DOCSLIB.ORG

Smalspåret Åseda-Hultsfred Är Mera Vanliga

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Smalspåret Åseda-Hultsfred Är Mera Vanliga Smalspåret Åseda-Hultsfred Kulturhistorisk utredning av räls, banvallar, broar, signalsystem mm Jan Westergren Daniel Niklasson Rapport maj 2003 Kalmar läns museum Innehåll Inledning 1 Historik 1 Fem etapper 1 NVHJ och VÅHJ 3 Järnvägsbyggandet i Sverige 3 Godstrafik på smalspåret 3 I statlig ägo 4 Utvecklingen under senare tid 4 Enhet i två delar 6 Ägarförhållanden 6 Stationer, banvaktshus och hållplatser 7 Förteckning över samtliga trafikplatser och banvaktshus 7 Åseda-Hultanäs 7 Hultanäs-Hultsfred 8 Banvallar och skärningar 9 Teknisk status 10 Banöverbyggnad 10 Teknisk status 10 Broar 11 Teknisk status 13 Lastkajer och upplagsplatser 14 Vägkorsningar och vägsignalanläggningar 14 Teknisk status 15 Ställverk, signaler och skyltar 16 Stängsel 18 Telestolpar 18 Jämförbara banor i Sverige 19 Kulturhistorisk värdering 20 Fotodokumentation från Åseda till Hultsfred 22 Kronobergs län 22 Jönköpings län 26 Kalmar län 28 Käll- och litteraturförteckning 41 U:\Uppdrag\3100\3198 \3198Adm\underlag och gammalt\3198Innehåll.doc 1 Inledning Smalspåret från Åseda till Hultsfred utgör den mittersta tredjedelen av det spår som funnits mellan Växjö och Västervik. Sträckan Åseda – Hultsfred berör tre län – Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län. Den allra största delen ligger inom Kalmar län. Till Kronobergs län hör Åseda och den första milen järnväg mot nordväst. Därefter följer en kort sträcka på ca 6 km inom Jönköpings län. Just i början av denna sträcka ligger Hultanäs station. Hela den övriga delen av spåret, något över fyra mil, löper genom Kalmar län. Denna kulturhistoriska utredning av smalspåret Åseda – Hultsfred har utförts av Kalmar Läns Museum genom antikvarie Jan Westergren vid ATRIO arkitekter och samhällsplanerare Daniel Niklasson vid Vägverket Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län. Utredningen omfattar i första hand de delar som hör till själva spåret – räls, banvallar, broar, signalsystem mm. Jan Westergren har varit huvudansvarig för texten. Daniel Niklasson har deltagit som sakkunnig i järnvägsfrågor och svarat för stycket Jämförbara banor i Sverige, samt de delar där teknisk status behandlas. Samtliga bilder är tagna av Jan Westergren. Den aktuella sträckan dokumenterades vid en resa med motordressin den 4:e och 5:e november 2002. Förare och guide under resan var Evald Hammarström, tidigare VD för Småländska Smalspåret AB (SMAB). Evald Hammarström har tillsammans med representanter för SMAB också givit synpunkter på texten i denna rapport. Vi tackar för deras bidrag till arbetet. För sträckan mellan Hultanäs och Hultsfred finns stationer, banvaktshus, hållplatser och miljöerna omkring dessa anläggningar redovisade i en separat utredning upprättad av Lars Sandahl, på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län. Utredningsrapporten är inte publicerad. Smalspåret inom Kronobergs län, från Växjö till Åseda, finns beskrivet i en tryckt rapport från Länsstyrelsen i Kronobergs län, utgiven år 2000. Rapporten är författad av Daniel Melchert och Lars Sandahl och beskriver såväl byggnader som spår, med dess tekniska anläggningar och signalsystem. Trots de övertygande argument för bevarande som presenteras i rapporten från Kronobergs län har rälsen på sträckan mellan Växjö och Åseda rivits upp under 2001 och 2002. Fortlevnaden för smalspåret från Hultsfred till Västervik är däremot långsiktigt säkrad, dels genom att större delen av sträckan förklarats som byggnadsminne, dels genom den fungerande organisation för trafik, förvaltning och marknadsföring som byggts upp av Tjustbygdens Järnvägsförening och Förvaltnings AB Smålandsbanan. Syftet med denna rapport är att öka kunskapsunderlaget för ett eventuellt beslut om byggnadsminnes- förklaring även av sträckan Åseda - Hultsfred. Historik Fem etapper Smalspåret från Växjö till Västervik byggdes i fem etapper. Nedan anges årtalen för de olika banornas öppnande. 