ODYSSÏ 36%.3+!36%.3+!+2933!2+,5""%.3+2933!2+,5""%.3-%$%,(!633%',!2%-%$%,(!633%',!2% .2.2

Vindar ochOd y s sväder é Nr 1 Ma r s 2007 1 2 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Mistralen Boran Innehåll L L H Meltemin nr 1/2007 L Siroccon

L 3 Khamsin Ledare 4 L 6 Artiklar Mistralen, Boran, 4 Siroccon, Meltemin och Khamsin här hittar du 6 väderinformation en stilla afton 9 på Caprera Ta dig tid 10 på kanalerna! en kattvakts 14 dilemma 9 10 Om små 16 paradisormar Tristan Jones 19 20 seglade också på Medelhavet En engelska 20 dyker upp – med Tristan Jones i Canal du Midi 14 Kommande nummer Fasta rubriker maj 2007 Skeppsbiblioteket 26 Medlemsmatrikel Klubbnytt 28 oktober 2007 Sjörätt 30 På odyssé i historien Tipssidan 31 Bidrag bör vara redaktionen Sjöboden 32 tillhanda senast sex veckor 16 före utgivningsdatum.

I nästa nummer av Odyssé infogas årets medlemsmatrikel. Omslagsbild Det finns fortfaramde många felaktiga och ofullständiga ”Molnen bygger upp”. uppgifter i den nuvarande medlemsmatrikeln. Kontrollera Bilden är tagen utanför Kos. dina namn-, adress- och telefonuppgifter och meddela Turkiet syns i bakgrunden. snarast ändringar till SXK kansli. ([email protected]) Foto: Anna-Karin Sundquist.

www.medelhav.se Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 1 Albatross segel inte bara för

Bengt Falkenberg Göteborg, 031-45 55 56 kappsegling!

Men det som våra konstruktioner för långfärd och familjesegling har gemensamt med våra konstruktioner för kappsegling, är kravet på prestanda.

• Vi anser att flera av hörnpelarna i begreppet seglingsglädje är en välseglande båt. Pär Larson Göteborg, 031-45 55 56 • Vi jobbar lika hårt med alla våra konstruktioner för att uppnå maximal prestanda.

• Prestanda är ett brett begrepp. Lika väl som prestanda är maximal fart så innefattar det även livslängd/pris och lätthanterlighet.

• Vi vill att våra segel skall ha en så jämn kvalitet som möjligt under hela livslängden.

• Vi vet att på långa överseglingar är man utlämnad till kvalitén på den utrustning man har ombord.

Charles Tillander Det är viktigt att kunna lita på sina segel. Västerås, 021-18 40 20 • Albatross har under 32 år bedrivit utvecklingsarbete för att kunna sy de bästa långfärdseglen, under denna tid så har det seglats med våra segel runt hela jorden.

• Vissa har seglat över 60 000 distans med samma segel. Informationen om hur seglen fungerat har hela tiden hjälpt oss att utveckla vidare.

• Vi är dock mycket konservativa när det gäller att rekommendera nyheter som vi inte har testat under ett segels hela livslängd. Anders Boström Västerås, 021-18 40 20 • Vi vet idag hur våra V1 segel är efter 15 års familjesegling, eller efter ett varv runt jorden.

• Vi vet hur vår Radiella Rullgenoa, som utvecklades för 18 år sedan, fungerar även sista säsongen och att den även då håller att reva till stormfock.

• Vi vet att vårt Rullstorsegel med vertikala lattor som vi utvecklade för 16 år sedan håller längre än ett traditionellt storsegel.

Peter Gustafsson • Vi vet att våra segel för långfärd och familjesegling varje år skördar framgångar på kappseglingsbanor. Mariestad, 0501-47 556 • Vi kommer alltid att utveckla våra segel, men bara ta det i produktion som vi vet fungerar.

• Vi vet att du kommer att få maximal seglingsglädje med Albatross segel ombord.

Information om våra segelkonstruktioner hittar du på www.albatrosssegel.se.

Ulf Björk Ystad, 0411-790 30 Albatross segel AB Tel: 031-45 55 56, Fax: 031-58 55 88, Adress: Backa Bergög. 2J, 422 46 Hisings Backa, www.albatrosssegel.se Västerås segelservice Tel: 021-18 40 20, Fax: 021-18 40 93, Adress: Mälarparken, 723 48 Västerås, E-mail: [email protected] Segelsport Mariestad Tel: 0501-475 56, Mobil: 0705-20 21 33, Adress: Österög. 10, 542 31 Mariestad, E-mail: [email protected] Ystad Segel Tel: 0411-790 30, Mobil: 0703-22 53 93, Adress: Bornholmsg. 1, 271 39 Ystad, E-mail: [email protected]

Svein Wright Norge: Albatross segel Norge, 915 63 864 Tel: 22-146 708, Mobil: 915 63 864, Adress: Bernhard Herres vei. 41, 0376 Oslo, E-mail: [email protected] odyssé Caprera mera! Ansvarig utgivare Hugo Tiberg nder min långa USA-vistelse i vinter har jag via Internet Redaktör följt två av våra medlemmars strapatsrika seglats över Atlan- Björn Hansson U Prästgårdsgatan 44 A, 412 71 Göteborg, 031-773 02 60 ten. Teknik som trilskas när den som bäst behövs och mycket [email protected] hårda vindar som frestar på en redan trött besättning är upple- Redigering och grafisk form velser man inte glömmer. Stort är det då att som seglare slutligen Folke Westling nå sitt mål och därefter intensivt få glädjas åt nuet. Lojovägen 61, 181 47 Lidingö, 08-765 76 80 [email protected] I detta nummer av Odyssé hittar du den lilla artikeln Caprera, Annonser där författaren kåserar kring ett av sitt livs gyllene ögonblick. Jag Jan Burström, 0910-77 84 73 läste manuset till detta filosofiska inlägg med ett igenkännande [email protected] leende på läpparna. Det är oftast inte det mest storstilade som redaktionellt material gör oss lyckliga. Stillhet, gemenskap och samförstånd men ock- Tidningen Odyssé är en medlemstidning. Åsikter i signerade ar- tiklar är författarens och delas inte nödvändigtvis av redaktion el- så spänning och drömmar är under- ler styrelse. Upphovsrätten till insänt material är författarens. Insän- bara ingredienser i våra liv. dandet innebär i sig ett tillstånd för redaktionen att publicera såväl Att få uppleva fina stunder till- i den tryckta som digitala versionen samt på hemsidan. Vi vill helst ha material som inte tidigare publicerats där eller i andra tidskrifter. sammans med dem som står oss Redaktionen förbehåller sig rätten att sätta rubriker och i övrigt ut- nära eller välja att njuta av att få föra normala redaktionella ingrepp. Större ingrepp vill vi helst göra vara för sig själv när man så önskar i samråd med skribenten. – det är stort! Texter skickas till Björn Hansson, [email protected] Texter skall skickas som digitala filer. Digitala textdokument skall Kanske är det så att vi alltför lätt vara i formatet Microsoft Word och kan skickas med e-post eller glömmer bort nuet. Att vi alltid läng- som cd-skivor. Det går att skriva under signatur under förutsättning tar efter fortsättningen men glöm- att redaktionen vet vem som skrivit, men vi ser helst att artiklarna förses med författarens för- och efternamn, gärna också båtnamn. mer att just nu är livet fantastiskt. Kanske borde vi lära oss av Bildtext skall skrivas för varje bild med referens till respektive bildfil artikeln och följa receptet: Caprera mera! och med angivande av fotografens för- och efternamn. Just nu är det båtmässa i Göteborg och därefter i Stockholm OBS – Bilder får absolut inte infogas i textfiler (t.ex. Worddokument – något att glädjas åt. Känslan av gemenskap bland besökande eller pdf-filer) utan måste skickas som separata bildfiler. medlemmar och den trevliga samvaron för oss som arbetar i ut- Bilder skickas till Folke Westling, [email protected] ställningsmontern är verkligen stunder att njuta av. Fina stunder Bilder skickas i första hand med e-post. De kan också skickas med cd-skivor. I andra hand går det att skicka diabilder, papperskopior eller i nuet som ger oss fina bilder att spara i minnets arkiv. negativ svartvit film. Negativ färgfilm kan vi inte hantera. Avslutningsvis har jag en liten önskan om just bilder. Redak- Fotografiska bilder som skickas med e-post bör ha formatet jpeg, så tionen tar mycket gärna emot lämpliga bildförslag. Instruktio- lite komprimerade som möjligt och vara i färgläget RGB med tillräck- ner för hur du skickar in bilderna finns i redaktionsspalten här ligt många pixlar för att medge tryck med upplösningen 300 dpi. intill och på klubbsidan 28. Hör gärna av dig med frågor om du OBS – Ett e-brev för varje separat bild, alternativt högst 2–3 Megabyte per e-brev. är osäker på hur du skall göra. Fotografiska bilder på cd-skiva bör ha formatet jpeg eller tiff. Vi vill helst ha bilderna innan de behandlats digitalt. Ange gärna om de ta- Nina gits med digital eller analog kamera. Annonserl skickas till Jan Burström, [email protected] Utgivningsdatum Som bildredaktör och grafisk formgivare vill jag instämma i att 1/3, 1/5, 1/10, 1/12. Material skall vara redaktionen tillhanda Odyssé behöver bra bilder – inte minst omslagsbilder i stående senast sex veckor före utgivning. format. En omslagsbild bör ha en jämn yta upptill (t.ex. en him- Prenumeration (för icke medlemmar) mel), annars kommer logotypen ”Odyssé” att bli svårläst. 248 kr/år (Sverige), 300 kr/år (utlandet) [email protected] En omslagsbild bör innehålla minst nio miljoner äkta pixlar Digital tidning via e-post (endast medlemmar) – inte pixlar som tillkommit genom digital bildmanipulation [email protected] (interpolering) av en alltför liten bild. Det senare gäller givetvis annonspriser även andra bilder som skickas till Odyssé. Omslaget, baksidan (210x250 mm) 4 000:– En stor bild kan vi alltid förminska. En liten bild (som innehål- Omslaget, baksidan, halv sida 2 500:– Omslaget, insida (210x295 mm) 3 500:– ler alltför få pixlar) kan vi däremot inte förstora särskilt mycket Inlagan, hel sida 2 000:– utan synbar kvalitetsförlust. Vi har svårt att i Odyssé trycka bil- Inlagan, halv sida 1 500:– der som innehåller mindre än ca två miljoner pixlar. Ställ in din Inlagan, kvarts sida (90x135 mm) 1 000:– Inlagan, åttondels sida (65x90 mm) 800:– digitalkamera på största möjliga bildformat och högsta möjliga Inlagan, sextondels sida (45x70 mm) 600:– bildkvalitet (lägsta komprimering och ingen skärpning). Privata medlemsannonser införs gratis (en gång). Skicka digitala bilder ”direkt från kameran”. Den digitala bild- kansli behandlingen tar vi helst hand om. Naturligtvis går det också bra Svenska Kryssarklubben, Maria Fasth att med ”snigelposten” skicka diabilder eller papperskopior för in- Box 1189, 131 27 Nacka 08-448 28 80, [email protected] scanning (om du fotograferar med analog kamera). repro, tryck och bokbinderi Exakta Tryck AB, Hässleholm Folke Westling

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 3 Medelhavets

Anna Eronn är meteorolog vid SMHI och medlem i Medelhavsseglarna. Åren 2004–2006 seglade hon till Karibien och åter tillsammans vindar med sin man Martin Eronn.

text anna eronn kartillustration folke westling

edelhavet är intressant från na, Alperna och Dalmaterna. I öster finns Ofta är det ett lågtryck som triggar den M vädersynpunkt, eftersom det har Taurusbergen och Amanuskedjan i Turkiet kalla, täta luften att ge sig iväg nedåt. sin egen klimatzon och en mängd lokala och Syrien samt de libanesiska bergen. I sö- Katabatisk vind eller fallvind är namn på vindar. Medelhavet är en egen zon, efter- der finns Atlasbergen. samma vindfenomen. som det ligger mellan det extremt torra Mest anmärkningsvärt är hur bergen kan Dessa vindar kan blåsa från någon timme Sahara och det kallare och mycket fuk- fungera som trattar och ”hälla ut” vind över till flera dygn. Vindhastigheterna är högre på tigare Europa. havet. All denna komplexitet som omger vintern än på sommaren beroende på som- Medelhavet, dess egen klimatzon och ber- marens större temperaturskillnader mellan En klassisk beskrivning av Medelhavets kli- gen, har skapat 45 olika lokalt namngivna det relativt varmare havet och de kallare mat är därför: heta och torra somrar samt vindar. luftmassorna. milda och fuktiga vintrar. De katabatiska vindarna Mistral och Mistralen Bora har många hört talas om. Siroccon, Vädret En av de mest välkända vindarna är Mistra- som inte är en katabatisk vind, är också Vintern är vanligtvis inte någon trevlig tid len, en kall nordan skapad av lågtryck som välkänd. för segling, eftersom lågtrycken från Atlan- passerar över Frankrike eller lågtryck över ten rör sig in i Medelhavet och skapar hår- Lejonbukten. Mistralen är vanligare under Siroccon da vindar och otrevlig sjö samt även krafigt vintern än under sommaren. Siroccon är en torr och het vind från Saharas regn. Emellertid försvagas lågtrycken grad- öken. När ett lågtryck rör sig österut över vis på sin väg österut över havet. En annan Boran eller nära den nordafrikanska kusten upp- påverkan på vädret är när kall luft kommer En annan välkänd vind är Boran som påver- står en sydlig vind framför lågtryckets cent- ner från Sibirien eller Östeuropa – också kar Adriatiska havet. Denna lokala, nord- rum. Den sydliga vinden blåser den torra den med hårda vindar. ostliga vind uppträder oftast när det råder och heta Saharasanden ut över Medelhavet. Sommartid är vädret i Medelhavet van- ett lågtryck över Adriatiska havet och hög- Vinden kan föra med sig en massa sand och ligen fint och klart med låg luftfuktighet tryck över Centraleuropa. Boran är ofta damm. och god sikt. Den nordliga vinden välkom- starkare och blåser, liksom Mistralen, of- Låt oss nu förflytta oss till östra Med- nas ofta, eftersom den kyler ner den heta tare på vintern. elhavet. Två typiska lokala vindar uppträ- sommarvärmen i juli och augusti. Regn är Varför uppkommer de starkare vind- der där. En kallas Meltemi av turkarna och sällsynt. Öster om Antalyabukten domine- arna? Etesina av grekerna. Den andra vinden är rar sjöbrisen. Det beror på att relativt kalla luftmas- Khamsin. sor uppe i bergen börjar röra sig från hög- Bergen påverkar vindarna re terräng till lägre och ut mot havet – allt Meltemin Alla lokala vindar påverkas av bergen som på grund av gravitationslagen. Det vill säga: Meltemin är en nordlig vind över Egeiska skapar en ram omkring Medelhavet. I norr kall luft är tyngre än varmare som är min- havet. Den förekommer sommartid och ti- finns Europas höga bergskedjor – Pyrenéer- dre tät och finns på lägre nivå. digt på hösten. Den börjar i juni eller tidigt i

4 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Torr, kall landvind. Fallvind från bergen. Mistralen Året runt, hårdast på vintern. Starkast morgon och kväll. Vanligast vintertid (jamuari–februari). Kan nå kuling/stormstyrka och blåser då långt (till Afrika). Boran Juni–augusti. 9–15 (20) m/s. L Klar luft, god sikt. Låg fuktighet. L H Meltemin

L

Siroccon

Året runt, farligast vintertid (stormstyrka). Torr ökenvind som blir fuktig vid passagen över Medelhavet. L Ökensand som missfärgar båtar. L Khamsin Februari–juni (mest i mars–april). 6–14 (17–25) m/s. Torr och mycket het (över 400). • Milda och fuktiga vintrar För med sig sand och stoft, solen lyser orange • Varma och torra somrar och sikten minskar.

