Our Common Poli Our Common Metropolisa an Architectural Policy for the Uusimaa and Itä-Uusimaa Regions
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Toponymic Guidelines (Pdf)
UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES 22nd session, New York, 20-29 April 2004 Item 17 of the provisional agenda TOPONYMIC GUIDELINES FOR MAP EDITORS AND OTHER EDITORS FINLAND Fourth, revised edition 2004* (v. 4.11, April 2021**) * Prepared by Sirkka Paikkala (Research Institute for the Languages of Finland) in collaboration with the Na- tional Land Survey of Finland (Teemu Leskinen) and the Geographical Society of Finland (Kerkko Hakulinen). The 22nd session of UNGEGN in 2004, WP 49. The first edition of this paper, Toponymic Guidelines for International Cartography - Finland, submitted by Mr. A. Rostvik, Norden Division, was presented to the Ninth session of UNGEGN 1981 (WP 37). The second version, Toponymic guidelines for cartography: Finland, prepared by the Onomastic Division of the Finnish Research Centre for Domestic Languages in collabo- ration with the Swedish Language Division and the National Board of Survey, was presented to the 4th UN Conference on the Standardization of Geographical Names in 1982 (E/CONF.74/L.41). The second edition, Toponymic Guidelines for Map an Other Editors, pre- paired by the Finnish Research Centre for Domestic Languages together with National Land Survey, was presented to the 17th session of UNGEGNUnited in 1994 (WP 63). The third edi- tion (revised version), prepared by Sirkka Paikkala in collaboration with the National Land Sur- vey of Finland and the Geographical Society of Finland, was presented to the 7th UN Conference on the Standardization of Geographical Names (New York, 13-22 January 1998, E/CONF.91/L. 17) ** Editions 4.1 - 4.6 updated by Sirkka Paikkala (Institute for the Languages of Finland) and Teemu Leskinen (National Land Survey of Finland). -
Sade Kahra CURRICULUM VITAE Born 31.01.1974 Based in Jakobstad/Turku [email protected]
Sade Kahra CURRICULUM VITAE Born 31.01.1974 Based in Jakobstad/Turku [email protected] www.kahra.fi Solo exhibitions • VB-valokuvakeskus, Kuopio, Finland 2021 • Galleria TILA, Helsinki, Finland 2013, 2017, 2018, 2020 • BioCity, Kupittaa, Turku, Finland 2018 • Galleri 67, Stockholm, Sweden 2016 • Threewalls studio gallery, Chicago, USA 2012 • Galleri Zebra, Galleri Kantti and Karelia, Raseborg, Finland 2009, 2010, 2011, 2013 • Pohjoinen valokuvakeskus, Oulu, Finland 2006 • Galleria Heino, Helsinki, Finland 2006, 2013 • Kaunas Photo Days, Kaunas, Lithuania 2004 • Norrbottens museum, Luleå, Sweden 2003 • Galleri Jan Linder, Stockholm, Sweden 2000 • Esplanadin lava, Helsinki, Finland 1999 • Puristamo, Kaapelitehdas, Helsinki, Finland 1997 • Galleria INTO, Helsinki, Finland 1997 Group exhibitions • Faces 2.0, Ekaterinburg Museum of Fine Arts, Ekaterinburg, Russia 2018 • Photography Days, Preus Museum, Horten, Norway 2018 • Ultimate Impact, Rundetaarn, Copenhagen, Denmark 2017 • 81st anniversary exhibition of Turku Artists’ Association, Finland 2013, 2018 • Art Fair Suomi, Cable Factory, Helsinki, Finland 2008- • Fiskars Village summer exhibitions at the Granary and Copper Smithy 2006 - 2013 • Regarde moi! at the Finnish-African Cultural Centre, Benin 2012 • Night Shift, Galleri Elverket, Ekenäs, Finland 2011 • Huomenta Afrikka!, Helsinki Kunsthall, Finland 2010 • Laitumella, Hyvinkää Art Museum, Finland 2010 • Återseende, Fiskars Village, Finland and Nora, Sweden 2009 • Pep talk for Hemnesberget, Kunst i Nordland, Norway (group project) 2009 • -
