KONTENI EDISYON SPESYAL DUB Lafen Lane 2010

Editoryal: Konpansasyon ek Bidze 2011 ...... … … 3 Manif kont Princess Anne …...... … 4 Nuvo Komisyon su Trete Pelindaba: Leta Moris lor la ...... … 4 Konferans LALIT lor Diego Presipit Reaksyon … …...... 5 Deklarasyon Gran Rivyer ...... 8 Declaration of Grande Riviere...... … … 9 Diskur Byenveni Konferans Diego Garcia …...... … 10 Diskur Ansyen Prezidan Repiblik, M. Cassam Uteem ...... … … 15 List of messages of Support for Diego Conference...... 20 Reform Elektoral: “Bizin enn sirkonskripsyon pu Chagos” ...... … 20 Chagos ek Rol UK-US: Sekre, konplo manti, inpinite par Alain Ah-Vee...... 21 Bann Také dan LALIT Chagos par Ram Seegobin …...... … 26 Kimanyer fer ferm enn baz militer par Wilbert van der Zeijden...... … … 33 Listwar Lalit Chagos par Ragini Kistnasamy ...... … … 38 Temwayaz Edna Menes, deporte depi Diego ...... … … 42 Rol Fam dan lalit Diego Garcia par Rajni Lallah ...... … … 45 Stratezi Leta Moris pu 42 an inn Kadik! Par Lindsey Collen ...... … … 48 Les verts/Fraternel Refiz Partisip dan Konferans ...... … … 53 Jabaljas ek Bulbak … …...... 54 Kreasyon Zordi: Sultana Haukim ...... … … 55 Bidze Enn Bidze Tipik PT, MSM ek PMSD...... … … 56 Bidze de Drwat ...... … … 57 Skandal dan Frankofoni …...... … 58 Langaz Kreol ena so Akademi ...... … … 58 Repons Princes’ Tuna ...... … … 59 Best Loser System: Berenger ek Ramgoolam: Parad ubyen Stabilizasyon ...... … 61 Kiba, blokis: Viktwar kont USA ...... … … 62 Crisis Bites and Historic Bloc Wobbles...... … … 63 Bilan Parti LALIT 2010 ...... … … 67

Pibliye ek inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, Porlwi, Repiblik Moris. Pri: Rs 20/- www.lalitmauritius.org 208 2132 ek 208 5551 [email protected]

1 ZUR REVI SORTI, 30 NOVAM Manifestasyon LALIT kont “Princess Anne”

LALIT pe organiz enn manifestasyon pu proteste kont prezans Princess Anne dan enn vizit ofisyel Moris pu “selebre” 200 banane depi Britanik pran kontrol depi Franse, an 1810 pandan Lager Napoleonik. Sa “selebrasyon” la, vinn apre selebrasyon pli boner sa lane la, viktwar batay naval Gran Por par Franse. Etan done ki tu problem Chagos ek Diego Garcia finn kree atraver Leta Britanik servi ansyen dekre monarsi, apel “Queen’s Orders in Council”, nu dan LALIT nu proteste kont prezans Laprinses. Nu pa ti pu etone si Britanik finn organiz sa vizit expreseman, exakteman enn mwa apre ki zot finn met anviger zot “Marine Protected Area”, ki finn provok laraz Guvernman Moris. Lerla, Guvernman Moris aksepte vizit la, resevwar Laprinses partu avek ponp, e pe mem fer enn “bal” pu reprodir bal ki fam Guverner, Lady Gomm, ti fer, kot invitasyon ti vinn koni akoz li finn servi Blue Penny Stamp. Me, nu dan LALIT nu opoz sa bann “Orders in Council” otokratik la, ki finn kas pei la an-de, e finn bani Chagosyen. Sa kalite dekre la pa ti oredi servi ditu. Li azir deryer ledo lepep Britanik ek so institisyon demokratik. E resaman, Orders in Council finn re-servi pu re-bani Chagosyen apre ki Ot Lakur dan Lond finn donn zot drwa de retur. Li enn kalite dekre anti-demokratik, ki nepli servi, ki arkaik, e ki finn zis re-servi pu exekit bann sanzman ki Leta Britanik tro onte pu amenn divan Parlman.

Moris lor nuvo Komite pu Ennfors Trete Pelindaba

Kan kartye zeneral pu AFCONE (Africa Commission on Nuclear Energy) pe met dibut an Novam 2010, finn swazir 12 Komiser. Zot bann pei swivan: Alzeri, Burkina Faso, Kamrunn, Etyopi, Kennya, Lalibi, Mali, , Senegal, Sid Afrik, Togo ek Tinizi. Sa Komisyon la, ki pu ena so syez Sid Afrik, li ena pu bi pu vey ki tu pei dan lemond respekte Trete Nasyon Zini apel Pelindaba. Dan Lasanble Nasyonal le 29 Novam, Minis Zafer Etranzer, Dr. Arvind Boolell, finn anonse ki Moris ena lintansyon loz enn reket avek sa Komisyon la, pu inspeksyon Diego Garcia. Kumsa Moris anmemtan exziz so suvrennte, anmemtan kritik Leta Zini, pu premye fwa, pu so baz. Sa ti enn parmi revandikasyon Konferans LALIT lor Diego Garcia ek Chagos. Rapor la li dan Revi apartir paz 5.

2 EDITORYAL Konpansasyon ek Bidze 2011

Dan lespas enn semenn Minis finn geyn enn premye rawnd, serten mezir ki pu sey sulaz Finans finn ek donn travayer lespwar ki pu planter kann ki pe abandonn vinn konfirm politik ekonomik ena konpansasyon rezonab. kann parski sa sekter la nepli ki Travayis, MSM, ek PMSD Li pa finn pran buku trik- vyab. Ena serten mezir ki pu finn tultan ena: enn politik mardaz Guvernman pu fer pozitif dan sekter ledikasyon, ekonomik ki favoriz klas bann birokrat dan muvman kuma sibsid lor fiz lexame, ek kapitalist (mem si ena serten sindikal bliye represyon ki sa ogmantasyon nomb laburs pu seksyon klas kapitalist ki profit mem Guvernman la finn letid tertyer. plis ki lezot) o-detriman klas ankuraze kont dirizan ek Par kont ena enn plan travayer ek dimunn mizer. delege sindikal ki aktif dan zot lozman ki byen detaye, me ki Guvernman Lalyans pu Lave- sayt travay: dan lepor, Air repet mem refrin ki nu finn nir finn expoz so demagozi, so Mauritius, MBC. tande dernye 6 an, san okenn ipokrizi, ek so sinism. Alor kan sa Guvernman PT- solisyon pu kriz lozman. Pu Dan lespas enn semenn, MSM-PMSD vinn inpoz enn infrastriktir, okenn detay lor sa Pravind Jugnauth ek Minis konpansasyon byen meg 3.2% “metro leze” ki ti telman Travay Shakeel Mohamed finn atraver NTF, ilizyon ki inpresyonn Premye Minis kan devwal stratezi ki zot finn ladireksyon bann konfedera- li ti Singapur, me ena sa mem servi pu kuyonn serten dirizan syon sindikal finn antretenir long lalist proze ki nu pe tande sindikal ek mem editoryalist vizavi Ramgoolam, Jugnauth, depi plizyer lane. lagazet. Apre ki Navin Ram- Mohamed, Deerpalsing, etc, O-nivo demokrasi ek admin- goolam, Shakeel Mohamed, finn transforme an lamertim ek istrasyon, enn seri mezir ki Nita Deerpalsing finn met listeri. Me se klas travayer ki potansyelman represiv kuma: presyon lor MSPA pu ki pe peye pu sa mank zizman. ankor plis lapolis, kamera mobilizasyon laburer ek Tutswit apre fyasko konpan- sirveyans partu, nuvo prizon, artizan amenn enn ogmant- sasyon, finn ena Bidze. O- nuvo kart idantite ki kontenir asyon saler rezonab de 20%, mwin dirizan sindikal finn buku linformasyon personel ki ena sindikalist ti truve ki ran- deside pu pa met kravat ek al kapav danzere. Aster pu bizin plasman Sithanen par Jug- fer bufon dan Lasanble Nasyo- pey 100 rupi pu geyn Sertifika nauth reprezant enn “viktwar nal, ansam ek “bater latab” Moralite ki serten patron politik” pu klas travayer. Apre Guvernman, mem si zot ti egzize avan donn travay. Olye ki National Pay Council ti partisip dan sa natak ki apel amelyor PSC, ek rann rekrit- ranplase par National Tri- “konsiltasyon pre-bidzeter”. man dan servis sivil ek para- partite Forum, serten sindikal- Dan bidze 2011, Minis etatik pli transparan par pibliye ist ti interpret sa kuma enn Jugnauth finn respekte so bann ofisyelman lalist aplikan ek gran viktwar pu muvman langazman anver dimunn ris lalist kandida ki finn selekte, sindikal. Apre ki Minis dan klas mwayenn ek burz- ek zot kalifikasyon, Bidze vinn Jugnauth finn oblize retir so wazi, par aboli NRPT ek aboli anonse ki serten rekritman ek Discussion Paper ki ti rod tax lor lintere lor kont savings: promosyon nepli pu fer par inpoz zero konpansasyon de mezir ki pa benefisye klas PSC, me sa puvwar la pu apartir 1 Zanvye 2011, ek enn travayer ditu. Li pe kontinye delege a minister: se azan mekanism separe pu sekter sutenir finansyer-man patron Guvernman ki pu byen zibile. piblik ek prive, lerla usi serten ki an difikilte akoz kriz dan Me sirtu ena tu sans ki nuvo sindikalist finn anonse ki zot zonn Euro, li finn propoz rekritman par minister pu fer 3 lor baz kontra limite, ek sa sasyon lor 3.2%, lerla ogmant Finalman ek enn konpan- mezir la reprezant enn menas pri par 25%! sasyon saler pu 2011 ki lor sekirite lanplwa dan sekter Me seki kriminel ek sa bidze reprezant enn mepri pu klas piblik. la, se ki Minis Finans ek so travayer, ek enn bidze ki pena Kot Guvernman finn al rod Guvernman pa paret finn tir okenn vizyon, ek ki apovri reveni adisyonel pu finans so okenn leson apartir sa seri kriz klas travayer ankor plis, nu Bidze? Ogmantasyon tax lor ki Moris finn traverse. Zot pa espere ki dan muvman sigaret ek labwason ki pu paret konpran ki pu reziste a sindikal bann dirizan konpran ogmant depans lamas dimunn lezot kriz ki pe vini pli divan, nesesite absoli pu met an buku: li enn pir ipokrizi pu dir li neseser devlop nuvo sekter kestyon lozik sistem kapitalist ki pe fer sa akoz sigaret ek prodiksyon kuma agro-indistri limem, ek nesesite irzan pu labwason move pu lasante. Tu ek diversifikasyon agrikol ki devlop enn platform initer otur dimunn kone ki ogmantasyon kapav kree lanplwa stab ek enn program sosyalist, pa otur pri pa vremem diminye byen peye, kuma devlopman enn guru ubyen enn blefer. konsomasyon. Rezilta final se surs lenerzi renuvlab. Seki LALIT ki pu ena mwins larzan pu aste Guvernman pe fer se gard sa 21 Novam 2011 manze ek lezot depans esan- bann mem sekter ki nepli vyab syel, sirtu ki konpansasyon ki kuma disik ek textil, nek al rod pu peye lafin Zanvye pa pran diferan marse dan Lend, Get lartik lor Bidze dan Revi, an konsiderasyon sa bann Lasinn, ek Larisi; sey atir inpe pli lwen. ogmantasyon la. Fixe konpan- plis turist depi sa 3 peyi la.

Reptil, 1943, desin par Escher

4 Konferans LALIT lor Diego presipit reaksyon

Konferans LALIT lor Diego Uteem, ti fer enn lapel anfaver Garcia ek Chagos ki finn bann aksyon ferm pu konplet termine le 2 Novam e ki finn dekolonizasyon pei, pu ferm apel Leta Moris pu azir, finn baz ek pu asire ki tu Chagosyin ena enn lefe politik imedya. ena drwa return lor tu lil Avan mem ki deklarasyon reinifye alinteryer Mauritius. konferans, Deklarasyon Gran “Nu pa anger ar Lirak. Nu pa Rivyer, ti sumet a Minis Zafer anger ar Afghanistan,” li finn Etranzer, me apre reportaz dir, “Donk pa kapav servi nu konferans dan lapres e lor teritwar pu rant anger kont sa radyo, Premye Minis Navin bann pei-la”. Li finn azute ki Ramgoolam anonse, zur apre bann kupab se dabor ladmin- lafin Konferans ki Guvernman istrasyon Amerikin. Dezyem, nepli pu “koz koze”. Li finn zot partner Leta Britanik. Lerla akiz guvernman Britanik de ena bann konplis. Li finn fer ‘manter’, ‘ipokrit’, ‘trikman- enn lapel a Prezidan Repiblik, der’. Li finn anonse ki guvern- Pwason ek koray pli inportan antan ki sel temwin diskisyon man Moris pu fer apel pu ki ki dimunn. Sa nu pa pu pre-lindepandans Lancaster ena inspeksyon IAEA su Trete aksepte.” House ki ankor vivan, pu vinn Pelindaba kuma ena dan Kan Alain Ah-Vee ti koze lor temwanye. E lerla ena bann Deklarasyon Grand Rivyer. E Top FM mem zur ki Premye viktim, dimunn ki ti viv lor li’nn osi anons enn form Minis ti pe koze (3 Novam), li bann lil Chagos, ki finn de- Lasanble Rezyonal pu Chagos ti vinn kler atraver komanter rasine par fors, ek lepep Moris, parey kuma ena Rodrig, enn piblik ki ti sone ki propozisyon ki so teritwar finn demanbre lot demand ki sorti sa Kon- LALIT pu ki Sef Leta ek ilegalman dan prosesis linde- ferans la. Pu premye fwa, dan Premye Minis al Chagos lor pandans. enn langaz ki resanble buku Trochetia finn kaptiv limaz- Dan Forom Nasyonal, Minis seki ti servi dan konferans, li inasyon dimunn. Tu dimunn Zafer Etranzer, Arvin Boolell, finn akiz guvernman Britanik panse ki li normal ki reprezan- ti deklare ki guvernman ena finn komet enn ‘krim kont tan guvernman kapav al lor tu lintansyon pu azir lor kestyon limanite’ pu deportasyon forse but enn Leta so teritwar. Trete Pelindanba ek ki an Chagosyin. Lor Park Marin ki Konferans internasyonal zeneral zot pu aksantye pre- guvernman Britanik finn LALIT ti 4 zur e ti inklir enn syon politik, diplomatik ek instale otur Chagos me par Forom Nasyonal, e dapre lalis legal. Lider Lopozisyon, Paul exklir Diego Garcia, Premye lanrezistreman ti ena inpe plis Berenger, ki odepar ti aksepte Minis finn dir: “Ena sumarin ki 200 partisipan. Dan sesyon pu pran laparol ti retir so lakor nikleer Diego Garcia, ena plenyer ti ena kontribisyon ris plitar. Kan nu ti invit MMM navir deger laba. Kan enn bom ek analiz profon depi lasal e avoy enn lot reprezantan, zot nikleer exploze, li OK pu zot. sa ti fer konferans la enn lider ti refize. Lindsey Collen, Bato deger pe polye lamer dan evennman exepsyonel. Dan orater LALIT dan Forom larezyon, sa usi pena problem enn diskur luvertir for e kot li Nasyonal, ki ti fer dan lasal pu zot. Lerla zot dir zot pu finn pez so bann mo Ansyen konsey Minisipalite Port protez pwason ek koray. Prezidan Repiblik Cassam Louis, e prezide par avoka 5 Jean Claude Bibi, ti dir ki 42 an ki leta Morisyin finn plede, mem tal lame pu “diski- syon”ek “negosyasyon” finn piblikman bankrut, kan sa mem zur le 1 Novam Park Marin pe rant anviger. Sa stratezi la bizin sanze li finn dir. “Li inposib kontiyne san ki atak lexistans sa baz militer la,” li finn explike. Ram Seegobin ki ti koze pu LALIT, premye zur Konferans Internasyonal ti enimer bann gro problem ek lobstak ki bizin adrese dan sa lalit la. Li ti apel sa “bann take”. Ragini Lindsey Collen, Cassam Uteem, Alain Ah-Vee zur luvertir konferans Kistnasamy ti koz lor listwar lalit lepep Chagosyin ek bann Morisyin kont krim USA-UK, tandi ki Rajni Lallah ti koz lor Revolutionary Socialist Party Konferans la ti gayn rol inportan ki fam finn ena Lostrali, finn demontre danze profonder intelektyel ek dan sa lalit la. Alain Ah-Vee, ki pwisans inperyalis repre- emosyonel par kontribisyon premye orater LALIT, finn zante kan zot afebli ekonomik- remarkab depi artis. Artis argyu dan enn fason konvink- man me tuzur militerman byin vizyel Krishna Luchoomun ek an lor nesesite stratezik pu for. Penny Duggan depi 4yem Gerard Foy ek enn grup mintenir tule 3 eleman lalit dan Internasyonal ti rakont lor etidyan ti kree enn evennman enn artikilasyon koeran ek pu muvman politik e sosyal dan emuvan dan Horl Mama Bul zame marsande enn kont lot. Lerop, an partikilye dan Later Gran Rivyer, ki ti Kote 2 animater nu ti invite, Lafrans, ansemoman kan kriz sinboliz invazyon Diego Kishore Mundil, ki ti dan ekonomik pe provok revolt Garcia par larme, alor ki Komite Moris Losean Indyin demas. Menwar ti interpret enn sante ek Fron National Soutien aux Vinesh Hookomsing, An- hard ki dir Lamerik ramas tu Ilois, ti fer listorik lalit dan syen Pro Vis Sanselye Liniver- so “kuyonad” ale. Joelle lepase. Alor ki Pynee Chella- site Moris ti sel orater ki so Hosseiny akonpayne par Rajni permal ti anim enn grup ki ti diskur pa ti vremem pwisan. Lallah, ti donn enn performans diskit lor bann manev in- Li finn plede, antrot, pu ki emosyonel for “Lamer mo peryalis vizavi bann lil Rep- lepep ‘konpreansib’ vizavi pei”, kot dimunn ek pei desire. iblik Moris, anmemtan ki bann syantis ki interese protez Sante la ti konpoze par Rajni. propoz diferan form reprezan- koray. Depi lasal Rajni Lallah Daniella Bastien ti dir enn tasyon politik ki adres sa bann finn chalenj li e finn dir ki poem slam, akonpayne ar so problem la. omwin seki nu kapav atann ravann, lor ennde parol lor Parmi orater internasyonal ti depi bann syantis se ki zot papye, kitfwa an referans a ena Wilbert Van Der Zeiden ki sifizaman de bonn fwa pu Orders in Council. Richard ena buku lexperyans lor lalit dimann fermtir baz nikleer Beaugendre ti interpret 2 sante pu ferm baz antye lemond. Li polyan lor Chagos, etan done an Kreol Morisyin infliyanse ti propoze ki anplis mobiliz- ki zot sitan kontan koray ek par bann meyer santer asyon pu ferm baz, ki servi pwason, e mem si nu kritik zot protestasyon Franse, akon- mekanis dekolonizasyon Na- parski zot pa interese ar sor payne par enn travay lagitar syon Zini osi. Li finn dekrir dimunn exile depi sa bann lil rafine. Instalasyon intrigan ar presyon ki ena lor Leta Zini pu la, e kolonizasyon atraver koko par Nirmal Hurry ek so li ferm so bann baz. John BIOT ilegal. zelev ti enn fe markan tutlong Percy, ki ti koz lor nom konferans. Alor ki tablo Jean

6 Claude Baissac, “Les fantomes des Chagos”, enn kado ki li’nn ofer LALIT pu sa konferans, ti enn rapel konstan vyolans kont Diego Garcia ek Chagos antye e so lepep. Stephanie Theodore ek Ashish Beesoon- dial ti fer enn riyding tand ek pwanyan depi Lindsey Collen so liv Mutiny. Ti ena prozek- syon 3 fim orper, enn par John Pilger, enn par Paeder King ek enn par David Constantin, ki suvan ti servi kuma referans dan sesyon plenyer. Ti ena osi Partisipan Konferans vot Deklarasyon Gran Rivyer seans enn kur metraz par Ryan Kistnasamy, ki ena 11 an, lor manifestasyon LALIT kont Park Marin kolonyalis pli boner sa lane la. Yannick Jeanne ti fer enn lektir emuvan poem “A seed” ki finn gard lor azanda kestyon Palestinn, enn isyu ki suvan ti evoke dan Konferans, akoz so lokipasyon militer, li osi. Demonstrasyon Tai Chi “Form 24” par praktisyin Jean France Sup- prayen ek Alain Ah-Vee, ti montre dan enn fason artistik, puvwar konsantrasyon ek reteni dan lalit kont opresyon; Travay dan tigrup lefet ki tulede praktisyin vinn depi 2 lekol diferan ti vedir ki zot performans ti partikilyer- man pwisan, ki montre lafors ki zot ena responsabilite enn Rivyer ti vote dernye zur latan intern sak individi ek paran malad. Apre Konferans Konferans. (Get prosenn ansam an kolektif. a 2 repriz, Olivier Bancoult lartik). Li fer referans a Enn expozisyon lor lalit finn prezant so exkiz, ek Fern- nesesite demantel BIOT, enn Diego Garcia ek Chagos ti and Mandarin, li osi, finn koloni ilegal, depi lekel Sesel prepare lor 4 pano e ti lor formelman prezant so exkiz pu finn reysi avek sikse regayn so lavarang ek dan kiosk. Pandan so labsans. bann lil, pu ki Lamerik ferm brek dite kafe bann partisipan Nu ti resevwar 33 mesaz so baz ek fer netwayaz ti pe etidye expo la andetay. internasyonal sutyin, enn lalist ekolozik, pu drwa retur tu Nu bizin met lor rikord ki byen inpresyonan (get pli Chagosyin lor tu lil kot zot finn Olivier Bancoult depi Grup divan dan REVI LALIT, sa ne, san ki bizin aksepte Refizye Chagos ek Fernand nimero la) depi partu dan kolonizasyon. Ena bann Mandarin depi Komite Sosyal lemond ki finn temwayn enn stratezi spesifik ki pe propoze Chagosyin ti aksepte formel- ot nivo konpreansyon bann a Leta Moris osi byin ki adopte man pu pran laparol dan isyu inplike osi byin ki sutyin par partisipan sa konferans la. Konferans Internasyonal pu lalit la. LALIT. Me tulede pa ti prezan. Deklarasyon Konferans koni Zot ti fer kone ennde zur avan kuma Deklarasyon Gran

7 Deklarasyon Gran Rivyer lor Chagos

Konferans 30 Oktob a 2 Novam 2010, ki finn reyni 150 dimunn Gran Rivyer, finn tom dakor ki nu pe viz anmemtan: - pu dekoloniz Repiblik Moris konpletman, demantel BIOT, ek re-inifye pei, - pu ferm baz militer USA Diego Garcia, e fer netwayaz ekolozik, - pu asir drwa de retur ek ful reparasyon pu tu Chagosyen, e ki, pu ariv a sa, etan done ki se selman Leta Moris ki abilite pu met an mars sertenn linisyativ, nu angaz nu pu met presyon lor Leta Moris pu li azir dan lapratik:

- Pu organiz enn vizit deta formel lor bato Trochetia par enn delegasyon ki inklir an personn Prezidan Repiblik, Premye Minis, ek Lider Lopozisyon, lor Chagos (inklir Diego Garcia) sa parti teritwar “Mauritius” ki definir kom tel dan Konstitisyon pei. - Pu met enn ka Lakur Internasyonal Lazistis (ICJ) La-Haye atraver inskripsyon imedya de enn Rezolisyon dan sa sans la ek mintenir li lor azanda prosenn Lasanble Zeneral UN an 2011, - Pu inskrir enn demand formel pu inspeksyon UN su Trete Pelindaba, osito ki so mekanism vinn an viger plitar sa lane la, - Pu servi tu bann linstans UN ki posib pu sinnyal klerman suvrennte Moris lor Chagos an antye, ek danze ki baz militer Diego Garcia reprezante. E, anmemtan, nu angaz nu, dan kad deba aktyel lor reform elektoral ek sanzman konstitisyonel, e fas a vize inperyalis ek kapital prive lor bann diferan lil ek teritwar Moris, pu travay ver donn enn form konkre pu Chagosyen form parti dan “set-up” demokratik Republic of Mauritius, antan ki Leta Arsipel;

e pu amand Konstitisyon pu anpes instalasyon tu baz militer lor teritwar Moris dan lavenir;

Ki nu pu evre ver met anplas enn Sant Syantifik pu rekey temwayaz, met ansam dokimantasyon, pu gard vivan listwar ek kiltir Chagos;

E ki, dan kad tu sa bann demand la, nu fer apel a Prezidan Repiblik, dernye temwen vivan, pu li vinn delavan, temwayn an piblik seki finn pase dan negosyasyon pre-Lindepandans ki ti fer dan Lancaster House;

E pu ki nu avans sa 3 koz mansyone dabor dan sa Deklarasyon la, osi byin ki tu demand spesifik ki nu finn elabore answit, nu pu batir enn larz sutyen nasyonal ek internasyonal.

E nu deleg sis dimunn, susiyne, pu zot remet sa Deklarasyon Gran Rivyer la a Minis Zafer Etranzer e pu zot rann li piblik.

Kishore Mundil Ragini Kistnasamy Alain Ah-Vee Rela Andre Vishnu Jugdhurry Lindsey Collen

3 Novam, 2010.

8 Declaration of Grande Rivière on Chagos The Conference on Diego Garcia & Chagos held at Grande Riviere, Port Louis, Mauritius, bringing together 150 participants from 30 October to 2 November 2010, reached consensus that we will keep the following struggles firmly bound together, never bartering one against the other: - the struggle for the complete decolonization of the Republic of Mauritius, the dismantling of the British Indian Ocean Territories colony, and the re-unification of the country, - the struggle for the closing down of the US military base on Diego Garcia, and its ecological clean-up by the US, - the struggle for the right of return and full reparations for all Chagossians, And that to advance these aims, and given that there are some actions that can be set in motion only by the State of Mauritius, we commit ourselves to putting pressure on the Mauritian State towards its acting in practice so as: -To organize a formal State visit on the Trochetia ship to Diego Garcia and the whole of Chagos, which is part of Mauritian territory defined as such by the Constitution, and that the State delegation should include the President of the Republic, the Prime Minister, and the Leader of the Opposition; -To enter a case in the UN International Court of Justice at the Hague through at once inscribing a Resolution to this precise effect on the agenda for the next UN General Assembly due in 2011, and continuing to ensure that the Resolution is not later withdrawn from the agenda; -To make a formal demand for UN inspections under the Pelindaba Treaty, as soon as the mechanism for doing so comes into force later this year, -To use all other UN bodies and procedures possible for actions that indicate a clear statement of Mauritian sovereignty over Chagos, and that expose the danger the military base represents. And, at the same time, in the context of the present debate on electoral reform and Constitutional amendment, and in response to imperialist and private capitalist interests clearly targeting Mauritian Islands and land, to work towards giving concrete expression to the Chagossians’ participation in the democratic set-up of the country; and to amend the Constitution so as to outlaw the setting up of any military bases on any Mauritian territory in future; That we will work towards the setting up of a Scientific Centre that gathers testimony about Chagos, collects documentation on Chagos, so that the history and culture of Chagos are kept alive; And that, in the context of these demands, we call on the President of the Republic, the last living witness to the pre-Independence negotiations held at Lancaster House to come forward to give public testimony; And that in order to advance the three causes stated just following the first paragraph above, as well as the specific demands then enumerated in this Declaration, we commit ourselves to building up broad support on a national and international level, And we delegate six people, the undersigned, to present this Declaration of Grande Rivière to the Minister of Foreign Affairs, and also to make the Declaration public.

3 November, 2010.

9 Diskur Byenveni Konferans Diego Garcia par Lindsey Collen

Nu pe pibliye “Diskur Byenveni” nasyonal trwa zur ek enn E zordi, parmi nu, nu ena ki Lindsey Collen ti fer le 30 Forom Nasyonal Lindi. invite internasyonal. Mo pu al Oktob, premye zur Konferans Li pa enn Konferans kot ena an Angle, par fwa, pu swet zot Internasyonal lor Diego Garcia zis “met latet ansam”, me enn labyenveni. ek Chagos, avan li pas laparol Konferans kot nu pe met latet I’d like to welcome our Ansyen Prezidan Repiblik, M. ansam avek enn bi pu ena ak- international guests. I wel- Cassam Uteem: syon pli divan. Pu ena aksyon come Wilbert van der Zeijden, ansam. (Says “hi”, to applause). He Lor nom LALIT, mo ena plezir E anfet nu kapav dir ki bann arrived yesterday, without his swet tu dimunn enn gran byen- isyu otur Diego Garcia ek suitcase, which is still in Paris. veni, akomanse par swet enn Chagos zot dan enn lakrwaze He came all the way from gran byenveni Ansyen Prez- istorik. Nu ena enn nuvo lepok Holland. Li, li kikenn ki finn idan Repiblik, M. Cassam ki divan nu, dan enn ansyen travay dan sa rezo inter- Uteem, ki isi avek nu pu fer lalit. Alor, li enn moman pu nasyonal apel NO BASES, ki diskur luvertir nu Konferans gete depi ki kote nu finn vini, LALIT ti donn kudme met lor Diego Garcia ek Chagos. anterm istorik, ek ki kalite dibut an 2003 ansam ek lezot Pu sak dimunn ki finn vinn aksyon kapav amenn progre lorganizasyon inpe kuma seki la zordi, enn zur Samdi, kot nu pli divan. Wilbert ladan. Alor, kan li pu tu nu ena tu kalite traka lavi E sa bann size otur Diego koze zordi apremidi, li pu tulezur lor nu latet, pu sak Garcia ek Chagos, zot size ase rakont nu lor pa zis Diego, me dimunn ki finn fer sa enn prio- difisil, konplike. Ena tu kalite lor baz militer otur lemond. Li rite pu vini, lor nom LALIT, laspe. Me, seki inportan ladan pu osi rakont nu lor baz militer enn gran byenveni. se, si nu gayn enn konprean- ki dimunn finn reysi, par zot Nu pe zwenn pandan kat zur, syon an komen, lerla sa pu ed protestasyon, fer ferme. Parski setadir dan Konferans Inter- nu buz pli divan.

