Planförslag, Samrådshandling , 3.8

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Planförslag, Samrådshandling , 3.8 Dnr: 2018-4535 Fördjupad översiktsplan för Skellefteås landsbygder Del 2: Planförslag SAMRÅDSHANDLING HANDLING FÖR INTERNT SAMRÅD SKELLEFTEÅS LANDSBYGDER Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 2: Planförslag Projektledare: Lovisa Hällkvist Arbetsgrupp: Lovisa Hällkvist, Simon Markusson, Moa Hedström Ledningsgrupp: Lars Hedqvist, Hans Andersson, Harriet Wistemar, Leif Gustavsson, Anders Bergström Styrgrupp: Samrådsgruppen samt kommunstyrelsens arbetsutskott 2 Innehåll Del 1: Förutsättningar Bakgrund och syfte ................................................................................................................................................. 4 Inledning .............................................................................................................................................................. 6 Syfte ...................................................................................................................................................................... 7 Läsanvisning ....................................................................................................................................................... 7 Definitioner ......................................................................................................................................................... 8 Politiska styrdokumnet .................................................................................................................................... 8 Förutsättningar ......................................................................................................................................................12 Trender ...............................................................................................................................................................14 Vad skapar en hållbar landsbygdsutveckling? .........................................................................................16 Skellefteå kommuns landsbygdsarbete ....................................................................................................18 Platser där särksild hänsyn krävs .....................................................................................................................20 Användning av mark och vatten .................................................................................................................22 Natur och kulturvärden .................................................................................................................................22 Areella näringar ...............................................................................................................................................26 Råvarutillgångar och samhällsviktiga funktioner ...................................................................................28 Miljö, hälsa, säkerhet ......................................................................................................................................30 Del 2: Planförslag Så används planen .................................................................................................................................................. 5 Avgränsing ........................................................................................................................................................... 5 Planeringshorisont ........................................................................................................................................... 5 Önskad utveckling ................................................................................................................................................... 6 Hållbar landsbygdsutveckling ........................................................................................................................ 7 Samspel mellan glesa och täta platser ....................................................................................................... 8 Landsbygdsvärden .......................................................................................................................................... 12 Generell inriktning för önskad utveckling .......................................................................................................14 Samverkan .........................................................................................................................................................16 Boende och byggande ...................................................................................................................................16 Sysselsättning .................................................................................................................................................18 Service ................................................................................................................................................................18 Klimat och miljö ...............................................................................................................................................18 Kommunikationer ............................................................................................................................................19 Landsbygder för alla .......................................................................................................................................19 