Idrottens Miljöer I Historiskt Ljus Digitalisering Av Redan Tidigare Utgivna Vetenskapliga Publikationer

Idrottens miljöer i historiskt ljus Digitalisering av redan tidigare utgivna vetenskapliga publikationer

Dessa fotografier är offentliggjorda vilket innebär att vi använder oss av en undantagsregel i 23 och 49 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Undantaget innebär att offentliggjorda fotografier får återges digitalt i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställs i förvärvssyfte. Undantaget gäller fotografier med både kända och okända upphovsmän.

Bilderna märks med ©. Det är upp till var och en att beakta eventuella upphovsrätter.

CLP ^1—^ SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD CJ LJ RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Innehåll

3 Förord Idrottsbyggandets formspråk Den klassiska idrottsplatsen 5 Inledning Idrottsplatsernas utformning 22 Fotbollen banar väg 7 Från kroppskultur till tävlingsidrott Alla tiders publikrekord - framväxten av Sveriges största folkrörelse Inomhushallar Idrottsanläggningarnas lokalisering Gymnastiken och idrotten Utvecklingen omkring år 2000 Överklassens sport Multiarenor 0 Folkrörelseidrotten Källor och litteratur till s. 7-29 Idrottens segertåg Diskussionsfrågor Idrotten och välfärdsstaten 1990-talets kommersialisering 30 För dig som vill veta mer Diskussionsfrågor Litteraturtips Bibliotek 15 Från äng till multiarena Webbplatser - idrottens anläggningar och evenemang 11 Intressanta källor ! Gymnastikhus Arkivinstitutioner Byggnadsstilar Uppslagsverk 16 Simanläggningar 32 Arkiv för myndigheter, organisationer, föreningar m.m. Andra tidiga idrottsbyggnader 2 Förord

unt omkring oss finns spår av det förflutna, i Dessa vittnar om ett stort intresse och engagemang. jordbruksbygder, i skogar och i tätorter. En del Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och är väl bevarat, annat kan vi bara ana oss till. för att fira Riksidrottsförbundets 100-årsjubileum RMen det är inte bara sådant som tillkom för flera 2003 är Idrottens miljöer temat för årets Kultur hundra år sedan som det är angeläget att ta vara husens Dag den 7 september. på. Den näraliggande historien har många uttryck Vi hoppas att denna studiehandbok ska vara till och det gäller också att få upp ögonen för vad som stöd för dig som vill ta reda på mer om din idrotts- är typiskt för 1900-talets samhällsutveckling och miljö. Det finns många varianter, från en enkel bevara det. bollplan och gymnastiksal till dagens multiarena. En viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet är att Det kan bli en spännande upptäcktsresa att följa verka för att kulturmiljöer vårdas och bevaras för tillkomsten av ortens idrottsanläggning och se hur framtiden. Vi försöker på olika sätt att öka förstå den har förändrats och anpassats till tidens krav. elsen för kulturarvet och därmed öka förutsättning Förhoppningsvis kan många vara med och få en arna för att människor engagerar sig och tar ansvar inblick i vår nutidshistoria! för kulturmiljön. I Sverige växte sig folkrörelserna starka från 1800-talet och framåt. Det avspeglas i byggandet av Lennart Karlberg Inger Liliequist en mängd frikyrkor, nykterhetsloger, Folkets Hus, Generalsekreterare Riksantikvarie idrottsanläggningar och klubbstugor i hela landet. Riksidrottsförbundet Riksantikvarieämbetet

Motstående sida. På varje liten ort finns ett stycke idrottshistoria. Tjärn vallen i Vilhelmina. Foto: HC Ericson/Mira.

3 4 Inledning

ed idrottens miljöer menar vi byggnader, faciliteter och den moderna idrottsutövningens krav. Motstående sida. Mosebacke anläggningar och platser som används eller Vid moderniseringen, utbyggnaden och underhållet bowlingsalong i Stockholm, har använts för idrottsutövning. De är den av en idrottsanläggning är det oftast den krassa eko 7 923. Foto: Victor Malmström. Msvenska idrottsrörelsens handfasta historia och nomiska verkligheten som styr resultatet. har alla något att berätta. Varje idrottsanläggning Hur ser vi då på det som byggts tidigare? Är det Värmande leenden på Lugnets är präglad av sin tids samhälle. I utformningen av enbart ett hinder för idrotten eller kan det vara en bandyarena i Falun. Foto: Ulf idrottens miljöer finns idrottsrörelsens idéer och de tillgång? Hur bevarar vi nittonhundratalets största Palm/Scanpix. aktiva medlemmarnas strävan uttryckt i tegel, trä, kakel, tuktad natur och dragna linjer. Det är inte bara det ålderstigna och avvikande som är intres sant - varje tid har gett sina avtryck. Idrottsrörelsen bygger främst på ideellt arbete. Drygt en halv miljon idrottsledare utför ett enormt arbete för idrottens 3,5 miljoner medlemmar. Oftast har man nuet och framtiden för ögonen. Den pågå ende säsongen och de som följer därefter hägrar i planering och träning. En idrottsanläggnings historiska och kulturella värden skattas inte alltid särskilt högt. Det är först och främst idrottsutövningen, aktiviteten, som styr idrottsanläggningarnas innehåll och utformning. Och med tiden ändras kraven på idrotten och då även på anläggningarna. Det gamla betraktas då som omodernt - ett hinder för bland annat säkerhe ten, publikens komfort, idrottsutövarnas behov av

5 folkrörelses kulturhistoria och arkitektur? Hur spri der vi kunskapen om idrottsrörelsens historia, som faktiskt är en väsentlig del av förståelsen för förra seklets svenska välfärdsbygge? Två faktakapitel ger här en introduktiontill svensk idrottshistoria. »Från kroppskulturtill täv- lingsidrott - framväxten av Sveriges största folk rörelse« handlar om hur idrotten introducerades i Sverige och sedan växte till en folkrörelse. Det andra kapitlet »Från äng till multiarena — idrottens anläggningar och evenemang« utgår från idrottens miljöer, särskilt idrottsanläggningarna. Kapitlet be rör anläggningarnas arkitektur och de verksamheter och evenemang de har hyst. Dessa kapitel avslutas med diskussionsfrågor som knyter an till din egen idrottsmiljö och dess historia. I studiehandbokens sista kapitel, »För dig som vill veta mer«, finns litteraturtips och hänvisningar till olika källor.

Träläktaren från 1923 på Eyravallen i Örebro är nu ett minne blott. Den revs hösten 2002 för att ersättas aven läktare som motsvarar europeis ka fotbollsförbundet UEFAs nya arenakrav. Foto: Stig Nyström © Nerikes Allehanda. Från kroppskultur till tävlingsidrott - Framväxten av Sveriges största folkrörelse

å 1800-talet föddes ett intresse för kroppskul GYMNASTIKEN OCH IDROTTEN Av Torbjörn Andersson tur i mer organiserade former i Sverige. Under Sverige blev något av folkrörelsernas förlovade land, seklets första hälft etablerades gymnastiken i vilket är smått anmärkningsvärt eftersom varken de P klassiska folkrörelserna - nykterhetsrörelsen, fri sin svenska variant, den så kallade linggymnastiken, medan seklets slut alltmer gick i den moderna spor kyrkorörelsen och arbetarrörelsen - eller idrottsrö tens tecken. Detta innebar att landets växande städer relsen hade ett svenskt ursprung. För gymnastikens efterhand fick nya landmärken i form av gymnastik och sportens del var Tyskland respektive England salar och idrottsplatser. Då Per Henrik Ling 1813 ursprungsländerna. inrättade Gymnastiska Centralinstitutet - föregånga Bakom det nyväckta intresset för kroppsövningar ren till dagens idrottshögskola - på nuvarande Hamn och tävlingar låg många gånger nationalistiska, kri gatan i Stockholm, påbörjades arbetet med att skapa giska och konservativa stämningar. Militären Viktor landets första mer betydande gymnastiksal. Men Balck, den man som kallas »den svenska idrottsrö den första egentliga idrottsplatsen stod färdig först relsens fader«, var en representant för denna anda. runt 80 år senare, närmare bestämt 1892 i Lund. De andra folkrörelserna var progressivare till sin Naturligtvis hade det även under tidigare århund karaktär och agerade mer i opposition mot samhäl raden funnits olika slags byggnader och platser där lets ledande skikt. kroppskulturella och idrottsliga aktiviteter bedrivits, Under 1800-talet skulle mannens kropp och exempelvis bollhus i 1600-talets Stockholm, där en karaktär formas, förädlas, uppfostras och discipli föregångare till dagens tennis spelades. Under sam neras, allt i enlighet med tidens krav. I spetsen för ma århundrade byggdes en anläggning för fäktning detta projekt låg - både i Sverige och i andra länder och ridning vid Uppsala universitet. Inte desto mind - tunga samhällsbärande institutioner, nämligen re innebar just 1800-talet något nytt. Det var under skolan och militären. Därför kom också de första detta århundrade som grunden lades till vad som i lokalerna och platserna för gymnastik och idrott dag rubriceras som Sveriges största folkrörelse, det att förläggas i anslutning till skolor och militärför vill säga idrottsrörelsen. läggningar. Gymnastiksalarna kom framöver nästan

7 KFUM-gymnasterna var en uppvisnings- och tävlingstrupp med internationellt rykte. Träning inför uppvisning på Stockholms Cirkus 1914. Foto:Th. Modin.

alltid att höra till just skolor (läs läroverk) eller mili vilket inte baserades på direktiv uppifrån utan på tärens utbildningsanstalter. folks frivilliga engagemang. Idrotten stod för något Idrotten däremot fick redan mot 1800-talets slut mer fritt, spontant och lekfullt. sina egna anläggningar som vanligtvis byggdes helt Idrottsutövandet förlädes till fritiden, därför utan anknytning till skolor eller militärförlägg organiserades de flesta av de idrottsföreningar som ningar. Detta åskådliggör att den moderna idrotten bildades i Sverige efter 1900 i linje med andra folk fick en annorlunda ställning än gymnastiken. Då rörelser. Men det gällde inte alla. Mycket av den idrotten spreds på allvar under 1900-talets början engelska sport som lanserades under 1800-talets växte den fram som ett mer självständigt fenomen, andra hälft var exklusiv; via sporter som golf och

8 tennis träffades och umgicks människor, ofta över könsgränserna, varigenom samhörigheten inom landets övre skikt stärktes.

