Dnr: 2018-4535

Fördjupad översiktsplan för Skellefteås landsbygder Del 2: Planförslag

SAMRÅDSHANDLING

HANDLING FÖR INTERNT SAMRÅD SKELLEFTEÅS LANDSBYGDER Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun

Del 2: Planförslag

Projektledare: Lovisa Hällkvist

Arbetsgrupp: Lovisa Hällkvist, Simon Markusson, Moa Hedström

Ledningsgrupp: Lars Hedqvist, Hans Andersson, Harriet Wistemar, Leif Gustavsson, Anders Bergström

Styrgrupp: Samrådsgruppen samt kommunstyrelsens arbetsutskott

2 Innehåll

Del 1: Förutsättningar Bakgrund och syfte...... 4 Inledning ...... 6 Syfte ...... 7 Läsanvisning ...... 7 Definitioner ...... 8 Politiska styrdokumnet ...... 8 Förutsättningar...... 12 Trender ...... 14 Vad skapar en hållbar landsbygdsutveckling? ...... 16 Skellefteå kommuns landsbygdsarbete ...... 18 Platser där särksild hänsyn krävs...... 20 Användning av mark och vatten ...... 22 Natur och kulturvärden ...... 22 Areella näringar ...... 26 Råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner ...... 28 Miljö, hälsa, säkerhet ...... 30

Del 2: Planförslag Så används planen...... 5 Avgränsing ...... 5 Planeringshorisont ...... 5 Önskad utveckling...... 6 Hållbar landsbygdsutveckling ...... 7 Samspel mellan glesa och täta platser ...... 8 Landsbygdsvärden ...... 12 Generell inriktning för önskad utveckling...... 14 Samverkan ...... 16 Boende och byggande ...... 16 Sysselsättning ...... 18 Service ...... 18 Klimat och miljö ...... 18 Kommunikationer ...... 19 Landsbygder för alla ...... 19

Bilagor Miljökonsekvensbeskrivning Skelleftebornas synpunkter; sammanställning av tidigare dialoger Handlingsplan för hållbar landsbygdsutveckling

3 4 Så används planen

Den fördjupade översiktsplanen för Skellefteås Skellefteå kommun bidrar till att förverkliga landsbygder syftar till att stärka förutsättningarna planen genom att: för att skapa hållbara och attraktiva landsbygder • vid behov ta fram mera detaljerade planer för för människor i olika livsfaser. att reglera byggnationer i enlighet med ambitionen

i den fördjupade översiktsplanen för Skellefteås Detta görs genom att: landsbygder. • förtydliga Skellefteå kommuns bild av önskad • i enlighet med planen prioritera i det löpande utveckling och beskriva hur samspelet mellan arbete med infrastruktur och service. glesare landsbygd, landsbygdskärnor, tätortkär nor och staden fungerar. • genomföra egna utvecklingsinvesteringar. • söka externa projektmedel för att genomföra • förtydliga vilka möjligheter som finns, och vilken insatser. hänsyn som måste tas. • stötta och delvis medfinansiera andra aktörer som • uppmuntra och underlätta för lokala drivkrafter vill utveckla landsbygderna i linje med planen. och initiativ samt underlätta samverkan mellan sektorerna offentlig, privat och idéburen. • fortsätta lära sig om landsbygdsutveckling från andra platser, genom forskning och genom lokala dialoger. Planen förverkligas genom att: • Företag, föreningar, privatpersoner och det offent liga genom samverkan utvecklar och driver på utvecklingen på landsbygderna.

Avgränsning

FÖP Skellefteås landsbygder utgör delvis en uppdate- platser som har en fördjupad översiktplan är exempel- ring av översiktsplanen (ÖP-91). Där det råder mot- vis Boliden, Burträsk, Kustremsan etc. Se figur 1 i del 1 satsförhållanden gäller skrivningen i FÖP Skellefteås Förutsättningar för mer information. FÖP Skellefteås landsbygder. Till exempel ersätts indelningen av orter landsbygder kommer framförallt att behandla platser- i centralort, serviceort, skolort, småort och område na mellan det befintliga planerna, men också samspe- för glesbebyggelse enligt ÖP -91 av klassificeringen i let mellan dem. denna plan.

För de områden där det finns en befintlig fördjupad översiktsplan gäller dessa. FÖP Skellefteås landsbygder Planeringshorisont sammanfattar, kompletterar och utvecklar de ambitio- ner inom landsbygdsutveckling som finns inom övriga Skellefteå kommun strävar efter är att ha 80 000 invå- befintliga fördjupningar och tematiska tillägg. De planer nare år 2030. Samtidigt banar planen väg för en mera som är mer detaljerade än FÖP Skellefteås landsbyg- långsiktig planering med fokus på tiden från Norrbot- der gäller. niabanans invigning och fram till år 2050. Norrbotnia- banan anses leda till fortsatt stark befolkningstillväxt, Planen behandlar geografiskt de delar av kommunen särskilt i anslutning till stationer. som inte redan har en fördjupad översiktsplan. De