Bilagor Miljökonsekvensbeskrivning Skelleftebornas synpunkter; sammanställning av tidigare dialoger Handlingsplan för hållbar landsbygdsutveckling 3 4 Så används planen Den fördjupade översiktsplanen för Skellefteås Skellefteå kommun bidrar till att förverkliga landsbygder syftar till att stärka förutsättningarna planen genom att: för att skapa hållbara och attraktiva landsbygder • vid behov ta fram mera detaljerade planer för för människor i olika livsfaser. att reglera byggnationer i enlighet med ambitionen i den fördjupade översiktsplanen för Skellefteås Detta görs genom att: landsbygder. • förtydliga Skellefteå kommuns bild av önskad • i enlighet med planen prioritera i det löpande utveckling och beskriva hur samspelet mellan arbete med infrastruktur och service. glesare landsbygd, landsbygdskärnor, tätortkär nor och staden fungerar. • genomföra egna utvecklingsinvesteringar. • söka externa projektmedel för att genomföra • förtydliga vilka möjligheter som finns, och vilken insatser. hänsyn som måste tas. • stötta och delvis medfinansiera andra aktörer som • uppmuntra och underlätta för lokala drivkrafter vill utveckla landsbygderna i linje med planen. och initiativ samt underlätta samverkan mellan sektorerna offentlig, privat och idéburen. • fortsätta lära sig om landsbygdsutveckling från andra platser, genom forskning och genom lokala dialoger. Planen förverkligas genom att: • Företag, föreningar, privatpersoner och det offent liga genom samverkan utvecklar och driver på utvecklingen på landsbygderna. Avgränsning FÖP Skellefteås landsbygder utgör delvis en uppdate- platser som har en fördjupad översiktplan är exempel- ring av översiktsplanen (ÖP-91). Där det råder mot- vis Boliden, Burträsk, Kustremsan etc. Se figur 1 i del 1 satsförhållanden gäller skrivningen i FÖP Skellefteås Förutsättningar för mer information. FÖP Skellefteås landsbygder. Till exempel ersätts indelningen av orter landsbygder kommer framförallt att behandla platser- i centralort, serviceort, skolort, småort och område na mellan det befintliga planerna, men också samspe- för glesbebyggelse enligt ÖP -91 av klassificeringen i let mellan dem. denna plan. För de områden där det finns en befintlig fördjupad översiktsplan gäller dessa. FÖP Skellefteås landsbygder Planeringshorisont sammanfattar, kompletterar och utvecklar de ambitio- ner inom landsbygdsutveckling som finns inom övriga Skellefteå kommun strävar efter är att ha 80 000 invå- befintliga fördjupningar och tematiska tillägg. De planer nare år 2030. Samtidigt banar planen väg för en mera som är mer detaljerade än FÖP Skellefteås landsbyg- långsiktig planering med fokus på tiden från Norrbot- der gäller. niabanans invigning och fram till år 2050. Norrbotnia- banan anses leda till fortsatt stark befolkningstillväxt, Planen behandlar geografiskt de delar av kommunen särskilt i anslutning till stationer. som inte redan har en fördjupad översiktsplan. De 5 Önskad utveckling Skellefteå kommun strävar efter att människor i olika livsfaser ska vilja bo i eller besöka Skel- lefteås landsbygder. Här ska finnas attraktiva boende-, kultur- och fritidsmiljöer. Denna plan lyfter livskvalitetsvärden som finns på landsbygden och som uppmärksammas allt mer, värden som är kopplade till natur, kultur, historia, socialt kapital samt ekonomi. På landsbygderna ska det även finnas tillgång till jobb, service och mötesplatser inom rimlig restid. Skellefteå kommun vill stärka människor med drivkraft och engagemang som bor och verkar på landsbygderna. Idéburen sektor spelar en stor roll för att skapa initiativ kring den lokala utveckling- en. En god samverkan mellan idéburen, privat och offentlig sektor är också av största vikt för en hållbar landsbygdsutveckling. En förhoppning är att ökad samverkan kan vidareförädla landsbygds- värdena och profilera platserna. Skellefteå kommun består av olika typer av landsbygder, från glesare landsbygd till tätortskärnor och allt däremellan. Nätet av orter av olika storlek som breder ut sig över kommunen är en styrka och utbytet mellan de olika platserna är stort. Detta samspel vill Skellefteå kommun utveckla och förstärka.
Recommended publications
  • Ättlingar Till Maria Johansdotter I Ersmark, Skellefteå Lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida
    Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till min farmors morfars mormor Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 13.1.6.11 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 2 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Maria Johansdotter. Bondhustru i Ersmark. Född 1775-04-25 Falmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1792 till 1832 Ersmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1832 till 1843 Örliden, Skellefteå lfs. Död 1859-02-03 Norra Grundfors, Skellefteå lfs. Familj med Nils Carlsson (Född 1765-01-05 Kusmark, Skellefteå lfs. Död 1813-06-01 Ersmark, Skellefteå lfs.) Vigsel 1792 Skellefteå lfs. Barn: 1 Carl Nilsson. Född 1793-06-17 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1810-08-27 Ersmark, Skellefteå lfs. 2 Johan Nilsson. Född 1794-09-18 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1858-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 3 Nils Nilsson. Född 1795-09-26 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1831-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 4 Christina Nilsdotter. Född 1797-09-14 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1799 Ersmark, Skellefteå lfs. 5 Märtha Nilsdotter. Född 1798-10-08 Ersmark, Skellefteå lfs.