juli och når sin fulla styrka i juli och augusti trycket breder ut sig västerut till Turkiet. och temperaturen kan överstiga 40 grader med fem till sju Beaufort (9–15 m/s). Ibland Ännu längre väst om Turkiet skapar den Celsius. Och för att göra saken värre är fuk- når den full kulingstyrka (17–20 m/s). Vin- relativt kallare Medelhavsytan ett högre tigheten mycket låg. Emellertid underlättar dar på omkring 15 m/s kan inom några få tryck, en sorts monsuneffekt. Det är dessa detta torkning av badkläder. Khamsin bär timmar bygga upp tre meter höga vågor. Se- båda trycksystem som samverkar, varvid också med sig stora mängder sand och stoft nare, i slutet av september eller tidigt i ok- Meltemin uppkommer över Egeiska ha- som får solen att anta en djupt orange färg tober, dör Meltemin ut. vet. Det är med andra ord ett ganska om- och sikten att minska. Meltemin är mer eller mindre konstant fattande vädersystem som får Meltemin Khamsin förekommer mest under peri- men kan skapa plötsliga vindökningar när att uppträda. oden februari–juni och är allra vanligast i luften faller på öarnas läsida eller trattas mars och april. Styrkan är fyra till sex Beau- mellan två öar. Vinden dör inte nödvän- Khamsin fort (6–14 m/s) men kan nå åtta–nio Beau- digtvis ut vid dagens slut. Den kan ofta vara Khamsin är en het och torr vind. Den är fort (17–25 m/s) sent på våren och tidigt på mer än tre dygn och ibland till och med i egentligen inte katabatisk och är inte be- sommaren. upp till tio dygn. gränsad till en viss vindriktning (till skill- Khamsin är det arabiska ordet för 50 Glöm inte de lokala effekter som uppstår nad från Meltemin). och torde innebära att denna vind blåser 50 på grund av topografin. Om du ser bergs- Khamsin orsakas av luft som kommer dygn varje år. Eller att den för det mesta in- liknande moln – s.k orografiska moln – som från Libyen och Egypten och blåser ut i träffar under en period av 50 dugn efter vår- bildas på bergens läsida, måste du vara ob- Medelhavet eller Röda havet. Khamsin ut- dagjämningen. Khamsin kan blåsa i två till servant på vindökningar. löses av ett lågtryck som rör sig österut (pre- fyra dygn. Andra namn är Ghibli (Libyen) Varför? Under sommarsäsongen het- cis som Siroccon). Framför lågtrycket blåser och Chili (Tunisien och Marocko). n tar solen upp den asiatiska kontinenten alltså en sydlig eller sydostlig vind ut över och skapar ett lågtrycksområde. Låg- Medelhavet. Det är het luft från öknen

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 5 Med en dator med trådlöst Internet kan man surfa runt på all världens väder-webbsidor.

i Medelhavet

Vädertext & bilder håkan börjesson & anna-karin Sundquist

e d e l h a v e t ä r k ä n t för sitt soliga de medel att skaffa sig väderinformation, Vi har föregående säsong seglat från Barce- och varma klimat under somma- tänkte jag berätta lite om hur vi på vår båt lona i Spanien till Marmaris i Turkiet. Vi Mren och det stämmer för det mesta. Som Unicorn bär oss åt för att inhämta kunskap hann också med en avstickare till Adriatiska seglare och inte minst ankarliggare är om kommande väder. havet så man kan väl påstå att vi täckt en re- det mycket intressant att få information Till vår hjälp har vi ombord följande ut- lativt stor del av det område, där majoriteten om den vind som kan komma att råda rustning: av Medelhavsseglare brukar hålla till. den närmaste tiden. • Navtex Detta är historien om vårt sätt att skaffa • Bärbar dator med WiFi (trådlöst väderinformation under denna segling. Det finns många olika metoder att välja på. Internet) Vilken man väljer beror på en del olika fak- • Kortvågsradio (SSB) som kan Vi startade i Barcelona, där det fanns ett torer. Vilket område man befinner sig i har kopplas till dator WiFi-nät i marinan. WiFi står för trådlöst betydelse, liksom vilken utrustning som • VHF-radio Internet. Det finns numera en integrerad finns ombord och inte minst vilken summa • Sjökortsprogram i dator som kan antenn för WiFi i de flesta bärbara datorer, pengar man är villig att spendera på kom- visa gribfilsinformation i varje fall om de är av nyare typ. munikation, läs: väderinformation. • Mobiltelefon med GPRS Har man inte WiFi i sin dator, kan man Utan att göra minsta anspråk på en full- för Internetåtkomst skaffa en yttre WiFi-antenn och på så sätt ständig utredning av alla till buds ståen- • Barometer få ännu bättre mottagning än om endast

6 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 datorns inbyggda dito används. En yttre på ”Maritima” för att komma till sidorna Från kortvågsradions hörsnäckeutgång antenn kopplas normalt till en av datorns med sjöväder. Informationen är på spanska, kopplar vi en kabel till datorns mikrofon- USB-portar. Antennen är lätt att installera men man behöver inte kunna så många ord ingång. I datorn har vi sedan en pro- och inte så dyr i inköp. för att tillgodogöra sig prognosen. gramvara som heter JVComm32. Den Att ha en dator med WiFi-möjlighet har avkodar signalerna från DWD och pre- visat sig vara mycket värdefullt när vi be- Vädret på sträckan Barcelona–Pollensa blev senterar väderprognoser för inte bara söker något kafé eller går på restaurang. en aning för bra, varför det mest blev mo- Medelhavet utan för alla europeiska far- Det är ganska praktiskt att då kunna an- torsegling. vatten. Mer information och möjlig- sluta till Internet samtidigt som man tar en Nästan etapp var en översegling direkt het att ladda ner en demoversion av JV- kopp kaffe eller äter något gott. till Cagliari på södra Sardinien. Det är en Comm32 finns på www.jvcomm.de. Tack vare WiFi-nätet var det alltså fritt sträcka på 280 sjömil och självklart vill man Med kortvågsradion kan man ta emot vä- fram för oss att surfa runt på all världens vä- ha bra seglingsväder för en så lång etapp. derinformation i form av väderkartor (fax) der-webbsidor för att få en bra prognos för Vi kontrollerade vädret på Internetkaféet eller i textform med vind- och vågdata för överfarten till Mallorca. i Pollensa, samtidigt som vi kontrollera- ett visst område under en viss tid. Texter- En webbsida, som vi ganska ofta använ- de prognosen från DWD (Deutche Wet- na överförs via RTTY (som betyder radio- der, är www.weatheronline.co.uk. Klicka på ter Dienst). teletype). Väderfax är en väderkarta med ”sailing” och välj sedan aktuellt område för isobarer, som man själv får tyda och dra att se en vind- och väderprognos för de näst- Vi installerade häromåret en kortvågsradio sina slutsatser av. Det är inte alltid så lätt kommande sex dygnen. i båten. Det är en transceiver (sändtagare) om man inte har goda kunskaper i me- En annan webbsida som vi använder flitigt för både sändning och mottagning, och via teorologi. i Spanien är www.inm.es. Det är den statliga den kan vi få prognoser för Medelhavet ut- En frekvenstabell och sändningstider finns spanska väderlekstjänstens webbsida. Klicka färdade av DWD. på www.dwd.de. ➜

S/Y Unicorn med spirade segel.

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 7 Det fungerar bra, men man skall vara informationen upprepas vid nästa runda, våra behov. En typisk gribfil med vindinfor- medveten om att väderprognosen gäller dröjer det en bra stund innan så sker. Ibland mation för hela Medelhavet har en storlek en specifik punkt angiven i latitud och har vi haft svårt att hålla koncentrationen på ca 30 kB. Det är alltså en ganska liten fil longitud. När DWD säger ”Thyrenian uppe och har därför missat vårt område, som inte tar så lång tid att ta ner i datorn. Sea” så ligger den punkten ganska långt men som tur är kommer ju möjligheten Gribfilen kommer alltså till oss via Internet norrut: 41°5´ N, 10°5´ E. tillbaka. och vårt vanliga e-postprogram i datorn. När vi senare seglade längs Siciliens kust, Den italienska rapporten kommer ofta Servicen är helt gratis men vad som kos- varnade DWD för kulingvindar i Tyrrenska även via Navtex och kan då läsas i klartext tar pengar är naturligtvis hämtningen av havet medan vi, som befann oss strax norr på instrumentets bildskärm. det e-brev som innehåller gribfilen. om Sicilien och dessutom i Tyrrenska ha- Överkurs är att det även går att lyssna Vi skickar exempelvis ett e-brev till vet, inte hade någon vind över huvud taget. på VHF-prognosen via kortvågsradion. [email protected] och skriver i Tittar man närmare så befann vi oss nästan Men då bara vid vissa tillfällen, inte kon- ämnesrutan ”3times Mediterranean 4day”. 300 sjömil från den angivna punkten. Det tinuerligt. Uppgifter om frekvenser och ti- Utrymmet, där man normalt skriver sitt är kanske inte så konstigt att prognosen då der finns att läsa om i t.ex. Italian Waters meddelande, lämnas helt tomt. Då kommer stämde dåligt. Pilot av Heikell. tre dagar i följd en fyradygns vindprognos Fördelen med att använda kortvågsradion De italienska prognoserna följde oss hela för Medelhavet. är att man kan ta emot väderinformation vägen upp i Adriatiska havet och stämde för Läs mer på www.globalmarinenet.net oavsett var man befinner sig. Systemet det mesta ganska bra. I kroatiska farvatten och klicka till “Products and Services -> fungerar egentligen bäst ute till havs, där gav oss Navtexen mycket värdefull informa- Wheather -> Free Grib Wheather Files via det inte finns så mycket störningar runt tion. Den uppdaterades fyra ggr/dygn och e-mail”. omkring. Nackdelen är att man behöver en var mycket träffsäker. Enda nackdelen var Med mobiltelefon och GPRS tar det inte kortvågsradio (som ju kostar en del) men att prognosperioden gäller för de nästkom- många sekunder att hämta brevet och med kan användas till en hel del andra nyttiga mande 24 timmarna men ej längre. GPRS betalar man för mängden data så det saker ombord. I början av artikeln nämnde jag gribfiler. blir inte allt för dyrt. När vi närmade oss Sardiniens kust kun- Det tycker vi också är ett värdefullt kom- Jag har ingen exakt uppgift på vad det de vi lyssna på VHF-kanal 68. Där läses plement till de väderkällor som hittills har kostar, men vi hämtar och skickar e-post i kontinuerligt väderprognos för alla italien- omnämnts. stort sett varje dag under seglingssäsongen ska farvatten, först på italienska och där- En gribfil är en datafil, som kan inne- och hamnar då på en månatlig kostnad om efter på engelska. Man får en bra prognos hålla olika sorters väderdata. I sin enklas- ca 400 kronor. för de närmaste 24 timmarna och sedan en te form innehåller den endast vindinfor- Nästan varje dag ingår då ett e-brev med översiktlig prognos för de därefter kom- mation, men den kan också kan innehålla en gribfil plus att vi har vår kommunikation mande 48. sådant som isobarer, temperaturer, vågin- med släkt och vänner via e-post. Kanal 68 används i alla italienska far- formation o.s.v. Med denna telefon ringer vi inga röst- vatten och är en mycket värdefull väderin- Vi brukar använda oss av den typ som samtal så vi vet att detta är kostnad för da- formationskälla. Det gäller att vara på hug- endast innehåller information om vindrikt- tatrafik. get och inte missa sitt område. Även om ning och vindstyrka, då detta räcker bra för Vi har använt ett svenskt SIM-kort, ef- tersom vi flyttat oss mellan olika länder Håkan och Anna-Karin i Monaco. och därför tyckt det varit för krångligt att köra GPRS med SIM-kort från respektive land. Annars minskar kostnaden drastiskt om man använder SIM-kort från respektive land. Nu i Turkiet kör vi GPRS med ett tur- kiskt SIM-kort och det kostar inte mer än ca 7 kronor per Megabit överförda data. Gribfilen, som vi fått som e-brev, öppnas sedan i vårt sjökortsprogram och vi kan följa vindprognosen för det antal dygn vi begärt. Har man inget sjökortsprogram som kan visa gribfiler så finns det gratisprogram att hämta på Internet. Dessa program kan visa gribinformationen. Program finns på t.ex. www.meteo-marine.com. Det finns ett nästan obegränsat antal vädersidor på nätet. En sida som vi gillar mycket är www.franksingleton.clara.net. Det som inte går att hitta där i informa- tionsväg om seglingsväder är knappt värt att veta. Där finns också många nyttiga länkar för den som är intresserad.

Happy Sailing! n

8 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Caprera – en kungsörn och Mozart

text & bild ingmar hård

illfällena i livet är inte så många, är så totalt olika. De nya vackra fågelarter hon kallat ”Skattön”, för att hon hittat så T då man fullt ut kan säga: vi kunnat studera. Den här lunchen. Ma- vackra saker där. Kanske är hon extra nöjd – Nu är det perfekt på alla sätt. ten. Vinet. Och solen. Värmen i den lätta med att vi är ensamma på vår plats. Att här Ett liv är knappast så beskaffat. Men brisen. Vattnet! Vattnets färg mot bottnen. inte finns störande ljud. Att vår Rissa lig- ändå inträffar det att lyckliga omständighe- Som ett akvarium i turkos. Och hur havet ger säkert. ter på olika sätt leder till fullkomning. Ock- sakta smeker land. – Jo, svarar hon så småningom. Men jag så i seglarlivet förunnas man lycka. Kan- – Allt detta i slutet av september. För tror nog att det ändå kan bli aningen bättre ske händer det rentav oftare för seglaren än oss nordbor som hemma egentligen redan – om det nu skall vara nödvändigt. Jag tän- för ”vanligt” folk? (Efter all motkuling, ös- skulle varit halvvägs invintrade. Kan man ker hämta Mozart. Jag har honom i samma regn, sjösjuka, krånglande motor ... så hän- egentligen ha det bättre i ett människoliv. skåp som mina sygrejer. der det!) Eller? Det skall ju ändå ta slut en gång. Men just Hon lämnar sittbrunnen och försvinner När vi låg vid Caprera just norr om Sar- nu kan det nog inte bli bättre. Jag känner ner i ruffen. Jag hör hur det rotar lite där- dinien, var det nog perfekt! Först hade vi mig lycklig. nere. En lucka stängs. Efter någon minut ”legat-Bohuslän”, dvs. med näsa mot klip- Avslutar jag. märker jag att Mozart kommit fram. Han pa och häckankaret ute, men sedan flyttat Min Annika nickar stillsamt efter denna svävar spänstigt stillsamt ut över vattnet, ut en halv sjömil och låg nu på svaj. Jag hade min lilla utläggning men säger ingenting. till öarna, förbi tallarna upp till kungsörnen just hållit en längre monolog i ett försök att Hon ser sig om där vi ligger i Garibaldis vik på klippans översta höjd. beskriva läget. på Caprera. Hennes ögon glittrar. Hon är Annika tittar ut mot mig genom rufföpp- – Jag undrar, hade jag sagt till min hus- förtjusande lätt klädd. Jag ser att hon mår ningen. tru Annika. När man reflekterar över allt bra. Kanske tänker hon på våra tidigare små – Vill du ha något litet mer av vin, sä- vi upplever här just nu. Den här fantastis- promenader bland de vindskulpterade klip- ger hon. ka ön med så mycket känsla av Bohuslän! – porna på ön. Eller på sin egen turkosskim- Ler aningen skälmskt. n som vore vi nästan hemma trots att allt ändå rande simutflykt till den lilla ön i viken, den

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 9 Försommar på fransk kanal.

Europas kanaler – mer än bara en genväg

text & fotografier annette & bjarne nilsson kartillustration folke westling

i l l f r å g a d a t t s k r i v a något om vår av allt är att man tycker att det skulle vara turistandets planlösa stämningsjakt. Från T färd på Europas kanaler var min för- kul att upptäcka Europas vattenvägar och denna iakttagelse är steget inte långt till ett sta reaktion – varför det? Allt som lästs kultur. Kanal-Europa visar verkligen fram- allmänmänskligt konstaterande: livet kan har haft den likhet som kännetecknar ar- sidan av de samhällen man besöker under inte ses i största allmänhet, det måste ses tiklar med loggboken som bas. båtfärden. En viss båtvana, ja – en viss pla- från någon synpunkt .” nering, ja – men inte för mycket, för då blir Det var lite segt att finna en delvis annan in- färden mera lik en vanlig bilsemester. Att Med i skeppsbiblioteket finns böcker om gångsvinkel tills idén att läsa Göran Schildts färdas i båt är själva resandets krydda. världskrig, konst, vin och mat, speciellt in- reseberättelser i ämnet dök upp. Önskeresan Göran Schildt uttrycker det mer filoso- handlade för att vara en del av bakgrunden blev het nattlektyr med mycket större be- fiskt och välformulerat i Önskeresan, utgi- till våra upplevelser. hållning nu än då boken lästes första gång- ven 1949: Vi rekommenderar även Önskeresan, en på 60-talet. När så lite har förändrats på ”Först nu inser jag till fullo hur lyck- särskilt för den kulturhistoriskt intressera- snart sextio år måste resor på Europas kana- ligt det är att resa såsom vi gör: båten, den de. Denna och andra böcker utgör ett bra ler fortsatt ha lite av äventyr, upptäckargläd- praktiska uppgiften att genomföra naviga- komplement till Tovås och Gustafssons lika- je och sinnesfrid kvar, även för andra besätt- tionen ned till Medelhavet, är en ständigt ledes mycket användbara handböcker, lik- ningar än Daphnes och Chrisanelles. inspirerande förgrund som på ett naturligt som vår egen tidskrift Odyssé. Kanalfärder är alltid ett äventyr. Vår sjö- sätt skänker liv åt alla de växlande bakgrun- Hur mycket tid skall avsättas för upp- vana är etablerad under ca 25 års sommar- derna. Utan detta båtperspektiv vore allt vi levelser på och vid sidan av dessa vatten- seglingar i nordiska farvatten – skepparens ser tämligen likgiltigt eller i varje fall sam- vägar? under något längre tid och i något fler far- manhangslöst. Nu får den mening, vävs in Att senarelägga färden tills pensionen in- vatten. Detta är inte avgörande. Viktigast i någonting betydligt reellare än det vanliga träder, eller till ett sabbats-(halv-)år är inte

