ip, Kalaallit Nunaanni Silap Pissusianik Ilisimatusarfiup aammalu Aalisakkanut Miluumasunut Timmissanullu Im- Qalerualinnullu Immikkoortoqarfiup april 2014-ip mikkoortoqarfik tungaanut suleqatigiinnissaannik ataqatigiissaarisus- samik pilersitsisimavoq, taamanikkut Avatangiisinut Miluumasunut Timmissanullu Immikkoortoqarfiup Aatsitassanullu Immikkoortoqarfik pilersinneqarnera- immami miluumasut, nunami miluumasut, timmissat ta ilutigisaanik. naasoqassuserlu pillugit ilisimatuussutsikkut siun- nersuisarneq akisussaaffigaa. Immikkoortoqarfiup Avatangiisinut Aatsitassanullu Immikkoortoqarfik sulinerata ilarujussua avataaniit aningaasaliiffigi- avataani aaqqissuusseqqittoqarnera iluatsillugu piler- neqartarpoq. sinneqarpoq, sulisussallu ilaat Uumasunut Uumasunik piniarneqarsinnaasunik mi- Miluumasunut Timmissanullu Immikkoortoqarfimmi- sissuisarnerit it pissarsiarineqarlutik. Immikkoortoqarfiup samminerusarpai uumasut inui- Peqatigitillugulu NuukBasic´imi misissuisarnikkut in-

15

gerlatat ilaat, BioBasis´imut akisussaaffik, Avatangiisi- Danmark), Department of Fisheries and Oceans (DFO, nut Aatsitassanullu Immikkoortoqarfimmut nuun- Canada), Københavns Universitet, Naturhistorisk neqarpoq. Museum (Norge), New York University (USA), St. Andrews University (Scotland), University of Wash- Miluumasunut Timmissanullu Immikkoortoqarfik ington (USA), Aarhus Universitet, University of Mani- ukiut arfinilissaanni NuukBasic´ip ingerlataasa ilaan- toba aamma US Fish and Wildlife Sevices. nut MarineBasis´imut, Nuup Kangerluani timmissanik arfernillu nakkutilliinermik ingerlataqarnermut Kalaallit Nunaanni Silap Pissusianik ilaavoq. Ilisimatusarfik Sumiiffinni ilisimasat suleqatigiinnerlu Kalaallit Nunaanni Silap Pissusianik Ilisimatusarfik (SPI) Immikkoortoqarfiup sumiiffinni suliffigisamini KNAPK silap pissusiata allanngornerata issittup imartaani sumiiffinnilu piniartut piniarnermillu nakkutilliisut avatangiisinut, imermut, nunami kalaallinullu inui- pitsaalluinnartumik suleqatigai. aqatigiinnut sunniutigisinnaasai sammisarai. Immik- Nunanik allanik suleqateqarneq koortoqarfik Pinngortitaleriffimmi avataaniit anin- Immikkortoqarfiup nunani allani suleqatigiissitat atta- gaasaliisoqarneratigut 2009-mi pilersinneqarpoq. veqatigiiffiillu assigiinngitsut suleqatigai, ilaatigut Ilisimatusarfeqarfiup ataaniittut ilisimatusaatitut in- North Atlantic Marine Mammal Commission gerlanneqartut marluupput: silap pissusia inui- (NAMMCO), The International Whaling Commission aqatigiillu aamma pinngortitami pissutsit sunniisartut (IWC), CAFF/Circumpolar Seabird Working Group, pillugit ilisimatusaatigalugu misissuisarnerit. Misissui- CAFF/Cicumpoar Biodiversity Monitoring Program, nernik ingerlatsiviit taakku marluk silap pissusiata Circum Arctic Rangifer Monitoring and Assessment allanngornerata Kalaallit Nunaannut sunniutaanik Network (CARMA), IUCN/Polar Bear Specialist Group, paasisaqarnerunissaq ilisimatusarnikkullu avatangiisi- the Canada-Greenland Joint Commission on Polar ni pissutsit pillugit misissuiffinnik nunani tamani akue- Bears, the Canada Greenland Joint Commission for risaasunik toqqammaveqarluni kalaallinut inuiaqatigi- the Conservation and Management of Narwhal and innut attuumassutilinnik kinguneqartitsisarnissat Beluga aamma International Network for Terrestrial anguniarlugit qanittumik suleqatigiipput. Research and Monitoring in the Arctic (INTERACT). Uumassusillit ataqatigiinnerat aallaavi- Immikkoortoqarfiup nunani allani suleqatigiisaasa galugu ilisimatusarnerit misissuisarnerillu ilagaattaaq DCE (Nationalt Center for Miljø og Energi, Silap pissusianik Ilisimatusarfik nunatta imartaani

Aatsitassarsiornermi ikummatissiornermilu Kalaallit Nunaata piumasaqaatai

 Teknikkikkut avatangiisinullu tunngassuteqartuni periutsit pitsaanerpaat

 Nunap maleruaqqusai isumaqatigiissutaalu tamarmik malinneqassapput

 Nunat tamalaat maleruaqqusaat isumaqatigiissutaallu tamarmik malinneqassapput

16

uumassuseqassutsip ataqatigiinnera silallu pissusiata ataatsimuulersippai apeqqutinilu kalaallinut inui- allanngoriartorneranit sunniutaasinnaasunik inuillu aqatigiinnut avatangiisinullu tunngassuteqartuni sam- pilersitaasa kingunerannik soorlu aatsitassanik misaqartuulluni. Silap pissusianut inuiaqatigiinnullu ujartuinerup, umiarsuartigut angallannerulernerup tunngassuteqartuni suliniutip inuiaqatigiinnut aammalu piniarnerup aalisarnerullu tamakkununnga tunngasunik ilisimatusarneq SPI´mi ingerlanneqartoq sunniutaannik paasinninnerunissaq sammisarai. Ilisi- imaqarnerulersippaa aammalu Kalaallit Nunaanni matusarfeqarfiup aamma immap sikuata pissusia silap pissusiata allanngoriartornerani, pinngortitap aammalu immap sikuata aamma silap immallu im- pissarititaanik iluaquteqarnermi, isumalluutinik ataa- minnut sunniivigeqatigiittarnerinut tunngasut sam- vartuunngitsunik (inuit avatangiisinut/pinngortitamut misarai. Immikkoortoqarfik misissuisarnernik ingerlat- attuumassuseqarnerat) paasinninnerunissaq aqqutis- sinermi Greenland Ecosystem Monitoring (GEM)-imi, siuutissallugu. pinngortitami ataqatigiissutsinik tamanik (sila, nuna, Sumiiffinni ilisimasat suleqatigiinnerlu imeq aamma imaq) paasisaqarneruniarluni sulinium- Silap Pissusianik Ilisimatusarfik - piniartut sinerissa- mut ilaavoq, Tunup avannaani Kujataatalu kitaani milu aalisartut suleqatigilluinnarlugit - sumiiffinni ilisi- misissuinernit ingerlatsinernut peqataavoq; ilisima- masanik, silap pissusiata allanngoriartornerata kalaal- tusarfeqarfiup imarmi uumassuseqassutsip ataqatigi- linut inuiaqatigiinnut sunniutaanik paasinninnissami inneranut tunngatillugu ingerlataq (MarinBasis-Nuuk pingaaruteqarluinnartunik katersuisarpoq. Taamatul- aamma Zackenberg) siuttuuffigaa. lu aamma silap pissusiata allanngoriartornerata aatsi- SPI nunat tamat suleqatigiiffiini annertuuni arlalinni tassarsiornerullu immap miluumasuisa pissusi- peqataavoq, soorlu Circumpolar Biodiversity Monito- lersuutaannut siammarsimassusiannullu sunniutaan- ring Programme (CBMP) aamma Adaptation Actions nik misissuinitsinnut atatillugu piniartut su- for a Changing Arctic (AACA) Arktisk Råd´ip ataanit- leqatigisarpagut. toq, apeqqutinilu silap pissusiata allanngoriartornera- Nunat tamat akornanni suleqatigiinneq nut, uumassuseqassutsip ataqatigiinneranut, inuillu SPI´p Pinngortitaleriffiup suleqatigiinnissamik isu- ingerlatsinerisa sunniutaannut tunngassuteqartuni maqatigiissutai aqqutigalugit ilaatigut Arctic Science Naalakkersuisunik siunnersuisarluni. Partnership, Danish Center for Environment and Silap pissusia inuiaqatigiillu Energy, Hafrannsóknastofnun aamma Ilisimatusarfik Suliniutip Silap pissusia Inuiaqatigiillu Ilisimatusarfik suleqatigai. Tamakku nunanilu allani attaveqarfippas- Kalaallit Nunaannilu Silap Pissusianik Ilisimatusarfik suagut aqqutigalugit SPI issittumi uumassuseqassut-

(VVM) ASN = Avatangiisinut Sunniutaanik Nalilersuinerit

 Nalunaarusiakkut suliniutip ukiunik marlunnik pingasunilluunniit aallartinnis- saa sioqqullugu suliniuteqarfiusussap pinngortitaa avatangiisiilu allaaseri- neqartarput nalilersuiffigineqarlutillu

 Nalunaarusiakkut saqqummiunneqartarput suliniutiginiakkap avatangiisinut sunniutigisinnaasai pingaaruteqarnerusut

1717

sip ataqatigiinneranut tunngassuteqartunik ilisi- SAMMISAQ`mi qulequttat massakkorpiaq sammi- masarpassuarnik tamakkulu Kalaallit Nunaanni nu- neqartut nalinginnaasumillu soqutiginaatillit sammi- narsuarmilu inuiaqatigiinnut sunniutaat pillugit pi- neqartarput, alakkarterigaannilu siammasinnerusu- lersueqataasarpoq. mik paasisaqartoqarsinnaalluni. Tassani attaveqarfi- usinnaasut naleqquttut innersuussutigineqarsinnaap- Attaveqatigiinnermut allatseqarfik put sammisarlu pillugu paasissutissat allat taku- Attaveqatigiinnermut allatseqarfik Pinngortitalerif- neqarsinnaallutik. fiup iluani avammullu attaveqatigiinnikkut paasissu- Allatseqarfiup suliassai immikkoortortoqarfinni sulisut tissiisarnikkullu suliassanik, ilaatigut Pinngortitalerif- Silallu Pissusianik Ilisimatusarfimmiut suleqatigilluin- fiup nittartagaa www.natur.gl aqqutigalugu isuma- narlugit suliarineqartarput. Inuiaqatigiinnik paasissu- ginniffiuvoq. tissiisarneq periarfissarititaasut nalinginnaasut soorlu Allatseqarfik 2013-ip naajartornerani nutaamik suli- aviisit, TV, radio, nittartagaq, naqitigaaqqat, nalunaa- niuteqarpoq 2014-illu ingerlanerani nittartakkami rusiat saqqummersitsinerillu aqqutigalugit inger- pilersinneqarput ILISIMASAT aamma SAMMISAQ. lanneqartarput. Allatseqarfiup aamma Pinngortitale- Taakku marluullutik pingaartumik aalajangiisartunut riffimmi sulisut paasissutissiisarnermut tunngasunik innuttaasunullu soqutiginnittut isumattorsaatissatut ilitsersuuttarpai, allatseqarfiullu aamma ukiumoo- eqqarsaataapput. ILISIMASAT Pinngortitaleriffiup rtumik naalunaarusiaq pisortanullu akissutissiat suli- nittartagaanik atuisartut sammisami aalajangersi- assat annikinnerusut suliarisarlugit. masumi pingaaruteqartumi aammalu soqutigi- Attaveqatigiinnermut allattoqarfik aamma immikkut neqartumi pilertortumik paasissutissanik tamakkiis- iliuuseqarnernut annertunerusunut peqataasarpoq, unillu tunniussaqarfigissavaat. Tassani takuneqarsin- soorlu Unnuk Kulturisiornermut, 2014-imi 934-nik naapput Pinngortitaleriffiup saqqummiussai, soorlu Pinngortitaleriffimmut pulaartoqarfiusimasumut. siunnersuinerit, tamakkulu tunuleaqutaannik itisile- risoqarsinnaalluni, imaluunniit sammisat allat inui- aqatigiinni massakkorpiaq sammineqartut alakkar- teriffigineqarsinnaallutik, assersuutigineqarsin- naavoq qulequtalik "Immap annersaa aalisa- gaqanngilaq".

Aatsitassarsiorfiutileqatigiiffimmit ASN

 Suliniutip ingerlanneqarnerani immikkoortuini tamani avatangiisinut sunni- utigisinnaasai pingaaruteqartut allaaserineqarsimassapput

 Ajornartorsiutaalersinnaasunut iluarsiissutissanik innersuussuteqassapput

 Suliniutip ingerlanneqarnerani malinnaatitsissapput

18

Pinngortitaleriffiup sinaakkutai

Siunertaq Suliassat Pinngortitaleriffik Kalaallit Nunaanni Namminersorlu- Pinngortitaleriffiup ilisimatusarnikkut suliassai pingaa- tik Oqartussat pinngortitaq pillugu ilisimatusarnernik nerusutigut makkununnga tunngasuupput ingerlatsivigaat Inatsisartut inatsisaat nr. 6 8. juni  Isumalluutinik naliliinerit (peqassutsimik na- 1994-meersoq tunngavigalugu pilersinneqarluni. lilersuinerit) Pinngortitaleriffik Kalaallit Nunaanni eqqaanilu uuma- susillit (naasut uumasullu) piujuartitsinermik tunnga-  Uumasoqatigiit siaruarfigisimasaasa killinginik veqartumik iluaqutigineqarnissaat aammalu avatan- nalunaarsuineq giisit uumasoqassutsillu assigiinngisitaartuarnissaat  Uumasoqatigiiaat ataasiakkaarlutik pi- pillugit ilisimatuussutsikkut uppernarsaatinik ka- aqqiortaasiat amerleriarsinnaanerallu tersuillunilu ineriartortitsissaaq. Ilisimasat tamakku Pinngortitaleriffiup Kalaallit Nunaanni Namminersor-  Nerisaqartarnerinut tunngasut uuma- lutik Oqartussanik siunnersuisarnerani pingaarnertut soqatigiiaallu ataqatigiissutaat tunngaviusassapput. Pinngortitaleriffiup naasunik  Piujuartitsinermik tunngaveqartumik ilu- uumasunillu aqutsineq iluaquteqarnerlu pillugit Nam- aquteqarnermik siunnersuisarnerit uumassu- minersorlutik Oqartussat, kommunit allallu siunner- sillillu assigiinngisitaassusiisa qulakkeerneqar- sortarpai. Naalakkersuisunut siunnersuineq ilaatigut nissaat pisarpoq toqqaannartumik, ilaatigut aamma nunani  Piniutinik/aalisaatinik/sakkunik nalilersuinerit tamani ilisimatuussutsikkut suleqatigiiffiit, Kalaallit ineriartortitsinerillu Nunaata peqataaffigisai aqqutigalugit. Pinngortitale- riffiullu aamma nunat tamat akornanni pisussaaffiit  Silap pissusiata allangornerata kinguneri ilaannut tunngassuteqartutigut Kalaallit Nunaat sinni-  Sulineq sisamanik aallaaveqartumik inger- isuuffigisarpaa. Pinngortitaleriffik ilisimatusaatigalugu lanneqarpoq: Ilisimatuutut misissuineq, nak- misissuinernit paasisanik tamanut saqqummiussisus- kutiginninneq, siunnersuineq attaveqatigiin- saatitaanermik pisussaaffeqarpoq. Pinngortitaleriffillu nerlu. aamma suliassaqarfimmi iluini avatangiisinik pinngortitamillu ilisimatusaatigalugu misissuisimaguni misissuinernit inernernik saqqummiussisussaati- taavoq.