5 Önskad utveckling

Skellefteå kommun strävar efter att människor i olika livsfaser ska vilja bo i eller besöka Skel- lefteås landsbygder. Här ska finnas attraktiva boende-, kultur- och fritidsmiljöer. Denna plan lyfter livskvalitetsvärden som finns på landsbygden och som uppmärksammas allt mer, värden som är kopplade till natur, kultur, historia, socialt kapital samt ekonomi. På landsbygderna ska det även finnas tillgång till jobb, service och mötesplatser inom rimlig restid. Skellefteå kommun vill stärka människor med drivkraft och engagemang som bor och verkar på landsbygderna. Idéburen sektor spelar en stor roll för att skapa initiativ kring den lokala utveckling- en. En god samverkan mellan idéburen, privat och offentlig sektor är också av största vikt för en hållbar landsbygdsutveckling. En förhoppning är att ökad samverkan kan vidareförädla landsbygds- värdena och profilera platserna. Skellefteå kommun består av olika typer av landsbygder, från glesare landsbygd till tätortskärnor och allt däremellan. Nätet av orter av olika storlek som breder ut sig över kommunen är en styrka och utbytet mellan de olika platserna är stort. Detta samspel vill Skellefteå kommun utveckla och förstärka. Planen gör en indelning av olika stråk och noder i kommunen för att tydliggöra den öns- kade utvecklingen av tätortsstrukturen och flödet av resor och transporter.

6 Hållbar landsbygdsutveckling Fysisk planering är ett av flera tänkbara instrument för att uppnå en hållbar utveckling, men det är ingen heltäckande lösning. Det är därför viktigt att vara medveten om den fysiska planering- ens möjligheter och begränsningar likväl vad som menas med en hållbar utveckling. Även på landsbygden ska hållbarhet vara grunden till den utveckling som sker där. Hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet, som handlar om skyddet av miljön, effektiv användning och hållbar försörjning. Vi vet att klimatet förändras snabbt. I Skellefteå kommun förväntas ökade medel- temperaturer, fler värmeböljor och en ökad nederbördsmängd. Utsläpp av föroreningar ska inte skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Nyttjande av energi och andra naturresurser ska bli effektivare än den är idag och ekosyste- mens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. Skellefteås landsbygder är viktiga när vi går mot ett hållbart samhälle. Landsbygderna bidrar med försörjning av exempelvis livsmedel, klimatvänligt byggmaterial och energi. Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet ska ha samma möjligheter att ta del av det goda samhället. Aspekter såsom tillgänglighet, trygghet, hälsa, mångfald, jämställdhet och jämlikhet ska genom- syra planeringen. Ekonomisk hållbarhet, handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Ekonomisk håll- barhet innebär en balanserad tillväxt som inte sker på bekostnad av de andra dimensionerna – social och ekologisk hållbarhet. I planering handlar det till exempel om att beakta exploate- ringskostnader och rimliga boendekostnader.

7 LANDSBYGDER

Glesare landsbygd, exempel

Landsbygdskärnor, exempel

Tätortskärnor

STAD örn Skelleftedalen

NODER Kåge Boliden Knutpunkt för transporter

Flygplats

Hamn

Befintlig tågstation

Framtida tågstation

Bureå STRÅK Huvudstråk Burträsk Järnväg

Lövånger Järnväg under utredning

Matarstråk, exempel

Informationsstråk, över hela kommunen

Illustration ortstruktur samt noder och stråk

Ett visuellt exempel över ortstrukturen i Skellefteå kommun, med ett nät av orter med mindre och större platser som breder ut sig över den geografiska ytan. Observera att ”landsbygdskärnor” och ”glesare landsbygd” inte är sanna geografiska platser i illustrationen, utan utplacerade slumpvis för att visualisera ortstrukturen. Läs mer om begreppen glesare landsbygd, landsbygdskärna, tätortskär- na och stad, samt önskad utveckling av dessa i texten nedan samt i tabell 1.

Illustrationen visar också noder och stråk i kommunen. Observera att ”matarstråk” endast är exem- pel, utplacerade slumpvis i illustrationen. Beskrivningar och önskad utveckling av de olika noderna och stråken finns under rubriken Stråk och noder samt i tabell 2.

Samspel mellan glesa och täta platser

Ortstruktur Det här är ett samspel som Skellefteå kommun vill utveckla och förstärka. En av Skellefteås styrkor är det nät av orter av olika storlek och med olika funktioner som breder ut sig Indelningen i glesare landsbygder, landsbygdskärnor, över kommunen. Den stora variationen gör att man tätortskärnor och stad är baserad på en analys utifrån kan se Skellefteå kommun som ett Sverige i miniatyr, de fyra perspektiven lokalisering, karaktär, storlek och med allt från stad till riktigt glesa områden, från kust till interaktion (se Del 1: Förutsättningar). Indelningen är inland. inte statisk. Vilka platser som har rollen som framförallt landsbygdskärnor, kan alltså variera över tid. Variatio- Utbytet mellan de olika typerna av platser är stort. nen är ofta kopplad till människorna, engagemanget Det gäller till exempel service, handel, transporter och och drivkraften på platsen. arbetsmarknad.