Lindsey Collen fer diskur byenveni 10 u kone Moris dimunn parfwa Lafrans!” Alor pu sa nu donn Moris, nuvo Guvernman Bri- dir, “Abe, sa li inposib sa! randevu Mardi. Tu dimunn tanik, tulede Travayis ankor, sa LALIT pe reve!” Me, Wilbert, kapav chek bann ler dan u 2 Guvernman la, ki pu o- li pu vinn explik nu kotsa dan program. puvwar kan ena sa bann lemond ena baz ki finn fini Nu ena enpe partisipan depi negosyasyon la. Li ule dir pre- reysi ferme. lot pei, ki nu welkom: Grace syon fini kumanse. Nego- I’d also like to welcome John Goldfarb ek Abbie depi Leta syasyon fini kumanse. Ala dan Percy who’ll be speaking to- Zini, ek Eva To, depi Hong ki moman nu pe fer sa morrow. (Stands, applause). Kong ek Ostrali, ek Christine Konferans Internasyonal la. He is from Australia from the Gautier ek Gerard Gueniffey, Anmemtan, nu ena enn Trete Revolutionary Socialist Party, isi depi Lareynion. baynding, enn Trete Nasyon and they have got a long (Aplodisman.) Zini baynding, ki finn fek vinn history of understanding and baynding pu premye fwa depi struggling against imperial- 2009. Li apel Trete Pelindaba. ism. Zot konpran inperyalis Kifer li apel Pelindaba? Parski byen, zot, parski zot guvern- li nom enn plas dan Sid Afrik man, Guvernman Ostrali, kot ti ena arsenal nikleer tultan an-alyans ek Guvern- Guvernman Apartheid. Ek man Leta Zini lor bann zafer Alain Ah-Vee, lor panel, li finn defans. Li pu rakont enpe plis deza al Pelindaba, kan ti inn lor stratezi inperyalist Leta fini demantel li. E kifer finn Zini zordizur. Tomorrow he is demantel li? Finn demantel li going to tell us about the US an-esanz pu sa Trete baynding imperialist strategy and what’s la. Me, Trete la li ena so happening to it at the moment. linportans, parski Diego ek Thirdly, we have an inter- Chagos form parti Repiblik national guest who’ll be Moris, ek Repiblik Moris form speaking on Tuesday, Penny parti Lafrik, ek Trete ki finn Duggan. (Stands, applause). Ally Hossenbocus pe get expo lor Chagos fek vinn baynding, li interdir Li ti enn aktivist an Angleter tu armaman ek tu matyer kot, li interesan remarke, li ti U kone kan nu ti deside pu nikleer ki servi pu lager dan al liniversite ansam ek Jean- fer sa Konferans la, nu ti byen Lafrik ek so lil. Alor, nu dan Claude Bibi, ki buku dimunn kone ki zafer Diego ek Chagos enn sityasyon kot enn sel ku isi kone. Zot ti ansam dan pe vinn lor azanda. Nu ti pran ena enn devwar ki vinn divan Liniversite Kent, e li ti pe sa desizyon inn gayn 15 mwa Leta Moris. Li oblize chalennj milite an Angleter. Lerla li inn desela. Me, nu pa ti kone ki li lexistans BIOT, e li bizin amenn lalit dan Lafrans depi pu otan lor azanda ki sa. Sa pu chalennj lexistans baz lamem. buku lane. Kan li pu pran nu, li etonn nu, ki kantite tu Bizin diskit sa dan bann zur ki laparol, li pu koz lor nom zafer pe konverze dan laktyal- pe vini. Katriyem Internasyonal, enn ite, dan sa moman kot nu pe Anmemtan, Chagosyen ki, lorganizasyon internasyonal. fer nu Konferans. Li fer u kuma nu kone, finn viktim enn Penny Duggan, you’re warmly prezans isi inportan. Pu sak derasinnman, enn deplasman welcomed, you’ll be speaking dimunn ki finn fer li enn forse pu fer plas pu sa baz la, about the events in France at priorite pu et la, li azut dan atraver Grup Refizye Sagos ek the moment. The nature of her lafors kan nu met latet ansam Olivier Bancoult, zot finn ena speech has been changed. pu gete ki nu pu anfet fer apre. enn seri ka divan Lakur Grand Everything in politics is linked U kone, sa bay ki Britanik Bretayn, ki pe terminn avek together. Lerop, 2-3 an desela inn donn Leta Zini pu Diego enn Lapel divan Lakur ti paret stab, me zordi, avek Garcia ek Chagos, li ti enn bay Eropyen Drwa Imen. E, sa kes sulevman dan Lagres, sulev- 50 an. Li bizin renuvle 2016, la, ti sipoze an Oktob, setadir man dan Lafrans, sityasyon li dapre so bay lamem. Nego- sa mwa ki fek pase la. Me diferan. Alor, etan done syasyon, dapre bay, bizin ku- selman, Lakur la inn tarde, sityasyon an Frans, nu finn dir manse 2014. Me, ki sa vedir? Olivier dir mwa, alor petet Penny, “Alor, plito rakont nu Sa vedir nuvo Guvernman kumansman lot lane. Sa ka la, 11 li met sa deplasman kriyel, labyenveni, nu osi ena orater “Les Fantomes des Chagos”, inimen, sa sufrans Sagosyen LALIT, ki enn par enn pu pran ki Jean-Claude Baissac inn pa lor azanda. Mem si sa deplas- laparol. Pu ena Alain Ah-Vee zis pret nu pu sa Konferans la, man inn kumanse depi 1965. ki pu pran laparol dan sa me li finn fer enn donasyon sa Zordi 2010, li lor azanda. Dan sesyon la, zis apre Ansyen tablo la. Apre Konferans, nu sa moman ki nu pe fer nu Prezidan Repiblik. E tanto pu pu tom enn lakorite ansam Konferans Internasyonal. ena Ram Seegobin ki pu koze kimanyer nu pu servi li. Me, osi, nu pa ti panse ki dan mem sesyon ki Wilbert. E (Aplodisman pu Jean-Claude bann gran panser, espes pu ena Ragini Kistnasamy ki ki prezan). Li enn tablo ki fer “opinion makers” dan Leta pu dan mem sesyon avek John reflesi, nu truv enpe Nordvaer, Zini, kuma Prof. Chalmers Percy. Ek Mardi pu ena Rajni enpe Porlwi, anfen sakenn get Johnson, ki li enn dimunn inn Lallah ansam avek Penny tablo la, gayn so fiyling pu sa deza travay pu CIA, servis Duggan. Ek nu pu osi ena invazyon la. ranseynman Leta Zini kuma plezir ekut ansyen Vis- Plitar zordi nu pu ena poem enn advayzor, e li enn dimunn, Prezidan Liniversite Moris, ki Yannick pu lir, e dime ek ki anmemtan enn profeser Vinesh Hookoomsing, pran apre dime, nu pu ena Ashish liniversite dan syans politik laparol, ek li li pu konsantre Beesoondial ek Stephanie plis li ena enn program lor sa isyu Park Maren la. Ek Theodore, ki pu fer lektir enn televizyon ki vinn rakont lor parey kuma mo pe prezid sa de paz depi roman Mutiny. zeo-politik, pu vinn met ferm- premye sesyon la, sak sesyon Zordi taler, nu pu ena Rajni tir baz militer lor azanda. Me dan sa Konferans Interna- Lallah ek Joelle Hoseiny. Nu li, Chalmers Johnson li fek tir syonal, nu pu ena enn lot manb pu ena Menwar, ek Daniella enn liv inn gayn 2 semenn kot LALIT ki pu prezide. Tanto pu Bastien ek Richard Beau- li pe dir ki, dapre li, Leta Zini ena Rada Kistnasamy, dime pu gendre dan zur ki pe vini, pu pu bizin ferm tu so 700 baz a- ena Jean Yves Dick, apre midi azut enn dimansyon mizikal lexteryer. Kumsa mem li dir Anne-Marie ek Naheed, ek dan nu refleksyon, dan nu sa. Sinon pu ena inplozyon Ally ek Ram pu prezide Mardi. analiz, lor sa mem size la. Nu ekonomik dan Leta Zini, dapre (Portab sone). Mo ti pu pu ena 3 fim. Enn par John li. Tusala pu dir ki nu ena enn dimann tu dimunn si u kapav Pilger, ki finn osi avoy nu enn gran pwisans, Leta Zini, ki ti teyn u portab, (mo pe teyn pu mesaz. Enn par Peadar King, byen for kan sa konplo otur mwa la) sirtu parski taler kan ki ti fer pu televizyon Irlande, Diego ek Chagos ti derule, kan nu pu sey nu sistem inter- e li finn osi avoy enn mesaz. ti ena konspirasyon pu separ pretasyon an-direk avek nu Trwayem fim par David Chagos depi Moris kuma enn sistem invante, kapav ena Constantin, ki pu prezan li kondisyon ilegal pu Lindepan- interferans. mem Mardi. (Anfet li pa finn dans, kan tusala ti pe fer, a Plis, pandan nu Konferans, prezan, akoz mortalite enn lepok, nu ti ena enn Leta Zini nu pu ena kontribisyon in- pros, so mama.) for. Zordi nu ena enn Leta Zini krwyab depi artis. Alor, tusala pu anrisi nu kot so sistem finansye, so Pu nu dan LALIT, nu pa truv Konferans, e donn li enn sistem labank, kuma u finn partisipasyon artis kuma enn profonder emosyonel. swiv, finn ekrule an 2007- divertisman me kuma enn za- Lindi, tu dimunn kone, li enn 2008. E zordi li ankor pliz- fer ki get sa mem size la depi zur travay, alor pena Kon- umwen, nu kapav dir, dan enn lot lang. Kuma u pu truve, ferans Internasyonal. Lindi ena ICU. Li pa finn refer lor enn ena enn travay par deryer par enn Forom Nasyonal, lapre- nuvo baz. Sa vedir nu ena enn Nirmal Hurry ek so lekip, kot midi. Mo dir pu ena enn zean, ki enpe feb. Ki li pa ti zot inn instal koko, zafer “Forom Nasyonal”. Seki mo feb mem 10 an desela. La, li natirel, avek balon – enn zafer kapav dir sir-sir, pu ena inn feb, li. Sa osi li vedir li rann plastik – omilye. Artis sa. Nu “kiksoz” Lindi. Ki li pu ete nu tayming nu Konferans, enn bizin get li, sakenn interpret li pa sir. Parski Minis Zafer tayming inportan. dapre so lespri. Nirmal pe vini Etranzer ti’nn aksepte pu vini, Alor, sa Konferans la li plitar, so tifi pe konpoz lexame lerla plitar li finn fer kone ki vremem tom apwen. L’Alliance Francaise zordi, li desizyon bizin pas dan Kabine E dan nu Konferans, anplis dimann exkiz. E isi lor mo Minis Vandredi, e nu pankor orater ki nu finn deza swet lame gos, ena enn tablo apel tann naryen ziska yer tanto. 12 Kishore Mundil poz kestyon dan konferans Lider Lopozisyon, Paul indepandan, vizavi sa 3 ena enn responsabilite extra- Berenger, li osi ti dir wi. Lerla formasyon politik. Li pu la, li, ordiner. Kan nu truv lor li dir li finn gayn enn lot Jean-Claude Bibi. televizyon, tann lor radyo, lir invitasyon pu zafer Andra Day, Alors, sa size Diego, li lor lagazet, ki bann B-52 inn li dir mem ler, alor li inn sanz amenn ansam buku, buku dekole depi lor enn pist avyon so “wi” an “non”. Lerla inn dir diferan laspe. Nu get laspe baz Diego Garcia, teren ki form petet MMM pu deleg enn lot limem, menas a lape. Nu get parti teritwar Moris dapre nu dimunn. Petet Vijay Makhan, laspe kas pei la. Enn kon- Konstitisyon, inn al bombard lerla kan nu nu sonn Paul disyon ilegal pu lindepandans. dimunn dan Bagdhad, inn al Berenger pu gete ki finn arive, Kont Charter Nasyon Zini. E tuy dimunn dan Afghanistan ki li dir zot pa inn deleg personn. nu get laspe derasinnman pe al enn maryaz, abe, nu bizin Sa vedir Lindi ena kiksoz. Nu brital tu dimunn ki ti pe res lor realize ki enn but later, li pa gete. Si Minis vini, nu kontiyn Diego Garcia, lor Salomon, lor kapav pa su okenn kontrol ek Forom avek 2 orater, ek plis Peros Banos, e lor lezot lil osi, dimunn! Li su nu kontrol. Li letan pu dimunn dan lodyans ki ti abite kuma Six Islands. Tu nu responsabilite. Alor, seki intervenir, sinon nu fer enn tab sa bann dimunn la derasine. inportan pu tu dimunn ki la rond. Tu dimunn isi invite, nu Ena inn trik zot, kan zot inn zordi, se nu nepli pe res trankil. met latet ansam, nu fer li enn vinn isi pu tretman, zot pa finn Nu nepli dan silans. Ek zafer kot tu dimunn partisipe kapav returne. Nu tu konn sa tutolong sa lepok depi Linde- plennman. Lindi, li inportan bann vre zistwar la. E nu pu pandans, ena dimunn ki finn dir, li pa isi, dan Horl Mama ena lokazyon, pandan nu lev lavwa. Ek zordi nu pe gete Bul Later, Forom Nasyonal. Li Konferans, ekut enn madam, dan ki direksyon pu lev lavwa Minisipalite Port Louis. Sa, li Edna Menes, plitar zordi. Li pu asterla pu li pli efikas. Seki nu pu enn rezon evidan. Ena rakont so kalver. E zordi nu ena pu fer, se fer ferm sa baz diferan kuran politik, kot pe fer ena gran plezir ena parmi nu la enn fwa. Samem lakle. enn deba plito konfront- zanfan Sagosyen ki suvan pa Samem ki pu permet tu asyonel, alor nu finn met li konn buku lor sa lalit la. Ti Chagosyen returne dan tu lil. Lasal Konsey Minisipalite avan zot ti ne. Parfwa zot An dinite. E san ki zot Port Louis, enn plas nert. E so mama ti byen tipti. Me zot anvi kolonize par Grand Bretayn Cher, ki ti fini tom dakor ar konn lor Chagos. kan zot returne. Li permet nu tulede ki ti pe vini, li Jean Me, mo krwar pu nu dan asir lape. E li permet posibilite Claude Bibi. Li enn dimunn Moris, tu dimunn Moris, nu 13 dekolonizasyon konplet Mor- is, e alor Lafrik. Alor, sa nu bi politik dan sa Konferans la. Kuma zot inn deza truve, pu ena interpretasyon, alor nu pu tann enpe koz-koze dan ti- lavwa laba, dan sa kwen la. Sa vedir enn kikenn pe explik viziter Anglofonn. Dan lepase dan Moris, byen suvan, nu fer tu dimunn ki pa konn Angle, pa konn Franse, devine ki dimunn pe dir. Dan LALIT, nu Instalasyon par Nirmal Hurry pe sey sanz sa. Nu pu adres u E si sa sistem interpertasyon Veterans for Peace, ansyen dan u langaz, dan nu langaz, elektronik pa marse, omwen solda Ameriken, ki anfaver ek lerla tradir/interprete pu nu’nn fer enn progre dan sa lape, inn avoy enn manda 150 viziter. E apartir zordi, kan invansyon la pu lot ku. Me, nu dolar. Sa bann but-but kas la Wilbert pu pran laparol, deryer krwar li pu reysi (Anfet, nu inn permet nu fer sa Konferans sa paravan la, pu ena enn nuvo kapav azute apre Konferans, la, e sa Konferans la, kifer li invansyon teknolozik. Ena 2- kan nu pe rediz sa lartik la, ki pu marse? Li pu marse akoz u 3 kamarad LALIT, ena Jean- li finn reysi ala mervey). prezans, u partisipasyon, e Yves, Rada, Rajni, Ally, zot Enn de zafer pratik. donasyon osi zenere depi finn invant enn sistem elek- Kuma zot inn truve ena kafe, dimunn ki sutenir konferans tronik pu dimunn mizer pu dite, zi. Si kikenn truve li tro la; li pu enn sikse. tradiksyon, avek ti-radyo FM. anplas, nu pa pu konsider li Alor, zordi pu premye Nu finn aste ti-emeter 400 malelve, si u zis leve al pran sesyon la, li avek buku rupi, ki rant dan sa tru kot alim enn tas dite. Parey, si u ena pu lemosyon ki mo pas laparol sigaret dan enn loto. Pena enn al twalet, twalet zom ek fam, avek nu premye orater, ki pe zafer, u met u MP-3, lerla li zot par deryer lor lavarang. fer diskur luvertir. Ena tem lor emet lor u baful atraver u Selman si u ule koz ar dimunn, lekel ansyen Prezidan Rep- radyo? Mo pa tro konpran so rann enn servis, desann de- iblik Cassam Uteem finn bann detay, mwa. Me, Jean trwa peron ziska kyos, pu ki vreman res fidel, finn res Yves, inn dir kifer nu pa sey zot konversasyon pa rant par angaze. Enn sa bann tem la se emete dan lasal Konferans? laport deryer. Kan nu pu fer Diego ek Chagos. Ena lezot Kan seye, li marse. Bel invan- brek pu manze, LALIT inn tem osi, kuma Palestinn. Ena syon. Depi 2 mwa sa pe vini- organiz enn dipen fure pu tu tem kuma anti-represyon. Li ti mem, invante, seye, sanze, re- dimunn, vej ek nonn-vej. Ek donn so demisyon kuma seye. E, kan nu finn teste, li enn pom. Ek nu kapav dir ki Prezidan Repiblik apre ki li ti marse. Sa vedir pu sesyon kot sa Konferans la finn kut nu refiz donn asantman pu lalwa ena diskur an Angle, tu byen tigit larzan. Nu bann POTA, Prevention of Terror- dimunn ki anvi tann an Kreol invite inn vinn isi lor zot prop ism Act. E lor lezot size, kuma seki pe dir an Angle, pu asiz fre. Enn zafer extra, me zot inn langaz maternel dan lekol, kot par isi, kot resepsyon meyer. fer li. Enn gran loner pu nu. li gard enn langazman absoli- Sakenn pu bizin pran enn ti- Nu finn aste 2-3 sa laparey 400 man san fay. radyo FM ek so irfonn. Pu sa rupi ki mo fek koze la, ek ena Alor, avek enn gran plezir, e rezon osi, nu dimann tu dipin, ek ena pom. Pu kontri- avek loner lor nom tu dimunn dimunn teyn portab, pu li pa biye ver sa, ena lasosyasyon prezan zordi, M. Uteem mo fer sa ktktk tktk dan irfonn. Nu Port Louis ki inn donn enn invit u pu pran laparol. ti pu kontan osi davans donasyon Rs1,000. Ena plizir remersye lekip ki pe asir individi ki finn donn ti- tradiksyon similtane, setadir donasyon. E par zotmem enn Shabeela, Emilie, Arvind, lasosasyon, enn gran lorganiz- Shamila ek Pamela. asyon dan Leta Zini, apel 14 Diskur Ansyen Prezidan Repiblik M. Cassam Uteem lor Diego & Chagos

Nu ena plezir reprodir bann diferan apropo responsabilite Ena 2 kupab. Sa 2 kupab la parol byen presi, byen kuraze, dirizan Morisyen a lepok lor se Ladministrasyon Amerik- byen for ki Ansyen Prezidan lakestyon exsizyon Arsipel enn, ek Guvernman Britanik. Repiblik, M. Cassam Uteem, ti Sagos. Anu met sa diferan lor Bann izipater, ladministrasyon fer alokazyon so “diskur veyez. Anu met li lor veyez pur Amerikenn ek Guvernman luvertir” Konferans Inter- lemoman. E anu prezant enn Britanik. Le 2 kupab. Ena enn nasyonal LALIT lor kestyon fron komen, enn fron inanim, konplis. Kapav apel li enn Diego Garcia ek Chagos, 30 enn fron politik, enn fron viktim konsantant. Se laklas Oktob a 10:00 am dan Lasal popiler, dan nu lalit pu politik politisyen, bann lane Mama Bul Later, GRNW, Port rekiperasyon nu later, dan nu 1960, me kuma mo inn dir u Louis: lalit pu ki Sagosyen gayn drwa taler la, anu met sa an veyez. Mersi buku. Apre sa diskur return dan zot lil, pu ki Taler, kitfwa mo va dir 2 mo prezantasyon Lindsey Collen, Sagosyen gayn enn konpan- selman. Me, anu met sa an ki pe prezid sa sesyon la, mo sasyon ki zot plis ki merite. veyez pu linstan. Ena 2 viktim: panse tu seki mo pu dir u, u E Lalit ena rezon, nu bizin ena lepep Sagosyen, ena lepep finn deza tande! Me, pwiske dir li for, ki li finn swazir tem Morisyen. Lepep Sagosyen an zot finn fer mwa loner invit sa Konferans la, an evokan, partikilye, ek lepep Morisyen mwa fer luvertir sa Konferans similtaneman, anmemtan, an zeneral. Internasyonal, e zot finn fer okipasyon ilegal arsipel Anu koz bann viktim. mwa egalman loner pu dir u Chagos, existans enn baz Viktim militer lor Diego Garcia, drwa kelke mo, mo pu repran donk Lakominote Sagosyen, lepep de retur Sagosyen, enn drwa enn bon parti seki Lindsey Sagosyen, derasine. U kone ki fondamantal, e drwa a kon- limem finn dir. apel “derasine”? Derasine, pansasyon Sagosyen. Sa 4 Permet mwa avan mo ku- expilse, expilse depi zot lil, laspe la zot indisosyab. Zot 4 manse, tutan akeyan zot tu isi exile, zot inn sibir bann afron, laspe fondamantal. E si nu rod zordi, akey an partikilye bann imilyasyon, linzistis, zot inn tret zot separeman, dan mo invite ki finn sorti deor, finn res dan pei kot zot pa finn lopinyon, li pu enn fot grav. Li vini. Zot prezans aport enn abitye viv – enn parti dan pu enn fot politik grav si separ gran sutyen a lalit Chagosyen. Sesel, enn parti dan Moris – baz avek suvrennte, separ Mo ti pu kontan felisit dan kondisyon lepli abzekt. suvrennte avek sor Sagosyen, LALIT ki finn organiz sa Zot finn viktim. Viktim ladrog. si separ sor Sagosyen avek Konferans la, ki finn organiz Zot finn vinn viktim lalkolism. drwa a konpansasyon, drwa a enn tel Konferans pu seport E kan zot ti gayn enn konpan- retur, si nu separ sa, nu dir, lalit bann Sagosyen. LALIT sasyon, ki ti enn konpansasyon “Abe, anu diyl avek sannla la, finn enn konstans, li finn tutafe inadekwat, zot deza finn pa avek sann la la, ala pur konstaman seport Chagosyen andete ziska latet, e finn bizin linstan, nu separ li”, mo krwar dan zot lalit, san fay. E sa servi sa kas la, pu pey zot det. se enn fot politik grav. E nu pa Konferans la, kuma Lindsey E bann seki finn gayn terin pu pu reysi atenn nu lobzektif. finn dir u, li vinn dan enn konstrir lakaz, enn bon parti Dan sa saga, seki mo apel sa moman krisyal. ladan inn vann lakaz pu dipin saga Sagosyen la, ena bann Alor, se larezon pu lekel mo diber, pu de kas, parski ti bizin kupab, ena bann konplis, ena pu exprim enn lopinyon pran sa kas la pu pey bann det, bann viktim. Ena kupab, metnan. Anu met nu bann kuma mo inn dir u, ki zot finn konplis, viktim.

15 deza akimile. Zot inn viktim bann abi, viktim akoz zot drwa imen finn bafwe. E zordi, ziska prezan, drwa de retur, drwa fondamantal pu dimunn return dan so pei, set enn drwa fondamantal, sa finn refiz zot. Nu pe reklam, e mo dimann Konferans dan so Rezolisyon, si ena bann Rezolisyon ki pu vote, mo dimann ki Sagosyen gayn zot drwa return dan zot lil natal, ikonpri Diego Garcia. Nu pa pu “agree to disagree”. Sa koze ki nu “agree to disagree” sipa nu pran 3 lil, 4 lil, 6 li, 20 lil, e nu les Diego Garcia, pa kumsa ki nu pu lite. Pa kumsa ki nu pu lit pu lazistis. Pa kumsa ki nu Les Fantômes des Chagos, tablo ofer par Jean Claude Baissac alokazyon sa konferans la pu lit pu nu gayn nu patri- desid pu li e pu so bann retur Arsipel Sagos, nu patri- mwann, pu nu gayn nu teri- dimunn. Alor, li tuzur inposib mwann, kum teritwar Mor- twar, an return. Pa kumsa ki pu Morisyen al dan enn parti isyen. Nu reklam suvrennte nu pu lite. Bizin lite pu nu so prop teritwar. Nu pa gayn Moris lor sa teritwar la. dimann ferm baz la, saki nu drwa. Nu pa kapav al dan enn Viktim Konsantan bizin dimande. Se sa ki nu parti nu prop teritwar parski li bizin dimande. E nu reklam okipe par lafors etranzer. Li pa Taler mo inn dir u ena enn enn konpansasyon adekwat. okipe selman par “enn pei viktim konsantant. Mo inn dir Nu bizin dimann sa depi Leta etranze”. Li okipe par bann mo pu dir 2 mo selman. Se Zini, depi Lamerik, e si nese- lafors etranzer. E anmemtan, laklas politik ki ti pe negosye ser nu bizin al Lakur Lazistis nu Morisyen, gayn enn santi- nu Lindepandans ki ti viktim Internasyonal La Haye. man kilpabilite, vizavi bann konsantan. Ena dir u ki ti met Dezyem viktim, lapopila- Sagosyen. Ena enn pake kuto anba lagorz. Kapav. Ena syon Morisyen. Teritwar de- dimunn vinn dir ki u finn gayn dir u ti met kuto anba lagorz, manbre. Teritwar demanbre. Lindepandans odetriman bann pa ti ena swa, nu pa ti Pa existe sa, omoman, Linde- Sagosyen, u finn vann bann Indepandan. Alor, zot dir u, sa pandans enn pei, u dir, “Ale Sagosyen pu u gayn Lindepan- bann dirizan la pa ti kapav fer rayt pran trwa-kar, mo gard dans. Fer nu Morisyen gayn sa naryen, ti bizin aksepte. Ena enn kar!” Pa existe sa. “Alor, santiman kilpabilite, anprez- dir u “Abe, u kone enn parti ti mo donn u nef-dizyem, mo antan Sagosyen kuma bann tro prese pu gayn Lindepan- gard enn dizyem”, pa existe sa. gran sakrifye. E evidaman zot dans parski enn lot Parti ti pe “Pran lamwatye nu teritwar, bann gran sakrifye. Me, vre vinn for dan pei la.” Enn Parti mo gard lamwatye,” pa existe kupab se bann Angle, se bann ti tro prese pu pran Lindepan- sa. Se kont tu Konvansyon Ameriken. dans parski PMSD ti pe vinn Internasyonal. Li kont tu Re- Nu Lindepandans donk, li tro for e kapav-et nu pa ti pu zolisyon Nasyon Zini. Li kont enn Lindepandans inkonplet. gayn Lindepandans ditu. Enn Trete Nasyon Zini. Alor nu Nu pa kapav dir zordi 2010 ki lot parti dimunn dir u, “Sa teritwar demambre, enn parti Moris enn pei konpletman bann dirizan la ti insansib selman vinn Indepandan, enn Indepandan. Nu Lindepandans vizavi bann Sagosyen.” Sa parti bann Angle garde. li inkonplet parski ena enn bon bann parti politik la ankor la. Larises marinn otur Arsipel parti nu teritwar, nu later ek nu Parti Travayis ankor la. PMSD konfiske. Personn dan Moris lamer, enn bon parti ladan, ankor la. Me, bann dimunn la pa gayn drwa al lapes laba. ankor su kolonizasyon Anglez. pa la. Sa bann dimunn la, zot Fode misye la deside. Fode li Nu reklam donk avek fors pa la. 16 Ena enn sel dimunn ki reste. sort kalite sibterfiz. E fer dir Morisyen li pa Morisyen. Ena enn mwa apenn ena enn atansyon ki nu bann frer Parski ena 4 zenerasyon, 5 ansyen depite apel Rahul Sagosyen ek Sagosyenn pa zenerasyon desela, pa ti ena Abdool ki inn desede, sete rant dan enn lot pyez ankor. Se Morisyen isi. Me akoz sa, nu lavan-dernye temwen ki ti purkwa li inportan ki Guvern- pa Morisyen zordi nu? Parski asiste a Konferans Konstiti- man Morisyen uver enn ena 5 zenerasyon ki nu pa ti syonel 1965. Zordi res zis enn dyalog avek Chagosyen pu dir la, sa vedir nu pa Morisyen? temwen. Sa temwen la ki ti zot klerman ki rol Sagosyen, De la mem manyer, ti ena bann prezan an 1965, Lancaster zot mem, zot pu zwe dan aryer granper, bann granper, ti House, sa temwen okiler ek zerans zafer dan Arsipel Sagos ena papa bann Sagosyen, ki orikiler la, se nu Prezidan. Se demin su suvrennte Morisyen. ankor zot lezo antere laba. Dan Prezidan Repiblik, Sir Anee- Anu get metnan bann kupab. Sagos. Me, finn fer enn man- rood Jugnauth. Li ti prezan. E Nu finn get viktim, viktim sonz parkurir lemond. E zot li sel zordi ki ankor an-vi. E li konsantant, anu get kupab. inn lwe sa pu fer baz la. Bann nu temwen. Li nu temwen Kupab dimunn ki dir pa kone sipa pe prinsipal dan sa zafer la. Se lwe sa pu fer enn baz, pa ti Bann kupab. Kupab Angle ek purkwa sa Konferans la pu kone sipa ti pu fer enn baz, pa kupab Ameriken. E pa krwar lans enn lapel a Sir Aneerood ti kone ti pe dir pu fer enn ki Angle ki premye kupab, eh? Jugnauth pu ki li koze, pu li stasyon de kominikasyon? U Angle 2yem kupab, de mon dir tu seki li finn tande, tu seki kone ki sa vedir montre zako pwendevi. Zot inn sertennman li kone. Pu li koze. Pu li vinn fer grimas? Nu pa bann in- fer infraksyon konvansyon donn nu enn kudme, pu li vinn besil. Pa montre zako fer Nasyon Zini, zot finn exsiz donn Sagosyen enn kudme pu grimas. Pa vinn dir ki kan u enn parti nu teritwar omoman ki zot regayn zot drwa, retruv pe fer sa, kan u pe detas sa kot zot pu donn Moris so zot drwa, pu ki Moris koz avek bann lil la, u pa ti kone ki pu Lindepandans. Set enn akt lafors, avek so lafors parski li fer enn baz laba. Negosyasyon ilegal, enn akt ilegal. ti enn temwen. Avan ki tro tar, ti’inn fini enan. Negosyasyon E anmemtan, zot inn expilse, nu fer enn apel, donk, a Sir sekret ti inn fini enan. Nego- enn akt imoral, zot inn expilse Aneerood Jugnauth pu li koze. syasyon pu ena enn baz, enn Sagosyen de zot lil, de Diego E pu li reklam nu suvrennte baz militer dan Losean Indyen, Garcia, de Peros Banos, de parski, kuma mo dir u, li finn lor nu teritwwar. Zot swazir nu Salomon, e zot inn exil sa bann asiste a sa vol ki finn fer par teritwar. Zot met nu deor. Zot Sagosyen la a Moris, e o Sesel. bann Angle, vol de nu teritwar, fer baz lor la, e zot dir nu res Zot inn manti a lopinyon inter- enn parti inportan nu teritwar. trankil, nu pa gayn drwa dir nasyonal. Zot inn manti. Kan, Donk, ubliyan sa, “Nous naryen ditu. pandan 30 banane, 35 banane, sommes tous, nous, les Mauri- Se purkwa, ki mo ti dir u zot inn mentenir ki sa bann lil ciens,” pu reklam nu suvrennte taler ki zot bann spesyalis, sa la sete bann lil ki pa ti enan lor Arsipel Sagos, e nu tu bann Angle la, dan sibterfiz. dimunn lor la, ki sete bann lil Sagosyen pu dimann drwa de Zot bann spesyalis. Kan Lakur desert sa, sa bann lil la, sa bann retur bann Sagosyen dan zot pronons enn zizman, zot vinn lil ki zot inn garde la, e ki zot bann lil. avek enn Order in Council. Pa inn donn Ameriken par laswit E anmemtan, nu bizin dir, nu kone kot sa sorti, enn Order in pu fer baz, sa bann lil la pa ti bizin dimann Guvernman Council, pu kontre-kare bann ena dimunn lor la. Zot inn koz zordi, dimann Guvernman, ki desizyon ki Lakur finn pran, manti. E se apre sa, ki lopinyon li bizin dir Sagosyen ki zot rol pu ranvers desizyon ki Lakur, piblik internasyonal anpartiki- pu ete dime, kan Guvernman la Ot Kur de Lond, Kur Dapel lye Ameriken ek Angle finn pu gayn suvrennte, ki rol de Lond, zot vinn avek bann aprann realite. Se byen apre ki Sagosyen pu ena dan zerans sibterfiz, avek sa Order in zot inn aprann ki sa bann Sagos, dan Arsipel Sagos. Council pu ranvers desizyon, dimunn ti la de zenerasyon a Guvernman bizin uver diski- ranvers sa desizyon ki Lakur zenerasyon. Si enn Sagosyen syon. Atansyon ki li vinn tro ti rande anfaver Sagosyen, azordi, u vinn dir li ki li pa tar. Parski u kone, bann Angle, kumkwa zot gayn returne, le Sagosyen, abe u pu bizin vinn nu pu dir li taler, zot ena tut

17 drwa de retur, zot gayn drwa return zot lil. Enn sibterfiz. Sibterfiz ankor, enn moman done zot donn paspor Britanik. “Pran!” Fer atansyon, mo fek dir enn moman desela, fer atansyon Guvernman Moris. Kumans ena dyalog avek Sagosyen ek zot lidership. Napa fer erer. Parski sa bann la zot kapav al ziska bu, e ansemoman la, li pu tro tar. Aste avek Paspor Britanik. E li normal, enn zenes zordi, u dir li kumsa, “Abe, alalila, mo donn twa enn paspor Britanik, to kapav al laba,” mem si to pa gayn mem kondisyon avek Ram Seegobin pran laparol dan deba bann Angle, kisann la pu refize ale? Bann bon Morisyen pu ale. Bann bon Sagosyen mem Ocean Territory pa ti existe. pran sa, bann environment- pu ale. Kan bann dimunn kuma mwa alist, bann la pu fer tapaz, bann E la dernye ki zot inn truve ti lekol, u krwar nu finn tann Greenpeace e ot, pu fer tapaz, pu fer la, zot inn dekret losean parl de BIOT? BIOT pa ti e nu pu gayn problem. Anu al otur lamer otur Chagos, zot inn existe. Zame pa ti aprann sa, pran, anu al pran Diego mem. dekret sa Marine Protected dan zeografi pa ti existe sa. Inn Parski laba, nu kapav dekanp Area. kree. E samem dernye koloni sa 2, 3, 4 dimunn ki ena la, nu Marine Protected Area. Sa sa. Mo panse dan lemond sa avoy zot ayer.” Dan lizye bann gran dimunn ki kontan mem dernye koloni ki finn Ameriken, torti zean ena plis protez bebet dan lamer, lan- kree. Inn kree par bann Britan- valer ki enn et imen. Ala avek vironnman, Greenpeace mem ik. Alor, nu bizin dimande ki ki kalite dimunn u ena zafer la. inn rant dan sa kales la, sa BIOT la, bizin rey li. Rey li Ala, avek ki kalite dimunn u Greenpeace osi inn dakor, inn depi lor kart. Li pa bizin existe. ena zafer la. Nu pa pe dir sa dir, “We, setenn bon zafer!” Bizin return a Moris so bann dimunn, Ameriken, Malgre lefet ki pa finn ena teritwar. azordi, me Ladministrasyon. konsiltasyon, ni avek Moris, ni E anfen nu vinn lor, lepli Nu pe koz Ladministrasyon. avek Sagos. Sa set enn gran kupab. Ladministrasyon Amerken. sibterfiz. Alor, enn fwa ki u Le premye pli gran kupab: Ala kimanyer li san-ker. Zom, deklar sa rezyon la, tu sa Ladministrasyon Ameriken. fam, zanfan, pena valer. Torti rezyon la, enn Marine Protect- Tu finn kumans la. Bann zean ena valer. Pwason ena ed Area, seki li ule dir se stratez militer Ameriken zot valer. E vwala kimanyer zot dimunn pa pu kapav vinn reste inn zet zot regar, zot devolu inn fer bann Angle expilse la. U pa pu gayn drwa vinn kumdi Franse, lor Diego bann Sagosyen. E zot inn lapes la. U pa pu gayn drwa Garcia, zot inn truve ki samem exzize ki sa bann lil la zot vide viv la. U pa pu gayn drwa fer meyer plas pu zot fer zot baz, de zot abitan. polisyon dan lamer. Alor, u pa pu zot mark zot prezans dan E zordi zot pe refiz, refiz le gayn drwa existe. Sa, setenn Losean Indyen. Ti ena lezot lil retur. Ena dimunn pe sipliye, lot sibterfiz ankor. ankor ki zot ti finn vizite. U pe dir kumsa, “Gard Diego la, E anfen, e anfen, nu, tutan rapel? Enn ladan apel Aldabra. les nu return dan lezot?” Mo demandan, tutan reklaman Me, pa pu pran Aldabra. Kifer pa dakor avek sa. Me ena ki kondanasyon de Langleter ki pa pu pran Aldabra? Pa pran pans kumsa. “Les nu return finn kree enn fos antite, pa ti Aldabra, parski ena bann torti Peros Banos, les nu return existe, nu kone li zis dezyem zean laba. “Ah, ena torti, si nu kupab. BIOT, British Indian 18 Salomon. Gard Diego!” Pa Premye Minis Brown limem, enn baz nikleyer, eski pe itilize kestyon. divan Sanb de Kominn, swa li kuma enn prizon, pu fer tortir Dernye nyuz, inn gayn 2 zan swa David Milliband, sa lor dimunn. desela, bann la pe dir, “Ki pu Guvernman sortan la, “that it Anfen, nu bizin reklam met larzan ladan? Sa bann lil has been proved” ki finn ena demantelman de la baz. Se sa la pu kule byento.” Abe Diego rendition. Finn ena tortir. E lesansyel. Garcia pa pu kule? Si sa bann avek zot gran labus zot al dir Dapre mwa, sa premye zafer. lil la pu kule, Diego Garcia pa partu-kote, zot dir ki zot kont Reklam demantelman baz la. pu kule? Dan Diego Garcia tortir, ki zot inn bann tortir. Sa U interese ek baz zordi, me ena de milyar e de milyar de bann pei ki fer tortir la, zot dir, zordi u kapav sorti enn pei, dolar investisman, li pa pu sa bann pei Lafrik, Lazi la. Sa pran avyon, al enn lot pei dan kule? Ki sa kalite argiman ki bann la, bann Ameriken, nu lespas kelke minit, alor, nu u vinn servi avek Sagosyen pu bizin kondann zot. Zot mem, bizin dir Ameriken, “Pran u dir, “Pa pu kapav fer zot return zot premye kupab. Nu bizin baz, met dan u rezyon.” Baz dan zot lil parski zot lil pu kule kone si li vre, ki kantite? Vre, la pe servi pu protez Loksidan, byento. Zot lil pu kule byento.” si li ete, si ankor pe itiliz Diego me pran li met li dan Loksidan. An atandan zot pe met lamone Garcia kuma prizon kuma lor Personn Moris pa pu ena dan Diego Garcia. B-52 bomb- Guantanamo, eski ankor ena lobzeksyon, mem ena lobzek- ers, kuma Lindsey inn dir u prizonye? Sa, nu bizin syon de prinsip, nu pa dakor dekol depi laba. Nu pa inn dimande. avek li, me u tir li depi isi, u gayn lager ek Irak nu. Depi kan ale. Kifer u bizin vinn dan nu nu an-ger ek Irak? Depi kan nu landrwa? Dan nu rezyon? an-ger ek Afganistan? Nu an- Kifer u bizin pran nu pei? ger ek Afganistan? U an-ger Kifer u bizin pran nu lil? Pu u avek Irak? Nu pa an-ger ek sa fer sa. Al fer li dan u landrwa! bann pei la, nu. Dayer, nu kont Al fer li dan u rezyon. seki zot pe fer laba, bann Alor, mo bizin osi dimann, Ameriken. Ki zot fer, zot servi anfen, apar bann lobi Ameri- nu teritwar, pu zot lans bann ken, etc. bizin dimann osi B-52 bombers, e sa bann la ale, Prezidan Obama, ki nu tu al bombarde, al tuye. Tuy respekte, kuma mo ami dir, kisannla? Al tuy kisannla? Al bizin dimann li “if he can, tuy bann solda? Kitfwa insida- can”. Li finn dir, “Yes, we man tuy solda. Seki zot tuye, can,”, e nu bizin dimann li, si zot tuy bann inosan. Tuye par R. Seegobin ek C. Uteem dan ler dite-kafe li can, can? Lerla nu pu kone milye, pu pa dir par dizenn de Nu bizin exziz fer enn sipa reyelman li anfaver milye, inosan. Lapres pa koz lanket, e la osi, kuma Lindsey dimunn ki pe rod lazistis e li sa sifizaman. Pa koze sifiza- inn dir u, ena Trete. Trete pu met fen a linzistis. man. De santenn de milye fam, Pelindaba, ki fer ki, dorena- Mo byen sagren mo finn zanfan, inosan ki inn mor par van, pa gayn drwa stokpayl, pa pran enn pake u letan. Mo bombardman. Kot sorti? Depi gayn drwa garde, pa gayn drwa byen sagren mo finn depas lor nu teritwar, sorti kot nu, al stok, pa gayn drwa itiliz, limit ler ki finn alwe a mwa, bombard zot. Abe, dime, si materyel nikleer dan okenn me mo krwar li enn size bann la deside pu vinn bom- bann pei Lafrik, ikonpri donk sifizaman inportan pu mo bard nu, kisannla pu protez Diego Garcia, ikonpri, donk, donn u seki mo panse lor sa nu? Ameriken ki pu protez nu? Arsipel Sagos, ki truve an tem Konferans, tem extreme- Sa senefe pa. Enn baz kumsa Afrik, ki apartenir a Moris. man inportan dan enn moman napa gayn drwa existe. Alor nu bizin kone. Nu bizin krisyal. E la, dernye zafer nu finn fer fer lanket, nu bizin apros Alor, li avek buku plezir ki tande, ti pe servi sa baz la pu Lorganizasyon Linite Afriken mo deklar sa Konferans la uver tortir dimunn. Rendition. “It (Linyon Afriken), nu bizin e mo swet u deliberasyon has been proved.” Guvernman apros Nasyon Zini, nu bizin interesan, inportan, vital pu Britanik, si mo pa tronpe le apros lazistis Ameriken, pu lalit bann Sagosyen. Mersi. Premye Minis limem, ti kone sipa sa baz pe itiliz kuma 19 Messages of Support for Diego Conference Reform Elektoral LALIT: “Bizin enn War Resisters’ International, International anti-war organisation founded in 1921. sirkonskripsyon pu War Resisters Africa working Group, Matt Meyer. Chagos inklir Diego” Tony Simpson &Ken Fleet for Bertrand Russell Peace Foundation. USA Dan kad propozisyon LALIT Steve Bloom for the Anti-War Committee of SOLIDARITY. pu reform elektoral ki nu finn Al Marder for the US Peace Council, big US organization. propoze an 2010, LALIT dir Dud Hendriks, Veterans for Peace, big US ex-armed forces ki Guvernman bizin diskit ar organization. reprezantan Chagosyen pu Elsa Wiehe, Activist and Teacher in the USA Terry Moon for News & Letters, left wing organization in the US kumans kree enn nuvo sirkon- David Vine, academic and author of book, Island of Shame. skripsyon pu Chagos inklir UK Diego Garcia. Nu propoze ki Alan Thornett for Socialist Resistance tu Chagosyen anrezistre lor John Pilger, journalist, writer and film-maker. rezis elektoral, ziska ki Dr Sean Carey, Research Fellow at Roehampton University & Chagos finn libere. Sa propoz- writes on Chagos for the Guardian, New Statesman & New African isyon la viz pu fini kumans Philippa Gregory, novelist in UK mazinn Chagos kuma enn Sylvia Boyes, veteran of the Greenham Common protests 25 years parti Repiblik, ek pu donn plis ago, anti-war activist, anti-nuclear campaigner puvwar politik Chagosyen dan France sistem demokratik Moris. Nouveau Parti Anti-Capitaliste Ireland LALIT pe propoz 4 depite pu Peadar King, film-maker for Irish TV. sak 20 sirkonskripsyon lil Italy Moris, 3 depite Rodrig, ek 1 Enzo Ciscato for No Dal Molin Movement in Vicenza depite pu Chagos inklir Diego Australia Garcia lor sistem first past the Jo Vallentine, Chairperson, for ANAWA (Anti-Nuclear Alliance) post. Nu pe osi propoz ki Peter D. Jones, for War Resisters International Australia anplis ki sa 84 depite la, ki ena New Zealand 20 depite adisyonel lor baz Grant Morgan for the Socialist Worker proporsyonel, e ki sa ranplas South Africa sistem Best Loser kominal. Dale McKinlay for the Anti-Privatization Forum in South Africa. Nu pe osi propoze ki ena enn Gunvant Govindjee, South African peace activist Frene Ginwala, former Speaker of South African Post-Apartheid Konsey Rezyonal, kuma Parliament Rodrig ena, pu Chagos. La Reunion Si u anvi plis detay, chek Jean-Yves Payet for Lutte ouvrière websayt LALIT NPA Reunion www.lalitmauritius.org uswa Japan kontakte militan LALIT pu Action Committee against US-Japan Security Pact gayn kopi nu propozisyon. Hamamatsu Alliance for Human Rights and Peace No War — Peace White Ribbon Kanagawa Okinawa Awase Bible Church Peace Link Hiroshima-Kure-Iwakuni Tachikawa Tent-mura Monitoring Military Base Citizens to Stop Victimization by Yokota Airbase Mozambique Miguel Soares Prista, of the Department of Communication Studies at the University of Eduardo Mondlane in Maputo.