1879 Hultsfred - Västervik 1895 Växjö - Klavreström 1902 Klavreström - Åseda 1911 Åseda - Virserum 1922 Virserum - Hultsfred Banans nordligaste del, mellan Hultsfred och Västervik, byggdes alltså först. Med start från Växjö byggde man sig därefter successivt framåt mot Hultsfred, tills man 1922 hade en hel bana från Växjö till Västervik. U:\Uppdrag\3100\3198 \3198Adm\3198Rapport2s.doc 3 NVHJ och VÅHJ Samtliga bandelar byggdes och drevs ursprungligen av privata bolag. Hultsfred – Västervik byggdes av HWJ, Hultsfred-Westerviks Jernvägsaktiebolag. Efter sammanslagning med två andra bolag ombildades det senare till NVHJ, Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnvägsaktiebolag. Smalspårsjärnvägen från Växjö drevs av bolag som skiftade namn allt eftersom banan förlängdes, tills man slutligen kunde bilda VÅHJ, Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg. Järnvägsbyggandet i Sverige Vid uppbyggnaden av det svenska järnvägsnätet, som på allvar inleddes under 1850-talet, tog staten kontroll över de större s.k. stambanorna medan man lät privata aktörer bygga landets mindre banor. Inledningsvis dominerade det statliga järnvägsbyggandet, men under 1870-talet ökade antalet sekundärbanor stort. År 1870 var 65 % av det svenska järnvägsnätet statligt och 35 % privatägt. År 1885 var förhållandet det omvända. Stambanorna byggdes med spårvidden 1 435 mm, medan ungefär en tredjedel av de enskilda banorna byggdes med smalare vidd. En mängd olika spårvidder förekom. Den vanligaste var dock 891 mm, tre svenska fot. År 1930 fanns det ca 13 000 km normalspårig järnväg i Sverige och knappt 3 000 km smalspår med vidden tre fot. Trefotabanorna var hade sin största utbredning i Småland, Västergötland, Östergötland och Uppland. Godstrafik på smalspåret I en avhandling från 1947 om Smålands skogs- och träförädlingsindustrier beskrivs den godstrafik som bedrevs av NVHJ och VÅHJ. Här framgår att Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnväg hade stor betydelse för transporterna till och från de stora metallindustrierna i Ankarsrum, Överum och Gunnebo, ”samt Åtvidaberg med dess mångsidiga industrier.” Skogsprodukterna anges ha spelat en dominerande roll i godstrafiken och sågverksindustrin längs spåret var väl utvecklad. Skogen var av stor vikt för råvaruförsörjningen vid Skärblacka och Ljusfors massafabriker i Östergötland. Som större virkesförbrukare i området nämns också trähusfabrikanterna i Hultsfred och tändsticksfabriken i Västervik. I avhandlingen beskrivs hur transporterna på smalspåret från Växjö ökat sedan banan till Hultsfred färdigställts. Spåret ingick i ett omfattande system av smalspåriga järnvägar som sträckte sig från Örebro i norr till Växjö och Torsås i söder. Sedan den sista länken mellan Virserum och Hultsfred byggts kunde man även från denna del av banan frakta massaved till Skärblacka och Ljusfors utan omlastning. Vidare var frakten av timmer betydande, och utgjorde vid mitten av 1920-talet hälften av det transporterade godset. En mindre del av produktionen från sågverken längs smalspåret transporterades till Växjö och vidare mot Alvesta och södra stambanan. Den