8 Tabell 1 Önskad utveckling i landsbygder och stad

Område Nuvarande läge Ansvarsfördelning Kommunens fokus Önskad utveckling Glesare • Det finns boende- och • Grundläggande • Det finns tillgång till • De platsspecifika landsbygd: besöksmiljöer och även offentlig service finns. grundläggande service landsbygdsvärdena Utanför stad, mindre arbetsplatser • Kommersiell service och infrastruktur kopplat (se illustration s. 12) tätortskärna och inom bland annat råva- finns i liten utsträckning. till hemmet. i omlandet utvecklas i landsbygdskärna. ruproduktion och viss • Idéburen sektor • Kommunen ger stöd samverkan med privat, Kan variera över vidareförädling. spelar avgörande roll för för att bibehålla och idéburen och offentlig tid. • Vissa mötesplatser och aktiviteter, mötesplatser utveckla funktioner sektor. viss service erbjuds och och viss service och som bidrar till platsens • Jobbmöjligheterna riktas främst till boende infrastruktur. utveckling utifrån lokala växer genom utveckling på platsen. förutsättningar och av basnäringar, besök- • Det finns värden kopp- engagemang. snäring och möjligheter lade till natur och kultur. till distansarbete. • Befolkning och antalet besökare ökar på vissa attraktiva platser.

Landsbygds- • Mindre platser med en • Grundläggande • Det finns tillgång till • Landsbygdskärnor kärna: eller ett antal funktioner offentlig service finns. grundläggande service där engagemang och Kan variera bidrar till utveckling i • Kommersiell service och infrastruktur kopplat förutsättningar finns över tid. omlandet. Till exempel finns i liten utsträckning. till hemmet. ska utvecklas. mötesplatser, service, • Idéburen sektor • Kommunen ger stöd • De platsspecifika lands- Huvudstråk besöksmål eller större spelar avgörande roll för för att bibehålla och bygdsvärdena i omlandet arbetsgivare. aktiviteter, mötesplatser utveckla funktioner utvecklas i samverkan Järnväg • Här finns framförallt och viss service och som bidrar till platsens med de andra privat, idé- boende-och besöks- infrastruktur. utveckling utifrån lokala buren och offentlig sektor. Järnväg under utredning miljöer, vilka ofta är förutsättningar och • Jobbmöjligheterna Matarstråk, exempel beroende av ett fåtal engagemang. växer genom utveckling arbetsgivare inom in- av basnäringar, besöksnä- Informationsstråk, över hela kommunen dustri, besöksnäring, ring och möjligheter till råvaruproduktion och distansarbete. viss vidareförädling. • Fler besökare ger under- • Värden kopplade till lag för utökad service. natur och kultur finns. • Befolkningen växer på vissa attraktiva platser.

Tätortskärna: • De större tätorterna • Det finns relativt • Det finns ett varierat • Här erbjuds den Boliden har grundläggande omfattande offentliga serviceutbud som bidrar service som det finns Bureå funktioner av vikt för och kommersiella inves- till omlandets utveckling. underlag för, och den Burträsk omlandet. teringar och service. • Utbudet baseras på service som bedöms Byske • Varierad service och • Idéburen sektor spelar befolkningsunderlag i behövas närmare än i Jörn mötesplatser erbjuds viktig roll för både aktivi- kärnan och omland samt Skelleftedalen. Kåge boende, verksamma teter, mötesplatser och avstånd till omkringligg­ • Befolkning och Lövånger och omlandet. viss service. ande kärnor. näringsliv växer, takten • Det finns boende- och • Kommunens service ökar längst kusten i besöksmiljöer samt ett omfattar infrastruk- samband med Norr­ antal olika arbetsgivare. tur, anläggningar och botniabanan. • En större andel av tjänster. • Det finns en kontinu- jobben är inom industri- itet på de orter som sektorn än i Skellefte- fungerar önskvärt. dalen. • Platsspecifika lands- • Respektive tätort bygdsvärden i omlandet utgör en transportnod. utvecklas i samverkan med privat, idéburen och offentlig sektor .

Stad: • Här finns störst utbud • Det finns omfattande • Här finns det mest • Befolkning och Skelleftedalen, av service och mötes- offentliga och kommer- varierade utbudet av näringsliv växer i snabb där även platser som erbjuds till siella investeringar och kommunal service, och takt, i enlighet med och hela kommunen. service. ”hög frekvens” i service- önskad utveckling i Skellefteåhamn • Det finns boende- och • Graden av kommersiell leveransen. den fördjupade ingår (Läs mer i besöksmiljöer samt ett service av det totala ser- översikts­planen för den fördjupade­ varierat utbud av arbets- viceutbudet är högt. Skelleftedalen. översikts­planen för platser. • En stor del av infra- Skelleftedalen). • Staden har flera rese- strukturen ägs och drivs och transportnoder som av offentliga aktörer. resecentrum och hamn. 9 Vad menas med service, och vad påverkar leda till att tjänster övergår från offentlig till kommersi- serviceutbudet? ell eller idéburen regi eller förflyttas.