Porvoon Ja Lohjan Kaupunkien Esityksen Perustelumuistio
PERUSTELUMUISTIO Porvoon ja Lohjan kaupunkien toiminnallinen suuntautuminen, vuorovaikutus ja yhteys metropolialueeseen MISTÄ PUHUMME, KUN PUHUMME METROPOLIALUEESTA? Hallitus linjasi elokuussa 2013 rakennepoliittisessa ohjelmassaan metropolihallinnon jatkovalmistelun periaatteista. Keskeisenä linjauksena oli se, että perustetaan metropolihallinto, jonka päättävä elin on vaaleilla valittu valtuusto. Metropolihallinto hoitaisi alueen kilpailukyvyn sekä elinkeino- ja innovaatiopolitiikan, maankäytön, asumisen ja liikenteen toteuttamisen sekä segregaatioon, työvoimaan ja maahanmuuttoon liittyvien seudullisten kysymysten ratkaisemisen.1 Valtiovarainministeriö asetti lokakuussa 2013 työryhmän metropolihallintoa koskevan lainsäädännön valmistelua varten. Tehtävä perustui Kataisen hallituksen kuntauudistuslinjauksiin, jossa korostettiin muun muassa metropolialueen kansallista merkitystä ja tarvetta metropolialuetta koskevalle erilliselle lainsäädännölle.2 Työryhmän työtä edelsi seikkaperäinen esiselvitys. Metropolilakityöryhmän väliraportti julkaistiin huhtikuussa 2014. Työryhmä esitti kahta vaihtoista mallia: pakkokuntayhtymää tai itsehallinnollista järjestelmää. Molemmissa malleissa ytimenä oli vaaleilla valittu valtuusto, metropolikaava sekä valtion kanssa tehtävät metropolisopimus. Hallitus linjasi budjettiriihessään elokuussa 2014 periaatteet, joiden pohjalta metropolilakityöryhmä jatkaisi valmistelua. Linjauksen mukaan metropolihallinto kattaisi 14 kuntaa Helsingin seutukunnan 17 kunnasta, mutta linjaukseen liitettiin varaus, että ”Lohja -
Utveckling Av En Kartbaserad Metod För Uppföljning Av Muddringar I Raseborg
Utveckling av en kartbaserad metod för uppföljning av muddringar i Raseborg Frida Ringwall Examensarbete för Yrkeshögskolan Novia (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Skogsbruk och miljö Raseborg 2013 EXAMENSARBETE Författare: Frida Ringwall Utbildningsprogram och ort: Skogsbruk och miljö, Raseborg Inriktningsalternativ/Fördjupning: Miljöplanering Handledare: Eva Sandberg-Kilpi och Mikael Kilpi Titel: Utveckling av en kartbaserad metod för uppföljning av muddringar i Raseborg _____________________________________________________________________ Datum 26.11.2013 Sidantal 30 Bilagor 5 _____________________________________________________________________ Sammanfattning Examensarbetets huvudsakliga mål var att med hjälp av GIS skapa en karta över muddringar för området Raseborg. Som beställare fungerade forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronia. Förarbetet gjordes under en praktiktid under sommaren 2012 och själva examensarbetet gjordes under hösten 2013. Under sommaren 2012 lades data om muddringsanmälningarna in i programmet SpatialWeb och under hösten 2013 sammanfattades denna data som en karta i ArcGIS 10.1. Denna karta ger en klar översikt över den geografiska omfattningen av muddringar; vilket år muddringarna anmälts, var de är belägna och hur stora de uppskattningsvis är. Tidsperioden som undersöktes var åren 2007 till 2011. Vidare undersökning gjordes för specifika fall i Bölsviken och Bredviken i Bromarv, Raseborg. Metoden som användes för utvecklandet av kartan går också att tillämpa på andra områden. Kartan kan dessutom vara -