ÖVERKLASSENS SPORT Den engelska sporten nådde Sverige genom olika personliga förbindelser, ofta genom personer som studerat eller arbetat i Storbritannien eller genom brittiska medborgare som verkade i Sverige. Där för kunde idrottslivet få ett tidigt fäste långt ute på landsbygden, inte minst i bruksmiljöer där interna tionella kontakter existerade. Således kunde Ryfors Bruk i Västergötland stoltsera med Sveriges första golfbana. Där stod en niohålsbana, förlagd till en ståtlig engelsk park, färdig 1890. Men inte nog med detta. Här fanns också en av landets absolut första tennisbanor, den hade anlagts redan 1879. Tennissporten belyser att samhällets elit ofta sammankopplade idrottandet med semestern ute på landet. Därför framstod den exklusiva badorten Särö, några mil söder om Göteborg, som en av ten i Stockholm. Denna hall är, efter flyttning till ny Kung Gustav V tävlade gärna nisens absoluta huvudorter under 1800-talets slut. plats, i dag världens äldsta. Tennisens prestige stärk på tennisbanan, ofta under Att både Oskar II och kronprins Gustaf spelade ten tes ytterligare fyra år senare då en annan storslagen pseudonymen Mr G, här i en dubbelmatch på Särö 1933. nis vid sina besök där bidrog naturligtvis till spelets anläggning, ab Tennis paviljong, byggdes vid Sture- Foto: Bertil Norberg. goda renommé bland den göteborgska societet som vägen - nuvarande Lidingövägen - i Stockholm. höll till på Särö. Göteborg och Särö var för övrigt Tyvärr brann denna ned 1920. också viktiga platser för den exklusiva segelsporten. Att tennisen och golfen fortsatte att ha karaktären FOLKRÖRELSEIDROTTEN av sommarnöjen för societeten åskådliggörs av att Flertalet av de idrottsgrenar som introducerades de skånska badorterna Båstad och Falsterbo under under 1800-talets slut kunde givetvis inte räkna med 1900-talets första hälft blev nya centra för spor ett aktivt deltagande av kungahuset eller societeten, terna. lika lite som idrottandet försiggick i förstklassiga Inomhushallar började dock byggas rätt tidigt specialanläggningar. Det existerade också ett mer och tennisen kunde då flytta in i städernas centrala burdust och folkligt idrottsliv som ofta gick av delar. År 1896 kunde h.k.h. Kronprinsens Lawn- stapeln på marknader, småteatrar, varietéer och cir tennisklubb inviga sin tennishall i Idrottsparken kusar. Hit hörde turnerande kraftkarlar som tävlade

9 och visade upp sig, liksom brottnings- och senare även den renodlade landsbygden. Under mellan också boxningsmatcher. Flera städer, däribland krigstiden hade utvecklingen nått dithän att idrotts Stockholm, Malmö och Eskilstuna, fick permanenta rörelsen rent numerärt definitivt kunde rubriceras cirkusbyggnader runt sekelskiftet 1900, där en som en folkrörelse modell större. Expansionstakten folkligt inriktad underhållningsidrott hörde till det framgår av antalet idrottsföreningar som anslutit sig digra utbudet. till Riksidrottsförbundet under 1900-talets första Men varken överklassens socialt inriktade hälft. sportaktiviteter eller den något ljusskygga folkliga Antalet medlemmar går inte att räkna ut exakt, underhållningsidrotten kom att dominera landets men officiellt hade Riksidrottsförbundet cirka 2. 000 idrottsliv. I stället blev Sverige ett land som fylldes medlemmar 1903 och imponerande 790 000 med med idrottsföreningar, vilka framförallt bestod av lemmar 1950. Det var alltjämt en utpräglat manlig unga män från den lägre medelklassen och arbetar och naturligtvis även en förhållandevis ungdomlig klassen. För alla nystartade idrottsföreningar under rörelse. Andelen kvinnliga medlemmar uppgick I de populära kraftkarlarnas 1900-talets början kom de traditionella folkrörel enligt en beräkning till endast 15 procent då Riks framträdanden fanns inslag serna organisatoriskt att tjäna som förebilder. idrottsförbundet firade sitt 50-årsjubileum 1953. av brottning, tyngdlyftning, akrobatik och senare även box Liksom dessa bejakade idrottsklubbarna i stort sett ning. Ur Kungliga Bibliotekets en demokratisk samhällsutveckling då de som regel IDROTTENS SEGERTÅG samlingar. organiserades efter demokratiska principer, där Varför kunde då idrottsrörelsen bli så stor i Sverige? medlemmarna aktiverade sig på medlemsmöten och En anledning var att de konflikter som ursprung själva valde sin styrelse. ligen funnits mellan linggymnastiken och idrotten Också idrottsrörelsen i stort kom att byggas upphörde. I och med att Riksidrottsförbundet bilda upp som en folkrörelse och hela verksamheten des kom gymnastiken att organisatoriskt inlemmas effektiviserades i och med att Svenska gymnastik- i idrottsrörelsen, även om den fortsatt behöll en och idrottsföreningarnas riksförbund (nuvarande särställning baserad på tanken att den var moraliskt 1903 35 Riksidrottsförbundet) bildades 1903 genom en och kroppsligt överlägsen idrotten. 1910 563 sammanslagning av två rivaliserande organisationer. Gymnastikens starka position hade sin grund i 1920 730 Att idrottsrörelsen så tidigt centraliserades till en den hårda kritik linggymnastikens nationellt sinnade 1930 2 300 organisation var mer eller mindre unikt för Sverige. ideologer riktat mot sporten, som hade avfärdats 1940 6 252 1950 9 500 Detta förhållande underlättade utan tvivel det ar som ett utländskt och kroppsligt direkt osunt feno bete Riksidrottsförbundet och alla dess underlydan men. Hela tävlingsmomentet förkastades då det inte de distrikts- och specialdistriktsforbund lade ned bara ansågs leda till överansträngning utan även till Antalet idrottsföreningar som och som innebar att idrottens mer rejäla expansion utvecklandet av en egoistisk inställning. anslutit sig till Riksidrottsför- kunde påbörjas. Klara skillnader rådde också länge mellan gym bundet under 7 900-talets första hälft Jämförelsevis var 2 i 600 Med tiden blev idrotten även ett landsbygdsfeno- nastik och sport. Gymnastiken utfördes mestadels idrottsföreningar anslutna år men. Där nådde idrottslivet allra först bruksorter inomhus i gymnastiksalar och övningarna skedde 2002. och andra små industrisamhällen, öch sedan alltmer ofta på kommando, där en ledare anförde drillen.

10 Även gymnastikens varmaste anhängare insåg att det hela var rätt tråkigt i jämförelse med populära sporter som friidrott och fotboll, vilka utövades långt mer spontant och fritt ute i det fria. Ja, till en början idrottade man sällan på speciella idrottsplat ser eftersom endast ett fåtal sådana fanns i Sverige under 1900-talets början. Man fick i stället hålla till på de befintliga ytor som existerade i ytterområdena av landets kraftigt växande städer och samhällen. På så vis hamnade sporten ofta i gränslandskapet mellan stad och landsbygd. Nu ökade detta snarast sportens attraktion då den lätt framstod som en sorts ungdomens frizon väsensskild från den stela gymnastik som bedrevs i skolor och i det militära. Snart framgick också för alla och envar att spor ten hörde framtiden till. Linggymnastikens ideologer insåg att gymnastiken omöjligen skulle kunna kon sett föregåtts av inte bara tennishallen, utan även Sporthallen »Bollen« tjänade kurrera ut sporten och den hätska kritiken mattades simhallen, där Malmtorgsbadet i Stockholm fanns under många år som hand boll sarena i Ystad. Ett arki av redan runt första världskriget. Efterhand blev redan under 1800-talets andra hälft. tektoniskt minnesmärke från gymnastiken en idrottsgren bland alla andra. Att Andra skäl till sportens lyckosamma etablering utställningen »Fritiden« 1936 landets gymnastiksalar öppnades för inomhusträ- som folkrörelse var att man med tiden lyckades och folkhemsbyggets era. Foto: ning vintertid i olika sporter stärkte intrycket av att övertyga alla kritiker om det sunda och nationellt Bengt A. Lundberg/RAÄ. gymnastiken och dess boningar inte längre inne betydelsefulla med idrotten. Under 1900-talets hade en särställning; så småningom kom regelrätta inledning var såväl nykterhetsrörelsen som arbetar sporter, såsom handboll, korgboll och volleyboll, att rörelsen och frikyrkorörelsen kritiska till idrotten. själva ta plats i landets gymnastiksalar. Man opponerade sig bland annat mot dryckenska- Speciellt handbollen blev så populär att en sorts pen bland idrottsutövare och publik, det militaris jättelika gymnastiksalar - sporthallar - från och tiskt fosterländska draget inom idrotten samt att med 1930-talets andra hälft började byggas för idrotten kolliderade med söndagens gudstjänst. att husera den och andra inomhussporter. Mest Under mellankrigstiden hade man från idrottsrö storslagen blev Jernvallens idrottshall i Sandviken, relsens sida gått kritikerna till mötes en hel del, som rymde en mängd inomhussporter och visade vilket avsevärt förbättrade relationen folkrörelserna vilken stark position idrotten nu kunde ha lokalt. emellan. Under 1930- och 1940-talet kom en rad Med sporthallen hade det uppkommit anläggningar samarbetsprojekt igång mellan idrotten och övriga för inomhusidrott som inte hörde till skolans eller folkrörelser. militärens värld. Sporthallen hade dock historiskt Idrottsrörelsen tjänade på den övergripande

