PORVOON VEDEN ASIAKASLEHTI BORGÅ VATTENS KUNDTIDNING 1 • 2016

Viemäriverkosto laajenee 12 Avloppsnätet utvidgas

Maalämpökaivo pohjavesialueella 14 Jordvärme och grundvatten

Maailman vesipäivä TEEMA Världsvattendagen 16 Porvoonjoki eläväksi Helpot vedensäästövinkit 17 TEMA Spara vatten Livet i Borgå å VIMPA - VIMBA (Vimba vimba)

TAIMEN - ÖRING (Salmo trutta)

TURPA - FÄRNA HARJUS - HARR (Leuciscus cephalus) (Thymallus thymallus)

LOHI - LAX (Salmo salar)

KIRJOLOHI - REGNBÅGSFORELL (Oncorhynchus mykiss) MADE - LAKE (Lota lota)

KIVISIMPPU - STENSIMPA TÄPLÄRAPU - SIGNALKRÄFTA (Cottus gobio) (Pacifastacus leniusculus)

2 PORVOONJOEN KALOJA Porvoonjoen tarjoamat elinolosuhteet joen eliöstölle ovat kohentuneet. Joen kalastot ja pohjaeläimistöt ovat monipuolistuneet ja niihin kuuluu entistä enemmän parempaa veden laatua edellyttäviä lajeja. SALAKKA - LÖJA (Alburnus alburnus) Ravutkin viihtyvät joessa paremmin, ja viime vuosina lohikalat SÄRKI - MÖRT ovat alkaneet lisääntyä (Rutilus rutilus) Porvoonjoessa.

FISKAR I BORGÅ Å Livsbetingelserna för AHVEN - ABBORRE organismerna i Borgå (Perca fluviatilis) å har förbättrats avsevärt. Diversiteten har ökat ifråga om SUUTARI - SUTARE (Tinca tinca) både fiskbestånden och de bottenlevande organismerna och i dag omfattar floran och faunan arter som HAUKI - GÄDDA kräver vatten av hög (Esox lucius) kvalitet. Den förbättrade vattenmiljön gör att bland annat kräftor och laxfiskar trivs i ån.

ANKERIAS - ÅL (Anguilla anguilla) Piirroskuva / Illustration: Creative Peak/Milla Ketolainen

3 PORVOON VEDEN 1 / 2016 1 / 2016 ASIAKASLEHTI BORGÅ VATTENS SISÄLLYS INNEHÅLL KUNDTIDNING Julkaisija / Utgivare Porvoon vesi / Borgå vatten 2–3 Porvoonjoen kaloja 2–3 Fiskar i Borgå å Mestarintie/Mästarvägen 2, 06150 /Borgå 5 Pääkirjoitus: 5 Ledare: Nödvändig nyttighet Puh. /Tfn 019 520 211 Välttämätön hyödyke www.porvoo.fi/vesilaitos 6 Nytt liv i den fina ån www.borga.fi/vatten 6 Hieno joki herää henkiin [email protected] 12 Avloppsnätet utvidgas 12 Viemäriverkosto laajenee Päätoimittaja /Chefredaktör nyt lännessä i väster Risto Saarinen 13 Hajuhaitoista eroon / 13 Farväl till luktproblemen/ Toimitus & ulkoasu / Taksat ennallaan Redaktion & layout Oförändrade taxor Creative Peak 14 Hyvät kouluarvosanat / Kuningattarenkatu/ 14 Gott skolbetyg/Jordvärme och Drottninggatan 13 Maalämpökaivo pohjavesialueella grundvatten 07900 Loviisa/Lovisa [email protected] 15 Viemäriverkostoon lisää 15 Tilläggsinvestering i avloppsnätet/ investointeja / Jäteveden lämpö talteen Spillvärmen till vara Toimituspäällikkö/Redaktionschef Seppo Iisalo 16 Maailman vesipäivä 2016 16 Världsvattendagen 2016 AD Milla Ketolainen 17 Vedenkulutus / 17 Vattenförbrukning/ Helpot vedensäästövinkit Översättning till svenska Spara vatten Staffan Möller 18 Hyvä tietää hulevesistä / Älä ruoki rottaa 18 Bra att veta om dagvatten/ Paino/Tryckeri Lönnberg Painot Oy Mata inte råttorna Paperi/Papper Multioffset 120 g 19 Porvoonjoki-valokuvakilpailun satoa 19 Fototävlingen Borgå å 20 Palveluhakemisto 20 Serviceförteckning

4 PÄÄKIRJOITUS • LEDARE Välttämätön hyödyke Nödvändig nyttighet

K:lla on vuonna 2016 yhteensä 113 teema­ r 2016 firar vi hela 113 av FN instiftade tema- päivää, eli noin joka kolmas päivä nostetaan dagar, vilket innebär att ungefär var tredje esille jokin tärkeä asia. Kansainvälinen dag under året tillägnas någon aktuell fråga. osuuskuntapäivä, maailman käsienpesu­ Bland temadagarna kan nämnas Inter- Ypäivä ja maailman ympäristöpäivä sekä 22. maaliskuuta nationellaÅ kooperativa dagen, Internationella hand­- vietettävä maailman vesipäivä ovat näitä teemapäiviä. tvättsdagen, Världsmiljödagen och Världsvatten­dagen, Tänä vuonna vesipäivän teemana on vesi ja työ (water som infaller tisdagen den 22 mars. Temat för årets and jobs). Värds­vattendag är vatten och arbete (water and jobs). Kehittyvissä maissa naiset yleensä hoitavat veden I utvecklingsländerna ankommer vattenhämtningen i haun, mihin kuluu helposti puoli päivää. Tämä aika on allmänhet på kvinnorna. Den tunga uppgiften, som ofta pois niistä muista töistä, joita naiset hoitavat. tar upp till en halv dag i anspråk, begränsar naturligtvis Toinen merkittävä veden ja työn yhdistävä asia on kvinnornas tidsdisposition avsevärt. maatalousmaiden kastelu. Kasteluun kuluu maailman­ Bevattningen av åkrar och annan odlingsmark hand- laajuisesti enemmän vettä kuin vesihuoltolaitokset lar också om en stor och viktig arbetsinsats. Globalt sett toimittavat asiakkaille. Näitä työn ja veden yhdistäviä förbrukar bevattningen mer vatten än världens vatten- asioita me emme yleensä ajattele Suomessa. tjänstverk distribuerar till sina kunder. Vi finländare Meillä vesi ja työ tarkoittavat hyvinkin erilaisia asioi­ reflekterar i allmänhet inte över sambandet mellan vat- ta kuin kaukaisemmissa maissa. Olemme tottuneet ten och arbete. För oss innebär begreppen helt andra siihen, että juomavesi tulee hanasta eikä jätevesi valu saker än för människor i många utvecklingsländer. Vi valtoimenaan katuojissa. upplever vårt rena kranvatten som en självklarhet och Vesi on monella työpaikalla välttämätön hyödyke. har svårt att förstå att orenat avloppsvatten kan rinna Sairaalat, leipomot, voimalaitokset ja uimahallit ovat längs gator och trottoarer. esimerkkejä työpaikoista, joissa vedellä on tärkeä rooli. På många arbetsplatser är vattnet en nödvändig Me Porvoon vedessä haluamme olla tekemässä mah­ nyttighet. Sjukhus, bagerier, kraftverk, simhallar och dolliseksi tehokkaan työskentelyn kaikilla työpaikoilla, många andra företag och institutioner är helt beroende joissa vettä tarvitaan. Siis jokaisella työpaikalla. av vatten. Till Borgå vattens viktigaste uppgifter hör att möjliggöra effektiv verksamhet på alla arbetsplatser som behöver vatten. Dvs på alla arbetsplatser. Risto Saarinen Toimitusjohtaja Risto Saarinen Verkställande direktör

5 TEEMA • TEMA Porvoonjoki Borgå å

Hieno joki heräämässä eloon Nytt liv i den fina ån

Teksti/Text: Seppo Iisalo Kuvat/Bilder: Janne Lehtinen Graafit/Grafik: Creative Peak/Milla Ketolainen

Porvoonjoen viljelymaisema ikivanhoine asutuksineen, kylineen ja kartanoineen on luokiteltu yhdeksi Suomen 27 kansallismaisemasta. Joki on monin paikoin uimakelpoinen. Virkistyskalastusta lisätään rakentamalla kalaportaita ja parantamalla veden laatua.

