8661 I °N Hdvi00n0n
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
The Dispersal and Acclimatization of the Muskrat, Ondatra Zibethicus (L.), in Finland
University of Nebraska - Lincoln DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln Wildlife Damage Management, Internet Center Other Publications in Wildlife Management for 1960 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland Atso Artimo Suomen Riistanhoito-Saatio (Finnish Game Foundation) Follow this and additional works at: https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother Part of the Environmental Sciences Commons Artimo, Atso, "The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland" (1960). Other Publications in Wildlife Management. 65. https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother/65 This Article is brought to you for free and open access by the Wildlife Damage Management, Internet Center for at DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. It has been accepted for inclusion in Other Publications in Wildlife Management by an authorized administrator of DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. R I 1ST A TIE T L .~1 U ( K A I S U J A ,>""'liSt I " e'e 'I >~ ~··21' \. • ; I .. '. .' . .,~., . <)/ ." , ., Thedi$perscdQnd.a~C:li"'dti~otlin. of ,the , , :n~skret, Ond~trq ~ib.t~i~',{(.h in. Firtland , 8y: ATSO ARTIMO . RllSTATIETEELLISljX JULKAISUJA PAPERS ON GAME RESEARCH 21 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (l.), in Finland By ATSO ARTIMO Helsinki 1960 SUOMEN FIN LANDS R I 1ST A N HOI T O-S A A T I b ] AK TV ARDSSTI FTELSE Riistantutkimuslaitos Viltforskningsinstitutet Helsinki, Unionink. 45 B Helsingfors, Unionsg. 45 B FINNISH GAME FOUNDATION Game Research Institute Helsinki, Unionink. 45 B Helsinki 1960 . K. F. Puromichen Kirjapaino O.-Y. The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland By Atso Artimo CONTENTS I. -
The Finnish Environment Brought to You by CORE Provided by Helsingin Yliopiston445 Digitaalinen Arkisto the Finnish Eurowaternet
445 View metadata, citation and similar papersThe at core.ac.uk Finnish Environment The Finnish Environment brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston445 digitaalinen arkisto The Finnish Eurowaternet ENVIRONMENTAL ENVIRONMENTAL PROTECTION PROTECTION Jorma Niemi, Pertti Heinonen, Sari Mitikka, Heidi Vuoristo, The Finnish Eurowaternet Olli-Pekka Pietiläinen, Markku Puupponen and Esa Rönkä (Eds.) with information about Finnish water resources and monitoring strategies The Finnish Eurowaternet The European Environment Agency (EEA) has a political mandate from with information about Finnish water resources the EU Council of Ministers to deliver objective, reliable and comparable and monitoring strategies information on the environment at a European level. In 1998 EEA published Guidelines for the implementation of the EUROWATERNET monitoring network for inland waters. In every Member Country a monitoring network should be designed according to these Guidelines and put into operation. Together these national networks will form the EUROWATERNET monitoring network that will provide information on the quantity and quality of European inland waters. In the future they will be developed to meet the requirements of the EU Water Framework Directive. This publication presents the Finnish EUROWATERNET monitoring network put into operation from the first of January, 2000. It includes a total of 195 river sites, 253 lake sites and 74 hydrological baseline sites. Groundwater monitoring network will be developed later. In addition, information about Finnish water resources and current monitoring strategies is given. The publication is available in the internet: http://www.vyh.fi/eng/orginfo/publica/electro/fe445/fe445.htm ISBN 952-11-0827-4 ISSN 1238-7312 EDITA Ltd. PL 800, 00043 EDITA Tel. -
