Guldriket 1 • 94 I Detta Nummer
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Västerbotten • Guldriket 1 • 94 I detta nummer Guldriket är namnet på den kulturturistsatsning Kjell Lööw, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, in som de senaste åren kommit till stånd i Lycksele, formerar om det kulturturistiska projektet ”Sevärt i Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Guldriket är Västerbotten”. också temat för årets första häfte. De flesta fotografier är hämtade ur Boliden Författaren Åke Lundgren skildrar historien om Gruvaktiebolags (BGAB) fotosamling i Skellefteå hur gruvverksamheten startade och utvecklades med museum, där Christer Selin svarat för bildsökning. tonvikt på Boliden, Kristineberg, linbanebygget och Dessutom visas bilder från länsmuseets bildarkiv, Adak. Dessutom presenteras de fyra besöksmålen Västerbottens Folkblad, Bertil Ekholtz arkiv samt lite närmare. en del privatpersoners album. Eva Vikström, Inst. för konstvetenskap vid Umeå Guldrikets samarbetsgrupp har bekostat författar- universitet, beskriver Bolidens uppbyggnad. arvode och Boliden Mineral AB omslagets färgtryck, Hans F ritzén, informationschef vid Boliden Mine vilket vi tackar för. ral AB, skissar framtiden för gruvnäringen i länet. Innehåll Ett Guldrike föds Västerbottens gruvnäring 40 Åke Lundgren 2 Hans Fritzén B oliden 4 Fyra besöksmål i Guldriket 42 Bolidens bebyggelse 10 Bergrum Boliden 43 Eva Vikström Världens längsta linbana 46 Krig och avspärrning Visningsgruvan och underjordskyrkan Åke Lundgren 14 i Kristineberg 48 Kristineberg 16 Sagabiografen i Adak 50 Linbanan 23 Sevärt i Västerbotten 52 Adak 30 Kjell Lööw Priset för guldet 38 Nära notiser 57 Västerbotten • Redigeras av tjänstemännen vid Västerbottens museum i Rekvisitioner och prenumeration: Västerbottens läns hembygds samarbete med tjänstemännen vid Skellefteå museum. förbund, postgiro 6 26 22 - 6. Ansvarig utgivare: Anders Huggert. Offsettryck: UTAB, Umeå 1994. ISSN 0346-4938. Redaktör: Britta M Lundgren. Grafisk form: Petter Perstrand/Sätteri Petter. Prenumeration och distribution: Hjördis Boman och Lena Omslagsbilderna: Bertilsson. Framsidan: Guldtacka på bädd av guldgranul. Foto: Mikael Redaktionens adress: Tidskriften Västerbotten, Västerbottens Jacobsson. Boliden Mineral. museum, Box 6083, 906 03 Umeå. Telefon 090/11 86 35. Baksidan: Dagbrottet, Boliden 1943. Foto: Bertil Ekholtz. FöreMålet Samhällsbyggen är intressanta. En som kände denna Överallt där människor hittar en utkomst, finner utveckling hota känslan det lägligt och lönsamt att stanna en tid uppstår för hembygden redan i snart behovet av permanenta bostäder. början av seklet var Karl- Anläggningsarbeten inom gruvnäring och vatErik Forsslund. Han tenkraftsutbyggnad resulterade i flera nya samhäl skriver i sin bok Hem len under 1900-talets första hälft. Adakgruvan till bygdsvård som utkom kom 1945, Stornorrfors 1953 och Ajaure 1962, för att 1914: ”Aldrig har man så ta några exempel. tanklöst och begärligt ta Gemensamt för samhällena är att de byggs upp git emot allt nytt och med ett enda syfte, exploatering av en naturresurs. främmande, aldrig så Plötsligt flyttar många arbetare in, men sällan en pietetslöst klippt av all samma. Hela familjer ansluter. En rimlig service tradition, så hänsynslöst krävs i form av affärer, post, bank, skola och lokaler bränt allt gammalt ned- för fritiden (Folkets Hus, bibliotek, bönhus osv.) En ärft och hemvuxet.” ny hembygd skapas. Riktigt så allvarligt Men hur många decennier förflyter innan hem upplever vi väl inte situa bygden får sitt egentliga värde? Vad betyder egentli tionen idag. Glesbygden Samhället Adakgruvan revs gen ordet ”hemma” för de inflyttade? Är det den plats har fått ett egenvärde. 1978. Foto: VF de kom ifrån, barndomens bygd? När blir den nya Det visar t.ex. byar som miljön ett riktigt hem? Barnen som upptäcker pin Rusksele och Långsjöby. nar och stenar, berg och byggnader lär känna varje Hemvändardagar arrangeras på många platser vrå av sin trånga men viktiga värld. De bär sina och håller kontakter vid liv. Äterupplevelsen av den erfarenheter med sig; en inneboende kärlek till det trånga barndomsvärlden blir en viktig del i det indi kända och trygga. viduella identitetsbygget. Dessutom har vi genom Hur lång tid går innan behovet av hembygdsför att känna andra nationaliteter lärt oss att i högre eningar uppstår? Hur kan bygden leva vidare sedan grad uppskatta det egna kulturarvet. arbetet tagit slut, när ett samhälle rivs (som i Adak- Under senare hälften av 1900-talet får vi en ny gruvans fall) eller när bebyggelse däms över och byar typ av samhällen med en mycket kosmopolitisk prä försvinner? gel där invandrare och infödingar lever tillsammans. Den påtvingade rotlösheten har funnits i hela Ett möte som borde berika snarare än hota. Och mänsklighetens historia, men