Aatsitassarsiorfiutileqatigiiffimmit ASN

 Aatsitassarsiorfiup inatsitigut toqqammavia

 Naalakkersuisut suliniummik nalilersuinerminni toqqammavissaasa ilaat

 Pinngortitaleriffimmit DCE´millu nalilersorneqartarpoq

19

Aaqqissuussaaneq Pinngortitaleriffiup inatsisinik tunngaveqartumik suli- allatseqarfeqarluni. Immikkoortoqarfiit tamarmik assaminik Aningaasanut inatsimmi sinaakkusiun- immikkoortoqarfiup pisortaanit, pisortap ataaniittunit neqartut iluini pitsaanerpaamik suliarinnittarnissaa aqunneqarput. Attaveqatigiinnermut allatseqarfik Pinngortitaleriffiup siulersuisuisa qulliusutut akisus- pisortap ataaniilluinnartutut inissisimavoq. Sulianut saafigalugulu qularnaagassaraat. Sulinikkut naam- tunngasutut immikoortoqarfinnut allanut ilassutitut massisassat ingerlanneqarnissaannut periusissat siu- Kalaallit Nunaanni Silap pissusianik Ilisimatusarfik lersuisut aalajangersassavaat aammalu ukiumoo- 2009-mi avataaniit aningaasaliinikkut pilersinneqar- rtumik sulinissamut pilersaarutit missingersuutillu poq. Ilisimatusarfeqarfik Pinngortitaleriffiup pisortaa- akuersissutigisassallugit. ta ataaniittumit pisortaqarluni aqunneqarpoq. . Siulersuisut ataatsimiititaliamik siunnersorteqarput. 2014-imi siulersuisuni ilaasortat Ataatsimiititaliap siulersuisut ilaatigut Pinngortitalerif-  Siulersuisut siulittaasuat nakorsaqarfimmi fiup sulinissamut pilersaarusiaasa siunissamullu nakorsaq Gert Mulvad (Dronning Ingridip ungasissumut ingerlatseriaasiliaasa suliarinissaannut Peqqissaavia, Dronning Ingridip Napparsim- akuersissutiginissaannullu atatillugu siunnersortassa- mavissua) vai.  Naalakkeersuisoqarfimmi pisortaq Søren Pinngortitaleriffiup pisortaata pinngortitaleriffiup Stach Nielsen (Pinngortitamut Avatangiisi- ulluinnarni ingerlanneqarnera isumagisassavaa nullu Naalakkersuisoqarfik) Pinngortitaleriffillu avammut sinniisuuffigisassallugu.  Naalakkersuisoqarfimmi pisortaq Jørgen Isak Pisortap Pinngortitaleriffiup suliassaminik sinaakkutis- Olsen (Aalisarnermut, Piniarnermut Nunaleri- sat siulersuisut aaqqissuussimasaasa iluini pitsaaner- nermullu Naalakkeersuisoqarfik) paamik ingerlatsinissaa qularnaartassavaa. Pinngorti- taleriffik aaqqissuussaavoq aalisakkanut qalerualin-  Naalakkersuisoqarfimmi pisortaq Mikael Kri- nullu immikkoortoqarfeqarluni, miluumasunut tim- stensen (Ilinniartitaanermut Ilisimatusarner- missanullu immikkoortoqarfeqarluni, avatangiisinut mullu Naalakkersuisoqarfik) aatsitassanullu immikkoortortaqarluni, allaffissorner-  Siulittaasoq Henrik Sandgreen (KNAPK) mut immikkoortoqarfeqarluni attaveqatigiinnermullu  Pisortaq Brian Buus Pedersen (Kalaallit Nuna- anni Sulisitsisut Peqatigiiffiat)

2020 Pinngortitaleriffimmeersoq Kunuk LennertE DC ´meersorlu Lis Bach asimi. Asseq: O. Geertz-Hansen

 Savaatilik Carl Frederiksen (Savaatillit Peqatigi- imi avataaniit aningaasaliissutiniit 39,2 mio. kr.-it ator- it Suleqatigiinni siulersuisuni ilaasortaq) neqarsimapput aningaasaliiffigineqartunit 82- ineersunit.  Ataqatigiissaarisartoq Henrik Philipsen (sulisut sinniisaat, Pinngortitaleriffik) Pinngortitaleriffimmut aningaasaliissutit tamarmiusut 2014-imi imatut isikkoqarput.:  Ilisimatusartartoq Josephine Nymand (sulisut sinniisaat, Pinngortitaleriffik).. Aningaasanut inatsit aqqutigalugu 54,0 mio. kr. Aningaasalersuineq Avataniit aningaasaliissutit 39,2 mio. kr. Pinngortitaleriffik suliassanut inatsisinik tunngavilin- Katillugit 93,2 mio. kr. nut Kalaallit Nunaanni Namminersorlutik Oqartussat tunngaviusumik aningaasaliissutaat aqqutigalugit aningaasaliiffigineqartarpoq. 2014-imi aningaasaliis- sutit 52,0 mio. kr.-iupput saniatigullu 2,0 mio. kr.-it ukiup ingerlanerani akuersissutigineqarput ava- leraasartuunik misissuinermut atugassatut. Tamakku saniatigut isertitsissutaasunik ingerlatsisoqartarpoq tikeraanut illup umiarsuillu ingerlannerisigut sullis-

sisarnikkullu.

Pinngortitaleriffiup Kalaallit Nunaanni Namminersor- lutik Oqartussat tunngaviusumik aningaasaliissutaat atorlugit pinngortitaleriffiup illuutaanik umiarsuaa- taanillu ingerlatsinermi aserfallatsaaliinermilu anin-

gaasartuutit akilertarpai.

Tunngaviusumik aningaasaliissutit saniatigut Hansen Hansen Pinngortitaleriffik ukiumoortumik avataaniit anin- - gaasaliiffigineqartarpoq misissuinissanut ilisima-

tusaatitullu ingerlatassanut arlalinnut atugassanik,

Betoncentralipnipiliortitsineranik uuttortaasarnissaq. Asseq:O. Geertz ilaatigut ukiuni arlalinni ingerlatassaasartunut. 2014- immikkoortortaqarfiupAvatangiisinut suliassaata ilagaa Nuummiittup

Pinngortitaleriffiup DCE´llu qanimut suleqatigiissutigaat

 misissugassanik katersisarneq, ilisimatusarneq ilinniartitsinerillu

 Aatsitassarsiorfiutileqatigiiffiit uuliasiorfiutileqatigiiffiillu avatangiisinut tunngatillugu sulinerannik nalilersuineq

 Namminersorlutik Oqartussanik siunnersuineq

21

2014-mi suliniutit avataaniit aningaasaliiffigineqartut

Carlsbergfondet Ecotide 25.000 Ilisimatusariaatsitigut assigiinn- 180.000 Kitaata imaata sarfaa 2.000 gitsutigut misissuinerat Bojit aamma XCTF 100.000 Akisuanersiorneq 280.000 Krill – nerisareqatigiinnermi akuusoq 5.000 Postdoc attataasat (kiselalger) 434.000 DCE (Miljøstyrelsen) Stipendier 2013 aningaasaliissutit 773.000 AACA 422.000 Saarullinni aatsitassat arrortikkumi- 27.000 Biobasis 724.000 naatsut Ph imaanilu naasuaqqat tappioran- 8.000 Avaleraasartuut naasuaqqallu tappio- 2.000 nartut rannartut DCE (Aatsitassanut Ikummatissanullu Eqalussuit utoqqaassusiat alliartortar- 25.000 Naalakkersuisoqarfik) nerallu Baffin Bay tinittarneq ulittarnerlu 98.000 Qeqqussat 20.000 Puisit Baffin Bugtimi 268.000 Tunup avannaarsuani qilalukkanik 100.000 KANUMAS K nannut 558.000 qernertanik nalunaaqutsersuineq Qimusseriarsuarmi qilalukkanik qer- 1.523.000 Niisannik nalunaaqutsersuineq 60.000 nertanik kisitsineq Qilalukkat qernertat timaasa sana- 93.000 Qimusseriarsuarmi qilalukkanik qer- 762.000 neqaataat nertanik piniarneq Immami nipisiuineq 21.000 Immami nipisiorneq Baffin Bugt 2.000 Arfernik nalunaaqutsersuineq 38.000 Isumasioqatigiinnermut 8.000 DCE (Miljøstyrelsen AIN´mut) Uumassullit ataqatigiinnerat pillugu 8.000 Qeqertarsuup Tunuani arfiviit 350.000 takussutissiaq Uranisiorneq 500.000 Aningaasaateqarfiit assigiinngitsut Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermullu Naalak- Misissueqqaarneq ph.d. 14.000 kersuisoqarfik Tetracyklinimik nalunaaqutsersuineq 20.000 EU Tuttut allerui 7.000 Eurofleet 109.000 Ph.d. tuttut 343.000 INTERACT 21.000 Ussuit erinarsortarnerat 19.000 Forsknings- og Innovationsstyrelsen Nunatsinni timmissat kiisortut 3.000 Appat pillugit ph.d. 152.000 Isumasioqatigiinnermut peqataaneq 25.000 Postdoc arfiviit 653.000 Nunatsinni isumasioqatigiinnermi 36.000 peqataaneq SPI´p ingerlanneqarnera 3.556.000 Stipendier 2013 aningaasaliissutit 2.906.000

Pinngortitaleriffiup DCE´llu peqatigiillutik toqqortaatigaat

 Kalaallit Nunaanni pinngortitamut tunngatillugu paasissutissat katersaatit

 Kalaallit Nunaanni aatsitassarsiornernut uuliasiornernullu tamanut tunngatillugu paasissutissat tamakkiisut

 Kalaallit Nunaanni aatsitassarsiornernut uuliasiornernullu tamanut atatillugu avatan- giisinut tunngatillugu paasissutissat tamakkiisut 22

SPI + IIN Nordisk Atlantsamarbejde (NORA) Ukiuunerani bojilersuineq 83.000 Immap naqqata misissuiffigineqarnera 48.000 Bojilersuineq 36.000

Illeqqat mikisut 40.000 Nordisk Ministerråd Timmiarniartarneq pillugu atuagaq 55.000 Ilisimatuussutsikkut ataatsimiititaliarsuaq KVUG CO2-p ingerlaartarnera 6.000 Ph.d. uumasut immap naqqasiortut 86.000 DEFROST 324.000 Ph.d. niisat 579.000 Postdoc avaleraasartuut 832.000 Ph.d. siku 237.000

Ph.d. Nuup Kangerlua 238.000 Oak Foundation/Villum Fond SPI ingerlatanut aningaasaliissutit 3.113.000 Avatangiisit ilisimasaqarfiginerulernia- 1.799.000 SPI sinaakkutissatut aningaasaliissutit 1.333.000 rlugit qaffassaaneq SPI aqutsineq 333.000 Office of Naval Research Silap pissusia inuiaqatigiillu 2.000.000 Qilalukkanik qernertanik misissuinerit 30.000

Miljøstyrelsen aamma Energistyrelsen, DK Imarsuit pissusaat 81.000 Ataqatigiissaarineq Nuuk Basis 611.000 Aatsitassanut Ikummatissanullu Sumiiffimmi appanik misissuineq 39.000 Naalakkersuuisoqarfik Nannunik kisitsineq 205.000 Avatangiisit ilisimasaqarfiginerulernia- 1.818.000 Kitaata avannaani nannunik kisitsineq 388.000 rlugit qaffassaaneq Nannunik nalunaaqutsersuineq 1.070.000 USA Niisannik misissuineq 55.000 Arfivinnik nipisiuineq 327.000 Niisannik misissuineq 2 412.000

MarinBasis Zackenberg 2.946.000 Aage V. Jensens Fonde MarinBasis Nuuk 1.623.000 Sullitissatut angallat 862.000 PETAX 335.000 Angallataasivik 415.000 CBMP imaani 356.000 Sanaartugaq nutaaq 1.088.000

National Science Foundation Aarhus Universitet Sermersuaq-Kangerluk-Imaq 130.000 Nunatsinni qeqquarsuaq kajortoq 5.000