KUNTAJAON MUUTOKSET, JOISSA KUNTA on LAKANNUT 1.1.2021 Taulu I
KUNTAJAON MUUTOKSET, JOISSA KUNTA ON LAKANNUT 1.1.2021 Taulu I LAKANNUT KUNTA VASTAANOTTAVA KUNTA Kunnan nimi Kuntanumero Lakkaamispäivä Kunnan nimi Kuntanumero Huomautuksia Ahlainen 001 010172 Pori 609 Aitolahti 002 010166 Tampere 837 Akaa 003 010146 Kylmäkoski 310 ks. tämä taulu: Kylmäkoski-310 Sääksmäki 788 ks. tämä taulu: Sääksmäki-788 Toijala 864 ks. tämä taulu: Toijala-864 Viiala 928 ks. tämä taulu: Viiala-928 Alahärma 004 010109 Kauhava 233 ks. tämä taulu: Kortesjärvi-281 ja Ylihärmä-971 Alastaro 006 010109 Loimaa 430 ks. tämä taulu: Mellilä-482 Alatornio 007 010173 Tornio 851 Alaveteli 008 010169 Kruunupyy 288 Angelniemi 011 010167 Halikko 073 ks. tämä taulu: Halikko-073 Anjala 012 010175 Sippola 754 ks. taulu II: Sippola-754 Anjalankoski 754 010109 Kouvola 286 ks. tämä taulu: Elimäki-044, Jaala-163, Kuusankoski-306, Valkeala-909 Anttola 014 311200 Mikkeli 491 ks. tämä taulu: Mikkelin mlk-492 Artjärvi 015 010111 Orimattila 560 Askainen 017 010109 Masku 481 ks. tämä taulu: Lemu-419 Bergö 032 010173 Maalahti 475 Björköby 033 010173 Mustasaari 499 Bromarv 034 010177 Hanko 078 Tenhola 842 ks. tämä taulu: Tenhola-842 Degerby 039 010146 lnkoo 149 Dragsfjärd 040 010109 Kemiönsaari 322 ks. tämä taulu: Kemiö-243 ja Västanfjärd-923 Elimäki 044 010109 Kouvola 286 ks. tämä taulu: Jaala-163, Kuusankoski-306, Anjalankoski-754, Valkeala-909 Eno 045 010109 Joensuu 167 ks. tämä taulu: Pyhäselkä-632 Eräjärvi 048 010173 Orivesi 562 Haaga 068 010146 Helsinki 091 Haapasaari 070 010174 Kotka 285 Halikko 073 010109 Salo 734 ks. tämä taulu: Kiikala-252, Kisko-259, Kuusjoki-308, Muurla-501, Perniö-586, Pertteli-587, Suomusjärvi-776, Särkisalo-784 Hauho 083 010109 Hämeenlinna 109 ks. -
Aquatic Microbial Ecology 62:241
The following supplement accompanies the article Bacterioplankton community composition in 67 Finnish lakes differs according to trophic status Eija Kolmonen1, Kaisa Haukka1,3, Anne Rantala-Ylinen1, Pirjo Rajaniemi-Wacklin1,4, Liisa Lepistö2, Kaarina Sivonen1,* 1University of Helsinki, Department of Food and Environmental Sciences, Division of Microbiology, Viikki Biocenter, PO Box 56, 00014 Helsinki University, Finland 2Finnish Environment Institute, PO Box 140, 00251 Helsinki, Finland 3Present address: National Institute for Health and Welfare, PO Box 30, 00271 Helsinki, Finland 4Present address: Finnish Red Cross Blood Service, Research and Development, Kivihaantie 7, 00310 Helsinki, Finland *Corresponding author. Email: [email protected] Aquatic Microbial Ecology 62: 241–250 (2011) Table S1. Characteristics of the 67 lakes included in the DGGE analysis of the BCC of the lakes. Lakes (55) indicated with bold font were included in CCA PCA. nd. = not determined Lake name Lake TP TN TN:TP Nitrate DIN: Chl a pH Secchi Water T (°C) Latitude Longitude Biomass (mg l–1) of number (_g l–1) (_g l–1) -nitrite DIP (mg l–1) depth colour (north) (east) –1 (μg l–1) (m) (mg Pt l ) Cyanobac Anab Micro P. Oscillat Aphaniz Chroo teria aena cystis agardhii oriales omenon cale Simijärvi 1 3 310 103.3 143 146.0 1.6 7.4 5.50 10 18.8 60.10 23.34 0.001 0 0.001 0 0 0 0 Kuolimo 42 4 320 80.0 64 67.0 1.9 7.2 6.00 20 19.9 61.16 27.30 0.0176 0 0 0 0 0 0 Iso-Löytäne 16 5 370 74.0 2 7.0 4.4 7.3 3.70 15 18.7 60.18 24.37 0.1479 0.003 0 0 0 0 0.00 Kattilajärvi -