Det gamla kulturlandskapet och dess bosättning, byar och gårdar är ett av 27 nationallandskap. I dag kan man bada på många ställen i ån. Fritidsfisket främjas av nya fisktrappor och fortlöpande förbättring av vattenkvaliteten i ån.

6 Porvoonjoen virkistyskäyttö on lisääntynyt, ja joelle on tehty melontareitti rantautumispaikkoineen. Rekreationsanvändningen av Borgå å har ökat. Ån har bland annat en paddlingsled med landstigningsplatser.

Porvoonjoki on heräämässä Ruususen Borgå å håller på att vakna upp ur sin unestaan. Veden laatu paranee, kalakannat Törnrosasömn. Vattenkvaliteten förbättras, floran elpyvät ja joen virkistyskäyttö monipuolistuu. och faunan återhämtar sig, diversiteten ökar och Kaiken tämän eteen on tehty paljon työtä, rekreationsanvändningen av vattendraget diversi- Nytt liv i den fina ån mutta iso savotta on vielä edessä. fieras. Mycket har redan gjorts för att ge den fina ån nytt liv, men mycket arbete återstår ännu.

orvoon halki Suomenlahteen virtaa kolme jokea – Por­ orgå genomlöps av tre åar som rinner ut i Finska viken, voonjoki, Mustijoki ja Ilolanjoki. Niistä merkittävin on nämligen Borgå å, Svartsån och Illbyån. Den viktigaste Porvoonjoki, jonka alkulähteet sijaitsevat Salpausselän av dessa är Borgå å, som har sina källflöden i Kärköla, etelärinteillä Kärkölässä, Hollolassa ja Lahdessa. och Lahtis på åsen Salpausselkäs södra sluttning. PJoen alkupään ja Porvoossa sijaitsevan suun korkeusero on 68 BHöjdskillnaden mellan källflödena och åmynningen i Borgå är 68 metriä. 143 kilometriä pitkän matkan aikana keskimääräiseksi meter. Den 143 kilometer långa åns genomsnittliga fallhöjd är 0,7 putoukseksi muodostuu 0,7 metriä kilometrin matkalla. meter per kilometer. Porvoonjokea kuormittavat etenkin maatalous ja asutuksen Borgå å belastas i dag av avloppsvatten från jordbruket och jätevedet. bosättningen. – Korkeiden fosforipitoisuuksien ja bakteerimäärien perusteella – På basis av fosfor- och bakteriehalten bedöms huvudfårans tjän- pääuoman käyttökelpoisuus luokitellaan tällä hetkellä välttäväksi ja lighet som försvarlig, medan vattnets kvalitet nedanför Lahtis bedöms heti Lahden alapuolella jopa huonoksi, Porvoon veden toimitusjoh­ som dålig, säger Borgå vattens verkställande direktör Risto Saarinen. taja Risto Saarinen kertoo. BORGÅBOR, VAKNA! PORVOOLAISET, HERÄTKÄÄ! I fjol slog Affärsverket Borgå vatten ett slag för Borgå å tillsammans Liikelaitos Porvoon vesi nosti viime vuonna kissan pöydälle ja tem­ med bland annat företagare, vattenvårdare, graffitikonstnärer och paisi Porvoonjoen puolesta yrittäjien, vesiensuojelijoiden, graffiti­ skolelever, men trots detta har Borgåborna inte riktigt insett åns bety- taiteilijoiden ja koululaisten kanssa. delse. Risto Saarinen upplever den tilltänkta restaureringen av ån som Silti porvoolaiset eivät ole Saarisen mukaan vielä täysin oivalta­ en framtida attraktionsfaktor och en del av den hållbara utveckling

7 TEEMA • TEMA Porvoonjoki Borgå å PORVOONJOKI BORGÅ Å Alkulähde Salpausselkä Laskupaikka Suomenlahti HOLLOLA Joen pituus 143 km 2 Valuma-alue 1270 km LAHTIS Alkulähteen korkeus 68 m Keskimääräinen putous 0,7 m/km Käyttökelpoisuus Välttävä ILOLANJOKI Källflöde: Salpausselkä ILLBYÅN Utlopp: Finska viken Alkulähde Järvelänjärvi Längd: 143 km ORIMATTILA Laskupaikka Pieni Pernajanlahti Tillrinningsområde: 1 270 km2 Joen pituus 37 km Källflödets höjd: 68 m PORVOONJOKI Valuma-alue 309 km2 Genomsnittlig fallhöjd: 0,7 m/km BORGÅ Å Käyttökelpoisuus Välttävä Tjänlighet: försvarlig Källflöde: Järvelänjärvi MÄNTSÄLÄ Utlopp: Lilla Pernåviken Längd: 37 km Tillrinningsområde: 309 km2 Tjänlighet: försvarlig MUSTIJOKI SVARTSÅN Alkulähde Sulkavanjärvi MUSTIJOKI ILOLANJOKI Laskupaikka Suomenlahti SVARTSÅN ILLBYÅN Joen pituus noin 80 km 2 Valuma-alue 783 km LOVIISA Käyttökelpoisuus Välttävä PORVOO LOVISA Källflöde: Sulkavanjärvi BORGÅ Utlopp: Finska viken Längd: 80 km Tillrinningsområde: SIPOO SIBBO 783 km2 Tjänlighet: försvarlig Kartta / Karta: Creative Peak

Porvoonjoki on luontaisesti samea, koska siinä on savea. Porvoon halki Suomenlahteen virtaa kolme jokea – Porvoonjoki, Mustijoki ja Ilolanjoki. Lerbottnen ökar grumligheten i Borgå å. Borgå genomlöps av tre åar som rinner ut i Finska viken, nämligen Borgå å, Svartsån och Illbyån.