11 samhällsutvecklingen under mellankrigstiden. Strax tjänst och den illegala tipsindustrin krossades. Det efter första världskriget var arbetslösheten hög i beslutades att en ansenlig del av tipsöverskottet samhället och för stat och kommuner blev nöd- skulle gå till idrotten och då framförallt till anlägg- hjälpsarbetena en väg ut ur eländet. Tanken med ningsbyggen. I och med att inkomsterna från tipset dessa arbeten var att arbetslösa till förhållandevis vida överträffade alla förväntningar sköljde pengar låga löner skulle utföra sysslor som inte tillhörde de na över idrottsrörelsen. Idrottens, förutom gymnas högst prioriterade. På många håll blev just idrotts tikens, statsanslag 1934 var 45 000 kronor, medan platsprojekt något man satsade hårt på. Detta astronomiska 23 miljoner kronor tillföll idrotten innebar att idrottsplatsbyggandet, åtminstone till en mellan 1935 och 1939! Via tipsmedlen kunde plöts del, kunde avlönas. Tidigare hade många av landets ligt en rad anläggningar delfinansieras: idrottsplat idrottsplatser anlagts av föreningsmedlemmarna ser av alla de slag, simhallar, sporthallar etcetera. själva genom ett ofta närmast heroiskt arbete, som Många av de idrottsanläggningar som fortfarande

Sedan 1930-talet har svenska många gånger pågått ideellt under flera års tid. finns i dag härstammar från de satsningar som folkets spelande gynnat idrot Vissa idrottsföreningar, till exempel i Sandviken kunde påbörjas med hjälp av tipsmedel under 1930- ten och dess anläggningar. och Västervik, gick då så långt som till att införa talets andra hälft. Vad som också är viktigt i sam Foto: Leif Blom/Pressens Bild. arbetsplikt för sina medlemmar, där den som inte manhanget är att de nykonstruerade anläggningarna fullföljde sina skyldigheter fick bötesstraff. Med den som regel blev kommunala. Detta till skillnad mot dramatiska arbetslösheten ändrades förhållandena. den första generationens idrottsplatser, som oftast I en stad som Landskrona erkände stadsledningen anlades i privat regi eller av enskilda föreningar och vid invigningen av ortens nya idrottsplats 192.4 att i bästa fall med ett litet kommunalt bidrag. man aldrig skulle byggt en så storslagen anläggning Vid denna tidpunkt hade också socialdemokratin - Sydsveriges största - om inte arbetslöshetskrisen kommit till makten och de hade slagit in på en allt funnits. idrotts vänligare linje i takt med att folkhemmet Alla idrottsplatsprojekt resulterade i att Sverige och välfärdsstaten sakta men säkert byggdes upp. redan 1930, enligt en samtida bedömning, kunde Då de traditionella folkrörelserna börjat förlora i stoltsera med hela 750 stycken idrottsplatser. Mel attraktionskraft bland ungdomen, framstod just lankrigstidens arbetslöshetskriser bidrog också till idrotten som en aktivitet värd att satsa på för att ge att folk fick mer fritid, vilket var en orsak till att (den manliga) ungdomen en sund och organiserad idrottsutövandet kraftigt tilltog. Att en arbetstids fritidssysselsättning. Från 1930-talets slut inleddes förkortning till åtta timmar per dag införts 1919 det storskaliga arbetet med att sprida idrotten nedåt hade redan förstärkt denna utveckling. i åldrarna, samtidigt som idrotten också spred sig högre upp i åldrarna i och med korpidrottens utbred IDROTTEN OCH VÄLFÄRDSSTATEN ning. I samband med detta behövdes givetvis alltfler Motstående sida. Fotboll i kvällssol. Ervalla SK möter Satsningen på anläggningssidan kunde intensifieras idrottsanläggningar och då inte minst småskaliga så Karlslunds IF. Foto: Mats Er ytterligare från och med 1930-talets andra hälft. dana, såsom mindre fotbollsplaner i de nya förorts landsson © Nerikes Allehanda. 1934 bildades det statligt kontrollerade ab Tips områdena. Dessa kom också på plats, speciellt från

12 13 och med 1950-talets mitt. Då tog olika kommunala förallt gymmen har blivit lokaler som hastigt ökat i Diskussionsfrågor organ över initiativet vad gällde utvecklandet av antal då de ofta kommit att sörja för både styrketrä idrottens anläggningssida. ning och aerobics. 1. När, hur och var började i960- och 1970-talet utgjorde höjdpunkten på Sverige har sedan länge varit ett av de länder idrettslivet i din egen hemort? den kommunala idrottssatsningen. Tonvikten låg som har allra flest idrottsanläggningar i proportion då främst på kvantitet. Exempelvis anlades väldigt till befolkningens storlek. Men de stora prestige 2. Finns det några anlägg många belysta motionsspår för löpning och skid anläggningarna är med internationella mått mätt ningar på din hemort som kan knytas till bor åkning i utkanten av städer och samhällen. Detta inte särdeles imponerande. Underhållningsidrottens gerlighetens idrettsliv? gick helt i linje med den statliga idrottsutredning- utveckling hölls i viss mån tillbaka av att Riksidrotts- förbundet först 1967 avskaffade amatörreglerna. 3. Har det förekommit ens betänkande, »Idrott åt alla«, från 1969, vilken något idrettsliv på klargjorde breddidrottens vikt. Att kvinnoidrotten Vad som däremot imponerar är mångfalden av din hemort utanför verkligen slog igenom på allvar under 1970-talet mindre anläggningar. Till exempel fanns 1990 så de renodlade idrotts ökade behovet av en mängd nya småskaliga anlägg mycket som 4 744 reglementsenliga fotbollsplaner i anläggningarna, till ningar. Sverige. Det belyser väl att den svenska idrottsrörel exempel ute i det fria sen alltjämt utgör en folkrörelse där prioriteringen eller i teater-, cirkus- el 199O-TALETS KOMMERSIALISERING från stat och kommuner länge mer har legat på att ler restauranglokaler? Denna utveckling har i princip fortsatt fram till i aktivera befolkningen än på att satsa på en storska- 4. Hur var förhållandet dag. En viss avmattning i kommunens satsning på lig, professionell underhållningsidrott. mellan idrotten och ar idrottsanläggningar har dock kunnat märkas under Först under senare år märks en satsning på idrot betar-, nykterhets- och 1990-talet. Å andra sidan har en rad kommersiella ten som en del i en kommersiell underhållningsindu frikyrkorörelsen på din lokaler tillkommit som ett svar på tidens ökade stri. Bygget av Globen i Stockholm på åttiotalet har hemort? kroppsfixering bland såväl män som kvinnor. Fram utgjorten inspiration till arena byggen i flera städer. 5. Hur har idrottsanlägg Hur framtidens idrottstrender ser ut är omöjligt ningarnas byggande att säga, men att idrotten kommer att fortsätta ha och dagliga verksamhet en väldigt stark ställning i Sverige tvivlar knappast finansierats? någon på.

Bodybuilding och aerobics slog ige nom under 1980-talet. År 2002 fanns mer än 350 gym och ett hundratal träningslokaler i kommunal regi. Foto: Anette Nantell/PressensBild.