10 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 nödvändigt. Det finns tillräckligt många (12,5 m) Elvström Coronet goda platser för uppläggning under färd och 38 motorseglare med fast under hela året, både på land och i isfritt vat- doghouse, targabåge och ten och dessutom till en mycket överkom- ett djupgående fullastad lig kostnad. i sötvatten av ca 1,65 m. Jo, Chrisanelles besättning utgörs av Höjd inklusive teleskopisk glada pensionärer, vi tog sju–åtta måna- akterstolpe för flaggor och der på oss under två båtsäsonger och gjor- antenner är 2,65 m, bred- de fyra uppläggningar på ställen som be- den 3,65 m. Maskinen ger slöts under gång. ca 55 hkr. Det finns en bog- Vi gjorde två månaders uppehåll under propeller och totalt antal juli–augusti vid två tillfällen, likaledes vin- personer i besättningen är teruppehåll vid två tillfällen. Det kunde mestadels två. lika gärna ha blivit flera uppehåll och med Inställningen är att resan kortare intervaller, kostnaderna för båttill- är målet, varför cyklar och syn och resor är verkligen överkomliga, sär- kollektivtrafik får medver- skilt i en ekonomi som är mer expansiv än ka till upplevelserna. pensionärens. Vår färd gick i samman- Som rubriken antyder är det inte givet att drag från Travemünde med man skall ha som mål att lämna kanalvägar- rakt sydlig kurs längs den na om man trivs med dessa farvatten. Kost- gamla östtyska gränsen till Belgisk slussvakt. nader av olika slag är lägre än för en genom- Elbe och Braunschweig, därefter rakt väs- snittlig svensk båtsäsong. Därtill är kravet terut mot Hannover, Minden och Osna- på diverse utrustning väsentligt lägre än vid brück, för att strax därefter leda oss norr- Riggen transporterades separat färder kring våra kuster. Om detta vittnas ut mot Emden och saltvatteninflödet från Vi var övertygade om fördelarna med att i många båtar som förflyttar sig från norra Nordsjön, med tidvattnet över mynningen låta riggen stanna hemma och tillsammans Holland till Medelhavskusten och tillbaka till Delfzijl. Alternativt kan den som väljer med bommar, segel och stor rigglåda trans- med ibland olika besättningar. Inom myck- att ta med masten segla hela vägen hit via porteras till den plats där påriggning even- et överskådlig tid kommer vattenvägarna i Kielkanalen och Cuxhafen, för att nu eller tuellt skulle ske. Detta visade sig vara ett riktning Svarta havet via Wien också att bli senare i södra Holland rigga av för den vi- beslut som ökade komforten. Kostnadsmäs- tillgängliga. dare färden på de inre vattenvägarna. Fär- sigt blev det mycket överkomligt. den hit kännetecknas av raka, lite enformi- Något om de kanaler Chrisanelle ga kanaler men många trevliga upplevelser Holland har erfarenheter av och bra träning för besättningen under be- Vi fortsatte från Delfzijl över Groningen, Färdvägen bestäms delvis av båtens fysis- kymmerslös kanalfart. och Leeuwarden till Amsterdam. Till skill- ka dimensioner. Chrisanelle är en förlängd nad från de tyska kanalerna är de holländ- ska rena dockhemmen. Vi spenderade där- Nyhamlade plataner förekommer ibland lika frekvent för mer än två månader fram och tillbaka som metarna längs kanalbanken. i det mesta av Holland utan att bli mätta på upplevelser. Särskilt skall nämnas besök i gamla Nordsjöhamnar som blivit invalla- de och också invaggade i en törnrosasömn i förhållande till det barska Nordjöklimat som präglat områdena kring nuvarande IJsselmeer och framförallt bakom den konst- gjorda Flevoland där Nordsjöandan lever kvar trots övergången till mer stillsamt åla- fiske på grundare vatten.

Alternativa kanalvägar Vi gick genom Amsterdam dagtid och kunde med millimetermarginal passera de dussintal starkt trafikerade innerstads- broar som annars bara öppnar nattetid för samlade fartygskolonner. Liksom T-kor- set efter Osnabrück är Amsterdam ett väg- skäl där vägvalet får göras med lite längre framförhållning. Det gäller att välja mel- lan den västra sidan av Holland och Bel- gien mot Paris, eller den högra och kortas- te vägen över Maastricht, Namur mot Saône ➜

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 11 och Rhône eller ännu mer mot öster via Köln personligen rådde oss och Koblenz mot samma mål. att ta den sydliga vägen, Tack till Ebbe Gustafsson vars hand- som vi i brist på egna er- böcker ledde oss västerut i en omväxlan- farenheter av de andra de resa med möjligheten att passera sköna alternativen anser vara saltvattenområden i det holländska Zeeland ett mycket lyckat val och ett Belgien som inte helt svarade mot med några av de bästa det ”lort-Belgien” som ofta beskrivs av dem upplevelserna hitintills som färdas i den östliga delen av landet. under färden. Man styr i hög grad Till Paris västerifrån sin egen dag via automa- Beslutet att anlöpa Paris från väster togs under tiska slussar i vindlande ett vinteruppehåll och tillhör också de bätt- och färgstarka passager re besluten. Här kommer världen in via Le med obetydlig kom- Havre, flytande på Seine mot både Eiffeltorn mersiell trafik. Sträck- och frihetsgudinna. Vi stannade länge i ham- an saknar större tillväxt- nen vid Bastiljen och fortsatte österut på lilla /handelscentra, men är Författarna njuter! Seine till nästa viktiga vägval vid St-Mammés full av hantverks-, lands- och Champagne s/Seine där några ställs in- bygds- och kulturupplevelser i en mycket sinn- eftersom kommersiella trafikeringsmotiv för ett trippelval medan de som på grund lig atmosfär. saknas och den dominerande kanalbåts- av djupgåendet får välja bort ”Bourgogne- Det negativa är möjligen att vi här fick uthyrningen täcker just den övre delen av köret” och istället välja mellan det nordliga avvika från Daphnes färdval samt att fram- denna färdväg. ”Champagne-köret” via Marne och det syd- tiden för denna sträcka är något oklar; det En ytterligare uppgrundning skulle nog liga Loire/Sancerre-köret. garanterade segelbara djupet har reduce- inte gå emot uthyrningsfirmornas tillväxt- Alla tre vägarna leder till en av två an- rats från 2,20 till 1,80 m på bara ett de- strategier. Detta fick vi tillfälle att dryfta knytningar till Saône, antingen vid St. Jean cennium. Djupet är tillräckligt för nästan med Guy Toye från Europeiska Båtunio- de Losne eller via Chalon sur Saône. De bju- alla idag och utgör inget problem för fram- nen (EBA). Guy som bor permanent i en der på mycket olika upplevelser. Vi säger tiden om man inte medvetet låter sträck- liten gårdslänga vid kanalkanten bad oss denna gång tack till Carl-Eric Tovås som an ytterligare slamma igen. Risken finns, medverka med goda argument och förslag som kan underlätta EBA:s arbete med fran- ska kanalmyndigheter för framtida nöjes- Tr avemünde trafik. Emden Före anslutningen till Saône färdas man på Canal du Centre, en tiomilasträcka som Amster Hannover ibland kan ha brist på vatten under senare dam delen av seglingssäsongen. Rådet är att kol- la innan man gör valet ett par hundra slus- Osnabrück sar tidigare just vid St-Mammés.

Köln Så är det dags att slussa ut på den europeiska ”Nord-Syd-aquastradan” som under nam- Koblenz nen Saône och – söder om Lyon – Rhône bjuder på väldigt många och ytterst ange- näma upplevelser utöver stora städer som Chalon sur Saône, Lyon, Avignon och Arles. Paris Här är det långt mellan slussarna, stora som katedraler, och med bekväm slussning vid ”flytande pollare”, breda flod- och kanal- avsnitt. Men ha respekt för uppgrundning- arna och följ i spåren av nyttotrafiken som här är frekvent och snabb. I den sydliga delen av Rhône är det dags för ett sista val på denna sydliga delsträcka genom Europa. Man kan välja vägen om styrbord och går då längs lilla Rhône och den västra Camarguekanten. Väljer man att fortsätta stora Rhône söderut löper man längs Avignon den östra Camarguegränsen och in i Port St. Nice Louis. Slutligen styr man babord och ham- nar i Fosbukten i riktning Marseilles.

12 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Det fjärde alternativet är att vända om mot norr, utan att ha haft större känning med saltvattnet i Medelhavet och i en han- terlig motström gå mot nya friska upplevel- ser på Europas inlandsfarvatten.

Slussningsteknik Innan ni uttröttade men förhoppningsvis inte helt uttråkade lägger artikeln i arkivet måste det sägas något om slussningen, spe- ciellt om artikeln skall vara en rättvist ut- formad inbjudan till er att upptäcka Euro- pas många kanaler och flodvägar. Slussfrågan hänger i luften hos många. Svaret är att halva Chrisanelles besättning fortsatt känner stor respekt för slussandet, medan den andra halvan känner sig helt trygg med den tekniska lösning som finns i rutan här intill. Att slussa med en tamp över båtens mitt- knap till fast stege, rör, pollare, eller mo- ring, samt fyra stora kulfendertar för- och akterut, stora nog att fylla ut, så att de till- sammans med tre eller fyra korvfendertar midskepps med dubbla 2,5 m långa träsko- ningar (ty: fenderbrett), bildar en tillräck- ligt rak linje i kontakten med slussväggen. Så här tycker vi att man ska fendra av. Oavsett om det blir en styrbords eller ba- bords slussning, vilket oftast de framförva- rande båtarna bestämmer genom sitt val, är Chrisanelle på så sätt väl förberedd och Bäst i slussen: avfendrad för de flesta situationer som kan uppkomma under slussning. tjocka fendrar och lång bräda

Slutintryck Viktigast vid slussning är att med ett el- tenströmmarna tar överhand genom att Avslutningsvis några slutintryck från både ler flera anhåll säkra att trots båtens böj- öppna upp vinkeln mellan båtens lång- ”sexveckorsseglare” och ”flerårsseglare” på da skrovsida få en anliggning mot sluss- sida och slussväggen. Europas vattenvägar: väggen som om skrovsidan vore rak. Man slussar sedan med en tamp över ”Vi kommer tillbaka till kanalerna i Detta gäller i synnerhet vid uppför- båtens mittknap till fast stege, rör, pol- Europa – vårt favoritställe – det gick allt- slussning då olika påfyllningstekni- lare, eller moring. för fort att ta sig till Medelhavet”, sagt ker utnyttjas. Vi känner till detta från Den ena halvan av besättningen har i en reserapport från Fiji av besättning- svenska kanaler med luckor i slusspor- dessutom som regel att lägga sin egen en på El Cordero från Skanör som seglar tarna som öppnas i ett eller flera steg. De ”preventer” och dubblera anhållet, vil- runt jorden. förorsakar starka flöden främst förifrån, ket är klokt. Motorn är normalt inte ”Vi kände oss stressade och obekväma därför att vattenytan ligger högre och igång och bogpropellern sällan eller ald- bl.a. med att stå vid rodret hela dagarna, därmed ger större vattentryck. rig i bruk under slussningen. styrda av slussrutiner och med små barn Oavsett om påfyllning sker mera Anhåll över båtens vinschar kan vara som krävde uppmärksamhet, kring oss – skonsamt genom inflöden genom sluss- ett gott komplement om man saknar vi var helt enkelt inte mentalt förberedda botten eller på annat sätt, gäller regeln biffig besättning. för detta kanalliv som vi nu vet kräver an- att inte tillåta att vattenströmmarna, Många olika tekniker finns och är sä- dra rutiner och förberedelser än vår genom- varhelst de kommer ifrån, får grepp om kert lika användbara. Dock gäller alltid förda jordenruntsegling” – en spontan be- båtens bog eller bogar och därmed sätter att om vattenkraften får grepp i båten kännelse från en engelsk seglarfamilj i Port båten i svängningar pga. anliggningen är den ombordvarande handkraften of- Napoleon, som övervägde att göra ett nytt och/eller för slappa anhåll. tast otillräcklig och man får lita på an- försök. Med kombinationen av fendrar av dra medslussande båtars medverkan och Göran Schildt får avsluta denna lilla olika storlekar, kulfendrar i för och ak- hjälp. odyssé med följande citat; ter, och relativt långa ”kasbrädor”, eli- Jag försäkrar att den finns. ”Jag vill tillbringa återstoden av mitt liv mineras denna oönskade effekt att vat- på de europeiska kanalerna!” Lycka till! n

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 13 TC – den turkiska katten

text & bilder ingemar sjöstedt

i n a b e k y m m e r ä r over, sa Vic och hade, vilket är ganska vanligt bland lång- ken TC kunde klamra sig upp på båten igen D log glatt. Jag vet var katten finns! seglare, tidigare förhållanden bakom sig. om olyckan skulle vara framme. Jag drog en suck av lättnad. Äntligen, De hade träffats badande i floden i Ottawa Men David och Barbara älskade sin katt. vilken tur och vad skööönt! och blivit blixtkära så gamla de var. Den hade befriat dem från en plåga de skaf- Det var först när de steg upp ur vattnet fat sig i Turkiet. Kackerlackor! En vecka ef- Det hade verkligen varit en orolig tid. Ulla de insåg hur olika längd de hade, men då ter att TC kom ombord var alla kackerlack- och jag hade anpassat oss bra i Gaeta, den var det redan för sent påstod David. De slog or uppätna! TC åtnjöt därför stor respekt lilla hamnstaden på italienska västkusten ihop sina påsar och bestämde sig för att ”göra och åt numera betydligt lyxigare mat från norr om Neapel. Vi kom dit med vår båt Europa” på egen köl. Öppna glada männis- en tacksam Barbara. ”Cocktail” i slutet av oktober efter en härlig kor och hikingfantaster. En gång i veckan seglingssäsong runt Sardinien och Korsika. drog de iväg med hela skocken seglare till Vår oroliga tid började en förmiddag när I marinan samlades så småningom ett något vandringsmål runt Gaeta. Oförtrött- David plötsligt kom ombord och sa att han 20-tal båtar av olika nationaliteter vilkas liga. Alla gillade dem även om David, som och Barbara hade bestämt att vi skulle få ta besättningar, liksom vi, bestämt sig för att väl inte hade tummen på riktigt rätt stäl- hand om TC, medan de åkte hem till Ka- övervintra där. Vic och Marge i engelska le, ibland orsakade både onödigt arbete och nada några veckor. ”Ice Maiden”, en HR 352:a, kände vi väl. Vi allmän förnöjelse genom sina fadäser. – Det är inga problem, sa han. TC bor hade seglat ihop med dem sedan Spanien. Förra vintern hade de tillbringat i Kemer på ”Calibar”, ni tittar till henne på kvällar- Åtskilliga bägare hade tömts tillsammans i Turkiet. Där förbarmade de sig över och na och fyller på mat- och vattenskål. I övrigt på vägen. Men det fanns fler engelsmän, adopterat en lite vilsekommen kattunge ingenting. TC har egen ingång och tar sig liksom amerikanare, australiensare, nyzee- som döptes till TC. Turkish Cat. iland om hon vill över landgången. Jo, att ländare och bland de andra också en kana- Det var inte ovanligt att båtar adopterade byta sand någon gång i lådan förståss! densisk båt – ”Calibar” från Ottawa. katter, men TC var inte en helt vanlig katt. ”Calibar” med David och Barbara blev Den fräste ilsket mot besökare, skelade med Ulla och jag var väl inte särskilt förtjusta, våra närmaste grannar. Väldigt trevliga ögonen och hade något problem med balan- men OK! Och David och Barbara for iväg. människor. David hade undervisat på uni- sen. Några gånger hade hon ramlat över- Varje kväll hoppade vi över till ”Calibar”, versitet och Barbara var managementkon- bord och med knapp nöd överlevt. Calibar där TC föraktfullt fräste åt oss. Efter någ- sult. David lång, sprallig och lite disträ. Bar- var därför numera försedd med en grov tross ra dagar började hon rumstera om i båten. bara kortväxt, knubbig och bestämd. Båda med knutar som släpade i vattnet och på vil- Luckor öppnades, mat och kläder åkte ut.