Niels Bohr Instituttet Sermersuup sinerissamut isuliffii 29.000

23

Illutat atortuutillu

Pinngortitaleriffik kangerluup sermillu qanittuanniip- biiliisivik inilu ilaatigut ilinniartitsinermut, suleqatigiin- poq atortorissaartunik misissuisarfeqarluni, sukka- nernut assigisaannullu atorneqartartoq. Ilinniartitsi- suunik umiatsiaqarluni aammalu nunami angallatileri- artorlutik tikeraat suliffeqarfinnilu assingusuni atorfil- nermillu misilittagaqarluartunik sulisoqarluni. lit ininik allaffinnilluunniit piffisami sivikinnerusumi Pinngortitaleriffik nuarsuarmi tamarmiit ilisimatusart- sivisunerusumiluunnit attartorsinnaapput. artorpassuarnik tikeraartoqartarpoq pingaartumillu Qitiusumik illutaata ilassutaa januar 2011-mi atoq- issittup imartaani misissuinissaq eqqarsaatigalugu qaartinneqarpoq, tassaniippullu sulisut 25-t allaffii, ini pissusissamisoortumik tikeraarfissaqqissutut isigi- ataatsimiittarfik videokkut ataatsimiinnermut atortu- neqartarluni. Pinngortitaleriffiup atortorissaarutai, lik, misissuuisarfiit, ini toqqorsivik, cykeliisivik inilu sulisui ikiuukkumatuut ilisimatusartartuilu ilakkumi- isersimaartarfik kujammut sammisoq. Ilassutaa nartut naammagisimaarneqartaqaat. Tamannalu Pinngortitaleriffiup eqqannguaniippoq illutallu qujanaqaaq. pingaarnersaannut eqqaanarluinnartuulluni, sannaa Pinngortitaleriffiup illutai atortuutaalu amerlanerpaat pitsaassusaalu eqqarsaatigalugit. Aage V. Jensens Fonden´nimiit aningaasaliiffigi- Atortut pitsaasut sumiiffillu naleqqulluinnartoq inger- neqarsimapput. Tunissutit Pinngortitaleriffiup inger- lalluarnissamut ineriartornissamullu pingaaruteqar- lanneqarneranut ineriartortinneqarneranullu tunng- luinnarput. Ilassutaa pissutaalluni Pinngortitaleriffiup aviliisuulluinnartut. silap pissusiata avatangiisillu tungaasigut suliaqarfi- Illutat gisani annertusaavigilersinnaavai nunanillu allaniit aningaasaliissutissanik pissarsiniarsinnaalerluni aam- Qitiusutut illutaasoq 1998-imi sananeqarpoq, ilas- malu suleqatissanik amerlanerujartuinnartunik sutaalu 2000-mi sananeqarluni. Illut taakku marluk ujartuisinnaalerluni. Taamaalillutik kaaviaartitsineq Aage V. Jensens Fonde´miit Kalaallit Nunaanni Nam- angusallu qaffariaateqarujussuareersimapput, tamak- minersornerullutik Oqartussaasimasunut tunissutigi- kununngalu ilaapput:: neqarsimapput. Qitiusoqarfianiipput allaffiit, misis- suisarfiit, toqqorsiviit, sannavik, atuagaateqarfik, neri-  Kalaallit Nunaanni Silap Pissusianik Ilisima- sarfik inillu ataatsimiittarfiit. tusarfimmik pilersitsineq

Ilassutaaniipput tikeraanut init, tikeraanut inissiat,  Silap pissusianik nakkutilliivimmik NuukBasic- imik pilersitsineq

Hollbøls storangler Nunatta imartaata itinersaani siumugassaasar- put. Pisassaminik ussiisarpoq – aajuna suluppaakkakkut ilaat Rein- hards ringbug ”qissanniutimi oqummersartaa” ikillugulusooq us- siataarpaa

24 Hollbøls storanglerip assinga piviusoq (1 m miss. takissusilik). Asseq: O. Geertz-Hansen

 Nuummi Zackenbergimilu nakkutilliinermut ingerlatanik Greenland Ecosystem Monitoring Programmemik taaguuserlugit ataatsimoo- rtitsineq gaasaliiffigisimavaa. Asimi nakkutilliivimmiipput illut  Canada Excellence Research Chair´imik Uni- marluk ilaatigut NuukBasic´ip nakkutilliinermut inger- versity of Manitoba´mik suleqatiginnissamik lataanut atatillugu atorneqartartut. Illumi anginermi isumaqatigissuteqarneq 55 m2-inik angissusilimmiipput misissuisarfik, qui inilu isersimaartarfik igaffittaqarlunilu sisamanik siniffitta-  Centers of Excellence “Det nordiske Topforsk- lik. ningsinitiativ”´ip ataaniittoq

 EU-programmi INTERACT. Umiarsuit umiatsiaaqqallu Pinngortitaleriffik immaani misissuinermi atorneqar- Asimi misissuisarfiit tartunik marlunnik anginerusunik misissuutinik Asimi misissuisarfik Uummannap Kangerluani nuna- umiarsuaqarpoq arlalinnillu mikinerusunik umiatsiaa- qarfimmi Niaqornaniittoq illuuvoq iluarsaassaq Illor- teqarlunilu umiatsiaaraateqarlunilu. put 82. Asimi misissuisarfik taanna 2007-imi am- R/V Sanna (marts 2012-imi atorneqalersoq, 456 GT) marneqarpoq taavungalu misissuiartortoqaraangat pingaartumik sinerissap qanittuani qaleralinnik, saat- misissuisoqaleraangallu atorneqartarluni. Pinngortita- tuanik saarullinnillu misissuinermi atorneqartarpoq leriffiup neriuutigaa, asimi misissuisarfik taanna pinia- saniatigullu aamma silap pissusianik avatangiisinullu rtut biologillu suleqatigiinnerisa ineriartortinneqarnis- tungassuteqartuni misissuinernut aammalu misissu- saanut aammalu biologit suleriaasiisa piniartullu atu- gassanik katersuinermi atorneqartarluni. Umiarsuaq gaasa paaseqatigiissutigineqarnerunissaannut ilu- sipilinik amuartakkanik kilisaateqarpoq, ilisimatusar- aqutaajumaartoq. nermi atortut angisuut passunnissaannut A-frame- Asimi misissuisarfik Kangerluarsunnguami Nuummit qarluni sakkuutillu mikinerusut ilaatigut bongo-net, 20 km-inik ungasissusilimmiittoq september 2010-mi saattuanut pullatit, ningittakkat itissusersiornermilu Niels Skov´imit Aage V. Jensens Fonden´imeersumit atortut passunnissaannut assigiinngitsunik arlalinnik atoqqaartinneqarpoq. Aningaasaateqarfiullu aamma sipileqarluni. Umiarsuaq marlunnik masattunut misis- angallat Aage V. Jensen II, Nuup Kangerluarsunngu- suiveqarpoq, ataatsimik panertunut misissuiveqarlu- ullu akornanni assartuinermi atorneqartartoq anin- ni, qerititsiveqarluni kemikaliaasiveqarlunilu. Tamak-

25

ku saniatigut umiarsuup qaava angisuujuvoq assigiin- naaq Nuup eqqaani atorneqartartoq gitsunut suliffissatut aaqqissuukkuminartoq, toqqorsi-  Umiatsiaaqqat marluk "buster"-it pingaar- vinnillu atortulersorneqarsinnaalluni. tumik arfernik misissuinermi atorneqartartut. R/V Pamiut (1971-imi sananeqarsimasoq, 1084 GT) "Tunnulik" Qeqertarsuarmi "Siuttoq"-llu Nu- pingaartumik avataani raajanik, qaleralinnik, saarullin- ummi nik aalisakkanillu itisoormiunik misissuinermi ator-  Qaatsiartaatit "skippy boats"-inik taaneqartar- neqartarpoq. Umiarsuaq kalittakkanik kilisaateqarpoq tut marluk (Daneborgip eqqaani sikumi suli- aammalu masattunut panertunullu misissuiveqarluni nermi atorneqarnerusartut). kiisalu itissususersiutinik atortuuteqarluni, allanillu misissuinermi suliaqarnermilu atorneqartartunik Umiatsiaasivik quersuarlu teknikkikkut atortorissaaruteqarluni. Pamiut akut- Pinngortitaleriffik Nuummi Kangerlukasimmi Avan- tunngitsumik Canadamiit attartorneqartarpoq aali- narlermi umiatsiaasiveqarlunilu quersuateqarpoq sakkanik aveqatigiiffigisatsinnik misissuinermi ator- Aage V. Jensens Fonden´imiit aningaasaliiffigineqarsi- neqartarluni : masunik. Namminersorlutik Oqartussat Kommu-  Erisaalik (”vandtæt pels”): Immikkut sanaaq neqarfik Sermersoorlu suleqatigalugit aamma umi- ”cabin cruiser”; Nuup eqqaani misissuinerni atsiaaqqanik amusisarfimmik sanasoqarsimavoq atorneqatartoq kikkunnilluunniit atorneqarsinnaasumik, illoqarfimmi  Aage V Jensen I: Daneborgimi Tunup avan- umiatsiaaraatilinnit atorneqarluartartumik aamma . naaniittumi misissuiviup angallataa  Aage V Jensen II: Sukkasuuliaq immikkut sa-

26 Sulisut

Ateq Atorfik Atorfinippoq Soraarpoq Aili Lage Labansen Ilisimatusartoq 01.02.06 Aldo Pierino Solari Pirez Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq 01.11.13 Anja Retzel Ilisimatusartoq 15.04.07 Ann Eileen Lennert Suliniummik ingerlatseqataasoq 01.08.12 AnnDorte Burmeister Ilisimatusartoq 01.05.96 Aqqalu-Peter Larsen NI 2-elev 01.08.14 Aqqalu Rosing-Asvid Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq 26.04.93 Bolethe Skifte Egede Ilisimatusarnermut teknikeri 08.12.14 Carl 'Bror' Isaksen Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.11.12 Christine Cuyler Ilisimatusartoq 01.10.96 Diana Krawczyk Ilisimatusartoq/postdoc 01.01.14 Dorte Søgaard Schrøder Ilisimatusartoq 19.01.09 Emma Kristensen Attaveqaqatigiinnermi pisortaq 01.07.12 Fernando Ugarte Miluumasunut Timmiss. Immikk. pisortaq 01.08.07 Flemming Heinrich Angallammi naalagaq 05.03.08 Gabriela García Besne García Laborant/Biolog 15.07.13 Helle Siegstad Aalisakkanut Qalerualin. Immikk. pisortaq 01.01.92 Henrik Lund Ilisimatusartoq 01.12.08 Henrik Philipsen Atortuutilerisoq 15.05.08 Ivali Lennert Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.07.10 Jan Witkowski Qarasaasialerisoq 15.08.12 10.08.14 Jean Francois Pages Iggavimmi aqutsisoq 01.12.00 Jens Weinell Misissuivinnik ataqatigiissaarisoq 15.04.13 John Mortensen Ilisimatusartoq 15.03.07 Josephine Nymand Ilisimatusartoq 01.06.07 Konstitureret afdelingschef 01.04.14 Jørgen Sethsen Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.04.12 Karl Brix Zinglersen GIS-manager/Ilisimatusartoq 01.08.13 Kathrine Lund Olsen Allaffissornermi pisortaq 01.09.08 Katrine Raundrup Ilisimatusartoq 15.05.09 Klaus Høyer Nygaard Pisortaaneq 01.05.84 Knud Kreutzmann Pedel 15.09.08 Kristine Engel Arendt Ilisimatusartoq 01.08.05 Kunuk Olsen Lennert Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.02.08 Lars Heilmann Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.08.95 Lars Witting Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq 01.02.98 Lene Holm Kleist Siunnersorti 01.11.08 Lene Kielsen Holm Suliniummik ingerlataqarluni ilisimatusartoq 01.02.12 Louise Mølgaard Laborant 01.07.10 31.12.14 Ilisimatusarnermut teknikeri 01.01.15 Mads Peter Heide-Jørgensen Ilisimatusarnermi professor 01.07.88

27

Ateq Atorfik Atorfinippoq Soraarpoq Maia Olsen Suliniummik ingerlataqarluni ilisimatusartoq 01.02.12 Malene Juul Simon 01.12.10 Martin Emil Blicher Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq 01.01.07 Morten Birch Larsen Ilisimatusartoq 01.06.14 Naja Christensen Siunnersorti 01.10.09 Naja Olsen Lennert Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.10.12 31.08.14 Nanette Hammeken Arboe Ilisimatusartoq 01.06.08 Nynne Hjort Nielsen Suliniummik ingerlataqarluni ilisimatusartoq 23.05.11 Ole R. Geertz-Hansen Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq 01.06.12 Outi Tervo Ilisimatusartoq/postdoc 01.01.14 Paaviaaraq Ludvigsen Siunnersorti 01.01.13 Peter Hegelund Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.07.11 Peter Schmidt Mikkelsen Silap Pissusianik Ilisimatusarfimmi pisortamut 01.08.09 31.07.14

Rasmus Berg Hedeholm Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq 01.08.10 Rasmus Nygaard Ilisimatusartoq 01.02.08 Rikke Guldborg Hansen Suliniummik ingerlataqarluni ilisimatusartoq 01.08.11 Signe Jeremiassen Biologit ikiortaat 15.07.09 31.12.14 Ilisimatusarnermut teknikeri 01.01.15 Sofie Ruth Jeremiassen Suliniutinik ataqatigiissaarisoq 01.06.04 Stine Petersen Ilisimatusartoq 01.05.14 30.09.14 Søren Lorenzen Post Suliniummik ingerlataqarluni ilisimatusartoq 15.05.13 Søren Rysgaard Professor/Silap Pissusianik Ilisimatusarfimmi 01.08.05

Tenna Kragh Boye Ilisimatusartoq 01.05.10 Teunis Jansen Ilisimatusartoq/postdoc Thomas Juul-Pedersen Ilisimatusartoq 01.11.07 Wendy Loya Ilisimatusartoq 15.09.14 Yu Jia Ilisimatusartoq 01.05.14

Avataani sulititat Heidi Sørensen Biologinngorniummik suliaqartoq Karl Attard Ph.d.-nngorniaq Kristin Laidre Ilisimatusartoq Lorenz Meire Biologinngorniummik suliaqartoq Rikke Becker Jacobsen Ph.d.-nngorniaq

DTU Aquamik isumaqatigiissuteqarnikkut atorfeqartitat Jesper Boje Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq Ole A. Jørgensen Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq

28

DTU Aquamik isumaqatigiissuteqarnikkut atorfeqartitat Jesper Boje Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq Ole A. Jørgensen Qaffasinerusumik atorfeqarluni ilisimatusartoq

Isumaqatigiissusiornikkut atorfeqartitat Carl Egede Bøggild Professor ikiortaasoq Ronnie N. Glud Professor ikiortaasoq

Atorfeqavilluni umiarsuarmi inuttaq R/V Paamiut Birger Sivertsen Umiarsuup naalagaa 01.05.06 Carsten Myrdal Jensen 1.-mester 01.03.14 Erik Krüger Hansen Nunami maskinmester 01.05.06 Kári Hansen Maskinmester 01.03.14 Ole Jakob Petersen Aquttuuneq Oli J. Hansen 1. Mester

Sivikitsuinnarmik atorfeqartoq R/V Pâmiut Ellen Jensen Igasoq ilinniarsimasoq, taartaasoq Finnbogi Hansen Aquttuuneq/taartaasoq Inga Olsen-Heinrich Arnaqquaq Mihn Van Lam Igasoq ilinniarsimasoq Søren Peter Jensen 1. mester, taartaasoq Matroser: Anda Motzfeldt Hendrik Falksen Karl Utuange Boas Augustussen Inunnguaq Mathæussen Lauritz Rosing Hans Adolf Platou Jens Emil Binzer Morten Berthelsen Hans Jakob Kristiansen (matrosiuneq ) Jeremias Thorsen Peter Arnold Binzer (matrosiuneq )