Finlands Geografi
LÅROBOK i FINLANDS GEOGRAFI, af A. K. DTloöccn. Tredje upplagan. WIBORG, Clouberg & C:o förlag. .LÅROBOK I FINLANDS GEOGRAFI, af ål. t. 311 o b ecu. Tredje upplagan. WIBORG, /B?/' Clouberg & C:o förlag. WIBORG, N. A. Zilliaci tryckeri, 1871. Storfurstendömet Finland. 6835 qvadrat-mil, 13A millioner invånare. Finland (Suomi, Suomenmaa) är beläget mellan 59° 48' och 70° 6' nordlig bredd samt emellan 38° 10' och 50° 25' längd. Största utsträckningen i norr och söder utgör 108 fmska mil, från Tana-elfs krökning åt nordvest, 4 mil från Ishafvet, till sydligaste spet- sen Hangöudd (Hanköniemi). I öster och vester ut- gör största utsträckningen 57 fmska mil. Landet gränsar i n. till Norge, i ö. till Ryss- land, i s. till sjön Ladoga, Ryssland, Finska viken och Östersjön, i v. till Bottniska viken och Sverge. Gränsen mot Norge utgöres till en del af Tana-elf, mot Ryssland i s.o. af Systerbäck (Rajajoki), mot Sverge af Torne-elf och dess biflod Muonio. Ryss- land tillstöter med guvernementerna Archangelsk, Olo- nets och S:t Petersburg eller Ingermanland. tumland är till största delen ojemnt-, det är upp- fyldt af berg, af hvilka dock intet är särdeles högt, af skogar, mossar, kärr och sjöar, hvilka sistnämnde intaga en stor del af dess yta. De högsta bergs- topparne finnas i landets nordligaste del, såsom det enstaka Peldoivi, nära Tana-elfs mellersta lopp, 2245 finska fot högt, och Jeristunturi^ nära Muonios krök- ning åt s., 2200 fot. Höjdsträckningarne t landets norra del hafva en höjd af 1000 fot och derutöfver. De sänka sig söderut till 3—400 fot och bilda ett högland, hvilket upptager största delen af landet. -
Lintujen Havainnointi Suurilla Sisävesillä Esimerkkinä Laskenta Längelmävedellä 1999
Muita seurantatutkimuksia Sisävesilaskennat Lintujen havainnointi suurilla sisävesillä Esimerkkinä laskenta Längelmävedellä 1999 Pentti Linkola uuret sisävedet ovat vä• tiinpanot niistäkin olen luon hiten harrastettu lin nollisesti kirjannut. Stuinventointien osa Osa vesilinnuista aloittaa pesin alue. Ei voisi kuvitellakaan nän jo toisella kalenterivuodellaan, vain osalla lajeista esiintyy pesimät• sellaista yleisesitystä kuin tömiä ikäluokkia. Joutsenista ja ka suurenmoinen "Muuttuva nadanhanhista pääosa on nuoria ikä• saaristolinnusto", jossa OLA luokkia. Etenkin laulujoutsenkan VI HiLDENILLÄ ja MARTTI HA nasta pesimäaikana on niin valtava RI0LLA oli käytettävissään me enemmistö pesimättömiä esiaikui sia, sekä pariskuntina että parvina, renrannikoilta pesivien kanto että ne aivan ilmeisesti eivät aina jen laskelmia ja pitkiä vertai kaan kaikki aloita pesintää vielä 5-, lusaijoja monilta koealueilta tuskin 6-vuotiainakaan. 1920-luvulta saakka ja satoja Telkän ja iso koskelon 2kv-koiraat eroavat vanhoista puvultaan ja ovat Minkki - lintujen kannalta pahimpia petoja. Karttula, Virmasvesi. lähdeteoksia ja lähdeartikke• helposti sivuutettavissa. Pesimättö• leita. © Kalle Ruokolainen miä kuikkia esiintyy yleisesti, ei Sisämaan selkävesien vähät kuitenkaan niin runsaina kuin saat laskennat ovat nuoria ja kan taa näyttää: jo kesäkuusta alkaen näyttäytyvistä kuikkaparvista pää• nanmuutosten vertailusaijat neistoni sisältää, siltä varalta kentavuorokauteen sisältyy osa kostuu hävitetyiltä pesiltä ir lyhyitä. Ainoa ennen sotia että -
Paleoproterozoic Mafic and Ultramafic Volcanic Rocks in the South Savo Region, Eastern Finland
