I Detta Nummer
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
m m I detta nummer Det har blivit ett dubbelt julnummer i år. Nummer 3 fisk... Speciellt i Västerbotten intar ju gruvnäringen och 4 har slagits ihop av två skäl. Vår tidigaste en framträdande position, som egentligen borde pre historia är så lite omskriven sedan förut och så utrym senteras i en egen skrift. Vi har ändå inte kunnat meskrävande-den spänner ju över miljontals år-att åstadkomma en heltäckande redovisning av Väster vi svårligen hade klarat det som ett enkelnummer. bottens geologi utan har tvingats välja ut det viktiga 1 höstas drabbades vi också av ett redaktionellt ste och presentera det så pedagogiskt som möjligt. problem i och med att vår publikationsassistent För att klara detta för oss på museerna lite främ Petter Perstrand slutade hos oss. Han har till och mande ämnesområde har vi engagerat Lars Beckman, börja med fått tjänstledigt under sex månader, men nybliven miljöchef i Lycksele. Lars Beckman var tidi det räckte för att sätta käppar ihjulen. Petter har i tolv gare byrådirektör vid länsstyrelsens miljövårdsenhet års tid skött den tekniska produktionen av våra och sekreterare i länsstyrelsens mineralgrupp. Han publikationer - textsättning, grafisk formgivning etc. är ordförande i Västerbottens geovetenskapliga före Det är inte speciellt lätt att ersätta en sådan erfaren ning och en av de drivande krafterna bakom det het och vi blev närmast lamslagna på redaktionen. gruvmuseum som projekteras i Boliden. Vi har även Kristina Lundberg har nu tagit över efter Petter och haft sakkunig hjälp av högskolelektor Mauno Las- produktionen löper igen. sila, som är redaktör för Markkontakt, geovetenskap Geologi-läran om vår planets uppbyggnad, verk liga föreningens tidskrift. Rabbe Sjöberg, anställd samhet och utveckling - kan betraktas som naturens vid Centrum för arktisk kulturforskning, har skrivit bortglömda tredjedel. I jämförelse med zoologi och avsnittet om grottor i Västerbotten. Daniel Pettersson botanik, dvs. djur och växter, har geologin inte alls har kompletterat framställningen med ett antal fått samma utrymme, varken i skolundervisning eller kortare faktaartiklar. Daniel har under det gångna litteratur. Ändå är den basen för hela vår kultur och året arbetat som biträdande redaktör för tidskriften vårt näringsliv. Tänk bara på vattendrag och elkraft, Västerbotten och vi tackar honom för allt han har malm och gruvindustri, jord och lantbruk, hav och uträttat och för det engagemang han har visat. Innehåll BERGGRUNDEN 4 "Wattuminskning" eller landhöjning? 63 Bergarter 9 Grottor i Västerbotten 66 Malmer i Västerbotten 20 LANDSKAPET FÖRÄNDRAS HELA TIDEN 71 Guldvaskning 25 Jordbävningar i Västerbotten 79 Industriella mineral och bergarter 27 Värdefull natur i Västerbottens län 80 Hur hittar man malm 28 Västerbottens gruvrike 82 Mineraljakten 36 VÄSTERBOTTNISK BERGSHANTERING 88 En sten for vaije landskap 41 Västerbottens geovetenskapliga förening 97 ISENS SPÅR I LANDSKAPET 43 Bebyggelseinventeringar och kulturminnes- Geologiska kartor 50 vårdsprogram i kommunernas översiktsplaner 98 Hemslöjd o Hemslöjdsrörelsen och museerna i Sverige har are aldrig kan räkna med att tjäna sitt uppehälle mycket gemensamt, både vad gäller intressen och pro enbart på att slöjda. Men dagens samhälle ger ju å blem. Hemslöjdsrörelsen diskuterades nyligen i tv- andra sidan möjligheter till två yrkesutövningar. programmet Kulturen, där vi bl. a. fick veta att deras Man kan t. ex. vara brevbärare på morgonen och butiker dras med lönsamhetsproblem. Programmet slöjdare på eftermiddagen. Detta är en bra utgångs efterlämnade en kvardröjande känsla av att det i punkt, men sedan undrar jag om inte Hemslöjden har grund och botten handlar om en definitionsfråga på en börda i sitt namn. Tidskriften Hemslöjden visaratt samma sätt som för museerna. Vad är egentligen ett det ryms så mycket mer inom namnet än vad man tror museum, vad är egentligen Hemslöjden?Båda frågar - var går gränsen mellan slöjd och hantverk? Skulle sig vad de skall göra, vilken verksamhet de skall be inte Hemslöjden - eller museerna, alternativt båda driva när samhället och förutsättningarna ständigt tillsammans - kunna organisera ett hantverkar- och förändras. Kulturrådet försöker tala om för länsslöjdarregister, som kan tjäna som en guide till all museerna vad de skall göra. Frågan är om detta den kunskap som finns när det gäller gamla tekniker i grunden är fruktbärande eller förlamande - mu och traditioner. Var får man tag i en förgyllare, en seerna hindras ju därmed att utvecklas självständigt repslagare, en möbelkonservator, ådringsmålare, ka- och varierat. kelugnsmakare osv. ? Detta börjar likna en arbetsför Detta nummer av Västerbotten handlar t. ex. om medling för hantverkare, men det är kanske just det