14 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 TC gillade inte läget! Men hon tog sig nå- – Vi lämnar den till hamnkaptenen, han min omtänksamhet och mitt arbete, tit- gon tur iland ibland, gärna på kvällarna. Vi vet säkert hur man brukar göra. tade jag ut över vattnet när jag var fär- gillade det inte. Det fanns några vilda hun- Sagt och gjort, med de sorgliga rester- dig. Det skulle i alla fall vara en tröst för dar som ibland strök omkring i hamnen. na av TC i en handduk knallade jag över Barbara att TC, som varande en båtkatt, Men TC kom alltid tillbaka. Tills en dag! till hamnkaptenen. Han tittade konstigt på fick sin sista vila på en sådan vacker och Ingen TC som fräste åt oss på kvällen! mig, men nickade nådigt och på sin stapp- lämplig plats. Ingen TC nästa morgon! Ingen TC nästa lande engelska förklarade han att det skul- kväll! Vi ägnade hela nästa dag åt att leta le ordna sig: Jag vaknade på morgonen av ett förfärligt efter TC. Ingen hade sett henne. Vi satte – No problema! oväsen. Stora truckar körde fram och till- upp en efterlysning på marinan. Jäkla katt! baka på piren och en stor cementblandare Oron började gå över i panik. Misstänksamt satt jag på kvällen och ki- hade parkerat sig på TC:s grav. En förstärk- Det var då Vic kom och med sitt stora kade upp på hamnkontoret. Jodå! När det ning av piren hade påbörjats. När David och garv gav mig det lugnande beskedet: började skymma kom en av hans underhug- Barbara kom tillbaka var den vackra plat- – Dina bekymmer är över, jag vet var kat- gare ut hållande TC i svansen, tittade sig sen inte längre så vacker. Stora stenbum- ten finns! omkring och släppte ned henne i soptun- lingar låg huller om buller, cementrester och Sen tittade han pillemariskt på mig nan! Jag, som redan hade börjat författa ett gamla gjutformar hopade sig runt omkring. och sa: e-mejl med vackra och tröstande kondole- Men de tog det väl, David och Barbara. Vi – Den flyter bakom vår båt. anser till David och Barbara i Kanada, såg höll gravöl och David konstaterade nyktert Ve och fasa! Jojomänsan, där låg hon stel inget annat råd än att, när mörkret sänkt att en katt ju inte har mer än nio liv och att och glosögd och flöt med benen i vädret. sig, smyga upp och stjäla tillbaka f.d. TC Calibar ändå inte hade några kackerlack- Stendöd! ur soptunnan. or längre. Vi plockade upp henne och började dis- Således stod jag någon timme senare kutera vad vi skulle göra med liket. och hackade med en spade på den grusa- Vi är fortfarande bästa vänner och när – Släng den i soptunnan sa Vic, praktisk de men stenhårda pirnocken och försökte David skickade sitt senaste e-mejl, seglade som vanligt. Ulla och Marge protesterade, gräva en värdig grav åt TC. Ett ställe Da- de mot Thailand och Barbara hade skaffat det var ju trots allt ett sällskapsdjur. Det vid och Barbara kunde besöka och kan- sig en ny icke turkisk katt! n måste finnas en djurkyrkogård eller nått! ske lägga en blomma, när de kom tillba- Marge kom med det förlösande svaret: ka från Kanada. Svettig, men stolt över

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 15 Grekland – seglingsparadis eller ...

text & bilder lars henriksson

e t ä r k a n s k e litet förmätet att härdas men timme efter timme i detta är – Nej vi såg inte till någon kustbevak- D uttala sig om Grekland som seg- för mycket. ning. lingsparadis eller inte efter att ha seglat i Som tur är varar inte allt för evigt och de Oj, oj, oj nu blev det besvärligt. En isan- bara den västra delen, i Joniska övärlden. sista fem timmarna var havet blankt med de tystnad och jag tyckte nog att officeren Hur som helst, intrycken efter en säsong ingen eller obetydlig sjö. sneglade mot ett par handklovar. Framför här är både många och skiftande. sig hade han vårt gula SXK-certifikat. Mot Korfu och Paxos – Nåväl, ni är under tio meter och behö- I början av juni 2005 anlöpte vi ön Norra Efter en natt i Othoni gick vi mot Korfu för ver inte någon transitlogg. Ni behöver bara Othoni i Grekland efter överfart från Santa motor. Oroade oss för närheten till Alba- betala en skatt på 15 euro som gäller ett år. Maria De Leuca i Italien. Othoni ligger väst- nien och de historier som cirkulerar om pi- Samtidigt vid ett annat bord avkräv- nordväst om Korfu och är den första land- ratdåd. En brittisk seglare lär ha blivit dö- des en italiensk seglare 45 euro tror jag för känningen i området på rutten mot Korfu dad när han försökte avvärja en jollestöld. nämnda logg. Vi fick också betala en hamn- och Joniska öarna. Men det var för 16 år sedan! I dag är det avgift om ca 3,60 euro per dag. Betalade till Överfarten är ett kapitel för sig men när annorlunda. nästkommande morgon. vi fällt ankaret i den lilla hamnbukten kän- ­ Vi förtöjde i gamla hamnen där det var Nu blev vädret inte så bra så vi blev kvar de vi nog en försmak av paradiset. Kristall- trångt men en dansk hjälpte oss med en ett par dagar till. Tänkte kvällen innan pla- klart, varmt vatten, en liten klunga hus som plats utanför en båt från Schweiz. Vi ru- nerad avsegling att hamnavgift för de extra i eftermiddagssolen speglade sig i buktens sade upp på stan för att handla något ät- dagarna bör betalas. Gick således till hamn- vatten. Första badet för året, främst för det bart men efter ett tag kom vi på att allt var kontoret. var så inbjudande men också för att kolla stängt. Vi trodde klockan var just efter 17 – Vi blev kvar ett par dagar extra så jag ankarets läge och fäste. men den var efter 18 och det var lördag. Vi vill betala detta. Några fler båtar kom in efter oss och i snodde ihop en ”grekisk luffarpanna” av det Jaha får jag se på transitloggen? kvällningen låg åtta–tio för ankar i ham- som fanns ombord. (Vad ska man annars – Vi har ingen. nen. Några få låg också mot en liten be- äta i en Vagabond?) – Har ni ingen, det måste man ha. tongkaj. Nästa dag fortsatte vi sydvart, sat- – Vi är under tio meter och ni sa tidigare I kvällningen rodde vi iland och åt grillad te segel i en fin bris vid Korfus sydud- att det inte behövdes. fisk på en liten utomhustaverna. Det blev de och seglade till Paxos, knappt 30 nm Jag viftade med mitt erhållna kvitto. kolmörkt med en stjärnhimmel som såg ut från Korfu. Hamnen och den lilla staden Officeren tittade på detta och fnös. som en hösthimmel hemma. Detta liknade Gaios är mycket grekisk med en mångfald – Det är bara hamnskatten! Ni måste ha nog paradiset! av barer och tavernor men tyvärr också en transitlogg. Överfarten, ca 50 nm, var väl inte annor- med en genomfartsgata utmed hamnen – Ja men ni sa att ... lunda än väntat. Havsområdet utanför stövel- med mycket oljud. Slut på diskussionen. klacken lär vara känt för kraftig sjö och ström. Efter några dagar i hamnen blev vi anmo- – Jag kommer ner till er båt senare i Vi gick tidigt i mycket svag vind som under da- dade av kustbevakare i en SUV att komma kväll. gen avtog helt. De första fem timmarna stång- till deras kontor medförande skeppspapper. – OK. ades vi med en helt vansinnig dyning snett Spelade ovetande om var kontoret fanns och Jag gick skakad över denna inkonsekvens emot. Kort, krabb och utan vindtryck i seg- blev instruerad. Väl där ställdes frågan var- tillbaka till båten. Naturligtvis kom det ing- len, som alltså låg beslagna, skumpade vi sakta ifrån vi kom. en på besök. Efter denna händelse har vi framåt. Tänkte där jag satt fastklamrad: – Från Italien via Korfu. inte hört ett ord om transitlogg från någon – En treminuters åktur på Liseberg eller Och ni besökte inte kustbevakningen där hamnmyndighet. Vi har dock heller inte be- Gröna Lund i något tortyrredskap kan ut- för inklarering? sökt så många, bara på anmodan.

16 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Grekland – seglingsparadis eller ... Offer för vinterstormen. Kajkontakt av omilt slag.

Knöliga hamnavgifter men låga Andra trevliga platser är Sivota (gratis) sittbrunnen. Det var bara det att jollen hade Det där med hamnavgifter är lite god- och Fiskardho på Kefalonia (hamnavgift). parkerat sig under avloppet. Detta upptäck- tyckligt. De tas ut i vissa hamnar men Men vi har mycket kvar att se i västra Grek- tes först när de började lyfta upp jollen på inte i andra. Lefkas stadskaj har alltid varit land. Så vad kommande sommar för med sig fördäck inför avseglingen. Naturligtvis såg gratis men i somras kom två unga damer återstår att se. de att vi bevittnat det hela och mycket gene- och tog upp avgift direkt vid båten och det Sammantaget är området helt fantastiskt rade vaskade de ur jollen under ansträngda var inte en helt enkel procedur. En kom- och kan nog betecknas paradisiskt – åt- skämt. Så kan det gå! plicerad beräkning krävs där många båt- minstone i valda delar. Undantaget är möj- data ingår. Det har hänt att masthöjden ligen trängseln på vissa platser. Men efter att Charterbåtars skräckvälde har använts som båtlängd i beräkningen ha seglat på svenska västkusten de 15 senaste Att charterbåtar, både enskilda båtar och så det gäller att se upp. Fast det blir inga åren känns det inte allt för svårt. Men hur flottiljer, sprider skräck och fasa runt sig, stora pengar, t.ex. 3,67 euro, med mast- rent Medelhavet är i området? som många hävdar, kan vi nog inte bekräf- längden i stället kanske ytterligare en–två ta. Även när det kommer in 10 –15 båtar i euro. Deplacementet ingår i beräkningen, Toalettfrågan grupp i någon hamn eller vik brukar det kanske också båtbredden. Det är svårt att Visst är tillvaron paradisisk men det är ett hela gå mycket städat till. Inte är det myck- tyda kvittot. hårt belastat område, så det finns skönhets- et busliv heller. Undrar hur länge de orkar upprätthålla fläckar. Enligt vårt förmenande är frånva- Visst förekommer problem med ankring. ett så knöligt system i stället för att ta ut av- ron av toaletter iland det största obehaget. När båtar ligger packade som sardiner i burk gift schablonmässigt efter båtlängden som Det innebär att allt släpps ut i vattnet även och alla har fällt ett ankare från stäven eller väl får betraktas som det vanligaste sättet i hamnar och ankarvikar. Alla har inte aktern så blir det ofta trassel. Men det hän- att dimensionera hamnavgiften runt om i holdingtankar eller använder dessa och der hemma också. Fast utlagda förtöjnings- Europa. Vad nu båtlängden har med avgif- de flesta rör sig inom ganska så begränsa- linor är nog inte så dumt i alla fall. ten att göra när alla ligger med stäv eller ak- de områden så innehållet i holdingtankar- Att allt fungerar tämligen bra får nog ter mot kaj kan man stillsamt undra ... na pumpas ut alldeles för nära land många också tillskrivas charterflottiljernas ledare. Hur som helst. Vi gick från Paxos vidare gånger. De är överallt, anvisar, ställer till rätta och till Lefkas och ut bland de Joniska öarna där Vi har många exempel på mindre lämp- fixar med förtöjningar m.m. Båtar kommer började vårt egentliga dagdrönarliv. ligt beteende att relatera men jag struntar i in och går mot en ofta anvisad plats, fäller det. Utom i ett fall där skadeglädjen blev så ankaret alldeles för tidigt. Linan räcker inte Sommaren är lång men går fort stor och att effekten av händelsen slog obön- och plopp! Borta. Genast kommer en jolle, En sommar går fort trots inget egentligt att hörligt tillbaka till förövarna. Vad vi bevitt- hämtar en förlängning ombord och dyker göra. Bara bada, lata sig och äta. Vet inte hur nade var följande: sedan efter den tappade linan. Allt medan många Gyros och Souvlakis vi tryckt i oss, Charterbåt med fyra äldre grekiska gent- besättningen handfallen tittar på. eftersom middag väldigt ofta intas på någon lemen(?) förtöjde intill oss på Paxos i Gaios Vi har sett många noterbara, de flesta ko- restaurang. Laga mat ombord i 35 graders hamn. Allt gick lugnt och fint tillväga. Det miska, beteenden. Vanligt är att gå till kaj värme är inte så lockande. Dagar med bad fanns plats mellan båtarna och deras jolle utan att fälla ett ankare. Då kommer char- i Meganisi vikar med ett och annat beach låg och slängde fram och tillbaka runt de- terledaren genast med jollen. Hämtar an- party. Midsommar firade vi i Midsommar- ras akter i den byiga vinden. Nästa morgon karet går ut och fäller det på lämpligt stäl- viken som sig bör med både dans kring mid- före deras avsegling användes toaletten om- le. Vi låg förtöjda intill en ledarbåt i Sivota. sommarstången och grillfest på kvällen. Vi bord flitigt. Uppenbart var deras holding- Efter att ledarteamet lotsat ett 15-tal båtar introducerade några engelska vänner i våra tank proppfull för allt kom ut i ett bräddav- på plats drösar en av dem ner i sittbrunnen ritualer och de var mäkta begeistrade. lopp placerat uppe under railen i höjd med och morrar: ➜

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 17 BILDER FRÅN ATHEN

– I’m to old for this. I rather like to be sit- Bussresan till Lefkas tar ca sex timmar ten, el, duschar och toaletter ingår. Priserna ting in a bar having a beer. och en enkelresa kostar 25 euro. höjdes med sex procent 2006. Han var nog i 25–30-årsåldern! Nog om Så i kvällningen den 17 februari anlände Lyft i travelliften 118 euro (upp till 10 m) detta. vi åter till Lefkas efter vår ”vintersemester”. och pallning 50 euro. För långliggare på land tillkommer för pallning 25 euro per Athen två gånger Hemma igen månad efter första månaden. Även en sommar i Joniska havet tar slut och i Det blev ett trevligt återseende av de över- Vill man jobba med båten på land går det mitten av oktober gick vi till Lefkas och vin- vintrare vi lärde känna under förra året. I bra. Marinan gör inga varvsjobb förutom terförtöjde i marinan. Divina Remi prepa- marinan ligger ett 30-tal bebodda båtar, högtryckstvätt, 47 euro, vid upptagning. rerades för vintervila i sjön och vi reste hem mest britter men också andra nationaliteter Även detta pris är båtstorleksberoende. den 17 november för att återkomma i febru- och den sociala samvaron är mycket omfat- Till alla priser tillkommer 19 procent ari följande år. tande. Kan rekommenderas. VAT. Vi tog oss två dagar i Athen på både hem- Återkommande varje vecka är ”Pot Vi utnyttjade Paleros Yacht Service resan och återresan för att turista lite. Det Luck”, på svenska knytkalas, frågetävling- för bottenmålning – inklusive slipning finns mycket att se. Vaktombytet vid par- ar, work out, språk- och danskurser och och epoxibehandling av järnköl, vaxning lamentet är både väl känt och sevärt och mycket mera. Det blir inte en ledig stund av utsidan och reparation av holdingtank- Akropolis är förstås ett måste. Men det finns om man vill vara med på allt. en samt byte av samtliga zinkanoder och oändligt mycket mer. Vi kom med vackert väder till Lefkas men smörjning av alla bottenventiler före sjösätt- För prylfreaks kan nämnas gatan Athina det varade bara fem–sex dagar. Regn, blåst, ning. Företaget Paleros är integrerat i ma- som är som ett långt Clas Ohlson, teknik- åska och kallare än väntat har varit vardags- rinan och körde också båten cirka 300 m prylar, kläder och allehanda kufiska ting så mat. Det ostadiga vädret hade pågått i stort till upptagningsramp och tillbaka till pon- lång ögat når både inne och ute på trottoa- sett sedan vi lämnade i november. tonen. För bogsering tar annars marinan 10 ren. Även Athens saluhall ligger här. Några vinterstormar gick hårt åt ett min- euro per meter båt. Att komma underfund med bussystemet dre antal båtar i Lefkas. De i marinan kla- Räkningen slutade på ca 1 100 euro in- är inte helt lätt för en nybörjare. Bussarna rade sig bra med ett fåtal skador. Men vid klusive material och VAT. Men då hade till Lefkas går inte från själva centrum och stadskajen sjönk en båt efter allt för omild vi en nysjösatt båt när vi kom tillbaka till bussarna till flygplatsen går inte från sam- kontakt med kajsidan. Nu väntar vi på vår- Lefkas nu i februari 2006. Så långt vi kan ma ställe som lokalbussen ut till busstatio- värmen som inte riktigt vill infinna sig och se har Paleros utfört alla arbeten professio- nen, Terminal A. Det blir inalles tre oli- fixar alla detaljer som av någon anledning nellt. n ka ställen att hålla reda på för transporten upphört att fungera under vintern. Listan Lefkas–Athen–Athens flygplats. är redan lång! Med tungt bagage, och det har man, kan det bli påfrestande. Men det finns en di- Några priser rektbuss mellan flygplatsen och busstatio- Plats i marinan för en 9,5 m båt: 284 euro, Ett par e-postadresser: nen om man inte vill in i Athens centrum. under lågsäsong oktober–mars 190 euro. Lefkas marina: [email protected] Man kan få buss- och flygtider att passa. Priserna gäller både i sjön eller på land. Vat- Paleros: [email protected]