14 Från äng till multiarena - idrottens anläggningar och evenemang

drottens anläggningar är lika viktiga för ett sam- empel på sådana tävlingar. Ett fullt modernt idrotts- Av Torbjörn Andersson och : hälle som shoppingcentret, kommunalhuset, skolan liv förutsatte dock att idrottsplatser fanns, där olika Ann Katrin Pihi Atmer och kyrkan. Idrottsanläggningarna samlar män slag av regelbundet återkommande tävlingar kunde niskor och är platsen för gemensamma upplevelser. genomföras inför en betalande publik. De representerar också ett gemensamt minne och en historia som kan sträcka sig långt bak i tiden. I dag GYMNASTIKHUS saknar inget samhälle med självaktning en idrottsan Omkring 1800 slog gymnastikintresset igenom stort läggning. Samtidigt är den så självklar att man inte i Europa, något som var en reaktion på Napoleon- reflekterar över när den byggdes, vem som ritade krigen, där mobiliseringen hade riktat uppmärksam den, vem som bekostade den eller hur den ser ut. heten mot soldaternas fysiska förmåga. Nya peda Eftersom folkliga idrotter ofta har utspelats i en gogiska strömningar som utgick från Jean-Jacques terräng som inte hade några rumsliga begränsningar Rousseau ökade intresset för kroppsövningar, bör beteckningen idrottsanläggning innefatta även särskilt för ungdom. idrottens platser eller miljöer. En äng, en del av en När det moderna Sverige började ta form kom väg, en park eller ett militärt övningsfält använ skolans läroplaner att moderniseras. Den gamla des för sommaraktiviteter medan isbelagda sjöar klassiska bildningen som var inriktad på latin och var platsen för vinterns idrotter. Ordet »vall« - ett grekiska samt religion ersattes av moderna språk uråldrigt ord för fält eller mark - som ingår i många och naturvetenskapliga ämnen. Där hade även idrottsplatsers namn anses syfta på lekvallar, där praktiska ämnen som gymnastik och slöjd en viktig idrottsövningar bedrevs i gamla tider. plats. Det gällde enligt stadgan för rikets läroverk Publikdragande evenemang ägde rum redan innan 1859 att åstadkomma »fria, sunda och wälbelägna någon egentlig idrottsrörelse var etablerad. Häst byggnadsplatser, samt så widsträckta, att utrymme kapplöpningar och de så kallade Olympiska spelen i för gymnastik-inrättningar, äfwensom för lärjung- brunnsorten Ramlösa utanför Helsingborg på 1830- arnes lekar och rörelse i fria luften, der må finnas« talet med bland annat brottning och friidrott är ex (Svensk Författningssamling nr 16, 1859).

15 De tidiga gymnastikbyggnaderna var inte sällan SIMANLÄGGNINGAR belägna i separata hus vid skolorna. Ett av de få En annan tidig idrott som fick sitt genombrott under bevarade gymnastikhusen är det vid Manillaskolan, mitten av 1800-talet var simningen. Den första tidigare Dövstumsinstitutet, på Djurgården i Stock idrottsföreningen i Sverige - och en av de första holm. Ett annat är gymnastikhuset i Linköpingfrån i världen - var Upsala simsällskap, bildat 1796. 1879-1881 och det i Jönköping från 1881, ritat av Från början var simningen mest en angelägenhet Johan Fredrik Åbom. När nya stora Järnverksbygg för militären och akademikerna, men intresset för nader började uppföras på 1850- och 1860-talet, kallbadande och simning gjorde att nya simsällskap kom gymnastiklokaler att ligga inne i läroverken, bildades runt om i landet. Simningen sågs också och var ofta placerade i skolornas källare. som ett viktigt pedagogiskt instrument för att fostra Gymnastiklokaler anlades också i anslutning och härda ungdomen. till dåtidens inomhusbad i Stockholm. Skribenten I början fanns troligen inga särskilda byggnader Claes Lundin ansåg 1890 i Nya Stockholm: »Det för kallbad och simning, utan man badade från Ett av de få bevarade gym är gymnastiken, som skall drifva bort den fäderne- stranden. Mycket snart började dock simsällskapen nastikhusen finns vid Manilla- skolan i Stockholm. Det ritades ärfda svagheten samt redan af de nu lefvande skapa att anlägga särskilda bassänger med omklädnings- 1869 av Ernst Jacobsson. ett nytt slägte, göra starka, hurtiga, lefnadsmodiga hytter, stora anläggningar som ofta låg nära stads Stockholms stadsarkiv NS 87. stockholmare och stockholmskor.« kärnan. Män och kvinnor hade separata bassänger eftersom man antingen badade naken eller inte ville bli sedd i något så opassande som en baddräkt. Åtskilliga badinrättningar var enbart till för kvin Byggnadsstilar nor. Redan tidigt inrättades också ett kafé eller värdshus i anslutning till bassängerna, vilket pekar Fornnordism eller fornnordisk stil, stilrikt Nygotik, stilriktning under 1800-talet som på ett karaktäristiskt samband mellan sällskapsliv, ning under 1800-talet som stod nära tog upp drag från den medeltida gotiken konsumtion och idrott. schweizerstilen och var inspirerad av nord med exempelvis spetsbågiga fönster. isk förhistoriaoch myter. Simningen var en av de tidiga idrotterna som Ny renässans, stilriktning under 1800-talet drog en stor publik. Simpromotioner och simupp- Funktionalism, stilriktning under främst som hämtade drag från den italienska visningar besöktes framför allt av samhällets översta 1930-talet som bröt med de historiska renässansen från 1400- och 1500-talen. Ut skikt, ett bevis för den vikt som lades vid simkun- 1800-talsstilarna och inom arkitekturen märks av bärande och stödjande kolonner skap. Tävlingar förekom inte förrän omkring 1900 utmärktes av ett stramt formspråk med och pilastrar, symmetri och upprepning. ljusa odekorerade ytor och stora uppglas- eftersom hälsoaspekten och simningens roll som Schweizerstil eller 1800-taletsträstil, stilrikt ningar. livräddare länge övervägde. ning under 1800-talet, främst inom träar De äldre sim- och badanläggningarna har ofta Klassicism, stilriktning som hämtade inspi kitekturen, som utmärktes av utarbetade försvunnit beroende på försämringen av vattnet, ration och stilideal från den grekiska och fasader, stort tak, verandor och ornament men också på grund av att vi nu - igen - badar romerska antiken. (snickarglädje). direkt från stranden. Särskilt i södra Sverige med dess längre badsäsong finns dock flera praktfulla

16 badanläggningar kvar. En sådan är det ståtliga nyrestaurerade Ribersborgs kallbadhus i Malmö, ursprungligen ritat av hamningenjören Sune Eng ström, där man kan se hur 1800-talets omsorgsfulla trästil användes för att göra badandet och simman det till en rit. På 1920-talet började livräddningssällskapet en aktion för spridning av simkunskapen som då blivit mycket bristfällig. Under 1930- och 1940-talet satsade kommunerna stort på friluftsbad och kom munala simskolor. Även simhallar och utomhusbad uppfördes i hela landet. De formgavs av arkitekter som skolats i den moderna arkitekturen, funktiona lismen, och fick en tidstypisk utformning med ka- kelklädda interiörer och stora uppglasningar. Under 1960-talet skulle kommunerna profilera sig genom prestigeprojekt och nya simhallar ingick i det omfat tande offentliga byggandet under denna period.

ANDRA TIDIGA IDROTTSBYGGNADER Rodd och skridsko hörde till de idrottsgrenar som tidigt bildade föreningar i städerna. Byggnaderna inte bara ett stort fritidsintresse hos vanliga stads Simpromotion i Gjörckes badin uppfördes av dessa föreningar men också av privat bor, utan konståkning var också en underhållnings- rättning på Riddarholmen den personer. Stockholms Roddförenings båthus vid sport som kunde dra stor publik. Det var även ett 13 augusti 1878. Anläggningen, som är riven, ritades av G. T. Djurgårdsbrunnsviken från 1880 får ge exempel på kungligtnöje. På Kastellholmen i Stockholm upp Chiewitz 1844. Teckning av Carl byggandet hos de roddsällskap, vilka bildades i lan fördes i88z den kungliga skridskopaviljongen, ritad Larsson. Ny illustrerad tidning det från 1870-talet. Det började som ett enkelt båt av arkitekten Adolf Emil Melander, vilken fortfa 1878. hus som senare fick ett ståtligt klubbhus i schweizer rande står kvar. Den användes senare av Kungliga stil, vilket flyttats från en annan roddklubb, som Svenska Segel Sällskapet (ksss) som klubbhus. komplement. Schweizerstilen innebar att huset hade Segling var en annan överklassport, som först ett omsorgsfullt dekorerat yttre, det vi i dag kallar var sällskapsinriktad. Redan vid 1800-talets mitt snickarglädje, ett stort tak och en balkong mot vatt började dock Segel Sällskapet med tävlingar i net. Det nuvarande båthuset, vid Djurgårdsbrunns- Stockholmstrakten. Seglingen spred sig relativt kanalen, ritades 191z av Sigurd Lewerentz, en av snabbt och Härnösands Segelsällskap är ett av de sin generations mest framstående arkitekter. första i landet. Vid kung Oskar n:s tjugofemårs- Skridskoåkning på spolade banor och naturis var jubileum som regent år 1897 uppfördes ksss:s stora

17 Sundsvall redan 1879, men tävlingar blev vanliga först på 1890-talet. Skidåkning liksom backhopp ningen lärdes ut till stockholmare av Norska gardet, som var förlagt till Stockholm. I dag står Fiskar torpet i Stockholm, en gång ett glansfullt skid- och hoppcentrum i landet, övergivet med backen be vuxen av träd och sly. I och med att det motionsin- riktade friluftslivet utvecklades alltmer kom anlägg ningar för skidåkning att byggas runt om i landet. Redan på 1930-talet uppförde Skidfrämjandet, nuvarande Friluftsfrämjandet, en skidanläggning vid Frostavallen i Skåne och ett stort antal slalombackar har även anlagts i Sydsverige under 1970- och 1980- talet. Det nyaste är en planerad inomhusanläggning, en tunnel för skidåkning i Stockholm, något som skulle göra att skidåkarna avsevärt kan förlänga sin träningssäsong.