neet Porvoonjoen merkitystä. som staden har förbundit sig till. – Miten hieno joki meillä oikeasti on ja mitä kaikkia mahdolli­ – Vi har en unik å med massor av möjligheter och vi vill nog alla att suuksia se tarjoaa tulevaisuudessa. den mår bra, att den lämpar sig för bad och annan rekreationsverk- Saarinen näkee Porvoonjoen elvyttämisen kaupungin vetovoima­ samhet och att den kan fungera som habitat för en mångsidig flora tekijänä, osana kestävää kehitystä, johon Porvoo on sitoutunut. och fauna, säger han. – Että joki on ekologisesti hyvässä kunnossa ja se on aktiivises­ Ån behöver Borgåbornas engagemang och aktiva insatser från sa virkistyskäytössä, että siinä voi uida ja että kalat viihtyvät siinä olika håll. hyvin. – Borgå vatten drar sitt strå till stacken genom att förbättra avlopps­ Tässä tarvitaan porvoolaisten yhteistä nätet och effektivera avloppsreningen. tahtotilaa ja useiden eri toimijoiden pon­ ”Porvoonjoen tila on parempi kuin Vår strävan är att eliminera alla utsläpp, nistuksia. kertaakaan 25 viime vuoden aikana.” även de oavsiktliga, i Borgå å, säger Risto – Omalta osaltamme parannamme Saarinen. jätevesien viemäröintiä ja käsittelyä. Ha­ ”Borgå å mår bättre än någonsin under luamme kuriin tahattomatkin päästöt de senaste 25 åren.” KVITT SITT DÅLIGA RYKTE Porvoonjokeen, hän sanoo. Borgå ås rykte som kommunalt avlopps- dike är omkring fyra decennier gammalt. EROON KURJASTA MAINEESTA Det minst sagt tvivelaktiga ryktet är tyvärr inte helt obefogat. Porvoonjoen likaviemäri-maineelle on vissit syynsä, jotka juontavat – Den verkliga bottennoteringen gjordes i mitten av 1970-talet neljänkymmenen vuoden taakse. när Lahtis stad beslöt att flytta utloppsplatsen för sitt avlopps- – Pohjanoteeraus ajoittuu 1970-luvun puoliväliin, jolloin Lahden vatten från Vesijärvi till Borgå å. Tilltaget var en skandal och jätevedet alettiin ohjata Vesijärven sijasta Porvoonjokeen, Itä-Uu­ rena dödsstöten för Borgå å – åns rykte förstördes och en stor del denmaan ja Porvoonjoen vesiensuojeluyhdistyksen toiminnanjoh­ av invånarna flyttade bort, säger verksamhetsledare Juha Niemi taja Juha Niemi ja kalataloussuunnittelija Sampo Vainio arvioivat. och fiskeriplanerare Sampo Vainio från Föreningen Vatten- och

Jatkuu sivulla 10 Fortsätter på sida 10 8 KUORMITUS VESISTÖÖN / BELASTNING PÅ VATTENDRAGET Yhdyskuntajätevesien kuormitus kohdistuu tasaisesti vesistöön ympäri PORVOONJOEN VEDENLAATU vuoden. Valtaosa hajakuormituksesta ajoittuu suurten valumien VATTENKVALITETEN I BORGÅ Å aikaan kevättalvella ja syyssateiden yhteyteen. Avloppsbelastningen är jämn under hela året, medan den Porvoonjoen kokonaisfosforipitoisuuden kehitys 1970–2012. diffusa belastningen främst uppträder under vårens och höstens Totalfosfor under perioden 1970–2012. översvämningsperioder.

450

400

350

300

250 HAJAKUORMITUS/ DIFFUS BELASTNING 200 YHDYSKUNTA- 150 JÄTEVESIKUORMITUS / AVLOPPSBELASTNING

MIKROGRAM PER LITER 100 MIKROGRAMMAA LITRASSA / / LITRASSA MIKROGRAMMAA 50 KUORMITUS / BELASTNING / KUORMITUS 0 1970 1980 1990 2000 2010 KEVÄTTALVI / VÅRVINTER KESÄ / SOMMAR SYYSSATEET / HÖSTREGN

Porvoonjokeen virtaavat fosforipäästöt ovat vähentyneet kolmasosaan. Lähde: Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys Fosforutsläppen i Borgå å har minskat med två tredjedelar. Källa: Föreningen Vatten- och luftvård för östra Nyland och Borgå å r.f.

Taimenten mätijyväistutuksia on tehty vuodesta 2003 lähtien sekä Porvoonjoen pääuomassa että sivujoilla ja sivupuroilla. Istutukset ovat olleet onnistuneita ja taimen menestyy joessa. Kokonaisuudessaan Porvoonjoessa esiintyy noin 30 eri kalalajia. Kuvan kala on turpa. Sedan år 2003 har romkorn från öring utplanterats i åns huvudfåra, sidofåror och sidobäckar. Utplanteringen har lyckats och öringen trivs i Borgå å. Antalet fiskarter i ån är cirka 30. Bildens fisk är en färna.

9 TEEMA • TEMA Porvoonjoki Borgå å

– Se oli katastrofi, kuolinisku Porvoonjoelle. Maine meni ja luftvård för östra Nyland och Borgå å r.f. karkotti ihmiset. Trots de senaste årens insatser och förbättringar betalar Borgåbor- Laskua maksetaan edelleen, vaikka viime aikoina on saatu aikaan na fortfarande notan för det fatala misstaget. monia parannuksia. – Jordmånen och verksamheten längs ån gör att vattnet stundtals är – Vesi on ajoittain maaperästä johtuen (ihmisen toiminta lisää relativt grumligt, men i dag är åns fiskar fullt ätbara. Det otrevliga epi- sameutta merkittävästi) sameaa, mutta kala on nykyisin syömäkel­ tetet ”avloppsmarinerad fisk” är klart överdrivet, säger Sampo Vainio. poista. Puheet ”jätevesillä kyllästetystä kalasta” ovat kyllä vahvasti liioiteltuja. LOVANDE RESULTAT Inom ramen för samgranskningsprogrammet för Borgå å har man LUPAAVIA TULOKSIA sedan år 1989 kartlagt avloppsvattnets inverkan på fiskbestånden, Porvoonjoen kalataloudellisen yhteistarkkailun avulla on vuodesta kräftbeståndet, bottenfaunan och fisket. 1989 selvitetty yhdyskuntajätevesien laskemisesta aiheutuvia vaiku­ – Resultaten visar att Borgå å i dag mår bättre än någonsin under tuksia Porvoonjoen kalastoon, rapukantoihin, kalastukseen ja poh­ de senaste 25 åren. Både fiskbestånden och bottenfaunan har diversi- jaeläimistöön. fierats avsevärt, konstaterar Juha Niemi och Sampo Vainio. – Tulosten perusteella voimme päätellä, että Porvoonjoen tila on tällä hetkellä parempi kuin kertaakaan 25 viime vuoden aikana. PROJEKTET ÅGÅRDSKARL FORTGÅR Kalastot ja pohjaeläimistöt ovat monipuolistuneet, Niemi ja Vainio Projektet Ågårdskarl (Jokitalkkari), som drivs av Föreningen Vatten- summaavat yhteistarkkailun tuloksia. och luftvård för östra Nyland och Borgå å r.f., syftar till att förbättra läget i Borgå å. Inom ramen för projektet har åns och sidobäckarnas JOKITALKKARI-HANKE JATKUU strömställen restaurerats och ett stort antal öringar utplanterats i tal- Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesiensuojeluyhdistyksen vetämä Jo­ koanda under de senaste tio åren. kitalkkari-hanke tähtää osaltaan Porvoonjoen tilan kohentamiseen: – Öringen har ett stort symboliskt värde i strömt vatten – den vi- joen ja sivupurojen virtapaikkoja on kunnostettu ja maisemoitu tal­ sar att vattenkvaliteten är god och att även känsliga arter klarar sig. koohengessä ja istutettu taimenia kymmenen vuoden aikana yli 50 Husbehovsfisket och kräftfisket ökar. Lugnvattenområdena lämpar sig kohteessa. utmärkt för mete och där vattnet strömmar kan man fiska med drag – Taimenella on suuri symbolinen arvo virtavesissä. Kun taimen och fluga, säger projektledarna. menestyy, vesistön arvostus nousee ja vaateliaammatkin lajit pärjää­ Livet i och längs ån börjar återhämta sig. vät, hankkeen vetäjät sanovat. – Ett bevis på detta är att många förfallna strandbastur har reno- He uskovat, että kotitarvekalastusta ja ravustusta voidaan huo­ verats och tagits i bruk, säger Sampo Vainio. mattavastikin elvyttää Porvoonjoessa.