    [Show full text]
  • HÄNDER I PASTORATET SKELLEFTEÅ PASTORAT Detta Händer I Skellefteå Pastorat 21 - 27 November
    SKELLEFTEÅ PASTORAT HÄNDER I PASTORATET Detta händer i Skellefteå pastorat 21 - 27 november Orgelvecka i församlingen Kl 18.00 söndag 23 november i Skellefteå landsförsamlings kyrka Diplomorganisten Gabriella Sjöström (bilden), Stockholm, inleder orgelveckan i församlingen. Hon har bland annat studerat under Hans-Ola Ericssons ledning vid Stipendier Piteå musikhögskola och tog konsertorganistexamen 1991. I dag är hon organist i S:t Görans kyrka och timlärare Rekvirera en ansöknings- i liturgiskt orgelspel vid Kungliga Musikhögskolan. blankett för ett stipendium Orgelveckan i övrigt: från Anna Fellströms stiftelse 25/11 Lunchmusik med Hilding Carlsson i Skellefteå landsförsamlings kyrka. Foto: Andreas Lindström eller Hulda Solanders stiftelse 27/11 Lunchmusik med Anders Lindberg i Skellefteå landsförsamlings kyrka. genom att ringa 29/11 Vi sjunger in advent i Skellefteå landsförsamlingssvenskakyrkan.se/skelleftelands kyrka. 0910-78 79 02. Diakon Karin Eriksson kan berätta mera. 0910-78 79 23 Sång- och samtalskväll svenskakyrkan.se/skelleftelands Kl 18.00 söndag 23 november i Moröns bönhus Domen - då och nu. Annika Lundström och Anna Renström. På gång: svenskakyrkan.se/sanktolov 28/11 Marknad i Morö Backe kyrka. 29/11 Marknad i Bergsbykyrkan. NNRR. 5 2201010133 EnEn hälsninningningsfrgsfras somsom är hhögakhööggaktutueell. Vi önsönskar varandndrra gotottt,, vi förförbebereder ososss fförföörr att fira jul NNyya tider! ännnnunnuu en gång. Vissa med enntunttusussiasmsm ococh gglläädje, Nya medarbetare Vårt varma tack anndrdra tyckeker atatttt ddedetet äärr hysteriskt och ststrstrrreessigtigt Jululinsamlamlingen med alla måsten.n. sid 2 Tänk om vi alla, åtminstone för en stund skulle få VVii ttrirriivvs ddäär uppleva det vi sjunger om i psalm 114: ”Stilla natt, vi behöhövvs! heliga natt! Allt är frid.