For content of messages: See www.lalitmauritius.org

20 Militarism, lokipasyon, kolonyalism, derasinnman ek ekolozi Chagos e Rol UK-US: Sekre, konplo, manti, inpinite par Alain Ah-Vee

Pa tulezur dan nu listwar plizir zenosid, ki amenn elikopter, zarm pli sofistike e komin ki nu truv interkonekte inegalite ek lamizer zeneral- ase lesans pu ekip plizir dizenn ansam kumadir dan enn sel ize, destriksyon lavi e ekolozi milye latrup solda pu 3 zur matris plizir lalit: lalit kont baz lor nu bul later. Li finn vinn afrontman arme. Depi Diego militer e kont lokipasyon, lalit neseser zordi pu amenn lafin li pran selman 3 zur pu buz pu dekolonizasyon, pu drwa reyn inperyalism US. Nu tusa lefektif la ziska Larabi imin ek anfaver ekolozi. Diego kapav kontribye pu amenn sa Saudit alor ki depi Lamerik li Garcia sa kalite plas la. Tusa lafin la. Nu kapav ena enn rol ti pu pran pre enn mwa. lalit la kumadir finn intersekte ladan, enn rol konsyan. Pu Samem lintere stratezik sa baz otur sa but atol omilye Losean prepar, pa an sekre, me dan la. Dapre John Pike, enn exper Indyin la, ki truv dan Arsipel deba uver, devlop enn lot plan. analis militer, bi Lamerik se pu Chagos, ki form parti teritwar Enn stratezi politik komin. kapav kontrol planet antye zis Moris. E sa baz militer ki Samem nu la zordi. depi baz militer Guam ek Diego finn devini la, li pa par Avan nu ariv la kapav li vo Diego apartir 2015. Lamerik azar. Li form parti enn plan lapenn gete kimanyer Britanik pe depans par bilyon dollar pu kalkile par Lamerik ek Grand finn kapav morsle Moris e epgreyd baz Guam ek Diego. Bretayn. Enn plan kriminel ki gard but but ladan, fabrik enn Diego servi pu fer lager ar zot finn maniganse ansekre, nuvo koloni apel British lezot pei. Depi laba ki avyon enn konspirasyon ki tultan zot Indian Ocean Territory Amerikin B-52 finn dekole e finn sey gard sekre depi zot (BIOT), derasinn Chagosyin al zet bom lor abitan lavil prop lepep, depi lepep lemond par fors e lerla lwe sa later Lirak e mem lor dimunn pe antye. Rol ki Britanik finn zwe kokin la ar Amerikin pu batir asiste enn maryaz dan Afgani- lor Chagos e Diego, parfwa enn baz militer e nikleer. Pa pu stan. Tusa krim la pe komet tusel, parfwa ansam ar La- nanye apel Grand Bretayn depi nu prop teritwar. Eski merik, li finn tuzur marke par perfid Albion! dime pu atak Liran depi sa sekre, konspirasyon ek man- mem baz la? sonz. Zot tulede finn azir e pe Militarism Baz Diego finn osi servi pu kontiyn azir ilegalman avek Diego Garcia kitfwa enn parmi tortir prizonye, dan kad inpinite. bann pli gran baz militer US Lamerik so swadizan lager Seki arive ar baz Diego dan lemond. Lor Diego ena 24/ kont terorism. An sekre. Ziska Garcia zordi kapav ena bel 7 plin plin. Baz la an eta dalert ki ansyin Premye Minis Gor- reperkisyon lor planet antye. permanan. Li kontenir enn don Brown ti bizin avwe dan Fermtir baz militer Amerikin veritab armada ki “aurait fait Parlman Britanik lane dernyer, lor Diego Garcia samem lakle palir de honte Pearl Harbour” ki an 2002, a 2 repriz Diego tusa lalit la. Bizin liber Diego kuma Simon Winchester, enn finn itilize par Lamerik kuma pu liber Chagos. E enn Chagos zurnalis, ki an 2001, ti reysi plas sekre pu gard e tortir lib kapav amenn kumansman ariv ziska Diego abor enn prizonye. lafin inperyalis US ki, avek so vwalye ti ekrir dan enn lartik Zordi baz Diego pe itilize alye UK e lezot dan L’OTAN, dan Courrier international (25 kuma tet de pon pu protez responsab pu instig e nuri Oktob 2001). Lor Diego ena lintere ekonomik inperyalis konfli e mem lager initil dan pre 2 duzenn navir kargo US ek lezot pei kapitalis, pu Mwayin Oryan e ayer, ki (sakenn grander enn batiman kontrol surs lenerzi kuma responsab sufrans e vyolans 100 letaz) ranpli ar tank, misil, petrol, ki ena sirtu dan kamyon, buldozer, bonbardye, 21 Mwayin Oryan. Dan enn lemond kot konpetisyon ant pei kapitalis pe aksantye avek lamonte zean ekonomik kuma Lasinn ek Lend rol bann baz militer finn vinn kle. Nu dan enn lepok kot sistem kapital- ism internasyonal depann pu so reyn lor militarism zeneral- ize, lor intervansyon militer etranze ubyin lor lokipasyon militer. E suvan Lamerik kumanse par lokipasyon e lerla met baz dibut kuma li finn fer dan Lirak e dan enn sertenn mezir kuma lor Chagos. Bann Enn zenn Chagosyen pe etidye pano Expo baz militer finn vinn esansyel pu ki inperyalis Amerikin asir so sipremasi lor planet. Dapre sif Base Structure Report Baz Diego li osi reprezant mobilize. E finn reysi fer ferm Departman Ladefans US enn danze direk pu lepep baz kuma Subic Bay dan Fili- (2008), Lamerik ena 761 baz Losean Indyin. An 2001 enn pinn, Mannta dan Ekwador, e dan lezot pei ek 104 lor so prop avyon deger B1 ki ti dekole Vieques dan Porto Rico. Lalit teritwar. Sa sif la kasyet plizir depi Diego pu bombard manb dan No Bases, enn rezo baz ki gard sekre kuma ena Afganistan ti kraze dan lamer anti baz militer etranze ki dan Lirak, Afganistan ek Losean Indyin. Sa kalite avyon regrup reprezantan depi enn Israel. Ofisyelman Lamerik la kapav sarye ziska 40 tonn santenn pei. E zordi li pe vinn ena plis ki 190,000 solda, bomb ek li kapav ekipe pu deplizanpli difisil pu Lamerik 115,000 sivil anplwaye antase sarye zarm nikleer. Sa enn antretenir ku ekonomik tusa lor 909 fasilite militer dan 46 lexanp pu montre ki Lamerik baz la akoz so lekonomi finn pei e teritwar. Zis lor baz parey lezot pwisans inperyalis byin afebli. pena okenn lintere pu sekirite Ballad Air Base dan Lirak ena Lokipasyon, derasinn- 30,000 solda ek 10,000 kon- ek lape. Dan bann lane 70 pa trakter ki travay pu larme US. Leta Zini, UK ek Lafrans ki ti man e kolonyalism Bann baz ek tu so arsenal form sabot konferans Nasyon Zini Premye Minis Moris, lezot parti tut enn lindistri armaman pu fer Losean Indyin enn Zonn minis e dirizan pei suvan kontrole par gran miltinasyon- de Pe? Dimunn Moris pa dekrir Moris kuma paradi pu al ki lye ar dirizan alatet Leta dakor ki servi later Moris pu turis, pu fer maryaz e linn de Zini e lezot pei pwisan dan fer lager ar lepep lezot pei, pu myel, kuma meyer plas pu fer Lerop. E byinsir zot pa prodir masakre dimunn, detrir zot biznes. Hilary Clinton ti mem zarm pu fer zoli. Zot ena lavil, lekol, lopital depi nu fer eloz Moris kuma meyer lintere pu ankuraz e alimant prop teritwar. LALIT ek plizir plas pu investiser dan enn konfli e mem lager pu ki lin- lorganizasyon sindikal, sosyal, konferans pei Lafrik lane distri zarm prospere. Ankor drwa imin finn manifeste kont dernyer. E aster Premye Minis enn fwa Lamerik ek Britanik lager Lirak, kont agresyon ena proze finn invant tu kalite mansonz militer Israel dan Palestinn. E pu fer Moris vinn enn paradi pu sey explik zot prezans lor nu pa tusel. Zordi ena buku shoping kuma Singapour. Me Chagos ek Diego. Alepok ti pu dimunn dan buku pei ki kont zame u tann sa bann dirizan konstrir enn sant kominika- baz militer e pe mobilize pu pei la insiste dan zot diskur lor syon, apre pu kontre URSS dimann ferm baz, e pu return lefet ki enn but samem pandan lager frwad, apre pu tu solda pa zis depi fron deger “paradi” la su lokipasyon konbat terorism e dime kitfwa me depi tu baz militer. Kumsa militer larme ek lapolis 2 lezot zot pu dir kont pirat. ki lalit la vinn lor lofansiv olye pei. San permi spesyal depi atann ki ena lager lerla Britanik pa gayn drwa al 22 Chagos. Purtan dan Konsti- kuma esklav pu travay lor 1973 e kit zot Sesel e lor larad tisyon Moris, Seksyon 111 li plantasyon koko. Plizir zen- Port Louis. San nanye. San dir klerman ki “Mauritius” erasyon finn reste e finn kree lakaz, ni travay. Ena buku ki inklir bann lil Moris, Rodrig, tut enn lavi sosyal, kiltirel laba. finn swiside, ena finn mor ar Agalega, Tromelin, Cargados Bann Britanik ti servi tu lasagrin. Carajos ek Arsipel Chagos kalite metod pu defalke abitan Tusala finn fer an sekre. (inkli Diego Garcia). Dan Chagos. Par trik bann ki ti vinn Guvernman Lamerik ek Grand Fisheries Act 1980 li mem Moris pu swen medikal u pu Bretayn pa’nn les zot lepep definir ki kantite lasenn PAS pas vakans. Kan zot ti rod konn lor sa ak ilegal ki zot finn Minister Lapes Moris otoriz repran bato pu returne komet la. Zot pa ti ule ki zot servi lor Arsipel Chagos. Me konpayni Rogers ti dir zot ki lepep informe e kone lor loki- lotorite Britanik ki donn permi Diego finn vande, ki sanse pasyon, derasinnman, deman- pu vizit Chagos e zot mem ki Chagos ferme. Britanik ti donn breman teritwar enn pei, lor ramas e gard lamone tax depi instriksyon konpayni Rogers, konstriksyon enn baz militer bato ki lapes laba peye. ki ti asir traze ant Chagos ek nikleer. Zot ti azir an sekre pu Chagos su lokipasyon ilegal Moris, pu napa les okenn fors enn popilasyon al an exil. depi 1965. Bann britanik ti Chagosyin mont lor bato. E okenn lapres pa ti ekrir lor derasinn tu abitan sa arsipel la. Plitar Britanik ti diminye sa transaksyon ilegal la, lor sa Li ek so alye Lamerik ti bizin aprovizyonnman lor Chagos. ak kriminel la, ki al kont Sart enn lil kot pena enn “popila- Zot ti inport mwins medika- Nasyon Zini. Rezolisyon 1514 syon permanan” pu konturn man, dile, e lezot nesesite Nasyon Zini dir klerman ki lalwa internasyonal. Sa ak la debaz pu afam bann Chag- “Any attempt at the partial or ti dekrir dan enn editoryal osyin e dekuraz zot reste. total disruption of the national Washington Post (Septam Infirmye e profeser, kan zot ti unity and the territorial 1975) kuma enn ‘kidnaping return Moris, pa ti ranplas zot, integrity of a country is demas’. An 1965 dan prosesis e ti ferm dispanser ek lekol. incompatible with the pur- lindepandans kolonizater Solda US ti mem ramas tu poses and principles of the Britanik, tuzur an sekre, finn lisyin ki Chagosyin ti pe Charter of the UN”. E plitar detas enn but teritwar Moris sweyne e tuy zot divan zot kan dan Nasyon Zini finn gayn Chagos pu kree enn nuvo lizye kumadir enn warning pu nyuz lor sa plan ki ti pe trame koloni apel British Indian seki persiste reste. Dernye 200 la zot ti vot an Desam 1965 Ocean Territory (BIOT). Chagosyin ki ti reste ti met zot Rezolisyon 2066 ki invit Guvernman Labour Harold par fors lor bato Nordvaer an lotorite Britanik “to take no Wilson alepok ti itiliz enn prosedir rwayal apel Orders in Council pu fer sa ak ilegal la san bizin pas par Parlman. Seksyon 4 BIOT Ordinance 8 Nov 1965 dir ki “Personn pa kapav rant lor sa teritwar, u si li truv lor sa teritwar la, pa kapav la u reste, amwin li deza ena enn permi ubyin li gayn enn permi”. Kumadir dan Palestinn, bizin permi pu rant lor u prop teritwar aster! Ant 1965 ziska 1973 bann Britanik finn expilse tu sa 2,000 abitan ki ti pe viv lor bann lil Chagos, lor Salomon, Peros Banos, Diego, Three Brothers, Six Islands, e Enn tigrup anplen deba Boddam. Depi 18 syek anset bann Chagosyin ti pe viv laba 23 action that would dismember bann dokiman la finn vinn ki finn vote dan Muvman Non the territory of Mauritius and piblik, li finn osi donn lok- Aliyne (depi 1970 ziska 2008), violate its territorrial azyon Grup Refizye Chagos dan OUA avan e Linyon integrity”. met enn ka dan Lakur Lond. E Afrikin apre ki anfaver Me lotorite Britanik finn an 2000 Lakur Zistis Lond dan revandikasyon Moris lor retur kontiyn azir avek inpinite. An so verdik ti donn rezon bann Chagos e fermtir baz Diego. 1966 Britanik finn lwe Diego Chagosyin e ti deklar BIOT Anfet LALIT finn organiz ar Lamerik pu 50 an esanz pu Ordinance 1965 ilegal e ki enn Flotil Lape an 2004 pu al bann misil Polaris. Sa bay la li bizin anil li. konfront inperyalis US lor renuvlab pu enn lot peryod 20 Demantelman teritwar Moris Diego ansam ek lorganizasyon an amwin ki 2 an avan, enn ant ti enn kondisyon ilegal pu Chagosyin. Kan nu linisyativ sa 2 guvernman la notifye ki li lindepandans ki lotorite ti pe gayn momemtum, kan par ule terminn sa lakor la, lerla kolonyal Britanik ti inpoze lor dizenn bato antye lemond lakor pa pu expire 2 an apre sa delegasyon Morisyin, avek zot reponn pozitivman nu lapel pu dat notifikasyon la. Setadir ena ful konesans, pandan ki ti pe zwenn sa Flotil la, kan dan ziska 2014 pu ogmant presyon “negosye” Lancaster House, World Social Forum dan lor Leta US e UK pu zot dan Lond, an 1965. Pandan 40 Mumbai LALIT reysi asir terminn sa lakor la. an bann diferan guvernman sutyin muvman anti lager, rezo Anfet bann dokiman Brit- Morisyin finn plito konplezan No US Bases (plitar apel No anik klase sekre defans (file e demontre enn mank kuraz Bases), muvman pasifis otur no.FO 371/184523) ki ti rann politik otur kestyon Chagos e sa plan pu Flotil Lape la, dan piblik an 1997 ti devwal buku baz Diego. Apre Lindepandans samem moman la ki guvern- linformasyon, ki ti kasyet par diferan rezim Moris finn man Britanik desid pu interdi expre, lor seki finn arive otur negosye ar Britanik ek US zis akse lor tu lil Chagos. E lerla problem Chagos. Par exanp, pu bann lavantaz komersyal pu plitar zot mem, Guvernman letid Anglo-Amerikin ti fer lor biznesmenn ek kapitalis Moris Britanik, organiz enn avyon ek Diego depi 1964, lor kimanyer e detanzantan fer deklarasyon bato pu amenn Chagosyin vizit Lamerik ti insiste pu ki pena formel dan UN e lezot linstans tom zot anset lor Chagos. okenn rezidan permanan lor internasyonal anfaver suv- Ekolozi Chagos pu zot evit lartik 73(5) erennte Moris lor Chagos. An Avek lintere grandisan onivo Sart UN ki exize ki tu seki okip 1990 guvernman Moris ti met mondyal anfaver proteksyon enn teritwar bizin raport ar lerla retir item Chagos lor lanvironnman ek ekolozi, Sekreter UN kondisyon ekon- azanda Lasanble Nasyon Zini Diego Garcia e Chagos finn omik, sosyal e edikatif abitan akoz menas depi UK ek US vinn anplin dan laktyalite. teritwar la, ki pri ki ti peye pu kont lindistri disik e kota textil Diego Garcia enn baz kot anfet sa diyl ilegal la (3 milyon liv, lor marse Amerikin. Guvern- ena stok zarm nikleer, kot plis kota disik lor marse man MSM-MMM ant 2000 ek sumarin nikleer stasyone. Sa Amerikin). Savedir ki depi 2005 ti siyn lakor AGOA e usi finn tultan gard sekre. Dan kumansman lane ’60 bann ankontreparti pa ti opoz agre- bann lane 1980 LALIT ti Amerikin ti fini fer prospek- syon militer US kont Lirak ek devwal kimanyer matyer nik- syon lor Diego an kasyet e ti Afganistan. Zame okenn leer ti pe tranzite depi Lerop pe diskit ar Britanik pu kokin guvernman dan Moris pa finn ver Diego. Depi Ut sa lane la, sa but teritwar la pu konstrir ena ase kuraz politik pu met akoz protestasyon dan Litali, enn baz militer. Ti ena enn enn ka divan Lakur Inter- USS Emory, pli gran navir konspirasyon ant dirizan sa de nasyonal La Haye kont guv- aprovizyonnman sumarin pei la lor Chagos ek Diego. ernman Britanik. Ki li so nikleer, finn bizin demenaze, Leres nek mansonz. Zot ti koz Ramgoolam per e fis, ki li so e asterla li finn al stasyone manti kan zot ti dir ki zot pe Jugnauth per e fis, ki li so Diego. Li enn imans navir bizin Diego pu met dibut zis Berenger! Zame zot pa finn avek so 53 labutik spesyalize enn stasyon kominikasyon konfront prezans inperyalis ki aprovizyonn sumarin ar laba. Zot ti koz manti kan zot US lor Diego. Purtan zot ti manze, elektrisite, dilo, med- ti dir ki ena zis travayer su kapav gayn sutyin buku pei ikaman, osi servis postal e kontra lor Chagos. Kan sa lemond. Ena plizir rezolisyon

24 Lasistans byin konsantre pandan konferans legal, e tu lekipman repara- bann Britanik pa ditu interese vilnerab, pli expoze a presyon syon pu sa bann sumarin avek proteksyon kalite dilo pu ferm so bann baz. Aster li nikleer la. otur Chagos me plito parski enn moman pu met plis zefor Lor sa isyu zarm nikleer la, zot pe antisip enn viktwar pu avans sa lalit la. Liber zordi avek Trete Pelindaba ena Chagosyin dan zot ka ki pe Diego vedir liber Chagos e enn nuvo mekanis, ki viz pu vini byinto divan lakur Drwa konplet dekolonizasyon debaras Lafrik, inkli Chagos, Imin Lerop. Britanik finn mem teritwar Moris. Anmemtan nu de tu zarm nikleer. Tutswit pyez Greenpeace pu ris zot dan pu kumans liber enn imans kuma Trete Pelindaba finn rant zot kanpayn anfaver sa parti lemond, Lafrik an antye, anviger lane dernyer, LALIT ti swadizan Park Marin la. de zarm nikleer. E donn kudme al zwenn Minis Zafer Etranzer, Nu ena aster pu met ankor afebli ankor plis masinn deger Boolell pu dimann li met enn plis presyon lor guvernman inperyalis Amerikin. konplent divan African Com- Ramgoolam-Jugnauth pu li Nu lalit mars ansam ar mission on Nuclear Energy azir su sa Trete la. liberte, demokrasi, dinite, (AFCONE) ki finn met dibut Listwar Diego e Chagos laverite. Nu zarm: enn su sa Trete la, pu ki kapav lerla kontenir dan li plizir lalit. program otur bann demand ena inspeksyon su lezid UN lor LALIT e buku lezot lorganiza- koeran, aksyon konsyan e ase Diego pu verifye si ena syon e individi finn konstaman fyel pu konfront Lamerik ek materyel nikleer laba. Etan met lor lavanplan isyu baz UK. Liber Diego! Liber done ki UK e US sinyater sa Diego e dekolonizasyon Cha- Chagos! Lamerik ek UK bizin Trete la zot tulede pe anfet azir gos. Enn lalit dan lekel nu dan lev pake ale! an kontravansyon sa trete la. LALIT, nu finn tultan gard Alain Ah-Vee, Oktob 2010 Bizin osi anmemtan met de- ansam demand pu reinifi- lavan demand pu ki pa zis ferm kasyon teritwar Moris, pu e demantel baz Diego me asire fermtir baz Diego, pu drwa ki ena enn netwayaz ekolozik retur e ful reparasyon pu tu apre lor Diego e otur lamer Chagosyin. Kan separ sa bann Chagos. isyu la ki nu pyetine e mem fer Sa lane la UK finn ena tupe rekil e kan gard zot ansam nu dekret enn Zonn Maritim fer progre, nu avanse. E lakle Proteze otur Chagos, ki exklir ladan se fermtir baz Diego. Diego, kot anfet ena enn baz Kontex kriz ekonomik zordi nikleer polyan. Sa montre ki rann inperyalis US pli