Med service menas såväl kommersiell och idéburen som offentlig service. I den här fördjupade översikts- Stråk och noder planen innebär kommunal service den infrastruktur och de tjänster Skellefteå kommun erbjuder invånarna. I tabell 2 visas indelningen av olika stråk och noder Det handlar om allt från tjänster i hemmet till skola, i Skellefteå kommun. Det övergripande syftet med aktiviteter och anläggningar för kultur och fritid. att dela in vägar i huvudstråk och matarstråk är att tydliggöra var den största utvecklingen av kommunika- tion kommer att bli kopplat till boende, besökare och verksamheter runt om i kommunen.

Denna plan pekar ut de mest centrala stråken och huvuduppdraget för olika typer av vägar förtydligas. På så sätt skapas en större tydlighet i dialogen mellan stat, region, kommun, privata och idéburna aktörer när prioriteringar ska göras. Det stärker i sin tur den önskade utvecklingen av tätortsstrukturen och flödet av resor och transporter.

Att peka ut hela kommunen som ett sammanhållet informationsstråk visar på ambitionen att säkerstäl- la snabb internetuppkoppling överallt genom olika tekniker. Det överbryggar avstånd och ger också större möjligheter till utvecklad service på distans. Serviceutbudet på en plats kan förändras snabbt och Noderna pekas ut för att betona deras värde och utbudet påverkas av många olika faktorer. Utbudet vikten av dessa som knutpunkter i rese- och trans- varierar över tid och påverkas av platsens storlek, portsystemet och för byte mellan transportslag eller dess funktioner och stora trender som digitalisering, omlastning. För mer detaljerad information om resor centralisering, globalisering och konsumentpreferen- och transporter, se kommande trafikstrategi och kol- ser. Idag ger ökad tillgång till snabb uppkoppling och lektivtrafikplan. digital tjänsteutveckling större utbud samtidigt som koncentrationen till större städer minskar den fysiska Norrbotniabanan kommer att ha stor inverkan på hela närheten till viss service. kommunen. Den ger nya möjligheter till kompetens- försörjning och ökad konkurrenskraft för näringslivet Särskilt på landsbygderna kan enskilda förändringar samt förbättrad tillgång till universitet, sjukvård och få stor effekt eftersom utbudet är mera begränsat än kultur. Norrbotninabanan medverkar även till utveck- i staden. För kommersiell och idéburen service i glesa ling av destinationer och besöksnäring. Den leder områden krävs både en tillräckligt stor marknad och också till en hållbar utveckling av transporter genom eldsjälar som är beredda att driva för att bibehålla och reducering av koldioxidutsläpp. utveckla utbudet. I tabell 2 sammanfattas Skellefteå kommuns önskade Vad gäller kommunal service erbjuder Skellefteå kom- utveckling av stråk och noder. mun ett grundläggande utbud till alla men utformning och frekvens skiljer sig åt mellan olika platser. För att hushålla med de offentliga resurserna är det befolk- ningsunderlag och kostnader som styr lokaliseringen. Faktorer som kompetensförsörjning och befolknings- utveckling gör att kommunen inte kan garantera serviceutbudet i till exempel tätortskärnorna, trots intentionerna. Kompetensbrist inom till exempel vård och skola märks särskilt tydligt på glesare platser och i områden långt från staden. Detta kan bland annat

10 Tabell 2 Önskad utveckling av stråk och noder

Område Nuvarande läge Ansvarsfördelning Kommunens fokus Önskad utveckling Huvudstråk: • Går mellan staden, • Trafikverket äger • Högsta prioritet vad • God framkomlighet Väg 372 från större orter och noder stråken och beslutar gäller säkerhet och korta och korta res- och Skellefteå till samt från dessa till i frågor om utveckling res- och transporttider transporttider. . grannkommunerna och och underhåll av statliga för att stärka hela kom- • Stark resandeutveck- Väg 95 från Skel- skär igenom landsbyg- vägar och järnvägar. munens utveckling. ling längs huvudstråken. lefteå till kommun- derna. • Skellefteå kommun • Det är centralt att tra- • Väg 95 uppgraderas till gräns. • Omfattande resor och påverkar prioriteringar fiken flyter längs dessa europaväg. Väg 370 från transporter mellan no- via Region Västerbotten stråk för att kärnor och • Norrbotniabanan Boliden till der och tätortskärnor. som i samverkan med noder ska fungera och bidrar till att nå övrig kommungräns. Trafikverket beslutar om för att förkorta res- och önskad utveckling av E4 genom hela fördelning av under- transporttider från stråk och noder genom kommunen. hålls- och investerings- omkringliggande lands- halverade restider och 364 från Skellefteå medel. bygder. möjliggör säkrare och till kommungräns. • Kollektivtrafik som ökade godstransporter. Befintlig och passerar kommungräns Bidrar till minskade planerad järnväg. planeras, beställs och koldioxidutsläpp. Väg till flygplatsen. finansieras av lands- tinget. • All kollektvtrafik inom kommunen planeras, beställs och finansieras av Skellefteå kommun.