Atorfeqavilluni umiarsuarmi inuttaq R/V Sanna Rink Heinrich Umiarsuup naalagaa Nathan Josefsen Maskinist Aqqaluk Egede Aquttoq

Sivikitsuinnarmik atorfeqartoq R/V Sanna Erneeraq Siegstad (matrosiuneq ) Malik Gundel Aqqaluk Egede Aquttoq, taartaasoq Christian De Renouard Aquttoq, taartaasoq Ilannguaq Hegelund Igasoq John Mogensen-Fontain Aquttoq, taartaasoq Karl Henrik Olsen Aquttoq, taartaasoq Marcus Jensen Maskinist, taartaaso Åge Lennert Olsen Igasoq, taartaasoq Matroser: Apollo Mathiassen Frederik E. Fleicher Nikolaj Heinrich

29

Piffi ssap ilaannaani atorfeqartut ilinniartuujuti galuti llu ikiortaasut Bogdan Bredahl Igaffimmi ikiorti Erik Wolder Born Piffissap ilaannaa avataaniiit atorfeqartoq Finn Manu Lennert Piffissap ilaannaa atorfeqartoq Hans Ole Jensen Umiatsiami aquttoq, taartaasoq Jørgen Broberg Umiatsiami aquttoq, taartaasoq Lotte Christensen Igaffimmi ikiorti Max Merkel Piffissap ilaannaa atorfeqartoq Nette Levermann Piffissap ilaannaa atorfeqartoq Patricia Olsen Igaffimmi ikiorti

Uuttortaasut Albert Anike Hans Poul Andersen Kristoffer Jessen Qaerngaaq Nielsen Aqqalu Barselajsen Hjelmer Hammeken Marius Tobiassen Ringo Mathiassen Bolethe Egede Jens Rosing Martin Jensen Scoresby Hammeken Ejner Hammeken Johan Arqe Martin Madsen Svend Heilmann Frans Petersen Johan Gundel Martin Olsen Tobias Petersen Gaba Abelsen Karen Rasmussen Ole Isaksen Tønnes Sommer Gaba Heilmann Karl Napatoq Ole Kristensen Vilhelm Malakiassen Georg Pike Karl Peter Lange Ole Olsvig Vittus Mikaelsen Gerth Mikaelsen Karl Tobiassen Otto Thomsen Åge Hammeken Hans Ole Jensen Knud Heilmann Ove Kruse Mitinik kisitsisut Adolf Jensen Hans Kristensen Mette Kristensen Aqqalunnguaq Jensen Jonas K. Jensen Nutserisut Maannguaq Berthelsen Nuka Møller Ilinniartut ikiortit Benjamin Hammeken Jakob Meldgaard Julius Nielsen Nikolaj Schlie Bo Hansen Jan Yde Poulsen Laila S.K. Espersen Nivi Karina Rosing David Ottosen Jesper Nielsen Krogh Maja Pape Pipaluk Hammeken Inaluk Schmidt Jacobsen Joakim Vinter-Olesen Mala Broberg Qunaaq Lund Møller Ivalu Kleemann Jonas S Sørensen Marie Helene Birk Susanne Sass Hvass Jacob Hjort Jørgensen Jonathan Stounberg Miilu Kvania Thor Joensen

30

Nunani tamani ataatsimiin- CBMP Circumpolar Biodiversity Monitoring Pro- gram, Marine Face-to-Face meeting, September nerit 30-October 2. Nuuk, Greenland CBMP Circumpolar Biodiversity Monitoring Pro- AACA Adaptation Actions for a Changing Arctic. gram, Terrestrial Face-to-Face meeting, Februa- Author Workshop, December 9. Ottawa, Canada ry 25-27. Akureyri, Iceland AACA Adaptation Actions for a Changing Arctic. CBMP Circumpolar Biodiversity Monitoring Pro- Integration Team Workshop, December 8. Otta- gram, Terrestrial Mammals Expert Group Plan- wa, Canada ning Session, Telephone Conference Call, May AACA Adaptation Actions for a Changing Arctic. 27 & October 09. Nuuk, Greenland Workshop, June 3-5. Nuuk, Greenland CBMP Circumpolar Biodiversity Monitoring Pro- AACA/SWIPA Climate Workshop, April 9. Helsin- gram, Terrestrial Muskox Expert Network, 1st ki, Finland Telephone Conference Call, September 19. Nu- Arctic Biodiversity Congress, December 2-4, uk, Greenland 2014. Trondheim, Norway CBMP Circumpolar Biodiversity Monitoring Pro- Arctic Change 2014, ArcticNet Conference, De- gram, Terrestrial Steering Group. Telephone cember 8-12. Ottawa, Canada Conference Call, January 13, February 03, 06 & 17, June 06, August 29, September 29, Novem- ASP Arctic Science Partnership Annual Meeting, ber 06, November 12. Nuuk, Greenland November 4-5. Kaløvig Centre, CBMP Quarterly Teleconferences in Circumpolar Bilateral Fishery agreement between Greenland Biodiversity Monitoring Program - Marine Stee- and Faroe Islands, December 4-5. , ring Group Denmark CBMP Various video/phone conferences in the Bilateral fishery agreement between Greenland benthos expert network in CBMP-CAFF and Iceland, March 29-30. Reykjavik, Iceland Climate Change workshop for GU teachers, Sep- Bilateral Fishery agreement between Greenland tember 11. Nuuk, Greenland and Norway, December 9-10. Copenhagen, Den- mark East Greenland polar bear subpopulation asses- sment options meeting, November 19-20, Nuuk, Bilateral Fishery agreement between Greenland Greenland and Russia, December 1-2. Copenhagen, Den- mark EBSAs Arctic Regional Workshop to Facilitate the Description of Ecological or Biological Significant Biologging Conference, September 22-26. Stras- Marine Areas, March 3-7. Helsinki, Finland bourg, France EURO-fleet meeting, March 30-April 2. Rome, CAFF Seabird (CBird) Meeting XVIII, April 1-3. Italy Longyearbyen, Svalbard Fishery agreement Greenland and EU meeting, CBMP Circumpolar Biodiversity Monitoring Pro- March 26-29. Reykjavik, Iceland gram, Annual Marine Steering Group and Expert Network Meeting, September 30-October 2. Fishery agreement Greenland and EU meeting, Nuuk, Greenland November 24-29. Bruxelles, Belgium

31

Fishery agreement Greenland and EU meeting, Stocks (WGWIDE) annual meeting. August. Co- September 30-October 2. Nuuk, Greenland penhagen, Denmark GEM Greenland Ecosystem Monitoring Annual ICES Working Group on Widely Distributed Meeting, November 6. Roskilde, Denmark Stocks (WGWIDE) subgroup meeting for upda- ted Mackerel advice for 2014. Copenhagen, ICE-ARC (Ice, Climate and Economics - Arctic Denmark Research on Change). Kick-Off Meeting, Februa- ry 13-14. Bruxelles, Belgium INAMon Initiating North Atlantic Benthic Moni- toring Workshop, September 28-29. Nuuk, ICES ACOM ICES HQ, December 2-5. Copenha- Greenland gen, Denmark INTERACT 3rd Annual Meeting, February 3-7. ICES Advice Drafting Group (ADGANW), May 26- Oulanka, Finland 29. Copenhagen, Denmark INTERACT Consortium Meeting, November 24- ICES Benchmark Workshop on Pelagic Stocks 25. Copenhagen, Denmark (WKPELA), February 17-21. Copenhagen, Den- mark International Sea Duck Conference (5th), Sep- tember 10-12. Reykjavik, Iceland ICES Data compilation workshop on Icelandic stocks (WKICE), November 25-27. Reykjavik, IUCN/SSC International Polar Bear Specialist Iceland Group, June 9-13, 2014. Fort Collins, Colorado, USA ICES Mackerel Long Term Management Plan WKMACLTMP, first meeting, June 24-27. Copen- IWC 65th meeting of the IWC Scientific Com- hagen, Denmark mittee, May 12-24. Bled, Slovenia ICES Mackerel Long Term Management Plan IWC AWMP Intersessional Workshop on Develo- WKMACLTMP, second meeting, November 17- ping SLAs for the Greenland Hunts, January 8-11. 19. Copenhagen, Denmark Copenhagen, Denmark ICES North Western Working Group (NWWG), IWC North Atlantic minke whale stock structure April 24-May 1. Copenhagen, Denmark workshop, April 14-17. Copenhagen, Denmark ICES WGOH, April 1-3. Hamburg, Germany IWC Workshop on Impacts of Increased Marine Activities on Cetaceans in the Arctic, March 6-7. ICES Working Group for International Pelagic Anchorage, Alaska WGIPS (WGWIDE), IESSNS post cruise meeting, August. Torshavn, Faroe Islands Joint Commission on Polar Bears (JCPB) Scientific working group, Canada-Norway- Greenland tele- ICES Working Group on Harp and Hooded Seals, conference, November 18 Nuuk, Greenland November 17-21. Quebec City, Canada Marin Tænketank (MTT) meeting, The Nordic ICES Working Group on life history of crabs Council of Ministers, March 25. Copenhagen, (WGCRAB), April 22-24. Tromsø, Norway Denmark ICES Working Group on North East Atlantic Con- Marin Tænketank (MTT) meeting, The Nordic tinental Slope Surveys (WGNEACS). Correspon- Council of Ministers, September 22-27. Reykja- dence vik, Iceland ICES Working Group on Widely Distributed Meeting on Arctic Fisheries in the Central Arctic

32

Ocean, February 24-26. Nuuk, Greenland NASCO WGCMC Meeting of the West Greenland Commission Ad Hoc Working Group on Monito- Meeting with APN and UNESCO representatives ring and Control, October 28-30. Nuuk, Green- of Man and Biosphere Program, September 19. land Nuuk, Greenland NEAFC Annual Meeting, November 10-14. Lon- Meetings with Wildlife Computers on conducti- don, England vity instruments, February 10-11. Seattle, USA NEAFC Coastal State Meeting mackerel negotia- NACW 15th North American Caribou Workshop, tions, October. London, England May 12-16. Whitehorse, Yukon, Canada NEAFC Coastal State Meeting redfish, October 7- NAFMC North Atlantic Fisheries Conference, 8. London, England June 17-19. Ilulissat, Greenland NEAFC PECMAS, September 3-5. London, Eng- NAFO Scientific Council and NAFO/ICES Pandalus land assessment Group (NIPAG) Meeting, September 10-17. Nuuk, Greenland NJF Seminar Reindeer herding and land use ma- nagement - Nordic perspectives, October 19-22. NAFO Scientific Council Meeting, Ecosystem Rovaniemi, Finland Science Assessment Council, November 2014. Canada Nordic Minister meeting, June 17-19. Ilulissat, Greenland NAFO Scientific Council Meeting, June 1-14. Hali- fax, Canada NORD-Plus workshop, September 8-10. Nuuk, Greenland NAMMCO 21st meeting of the NAMMCO Scien- tific Committee, November 3-6. Bergen, Norway Office of Naval Research, October 20-23. Wash- ington DC, USA NAMMCO Joint Meeting of the NAMMCO Scien- tific Committee Working Group on the Populati- Remote Sensing Needs Assessment Workshop on Status of Narwhal and Beluga in the North for the Pan-Arctic, December 1. Trondheim, Nor- Atlantic and the Canada/Greenland Joint Com- way mission on Conservation and Management of Steering Committee meeting. Mackerel project Narwhal and Beluga Scientific Working Group. (DK/FA/GL), March 10. Thorshavn, Faroe Islands Catch Allocation Meeting, March 10-12. Copen- hagen, Denmark Sustainable Fishery Greenland (SFG) seminar. Greenland Halibut and Sustainability, October 2. NAMMCO Scientific Committee Annual meeting, Copenhagen, Denmark November 3-6. Bergen, Norway Uranium Best Practice Workshop, Danish Institu- NAMMCO TNASS Skype meeting, March 26. Co- te for International Studies, June 10-17. Narsar- penhagen, Denmark suaq, Greenland NAMMCO TNASS Working group meeting, Octo- Working Group for Fisheries (AG-Fisk), The Nor- ber 2-3. Copenhagen, Denmark dic Council of Ministers, April 23. Stykkisholm, NAMMCO TNASS2015 Council meeting, Februa- Iceland ry 24-26. Oslo, Norway Workshop (3rd) on Siliceous Microfossils, Octo- NAMMCO TNASS2015 Steering committee mee- ber 20-25. Szczecin, Poland ting, February 3. Copenhagen, Denmark

33

Workshop on assessment of polar bears in East bestande inklusiv små bestande, 22. august. Greenland, November 19-21. Nuuk, Greenland Nuuk Workshop on Remote Sensing, December 01. Dialogmøde med GFLK Jagtbetjent, angående Trondheim, Norway hvordan undersøge Ivittuut moskusokse bestan- de i fremtiden, 24. september. Nuuk Workshop on Transport of Uranium. Danish In- stitute for International Studies, September 16. Dialogmøder med aktører fra fiskeindustrien Copenhagen, Denmark vedrørende etablering af havbundsundersøgel- ser i Grønland Workshop to plan analyses of data from the joint Greenland-Canada polar bear study in Efterårsmøde i Greenland Ecosystem Monito- Baffin Bay and Kane Basin, January 12-18. Seatt- ring, 6. november. Roskilde, Denmark le, State of Washington, USA Fiskerirådsmøder, 6 -10 møder årligt som tilfor- WWF’s Rapid Assessment of features and areas ordnet. Nuuk for circumpolar ecosystem Resilience in the 21st Fiskeriseminar, 2.-3. april. Nuuk Century (RACER) meeting, January 8-9. Copen- hagen, Denmark Forum for Arktisk Forskning, 23. maj. København Forum for Arktisk Forskning, 5. november. Kø- Nunatsinni ataatsimiinnerit benhavn AACA stakeholder workshop om Arktisk Råds Fødevareminister Dan Jørgensens studiebesøg i klimatilpasningsprojekt, 2.-5. juni. Nuuk Nuuk, 13. August. Nuuk Arktisk Forskningscenter (ARC) årsmøde, 16.-17. GFLK årsmøde, januar. Nuuk december. Sandbjerg, Danmark Greenland Ecosystem Monitoring, 8. september. Arktiske Initiativ workshop, 29.-30. september. København Hindsgavl Slot, Danmark Hellefisk seminar KNAPK, Upernavik Seafood, Dialogmøde med Departement for Uddannelse 26. februar. Upernavik vedr. kollegieværelser til studerende på Arktisk Høring om sælfangst i Grønland. Arrangeret af biologisk uddannelse, 23. oktober. Nuuk, Green- Folketingets Grønlandsudvalg, 13. marts. Køben- land havn. Dialogmøde med Departementet og Styrelsen Isaaffik Arctic Gateway. Udvikling af Internet for Fiskeri, Fangst og Landbrug (APNN), Veteri- portal til støtte for Rigsfællesskabet arktiske nær tjeneste angående bl.a. genside orientering forskning. 6 projektmøder i oktober-december. om GN’s forskning og veterinær tjenestens ar- København bejde med henblik til muligheder for samarbej- de, 21. januar. Nuuk Møde for at planlægge isbjørnestudier i Øst- grønland i 2015 og fremover, 24.-28. november. Dialogmøde med Departementet og Styrelsen Nuuk for Fiskeri, Fangst og Landbrug (APNN), angåen- de hvordan DFFL kan bedst undersøge Isortoq Møde med APNN om forvaltning af havpattedyr, tamrendrift, 22. august. Nuuk 12. februar. Nuuk Dialogmøde med Departementet og Styrelsen Møde med APNN om IUCN/PBSG opgaver, 9. for Fiskeri, Fangst og Landbrug (APNN), angåen- januar. Nuuk de terrestriske projekter for moskus og rensdyr-