Lahti Aqua aloitti puhdistetun jäteveden hygienisoinnin toukokuussa 2015. Porvoon veden johtokunta tutustui uuteen hygienisointilaitokseen / Porvoonjoen virkistyskäytön kannalta sillä on erityisen suuri merkitys. Borgå vattens styrelse bekantade sig med hygieniseringsanläggningen Hygienisointilaitos on toiminnassa 1.4.–30.11. välisenä aikana, ja sen 12.8.2015. Kuvassa vasemmalta / På bilden från vänster: Risto Saarinen mitattu virtaama on 2500 m3/h. (toimitusjohtaja / verkställande direktör), Eero Henttala (johtokunnan I maj 2015 inledde företaget Lahti Aqua Oy hygienisering av renat puheenjohtaja / styrelseordförande), Anja Laitimo-Strengell, Mats avloppsvatten, vilket har stor betydelse för rekreationsanvändningen av Blomberg (apulaisjohtaja / biträdande direktör), Ove Blomqvist, Keijo Borgå å. Kapaciteten hos hygieniseringsanläggningen, som är i drift under Thesslund, Pekka Otollinen, Anita Spring, Teppo Lindh, Hans Högström. perioden 1.4–30.11, är cirka 2 500 m3/h.

10 JO TOTEUTUNEITA PARANNUKSIA • Askolasta Porvooseen on rakennettu siirtoviemäri. • Vakkolan, Monninkylän ja Kerkkoon taajamien jätevedet johdetaan Hermanninsaaren jätevedenpuhdistamolle. • Pornaisista Keravalle on rakennettu siirtoviemäri. • Mustijoen tila on parantunut. Gammelbackan puroa maisemoitiin asukkaiden tuella kodiksi taimenille kesällä 2015. • Taimenia ja harjuksia on istutettu, kalateitä Sommaren 2015 sanerades bäcken i Gammelbacka med invånarnas hjälp. I dag rakennettu, koskia ja kutusoraikkoja stortrivs öringarna i bäcken. kunnostettu. – Suvantoalueilla ongintaa, koski- ja virtakohdissa uistinkalastus­ • Lahti aloittanut puhdistetun jäteveden desinfioinnin 19.5.2015. ta, vapakalastukselle erityislupakohteita... Muutoinkin elämä on hiljalleen virkistynyt jokivarressa. – Tästä kertoo sekin, että ränsistyneitä rantasaunoja on kunnos­ tettu ja otettu uudelleen käyttöön, kalataloussuunnittelija Sampo REALISERADE Vainio iloitsee. FÖRBÄTTRINGAR KULTTUURIN JA VAPAA-AJAN RANTA • Transportavloppet från Askola till Borgå är färdigt. Kymmenen vuoden kuluttua Porvoon kaupunkirannat voivat tarjota asukkaille vielä huomattavasti enemmän elämyksiä kuin nykyisin. • Avloppsvattnet från Vakkola, Monby och Kerko leds till Hermansö reningsverk. Rannalle voidaan rakentaa joen virkistyskäyttöä lisääviä rantara­ • Transportavloppet från Borgnäs till Kervo är kenteita, erilaisia vapaa-ajan palveluita, satama-, telakka- ja virkis­ färdigt. tystoimintoja sekä niihin liittyviä rakennuksia. • Svartsån har sanerats. Kaavoittaja Anne Rihtniemi-Rauhin mukaan tavoitteena on • Öring och harr har utplanterats, fisktrappor sovittaa uudisrakennukset ja rakenteet tyyliltään jokirantaan ja har byggts och forsar och lekplatser har kaupunkikeskustaan. restaurerats. – Ne tulevat hyvin näkyvälle rantavyöhykkeelle ja liittyvät suo­ • Lahtis inledde desinficeringen av renat jeltuihin Wileniuksen telakkarakennuksiin, Taidetehtaan edustaan avloppsvatten 19.5.2015. sekä keskeisiin rantapuistoihin, hän summaa.

Rapumerta / Kräftbur Verkko / Nät Kalastuksen jakautuminen Onki / Metspö Uistin / Drag Porvoonjoessa eri KULTUR OCH FRITID pyyntimuotoihin Katiska / Askola–Porvoo- Om ungefär tio år kommer Borgå å att kunna erbjuda invånarna Mjärde osuudella. och besökarna många trevliga upplevelser. Längs ån planeras olika Fisket i Borgå å på avsnittet Askola–Borgå rekreationsrelaterade byggnader och anläggningar, bland annat en enligt redskap ny gästhamn. Planläggare Anne Rihtniemi-Rauh berättar att de Lähde: Porvoonjoen nya byggnaderna och konstruktionerna kommer att anpassas till kalataloudellinen yhteistarkkailu 2010–2012 den unika åmiljön och stadens centrum. Källa: Porvoonjoen – De tilltänkta konstruktionerna kommer att uppföras i en myck- kalataloudellinen yhteistarkkailu 2010–2012 et synlig strandzon i anslutning till det skyddade Wileniusvarvet, Konstfabriken och strandparkerna, säger hon. Pilkki / Pimpel Perho / Fluga

11 Sannaisten puhdistamo JAKARI Sannäs reningsverk HINTHAARA JACKARBY HINTHAARAN RUNKOVIEMÄRI HINDHÅR HINDHÅR STOMAVLOPP PORVOO (rakenteilla/under Hinthaaran BORGÅ byggnad–2016) puhdistamo Hindhår KULLOON RUNKOVIEMÄRI reningsverk TYYSTERI YLIKE KULLO STOMAVLOPP TJUSTERBY (2017–2018) EPOO EBBO KULLOO Puhdistamo/Reningsverk KRÅKÖ KULLO Hermanninsaaren Panospuhdistamo/ Satsreningsverk Kulloon puhdistamo panospuhdistamo Hermansö reningsverk Pumppaamo/Pumpstation Kullo satsreningsverk Paineviemäri rakennettu/ Tryckavlopp byggt NYBY Suunniteltu pumppaamo/ Planerad pumpstation KILPILAHTI VOOLAHTI Paineviemäri rakenteilla/ SKÖLDVIK VÅLAX suunnitteilla/ Tryckavlopp under byggnad/ EMÄSALO VESSÖ planering EMSALÖ

Viemäriverkosto laajenee seuraavaksi Avloppsnätet lännessä utvidgas i väster Porvoon veden viemäriverkosto laajenee lähivuosina Under de kommande åren byggs Borgå vattens avlopp- kaupungin länsiosissa. Vielä tänä vuonna valmistuu vie- snät ut i stadens västra delar. I år färdigställs avloppslin- märilinja Hermanninsaari–Tyysteri–Hinthaara. jen på avsnittet Hermansö–Tjusterby–Hindhår.