Population Structure 2009
Population 2010 Population Structure 2009 Number of persons aged under 15 in Finland’s population lowest in over 100 years According to Statistics Finland’s statistics on the population structure there were 888,323 persons aged under 15 in Finland’s population at the end of 2009. The number is the lowest since 1895. The size of the population under the age of 15 has been decreasing continuously since 1994. At the end of 1977, there were still one million persons aged under 15 in the Finnish population. The size of the population under the age of 15 was at its largest in 1959 when it was 1.35 million. Number of persons aged under 15 in Finland’s population in 1875–2009 On 31 December 2009, the total population of Finland was 5,351,427 in which 2,625,067 were men and 2,726,360 women. In the course of 2009, Finland’s population grew by 25,113 persons. For the third successive year migration gain from abroad contributed more to the increase of population than natural growth. During 2009, the number of persons aged 65 and over in the population increased by good 18,000 and totalled 910,441 at the end of 2009. The largest age cohort in Finland’s population was persons born in 1948. At the end of 2009, they numbered 82,738. Persons over 100 years of age numbered 566, of whom 82 were men and 484 women. Demographic dependency ratio highest in Etelä-Savo and lowest in Uusimaa The demographic dependency ratio, that is the number of under 15 and over 65-year-olds per 100 working age persons was 50.6 at the end of 2009. -
Labour Market Areas Final Technical Report of the Finnish Project September 2017
Eurostat – Labour Market Areas – Final Technical report – Finland 1(37) Labour Market Areas Final Technical report of the Finnish project September 2017 Data collection for sub-national statistics (Labour Market Areas) Grant Agreement No. 08141.2015.001-2015.499 Yrjö Palttila, Statistics Finland, 22 September 2017 Postal address: 3rd floor, FI-00022 Statistics Finland E-mail: [email protected] Yrjö Palttila, Statistics Finland, 22 September 2017 Eurostat – Labour Market Areas – Final Technical report – Finland 2(37) Contents: 1. Overview 1.1 Objective of the work 1.2 Finland’s national travel-to-work areas 1.3 Tasks of the project 2. Results of the Finnish project 2.1 Improving IT tools to facilitate the implementation of the method (Task 2) 2.2 The finished SAS IML module (Task 2) 2.3 Define Finland’s LMAs based on the EU method (Task 4) 3. Assessing the feasibility of implementation of the EU method 3.1 Feasibility of implementation of the EU method (Task 3) 3.2 Assessing the feasibility of the adaptation of the current method of Finland’s national travel-to-work areas to the proposed method (Task 3) 4. The use and the future of the LMAs Appendix 1. Visualization of the test results (November 2016) Appendix 2. The lists of the LAU2s (test 12) (November 2016) Appendix 3. The finished SAS IML module LMAwSAS.1409 (September 2017) 1. Overview 1.1 Objective of the work In the background of the action was the need for comparable functional areas in EU-wide territorial policy analyses. The NUTS cross-national regions cover the whole EU territory, but they are usually regional administrative areas, which are the re- sult of historical circumstances. -