18 Od y s s é Nr 1 Ms r s 2007 För ett antal år sen översatte jag en serie böcker av äventyraren Tristan Jones. Böckerna är nu utgångna på förlaget varför jag kan erbjuda Tristan Jones Odyssés läsare ett avsnitt som handlar om en färd på Canal du Midi. seglade också Texten på sid. 20–25 i detta nummer av Odyssé är ett utdrag ur Saga of a Wayward Sailor (Mot på Medelhavet Medelhavet i den svenska översättningen utgiven av Nautiska Förlaget i Stockholm).

e_o_s.qxp 2007-01-04 14.23 Sida 1

L a k e E r i e text carl erik tovås New York

Washington, D.C. En otrolig seglats seglats otrolig En

Bermuda Tristan Jones (U.K.) Tristan hade när berättelsen börjar varit En otrolig seglats har nyligen sett dagens ljus. Ett av världensI största slutet seglingsäventyr! av 1969 Tristan Jones avseglar från USA med målet att slå Tristan Jones världsrekord i ”lodrät” segling: att segla på världens lägst belägna vatten – Döda havet – och på det högst belägna – Titicacasjön. Höjdskillnaden är 4 200 meter borta ett år från Cresswell som han läm- Kan beställas från Nautiska Bokklubben, ochpåbörjade färdens omfattning två gånger jordens omkrets. han den DOMINICAN Port-au- En otrolig REPUBLIC Prince Med sin båt Sea Dart seglar Jones över oceaner, på HAITI Santo Puerto Domingo Rico sjöar och floder. Han undflyr prickskyttar på Röda (U.S.) havet, kapsejsar utanför Godahoppsudden och käm- an Sea seglats C Ice par i 3 000 sjömil mot världens starkaste havsström. ST. VINCENT AND nat i Toulouse medan han sysslat med le- www.nautiskabokklubben.se. handlar seglats som gjor- THE GRENADINES BARBADOS Neth. Antilles

Han smugglar sin båt på lastbil över Anderna och TristanJones GRENADA släpar den genom Sydamerikas djungel. Trots svält Port-of-Spain TRINIDAD AND och stora faror ger han inte upp. Caracas TOBAGO veransseglingar. I Västindien hade han bli- om tiden 1952­–1961. Ende otrolig seglats är enhonom bok om det stora äventyret, och känd VENEZUELA Georgetown Paramaribo om en man med osedvanligt mod och imponerande GUYANA French Guiana Bogotá viljestyrka. Cayenne (FRANCE) OLOMBIA SURINAME Tristan Jones härstammade från walesiska sjömän och gick vit bekant med Sissie, en engelsk dam med I den andra delen, Mot Medelhavet, fort- självför till sjöss redan en i trettonårsåldern. hel Under andra värld världskriget och tjänstgjorde han i brittiska flottan och efter kriget i Royal Hydrographic Service. Tristan Jones seglade cirka 75 000 sjömil, Belém São Luís Arquipélago de Manaus Fernando de Noronha vilket motsvarar tre gånger jordens omkrets. Han ska ha korsat (BRAZIL) Atlanten minst tjugo gånger, varav nio gånger på egen hand. Fortaleza viss frodighet, syster till sätter Tristan att be- somJones skrev ett flertal hanäventyrsböcker, romaner, berättade artiklar Natal och noveller. Tristan Jones avled 1995. Recife RU biskopen av Southchester rätta om sina upplevel- om i The Incredible B R A Z I L Maceió Salvador Sissie, en engelsk dam Lago Brasília Tit i c a c a La Paz Arequipa BOLIVIA och med en utpräglad ap- ser under sextiotalet. Voyage. Han fick Santa Cruz NAUTISKA FÖRLAGET 9789189564350 NAUTISKA FÖRLAGET tit på äventyr. med viss frodighet ... Den tredje och sista denna sin första PARAGUAY Rio de Janeiro Nelson var en Labrador delen, Adrift (På driv- bok förlagd några år efter att färden avslu- retriever, när denna berät- och med en utpräglad en i ännu inte utgiven tades 1974. Det skulle bli inledningen till en telse börjar omkring fjor- aptit på äventyr ... svensk översättning), enorm produktion av segelhistorier. ton år gammal. Hans hö- handlar om tiden från gra framtass och vänstra öga saknades, de 1974 och fram till 1978 i Sydamerika, Lon- År 1983 tillstötte komplikationer från ska- hade förlorats innan Tristan ärvde honom don och New York efter att den “otroliga dan och han tvingades amputera ena be- från hans förre husse. seglatsen” avslutats i Buenos Aires. net ovanför knäet. En motgång som skul- Cresswell var en före detta livbåt från le strandat vem som helst, men inte Tristan Royal National Lifeboat Institute, byggd i Tristan Jones, född den 8 maj 1924 utanför som i trimaranen Outward Leg fortsatte med London 1908. Hon tjänstgjorde som sådan Tristan da Cunha, kom re- seglandet. År 1985 hade under många år, tills Tristan köpte henne dan som 14-åring att arbeta han kommit till Phuket i och byggde om henne till en oöm och tå- som gast på en 85-fots gale- Nelson var en Thailand med denna båt lig långfärdsketch. Hennes motor hade sut- as i nordsjöfart. Efter krigs- Labrador retriever och stannade där för att tit på en gammal brandspruta hos Londons utbrottet tog han värvning sysselsätta sig med att lära brandkår under ”blitzen”. Hennes dimensi- i brittiska flottan och tjänstgjorde huvud- handikappade ungdomar att segla. oner var 36 fot gånger 6 fot och 6 tum och sakligen på jagare i konvojtjänsten på Mur- År 1991 blev han tvungen att ampu- hon hade ett djupgående på 2 fot och 9 tum mansk. Han torpederades tre gånger innan tera även det andra benet, men gav ändå vid full last. Hon kunde bära 620 kvadrat- han fyllt 18. inte upp. Han byggde om en motorcykel fot segel. Hon var byggd av dubbeldiagonal Efter kriget fortsatte han som staman- med sidvagn till “världens snabbaste rull- västafrikansk mahogny på vuxna spant av ställd fram till 1952, då han allvarligt skada- stol” och fortsatte också att segla bland öar- portugisisk ek. Hon des vid ett attentat i na runt Phuket. Han dog av stroke den 21 hade dubbla, grun- Aden. Detta tvinga- juni 1995 på Phuket, sörjd och saknad av da sidokölar och, Cresswell var en f. d. de honom att ta av- alla dem som förstår att uppskatta honom eftersom hon var livbåt. Tristan byggde om sked för att leva på efter förtjänst. spetsgattad, ett ut- en knapp invalid- Under sitt liv avverkade han mer än anpåhängande ro- henne till en oöm pension. Han dry- 450 000 sjömil i segelbåtar, mer än någon der som kunde tas gade ut pensionen annan seglare. av när man ställde och tålig långfärdsketch med att leverera se- Det har väl då och då antytts att allt han henne på botten. gelyachter, de fles- skrev om inte var upplevt, och att han bro- Is i sikte! (Ice!) utgjorde första fristående ta över Atlanten. År 1958 hade han tjänat derade ut och lade till för att få även mer tri- delen av en självbiografi som Tristan Jones ihop tillräckligt för att skaffa en egen båt, viala upplevelser att bli spännande. Hur det skrev efter framgången med The Incredible Cresswell, med vilken han genomförde den är med den saken kan vi väl aldrig få riktigt Voyage. (En ny utgåva från Nautiska Förlaget häpnadsväckande färd till Norra Ishavet utrett, men det tycker jag gör detsamma: av denna boks svenska översättning med titeln som beskrivs i Is i sikte! historierna blir inte sämre för det. ➜

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 19 En engelska dyker upp Av Tristan Jones

fter julen började jag den långsamma resan ner- Det fanns inga som helst indikationer på att domeda- E för resten av Canal du Midi, för att kunna anlända gen var nära. till Medelhavskusten våren –65. Därifrån skulle jag seg- Den enda navigateur jag träffade på i Castelnaudary la till Barcelona och hämta pengarna för leveransen av var en engelsk vegetarian som färdades i kanot genom Quiberon. Jag hade ingen brådska, så jag tog den tid jag det franska kanalsystemet. Förutom några importerade behövde för att få Cresswell klar. nötter levde han faktiskt på vad naturen kunde ge – sam- Den första etappen av den tröttsamma kanalfärden var lade på olika slags gräs och löv och gjorde mycket goda till Villefranche, en liten stad omkring fyrtio kilometer sallader. söder om Toulouse. Tröttsam därför att efter den för- Dieten verkade ha haft en gynnsam effekt, för denna sta nyhetens behag av att puttra fram på den smala, med gentleman var en av de mest spänstiga och vältränade kar- popplar inhägnade vattenvägen, rak som en pil, blev det lar jag någonsin träffat på. Han var en god berättare och monotont. Men även i februari var vädret fint och so- hatade Freud och Hegel, så vi var samma andas barn. ligt, och jag såg ut över fälten och de låga med vinrankor På dagarna arbetade jag med båten, seglen eller motorn planterade kullarna i öster och de snötäckta Pyrenéerna och tog sen på kvällarna Nelson med på en stilla prome- långt borta i väster. nad till puben vid huvudströget. Där diskuterade jag med Den andra dagen, efter att ha tillbringat en kväll på lokalbefolkningen i en timme eller två över en Pernod, den estaminet som ligger efter kanalkanten i Villefran- gick sen över till restaurangen för att få ett gott mål mat, che, var jag på väg mot Castelnaudary, en stad på huvud­ som serverades med den enkla elegans som bara finns i vägen mellan Paris och Spanien. Strax utanför stan finns denna del av världen. På lördagar och söndagar kom några en vid bassäng i kanalen och i mitten av denna en liten bekanta från stan ut för att hälsa på oss. Det fanns också grön ö. När Cresswell tuggade sig fram i värmen och sol- några pojkar som seglade jolle i bassängen och jag hjälpte skenet genom denna bassäng, med vildgäss flygande över dem att förbättra deras seglingsteknik. Två gånger reste vattnet och med Pyrenéerna lysande i sydväst, beslöt jag jag till Paris med snälltåget för att hälsa på vänner, men att stanna en vecka eller så. jag längtade alltid tillbaka till Castelnaudary, mitt bland Jag promenerade till stan, träffade några människor på friden och stillheten, med fisken hoppande och ankor- barerna och fann att stan svämmade över av flickor, som na flaxande i skymningen, de höga träden rasslande över kommit från hela Europa för att studera franska vid det huvudet i den svaga brisen, kyrkklockorna som klämtade lokala universitetet. Med alla dessa vänliga och gästfria under de stilla kvällarna och de väldiga Pyrenéerna som invånare, deras utsökta humor, deras superba mat och glänste – likt silver i gryningen, guld på aftonen – bort- goda viner, och denna märkliga könskvot, beslöt jag att om den klara luften över vingårdarna i Aude. Så förflöt stanna, förtöjd vid ön, och låta världen passera förbi (med våren i stillhet. en takt av en till två pråmar om dagen). Jag hörde sången Plötsligt och oåterkalleligt sprängdes detta kristallkla- från alla sirener och fullkomligt älskade det. ra Nirvana, denna sjömansdröm, denna mödosamt för- verkligade fredsoas i tusen bitar. h h h h h h En bra sak med att befinna sig i paradiset är att man var- ken ser eller tänker på problemen förrän de dyker upp. Det var tidigt, tidigt. Utanför var fälten och den gräs- Så var det med mig, och i två hela månader arbetade jag bevuxna kanalbanken fuktiga med dagg, som små dia- planlöst ombord under dagarna med att försöka återställa manter utkastade på en grön matta, och med regnmolnen vad tolv månaders försummelser ställt till med. På kväl- sönderbrutna så att solens strålar då och då träffade Py- larna vältrade jag mig sen vid köttgrytorna i denna la- renéerna. Cresswell gungade sakta när en långsam pråm gom stora franska landsortsstad. Det var en av de lyck- plöjde genom det stilla vattnet i bassängen, fraktande sin ligaste, mest ansvarslösa perioder jag någonsin upplevt. last med algeriskt vin från Marseilles myllrande kajer.

20 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Under däck var allt lugnt. Nelson sov på sin vanli- – Gamle gosse! En underbar dag, eller hur. Hade en ga plats, precis framför salongsbordet. Själv låg jag un- förskräcklig resa hit. Fick lift med en liten fransman, för- der filtarna, ömt omslingrad en skön liten vän med het skräckligt tråkig. Han kunde inte ett enda förbaskat ord andedräkt, medan nedanför på durken nattens sista vin- engelska och förstod inte heller min franska. Men det för- flaska, med en bottenskyla kvar, skimrade i det bleka vånar mig inte alls, för det gör inte jag heller – eller hur gryningsljuset. gamle gosse? Men Tristan då, hur mår du? – Jag säger då det! Cresswell! Ohoj! Kom igen Tristan, Hon tänkte komma ombord! Dessa stora bruna upp med benen. Upp med det förbaskade benet nu! sportskor stod faktiskt redan på Cresswells däck. Drop- Jag stelnade till. pande tog hon sig nerför stegen. Jag ryggade tillbaka in i – Kom igen, däär! kajutan, när hon med ben klädda i beige strumpor klam- En hård knackning hördes på däcksöverbyggnaden. pade in i salongen, som vore hon en medeltida slottsherre – Vakna, vakna! Bank! Bank! som på fuktiga stentrappor stiger ner för att besöka sina Jag öppnade ett öga. Nelson stod upp, balanserande djupa källarhålor. Sissie kastade sin stora läderväska på med framfoten på stegen, och morrade. salongsdurken, där den sjönk ned som en trött och blöt – Kom igen, hjärtevännen! Rösten var genomträng- noshörning, sen slängde hon sin tennisracket och hock- ande. eyklubba på kojen. – Qu’est-ce qu’il y a? frå- Den lilla älsklingen hop- gade jag min väninna. Vad pade upp med ett förvånat är det där? skrik på grund av häftig- – C’est rien, mon petit chou, heten i Sissie kast. Hennes c’est rien. Dors-tu! Ingenting, bräckliga, dockliknande, min älskling. Sov på du! silkesmjuka armar, hen- Jag kröp närmare henne. nes gyllene hår, hennes sa- – Hallå där, hallå! Tristan! golika axlar, hennes om en Tristaaaan! duvas fjäder påminnande En ny knackning följde. hals, hennes kissemisslik- Jag vaknade och skrek: nande bröst, hennes pors- – Qu’est-ce qu’il y a? Vem linsmage, det blinkade ögat där? hos den utsökta, delikata naveln – allt avslöjades när hon – Tristan, gamle gosse, det är jag. Cecilia St John. Du kastade upp armarna i luften och grep tag i mig, skri- kommer väl ihåg ... Jag träffade dig på Antigua, i juli för kande: ett år sen. – Au secours, mon amour! Rädda mig, älskade! – Nom de Dieu! viskade den lilla raringen. Sen vände hon sig förskräckt om och stirrade på Sissie – Skit, sa jag, kröp ur kojen och drog på mig byxorna. – den brittiska landsbygdskvinnan i sin prydno, lik Flo- – Jävla, förbannade helvete! rence Nightingale vid stormningen av redutten vid Alma, – Quoi? frågade min lilla ros. lik Mrs. Gladstone när hon tvingades ta emot Den Sto- – C’est rien du tout. Attends! Det är ingenting. Vänta! re Gamle Mannens gatusupporters, lik Britannia, havens Jag klamrade mig upp för stegen, öppnade luckan och förskräckliga härskarinna, hemsk i majestätisk vrede, och tittade med sömndruckna ögon ut i den gråduggiga mor- med Boadiceas hämnd i sina stålblå ögon – för att upp- gonen, och med Frankrikes alla träd gråtande över mitt leva hur Sissie blängde på henne som drottning Victoria öde. Där, med fötterna i grova sportskor och brett åt- skulle ha blängt på en rulle dasspapper som kommit lös i skilda, iklädd en smutsgrå regnrock över en fiskbens- musikrummet i slottet Windsor. mönstrad tweedkjol som gick långt ner på vaden, med det ingefärsfärgade håret drypande under det genomblöta h h h brättet på vad som liknade en engelsk distriktsköterske- hatt, komplett och allt med en illa medfaren fjäder från Jag trängde mig in i det lilla utrymmet mellan fotogen- en rapphöna hissad på halv stång, och med av hälsan ski- köket och potatislåren och råkade välta kastrullen med nande vildäppleliknande kinder, stod Sissie, syster till bi- bacon-burgoo som gled ner efter insidan av skrovet. Nel- skopen av Southchester. I ena handen hade hon en stor son, helt förstenad, plirade med sitt friska öga, medan de läderväska av upptäcktsresemodell och i den andra, dry- underkläder som tillhörde den lilla älsklingen skandalöst pande av regn, en tennisracket, ett hopfällt paraply och dinglade från kanten av salongsbordet likt de hängande en hockeyklubba. skjortorna på de besegrade eländiga Borgarna i Calais. – Hej, Sissie. Comment ça va? Hur mår du? I den hemska tystnad som följde verkade till och med Jag var så överraskad att jag inte kunde komma på en Cresswell skälva av skam inför det anklagande ögat hos välkomsthälsning på engelska. Devons Drake. ➜