IDROTTSBYGGANDETS FORMSPRÅK Golfbanornas tuktade natur tornprydda klubbhus på Sandhamn i Stockholms Ända sedan byggandet för kroppskultur och idrott är i dag ett vanligt inslag i skärgård, efter ritningar av Fredrik Lilljekvist i sam började under tidigt 1800-tal har det arkitektoniska landskapsbilden. Tomelilla golf arbete med Ernst Stenhammar. formspråk som använts följt den allmänna stilut bana. Foto: Göran Gustafson/ Pressens Bild. En exklusiv sport som först under senare delen av vecklingen. Det innebär att de historiska stilarna 1900-talet utvecklades till en folksportvar golfen. som var moderna under slutet av 1800-talet också De tidiga golfbanorna hade klubbhus som knappast återfinns på idrottsbyggnader. Från de tidiga gym var mer än små skjul men efterhand har ansprå nastikhusen på i8zo-talet och framåt har idrottens ken ökat även om många hus ännu i dag kan vara byggnader ritats av skolade arkitekter. I och med små och enkla. Den sociala dimensionen, »golf massbyggandet som började på 1970-talet finns det kulturen«, gör att det alltid finns en servering eller dock en tendens till anonymisering och standardise restaurang. Golfen kräver stora ytor och anläggs ring av byggnadernas utformning. därför ofta på arrenderad mark i städernas utkanter. Naturligtvis anpassade sig arkitekterna efter Antalet artonhåls golfbanor har ökat explosionsar de särskilda funktionskrav som idrotten ställde. tat under de senaste decennierna. Särskilt 1800-talets dominerande trästil, schweizer I södra Sverige var skidåkningen, eller som det stilen, präglade bad- och simanläggningar men även då hette, skidlöpningen mycket litet utvecklad före andra typer av byggnader. Gymnastikhusen utfor 1880-talets slut. Skidtävlingar hade dock hållits i mades i samma stil som läroverken och stilarna,

18 vilka alla var inspirerade av äldre arkitektur, kunde röra sig från klassicism till nygotik och nyrenässans. Idémässigt sett var den tidiga idrotten influerad av både antiken och vår egen storslagna förhistoria, BANQg FOTBOLLSPLAN med de nordiska hjältarnas bragder. Det förklarar IOO* 60 M varför många idrottsföreningar och idrottsplat ser bär fornnordiska namn, till exempel if Thor i HÖJDHOPP Uppsala, IK Sleipner i Norrköping, Balders Hage och Valhalla i Göteborg. I idrottens byggnader före kommer ibland stilistiska referenser till antiken eller fornnordismen - och då främst i badanläggningar. SPJ UT Antika stildrag fanns i Gjörckes siminrättning vid Riddarholmen i Stockholm och Sturebadet, också det i huvudstaden, hade före branden 1985 en forn nordiskt inspirerad hall.

DEN KLASSISKA IDROTTSPLATSEN Den klassiska idrottsplatsen bestod redan från sin tillkomst av en rektangulär plan innesluten av en omgivande oval. Då spelades fotboll i rektangeln försvårades på grund av samhällets bristande vilja Planmed standardiserade medan ovalen användes till friidrott med en löpar- att stötta idrotten. De första idrottsplatserna blev mått över en medelstor svensk idrottsplats i Mariestad, upp bana ytterst. Dessa grenar har förblivit den kombi därför projekt för de större städernas borgerskap. gjord av Riksidrottsförbundets nation som dominerar. Etableringen av den klassis Anläggningarna var alltså privata och drevs som idrottsplatskommitté 1941. Ur ka idrottsplatsen gjorde att det moderna samhället aktiebolag. Undantaget var vissa bruksorter, där Nordisk Familjeboks sportlexi- fick ett viktigt och bestående nytt inslag: »Andens mindre idrottsplatser kunde anläggas redan under kon, band 4. tempel fanns sedan mycket länge, nu började även 1900-talets början därför att bruksledningen bistod kroppen få sina kultplatser.« (Lindroth zooo). med mark och material. För att de privata idrotts När Sveriges första organiserade idrottsplatser platserna skulle kunna bära sig krävdes att de hade tillkom i början av 1890-talet, i Lund, Landskrona en bred verksamhetsbas och att evenemang avlöste och Malmö, var de dock byggda för cykling eller varandra. På så sätt påminde sekelskiftets idrotts som det då hette velocipedsport eller hjulridt. I platser om dagens storarenor, där idrotten ofta Stockholm invigdes Idrottsparken 1896 och där var blandas med annan underhållning. cyklingen kombinerad med tennis. Banorna spola Den viktigaste idrottsgrenen var till en början des dessutom vintertid för skridskoåkning. bancykel, vilket berodde på att den gav inkomster Att bygga en idrottsplats var som regel ett stort från totalisatorspel. Under 1800-talets slut hade och dyrt projekt, inte minst för att finansieringen inte någon idrottsgren några publiksiffror att tala

19 20 om. Därför blev en restaurang- och kaféverksamhet i en lummig miljö. Från början fanns det oftast viktig och underlättades av att utskänkningstillstånd endast en liten sittplatsläktare med tak, nästan alltid för vin- och maltdrycker ofta fanns. I övrigt blanda i trä, vilken placerats mitt på planens ena långsida. des idrottsevenemangen med basarer, fester, danser, Att resa en läktare var givetvis både dyrt och arbets- utställningar och annat, där starkspritförsäljningen krävande och många mindre föreningar lyckades ökade arrangemangens lyskraft. Dessa tillställningar aldrig med det. »Tills vidare få vi nöja oss med den blev än viktigare för ekonomin när riksdagen 1898 vid ena långsidan terrassformigt sluttande gräsval förbjöd totalisatorverksamheten av moraliska skäl. len, men ämna längre fram anlägga läktare.« Så lät Spel tilläts först på 1920-talet och då endast inom det från ifk Karlshamn strax före första världskri hästsporten, vilket ledde till att en rad travbanor get (citerat efter Lindroth 2000). Det förekom dock Utanför Stockholms Stadions tillkom utöver Jägersro som funnits i Malmö sedan att vissa små idrottsföreningar, framför allt i bruks borgliknande murar. Foto: 1907. samhällena, anlade riktigt imponerande sittplats Bengt A. Lundberg/RAÄ. Den mest monumentala och konstnärligt högt läktare. Detta var möjligt genom stöd av det lokala stående idrottsbyggnaden från denna period är företaget eller någon annan mecenat. Stockholms Stadion, byggd för Olympiaden 1912. För att ta plats på sittplatsläktaren vid en tävling Arkitekten Torben Grut arbetade sig gradvis fram fick man erlägga en extra avgift, då inträdet till till en form som utgick från antikens stadion och idrottsplatsen oftast bara berättigade till en ståplats. alltmer präglades av en nationell stämning med Innan enkla ståplatsläktare byggdes, stod man runt associationer till vår egen medeltid i Visby ringmur. själva löparbanan. Det tidiga 1900-talets klassmar- Det handslagna teglet och den huggna graniten var typisk för tiden. Den klassiska idrottsplatsen med rektangeln i ovalen. IDROTTSPLATSERNAS UTFORMNING Strömvallen i Gävle från ett Att idrottsplatserna fick utformningen med en fot fågelperspektiv. Foto: Lars bollsplan i mitten omsluten av en löparbana, belagd Bygdemark/Mira. med halkfri kol- eller rödstybb, berodde på att den svenska idrotten tidigt förordade ett flergrensideal. Den typiska idrottsföreningen hade alltså flera idrottsgrenar på sitt program och många utövare var aktiva inom både friidrott och fotboll, som var Motstående sida. Cykellopp de två populäraste grenarna. Med tiden blev allt på Velodrom Stockholm 1925. fler idrottsplatser kommunala, vilket befäste denna I den svenska idrottsplatsens utformning eftersom man från kommunens sida barndom på 1890-talet spelade cykling på bana en viktig roll. ville hysa så många idrottsgrenar som möjligt på en Här i Sverige har denna idrotts plats. gren tynat bort. Foto: Bertil Den typiska svenska idrottsplatsen var belägen Norberg.

