Nulägesan Alys
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Dokumentnr Projekttitel eP119-003-2014-034 Nulägesanalys ePilot119 Författare Datum Spridning U. Juntti, Performance in Cold AB, T. 2014-08-19 ePilot119 Tönnhed, I. Hedenström Lernia Godkänt av Godk. Datum Sida Peter Söderholm, TRV 2014-09-03 1 (121) Projektrapport Nulägesan alys Luleå 2014-08-19 Dokumentnr Projekttitel eP119-003-2014-034 Nulägesanalys ePilot119 Författare Datum Spridning U. Juntti, Performance in Cold AB, T. 2014-08-19 ePilot119 Tönnhed, I. Hedenström Lernia Godkänt av Godk. Datum Sida Peter Söderholm, TRV 2014-09-03 2 (121) 1 Övergripande sammanfattning Nulägesanalysens beskriver utgångsläget i både hårda och mjuka parametrar för att dokumentera förutsättningarna då projektet startade. Nuläget har sammanfattats i ett faktablad för bandel 119 som i sin nuvarande version innehåller en hel del luckor. Tanken är att detta faktablad ska vara ett levande dokument som kontinuerligt förbättras och som minst uppdateras årligen genom att mäta effekten av de förbättringsåtgärder som genomförs i delprojekten, jämfört mot utgångsläget. Faktabladet inkluderar en teknisk beskrivning av järnvägssystemet på bandel 119, trafikering, tågförseningar, driftstörningsstatistik och indikatorer för användning vid uppföljning av de åtgärder som genomförs i ePilot119 olika delprojekt samt också ett antal förslag på nya och gamla indikatorer för sambandet mellan åtgärd-effekt. Nulägesanalysen bekräftar att järnvägen är ett komplext system både tekniskt och organisatoriskt. Systemet kräver stor teknisk systemkompentens som idag är uppdelad på flera olika ”oberoende” affärsdrivande och icke affärsdrivande parter såsom tillsynsmyndighet, infrastrukturförvaltare, operatörer, leverantörer, underhållsverkstäder, konsulter, underhållsentreprenörer och forskningsenheter. Parterna reglerar samarbetet via avtal och kontrakt som ofta saknar målstyrning, incitament och samverkansönskemål. Det finns ett stort antal parter som är involverade i järnvägsdriften på bandel 119. De flesta finns representerade, men det finns önskemål om att komplettera deltagandet med representanter från tågtrafikledningen och fordonsleverantörer. Parterna deltar för att de vill medverka till ett bättre fungerande järnvägssystem genom att tillsammans utveckla underhållet och dela med sig av kunskap och data för att tillsammans bygga upp e-verktyg som stöttar arbetssätt för informationsutbyte. Det behövs också bättre målstyrning och planering, så att mer tid kan användas till underhåll. Parterna efterlyser någon med övergripande ansvar för målstyrning och planering. Vinningen ur projektet är framförallt att spara pengar genom att gå mot ett tillståndsbaserat underhåll, samt minska avhjälpande underhåll och därmed minska störningarna och öka kompetensen. Oavsett parternas intentioner att genomföra förbättringar i pilotprojektet, så finns det ett antal hinder som måste beaktas, bl.a. regelverk och kortsiktiga kontrakt som saknar incitament. Implementeringsmodeller av typen ePilot öppnar upp möjligheten för att minska gapet mellan parterna och det gap som finns mellan forskningsresultat och dess tillämpning, genom att föra in ett helhetstänk, ett erfarenhets- och datautbyte som ska reducera kostnader, driftstörningar och tågförseningar. Dokumentnr Projekttitel eP119-003-2014-034 Nulägesanalys ePilot119 Författare Datum Spridning U. Juntti, Performance in Cold AB, T. 2014-08-19 ePilot119 Tönnhed, I. Hedenström Lernia Godkänt av Godk. Datum Sida Peter Söderholm, TRV 2014-09-03 3 (121) Tillkännagivande Nulägesanalysen har till stora delar genomförts av två elever, Therese Tönnhed och Ingemar Hedenström, vid Lernias tvååriga utbildning av järnvägsprojektörer. Eleverna handleddes av Ulla Juntti, processledare i ePilot119 tillika VD i Performance in Cold AB. Intervjuer och faktainsamling har genomförts som ett moment i deras LIA-praktik (lärande i arbete) och analys och sammanställning har skett som del i deras examensarbete. Intervjuer och faktainsamling omfattar hela järnvägssystemet, emedan examensarbetet pga. tidsbrist har fått begränsas till att beskriva nuläget för infrastrukturen. Examenarbetet har sedan omarbetats till denna rapport samt kompletteras med nulägesbeskrivning för hela järnvägstransportsystemet på bandel 119. Arbetet har också kompletterats med ett faktablad för bandel 119 (se bilaga 3). Vi vill framföra vårt tack till Trafikverket för finansiellt stöd som möjliggjort genomförandet av detta arbete. Vidare vill projektet särskilt tacka följande personer som har medverkat med sin kompetens och kunskap i detta arbete: Anders Nilsson-Suikki, Trafikverket Lars Wikberg, Trafikverket Christer Stenström, LTU Matthias Asplund, LTU Arne Nissen, Trafikverket Vi tackar även alla andra som vi pratat med och intervjua både hos