– Alustavasti vuoteen 2018 mennessä huomattava osa läntisen Porvoon haja- – Preliminärt år 2018 kommer en bety- asutusalueiden jätevesistä saadaan dande del av avloppsvattnet från gles- keskitetyn viemäriverkoston piiriin. Vii- bygden i västra Borgå att styras till det meisinä valmistuvat Tyysteri–Kulloo ja centraliserade avloppsnätet. Sist ut är Kulloo–Nyby-osuudet, asiakaspalveluin- avsnitten Tjusterby–Kullo och Kullo– sinööri Jonas Sahlberg kertoo. Nyby, säger kundserviceingenjör Jonas Kun runkoviemärit on otettu käyt- Sahlberg. töön, Hinthaaran puhdistamo ja Kul- När stomavloppen har tagits i bruk loossa oleva pieni panospuhdistamo läggs reningsverken i Hindhår och Kullo lakkautetaan. Puhdistamoiden tilalle ner. Reningsverken ersätts av pumpsta- rakennetaan pumppaamot, ja jätevedet tioner och avloppsvattnet leds till Her- johdetaan Hermanninsaaren puhdista- mansö reningsverk. moon. Avloppsnätet utvidgas stegvis. Nätet Viemäriverkoston laajentaminen on i östra delen av Borgå färdigställdes i fjol toteutettu vaiheittain. Porvoon itäpuo- när området Ylike och avsnittet Ylike– li saatiin kuntoon viime vuonna, jolloin Jackarby anslöts till det centraliserade Yliken alue ja Ylike–Jakari-osuus saatiin systemet. keskitetyn viemäröinnin piiriin.

12 HAJUHAITOISTA EROON

Jätevedenpumppaamojen hajuhaittoja lähiympäris- töön vähennetään tehokkaasti uusilla hajunpoistolait- teistoilla. Tähän mennessä Porvoon vesi on asentanut uudet laitteistot kahteenkymmeneen pumppaamoon eri puolille kaupunkia. – Aktiivihiilisuodattimilla varustetut laitteistot poistavat ilmasta rikkivedyn ja muut haitalliset kaasu- yhdisteet lähes täydellisesti. Laitteistot saadaan sijoi- tettua pieneen tilaan ja ne ovat helposti huollettavissa, kertoo puhdistamoista ja pumppaamoista vastaava käyttöinsinööri Matias Niemi. Yhteensä jätevedenpumppaamoja on Porvoon alueella 80.

Hajunpoistolaitteisto on uusittu 20 pumppaamossa, sanoo Matias Niemi. Hittills har Borgå vatten installerat 20 luktavskiljningsutrustningar, säger Matias Niemi.

FARVÄL TILL LUKTPROBLEMEN

De pumprelaterade luktolägenheterna i digt. Utrustningen kan behändigt place- närmiljön minskas effektivt av stadens nya ras i småa utrymmen och de är lätta att utrustning för luktavskiljning. Hittills har underhålla, säger driftingenjör Matias Aktiivihiilisuodatin poistaa tehokkaasti rikkivedyn Borgå vatten installerat utrustningen på Niemi som ansvarar för reningsverken ja muut haitalliset kaasuyhdisteet ilmasta. 20 pumpstationer runt om i staden. och pumpstationerna. Aktivkolfiltret avlägsnar svavelväte och andra luktande gaser nästan fullständigt. – Aktivkolfiltret avlägsnar svavelväte Borgå har sammanlagt 80 pumpsta- och andra skadliga gaser nästan fullstän- tioner.

OFÖRÄNDRADE TAXOR 2016

TAKSAT ENNALLAAN 2016 Borgå vattens grund-, bruks- och anslutnings­ avgifter höjs inte i år, men under de närmaste Porvoon veden käyttö- ja perus­ 2016–2018 investointiohjelmaa. åren kommer avgifterna att stiga. Investerings- maksut sekä liittymismaksut – Omakotitalojen ja kerrostalo- programmet för åren 2016–2018 finansieras med pysyvät ennallaan vuonna 2016. jen vesimaksut pysyvät jatkossa- dessa pengar och ett lån som kräver separat Taksakorotuksia on kuitenkin kin maan keskimääräisellä mak- godkännande. odotettavissa lähivuosina. Niillä sutasolla, toimitusjohtaja Risto – Vattenavgifterna för höghus och småhus ja erillisen päätöksen vaatival- Saarinen toteaa. kommer även framöver att motsvara genomsnit- la lainalla rahoitetaan vuosien tet i landet, säger Risto Saarinen.

13 PORVOON VEDEN UUTISIA • NYHETER FRÅN BORGÅ VATTEN Koonneet/Sammanställda av: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo

Veden jakelun katkottomuus Avbrottsfri distribution 9,3 HYVÄT Veden väri / Vattnets färg 9,2 KOULUARVOSANAT GOTT SKOLBETYG Veden haju / Vattnets lukt 9,1 Porvoon vesi saa asiakkailtaan I förra sommarens enkät gav 201 kiitettävät kouluarvosanat veden slumpmässigt utvalda kunder Veden maku / Vattnets smak 8,8 laadusta, väristä ja hajusta. Veden Borgå vatten betyget berömligt Asiakaspalvelu / Kundbetjäning 8,6 hinnan arvosana jäi tyydyttävälle för vattnets kvalitet, färg och Tiedottaminen poikkeustilanteissa tasolle kesällä 2015 tehdyssä kyse- lukt. Vattenavgiften fick betyget Informationsgång i avvikande situationer 8,3 lyssä. Siihen vastasi 201 satunnai- nöjaktigt. Veden hinta / Vattenavgift 7,6

sesti valittua porvoolaista. Lähde: Taloustutkimus Oy, 2015 0 2 4 6 8 10

TIEDOSTA RISKIT ETUKÄTEEN Maalämpökaivo pohjavesialueella

Maalämpöjärjestelmän rakentamiseen liittyy poh- javeden suojelun kannalta riskejä, jotka kannattaa Pohjaveden pinta vaihtelee. Pitkien sateiden jälkeen se on korkeammalla. tiedostaa etukäteen – ennen kuin on liian myöhäistä. Grundvattenytan varierar. Efter ett långvarigt regn stiger ytan.