34

Møde med APNN om KONFIFA aftale, 15. januar. Orienteringsmøde for industrien vedr. rådgiv- Nuuk ning for fiskeressourcer (NAFO), 3. juni. Nuuk Møde med Departement for Natur, Miljø og Orienteringsmøde for industrien vedr. rådgiv- Justitsområdet samt UNESCO vedr. Man and ning for fiskeressourcer (NAFO), 3. juli. Nuuk Biosphere programmet og zonering af National- Orienteringsmøde for industrien vedr. rådgiv- parken, 19. september. Nuuk ning for rejeressourcer, 10. november. Nuuk Møde med Departementet for Fiskeri, Fangst og Orienteringsmøde om makrelfiskeriet, survey og Landbrug angående videreudvikling og koordi- rådgivning, september. Nuuk nering af datasamlinger omkring havpattedyr, 21. marts. Nuuk Orienteringsmøde om makrellens biologi for fiskere og Departement, marts. Nuuk Møde med DTU omkring analysearbejde vedr. styrkelse af Forsvarets opgaveløsning i Arktis, 8. Polarforskerkonference, 2. juni. København Maj. Nuuk Præsentation af EIA-studier i Baffin Bugten, Rå- Møde med olieselskaber på DCE, Århus Universi- stofdirektoratet, 27. februar. Nuuk tet, om seismik i Baffin Bugten 2012. Fremlæg- Rapid Accessment of Circum-Arctic Ecosystem gelse af to rapporter, 26. februar. Risø, Danmark Resilience (RACER) Workshop, 8. Januar. WWF, Møde med Royal Greenland om forsøgsfiskeri, København 21. maj. Nuuk Symposium om tværfaglige studier, 16.-17. juni. Møde med Veterinær og Fødevare Myndighe- Schæffergården, Danmark den i Grønland (VFMG) ang. fremtidigt samar- Videnskabelig workshop i Greenland Ecosystem bejde, 15. januar. Nuuk Monitoring, 6.-7. november. Roskilde, Denmark Møde med Veterinær og Fødevare Myndighe- Åbent hus i Naturinstituttet for fiskeriets aktører den i Grønland (VFMG) ang. fremtidigt samar- i forbindelse med Walther Herwig ophold. Nuuk bejde, 22. august. Nuuk Møde med Visit Greenland om hvalsafari guide- lines og mulige effekter af dykkersafari på hva- ler, 5. november. Nuuk Møde med WWF om mulig samarbejde, 24. april. Nuuk Møde om fiskebestande i Sermersooq, 28. april. Nuuk Møde om NOW-projekt, 11. juni. København Naturvidenskabelig dag for GU-elever (200 ele- ver), 24. oktober. Nuuk, Greenland Oplæring af interviewer til undersøgelse om isbjørne i Østgrønland, 12. - 15. december Orientering om dataindsamling i makrelfiskeriet. Fiskerilicenskontrollen (GFLK). Juni. Nuuk

35

Ataatsimiinnerni allakkiat Hedeholm R, Boje J (2014) Greenland Shrimp and Fish Survey Results for Redfish in East Boje J, Hedeholm R (2014) The fishery for Green- Greenland Offshore Waters in 2013. ICES land halibut in ICES Div. XIVb in 2013. ICES NWWG, 24 April - 1 May. WD02 NWWG 2013.WD 9 Hedeholm R, Boje J (2014) The fishery for de- Burmeister A (2014) Assessment of snow crab in mersal Redfish (S.mentella) in ICES Div. XIVb in West Greenland 2014. Teknisk Rapport nr. 93, p. 2013. ICES NWWG, 24 April - 1 May. WD06 1-46., Pinngortitaleriffik, Grønlands Naturinstitut Hedeholm R, Post SL (2014) Assessment of Burmeister A (2014) Greenland snow crab fishe- lumpfish (Cyclopterus lumpus) in West Green- ry. In: ICES. 2014. Report of the Working Group land based on commercial data 2010-2014 on the Biology and Life History of Crabs Hedeholm R, Post SL, Retzel A (2014) New deve- (WGCRAB), 22-24 April 2014. ICES CM 2014/ lopments on Atlantic cod in Greenland. ICES SSGEF:12, 35pp NWWG, 24 April-1 May. WD32 Burmeister A, Kingsley M (2014) The West Hedeholm R, Retzel A (2014) West Greenland Greenland trawl survey for Pandalus borealis, inshore gillnet survey results for juvenile Atlantic 2014, with reference to earlier results. NAFO cod in 2013. ICES NWWG, 24 April - 1 May. SCR Doc. 14/052. Serial No.N6354 WD05 Chrysafi A, Jørgensen OA (2014) MSY from Catch Hedeholm R. Boje J (2014) Survey for Greenland and Resilience. NAFO SCR Doc. 14/021 Serial no. halibut in ICES Division 14B, August-September N6316 2013. ICES NWWG, 24 April-1 May. WD04 Hammeken Arboe N (2014) Catch Table Update Jansen T, Kristensen K, Van Der Kooij J, Post S, for the West Greenland Shrimp Fishery. NAFO Roel B A, Campbell A, Hatfield E (2014) Recruit- SCR 14/046 Seriel No. N6348 ment of North East Atlantic Mackerel (Scomber Hammeken Arboe N (2014) The Fishery for scombrus) - nursery areas and recruitment vari- Northern Shrimp (Pandalus borealis) in Denmark ation. ICES CM 2014. ACOM 43. WD at WKPELA Strait / off East Greenland 1978 - 2014. NAFO Jørgensen OA (2014) Survey for Greenland Hali- SCR 14/060. Serial No. 6362 but in NAFO Division 1C-1D, 2013. NAFO SCR Hammeken Arboe N (2014) The Fishery for Doc. 14/002, Serial no. N6292 Northern Shrimp (Pandalus borealis) off West Jørgensen OA, Treble M(2014) Assessment of Greenland, 1970-2014. NAFO SCR Doc. 14/061. the Greenland Halibut Stock Component in NA- Serial No.N6363 FO Subarea 0 + Division 1A offshore + Division Hammeken Arboe N (2014). The Fishery for 1D-1F. NAFO SCR Doc. 14/027, Serial no. N6322 Northern Shrimp (Pandalus borealis) in Denmark Juul-Pedersen T, Arendt KE, Mortensen J, Retzel Strait / off East Greenland 1978 - 2014. NAFO A, Burmeister A, Sejr MK, Blicher M, Krause- SCR 14/060. Ser.No. 6362 Jensen D, Olesen B, Labansen AL, Rasmussen Hammeken N & Blicher ME (2014) Report from LM, Witting L, Boye T, Simon M, Rysgaard S the workshop “Initiating North Atlantic Benthos (2014) Nuuk Basic; The MarinBasis Program. In Monitoring (INAMon)”, September 28-29, Jensen LM (ed.) (2014) Nuuk Ecological Research Greenland Institute of Natural Resources, Nuuk, Operations, 6th Annual Report, 2013. Aarhus Greenland University, DCE - Danish Centre for Environment

36

and Energy. 84 pp vey results from surveys conducted by the Greenland Institute og Natural Resources in NA- Kingsley MCS (2014) A Provisional Assessment of FO Division 1A Inshore. NAFO SCR 14/038 Serial the Shrimp Stock off West Greenland in 2014. no. N6334 SCR 14/059. Serial No. N6361 Nygaard R, Jørgensen OA (2014) Biomass and Kingsley MCS (2014) Numbers of Age-2 Shrimps Abundance of Demersal Fish Stocks off West and in West Greenland—again. SCR 14/058. Serial East Greenland estimated from the Greenland No. N6360 Institute of Natural Resources Shrimp Fish Sur- Kingsley MCS (2014) Revised treatment of cod vey, 1988-2013. NAFO SCR 14/003 Serial no. survey data in assessing the West Greenland N6293 stock of Pandalus borealis. SCR 14/062. Serial Retzel A (2014) Greenland commercial data for No. N6364 Atlantic cod in Greenland inshore waters for Kingsley MCS (2014) Shrimps and Cod in West 2013. ICES NWWG. 24 April-1 May. WD09 Greenland, and How Many of the One are Eaten Retzel A, Post SL (2014) Greenland commercial by the Other. SCR 14/067. Serial No. N6397 data for Atlantic cod in Greenland offshore wa- Nøttestad L, Salthaug A, Johansen G O, Anthony- ters for 2013. ICES NWWG. 24 April-1 May. pillai V, Tangen Ø, Sveinbjörnsson S, Óskarsson WD14 GJ, Jónsson S, Debes H, Mortensen E, Smith L, Retzel A, Post SL (2014) Greenland Shrimp and Ólafsdóttir A, Jacobsen JA. Jansen T. (2014) Fish survey results for At-lantic cod in 2013. ICES Cruise report from the coordinated ecosystem NWWG. 24 April-1 May. WD13 survey (IESSNS) with M/V ”Brennholm”, M/V “Vendla”, M/V “Finnur Fríði” and R/V “Árni Siegstad H (2014) Results of the Greenland Friðriksson” in the Norwegian Sea and surroun- Bottom Trawl Survey for Northern shrimp ding waters, 2 July - 12 August 2014. ICES CM (Pandalus borealis) Off East Greenland (ICES 2014/ACOM:48. WD at WGWIDE Subarea XIV b), 2008-2014. NAFO SCR 14/057. Serial No.N6359 Nygaard R (2014) Assessment Greenland Halibut Stock Component in NAFO Division 1A Inshore. Solari A (2014) A Bayesian approach to the as- NAFO SCR 14/0 Serial no. N6338 sessment of West Greenland Halibut: Rationale and Critique. NAFO SCR 14/043 Serial no. N6340 Nygaard R (2014) Assessment of American plaice in NAFO Subarea 1. NAFO SCR 14/032 Serial no. Solari A (2014) On West Greenland Halibut: Ap- N6328 proaching System Dynamics. Ecosystem Science Assessment Council November 2014 Nygaard R (2014) Assessment of Demersal Red- fish in NAFO Subarea 1. NAFO SCR 14/025 Serial Solari A (2014) On West Greenland Halibut: en- No. N6320 vironmental forcing. Working paper. NAFO mee- ting June 2014 Nygaard R (2014) Assessment of wolffish in NA- FO Subarea 1. NAFO SCR 14/037 Serial no. Tiedemann R, Pampoulie C, Schneider A R R , N6333 Kiemel K, Witting L, Simon M J, Olsen M, Skaug H J, Øien N and Víkingsson G A. (2014) Genetic Nygaard R (2014) The Salmon Fishery in Green- structure of the North Atlantic common minke land. ICES WGNAS WD01 whale (Balaenoptera acutorostrata) at feeding Nygaard R (2014) Trawl, gillnet and longline sur- grounds: a combined microsatellite and mtDNA analysis, IWC/SC/65b/RMP09

37

Tiedemann R, Schneider A R R , Kiemel K, Pam- ena) assayed for antibodies against Toxoplasma poulie C, Witting L, Simon M J, Olsen M, Skaug H gondii - false positives with direct agglutination J, Øien N and Víkingsson G A. (2014) Genetic method. Diseases of Aquatic Organisms 108: 181 structure of the North Atlantic common minke -186. doi:10.3354/dao02713 whale (Balaenoptera acutorostrata) at feeding Boje J, Neuenfeldt S, Sparrevohn C R, Eigaard grounds: an update of the microsatellite and O,Behrens J W (2014) Seasonal migration, verti- mtDNA analysis, IWC/SC/A14/AWMP-RMP03 cal activity, and winter temperature experience Witting L (2014) West Greenland bowhead wha- of Greenland halibut Reinhardtius hippoglossoi- le candidate SLA, IWC/SC/65/AWMP05 des in West Greenland. Marine Ecology Progress Series, Vol. 508:211-222 Witting L (2014) West Greenland humpback whale candidate SLA, IWC/SC/65/AWMP04 Bonanomi S, Therkildsen NO, Hedeholm RB, Hemmer-Hansen J, Nielsen EE (2014) The use of Ilisimatuussutsikkut al- archived tags in retrospective genetic analysis of laaserisat fish. Molecular Ecology Resources 14:616-621 Born EW, Stefansson E, Mikkelsen B, Laidre KL, Andersen JM, Stenson GB, Skern-Maurizen M, Andersen LW, Rigét FF, Villum Jensen M and Wiersma YF, Rosing-Asvid A, et al. (2014) Drift Bloch D (2014) A note on a walrus´s European Diving by Hooded Seals (Cystophora cristata) in odyssey. NAMMCO Scientific Publications. the Northwest Atlantic Ocean. PLoS ONE 9(7): doi:10.7557/3.2921 e103072. doi:10.1371/journal.pone.0103072 Citta JJ, Burns JJ, Quakenbush LT, Vanek V, Geor- Andersen OGN, Laidre KL, Heide-Jørgensen MP ge JC, Small BJ, Heide-Jørgensen MP, Brower H (2014) Benthopelagic shrimp and associated (2014) Potential for bowhead whale entangle- pelagic and benthopelagic fauna on a bowhead ment in cod and crab gear in the Bering Sea. whale foraging ground in Disko Bay, West Marine Mammal Science 30(2): 445-459. Greenland. Marine Science 4(1): 10-20. doi:10.1111/mms.12047 doi:10.5923/j.ms.20140401.02 Fossette S, Heide-Jørgensen MP, Jensen MV, Barber DG, Ehn JK, Pucko M, Rysgaard S, Papaky- Kiszka J, Bertrand N, Vely M (2014) Humpback riakou T, Deming J, Galley R, Søgaard DH (2014) whale (Megaptera novaeangliae) post breeding Frost flowers on young Arctic sea ice: The clima- dispersal and southward migration in the we- tic, chemical and microbial significance of an stern Indian Ocean Whale Sanctuary. Journal of emerging ice type. J. Geophys. Res. Atmos., 119, Experimental Marine Biology and Ecology, Spe- 11,593–11,612, doi:10.1002/2014JD021736. cial Issue: Charismatic Megafauna, 450: 6-14 Bendtsen, J, Mortensen J, Rysgaard S (2014) Gladish CV, Holland DM, Rossing-Asvid A, Beh- Seasonal surface layer dynamics and sensitivity rens JW, Boje J (2014) Boundary conditions for to runoff in a high Arctic fjord (Young Sound/ Jakobshavn Glacier. Part I.Variability and re- Tyrolerfjord, 74°N). J. Geophys. Res. Oceans, newal of Ilulissat Icefjord Waters, 2001-2014. J. 119, doi:10.1002/2014JC010077. Phys. Oceanogr. 45:3-32 Blanchet MA, Godfroid J, Breines EN, Heide- Grist JP, Josey SA, Boehme L, Meredith MP, Jørgensen MP, Nielsen NH, Hasselmeier I, Iver- Laidre KL, Heide-Jørgensen MP, Kovacs KK, Ly- sen M, Jensen S-K and Åsbakk K (2014) West dersen C, Davidson FJM, Stenson GB, Hammill Greenland harbour porpoises (Phocoena phoco- MO, Marsh R and Coward AC (2014) Seasonal