    [Show full text]
  • Skellefteåklubbarnas Motionsorienteringar År 2018 Datum Klubb Typ Av Träning Karta/Område Namn April Ti 25
    Skellefteåklubbarnas Motionsorienteringar år 2018 Datum Klubb Typ av träning Karta/område Namn April Ti 25 Lö-Sö 28-29 Tiomila Nynäshamn TIOMILA Maj Ti 1 SOK Motionsorientering För mycket snö… sö 6 SOK Sprintcup 1 Kyrkholmen Ulf Hägglund Ti 8 Motionsorientering to 10-12 Familjeläger Vitberget lö 12 SOK Nationell tävling Sunnanå ti 15 SOK Sprintcup 2 Medle, skolkarta Flyttas till senare datum to 17 Motionsorientering lö 19 STÖCKSJÖ sö 20 RIF Motionsorientering Skelleftehamn ti 22 Boliden Motionsorientering Mångfallsberget Boliden to 24 Motionsorientering lö 26 UMEÅ OK Sö 27 UMEÅ OK ti 29 SOK Sprintcup 3 Northvolt, Risberget Ulf Hägglund to 31 LOK Motionsorientering Sunnanå/Vattentornet Kristina/Ulf/Cecilia Juni sö 3 RIF Motionsorientering Bergsbyn on 6 SOK Motionsorientering Anderstorp/Fäbodgatan Hans Sandström Fr 8 - Sö 10 IFK UMEÅ/UMEDALEN TREDAGARS ti 12 SOK Motionsorientering Kroksjön Tomas N to 14 rif Motionsorientering Anderstorp Sö 16 JUKOLA ti 18 SOK Motionsorientering Skelleftehamn, skolkarta, sprint Claes o Tomas Lundström to 21 SOK Motionsorientering Falkträskbadet Ida Jonsson/Tobias Söderlund ti 26 Boliden Motionsorientering Finnforsheden to 28 rif Motionsorientering vitberget Juli sö 1 SOK Motionsorientering Bjuröklubb, poängorientering Nils Broman to 5 rif Motionsorientering ursviken sö 8 SOK Motionsorientering Ostvik Mats Gustafsson to 12 SOK Motionsorientering Brönet Kvistforsen ?? sö 15 Motionsorientering to 19 rif Motionsorientering skelleftehamn sö 22 - Fr 27 ORINGEN sö 22 Motionsorientering to 26 rif Motionsorientering
    [Show full text]
  • Industriarv Rapport.Indd
    Västerbottens industrihistoriska arv Inventering av industrimiljöer i Västerbottens län 2000–2003 1 Huvudman: Referensgrupp: Bo Sundin, Länsstyrelsen, Åsa Lundberg, Västerbottens museum, Maarit Kalela-Brundin, Skogsmu- seet, Annika Sander, Skellefteå museum, Torbjörn Danell, Umeå universitet Text, layout: Lage Johansson, Skellefteå museum Tryck: sdsssss Omslagsfoto, framsida: Nedre Fäbodbäckens kraftstation, Åsele kommun. Foto Lage Johansson. 2 Förord 3 4 Innehåll Sammanfattning 6 Bakgrund och syfte 7 Begrepp och defi nitioner 8 Avgränsningar 11 Genomförande 11 Resultat 12 Källor för inventeringen 13 Västerbottens basindustri 16 Refl exioner 21 Åtgärdsförslag 23 Kommunprofi ler 30 Bjurholm, industrihistorisk profi l 30 Dorotea, industrihistorisk profi l 32 Lycksele, industrihistorisk profi l 34 Malå, industrihistorisk profi l 38 Nordmaling, industrihistorisk profi l 40 Norsjö, industrihistorisk profi l 43 Robertsfors, industrihistorisk profi l 46 Skellefteå, industrihistorisk profi l 49 Sorsele, industrihistorisk profi l 55 Storuman, industrihistorisk profi l 57 Umeå, industrihistorisk profi l 59 Vilhelmina industrihistorisk profi l 63 Vindeln, industrihistorisk profi l 65 Vännäs industrihistorisk profi l 68 Åsele, industrihistorisk profi l 70 Museer och arkiv 73 Alla Inventerade objekt/kommun 77 5 Sammanfattning Utvecklingen inom industrin och ekonomin under det förslag för objekten i inventeringen. Däremot ingår senast decenniet, där framför allt globalisering varit åtgärdsförslag avseende fördjupad och breddad dokumentation ett karaktäristiskt drag,