Ikävän muistutuksen tästä sai vihtiläinen taloyhtiö, joka oli hake- nut vesitalouslupaa neljäntoista 220 metriä syvän maalämpökai- SUOJAKAIVO SKYDDSBRUNN von rakentamiseen pohjavesialueelle. Lupaa haettaessa lämpö- SUOJAHATTU / kaivoista oli porattuna jo kaksitoista. SKYDDSHATT Korkein hallinto-oikeus hylkäsi luvan viime vuoden lopulla. MAAKERROS / JORDLAGER Taustana oli se, että samalla pohjavesialueella sijaitsee kunnan POHJAVEDEN PINTA / päävedenottamo, jonka suoja-alueen ulkopuolella hankekiinteis- GRUNDVATTENYTA tö sijaitsee. Alueen pohjavedessä oli todettu liuotinjäämiä useassa SUOJAPUTKI / SKYDDSRÖR Ympäristöministeriön teräs/muoviupotus kiinteään havaintopisteessä. kallioon 2-6m / stål/plast julkaisema Ympäristöopas anedsänkning i berggrunden Taloyhtiölle oikeuden päätös tiesi lähes 500 000 euron laskua, 2013 – Energiakaivo, 2-6 m Maalämmön hyödyntäminen LÄMPÖKAIVON VESIERISTYS / josta 12 rei’än poraamisen osuus oli 320 000 euroa ja purkutyön pientaloissa – sisältää BRUNNENS VATTENISOLERING osuus noin 150 000 euroa. taustatietoa ja käytännön PORAREIKÄ / BORRHÅL ohjeita maalämmön Porvoon veden toimitusjohtajan Risto Saarisen mukaan kysy- hyödyntämisestä pientaloissa. KERUUPUTKET / SAMLINGSRÖR mys maalämpöjärjestelmien soveltuvuudesta pohjavesialueelle KALLIORAOSSA VIRTAAVA Miljöministeriets publikation tai niiden liepeille nousee jatkuvasti esiin. POHJAVESI / GRUNDVATTEN Ympäristöopas 2013 – I BERGSSPRICKA Energiakaivo, Maalämmön – Pohjavettä esiintyy eri syvyyksillä ja vaarana on, että hyvät ja PERUSKALLIO / BERGGRUND hyödyntäminen pientaloissa / TOTALDJUP KOKONAISSYVYYS TEHOLLINEN SYVYYS / EFFEKTDJUP huonot pohjavedet sekoittuvat. (Energibrunnar – att utnyttja POHJAVESI / GRUNDVATTEN Tällainen tilanne saattaa syntyä myös Porvoossa pohjavesi- jordvärme i småhus) PALUUPUTKIKÄYRÄ / RETURRÖR innehåller bakgrundsfakta alueen reunalla Kirkonmäellä, jossa on kiinnostusta maalämpökai- och praktiska råd gällande POHJAPAINO / BOTTENTYNGD vojen toteuttamiseen. Porvoon vesi ei pidä maalämpöhankkeita jordvärme (på finska). siellä suotavina.

14 VIEMÄRIVERKOSTO VAATII LISÄÄ INVESTOINTEJA Porvoon kaupunginhallitus on hyväksynyt vesihuol- lon kehittämissuunnitelman vuosille 2015–2020. AVLOPPSNÄTET KRÄVER Suunnitelma on luonteeltaan tavoitteellinen, ja se NYA INVESTERINGAR palvelee sekä yhdyskuntasuunnittelua että vesi- Borgå stadsstyrelse har godkänt utvecklingsplanen huoltolaitoksen toiminnan suunnittelua. för vattentjänster 2015–2020. Den målinriktade pla- Vesijohtoverkosto on Porvoossa varsin kattava, nen stöder samhällsplaneringen och Borgå vattens mutta viemäriverkostojen laajeneminen tiheämmin verksamhetsplanering. Asiakaspalveluinsinööri Jonas asutuille haja- asutusalueille vaatii vielä merkittäviä Stadens vattenledningsnät är så gott som hel­ Sahlberg valittiin Porvoon veden investointeja sekä Porvoon vedeltä että kiinteistön- täckande, men utvidgningen av glesbygdens vuoden 2015 työntekijäksi. omistajilta. avlopps­nät förutsätter betydande investeringar av Kehittämissuunnitelman mukaan myös verkos- både Borgå vatten och fastighetsägarna. Kundserviceingenjör ton saneeraustoimintaa on lisättävä nykyisestä Utvecklingsplanen föreskriver avsevärt ökad nät- Jonas Sahlberg valdes till årets merkittävästi, jottei korjausvelka pääse kasvamaan sanering i syfte att stävja den växande sanerings­ arbetstagare på Borgå vatten hallitsemattomasti. skulden. 2015.

IDENTIFIERA JÄTEVEDEN LÄMPÖ TALTEEN RISKERNA PÅ FÖRHAND Porvoon vesi on toteuttanut hankkeen, jolla Hermanninsaaren puhdistamon käsitellyn jäteveden lämpö otetaan talteen ja hyödynnetään omien rakennusten lämmittämisessä. Jordvärme och Tämä on yksi esimerkki siitä, millä tavoin Porvoon vesi haluaa parantaa energiatehokkuutta. Esimerkiksi huoltokeskuksen saneeraus toteutettiin välipohjaan eris- grundvatten tystä lisäämällä ja ikkunoita vaihtamalla niin, että työnjohtajien raken- Installation av ett jordvärmesystem kan medföra vis- nuksen lämpö saadaan talteen. – Energiankulutuksen merkitys on otettu huomioon myös kompres- sa risker med tanke på grundvattnet. Det lönar sig att sorien ja linkojen uusinnassa sekä pumppuvalinnoissa, toimitusjohtaja identifiera riskerna på förhand innan det är för sent. Risto Saarinen kertoo. – Edistämme ratkaisuja, jotka vähentävät kasvihuonepäästöjä. Ett husbolag i Vichtis ansökte om vattentillstånd för fjorton 220 Porvoossa pyrimme 80 prosentin vähennykseen vuoteen 2030 mennessä. meter djupa energibrunnar i ett grundvattenområde. Husbolaget lämnade in sin ansökan när tolv av brunnarna hade borrats. Hög- sta förvaltningsdomstolen förkastade ansökan i slutet av fjolåret SPILLVÄRMEN TILL VARA med motiveringen att kommunens huvudvattentag finns inom samma grundvattenområde som den aktuella fastigheten och att Borgå vatten har installerat ett system för tillvaratagande man vid flera provtagningar hade funnit lösningsmedelsrester i av värmen i det renade avloppsvattnet vid Hermansö renings- grundvattnet. verk. Värmen används för uppvärmning av Förvaltningsdomstolens beslut kostade husbolaget nästan 500 affärsverkets byggnader. 000 euro, varav 320 000 euro gällde de borrade brunnarna och cirka 150 000 euro gällde rivnings- och återställningsarbetet. Borgå vatten strävar efter att förbättra energieffektiviteten på olika Borgå vattens verkställande direktör Risto Saarinen berättar sätt. Vid renoveringen av underhållscentralen ökades mängden iso- att jordvärmesystemens lämplighet i eller i närheten av grundvat- leringsmaterial i mellanbottnen och fönstren byttes ut i syfte att ta till tenområden är en ständigt återkommande fråga. vara värmen i arbetsledarbyggnaden. – Eftersom grundvatten förekommer på olika djup kan bra och – Energieffektiviteten har beaktats vid förnyelsen av affärsverkets dåligt vatten blandas, säger han. kompressorer och centrifuger och vid valet av pumpar, säger verkstäl- Denna risk föreligger på Kyrkbacken, som finns i utkanten av ett lande direktör Risto Saarinen. grundvattenområde. Invånarna har visat intresse för jordvärme, Borgå vatten väljer lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser. men Borgå vatten avråder från sådana projekt i området. Målsättningen är att reducera utsläppen med 80 procent före år 2030.

