Analys Av Allsvenskans Ekonomi 1997
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 Inledning ................................................................................................................................... 5 Damallsvenska klubbarnas resultat ....................................................................................... 5 Damallsvenska klubbarnas intäkter ....................................................................................... 7 Damallsvenska klubbars kostnader ........................................................................................ 9 Damallsvenska klubbarnas egna kapital och soliditet ........................................................ 12 Elitlicensens regler i korthet .................................................................................................. 13 Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition ............................................... 14 Sida 2 (14) Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2010 Sammanfattning Under 2010 har de Damallsvenska klubbarna minskat sina kostnader med 8 %, även intäkterna har minskat med 3 %. Klubbarna i Damallsvenskan redovisade år 2010 sammantaget ett underskott uppgående till -2 672 tkr (2009: -6 338 tkr), vilket var en klar förbättring jämfört med året innan. Man kan konstatera att minskade kostnader samt en mindre intäktsminskning har lett till bättre ekonomiskt resultat. Hälften av klubbarna hade ett ekonomiskt överskott 2010 och hälften drogs med ett underskott. De Damallsvenska klubbarnas sammanlagda intäkter hamnade på 68 742 tkr 2010. Man kan notera att intäkter från reklam och sponsring ökat under året, i övrigt sjönk övriga intäkter. Noterbart är att publikintäkterna sjönk med 46 % trots en publik- minskning om bara 20 % på matcherna. Detta kan dock bero på att klubbarna kan ha tvingats se över sina prissättningsstrategier för att få publik att komma till match, vilket kan ha resulterat i totalt lägre intäkter på biljetterna. De Damallsvenska klubbarnas sammanlagda kostnader uppgick år 2010 till 70 807 tkr, vilket var en minskning med 8 %. Därmed var kostnadsminskningen större än intäktsminskningen under året. Den största minskningen i faktiska tal stod personal- kostnaderna för och även kostnaderna för match- och träningskostnader minskade något. Värt att notera är att finansiella kostnader utgör en stor post detta enskilda år, vilket bland annat har sin förklaring i nedskrivning av andelar i intresseföretag i Lin- köping FC. Den genomsnittliga spelarersättningen uppgick år 2010 till 7.173 kr/månad per spela- re vid 12 månaders anställning (2009: 7 206 kr/månad). Spelarersättningarnas andel av driftskostnaderna stod 2010 för 33 % av de totala intäkterna, att jämföra med året innan då andelen låg på 30 %. Av klubbarna i Damallsvenskan redovisar tio stycken ett positivt eget kapital, och två stycken ett kapitalunderskott. Föregående år redovisade åtta klubbar ett positivt eget kapital och fyra klubbar ett kapitalunderskott. Allmänt sett är dock fortfarande de fles- ta klubbarna underkapitaliserade. Den ideella delen av arbetet bland spelare och ledare i en Damallsvensk klubb är i förhållande till motsvarande herrserie stort. Detta ideella arbete innebär kostnader som inte redovisas någonstans, vilket kan göra det svårt att jämföra vilka resurser som läggs ned i damklubbarna när jämförelse ska göras mellan kostnader och ta- bellposition för lagen i Damallsvenskan. En förklaring till att sambandet mellan kostnadsranking och tabellposition inte alltid är så tydligt kan, utöver graden av ideellt arbete, vara att klubbarna lyckats olika bra med att hushålla med resurserna, vilket ju per definition är hur man lyckats att vara framgångsrika inom ekonomiområdet. Sammanfattningsvis kan man ana att den förutspådda kostnadsrevideringen, för att få ekonomin i balans, har gjorts i många av klubbarna under 2010. I många fall har Sida 3 (14) klubbarna lagt ned ett gediget arbete på att hålla nere kostnaderna, vilket också har gett resultat. Endast två av klubbarna har i bokslutet 2010 ett negativt eget kapital som de måste arbeta för att komma tillrätta med. Man kan dock notera att margina- lerna är små och skillnad mellan en ekonomi i balans eller inte, ibland kan vara hår- fin. Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm Sida 4 (14) Inledning Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i de Damallsvenska klubbarna för år 2010. Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av de all- svenska klubbarna samt deras årsredovisningar. Analysen omfattar de klubbar som spelade i Damallsvenskan år 2010. I avsnittet om eget kapital ges dock som tilläggsinformation uppgifter om de till sä- songen 2011 nyuppflyttade klubbarnas egna kapital, så att arbetsläget beträffande uppfyllandet av elitlicenskrav bättre beskrivs för aktuella klubbar. Från och med år 2005, då med utgångspunkt från 2004 års bokslut, omfattar elitli- cens även klubbarna i Damallsvenskan. Detta innebär bl. a. att de Damallsvenska klubbarna år 2010 ska redovisa noll eller positivt eget kapital i årsredovisningen 2010 för att inte riskera sin licens inför säsongen 2012. Se vidare Anvisningar till elitlicen- sens ekonomikriterier, vilken finns på Svenska Fotbollförbundets hemsida www.svenskfotboll.se/ekonomi. Obs! Samtliga belopp i tabeller nedan i tkr om ej annat anges. Damallsvenska klubbarnas resultat Klubbarna i Damallsvenskan redovisade år 2010 sammantaget ett underskott upp- gående till – 2 672 tkr (2009: - 6 338 tkr). Alla åtta åren 2003 – 2010 har svenska klubblag deltagit i UEFA Women´s Champions League vilken arrangerades för första gången säsongen 2001-2002 . Driftresultatet, vilket exkluderar spelaromsättningsnettot, finansnettot samt extraordi- nära poster och bokslutsdispositioner uppgick 2010 till – 547 tkr (2009: - 5 672 tkr), vilket är en resultatförbättring med 5 125 tkr. De Damallsvenska klubbarna har under de senast två åren fått ett avsevärt bättre driftresultat, om det än är ett driftun- derskott. AIK:s underskott, som finansieras av herrverksamheten, uppgår till -2.652 tkr. Om man exkluderar AIK redovisade Damallsvenskan ett underskott – 20 tkr. Det redovisade resultatet från spel i W.C. uppgick 2010 till - 537 tkr (2009: -800 tkr). Detta innebär att klubbarna i Damallsvenskan från verksamheten exklusive W.C. redovisade ett underskott – 2 135 tkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års motsvarande underskott om – 5 538 tkr. Resultatets beståndsdelar och resultatutveckling 2003-2010, tkr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Driftresultat exklusive Women´s Cup -3 189 -303 -280 -2 361 -1 074 -7 542 -4 872 -10 Driftresultat inklusive Women´s Cup -2 177 590 -727 -2 568 -1 098 -8 386 -5 672 -547 Finansnetto -80 -91 -97 143 298 -47 -709 -2 083 Resultat före extraord & bokslutsdisp -2 257 499 -824 -2 425 -800 -7 692 -6 299 -2 370 Extraordinära poster & bokslutsdisp 43 0 102 0 -169 0 -39 -301 Redovisat resultat exkl Women´s Cup -3 226 -394 -275 -2 218 -945 -6 848 -5 538 -2 135 Redovisat resultat inkl Womens Cup -2 214 499 -722 -2 425 -969 -7 692 -6 338 -2 672 Spelaromsättningsnetto 0 0 0 0 0 741 77 259 Tabell 1 Sida 5 (14) Av de 12 klubbarna i Damallsvenskan som undersökts redovisade 6 klubbar ett resul- tatöverskott, och 6 klubbar underskott år 2010. Föregående år redovisade 5 klubbar överskott och 7 klubbar underskott. De senast åren har andelen klubbar som redovi- sat ett överskott ökat något. Såväl resultat som driftsresultat varierar kraftigt mellan klubbarna. Av tabell 2 fram- går respektive resultat per klubb. I driftresultatet är räntenetto och extraordinära pos- ter, Women´s CL samt spelaromsättningens netto exkluderade. Det stora negativa finansnettot i bokslutet 2010 stod i största grad Linköping FC för, vilket avsåg nedskrivning av andelar i intresseföretag. Resultat per damallsvensk klubb 2010, tkr Redovisat Drift- Wo- Spelar- Finans- Extra- resultat resultat men´s omsättn netto ordinärt ex WC Cup Sunnanå SK 2) 351 386 -23 -12 -1 Tyresö FF 296 353 -54 -4 0 Djurgården IF DFF 204 193 323 -12 -300 Kopparbergs/Göteborg 32 49 -10 -7 0 LdB Malmö 31 31 0 1 0 Umeå IK 3) 10 566 -555 0 -1 0 Hammarby IF DFF -24 -24 0 0 0 Jitex BK -81 -81 0 0 0 Linköpings FC -90 1 898 18 0 -2 006 0 Kristianstads DFF -283 -272 23 -33 0 KIF Örebro DFF -466 -459 0 -8 0 AIK 4) -2 652 -2 651 0 0 0 * Damallsvenskan totalt -2 672 -11 -537 259 -2 082 -301 Tabell 2 De redovisade resultaten avser för flersektionsklubbar damfotbollsverksamheten, och för eventuella koncerner de delar av koncernerna som avser fotbollsverksamhet. Eventuella dotterbolag som ej bedriver fotbollsverksamhet ingår därför ej. Detta innebär att resultaten avser följande: 1) Sunnanå SK:s damfotbollsverksamhet (flersektionsförening) exklusive dotterbola- get Sunnanå Utvecklings AB (som ej bedriver fotbollsverksamhet) 2) Umeå IK:s damfotbollsverksamhet (flersektionsförening) 3) AIK Fotboll AB:s damfotbollsverksamhet Det största överskottet 2010 redovisade Sunnanå SK med + 351 tkr, följt av Tyresö FF med + 296 tkr och Djurgården IF DFF med ett överskott på +204 tkr. Det största underskottet redovisade AIK – 2 652 tkr, följt av KIF Örebro DFF med –466 tkr och Kristianstads DFF med –283 tkr. Se vidare nedan avsnitt om Eget kapital och soliditet i klubbarna. Sida 6 (14) Damallsvenska klubbarnas intäkter De Damallsvenska klubbarnas intäkter uppgick 2010 till 68 741 tkr (2009: 70 738 tkr), vilket var en minskning