38

variability of the warm Atlantic Water layer in Keane, M, Semeiks J, Webb AE, Li YI, Quesada V, the vicinity of the Greenland shelf break Craig T, Madsen LB, Brawand D, Marques PI, Geophysical Research Letters 41. Michalak P, Kang L, Bhak J, Yim HS, Grishin N, doi:10.1002/2014GL062051 Nielsen NH, Heide-Jørgensen MP, Oziolor EM, Matson CW, Stuart G, Patton J, George C, Su- Hauser, DDW, Laidre KL, Suydam R, Richard PR ydam R, Larsen K, López-Otin C, O´Connell MJ, (2014) Population-specific home ranges and Bickham J, Thomsen B, Magalhães de JP (2014) migration timing of Pacific Arctic beluga whales Insights into the Evolution of Longevity from the (Delphinapterus leucas). Polar Biology 37: 1171- Bowhead Whale Genome. Cell Report, 10(1):112 1183 -122. DOI: 10.1016/j.celrep.2014.12.008 Hedeholm R, Blicher ME, Grønkjær P (2014) First Kennedy J, Hedeholm R, Gundersen AC, Boje J estimates of age and production of lumpsucker (2014) Estimates of reproductive potential of (Cyclopterus lumpus) in Greenland. Fisheries Greenland halibut (Reinhardtius hippoglossoi- Research 149:1-4 des) in East Greenland based on an update of Heide-Jørgensen MP, Nielsen NH, Hansen RG maturity status. Fisheries Research 154: 73-81 and Blackwell SS (2014) Stomach temperature in Kjeldsen KK, Mortensen J, Bendtsen J, Petersen narwhals (Monodon monoceros) during feeding D, Lennert K, Rysgaard S (2014) Ice-dammed events. Animal Biotelemetry 2:9. lake drainage cools and raises surface salinities doi:10.1186/2050-3385-2-9 in a tidewater outlet glacier fjord, West Green- Høgslund S, Sejr MK, Wiktor Jr J, Blicher ME, land. J. Geophys. Res. Earth Surf., 119, 1310– Wegeberg S (2014) Intertidal community com- 1321, doi:10.1002/2013JF003034 position along rocky shores in South-west Krawczyk, DW, Witkowski, A, Waniek, JJ, Wroni- Greenland: a quantitative approach. Polar Biolo- ecki, M, Harff, J (2014) Description of diatoms gy DOI 10.1007/s00300-014-1541-7 from the South-West to West Greenland coastal Jansen T (2014) Pseudocollapse and Rebuilding and open marine waters. Polar Biology, 11: 1589 of North Sea Mackerel (Scomber scombrus). -1606, doi:10.1007/s00300-014-1546-2 ICES Journal of Marine Science. 71(2):299-307. Linnebjerg JF, Huffeldt NP, Falk K, Merkel FR, doi:10.1093/icesjms/fst148 Mosbech A, Frederiksen M (2014) Inferring Jansen T, Kristensen K, van der Kooij J, Campbell seabird activity budgets from leg-mounted time- A, Utne KR, Carrera P, Jacobsen JA, Gudmundss- depth recorders. Journal of Ornithology 155: dottir A, Roel BA, Hatfield EMC (2014) Nursery 301-306 areas and recruitment variation of Northeast Liu S, Lorenzen ED, Fumagalli M, Li B, Harris K, Atlantic mackerel (Scomber scombrus). ICES Xiong Z, Zhou L, Korneliussen TS, Somel M, Bab- Journal of Marine Science. doi:10.1093/icesjms/ bitt C, Wray G, Li J, He W, Wang Z, Fu W, Xiang X, fsu186 Morgan CC, Doherty A, O’Connell MJ, McInerney Jørgensen OA, Bastardie F, Eigaard OR (2014) JO, Born EW, Dalén L, Dietz R, Orlando L, Sonne Impact of deep-sea fishery for Greenland halibut C, Zhang G, Nielsen R, Willerslev E and Wang J (Reinhardtius hippoglossoides) on non- (2014) Population genomics reveal recent speci- commercial fish species off West Greenland. ation and rapid evolutionary adaptation in polar ICES Journal of Marine Science. doi.10.1093/ bears. Cell 157 (4): 785-794 icesjms/fst191 Mackenzie BR, Payen MR, Boje J, Høyer JL,

39

Siegstad H (2014) A cascade of warming impacts 389. doi:10.1016/j.marpol.2013.10.005 brings bluefin tuna to Greenland waters. Global Rekdal SL, Hansen RG, Borchers D, Bachmann L, Change Biology (2014). doi:10.1111/gcb.12597 Laidre KL, Wiig Ø, Nielsen NH, Fossette S, Tervo Merkel F, Labansen A, Boertmann D, Mosbech O, Heide-Jørgensen MP (2014) Trends in bow- A, Egevang C, Falk K, Linnebjerg JF, Frederiksen head whales in West Greenland; Aerial surveys M, Kampp K (2014) Declining trends in the majo- vs. genetic capture-recapture. Marine Mammal rity of Greenland’s thick-billed murre (Uria lom- Science. doi:10.1111/mms.12150 via) colonies 1981-2011. Polar Biology 10.1007/ Riisgaard K, Swalethorp R, Kjellerup S, Juul- s00300-014-1500-3 Pedersen T, Nielsen TG (2014) Trophic role and Mortensen J, Bendtsen J, Lennert K, Rysgaard S top-down control of a subarctic protozooplank- (2014) Seasonal variability of the circulation sy- ton community. Mar. Ecol. Prog. Ser., 500:67-82 stem in a west Greenland tidewater outlet gla- Søgaard DH (2014) Biological activity and calci- cier fjord, Godthåbsfjord (64°N). J. Geophys. Res. um carbonate dynamics in Greenland sea ice – Earth Surf., 119, doi:10.1002/ 2014JF003267 Implication for the inorganic carbon cycle. PhD Nielsen J, Hedeholm R, Simon M, Steffensen JF thesis. Greenland Climate Research Centre and (2014) Distribution and feeding ecology of the Department of Biology, University of Southern Greenland shark (Somniosus microcephalus) in Denmark. Greenland Institute of Natural Resour- Greenland waters. Polar Biology 37: 37-46 ces, 148 pp Nielsen NH, Larsen RS, Laidre K, Heide- Sørensen LL, Jensen B, Glud RN, McGinnis DF, Jørgensen MP (2014) Identification of Potential Sejr MK, Sievers J, Søgaard DH, Tison JL, Rys- Foraging Areas for Bowhead Whales in Baffin gaard S (2014) Parameterization of atmospheric Bay and Adjacent Waters. Arctic 06/2015 –surface exchange of CO2 over sea ice. TC 8:853 –866, doi:10.5194/tc–8–853–2014 Pampoulie C, Skirnisdottir S, Olafsdottir G, Helyar SJ, Thorsteinsson V, Jónsson S, Fréchet A, Teglhus FW, Agersted MD, Arendt KE, Nielsen Durif CMF, Sherman S, Lampart-Kaluzniacka M, TG (2014) Gut evacuation rate and grazing im- Hedeholm R, Òlafsson H, Danìelsdòttir AK, Ka- pact of the krill Thysanoessa raschii and T. iner- sper JM (2014) Genetic structure of the lumpfish mis. Mar Biol, doi: 10.1007/s00227-014-2573-9 Cyclopterus lumpus across the North Atlantic. Thyrring J, Rysgaard S, Blicher ME, Sejr MK ICES Journal of Marine Science. doi:10.1093/ (2014) Metabolic cold adaptation and aerobic icesjms/fsu071 performance of blue mussels (Mytilus edulis) Provencher JF, Bond AL, Hedd A, Montevecchi along a temperature gradient into the High Arc- WA, Bin Muzaffar S, Courchesne SJ, Gilchrist HG, tic region. Marine Biology DOI 10.1007/s00227- Jamieson SE, Merkel FR, Falk K, Durinck J, Mallo- 014-2575-7 ry ML (2014) Prevalence of marine debris in ma- Trenkel VM, Huse G, MacKenzie BR, Alvarez P, rine birds from the North Atlantic. Marine Pollu- Arrizabalaga H, Castonguay M, Goñi N, Grégoire tion Bulletin 84: 411-417 F, Hátún H, Jansen T, Jacobsen JA, Lehodey P, Reeves, RR, Ewins PJ, Agbayani S, Heide- Lutcavage M, Mariani P, Melvin GD, Neilson JD, Jørgensen MP, Kovacs KM, Lydersen C, Suydam Nøttestad L, Óskarsson GJ, Payne MR, Richards- R, Elliott W, Polet G, v.Dijk Y, Blijleven R (2014) on DE, Senina I, Speirs DC (2014) Comparative Distribution of endemic cetaceans in relation to ecology of widely-distributed pelagic fish species hydrocarbon development and commercial ship- in the North Atlantic: implications for modelling ping in a warming Arctic. Marine Policy 44: 375-

40

climate and fisheries impacts. Progress in Ocea- for Environment and Energy No. 117 nography. 129. 219-243 Christensen T, Payne J, Doyle M, Ibarguchi G, Vikingsson GA, Heide-Jørgensen MP (2014) First Taylor J, Schmidt NM, Gill M, Svoboda M, Arons- indication of autumn migration routes and desti- son C, Behe C, Buddle C, Cuyler C, Fosaa AM, Fox nations of common minke whales tracked by AD, Heiðmarsson S, Henning Krogh P, Madsen J, satellite in the North Atlantic during 2001-2011. McLennan D, Nymand J, Rosa C, Salmela J, Marine Mammal Science. doi:10.1111/ Shuchman R, Soloviev M, Wedege M (2013) The mms.12144 Arctic Terrestrial Biodiversity Monitoring Plan. Circumpolar Biodiversity Monitoring Program. Watt C, Orr J, Heide-Jørgensen M, Nielsen N, CAFF Monitoring Series Report Nr. 7. CAFF Inter- Ferguson S (2014) Differences in dive behaviour national Secretariat, Iceland. ISBN 978-9935-431 among the world’s three narwhal (Monodon -26-4 monoceros) populations correspond with dieta- ry differences. Marine Ecology Progress Series. Circumpolar Biodiversity Monitoring Program 525:273-285 (2015) - doi:10.3354/meps11202 Marine Steering Group. 2014. Arctic Marine Bio- diversity Monitoring Plan Annual Plan 2013: Weckström, K, Miettinene, A, Caisse, B, Pearce, Annual Report on the Implementation of the C, Ellegaard, M, Krawczyk, D, Witkowski, A Circumpolar Biodiversity Monitoring Program’s (2014) Sea surface temperatures in Disko Bay Arctic Marine Biodiversity Monitoring Plan during the Little Ice Age – caution needs to be (CBMP-Marine Plan). CAFF Monitoring Report exercised before assigning Thalassiosira No.12. CAFF International Secretariat, Akureyri, kushirensis resting spore as warm-water indica- Iceland. ISBN: 978-9935-431-33-2 tor in palaeoceanographic studies. Quat. Sci. Rev. 101: 234-237, doi:10.1016/ Coram A, Nielsen N, Sinding M (2014) Feltrap- j.quascirev.2013.01.025 port for mærkning af marsvin i Maniitsoq 07. juli - 05. aug. 2014. 31 pp. Feltrapport No. 81 Wiig Ø, Born EW and Stewart REA (2014) Mana- gement of Atlantic walrus (Odobenus rosmarus Danielsen NST (2014) The trophic role of rosmarus) in the arctic Atlantic. NAMMCO Scien- northern sandlance (Ammodytes dubius, Rein- tific Publications. doi:10.7557/3.2855 hardt 1837) on Fyllas Bank, West Greenland: Seasonal changes in diet and lipid content, Spe- Nalunaarusiat cialerapport ved Århus Universitet, Vejleder R. Hedeholm, august, 41 sider Arctic Marine Biodiversity Monitoring Plan Greenland, 2013 Implementation. National one Frederiksen M, Falk K, Huffeldt NP, Johansen K, page update. Conservation of Arctic Flora and Labansen A, Linnebjerg JF, Merkel F, Mosbech A Fauna (CAFF) (2014) Seabird baseline studies in Baffin Bay, 2008-2013. Colony-based fieldwork at Kippaku Biard V, Nielsen N (2014) Sampling harbour por- and Apparsuit, NW Greenland. Scientific Report poises in Maniitsoq (2014) 5 pp. Feltrapport No. from DCE – Danish Centre for Environment and 80 Energy No. 110. http://dce2.au.dk/pub/ Boertmann D, Rosing-Asvid A (2014) Seabirds SR110.pdf, 58 pp and seals in Southeast Greenland. Results from a Heide-Jørgensen MP, Hansen RG, Fosette S, Ni- survey in July 2014. Aarhus University, DCE - elsen NH, Jensen MV, Hegelund P (2014) Moni- Danish Centre for Environment and Energy, 42 toring abundance and hunting og narwhals in pp. Scientific Report from DCE - Danish Centre