Development of the Paleoproterozoic Svecofennian orogeny: new constraints from the southeastern boundary of the Central Finland Granitoid Complex Edited by Perttu Mikkola, Pentti Hölttä and Asko Käpyaho Geological Survey of Finland, Bulletin 407, 63-84, 2018 PALEOPROTEROZOIC MAFIC AND ULTRAMAFIC VOLCANIC ROCKS IN THE SOUTH SAVO REGION, EASTERN FINLAND by Jukka Kousa, Perttu Mikkola and Hannu Makkonen Kousa, J., Mikkola, P. & Makkonen, H. 2018. Paleoproterozoic mafic and ultramafic volcanic rocks in the South Savo region, eastern Finland. Geological Survey of Finland, Bulletin 407, 63–84, 11 figures and 1 table. Ultramafic and mafic volcanic rocks are present as sporadic interlayers in the Paleo- proterozoic Svecofennian paragneiss units in the South Savo region of eastern Finland. These elongated volcanic bodies display locally well-preserved primary structures, have a maximum thickness of ca. 500 m and a maximum length of several kilometres. Geo- chemically, the ultramafic variants are picrites, whereas the mafic members display EMORB-like chemical compositions. The picrites, in particular, display significant com- positional variation in both major and trace elements (light rare earth and large-ion lithophile elements). These differences may have been caused by differences in their magma source, variable degrees of crustal contamination and post-magmatic altera- tion, as well as crystal accumulation and fractionation processes. The volcanic units are interpreted to represent extensional phase(s) in the development of the sedimentary basin(s) where the protoliths of the paragneisses were deposited. The eruption age of the volcanic units is interpreted to be 1.91–1.90 Ga. Appendix 1 is available at: http://tupa.gtk.fi/julkaisu/liiteaineisto/bt_407_appendix_1. -
Osuuskauppa Suur-Savon Hallinto 2017
OSUUSKAUPPA SUUR-SAVON HALLINTO 2017 PIEKSÄMÄKI SAVONRANTA JOROINEN ENON- KOSKI RANTASALMI KERIMÄKI JUVA SAVONLINNA MIKKELI SULKAVA HIRVENSALMI RISTIINA PERTUN- PUUMALA MAA MÄNTYHARJU HALLITUS 2017 Puheenjohtaja Varapuheenjohtaja Hämäläinen Heikki Lappi Erkki Koskinen Satu Nikkanen Kari Vainio Antti toimitusjohtaja hallituksen KTM, tohtori- toimitusjohtaja asianajaja MIKKELI puheenjohtaja opiskelija MIKKELI SAVONLINNA VIRTASALMI JOENSUU HALLINTONEUVOSTO 2017 Puheenjohtaja Varapuheenjohtaja Lokka Martti Summanen Hokkanen Arto Hynninen Ulla Hänninen Arttu Koivikko Jyrki Kokkonen Anne Korhonen Juha toimitusjohtaja, Annemaija toimitilapäällikkö yrittäjä leipomotyöntekijä kappalainen ravintolapäällikkö hallintopäällikkö isännöitsijä toimitusjohtaja MIKKELI PIEKSÄMÄKI MIKKELI MIKKELI MIKKELI PIEKSÄMÄKI MIKKELI SAVONLINNA Lipsanen Heino Makkonen Mari Pulliainen Liisa Rouhiainen Suomalainen Jukka Torikka Kirsi Virta Kaarina aluejohtaja rehtori fysioterapeutti Jaakko yrittäjä TtM, päihdetyön- terveydenhoitaja MIKKELI SAVONLINNA MIKKELI maanviljelijä SAVONLINNA johtaja SULKAVA JUVA SAVONLINNA EDUSTAJISTO 2017 MIKKELIN JÄSENALUE Ahonen Kaija Ahonen Liisa Barck Paavo Harmoinen Taina Hildén Niina Hurskainen Tapio Hämäläinen Ari Karjalainen Panu torikauppias lähihoitaja sähköasentaja, maatalous- ja metsä- vastaanotto- metsätalous- maatalousyrittäjä maanviljelijä MIKKELI MIKKELI eläkkeellä tieteiden maisteri, virkailija insinööri MIKKELI MÄNTYHARJU MIKKELI yrittäjä, opettaja PERTUNMAA MIKKELI MIKKELI Kohvakka Asko Kokkonen Tuija Laukkanen Armi Leppä -
Koulutuksen Järjestäjät Ja Oppilaitokset 2011 Käyttäjän Käsikirja Utbildningsanordnare Och Läroanstalter Användarhandbok