största delen av virket såldes på närmre håll, till snickeriindustrierna i Åseda och Hultsfred och möbelfabrikerna i Virserum. Virserum beskrivs som ett av Sveriges största möbelindustricentra. Möbelindustrierna utnyttjade järnvägen i Hultanäs, Triabo, Mosstorp och Hultarp för sina transporter. Vid sidan om frakt av massaved och mer eller mindre bearbetade trävaror hade smalspåret mellan Växjö och Hultsfred stor betydelse för gjuterierna i Norrhult och Klavreström. Att förbättra kommunikationen mellan Växjö och Klavrestöm var en av de främsta anledningarna till att den södra delen av banan började byggas. Transporter till och från sågverken i Hultanäs, Triabo, Mosstorp, Flaten och Gårdveda inkluderade leveranser av träkol till olika bruk. I Mosstorp hade man dessutom omfattande utlastning av flis. I Hjortöström har det funnits gjuteri och maskintillverkning där järnvägen hade stor betydelse. U:\Uppdrag\3100\3198 \3198Adm\3198Rapport2s.doc 4 I statlig ägo År 1941 försattes VÅHJ i likvidation och järnvägen tillsammans med övriga tillgångar övertogs av staten. Åtta år senare, 1949, förstatligades även smalspåret från Hultsfred till Västervik. Huvudorsaken var att bolagen inte klarade den ökade konkurrensen från lastbilar. På 1950-talet ersattes ångloken av diesellok och rälsbussar övertog allt mer av persontrafiken. Trafiken på banan beskrivs i Kronobergs läns rapport om smalspåret ha upplevt en höjdpunkt under detta decennium. Under slutet av 1950-talet avskaffade SJ banvaktssystemet och under 1960-talet började SJ avbemanna stationerna. År 1970 togs beslut om att lägga ner smalspåret. Bland annat tack vare protester från berörda kommuner uppsköts nedläggningen en tid. År 1981 lades ett beslut om att ersätta järnvägstrafiken med busstrafik. Kommunerna längs banan var positiva till fortsatt drift av tågtrafiken, men ansåg sig inte kunna bära de kostnader trafiken skulle innebära. Efter olika politiska turer enades man till slut om att lägga ner tågtrafiken. Det sista persontåget i SJ:s regi rullade den 19 augusti 1984. Godstrafiken avvecklades successivt och upphörde helt den 3 februari 1986. Under den sista tiden hade godstrafik endast bedrivits i banans båda ytterändar, mellan Växjö och Braås och mellan Västervik och Verkebäck. Utvecklingen under senare tid När SJ beslutat lägga ner trafiken bildades 1984 ”Föreningen Rädda Smalspåret”. Föreningen drev en kampanj för fortsatt trafik på järnvägen, i första hand som turistbana med sommartrafik. År 1985 bildades Växjö-Hultsfred-Västerviks Järnvägsaktiebolag, VHVJ. Föreningen lyckades köpa lok och vagnar samt större delen av banan från SJ. Den 13 juli 1987 rullade
Load more

Recommended publications
  • Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
    Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Kalmar län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Borgholm 3 7 Kalmar 3 3 Hultsfred 4 5 Högsby 4 5 Emmaboda 6 8 Medelvärde Nybro 6 8 handläggningstid 2020 Torsås 6 6 Sverige: 5,7 veckor Vimmerby 6 Gruppen: 5,7 veckor Västervik 6 6 Medelvärde Mönsterås 8 6 handläggningstid 2016 Mörbylånga 8 5 Sverige: 6,0 veckor Oskarshamn 8 8 Gruppen: 6,1 veckor Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Högsby 1 4 Nybro 1 4 Kalmar 2 2 Borgholm 4 3 Västervik 4 4 Medelvärde Emmaboda 5 8 handläggningstid 2020 Oskarshamn 5 5 Sverige: 4,0 veckor Mönsterås 6 5 Gruppen: 3,8 veckor Torsås 6 5 Medelvärde Hultsfred 5 handläggningstid 2016 Mörbylånga 3 Sverige: 4,0 veckor Vimmerby 5 Gruppen: 4,4 veckor Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Borgholm Nej 0,5 Ja Emmaboda Nej 0,5 Nej Hultsfred Nej Högsby Ja 42 0 Ja 42 Servicegaranti 2020 Kalmar Ja 28 1 Ja 28 Sverige: 19 % Ja Mönsterås Nej 1 Ja 28 Gruppen: 33 % Ja Mörbylånga Nej Digitaliseringsgrad 2020 Nybro Nej 0 Sverige: 0,52 Oskarshamn Ja 35 0 Nej Gruppen: 0,5 Torsås Nej 0,5 Nej Servicegaranti 2016 Vimmerby Nej Sverige: 30 % Ja Västervik Nej 1 Nej Gruppen: 36 % Ja Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 Serveringstillstånd Mönsterås 6 000 6 000 Oskarshamn 7 600 7 600 Hultsfred