15 I och andra Maailman vesipäivä industriländer har i princip alla till rent och t 22.3.2016 tillgång ryggt RANVATTEN. Maailman vesipäivä (engl. World Water Day) K men i CKLINGSLÄNDER on Yhdistyneiden kansakuntien julistama UTVE NA ANDELEN ENDAS vuosipäivä. Päivää on vietetty vuodesta 1993 ÄR T 86 PROCENT. inst utveck joka vuosi 22. maaliskuuta. Vuoden 2016 I de m lade rna använ teemana on vesi ja työpaikat. lände der circa 14 % av ÖVER av glesbygds- Kehittyvissä maissa naiset yleensä hoitavat veden haun, I de befolkningen 3000 mihin kuluu helposti puoli päivää. Tämä aika on pois niistä minst ut- ytvatten från bland barn muista töistä, joita naiset hoitavat. vecklade annat floder, åar, avlider länderna sjöar och träsk. DAGLI- saknar GEN av cirka ENDAST DIARRÉ- SJUK- OMESS 97% SU A av DOMAR muiss ja a glesbygds- 61 % förorsakade lisuusmais befolkingen teol sa av befolkningen av förorenat e on tar kranvatten. vatten. kaikill jolla söder om Sahara a ja turv puhdast allista har tillgång till AVETT HAN Ä. TRYGGT VATTEN. YSMAI KEHIT SSA FÖRBÄTTRINGAR: mahdollisuus on va tämä in Dricksvatten till lla IHMISIS bostaden, gården 86 %: TÄ. n kehittyne Päivit- eller grannens gård Vähite iden maase täin Allmän vattenpost maiden udun asukkaista 14 % YLI Rörbrunn hankkii 3000 Vähiten Skyddad grävd brunn tarvitsemansa lasta kehit- veden pintavesistä, SKYDDAD KÄLLA tyneissä kuolee esimerkiksi joista, Uppsamling av maissa epä- järvistä ja lammista. REGNVATTEN 97 % puhtaan maa- VEDEN seudun VAIN aiheut- väestöstä tamiin elää ilman 61 %lla RIPULI- Världsvattendagen HANAVETTÄ Saharan etelä- sairauksiin puolisen Afrikan ihmisistä 22.3.2016 on mahdollisuus Världsvattendagen (World Water Day), TURVALLISEEN VETEEN. som är instiftad av FN, har firats 22 mars PARANNUKSIA: varje år sedan år 1993. Årets tema är Juomavesi suoraan asuntoihin, maa- vatten och arbete. palstoille tai naapurin pihaan, Yleinen I utvecklingsländerna ankommer vattenhämtningen i vesiposti, Putkikaivo, allmänhet på kvinnorna. Den tunga uppgiften, som ofta tar upp till en halv dag i anspråk, begränsar naturligtvis Suojattu kaivettu kvinnornas tidsdisposition avsevärt. kaivo, Suojattu lähde, Sadeveden talteenotto

16 15 15 ämpärillistä ämbar VETTÄ VATTEN PYYKKI / TVÄTT, 20 l KEITTIÖ / KÖK, 35 l PÄIVÄSSÄ PER DAG WC, 40 l Porvoolainen kuluttaa Borgåborna förbrukar PESEYTYMINEN / keskimäärin 155 litraa i genomsnitt 155 liter PERSONLIG HYGIEN vettä vuorokaudessa eli 15 vatten per dygn. Mängden 60 l ämpärillistä per henkilö. motsvarar ungefär 15 Puhdas vesi toimitetaan ämbar. Det rena vattnet VUOROKAUDEN VEDENKULUTUKSEN JAKAANTUMINEN/ASUKAS suoraan kotihanaan distribueras till kundernas DYGNSFÖRBRUKNINGENS ja jätevesi ohjataan kranar och avloppsvattnet FÖRDELNING/INVÅNARE puhdistamolle. leds till ett reningsverk.

HELPOT VEDENSÄÄSTÖVINKIT Kun säästät vettä, luonto kiittää När du sparar vatten, naturen ja lompakko kumartaa. tackar och plånboken bockar. SPARA VATTEN 1. ÄLÄ LOTRAA 1. SLÖSA INTE Ota suihku kylvyn sijaan äläkä Tag en dusch i stället för ett bad. turhaan juoksuta vettä Låt inte vattnet rinna i onödan.

2. PESE TALOUDELLISESTI 2. TVÄTTA EKONOMISKT Pese täysiä koneellisia ja käytä Fyll tvättmaskinen och använd säästö- ja vajaatäyttöohjelmia spar- och/eller mängdprogram.

3. HANKI VESIPIHIT LAITTEET 3. VÄLJ VATTENSNÅLA JA KALUSTEET LÖSNINGAR Uudet WC-istuimet ja astian- ja Moderna toalettstolar, diskmaski- pyykinpesukoneet kuluttavat ner och tvättmaskiner förbrukar vettä vain noin puolet vanhoihin hälften mindre vatten än gamla. verrattuna 4. JUSTERA FLÖDET 4. SÄÄDÄ VIRTAAMAT SOPIVIKSI Lämpligt flöde för duschen är 12 l/ Suihkuhanan virtaamaksi riittää 12 min och för handfatet 6 l/min. l/min, käsipesuhanan 6 l/min 5. ÅTGÄRDA LÄCKAGE 5. LAITA VESIVUODOT KURIIN Reparera läckande kranar och Korjauta vuotava hana tai toalettstolar omgående. WC-istuin heti. WC:n jatkuva vuoto En ”rinnande” toalettstol kan öka saattaa tuoda tuhansien eurojen vattenräkningen med flera tusen lisälaskun! euro per år!

Lähde/ Källa: Motiva

17 KEVYESTI VEDESTÄ • LÄTTSMÄLT Koonneet/Sammanställda av: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo

HYVÄ TIETÄÄ • BRA ATT VETA

MIHIN OHJAUTUVAT HULEVEDET TOIMIVAT RATKAISUT / FUNGERANDE LÖSNINGAR OMALLA TONTILLASI? Sadevedet kerätään katolta sadevesiviemäriin. 1 Regnvattnet från taket leds till dagvattenavloppet. VART LEDS DITT DAGVATTEN? Salaojavedet ohjataan tarkistuskaivon kautta 2 perusvesikaivoon. Dräneringsvattnet leds till dagvattenbrunnen via en Jos hulevedet johdetaan jätevesiviemäriin, täyttyy viemäri kontrollbrunn. rankkasateella tai lumen sulamisaikaan niin, että se ei vedä Perusvesikaivoon kootaan kaikki tontin hulevedet ja syntyy ylivuoto. Tarkista kiinteistösi viemäröintitapa ja 3 ja perustusten kuivatusvedet. Dagvattnet och dräneringsvattnet samlas upp i käänny tarvittaessa Porvoon veden puoleen! dagvattenbrunnen.

Dagvatten som leds till avloppssystemet kan ge upphov till Hulevedet johdetaan hulevesiviemärin liitoskaivoon. översvämning i synnerhet vid snösmältning och kraftigt Hulevedet ohjautuvat puhdistamattomina vesistöön. 4 Dagvattnet leds till dagvattenavloppets anslutningsbrunn. regn. Kontrollera fastighetens system och kontakta Borgå Dagvattnet leds ut i ett vattendrag. vatten om du har frågor! Jätevesi ohjataan erillisessä järjestelmässään 5 tarkistuskaivon kautta kunnalliseen jätevesiviemäriin ja jätevedenpuhdistamolle. Avloppsvattnet leds via en kontrollbrunn till det kommunala avloppsnätet och vidare till ett reningsverk. Piharakenteisiin kannattaa valita vettä läpäiseviä 6 materiaaleja asfaltin sijasta. Det lönar sig att välja genomsläpplig beläggning i stället för asfalt.

