Bebyggelsehistorisk Tidskrift Nr 71/2016
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift tidskriftBebyggelsehistorisk är Nordens största vetenskapliga Bebyggelsehistorisk tidskrift inom det bebyggelsehisto- riska området. Tidskriften utges med Nr 71/2016 två nummer per år av Föreningen tidskrift Bebyggelsehi storisk tidskrift. Se även www.bebyggelsehistoria.org OMSLAGSBILDEN: Slakthusområdet i Enskede 2015 med Globen, shopping och kontor i fonden. Till vänster i bilden det före detta slakthuset för storboskap och längre Bebyggelsehistorisk tidskrift bort hudboden och tarmrenshuset som i kommande stads- omvandling är tänkta för småbutiker och restaurang, www.bebyggelsehistoria.org liksom platsen framför dem för torg med uteserveringar. foto: Mattias Ek, Stadsmuseet i Stockholm. Manus eller frågor kan skickas till: BAKSIDESBILDEN: Ett besökande par på väg in i Bur- [email protected] meisterska huset. Sommaren 1993 var den sista somma- ren huset användes som turistbyrå. Burmeisterska huset blev byggnadsminne 1994 och är numera öppet endast Författarinstruktion och information om utkomna nummer vid Gotlands museums guidade visningar. foto: Visby finns på tidskriftens hemsida www.bebyggelsehistoria.org landsarkiv, odaterat. nr 71 issn 2002–3812 I DETTA NUMMER: Senaste nytt från Paris • Konstruktionen av en minnes- 2016 plats – Burmeisterska huset i Visby • En stad i Europaklass – Stockholm bygger slakthus i Enskede • Geologisk bebyggelsehistoria – om sockel- sten i Göteborgs innerstad • DEBATT: Nobel Center – ett hot mot riksin- tresset Stockholm • Kyrkbyn som mål för framtida kulturreservat Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 71 • 2016 paul agnidakis & anders houltz (red.) Bebyggelsehistorisk tidskrift Bebyggelsehistorisk tidskrift utges av den för ändamålet stiftade föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. Tidskriften utkommer med två nummer per år. Varje nummer redigeras av därtill utsedda redaktörer. Härvid medver- redaktionens adress kar också tidskriftens redaktionskommitté som innehåller företrädare för Ekonomisk-historiska institutionen, en rad ämnen. Recensionsavdelningen i tidskriften handhas av en särskild Uppsala universitet recensionsansvarig. Box 513 751 20 Uppsala www.bebyggelsehistoria.org Samtliga vetenskapliga artiklar i numret är peer review-bedömda. e-post: [email protected] Tidskriften är indexerad i IBA International Bibliography of Art, EBSCO Art & Architecture Index samt recensioner Eva Löfgren EBSCO Art & Architecture Complete (innehåller artiklarna i fullängd). e-post: Rankad 1 i Database for statistikk om høgre utdanning (dbh), Norge. [email protected] prenumeration och distribution Eddy.se ab redaktionskommitté Box 1310 Göran Ulväng, Uppsala universitet, ordf., ansvarig utgivare 621 24 Visby Paul Agnidakis, Uppsala universitet Telefon 0498-253 900 Joakim Hansson, Uppsala universitet, Campus Gotland e-post: [email protected] Sofia Holmlund, Stockholms universitet prenumeration för 2016 kan teck- Anders Houltz, Centrum för Näringslivshistoria, Bromma nas på tidskriftens ordersida http:// Emilie Karlsmo, Uppsala universitet bht.bokorder.se eller via e-post Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet, Stockholm [email protected] eller telefon Jesper Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, slu, Uppsala 0498-253 900, fax 0498-249 789. Eva Löfgren, Göteborgs universitet En årsprenumeration kostar 450 kr Fredrika Mellander Rönn, Tyréns, Stockholm inkl. moms. Catharina Nolin, Stockholms universitet lösnummer och äldre nummer Hedvig Schönbäck, Stadsmuseet i Stockholm beställs på samma sätt via e-post Sara Westin, Uppsala universitet eller telefon/fax. Anders Wästfelt, Stockholms universitet Lösnummerpris 225 kr + porto. © Respektive namngiven författare advisory board grafisk form, teknisk redaktör Mia Åkerfelt, Åbo Akademi, Finland; Renja Suominen-Kokkonen, Helsing- Elina Antell, Uppsala fors universitet, Finland; Lena Liepe, Oslo universitet, Norge; Frode Iversen, Kulturhistorisk museum, Oslo, Norge; Svava Riesto, Köpenhamns universi- engelsk översättning tet, Danmark; Ulla Kjær, Nationalmuseum, Köpenhamn, Danmark. Aidan Allen, Stockholm tryck redaktörer för detta nummer Bulls Graphics AB, Halmstad, 2015 issn 0349−2834 Paul Agnidakis Anders Houltz Institutionen för kulturantropologi Centrum för Näringslivshistoria Tryckt med bidrag från och etnologi Grindstuvägen 48–50 Vetenskapsrådet Uppsala universitet 167 33 Bromma Torsten Söder bergs stiftelse Box 631 [email protected] Handelsbankens forsknings stift elser 751 26 Uppsala [email protected] Innehåll 5 Stadsrummet reflekterar tiden av Paul Agnidakis & Anders Houltz 7 Senaste nytt från Paris Ett brev från ornamentbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez 1784 av Ingrid Sjöström 22 Konstruktionen av en minnesplats: Bruket av Burmeisterska huset i Visby av Mattias Legnér 42 En stad i Europaklass Stockholm bygger slakthus i Enskede av Mari Ferring 59 Geologisk bebyggelsehistoria — om sockelsten i Göteborgs innerstad av Erik Sturkell, Ulrich Lange, Thomas Eliasson & Md. Tariqul Islam idé & debatt 72 Nobel Center — ett hot mot riksintresset Stockholm av Kristina Berglund 78 Kyrkbyn som mål för framtida kulturreservat — ett angeläget kulturarvsprojekt av Martin Giertz aktuellt 87 Brandförsäkringsverkets arkiv: 230 år av bebyggelsehistoria digitaliserat och sökbart av Anders Houltz recensioner 88 fredric bedoire, Den svenska arkitekturens historia 1000–1800, 1800–2000 av Leif Jonsson & Kristian Berg 90 caspar jørgensen & morten pedersen (red.), Industrial Heritage in Denmark. Landscapes, Environments and Histori cal Archaeology av Gabriella Olshammar 93 anna storm, Post-Industrial Landscape Scars av Caspar Jørgensen 95 joakim hansson, Komfort framför allt, men även nytta och nöje — teknik, apparater och redskap i byggnader före andra världskriget av Henrik Ranby Inbjudan (Call for Papers) temanummer om trä, bht 74/2017 Trä är ett av den skandinaviska byggnadstraditionens mest utmärkande inslag. I såväl enkla lador som påkostade slott har trä fungerat som ett mångsidigt material i allt från stom- mar till dekorationer. Idag ser vi ett nytt intresse för trä som byggnadsmaterial i både bostadshus och monumentala byggnader. Bebyggelsehistorisk tidskrift vill med sitt tema- nummer om trä, som utkommer under hösten 2017, upp- märksamma de mångfasetterade sätt på vilka trä använts och används i bebyggelsen och efterlyser nu artikelförslag på temat. Kallelsen är avsiktligt öppen för att inspirera och samla så många perspektiv som möjligt. Artikelämnen kan exempelvis omfatta trä i bebyggelse, trä i inredning, gamla och nya metoder i trähantverk, hållbarhetsaspekter på trä samt upplevelser av trä i byggan de och inredning. Skribenter inbjuds att inkomma med förslag till vetenskap- liga artiklar, debattartiklar och essäer men också recensio- ner på detta tema. Vi accepterar manus på danska, norska, svenska och engelska. Alla artiklar kommer att genomgå sedvanlig peer review-granskning. Artikelförslag omfattande maximalt 300 ord lämnas senast den 15 augusti 2016 till redaktionen på red@bebyg- gelsehistoria.org. Vi kan också svara på eventuella frågor kring uppropet. Manus skall vara redaktionen tillhanda • senast den 15 mars 2017. Stadsrummet reflekterar tiden id varje given tidpunkt har rådande ideal och värderingar fått sätta sin prägel på stadens rum och dess byggnader. Just stadens V utformning och bebyggelse utgör ett tema som förenar flera av artiklarna i detta nummer. Därtill uppmärksammas processer över tid och växelverkan mellan olika nationella och internationella stadsrum. Processerna omfattar både kontinuitet och förändring av stadsrum- mets bebyggelse: de bakomliggande idémässiga influenserna, kopplade till tekniska innovationer och enskilda trendsättare, samt de konkreta praktikerna. Vidare berörs utveckling och användning av skiftande ma- terial i stadsbebyggelsen, men även hur utformning och materialbruk omgärdats av föreställningar kring staden som en betydelsefull lokal plats att leva och verka i. Och i förlängningen — hur staden blir en symbol för den framväxande nationalstaten. I den första artikeln, av Ingrid Sjöström, är det förmedlingen från ett kulturellt och urbant centrum till en relativ periferi som behandlas. Sjö- ström utgår ifrån ett brev, daterat 1784, i vilket ornamenthuggaren Jean Baptiste Masreliez rapporterar hem till Stockholm och brodern Louis från dåtidens trendhuvudstad, Paris. Med brevets hjälp ger Sjöström en inblick i det sena 1700-talets konstnärsliv, dess inspirationskällor och samvaro med viktiga beställare. Inte minst visar hon hur viktigt det var, då som nu, att hålla sig à jour med de tekniska nymodigheterna inom sitt område — att tillägna sig nya kunskaper och att förvalta dem väl. Från Paris tog Masreliez den nya dekortekniken pastellage, som han senare framgångsrikt etablerade i Sverige. Förändrat bruks- och symbolvärde över tid diskuterar Mattias Leg- nér i sin artikel om Burmeisterska huset i Visby. Denna fyrahundra- åriga byggnad har kommit att tillmätas status som en historiskt be- tydelsefull minnesplats i staden och omväxlande fungerat som bland annat privatbostad, museum, restaurang, turistbyrå samt på senare tid ett center för Visby världsarv. Samtidigt har minnesplatsproduktionen av huset resulterat i en utplåning av olika bruks- och symbolvärden till förmån för en mera enhetlig och onyanserad gestaltning, som ska till- godose lokal, nationell respektive global minnesplatsproduktion och därtill kommersiella intressen. Effekterna har visat sig vara att vissa tidsperioder och funktioner i husets historia valts ut och gestaltats