accentuerades på ett hembygdskänsla uppstår även i dessa nya samhälls brutalt sätt i och med de omfattande folkomflytt byggen. ningar som 1960-talets strukturomvandling förde med sig. Britta M Lundgren 1 Ett Guldrike föds o Ake Lundgren Hur uppstod Guldriket? Det är inte så enkelt att svara på. Det skedde steg för steg, men kanske kan vi ändå spåra en slags böljan. Mycket berodde på slumpen - och på första världskriget. Några år före sekelskiftet 1900 fann samen Petrus Jonsson från Murpejaur en guldskimrande sten vid Kristineberg. Han stoppade den i en säck och tog den till Cederlunds skjutsstation i Malå-Vännäs där han visade den för några resande, bland andra en agro nom vid namn Häggbom. Agronomen, som också hade vissa kunskaper i geologi, granskade länge fyndet innan han kastade det i elden och konstatera de: - Svavelkis! Samen blev naturligtvis besviken över att hans fynd inte hade större värde, men tider skulle kom m a när allt förändrades. Att så skedde berodde främst på kriget och oron i världen. Det rådde stor brist på metaller. 1907 hade en lag om inmutningsförbud på kronans mark in förts, men 1918 släpptes inmutnings rätten åter friMalmletning i Holmtjärn 1925. Dr Fritz Kautsky håller i borren, och intresset för malmletning växte. Gamla uppslag Oskar Johansson lyfter släggan och Erik Jonsson sitter bakom. undersöktes på nytt. Foto: BGAB fotosamling Skellefteå museum. Det året — 1918 — upptäcktes i Kristineberg in tressanta malmfynd som inte bara innehöll svavel kis, utan också koppar, zink, bly, silver - och guld. der dikesgrävning i Svanfors öster om nuvarande Fyndigheten ansågs dock ännu inte brytvärd. Boliden. 1924 upptäcktes en liten men rik guldfyn I Adak hittades malmen mest av en slump. Det dighet i Holmtjärn inom Norsjö, något som ledde till skedde sommaren 1921 under arbetet med ett väg omedelbar brytning och export till Tyskland. bygge nära Kuorbevare. Samma år påträffades ett Och den 10 december 1924 hittades den stora stort stenblock bestående av kompakt svavelkis un- malmkroppen i Boliden. 2 Tvåramsmätning vid Mensträsk. Ingenjör Nelsson och ingenjör Alfred Holm konstruerade 1935 slingramen, ett elektroniskt mät Nordström med fyra unga medhjälpare 1924. Foto: BGAB foto instrument som fick stor betydelse för prospekteringen. Foto: Åke samling Skellefteå museum. Lundgren. Pionjärer och entusiaster Det var alltså lokalbefolkningen som gjorde de första I början av 1980-talet arbetade över 200 personer egentliga fynden. Ganska snart - vid tiden för första i Malå och 1983, i samband med bildandet av Sveri världskrigets slut — övertogs dock letandet av mal ges Geologiska AB (SGAB), gjordes en utbyggnad för mer (prospekteringen) av två olika grupper. Den ena 25 miljoner kronor. Sedan dess har dock personal var privatägda Centralgruppens Emissionsbolag, styrkan och verksamheten bantats betydligt. efter en rad invecklade omorganisationer det som Prospekteringen har sedan sekelskiftet engage kom att bli Boliden AB. Den andra var statliga rat många. Med Malå som utgångspunkt har malm- Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), från 1933 letarna genomsökt stora delar av landet. med kontor i Norsjö, men efter 1952 med verksamhe ”Att vara gift med en malmletare är säkert besvär ten lokaliserad till Malå. ligt”, konstaterade Bengt Grahn, Malå, när han gick Geologerna var stora entusiaster. Redan under i pension 1977. 1930-talet lyste lampan dygnet runt i den instru ”Jag hade ledigt en dag när jag gifte mig och låg mentverkstad som SGU hade i Malå. Här arbetade sedan ute i fält i tre och en halv månad. ” Alfred Holm, till en början ensam och senare med Vid sidan om det yrkesmässiga letandet efter sina kollegor. 1935 konstruerade han slingramen, malmer har amatörer engagerat sig, inte minst ge ett elektromagnetiskt mätinstrument som snabbt nom Mineraljakten - en pristävling som 1967 starta fick stor betydelse för prospekteringen. Det nyttjas des i Norrbotten och som med tiden kom att organi än i dag, främst vid sökande efter vatten i utveck seras vid SGU i Malå med geologen Roland Lindblom lingsländerna. som stor pådrivare. Att SGU förläde verksamheten till Malå har sin Också i dag ägnar sig entusiaster åt blockletning, förklaring. Stora fyndigheter hade gjorts i norra a tt ute i m arkerna söka efter stenar som kan leda till länsdelen, några av de intressantaste fanns i Malå- fyndigheter. På så vis har de tagit vid efter de ortsbor bygden och satsningen i Malå föll sig därför naturlig. som för länge sedan gjorde de första fynden. 1955 hade arbetet kommit så långt att en berg- Och än i dag beror mycket på slumpen. grundskarta över Västerbottens län gavs ut, byggd på fältstudier åren 1917-47. 3 Boliden nu sex man äro sysselsatta med provborrning. Hit Vid början av 1920-talet pågick prospek- tills har en provborrning på 60 meters djup företa