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 21 Sissie bröt tystnaden, hennes knivskarpa röst skar ge- – Ja, det tror jag verkligen att den borde ha gjort. nom den stilla morgonen i Aude och nådde ända bort Hon slängde tallriken framför mig – en blecktallrik till Pyrenéerna. som jag till dags dato aldrig använt, eftersom jag (i min – Tristan, jag tror att denna lilla expedition behöver ensamhet) alltid ätit direkt ur stekpannan. Just som jag en smula moraliskt stöd, därför ska jag göra dig sällskap tog upp gaffeln hördes en knackning på rufftaket. från och med nu. – Hallå! ropade jag. Kom ner. Entrez-vous! Hennes tänder glimmade, lika starka och vita som Dovers klippor, gnistrande genom diset i Engelska kanalen. h h h – Trots allt, fortsatte hon med ett öga på min vän som stod där naken och darrande, trots allt så bjöd du faktiskt Pierre, kanaluppsyningsmannen, en kraftig gladlynt ung- in mig, eller hur? karl i 40-årsåldern, klättrade ner för stegen och höjde sen Hon satte sig tungt på kojen, med paraplyet på ax- på ögonbrynen när han fick syn på Sissie, som stod där eln gevär. med ett ägg i klon. Men Sissie var idel solsken när hon Smekmånaden var slut. Paradiset förlorat. Oåterkalle- granskade nykomlingen: likt en jagande panter när den ligt, obotligt, oföränderligt. Den engelska kvinnan hade fått syn på en intet ont anande vattenbuffel. gjort sitt intåg, och det med eftertryck! – Bonjour M’sieur Tristan! Nelson gnällde. – ‘ jour Pierre, svarade jag och pekade med gaffeln. Det På ett ögonblick hade den lilla älsklingen fått på sig klä- här är Sissie. Hon är ... engelska. derna, lämnat båten och rusat i väg över fälten bort mot Pierres näsrygg rynkades, ett uttryck för starkt ogillande. Castelnaudary. Den brittiska lejoninnan, som nu hade ta- – Äh ... hon är alltså syster till ... en ... biskop. Jag tit- git kommandot över byssan, lagade te, stekte ägg och ba- tade strängt på Pierre och höjde på ögonbrynen. con, grävde i sin enorma läderväska efter Keillers marme- I ett nafs hade Pierre återhämtat sig från slaget, och på lad (i den rätta skotska stenkrukan), kastade ut de syndigt sitt charmerande Midisätt tog han hennes hand och bu- penisliknande och skrumpna resterna av det franska brö- gade. För ett ögonblick såg Sissie ut som Titanic, färdig det samt smetade smör från Nya Zeeland på torra, gråa, att sjunka, men så samlade hon sig. släta, skotska frukostkex – hela tiden med ett utseende – Pierre? som om självaste Hanging Judge Jeffries hade sänt henne – Oui Madame, det är jag, fortsatte han på engelska. för att bestrida mannens alla rättigheter. Nelson och jag – Då är det ni som är kanaluppsyningsmannen? ut- inväntade, tysta och darrande, den kommande stormen. brast Sissie och log mot honom. – Var det nån av dina vänner? frågade Sissie och för- – Jovisst, jag utför ett mycket viktigt arbete här i ka- sökte låta nonchalant. nalen. Pierre sträckte på sig, så full av piss och viktighet – Eh ... Jovisst. Hon hade ingenstans ... Gav henne en som bara en fransk fonctionnaire kan bli. säng för natten ... lärde henne lite engelska. Trevlig flicka, – Hur trivs er fru här i Castelnaudary, M’sieur? fråga- är med i den lokala flickscoutkåren, en slags ... du vet. de Sissie med len röst. – Ett ägg eller två? frågade hon vasst. Han tog på sig en Dreyfus-uppsyn av sårad oskuld. – Två tack. – Men Mam’selle, jag är inte gift. Jag har en flickvän, – Mmm ... Te? Hur många sockerbitar? jovisst, men det är inte så allvarligt, pas encore ... – Två tack. – Jaså verkligen? Lite te? utbrast Sissie och stirrade på – Har du känt henne länge? mig, där jag försökte gömma mig bakom berget av bränd – Hon är dotter till kanaluppsyningsmannen och ... bacon på tallriken. Pierre tog vara på tillfället och för- ja, han gav sig i väg över veckoslutet med sin fru till Pa- svann uppför stegen. ris, och ... jo, som jag sa ... skulle hålla ett öga på hen- – Jaså verkligen? upprepade hon tyst för sig själv med- ne åt dom. an hon fyllde på min tekopp. Och den där hemska by- – Men Tristan, så snällt av dig. Jag är säker på att dom rackan, Tristan? Vad brukar den få för mat? verkligen kommer att uppskatta dina omsorger för den – Han nöjer sig med en smula bröd och bacon, om det lilla flickan! blir nån över, sa jag och såg henne rätt i ögonen. – Jo, visst tror jag att Pierre gör det; det är en hygglig Hon placerade lite bacon på en blecktallrik, skar någ- karl. Jag klappade Nelson. ra skivor bröd och böjde sig ner för att ge det till Nelson, – Mmm, jo just det. Nå, nu måste jag ta itu med att som morrande kröp undan från henne. få detta enastående smutsiga kök rengjort, och sen ska jag – Kom nu, du är en så fin hund, lockade hon. rensa upp dessa förskräckliga hyllor. Titta, du har senap Nelson morrade och gjorde ett utfall mot hennes hand, och curry, och ... Men kära nån! Vad gör den här saken så att hon tog ett skutt tillbaka och spillde bacon och bröd här? sa hon och drog fram en fettfläckad fransk porno- över hela durken. Nelson reste sig, ruskade på sig och vän- grafisk bok som legat bakom receptklippen. de sen långsamt och nästan förmätet baken åt henne för – Den skulle ha legat i navigationslådan, muttrade jag. att klättra upp för stegen.

22 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 – Han har satt sitt märke på dig, skrockade jag och Så jag tog fram och mönstrade min gamla väska och flög log mot henne. sen ner till Fortnum and Mason’s och fick dom att fyl- Hon slängde stekpannan och kastrullerna, samtliga la den med den här underbara samlingen – hon nickade avsiktligt nedsmorda med patinan efter tusentals frukos- mot den ofantliga upptäcktsreseväskan som svällde av sitt tar (för att behålla aromen), i diskbaljan och satte igång innehåll – dessa härliga viktualier och sätta upp dom på med att skrubba dem. Willies konto, och sen ner till Victoolo Station. Ett sånt – Vet du, Sissie, det är en aning märkligt att du kan förskräckligt ställe det är, inte sant. Och sen nästan ram- dyka upp så här från ingenstans. Hur visste du att jag var lade jag in i det där hemska grönfärgade stationsmästar- här? frågade jag och tände en Gauloise. kontoret och helt enkelt rusade över till Tobys skrivbord. – Jo förstår du, jag träffade en liten karl på en klubb En sån raring han är. för före detta officerare i London – förskräckligt ställe, – Toby? fullt med de hemskaste typer. Det var den årliga midda- – O, käraste, du vet förstås inte vem han är. Han tjänst- gen för Åttonde armén. Alla slags typer som vimlade runt gjorde i Guards tillsammans med min älskade Willie, och där, förstår du. Alla dessa före detta fanjunkare klädda i dom helt enkelt jagade dom där hemska tyskarna över ruskiga konfektionskostymer och med fruar. Det var som hela öknen, du vet, Victoriakorset och allt det där. I alla ett slags bingohall, käraste, och alla fruarna var klädda fall är det där han jobbar som biträdande stationsmästare i dom där ofantligt simpla blommiga klänningarna och nu, eller åtminstone tar igen sig efter alla sena kvällar på hade plastklämmor i håret och såg ut som Krustchevs fru Boodles. Nå’ra slags rysliga balettflickor. O, stackars äls- allihop. Jag menar verkligen det, älskling, faktiskt! Men kade Toby ... Men Tristan, älskling, jag får inte ägna mig majoren förstås – han är verkligen en riktig älskling. Han åt skvaller, inte sant? har haft det där jobbet som begravningsentreprenör ända – Nej, sa jag och reste mig upp för att ge Nelson lite sen han föll ner från taket på Kensington Barracks, när uppskrapad burgoo. Så hur gick det till att hitta mig? han trodde han var ett flygplan. Han var förstås utomor- – Jag tog förstås Golden Arrow-tåget, som helt enkelt dentligt vänlig mot mig, men jag måste säga att jag kän- svepte över till Paris ... Å, vilka hemska taxichaufförer, de mig mer som en grevinna som försmäktar i Bastiljen, riktiga bondtölpar, käraste. Och denna förskräckliga kö eller nåt. Och så mötte jag den där lustiga lilla mannen, vid Gare Austerlitz, med den där ruskiga typen som bara oerhört söt – jobbar som pråmskeppare i hamnen eller nåt viftade med sina armar och skrek åt mig ... liknande – och han kände din vän Dod Orsborne. – Så vad gjorde du? – Gjorde han? – Ja, vad i hela världen skulle jag kunna ta mig till? Jag Just det min kära. I alla fall hade majoren och jag någ- drämde till honom med den kära gamla hockeyklubban, ra glas bubbel, medan vi försökte undvika att alla dessa och käraste, du skulle ha sett gendarmerna i sina kepis och hemska förortstyper trampade oss på tårna och spillde det med sina helt enkelt enorma batonger där dom blåste i där extremt äckliga ölet över oss, och så snart han hade sina visselpipor. Det var super, tills den där lille inspektö- berättat att han visste var Dod fanns, så skyndade jag ren dök upp och helt enkelt marscherade mig till tåget. Å, mig i en taxi till St Georgesjukhuset, där jag hittade den förstår du älskade, jag hade inte en centime på mig, bara gamle gossen. min käre Tobys tågbiljett, och jag träffade den här under- – Hur mådde han? bare franske bilförsäljaren, tillsammans med hans hem- – En sån fantastisk människa, helt och hållet super! ska syster, och han bjöd på en helt enkelt superb middag. Han höll liksom hov runt omkring sig, med hundratals Men det var förstås det gamla vanliga spelet, inte sant? sköterskor och folk som trängdes för att lyssna på alla – Sissie! Du gjorde väl inte ... dessa fantastiska äventyr han varit med om. – Nej, naturligtvis inte, din gamla stolle. Jag är en stor – Ja det låter faktiskt som Dod. flicka nu, och han hade sett min hockeyklubba. – Jovisst, älskling, och var enda en höll nästan på att Hon tog upp den och slog mot den rena handduk som dö innan dom fick höra mer. Men min kära vän Milli- hon hade hängt upp i pentryt. Träffen var nog för att hela cent, som är översköterska ... O, vilken satmara hon är. båten skulle gunga till. Nåväl, hon hade snart alla dessa sjukvårdsbiträden från – Och vad hände sen? Irland och Jamaica nästan flygande omkring i rummet, – Å, han övade sin engelska och allt. tömmande kärl och pysslande med bandagen, och vad – Jaså, och vad gjorde du? det nu är för nå’t dom sysslar med på dessa förskräckli- – Jo, jag låtsades att jag var finska, och kunde inte den ga ställen. där förskräckliga sat ma ra n t i l l s y ster nå ’ra ord på det t a hem- – Så det var Dod som berättade att jag var här, eller hur? ska obskyra språk, förstår du. Ruskigt genant var det. – Faktiskt inte, älskling. När jag frågade honom om Hon tog upp handduken och började torka kastrullerna. dig så rörde han vid min strumpa, så sött då när han näs- – Och sen? tan ska dra sin sista suck, och berättade att du mer eller – Tack gode Gud, så gick dom av på nåt öde ställe och mindre låg förtöjd mot ett lagerhus för vin i Toulouse. det var det sista jag såg av dom. Men jag gjorde en riktig ➜

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 23 ful grimas mot hans syster. En sån pest hon var, du har Nelson liksom lyfte på ögonbrynet över sitt friska öga inte den ringaste aning, käraste. och suckade. – Och? Så Sissie, syster till biskopen av Southchester, flyttade – Jag kom fram till Toulouse klockan två på morgo- sin jättestora läderväska, paraplyet, tennisracketen och nen. Det vräkte ner, och denne ängel till bärare tog mig hockeyklubban in i förpiken – ett minimalt, triangulärt till nåt slags natthärbärge, och när jag såg mig i spegeln utrymme som var knappt två meter långt och en meter ... Det var en riktig pärs, och alla dessa ruskigt söta män- brett samt omkring 70 cm högt. niskor som serverade kaffe och dom där hemska kletiga För att jag inte skulle verka ogästvänlig gav jag hen- bullarna. ne den gamla säloljelampan som gick på fransk matolja, – Croissants. för att hon skulle kunna fördjupa sig i sin bibel när hon – Vad dom nu kallas för. Och, min vän, dom nästan ägnade sig åt sitt gin, hela sex flaskor som kluckade när låg för mina fötter. hon lämpade in den olycksbådande läderväskan för om – Gjorde dom? sa jag och stirrade på hennes grova skottet. sportskor. Nå, nu är du här, och vad har du för planer nu då? h h h – Å, käraste Tristan, jag har alltid velat segla till Spa- nien! Jag menar, det är så förskräckligt intressant. Och, Nästa dag steg Pierre, kanaluppsyningsmannen, tidigt vet du, eftersom min bror är biskop, en anglikansk biskop, ombord för en tripp till Carcassonne. Han hade lovat att är det så spännande. Katolska länder och allt det där. Och hjälpa mig på denna sträcka, men när han klev ombord jag är helt inställd på att segla på Medelhavet. och fick syn på Sissie, stod det klart att han ångrade det- – Men Sissie, hur ska du försörja dig? Allting kostar ju ta löfte. Han hade med sig ost och korv, som vi satte i oss pengar, mat, bränsle, och allt det andra. tillsammans med Sissies skotska kex. Pierre och jag delade – Jo, jag vet, jag är hemsk. Men förstår du, jag får mitt på en flaska vin och Sissie höll sig troget till sin Booth’s kvartalsvisa underhåll i juni, och då kan jag betala tillba- London Dry Gin. ka vad jag blir skyldig dig. Säj, en guinea om dan? Dagen var vacker och solig, luften så klar och frisk – En guinea? Ge mig 22 shilling, flicka, och du är med. som bara luften runt Aude kan bli. Färden var ett stadigt – Älskling. Hon tog tag i handen på mig och nästan lunkande – bara avbrutet av arbetet med att öppna och skakade armen ur led. stänga slussportarna. Så småningom, efter en krök, såg vi – Men var ska du sova? frågade jag när jag hämtat mig. framför oss den sagoomspunna fästningen i Carcassonne, – Var som helst, gamle gosse. Jag är faktiskt ganska byggd på Medeltiden under arabinvasionen i Frankrike. van vid att ha det obekvämt, förstår du. Till exempel Det var en häpnadsväckande syn: ståtliga, långa, rosen- när jag var på den där expeditionen tvärs genom Saha- skära fästningsväggar, med utsökta torn som sköt upp ra, med alla dom där provinsiella typerna som strök om- från vallarna, och med flaggor och vimplar som fladdra- kring på natten ... de från huvudbyggnaden. Jag lät henne inte avsluta utläggningen. – När vi kommer fram, sa Pierre, kommer min kusin ner – Nåväl, vi gör så här: Du får förpiken. Det är nästan till kajen för att ta oss med på en biltur i stan. Han har en tomt där, förutom lite tackel och tåg, segel i reserv och restaurang där. Vi kan äta Cassoulet Carcassonnais, hein? sånt. Den är helt avskild från resten av båten. Du kan – Okej, mon ami, det är taget. slagga där. Handla, laga mat och för Guds skull hålla dig Sissie, som stod på fördäcket, med muskler som spelade undan för mig när jag jobbar. Och ... och burrigt ingefärsfärgat hår som skrämde alla fredligt – Å, Tristan, älskling, och vad då? sa hon med nästan betande kor efter kanalbanken, såg ut som en idrottsle- lysande ögon. dare från en av dom där engelska skolorna där fönstren – Ge inte Nelson mat. alltid står öppna: Gröt, Cicero, rökt sill och kallt te till – Naturligtvis inte, käraste. frukost; Fight the Good Fight klagande sjungen i den dra- – Och, Sissie, låt mig inte höra att du kallar honom giga samlingshallen; Plotinus, köttstuvning och klimp för byracka igen. till lunch, hockey ute i regnet, kletiga bullar och te klock- Hon tog tag om mina smala axlar med ett grepp som an fem; ett kallt bad; kalla lammkotletter i den utkylda hade kunnat döda Djingis Kahn, gav mig en torr, ättik- matsalen; ett framtvingat Jerusalem, huttrande av köld; sur puss under vänstra örat och dansade i väg sjungande sen i säng flickor, och snabba på! för sig själv. Håret, som nu var torrt, påminde om spun- När vi dök fram ur den mossbeväxta, antika, vinfär- net drevgarn. gade tegelstenstunneln och ut i ängslandskapet igen, Nelson linkade ner för stegen och stirrade mot henne. med den klara solen skinande bakom den mörka, bas- – Herre Jesus, sa jag tyst till honom. Vad har vi gett tanta gestalten där framme, kisade Pierre mot henne. oss in på? Han verkade omtumlad över närvaron av denna repre-

