Idrottens Miljöer I Historiskt Ljus Digitalisering Av Redan Tidigare Utgivna Vetenskapliga Publikationer
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Idrottens miljöer i historiskt ljus Digitalisering av redan tidigare utgivna vetenskapliga publikationer Dessa fotografier är offentliggjorda vilket innebär att vi använder oss av en undantagsregel i 23 och 49 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Undantaget innebär att offentliggjorda fotografier får återges digitalt i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställs i förvärvssyfte. Undantaget gäller fotografier med både kända och okända upphovsmän. Bilderna märks med ©. Det är upp till var och en att beakta eventuella upphovsrätter. CLP ^1—^ SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD CJ LJ RIKSANTIKVARIEÄMBETET Innehåll 3 Förord Idrottsbyggandets formspråk Den klassiska idrottsplatsen 5 Inledning Idrottsplatsernas utformning 22 Fotbollen banar väg 7 Från kroppskultur till tävlingsidrott Alla tiders publikrekord - framväxten av Sveriges största folkrörelse Inomhushallar Idrottsanläggningarnas lokalisering Gymnastiken och idrotten Utvecklingen omkring år 2000 Överklassens sport Multiarenor 0 Folkrörelseidrotten Källor och litteratur till s. 7-29 Idrottens segertåg Diskussionsfrågor Idrotten och välfärdsstaten 1990-talets kommersialisering 30 För dig som vill veta mer Diskussionsfrågor Litteraturtips Bibliotek 15 Från äng till multiarena Webbplatser - idrottens anläggningar och evenemang 11 Intressanta källor ! Gymnastikhus Arkivinstitutioner Byggnadsstilar Uppslagsverk 16 Simanläggningar 32 Arkiv för myndigheter, organisationer, föreningar m.m. Andra tidiga idrottsbyggnader 2 Förord unt omkring oss finns spår av det förflutna, i Dessa vittnar om ett stort intresse och engagemang. jordbruksbygder, i skogar och i tätorter. En del Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och är väl bevarat, annat kan vi bara ana oss till. för att fira Riksidrottsförbundets 100-årsjubileum RMen det är inte bara sådant som tillkom för flera 2003 är Idrottens miljöer temat för årets Kultur hundra år sedan som det är angeläget att ta vara husens Dag den 7 september. på. Den näraliggande historien har många uttryck Vi hoppas att denna studiehandbok ska vara till och det gäller också att få upp ögonen för vad som stöd för dig som vill ta reda på mer om din idrotts- är typiskt för 1900-talets samhällsutveckling och miljö. Det finns många varianter, från en enkel bevara det. bollplan och gymnastiksal till dagens multiarena. En viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet är att Det kan bli en spännande upptäcktsresa att följa verka för att kulturmiljöer vårdas och bevaras för tillkomsten av ortens idrottsanläggning och se hur framtiden. Vi försöker på olika sätt att öka förstå den har förändrats och anpassats till tidens krav. elsen för kulturarvet och därmed öka förutsättning Förhoppningsvis kan många vara med och få en arna för att människor engagerar sig och tar ansvar inblick i vår nutidshistoria! för kulturmiljön. I Sverige växte sig folkrörelserna starka från 1800-talet och framåt. Det avspeglas i byggandet av Lennart Karlberg Inger Liliequist en mängd frikyrkor, nykterhetsloger, Folkets Hus, Generalsekreterare Riksantikvarie idrottsanläggningar och klubbstugor i hela landet. Riksidrottsförbundet Riksantikvarieämbetet Motstående sida. På varje liten ort finns ett stycke idrottshis- toria. Tjärn vallen i Vilhelmina. Foto: HC Ericson/Mira. 3 4 Inledning ed idrottens miljöer menar vi byggnader, faciliteter och den moderna idrottsutövningens krav. Motstående sida. Mosebacke anläggningar och platser som används eller Vid moderniseringen, utbyggnaden och underhållet bowlingsalong i Stockholm, har använts för idrottsutövning. De är den av en idrottsanläggning är det oftast den krassa eko 7 923. Foto: Victor Malmström. Msvenska idrottsrörelsens handfasta historia och nomiska verkligheten som styr resultatet. har alla något att berätta. Varje idrottsanläggning Hur ser vi då på det som byggts tidigare? Är det Värmande leenden på Lugnets är präglad av sin tids samhälle. I utformningen av enbart ett hinder för idrotten eller kan det vara en bandyarena i Falun. Foto: Ulf idrottens miljöer finns idrottsrörelsens idéer och de tillgång? Hur bevarar vi nittonhundratalets största Palm/Scanpix. aktiva medlemmarnas strävan uttryckt i tegel, trä, kakel, tuktad natur och dragna linjer. Det är inte bara det ålderstigna och avvikande som är intres sant - varje tid har gett sina avtryck. Idrottsrörelsen bygger främst på ideellt arbete. Drygt en halv miljon idrottsledare utför ett enormt arbete för idrottens 3,5 miljoner medlemmar. Oftast har man nuet och framtiden för ögonen. Den pågå ende säsongen och de som följer därefter hägrar i planering och träning. En idrottsanläggnings historiska och kulturella