    [Show full text]
  • Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn
    544800 549800 554800 559800 564800 569800 574800 579800 15°45'0"E 15°50'0"E 15°55'0"E 16°0'0"E 16°5'0"E 16°10'0"E 16°15'0"E 16°20'0"E Lillesjövägen Skiren GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR-009 Product N.: 03Ruda, v1 F i Saxtorp n n s j e ö g v L n ä ä Ruda - SWEDEN v i e V l g g ö l e j e ä t v e F l s s ö n i a e sj n n l j Finsjöväg s Flood - 07/07/2012 d il ö L lle en jö v i v a L ille L ä v ä s g Reference Map - Overview ä e g jö n g e v e ä n g Production date: 11/07/2012 n e L n ille sj ö N v " ä 0 g ' 0 e 2 n ° 0 0 7 5 0 L 0 9 9 N " 4 n il 4 0 l ' 5 e L e 5 0 3 g s 3 2 il ° 6 ä l j illesjö 6 7 e ö L v v äge 5 n s v ö j j ä s ö g v le e il ä n L g e L n ill L esjöv i äg l en l Mörlunda e s Lillesjövägen j ö ägen v Lillesjöv ä n g ge e ä n v sjö le Lil Lillesjövägen n e Lillesjövägen Li äg lle öv sj sj öv ille äg L Hultsfred en Lillesjövägen Oskarshamn 0 0 0 0 9 9 9 9 4 4 Cartographic Information 3 3 6 6 1:60,000 Full color ISO A1, medium resolution (200 dpi) Lillesjövägen n Å e 0 1.25 2.5 5 s g vä ä km ge v ö n j n Finsjö s e Lillesjövägen vä n F g g i ins Map Coordinate System: WGS 1984 UTM Zone 33N vä en jövägen en ö F väg sj Finsjö le Lil Graticule: WGS 84 geographical coordinates il lesjö ± L väg en Lillesjövägen en jöväg Bockara Fins en Legend Åsvä väg Emån gen Ås General Information Transportation Artificial Area N " 0 ' 5 Area of Interest Primary Road Built-Up Area 1 ° 7 5 N " Secondary Road Hydrology 0 ' District of City 5 n 1 ° e 7 5 g Water Bodies 0 0 0 ä 0 Local Road 9 v 9 4 ö 4 j 4 s 4 3 3 n 6 i 6 Other Point of
    [Show full text]
  • ESPON PROFECY Annex 16. Case Study Report. Vimmerby (Sweden)
    PROFECY – Processes, Features and Cycles of Inner Peripheries in Europe (Inner Peripheries: National territories facing challenges of access to basic services of general interest) Applied Research Final Report Annex 16 Case Study Report Vimmerby (Sweden) Version 07/12/2017 This Applied Research Project is conducted within the framework of the ESPON 2020 Cooperation Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The ESPON EGTC is the Single Beneficiary of the ESPON 2020 Cooperation Programme. The Single Operation within the programme is implemented by the ESPON EGTC and co-financed by the European Regional Development Fund, the EU Member States and the Partner States, Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. This delivery does not necessarily reflect the opinion of the members of the ESPON 2020 Monitoring Committee. Authors Anna Berlina, Gunnar Lindberg and John Moodie - Nordregio (Sweden) Advisory Group Project Support Team: Barbara Acreman and Zaira Piazza (Italy), Eedi Sepp (Estonia), Zsolt Szokolai, European Commission. ESPON EGTC: Marjan van Herwijnen (Project Expert), Laurent Frideres (HoU E&O), Ilona Raugze (Director), Piera Petruzzi (Outreach), Johannes Kiersch (Financial Expert). Information on ESPON and its projects can be found on www.espon.eu. The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This delivery exists only in an electronic version. © ESPON, 2017 Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON EGTC in Luxembourg. Contact: [email protected] a PROFECY – Processes, Features and Cycles of Inner Peripheries in Europe ESPON 2020 i Table of contents Abbreviations ............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Eksjö Hultsfred Vetlanda Vimmerby Area of Interest Detail 1 Area Of