Käsikirjoja 48 Käsikirjoja järjestäjätjaoppilaitokset2011 Koulutuksen Käsikirjoja 48 Handböcker Koulutuksen järjestäjät ja oppilaitokset 2011 Käyttäjän käsikirja Utbildningsanordnare och läroanstalter Användarhandbok Julkaisu sisältää tietoja oppilaitoksista ja koulutuksen järjestäjistä vuodelta 2011 – oppilaitokset ja oppilaitosten oppilasmäärät kunnittain – oppilaitosten osoitetiedot – oppilaitokset oppilaitostyypeittäin – oppilaitosrekisteriin tehdyt muutokset – koulutuksen järjestäjät ja niiden ylläpitämät oppilaitokset Publikationen innehåller uppgifter om läroanstalter och utbildningsanordnare år 2011 – läroanstalter och antal elever efter kommun – läroanstalternas adresser – läroanstalter efter läroanstaltstyp – förändringar i läroanstaltsregistret – utbildningsanordnare och deras läroanstalter ISSN 1797–5646 = Käsikirjoja ISBN 978–952–244–374–8 (pdf) ISBN 978–952–244–342–7 (print) Tuotenumero 3127 (print) Tietopalvelu, Tilastokeskus Informationstjänst, Statistikcentralen Information Service, Statistics Finland puh. 09 1734 2220 tel. +358 9 1734 2220 tel. +358 9 1734 2220 www.tilastokeskus.fi www.stat.fi www.stat.fi Julkaisutilaukset, Edita Publishing Oy Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy Publication orders, Edita Publishing Oy puh. 020 450 05 tel. +358 20 450 05 tel. +358 20 450 05 asiakaspalvelu.publishing@edita.fi www.editapublishing.fi www.editapublishing.fi www.editapublishing.fi Käsikirjoja 48 Handböcker Koulutuksen järjestäjät ja oppilaitokset 2011 Käyttäjän käsikirja Utbildningsanordnare och läroanstalter Användarhandbok -
Vuosikirja 20II
Linnut vuosikirja 2011 LUONNONTIETEELLINEN KESKUSMUSEO Kuikan huuto kuuluu järvillämme selvästi useammin kuin 25 vuotta sitten. Syyt runsastumisen taustalla saattavat liittyä kevättulvien suotuisaan kehitykseen suurilla järvillä lämpimämpien keväiden ja vähälumisempien talvien seurauksena. PEKKA LEHTONEN Suomen kuikkakanta vuonna 2010 sekä arvioita poikastuotosta ja runsastumisen syistä Jukka Virtanen, Pekka Lehtonen & Jukka Kauppinen Kuikka oli BirdLife Suomen vuoden lintu sillä otannan suuruutta on vaikea arvioida. laskenta-aineistoa. Pitkäikäisen lajin kan- 2010. Yksi projektin tavoitteista oli arvioi- Harvaan asutusta Pohjois-Suomesta tiedot nanmuutokset ovat kuitenkin hitaita, min- da Suomen nykyinen kuikkakanta. Tavoit- ovat puutteellisimmat. kä vuoksi arviota varten on kerätty kaikki teen saavuttamiseksi yhdistyksiä kannus- saatavissa olevat laskentatulokset. Suomi on tettiin tekemään kuikkalaskentoja sekä ke- Suomen kuikkakanta ja sen kehitys jaettu tarkastelussa kolmeen alueeseen: Jär- räämään tiedot aiemmista laskennoista. Li- Kuikka oli 1980-luvulla valtakunnallisen vi- Suomeen, muuhun Etelä-Suomeen sekä säksi pyydettiin arviot alueen parimäärästä harrastajatutkimuksen kohteena. Tuolloin Pohjois-Suomeen. Taulukossa 1 on esitetty sekä kannankehityksestä. Laskentatuloksia Järvi-Suomen kanta arvioitiin melko niuk- yhdistysten antamat pariarviot, maanmittaus- saatiin eniten vähäjärvisiltä alueilta, joista kojen laskentojen pohjalta, mutta rannik- laitoksen (2011) aineistosta lasketut sisä- muutamilla valtaosa kuikkajärvistä tarkis- -
Hydrologinen Vuosikirja 2006–2010 Hydrological Yearbook 2006–2010