Matarstråk: • Stråken går från lands- • Trafikverket äger de • Stråk med omfattande • Grundläggande fram- Går mellan bygdskärnorna och de flesta vägar, övriga kom- pendling, transporter till komlighet. landsbygds­ glesare landsbygderna munala är enskilda. och från verksamheter • Kollektivtrafik där ar- kärnorna och till huvudstråken. • Skellefteå kommun på- och större besöksmål betspendling och större landsbygderna till • Mindre stråk med verkar prioriteringarna som prioriteras för att besöksmål prioriteras. huvudstråken. funktion att leda resor via Region Västerbotten stärka landsbygdsutveck • Flexiblare skoltrafik i och transporter från som i samverkan med ling. och med att skolskjut- platser på landsbygder- Trafikverket beslutar om sar till större grad blir na till huvudstråken. fördelning av under- beställningstrafik. hålls- och investerings- • Extra tätbefolkade medel. landsbygdsområden • Kollektivtrafik som utanför tätortskärnorna passerar kommungräns har frekvent kollektiv- planeras, beställs och trafik. finansieras av lands- • Utveckling av möjlig- tinget. heten att byta trans- • All kollektivtrafik inom portslag i kopplingar kommunen planeras, mellan matarstråk och beställs och finansieras huvudstråk. av Skellefteå kommun.

Informations- • Relativt god tillgång Utbyggnad av infra- • Alla ska ha tillgång till • Alla invånare har till- stråk: till fiber och fortsatt struktur: någon typ av infra- gång till snabb uppkopp- Snabb uppkopp- utbyggnad. • Marknaden har huvud- struktur som ger snabb ling vilket ger boende, ling och tillgång till • Platser utan någon typ ansvar. uppkoppling. besökare och verksam- information och av uppkoppling finns • Där marknaden inte • Kommunen ska bidra ma möjlighet att dra service. fortfarande. ser lönsamhet (glesa till utvecklad distansö- nytta av digitaliseringen platser) medfinansierar verbryggande service. och överbrygga avstånd. staten. • Kommuner prioriterar vilka platser som ska medfinansieras och bidrar med viss egen finansiering.

Noder: • Viktiga knutpunkter i • Skellefteå kommun • Fortsatt utveckling för • Fortsatta knutpunkter Resecentrum transportsystemen finns finansierar och genom- att stärka kopplingarna mellan transportsystem. och hamnen i där byte mellan trans- för åtgärder, ibland med mellan olika trafikslag. • God rese- och trans- Skelleftedalen, portslag eller omlastning hjälp av extern projekt­ porttillgänglighet samt Tätortskärnorna sker. finansiering. enkla byten mellan rese- och flygplatsen och transportslag.

11 LANDSBYGDSKARAKTÄRER Skogsland Kustnära Kultur- och naturmiljöer kulturbygd Aktivitetsmiljöer

Levande jordbruksmiljöer örn Kullig skogsbygd Byske Stads- och tätortsnära Stora vidder Kustbandet Produktionsmiljöer Kåge Boliden Kustmiljöer

LANDSKAPSKARAKTÄRER

Avgränsning mellan karaktärsområdena: Skogsbygd på höjdslätter • Skogsbygd på höjdslätter Kullig skogsbygd • Kullig skogsbygd Bureå • Sjörikt lokalt kuperat • Kustnära kulturbygd Sjörikt lokalt kuperat • Kustbandet Burträsk • Skogsland

Vattendrag Lövånger Kustnära Skelleftedalen kulturbygd

Illustration landsbygdsvärden

UtvecklingsIllustrationen visar att det finns olika typer av landsbygdsvärden, starka och varie- rade karaktärer, runt om i kommunen. Värdena kan spela roll för platsers utveckling och vilken potential de har när det gäller det fortsatta utvecklingsarbetet.

Landsbygdsvärden

Det finns många värden som kommit att uppmärksam- AKTIVITETSMILJÖER mas allt mer under senare år. De är kopplade till bland Områden för fiske och kustturism i och kring Bys- annat natur, kultur, historia, socialt kapital och ekono- ke, slalom- och downhill-anläggningar i Jörn och mi. De har potential att spela en stor roll för utveck- *. lingen av platser och områden runt om i kommunen. LEVANDE JORDBRUKSMILJÖER Genom att lyfta fram dessa är förhoppningen att bidra Till exempel områden med öppna landskap och lokal till en ökad samverkan som vidareförädlar värdena och matproduktion som i Kågedalen och Burträskbygden*. profilerar platser. STADS-/TÄTORTSNÄRA BOENDEINRIKTADE MILJÖER Landsbygdskaraktärer Platser med god tillgång till service och arbetsmarknad KULTUR- OCH NATURMILJÖER samt lantliga boendemiljöer – i och omkring Skellefte- Områden som är attraktiva för boende och besökare dalen och vissa andra större tätorter*. och erbjuder fritidsaktiviteter året runt. Exempelvis STORA VIDDER MED SKYDDADE NATURMILJÖER kustbandet, Lövånger* och vissa sjöar och vattendrag Till exempel Jörns- och Kalvträskbygden*. som till exempel Bygdeträsket*.