25 Problematik dan Lalit Chagos Bann Také dan LALIT par Ram Seegobin

Nu ena plezir prezant Chagos. Sa, li pu tu kalite Sa nu premye gran defi. Li enn diskur Ram Seegobin rezon. Ena Trete Pelindaba, defi difisil, li pa fasil. Taler mo dan Konferans LALIT lor ena negosyasyon pu enn nuvo pu explike difikilte ki ena Diego Garcia ek Chagos, lakor ant US ek UK, ena ka ladan. Kan Ansyen Prezidan 30 Oktob 2010, verbatim. Lakur Eropein ki Grup Cassam Uteem finn dekrir li Li ti fer GRNW, dan Horl Refizye Chagos inn mete. Tu gramatin, mo sir isi nu inn dir, Mama Bul Later. sala ondire li pe amenn nu dan “Me, wi normal li kumsa, li enn lakrwaze. Seki nu ena pu bizin kumsa, tu bann eleman Mersi kamarad Rada. Avan mo fer dan sa Konferans la se ansam”. Me kan u get larealite kumans mo intervansyon, mo konpran sityasyon kuma li ete sityasyon u pu truve ki anfet ti pu amenn enn ti eleman zordi me sirtu konpran bann ena bann problem terib ladan. repons a enn kestyon ki ti difikilite, konpran bann Sa trwa laspe la li evidan: se suleve granmaten, me ki usi obstak. Fode pa nu kwar ki tu problem baz, se problem de- montre rises nu langaz Kreol. pu fasil. Non. Apre 40 an, nu kolonizasyon, se problem Lor kestyon “Eski Amerikin bizin fons dan nu latet ki li pa drwa de retur e reparasyon pu pu “ekute seki nu dir?” Me wi, fasil. Nu pa la pu rod solisyon bann Chagosyin. Tu le trwa zot kapav et zot pa pu ekute. Me fasil. Si ti ena solisyon fasil, li pa dan enn lord 1, 2, 3. Samem nu devwar se pu fer pu fer zot pa ti pu pran 40 an. Me apre mo servi sa mo “artikilasyon”, akute. Langaz Kreol kapav fer 40 an, pa zis nu pankor truv savedir enn artikile ar lot la. sa kalite zafer la. solisyon me travay la paret pe Kan u byen gete, kifer inn Mo intervansyon li inpe lor agrandi, li pe vinn pli difisil. deport bann Chagosyin dan bann problem ki ena otur lalit Kapav et dan lepase nu pa finn bann kondisyon osi atros, dan Chagos, bann take. Sa li vremem konsantre ase lor bann kondisyon osi kriyel? Pu inportan, etan done ki nu bann difikilte, nu pa finn fer enn baz. Kifer ilegalman Konferans pe rod bann fason konsantre lor bann problem- finn detas Chagos depi Moris pu amenn lalit pli divan. Li atik pu konpran kimanyer pu an 1965 avan lindepandans? paret enn travay inpe ingra ki amenn lalit la pli divan. Kifer? Pu fer enn baz. Me li ti finn donn mwa pu met lanfaz Artikilasyon diferan lalit bizin evidan pu tu dimunn ki lor bann difikilte. Me, etan Nu premye gran defi ki ena lakle problem la se sa baz la. done nu pe rod bann solisyon, divan nu – ek sa, dan so diskur Samem lakle problem la. Sa anfet si nu pa konpran bann luvertir gramatin Ansyen mem nu pwen depar. Tu seki difikilte, si nu pa konpran bann Prezidan Cassam Uteem inn finn arive, tu sufrans, tu difi- obstak, lerla nu inpe itopist, nu dekrir byin, dan enn fason byin kilite dekul depi baz la. Setadir inpe idealist. Me nu pa bann presi, dan enn fason byin konsi nu pa kapav separ zot ditu. idealist nu. Nu ena enn travay e li finn dekrir buku pli byen Kifer Moris finn perdi so pu fer, nu bizin rod bann fason ki mwa mo pu kapav dekrir li kontol, so suverennte, lor materyel pu fer sa travay la – nu premye gran defi se Chagos. Kifer? Lakoz baz. avans divan. kimanyer pu gard sa trwa laspe Lakoz Amerikin ti ule enn baz, Buku kamarad depi gran- fondamantal dan lalit otur li finn dir Angle, “Kas sa maten pe fer resortir kimanyer Chagos dan enn artikilasyon, teritwar la an de, gard enn but, vremem asterla nu lor enn kimanyer pu gard zot ansam, e donn enn ‘but’ Lindepan- lakrwaze sime lor problem kimanyer pu artikil enn ek lot. dans. E lerla lwe sa but ki to 26 Ram Seegobin pe fer so diskur. Divan lor panel Rada Kistnasamy, Wilbert van der Zeiden ek Lindsey Collen finn kase e ki to finn garde ar mintenir e nu pu kontinye granmatin. Buku dant nu, mo mwa pu mo fer mo baz”. mintenir. truv Ally pe sakuy so latet, nu Suvan dan LALIT nu dir dan Anu get difikilte. Anu get tu inn tande bann avyon militer sa sityasyon la, Grand Bretayn, bann tandans ki ena pu separ dan nwar pe rant Moris pu Leta Britanik finn azir kuma sa trwa eleman la. Anu get vinn sers dizef. Ek Guvernman enn voler, li’nn kokin Chagos, diferan Guvernman Moris, Moris konplis pu ravitay baz e Lamerik pe azir kuma enn depi 1968 vini mem, si zot finn la. Pa zis manze, pa zis dizef reseler parski li finn resevwar fer enn travay, si zot finn fer fre. Enntan Gvernman Moris kitsoz ki finn kokin. enn diskur isi-laba, li finn ti mem permet pran agrega, Alor kuma zot truve, sa prinsipalman lor suverennte. savedir makadam, roksenn, tu artikilasyon sa trwa eleman la Sa finn diskur Guvernman bann zafer ki bizin pu li absoliman indispansab. E nu Moris. Kapav et u kapav konstriksyon. Sa usi Guvern- dan LALIT depi ki nu dan sa konpran zot, me zot finn separ man Moris ti pe permet. lalit otur Chagos tultan nu finn suverennte depi 2 lezot eleman Guvernman Moris inn permet travay lor sa asonpsyon fondamantal. Zot, par examp, sekter prive dan Moris organiz la: bizin artikil sa trwa eleman finn negliz sor bann Chag- rekritman pu dimunn al travay fondamantal pa dan enn lord osyin apartir kan zot finn lor baz, permet zot met avi dan priyoriter lor letan savedir nu debarke dan larad Moris, e sa lagazet, fer intervyu dimunn, fer sannla avan, apre nu fer lot Madam Edna Menes inn pa Chagosyin selman, pu al la. Non. Me dan enn artikil- explik sa byen. Zot finn negliz travay lor sa baz la. Alor asyon. Parski si u artikil zot, u sa eleman net. E diferan Guv- Guvernman Moris finn byen pe ranforsi sakenn sa bann ernman Moris finn aksepte konplis ek prezans baz la. Sa eleman la. Tandi ki ena prezans baz militer. Telman donn nu enn lide ondire pre- dimunn kwar si u gard tu bann finn aksepte prezans baz syon ki ena pu separ sa bann eleman ansam, u pe afebli militer ki finn ena bann Guv- isyu la. U ena bann Guvern- umem lor reparasyon, lor drwa ernman Moris ki ti permet man ki konsantre lor suv- de retur, lor suverente. Non. avyon militer vinn Moris tule erennte, negliz sor bann Kan u artikil zot, u ranforsi tu Dimans granmatin, vinn sers Chagosyin ek konplis avek baz le trwa eleman anmemtan dizef fre, vinn sers leti, pomda- la. E sa vini mem depi 1968 atraver sa artikilasyon. mur, legim fre. Sa nu rapel. Nu ziska asterla li ankor parey. Asterla, mo pu dekrir bann res Bambu, nu tann sa bann Nu ena dan Parlman zordi, difikilte pu mintenir sa artikil- avyon militer la rantre dan dan Lasanble Nasyonal, enn asyon ki LALIT inn tultan Dimans boner gramatin, 4-5er Lopozisyon, anfin espes 27 lopozisyon. Dan lepase MMM mem lor la, valer dizur. Kwaki Santaz ekonomik ek finn sutenir Chagosyin buku. tanzantan zot vasile lor la. Lor ekolozik Atraver zot brans, atraver zot kestyon baz, GRC inn deza Dezyem defi se kimanyer pu militan, finn ena buku sutyen dimann permisyon e revandike kontre sa santaz ekonomik ek, depi MMM atraver Komite pu ki Chagosyin gayn priyorite mo’nn azute, santaz ekolozik Ilois OF, ek MMM mem. pu zot al travay lor baz. Me, ki Grand Bretayn ek Lamerik Enntan, nu ti met dibut enn travay lor baz, setadir sarz fer otur zafer Chagos. fron ki apel Rann Nu Diego, bomb dan bann B-52, fer Anu get santaz ekonomik. LALIT ti met sa dibut ansam servisinng pu bann ayropor Alepok kan inn demanbre avek Grup Refizye Chagos, tusala, samem travay ki ena lor teritwar Moris, Angle ti pe aste MMM ti partisip dan bann baz. Ala ankor enn fwa, nu tu disik Moris. Alor kan pe al aktivite sa Komite la. Alor finn gayn Chagosyin ki pe amenn negosye an 1965, bann Angle ena inpe sutyen depi MMM pu enn long lalit, personn pa pu pa bizin dir bann zafer kare- lalit bann Chagosyin. Get lor niye sa, me kan u get manyer kare. Zot perfid mem. Zot nek kestyon suverennte, MMM ki zot finn apros sa 3 eleman ondire sigzer bann zafer depi zordi so pozisyon se “Anu koz la, zot konsantre lor enn, drwa dan kwin labus. Mo konn zot ek bann Angle”, nu dir zot e retur ek reparasyon, lor enn byen. Alor kan finn ena sa “Les nu gayn kontrol lor bann dezyem zot ambigi, e lor bann negosyasyon la, sirman lezot lil, lor kestyon Diego ek trwazyem zot kareman pa pran inn fer Moris konpran, “Get sa, baz la, abe, ‘We agree to pozisyon lor kestyon baz. nu pe aste tu disik. Dime si nu disagree’”. Lor kestyon baz La, u kumans truv seki an- anvi nu kapav aste disik enn zot dir nu va gete plitar. syin Prezidan Cassam Uteem lot plas.” Santaz kumanse depi Nu finn truv Guvernman so ti dir gramatin ki ti paret lerla otur zafer komersyal. pozisyon. Nu pe truv pozisyon totalman lozik. Kan u get dan Santaz kontiyne lor textil, akse Lopozisyon asterla, enn ti lefe, dan larealite, ena enn a marse Eropein pu textil dan sutyen dan lepase pu bann problem, enn problem pu nu, Moris. Sa enn santaz ki fer Chagosyin, zordi pa tro. Lor parski nu mintenir ki bizin prinsipalman lor burzwazi dan kestyon suverennte, li dakor gard sa artikilasyon ant tu le 3 Moris ki ena pu vann so disik, kas Chagos an de. Ankor enn eleman. Pa zis lor enn serten ki ena pu vann so T-shirt. fwa. Inn kas Moris an 2, pa peryod letan, me ansam tultan. Santaz la azir atraver zot. Lerla ase. Sann kut la pu kas Chagos Me u truve kan u get pozisyon kan su WTO, sann kut la, sa an 2. E lor kestyon baz “Nu a Guvernman, Lopozisyon ek santaz Langleter ek Lerop la gete pli tar”. Kuma u apel sa? prinsipal grup Chagosyin, u kumans disparet inpe parski Artikilasyon sa? truve nu ena problem. Samem bann marse preferansyel WTO Ek osi, prinsipal lorganiza- mo apel nu pli gran defi. dir “verboten!”, “Out!” Sann syon Chagosyin zordi, Grup Setadir kimanyer nu pu ku la, preske anmemtan, Refizye Chagos, zot finn fer konvink Guvernman, kima- Lamerik vini ek so santaz. So enn travay absoliman fantastik nyer nu pu konvik Lopozi- santaz ki ete? Se enn zafer ki e konstriktif pu reyni bann syon, kimanyer nu pu konvink apel AGOA. Pa sa agwa ki nu Chagosyin lor enn platform. bann organizasyon Chagosyin kone isi ki al rod tifi garson pu Finn gard enn linite parmi ki, si nu pa gard sa artikilasyon marye. Sann la apel AGOA, kominote Chagosyin. Zot finn la, nu pa pu ariv byen lwen. Si Africa Growth & Opport- fer enn bel travay. Me zot finn nu separ sa 3 eleman, nu get unities Act. AGOA donn akse fer sa travay la dan loptik pu zis enn, nu ranvoy lot pu plitar, preferansyel a bann prodwi enn batay seki nu apel nu pa pu ariv byen lwen. Nu manifaktire dan Moris e dan legalistik. Savedir zot inn ena pu fer sa travay la, pu 48 lezot pei Afriken setadir nu anklans zot konba onivo Lakur konvink dimunn se lapros ki T-shirt, sutyengorz kapav rant dan Lond. Zot finn konsantre nu finn ena depi dernye 30 an, lor marse Amerikin san drwa lor drwa de retur ek repar- se sa lapros la ki pu amenn nu dedwann. Ankor enn fwa bur- asyon. Se sa ki zot pe reklame. pli divan. Sa li enn gran defi, zwazi dan Moris byin kontan, Lor kestyon suverennte, GRC me nu pe fer li e nu pu li vann so T-shirt, vann so dir, “Nu a gete pli tar, si nu pu kontinye fer li. sutyengorz, tu korek. Me li res Britanik u si nu ule res rantre dapre AGOA, dan Morisyin”. Zot pa angaz zot 28 want to continue working with you [pe adres nu] to open up pathways into new markets and to unlock barriers to investment. We want to build a network of strengthened bilateral relations between Britain and Mauritius that can act as the veins and arteries along which trade can flow in both directions so our two countries can grow and prosper together.” Sa mesaz William Hague, Minis Zafer Etranzer Grand Bretayn. Mo sipoze li’nn ekrir sa pu nu, Joelle Hosseiny pe interpret "Lamer mo pei"; enn sante ki Rajni Lallah (akote lor piano parski li’nn paret dan lagazet dizital) finn konpoze yer pu nu Konferans zordi. Ala Premye dimunn ki William marse Amerikin akondisyon latitid Leta Britanik zordi. Kan Hague resevwar dan so lakaz …. E sa li ekrir nwar lor blan li kumans koz bann zafer se nu Premye Minis Navin dan AGOA, AGOA li enn bilateral, komers tusala, me Rangoolam. Mo sipoze zot lalwa Amerikin, e ladan li ekrir mwa mo truv sa enn lot but bwar dite, me pa kone ki zot nwar lor blan ki sa pu aplike santaz ekonomik. Me, kuma inn diskite. Alor sa paret dan tan ki sa bann pei la pa fer mo’nn dir bann Britanik zot lagazet. Pa kone kimanyer, par nanyin kont lintere politik ena enn lot manyer pu ser u ki mazik? Par ki tur paspas sa etranzer Lamerik. Kuma u zenu ekonomikman. Li paret paret dan lagazet yer, lavey nu apel sa pu enn santaz kri? byen sibtil manyer ki li dir li. Konferans. Nick Leake Amerikin li pa kuma Britanik Me nu rekonet ki li pe dir. Li kontinye so repons lor lefet ki li, li kri-kri li. Li pa perfid, li pe dir, “Mo pe fer santaz William Hague finn resevwar bezer. ekonomik ar u lor zafer Premye Minis Ramgoolam an Aster nu ena sa santaz-la. Chagos”. Samem li pe dir. E premye, “I think this clearly Aster lor kestyon santaz, zot inn fer li dan lepase. Sa li indicates the importance that zordi nu Konferans kumanse, sa santaz ekonomik. my new government attaches le 30 Oktob. Mo pa kone par Nu get santaz ekolozik, sa to our relationship”. Lartik ki mazik, dan lagazet yer, ena Park Marin. Grand Bretayn fek azute “Nick’s promise to 2 lartik. Enn se enn intervyu la, inn gayn 6 mwa kumsa, li Mauritians”. Nick Leake nuvo Anbasader Britanik dan deside pu met enn Park Marin, kontinye, “The High Com- Moris, Nick Leake. Intervyu enn Marine Protected Area mission will continue to work paret yer lavey nu Konferans. otur Chagos. Mo sipoze with the Chagossian Com- Mo pu lir an Angle. A enn kikenn dir li Diego ena zafer munity here.” Okomiser kestyon ki poz Anbasader la nikleer, ena buku polisyon Britanik pu kontinye koz-koze “Will they [the Mauritians] laba, lerla li dir “ok”, li tir avek kominote Chagosyin dan also deliver on their statement Diego. Li fer Park Marin otur Moris isi. Sa intervyu ki paret about getting the Chagos bann lezot lil akote Diego. dan lagazet yer tutafe par back?” Repons Anbasader la Aster Park Marin kifer li kwinsidans! se “We can promote dialogue”. reprezant enn santaz ekolozik? Me dan mem lagazet, sa ku Samem seki li fer 40 an la. Seki li pe dir u, “Aster ena enn ena enn long lartik inn ekrir Nick Leake kontinye, “For Park Marin, savedir ki pa pu par kisannla? Par Misye example, the first world leader ena okenn developman ekono- William Hague limem, Minis that Foreign Secretary William mik vyab lor sa bann lezot lil, Zafer Etranzer Grand Bretayn. Hague saw at his Carlton apart Diego Garcia”. Li dir u Sa lagazet pibliye enn let depi Gardens residence (dan so sa klerman. Fransman li ase Hague. E dan so let, Hague dir, lakaz) was Mauritian Prime ridikil pu ena enn Park Marin parol Hague limem sa, “We Minister Ramgoolam”. akote enn baz nikleer, enn baz 29 ki pe prodir par mil tonn dese, par mil tonn polisyon tulezur. Li ridikil. Me propagann Grand Bretayn telman li for, ki u mem gayn lorganizasyon kuma Greenpeace ki tom dan sa pyez la. Greenpeace li enn lorganizasyon lanvironman, li tom dan sa pyez la. Li pran pozisyon an faver Park Marin san gete ki bann inpliksayon Park Marin, san gete kisannla pe ranz enn Park Marin otur zil kisannla. Li pa get tusala. Li vinn anfaver. Erezman ki ena buku lorganizasyon, buku individi ki ondire sakuy Greenpeace enn ku, inklir Richard Beaugendre expoz inegalite deklas dan so sante LALIT. Nu finn ekrir Green- peace pu dir zot “Ki zot gayne, Prezidan Cassam Utteem finn kalite negosyasyon, rankont, latet pa bon?” Lerla Green- dir ki dernye diskur ki Minis diskisyon aplavant. U pe peace dusman-dusman kum- Zafer Etranzer ti fer dan ranpe. Parski rapor defors pa ans sanz inpe so laliyn. Aster Nasyon Zini ti enn diskur dan u faver. li ena mem enn laliyn pu dir kanon, ti byen bon, ti for. Nu Alor wi finn ena tu sa diskur, ki li ena enn navir, kan nu tu usi nu ti dakor. Me mo kwar rezolisyon ek negosyasyon pare li pu pran nu tu Chagos Ansyen Prezidan Cassam aplavant. Finn mem a sertin lor so navir. Tanmye. Utteem inn bliye dir ki, apre moman, enn lespwar totalman Sa li lor kestyon santaz. Li sa, Premye Minis inn dir “Ey, ridikil ki sa nuvo guvernman evidan ki sa kalite santaz la nu pa Minis Zafer Etranzer ki ti Con-Lib-Dem pu ena enn selman kapav fer fas par mob- ekrir sa diskur la, mwa ki ti laliyn diferan parski sirtu bann ilizasyon dan Moris isi kont sa ekrir sa diskur la!” Anfin Liberal Demokrat dan lepase bann santaz la. Se lepep Moris, pason, sa so problem. Finn ena inn fer diskur anfaver Chag- klas travayer, muvman sind- diskur dan Nasyon Zini, dan osyin, anfaver Moris lor kes- ikal, tu bann lorganizasyon, nu OUA aster Linyon Afrikin, tyon Chagos. Me sa lespwar ki ki bizin prepar nu pu reziste finn ena diskur inpe partu ti ena la, kifer mo apel li ridikil sa kalite santaz inyob, sa kalite partu. Bon diskur. Parfwa inpe parski li repoz lor enn mekone- santaz absoliman inakseptab. mwin bon. Finn ena rezolisyon sans total, enn mekonesans Sa li nu travay ki nu ena divan dan OUA/Linyon Afrikin, dan kriminel de seki politik nu. Non-Alinye. Inpe partu finn etranzer Grand Bretayn ete. Kimanyer Revey ena bann rezolisyon. Lerla finn Kisannla ki desid politik Guvernman Moris ena negosyasyon, seki nu apel etranzer Gran Bretayn? Eski se negosyasyon aplavant. William Hague? William Enn trwazyem pwen se ki Negosyasyon ki finalman fini Hague fer so diskur an pibilik, manyer nu pu sakuy sa par seki apel “photo opp- me lintere Leta Britanik li Guvernman Moris la e tir li ortunities”. Mo pa abitye deside par bann espes man- depi dan sa letarzi ki’nn dire dakor avek seki Nick Leake dir daren ek potanta dan Foreign 40 banane, enn espes “La Belle me dan sa ka la u truve li ena Office, bann ofonksyoner, aux Bois Dormant”. Kimanyer rezon pu fer resortir ki William bann PS, bann mandaren ek nu pu revey li? Pa kuma ti Hague enn bann premye zafer potanta. Zot ki desid politik revey “La Belle aux Bois inn fer e sa enn gran loner pu etranzer Grand Bretayn parski Dormant”, me nu bizin truv nu tu se li finn resevwar nu so politik etranzer koresponn bann fason pu revey li. Finn Premye Minis kuma premye a so lintere, so lintere ekono- ena, dan sa 40 an la, bann gran invite. Samem ki mo apel sa mik, so lintere politik. Se sa diskur. Gramatin Ansyen 30 ki determinn so politik dan Lond, li fer konsyans otur gayn zot ka, zot pu gayn drwa etranzer. Pa lefet ki si u ena problem Chagos vinn byin for de retur dan Chagos antan ki Cook ubyen Straw ubyen si u onivo internasyonal. Buku sitwayin Britanik, pu gayn ena Hague. Pa sa ki sanz so dimunn vinn konsyan dan drwa return dan BIOT, teritwar politik etranzer. Alor se pu sa Langleter, dan Lamerik partu, Britanik, enn koloni. Lakur rezon la ki mo dir li enn zot vinn konsyan linzistis Leta Eropein samem ka ki divan li. mekonesans ridikil e enn Britanik inn fer kont Chag- Li pa get suverennte, li pa get mekonesans ase kriminel. osyin. Me kan nu byen gete baz. Li gete si Chagosyin pu Nu dan Moris finn ena ase bann ka Lakur, ki zot repre- drwa de retur antan ki sitwayin buku mobilizasyon dan lepase zante dan larealite? Zot repre- Britanik, return dan enn teri- pu sey fors Guvernman Moris zant reklamasyon par Chago- twar Britanik. La usi u truv pu sorti dan sa letarzi, sa syin antan ki size Britanik. Zot bann dinamik ki kapav ena. Li pasivite la, e sey fer li azir ek al Lakur Lond parski zot pe enn problem, li enn difikilte. inpe plis kuraz, inpe plis revandike antan ki sitwayin Me, kuma mo dir nu konsyan konviksyon, inpe plis integrite. Britanik. Zot pe revandike de sa priz de konsyans ki finn Sa, enn de bann gran defi ki vizavi Leta Britanik dan enn ena onivo internasyonal gras a ena divan nu. Kan enn kamyon Lakur Britanik. E antan ki sa bann ka la, me sa pa ule dir anpann, pena lesans, li pa fasil Britanik, zot ena drwa a ki fode pa nu get ki bann pyez, pu buz li. Li ena enn espes ligaleyd. Setadir Leta Britanik bann obstak, bann problematik inersi. Li enn pwa lur. Alor ki pey pu zot ka Lakur atraver sa bann ka la reprezante. bizin fer nu travay. ligaleyd. Alor sa, nu bizin Okumansman mo ti dir nu pu Pyez izol lalit Chagos konsyan de sa. Kuma mo dir, get bann problem. Mo finn get bann ka la finn amenn enn priz prinsipalman problem dan depi program politik de konsyans fantastik onivo lepase. Kapav et pu nu amenn Osi ena pyez pu nu tu. Ena internasyonal. Me nu bizin osi nu lalit pli divan nu bizin pyez pu nu evite. Pyez pu nu konsyan limitasyon sa stratezi kapav antisip problem, nu pu tu se pu izol lalit otur Chagos legal, limitasyon sa stratezi bizin antisip problem ki nu pa depi enn program politik, depi legalistik. konsyan zordi, kitfwa pu vini enn program politik ki viz pu Mo donn zot enn lexanp enn dime, dan enn semenn, dan amenn sanzman dan sa pei la, limitasyon: u gayn u keys enn banane. Mwa mo kwar ki ki viz pu amenn plis inter- Lakur, leta Britanik fer lapel, ena sertin gran danze ki pe vini nasyonalism. Si nu sey izol u dan enn lot Lakur pli ot u lor sa lalit la ek nu bizin diskite lalit pu Chagos depi sa pro- gayn u keys ankor. Pe gayne atet repoze, nu pu bizin gram politik pli global, pli larz, mem la, 3 keys inn gayne. konpran sa bann danze la otur pu amenn enn lalit pu sosyal- Finalman, leta Britanik truve suverennte, otur baz, otur drwa ism, pu amenn enn lalit pu enn ki sa pa koresponn a so lintere, de retur, otur konpansasyon. internasyonalism azisan, si nu lerla ki arive? Premye Minis Nu pu bizin reflesi buku lor la. izol lalit li enn pyez. al get Larenn, Larenn ekrir enn Internasyonalism Gramaten nu finn ekut ti but papye e dir, “Sa enn Nu pli gran travay se pu temwanyaz Madam Edna Order in Council ki kennsel tu integre sa lalit pu Chagos la Menes, li finn dekrir nu kitsoz sa bann ka Lakur la”. Inn dan enn lalit internasyonalist. byen tusan. Mo’nn byen tuse gayne dan Lakur, apre enn Buku kamarad inn fer resortir par seki li’nn dir. Me odela de Order in Council ki dekrete ki lalit la nu pa kapav amenn sa, nu bizin realize ki problem par Larenn vinn kennsel sa li zis isi. Mem si nu mobiliz Chagos li pa zis enn problem akoz li pa dan lintere Britanik. dimunn, mem si nu fer enn dinite imin. Sertennman li enn Konstitisyon Britanik ek Leta manifestasyon 100,000 di- problem dinite imin, me li pa Britanik tel ki, kan so lintere munn li vo seki li vo. Li bon, zis sa. E kan Chagosyin met vinn anze, li dir u, “Sa seki wi, me se pa sa ki pu neseser- bann ka dan Lakur dan Lond, Lakur inn dir, me sa li pa man krak Leta Britanik ubyen sa ena lefe pozitif dan lesans koresponn a nu lintere sa.” Ala Leta Amerikin. Non. Kifer nu ki li fer lapres Britanik, lapres limitasyon sa stratezi legal- apel numem internasyonalist? mondyal net vinn konsyan istik. Me ka divan Lakur Se parski nu, nu pe rod sutyin problem la. Pena okenn dut ki Eropein Drwa DeLom, laba dan Langleter, nu pe rod sutyin sa ka ki’nn mete dan Lakur osi dizon bann Chagosyin 31 Vishnu Jhugdharry intervenir pandan deba dan Lamerik. Zordi dan Alternativ lalit la dan enn stratezi Langleter, dan Lamerik ena Pu termine bann kama-rad, mo internasyonalist. Sa bi nu enn muvman anti-lager pwisan ti a kontan dir ki nu dan LALIT Konferans. Setadir mobilize, ki kapav amenn 3 milyon nu finn gard sa lalit otur wi, dan Moris isi, me mobilize dimunn lor sime kumsa. Kan Chagos la dan enn program dan enn loptik internasyonal nu ti al Mumbai, kan ti met politik, dan enn program pu parski sa ki pu amenn nu dibut No Bases ansam avek enn alternativ, dan enn pro- divan, sa ki pu permet nu gayn Wilbert, laba kamarad kuma gram ki pu amenn sanzman plis lafors pu reklam fermtir Lindsey ti pran laparol divan sosyalist dan sa pei la. Initil nu baz, pu reklam dekoloniz- enn lasanble 1,200 dimunn ki kwar ki sa bann parti opuvwar asyon e retur Chagos a teritwar ti reprezant muvman anti-lager zordi, burzwazi ki ena puvwar Moris, e ki pu amenn zistis antye lemond – Britanik, Am- ekonomik zordi, initil nu finalman pu bann Chagosyin erikin, Franse, tu ti laba. Nu ti panse ki zot pu amenn kitsoz ki finn sufer telman. pran laliyn ki muvman anti- konstriktif otur Chagos. Nu Mersi bann kamarad. lager bizin osi vinn enn bizin anmemtan nu pe lit pu muvman anti-baz. Gramatin Diskur Ram Seegobin, dirizan Chagos, anmemtan nu integre LALIT premye zur Konferans Alain inn fer osi resortir ki li dan enn program ki pe viz Internasyonal muvman anti-lager pa kapav pu amenn enn sanzman sosyal- 30 Oktob 2010 atann atann ziska ena enn lager ist dan pei me enn sanzman deklare lerla li desann lor sime. sosyalist dan lemond osi Non, lager fer parski ena bann atraver enn form internasyon- baz. E nu servi sa mobiliza- alism. Ek nu konferans zordi syon anti-lager partu dan li reflet ekzakteman sa. Lostrali, dan Langleter, dan Nu dan Moris isi, tu bann Lafrans, partu pu mintenir enn dimunn ki’nn vini klerman zot presyon lor bann baz, sa li konserne par sa, me nu pe fer internasyonalist. E sa seki pu enn travay isi, me nu finn asire marse. Pa zis dan Moris isi. Nu ki nu ena bann kamarad bizin gayn sutyin dan Lang- militan ki lite dan Lostrali, dan leter, Lafrans, Lamerik, partu Laoland, dan Lafrans, dan dan lemond pu sa travay la. Lamerik, partu, dan Paris. Nu Onivo rezyonal me osi onivo pe asire ki nu kapav integre sa internasyonal. 32 Kimanyer fer ferm enn baz militer? par Kordinater No Bases Wilbert van der Zeijden

Nu ena plezir pu prezant versyon Kreol diskur ki presyon pu US ferm plizyer Wilbert van der Zeijden, baz militer ek mo pu donn enn- kordinater rezo No Bases de lexanp kimanyer sa kalite (dan lekel LALIT osi presyon la finn amenn fermtir manb) ti fer premye zur baz dan lapratik ek mo espere konferans LALIT, le 30 ki letan reste pu ki mo terminn Oktob mo diskur lor Diego Garcia pu ramenn li a tem sa konferans Mo ti pu kontan kumanse par la. remersye organizater konfer- Mo finn donn zot enn map ans pu enn konferans osi ki montre tu baz militer briyan. Pu mwa personelman, Amerikin partu dan lemond. li enn gran loner pu et isi zordi. Tu bann tipwin nwar lor map Mo finn travay pandan enn Wilbert van der Zeijden anplin deba la zot bann baz militer. Isi, nu bon but letan lor kestyon baz dan ler dite bizin rekonet travay David militer. Sa travay la ti kumanse Vine ki finn servi sa map la 7 an desela kan ti ena enn dan enn zoli liv ki li finn ekrir demand pu ki Linstiti pu lekel apel Islands of Shame. Inpe Zordi gramatin, nu finn koz mo travay fer enn travay lor rekonesans al pu mwa osi lor relasyon interliye ki ena ant kestyon baz militer ek get li parski li finn devlop so map sa 3 demand ki nu pe anvi anterm enn pilye ki permet apartir map baz militer ki mwa realize anmemtan dan sa lager eklate a tu moman. Mo mo finn fer. konferans la. Setadir: pu ferm bizin ase onet pu dir u ki mo Map la interesan pu gete baz, drwa deretur Diego premye reaksyon kan finn dir parski mo panse li montre Garcia ek leres Chagos ek nu fer sa travay la sete “Non, kimanyer dan lemond, baz reinifikasyon pei Mauritius. non, mo pa pe truv nu pe ariv militer US finn propaze dan Mo pu konsantre zis lor enn travay lor sa kestyon-la. Dir diferan direksyon. sel pwin dan sa 3 pwin la. Sa mwa enn kut: kisannla pu ariv Anverite, zistwar la li pa vedir ki mo panse ki sa enn reysi ferm baz militer? Sa enn kumanse an 1898 kan dernye pwin la plis inportan ki lezot, travay tro gran pu nu lager Lespayn-Lamerik ti me mo panse ki li vo lapenn al kapasite.” Lerla dan Linstiti, termine avek enn viktwar pu plis anprofonder dan sa zot finn byin zantiman donn Amerikin. Lamerik dan mem kestyon pli larz konsern baz mwa inpe zafer pu lir ek zot fule finn koloniz Filipinn, militer Amerikin onivo inter- finn dir mwa, “Alerayt. Pa Hawai, Guam, Puerto Rico ek nasyonal parski li pu explike grav si to pa ule travay lor la. Guantanamo Bay. Inpe letan kimanyer baz militer finn Me lir seki ena lor Okinawa apre, li finn koloniz zil kumanse ek pu ki rezon finn ek lir seki ena lor Diego Marshall, lerla plizyer lezot lil instal baz militer lor Diego Garcia. Kan to fini lir sa, nu kuma Midway. Rezon pu sa, Garcia. va rekoze.” Alor pu mwa, tu ti kuma Prezidan US McKinley Alor mo pu get listwar baz kumanse kan mo finn kumans ti dir, se pu US gayn enn “fair militer onivo internasyonal, aprann lor Diego Garcia ek share” (enn par “ekitab”) mo pu koz lor bann presyon ki seki finn arive laba. Se sa ki Lasinn. ena lor sa stratezi pu mintenir finn kontribiye pu ki mo angaz Alor US ti truv sa koloniz- baz militer, mo pu koz lor mwa dan lalit No Bases. asyon la kuma enn fason pu 33 reysi kontrol Lasinn. Seki Kore. Alor li finn ankor enn pu zot, ek kumsamem Diego vedir zot ti truv li kuma enn fwa buz so “frontyer defans” Garcia finn vinn inportan pu premye pa kolonyal. Finn fer dan enn fule expansyonis. zot. nu krwar ki US li pa enn lafors Kumadir zot ti pe dir “Apartir Dan kumansman, ti ena kolonizater, uswa ki li pa enn asterla, nu premye laliyn rezistans. Ti ena rezistans dan lafors kolonizater anterm defans pu omilye Lerop ek li US limem. Pentagon ti anvi kontrol teritwar. Me anfet kan pu inklir Zapon ek Kore osi.” baz Diego, me Kongre u get byin, US finn demare La, mo pe sey al inpe vit pu Amerikin pa ti tro anbale par kuma enn lafors kolonyal avek explik tusala parski mank sa lide la. Alor ariv enn mo- bi pu gayn Lasinn. letan. man, US finn deside, alerayt, Lerla, apre sa, seki zot finn nu pu gard baz laba, me nu pu anfet fer, e sa mo krwar li gard li tipti. Li selman byin pli kitsoz byin inportan, se pu tar ki zot finn devlop baz la, premye fwa, USA finn met so ekip li, ek fer plizyer diferan laliyn defans andeor so prop zafer laba. Li ti byin plitar ki teritwar. Alor seki USA ti pe zot finn mazinn pu stasyonn anfet ule dir kan li fer sa se ki sumarin nikleer laba, ek pu so defans li kumanse lor lakot gard B-52 laba. Li byin plitar lwes Losean Pasifik enn kote ki Diego Garcia vinn enn ek lot kote, defans la li ku- “Sant” pu US kapav kontrol manse kot Karayib. Zil Korn Lafrik, Mwayenn Oryan, Karayib, li truv andeor Leta Lazi Santral ek Sid Lazi. Zini. Li pa kumadir li dan Tusala finn vini apre. Ek lerla Florida ki truv lor lakot USA. nu finn ariv kot nu ete zordi. Ek byin vit, USA finn kumans Apre Lager Frwad, tu elarzi sa frontyer defans la dan Menwar denons baz militer Ameriken lor dimunn ti atann seki ti apel diferan direksyon. Seki zot ti Diego dan so sante “restriktirasyon” ek pu lontan pe dir alepok, par exanp, se apre, US ti pibliye enn rapor parol kuma “tu zafer politik ki Sa lepok la ti premye fwa anyel ki li ti apel “Rapor pase dan Lamerik Latinn, li nu ki ti mansyonn Diego Garcia Restriktirasyon Baz” kot zot zafer.” Alor si ena enn rezim dan bann dokiman USA. Leta finn explike komye baz zot ki Leta Zini konsider “move”, Zini ti anfet pe rod zil. Zot pare pu ferme, ki kalite Leta Zini pu konsidere ki li ena ti’nn fini definir zot “laliyn buzman pu ena akoz finisyon pu buze fer kitsoz sinon sa defans” kot pu ete, me zot ti Lager Frwad ek ki kote pu rezim la pu vinn enn danze pu anvi enn sertenn kontrol. Alor bizin diferan baz, diferan plas. so “sekirite nasyonal”. premye rezon ki finn pus zot (Mo pe al tro vit, non? Mo ti Alor, premye, zot finn pu mont baz Diego Garcia se per ki mo ti pe al tro vit. Sori). propaze dan direksyon lwes, pa parski zot ti anvi kontrol lor Li elokan ki apartir sa lane la, lerla dan direksyon sid, ek zot Losean Indyin zot-mem, me se zot nepli apel sa rapor anyel finn met Lamerik Latinn lor parski zot ti per ki Larisi pu la, “Rapor Restriktirasyon zot “laliyn defans”. kontrol Losean Indyin. Baz”. Zot apel li zis “Rapor Lerla pu enn tan, pa gran soz Kan lager frwad ti’nn Striktir Baz” aster. Alor finn arive kote baz militer. kumanse apre Dezyem Ger savedir ki zot finn abandonn Finn ena Premye Ger Mon- Mondyal, Angle ti pe retir zot prop lide restriktirasyon. dyal, me pa gran soz finn sanze limem dan buku pei, ek ferm Savedir zot nepli ena plan kote baz militer. USA ti paret plizyer so baz. Se dan sa restriktirasyon. Zot nepli ena satisfe avek sa sistem la pu enn moman-la ki USA finn dir: plan pu ferm tu zot baz dan tan. “Abe kifer nu pa instal plizyer Lerop kuma zot ti’nn anonse Lerla apre Dezyem Ger baz dan bann Zil lwin-lwin ki zot pu fer. Ek zot nepli ena Mondyal, Lamerik finn gayne dan plas stratezik?”. Zot ti plan pu ferm buku baz dan kont Alman ek kumsamem mem ena enn nom pu sa Zapon ek Kore kuma zot ti’nn kumans ena baz militer partu stratezi la. Zot ti apel sa “re- anonse. Si nu pa fer nanye, li dan Lerop. Apepre mem lepok, mote island model”. Kumsa- paret ki sa bann baz la pu tas USA met baz dan Zapon ek mem Guam finn vinn inportan lamem pu byin lontan. 34 Mo ti pu kontan terminn sa lot pwin: baz ki ena laba finn Bizin osi pa bliye ki sak parti la lamem, ek get kestyon kadik. Zot nepli pe servi okenn bom ki servi bizin ranplase. Sa sa bann diferan kalite presyon fonksyon. Malgre sa, ena kalite lantrepriz la li kut byin lor US pu li ferm baz. difikilte pu Amerikin ferm zot. ser, ek li kut buku letan osi. US Mo panse ki sa bann U bizin mazine ki ena enn li finn al pli lwin ki so kapasite, presyon la pe vinn pli for. trale lager intern ki derule li finn “overstretch”. Li pa Sertin dan sa bann presyon la andan dan Pentagon. Alor si kapav angaz li dan ankor enn finn deza mansyone zordi gra- Pentagon ena plan pu ferm enn lot intervansyon militer amwin matin. Kikenn gramatin ti dir baz avyon, seksyon erfors pa ki li vreman neseser. Li kapav ki Lamerik finn vinn enn espes pu kontan ki pe tay zot. Zot pu ariv fer li, me pa kitsoz mem lanpir ki pe bankrut. Mo ti pu dir kitsoz kuma “Alerayt, abe lanpler ki Irak uswa Afgani- kontan kumans avek sa pwin kifer pa ferm enn lot seksyon stan. Li pa pu kapav fer li la. lafors arme, sipa seksyon desito. Alor sa overstretch ena marinn sipa enn lot seksyon. enn lefe lor stratezi interna- Presyon Ekonomik pu Kifer pe ferm nu seksyon? syonal baz militer. Li pe vinn Fermtir Baz Dernye fwa osi zot ti tay enn deplizanpli difisil pu truv zom Ena enn presyon ekonomik nu seksyon ...” Ena fwa se sa pu rul baz ek sa li sirtu enn agrandisan lor Lamerik pu li kalite rezon banal la ki prime. problem dan sa bann baz reget so stratezi baz parski li Li ena pu fer avek lager militer kot dimunn pa kapav kut buku-buku larzan, sa teritwar ant dimunn dan enn amenn zot fami. Dan Litali, stratezi la. U kapav gete plitar lorganizasyon ek sa arive byin Lerop de Lwes, ek dan Les si u anvi: par deryer sa map ki suvan dan Lamerik ek li Lazi, dimunn kapav amenn zot mo finn fer, mo finn ekrir klerman kitsoz ki kas mo- fami, me dan buku lezot ka, li sertin bann fe lor baz militer. menntum fermtir baz ki kadik. pe vinn deplizanpli difisil pu U pu kapav truve ki kantite kas “Kadik”, byin-sir depi zot truv dimunn ki pare pu reste li kute, ek osi, ki valer li ena. pwindevi, pa pu mwa. pu enn bon lepok lor enn baz Par ekzanp, total valer tu militer kot li pu izole. propriyete ki larme US ena Presyon Politik Militer: Li kapav paret enn lokazyon reve pu al res Diego Garcia, andeor US, li $484 bilyon. Over-Reach me dimunn ki finn avoy laba Alor Lamerik, li pli gran Ena osi presyon politik militer. propriyeter teryin dan lemond. lor baz pleyne buku. Zot kapav Sa osi finn mansyone avoy kart postal dore lakaz Me mo pa ti pu koz lor la. gramatin. Sa ena buku pu fer Presyon ekonomik li rezim li kumadir pe dir “Manman, get avek “lamonte Lasinn”. Mo mwa dan Diego Garcia”, me a sa: baz anzeneral, li kut buku pwin de depar se inpe enn lot larzan. Li depann ki kalite baz, nu kone ki larealite byin plas: mo pu kumanse avek diferan kan get dayri dimunn me enn baz li kapav byin tipti, “overstretch” US pu lemoman. zis enn-de batayon, uswa enn ki res laba ek kan koz avek US ek so bann alye finn dimunn ki finn stasyone baz sistem radar, me li osi kapav avoy zot lame tro lwin pu zot enn gran baz. Bann gran baz Diego. Ena enn to sisid byin kapasite kan zot finn antre- ot laba. Ena enn to depresyon ki truv dan Zapon, Kore, Lal- prand lokipasyon Irak ek mayn, Litali ek lezot pei byin ot. Ena enn to komers ek Afganistan anmemtan. Apart konsomasyon ladrog byin ot Lerop, zot kut byin ser pu rule. lefet ki li kut byin ser, kan u Pena zis ku lekipman la ek laba. Dimunn laba anvi return fer sa, li osi vedir ki larme ki u lakaz. Ena dimunn ki gayn instalasyon la, ena osi saler finn avoye laba bizin kapav dimunn ki res laba, antretyin difikilte diyl avek rezon kifer return lakaz. Pena enn nomb zot laba (kapav pena otan batiman, sekirite, ek lerla zarm ilimite solda ki u kapav zis ek tu sistem ki anplas laba. dimunn ki nu ti pu swete dan avoy dan lager. Samem Franse sa kategori la). Alor sa vizyon Fermtir baz ki fek ena dan ti perdi Moris ariv enn moman Lalmayn ek Kore, li paret finn militer ek sa peryod militarist an 1810: li parski zot nepli ti “okler” ki nu finn traverse su konsekans sa ku la; enn pe kapav avoy zom pu gardyin konsekans ki dekul depi USA reyn Bush finn sertennman ena bann plas kuma Moris. Mem enn lefe lor volonte dimunn al realize ki so baz pe kut byin zafer pe ariv US zordi. tro ser. Ena sa, azute avek enn Amerikin pu travay lor baz militer andeor US. 35 Baz ki finn vinn Kadik Presyon depi lezot Leta nu pei, byin bon. Me lerla, nu Li osi konsern lefet ki baz Me lot kote, presyon politik- osi nu anvi enn baz dan u pei. militer finn vinn kadik. Sertin militer lor US pu ferm baz, li Nu ule enn baz pre Miami dan sa bann baz militer nepli pe osi vinn depi lezot Leta laba!” Ek natirelman, US pa ena enn vre fonksyon militer. kuma Lasinn. Pu premye fwa, ti dakor avek sa. Teknolozi ki zot ti adopte nu truv Lasinn pe chalennj US. Nu truv mem zafer arive dan lepase, par exanp, li nepli Lasinn dusman-dusman pe dan Sant Lazi. Laba, Larisi itilize zordi. Par ekzanp, avek konteste US kote militer ek pa finn mark enn nuvo laliyn ruz zarm nikleer dan Lerop, ena pe dakor ki US ena so marinn pu met enn frin a inplantasyon buku problem. Sa li enn zafer militer dan lamer Lest Lasinn. baz. Larisi kumadir pe dir ki dan mo nuvo travay, mo pe Zot pe osi met presyon lor US “Tchombo lamem. Nu finn etidye buku. Mo pu tuzur kont pu li demilitariz Sid Kore. ekrul Linyon Sovyetik, ek lerla nerport ki zarm nikleer, mem Taiwan, byinsir, li enn lot isyu u finn instal nuvo baz partu- kan nu get lepok Lager Frwad, inportan pu Lasinn. partu ziska kan gete lor map, kan lennmi ti Lalmayn de Les Nu pe truv enn nuvo lepok ena enn trale ti pwin nwar kot pu enn koze, pu instal tel kalite pe demare kot Lasinn pe ena nuvo baz omilye Lest Lazi bom nikleer dan tel landrwa ti monte kuma enn siperpwisans ek Sant Lazi. Stop”. Alor ena enn lozik militer. Me militer, ek US pe kumans Larisi osi pe met enn frin a zordi, Lerop de Les nepli enn resanble UK zis apre Premye expansyon baz. lennmi. Bann bom ki ena dan Ger Mondyal. Lafrik met Reday Lerop de Lwes pa kapav ariv Presyon Politik Lot lexanp byin inportan pu ziska andeor teritwar OTAN, Ena plizyer lexanp presyon mwa, se AFRICOM. Mem ki apart posibleman Laswis. Mo politik pu ferm baz militer. US ti met dibut AFRICOM ek pa kapav krwar ki pe gard sa Enn lexanp, se sa baz dan ti’nn etablir plizyer baz dan bann bom la lor baz militer Ekwador ki Lindsey ek mwa Lafrik, li ti byin inpresyonan laba lakoz Laswis. ti ferme (Wilbert, ek tu di- pu truv tu bann pei Afrikin Mo pa krwar ki ena okenn munn, riye). Lindsey ek mwa vinn ansam ek dir “Nu pa ule plan militer. Alor buku sa bann ti aktif dan bann konferans ek u sistem AFRICOM isi.” US ti baz-la finn kadik. Me problem manifestasyon pu ferm sa baz pu instal enn sistem militer ki seki US finn tuzur mintenir la parski alepok, pu premye li kontrole dan Lafrik, me lerla enn politik pu kontiyn gard baz fwa, avek nuvo guvernman tu bann pei Lafrik ti dir “Non! kadik. Samem zot lide, ek li degos dan Lamerik Latinn, ti Sa nu pa ule”. enn lide ki byin ankre. Zot truv ena presyon depi popilasyon li enn bon zafer pu ki ena tut- Presyon Lasosyete ek osi depi lezot pei pu truv enn seri posibilite overkil, tut- Lerla dernye zafer ki mo ti pu enn solisyon pu ki nepli ena enn larsenal posibilite kontan adrese anterm “pre- baz Amerikin. US ti ena baz intervansyon byin plis ki syon” se “presyon lasosyete”. dan Manta (dan Ekwador) ek neseser. Alor si zot bizin 100 Mo finn etidye sa form Ekwador, ariv enn moman, baz pu ki zot reyn lemond, zot presyon la buku dan bann nepli ti anvi ki ena sa baz la. pu rod met 200 baz parski zot dernye lane. Ekwador finn travay avek panse ki si kit inprevi arive, si Mo krwar ki depi bann lane bann pei vwazin pu mazinn kitsoz parla pa marse, u kit ’90, li finn vinn pli fasil pu ki enn lot sistem e kumsa zot sanzman arive, omwin baz pu ena koneksyon ant aktivist kapav dir ek enn sel lavwa lamem. (Ena fwa sa ena pu fer partu dan lemond atraver nuvo “Nu nepli bizin fye lor enn ar politik intern. Si par exanp teknolozi. Alor li finn vinn pli lafors etranzer pu nu sekirite. ena enn nuvo guvernman ki pa fasil pu aktivis Chagos an- Nu kapav organiz kote sekirite ule fer depans kote militer kontak avek aktivis Okinawa dan enn lot fason: nu kapav fer pwiske deza ena plis baz ki ek avek dimunn lezot plas kot enn trete sekirite rezyonal kot bizin, laparey militer US tuzur ena lalit kont baz. Savedir ki pa pu ena baz militer, kot pa asire so relativ “permanans”.). li finn vinn posib, pu premye pu ena Amerikin.” Prezidan Alor li pa fasil pu ferm baz, fwa, vinn ansam ek ekrir nu Ekwador, M. Corea ti premye enn kote. listwar, nu realite. Par listwar, Sefdeta ki ti ariv dir US, mo pa ledir listwar zis lor lalit “Ekute, si u anvi enn baz dan kont enn baz spesifik. Mo pe 36 koz enn listwar ankomin lalit enn kanpayn ek fer sa kanpayn kont tu baz militer. Lindsey ek la agrandi ek ranforsi atraver mwa finn aktif dan sa rezo ki mwayin politik, atraver parti inifye enn 350 grup partu dan politik ek presyon politik, lemond; bann grup ki dan enn atraver manifestasyon, atraver fason u enn lot, pe dir Non a fer zot prop fim, atraver baz ki truv akote kot zot reste, karavann fam, ek enn seri lezot uswa ki truv dan pei kot zot metod ankor. Ziska zot finn reste, uswa dimunn ki pe opoz finalman ariv ferm sa baz la. tut-enn sistem baz militer. Okinawa li enn lot gran Mo krwar nu finn ena sikse lexanp. US ti anvi batir enn mem si nu pankor reysi ferm nuvo baz ofshor. Laba, peser baz militer: Nu finn ena sikse Rada Kistnasamy pe prezid enn sesyon finn pran zot bato ek navir finn parski nu finn reysi brak Konferans al lor lamer tulezur pandan 3 latansyon lor kestyon baz an pu blok konstriksyon sa baz militer. la. Tulezur, zot finn al laba, ek Ena plizyer zafer ki fer baz tulezur zot rod negosyasyon militer etranze byin inpopiler. avek konpayni konstriksyon. Sertin sa bann zafer la osi Zot pa finn rod lager nanye, zot aplike a Diego Garcia. Angro, zis rod negosyasyon. Alor kan inpopilarite baz militer, li liye zot persiste lor 5 demand, a to kriminalite ot (e sa tuzur finalman, zot reysi gayn enn arive kan ena baz), komers ek ladan. Alafin, US finn desid pu konsomasyon ladrog, vyol, pa kontinye avek sa baz la prostitisyon, menas a lasante, parski li ti pe vinn tro ser, tro polisyon uswa lefe nefast lor “lonterm”, ek tro inpopiler. ekolozi. Li osi vedir depan- Eddy Sadien poz kestyon pandan sesyon deba Mo krwar stasyon radar dan dans ekonomik ek politik. Repiblik Czech li osi enn bon Savedir si u permet ki ena baz sakre pu ki US instal enn lexanp. US ti anvi batir enn dan u pei, sirtu si li enn ti pei, imans baz. Pankor ferm baz la instalasyon radar pu so defans u pei kapav vinn depandan lor net, me klerman baz la pe al misil. La, sikse kanpayn la finn kalite “led” militer ki u gayne ferme dan bann prosenn lane. akoz zot finn reysi kordine depi US, ek lerla li vinn byin Lepep Inuit finn gayn drwa boner. Kanpayn la ti byin difisil pu u debaras baz la apre. deretur dan sertin landrwa kot “apolitik”, me seki zot finn Ena osi kestyon inpinite: ti derasinn zot. US finn bizin reysi fer se pu gayn sutyin tu suvan zom ki travay lor baz pa retresi baz pu dimunn Inuit bann Lemer. Zot finn reysi fer tom su lalwa pei. Alor si zot kapav okip tom zot gran preske tu Lemer dan pei la vyol u, par exanp, pa kapav dimunn ek okip zot later sakre. antye siyn enn dokiman pu dir purswiv zot su lalwa u pei. Mo pa kone komye konpan- ki zot, antan ki Lemer, napa Anplis, US rod defalke zot sasyon pe propoz bann Chago- ule baz. Lerla bann ki ti andeor u pei osi vit ki posib. syin exakteman me ena enn organiz kanpayn finn rod fer diferans inkrwayab ant sa ek Sikse lalit kont baz Thule, enn gran manifestasyon. seki lepep Inuit pe gayne. Pwiske preske personn pa finn Manta, Okinawa Bann Inuit Thule pe gayn vini, zot finn sanz zot metod Mo pena letan pu rant dan kitsoz byin plis pros avek seki net. Zot finn plito kumans invit detay, me anterm kanpayn ki kapav apel enn veritab plan ekrivin, akter fim pu koz kont finn marse atraver sa kalite konpansasyon. stasyon radar la. Dan lespas 2 presyon “lasosyete” la, ena Demantelman baz Manta li an, US finn desid pu napa met enn-de ki mo ti pu kontan enn bon lexanp ki montre baz la. mansyone. Mo krwar premyer- lafors presyon depi anba. Dan man, Thule, parski li resanble (Diskur fini akoz letan finn fini. Quito, Ekwador, ena dimunn Dimunn aplodi.) Diego Garcia dan sertin fason. ti kumans dir, “Nu pa ule sa Dan Thule, Greenlenn, lepep baz la”. Zot finn reysi mont Inuit ti derasine depi zot later 37 Listwar Lalit Chagos par Ragini Kistnasamy