The Dispersal and Acclimatization of the Muskrat, Ondatra Zibethicus (L.), in Finland
University of Nebraska - Lincoln DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln Wildlife Damage Management, Internet Center Other Publications in Wildlife Management for 1960 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland Atso Artimo Suomen Riistanhoito-Saatio (Finnish Game Foundation) Follow this and additional works at: https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother Part of the Environmental Sciences Commons Artimo, Atso, "The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland" (1960). Other Publications in Wildlife Management. 65. https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother/65 This Article is brought to you for free and open access by the Wildlife Damage Management, Internet Center for at DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. It has been accepted for inclusion in Other Publications in Wildlife Management by an authorized administrator of DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. R I 1ST A TIE T L .~1 U ( K A I S U J A ,>""'liSt I " e'e 'I >~ ~··21' \. • ; I .. '. .' . .,~., . <)/ ." , ., Thedi$perscdQnd.a~C:li"'dti~otlin. of ,the , , :n~skret, Ond~trq ~ib.t~i~',{(.h in. Firtland , 8y: ATSO ARTIMO . RllSTATIETEELLISljX JULKAISUJA PAPERS ON GAME RESEARCH 21 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (l.), in Finland By ATSO ARTIMO Helsinki 1960 SUOMEN FIN LANDS R I 1ST A N HOI T O-S A A T I b ] AK TV ARDSSTI FTELSE Riistantutkimuslaitos Viltforskningsinstitutet Helsinki, Unionink. 45 B Helsingfors, Unionsg. 45 B FINNISH GAME FOUNDATION Game Research Institute Helsinki, Unionink. 45 B Helsinki 1960 . K. F. Puromichen Kirjapaino O.-Y. The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland By Atso Artimo CONTENTS I. -
Helsinki-Uusimaa Region Competence and Creativity
HELSINKI-UUSIMAA REGION COMPETENCE AND CREATIVITY. SECURITY AND URBAN RENEWAL. WELCOME TO THE MODERN METROPOLIS BY THE SEA. HELSINKI-UUSIMAA REGIONAL COUNCIL HELSINKI-UUSIMAA REGION AT THE HEART OF NORTHERN EUROPE • CAPITAL REGION of Finland • 26 MUNICIPALITIES, the largest demographic and consumption centre in Finland • EXCELLENT environmental conditions - 300 km of coastline - two national parks • QUALIFIED HUMAN CAPITAL and scientific resources • INTERNATIONAL AIRPORT • four large INTERNATIONAL PORTS • concentration of CENTRAL FUNCTIONS: economy, administration, leisure, culture • privileged GEO-STRATEGIC LOCATION Helsinki-Uusimaa Region AT THE HEART OF POPULATION • 1,6 MILLION inhabitants • 30 % of the population of Finland • POPULATION GROWTH 18,000 inhabitants in 2016 • OFFICIAL LANGUAGES: Finnish mother tongue 80.5 %, Swedish mother tongue 8.2 % • other WIDELY SPOKEN LANGUAGES: Russian, Estonian, Somali, English, Arabic, Chinese • share of total FINNISH LABOUR FORCE: 32 % • 110,000 business establishments • share of Finland’s GDP: 38.2 % • DISTRIBUTION OF LABOUR: services 82.5 %, processing 15.9 %, primary production 0.6 % FINLAND • republic with 5,5 MILLION inhabitants • member of the EUROPEAN UNION • 1,8 MILLION SAUNAS, 500 of them traditional smoke saunas • 188 000 LAKES (10 % of the total area) • 180 000 ISLANDS • 475 000 SUMMER HOUSES • 203 000 REINDEER • 39 NATIONAL PARKS HELSINKI-UUSIMAA SECURITY AND URBAN RENEWAL. WELCOME TO THE MODERN METROPOLIS BY THE SEA. ISBN 978-952-448-370-4 (publication) ISBN 978-952-448-369-8 (pdf) -