12 PRODUKTIONSMILJÖER dalgångar avgränsade av höjder och skogspartier. Exempelvis platser med aktivt skogsbruk, rennäring, SJÖRIKT LOKALT KUPERAT torvbrytning, energiproduktion och mineralfyndigheter Inom karaktärsområdet finns ett delområde med som Renström, Björkdal och tillverkningsindustri som särskilda karaktärsdrag: sjörikt och lokalt kuperat. Det ger inpendling till exempelvis Ersmark och Bygdsiljum*. består av flack skogsmark med lokala inslag av höjdpar- KUSTMILJÖER tier och är rikt på sjöar belägna i landskapets lågpunk- Skellefteå kommun har en lång kuststräcka med ter. Sjöarna omges av småskalig jordbruksmark. De många vackra platser och miljöer. Både platser med öppna odlingsområdena och dalarna drar blickarna till höga natur- och kulturvärden, friluftsliv och besöksmål sig och är känsliga för nya inslag. Flacka skogspartier för turister. Exempelvis Lövångerskusten*. och höjder kan vara mer tåliga.

*Dessa värden finns på fler platser än de illustrera- SKOGSLANDET de exemplen. Skogslandet har vidsträckta barrskogar och många myrar och sjöar. Det är därför relativt tåligt men tydliga Landskapskaraktärer bergsformationer och andra landmärken kan påverkas Bygger på en landskapskaraktärisering för Västerbot- negativt av konkurrerande höga element. Flacka höjder tens län som delar in länet i sex olika karaktärsområ- är i allmänhet tåligare. Skoglandet i kommunen kan den, varav fem är aktuella för Skellefteå kommun: ytterligare delas in i:

KUSTBANDET • Skogsbygd på höjdslätter Kustbandets flacka karaktär gör att känsligheten för • Kullig skogsbygd nya inslag är stor. Den vegetation som finns i områ- DALGÅNGAR LÄNGS VATTENDRAGEN det förmår inte mildra påverkan av större element. Dalgångar har i allmänhet högt upplevelse- och Bruksvärdet och upplevelsevärdet är högt och hör bruksvärde, inte minst för rennäring och friluftsliv. Sikt- ihop med orördheten. linjerna är ofta långa och områdena kan vara känsliga KUSTNÄRA KULTURBYGD för nya inslag. Älvdalarna har historiskt varit kommuni- Den kustnära kulturbygden har högt upplevelsevär- kationsleder och blev bebyggda tidigt. de och bruksvärde med en stor befolkning som kan beröras. Området karaktäriseras av odlingsslätter och

Tabell 3 Önskad utveckling av landsbygdsvärden

Område Nuvarande läge Ansvarsfördelning Kommunens fokus Önskad utveckling Landskapskaraktä- • Många värden ligger • Samverkan mellan • Vid kommunal plane- • Värdena ligger till rer och exempel på redan i dag till grund för sektorer krävs för att ring och insatser priori- grund för fortsatt pro- landsbygdskarak- profilering och utveck- utveckla en gemensam teras dialog med lokala filering och utveckling tärer att stärka. ling, men potentialen för profil. aktörer, för kunskap om av landsbygderna som ytterligare landsbygds- • Offentlig sektor: vilka värden som bör platser för boende, be- utveckling är stor. planering och investe- stärkas. sökare och verksamma. ring i linje med värdena. • Karaktärerna förfinas • Kommersiell sektor: och stärks ytterligare upplevelser och service genom samverkan är av vikt för boende mellan aktörer i när- och besökare. Samver- området samt mellan kan är ofta centralt för områden med liknande utvecklingen av utbud karaktärer. och marknadsföring kopplat till platsens profil. • Idéburen sektor: stärker profilen genom bland annat upplevelser och service.

13 Generell inriktning för önskad utveckling

Hur förverkligas den önskade utvecklingen på landsbygderna? I detta kapitel förtydli- gar Skellefteå kommun sitt generella förhållningssätt för att gynna utvecklingen inom sju temaområden: boende och byggande, sysselsättning, service, klimat och miljö, kommuni- kationer, landsbygder för alla och samverkan. På platser där både efterfrågan på att bygga och risken för intressekonflikter är som störst regleras byggandet som mest. För att inte reglera mer än nödvändigt och för att stimulera byggande är regleringarna färre i glesare områden. Skellefteå kommun vill bidra till goda förutsättningar för människor att jobba och driva företag i både stad och på landsbygderna. Potential finns för ökad lokal produktion och vidareförädling av de resurser och värden som finns på landsbygderna. Ett välfungerande rese- och transportsystem med utpekade stråk och noder är väsentligt för landsbygdsutvecklingen och en prioriterad fråga. Kommunen vill också stärka driv- kraften och engagemanget på platsen. En hållbar landsbygdsutveckling förutsätter god samverkan mellan idéburen, privat och offentlig sektor.