24 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 sentant för det fjärde könet. Varför i hela världen, tänk- i mitten och möra, saftiga, bitar av rådjurskött hängande te han, hade ett imperium lagts för deras fötter, från över en ställning efter sidorna. Vi gjorde snabbt slut på Everests snöiga höjder till Kalaharis brännande sand, hela anrättningen, vin och allt, medan Sissie förnöjde sig varför hade, för dem, män kämpat sig fram över vat- med en skål grönsallad, så överdådig att den såg ut som tensjuka vidder, trotsande världens gång? Pierre var för- Babylons hängande trädgårdar indränkta i fransk dres- bryllad, konsternerad. Franskt savoir-fair och sang-froid, sing. Vi skålade för la République. Fransmännen för Hen- gallisk hövlighet, charm, bon mot och mot juste – själva nes Majestäts, La Reine d’Angleterre, hälsa. fernissan i en civilisation, påtvingad, absorberad, påver- Efter middagen, och med samtliga av oss glada som kad och återgiven under mer än tusen år, var i grunden sparvar på våren, visades barnen in, samtliga tvättade, besegrad i närvaron av denna dotter till den samvets- kammade, borstade och redo att hälsa på oss, les Anglais. löse Albion. Det var uppenbart att samtliga Antoines fem intressen i Där stod hon, med fötterna brett isär, med ett elektri- livet hade blivit tillgodosedda. Maten var superb, barnen fierat ingefärshår som motstod själva vinden, med nord- robusta, välklädda, intelligenta, vackra; och det fanns sju sjöögonen glittrande, en galjonsfigur som skulle ha fått stycken. Deras ålder verkade vara från 13, en pojke, till en drakhuvudena på Harald Hårfagers långskepp att vända liten parvel på tre eller så. Som alla franska barn till med- och rusa tillbaka till de isiga fjordarna i nordlandet i pa- elklassen var de artiga mot andra, men kanske inte mot nik. I likhet med Carcassonnes arabiska kringvandrare varandra. De fyra gossarna tog i hand, och de tre flick- skulle de ha bett om att få kyssa korset vid första fladd- orna neg och log docklikt. ret hos Sissies försegel. Jag sjöng en sång för dem, bokstavligen översatt till franska, It’s a long way to Tipperary, och varenda en, h h h barn som vuxna, ville ha ett dacapo. Sissie fick ett gott öga till Martin, tre år gammal, en glad liten parvel som Vi gjorde fast vid kajen och trängde in oss i Pierres ku- med sitt guldblonda hår, blå-blå oskyldiga ögon och ke- sins Renault deux chevaux, en högst märklig slags bil med rubansikte såg ut som Gainsboroughs gosse i målning- korrugerad aluminiumplåt till kaross. Den verkade oav- en Boy in blue. brutet ha gått på knäna, som den också verkligen gjorde Sissie som kanske för första gången i sitt liv övergick till när vi försökte få den att övervinna varje motlut brantare att vara kvinnligt kvinnlig, lyfte upp lille Martin på sitt än en tum på milen. kraftiga, med brunbeigefärgade strumpor klädda knä, så Pierres kusin, Antoine, var en livlig herre omkring de att de taggiga trådarna i hennes tweedkjol skrapade den trettio och med fem intressen i livet: sina barn, mat, sex, lille pojken i stjärten och fick honom att gurgla av för- rugby och politik. Han talade mycket fort på sin Midiac- tjusning. Men efter att i flera minuter ha gullats med och cent, i huvudsak om alla orättvisor som fanns i det fran- vyssjats längtade han efter att komma loss. ska skattesystemet efter att de Gaulle kommit till makten. – Om du är en snäll pojke så kan du också bli Frank- Antoine var en pied noir, en svartfot, som de före detta rikes president. Tänk bara, president i Frankrike, pre- koloniinnevånarna som slängts ut från Algeriet efter fri- cis som General de Gaulle! utbrast Sissie på sin engelska görelsen kallades. Hans familj, som hade levt där i 130 skolfranska år, hade tvingats lämna landet tack vare den (för dem) – Moi, je n’aime pas ce générale (jag tycker inte om den förnedrande överlåtelsen till algerierna som General de där generalen), sa då Martin med sin söta, pipiga röst, Gaulle tvingat fram. Antoine hatade honom. Jag har ald- samtidigt som han försökte komma loss och ”oavsiktligt” rig känt till ett statsöverhuvud som varit mer hatat än vad gav henne en spark på vaden. de Gaulle var i Midi – inte ens i Sydamerika, där den vär- – Å kära, varför inte då? sta typen av tyranner ibland får oinskränkt makt. Hade Martin vände sitt lockiga huvud mot henne och såg Antoine mött de Gaulles bil på vägen skulle han, sa han, henne rätt i ögonen med sina oskyldiga blå ögon. ha rammat den i full fart. – Si les cons peuvent voler, il est le capitaine d’escadrille Jag bytte ämne till rugby, för Antoines högljudda och (om fittor kunde flyga så vore han eskaderchef), kvitt- råa språk var för mycket till och med för Sissies tjurlik- rade han. nande öron, fast hon säkert hade svårigheter att förstå Det blev ögonblickligen tyst i den överfulla restaurang- hans Midi-patois. en. Luften stod still; gafflarna stannade som fastfrusna Vi kom in i den gamla stan, en hoper medeltida hus halvvägs mellan tallrik och mun. Sissie gapade, skräck- och slingrande, kullerstensatta gränder. Det var en över- slagen, med ögon som trängde ut ur sina hålor som Me- raskande kontrast att se människor i moderna kläder och dusan av Midi. Därpå bröt hela restaurangen ut i skal- bilar i denna medeltida omgivning. lande skratt och hejarop. Antoines restaurant var utan anmärkning och välskött. Jag såg personligen till att lille Martin fick en stor, Måltiden var enorm och delikat: en stor ångande cassoulet mycket stor, skål med glass. n

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 25 skeppsbiblioteket

Det är förmodligen oundvikligt att såda- na missöden inträffar, hur väl man än förbe- rett sig. Det handlar om att kunna reparera, alternativt segla vidare ändå. I Indiska ocea- nen får de en gasolläcka och blir utan varm mat ett par veckor och på Atlanten laddar batteriet ur. Det går väl an, men till slut finns det inte ens ström till VHF:en. Vad Heinz Roegner också skildrar väl- digt fint, är den sammanhållning som finns mellan seglare jorden runt. Vart man än kommer träffar man alltid på vänner man umgåtts med i andra hamnar. Man håller noga reda på var alla håller till, och man ställer upp och hjälper varandra, antingen man är vänner sen tidigare eller inte. Som i Panama, där en australiensisk segla- re gått på grund. Mannen söker hjälp i land, men blir rånad. Då rycker 20 långseglare, som väntar vid Panamakanalen, ut. Med hjälp av luftfyllda oljefat får de upp båten från botten så att de kan bogsera den i hamn. Tiden i Västindien och sedan i Söder- havet blir rena paradistillvaron. På ön Fatu Hiva tar de kontakt med den legendariske upptäcktsresanden Bengt Danielsson och besöker honom i hans polynesiska hem. Ef- tersom paret har ett genuint intresse för djur och natur är deras skildringar från Galapo- gosöarna initierade och bilderna fina. Längre fram far de på safari i en av Sydafri- kas nationalparker. “Om man ska segla från Ovanligt välskriven reseskildring Fiji till Nya Zeeland eller Australien måste man vara beredd på dåligt väder någon gång Den 1 juli 1986 avseglar Miriam och Heinz nalen. Sista hamnen före översegling till under överseglingen”, skriver Heinz Roegner. Roegner på jorden-runtresa i Shenandoah, en Kanarieöarna är Falmouth. Efter flera otå- Men så dåligt? Under 18 timmar i cyklon Vindö 50. Heinz beskriver resan i sin bok liga dagar där, fick de besked av hamn- klarar de sig i alla fall även denna gång. Längtan till havet. En bok som också hand- kaptenen att ett högtryck var på väg och De tillbringar sedan flera månader i lar om längtan och om hur den föddes. Han tillsammans med en hel flotta långseglare Sydney, där de till slut känner sig som berättar om sin svåra barndom i Tyskland, avseglade Shenandoah. hemma. Så småningom tar de sig i alla fall på barnhem, med en kringflackande mam- Tyvärr – inget högtryck, utan orkanen via Indiska oceanen, Sydafrika, Recife i ma och hennes mer eller mindre tillfälli- Charlie! Snart ligger de, svårt sjösjuka, till- Brasilien och Azorerna i Atlanten hem igen. ga herrbekanta, hos mormor, varifrån hans sammans med sonen Stefan på durken med I augusti 1989, efter tre års färd, seglar de in riktiga pappa hämtade honom hem till en stängda däcksluckor och hoppas på det bäs- till Lilla Bommen i Göteborg. föga välkomnande styvmamma. ta. Och de klarar sig genom att gå in till La Detta är en ovanligt välskriven reseskild- Endast 17 år gammal kunde han stå på Coruña i stället. En av de svenska båtarna ring, som jag verkligen kan rekommendera egna ben och skaffade sig ett arbete i Sverige. går till botten i stormen. Besättningen räd- till både seglare och andra. Skildringen av Äventyrslysten var han redan tidigt, och från dar sig, men har förlorat allt. Heinz uppväxt borde kunna ligga till grund Sverige gav han sig ut på ett par mer fantasi- Efter att ha tuggat sig ner längs por- för en egen bok. Vi vet också att paret företa- fulla än väl planerade expeditioner. tugisiska kusten tar sig så småningom git fler seglingar efter denna, så kanske vi kan Så kom Miriam in hans liv, de bilda- Miriam och Heinz över till Gran Canaria. se fram mot fler böcker av Heinz Roegner? de familj och barnen växte upp. När pa- Härifrån deltar de tillsammans med ret 1986 tillsammans ger sig iväg på sitt mängder av långseglare i ARC-racet till Ulla Isaksson stora äventyr har de flera år av förberedel- Barbados. Färden går bra men kunde slu- ser bakom sig, och har hunnit bli 43 och tat betydligt sämre då hela akterpulpiten Heintz Roegner: Längtan till havet. En seg- 51 år gamla. plötsligt hotade lossna. Sönderrostade fäs- ling jorden runt med S/Y Shenandoah. Resan börjar med ganska dåligt väder, ten. De lyckades rädda den och få den re- Nautiska förlaget 2006. isbn10: 9189564316. både utanför Tyskland och i Engelska ka- parerad vid framkomsten. isbn13: 9789189564312

26 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 skeppsbibloteket

En annan resa

Sebastian Näslund gör en lång ensamseg- ling i sin lilla fyrametersbåt Arrandir. Han har själv byggt den efter modell av Sven Lundins Bris-båtar. Den är fantastiskt sjö- duglig. I Biscaya blir han en natt överfallen av ett oväder som får båten att kapsejsa. Han vaknar helt enkelt av att han slår sig i taket. Men båten tar ingen större skada. Med ett sjöankare i form av ett stort bildäck rider den ut stormen. Sebastian färdas långt i sin lilla båt. Från Göteborg via Skottland och Kaledo- nia-kanalen till Hebriderna och Irländska sjön. På Scillyöarna går han i lära hos en segel- makare och syr sina egna segel. Från Biscaya seglar han till Madeira och Las Palmas på Gran Canaria, där de flesta Atlantseglare samlas. Resan över Atlanten till Västindien tar 30 dygn. Efter en sommar i Sverige seglar han bland annat till Kuba, där männis- korna är vänliga och gästfria. Han får en ganska god uppfattning om hur det är att leva i landet, men de vill defenitivt inte prata politik. Han tar båten på en trailer genom USA ända upp till Kanada, där han får lägga sin båt i trädgården hos en god vän. Han har lovat sig själv att inte ensam segla över Atlanten igen. Men efter några år i Sverige känner han att resan inte är avslu- tad, om han inte tar hem sin båt. Alltså gör har insett att det är både ett straff och ett sig och gör ett antal tv-reportage. Tekniken han om den långa ensamma resan, fast åt privilegium att lämnas åt sina egna tankar är effektiv. Läsaren känner att han/hon är andra hållet. Det är en lång resa, med en så här länge. Jag förväntade mig tystnad på plats. Upplever spänningen i att sikta en mängd upplevelser både till havs och på och harmoni. Det blev inte så. Det fanns val, eller den förkvävande ensamheten mitt land. Och Sebastian Näslund beskriver en till person ombord som aldrig lämnade ute på havet. dem väl. mig i fred – jag själv. En lite ovanlig seglingsskildring – väl Men egentligen är det inte i första hand “Det var en svår insikt att inse att värd att läsa. den resan han berättar om. Det är resan i det inte var trevligt att umgås med mig hans inre. Precis som många långseglare själv i flera veckor.” Men läsaren har inte Ulla Isaksson före honom seglar han bort från det tris- tråkigt. Hans sätt att vara personlig och ta Sverige och vardagens slentrian bara för hänsynslöst uppriktig gör boken verk- att upptäcka att man aldrig kan resa ifrån ligt intressant. Den är lika mycket en sig själv. självbiografi som en reseskidring. Och Att segla över Atlanten i den lilla båten man anar en spännade bakgrund. Upp- tar flera veckor. Många långseglare berät- växt och skolgång i många olika länder, tar om hur de kommer in i ett underbart några år av studier och så resor igen. Han Sebastian Näslund (f. 1967) bor i Göteborg kontemplativt tillstånd, ett lugn de ald- har t.ex. seglat över Atlanten tillsammans och är förutom ensamseglare också filmare rig känt i land. Inte så enkelt att förstå för med andra flera gånger. och en av landets främsta fridykare. oss som inte gjort så långa överseglingar. Sebastian Näslund har ett sätt att tala di- Men Sebastian har precis så tråkigt som rekt till oss, som om han befann sig i di- jag skulle föreställa mig. Han läser, lagar rektsändning i tv: Sebastian Näslund: Ensam med havet. mat, sover mycket, sköter båten, men har – Där – såg ni? Ett utblås. Mycket riktigt 256 sidor. Natur och Kultur 2006. ändå gott om tid att känna sig rastlös. “Jag har han under delar av resan kameror med isbn-13: 978-91-27-35706-8.