Listwar pu liber Chagos e ferm baz militer lor Diego Garcia finn santre lor 3 demand : - lalit kont baz militer Amerikin lor Diego, - lalit pu dekolonizasyon e pu reinifye Repiblik Moris, - lalit pu drwa de retur e pu reparasyon

Sa lalit la, li finn kumanse depi moman derasinnman Chago- syen depi zot lil natal. Li finn kumanse avek derasinnman brital ek kriyel, ki ti arive akoz Guvernman Ameriken avek konplisite guvernman Britanik Ragini Kistnasamy prezant so papye, adrwat Jean-Yves Dick ki pe prezid sesyon ti ule met enn baz militer lor Diego. Pu fer sa, Guvernman nu 3 demand santral, nu pu get kolonyal Angle gard enn parti Anu pu get listwar lalit listwar lalit Chagos. Setadir Moris kuma enn kondisyon pu Chagos dan diferan faz pu ki kimanyer Chagosyen finn azir Lindepandans mem si li ilegal. nu konpran bann veritab lanze, ladan, kimanyer manb LALIT, Byen suvan bann istoryen kot nu lafors ete, kot nu bizen manb Muvman Liberasyon get listwar Chagos kuma enn apiye pu lalit Chagos vinn lor Fam, manb Komite Ilois OF, zafer ant Amerikin, Angle ek azanda, kimanyer met presyon manb KMLI, manb FNSI, e Bolom Ramgoolam, ubyen pli lor Guvernman Moris pu li lezot finn azir ladan. E usi nu resaman dimunn truv sa kuma azir, e kimanyer nu bizin azir pu gete kimanyer MMM finn enn polemik ant Jean Claude lor baz nu 3 demand. azir ladan kan lalit Chagos ti de L’Estrac, Direkter L’Ex- lor so azanda. Faz Rezistans spontane press, ek Navin Ramgoolam Zordi kan nu get listwar lalit 1965-1971: Sa ti enn lepok lor seki ena dan liv De L’Estrac Chagos, li ena enn sinifika- kan ti ena rezistans spontane lor sa lepok la. syon profon parski isi dan kont deportasyon. Chagosyen Tantativ pu falsifye listwar, konferans ena Chagosyen, ena ti reziste deportasyon dan tu li pa inosan. Byen suvan li enn manb LALIT, ena manb sort kalite fason. Zot ti reziste taktik pu fer lamas dimunn MLF,ena mam KMLI, e lezot kont britalite derasinnman. kwar ki nu, dimunn dan enn ki finn temwen sa listwar lalit Me, fas-a lafors guvernman pei, nu pena rol dan sanz kur me usi finn akter dan sa lalit- kolonyal, lalit ti pran form enn listwar, avek bi ek lefe pu fer la. Pandan 40 an finn denons rezistans pasif akot dimunn nu vinn pli pasif zordi ek dime. krim ki guvernman kolonyal refiz kit Chagos. Pwen for sa Alor, zordi dan sa Konferans ansam avek guvernman Am- form rezistans vini kan Internasyonal kot nu tu pe met eriken finn komet e pu met Chagosyen deklans enn lagrev latet ansam pu reflesi lor veritab demand lor azanda. lafen abor bato Nordvaer, fer kimanyer nu pu fer progre lor 38 sitinn lor bato, e Chagosyen Li interesan pu get rol lapres Faz Idantiter refiz desann depi lor bato kan sa lepok la. Pa ti ena gran Apre enn tel imans mobiliz- bato rant dan larad Porlwi. kuvertir lapres avan sa moman asyon ek enn tel muvman Faz sosyo-politik avek kot ena sa gran manifestasyon intans, enn serten depolitiza- divan Parlman, e sitinn divan Komite Ilois OF syon finn swiv. Sa ti karak- labansad Britanik mem zur, terize par enn labsans enn Sa faz sosyo-politik la li dan kot sa 2 aksyon la blok Port stratezi koeran. Pandan sa bann lane 1970, kot Chago- Louis ek so sirkilasyon net. lepok la ti ena kontribisyon syen kumans regrupe, mobil- Sa gran konfrontasyon avek MMM, Komite Morisyen ize pu fer tann zot lavwa. Riot, kot Riot bizin bat enn Losean Indyen (KMLI), Chagosyen zwenn ansam e zot retret, ek kot tu magazin Anvil IBION, Fron Nasyonal de milite dan Komite Ilois Org- ferme, li ti enn sel ku fer tu Soutien aux Ilois dan sa faz anisation Fraternelle. Lalit ti dimunn Moris konn problem lalit-la, dan enn travay kan- byen difisil – li pa ti fasil pu Diego Garcia, so baz militer, mem interesan – kolekte reset fer sor Chagosyen vinn koni. so derasinnman, ek so nesesite Chagos, konpil dosye lor Ti ena seri lagrev lafin. Me pu dekolonizasyon. Ti ena manyer dimunn ti pe viv dan malgre difikilte, sa li finn faz arestasyon 8 fam, 6 fam Chag- Chagos, fer travay antropol- kle ki pu permet prosenn faz osyen e 2 fam manb LALIT ek ozik. E nu gayn nesans Grup kot ena buku manifestasyon MLF, Lindsey ek mwa. Refizye Chagos an 1983. Sa devlope. Sa lepok la lalit Chagos pran faz idantiter la inn dire pandan Manifestasyon de mas enn nuvo dimansyon. MLF ti 10 an. Chagosyen ansam avek lans enn kanpayn internasyon- Pandan sa lepok la, ariv enn al pu sutyen otur nu 3 demand. LALIT e MLF serten moman, gayn enn kon- MLF finn kontakte enn seri testatyon kont GRC dan Trust Lepok Manifestasyon: Sa li lorganizasyon fam – dan Fund. GRC afebli, e nu gayn ti ant lane 1977-1981. Li ti Langleter, dan Lamerik, dan nesans e priz di puvwar dan kumanse avek enn lagrev lafin Lind, dan Lafrans, dan Trust Fund enn nuvo lorganiz- fam Chagosyen dan Lokal Lespayn, Lalmayn, Palestinn, asyon Sagosyen appel Comite Brans MMM dan Bain des dan pei Lafrik, dan Filipinn, Social Chagosyen. Li dan sa Dames, Cassis. dan Zapon, dan Lamerik lepok la ki apelasyon “Zilwa” Sa lepok la ti ena bann lalit Latinn. A lepok pa ti ena e-mel, sanze, e vinn Chagosyen. CSC spektakiler, ti ena mobiliz- pa ti ena portab. Nu ti avoy devlop argiman ki Chagosyen asyon demas, e ti ena mobiliz- telegram. Nu ti avoy telegram otoktonn, e an 1998 Comite asyon lor baz sa 3 demand a rezo fam pu dimann zot avoy Sosyal Chagosyen met ka inifye ansam, setadir: ferm baz telegram a Premye Minis divan Komite Nasyon Zini dan militer Diego, dekolonizasyon Moris pu dimann tir ka kont 8 Zenev pu gayn rekonesans ek reynifikasyon; drwa de fam e sutenir nu 3 demand. Ti kuma enn pep otoktonn. Sa ti retur e reparasyon. Li enn gayn buku risponns. zot stratezi. lepok kan lagrev lafin, sann Kanpayn mobilizasyon dan kut la, vinn dan sant Port Moris ek onivo internasyonal Rann Nu Diego Louis, dan Zarden Konpanyi, amenn enn premye viktwar. LALIT ti pran linisyativ met kot tu dimunn ki pase dan Lari Lalit Chagosyen nepli izole, dibut enn nuvo fron komen Lasose truve. Ena enn latant, dimunn dan Moris kumans apel Rann Nu Diego, e LALIT ena enn dizenn fam pe fer konpran e donn sutyen. Sutyen ek GRC ti zwenn ansam pu lagrev lafen. Apre enn semenn internasyonal kumans batir. apel lezot lorganizasyon. Sa ti grev lafin, lerla kumans ena Gayn konpansasyon depi lane 1998. gran manifestasyon fam pan- Grand Bretayn. Ilois Trust Sa nuvo Fron la reprezant dan 3 zur dan lari Port Louis, Fund met dibut. E apre sa, kumansman enn nuvo faz sirtu fam Chagosyen, LALIT nuvo Guvernman MMM- politizasyon. Ti ena Forom ek Muvman Liberasyon Fam. MSM met dibut enn Selek Bain des Dames e Sant Sosyal Enn 150-enn fam literalman pe Komite. Mari Renn Delape. Sa lepok galupe dan Port Louis. Li kil- la finn kareman remet enn minn dan enn konfrontasyon azanda plis politik lor latab, e avek Riot. 39 remet fermtir baz, dekoloniz- finn ena enn lefe politik enn 22yem sirkonskripsyon pu asyon, ek drwa de retur ek inportan plito ki legal. Li finn Chagos. reparasyon lor latab. Rann nu fer lalit Chagos vinn koni, li Rezolisyon Sahringon ti Diego ti osi deside pu deklans vinn expoz leta Britanik a sirkile dan bann pei Lafrik pu enn kanpayn lokal, rezyonal ek lepep Angle e finn expoz leta gayn endorsment. internasyonal. Avan sa, manb Ameriken a lepep Ameriken e An 2004, otur gran rasanble- LALIT ti inn fini etablir a lepep dan lemond/ man World Social Forum dan kontak avek Greenpeace e Batay legal pe kontinye zordi Mumbai, ti ena enn deleg- premye lide zerme pu enn bato an 2010, kot, kuma mo finn asyon konzwen GRC e Greenpeace amenn nu pu al lor dir, GRC inn met ka dan Lakur LALIT, ki ansam ti prezan Diego. Nu bi sete pu gete ki Lerop. Grup Refizye Chagos laba. Manb LALIT ti adres larme Ameriken ti pu fer si nu inn fek met ka kont Britanik lasanble zeneral Muvman debark laba. Greenpeace ti fini so Park Maren illegal. Mondyal Anti-Lager, e ti reysi alwe enn so bato (Arctic Sa kalite batay legal kapav met fermtir baz Diego Garcia Sunrise) pu al Diego, me li ti met leta Britanik ek leta lor zot azanda. Sa travay gayn malsans akoz li ti tase Ameriken dan enn pozisyon konzwen LALIT ek GRC pu dan glason dan Antarktik. defansiv, me li fer nu usi rapel vinn form parti travay fond- Batay Legal ki solisyon problem Chagos, li asyon pu kree No Bases. Plitar pa pu kapav zis legal. Li enn No Bases pu ena so premye Ant lane 1999-2002, enn lepok lalit politik e so rezolisyon pu Konferans Mondyal, e sa li pu batay letal finn deklanse. Seki obligatwarman politik. dan Quito, Ecuador an 2007. ti arive se Diego files par Henri Apre premye viktwar GRC, No Bases li enn rezo ki liye tu Marimootoo ti pibliye dan Guvernman Britanik donn lalit anti-baz ki ena partu dan Lagazet Week End. So resers paspor Britanik. Asontur, sa lemond ansam dan enn sel ti baze lor dokiman sekre azir kuma enn mwayen pu kas muvman. Dan Moris, LALIT Public Records Office dan UK muvman kontestasyon. Sa, ti reysi amenn ansam muvman ki ti vinn piblik, apre ki pandan asontur amenn enn nuvo sindikal, muvman fam, muv- 30 an zot ti sekre deta. desirir – fami Chagosyen re- man konsomater, lorganiz- Baze lor sa nuvo linforma- kase – enn parti fami viv Moris asyon travayer pu zot partisip syon fek deor, GRC finn e enn lot parti fami dan dan elaborasyon enn “platform deside pu met enn seri ka lakur Langleter. kont baz” e lor Chagos, enn kont Leta Britanik, ek ti mem platform ki ti prezante dan kumans met enn kont La- Emerzans fron komen pu Quito par nu manb Lindsey merik/Konpayni Ameriken. reparasyon e drwa de Collen, ki ti prezan. Zot ti pe rod drwa de retur e retur, ferm baz militer e Dan sa lepoka la, sa lide osi reparasyon. dekoloniz Chagos “Flotila Lape” ti osi pran E GRC finn gayn so ka, Enn nuvo faz kumans emerze nesans ek repandi. Parey kuma Guvernman Britanik fer apel, apartir 2002, kot nu truv enn bato Greenpeace an 1998 GRC re-gayn so ka. Kan Brit- kumansman enn fron komen ti pu ale, nu ti kumans prepare anik fini perdi enn ta kes, lerla pu ferm baz, dekoloniz pu ale otur 2004. Sa lide la finn li fer enn seri Dekre pu interdir Chagos, drwa retur ek repara- telman pran lanpler, ki tu kalite bann Sagosyen depi Sagos an syon. E nu tuzur dan sa faz la, bato, ti bato, bato mwayen, antye. E, finalman, zot finn setadir sa fron la pe tuzur aktivis lemond antye, ti dir zot perdi dan pli ot lakur. Zordi zot emerze. anvi zwenn pu form enn ena ka divan Lakur Lerop An 2002, par exanp, enn flotilla an antye. An 2006, Drwa Imen. lorganizasyon apel Sahringon anfet Guvernman Britanik Kan GRC gayn zot viktwar – Rezo Human Rights dan rekiper lide al Diego par bato, legal, lerla nu truve ki Leta SADC – finn zwenn dan kan li lwe Mauritius Trochetia, Britanik kapav fors bann Moris, finn adopte enn rezoli- amenn 100 Chagosyen pu al revirman. Sa montre nu “rezon syon pu ferm baz US lor vizit tomb zot fami lor Chagos. deta” ki prime, pa seki Lakur Diego, pu lite pu reparasyon ek Antretan 2005, LALIT ti Lazistis dir. Me batay legal dan drwa retur, netwayaz ekolozik, organiz enn Petisyon Inter- lakur an Langleter ek Lamerik e pu Guvernman Moris kree nasyonal adrese a Spiker

40 Kongre Ameriken, Spiker guvernman Britanik finn pro- Parlman Britanik e kopi a klame. Nu bizin fors Guvern- Spiker Parlman Moris baze lor man Moris proklam so Park nu 3 demand pu ferm baz, Maren, avek konsesans dekoloniz Repiblik Mauritius, Chagosyen lor kimanyer okip e donn Sagosyen drwa retur ek lamer otur Chagos, e avek reparasyon. Chagoyen inklir kuma abitan Osi antretan, ti fini gayn enn laba. manifestasyon LALIT divan Guvernman Moris bizin Lanbasad Amerikin dan Port dimann Lakrwa Ruz pu al vizit Louis. Sa ti an Mars 2004. E Diego pu cheke sipa pe tuzur pli boner sa lane la, divan gard dimunn prizonye ilegal- Lanbasad Britanik, ti ena enn man, fer rendering ek tortir lor lot manifestasyon organize par nu teritwar. LALIT ti ekrir LALIT, kont Marine Protected Lakrwa Ruz an Zin 2004, me Area ilegal ki Guvernman se Leta Moris ki bizin fer reket Britanik ti pe dekrete lor Expo lor Chagos pandan Konferans a Lakrwa Ruz pu vinn fer Chagos. Finn osi ena enn seri inspeksyon. Alepok, Leta manifestasyon GRC divan fini an 2016. Negosyasyon Moris finn refize fer sa. Lanbasad Britanik. sipoze kumanse formelman an Diskur Nasyon Zini li bon, 2014. Zordi dan sa kontex la, Internasyonalizasyon me fode pa li vinn zis enn nu dan sa Konferans LALIT la, ritwel. Guvernman bizen azir problem Chagos nu pe gete kimanyer fer usi. Guvernman ki bizin met Pandan sa dernye 10 an par la, progre. Nu pe diskite ansam Chagos lor azanda UN, e finn truv internasyonalizasyon avek bi pu devlop lide e prepar enn Rezolisyon pu konesans lor kestyon Diego planifye aksyon, e osi pu kone amenn ka divan ICJ, Lakur La Garcia ek Chagos. Finn ena 3 kimanyer fors Guvernman Haye. An 2007, finn deza ena Fim: John Pilger so Stealing a Moris azir. 40 an li finn enn let, inisye par LALIT, Nation (2004), Peadar King so negosye, swa rod negosya- enndors par Cassam Utteem, Chagos Islands are closed, syon. Nanyen pa finn sanze. sinye par lorganizasyon enn dokimanter pu TV Lair- Inn ler pu apiy presyon pu fer sindikal, fam, konsomater, land (2008), e fim reportaz Guvernman Moris met Chag- lorganizasyon travayer, pu fer Chagos, le paradis perdu par os lor so azanda, e pu pran demand ki Guvernman fer sa. Michel Daeron pas lor bann aksyon spesifik pu klem Li pankor fer. Nu dir les Guv- Thalassa, TV Franse an 2010. so suvrennte, e pu fer ferm sa ernman Britanik vinn defann baz la. so krim pu lemond truve. Konklizyon Li pa sifi pu zis pran Kuma nu tu kone, Chagos ki Sa bref kudey montre nu rezolisyon dan OUA, asterla inklir Diego Garcia, li dan veritab moter listwar se anfet Linyon Afrikenn. Bizin azir. Konstitisyon Moris e li form lamas dimunn. Li anfet Ena mwayen pu azir, se atraver parti Repiblik Moris. Nu dir manifestasyon lari, mobiliz- Trete Pelindaba ki finn vinn Chagos inklir Diego Garcia asyon lor demand kler, anviger asterla, enn Trete pu bizen vinn sirkonskripsyon petisyon, aksyon par dimunn enn Lafrik san zarm nikleer. ziska Chagos e Diego libere. ordiner, ki provok sanzman Inn ler zordi pu nu pas depi Li 42 an depi Moris inn gayn dan kur listwar. Numem ki buz defansiv, vinn lor lofansiv. Nu Lindepandans, guvernman lalit pli divan. Numem ki fer ki bizin dimann inspekter apre guvernman inn negosye progre dan lalit. Listwar pa zis IAEA pu vinn inspekte Diego. ubyen rod negosye ar Britanik. fer par Leta Britanik Zis Guvernman kapav formel- Zordi inn ler pu pas a lofansiv ekAmeriken, ni par Bolom man fer sa demars la. Nu ki lor tu fron. Ramgoolam. bizin fors li. Deza LALIT inn 30.10.2010 Asterla kot nu truv nu, zordi? ekrir IAEA lor prezans nikleer Bay ki Ameriken inn aste ar lor Diego. Britanik pu zot okip Diego li Li pa sifi pu nu zis proteste kont Marine Park ilegal ki 41 Temwanyaz Edna Menes, deporte depi Chagos

Laba pa ti ena loto, bis tusala; ti ena trakter avek saret. Ti byen difisil pu nu. Bann dimunn ti bizin rant dan bato, travers lamer pu al lot kote. Nu, nu ti bizin rant dan bato akoz nu bann madam ek zanfan. Bann zom ti mont lor trakter pu amenn zot bann lili, zot bann ti-katiya kuma nu dir, ek zot matla. Ena dimunn pa’nn kontan, ziska Michel Vars (kitfwa zo’nn tann parle) so madam ti zet dan delo. Debat. E kan nu debat laba, pa kone si zot kone, anba ena Edna Menes pe fer so temwanyaz rekin anba. Finalman pa’nn kapav fer nanrye, finn oblize Sa lartik la li enn trans- inpe tipti. Seki mo’nn truve, se kit sa but la pu al enn lot but kripsyon temwayaz Edna bann ‘blan’ (mwa mo truv sa apel North One, Nordes. Kan Menes, ki ti grandi Diego bann blan), zot finn dir nu, nu nu’nn ariv laba, inn donn nu Garcia. Li ti fer sa bizin kit sa landrwa kot nu ti enn ti lakaz. Inn fer mo papa temwayaz 30 Oktob dan ete la pu al viv dan lot but, remont enn lakaz beton, lao Konferans Internasyonal parski sa but la pa bon pu nu lapay. Nu’nn res danbor lamer. LALIT. reste. Pa pe kone kifer. Tu kumans inpe byen. Me Bonzur tu dimunn ki la. Sa but Anfin depi lontan, depi mo petitapeti nu truve ki sa pa pe ki mo pu rakont zot la, li pa tipti, mo ti ena enn ti fason mars kuma nu ti ete laba. fasil pu mwa me mo pu fer tu rebel dan mwa. Avek detrwa Aster, ti ena enn bato, mo pa mo zefor. Kuma nu dir, lalit, mo bann kamarad, nu dir ‘Abe kone si zot kone, apel Mauri- nu ankor pe amenn lalit. Parski kifer amenn nu laba?’. Ti ena tius. Aster, Mauritius inn Diego mo’nn grandi. Mo’nn lakanpayn ek lavil. Nu ti res rantre, inn dir tu bann dimunn sort Moris, mo’nn ale byen dan lakanpayn. Ti ena tu ki pe anvi al Moris bizin al lor tipti: mo fami finn amenn mwa fasilite. Pwason divan laport. sa bato la. Si zot pa ale, zot res dan Diego. Tu ti korek! Pa ti Avoy enn ti laliyn, vey torti la, zot pu ena problem. Aster ena personn mazine ki pu sort monte, torti desann, tu korek. bon, nu nu ti ankor angaze, dan Diego, parski nu ti pe viv Abe si nu al dan lavil laba nu kuma mo papa ki ti angaze byen. Mo’nn kumans grandi. pa pu gayn sa. Finalman, pa’nn kuma mason pu ranz lakaz Nu ti dan Pwennt – labamem kapav fer narnye. Bann blan laba. kot ena baz –, savedir mo papa fini vini, lot kote so Sinwa, so Buku finn bizin ale, pa pe ti pe travay mason. Savedir Blan so Nwar, setadir kontan, pe plore akoz kifer zot ranz tu bann lakaz laba. Meriken. Avek bann ki diriz sa pe bizin ale. Mauritius ale, Finalman finn ariv enn moman landrwa la. Zot finn vini, zot revini, revinn serse. Ariv enn kot zot finn dir nu tu reyni pu finn tir nu. moman, Morisyes nepli vinn zot koz avek nu. Mo ti ankor 42 dan Diego. Pena Mauritius, pa La mo papa finn kumans dir so bann zanfan, bann dimunn tann li ditu. Si li’nn kule, seki : ‘Nu ena fami Sesel; Anu ki ti angaze depi dan Moris. li’nn ete pa kone. La petitapeti kumans fer demars Sesel’. Finalman, finn tann dir ki’nn nu kumans dimande ‘Me ki nu Nu’nn al Sesel, nu’nn fer 9- gayn Lindepandans Moris: pu fer laba?’. Meriken kumans mwa parla. Lerla Sesel dir lerla problem kumans leve. rant dan landrwa kot nu ete. bizin return nu parski nu Pena manze, pena bwar, pena Ondire furmi, tiginn-tiginn. angaze lor Moris. Pa pu kapav dile, pena meksinn. Dan sa Kumans fer ti latant pre kot nu gard nu Sesel. moman la, detrwa bann zenn reste. Met bel bul, fer nu zan- Nu return dan Diego. Aster ki dir: ‘Abe nu fer zanfan, nu fan get dan Lalinn sipa ki zafer kan nu returne, li’nn pli pir. Sa kapav res laba mem. Si nu ena ankor. Ariv enn moman ki 9-mwa ki nu finn ale, mo pa ti-zanfan pa pu kapav retir nu’. bann Sesel ki vini sennkutla. pu rakonte parski li finn Fos! Nu’nn res laba. Mwa Sesel ti ena enn misye apel telman long. Me kan nu’nn mo’nn resi gayn enn zanfan Todd, sipa Moulinen, sipa ki revini, sennkutla dir nu nu laba dan Peros Banos. Mo ti zafer. nepli ena lakaz. Pran nu tu ena 15-an parla, pe al lor 16- La mo’nn grandi... Monn bann dimunn ki sorti Sesel, an. Ena 2-3 mo bann kamarad ariv 14-an parla. Fer tu di- Zilwa ek Morisyen, met nu inn vinn fol, inn detrir zot lavi munn, so gran ek so zanfan, dan Langar. Aswar met matla net. Mwa gra-mersi ziska bizin vini ankor. Reyni tu kot anba, kartron, sipaki. Ena bal asterla mo pe menn lalit. Grankaz ankor. La, bann Kopra, u kone, lapay koko, ena Kan dimunn inn gayn dimunn bizin reyni zot pu zot dimunn bizin dormi lor la. zanfan, pena meksinn, pena kit Diego. Seki Seselwa bizin Zanfan, fam, grandimunn, tu dile. Zot kone, kan dile return dan Sesel. Bann dimunn bizin res lamem. Dir kondanse inn perime, inn vinn Morisyen, bann Zilwa ki’nn ne nu nu pa pu ena lakaz. Lerla enn lakol. Nu, nu ti bizin pran laba, bizin sorti. Moris pu tu problem kumanse. sa pu donn zanfan. Bann donn nu enn landrwa, lakaz, Enn zur Nordvaer revini. Fer dimunn ki ti pe plant ziromon; reyni seki zot ti ena, zanimo enn lot renyon. Dir nu, nu bizin pwason ti byen. Bwi ziromon etc., tu pu donn zot. sorti la; al Peros Banos. Peros met ek pwason pu manze. Buku dimunn pa’nn kontan, li pre avek Diego, me li pa Pena diri, pena nanrye. Tu e sirtu buku dimunn ki’nn ne, Diego. Avan nu al laba, bann zafer fini. Bann dimunn grandi laba ek zame finn konn Nordvaer ti deza dan larad. malad. Ki pu fer? Kas koko lor Moris. Sa ti enn kriz, kriz, kriz. Bann Meriken finn pran enn pye (Misye Prosper ti dir ‘be, Me zot pe dir ‘pa kapav fer gran bato (mo krwar apel donn zot delo’) pu fer serom. nanrye; bizin kit laba’. Lighter). Savedir u pa bizin Pran torti, fer delwil pu Ariv enn moman pli difisil rant dan dilo, bato la amenn u kumadir nu pa sere. Bwar dan nu lavi (Misye Prosper ki lor Nordvaer san u bizin rant delwil. Bann zanfan: ena buku finn menn lalit li usi konn sa), dan dilo, inpe kuma Konntener finn mor. Kitfwa zot konn nu kumans truv sa bann kumsa. Lerla finn amenn nu Aurélie Talate ki finn amenn Meriken la pran tu nu lisyen. kot pe ranz baz laba. lalit li usi. Tu zanfan ki ena so lisyen pli Kan nu ariv laba, nu pa Apre finn tir tu dimunn atase ar li, zot pran li met dan krwar numem. Tu finn kraze: Salomon, amenn dan Peros. enn kamyon. Zot finn deza brizan, bann pwason finn mor, Finn tir tu dimunn dan Diego tande ki apel kalorifer? La, tu tu sa bann zafer la finn ramas- usi pu amenn lor sa ti-zil dimunn, tu zanfan bizin gete. ramase. Enn de trwa langar. Peros. La, lavi inn vinn extra Pran sa lisyen la ... Vivan! Gro-gro avyon. Zot dir ‘zis pu difisil pu nu; ki pu ariv nu? Pa Avoy li dan sa dife la. Lisyen fer u kone ki u pa pu kapav res kone. Tulezur pe dimande: ‘nu pe debat, nu nu pe kriye, bann la. Parski si sa gro masinn la pu exist ankor dime gramatin?. zanfan. pas pre li pu kraz u lakaz. Al U nu pu truv nu inn fini?’. Apre finn fer enn reynion ar dan Peros, u pu korek laba ’. Selma gramersi ti ena Sesel la nu: dir nu si nu ‘kumans lager Finalman, bann premye ek Prezidan Sesel zame finn pu sa’, nu usi nu pu al kumsa. dimunn ki’nn al Peros, se les so bann zom tonbe... Zame! [silans dan lasal] numem, se mwa, mo mama ek Li dir ‘Tan ki ena Seselwa lor

43 sa zil la li pu vinn lor sa zil la Buku larzan! Gayn 5 rupi pa kwen u. Ena enn baz nikleer. li’. buku larzan? Si u pa kone ki ete, pa rod Li finn amenn Nordvaer. Ena finn al kot fami, ena dan kone. Seki u bizin fer, fer enn Dan sa moman pa kone kuma sa bann lakaz abandone la, zefor. Tulezur priye, koze, zot finn negosye, zot. Tu bann lerla landime return biro amenn enn aksyon pu sa dimunn ki amenn lalit finn dir Autard. Me zame pa finn gayn demon, sa renar! Mwa mo pu zot bizin ale. Premye dimunn, seki ti pe rode la. E zame tultan dir, sa renar ki u finn met zotmem bizin ale, kit mama, Moris pa pe rekonet nu. Partu dan u pulaye la, u kapav tir li. kit frer tu. Sa ti dir, byen dir... kot nu pase bann la kriye : ‘E Parski si mo bizin rakont mo Ris nu, nu pa’le ale. Mo mama sa enn zilwa sa!’ Get mo seve lavi, rakont mo sufrans, li enn pe plore, mo bann ti-ser... Met kuma li ete, tultan li finn parey, liv 365 paz. nu lor enn bato, apre enn lot pa peyne mem. Kifer mo’nn vinn fer sa pli gro bato. Me nu finn blese. Mo pa temwanyaz la, se parski letan Mo pran mo zanfan – mo ti- kone dan sa moman la, tu bann mo’nn dir enn Zilwa, enn baba ena 3 mwa – pa kone kot Morisyen, ki zot ti pe truve? kamarad ki finn ansam avek pe ale. Ariv Sesel: Albert Rene Zot ti ena enn fles deryer zot nu dan sa bez la, li dir mwa li pa ti ankor gayne, li ti dan latet, uswa dan zot lame. Zot pe konbat me la pa pe lager pu Lafrik. Aster bann Seselwa dir ti pe truv enn serf divan zot. tir Meriken ek so nikleer laba. nu ki sorti dan Moris bizin Abe renar la, zot pa ti pe truve? Parski mo frer si bizin mor return dan Moris. Zot ti ena enn pulaye par isi. (mwa mo’nn fini mor mem Finalman, la, si u dir mwa Zot finn pran renar zot finn mwa, mo dinite inn fini), sa ena enn bato la, tutswit mo ale. met dan pulaye. Zot finn nikleer la, li pa zis pu u, li pa Parski dan Moris, kantmem kumans galup deryer serf. zis pu mwa, li pu zenerasyon komye letan, zame mo finn Ziska zordi zot ankor pe fitir. Dan 7 zenerasyon li pu santi mwa alez dan Moris. galupe. Exkiz mwa mo pe dir vini, li pu detrir u. Tultan mo’nn santi mwa u, u finn gayn lindepandans! Me mwa mo pu la, a sak imilye. Akoz kifer... zot dir to Mwa kan u ris pavyon, mwa linstan mo pu kapav, kontrib- enn Ilwa twa. ‘Eta koz byen!’. mo dilo lizye ki kule. Mwa mo iye, donn enn ti-but mo panse, Abe mo pa kapav koz byen... pe desire tulezur mwa: parski mo parol, mo aksyon. Samem kuma u finn tande la, mo pa mo finn fer enn zanfan, e depi mo lapriyer! Pa panse bann la koz kuma enn Seselwa uswa 24 an ki mo res dan Moris, ena bom. Nu nu ena lespri. enn dimunn Moris; mo koz zame li finn rekonet antanki Gandhi pa ti ena fizi, li ti lager. omilye. enn Morisyen. Li’nn fer spor, Me nu tu ansam, san okenn Me kan nu’nn ariv isi, Moris, li’nn lekol dan Moris, e kan li rankinn avek Morisyen, nu’nn res lor bato. Ena enn rod travay ki dir li? ‘Pran Mo remersi ki zot tu finn lalis ki kapitenn finn al nasyonalite Morisyen.’ Be tusa vinn ekut mwa, donn mwa negosye avek Guvernman letanla, nu pa ti ena laparol. Monn aprann ki Moris pu ramas nu. Bann la pa nasyonalite Morisyen? Mo’nn Premyer Minis finn donn enn kone si ena nu. Finalman bann bizin tir li dan Moris, avoy li zur, le 3 [Novam] e suvan li monper, bann relizye, finn dan Sesel. Kifer? Moris pa ti finn donn mwa kuraz. Li kone vinn lor bato pu diskite e finn ena Lakdenesans Zilwa li. Fek mo pa lennmi Morisyen. dir nu pu donn nu lakaz, sipa gayne! Sesel finn re-ramas mo Parski u ki’nn rann u lennmi Bwa Marsan, sipa Rislye, sipa zanfan. Finn rekonet ki BIOT, avek umem. ki kote. Abe letan dimunn al Moris ek Sesel ti ansam. Kan Aster U ki bizin tir U, e mo vizit sa lakaz la, koson, lisyen li’nn al fer aplikasyon pu la ansam pu donn kudme. pe dormi ladan. Ena revolte, lapolis; ‘Non to pa enn Mersi. dir pa pu kapav. Morisyen twa! Dan Sesel ena La, pa kone ki negosyasyon, lapolis sa’. dir bizin vinn sinye. Nek al Mo pa ena laenn... Me mo laba, lerla nu pu gayn tu seki ena sufrans pu tut long mo nu pe rode. Ti ena enn biro dan lavi. lepor, apel Autar, kot finn fer E u, kan u pe panse u an nu sinye pu gayn... 5 rupi. sekirite, avek Meriken dan