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Södra Skellefteå
    90 Fjällboda Tjärnliden Nordsvidjan Källdal Lundbäck 8 Svallfors 867.2 Stormark 887 Fjällboheden Nyheden Dalbäck 87 Svanström 8 Byske 8 Storkågeträsk 6 9 Gråliden Sälgdal 8 Höglund Svansele 4 870 888 8 95 Sörsvidjan 876 Myrorna Lidlund Nilsliden Brännkläppen Kvarnfors Rålund Nybäck Bergnäs Häbbersliden Udden Hedlunda Hultet DRIFTOMRÅDESKARTA N Svanheden 8 87 Furuögrund 4 Eriksliden 1 Tällåsen 370 8 Hemmistjärn S Gumboda Hedträsk Norrbäck Kvarnförsliden Nylund N Bastuträsk 847 Drängsmark Sörsidan Svanheden Flarken Klockträsk 853 872 Storselet Björkdal Kusmarksliden Björkhammar Rösnäs Kusfors Slyberg Storbäcken Skellefteå Södra 846 Petiknäs Brännberg Häbbersfors Bodarna Nysvedjan !$ Kankberg Brattliden Kälen Brännan Hamnträsk S Kusfors Högdal Frostkågemarken Stålberget Ö Stavträsk Bastuliden Gråliden 885 Ostvik Renström Sandberg Sandfors Backen 5 Kläppen Bäckänget 8 7 74 8 Östanbäck N Åkulla Kusliden Vikgärdan Bastunäs Brännan Ersmarksbod 877.1 Datum: 2020-08-27 Braxträsk Mörttjärn 869 Skataudden Kusmark Frostkåge 877 Strömfors Tarsnäs Sjulsviken Renfors Inre Grånäset Ersmarksängena Bredviken Skala (A3): 1:300 000 Spisen Holmträsk 8 Tarsmyran 914 1 919 Kågeg 5 . 7 9 Bjurvattnet 1 Nyholm Norrestträsk . 9 Klockarberget Sunnanå 2 0 2 4 6 8 10 Vikborg Boliden Svanfors Hällbergssvedjan 21Ersmark 857 9 km 857.1 Öv Båtfors Norrliden Storkåge867 Räftkläppen Liden Kåge Frängsberget 913 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan N Tjärnliden Bjurliden Ned Båtfors Svanström Långbäck Sörbyn 95 Norra Bergfors Nyland Ängena Bjurström Lövlund Heden Heden Kågeäng
    [Show full text]
  • Händer N 23/3 Rofyllt I Kåge Kyrka
    n 19/3 Manskören Lotsarna sjunger i EFS Ostvik. n 19/3 Erik Westbergs Vokalensemble i Landskyrkan. n 22/3 VuxenCanalen om liturgi i Sankt Olovsgården. Händer n 23/3 Rofyllt i Kåge kyrka. Hilding Carlsson. Tuff kamp förSms:a KO till 72 905 Folk- & ge 100 kr en nåderik Gud – för allas rätt till mat musik I år är det 500 år sedan To 16 mar kl 12.00 Martin Luther spikade i S:t Mikaelssalen upp sina 95 teser på Fastekampanjen 2017 slottskyrkans port i Söndag 26 februari - söndag 9 april i Skellefteå pastorat Paltfest. Folk- Wittenberg. musikerna Ronald 16/3 11-13 Sopplunch i Moröns bönhus. Lotterier mm. Hedman och Martin En historisk hän- 24/3 19-20 Konsert i Sankt Olovs kyrka. Brödförsäljning mm. Lestander. Fiol och delse som oftast ses 25/3 12-22 Tolv till tolv i Kåge kyrka och församlingshem. Körsång, tramporgel. som startskottet för föreläsning, konserter, musikcafé och Kågemässa mm. reformationen, som är Kl 18.30 Musikcafé en pågående process, 1/4 19-21 Musikcafé i Morö Backe kyrka. Morö Backe Brass och med samma folk- inom kyrkan. Morö Backekören. Anna-Stina Wikström om Faste- musiker i Bolidens Svenska kyrkan satsar kampanjen. Servering. församlingshem. svenskakyrkan.se/jorn-boliden extra mycket på att svenskakyrkan.se/sanktolov alt /kagedalen alt /skelleftea hålla ihop väven mellan dåtid, nutid och framtid under reformationsåret 2017. – Luther, som brukar kallas den store reforma- torn, var en tysk munk och en professor i teologi i After work Wittenberg. Han hade väldiga brottningsmatcher Fr 17 mar kl 17.00 i Församlingsgården i Bureå med Gud och kyrkan, berättar komminister Tom Randgard i Växa.