41

Melville Bay during seismic surveys in 2012. (ed.) (2014) Zackenberg Ecological Research Greenland Institute of Natural Resources, in- Operations 19th Annual Report, 2013. Aarhus ternal report, 56 pp University, DCE – Danish Centre for Environment and Energy. 130 pp Heide-Jørgensen MP, Hansen RG, Sinding MHS (2014) Abundance and distribution of narwhals Terrestrial Steering Group (2014) Arctic Terre- in Melville Bay. Greenland Institute of Natural strial Biodiversity Monitoring Plan: Implementa- Resources, internal report, 28 pp tion and work plan Akureyri, Iceland, 25-27 Fe- bruary 2014. CAFF Monitoring Series Report No. Heide-Jørgensen MP, Nielsen N (2014) Undersø- 11. CAFF International Secretariat, Akureyri, gelser af epizooti hos marsvin i Vestgrønland - Iceland. ISBN: 978-9935-431-31-8 1ste status rapport 15. juli 2014. 6 pp. Feltrap- port No. 82 Wisniewska DM, Kyhn LA, Tougaard J, Simon M, Lin Y-T, Newhall A, Beedholm K, Lynch J, Madsen Juul-Pedersen T, Arendt KE, Mortensen J, PT (2014). Propagation of airgun pulses in Baffin Krawczyk D, Rysgaard S, Retzel A, Nygaard R, Bay 2012. Aarhus University, DCE – Danish Cen- Burmeister AD, Krause-Jensen D, Marbà N, Ole- tre for Environment and Energy, 150 pp. Scienti- sen B, Sejr MK, Blicher ME, Meire L, Geertz- fic Report from DCE – Danish Centre for En- Hansen O, Labansen AL, Boye T and Simon M. vironment and Energy No. 109. http:// The MarineBasis programme 2013. In Jensen LM dce2.au.dk/pub/SR109.pdf and Christensen TR (eds.) 2014. Nuuk Ecological Research Operations, 7th Annual Report, Aarhus Witting L (2014) Intern rapport til den Grønland- University, DCE – Danish centre for Environment ske delegation. Det 65. møde for den Internatio- and Energy. 94 pp nale Hvalfangstkommision’s Videnskabelige Ko- mite Nuttall M & Simon M (2014) An Interdisciplinary Study of Possible Effects of Oil and Gas Explora- Aastrup P, Raundrup K, Feilberg J, Krogh PH, tion on the Narwhal Hunt in Melville Bay, North- Schmidt NM, Nabe-Nielsen J (2014) Effects of west Greenland large herbivores on the biodiversity of vegetati- on and soil microarthropods in low Arctic Green- Olsen M, Nymand J, Raundrup K, Aastrup P, land - Akia, West Greenland and southern Krogh PH, Lauridsen TL, Lund M, Albert K (2013) Greenland. Aarhus University, DCE - Scientific Nuuk Basic: The BioBasis programme in: Jensen report from DCE - Danish Centre for Environ- LM, Rasch M (eds.) Nuuk Ecological Research ment and Energy No. 87. 40p Operations, 7th Annual Report, 2013. Aarhus University, DCE - Danish Centre for Environment Allakkatigut paasissutissat and Energy. 93 p Rosing-Asvid A, Riget F, Mikkelsen L, Dietz R allat (2014) Seals and their sensitivity to oil explorati- Arendt KE, Christensen E (2014) Det kribler og on in eastern Baffin Bay - Report on the EIA- krabler i Fjorden. Polarfronten 1:januar. study: Ringed and bearded seal tracking in the Melville Bay area. Report to the Ministry of In- Arendt KE, Christensen, E (2014) Smeltevand dustry and Minerals giver særegent liv i Nuup Kangerlua. Aktuel Na- turvidenskab februar 1:8-10 Sejr MK, Juul-Pedersen T, Frandsen E and Len- nert I. The MarineBasis Programme 2013. In Born EW (2014) “Kalallit Nunaat Jensen LM, Christensen TR and Schmidt NM “ajortuliortutut?” (Grønland i “skurkerollen?”).

42

Sermitsiaq Nr. 11: 46-47 14. marts Nielsen N, Hansen R, Teilmann J, Heide- Jørgensen MP (2014) Poster: ”Harbour porpoi- Buchardt M, Gonzales-Bergonzoni I, Geertz- ses from West Greenland: Ocean-farers and Hansen O, Lauridsen T (2014) Poster: “Snapshot deep divers”, Forum: “The 5th International Bio- of foodwebs in Arctic lakes”. Forum: Arktisk Logging Science Symposium”, 22-26 September. Forskning & Tekniologi Konference - 2014, De- Strasbourg cember 4. GEUS, Copenhagen, Denmark Raundrup K (2014) Station Example: Marketing Burmeister A (2014) Opdatering bestandsstatus In: Topp-Jørgensen E (ed.) INTERACT Manage- af krabber og rådgivning for 2015. Resume af ment planning for arctic and northern alpine rådgivningen, 18 pp research stations - Examples of good practice, p Clausen L W, Gislason H, Kokkalis A, Jørgensen 187-190. DCE - Danish Centre for Environment OA, Andersen KH, Fisher KS, Mosegaard H and Energy, Aarhus University, Denmark (2014) Bæredygtig Bifangst i Dansk Fiskeri - for- Raundrup K, Nabe-Nielsen J, Nymand J, Aastrup nuftig forvaltning under discardforbud. Rapport P (2014) Poster: “Challenges facing caribou in til NaturErhvervstyrelsen under ordningen Til- West Greenland when extensive changes in land skud til fælles initiativ inden for fiskeri- og akva- use occur”, Forum: “NJF Seminar "Reindeer her- kultursektoren ding and land use management - Nordic Cuyler C (2014) Svar til anmodning om biologisk perspectives", October 19-22. Rovaniemi, Fin- rådgivning for rensdyr- og moskusoksefangst land 2014/2015. Advisory document for the Green- Tiedemann R, Pampoulie C, Schneider ARR, Kie- land Government. Pinngortitaleriffik - Greenland mel K, Witting L, Simon MJ, Olsen ME, Skaug HJ, Institute of Natural Resources, 24. april. Nuuk Oien N, Víkingsson GA (2014) Conference paper: GU elever fra Nuuk besøger Grønlands Naturin- Genetic structure of the North Atlantic common stitut. Sermitsiaq og AG minke whale (Balaenoptera acutorostrata) at Havis i Arktis bidrager til at fjerne CO2 fra atmo- feeding grounds: a combined microsatellite and sfæren (2014). SDUs hjemmeside mtDNA analysis IWC 2014-SC65b-RMP09; 05/2014 Jørgensbye H, Hammeken NH (2014) Coral by- catch in shrimp bottom trawl surveys in West Ugarte F, Boertmann D, Geertz-Hansen O (2014) Greenland waters. Poster Poster: “Whales and Oil Exploration in Green- land”, Forum: “IWC Workshop on Impacts of Jørgensen LL, Blicher ME, Hammeken N et al. Increased Marine Activities on Cetaceans in the (2014) Coordinating Arctic benthic megafauna Arctic”, March 6-7. Anchorage, Alaska monitoring. The Circumpolar Biodiversity Moni- toring Program’s Benthos Expert Network. Po- Oqalugiaatit ster, Arctic Biodiversity Congress, 2-4 December, Trondheim, Norway Arendt KE, Juul-Pedersen T, Sejr M. Linking oce- an-fjord-glacier interactions with pelagic biodi- Merkel FR & Labansen A (2014) Vedr. spørgsmål versity around Greenland. Oral presentation. til Naalakkersuisut om ændring af jagttiden for Arctic Biodiversity Congress, December 2-5. rider. Notat til Selvstyret Trondheim, Norway Merkel, FR (2014) Høringssvar vedrørende for- Arendt KE. Introduction to Marine Ecology. Ma- slag til ny fuglebekendtgørelse, Notat til forvalt- nagement of Natural Resources in Greenland, ningen (APNN)

43

Ilisimatusarfik, May 5. Nuuk Godthåbsfjorden, 24. oktober. Nuuk Blicher ME & Hammeken N. Initiating North At- Cuyler C. Foredrag af Status og Arbejde ved Ter- lantic Benthos Monitoring. Annual meeting in restriske CBMP. Circumpolar Biodiversity Moni- Circumpolar Biodiversity Monitoring Program toring Program (CBMP), MARINE Face-to-Face (CBMP), October 1. Nuuk mode, 30. september-02. oktober. Nuuk Born EW. Foredrag: East Greenland polar bear Cuyler C. Foredrag ved 15th NACW (North Ame- operations, 1973-2011. Indlæg ved workshop rican Caribou Workshop): Calving Habitat - Not med henblik på at udvikle en plan for studier af the last word for sustainable West Greenland isbjørne I Østgrønland. Grønlands Naturinstitut, caribou populations, 12.-15. maj. Whitehorse, 25. november. Nuuk Yukon, Canada Born EW. Foredrag: Interviewundersøgelse Cuyler C. Foredrag ved GFLK årlige Jagtbetjent blandt hvalrosfangere. Grønlands Naturinstitut, møde om Naturinstituttets samarbejde med DFFL, 26. november. Nuuk jagtbetjentene om rensdyr og moskus, 21. janu- ar. Nuuk Born EW. Foredrag: Isbjørne, Nuuk Kulturnat, Grønlands Naturinstitut. 24. januar. Nuuk Cuyler C. Interview til KNR TV: Vi skyder færre rensdyr ved Nuuk end for 10 år siden, 25. sep- Born EW. Foredrag: Status of the ”Polar bears tember. Nuuk and sea ice” study. Eastern Baffin Bay Strategic Environmental Studies Program 2011-2014: Sta- Cuyler C. Underholdning i Naturinstituttets grov- tus Report February 2013. Danish Centre for laboratorium for NIF elever fra 5-6-7 klasser: Environment/Aarhus Universitet, 27. februar. Rensdyr ved Nuuk. Kropsstørrelse og kondition Roskilde ud fra kæber, ben og benmarv, 29. september. Nuuk Born EW. Foredrag: Summary of performance of satellite transmitters deployed in Baffin Bay and Geertz-Hansen O. Oplæg om Tanbreez-projektet Kane Basin, 2009-2013. Indlæg ved workshop ved Kringlerne i Sydgrønland. Dagsseminar i Kli- med henblik på planlægning af analyser af data majournalistik for journaliststuderende, 9. sep- fra isbjørnestudier I Baffin Bug tog Kane Bassi- tember. Grønlands Naturinstitut, Nuuk net, 2009-2014, 14. januar Hedeholm R. Dr1, madmagasinet Bitz og Frisk Born, EW. Foredrag: Bjørnen kommer (isbjørne Hedeholm R. Foredrag for industrien vedr. råd- og menneskekonflikter). GEUS sikkerhedskursus. givning for fiskeressourcer (ICES), 3. juni. Nuuk 4. juni. København Heide-Jørgensen, MP, Hansen RG: Møde med Boye TK. Interview til KNR radioavisen vedr. puk- olieselskaber på DCE, Århus Universitet, Risø, kelhvaler og fangst i Godthåbsfjorden, 10. okto- om seismik i Baffin Bugten 2012. Fremlæggelse ber. Nuuk af to rapporter, 26. februar Boye TK. Interview til Sermitisiaq og Nuuk Uge- Heide-Jørgensen, MP: Foredrag Dansk Naturhi- avis vedr. pukkelhvaler og fangst i Godthåbsfjor- storisk Forening om narhvaler, 8. maj den. http://aviisi.sermitsiaq.ag/stream.php? a=c&p=1085&s=0&l=0&cs=1bb26dc60b2368f68 Heide-Jørgensen, MP: Foredrag i Dansk Marinbi- 1b1c8c0ef98484e ologisk Forening om grønlandshvalen, 26. febru- ar Boye TK. Undervisning af GU Nuuk om hvaler i Jansen T. Foredrag om dataindsamling i makrel-

44

fiskeriet, juni. GFLK Merkel FR. Biodiversity and Climate Change. Oral presentation at Adaptation Actions for a Jansen T. Foredrag om makrel fiskeriet, survey Changing Arctic (AACA) Workshop, June 3-5, og rådgivning, september. Departementet Nuuk, Greenland Jansen T. Foredrag om makrel i Grønland til ma- Merkel FR. Interview i forbindelse med artikel af krelforhandlingerne. London, UK PE Philbert: Lomvien i frit fald. Polarfronten Jansen T. Foredrag om makrellens biologi for 1/2014 fiskere og Departement, marts. Grønlands Na- Mikkelsen PS. Interview: Evaluation of the Cana- turinstitut da Excellence Research Chairs (CERC) Program Jia Y. Foredrag om sjældne jordarters metaller Case Study Interview – Collaborations/Partners og deres strategiske betydning. Dagsseminar i and Users of Research, 5. februar. University of Klimajournalistik for journaliststuderende, 9. Manitoba, Winnipeg, Canada september. Grønlands Naturinstitut, Nuuk Mikkelsen PS. Klimaforskning i Grønland. Arctic Juul-Pedersen T & Hindrum R. CBMP Marine: Business Network besøger Grønlands Naturinsti- Effects of stressors and drivers of relevance to tut, 30. april. Nuuk biodiversity. Session Chairs. Arctic Biodiversity Mortensen J, Bendtsen J, Rysgaard S. Circulation Congress, December 2-5. Trondheim, Norway and heat sources for glacial melt in a west Krawczyk D, Arendt K, Juul-Pedersen T, Morten- Greenland fjord, Arctic Change 2014, December sen J, Blicher M, Sejr K, Jakobsen H, Witkowski 8-12. Ottawa, Canada A, Rysgaard S. What drives micro-plankton Mortensen J. Foredrag, ICES WGOH, Coastal (phytoplankton) community structure and speci- time series, April 1-3. Hamburg, Germany es diversity in offshore waters and fjords in Greenland? Arctic Biodiversity Congress, Decem- Nielsen N. Gæsteforelæsning i kurset Arktisk ber 2-5. Trondheim, Norway Biologi, om Grønlandske hvaler, 19. maj. Køben- havns Universitet Laidre KL, Stern H, Kovacs KM, Lowry L, Moore SE, Regehr EV, Ferguson SH, Wiig Ø, Boveng P, Nygaard R, Jeremiassen SR. KNAPK, Upernavik Angliss RP, Born EW, Litovka D, Quakenbush L, Seafood, hellefisk seminar, 26. februar. Uperna- Lydersen C, Vongraven D and Ugarte F. Arctic vik Biodiversity Congress, Trondheim. Spoken pre- Nymand J. Oplæg om Råstofloven herunder spe- sentation: “Circumpolar trends in abundance of cielt VVM-reglerne i Grønland. Dagsseminar i Arctic marine mammals”, 2. december. Norge Klimajournalistisk for journaliststuderende, 9. Larsen MB, Geertz-Hansen O. Oplæg om mine- september. Grønlands Naturinstitut, Nuuk drift og Godthåbsfjorden for 8 gymnasieklasser Nymand J. Radiointerview om moniteringsarbej- til GU uddannelsesdag, 24. oktober. Grønlands de i Kobbefjord/Kangerluarsunnguaq i forbindel- Naturinstitut, Nuuk se med klimaændringer. Sendt på Danmarks Merkel FR, Mosbech A, Sonne C. Contrasting Radio P4 6. december feeding strategies among wintering common Olsen M. Foredrag om CO2 til GU uddannelses- eiders linked to white-tailed sea eagle predati- dag, 24. oktober. Grønlands Naturinstitut, Nuuk on. Oral presentation at 5th International Sea Duck Conference, September 10-12, Reykjavik, Retzel A. Foredrag til åbent hus arrangement for Iceland fiskeriets aktører i forbindelse med Walther Her-