44 Rol Fam dan lalit Diego Garcia par Rajni Lallah

Buku fam ti prezan dan konferans Sa lartik la baze lor nots Moris, li paret ki derasinnman lepli pwisan dan lemond ek Rajni Lallah pu so Diskur ek somaz finn plis akable zom kont zot lebra militer tu, dibute dan Konferans Interna- ki fam. kont Leta Morisyin ki pa pe fer syonal LALIT, le 2 Novam Alor kumsamem ki an nanye, ek fer apel pu solidarite 2010 dan Horl Mama Bul Septam 1978, kan ti ena depi travayer ek oprime dan Later. premye lagrev lafin Chagosyin Lil Moris. dan Bain des Dames, li ti enn Dan muvman fam onivo Kontribisyon fam dan lalit pu lagrev lafin zis fam: 6 fam an internasyonal, fam alepok ti rann nu Diego finn enorm sirtu tu. Alepok, ti ena veye solid- dan lavangard lalit kont dan bann premye faz lalit. Fam arite aswar, ek ti ena fam dan militarism, kont baz militer finn amenn enn dimansyon Lalit ek Muvman Liberasyon dan landrwa, kont zarm inportan a sa lalit la. Sa Fam ki ti partisipe dan veye. nikleer ek kont enn lekonomi kontribisyon la finn posib Lagrev lafin fam Chagosyin ki repoz lor militarism. Dan parski dan Chagos, dan ti’nn ena de lefe inportan: muvman fam, nu ti realize ki konpayni koko kot zom ek fam 1) Li’nn met lalit pu rann nu fam anzeneral, nu ena rol travay, mem ki ti ena inegalite Diego lor azanda politik veritab gardyin lape – ki li dan de klas dan enn sistem travay nasyonal, ek lafami, dan landrwa. Dan lavi byin feodal, dan travay fam ek 2) Li finn fer sa lalit la vinn tulezur, prezans fizik fam dan zom travayer ti ena mem santral lor azanda muvman lari, dan lakaz, dan travay, li kondisyon travay, ti plizu- fam. fer enn diferans. Li dekuraz mwin egal. Sa finn vedir ki Lefet ki fam ti dan lavangard zom zure dan enn fason fam ti dan enn pozisyon avek lalit pu Diego ti fer muvman macho; li dekuraz lager initil relativman plis lafors ek fam ek Lalit reflesi lor ki ki dezenere. Lefet ki fam konfyans anzeneral. Mem kan savedir politikman kan fam anzeneral ena kapasite gard Chagosyin derasine ek ariv Chagosyin dibute kont 2 Leta lape dan lafami ek dan landrwa 45 vedir ki pena pretext pu lapolis anplin Port Louis, anplin leker Fam/Lalit finn kone ki invahir lafami ek landrwa. Leta ki pu swiv, li ti baze lor manifestasyon zekler pa pu Lapolis ek larme, zot bann sa bann demand interliye la. sifi. institisyon ki ena patant infliz Lor 3yem zur, savedir le 27 vyolans lor nom Leta. Lapolis mars 1981, enn Vandredi, enn ek larme zot bann institisyon zur Kabine Minis, 100-200 patriarkal kot ena enn sistem fam finn okip sime divan kot gayn enn gran sef macho, Parlman kot stati larenn ki dominn su-sef ki travay su Victoria, kriye slogan pu Kab- li, e sa bann su-sef la a-zot-tur ine Minis pran kont. RIOT dominn ankor enn trale su-su- finn anfil zot lebra ansam sey sef ki travay su zot, ek li ale puse dusman-dusman pu kil kumsa. Kumsa mem lapolis ek fam manifestan lor rebor sime. larme zot enn bann pli gran Me fam Chagosyin finn an- zuti sa sistem patriarkal kot seyn nu bann nuvo taktik pu zom macho dominn tu fam ek fer fas a represyon Leta, taktik laplipar zom osi. Fam kone ki ki nu finn byin note ek fer enn kan lapolis ek larme reyne, kan devwar transmet partu dan ena lager, u su lokipasyon Rajni Lallah pran laparol dan Konferans muvman fam. Zot taktik sete militer, dominasyon patriarkal pu pez kot pwin plis feb sak li pran enn form extrem, an Dan rankont-la, finn desid pu zom RIOT, kan so 2 lebra zeneral. Alor sa rol “gardyin fer manifestasyon fam avek anfile ar lebra so kamarad lape” ki fam ena, li kitsoz ki pankart ek slogan avek akote. Lerla kan natirelman muvman fam finn truv kle dan demand lor baz platform ki laliyn RIOT kase akoz lebra so lalit. finn tom dakor. Zot finn deside RIOT bizin tutswit buze pu Lot dimansyon interesan ek pu fer manifestasyon la protez pwin feb, pu manifestan dinamik se dan faz kot fam dan lelandime 11.30 am. plis asire, zot finn bat-bat enn- lavangard lalit pu Diego ki Lelandime, enn 50-60enn fam de kut parasol lor zorey zom finn devlop premye platform Chagosyin ek militan Muvman RIOT. politik kot ena demand inter- Liberasyon Fam ek Lalit finn Apre sa, tutswit, sa 100-200 liye pu anmemtan ferm baz partaz pankart fer an papye, manifestan fam finn sanz militer, dekoloniz Chagos ek kasyet dan linz, ek ariv enn ler, taktik, pran sime La Chausee rod reparasyon pu ditor ki finn zot finn tir pankart fer ek fer sit-in lor sime akote fer Chagosyin. Sa platform-la manifestasyon san ki lapolis lagrev lafin fam Chagosyin ti devlope sirtu kan ti ena 2yem ek RIOT atann. Manifestasyon divan O-Komiser Britanik. lagrev lafin 8 fam Chagosyin la ti fer angalupan avek RIOT Laba mem ki finn ena gran an Mars 1981 vizavi O- pe galup deryer alatrenn akoz batay eroik fam kont RIOT. Komiser Britanik ki ti kot La zot pa ti pe atann. Pankart ek Lindsey Collen ek Kisna Chausee alepok. Parmi grevis slogan: “Ki nu pe rode? Kistnasamy ti anplin ladan. Ek lafin, ti ena Virginie Besage, Diego!”, “Ferm baz, ale!” finn fam sa zur-la, finn reysi fer Noeline Selmour, Renette Isai, fer dimunn kumans kone lor RIOT bure. Pa ti ena zis Louise Dorie Simon, Patricia ki pe arive. Sa finn kumans manifestan dan aksyon la. Lamb. Lor 9yem zur lagrev amenn enn shiftaz dan lop- Piblik osi finn rant ladan. lafin, kan medya ek lopinyon inyon piblik amezir dimunn Timarsan, fam anplwayed- piblik pa ti pe pran kont lagrev aprann lor seki finn ariv mezon lor letaz batiman ki pe lafin, Komite Muvman Chagosyin ek lor program truv sa lager kot RIOT pe bat Liberasyon Fam formelman politik lor lekel aksyon pe fer. fam deor. Zot tu finn avoy ros, pran desizyon pu fer rankont Finn ena manifestasyon fam, butey, lasyet lor RIOT. Cha- avek delegasyon fam dan sa form aksyon zekler gosyin nepli ti izole – medya, Chagosyin ki ti pe kordinn pandan 2 zur. Lor 3yem zur, pa medya, dimunn ordiner finn lagrev lafin. Dan rankont la ki Kabine Minis Moris ti pu kumans rant dan sa batay la, zot ti desid konteni sa platform zwenn. Alor organizater Cha- donn kudme. RIOT ek lapolis la. Ek aksyon spektakiler gosyin ek Muvman Liberasyon finn sibir defet. Alor kumsa

46 fam Chagosyen ki pa ti per sa sekreter Kabine Minis Sa bann premye faz lalit kot yerarsi polisyer osi buku ki anpersonn, finn bizin buze, fam ti dan lavangard, li finn lezot dimunn, zot finn reysi ed vinn kot Zardin Konpayni byin-byin ris – ranpli avek fam Port Louis dres gard dan ansiyn ki Leta Morisyin pe leson pu lavenir. Li montre tu stasyon lapolis Port-Louis, pran kont. Akoz manif- lafors enn program avek omwen pandan enn tan. estasyon lor baz sa platform demand interliye kuma nu pe Lerla finn ena kes renome politik-la, guvernman Angle met divan zordi. Li montre ki kot lapolis ti purswiv 8 fam. finn bizin sede, pey enn kalite aksyon posib. Li anseyn Ti ena Ragini Kistnasamy, konpansasyon Chagosyin. nu manyer ki bizin konn sanz Charlesia Alexis, Mme Fam, depi sa premye faz-la vites, ek taktik a diferan Armoogum, Roselee Pakion, finn alatet lalit Chagosyin. moman. Li finn anseyn Lindsey Collen, Merline Charlesia Alexis ti lider muvman fam dan Moris pu Lamb, Lilette Goyaram, negosyasyon dan lepok ki napa per lapolis, pu dibut ferm Philinne Frivole. RIOT ek swiv. Rita (mama Olivier kont bann sef patriarsi, ek azir lapolis ti aret zot parski ti Bancoult), Ansi Jafar ek san lafreyer, diynman. idantifye zot kuma mener dan Aurelie Talate ek plizyer fam manifestasyon La Chausee. Ti mwin koni finn dan lidership Nots lor lekel Rajni Lallah purswiv zot su Public Order dan bann faz ki finn swiv apre. so diskur konferans ti baze Act. 8 fam finn gayn zot kes non-kupab, anparti akoz RIOT pa ti kapav ni admet ki zot finn bat fam, ni admet ki fam finn bat zot! Alor avan sa lepok dimunn Moris apenn ti kone lor seki finn arive Diego. Ek andeor Moris, dimunn pa ti kone ditu. Kan manb Muvman Libera- syon Fam ti avoy telegram muvman fam lot pei pu dimann zot avoy mesaz solid- arite pu “fam Diego Garcia”, enn organizasyon fam

Ameriken ti reponn nu par Penny Duggan adrwat, invite depi 4yem internasyonal pran laparol telegram pu dir, “Who is Diego Garcia? Make sure it’s a women’s issue!” (“Kisannla sa Diego Garcia? Cheke sipa enn kestyon konsern fam sa”). Aksyon ek platform politik ki fam ti’nn inisye ti ede pu fer dimunn partu dan Moris ek dimunn dan lemond kone lor seki finn arive Diego, ek lor program demand interliye pu ferm baz, dekoloniz Chagos ek pu reparasyon pu Chagosyin. Leson ki nu finn tire, se ki Guvernman finn bizin sede akoz sa mobilizasyon ek aksyon fam lor sa platform politik la. Sinbol Leta Moris Krishna Luchoomun, Gerard Foy ek enn grup etidyan ti prezant enn 'hapenning' artistik lor par ekselans, Bhinod Bacha, derasinnman el lokipasyon militer Diego

47 Stratezi Leta Moris pu 42 an inn Kadik! par Lindsey Collen

Sa lartik la baze lor transkripsyon priz de pozisyon Lindsey Collen lor nom LALIT dan deba kont Arvin Boolell, Minis Zafer Etranzer, Lindi 1 Novam dan kad enn Forom Nasyonal organize par LALIT. Bonzur tu kamarad. Mersi pu introdiksyon byen politik depi kamarad dan cher, Jean- Claude Bibi. Nu tu la zordi dan sa Forom

Nasyonal pu get stratezi Lodyans pandan Konferans depi lao politik. Konferans Inter- nasyonal LALIT pe al lor 4 zur, me omilye ena enn but ladan, zordi, ki enn Forom ale-mem sey gete si kapav total pu sa stratezi molo-molo Nasyonal, dan enn plas nert, gayn enn serten kontrol lor la. avek enn cher nert, enpe nert Chagos, me san kritik baz, san Ek, si li enn defet pu stratezi (Lodyans Riye! Jean-Claude met ankestyon lexistans sa baz lot intervenan zordi dan sa Bibi dir Dr. Boolell, ‘Pa traka, militer Leta Zini. Sa stratezi Forom Nasyonal la, Minis li pe zis sey destabiliz u!’), pu Leta Moris depi rezim Bolom Boolell, nu kapav dir li enn diskit stratezi onivo nasyonal. Ramgoolam, travers rezim defet pli gran ankor pu stratezi E li vremem domaz ki MMM Jugnauth, travers rezim Berenger ki absan zordi. Sa li pa finn truv neseser pu vini. Berenger, vinn rezim Navin parski, Paul Berenger, kuma E li inportan sa zur la, zordi Ramgoolam asterla, zot tu, zot nu kone, li ti ena enn stratezi mem, zur kan Grand Bretayn kontinye rod negosyasyon san negosyasyon enn tigit pli dan finn finalman sumet totalman met zot mem dan enn pozisyon bez, setadir so fame stratezi a dikta Leta Zini, e apartir defors oprealab. Zot finn plito “agree to disagree lor Diego”, zordi mem, 1 Novam 2010, kantonn zot a plede, preske e lerla sey plede pu gayn lezot ena sa Park Maren, Marine priye, pu pa dir tal lame, pu lil. Li osi, dan enn serten sans, Protected Area, pe rant an negosyasyon, e sa finn enn sans trazik, enn defet pu viger lor totalite Chagos, so kondann zot truve sak fwa zot stratezi e Olivier Bancoult later so lamer, net. Me, pa gayn negosyasyon ditu, depi Grup Refizye Chagos e natirelman, apar Diego Garcia. ubyen si bann la koze, li pa Fernand Mandarin depi Sa aksyon Grand Bretayn la, amenn kiksoz. Alor, zordi, dan Komite Sosyal Sagosyen. E sa li reprezant, dan sa moman la, enn serten sans, sa nuvo realite Marine Park, li, an Angle dir deklarasyon fayit total ki kot Grand Bretayn afirm so sa enn “watershed”, setadir li stratezi Leta Moris, depi suvrennte lor Chagos an antye enn moman kot truve eski enn Lindepandans inn swiv, kot li kuma Leta Zini finn obliz li stratezi marse ubyen pa marse. ale-mem rod negosyasyon, fer, li reprezant enn bankrut 48 E li pa marse. Fayit sa stratezi zot ena zot lame ladan), zot Alor, anu get stratezi Minis la, li ti byen kler dan kontras pretann ki li ilegal, ubyen ki Boolell. Mo espere li pu ant 2 diskur dan Forom Nasyon Zini pu dekret li ilegal kontredir mwa, e pu anons Internasyonal. Enn kote, selman si enan abitan laba e bann nuvo stratezi fantastik. Ansyen Prezidan Repiblik, M. zot finn fini asire ki pena. Zot Me, mo pu gete, dapre mwa, Cassam Uteem, parski li atak finn tir tu abitan dan tu lil. ki so stratezi ete, e kritik li. E baz dan so analiz, li ti kapav Lerla, pena abitan laba ditu. mo bizin dir ki mo okuran ki fer enn diskur koeran, for, Lerla, zot lozik tini. Ala zot Konseye Legal Guvernman diyn. Enn diskur top. Ek lerla lozik. Alor, si nu pa atak baz Morisyen finn mor trazikman nu truv Prof. Vinesh Hoo- militer la limem, vremem nu dan enn aksidan dan Lezip. E koomsing, li finn al enpe dan pu dan difikilte kote argiman. kapav-et sa finn ralanti serten stratezi negosyasyon, li pa Ek baz la, li grav. Li grav zot demars legal. kritik baz, li pe koz lor Park parski dan Moris, nu pa an eta Me, premye dabor, ena Maren yer, dan enn dezarwa. deger kont Afganistann. Zame eleman kot Guvernman finn Li ti koze dan enn dezarwa, nu pa finn deklar lager kont dir ki so stratezi li “sekre”. Nu sirtu konpare avek manyer ki Lirak. Me, depi nu teritwar, pa truve ki li enn lavantaz pu li abitye koze, parski depi teritwar ki sipoze su nu Leta Moris ki li ena enn normalman so bann lide an- kontrol demokratik, ena bann stratezi ki sekre. Si li okler, ord. Me, nu dan enn moman B-52 pe dekole, pe al atak sivil lezot dimunn kapav apiy li. politik kot tu pe sanze, e li dan Afganistann dan lepase, Dezyeman, kuma mo finn kone so laliyn pa pu tini, me li dan Lirak osi. E nu, nu ena dir, zot pa kritik baz milter la, pankor gayn enn lot. responsabilite kuma sitwayen zot pa opoz li. Zot aksepte ki Kifer sa stratezi la, kot sey mem, kuma enn pep mem, e li la. Zot mem aksepte ki ena plede pu Outer Islands atraver kuma Leta Moris, pu lev lavwa krim deger pe fer depi teritwar negosyasyon bilateral, oblize kont sa baz la, e kont so travay nu pei. Li grav. zwenn tase? So rezon li senp, dezord ki li perpetre. Ek lerla, trwazyem kritik, tu so rezon li lozik. Li sa: Li akoz Sa teritwar la, teritwar lor Guvernman, Guvernman depi baz la, akoz lexistans sa baz lekel nu sipoze ena kontrol Bolom Ramgoolam, vini militer la, ki ena tu lezot demokratik, li finn osi servi pu mem, depi negosyasyon Lan- problem. Baz la limem, li tortir. Bann Britanik finalman caster House, kot li ti nwar lor rezon kifer ena tu lezot finn vinn admet ki zot ti pe koz blan dan dokiman, ena sa zafer problem. Pu met enn baz manti (kuma zot abitye), vreman e-onte la. Mo explike. militer, se rezon kifer finn kas finalman zot admet zot koz Nu kone nu ena enn oligarsi Moris an de. Pu met enn baz, manti, ti ena tortir. Sa osi, nu sikriyer ki rul pei la, e ki se rezon kifer finn tir dimunn bizin aret li. Nu bizin asire ki dusman, dusman, li pe kon- dan zot lakaz, met deor. Alor, li finn arete. verti an enn oligarsi turism, lozikman nu bizin atak baz pu Alor, zordi li enn moman IRS, e lezot zafer, me ena kon- nu gayne dan sa zistwar, pu inportan pu sa lalit pu Diego sesyon ki finn fer a Grand ranport enn viktwar anterm Garcia ek Chagos an antye. Ek Bretayn ek a Leta Zini, kon- istorik. Kan nu pe atak sa baz sa zur zordi, 1 Novam 2010, li sesyon an-esanz pu bann faver la, lerla ena enn serten lozik zur sa “No Take” pu lapes su ekonomik pu burzwazi. Depi dan klem suvrennte, lerla ki dekre pu enn Park Maren. Li 1964, vini-mem, ziska asterla. ena enn serten lozik dan klem vinn an-viger zordi. Sa, nu ti pu kontan li arete. pu drwa de retur. Si u aksepte E li enn zur inportan parski Bizin aret marsand Diego baz militer la, u ena enn for apre-dime pu komemor, pu Garcia, sirtu so baz militer, an- risk aksepte lozik deryer li, enn premye fwa – finn fek dekret esanz pu lavantaz ekonomik lozik ki golmal, me ki pe enn Zurne pu Komemorasyon pu burzwazi. promuvwar par seki pli for ki Derasinnman lepep depi Nu kone ki dan Linyon u. E se sa ki finn arive. Chagos – “Chagos Day”. Afriken, enn-de mwa desela, Sa atak lor suvrennte Moris, Sirman Minis pu koz lor sa finn ena zoli rezolisyon ki li kont Nasyon Zini, me li kont desizyon ki finn pran Vandredi Guvernman Morisyen finn dan enn fason ki bann Britanik dan Kabine Minis. Antuka, nu met divan Linyon Afriken, e ki ek bann Leta Zini (ki zot osi, truv li byen byen tigit, ek byen li finn traverse. Nu finn truv li byen tar. 49 dan rapor Kabine Minis Moris. pei gayn drwa dimann zot al dan LALIT, nu ti ariv kone – Dan rezolisyon li koz lor cheke. E depi USS Emory inn pa vreman kone, me intyisyon suvrennte, lor drwa de retur, koste dan larad Diego – li enn politik fer ki nu ti preske 100% me li pa koz kont baz. Guvern- bato ki fer servising pu sir – ki ena “rendering” setadir man denons Park Maren, e dan sumaren nikleer, alor sa vedir tortir ti pe fer lor Diego Garcia, Diskur ki finn gayn buku zot pe admet ki ena matyer ubyen dan dilo teritoryal felisitasyon ki Minis Zafer nikleer laba – nu kapav fer enn Diego. Alor, nu finn kontakte Etranzer prezan zordi finn fer reket pu ki ena enn inspeksyon Lakrwa Ruz Internasyonal, divan Nasyon Zini – e nu pu matyer nikleer lor Diego International Red Cross. Ek krwar u mem finn fer li, Misye Garcia ek dan so lamer. nu dir zot, “Eski nu abilite, le Minis – (lodyans riye) e dan Alor, sa stratezi pu rod kuma enn parti politik dan sa Diskur la, Minis finn negosyasyon, nu truve ki li Moris, pu fer enn reket pu denons Park Maren, me li tro finn ariv so finisyon. So dat inspeksyon Lakrwa Ruz tar. Sa stratezi pu zis rod inn expire. Si zame li ti bon. Internasyonal lor tretman kontrol lezot lil, li fini depase. Li fini. prizonye lor enn later ki form Sa Guvernman la so problem E zordi nu dan enn staz kot parti Moris?” Natirelman, zot li kumsa. Get nu Premye Leta Zini donn lord, Grand inn reponn ki “Non”. Me, zot Minis. Li ti al zwenn Gordon Bretayn obeyir. E nu truve ki ti dir zot byen interese. E zot Brown kan li ti Premye Minis. nu pe rant dan enn sityasyon ti dir reket li resevab selman Li zwenn li, e kan li sulev ki, si nu nu pa organize pu azir, si Leta Moris avoy reket la. Nu kestyon Park Maren, Gordon nu pu al dan defet. finn avoy enn let direk, tutswit Brown inn dir li, “Pa Traka”. Alor, nu nu bizin organiz a Paul Berenger kan li ti Li ti dir kiksoz an Angle. Me, aksyon. Premye Minis. Me, li pa finn ape-pre sa ki li finn rakonte. E Stratezi Berenger, mem li pa fer naryen. Pa finn fer okenn lerla Britanik finn al delavan, la, bizin reponn li, li enn kran, reket opred Red Cross. Me, kareman, fer seki li finn fer. Sa kuma mo ti dir, pli pir. Li pu mazinn u, kimanyer Leta osi li sinboliz fayit sa stratezi “agree to disagree lor Diego Moris ti pu dan enn pozisyon rod negosyasyon. Garcia”, e lerla negosye lezot for si, kan apre enn serten tan, Alor, nu bizin rode e truv Lil. Ek li enn stratezi ase gayn David Milliband dan bann stratezi ki pa finn servi ridikil. Li ti enn sindikalis, li. dernye Guvernman Britanik avan, e ki pu marse asterla. Parfwa u poz umem lakestyon, vinn fer so konfesyon divan Par exanp, Guvernman pena Berenger ti enn sindikalis, me Sanb Kominn, Parlman enn plan “resettlement” pu enn sindikalis, sa li enn exper Britanik, si u ti deza fer reket Chagos, enn plan ki Guvern- dan organiz enn balans defors pu ena inspeksyon Red Cross? man bizin kumans diskite ek enpe pli propis pu li-mem lerla Sa ti pu sanz balans defors dan Chagosyen ek planifye. apre sa, u al rod negosye. Me u faver. Par exanp, pena enn rezol- u fini dir, “Mo pa pu dimann Ek ti ena enn Forom isi- isyon Nasyon Zini. Deza finn Diego”. Abe, li deza pu bann- mem, inn gayn preske exakte- ena enn fwa, lerla Guvernman la. Sa li enn stratezi ki pa man 8 mwa, isi dan sa Lasal finn al retir li. Leta Moris inn fezab. Li pu avoy u promne. E la, ti ena Minis Boolell, mo mete, inn retire. Nu, nu anvi li finn avoy u promne. Samem mem, ek Paul Berenger, avek mete, garde. E dan sa Rezol- u pa mem kapav la, zordi. 2 reprezantan Chagosyen. isyon la, bizin osi avoy enn ka Dezyem, Paul Berenger Bann Amnesty ti organiz sa. pu enn “lopinyon” divan ICJ limem ti responsab bann Dan sa Forom la, sa zur la, mo (International Court of “dotted lines” ki finn mete otur rapel ki kamarad Ram, ki la Justice), La Haye. Diego Garcia ek Chagos dan zordi, li ti adres Paul Berenger, Par exanp, nu krwar inn ler Trete Pelindaba. Lerla, sa kan ti ena partisipasyon depi pu enn lapel piblik pu enn sulev ankor enn ti dutans lor laful, e li finn dir kumsa, “Mo inspeksyon IAEA, sa vedir ena validite Trete Pelindaba lor pa konpran kimanyer u pe rekur a inspekter Nasyon Zini, Chagos. Sa vedir li donn ankor kontinye avek sa ‘agree to sa bann inspekter ki George enn ti-miray pu sote. disagree’ ek konsantre zis lor Bush tultan ti pe dir, “Al laba, Ek lerla, u kone, kan bann Outer Islands pa Diego al laba, cheke!” Me, nerport ki Berenger ti Premye Minis, nu Garcia, kan Park Maren pe fini

50 Moris azir lor sa 2 pwen prinsipal la, e azir anmemtan lor tulde. Setadir al divan Lasanble Zeneral Nasyon Zini, prepar enn rezolisyon, pran sa rezolisyon la, al divan ICJ dan La Haye, kot laba met enn ka pu enn Lopinyon, fer la-ont pu Langleter, fer so lepep vir kont so Guvernman. Sa inplik enn preparasyon politik dan SADC, Linyon Afriken, tusala. E anmemtan, su Trete Pelindaba, dimann inspeksyon su IAEA, departman dan Nasyon Zini. Trwazyem, nu pe propoz enn seri ti-zafer. Kapav ena 100, mo nom zis 3. Mo apel zot John Percy, invite international depi Revolutionary Socialist Party, Lostrali, pran laparol bann “tipti zafer”. Zot bann zafer ki relativman miner, me Bretayn nu ena enn imans alye al delavan?” E Paul Berenger ki inplike ki Leta Moris pe potansyel dan lepep Britanik. ti byen ankoler. Li ti ankoler exziz so suvrennte. Ena Trete Sa 2 lepep la finn suvan amenn parski li pa ti ena repons. Alor, Nasyon Zini lor labalenn. Ena lalit, zot konpran lalit pu lape, li finn reponn kumkwa li pa serten radar ki afekte zorey zot konpran lalit pu lazistis, konpran kimanyer Ram pa labalenn, e ki ilegal dan serten alor nu nu ena pu alye avek finn konpran. Me, asterla, nu lamer. Si Moris sinyater, lepep sa bann lennmi la. Lenn- pli pa konpran. Me, petet nu dimann inspeksyon lor lefe mi Nimero Enn, mo dakor konpran enn zafer. Nu kumans baz Diego Garcia lor labalenn. avek Ansyen Prezidan konpran kifer MMM pa Nasyon Zini ki pu zize si li Repiblik, M. Cassam Uteem, prezan zordi. Petet nu konpran resevab depi Moris, alor u pe ki Leta Zini li lennmi nimero asterla kifer li pa kapav prezan exziz u suvrennte. Me, pu fer enn. E Grand Bretayn li dan enn forom lor sa size la sa, u bizin opoz baz. U bizin selman lennmi nimero de. Me, zordi. kritik baz la. Bizin gayn sa gran lennmi, ki so stratezi se Alor, nu ena pu get stratezi. kuraz la. dominasyon, so lekonomi pe Lamerik so stratezi zordi Leta Moris bizin koz ar sufer akoz so “over-reach” baze lor dominasyon. Li for, li reprezantan Chagosyen, ek fer militer, setadir so “over-reach” pu fer seki li anvi, li anvi so aplikasyon a UNESCO pu dan dominer. Alor, pu nu li enn baz. Me selman so lekonomi Moris so 3yem World Herit- moman pli propis ki avan pu feb. Tro feb pu li kontiyn so age Site. Kuma Apravaasi opoz so baz, opoz so dominasyon avek inpinite. Nu Ghat, Le Morne, asterla enn militarism, opoz so bann lager. bizin realiz ki puvwar Leta but lor Diego Garcia. La, u pe Dan LALIT, nu ena 5 kalite Zini, li finn sanze e li pe sanze pruv u suvrennte. E li pa propozisyon lor kestyon Diego e li pu kontiyn sanze. Leta Zini difisil. Garcia ek Chagos: finn rant dan sa mod ki an Ek lerla bizin purswiv – mo Enn se pu ranforsi sa Angle dir “over-reach”. Li pa kone si Guvernman deza muvman popiler mondyal kont finn avoy so lame tro lwen, e ena sa lide antet – petet bizin baz militer (andeor u pei). Sa li pre pu perdi so lekilib. purswiv Guvernman Grand vedir kot ena enn baz, ena enn Alor, Leta Zini so Leta, sa li Bretayn pu rekiper tu sa larzan muvman kont baz, e nu dir, nu lennmi. Me, nu alye se so li finn akimile par vann drwa bizin ranforsi sa muvman la. lepep. Sa li vre sirtu dan enn fer lapes laba. Li finn vann Sa, enn. moman “over-reach”. La, nu drwa fer lapes, kan drwa la pa Dezyem, e tusala mars ena enn imans alye potansyel. pu li. Leta Moris va gayn enpe Parey kuma dan Grand ansam, nu bizin fors Leta 51 kas, lerla pu tu zafer nu pe propoze, ena finans. Bizin pey gran gran avoka, li kut ser. Bizin enn gran grup avoka, dapre nu dan LALIT, inklir Ostralyen, Kanadyen, Indyen. Me, li kute. Kapav servi sa kas la pu met dibut sa grup avoka la. Katriyeman, nu krwar li finn ler pu Guvernman amenaz lespas politik pu Chagosyen anatandan regayn Chagos. Fer enn sirkonskripsyon No 22, par exanp, ek enn Konsey Ahsish Beesoondial ek Stéphanie Théodore ti fer enn riyding pwanyan depi liv 'Mutiny' Rezyonal, pu ki ena fason demokratik inklir Chagosyen. vinn deor an Ostrali, li ti sekre Sinkyem zafer, plito sosyal, lerla aksepte so kondisyon avan – ki ti ena posibilite, a Guvernman bizin kree enn ekrit pu gayn sa bann lavantaz lepok, dapre servis sekre plas, enn lye dan Moris, kot la setadir fode pa nu kritik Ostrali, ki baz la ti pu Rodrig ena letid, kot tu dimunn kapav politik etranzer Leta Zini. Li pa Diego Garcia an 1964. met innput lor temwayaz depi pa posib. Alor, pu ki nu kapav Lerla avek persistans ena Chagos, larises kiltirel, pu ki batir lafors ki ase kosto pu ki lintere ase inperyalis dan sa eritaz la pa perdi. nu kapav kritik Leta Zini, nu Rodrig, parfwa depi Lostrali, E nu dan enn moman ase bizin anmemtan batir nu parfwa depi Lafrans, an-alyans inportan, kan nu get Moris sekirite alimanter, nu bizin enn ek lintere burzwazi dan kuma enn “pei arsipel”. Parski lekonomi ki pa si depandan, nu Rodrig. Setadir ena bel bel nu anfet enn “pei arsipel”. Dan bizin ena anplwa ki pa osi problem ki menas Moris, Moris – e isi mo pe koz aka- depandan lor Leta Zini ek problem inperyalis, depi tu demik, Minis, intelektyel an Lerop. kote, ki menas Moris kuma zeneral – buku dimunn apel nu Anmemtan ki nu amenn sa enn “pei arsipel”. pei “Lil Moris”. Me, li enn erer lalit pu Diego, nu pu tro inosan Me, seki inportan pu nu dan kognitiv. Me, li pa enn erer si nu krwar nu kapav gayne, Moris, e pu nu dan LALIT, li inosan. Li enn erer ki ena lefe nu kapav ranport laviktwar, enn zafer kle, se tusala, tu sa grav. Kifer nu pa remark sa sanki anmemtan nu get kote stratezi la, li oblize inplik enn bann lezot Lil la? Ek zordi nu internasyonal, gayn alye partu mobilizasyon lamas dimunn. anplen enn kriz nu “pei dan lemond, e anmemtan get Sa vedir, bizin enn platform, arsipel”. Chagos, nu kone, li kote ekonomik, setadir vey nu li bizin kler, li bizin koeran, nu tuzur su lokipasyon. Li enn deryer, kuma nu dir an langaz bizin tom dakor lor enn problem. Agalega, ena rimer pa tro poli. konpreansyon an komen ki zordizur, indikasyon mem, ki Ala, mo krwar li byen bann zafer kapav pu marse. Nu Lend amizir li finn vinn enn inportan seki kamarad Cher pa pu dakor lor tu zafer, me nu gran pwisans, li interese, li inn dir, kan nu pe lit kont bann bizin tom dakor lor enn anvi enn pyedater militer dan lennmi si gran, kan nu pe platform lor lekel nu pe amenn Losean Indyen, alor li pe get amenn batay kont enn gran lalit. E mo krwar enn sine qua dikote Agalega. Li enn pwisans kumsa, nu bizin fer li non pu enn lalit osi dir ki sa, problem. Tromlin, li, li sipoze avek enn koerans, enn politik kont lennmi si gran, ki nu bizin Morisyen, me li finn fek al tom de prinsip, ek enn mobiliza- osi met ankestyon stratezi su “kozesyon” avek Lafrans. syon byen konsyan depi tu ekonomik dan Moris. Setadir Li enn problem. Ek Rodrig, dimunn ki dan sa batay la. nu pa kapav anmemtan siyne ena bann siyn byen byen grav Mersi bann kamarad. pu AGOA, pu de-trwa textil pu ki Leta Ostrali interese. Fek misye la rant dan Lamerik, ek pibliye linformasyon – li fek

52 interpretation. (Later we will appeal to people coming to Les Verts/Fraternel bring little radios with FM bands and earphones, so they refiz partisip dan Konferans can tune in to the Mauritian Kreol version of visitors’ speeches and comments.) LALIT ti invit Les Verts/ “Ser Sylvio Michel, “The Diego Garcia military Fraternel dan Konferans “Swit a nu konversasyon lor base issue is firmly on the Internasyonal (Nu let anba telefonn, mo pe avoy u sa let world political agenda in repons Sylvio Michel.) Ala la. Li an Angle etan done ki 2010. The British ‘lease’ to the manyer ki Sylvio Michel finn Konferans la internasyonal. US of the stolen Islands comes reponn: “LALIT will be holding an up for renewal in the 2014-16 International Conference for period, that is to say the newly “Madam Collen, Action to Close the Diego elected British and Mauritian “komite exekitif VF finn Garcia Military Base, to end governments will be under zwenn dimans 12 Septam the Illegal Occupation of the enormous pressure from the 2010 e finn examin linvitasion Chagos Islands, and for the US, respectively, as well as Lalit pou partisip dan enn kon- right to Return & Full being subservient in their own ferans internasional organize Reparations for Chagossians. names. As if in preparation for par Lalit lor Diego Garcia fin “The Conference will be problems ahead, the British Oktob- debi Novam 2010. held over four days starting on Government has gone ahead Apre enn long deba, VF finn 30 October, 2010 in Port and declared a “Marine pran desizion pou pa partisipe. Louis, Mauritius. Below is a Protected Area” around the VF finn lite pandan plizir Draft Program to give you an Mauritian Islands it illegally deseni pou ki bann Sagosien idea of the participants, speak- occupies, and has successfully resi dibout lor zot prop lipie ers and subjects due to be conned many large environ- pou ki zot mem diriz sa lalit- covered, and what we are mental organizations into la. VF satisfe ki Group Refizie requesting from you. supporting this outrageous Sagos dirize par Olivier Ban- “We write to ask whether you scheme. In October, the coult pe amenn enn lalit ki would agree to preside over a European Union Human bizin. VF konsider ki se sa pep “workshop” on the part of the Rights Court is to hear the martir-la ki bizin pran bann history of the struggle on appeal for the Chagossians linitiatif organiz bann forom Chagos and Diego represented right to return against the ou konferans parski se zot e by the “Komite Ilwa OF” – British Government, which zot tousel ki finn soufer e telling about what the organiz- has recently announced it will ankor pe soufer. ing work was like at the time, fight the appeal tooth and nail. “Pou rekiperasion larsipel and then perhaps relating the Last year the British Govern- Sagos, se TOU lepep ini Moris contribution made by this ment was finally forced to ki bizin lite: gouvern- organization (now Les Verts change its story and to admit man,lopozision,bann parti Fraternel) to the present, and that there had been illegal politik, sindika, for viv, fors even a glance at the future. We renditions on Diego Garcia in ekonomik, fors reliziez, also invite your organization the supposed war on terror. etsetera avek soutien Mouv- cordially to delegate up to five The UN Treaty for an Africa man Non-Aligne, SADC, members to follow the whole Free of Nuclear Arms COMESA, Ligue Arabe, (or any part) of the Confer- (Pelindaba Treaty) which has Union Africaine, ONU. ence, so that your organization come into force as from last can benefit from the various year has opened up a chance “Sylvio Michel” different international and for the Mauritian Government to call for UN IAEA inspec- Apre sa repons la, kapav u local speakers. We will be tions. This month the USS pu interese lir konteni ek ton arranging (or I should say, we Emory has arrived in Diego let ki Lindsey Collen ti siyne are already making home- Garcia to service the nuclear pu LALIT: made arrangements for it)

53 submarines there. All these reasons explain why LALIT Jabaljas ek Bulbak has chosen to hold the Conference now. This is why we would very much app- reciate it if you could send us a message of support. This struggle, like all others, depends on the balance of forces and every bit of support changes this. This is more than ever true in times of great economic turmoil, when capitalism is particularly unstable. “This particular question, the Diego Garcia one, refuses to leave the agenda, however much the US and UK have tried to keep it out of sight. It is a question that seems to draw together so many themes and struggles, and to interconnect them: decoloniz- ation, anti-militarism, anti- nuclear, the environment and enn “Fellow of the Royal ecological issues, the women’s Jabaljas: To finn tande, College of Physicians”. Pena struggle (women have been at Bulbak. PM Ramgoolam finn buku kumsa. the forefront of this struggle in tret bann Britanik de ipokrit, manter, ek malonet. Mauritius for decades), the Bulbak: Abon. To finn tande anti-war movement as a Bulbak: Abe zot merite: apre ki li finn fer buku letid pu geyn whole, the “No Bases move- saki zot finn fer ek Chagos ek sa diplom gran dokter la. Mo ment”, anti-imperialism, and Chagosyen. Kas enn peyi an de linformasyon se ki se so bann of course, all the economic avan lindepandans, lerla “good friends” ki finn fer tu issues that underpin all of this. deport tu abitan. demars.