14 15 Sju punkter att sträva mot när det gäller utveck- Samverkan lingen på landsbygderna:

1. Samverkan. En bred syn på landsbygdsutveckling Skellefteå kommun strävar efter: där sambanden mellan olika aktörer och olika • en bred syn på landsbygdsutveckling där utvecklingsområden uppmärksammas. sambanden mellan olika aktörer och olika 2. Boende och byggande. En utvecklingsområden uppmärksammas. landsbygdsutveckling som syftar till • samverkan och tydlig rollfördelning mellan befolkningsutveckling genom attraktiva offentliga, kommersiella och idéburna aktörer. livsmiljöer för människor, med möjlighet • att uppmärksamma och främja idéburen sektors att kombinera boende, arbete, och fritid. roll i landsbygdsutveckling och bjuda in till 3. Sysselsättning. Skapa goda förutsättningar medskapande processer för gemensamma för människor att jobba och driva företag samhällsutvecklingsinsatser. i både stad och på landsbygderna. • att främja invånarnas delaktighet i beslut som 4. Klimat och miljö. Ett hållbart berör landsbygdsutveckling generellt. Detta genom förvaltande av naturresurser, med ökad delaktighet och stärkt demokrati. Inte minst resurshushållning och kretsloppstänkande. med fokus på unga och digitala kanaler.

5. Service. Tillgång till kommersiell och offentlig • fortsatt och utvecklad samverkan med service inom rimlig tid i hela kommunen genom grannkommunerna. Inte minst för att stärka utformning av offentlig service samt stöd till service, infrastruktur samt utveckling och kommersiella och idéburna aktörer. förvaltande av gemensamma, gränsöverskridande 6. Kommunikationer. Utveckla och samordna resurser. rese- och transportsystemet i sin helhet enligt identifierade stråk och noder. Skellefteå kommun beaktar:

7. Landsbygder för alla. Skapa goda förutsättningar • hur täta och välfungerande relationerna är mellan för människors etablering på arbetsmarknad, olika aktörer lokalt och vilken koppling de har till bostadsmarknad och fritidssysselsättning på resten av världen. Detta påverkar utvecklingen på landsbygderna. platsen.

Boende och byggande

För att stimulera byggande och inte reglera mer än nödvändigt är regleringarna färre i glesare än i tätare områden. Det betyder att boende på landsbygderna ofta har större ytor och större frihet att bygga nytt. Men samtidigt följer ett större eget ansvar, t.ex. genom att fler måste sköta avlopp och vatten i egen regi.

En annan faktor som påverkar möjligheterna till byg- gande är bostadspriserna. En lägre efterfrågan gör priserna låga, vilket medför att bankerna inte lånar ut pengar till byggnationer i samma utsträckning i glesare som i täta områden.

16 Skellefteå kommun strävar efter: • utveckling av ett bostadsbestånd som möter människors behov genom hela livet . • en landsbygdsutveckling som syftar till befolkningsutveckling genom attraktiva livsmiljöer • ett hållbart byggande. för människor, med möjlighet att kombinera • att utveckla och stärka platsers eventuellt boende, arbete, och fritid. utmärkande karaktärer. • en bostadsmarknad som inte är segregerad. För Skellefteå kommun beaktar: att lyckas med detta krävs välfungerande orter med tillgång till hyresbostäder, kollektivtrafik och • vikten av analys och dialog kring avstånd till service annan service spridd över kommunen. Då blir och kommunikationer och kring vilken service det även möjligt för inflyttare utan tillgång till bil att Skellefteå kommun kan leverera vid nybyggnationer. bo på platser runt de större orterna. • de markanvändningskartor som reglerar • att människor ska kunna bo i alla delar av byggnationer i befintliga översikts- och detaljplaner. kommunen, inte minst i extra attraktiva delar av • att på platser utanför områden med platsspecifika landsbygderna med vackra lägen vid hav, sjö och fördjupade översiktsplaner och/eller detaljplan, älv. Se tematiskt tillägg till översiktsplanen: regleras byggandet inom två typer av områden: Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. • Inom område runt de större tätortskärnorna, så • flexibilitet i utvecklingen av bebyggelse på kallat R1 område (Under utredning, se grov skiss landsbygderna. Efterfrågan förändras över tid vilket på förslag i del 1 planförutsättningar, figur 1). gör att kommunen generellt måste göra löpande • Inom sammanhållen bebyggelse. bedömningar av lämplighet. Bedömningarna görs • de fall då bebyggelseönskemål utanför detalj- utifrån de långsiktiga utvecklingsambitionerna och planerat område är i liten skala och inte bedöms de hänsyn som måste tas. Om utvecklingstrycket påverka ett områdes karaktär. I dessa fall prövas blir stort på vissa specifika platser krävs mera ärendet direkt med bygglov eller förhandsbesked. detaljerad planering för markanvändning just där.

17 Sysselsättning Skellefteå kommun beaktar: • att bibehållen och utvecklad service är centralt Skellefteå kommun strävar efter: inom landsbygdsutveckling. Men hänsyn måste tas • goda förutsättningar för människor att jobba till att förändringar kan ske snabbt och få stor och driva företag i både stad och på landsbygderna effekt för både enskilda platser och större omland.