värden skattas inte alltid särskilt högt. Det är först och främst idrottsutövningen, aktiviteten, som styr idrottsanläggningarnas innehåll och utformning. Och med tiden ändras kraven på idrotten och då även på anläggningarna. Det gamla betraktas då som omodernt - ett hinder för bland annat säkerhe ten, publikens komfort, idrottsutövarnas behov av 5 folkrörelses kulturhistoria och arkitektur? Hur spri der vi kunskapen om idrottsrörelsens historia, som faktiskt är en väsentlig del av förståelsen för förra seklets svenska välfärdsbygge? Två faktakapitel ger här en introduktiontill svensk idrottshistoria. »Från kroppskulturtill täv- lingsidrott - framväxten av Sveriges största folk rörelse« handlar om hur idrotten introducerades i Sverige och sedan växte till en folkrörelse. Det andra kapitlet »Från äng till multiarena — idrottens anläggningar och evenemang« utgår från idrottens miljöer, särskilt idrottsanläggningarna. Kapitlet be rör anläggningarnas arkitektur och de verksamheter och evenemang de har hyst. Dessa kapitel avslutas med diskussionsfrågor som knyter an till din egen idrottsmiljö och dess historia. I studiehandbokens sista kapitel, »För dig som vill veta mer«, finns litteraturtips och hänvisningar till olika källor. Träläktaren från 1923 på Eyravallen i Örebro är nu ett minne blott. Den revs hösten 2002 för att ersättas aven läktare som motsvarar europeis ka fotbollsförbundet UEFAs nya arenakrav. Foto: Stig Nyström © Nerikes Allehanda. Från kroppskultur till tävlingsidrott - Framväxten av Sveriges största folkrörelse å 1800-talet föddes ett intresse för kroppskul GYMNASTIKEN OCH IDROTTEN Av Torbjörn Andersson tur i mer organiserade former i Sverige. Under Sverige blev något av folkrörelsernas förlovade land, seklets första hälft etablerades gymnastiken i vilket är smått anmärkningsvärt eftersom varken de P klassiska folkrörelserna - nykterhetsrörelsen, fri sin svenska variant, den så kallade linggymnastiken, medan seklets slut alltmer gick i den moderna spor kyrkorörelsen och arbetarrörelsen - eller idrottsrö tens tecken. Detta innebar att landets växande städer relsen hade ett svenskt ursprung. För gymnastikens efterhand fick nya landmärken i form av gymnastik och sportens del var Tyskland respektive England salar och idrottsplatser. Då Per Henrik Ling 1813 ursprungsländerna. inrättade Gymnastiska Centralinstitutet - föregånga Bakom det nyväckta intresset för kroppsövningar ren till dagens idrottshögskola - på nuvarande Hamn och tävlingar låg många gånger nationalistiska, kri gatan i Stockholm, påbörjades arbetet med att skapa giska och konservativa stämningar. Militären Viktor landets första mer betydande gymnastiksal. Men Balck, den man som kallas »den svenska idrottsrö den första egentliga idrottsplatsen stod färdig först relsens fader«, var en representant för denna anda. runt 80 år senare, närmare bestämt 1892 i Lund. De andra folkrörelserna var progressivare till sin Naturligtvis hade det även under tidigare århund karaktär och agerade mer i opposition mot samhäl raden funnits olika slags byggnader och platser där lets ledande skikt. kroppskulturella och idrottsliga aktiviteter bedrivits, Under 1800-talet skulle mannens kropp och exempelvis bollhus i 1600-talets Stockholm, där en karaktär formas, förädlas, uppfostras och discipli föregångare till dagens tennis spelades. Under sam neras, allt i enlighet med tidens krav. I spetsen för ma århundrade byggdes en anläggning för fäktning detta projekt låg - både i Sverige och i andra länder och ridning vid Uppsala universitet. Inte desto mind - tunga samhällsbärande institutioner, nämligen re innebar just 1800-talet något nytt. Det var under skolan och militären. Därför kom också de första detta århundrade som grunden lades till vad som i lokalerna och platserna för gymnastik och idrott dag rubriceras som Sveriges största folkrörelse, det att förläggas i anslutning till skolor och militärför vill säga idrottsrörelsen. läggningar. Gymnastiksalarna kom framöver nästan 7 KFUM-gymnasterna var en uppvisnings- och tävlingstrupp med internationellt rykte. Träning inför uppvisning på Stockholms Cirkus 1914. Foto:Th. Modin. alltid att höra till just skolor (läs läroverk) eller mili vilket inte baserades på direktiv uppifrån utan på tärens utbildningsanstalter. folks frivilliga engagemang. Idrotten stod för något Idrotten däremot fick redan mot 1800-talets slut mer fritt, spontant och lekfullt. sina egna anläggningar som vanligtvis byggdes helt Idrottsutövandet förlädes till fritiden, därför utan anknytning till skolor eller militärförlägg organiserades de flesta av de idrottsföreningar som ningar. Detta åskådliggör att den moderna idrotten bildades i Sverige efter 1900 i linje med andra folk fick en annorlunda ställning än gymnastiken. Då rörelser. Men det gällde inte alla. Mycket av den idrotten spreds på allvar under 1900-talets