21 kering var om man satt eller stod. Att sitta kostade matcher spelades skulle fotbollsplanen inte bara ha ofta en krona mot ståplatsens femtio öre. ett minimimått - 100x60 meter — utan den skulle Ett grundläggande problem som idrotten hade också omgärdas av ett räcke för att skilja planen redan från början var att få publiken att betala för från åskådarna. Än i dag finns staketen kvar på nöjet att titta på tävlingarna. För att lyckas med det landets mindre idrottsplatser och kan ses som en ta var man tvungen att inhägna hela det vidsträckta tidig åtgärd riktad mot det vi i dag kallar fotbolls- området. Detta var förhållandevis kostsamt och huliganism. Under 1920-talets mitt beordrade också något som många mindre idrottsföreningar ännu på Svenska Fotbollförbundet att ett plakat skulle sättas 1920-talet inte hade lyckats med. Funktionärerna upp på varje idrottsplats. Där påmindes publiken fick då gå runt med kollektbössor och försöka få in om att en planinvasion under pågående spel kunde så mycket pengar som möjligt. Även från ställen där leda till att idrottsplatsen stängdes för en tid. En idrottsplatsen var inhägnad finns otaliga berättel annan åtgärd var att förbundet krävde att man på ser om att många plankare lyckades ta sig in ändå. vissa idrottsplatser skulle se till att spelarna på väg Få idrottsföreningar hade råd att anlita tillräckligt till och från omklädningsrummet inte skulle behöva med vaktmästare eller poliser för att hålla hela passera genom den upphetsade publiken. För större idrottsplatsområdet under uppsikt. Överhuvudtaget anläggningar kunde det innebära att omklädnings utgjorde publiken ett problem, speciellt i samband rummen inte längre låg i separata byggnader utan med hätska fotbollsmatcher. flyttades in under huvudläktaren. Allt detta är tecken på att idrotten förvandlats till en mer seriös FOTBOLLEN BANAR VÄG och laddad företeelse och att allt större krav därmed Åtgärder för att kontrollera fotbollspubliken påver ställdes på arrangemangen. kade tidigt idrottsplatsernas utformning. I början Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté tog av 1920-talet klargjordes att där nationella serie 1928 över ansvaret för frågor rörande landets l/l. Det beordrade räcket skulle skilja fotbollspubliken från planen. Malmö IP, 1929. Foto: Eric Jeppsson.

T.v. Gratispublik utanför Råsunda idrottsplats 1915. Foto:Th. Modin.

22 idrottsplatser, vilket visar att hjälp nu verkligen behövdes i allt som rörde anläggningarnas anläg gande, standardiserade utformning, skötsel och finansiering. Idrottsplatskommittén fördelade från 1936 tipsmedel till idrottsplatser och kunde biträda med ritningar, råd och hjälp. Det var främst fotbollen som banade väg för den svenska idrottens publika utveckling. Det skedde framför allt genom att ett nationellt seriesystem skapades i form av Allsvenskan 1924. Detta bidrog till att elitfotbollen i stort sett blev den enda idrott som kontinuerligt genererade inkomster. Stora fot- bollsklubbar behövde inte längre lägga ned arbete på fester, dansaftnar, mässor och annat för att säkra sina intäkter. Vid denna tid hade staten gått in för en restriktivare alkoholpolitik och flertalet av de idrottsplatser som haft tillstånd till pilsnerförsälj ning, miste nu denna rättighet. Att landets privata idrottsplatser alltmer gick över i kommunal regi, ökade kraven på att omvandla dessa till respektabla miljöer. Trots detta förekom alltjämt festligheter och begivenheter på landets idrottsplatser. Skillnaden var bara att det från och med 1930-talet oftast var småklubbar eller organisationer utanför idrotten rekordet annars de 53 614 personer som 1958 såg Ragnar Sundqvist kör förbi som stod som arrangörer. boxningsmatchen mellan Ingemar Johansson och engelsmannen Simpson i Eddie Machen på Nya Ullevi i Göteborg. Friidrotts- Grand Prix på Saxtorpsbanan utanför Landskrona 1932. ALLA TIDERS PUBLIKREKORD tävlingar har också tidvis lockat storpublik, inte Foto: Bertil Norberg. Under perioden mellan första och andra världskriget minst Gunder Fläggs och Arne Anderssons duster på gick idrotten starkt framåt och nådde även mindre löparbanan under andra världskriget. orter och den renodlade landsbygden. Självfallet var Sett i stort var det 1940- och 1950-talet som var det inte bara fotbollen som lockade stora publik den svenska idrottens verkliga publika guldålder. De massor. Under Saxtorps motorcykeltävlingar på nya jättearenorna, Nya Ullevi och Malmö Stadion, den skånska landsbygden beräknas runt 170 000 som bägge stod färdiga till fotbolls-VM 1958, människor ha funnits på plats 1939. Siffran utgör belyser vilken attraktionskraft idrotten hade fått. troligen alla tiders publikrekord för ett inträdesbe- Under efterkrigstiden etablerades också speedway lagt svenskt idrottsevenemang. För arenaidrott är som lagsport, vilket innebar att helt nya motorsport-

23 24 anläggningar började byggas. De första serietäv följde efter och satsade på ishallar bidrog till att Motstående sida. Hockeystäm lingarna 1948 blev en publiksuccé med i snitt 4 2.00 ishockeyn under 1960-talet definitivt kunde passera ning på Löfbergs Lila Arena i Karlstad. Foto: Helena Melin. åskådare. bandyn som publikidrott. År 2000 fanns 270 ishal lar jämförtmed de cirka 220 som existerade tio år INOMHUSHALLAR tidigare. Ishallarna skapade bättre möjligheter att Anläggningarna för inomhusidrotter är betydligt spela ishockey i de södra delarna av landet medan yngre och började uppföras först på 1930-talet. den tidigare mest spelades runt Stockholm och i de Det har dock funnits tennisbanor för inomhusspel nordliga länen. Till och med fotbollen har inomhus ända sedan 1800-talets slut. Den kända Tennispa hallar, totalt sju stycken i dag. viljongen vid Östermalms idrottsplats i Stockholm Landets ishallar har varit viktiga för att sporteve är ett lysande välbevarat exempel på 1800-talets nemang av alla de slag har kunnat utvecklas till en trästil. Den låg tidigare i Idrottsparken och var ritad modern nöjesindustri. Basketens framryckning runt av Fredrik Lilljekvist och Rudolf Arborelius. Dessa 1970-talets mitt stärktes av att man lyckades vinna var också upphovsmäntill den bredvidliggande tillträde till ishallarna. När sporten under senare Velocipedpaviljongen, vilken dock inte finns kvar. decennier gått tillbaka, har den hamnat i gymnastik- Stadions skapare, Torben Grut, själv en skicklig ten och sporthallar, där den bland annat fått samsas nisspelare, var annars den arkitekt som kom att bli med den senaste stora lagidrotten, innebandyn. banbrytande som konstruktör av många tennishal lar inom och utom landet. IDROTTSANLÄGGNINGARNAS LOKALISERING Även varmbadhusen kan, om det fanns bassänger Idrottsplatsernas och inomhushallarnas placering av en viss storlek, räknas som tidiga simhallar. Före säger en hel del om hur idrotten har utvecklats på 1940-talet var anläggningen i Sportpalatset i Stock varje ort. I princip har större anläggningar alltid holm bara en av åtta i hela världen som var försedd uppförts i städernas ytterområden. Idrottsplatser med en femtiometersbassäng. som i dag är centralt belägna, tyder alltså på att Från början var det handbollen och tennisen som idrotten utvecklats tidigt på orten. Ishallar ligger gav måttet på idrottshallen men även brottning och som regel längre ut än idrottsplatserna eftersom de boxning ägde rum där. Den största hallen var vid är byggda långt senare. 1940-talets början Svenska Mässan i Göteborg från På många håll lokaliserades dock idrottsplatsen 1941, men under åren 1935-1941 byggdes närmare långt från centrum och då har nya anläggningar för tjugo hallar och tio nya projekterades. lagts till samma område så att ett sportfält bildats. En allmän tendens har varit att allt fler idrotter En fördel har då varit att träningsplaner kunnat flyttat inomhus. Eftersom ishockeyn är populär, förläggas i anslutning till idrottsplatsen. har kommunerna investerat mycket pengar på Bakom mer egenartade placeringar kan ibland byggandet av ishallar. Landets första ishall byggdes intressanta lokala förvecklingar dölja sig. Eksjös nya i Jönköping, där Ispalatset, senare kallad Rosen idrottsplats, invigd 1933, anlades exempelvis med lundshallen, stod färdig 1958. Att flera städer vetet långt utanför stadskärnan eftersom den gamla

25 Motstående sida. Antalet idrottsplatsen låg alltför nära en begravningsplats Idrottsanläggningarna förändrades påtagligt utförsåkningsanläggningar har och publikvrålet ansågs störande. under senare delen av 1900-talet. Till och med blivit färre sedan uppmärksam Överhuvudtaget är utvecklingstendensen att bandyn håller på att i dag, 2003, få en inomhushall heten kring den framgångsrike idrotten flyttar allt längre bort från centrum då mer i Edsbyn. Klättring sker inomhus och inom kort Ingemar Stenmark lade sig. Väsaberget i Dalarna cirka år centralt belägna äldre anläggningar ersätts av nya. kommer det att finnas möjligheter för forspaddling 1970. Foto: Pål-Nils Nilsson/ Troligen kommer denna gradvisa utflyttning att och forsränning inomhus i Övertorneå kommun. RAÄ. fortsätta i framtiden. Golfens långt ut belägna banor Vissa grenar har gått tillbaka. Utförsåkning, en är ett exempel på hur idrottslivet utanför städerna idrottsgren som uppstod under senare delen av stärkts. 1800-talet, utvecklades starkt under 1970- och 1980-talet tack vare Ingemar Stenmarks framgång UTVECKLINGEN OMKRING ÅR 2000 ar, där TV spelade stor roll som förmedlare. Antalet Vad gäller antalet utövare och Den största tävlingsidrotten i dag är fortfarande utförsåkningsanläggningar, som ökade kraftigt publik ligger fotbollen fortfa utan all jämförelse fotboll. Därefter kommer i under denna period, har minskat under 1990-talet. rande i täten bland idrottsgre Även backhoppningen har stagnerat. Arbete med att nar. Fotbollsmatch på Tingvalla fallande skala golf med ungefär hälften så många Idrottsplats i Karlstad. Foto: Pär utövande personer, innebandy, friidrott, skytte, gym säkerställa säsongen för vinteridrotten pågår dock. Backman. nastik, ishockey, handboll, ridning och kampsport. En hoppbacke vid Riksskidstadion i Falun kommer att beläggas med porslin för att kunna utnyttjas hela vintern oberoende av snötillgången. För simhallar nas del står nu lek och förströelse mer i centrum än själva simningen. Nya typiska inslag har tillkommit som vågbassänger, rutschbanor, relaxavdelningar och restauranger. Runt om i landet upprustas äldre sporthallar. Bristande underhåll har gjort att många hallar har drabbats av mögel på grund av dålig ventila tion. Golv ersätts och belysning rustas upp. Nya grenar har uppstått som kräver lokaler. Nu be hövs träningslokaler för olika typer av gymnastik, kampsporter, styrketräning, dans, aerobics och spinning.