“Salitasyon amikal, Jabaljas: Tusala mo kone, Jabaljas: De tut fason, Navin “Esperan u pu kapav vini e Bulbak. Pa sa ki problem. pu byen bulverse. To kalkile, partisipe, e petet avoy enn Aster kot Navin pu ale pu fet apre ki finn sanz foto partu dan delegasyon, so “White Christmas”? peyi pu azut sa FRCP la, aster ”Lindsey Collen, pu bizin met nuvo foto partu “pu LALIT Bulbak: Fransman Jabaljas, san sa FRCP la. mo pa pu etone ditu si li aval tu so bann insilt, dres papye ek Bulbak: Mo krwar mo pu Britanik, ek lerla trankil al zwe ekrir PM enn let, pu donn li bolom lanez dan peyi bann enn solisyon pu sa problem la. ipokrit, manter, ek malonet. Li nek ena pu gard so FRCP, ek fer bann Britanik kone ki Jabaljas: Ale dizon, me pena sa ule dir “Fellow of the Royal zis sa: ki pu arive si bann College of PortLouis”. Britanik amerde ek repran sa FRCP ki zot finn donn Navin? Tu sa sakrifis ek zefor intelektyel ki li finn fer pu vinn

54 KREASYON ZORDI Sultana Haukim

Hidden, Unseen, Unheard

Nu invite zordi li enn artis apel fer Le Morne ek pu festival teknik mix pu kree mo bann Sultana Haukim. Nu ena plezir Lunivert kot Institut Francais tablo. Lanatir ki plis inspir prezant u enn instalasyon ki li de Maurice, Rose Hill. So mwa pu mo kree. finn kree apel “Hidden, bann kreasyon finn osi expoze Mo bann kreasyon artistik Unseen, Unheard”. Sa instal- dan East African Biennale dan pli resan zot sirtu instalasyon. asyon la ti expoze dan Salon Tanzani (2007), International Sa form medyom ki nu apel de Mai 2010, kot Mahatma Artist Workshop Theerta dan instalasyon zot ena enn konsep Gandhi Institute, Moka. Depi Sri Lanka(2008) dan Expo interesan, dan lesans zot 2004 li finn expoz so bann African Artists’ Network efemer e zot ofer mwa enn kreasyon dan sa Salon la. Exhibition dan Kenya(2009) bon mwayin pu mo exprim Sultana Haukim travay ek Expo ek Sinpozyem 4th mwa lor size lanvironnman profeser Art dan enn kolez Biennale International Artis ubyin sosyal.” deta. Li finn osi partisip dan Beijing dan Lasinn (2010). Nu les u apresye Sultana so plizir lezot expozisyon dan Sultana finn partaz avek Revi kreasyon. Moris sa lane la kuma Expo LALIT so lide lor so travay: lor Abolisyon Lesklavaz ki ti “Anzeneral mo servi akrilik ek 55 BIDZE PRAVIND JUGNAUTH 2011 Enn Bidze tipik Travayis ek MSM ek PMSD

Sa bidze la, lii enn bidze tipik Pli tipik MSM, se rekur a FMI pu bann lonn, e ki Parti Travayist, MSM ek represyon. Jugnauth anonse ki, Guvernman pe deza bizin “pas PMSD. pu reponn a problem sekirite, diber”. Pu diminye birokrasi, anplas li pu met kamera sirveyans, li E ena osi enn seri referans a zot ena rekur a plis demokrasi, pu rekrit 700 nuvo polisye, li Singapore, pei lepli represiv, zot ena rekur a plis otokrasi. pu mont nuvo prizon Melrose, lepli otokrat avek enn Par exanp, Bidze propoz ki fer ek li pu mont nuvo Detention Guvernman fasizant. Pe rekritman, ek donn promosyon Centre dan Lenor. “merge” CWA ek Waste Water pu 6, 600 plas dan servis sivil. Pa zis li pe kontiyne exziz avek kudme konseye Byen bon. Me, zot pe al andeor “sertifika moralite”, enn ex- Singapore. Pe fer Minsiter ek PSC pu fer sa, lor pretex ki izans Mwayenn Az ki ti bizin Departman rekrite san pas par PSC tro lant. Alor, Minister ek interdi, me asterla li pe pran PSC, kuma Singapore. E pe fer Departman pu rekrit direk. Rs100 ar dimunn ki bizin sa Duty Free Paradise kuma Azan ki sirman pu profite. but papye represiv la. Singapore. Sa bann Kart Idan- Enn lot lexanp. Ena sa fame Dan sa loptik represyon la, tite ki li pe koze la, Premye 1,000 arpan later ki Travayis Minis Finans anonse ki li pe Minis inn deza anonse zot pu finn gayne depi Tablisman. introdir enn nuvo Kart kuma Singapore. Kan pran Guvernman pankor kumans Idantite, enn “smart card”, ki Singapore kuma lexanp, li fer naryen ar sa. Pankor mem pu donn Leta enn ta linform- byen trakasan. Anfet, politik gayn li, sandut. Me, zot pe asyon santralize lor sak ekonomik, li plito enn politik servi li (ankor enn ku) pu zot sitwayen. Dan LALIT, nu opoz ki nu ti pu atann depi PMSD, nuvo proze lozman. Antuka, sa kalite kontrol etatik la. ki li tultan finn kontan Guvernman paret finn kumans Pena okenn zefor dan sa Singapore depi lepok kan Lee realiz gravite problem lozman. bidze la pu kree anplwa. Kwan Yu ti Premye Minis. Jugnauth finn kumans realize Okenn. Ena “migrasyon sirkil- Kan pe permet Labank ki so sif “87% Morisyen er” ver Lafrans. Mazinn enn Moris rant dan “derivatives”, proprieter zot lakaz”, li anfet Minis Finans ki avoy e pe uver Stock Exchange pu vedir ki petet ena 13% dimunn popilasyon andeor pei pu gayn “derivatives”, sa osi li traka- lokater. Me, nu dan LALIT nu travay. san. E Labank Moris pu kapav met Pravind Jugnauth o-defi Pena mem enn vre konpans- al fer zugader dan marse fer so nuvo Unit lozman al fer asyon saler. Konpansasyon finansye deor. enn resansman, me enn resans- saler ti bizin ase pu ki dimunn Me, seki Bidze pa dir ki man kot li poz kestyon ki bizin ki tus mwens larzan kapav parfwa pli trakasan: Li pa rann poze. Nu ule sif pu fami ki kuver ogmantasyon dan tu fre li transparan komye dan sa enn detenir enn kontra later. Lerla debaz mansyel. Sa 3.2% pu milyar Food Security Fund fini nu pu kone komye dimunn viv dimunn ki tus mwens ki Rs depanse, lor ki, e komye reste. dan enn sityasyon kot zot ena 5,000 par mwa li pa ase pu Li pa explike kifer dan sa enn mwens drwa ki enn lokater, kuver ogmantasyon dan pri milyar ki finn alwe pu Maurice viv dan sere, dan konfli kon- danre debaz. Ile Durable finn depans zis 50 stan, dan enn lakaz familyal Anmemtan, nu truv 2 seri milyon rupi. Li pa dir komye akoz zot napena okenn swa. referans: finn alwe a ki kapitalist, su Lor kestyon lozman, nu osi Enn, se a Fon Moneter Inter- ERCP, e komye reste. Alor, li truv li inakseptab ki Guvern- nasyonal. Pu ki Minis Finans enn bidze ase opak. man atann ki enn fami depans reysi mansyonn FMI 5 fwa dan Nu kone ki Guvernman osi buku ki 30%, mem 40% so enn sel diskur bidze, li fer nu Grek pa ti devwale ki ena reveni familyal dan repeyman dut for ki Moris pu bizin ena problem ekonomik dan pei, lakaz. Li kriyel, sirtu pu rekur, dan enn pros lavenir a kan ti anfet ena. Minis Finans dimunn ki tus mwens. Grek ti maske li. Ziska, pei la 56 ti bankrut, e finn bizin aksepte fwa-pur-tut par lavant later su “scheme”. Me sa plan-la li de- enn pakej FMI ek Lerop pu ki IRS. Kriz la maske. pann lor mil arpan later ki bann gro gro Labank Alman pa E kan kriz alimanter pu re- guvernman sipoze gayne depi bankrut a zot tur. Parey pu tap so plen, Guvernman Moris MSPA depi 2007. Depi 2007, Guvernman Lairland, ki zordi pa pu inn fer okenn vre ankor pe atann mem pu kone bankrut. provizyon. kot sa later-la ete. Alor ena Guvernman Moris pe kuver LALIT, 19 Novam, 2010. buku detay, me lor enn terin ki enn sityasyon ekonomik pa mem kone kotsa. grav, enn kriz sistemik, par servi enpe larzan Lerop, ek Mezir ki ranforsi larzan enn-fwa-pur-tut par represyon privatizasyon, ek larzan enn- Parkont, ena enn seri mezir ki ranforsi laparey represif. Minis Finans pe anonse ki pe ogmant Enn Analiz a-so Bidze Pravind Jugnauth: lafors polisyer (mem si finn Bidze Dedrwat rebatiz li “police service”). Li pe ogmant polisye par 770, met nuvo prizon Melrose, Minis Finans Pravind okenn resantraz. Pena okenn nuvo sant detansyon Piton, ek Jugnauth finn demar diskur lanfaz dan so bidze lor nuvo stasyon. bidze par anons seki li apel devlopman sekter alternativ. “krwasans rebalanse”, setadir Dan diskur bidze, nu pa truv Kart Idantite shifte lanfaz depi Lerop al ver okenn volonte politik pu Nuvo kart idantite, li pu enn pei Larisi, Lasinn, Lenn, devlopman nuvo sekter agro- kart-a-pis avek lekel nu pa Brezil, prinsipalman pu indistri, sekter pu sekirite dakor ditu. Potansyelman, li turism. Li finn anons depans alimanter. Li paret ki guvern- kapav vinn enn instriman pu plis ki Rs 1 milyar pu turism. man finn depans zis Rs50 represyon. Nu remarke ki si ena “reba- milyon depisa fon Rs. 1 milyar lansman”, parkont, pena ditu ki ti deza vote avan pu fon Sertifika moralite “resantraz” lekonomi. sekirite alimanter. Deza, nu truv ki pe vinn etablir Li evidan ki Lindistri 2 kategori sitwayin: premye sikriyer, par ekzanp, pe fer fas Taxasyon kategori, se sitwayin “krim- a difikilte kot operater dan sa Globalman. Minis Finans inel” ek lot kategori, se sekter-la finn mem dir ki Pravind Jugnauth pe rod de- sitwayin “non-kriminel”. Si u lindistri kannyer, li pa viyab. taxe dimunn ris. Li finn pena sertifika moralite, u pa Nu kone ki textil osi li enn eliminn tax lor NRPT, aboli gayn travay. Lerla u bizin sekter dan gran difikilte. Dayer tax lor lintere, de-taxe lonn. kokin pu ki u viv. Lerla u plis kan get sif ERCP, 90% ladan Par kont, li pe taxe seki apel pa pu gayn sertifika moralite. pe al dan sekter textil. Li “fleo sosyal”, setadir labwa- Lor la, sa sertifika moralite-la evidan ki textil andifikilte. son, sigaret ek gembling. Li pe asterla li pu kut u Rs100. Alor nu truve ki pena resant- taxe “fleo sosyal”, me dan enn Ena enn-de tipti mezir ki razpar rapor a sa 2 sekter ki fason ki se finalman lamas kapav dir pozitif. Par ekzanp, preske pa viyab. Li byin leze dimunn ki pu pey pu sa. finn retablir sibsid lor sofo delapar Minis Finans pu ki li soler, ek lor tink dilo. Me pa diyl avek sa sityasyon-la. globalman, bidze-la li enn Ena sertenn bann tipti mezir Lozman “non-bidze” uswa enn bidze pu sulaz ti-planter. Par Tultan dan LALIT, nu mintenir negatif, enn bidze dedrwat. ekzanp,enn ti ogmantasyon lor ki politik lozman Guvernman reveni melas, exanpsyon tax li enn indikasyon so oriyant- LALIT, 19 Novam 2010 lor premye 60 tonn, “duty asyon ideolozik. Dan sa dikur free” lor 4 X 4, me sa bann ti- bidze-la, Minis Jugnauth finn mezir-la byin frivol kan get prezant enn plan 5 an pu difikilte reel dan sa sekter-la. 40,000 lakaz. Li finn donn Minis Finans pa finn fer buku detay pu 5 diferan 57 Point Barre Skandal dan Frankofoni

Tu kopi revi poezi Point Rozil, ti kuver dan lapres avek Barre, ki ti pe tire par Ming buku kolonn, buku foto, buku Chen direkter Le Cygne avek lantuzyas. Me, silans radyo. sutyen Lanbasad Lafrans, finn Purtan, enn pri Nobel inplike. retire depi sirkilasyon dan enn Purtan Lanbasad inplike. latmosfer ase bizar. M. Chen Sirman sa silans la li akoz finn explik lagazet onnlayn lapres enpe tro frankofil pu li NewsNow dan so edisyon 1 expoz enn dezord osi grav Novam ki li nepli ti ena akse a parmi literati frankofonn. Nu bann eprev avan piblikasyon, pa krwar li akoz zot finn pran alor li pe aret tir Revi la, osi kont menas depi Alex Ng dan byen ki retir tu kopi edisyon Impact anver lapres, kan li sey dernye nimero depi lor marse. anpes dimunn rant dan sa deba M. Chen finn konfirm sa avek la par dir: “Ne devenez pas les enn manb. Anfet Point Barre charognes qui font caca [sic] finn sorti depi 4-5 an, e ti finn sur la poesie.” ariv enn dub nimero spesyal 9/ 10, seki finn retire depi marse. Katalizer pu retir dernye Langaz Kreol Morisyen edisyon Revi la depi sirkil- asyon se enn poem ladan ki Aster li ena so Akademi ekrir par Alex Ng, enn manb dan Komite Redaksyon. Poem Apre ki ena enn Akademi Jimmy Harmon (ICJM) la ase vyolan anver 2 ekrivin Langaz Afriken (ACALAN) Vinesh Hookoomsing vivan. Enn parmi sa bann deza anplas su lezid Linyon (Chair) ekrivin ki finn sibir sa vyolans Afriken, avek bi pu ed Pushpa Lallah (Playgroup) verbal la se Jean-Marie amenazman langaz maternel Lindsay Morvan (GLK) Gustave Leclezio, pri Nobel dan Lafrik, zordi Moris osi ena Ramesh Padaruth literatir, e ki enn selebrite so Akademi Kreol Morisyen. Daniella Police (U of M) Moris. M. Asgarally, so espes Minis Ledikasyon, Dr. Nita Raghoonundun (MIE) azan lokal, finn mem, dan Vasant Bunwaree, ti fer enn Jean Marie Richard (GLK) NewsNow, koz posibilite Forom Nasyonal lor introdik- Alain Romaine purswit. syon Kreol Morisyen kuma Rada Tirvassen (MIE) Me, lapres Moris finn res langaz opsyonel dan lekol, e Danielle Turner trankil net lor sa gran bulvers- apre sa, li finn prosed a Om Varma (MIE) man dan enn seksyon “sosyete nominasyon enn akademi, Dev Virahsawmy literer” ki abitye gayn buku Akademi Kreol Morisyen. So Reprezantan Minister: ponpaz. terms of reference, se pu desid Menon Muneean, H. Dan- Apar NewsNow, lor innter- enn lortograf pu Guvernman singhani, M. Gooriah net, ek Impact, enn magazinn servi, pu dekrir gramer Kreol, Reprezantan PMO: ti-sirkilasyon, ki finn inprim sa pu prepar liv, pu get ki kalite Alain Gordon-Gentil poem inkrimine la e ki finn treyning neseser pu profeser, Obzervater:Thierry Chateaux anonse ki ena problem, okenn e pu promuvwar langaz Kreol. (attache de Pres, Minis lot lagazet Moris pa finn pip Dimunn lor sa Akademi la: Xavier Duval) enn mo lor sa skandal la. Jayen Teeroovengadum Alain Ah-Vee (LPT) Purtan, lansman sa nimero ki (attache de Pres. Minis Arnaud Carpooran (U of M) finn retire ki ti fer dan sant Bunwaree) Gilberte Chung (BEC) Institut Francais Mauricien, 58 Akademi fini met dibut enn finn gayne avek sulevman formaliz langaz Kreol. Serser seri su-komite ki fini kumans Fevriye 1999, finn vinn kuma Dany Adone ek travay for-for. anfaver. Editoryalist finn FabiolaHenri pe fer resers lor Gran Progre resan pu gradyelman, zot tu, finn vinn lingwistik teorik, pu Kreol. anfaver langaz maternel kuma Sindika, kuma GTU, inn vinn Langaz Kreol medyom. anfaver langaz Kreol. Dimunn Depi ki Hearing Internasyonal Presyon depi UNESCO inn servi Kreol ek Bhojpuri dan Ledikasyon pu Travayer finn kumans morde plis dan sa zot SMS ek e-mel buku. Ena etablir ki Leta pe fer ditor nuvo klima la. Presyon depi liv tu kalite finn tire par zanfan kan li siprim langaz Linyon Eropyen, ki rekonet ekrivin, par analist, par maternel dan lekol, devlop- drwa a lang maternel kuma lorganizasyon dan ledikasyon. man finn kumans arive enn- enn drwa fondamantal, finn Tu mizisyen pe prepar sante an deryer-lot lor size langaz osi kumans fer li santi. Kreol. E zordi preparasyon pe Kreol, e osi Bhojpuri. Tu sa bann sanzman la zot fer pu introdir li kuma enn Parti politik finn kumans met pe arive dan enn klima kot langaz opsyonel dan lekol. introdiksyon langaz Kreol Radyo Prive, ki existe depi Bann reaksyoner tuzur pe kuma enn pwen dan zot 2003 par la, finn popilariz enn sey opoz langaz maternel, me platform politik avan eleksyon rezis formel pu langaz Kreol zot nepli ena pwen. Zot finn zeneral 2010. Premye Minis ek Bhojpuri, reklam tele- bat an retret, e zordi zot pe Navin Ramgoolam inn anonse vizyon ek lor pano inn vinn an amenn enn batay “transe”. li anfaver Kreol kuma gran parti an Kreol, ek BEC Setadir, zot transe aktyel, se pu medyom. Lider lopozisyon inn introdir Kreol kuma dir pena enn lortograf Paul Berenger inn dir li osi medyom dan Prevok. Lini- stenndar. E kan zot perdi, zot anfaver. Mem PMSD, gran veriste Moris inn anseyn enn pu kasyet deryer enn lot bastyon anti-langaz Kreol, seri kur an Kreol e lor Kreol. pretex. Me, enn par enn, zot finn vinn anfaver. Legliz Diksyoner Arnaud Carpooran pretex pe tonbe. Katolik, ki ti kont langaz finn sorti, e li finn dan enn sans Kreol, finn, sirtu depi sok ki li Miz-opwin Direkter Princes Tuna

Nu pe pibliye miz-opwin ki sanksyon kuma warning, kup direkter lizinn Princes Tuna, bonis, ni lor ogmantasyon M. Evert W. Liewes, finn avoy travay lor mem lapey, bann Revi Lalit De Klas. Sa long shift travay a linteryer so mizopwin la ki nu finn lantrepriz. Li osi zistifye resevwar an versyon Angle ek kontra 3 mwa travay ki nu pe Kreol, konsern enn lartik ki denonse e dir ki lalwa ERA ena kom tit “Kondisyon travay permet li fer sa kalite kontra- anpire ‘Princes Tuna’”, ki nu la.Travayer Princes Tuna ti ti pibliye dan Revi LALIT de remarke ki latitid manejmennt KLAS No. 95, e ki ti osi lor nu ti amelyore apre piblikasyon web www.lalitmauritius.org. nu lartik lor Princes Tuna. So mizopwen sirman osi swiv Tanmye. 2 edisyon bilten sayt ekrir LALIT, anpasan, apresye ki spesifikman pu Princes Tuna ena patron ki reponn dan e distribiye par “Brans LALIT langaz maternel dimunn Moris Porlwi Lizur”. (osi byen ki an Angle), e nu Direkter Princes Tuna finnsit apresye ki ena patron ki fer enn buku depi bann regleman zefor kote lortograf ek kote sertifikasyon SA 8000 pu dirki rezis formel Kreol Morisyen. tu korek kot Princes Tuna, me Ala so let: li pa finn koz lor bann 59 60 Best Loser System: Parad ubyen Stabilizasyon Sistem Kominal? Bérenger e Ramgoolam anfaver drwa pa deklar Kominote, gard Best Loser Kominal

Apre Zizman Balancy dan ka isyon pu enn Reform Elek- laliyn Parti Travayis reprezant ki sipozeman kont Sistem toral. Li tuzur inklir enn zafer enn parad divan Komite Besluzer kominal, enn kestyon non-negosyab: “Fode gard Nayon Zini Drwa Imen ek ti res poz: “Kifer 2 politisyen sistem Best Loser kominal!”. Privy Council, ubyen eski li notwar pu lefet ki zot anfaver “Sistem Best Loser,” reprezant enn stratezi byen Best Loser System kominal, Berenger finn tultan mentenir, reflesi pu stabiliz sistem Best setadir Yousouf Mohamed, “li pu fonn par limem.” Sa so Loser kominal, e gard li intak? ansyen lider Comité Action laliyn. Best Loser pu evapore. E pu konklir, nu poz numem Musulman, ek Paul Bérenger Li pa kuma lezot lalwa ki bizin lakestyon lor sa kalite taktik ki ki ti Premye Minis a lepok, ti travers Parlman, bizin aman- finn servi dan bann ka Privy byen satisfe avek sa Zizman de, ubyen bizin revoke ubyen Council ek dan ka Komite la?” Kestyon ti poze parski zot bizin ranplase. Drwa Imen, kot dan plent finn pa dimunn bet, ni enn ni lot. Lerla, tu resaman, le 30 rasir Lakur kumkwa: “Our Zizman Balancy, konsidere Oktob, Paul Bérenger finn failure or inability to classify par buku komantater kuma azute ki, a-defo-de enn reform ourselves does not in any enn “viktwar kont kominalism elektoral anreg, li propoze ki significant manner affect the dan Konstitisyon”, ti anfet sanz lalwa pu permet enn operation of the Best Loser selman donn drwa kandida dimunn poz kandida san System …; the failure by any opte pu enn 5yem swa, setadir deklar so kominote. candidate to declare his met “nil” kot kominote, tandi Sa vedir li pe re-iter so community therefore does not ki tuzur ena 4 kominote ki sutyen pu Zizman Balancy, ki make the First Schedule Konstitisyon nome. Me, permet pa deklar u kominote, unpracticable, unworkable, or malgre krwayans dan sa me ki gard sistem Best Loser unpurposeful or otherwise “viktwar” la, pozisyon kominal intak. Pli pir, le 30 otiose”. (“Kan nu pa klasifye Yousouf Mohamed ek Paul Oktob, Bérenger anonse ki li numem ubyen kan nu pa kapav Berenger ti fer dimunn poz “regrette de ne pas avoir klasifye numem, sa mankman zotmem lakestyon kifer sa de amendé la loi sur la déclar- la li pena okenn lefe direk lor la zot anfaver Zizman Balancy ation communale” an 1982, loperasyon sistem Besluzer, kan zot osi anfaver Best Loser me tuzur li mentenir dan mem …; kan enn kandida napa kominal. konferans depres ki li “ne deklar so kominote, sa pa fer Alor, pandan sa dernye 5 an remet pas en question le Premye Sedil Konstitisyon la, buku dimunn finn kumans système de meilleur perdant” inservyab, li pa anpes li poz zotmem lakestyon, “Eski kominal (lexpress.mu). fonksyone, li pa afekte so bann ka divan Lakur (ena enn Me, li pa zis Lider Lopoz- itilite, li pa rann li anplis.”) divan Privy Council ek enn lot isyon ki finn aliyn limem avek Anfet, eski nu pe truv divan Komite Nasyon Zini pozisyon zizman Balancy. Bérenger ek Navin Drwa Imen) pe vreman al ver Swit a Kestyon Parlmanter Ramgoolam pe reysi fer enn eliminn kominalism dan Steve Obeegadoo a Premye parad pu Lakur Privy Council Konstitisyon ek dan sistem Minis Navin Ramgoolam, ek Komite Drwa Imen, enn elektoral, ubyen non?” La- Premye Minis finn reponn le espes sime sorti pu Leta? plipar komantater paret finn 23 Novam, ki li dakor ki fode Ubyen eski zot a-de finn gayn krwar “wi”, e tuzur paret pa u oblize deklar u kominote enn kado politik kimanyer krwar “wi”. pu poz kandida. stabiliz Best Loser kominal la, An Ut sa lane la, Paul Alor, kestyon ki zordi nu tu omwen a kurterm? Bérenger finn vinn delavan bizin poz nu mem se: Eski avek MMM so nuvo propoz- nuvo laliyn MMM ek nuvo 61 Kiba – viktwar politik kont USA 187 pei lor 192 pei mam vot anfaver rezolisyon lev Anbargo Lamerik kont Kiba

Tu le 192 pei manb Nasyon Ini ekonomik, pa finn resi ralye ti prezan pu vot enn Rezo- okenn pei dan so kote. So sel lisyon dan Lasanble Zeneral alye se Israel, enn leta bandi e pu ki Lamerik lev so “Anbargo pe okip Palestinn militerman Ekonomik, Komersyal e depi 45an e ki finn bafwe tu Finansye” ki li pe tuzur aplike rezolisyon Nasyon Zini lor kont Kiba. Palestinn. Lamerik pe okip Lamerik ek Israel 2 sel pei Guantamo Bay ki form parti ki finn vot kont mosyon la. teritwar Kiba. Lamerik finn Marshall Islands, Micronesia met enn baz militer ek enn (Federated States of), Palau, 3 prizon kot finn ena tu kalite pei ki finn abstenir. Pa ti ena tortir kont prizonye. Guanta- okenn pei absan. namo ena buku resanblans An 2010, li fer 18yem fwa avek Diego Garcia. ki Lasanble Zeneral amenn Lamerik pe ena mem rol lor rezolisyon pu dimann Lamerik Chagos, li pe lwe Diego ki lev so anbargo kont Kiba. Angle finn kokin depi Moris. Rezolisyon osi kondann aplik- Moniman an omaz a Che Guevara dan Kiba finn persiste e sak lane asyon “Helms-Burton Act” Kiba depi 18an, li vinn inskrir enn rezolisyon lor azanda Lasanble 1996 ki aplik anbargo lor tu pei Etidyan Liniversite, Feder- Zeneral UN pu dimann ki La- ki fer komers avek Kiba, e asyon Fam Kibin, muvman merik lev anbargo lor Kiba. dimann tu pei manb UN pu koperativ agrikol, lososyasyon Vot dan Nasyon Zini, li enn abayd avek zot obligasyon su artis, lapres Kibin lor ki viktwar politik pu Kiba e UN Charter. manyer Lamerik pe servi an- Lamerik inn sibir enn defet Minis Zafer Etranzer Kiba, bargo pu sey paraliz Kiba. politik. Bruno Eduardo Rodríguez Kiba inn resi ralye sutyen Moris bizin tutswit kumans Parrilla dan so diskur pu pre- Lerop, Grup 77 e Lasinn, bann demars pu met Chagos zant rezolisyon finn dir ki depi Muvman Non-Aliyne, Lin- lor azanda Nasyon Zini. 50an Lamerik finn inpoz enn yon Afrikin, CARICOM (pei Kumans batir sutyen dan anbargo kont Kiba. Li finn Karaib), MERCOSUR (pei Linyon Afrikin, Muvman Non estim domaz a $75 mil- Lamerik Latinn). Vot dan Aliyne, pei Karaib, pei La- yar. Lamann inpoze par Trezor Nasyon Zini finn expoz merik Latinn pu Lasanble UN Lamerik lor bann konpayni Lamerik so rol pu inpoz so dimann ICJ donn enn “lop- Amerikin e Eropein inn ariv politik dan sa rezyon la. La- inyon” lor lefet ki kolonizater plis ki $800 milyon. merik pe servi tu mwayin pu Angle inn demambre Moris Pandan vizit 2 mam LALIT ki pena okenn alternativ a avan lindepandans. Sa li pu dan Kiba an Ziyet sa lane la, sistem kapitalist. Kiba finn ena reprezant enn lofansiv politik, zot finn gayn lokazyon ekut enn revolisyon sosyalis e les Leta Britanik vinn defann reprezantan plizyer lorganiz- malgre tu tantativ US, Kiba ki li pa enn voler. asyon dan Kiba, organizasyon apre 52an ankor pe reziste dan Etidyan Kolez, organizasyon dinite. Lamerik malgre so propagann, malgre so santaz 62 Crisis Bites & Historic Bloc Wobbles

The Mauritian economy, tied in one big political “con- of the Euro while they convert in to world capitalism since the sensus”, and in Mauritius this from being a “sugar industry” formation of the country has always been concoted to being a “cane industry”. Not during colonization, has been around the sugar industry, and that LALIT has not been relatively resilient to the world has, for the past 60 years since telling them this would economic crisis, but has there have been mass politics happen. The industry has also suffered from its own “sys- in the country, nearly always destroyed 45,000 jobs which temic crisis”, and this, been formed around the could have been converted followed by the recent fall in Labour Party. into other agro-industrial jobs, the value of the Euro, can be The historic bloc is what so the “victory” of the 20% expected to hit hard. assures the hegemony of the wage increase had tragic roots. Finance Minister MSM’s ruling class. The particular The BDO consultants’ mid- Pravind Jugnauth’s recent form that the “bloc” has taken term review of the Multi- Budget has done nothing to in Mauritius is not surprising Annual Adaptation Strategy address the systemic crisis in because the sugar industry was confirms, for what it is worth, the Mauritian economy, with no less than the raison d’etre that the new cane industry is the fall of sugar and textiles, for the country, while the “not viable” on its present nor to address the sensitivity Labour Party is the one that track. In addition to the of the Mauritian economy to a has been in power almost all predicted abysmal price of looming new food crisis, an the time, over the past 60 sugar, there is the question of ongoing energy crisis, and risk years. And still is. the quantity of cane being of ecological dangers of all The new “bloc historique” produced. Many small planters kinds. (See our comments on being formed now is no have just abandoned their the Budget in this Revi Lalit). exception. If they succeed in land, while the estates have And the systemic crisis, as cobbling it together, it will be destroyed agricultural land in it worsens, will also, by its multi-class in its nature and yet their IRS and other real estate nature, threaten the long- it will rule, in the final analys- projects, and there does not standing “historic bloc” that is, in the interests of seem to be much hope of each has ruled for over 60 years. In capitalism, and the capitalist of the 4 remaining sugar mill fact, since the May General class. The consensus upon units in future being able to Election in particular, a new which the “bloc historique” is scrape together enough cane “bloc historique” is trying to built, takes place once again for the 100,000 tons of sugar happen right now before our around the sugar cane industry, they need to produce to break very eyes, in 2010. And this but this time around the cane even. The target of 520,000 process will continue over the industry rather than the sugar tons has been brought down in next few years. This, even as industry, and the tourist the short run to 450,000. At the LALIT challenges it. industry will need to be same time, the cash flow Under bourgeois democratic cobbled in. problems that the Integrated regimes, capitalism does not, The formation of this new Resort Scheme “windfall in general, manage to reign historical bloc has come at a gains” were supposed to solve, over us for any length of time time when the MSPA sugar have persisted as these without cobbling together bosses are in grave difficulty, millionaire land sales have some kind of “bloc historique” what with the combined 36% fallen, more sharply under the that includes a number of decrease in sugar prices and impetus of the crisis that has classes and parts of classes all the 18% decrease in the value struck Europe. The ethanol

63 part of the “cane industry” has At the same time as all this by definition, open and not got off the ground at all. “rapprochement” before the debated publicly. And uncertainty about the Budget of many trade union It is equally not strange that price of energy has meant the leaders with the Labour the “historical bloc” changes IPPs are also still awaiting establish-ment which is in its form in different moments contracts. Various currents in power, a series of attacks in history. Let us look at its Government intend to rescind against the trade union past forms. the existing contracts, con- movement had taking place For the early years, from sidered, rightly, too favourable both in the private sector under when the Labour party was to the millers. the new repressive laws labour taken over by the joint So, instead of calling on the brought in and, particularly, in operation of Advance (repre- working class to support the the parastatals run by Labour senting big planters, traders mobilization campaign for a nominees. Even when there and professionals) and shift in the economy away was (and still is) a union leader L’Express (representing an from cane, and for mobiliz- suspended at the MBC and urban bour-geoisie and ation of the working class to when there are other union professionals, etc), the force the State to use the officials suspended at Air Historic Bloc was built up to European compensation mo- Mauritius, even when the new consist of: ney in order to oblige the Employment Relations Act and - a small section of the sugar oligarchs to move towards the Employment Rights Act millers (Dédé Maingard, massive agri-cultural diversif- had changed the balance of Emile Series, Messrs Leclezio ication and job creation not class forces decidedly in fa- and Claude Noel), destruction, we can expect the vour of the bosses, especially - the big planters (repre- bureaucratic leadership of the by facilitating sackings, the sented by Ramgoolam and trade unions, recently seen Unions still vied to take part Satcam Boolell, who was being co-opted into the in the National Tripartite often Minister of Agriculture) Historical Bloc, to continue to Forum, which only at the very - an urban bourgeoisie that promise workers’ support to end they turned their back on. gathered around L’Express the millers and their new “cane What we are, in fact, seeing - an urban and rural bour- industry”, while sometimes is a new “New Social geoisie and petty bourgeoisie even allying politically with Consensus” that will lead to a gathering around Advance the Labour establishment, new “Bloc Historique” being - Thousands of small cane represented now by back- formed to assure bourgeois planters, who were Labour bencher Neeta Deerpalsing, rule in the post-sugar epoch. Party agents, now by her colleague Patrick However, workers are less - Most of the working class, Assirvaden, now by the mobilized than when Paul still in the Labour Party from Labour nominee Prof. Torul, Bérenger formed his “New its working class roots, at the now by Minister of Labour Social Consensus” in 1981. time. Shakeel Mohamed, now by He, Bérenger, had to get his The Labour Party then, Navin Ramgoolam himself, “New Social Consensus” almost continually, allied itself against the millers. When accepted through open debate. with the PMSD which openly Labour is too unpopular, as it Whereas today unions get represented the sugar oli- is now just after the Budget, theirs, hoping no-one will garchy politically, thus then they will play into the notice or point out what is stabilizing the “historical hands, no doubt, of the MMM. actually taking place. They are bloc” more thoroughly. This is the opportunism of managing their consensus with Seewoosagur Ramgoolam ordinary bour-geois politics. the bosses and State not by just threw Gaetan Duval out The usual Labour Party and open political debate but by, before elections, much like MMM tactic-and-strategy instead, often depolitic-ising Ramgoolam threw out ex- rolled up into one. And the the union movement even Finance Minister Sithanen, usual trade union political and further, moving into the purely who had represented the sugar bureaucratic collaboration. union, purely “social” sphere, oligarch’s interests since 2005. away from politics which is, And the MMM has moved so

64 far to the right, that it is now So, this, more than anything the continued rule of the sugar positioning itself to move in as precipitated the “kasir” in oligarchy, now helping convert protector of the interests of the 1983. it to a cane oligarchy. And oligarchy itself. The PSM and half of the now, today, as Finance Mini- However, long ago, when MMM then patched together ster in a Labour Government. the MMM was coming the MSM, which kept So basically, the “historical towards its decisive challenge Government, and organized its bloc” remains more-or-less the for State power, in 1980, it own MSM-style “historical same all along. It rules in the quickly cobbled together the bloc”. The MSM had and still same interests. Its particular same kind of alliances, but has its own, more Bonapartist, nature depends largely on how reflecting its different history. approach, ruling often more much opposition, and of the Already having most of the overtly against the sugar nature of this opposition, to it, working class firmly with it bosses, attacking the sugar and not just on its own from its early struggle years, oligarchs, threatening the strengths. already having the very small sanctity of private ownership Today, unionists are, just planters in the Mauritius of the means of production and like Shawkatally Soodun and Planters’ Association of even amending the Consti- Alain Laridon before them, or Jugdish Gobhurdhun newly tution to permit nationaliz- like Bidianand Jhurry before with them, the MMM then ation of private enterprises, them, or like Ramnarain and offered a “New Social Con- while at one point going so far Jugdambi before them, joining sensus” to the millers, offering as to threaten the sugar into the historic bloc, on an on- them a greater voice than oligarchs with letting sugar and-off basis. They represent, Labour ever gave them (no estate workers loose on them at the present time, an doubt because it had such while locking the SMF up in increasingly less mobilized working class support), as well the Casernes Centrales – if working class within the ruling as giving 18 tickets to Harish they don’t watch it. The MSM bloc, within the ruling con- Boodhoo, who represented big managed this by a more openly sensus. But this ruling “bloc” planters. Instead of L’Express communalist regime, and by is, of course, capitalist rule, behind them, they had the Le allying with the fast-growing anyway. Mauricien/Week-End group. textile bosses and the huge It is this continued rule This New Social Consen- retail industry, and by main- which allows the continued sus, together with the alliance taining food subsidies and free banishment of human beings with Harish Boodhoo, was education, even when the from the very Mother Earth why LALIT left the MMM in MMM had ceded because the that nourishes us, and the the April 1982 split. So, by the IMF and World Bank were continuing expropriation of time the MMM came to power pushing very hard to make the fruit of previous and pre- later that same year, it had its them fee-paying. The MSM sent generations of working own “Historical Bloc” not was, in the 1983 and 1987 people through the private only with the bourgoiesie in it, elections, in an alliance with accumulation of social capital, but actually characterised by the PMSD, although Gaetan the continuous separation of giving more (symbolised in Duval was thrown out even natural beings from our own the Rs 57 million) to the sugar more royally than by Seewoo- hands and minds in the oligarchs than Labour ever sagur Ramgoolam: he was expropriation of our own time did. charged, at one point, with as humans beings on this earth. This “big share to the giving instructions to kill. LALIT, of course, works for oligarchs” is until now the Aneerood Jugnauth also a different kind of political particularity of the MMM’s attacked the working class and organization of the working “historic bloc”. unions openly when there was class, which is independent of However, when the MMM contestation. However, in the bourgeois parties, the did give the millers more than objective terms, the MSM, bourgeois State, and the before, by March 1983, the too, symbolized by Pravind bourgeoisie – not in consensus party became unstable. Jugnauth’s pride in the VRS with them, not part of their Too much was being con- schemes, paved the way for historic bloc. In addition, we ceded to the sugar oligarchy. 65 say what we mean, and mean what we say. These are times of grave systemic crisis. The sugar industry is threatened, as is the cane industry. They have destroyed employment, and are now destroying the capital the EU paid as compensation. The world capitalist system has a financial sector which is still in ICU, after its collapse 2-3 years ago, even according to bourgeois economists. The food crisis and oil crisis are merely in temporary abat- ement. The ecological threat hangs over us. The Euro is in ever-deeper crisis. We need to go to the heart "Zapata, your glory will be eternal", desin par Goya c. 1810 of the problem: develop a “slavery”, a further 100 years A working class struggle program which envisages and where everyone worked under behind political forces with a shows the road map to a new the labour legislation of program for working class economic system that has indenture, and the next 100 power, political forces inde- three or four main features: years where we work under pendent of any organizations It works towards: wage slavery. that defend other classes. The -An end to the expropriation To do this, we need a politic- struggle is against the of mother earth’s land by al struggle, with political capitalism, and against the private money, and a move demands that workers increas- bourgeois State that maintains towards the democratic con- ingly mobilize behind. Hence this dangerous fragmentation trol of land, water, sea and LALIT’s demands like “Bizin of society into classes. So, the space. plant manze lor later first thing we have to study is -An end to the metabolic rift Tablisman”, faced with the what the bourgeois State is. that sunders the riches of food crisis. Or “Bizin servi And to avoid becoming part of agricultural land by, amongst larzan Lerop pu kree travay pa it or of its “historical bloc” that other things, separating the detrir travay”, instead of rules. urban from the rural, thus accepting sackings and nego- depleting the soil, and creating tiating VRS and Blueprint waste-disposal problems. money. We need political PS The concept of the “historic bloc” -An end to the fracture demands like “Bizin deviz was developed by Antonio Gramsci in return ar Labank Santral pu his Prison Notebooks, and is the political within human nature – where- means by means of which the capitalist by our time is bought and sold diminye depresyasyon Rupi”, class maintains hegemony. A systemic by a minority of private wage- to prevent the capitalists crisis is a crisis that threatens to shake slave dealers. bringing about the gradual and destroy the “historic bloc”. Both -An end to the expropriation depreciation of the rupee. Gramsci and Lenin made immense It is not enough to support a contributions to Marxist understanding of the product of our labour, of politics and the economy, by showing, expropriation by a minority of trade union struggle, notably in two different ways, how the ruling private pirates. one that is always being drawn class hegemony in fact can get and In short, towards the end of into consensus. What we need does sometimes get broken, paving the class rule, the left-over after is political struggle. Indepen- way to revolutionary change. 100 years of everyone working dent political struggle, with the under the labour legislation of working class in the vanguard.