    520000 525000 530000 535000 540000 545000 550000 X 555000 15°20'0"E 15°22'30"E 15°25'0"E 15°27'30"E 15°30'0"E 15°32'30"E 15°35'0"E 15°37'30"E 15°40'0"E 15°42'30"E 15°45'0"E 15°47'30"E 15°50'0"E 15°52'30"E 15°55'0"E 15°57'30"E X GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR-009 Product N.: 01Mariannelund, v2 0 S 0 i v 0 K l e 0 0 a rv 0 0 s äg 0 9 å e 9 3 s n 3 T Mariannelund - SWEDEN 6 6 r o ö l gla l Flood - 07/07/2012 H nd e sle g de a Delineation Map - Overview n ta n Production date: 13/07/2012 Riksväg INGATORP 40 S t o R g r X iksvä X 40 gatan N " 0 3 ' X 7 3 ° N X R " 2 7 0 i 5 3 3 ' k 7 ; s 3 Ydrevägen 3 ° v 7 4 ä 5 Riksväg 40 g X Skruven Riksväg 40 X X B ör Ny se g Ny bo å va Fagersjön 0 r lla Area of Interest 0 0 0 d MARIANNELUND 0 0 5 s 5 v 8 Länsväg 8 3 ä 3 6 g Detail 1 6 e 129 n Kolsgöl Vimmerby STOREBRO Eksjö B Länsväg a c 129 k sjöv Krön g ä gen a N t " a 0 ' n 5 3 ° N 7 " 5 0 ' 5 3 Cartographic Information ° 7 5 Öd ehu B l t 1:60000 Full color ISO A1, low resolution (100 dpi) er S gh o a lm x e m RADARSAT-2 0 1,25 2,5 5 åa l Ingatorpssjön km v.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]
  • Radioactive Waste Management 2010 2010
    Radioactive Waste Management 2010 2010 Partnering for Long-term Management of Radioactive Waste Partnering for Long-term National radioactive waste management programmes are in various phases of siting facilities and rely on distinct technical approaches for different categories of waste. In all cases, it is necessary for institutional actors and the potential or actual host community to build a meaningful, workable relationship. Partnership Partnering for Long-term Management of Radioactive Waste Management of Radioactive approaches are effective in achieving a balance between the requirements of fair representation and competent participation. With host community support, they also help ensure the desirable combination of a licensable site and management concept as well as a balance between compensation, local control Waste and development opportunities. This report provides up-to-date information on experience with local partnership arrangements in 13 countries. The characteristics, advantages and aims of community partnerships are also described in addition to the concept's evolution over the past decade. Evolution and Current Practice in Thirteen Countries Belgian partnerships General assembly Executive committee (local members + (local members + implementer) implementer) Local partners Project Politicians and administrators coordinators Social, cultural and environmental organisations Trades people, farmers, unions, etc. Working groups ZZZQHDIU (66 2010 02 1 P) € 45 -:HSTCQE=U]X[^V: ISBN 978-92-64-08369-1 NUCLEAR ENERGY AGENCY Radioactive Waste Management Partnering for Long-term Management of Radioactive Waste Evolution and Current Practice in Thirteen Countries © OECD 2010 NEA No. 6823 NUCLEAR ENERGY AGENCY ORGANISATION FOR ECONOMIC CO-OPERATION AND DEVELOPMENT ORGANISATION FOR ECONOMIC CO-OPERATION AND DEVELOPMENT The OECD is a unique forum where the governments of 30 democracies work together to address the economic, social and environmental challenges of globalisation.