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 27 k l u b b n y t t

Göran Schildt Kommentar till ”Fiska kätting” fyller 90 år

Ankringsteknik kan diskuteras i all oänd- En annan mer allvarlig aspekt på detta Göran Schildt, vår första hedersmedlem, fyl- lighet bland båtfolk. Var och en har sin egen kan vara om situationen tillspetsas av kraf- ler 90 år i mars.Ingen nordbo har långseglat favoritmodell att hantera ankardonen. tig vind mot förtöjda båtar. En tio tons båt så tidigt (1948), så länge (40 år) och skrivit Att använda en utlösningslina (eng. hänger i din utlösningslina och drar natur- så många böcker (nio st.) om sina seglatser ”tripping line”) är ett bra sätt att förbättra ligtvis loss ditt ankare i enlighet med den som finlandssvensken Göran Schildt. möjligheterna att få upp sitt ankare vare sig teoretiskt avsedda funktionen. Båten driver Schildt lärde sig själv at segla i det fastnar i en klippskreva eller fiskar en sedan in manöveroduglig bland förtöjda bå- ungdomsåren. ”Jag har aldrig gått i segel- kätting e.d. Men, skippa ankarbojen. Den tar. Elände! Elände! skola och kan inte svänga mig med all de ställer, enligt mitt förmenande, till mer Det är ett tvivelaktigt nöje att bevittna där termerna som de använder,” berättade problem än den gör nytta. Bojen begränsar kampen med ankarkättingar i marinor och han under en intervju. Efter finska vinter- ankringsutrymmet i populära vikar, särskilt hamnar där båtar är hänvisade till egna an- kriget köpte Schildt segelbåten Daphne (10 i lävikar där vindarna varierar och båtarna kardon. Att kroka av en kätting från sitt eget x 2,75 x 1,45 m.), byggd år 1935. ändrar position ideligen. ankare efter att efter ha fiskat en annan båts År 1948 påbörjade Schildt sin seglats Att svepa över en boj med vidhängande kätting, eller något annat sattyg liggande till Medelhavet som resulterade i boken lina medför alltid en risk att fastna i linan el- på botten, är ett smutsigt, blött och tungt Önskeresan. ler bojen. Och det brukar bli ganska trångt arbete. Alla har säkert erfarenhet av detta. Under de följande decennierna gjorde i Medelhavsvikar. Sedan finns alltid risken I Turkiet finns en listigt konstruerad krok Schildt och Daphne otaliga seglingar runt att för motor gå över ankarbojar i sökandet att köpa. Kroken finns kanske också på an- hela Medelhavet. De resulterade i Daphnes efter eget ankringsutrymme. dra platser runt Medelhavet. Med den kan loggbok, I Odysseus kölvatten, Ikaros hav, Sol- Det är inte bättre vid förtöjning mot den trilskande kättingen lyftas så att anka- båten, Det Gyllene skinnet, Segla på Medelhavet land. Trafiken som stryker utmed raden av ret kan lirkas loss. Därefter vippas kroken och Farväl Daphne. Daphne ägs idag av Stif- förtöjda båtar kör lätt fast propellern i boj- med en båtshake eller med en lina till kro- telsen Forum Marinum i Åbo där hon med linan. Jag har sett det allt för ofta. Använde kens utlösningsfunktion och kättingen för- mast och allt förevisas för allmänheten. själv boj på ankarlinan en gång på Anholt. svinner i djupet tillsammans med innerlig Schildt beskriver åren med Daphne som Just det – en gång, men aldrig mer. Inte till önskan att aldrig behöva se den igen. ”de lyckliga åren”, han hade ju seglat runt ankaret men väl för att markera att ankar- Men så var det det här med ”tripping- praktiskt taget hela Medelhavet som en av linan låg ganska grunt. lina”. Om man vill använda en sådan lina – de första långseglarna. Det tog inte lång tid förrän en passeran- låt den löpa tillbaka till båten tillsammans Han hade även en intressant vinkling på de båt fiskade bojlinan och lindade upp den med ankartåget. På så sätt gör den ingen kvinnor och segling: kring propeller och axel. Besättningen fick skada. ”De flesta storseglare får ju se att deras dyka och var inte helt glad efter incidenten. Lars Henriksson fruar vägrar att sätta sin fot i de där båtar- na där de bara blir kommenderade – och skall stå och laga mat – så därför finns det Material till Odyssé en sån där oerhörd antimaskulin inställning hos kvinnokönet. Jag hade haft två hustrur Redaktionen är mycket tacksam för allt • att kontrollera att bilder är tillräckligt som överhuvudtaget inte var intresserade av material – text och bilder – som skickas stora. En helsida kräver nio miljoner segling eller kunde segla men de var så oer- till Odyssé. pixlar, en halvsida drygt fyra etc. hört snälla och tillgivna att de utstod alla För att underlätta vårt arbete med att Observera att en jpeg-fils storlek i dessa helveten – för segling är ju egentli- göra en bra tidning i rätt tid är vi angeläg- Megabyte inte säger någonting om gen en ytterst obekväm sport som inte nå- na om att insänt material är så fullständigt bildens bredd x höjd, det är antalet gon har nöje av som inte vill vedervåga sitt och lämpligt utformat som möjligt. pixlar som är avgörande. Detta är ett eget liv och lida av alla sorters lidanden bara stort problem! Vi får alltför små bilder. för den lilla fördelen att när man kommer Tänk på • att inte infoga bildfiler i text- i hamn drar man en lättnadens suck. Och • att uppge författares och fotografers dokument eller pdf-filer det är ju fortfarande så att du skall egentli- namn, adress, e-postadress och • att inte skicka många stora bilder gen utmana ditt eget liv – sätta det på spel telefonnummer med ett och samma e-brev. – och det är som om människan har ett per- • att korrekturläsa texter verst behov av detta.” (rätta stavfel etc.) Läs den text som finns i vänsterspalten • att kontrollera hänvisningar till på sidan 3 i Odyssé! Där finns tips om Göran Schildt kommer tveklöst att gå till webbsidor (hänvisa endast till webb- hur material till Odyssé bör/måste vara historien som nestorn bland långseglare. sidor som verkligen existerar) utformat. Läs innan du skickar in texter • att bifoga bildtexter till alla bilder och bilder! Lars Hässler • att ange vilken bildtext som hör Kontakta gärna i god tid redaktionen ihop med respektive bild om du är osäker och har frågor!

28 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 k l u b b n y t t

Sailing in divided waters Föredrag i samarrangemang Vårträff i Göteborg Segling på delat hav med SXK Stockholm Turkiet – lika spännande idag – segling i Egeiska havet Segling i Kroatien som under antikens dagar

The SXK Med. Sailors are giving a Lars-Anders Westlin berättar och vi- Elsy och Rune Larson på Najad 34:an Seminar on Sailing in Aegean and eas- sar bilder från sina fem års seglingar Eldfågeln, berättar och visar bilder till terly waters at the Stockholm Boat Show. i Kroatien. Ebbe Gustafssons sjökort musik från segling i Turkiet. We will present sailing conditions, har- över Kroatien visas. Ebbe Gustafsson, klubbens nestor och bours & facilities, sailing freedom and hedersmedlem, berättar och visa bilder hopeful relief from formal obstacles. Tid: Tisdagen den 13 mars om sina resor i Antikens farvatten. Presentors: Hugo Tiberg, Med. Sai- kl. 18.30 lors, Hasan Kaçmas, famous Turkish Plats: Sjömansskolan, Långholmen. Tid: Lördagen den 17 mars marina guru, and Olivia Paranos, kl. 14.00–18.00 Pris: Pris för SXK-medlem 80 kr. Greek jurist and sailor. Plats: Örgryte församlingshem, och för icke medlem 100 kr. Herrgårdsgatan 2, Göteborg Medelhavsseglarna arrangerar seminari- Kaffe, te och bulle serveras Kostnad: 120 kr per person, um om segling i Egeiska havet och vatt- i pausen till låg kostnad. inkl. förtäring nen österöver, om seglingsförhållanden, Anmälan: Obligatorisk anmälan på Anmälan senast lördagen den 10 mars hamnar och faciliteter, seglingsfrihet och www.sxk.se/kretsar/sto. möjliga lättnader av formella hinder. 2007 till [email protected] eller te- lefon 031-91 25 70. (Helst via e-brev.) Presentationer: Hugo Tiberg, SXK:s Klicka på ”Kalendarium”. Föredraget är Obs – Vi måste begränsa deltagaranta- Medelhavsseglare, Hasan Kaçmas, tur- fullbokat men du kan ställa dig på vän- let till 90 personer. Vänta inte för länge kisk marinaguru och Olivia Paranos, telista om någon lämnar återbud. Ring i med din anmälan. grekisk jurist och seglare. så fall 08-716 22 50 Seminariet hålls på engelska, men (kl. 09.00–11.30, 12.30–15.00). Välkomna ordföranden ska försöka översätta in- Lars-Anders Westlin Hans och Lisbeth Fridén lägg på andra språk.

Place: Stockholm International Boat Show, ”Allt för sjön”, Älvsjö, Sommarträff på Klädesholmen room K 1617 Nu är det dags igen för den traditionsen- Vi har tillgång till Röda Korsets lokal Time: Friday 9th March 2007 liga sommarträffen. om vädret inte tillåter oss att vara ute. 15.00–18.00 Lördagen den 2 juni samlas vi i hamnen Ta gärna med bilder från Medelhavet så och vid 17-tiden äter vi. Var och en tar med att vi kan få se. Fee: Free entrance, no registration sig sin egen mat och dryck. Medelhavsseg- Kostnad: 50 kronor per deltagare larna bjuder på kaffe. exkl. hamnavgift. Welcome Förhoppningsvis kommer vår styrelse Hugo Tiberg att samtidigt ha sitt möte där. Anmälan: [email protected]

Information från Nautische Nachrichten Nya bojar vid Ibiza Man kan faktiskt förboka plats (+34 971 tionsfirma t.ex. firma Stamar i Koper, herr och Formentera 177860). Annars är det fritt att bara ta en Igor Mars tel 00386 5630-87-65. Tullmyn- Myndigheterna lägger nu ut nya bojar vid boj med den begränsningen att man under dighetens adress: [email protected] de populäraste vikarna att fritt utnyttjas perioden juni–september bara får bruka en av fritidsbåtar. boj under en dag/vecka. Vi får väl se hur det Superhamnar i Italien Vid Ses Salines (Ensenada de la Canal) blir med den kontrollen. Trenden för stora motorjakter över 24 me- 21 vita bojar för båtar upp till 15 m. ter i Medelhavet verkar vara rakt uppåt. Vid den mycket populära sandstranden Tullen slår till i Slovenien Man ser ingen som helst avmattning och Bahis de sÀlga (mer bekant som Espalma- Efter att Slovenien för över ett år sedan bli- det byggs supermarinor överallt. Under de dor/nordspetsen på Formentera) lägger vit medlem i EU, har landets tull börjat kon- senaste fem åren har det byggts 3 300 me- man ut hela 45 vita bojar och därtill sex trollera om alla båtar har betalt mervärdes- gayachter varav 1 200 i Italien. I Genua, orange för småbåtar under 8 m. skatt! I landet finns ju många båtar som nära flygplatsen, blir det en verklig lyxan- I bukten väster om La Sabina (som of- köpts ”på utförsel”. Nu gäller det att kun- läggning med exklusiva lägenheter. Båt- ficiellt heter Cala de sÒli) ska snart finnas na visa att mervärdesskatt är betald inom platserna blir upp till 90 meter långa! elva vita bojar för våra medelstora båtar något EU-land. Hjälp i dessa ärenden får upp till 15 m. man enklast genom att kontakta en spedi- Lennart Lundin

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 29 Ansvarig för denna sida är Hugo Tiberg s j ö r ä t t [email protected]

Många tveksamma skatteattacker provinsmyndigheten medan man för kor- petensbevis godtaget och därmed få dispens mot båtägare tare uppehåll, och kanske på andra håll ge- från det spanska kravet. Det finns även ut- I flera Medelhavsländer förekommer uttag nerellt, har skatten inbyggd i hamnavgiften. rustningskrav, och du bör kontrollera med av skatter från dem som vill utnyttja lokala I Catalunya och kanske en del andra ham- vederbörande hamnmyndighet om kom- vatten till segling. Det kan röra sig om all- nar tycks den inte uttas alls. plettering behövs. män beskattning av segling i landet, eller uttag av förmögenhetsskatt för att man har Förmögenhetsskatten ”Sjömärkesaavgift” båt i landet, eller särskilda avgifter för be- Det har gått rykten och i några fall visat Inte nämnd i artikeln är ”tasa por servicio de sök på vissa platser. En del sådana avgifter sig att båtägare har fallit i förmögenhets- senalización maritime” (fyr- & båkavgift). har slopats efter EU-grundad kritik, medan skattefällan. Artikeln hade upplysning från Denna avgift ska endast få uttas i offentli- andra har borttagits sedan de visat sig skada två utflyttade med drygt 20 år i Spanien. ga hamnar och av inhemska båtar, men det landet mer än de har gett inkomster. De utgår från en motsvarande skatt på fast lär förekomma att även utländska yachter egendom, efter principen att vederbörande debiteras. Spanien har nytta av egendomen och bör betala en I händelse av problem kan jag hänvisa Engelskspråkiga Costa Blanca News i Valen- fingerad hyra för den nyttan. Skatt ska dock till min kollega Ignacio Arroyo i Barcelona cia återger en analys av Cruising Association bara få uttas av dem som har uppehållstill- (Ramos & Arroyo, [email protected]), som själv av olika skatteförsök som Spanien underkas- stånd, s.k. residencia, i landet, vilket förut- är seglare. tat utländska seglare. Sådan artikeln ser ut, sätter uppehälle mer än sex månader på ett med förbehåll för möjliga missuppfattning- år, även om man seglar omkring i landet Storbåtsskatt på Sardinien ar, återger jag den i huvuddrag med några under den tiden. När denna status uppnås Enligt sardisk förordning nr 23/26 av den tillägg från egen fatabur. blir vederbörande även deklarationsskyldig 30 maj 2006 om tillämpningen av regio- och skattskyldig enligt lokala regler, och nal rätt ska en avgift uttas på besökande Allmänt han måste registrera både bilar och båtar segelyachter av 16 meters längd eller mer, Tre slags skatter kan påverka båtägare i i Spanien. Förmögenhetsskatt är alltså inte nämligen med 1 000 euro och uppåt under spanska vatten. Först den hamnskatt som aktuell för den som stannar mindre än sex perioden 1 juni till 30 september. Medde- kallas Tarifa G-5. En annan metod är ut- månader eller 182 dagar under en tolvmå- landet har väckt stark irritation bland rika tag av förmögenhetsskatt. En tredje är att nadersperiod, förmodligen oavsett om bå- utländska yachtägare, och bl.a. Bill Gates man framtvingar inregistrering till spansk ten övervintrar i en spansk hamn. Uppe- har meddelat att han inte kommer att be- flagg. hållstiden kan dock vara svår att kontrollera söka Sardinien. Det förefaller som om myn- för myndigheterna. digheterna börjat dra öronen åt sig och inte G-5-tariffen utkräver skatten, och lokalt har sagts att den Detta är en skatt på nöjesbåtar som utnytt- Registreringstvång är på väg att avskaffas. jar hamnar, andra kustanläggningar och Residencia efter sex månader i landet med- förtöjningsbojar, avsedd att skapa medel för som sagt även skyldighet att registrera Kompetenskrav för svenska båtar för underhåll och förbättring av sådana an- in din båt i Spanien, med plikt att växla Med anledning av pågående svenska dis- läggningar. Skatten uttas av vederbörande till spansk flagg. Detta strider mot allmän kussioner om “sjökörkort” har det kommit provinsstyrelse och belastar alla nöjesbå- internationell folkrätt men har antagits i förslag att Sverige skall godkänna den eu- tar, fastän få ägare tycks medvetna om det. EU efter ett känt rättsfall i EG-domstolen ropeiska rekommendationen International Skatten ska inte sammanblandas med den (”Factortame”). Registreringskostnaden är Certificate for Operators of Pleasure Craft statliga förmögenhetsskatt som i viss mån betydande och inkluderar en avgift på 12 (ICC), enligt FN-organet ECE:s resolution också uttas av båtägare och inte heller med procent av båtens värde; vad som går utö- nr 40 från 1998. Flera EU-länder ställer krav andra hamnskatter som inte särskilt belas- ver detta preciserar inte artikeln. Det sägs på sådant bevis för sina egna medborgare, tar nöjesbåtar. emellertid att det vid inregistreringen krävs och införande av systemet hos oss kommer Nöjesbåtar belastas med G-5 i Dénia, bevis om att båten är vederbörligen momsad att medföra krav på sådant bevis för att föra Torrevieja och annorstädes i Valenciaområ- i EU och att det annars uttas spansk moms vissa slags båtar. För närvarande gäller dis- det, men det är ovisst om den uttas på andra på båtvärdet. kussionen hos oss om man ska kräva särskilt håll. För långtidsförlagda båtar uttas skatten kompetensbevis endast för motorbåtar med förskottsvis den 1 mars och 1 september varje Kompetens- och utrustningskrav fartresurser över 20 knop, som bl.a. SXK år, ofta utan återbetalning för avkortad ligge- Den som registrerar sin båt i Spanien måste rekommenderar, eller om det ska gälla alla tid. Om ägaren arrangerar fast bankuttag ges för att själv segla den uppfylla spanska kom- båtar över sju meters längd och motorbåtar 20 procents rabatt. För en 10-meters Moody petenskrav eller ha dispens från dem. Skep- med fartresurser över 10 knop. I varje fall betalas annars omkring 1 euro per dag eller parexamen kallas Patron de Yate och finns på de snabbare båtarna måste vi nog räk- cirka 1 800 kr för sex månader. I Valencia i fyra kategorier beroende på båtens storlek na med att ett kompetensbevis kommer att räknas avgiften enligt formeln 0,0304 x bå- och egenskaper och önskat seglingsområde. krävas inom något år. tens längd i meter x bredd i meter. I examen ingår ett teoretiskt prov som mås- Marinor och hamnar är skyldiga att rap- te avläggas på spanska, vilket kräver goda Hugo Tiberg portera om båtar och ägare. I en del fall de- kunskaper i språket. Det lär dock finnas in- biteras avgiften för långliggare direkt av formella möjligheter att få ett svensk kom-

30 Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 Ansvarig för denna sida är Lars-Anders Westlin [email protected] t ip ssidan

Teckenspråk mellan fördäck och sittbrunn

Under många år har jag och min sambo an- vänt ett teckenspråk när vi lägger ankare. När jag står på fördäck och lägger ankaret och min sambo står vid rodret och kör bå- ten, är det svårt att höra varandra pga. mo- torbullret. Då är det bra att ha några in- lärda tecken så att vi förstår varandra och slipper skrika!

De här tecknen hittade jag i en amerikansk segeltidskrift för drygt tio år sedan. Om du Bakåt har egna tecken är det naturligtvis OK.

Våra ankringar börjar med att jag visar tecknet för ”bakåt”, sedan ”mer gas”. När ankaret är lagt och neddraget blir det ”neu- tral”. Vid behov använder vi också tecknen för ”mindre gas” och ”framåt”. Mindre gas

Dra en kopia av bilderna, sätt en plastfilm över (t.ex. ett OH-blad) och montera dem under t.ex. en bänk i sittbrunnen, så kan ni läsa på innan ankringen påbörjas.

Att använda de här tecknen är ett billigare sätt än att använda elektronisk kommuni- kationsutrustning (t.ex. sådan som motor- cykelförare använder).

Många hälsningar Framåt Lars-Anders

Mera gas Neutral

Vi fortsätter med Tipssidan. Vi vill att du delar med dig av dina egna lösningar. Tänk efter! Gå runt i båten och titta!

Skicka tipsen till redaktionen eller direkt till Lars-Anders Westlin Bansjövägen 29 C 135 54 Tyresö tel 08-712 82 52 e-postadress: [email protected]

Od y s s é Nr 1 Ma r s 2007 31