    [Show full text]
  • Om Olyckan Är Framme
    Om olyckan är framme Så här agerar du vid allvarliga händelser med gas, rök, kemikalier eller översvämningar. 1 Varför får jag denna broschyr? I Skellefteå finns flera företag som arbetar med farliga verksamheter Lagstiftningen ställer även krav på kommunen där verksamheterna dagligen. Om en olycka skulle inträffa kan det innebära både fara för finns. Minst vart femte år ska allmänheten som riskerar att påverkas dig och för miljön. vid en eventuell olycka informeras om hur de ska agera samt vilka åtgärder de själva kan vidta. I denna broschyr får du kunskap och viktig information om hur du ska agera vid en allvarlig olycka. Läs därför innehållet noga och spara Broschyren ska alltså ge dig den kunskap och information som broschyren på en lättåtkomlig plats. beskrivs ovan. Utgivare är Skellefteå kommun i samarbete med de olika verksamheterna. Vi kommer att berätta om verksamheter som hanterar dammanlägg- ningar, farliga ämnen och vilka risker som finns. De verksamheter som hanterar farliga ämnen i större utsträckning, som till exempel gas och kemikalier, omfattas av en särskild lagstiftning. Den utgörs av EU-direktivet SEVESO-II som har införlivats i lagen om att åtgärda och förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). Det innebär konkret att dessa verksamheterna bland annat lämnat in en säkerhetsrapport till berörda myndigheter om hur säkerhetsarbetet bedrivs. 2 3 Arbete med säkerhet För att undvika olyckor krävs ett ständigt arbete med säkerhet. Varje Förebyggande säkerhetsarbete görs systematiskt genom besiktningar företag har noggranna säkerhetsinstruktioner och inarbetade rutiner av anläggningarna. som är baserade på riskanalyser. De bedömer hur troligt det är att en olycka ska inträffa, hur omfattande den kan bli och vilka konse- Säkerhetsarbetet för de farliga ämnena som en del verksamheter kvenser den kan få.
    [Show full text]
  • Guldriket 1 • 94 I Detta Nummer
    Västerbotten • Guldriket 1 • 94 I detta nummer Guldriket är namnet på den kulturturistsatsning Kjell Lööw, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, in­ som de senaste åren kommit till stånd i Lycksele, formerar om det kulturturistiska projektet ”Sevärt i Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Guldriket är Västerbotten”. också temat för årets första häfte. De flesta fotografier är hämtade ur Boliden Författaren Åke Lundgren skildrar historien om Gruvaktiebolags (BGAB) fotosamling i Skellefteå hur gruvverksamheten startade och utvecklades med museum, där Christer Selin svarat för bildsökning. tonvikt på Boliden, Kristineberg, linbanebygget och Dessutom visas bilder från länsmuseets bildarkiv, Adak. Dessutom presenteras de fyra besöksmålen Västerbottens Folkblad, Bertil Ekholtz arkiv samt lite närmare. en del privatpersoners album. Eva Vikström, Inst. för konstvetenskap vid Umeå Guldrikets samarbetsgrupp har bekostat författar- universitet, beskriver Bolidens uppbyggnad. arvode och Boliden Mineral AB omslagets färgtryck, Hans F ritzén, informationschef vid Boliden Mine­ vilket vi tackar för. ral AB, skissar framtiden för gruvnäringen i länet. Innehåll Ett Guldrike föds Västerbottens gruvnäring 40 Åke Lundgren 2 Hans Fritzén B oliden 4 Fyra besöksmål i Guldriket 42 Bolidens bebyggelse 10 Bergrum Boliden 43 Eva Vikström Världens längsta linbana 46 Krig och avspärrning Visningsgruvan och underjordskyrkan Åke Lundgren 14 i Kristineberg 48 Kristineberg 16 Sagabiografen i Adak 50 Linbanan 23 Sevärt i Västerbotten 52 Adak 30 Kjell Lööw Priset för guldet 38 Nära notiser 57 Västerbotten • Redigeras av tjänstemännen vid Västerbottens museum i Rekvisitioner och prenumeration: Västerbottens läns hembygds­ samarbete med tjänstemännen vid Skellefteå museum. förbund, postgiro 6 26 22 - 6. Ansvarig utgivare: Anders Huggert. Offsettryck: UTAB, Umeå 1994. ISSN 0346-4938. Redaktör: Britta M Lundgren. Grafisk form: Petter Perstrand/Sätteri Petter.