    [Show full text]
  • Events Guide Archipelago Guide Outdoor Guide Municipality Guide Bathing Guide City Tour Excursions Guide Flea Markets & Anti
    GUIDE NOTE! USE THIS GUIDE TOGETHER WITH THE ACCOMPANYING MAP 2020 Events Guide Archipelago Guide Outdoor Guide Municipality Guide Bathing Guide City Tour Excursions Guide Flea Markets & Antiques Guide With reservation for typographical errors and changed conditions after printing. Always double check the information. VASTERVIK.COM 1 EVENTS/MUSIC VisFestivalen, 9−11 July Durspelsstämman i Ankarsrum, 24−26 July Löga Beach Party, 25 July Hamnplan Live, 1 August Diggiloo, 2 August Grande Finale After work, 28 August OUTDOOR/ADVENTURE Karhu Run, 6 July Loftahammar Endurance Day, 1 August Västervik Triathlon, 8 August SPORT Speedway, elitserien (May−Sept) Tjust 2-dagars, 30 June–1 July Västervik Junior Open, 29−30 July Swedish Floorball Open, 31 July−1 August CULTURE/OTHER Konstrundan, 25 April Västerviks konstförening Sommarsalong, 27 June − 27 July Hasselörodden, 15 July Move Me, Movie Night, week 29 Welcome to the archipelago Sagobyn, Gamleby, 22 August Garpedagen, Gamleby, 23 August and the summer city of Västervik Sportbilsdagen, 5 September WHEN IN VÄSTERVIK, the sea is just around the corner. Enjoy the summery and salty smells and just listen to the wooden boats chugging their way into the fishing port. Enjoy bathing from the rocks, just 300 metres from the town centre. During the summer, exciting events are arranged such as festivals, markets and concerts throughout the entire municipality. Västervik is the largest urban area in the municipality, a small and charming city with cobbled streets, squares and alleys. In Västervik, you ’ll also find a variety of exciting shops. There is a large selection of exquisite restaurants and relaxing coffee bars.
    [Show full text]
  • Bilaga Underlag Till Riktlinjer För Bostadsförsörjning 2020-2028
    Bilaga Underlag till Riktlinjer för bostadsförsörjning 2020-2028 Nybro kommun 1 Antaget av kommunfullmäktige 2020-04-15 Diarienummer: KS-2018-365 Oskars hembygdsgård. Foto: Kalmar läns museum NATIONELLT OCH REGIONALT PERPSEKTIV PÅ BOSTADSMARKNADEN BOSTADSMARKNADEN I RIKET BOSTADSMARKNADEN I LÄNET De flesta kommuner i landet, 240 stycken, har ett Länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät visar underskott av bostäder. Endast fyra av landets 290 på ett underskott av bostäder i länets samtliga kommuner uppger att de har ett överskott av bostäder. kommuner. Länet har sedan 2012 haft en positiv I princip alla landets kommuner bedömer att det befolkningsökning till följd av inflyttning. behöver tillkomma bostäder i någon form under Underskottet på bostäder gäller alla typer av bostäder, de kommande tre åren, framförallt hyresrätter. En både hyres- bostads- och äganderätter. Det byggs i utmaning som de flesta kommuner lyfter är att det alla länets kommuner men cirka 70 procent av de saknas ett utbud av bostäder som är tillgängliga för färdigställda bostäderna ligger i Kalmar kommun. grupper med låga inkomster eller som har en svag Trots att bostadsbyggandet har ökat de senaste åren ställning på bostadsmarknaden av andra anledningar. förväntas det inte vara tillräckligt för att täcka upp för behovet. Utvecklingen skiljer sig mellan regioner men generellt för Sverige fortsätter bostadsbyggandet Lösningen på bostadsunderskottet är inte att enbart att minska. Antalet färdigställda bostäder beräknas bygga bostäder utan fokus måste ligga på vad och bli mycket färre än det långsiktiga behovet. Höga för vem det byggs. De grupper som är i störst behov produktionskostnader, svårigheter att bli beviljade lån av bostäder byggs det sällan för. Den åldrande och brist på attraktiv detaljplanerad mark påverkar befolkningen ställer krav på tillgänglighetsanpassade privata, kommunala och kommersiella byggherrar och bostäder.