SUOMEN YMPÄRISTÖ 8 | 2012 HYDROLOGICAL YEARBOOK HYDROLOGICAL 2006–2010 VUOSIKIRJA HYDROLOGINEN 2006–2010 Hydrologista vuosikirjaa on julkaistu säännöllisesti vuodesta 1910 LUONNON- VARAT alkaen. Käsillä oleva vuosikirja on viimeinen julkaisuna tehty vuosi- kirja, johon 100-vuotinen perinne päättyy. Rakenteeltaan suunnilleen Hydrologinen vuosikirja 2006–2010 yhdenmukaisena jatkuva kirja on moniin käytännön tarpeisiin kätevin Hydrological Yearbook 2006–2010 tarkastetun hydrologisen tiedon lähde Suomessa. Edellisen vuosi- kirjan tapaan kirjaan on koottu tietoja viideltä vuodelta. Perinteisen WMO:n suosittaman vertailukauden 1961-1990 lisäksi keskiarvoja Johanna Korhonen ja Eliisa Haavanlammi (toim.) on esitetty jaksolta 1991-2010. Hydrological Yearbook 2006-2010 continues the series of Finnish hydrological yearbooks, published since 1910. After a hundred years of traditional yearbooks, this publication is the last in the history of Hydrological Yearbooks in Finland. Concise in content and traditio- nal in its structure, the Yearbook is a valuable, systematic source of precise hydrological data. Like the previous yearbook, this volume contains data from five years. In addition to the reference period 1961-1990 recommended by the World Meteorological Organizati- on, the mean values for the period 1991-2010 are given. SUOMEN YMPÄRISTÖ 8 | 2012 YMPÄRISTÖ SUOMEN ISBN 978-952-11-3988-8 (PDF) ISSN 1796-1637 (verkkoj.) Suomen ympäristökeskus SUOMEN YMPÄRISTÖ 8 | 2012 Hydrologinen vuosikirja 2006–2010 Hydrological Yearbook 2006–2010 Johanna Korhonen ja Eliisa Haavanlammi (toim.) Helsinki 2012 SUOMEN YMPÄRISTÖKESKUS SUOMEN YMPÄRISTÖ 8 | 2012 Suomen ympäristökeskus Vesikeskus, sisävesiyksikkö Taitto: Seija Turunen Kansikuva: Johanna Korhonen Julkaisu on saatavana internetistä: www.ymparisto.fi/julkaisut ISBN 978-952-11-3988-8 (PDF) ISSN 1796-1637 (verkkoj.) ALKUSANAT Hydrologisen vuosikirjan satavuotinen historia päättyy tähän julkaisuun, joka on viimeinen perinteiseen tapaan taulukkoyhteenvetona tehty vuosikirja. -
Padotus- Ja Juoksutusselvityksen Sisältörunko
Kokemä enjoen vesisto älueen pädotus- jä juoksutusselvitys Tanja Dubrovin, Juho Jakkila, Juha Aaltonen, Miia Kumpumäki ja Bertel Vehviläinen Suomen ympäristökeskus 2017 1 Sisältö 1. Alkusanat ...................................................................................................................................... 4 2. Padotus- ja juoksutusselvityksen taustaa ...................................................................................... 5 3. Vesistöalueen hydrologia .............................................................................................................. 6 3.1. Vesistöalueen kuvaus ............................................................................................................................... 6 3.2. Ilmastonmuutoksen vaikutusten huomioon ottaminen .......................................................................... 7 3.3. Sadanta ja lämpötila ................................................................................................................................. 9 3.4. Lumi ........................................................................................................................................................ 10 3.5. Virtaama ................................................................................................................................................. 10 3.6. Vedenkorkeus ......................................................................................................................................... 12 4. Vesistön käyttö ...........................................................................................................................