    [Show full text]
  • Skelleftebygden 2001 #2
    FÖRENINGEN FÖR SKELLEFTEFORSKNING SKEFO SKELLEFTEBYGDEN 2001/2 Sagabiografen ADAK ... .. Virldens' gsta l ~"' MENSTRASK SKELLEFTEÅ GULD 1, RIKET Kommuntryckeriet, Skellefteå september 2001 Skelleftebygden 2001/2 SKELLEFTEBYGDEN 00!2 utgiven av Föreningen f"ör Skellefteforskning - SKEFO Redaktör: Harry Åkesson Bilder Pärmen Karta och log "Guldriket" med tillstånd av Malå Turism Övriga bilder i skriften: Där inte annat anges är upphovsman okänd. Skellefteå i september 200 l Skellefteå: Kommuntryckeriet INNEHÅLL Titel Författare Förord/Redaktionellt Rolf Granstrand!Hany Åkesson 2 Maläartiklar Åke Lundgren 3-9 - Unika dokument från Malå kommuns !ödelse 3 - Mörtseli den !årste och störste 4 - skogsbranden som rodde osämja och rårsoning 5 - Andligt liv och fattigvård 6 - Malå korskyrKa - templet som skulle rymma hela samhället 7 - Spelmannen Arvid Sjöström 9 Kyrkvägarna från Ersmark Per Andre 10 Oskar och tjuren Oskar Holmström/Aina Baclanan 19 Samerna och Skelleftebygden Olavi Korhonen- Ulf Lundström 21 Pietism och herrnhutism i 1700-talets Skellefteå Britt-Mari Nordström 23 Presentation av Skellefteå Museum Siv Andersson 27 Om tabellverket och Demografiska Databasen Bo Persson 30 Gruvor inom Guldriket Göran Wahlberg 34 Lögåmrolit Sven Mikaelsson 34 Rapport från sommarn 200 l Rolf Granstrand 3 5 Lästips ~tr ~ 36 Föreningen för Skellefteforskning - SKEFO Skelleftebygden 2001/2 Förord Rolf Granstrand Dags igen fOr en ny utgåva av "Skelleftebygden", som denna höst bl.a. sätter Malå i centrum. De lokalhi­ storiska dagarna 2001 genomfurs den 28-30 september med rorsamlingsgården därstädes som samlings­ punkt. För fdrsta gången har SKEFO sträckt sig utöver gränserna ror Skellefteå gamla storsocken, men ef­ tersom Malåbygden en gång koloniserats från detta håll, så har vi ansett det rimligt att inleda samarbete med Malå fårsamling och Malå Hembygdsrorening samt studieforbunden och andra kulturhistoriskt sinna­ de foreningar i kommunen.