    [Show full text]
  • Carl BILDT Chef För Utrikesdepartementet Arvfurstens Palats Gustav Adolfs Torg 1 SE - 103 39 Stockholm
    EUROPEAN COMMISSION Brussels, 20.XII.2006 C(2006) 6719 PUBLIC VERSION WORKING LANGUAGE This document is made available for information purposes only. Subject: State aid N 431/2006 – Sweden Regional aid map 2007-2013 Sir, 1. PROCEDURE (1) By electronic notification dated 30 June 2006, registered at the Commission on the same day the Swedish authorities notified their regional aid map for the period 1.1.2007 – 31.12.2013. (2) By letter of 11 August 2006 (D/56958) the Commission services asked for complementary information, which the Swedish authorities provided by letter of 11 September 2006, registered at the Commission on the same day (A/37090). (3) By letter of 27 October 2006 (D/59257) the Commission services asked for further information, which the Swedish authorities provided by letter of 28 November 2006, registered at the Commission on the same day (A/39655). Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 39 Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles – Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel – België Telefon: 00-32-(0)2-299.11.11. (4) On 21 December 2005, the Commission adopted the Guidelines on national regional aid for 2007-20131 (hereinafter “RAG”). In accordance with paragraph 100 of the RAG each Member State should notify to the Commission following the procedure of Article 88(3) of the Treaty, a single regional aid map covering its entire national territory which will apply for the period 2007-2013. In accordance with paragraph 101, the approved regional aid map is to be published in the Official Journal of the European Union, and will be considered an integral part of the RAG.
    [Show full text]
  • Annual Report
    KOMMUNINVEST COOPERATIVE SOCIETY Annual Report 2020 INTRODUCTION Kommuninvest in brief ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3 Chairman’s Statement ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 8 President’s Statement ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10 Our mission ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12 SUSTAINABILITY REPORT Focus of sustainability efforts ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14 Sustainable financing ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 16 Responsible operations �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 20 Sustainable organisation ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
    [Show full text]
  • Stakeholder Confidence and Radioactive Waste Disposal
    Radioactive Waste Management STAKEHOLDER CONFIDENCE AND RADIOACTIVE WASTE DISPOSAL Inauguration, First Workshop and Meeting of the NEA Forum on Stakeholder Confidence in the Area of Radioactive Waste Management Paris, France 28-31 August 2000 NUCLEAR ENERGY AGENCY ORGANISATION FOR ECONOMIC CO-OPERATION AND DEVELOPMENT ORGANISATION FOR ECONOMIC CO-OPERATION AND DEVELOPMENT Pursuant to Article 1 of the Convention signed in Paris on 14th December 1960, and which came into force on 30th September 1961, the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) shall promote policies designed: − to achieve the highest sustainable economic growth and employment and a rising standard of living in Member countries, while maintaining financial stability, and thus to contribute to the development of the world economy; − to contribute to sound economic expansion in Member as well as non-member countries in the process of economic development; and − to contribute to the expansion of world trade on a multilateral, non-discriminatory basis in accordance with international obligations. The original Member countries of the OECD are Austria, Belgium, Canada, Denmark, France, Germany, Greece, Iceland, Ireland, Italy, Luxembourg, the Netherlands, Norway, Portugal, Spain, Sweden, Switzerland, Turkey, the United Kingdom and the United States. The following countries became Members subsequently through accession at the dates indicated hereafter: Japan (28th April 1964), Finland (28th January 1969), Australia (7th June 1971), New Zealand (29th May 1973), Mexico (18th May 1994), the Czech Republic (21st December 1995), Hungary (7th May 1996), Poland (22nd November 1996) and the Republic of Korea (12th December 1996). The Commission of the European Communities takes part in the work of the OECD (Article 13 of the OECD Convention).
    [Show full text]