1 Hulevedet eivät kuulu jätevesiviemäriin. Jokainen voi olla vesiensuojelija, kun hoitaa 6 omalla tontillaan hulevesien ohjaamisen oikein. 2 3 Dagvattnet hör inte hemma i avloppsnätet. 5 Vi kan alla vara vattenvårdare genom att leda 4 dagvattnet rätt. Lähde / Källa: HSY

ÄLÄ RUOKI ROTTAA NÄMÄ EIVÄT KUULU WC-PÖNTTÖÖN Ruuantähteet I AVLOPPET HEMMA DETTA HÖR KOVA RASVA JÄHMETTYY PYTYN HUUHTELUVEDET: TOALETTPAPPER OCH DET Roskat WC-PAPERIA JA SITÄ ITSEÄÄN SOM KROPPEN PRODUCERAR Rasvat JA TUKKII VIEMÄRIPUTKET. ASTIANPESUVEDET …Biojäte maistuu viemärirotille. DISKVATTEN MATA INTE RÅTTORNA ​ SAA LAITTAA ​​ PYYKINPESUVEDET TVÄTTVATTEN PESEYTYMISVEDET DETTA HÖR INTE HEMMA I toaletten HYGIENVATTEN

Matrester SIIVOUSVEDET STÄDVATTEN ​​ Skräp HÅRT FETT STELNAR OCH VIEMÄRIIN Fett BLOCKERAR AVLOPPSRÖREN. Bioavfall tilltalar råttor. 18 Valokuvauskilpailu 3 Fototävling PORVOONJOKI- VALOKUVAKILPAILUN VOITTAJAT Harkittu kokonaisuus, pysäyttävä, löytöretki Porvoonjoelle Porvoon vesi järjesti yhdessä Porvoon koulu- jen kanssa valokuvauskilpailun, joka haastoi miettimään, millä tavalla Porvoonjoki on mu- kana ihmisten elämässä. Kilpailussa oli kolme sarjaa: alakoulut, ylä- koulut ja lukiot. Ohessa voittaneet kuvat ja kil- pailuraadin perustelut. Palkinnot luovutettiin voittajille marraskuussa. VINNARNA I FOTOTÄVLINGEN 1 ALAKOULU: DAVID KUKLA, 2 YLÄKOULU: ERIK LUTTA, 3 LUKIO: KRISTOFER SÖDERSTRÖM, KVARNBACKENS SKOLA LINNAJOEN KOULU BORGÅ GYMNASIUM ”Kuvakollaasi on harkittu ”Valokuva on pysäyttävä, ”Kuvaaja vie katsojan löytöret- BORGÅ Å kokonaisuus, jossa kuvien arvoituksellinen näkymä ar- kelle Porvoonjoen maisemiin ja Genomtänkt helhet, sommittelu on huolella mie- jesta koulumatkan varrelta. näyttää, miten monenlaiset kas- Uppstannande, Upptäcktsfärd titty. Kuvasarja on kuin kä- Kuvassa on vahva tunnelma vot joella voi olla. Kuvaaja on aset- velyretki joen rantaa pitkin.” ja selkeä sommittelu.” tunut joen tasolle ja katsoo jokea Borgå vatten och skolorna i Borgå ordnade en uusin silmin.” LÅGSTADIER: DAVID KUKLA, HÖGSTADIER: ERIK LUTTA, fototävling på temat Borgå å. Avsikten var att KVARNBACKENS SKOLA LINNAJOEN KOULU GYMNASIER: KRISTOFER få Bårgoborna att fundera på vilken plats ån ”Collaget är en genom­tänkt ”Fotografiet är en uppstan- SÖDERSTRÖM, BORGÅ GYMNASIUM har i deras liv. helhet med välplanerad nande, hemlighetsfull vy ”Fotografen tar med betraktaren De tre tävlingsklasserna var lågstadier, hög- komposition. Bildserien är längs skolvägen. Bilden har på upptäcktsfärd i Borgå ås land- stadier och gymnasier. Vi presenterar de vin- som en promenad längs ån.” stark känsla och klar kompo- skap och visar åns många ansikten. sition.” Bilden som är tagen i höjd med ån nande bidragen och juryns kommentarer. Vin- har ett annorlunda perspektiv.” narna i tävlingen fick sina priser i november.

1 2

19 Palveluhakemisto Serviceguide Porvoon veden asiakaspalvelupisteet eli toimisto, Borgå vattens kundbetjäningspunkter, dvs. kontor, kassa ja huoltokeskus sijaitsevat osoitteessa kassa och underhållscentral finns på adress Porvoon vesi Borgå vatten Mestarintie 2, 06150 Porvoo Mästarvägen 2, 06150 Borgå

Aukioloajat Öppethållningstider Toimisto ma–pe 9–15, Kontor må–fre 9–15 Huoltokeskus ma–to 7–11 ja 12–16, pe 7–11 ja 12–14 Underhållscentral må–to 7–11 och 12–16, fre 7–11 och 12–14

Puhelin: vaihde 019 520 211 Telefon: växel 019 520 211 Sähköposti: [email protected], [email protected] E-post: [email protected], [email protected] www.porvoo.fi/vesilaitos www.borga.fi/vatten

Tärkeimmät asiakaspalvelunumerot De viktigaste kundbetjäningsnumren är KASSA, LASKUTUS JA VESISOPIMUKSET KASSA, FAKTURERING OCH VATTENAVTAL Vesilaskutus ja sopimuksen siirrot Vattenfakturering och avtalsöverföringar Anja Stenberg, Carola Roos puh. 019 520 2626 Anja Stenberg, Carola Roos tfn 019 520 2626 Työlaskutusasioissa voi kysyä neuvoa työtä hoitaneelta I arbetsfaktureringsärenden ges upplysningar av den työnjohtajalta (huoltokeskus). arbetsledare (underhållscentralen), som skött arbetet. Toimistossa palvelee Ilse Mäkelä puh. 019 5202 604 På kontoret betjänar Ilse Mäkelä tfn 019 520 2604

LIITTYMIS- JA SUUNNITTELUASIAT ANSLUTNINGS- OCH PLANERINGSÄRENDEN Liittymis-, sopimus- ja liittämiskohta-asiat Anslutnings-, avtals- och förbindelsepunktärenden Jonas Sahlberg puh. 019 520 2603 Jonas Sahlberg tfn 019 520 2603 Johtokartat ja suunnitelmatiedot Ledningskartor och uppgifter om planer Susanne Holm puh. 019 520 2609 Susanne Holm tfn 019 520 2609 Verkoston suunnittelu Nätplanering Ann-Sofie Björkhem puh. 019 520 2606 Ann-Sofie Björkhem tfn 019 520 2606 Haja-asutusalueen vesi- ja viemäriverkostot Glesbygdens vatten- och avloppsnät Riitta Silander-Lönnström puh. 019 520 2627 Riitta Silander-Lönnström tfn 019 520 2627 Tonttijohtojen asennus Installation av tomtledningar Kim Lindfors puh. 040 509 2280 Kim Lindfors tfn 040 509 2280

VIKAILMOITUKSET FELANMÄLNINGAR Vikailmoitukset työaikana puh. 019 520 2617 Felanmälningar under arbetstid, tfn 019 520 2617 Työajan ulkopuolella vikailmoitukset Itä-Uudenmaan Felanmälningar utom arbetstid till pelastuslaitokselle, puh. 020 1111 400. Östra Nylands räddningsverk, tfn 020 1111 400. KIINTEISTÖN SISÄISISSÄ PUTKIONGELMISSA KÄÄNNY VID PROBLEM MED FASTIGHETENS INTERNA LEDNINGAR ISÄNNÖITSIJÄN TAI ALUEEN VV-LIIKKEIDEN PUOLEEN. KONTAKTA DISPONENTEN ELLER ORTENS VVS-FÖRETAG.

20