Trafikverket och alla andra aktörer som ställt upp på intervjuer, samtal, feedback och framtagning av data ur deras system. Stort tack även till David Larsson, Jan Långström och Hans Loskog för att vi fick använda deras bilder i arbetet. Dokumentnr Projekttitel eP119-003-2014-034 Nulägesanalys ePilot119 Författare Datum Spridning U. Juntti, Performance in Cold AB, T. 2014-08-19 ePilot119 Tönnhed, I. Hedenström Lernia Godkänt av Godk. Datum Sida Peter Söderholm, TRV 2014-09-03 4 (121) Akronym- och begreppsförklaringar BAP BanArbetsPlan, planering av underhållsaktiviteter som stör trafiken. Innehåller planerade underhållsarbeten enligt rullande 6 månaders plan. Fastställs efter förhandling med operatörerna. Oftast planeras det in under så kallade ”vita tider”, det vill säga då det inte går tåg. BESSY Besiktnings System, Trafikverkets system för besiktningar. BUP BanUpplåtelsePlan, planering av underhållsaktiviteter som stör trafiken. Rullande 8 veckors plan. Innehåller bl.a. tilläggsarbeten som snöröjning och inplanerade avhjälpande underhållsinsatser. Oftast planeras det in under så kallade ”vita tider”, det vill säga då det inte går tåg. BVF Banverket Föreskrifter Ballast Makadam eller grus som ligger under och omkring sliprarna för att fördela tryckkrafterna från tåget till banunderbyggnaden och samtidigt hålla sliprarna på plats. Banan Hela spåranläggningen, inklusive banunderbyggnad, kontaktlednings- anläggningar och signalanläggningar. Banan delas in i linje och driftplats. Bangård En driftplats som ger möjlighet för möte och växling. Banunderbyggnad Bearbetade delar av terrängen (bankar, jord- och bergskärningar samt bergtunnlar) och konstbyggnader t.ex. broar. Banöverbyggnad Består av spår (räl, sliprar, befästning samt makadam 30- 40 cm under slipers undre kant). Befästning Förankring av järnvägsräls mot slipers. Besiktningsplan Ett system för planering och uppföljning av besiktningar i Bessy. BIS Ban Informations System, Trafikverkets system för baninformation. Boggi Rörligt ramverk gentemot vagnen, för att klara av t.ex. kurvor bättre. Buffert En stötdämpare som lindrar stötar mellan lok och vagn eller mellan vagnar. DB Deutsche Bahn, Tysklands statliga järnväg. Disptider Där det finns tid att utföra arbete på banan. Driftledning Att planera trafik och arbeten på anläggningen och leda den avtalade trafiken på ett säkert och effektivt sätt så att effekterna vid störningar begränsas. Driftplats Kallades tidigare station, kan vara ett spår likaväl som en hel bangård. Ford Fordonsdatabas Dokumentnr Projekttitel eP119-003-2014-034 Nulägesanalys ePilot119 Författare Datum Spridning U. Juntti, Performance in Cold AB, T. 2014-08-19 ePilot119 Tönnhed, I. Hedenström Lernia Godkänt av Godk. Datum Sida Peter Söderholm, TRV 2014-09-03 5 (121) Förfallsperiod Tid på våren då tjälen går ur jorden och det ger mycket rörelser i marken. GAP-Analys Jämförelse mellan nuvärde och börvärde. Infartssignal Vid infarten till en driftplats. Input Indata eller information, idéer. Interaktion Samverkan, samspel, ömsesidig påverkan. Isolskarv Skarv i ena rälen med elektrisk isolering för spårledningen. JF Järnvägsföretag. JTF Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter. JVTC Järnvägstekniskt Centrum, Luleå tekniska universitet. K-tal Mäter spårets komforttal, dvs. hur komfortabel resan är för passageraren. Kompabilitet System som följer samma standard och kan integreras med varandra, att delar passar ihop. Kontaktorer Strömbrytare som manövreras med inbyggd elektromagnet. Används t.ex. i automatiserade anläggningar och vid fjärrmanövrering. LIA Lärande i arbete. LCC Life Cycle Cost, det är ett mått på ett systems eller utrusnings samlade ekonomiska konsekvenser under dess livslängd. Livscykel Ett mått på hållbarheten från produktion till förfall. Löpyta Där hjulet möter rälen. MBRT Miljoner brutto ton. 0felia Trafikverkets system för rapportering av fel i anläggningen. Optram Optimized Track Management. Q-tal Kvalitetsmål för att mäta kvaliteten på banan. RAMS Reliability (Funktionssäkerhet), Availability (Driftsäkerhet), Maintainability (Underhållsmässighet) och Safety (säkerhet). RFID Radio Frequency Identification, Identitetsmärkning av lok och vagnar. RVM Real-time Vehicle Monitoring, fjärrövervakning. Revisionstider Tider för planerat underhåll. Samtidig infart Möjliggör att två tåg samtidigt kan köra in på en driftplats. Signalsäkerhetssystem Visar att det finns ett fordon på spåret Dokumentnr Projekttitel eP119-003-2014-034 Nulägesanalys ePilot119 Författare Datum Spridning U. Juntti, Performance in Cold AB, T. 2014-08-19 ePilot119 Tönnhed, I. Hedenström Lernia Godkänt av Godk. Datum Sida Peter Söderholm, TRV 2014-09-03 6 (121) SJ Statens Järnvägar. Spårledning Elektrisk krets med låg spänning som används i signalsäkerhetssystemet för att kontrollera att ett