Nurmijärven Matkailu Ja Ulkoilukartta
NURMIJÄRVI NÄHTÄVYYDET RATSASTUS 1 Aleksis Kiven patsas 39 Islanninhevostalli Dynur 2 Aleksis Kiven syntymäkoti 55 Mintzun issikkatalli 3 Aleksis Kivi -huone 42 Nurmijärven Ratsastuskoulu 4 Klaukkalan kirkko 41 Perttulan Ratsastuskeskus 5 Museokahvila 44 Ratsastuskoulu Solbacka 6 Nukarin koulumuseo 53 Vuonotalli Solsikke 3 Nurmijärven Kirjastogalleria 7 Nurmijärven kirkko UINTI 2 Puupiirtäjän työhuone 45 Herusten uimapaikka 8 Pyhän Nektarioksen kirkko 46 Röykän uimapaikka 9 Rajamäen kirkko 35 Sääksjärven uimaranta 10 Taaborinvuoren museoalue 47 Tiiran uimaranta 11 Vanha hautausmaa 48 Vaaksin uimapaikka 49 Rajamäen uimahalli PALVELUT 12 Nurmijärven kunnanvirasto MAJOITUSPAIKKOJA Kirjastot 32 Holman kurssikeskus 13 Klaukkalan kirjasto 50 Hyvinvointikeskus Haukilampi 3 Nurmijärven pääkirjasto 34 Ketolan strutsitila 14 Rajamäen kirjasto 15 Hotelli Kiljavanranta 51 Lomakoti Kotoranta ELÄMYKSIÄ JA LUONTOA 54 Nukarin lomamökit 18 Alhonniitun ulkoilualue 53 Vuonotalli Solsikke 52 Ali-Ollin Alpakkatila 56 Bowling House TYÖPAIKKA-ALUEET MITEN MERKATAAN KUNTORADAT? 25 Maaniitun-Ihantolan Klaukkala A Järvihaka Kuntoratakartan värikoodit ei toimi tässä. liikuntapuisto B Pietarinmäki Numeroinnilla pelkästään?... 30 Frisbeegolfrata C Ristipakka Rajamäen liikuntapuisto Nurmijärvi D Alhonniittu 19 Isokallion ulkoilualue E Ilvesvuori Rajamäki – Kehityksen maja 20 Klaukkalan jäähalli F Karhunkorpi Kehityksen Majan kilpalatu 21 Klaukkalan urheilualue G Kuusimäki Märkiön lenkki (Kehityksen majalta) 22 Tarinakoru Rajamäki H Ketunpesä Matkun lenkki (Kehityksen -
Kokousasia PDF-Muodossa
5579/10.02.03/2020 Kaupunkisuunnittelulautakunta 20.01.2021 § 6 § 6 Tapiolan jalkapallostadion, ehdotus kaupunginhallitukselle asemakaavan muutokseksi, alue 210807, 12. kaupunginosa Tapiola ja 15. kaupunginosa Niittykumpu (Kh-Kv-asia) Valmistelijat / lisätiedot: Saastamoinen Toni Hanttu Marno Asanti Jenny [email protected] Vaihde 09 816 21 Päätösehdotus Kaupunkisuunnittelujohtaja Hokkanen Torsti Kaupunkisuunnittelulautakunta 1 yhtyy vastineisiin, jotka ilmenevät asian liitteistä. Lausunnot, kannanotot ja muistutukset on annettu Tapiolan jalkapallostadionin asemakaavan muutosehdotuksesta, alue 210807, 2 hyväksyy esitettäväksi kaupunginhallitukselle 10.6.2020 päivätyn ja 20.1.2021 muutetun Tapiolan jalkapallostadion - Hagalunds fotbollsstadion asemakaavan muutosehdotuksen, piirustusnumero 7260, 12. kaupunginosassa Tapiola ja 15. kaupunginosassa Niittykumpu, alue 210807, 3 ilmoittaa asemakaavan muutoksen hakijalle, että kaupunki tulee MRL 59 §:n mukaisesti perimään asemakaavan muutoksen laatimiskulujen loppuosan, 8 000 euroa sekä 1/3 kuulutuskustannuksista, 766,67 euroa, eli yhteensä 8 766,67 euroa tämän päätöksen yhteydessä. Käsittely Päätös päätti yksimielisesti jättää asian pöydälle lautakunnan seuraavaan 3.2.2021 pidettävään kokoukseen. Selostus Asemakaavan muutoksen tavoitteena on mahdollistaa Tapiolan urheilupuiston alueen kehittäminen yhä monipuolisemmaksi urheilupalvelujen keskittymäksi. Asemakaavan muutoksella mahdollistetaan urheilupalvelurakennusten, mukaan lukien stadionin, rakentaminen. Samalla alueelle suunnitellaan -