MULTIARENOR Publikens roll vid idrottsutövandet har ökat påtag ligt och även bidragit till rumsliga förändringar. Allt fler kommuner har under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet byggt om sina ishallar till

26 multiarenor. Dessa används för idrottsändamål, men konserter, mässor och andra evenemang blir allt vanligare. Håller idrotten på att bli underordnad evenemangs verksamheten ? Utvecklingen i Jönköping visar vad som hänt. Rosenlundshallen ersattes år 2.000 av Kinnarps Arena. Här har man skapat en evenemangsarena, där sport, rockkonserter och annan underhållning avlöser varandra. Finansieringsformerna har också ändrats under de senaste årtiondena. För att finansiera de stora projekten har privata byggherrar gått samman med kommunerna, en tendens som funnits sedan 1980- talet och kallats » forhandlingsplanering«. Detta innebär att kommunen får hjälp med en kommu nal nyttighet och i utbyte får den private byggaren uppföra exempelvis ett kontorshus i attraktivt läge i samhället. I den senaste vågen av storslagna ishalls- byggen har stora företag i regel givit namn åt are norna. Kinnarps Arena heter så därför att företaget

Kinnarp givit ett stort och förmånligt lån till hv yi:s arenabygge. Tidigare anknöt idrottsanläggningarnas namn ofta till en råvara eller produkt som känne tecknat ortens industri, exempelvis Kopparvallen i Falun eller Vapenvallen i Huskvarna. Publikkraven och den ekonomiska aspekten gör att allt fler arenor blir försedda med tak. Försälj ningen av mat, dryck och souvenirer tar mer utrym me i anspråk och arenorna kommer snart att vara F lihit I försedda med många lokaler för detta. Läktarna dm. h* byggs inte bara med bekväma plastsäten för vanliga fmék åskådare utan även med exklusiva loger för bland annat sponsorer. En annan viktig aspekt är säkerhe § X- 'k ten, i dag krävs till exempel särskilda säkerhetskon mfrimi ' >1 - troller vid entréerna. Ishockeyn har banat vägen för arenautvecklingen och fotbollen har följt efter. Den Arkitekten Gert Wingårdhs skiss till entrén till Malmös planerade storarena sedd från Hyllie överglasade stations- torg. Arenan ska kunna ta en publik på ca 15 000. Bild: Jacek Zalecki/Wingårdhs. «g» *Eå ‘ ■gasse®

'/♦Väv*.. '

anpassar sig därmed till de arenakrav som sedan är ett inomhuspalats med mångfaldig användning 1990-talet ställts på den internationella toppfotbol för exempelvis hästtävlingar, tennis, ishockey och len. De allsvenska fotbollsarenorna gör sig också konståkning. av med friidrotten. Eftersom friidrottstävlingarna Det allra nyaste är Malmös planerade storarena, i stort sett tappat sin forna publika dragningskraft som enligt arkitekten Gert Wingårdh kommer att försvinner löparbanorna. slå både Globen och Scandinavium. Den nya arenan Inomhusarenorna blir däremot allt mindre utfor är tänkt att byggas samman med det 270 meter made för en specifik idrottsgren. Globen i Stock höga Scandinavian Tower och få en multifunktion holm, färdig 1989 och ritad av Bergs arkitektkontor, för olika sorters evenemang, från idrott till Melodi är kopplad till ett köpcentrum och ett kontorshus festivalen. Det blir ett gigantiskt nöjes-, konferens- område - ett exempel på denna utveckling. Det och shoppingcenter efter förebild från Madison

28 Square Garden i New York. Huruvida detta projekt verkligen kan förverkligas återstår dock att se. Diskussionsfrågor

1. När uppstod de första idrottsanlägg det för skäl till att de hamnat på sina KÄLLOR OCH LITTERATUR TILL S. 7-2.9 ningarna i din hemkommun? specifika platser? Andersson, Torbjörn, Kung Fotboll: den svenska 2. Vilken idrott var de avsedda för? 7. Har anläggningarna förändrats under fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 3. Vilka idrotter har bedrivits där? På åren? 1950, Eslöv 2002. vilket sätt har dessa skapat förutsätt 8. Hur har de politiska partierna förhållit Blom, K. Arne 8c Lindroth, Jan, Idrottens historia: ningar för anläggningarnas utform sig till idrotten lokalt? Har de stöttat från antika arenor till modern massrörelse, Farsta ning? Vem har ritat dem? anläggningsbyggandet? 1995- 4. Vilka icke-idrottsligt relaterade evene 9. Vad är de olika publikrekorden på din Fritid & Kultur i Sverige: facktidskriften för den svens mang har hållits på idrottsplatsen eller orts idrottsanläggningar och när har ka fritids-, kultur- och turistsektorn, 2000-2002. idrottsanläggningen? de slagits? Fritidsanläggningar i Sverige: utvecklingen under 5. Tillkom anläggningarna under någon 10. Hur har publiken betett sig på idrotts- 1990-talet, Svenska Kommunförbundet, Stock särskild period i kommunens historia? tävlingarna? Har den varit bråkig? Har holm 2000. 6. Hur har de olika idrottsanläggningarna några speciella hejaramsor funnits? Hagberg, Gunnar; Höjer, Magnus 8c Rådegård, Jan, på din hemort lokaliserats? Vad finns Har många kvinnor funnits på plats? Röd, blå, vit, gul: 50 år med svensk speedway, Norrköping 1998. Idrott och motion för livet, Statens offentliga utred ningar, Stockholm 1998:76. Jerneryd, Roland, Hur idrotten kom till stan: Göte Moen, Olof, Från bollplan till sportcentrum: borgs idrottshistoria 1800-1950, Göteborg 1981. idrottsanläggningar i samhällsbyggande under Lagergren, Lars, Saxtorps Grand Prix: motorcykel 100 år, Stockholm 1992. tävlingen som blev en folkfest, Eslöv 2002. Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för Lindroth, Jan, Idrottens väg till folkrörelse: studier i sport, gymnastik och friluftsliv, I—VII, Stockholm svensk folkrörelse till 1915, Uppsala 1974. 1938-1949. Lindroth, Jan, Idrott mellan krigen: organisationer, Riksidrottsförbundet: årsredovisning 2001, Stock ledare och idéer i den svenska idrottsrörelsen holm 2001. 1919-59, Stockholm 1987. Sandblad, Henrik, Olympia och Valhalla: idéhisto Lindroth, Jan, »Rektangeln i ovalen: några anteck riska aspekter av den moderna idrottsrörelsens ningar om den klassiska idrottsplatsens etable framväxt, Stockholm 1985. ring i Sverige 1890-1930«, Bebyggelsehistorisk Svensk Författningssamling nr 16 1859, Stockholm Tidskrift: idrottens platser, nr 40/2000. 1859. Lignell, Ivar; Stenberg, Folke 8c Zetterberg, Kurt, Yttergren, Leif, Täflan är lifvet: idrottens organi Svensk Tennis: historiskt samlingsverk, Stockholm sering och sportifiering i Stockholm 1860-1898, 1938. Stockholm 1996.