45

wig ophold i Nuuk Cuyler C. Member CBMP - Terrestrial Muskox Network Group Siegstad H, Nygaard R. Post SL, Retzel A. Fore- drag vedr. fiskeressourcer til GFLK årsmøde, Cuyler C. Reviewer for Polar Biology, POBI-D-13- januar 00290 Siegstad H, Nygaard R. Præsentation af fiskebe- Cuyler C. Reviewer for Polar Biology, POBI-D-14- stande i Sermersooq, 28. april 00226 Siegstad H. Foredrag for industrien vedr. rådgiv- Cuyler C. Reviewer for Wildlife Biology, ID WLB- ning for fiskeressourcer (NAFO), 3. juli. Nuuk 00034 Siegstad H. Foredrag for industrien vedr. rådgiv- Heide-Jørgensen, MP: Eksaminering af Mads ning for rejeressourcer, 10. november. Nuuk Schultz i forbindelse med bachelor eksamen, 5. februar Siegstad H. Foredrag vedr. fiskebestande til Fi- skeriseminar, 2.-3. april. Nuuk Heide-Jørgensen, MP: Eksaminering af Stine Deepika Christiansen i forbindelse med bachelor Siegstad H. Undervisning af samfundsfagsstude- eksamen, 23. april rende på Ilisimatursarfik om fiskeribiologiske emner Heilmann L. DTU Aqua, udvekslingstogt med Dana i Østersøen, 17 dage i november Ugarte F, Fontaine L, Jessen A. Greenland views on whales, oil and shipping. Foredrag ved IWC Jacobsen R, Søgaard D, Arendt K, Pedersen TJ, Workshop on Impacts of Increased Marine Acti- Blicher M, Hedeholm R og Ugarte F - Kursus: vities on Cetaceans in the Arctic”, March 6-7. adjunt pedagogicum, modul 1. D. 20.-22 okt. Anchorage, Alaska Ilimmarfik Suliat allat Jia Y. Reviewer for Environment Earth Science Juul-Pedersen T. Co-Chair (2013-14) and Natio- Arendt KE. Reviewer for Ecology and Evolution nal Representative (Greenland/Denmark) of the Blicher ME. Commercial and scientific diving Marine group of Circumpolar Marine Biodiversi- course, April 28 - May 28. University of Southern ty Monitoring Program (CBMP) Denmark, Esbjerg Juul-Pedersen T. Hosting the Annual CBMP Mari- Blicher ME. Peer review of ArcticNet proposal ne Steering Group and Expert Network Meeting, September 30 – October 2. Nuuk, Greenland Blicher ME. Reviewer for Marine Ecology- Progress Series, Polar Biology, Frontiers in Mari- Juul-Pedersen T. Hosting the quarterly telecon- ne Science ferences in Circumpolar Biodiversity Monitoring Program (CBMP) - Marine Steering Group Burmeister A, Hammeken AN. Kursus. ICES Ad- vance stock assessment. København Juul-Pedersen T. MarineBasis Nuuk and Zacken- berg Program Coordinator and Coordination Cuyler C. Grønlands repræsentant CBMP - Terre- Group Member in Greenland Ecosystem Monito- strial Steering Group ring (GEM) Cuyler C. Member CARMA international caribou Juul-Pedersen T. Participating in the Sea Ice Bio- network ta Expert Network in CBMP-Marine. Cuyler C. Member CBMP - Terrestrial Mammal Merkel, FR. Reviewer for Condor Expert Group

46

Merkel, FR. Reviewer for Waterbirds grønlandske universitetsstuderende omkring Remote Sensing teknologi. April online. Decem- Merkel, FR. Reviewer for Wildlife Society Bulle- ber. Minneapolis og San Francisco tin Zinglersen, KB. Seminar og forhandling mellem Mortensen J, Reviewer for NSF Grønland, Danmark og Sydkorea om Geospatial Post SL. Kursus. ICES Application of Geostatistics Greenland, arrangeret af Afdeling for Landsplan, to analyse spatially explicit Survey data in an Grønlands Selvstyre. Oplæg om natur og miljø- Ecosystem Approach. Paris data, 25.-27. marts. Nuuk Rysgaard S, Christensen PB, Simon M, Mikkelsen Zinglersen, KB. Telefonmøder i januar og februar PS. Formidlingsprojekt ”Is i blodet”. 18.-25. au- om udveksling af bathymetriske data om Godt- gust, Nuuk håbsfjorden fra Geodatastyrelsen, Danmark Simon, M. Isbjørne prøvetagningsvideo til KNR. Zinglersen, KB. Udarbejdelse og afholdelse af Tervo, OM. Reviewer for Journal of Acoustical interne kurser i anvendelse af QGIS programmet Society of America i forskning og rådgivning, oktober og november. Nuuk Tervo, OM. Reviewer for PlosOne Tervo, OM. Reviewer for Polar Biology Ilisimatusarnermi killiffigisa- Tervo, OM. Statistical Modelling Workshop, 21.- mik naliliineq 24. januar. St. Andrews, Skotland Dorte Søgårdip ph D-nngorniutigalugu Syddansk Uni- Zinglersen, KB. Besøg og samarbejde med Polar versitet´imi ilisimatusaatini qulequtsikkani: ”Carbon Geospatial Center omkring Remote Sensing, cycling in sea ice and the implications for the inorga- december. University of Minneapolis, USA nic carbon cycle” 21. november 2014 iluatsilluartumik Zinglersen, KB. Deltagelse i Maritim Brugermø- illersorpaa. de, arrangeret af Grønlands Selvstyre, 4. sep- tember. Nuuk Heide-Jørgensen MP. Københavnip Universitet´iani Statens Naturhistoriske Museum´imi profes- Zinglersen, KB. Erfaringsudveksling om geografi- sorioqataalersutut ivertinneqarluni 15. maj 2014 ske databaser hos Grønlands Fiskeri Licens Kon- oqalugiaateqarpoq (Biologging studies of whales; trol, Grønlands Selvstyre, 14. januar. Nuuk kalaallisut: arferit nalunaaqutsersorneqartarnerat). Zinglersen, KB. Foredrag ”Introduction to elec- Laidre K, Hegelund P. Pikkorissarneq. Chemical Immo- tronic mapping and its possibilities” / ”Qarasaasiatigut nunat assilerineq periarfis- bilization og Animals (nal. ak. 16). Safe-capture inter- saasunillu tikkuussineq” ved mødet ”Inuit national INC, Washington. Pinngortitarlu - Past, present and future use of Rasmus Hedeholm seniorforskeritut 14. maj atorfi- living and nonliving resources of the Nuuk area” nitsinneqarpoq. Taassuma ilisimatuussutsikkut suliai arrangeret af Grønlands Klimaforskningscenter, aqutsinermut ilinniartitsinernullu attuumassuteqartut 4. marts. Nuuk ilisimatuuniit avataaneersunit nalilersorneqarput. Zinglersen, KB. Møder med Asiaq, Grønland og Rasmus Hedeholm ukiup naanerani ICES NWWG-mi Polar Geospatial Center, University of Minnea- polis, St. Paul og University of Arizona, Phoenix, siuttuusussatut toqqarneqarpoq. USA om udveksling af og vidensopbygning hos

47

Asimi Misissuinerit, Aalisakkanut Qalerualinnullu Immikkoortorta- qarfik JAN FEB MAR APR MAJ JUU JUU AGG SEP OKT NOV DEC Saarullik, qaleraleeqqat, raaajat suluppaakkallu Pâmiut angalaneq 1, raajat + aalisak. Misiss., Nuuk - Ilu Pâmiut angalaneq 2, raajat + aalisak. misiss, Ilu-Nuuk Pâmiut angalaneq 3, raajat + aalisak. Misiss., Nuuk- Qaq

Saarullik, qaleralik, raaajat suluppaakkallu Pâmiut angalaneq 4, raajat + aalisak. misiss. - qaler., Qaq - Rey Pâmiut angalaneq 5, raajat + aalisak. misiss. - qaler., Rey - Nuuk Pâmiut angalaneq 6, qalelinnik misissuineq, Davis Strædet

Saarullleeqqaar sinerissap qanittuani Saarulleeqqanilk misissuineq, Sannamik, Nuuk Saarulleeqqanilk misissuineq, Erisaalimmik, Nuuk Saarulleeqqanilk saattuaaqqanillu misissuineq,Sannamik, Sisimiut

Qaleralik Qaleralik, saattuaq, saarullik, Sannamik, Ilulissat Qaleralik, saattuaq, saarullik, Sannamik, Upernavik Qaleralik, saattuaq, saarullik, Sannamik, Uummannaq

Aalisarnermit uuttortaanerit Sinerissap qanittuani qalerallit,Ilulissat, Uummaannaq Upernavillu Sinerissap qanittuani saarullik Maniitsoq, Nuuk, Paamiut Qaqortorlu Tunumi suluppaagaarniarnermit uuttortaanerit

Aalisagaaqqat qalerualeeqqallu Tukertussanik katersineq (MarinBasis), Nuup Kangerlua

Kapisilik Kapisilinnik katersineq, Nuuk

48

Avatangiisinut aatsitassanullu Immikkoortortaq - Misissuinerit

JAN FEB MAR APR MAJ JUU JUU AGG SEP OKT NOV DEC Naasoqassuseq Biobasis, Nuuk CBMP, Kuuit naasoqassusiat Qeqqussat

Misissuinerit Nalunaq/gultisiorfik Seqi Betoncentralen

Nakkutilliineq Aappalaartoq/rubin-inik suliniut Isua/saviminissamik suliniut

MarinBasis Timmissat

Assigiinngitsualuit AU-suliniut: Silap pissusiata allanngoriartornerata Young Sundip nunataaniittunut sunniutai, Zackenberg, Tunup avannaarsua

49

Misissuinerit, miluumasunut timmissanullu immikkoortortaq

JAN FEB MAR APR MAJ JUU JUU AGG SEP OKT NOV DEC Naasoqassuseq Biobasis Nuuk Qeqqussat

Nunami miluumasut Tuttut allerui Umimmaat – Kangerlussuaq

Timmissat Mitit pissatat – Kitaata kujataa Timmissat nalunaaqutaannik katersineq Marin Basis Nuuk timmissanik kisitsineq Appat piaqqiorfiini nipiliortitsinerit Appanik kisitsineq – Qaanaaq Sumiiff. mitit pill. ilisimasat – Kitaata avannaa Mitinik kisitsineq – Nuuk

Puisit Natsiit Qaqortoq (ammerivik) Qasigissanik kisitsine – Sermersooq Puisinik nassitsissutilersuineq – Ilulissat Puisinik nassitsissutilersuineq – Ammassalik

Nannut Nannunit misissugassat (piniartunit katersukkat) Misissugassat Ellesmere Atuisut ilisimasaat – Tasiilaq Orsussaataasiviit Kitaata kujataani

Arferit mikinerit aarrillu Imaani miluumasunik kisitsineq – Pikialasorsuaq Qil. qernertanik aavernillu nassitsissutilersuineq – Qaanaaq Qil. qernertat, apersuinerit, nipisiuinerit – Qimusseriarsuaq Qil. qernertanik timmisartumik kisitsineq – Qimusseriarsuaq Qil. qernertanik nassitsissutilersuineq – Tunu, Ittoqqort. Niisanik nalunaaqutsersuineq – Maniitsoq Niisanit missugassanik katersineq – Maniitsoq

Arferit angisuut Qipoqqaat, assinik katersineq - sineriak tamaat Arfiviit, erinarsornerat – Qeqertarsuup Tunua Arfivinnik nalunaaqutsersuineq – Qeqertarsuup Tunua Arfivinnit misissuagassanik katers. – Qeqertarsuup Tunua Imaani nipisiuineq – Nuuk Arfernik angisuunik misissuineq – Kitaa Qipoqqaat, nerisaat, pissusaat – Nuuk Tikaagulliit, nassitsissutilersuineq – Maniitsoq Imaanik ilisimatusarneq arferillu – Island/Tunu Arferit angisuut, nipisiuineq, nalunaaqutsersuineq - Tasiilaq

50

Misissuinerit, silap pissusianik ilisimatusarfik

JAN FEB MAR APR MAJ JUU JUU AGG SEP OKT NOV DEC Suliniutit Tinittarnerup ulittarnerullu killinga – Nuuk Inuussutissarsiutitut aqqartartuuneq – Dk/Tyskland pH aamma immap naasoqassusia Marinbasis Zackenberg Marinbasis Nuuk – Immap naqqata naasoqassusia uumasoqassusialu Marinbasis Nuuk – kinnikut – nikerartariaasiilu Marinbasis Nuuk – qaammatikkaartumik misissugassanik katersineq Marinbasis Nuuk – kangerlunni misissuinerit Marinbasis Nuuk – maj´imi misissuinerit (Fyllas Banke – Nuup Kangerlua) Nunatta kitaani – kinnikut itinersuarmiittut (Paamiut 1-3) Immami misissuinerit tukimoortut – Nuup Kangerlua (DEFROST) ASP Misissuinerit 1 – Daneborg ASP Misissuinerit 3 – Daneborg Ukiuunerani arferit – Nuup Kangerlua Piniarnernik malinnaaffiginninneq – Qimusseriarsuaq Arferit angisuut, nipisiuinerit nalunaaqutsersuinerillu - Tasiilaq

51