• att stimulera utveckling av lokal och cirkulär • att ökat befolkningsunderlag och fler besökare är ekonomi för att utveckla olika typer av efterfrågade viktiga underlag för utvecklingen av både värden på landsbygderna. kommersiell och offentlig service.

• hållbara produktions- och konsumtionsmönster • att beroendet av eldsjälar är extra stort på genom ökad lokal produktion och vidareförädling landsbygderna. inom jord- och skogsbruk samt energi. • att relationerna mellan olika typer av service, • tillgång till och vidareförädling av vackra och och olika aktörer som levererar service ofta är intressanta natur-, aktivitets- och kulturmiljöer, inte starkare på landsbygderna. Serviceleverantörer minst kopplat till hav, sjöar och älvar genom som ligger i närheten av varandra kan till exempel utvecklad besöksnäring . vara beroende av att dela på lokaler, hjälpas åt att locka kunder och samordna transporter. • nya innovationer inom traditionella näringar, inte minst genom möten mellan sektorer • att serviceutveckling på landsbygderna behöver och branscher. ses ur ett helhetsperspektiv. Samspelet mellan service, aktiviteter och upplevelser samt • samverkan mellan små näringslivsaktörer kommunikationer kan vara avgörande för eftersom landsbygderna ofta har många små serviceutvecklingen. aktörer. • att kommunens invånare ser mötesplatser som en • utveckling av gruvnäringen. viktig del av servicen på landsbygderna. Skellefteå kommun beaktar:

• de markanvändningskartor som reglerar etablering av näringsverksamhet i befintliga Klimat och miljö översikts- och detaljplaner. Klimat och miljö skär genom de andra områdena. • att enskilda initiativ är basen för näringslivets Därför finns principer inom området både nedan och utveckling i kommunens landsbygder. utspritt under andra rubriker. Se även Skellefteå kom- muns miljöprogram.

Service Skellefteå kommun strävar efter:

För skillnader mellan servicenivåer i kommunen, samt • ett hållbart förvaltande av naturresurser, med definition av begreppet service se sida 10. resurshushållning och kretsloppstänkande.

Skellefteå kommun strävar efter: • att bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser. • tillgång till kommersiell och offentlig service inom rimlig tid i hela kommunen genom utformning av • att kontinuerligt inventera eventuellt behov av offentlig service samt stöd till kommersiella och skydd för ytterligare miljöer eller arter. idéburna aktörer. • att bidra till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål: • att använda kommunens varierade geografi för att • begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara testa och utveckla nya digitala distansöver- naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande bryggande lösningar inom service och välfärd. ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten • att bevara, främja och hållbart nyttja fritids-, av god kvalitet, hav i balans samt levande kust frilufts- och kulturmiljöer.

18 och skärgård, myllrande våtmarker, levande Landsbygder för alla skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö och ett rikt växt- Skellefteå kommun strävar efter: och djurlivs- och kulturmiljöer. • hälsa och välbefinnande i alla åldrar genom

utvecklade digitala tjänster, miljöns positiva Skellefteå kommun beaktar: inverkan samt miljöer som främjar fysisk aktivitet • vikten av att vi ändrad markanvändning göra en och naturupplevelser. bedömning av eventuella miljökonsekvenser och • ökad tillgänglighet till fritidsaktiviteter dess påverkan på olika ekosystemtjänster. och rekreation. Bedömningen ska vägas mot de eventuella samhällsutvecklingsvärden som den ändrade • att skapa goda förutsättningar för människors markanvändningen kan leda till på kort och etablering på arbetsmarknad, bostadsmarknad lång sikt. och fritidssysselsättning på landsbygderna.

Kommunikationer Skellefteå kommun beaktar: • att alla i kommunen ska ha förutsättningar att leva Skellefteå kommun strävar efter: självständiga liv med ekonomisk och social trygghet, bostad, utbildning och arbete. • att utveckla och samordna rese- och transport- systemet i sin helhet enligt stråk och noder, se tabell 2.

• ett rese- och transportsystem som vid behov tar hänsyn till säsongsvariationer.

• en snabb uppkoppling och ökad digital tillgänglighet runt om i kommunen i enlighet med Skellefteå kommuns bredbandsstrategi.

• att öka andelen kollektivt resande, fotgängare och cyklister genom fler samordningslösningar.

Skellefteå kommun beaktar:

• människors resvanor i utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik.

• att kommunikationer är ett område som styrs och finansieras av många olika aktörer: stat, region, kommun och privata. För att kunna påverka utvecklingen krävs tydlighet från Skellefteå kommun kring vilka insatser som bör prioriteras i relation till andra aktörer.

• att Skellefteå kommun i jämförelse med andra kommuner underhåller ett omfattande vägnät. För att kunna bibehålla god framkomlighet inom kommunen kommer underhållsnivån att skilja sig åt i enlighet med prioriteringsordning, se tabell 2.

• att effektiviteten i rese- och transportsystemet baseras på rese-/transporttid istället för faktiska avstånd.

19 www.skelleftea.se