29 För dig som vill veta mer

enna del av studiehandboken ger tips på litteratur, bibliotek och museer. Den finns på cd -rom (nad - webbplatser och arkiv som kan vara intressanta 98) och kommer successivt också att tillgängliggöras när du vill ta reda på mer om idrottshistoria. via Internet på Riksarkivets hemsida. På många bib DBland litteraturtipsen har vi lyft fram sådant som liotek kan du få använda skivan och det går också har idrottens miljöer som utgångspunkt men också att själv beställa den via svar (Svensk arkivinforma en del mer allmänt idrottshistoriska verk. Några tion, www.svar.ra.se). böcker har en lokal förankring och andra handlar om vissa idrottsgrenar, men de kan vara lämpliga att LITTERATURTIPS läsa ur ett jämförande perspektiv. Bebyggelsehistorisk tidskrift: idrottens platser, nr 40, I det nationella biblioteksdatasystemet libris finns 2000. Ett antal artiklar med ett brett spektrum av referenser till mer än fyra miljoner böcker och tidskrif idrottsanläggningar från 1700-talets slut till nutiden. ter hos cirka 300 universitets/högskole- och special Boxningssporten i Sverige: en studie i idrottens kultur bibliotek. Så gott som alla svenska titlar från 1866 och miljö av Mats Hellspong, Stockholm 1982. Bra och framåt finns med. libris webbsök erbjuder gratis populärt hållen etnologisk avhandling om boxning sökning efter litteratur. Genom cirka 1 300 bibliotek en. Den har ett arena- och klubblokalsperspektiv. i landet går det att göra fjärrlån på titlar i libris . Olika typer av källmaterial som är viktiga och De nordiska spelen: historien om sju vinterspel i Stock holm av olympiskt format 1901 till 1926 av Åke Jöns intressanta att undersöka för den egna lokalhistoriska idrottsforskningen finns uppräknade längre fram i son, Stockholm 2001. Kul populärhistorisk bok om kapitlet. Listan över olika arkiv berättar om vilka vintersportens framväxt i Sverige. myndigheter, organisationer eller föreningar som i sin Ett idrottssekel:Riksidrottsförbundet 1903-2003, red. verksamhet har handskats med frågorsom rör idrotten. av Jan Lindroth och Johan R. Norberg, Stockholm Ett viktigt hjälpmedel i sökandet efter arkivmate 2002. Den enda större, sammanhängande skild rial är Nationell arkivdatabas (nad ) som innehåller ringen av Riksidrottsförbundets och den svenska sökvägar till arkiv och samlingar i arkivinstitutioner, idrottsrörelsens historia som gjorts. Boken är ett viktigt bidrag till förståelsen av idrottsrörelsens framväxt, utveckling och även framtid. Bibliotek * Idrottshögskolans bibliotek i Stockholm och Örebro Från bollplan till sportcentrum: idrottsanläggningar i * Idrottsmuseet i Malmö samhällsbyggande under 100 år av Olof Moen, Stock holm 1992. Beskriver ur ett geografiskt och histo Webbplatser riskt perspektiv hur idrottsanläggningarna i Sverige * Sveriges Riksidrottsmuseum har på sin webbplats har utvecklats under 1900-talet. en oumbärlig samling adresser, telefonnummer och länkar till bland annat landets alla idrottshistoriska Hundra år av gemenskap: Malmö Idrottsplats 1896-1996 sällskap, idrottsmuseer och idrottshistoriska samlingar: av Peter Billing, Malmö 1996. En inträngande skild www.svenskidrott.se/riksidrottsmuseet ring av livet på och kring en svensk idrottsplats, då * Det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS: den både är populärthållen, men har en professio www.libris.kb.se nell historikers blick på skeendet. * Nationell arkivdatabas (NAD): www.nad.ra.se Hur idrotten kom till stan: Göteborgs idrottshistoria 1800-1950 av Roland Jerneryd, Göteborg 1981. En Intressanta källor ambitiös och allomfattande bok om stadens idrottsliv. * Protokoll * Årsberättelser I fädrens spår: handledning i lokalhistorisk idrottsforsk- * Medlemsmatriklar ning av Jan Lindroth, Stockholm 1988. Praktisk för * Korrespondens dig som vill »gräva där du står«. * Räkenskaper * Föreningens trycksaker Idrott, historia och samhälle: Svenska idrottshistoriska * Ritningar föreningens årsskrift, 1981-. En allsidig kunskaps * Artiklar, notiser och annonser i lokaltidningar och även källa för idrottshistoria. specialtidningar för idrott Idrottens historia: från antika arenor till modern mass * Intervjuer rörelse av K. Arne Blom & Jan Lindroth, Farsta * Fotografier 1995. Ger en god bild av idrottsrörelsens historia i * Smalfilm Sverige och internationellt. Arkivinstitutioner Kung Fotboll: den svenska fotbollens kulturhistoria * Riksarkivet i Stockholm från 1800-talets slut till 1950 av Torbjörn Andersson, * Landsarkiven i Lund, Göteborg,Vadstena,Visby, Upp Eslöv 2002. En bred beskrivning av fotbollens fram sala, Östersund och Härnösand. Landsarkivets uppgif växt till nationalsport i Sverige. ter fullgörs i Stockholms län av Stockholms Stadsarkiv och i Värmlands län av Värmlandsarkiv samt i Malmö Olympia och Valhalla: idéhistoriska aspekter av den mo kommun av Malmö stadsarkiv på uppdrag av Lands derna idrottsrörelsens framväxt av Henrik Sandblad, arkivet i Lund Stockholm 1985. Grundläggande och intresseväck * Folkrörelsearkiven ande idéhistorisk studie av idrottsrörelsen.

31 Täflan är lifvet: idrottens organisering och sportifiering i Stockholm 1860-1898 av Leif Yttergren, Stockholm 1996. Den första samlade framställningen av idrot tens tidiga utveckling i Stockholm. Glöm inte jubileumsskrifter både för den egna för eningen och andra i trakten!

UPPSLAGSVERK Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport,gymnastik och friluftsliv, band 1-6, 1938-1946. Band 7 (suppl.), 1949. Allomfattande praktverk med idrottsföreningar, anläggningar, idrottsledare och utövare med mycket mera ända ned på lokal nivå.

Svensk idrottshistorisk bibliografi till och med 1997 av Paulina Soukas, Stockholm 1998.

Svensk idrottslitteratur 1766-1950: bibliografisk förteckning av Fritiof Wikström, Stockholm 1965. Listar all idrottslitteratur, tidskrifter och tidningar.

Återblick från en miljö som finns kvar och brukas än i dag. Arkiv tillhörande myndigheter, organisationer, föreningar m.m. Simlärarinnan fröken Falk med elever på Ribersborgs kall bad * Idrottsföreningsarkiv. Här finner du protokoll, årsberät anslagsdokumentation som rör idrottsfrågor samt hus i Malmö 1914. Foto: Ragnar telser, medlemsmatriklar, korrespondens, räkenskaper, föreningars egna insända skrivelser finns i dessa arkiv. Kdller. föreningens trycksaker och mycket annat. * Kommunala byggnadsnämndens arkiv. Här finner du * Riksidrottsförbundets arkiv. Omfattar idrottsföreningars ritningar på idrottsanläggningar. Handlingarna kan anmälningar om inträde i förbundet och föreningars eventuellt ha överlämnats till respektive kommunarkiv. stadgar. * Polisarkiv. Kan för det lokala polisväsendet återfinnas i * Riksidrottsförbundets distriktsforbunds samt special kommunarkivet för äldre tid. Statspolisens arkivhandling idrottsförbunds arkiv. Du kan i dessa arkiv få viss infor ar förvaras i regel i landsarkiven. I polisarkiven hamnade mation om tävlingsverksamheten och föreningarna i arrangerande föreningars ansökningshandlingar om distrikten eller de olika idrottsgrenarna. tillstånd till offentliga tillställningar och polisens beslut. * Sveriges Centralforening för Idrottens Främjandes arkiv. * Kommerskollegiums äldre arkiv som förvaras på Riks Innehåller dokumentation om anslag till föreningar arkivet. Det rymmer många lokala idrottsföreningars och idrottsplatsbyggen i början av 1900-talet. stadgar före första världskriget, men även andra upp * Kommunarkiv. Protokoll från debatter, beslut och gifter om föreningarna.

32 Torbjörn Andersson är fil.dr i historia. Hän Ann Katrin Pihi Atmer är docent i konst disputerade 2002vid Lunds universitet med vetenskap vid Stockholms universitet. Hon är avhandlingenKung Fotboll: Den svenska arkitekturhistoriker och disputerade 1987 på fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut en avhandling om sommarnöjen i Stockholms till 1950. Skrev 1998 boken Från gentleman skärgård. Hon har fortsättningsvis forskat mest till huligan? Svensk fotbollskultur förr och nu om fritidsboende men även om simsportens tillsammans med sociologen Aage Radmann. arkitektur. Hon gav 2002 ut boken Sommar Han är numera verksam på Malmö högskolas nöjen vid vattnet och är knuten till Stockholms idrottsvetenskapiigaprogram. universitet som forskare och lärare.

Riksantikvarieämbetets förlag Box 5405,114 84 Stockholm Tel 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se [email protected]

Redaktör Magnus Svensson ©2003 Riksantikvarieämbetet BildredaktörIréne Berggren 1:1 Grafisk form och layout Tina Hedh-Gallant ISBN 91-7209-292-0 Omslagsfoto Åke E:son Lindman/Bildhuset Tryck Edita Ljunglöfs 2003 »Idrottens anläggningar är lika viktiga för ett samhälle som shoppingcentret, kommunalhuset, skolan och kyrkan. [...] I dag saknar inget samhälle med självaktning en idrottsanläggning. Samtidigt är den så självklar att man inte reflekterar över när den byggdes, vem som ritade den, vem som bekos tade den eller hur den ser ut.«

I studiehandboken Idrottens miljöer i historiskt ljus vill Riksantikvarieämbetet tillsammansmed Sveriges Riksidrottsmuseum och Riksidrottsför- bundet lyfta fram detta ofta förbisedda kulturarv och visa på idrottens roll i det svenska välfärds bygget under 1900-talet. Med utgångspunkt från idrottens miljöer ger studiehandboken en introduktion till svensk idrottshistoria. Här finns också litteraturtips och hänvisningar till andra källor för din egen lokal historiska idrottsforskning.

tikvarieämbetet

R IKS IDROTTSFÖRBUND E Dela glädjen