geologi. Hör det verkligen till ett länsmuseums upp som behövs. Vi på museerna får ofta sådana förfråg gifter att berätta om vår geologi? Varför gör inteningar, men kan lika ofta inte besvara dem. Och hur andra länsmuseer det - vår äldsta historia skall väl vore det med en butik, i Hemslöjdens eller museernas också skildras. Men, stopp ett tag. Västerbottens regi, som sålde färgpigment, sjögrässnören, dalbränd museum är väl ändå ett kulturhistoriskt museum, tjära, ull, bladguld, gammal begagnat blåst fönster inte ett naturhistoriskt? Är geologi enbart naturhisto glas, tagel.... Om man inte själv har det som efterfrå ria, vad säger Kulturrådet? gas borde man snabbt som ögat kunna hänvisa till Bengt Lidström, vår riksbekante slöjdare, skrev i andra. ett nummer av tidskriften Hemslöjden, att en slöjd Bo Sundin 1 Vår äldsta historia Det västerbottniska landskapet som vi idag ser är resultatet av en utveckling som har pågått under åtskilliga miljo ner år. Bergarternas och jordarternas för delning och andra geologiska förhål landen ger tillsammans med klimatet det utseende som Västerbottens land skap har fått. Dessa faktorer har också utgjort förutsättningarna för männi skans bosättningar och överlevnad. De geologiska villkoren är grunden till 1900-talets basnäringar - jordbruket, skogsbruket, fisket och gruvindustrin. Det dramatiska ravinlandskapet i Kittelfjäll. Foto: Statens lantmäteriverk, Umeå. Berggrunden Lars Beckman Berggrunden i Västerbotten brukar indelas i fjäll- Innan vi berättar om de bergarter och mineral och fjällrandsområdet samt urberget öster därom och som bygger upp länets berggrund, är det nödvändigt är uppbyggd av en mängd olika mineral och bergar att klara ut begreppen mineral och bergarter samt ter. deras bildningssätt. Två tredjedelar av Västerbottens berggrund be står av urberg med en ålder av 1 600-1 900 miljoner år. Detta är den äldsta delen av berggrunden. Urbergsområdet uppdelas i sin tur i det stora M ineral sedimentgnej sområdet närmast kusten, det litet större Revsundsgranitområdet mellan fjällen och Ett mineral är ett fast, oorganiskt ämne som har gnejsområdet samt Skelleftefältet i nordost. Skellef- bildats av naturen med en viss kristallform och tefältet utbreder sig några mil på ömse sidor om viss kemisk sammansättning. Inom växt- och djur Skellefteälven och cirka 20 mil in i landet. världen räknar man arter i hundratusental, men Fjällområdet inom vårt län brukar indelas i en man känner bara till cirka 2 600 mineral. Av dessa är östlig del, den så kallade fjällranden, och en västlig det bara ett drygt hundratal som kan sägas vara del, den egentliga fjällkedjan. Fjällranden utmärks vanliga. av bergkullar och lider, som höjer sig över flackare Flera mineral tillsammans bildar en bergart. Men sänkor eller platåer, medan den egentliga fjällkedjan en bergart kan bestå av ett enda mineral, som till uppvisar betydligt djärvare former. Fjällkedjan och exempel marmor där mineralet är kalcit. Vanligast fjällranden är de yngsta delarna av Västerbottens är ändå att flera huvudmineral och några accessori- berggrund med en ålder av 380-570 miljoner år. ska mineral bygger upp bergarten. Geologiska huvudområden i Västerbottens län. Sveriges vandring på jorden Jorden bildades for 4 600 miljoner år sedan. Den Plattorna rör sig hela tiden i forhållande till äldsta bergarten är 3 800 miljoner år gammal. I varandra, nära tio centimeter per år. På en del Sverige, längst upp på gränsen mot Finland, finns ställen glider de isär och på andra ställen trycks våra äldsta bergarter vilka är omkring 2 900 mil de ihop. Där de glider isär, väller hela tidenlava joner år gamla. Åldern har bestämts genom stu upp från jordmanteln och bildar vulkaner. Vid dier av det radioaktiva sönderfallet, ungefar på hoptryckningen veckasbergskedjor och djuphavs- samma sätt som när arkeologer åldersbestämmer gravar bildas. När plattorna pressas upp eller ned olika fynd med kol 14-metoden. mot varandra uppstår jordbävningar. Jordklotet kan liknas vid en frukt, till exempel För 300 miljoner år sedan var plattorna samla en apelsin eller en grapefrukt. Inne i mitten finns de till en enda stor kontinent som senare bröts en fast jordkärna, därefter en flytande j or dkäma, sönder, först i två större delar och senare i flera sedan jordmanteln och olika skikt ut mot skalet, mindre. Sverige och eurasiska plattan, som lågpå som på jordklotet kallas litosfaren. Den har en tropiska breddgrader, har rört sig norrut och tjocklek mellan 70 och 100 kilometer. Jordskor Atlanten har efterhand fyllt ut mellanrummet pan motsvaras av den yttersta tunna delen av mellan Amerika och Europa. skalet — tjockleken varierar över land och hav Teorin om hur kontinenterna har rört sig lan från 10 till 50 kilometer. serades 1915, men först under 1960-talet var alla Skalet på jordklotet