Selvitys Käytöstä Poistettujen Kaatopaikkojen Pinta- Ja Pohja- Vesitarkkailusta Uudellamaalla Maria Arola
View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by National Library of Finland DSpace Services Selvitys käytöstä poistettujen kaatopaikkojen pinta- ja pohja- vesitarkkailusta Uudellamaalla Maria Arola Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen julkaisuja 6/2011 Selvitys käytöstä poistettujen kaatopaikkojen pinta- ja pohja- vesitarkkailusta Uudellamaalla Maria Arola 6/2011 Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen julkaisuja Uudenmaan elinkeino-, liikenne ja ympäristökeskuksen julkaisuja 6 | 2011 1 ISBN 978-952-257-313-1 (PDF) ISSN-L 1798-8101 ISSN 1798-8071 verkkojulkaisu Julkaisu on saatavana myös verkkojulkaisuna: http://www.ely-keskus.fi/uusimaa/julkaisut http://www.ely-centralen.fi/nyland/publikationer Valokuvat: Maria Arola Kartta: Maria Arola © Maanmittauslaitos lupa nro 7 MML/2011 2 Uudenmaan elinkeino-, liikenne ja ympäristökeskuksen julkaisuja 6|2011 Sisällys 1 Johdanto 5 1.1 Jätteiden loppusijoituksen historia ............................................................... 5 1.2 Käytöstä poistettujen kaatopaikkojen tila ..................................................... 5 2 Kaatopaikkoja ohjaavan lainsäädännön kehittyminen 8 2.1 Vesilaki (264/1961) ja -asetus (282/1962) ....................................................... 8 2.2 Asetus vesien suojelua koskevista ennakkotoimenpiteistä (283/1962) ..... 8 2.3 Terveydenhoitolaki (469/1965) ja -asetus (55/1967) ...................................... 8 2.4 Jätehuoltolaki (673/1978) ja -asetus (307/1979) ........................................... -
Julkaisusarjan Nimi
Working papers of the Finnish Game and Fisheries Institute 25/2013 Genetic structure of Finnish and Russian sea trout populations in the Gulf of Finland area Marja-Liisa Koljonen, Aki Janatuinen, Ari Saura and Jarmo Koskiniemi M A S U R O - S A O U Finnish-Russian border rivers N R I o A r u F i p an i l k ka Bay of Vyborg k k O o o A j u o K S j RU o 32 ki a r jo l i Ino i 29 25 Rakkolanjoki FIN-RUS AO V V 1 4 The Karelian Isthmus 23 Santajoki FIN-RUS AO 2 2 27 Kilpeenjoki FIN-RUS AO 28 Notkopuro RUS AO 26 Mustajoki Kananoja 2006 FIN-RUS AO 30 Pikkuvammeljoki RUS AO 26 Mustajoki FIN-RUS AO 22 Urpalanjoki FIN-RUS AO 31 Vammeljoki RUS AO 11 Siuntionjoki AO 33 Rajajoki RUS AO 9 Karjaanjoki Mustionjoki AO 34 Luga RUS AO O njoki A 3 Purila i AO lanjok Uske 5 oki AO Uskelanjoki mionj O 10 Ingarskilanjoki AO 2 Pai oki A rniönj group oki Pe skonj 18 Koskenkylanjoki AI 7 Ki joki AI skarsin 8 Fi 15 Sipoonjoki AO M koski A 12 Mankinjoki AO rtanon Latoka AI 14 Vantaanjoki Lower reaches AI njoki joki Kisko ura 7 1 A 14 Vantaanjoki Middle reaches AI AM oki 1 Aurajoki onj 2 9 K po 0 S ym Es u ijo hatchery group 13 mm ki A an I Ingarskilanjoki jok i M Isojoki ai group n s tre hatchery group am AI The content of the publication reflects the authors views and the Managing Authority cannot be held liable for the information published by the project partners.