    [Show full text]
  • 4 Lokala Förutsättningar JU120 Figur 4.1.1: Befintlig Järnväg Iskellefteå
    Norrbotniabanan järnvägsutredning 120 • Utställningshandling 4 Lokala förutsättningar JU120 I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som är väsentliga för Norrbotniabanans dragning mellan Robertsfors och Ostvik. Här behandlas landskap och geologi, formellt skyddade områden såsom riksintressen och Natura 2000-om- råden, liksom andra områden som saknar formellt skydd men som är mycket viktiga i det lokala sammanhanget, till exempel natur- och kulturmiljöer, friluftsområden och boendemiljöer. Här beskrivs även befolkningsmönster, pendling och näringsliv. Kartorna i kapitel 4 visar inte MKB-skedets kvarvarande korridorer, utan alla de korridorytor som ingått i järnvägs- utredningsskedet. Därmed framgår exempelvis tydligare vilka olika miljöintressen som berörts av utredningen. De kvarvarande korridorerna framgår bland annat av kartan som kan vikas ut längst bak i handlingen. 4.1 Utredningsområdet Förutsättningar i utredningsområ- Järnvägsutredning (JU) 120 behandlar sträckan från det norra utkanten av Robertsfors tätort till Ostvik, cirka En mängd olika förutsättningar, av varierande karaktär, 15 km norr om Skellefteå. I Ostvik tar JU130 (BRNT är av betydelse för Norrbotniabanans dragning. Vissa 2006:29) vid. Resecentrum inne i Robertsfors och skyddas av lagar, andra saknar helt skydd. Några av sträckan söderut mot Umeå och Botniabanan behandlas de förutsättningar som är avgörande för dragningen av i järnvägsutredning 110, se figur 1.7.1. Norrbotniabanan och som redovisas i det här kapitlet Området som utreds i den här rapporten ligger i Väs- är tätortsstruktur, transportinfrastruktur, näringsliv, terbottens län, i Robertsfors och Skellefteå kommuner. resande, människors hälsa och boendemiljö, geologis- Järnvägsutredningen är en fördjupning av förstudien för ka förhållanden, natur- och kulturvärden, landskaps- Norrbotniabanan, där de möjliga järnvägskorridorerna bild, försörjningsgrenar såsom jordbruk, skogsbruk och som togs fram då, har omarbetats med hänsyn till ny- rennäring, förekomst av förorenad mark, samt möjlighe- tillkommen kunskap.
    [Show full text]
  • I Detta Nummer
    m m I detta nummer Det har blivit ett dubbelt julnummer i år. Nummer 3 fisk... Speciellt i Västerbotten intar ju gruvnäringen och 4 har slagits ihop av två skäl. Vår tidigaste en framträdande position, som egentligen borde pre­ historia är så lite omskriven sedan förut och så utrym­ senteras i en egen skrift. Vi har ändå inte kunnat meskrävande-den spänner ju över miljontals år-att åstadkomma en heltäckande redovisning av Väster­ vi svårligen hade klarat det som ett enkelnummer. bottens geologi utan har tvingats välja ut det viktiga­ 1 höstas drabbades vi också av ett redaktionellt ste och presentera det så pedagogiskt som möjligt. problem i och med att vår publikationsassistent För att klara detta för oss på museerna lite främ­ Petter Perstrand slutade hos oss. Han har till och mande ämnesområde har vi engagerat Lars Beckman, börja med fått tjänstledigt under sex månader, men nybliven miljöchef i Lycksele. Lars Beckman var tidi­ det räckte för att sätta käppar ihjulen. Petter har i tolv gare byrådirektör vid länsstyrelsens miljövårdsenhet års tid skött den tekniska produktionen av våra och sekreterare i länsstyrelsens mineralgrupp. Han publikationer - textsättning, grafisk formgivning etc. är ordförande i Västerbottens geovetenskapliga före­ Det är inte speciellt lätt att ersätta en sådan erfaren­ ning och en av de drivande krafterna bakom det het och vi blev närmast lamslagna på redaktionen. gruvmuseum som projekteras i Boliden. Vi har även Kristina Lundberg har nu tagit över efter Petter och haft sakkunig hjälp av högskolelektor Mauno Las- produktionen löper igen. sila, som är redaktör för Markkontakt, geovetenskap­ Geologi-läran om vår planets uppbyggnad, verk­ liga föreningens tidskrift.
    [Show full text]