66 Bilan Politik Parti LALIT 2010

Lane 2010 li enn lane kot Indyen, e ki pe vinn deplizan- kont, ubyen Lakrwa Ruz kont. LALIT finn konsolid limem pli “elektronik”. Nu kone kifer nu anfaver dan enn fason sob, me, kuma E seki petet pli inportan ki langaz Kreol ek Bhojpuri, e li u pu truve, dan enn fason ase tu pandan enn “downturn”, pa neseserman mem rezon ki spektakiler. Ki finn permet sa? kuma enn ki nu pe traverse sa Legliz finn vinn an-faver. Nu Petet li akoz, pandan travay bann dernye lane la, se lefet ki devlop pa zis enn priz de kolektif ki nu ti fer pandan dan parti nu diskit stratezi, pozisyon me enn argimant- preparasyon nu “Bilan 5 an & bann taktik, e nu program asyon, pa zis enn argimant- Program” pibliye dan kad politik, an-detay, ziska nu kon- asyon, me nu kapav tras enn Eleksyon Zeneral an Me, nu pran an-komen ki exakteman sime kot nu pu ete si nu ranport finn realize ansam ki nu deza nu ule fer, politikman parlan. enn viktwar lor sa sime la, e enn Lopozisyon Extra-Parl- Nu kone, par exanp, kifer nu, mazinn kimanyer al delavan manter, e alor nu finn kapav dan LALIT, nu ule ferm baz depi la. konsolid numem pli byen dan militer USA lor Diego Garcia. Se sa konpreansyon an- sa pozisyon la. Li kapav enn rezon byen komen, sa koerans, ki donn sa E nu finn fer sa konsolid- diferan depi enn pasifis relizye nuvo lafors LALIT ek so asyon la atraver lefet ki LALIT ki, li osi, ule ferm baz. Nu program. benefisye asterla depi akimil- kone, kifer nu dan LALIT, nu Sa konsolidasyon ki LALIT asyon enn serten momenntum kont vyolans polisyer, e li pa finn fer an 2010, li finn pran ki finn devlope pandan nu 34 nesesereman mem rezon ki buku form: an lalit politik antan ki lorg- Rama Valayden, par exanp, anizasyon. Sak nu aksyon li ena so prop lafors, plis lafors enn konsistans dan lalit lor plis ki enn zenerasyon. Sa momenntum la finn permet LALIT epannwir dan enn fason kreatif, presizeman parski sa 34 an lexperyans kolektif finn osi donn enn ser- ten konfyans politik tu bann manb – nuvo kuma ansyen – enn konfyans politik ki kikenn kapav gayne selman lor teren, ek selman an-asosyasyon avek lezot manb dan enn mem parti. Sa konfyans la li batir sirtu dan brans, me osi dan lezot striktir parti. Li batir akoz sak manb Manifestasyon LALIT divan lanbasad Lamerik an solidarite avek lalit lepep ena akse a enn Sant Dokimant- Palestinyen, 3 Zen 2010 asyon LALIT ki finn vinn enn- de bann pli ris dan Losean

67 Program LALIT lor diferan “fron delit”. Sak enn manb prezan – dimunn Azanda Nasyonal an 2010 diferan lalit finn kumans ansarz kordinasyon No Bases LALIT finn amenn enn seri devlop lyen avek lezot lalit ki finn vinn Moris pu li pran kanpayn politik ki enn ku an nu amene. Tu sa diferan “fron laparol dan nu Konferans. 2010 truv zot lor azanda delit” pe kumans gayn Plizir mesaz sutyen dan sa vast nasyonal. Parfwa zot mem lor koerans, vinn kuma enn sel panople 33 mesaz la, zot azanda internasyonal. Ena lalit, enn lalit lor baz enn rezilta Alain Ah-Vee so parmi sa bann kanpayn politik program an-komen. Sa partisipasyon dan Konferans la ki finn anfet “seval debatay” artikilasyon diferan lalit, li pe War Resisters’ International LALIT pandan plis ki 30 an. uver laport pu rekritman nuvo dan Ahmedabad an Zanvye Alor, nu natirelman byen for manb; li pe tis lyen avek nu 2010. Lezot, zot rezilta Ragini lor sa bann size la, e nu bann alye lor enn baz fransiz; Kistnasamy so partisipasyon prevwayans kumkwa sa bann li pe anrisi konteni nu bann dan manifestasyon kont baz isyu la ti pu res inportan along- analiz; li pe permet nu kritik militer dan Okinawa ek Tokyo, alenn li vinn azut lor nu adverser dan enn fason rezone; kot li finn pran laparol. Mem, kredibilite politik. “LALIT ti ek li pe azut perkitans dan nu kote artistik, ena enn eleman ena rezon, nu pe gayn enn seri bann aksyon. holistik: Manb LALIT, Rajni kriz ekonomik; abe kimanyer Enn lexanp sa kalite Lallah so konpozisyon “Lamer zot ti kapav predir sa?” artikilasyon se dan nu mo pei”, ki li ek Joelle dimunn poz nu lakestyon. Konferans Internasyonal lor Hoseiny finn perform, li enn “Kimanyer zot dan LALIT ti Diego & Chagos, kot, akoz nu kontribisyon lor Diego Garcia. kone sa tem Diego Garcia pu promuvwar langaz Kreol, nu Morso lor enn Chagosyen dan res inportan?” dimunn dimann finn organiz enn lekip interpret Lopital Sivil depi Mutiny par nu, ubyen “LALIT so batay lor Angle a Kreol e nu finn mem manb LALIT Lindsey Collen, langaz Kreol finn kumans invant ek met an-viger enn li osi amenn enn lot gayn viktwar,” zot dir, ubyen sistem elektronik pu fer dimansyon nu konpreansyon “Sel parti ki finn res fidel a interpretasyon pu dimunn ki lalit otur Chagos. Lezot artist Palestinyen, se LALIT”. Kreolofonn pa Anglofonn. Sa ki finn aport zot kontribisyon, Dan sa lartik la (pli anba), asontur, finn permet tu finn travay ansam avek nu pu tret serten sa bann partisipasyon plis dimunn dan LALIT dan diferan fason. E kanpayn la, enn par enn: Enn nu Konferans. Purtan parmi partisipan, ena dimunn alternativ ekonomik (ki bizin Konferans ti lor tem ki finn ansam avek LALIT dan prodir anplas kann ek textil, e “Chagos”, pa lor tem diferan moman dan lepase, kimanyer deside), Diego “langaz”! Dan sa Konferans la, parfwa lor size Diego, parfwa Garcia & Chagos (fermtir baz, swit a partisipasyon 2 nu lor lezot size. dekolonizasyon, drwa manb, Kisna ek Yannick, dan Alor, nu truv enn artikilasyon Chagosyen), Reform Elektoral enn Brigad Internasyonal plizir lalit ansam. (inklir konpreansyon organize par RSP Ostrali ver Sa kalite artikilasyon finn vinn kimanyer bizin tir Best Loser Kiba ek Venezuela, enn manb posib an parti parski nu pe kominal), lalwa lor relasyon RSP finn fer li enn devwar anmemtan analize ki LALIT indistriyel ek lalwa travay, vinn dan nu Konferans anfet ete, kuma parti politik. langaz maternel, liberasyon Internasyonal, e swita Sa lane la, parmi ledikasyon fam, liberasyon Palestinn, partisipasyon Lindsey ek Rajni politik ki nu finn fer, ti ena 3 sutyen pu lepep kot finn ena dan Kongre La 4 an Fevriye sesyon presizeman lor sa size ubyen pe ena revolisyon vivan kuma enn parti nu travay la: Ki ete LALIT? Ram (aktyelman Kiba ek internasyonalist, enn Seegobin ti fer enn sesyon lor Venezuela), pur laliberte ek reprezantan La 4 ti vinn koz LALIT, anterm istorik; Rajni kont represyon. dan Konferans la. Swita Lallah finn konpar LALIT ek kudme ki LALIT finn done pu lezot parti politik; Alain Ah- Artikilasyon kreatif diferan met dibut NO BASES – ki li Vee finn kontraste pratik lalit dan Mumbai kot ti ena kat politik LALIT avek travay LALIT pe reysi enn manb LALIT prezan ubyen pirman sindikal ubyen travay artikilasyon ase avanse ant so dan Quito ek Manta kot ti ena pirman sosyal. Alor, nu manb,

68 ansyen kuma nuvo, zot gayn Revi: Nuvo Seri lor langaz maternel dan lekol, enn lide byen presi ki ete Dezyem, LALIT finn re-lans ek enn lor Diego Garcia. E LALIT, dan diferan perspektiv so REVI. Zordi nu pe tir 4yem tulde finn porte. Buku nuvo anmemtan. sa lane la. Nu 34 an lexperyans militan finn kol lafis pu tir diferan form piblikasyon premye fwa, alor finn inisye Artikilasyon LALIT avek lezot finn permet nu kontiyn met dan lar ek syans “kolaz lafis”. muvman ek lorganizasyon ansam nu lide politik otur enn LALIT finn travay ansam avek piblikasyon, ki inplik osi enn Trak “masif” plizir lezot lorganizasyon. Nu travay militan byen avanse pu Sinkyem medya, se trak ki finn, par exanp, ena orater distribiye sa Revi la, e defann distribiye par 12,000 dan sirtu Muvman Liberasyon Fam, so konteni – dan u landrwa, lagar bis avan 8-er granmaten, Ledikasyon pu Travayer, ek dan u sayt travay, kot u vann kan travayer pe al travay – pu Playgroup dan nu Fet Travay, kopi. E lefet ki nu pe fer progre ki zot lir trak la pandan ki ti lor tem “anplwa”. Plitar lor rekonesans langaz Kreol, vwayaz, partaz li ar zot dan lane, de nu manb, Alain vedir nu Revi enn sel ku byen kamarad dan travay, lerla Ah-Vee ek Ragini Kistnasamy for, akoz li dan langaz amenn li lakaz tanto. ti pran laparol dan enn sware maternel, e ti enn eklerer pu Palestinn organize par Sant langaz maternel. Sa montre sa Plas dan Lapres ek Radyo Goomany. Lezot manb finn artikilasyon ki nu finn Komersyal koz dan plizir federasyon mansyone dan pwen avan sa Sizyem medya, se lapres ek sindikal ek reynion sindika, ek pwen la. Sa lane la, nu fini met radyo komersyal, ki finn WIN ek WIP. Nu finn fer enn dibut finans Revi, so gradyelman truv LALIT plito rankont lor stratezi kont prodiksyon, so sistem inkonturnab. Mem kan zot ti adiksyon ladrog ek trafik abonnman, so versyon pu web, sey pa fer okenn reportaz, par ladrog ansam avek Sant ek so versyon pu e-mel, osi exanp, lor nu Konferans Goomany, ek enn rankont avek byen ki so lavant militan – so Internasyonal lor Diego Garcia Amnesty International pu vre pumon. Buku dimunn fini (ti ena enn blakawt dan lapres komant zot demand pandan kontribiye lartik, deza. ekrit lor evennman la pandan Kanpayn Elektoral, antan ki Konferans), kan Konferans ti parti. Sayt Web LALIT fini, serten tit finn kuver li ase Trwazyem, nu sayt web ena byen. Medya LALIT plis ki 1,000 viziter par zur LALIT finn devlop so medya asterla. Li finn stabilize lor sa Fim ek slayd elektronik pu li ase buku sa lane la: sif la. Sa reprezant enn nuvo Setyem medya ki nu finn Brans form kominikasyon avek enn devlope se elektronik. Nu finn Premyerman, medya pli serten kus intelektyel, dan pei ena Prozeksyon foto kuma inportan pu enn parti politik ek kote internasyonal. Nu ansyen “slayd” dan nu Riport revolisyoner se so striktir travay internasyonalist finn Bak par Yannick ek Kisna apre brans, ki kolekte konesans repoz buku lor nu sit web ki, zot partisipasyon dan Brigad alabaz (atraver bilten sayt, asontur, furni ankor enn Internasyonal ver Kiba ek ankraz dan diferan rezyon), lexanp artikilasyon diferan Venezuela. Nu finn ena enn kree analiz, furni li ver Komite lalit. festival fim lor Kiba, organize Santral, ki asontur met tu par LALIT. Nu finn ena fim lor ansam, ek re-prodir nuvo Kolaz Lafis Venezuela avan depar Yannick analiz, ki asontur, al ver tu Katriyem form medya ki ek Kisna, enn fim ki finn osi brans ek andeor parti. Dan sa LALIT finn devlope sa lane la, montre dan serten “brans medya ki otur brans, ena osi se apre interdiksyon lafis dan uver”. prodiksyon bilten sayt, ki lespas piblik lib, e avek asontur, li enn medyom ki liye introdiksyn enn sistem pano Laparol Manb brans ek enn de lizinn dan enn spesifik pu lafis, nu finn Wityem medya, e sa ramenn kartye. Ek ena dokiman intern, devlop enn nuvo stil kol lafis nu ver “medya intern” ankor ki sirkile inikman parmi manb, lor sa bann nuvo pano la. Nu enn ku pu bukle buk la, se kan atraver Brans. finn fer 2 kanpayn lafis, enn nu manb pran laparol ubyen

69 ekrir, nerport ki kote ki zot fer LALIT finn gayn plizir batay devlopman sistem “bilten li. Asterla, ariv 2010, LALIT ideolozik. sayt”, ki depi buku lane nu pe ena enn ase gran nomb kad ki Kote langaz Kreol, LALIT anvi met anpratik. E nu finn kapav pran laparol lor tu size finn ranport enn viktwar gayn 2 kalite sikse inatandi. lor lekel parti ena enn priz fantastik an 2010. Sel parti Dan enn sayt travay kot nu finn pozisyon: depi liberasyon fam politik ki depi 34 an finn distribiye sa bilten LALIT la, ziska lekonomi alternativ; depi promuvwar, ek servi, langaz nu finn kumans resevwar let penn de mor ziska Kreol konsistaman, se LALIT, dan nu Kartye Zeneral, pu demilitarizasyon; depi reform e asterla ena enn nuvo letap donn detay lor kondisyon elektoral ziska finn arive, kot Kreol pe travay byen presi dan sa sayt dekriminalizasyon lavortman; ofisyalize. Sa viktwar la pe fer la. Sa ti swita enn Bilten Sayt depi langaz maternel ziska travayer rapel lezot viktwar dan enn sayt pandan 4 mwa. internasyonalism; depi Kiba LALIT, e koz lor kimanyer zis Dan enn lot nu finn truv ubyen Venezuela ziska drwa LALIT ki ti amenn batay pu amelyorasyon dan kondisyon fer manifestasyon; depi fini Apartheid dan Sid Afrik, travay ek relasyon indistriyel vyolans par ofisye leta ziska e finn reysi. Zis LALIT ki ti apre 2 Bilten Sayt (par Yannick sistem ledikasyon; depi sistem konfront lezot parti politik ek Elsa) plis enn lartik Revi lasante ziska relasyon kont travay “kazyel” ki ti par Rajni, ki manb enn lot indistriyel. rantre dan DWC, e finn reysi Brans. E sak brans finn gayn konpansasyon pu tu kumans devlop enn “fiyling” Internasyonalism dan travayer ki DWC ti lisansye pu sa nuvo lyen avek klas Lapratik apre enn lagrev, apre enn long travayer, ki pli politik ki Zordizur, tu seki nu fer dan batay legal. Zis LALIT ki birokratik. LALIT, li ena osi so tultan so manb “non-kupab” Anplis, nu finn al plizir dimansyon internasyonal. Nu kan lapolis purswiv nu. manifestasyon sindikal, e liye nu program ansam avek Kote analiz, nu finn kumans manb finn pran laparol dan sityasyon ekonomik mondyal; fer progre lor konpran nuvo reynion sindikal, antan ki nu invit dimunn lezot pei dan “blok istorik” ki burzwazi pe LALIT. Rajni Lallah finn pran nu evennman; nu organize pu kolmat ansam, fasa kolaps dan laparol avan Eleksyon dan enn nu manb konpran ek swiv seki marse pu disik ek textil, kot gran rasanbleman sindikal dan pe pase dan lezot pei; nu fer Navin Ramgoolam sey ris Octave Wiehe, ek osi finn sesyon ledikasyon lor realite muvman sindikal ar li atraver adres infirmye dan enn lot politik lezot pei; nu finn an Nita Deerpalsing, Prof. Torul, lasanble. Ram Seegobin finn 2010 devlop nu kontak Shakeel Mohamed, e sey ris pran laparol kot Sindika internasyonal dan enn fason lapres ar li par karot (ofer Beveridges e dan NTUC. konstriktif; nu swiv deba dan Prezidans Repiblik, par exanp) Lindsey Collen finn adres lezot kuran revolisyoner dan ek baton (pa donn piblisite). bann CTSP lor kestyon kriz lemond; nu liye tu nu lalit Kumsa, li deza ena gro ek ti- dan sosyete kapitalist Moris. ansam; nu konstrir planter ar li, e li sey stabiliz Anmemtan, plizir sindika ek internasyonalism dan lapratik. enn nuvo “blok istorik” kot federasyon deleg zot manb pu Enn lexanp, se let uver ki Ram ena enn nuvo balans defors vinn dan aksyon LALIT, ki li Seegobin finn avoy otur valer bagas, melas, ek manifestasyon, ki li Greenpeace apre ki zot finn lafors travay, kan pri disik inn Konferans. tom dan pyez Guvernman bese net e laplipar travayer fini Britanik lor zafer Diego met deor su Blueprint ek VRS. Gayne dan Batay Lakur Garcia. Sa finn sirkile partu Kote Chagos, nu finn reysi met LALIT finn reysi ranport enn dan lemond, finn site dan size fermtir baz lor azanda batay legal. Komiser Lapolis Guardian, e finn amenn politik. ti interdi enn manifestasyon lor Greenpeace amelyor so zafer Chagos ki nu ti pe fer lor pozisyon. Lyen ek klas travayer baz ki nu pa finn gayn enn Pli gran devlopman pandan permi depi Minis Sime Piblik. Progre ek viktwar dan Batay 2010 konsernan lyen LALIT Nu ti amenn li Lakur Siprem. Ideolozik avek klas travayer ti Nu finn gayne. Asterla, enn

70 prosesyon ubyen enn fer enn lager aryergard dan enn artikil diferan realite, diferan manifestasyon gayn drwa mars mod “sovkipe”. lalit. lor sime san sa “permi” ridikil Reform Elektoral Liberasyon Fam la. Seki trakasan, se li ti fini Pandan 2010, apre eleksyon Sa lane la, petet pu premye vinn enn pratik kuran ki lezot zeneral, LALIT ti fer 3 reynion fwa, buku manb LALIT pe lorganizasyn ti fini kumans al uver pu re-get sistem elektoral, kapav explike avek ase fasilite rod sa “permi”, prezant li ek laspe demokratik sistem ki diferans ant priz de Komiser Lapolis. reprezantasyon dan Moris. pozisyon pu emansipasyon Akoz nu finn fer buku travay fam kuran LALIT (ek MLF osi BANN TEM LALIT dan pandan 30 an kont sistem ladan) ek kuran plito “burzwa” Laktyalite kominal Best Loser, nu finn ki aksepte tu yerarsi kapitalist Langaz Maternel byen vit konpran ki demars anplas, e ule ki fam monte LALIT, an 2004, ti fer enn gran legal divan Privy Council ek alinteryer sa bann yerarsi la. avanse dan batay anfaver divan Komite Drwa Imen, li pa Lalwa lor Relasyon Indistriyel langaz maternel, kan Ram ena okenn lespwar amenn enn ek Lalwa Travay Seegobin dan enn Komisyon vre viktwar kont kominalism LALIT finn expoz EREA ek Langaz LALIT finn dir ki li dan Konstitisyon. Li pu zis ERIA pu seki zot ete: lalwa ki inportan nu realize ki li pa zis kree, kuma Zizman Balancy ti sanz balans defors deklas enn dezavantaz pu lexame, kree, enn espes “5yem anfaver patrona, 2 lalwa ki kan zanfan pe servi langaz kominote”, e sistem kominal reflet natir deklas Parti maternel, e li pa zis enn pu kontiyne bel e byen. Sa lane Travayis ek so bann alye. dezavantaz pu zanfan ki pa fer la, Berenger ek Ramgoolam “byen” dan lekol. Li finn dir finn aliyn zot lor pozisyon Striktir Parti ki li enn dezavantaz, enn ditor, Zizman Balancy, e sa finn Sa lane la, bann brans finn ki pe fer tu zanfan, e li enn expoz sinifikasyon so Zizman, kontiyn fonksyone ase byen, ditor ki pe fer a nu manyer malgre lapres so zibilasyon. Komisyon finn byen aktif devlop nu prop lespri. Sa lide Akoz nu finn fer buku travay (Komisyon Diego, Komisyon la finn inkorpore dan lor kestyon Chagos, nu finn Web, Komisyon Sindikal/Lyen refleksyon LALIT, e dan enn inklir propozisyon pu enn ek Klas Travayer, Komisyon seminar rezidansyel an 2008, sirkonskripsyon e pu enn plas Internasyonal, Komisyon nu finn pran rezolisyon pu fer dan demokrasi rezyonal pu Fam, Komisyon kiksoz politik anfaver langaz Chagosyen. Dokimantasyon), Seminar Kreol. Lide LALIT finn Chagos & Diego Rezidansyel finn prodir nuvo infliyans LPT, ki, asontur, finn Nu finn predir ki an 2010, lide kum tuzur, Reynion organiz an 2009 enn Hearing Diego Garcia pu lor azanda, e Ledikasyon finn marse, REVI Internasyonal pu get Ditor ki nu manifestasyon 2010 ek LALIT finn repran avek enn fer kan Siprim Langaz Konferans 2010 finn kareman viger e pe azir kuma lyen ant Maternel dan Lekol. LALIT met sa tem la plis lor azanda parti ek dimunn ki andeor me finn repran ek repann bann ankor. ki anvi kone kimanyer LALIT fayndings partu kote. E sa finn Lekonomi Alternativ pe truv lalit politik. E sa lane enn katalizater. An 2010, Kan kriz mondyal ekonomik la, nu finn ena bann Fim Show LALIT finn tir ek kol 2 lafis finn kumans morde dan Moris, parti, enn Riport Bak parti, anfaver langaz maternel, e finn e kan kriz Euro finn swiv byen reynion uver lor Reform sumet enn dokiman pu Forom vit apre sa, LALIT ti kapav Elektoral ek Best Loser Nasyonal lor Langaz Kreol integre sa 2 nuvo kriz dan nu System, ek osi Konferans Morisyen ki Guvernman finn analiz lor “kriz sistemik” ki ti Internasyonal ek Forom organize, e finn deleg devlope an 2004-5, kan nu ti Nasyonal lor Diego, ki finn reprezantan dan Forom kumans propoz enn alternativ amenn buku zenn partisip dan Nasyonal. E sa pe amenn ekonomik a prodiksyon kann, enn aksyon LALIT. premye ofisyalizasyon langaz a prodiksyon textil. Sa li ankor Kreol Morisyen. enn lexanp sa nuvo fasilite Zordi dimunn ki kont langaz avek lekel nu parti pe kapav Kreol pe oblize bat retret, e pe

71 WIKILEAKS devwal nuvo Konplo USA-UK konsernan Diego Garcia

LALIT ena plezir pibliye anba dokiman sekre ki WIKILEAKS finn pibliye lor innternet. Zot sipoze “konfidansyel” ek pa pu lizye okenn non-Ameriken. Sa bann dokiman la montre sinism Leta USA ek UK, kan zot pe pretann zot kontan pwason ek koray kan anfet zot pe zis rod bani bann Chagosyen, ek farus Guvernman Moris pu li pa al Nasyon Zini. Reference ID Created Released Classification Origin 09LONDON1156 2009-05-15 07:07 2010-12-01 23:11 CONFIDENTIAL//NO FOREIGN Nationals Embassy London

MAY 09: FROM: AM EMBASSY LONDON. TO: SECSTATE WASHDC 2316, INFO: AM EMBASSY PORT LOUIS 0141, SECDEF WASHDC, NA/HQ USPACOM HONOLULU HI, NSC WASHDC, JCS WASHDC, SECNAV WASHDC, NAVSUPPFAC DIEGO GARCIA, DEPT OF ENERGY WASHINGTON DC, DEPT OF INTERIOR WASHDC. C O N F I D E N T I A L LONDON 001156

SUBJECT: HMG FLOATS PROPOSAL FOR MARINE RESERVE COVERING THE CHAGOS ARCHIPELAGO (BRITISH INDIAN OCEAN TERRITORY) Classified By: Political Counselor Richard Mills for reasons 1.4 b and d

¶1. (C/NF) Summary. HMG would like to like to discuss the issue prior to those talks, establishment of a marine park would clearly establish a “marine park” or “reserve” HMG would be open for discussion through state that the BIOT, including Diego Garcia, providing comprehensive environmental other channels -- in any case, the FCO was reserved for military uses. protection to the reefs and waters of the would keep Embassy London informed of ¶5. (C/NF) Ashley Smith, the Ministry of British Indian Ocean Territory (BIOT), a development of the idea and next steps. The Defense’s (MOD) International Policy and senior Foreign and Commonwealth Office UK would like to “move forward discussion Planning Assistant Head, Asia Pacific, who (FCO) official informed Polcouns on May 12. with key international stakeholders” by the also participated in the meeting, affirmed The official insisted that the establishment of end of 2009. He said that HMG had noted that the MOD “shares the same concerns as a marine park -- the world’s largest -- would the success of U.S. marine sanctuaries in the U.S. regarding security” and would in no way impinge on USG use of the BIOT, Hawaii and the Marianas Trench. (Note: ensure that security concerns were fully and including Diego Garcia, for military Roberts was referring to the properly addressed in any proposal for a purposes. He agreed that the UK and U.S. Papahanaumokuakea Marine National marine park. Roberts agreed, stating that should carefully negotiate the details of the Monument and Marianas Trench Marine “the primary purpose of the BIOT is security” marine reserve to assure that U.S. interests National Monument. End Note.) He asserted but that HMG could also address were safeguarded and the strategic value of that the Pew Charitable Trust, which has environmental concerns in its administration BIOT was upheld. He said that the BIOT’s proposed a BIOT marine reserve, is funding of the BIOT. Smith added that the former inhabitants would find it difficult, if not a public relations campaign in sup-port of establishment of a marine reserve had the impossible, to pursue their claim for the idea. He noted that the trust had backed potential to be a “win-win situation in terms resettlement on the islands if the entire the Hawaiian reserve and is well-re-garded of establishing situational awareness” of the Chagos Archipelago were a marine reserve. within British governmental circles & the BIOT. He stressed that HMG sought “no End Summary. larger British environmental community. constraints on military operations” as a Protecting the BIOT’s Waters Three Sine Qua Nons: U.S. Assent... result of the establishment of a marine park. ¶2. (C/NF) Senior HMG officials support the ¶4. (C/NF) According to Roberts, three pre- ...Mauritian Assent... establishment of a “marine park” or “reserve” conditions must be met before HMG could ¶6. (C/NF) Roberts outlined two other in the British Indian Ocean Territory (BIOT), establish a park. First, “we need to make prerequisites for establishment of a marine which includes Diego Garcia, Colin Roberts, sure the U.S. government is comfortable park. HMG would seek assent from the the Foreign and Commonwealth Office’s with the idea. We would need to present this Government of Mauritius, which disputes (FCO) Director, Overseas Territories, told proposal very clearly to the American sovereignty over the Chagos archipelago, in the Political Counselor May 12. Noting that administration...All we do should enhance order to avoid the GOM “raising complaints the uninhabited islands of the Chagos base security or leave it unchanged.” with the UN.” He asserted that the GOM had Archipelago are already protected under Polcouns expressed appreciation for this a expressed little interest in protecting the British law from development or other priori commitment, but stressed that the archipelago’s sensitive environment and environmental harm but that current British 1966 U.S.-UK Exchange of Notes was primarily interested in the archipelago’s law does not provide protected status for concerning the BIOT would, in any event, economic potential as a fishery. Roberts either reefs or waters, Roberts affirmed that require U.S. assent to any significant noted that in January 2009 HMG held the the bruited proposal would only concern the change of the BIOT’s status that could first-ever “formal talks” with Mauritius “exclusive zone” around the islands. The impact the BIOT’s strategic use. Roberts regarding the BIOT. The talks included the resulting protected area would constitute stressed that the proposal “would have no Mauritian Prime Minister. Roberts said that “the largest marine reserve in the world.” impact on how Diego Garcia is administered he “cast a fly in the talks over how we could as a base.” In response to a request for ¶3. (C/NF) Roberts iterated strong UK improve stewardship of the territory,” but the clarification on this point from Polcouns, “political support” for a marine park; Mauritian participants “were not focused on Roberts asserted that the proposal would “Ministers like the idea,” he said. He environmental issues & expressed interest have absolutely no impact on the right of stressed that HMG’s “timeline” for only in fishery control.” He said that one U.S. or British military vessels to use the establishing the park was before the next Mauritian participant in the talks complained BIOT for passage, anchorage, preposition- general elections, which under British law that the Indian Ocean is “the only ocean ing, or other uses. Polcouns rejoined that must occur no later than May 2010. He in the world where the fish die of old age.” designating the BIOT as a marine park suggested that the exact terms of the In HMG’s view, the marine park concept could, years down the road, create public proposals could be defined and presented at aims to “go beyond economic value and questioning about the suitability of the BIOT the U.S.-UK annual political-military consider bio-diversity and intangible values.” consultations held in late summer /early fall for military purposes. Roberts responded (Continued on inside back cover) 2009 (exact date TBD). If the USG would that the terms of reference for the ...Chagossian Assent BIOT: More Than Just Diego Garcia livable by modern, Western standards with a ¶7. (C/NF) Roberts acknowledged that “we ¶10. (C/NF) Following the meeting with massive infusion of cash. need to find a way to get through the various Roberts, Joanne Yeadon, Head of the Comment Chagossian lobbies.” He admitted that HMG FCO’s Overseas Territories Directorate’s ¶14. (C/NF) Regardless of the outcome of is “under pressure” from the Chagossians BIOT and Pitcairn Section, who also the ECHR case, however, the Chagossians and their advocates to permit resettlement of attended the meeting with Polcouns, told and their advocates, including the “All Party the “outer islands” of the BIOT. He noted, Poloff that the marine park proposal would Parliamentary Group on Chagos Islands without providing details, that “there are “not impact the base on Diego Garcia in any (APPG),” will continue to press their case in proposals (for a marine park) that could way” and would have no impact on the the court of public opinion. Their strategy is provide the Chagossians warden jobs” parameters of the U.S.-UK 1966 exchange to publicize what they characterize as the within the BIOT. However, Roberts stated of notes since the marine park would “have plight of the so-called Chagossian diaspora, that, according to the HGM,s current no impact on defense purposes.” Yeadon thereby galvanizing public opinion and, in thinking on a reserve, there would be “no averred that the provision of the UN their best case scenario, causing the human footprints” or “Man Fridays” on the Convention on the Law of the Sea government to change course and allow a BIOT’s uninhabited islands. He asserted that guaranteed free passage of vessels, “right of return.” They would point to the establishing a marine park would, in effect, including military vessels, and that the government’s recent retreat on the issue of put paid to resettlement claims of the presence of a marine park would not Gurkha veterans’ right to settle in the UK as archipelago’s former residents. Responding diminish that right. a model. Despite FCO assurances that the to Polcouns’ observation that the advocates ¶11. (C/NF) Yeadon stressed that the marine park concept -- still in an early, of Chagossian resettlement continue to exchange of notes governed more than just conceptual phase -- would not impinge on vigorously press their case, Roberts opined the atoll of Diego Garcia but expressly BIOT’s value as a strategic resource, we are that the UK’s “environmental lobby is far provided that all of the BIOT was “set aside concerned that, long-term, both the British more powerful than the Chagossians’ for defense purposes. ” (Note: This is correct. public and policy makers would come to see advocates.” (Note: One group of End Note.) She urged Embassy officers in the existence of a marine reserve as Chagossian litigants is appealing to the discussions with advocates for the inherently inconsistent with the military use European Court of Human Rights (ECHR) Chagossians, including with members of the of Diego Garcia -- and the entire BIOT. In the decision of Britain’s highest court to “All Party Parliamentary Group on Chagos any event, the U.S. and UK would need to deny “resettlement rights” to the islands’ Islands (APPG),” to affirm that the USG carefully negotiate the parameters of such a former inhabitants. See below at paragraph requires the entire BIOT for defense marine park -- a point on which Roberts 13 and reftel. End Note.) purposes. Making this point would be the unequivocally agreed. In Embassy London’s Je Ne Regrette Rien best rejoinder to the Chagossians’ assertion view, these negotiations should occur ¶8. (C/NF) Roberts observed that BIOT has that partial settlement of the outer islands of among U.S. and UK experts separate from “served its role very well,” advancing shared the Chagos Archipelago would have no the 2009 annual Political-Military U.S.-UK strategic security objectives for the impact on the use of Diego Garcia. She consultations, given the specific and past several decades. The BIOT “has had a described that assertion as essentially technical legal and environmental issues great role in assuring the security of the UK irrelevant if the entire BIOT needed to be that would be subject to discussion. and U.S. -- much more than anyone uninhabited for defense purposes. ¶15. (C/NF) Comment Continued. We do not foresaw” in the 1960s, Roberts emphasized. ¶12. (C/NF) Yeadon dismissed the APPG as doubt the current government’s resolve to “We do not regret the removal of the a “persistent” but relatively non-influential prevent the resettlement of the islands’ population,” since removal was necessary group within parliament or with the wider former inhabitants, although as FCO for the BIOT to fulfill its strategic purpose, he public. She said the FCO had received only Parliamentary Under-Secretary Gillian said. Removal of the population is the a handful of public inquiries regarding the Merron noted in an April parliamentary reason that the BIOT’s uninhabited islands status of the BIOT. Yeadon described one debate, “FCO will continue to organize and and the surrounding waters are in “pristine” of the Chagossians’ most outspoken fund visits to the territory by the condition. Roberts added that Diego advocates, former HMG High Commissioner Chagossians.” We are not as sanguine as Garcia’s excellent condition reflects the to Mauritius David Snoxell, as “entirely the FCO’s Yeadon, however, that the responsible stewardship of the U.S. & UK lacking in influence” within the FCO. She Conservatives would oppose a right of forces using it. also asserted that the Conservatives, if in return. Indeed, MP Keith Simpson, the Administering a Reserve power after the next general election, would Conservatives’ Shadow Minister, Foreign ¶9. (C/NF) Roberts acknowledged that not support a Chagossian right of return. Affairs, stated in the same April numerous technical questions needed to be She averred that many members of the parliamentary debate in which Merron spoke resolved regarding the establishment and Liberal Democrats (Britain’s third largest that HMG “should take into account what I administration of a marine park, although he party after Labour and the Conservatives) suspect is the all-party view that the rights of described the governmental “act” of supported a “right of return.” the Chagossian people should be declaring a marine park as a relatively recognized, and that there should at the very ¶13. (C/NF) Yeadon told Poloff May 12, and straightforward and rapid process. He noted least be a timetable for the return of those in several prior meetings, that the FCO will that the establishment of a marine reserve people at least to the outer islands, if not the vigorously contest the Chagossians’ “right of would require permitting scientists to visit inner islands.” Establishing a marine reserve return” lawsuit before the European Court of BIOT, but that creating a park would help might, indeed, as the FCO’s Roberts stated, Human Rights (ECHR). HMG will argue that restrict access for non-scientific purposes. be the most effective long-term way to the ECHR lacks jurisdiction over the BIOT in For example, he continued, the rules prevent any of the Chagos Islands’ former the present case. Roberts stressed May 12 governing the park could strictly limit access inhabitants or their descendants from (as has Yeadon on previous occasions) that to BIOT by yachts, which Roberts referred to resettling in the BIOT. End Comment. the outer islands are “essentially as “sea gypsies.” uninhabitable” and could only be rendered