DOCSLIB.ORG

Ellen Nordgren-Gulbranson

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ellen Nordgren-Gulbranson Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag. N:r 34 (453) Fredagen den 21 augusti 1896. 9:de årg. Prenumerationspris pr år: Byrå: Bedaktör och utgifvare: Utgifningstid: Annonspris: Idun ensam - kr. 5: Klara södra kyrkog. 16, 1 tr. FRITHIOF HELLBERG. hvarje helgfri fredag. 35 öre pr nonpareillerad. Allm. telef. 6147. Iduns Modet., fjortondagsuppl, » 5: Träffas säkrast kl. 2—3. För >Platssökande» o. >Lediga platser» Iduns Modet., månadsuppl. » 3: Prenumeration sker å alla post­ Lösnummerpris 15 öre 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Barngarderoben » 3: anstalter i riket. Redaktionssekr.: J. Nordling. (Iösn:r endast för kompletteringar.) Utländska annons. 70 öre pr nonp- rad Ellen Nordgren-Gulbranson. ed gladt berättigad stolt­ de vara välkommen i den M het ha den svenska svenska kvinnans blad, så sångkonstens vänner i dessa mycket mer som vi haft för­ dagar erinrats om ett namn, månen reproducera den efter som länge varit dem kärt, och den nyaste befintliga fotografi, som de bevarat i tacksamt hvilken fru Gulbranson på vår minne, äfven sedan omstän­ telegrafiska begäran personli­ digheternas spel — här när­ gen sändt oss från Bayreuth. mast den lille gud Amors Porträttet framställer henne lustspel i form af gifte med i Brynnhildes dräkt tillsam­ en norsk man — fört det ut mans med hennes trogna ur kretsen för vår närmaste stridshäst — en episod, hvil­ iakttagelse. Ellen Nordgren, ken beskrifves som särdeles sedan 1890 fru Ellen Gulbran- verkningsfull, och hvilken en­ son, har rönt utmärkelsen dast lär gifvas på Bayreuth­ att bland en krets af Tysk­ scenen. lands mest lysande "Wagner- Med hänvisning till den om­ tolkare kallas till delta­ nämnda tidigare uppsatsen gande i de nu pågående fest­ ämna vi nu fatta oss kort spelen i Bayreuth, hvarmed som biografer. Däremot kun­ 2 O-års-minnet af Wagnerope- na vi ej förneka oss nöjet rans första öppnande därstä­ att genom nå^ra utdrag ur des firas; och hvad mera är, I den tyska pressens entusiasti­ hon har som Brynnhilde gjort ska utlåtanden, omdömen en genombrytande framgång, från de mest ansedda och en för en främmande artist vittnesgille auktoriteter inom inför den fordringsfulla tyska musikkritikens gebit, bestyr­ kritiken nästan enastående ka, hvilken verkligt äkta la­ succés, hvilken först och främst ger här hemförts åt den sven­ måste glädja alla landsmäns ska sångkonsten genom en af hjärtan. dess hängifnaste och talang­ Idun har redan tidigare, i fullaste utöfvarinnor. november 1890, bringat sina läsarinnor Ellen Nordgren- Gulbransons bild jämte en »Amneris, Ortrud, Brynn­ teckning af hennes personlig­ hilde — det är ett vackert het och konstnärskap. Emel­ klöfverblad, förvärfvadt under lertid ha vi ansett, att just två år af en börjande bana nu, då hennes stjärna står i såsom dramatisk sångerska. strålande zenith, då hon fullt Hvad skall icke då fortsättnin­ och rikt infriat de löften, som gen blifva? Finnas icke stora då dock delvis endast voro skäl för det på samma gång hägrande framtidsdrömmar — vemodiga och glädjande anta­ att hennes bild på nytt bor- gandet, att Ellen Nordgrens Se lifvet splittrar, skiljer, förstör Men sanningens lycka mot seger går, Hvad icke är äkta; det bleknar och dör Det verkliga lif, som mot lifvet trär, Och döms att i sanden förrinna. Skall vägen till frihet finna! Ellen Lundberg. konst skall kallas till större och mera väx­ mellan fru Gulbranson och fru Lilli Lehmann, nen till godo, till dess hon nu, som sagdt, i skulle mitt val gifvet falla på fru Gulbranson, sommar kallats till bayreuthspelens ännu lande verksamhetsfält än förhållandena här då Uennes prestation synes mig stilriktigare, att hemma förmå erbjuda den?» icke säga mer bayreuthisk.» mera bemärkta plats och kräfvande upp­ Med dessa framtidsfrågor af slutade för För öfrigt genljuder nu vidt om hela den gift. sex år tillbaka biografen i Idun sin essay. kontinentala pressen af den svenska konst- En sannsiare förde visserligen den gången närinnans lofprisande. »Ellen Gulbransons pennan. I dag kunna vi gifva svar — den Brynnhilde är jämbördig med fru Maternas kontinentala kritikens oförbehållsamt gyn­ af 1876. Hennes framgång var sensatio­ nande domslut. nell,» heter det i Neue freie Presse, och / månsken. Vi lyssna då först till Wiener Tageblatt, Bayreuth er Tageblatt konstaterar den all­ där den högt ansedde d:r Schoenaich, en af männa meningen vara, »att man i henne rfjfcer vikens kornblå vatten samtidens mest betydande musikkritiska funnit en kraft, som icke kan skattas nog Stiger sval augustinatten. auktoriteter, i en längre anmälan af fru G:s högt. Hela hennes konstnärliga väsen har Snöhvitt fullmånsanlet ser Brynnhilde bland annat yttrar: något inspireradt, vi kunde säga gudom­ Genom lätta strömoln ner. »Hon har till fullo rättfärdigat festspelsdirek­ ligt !» tionens förtroende och vann redan första afto­ Hvad göres oss vidare vittne behof? nen i »Walkiire» en genomgående framgång. Blomstergruppens vackra röda Hon betog genom ungdom, röst, poesi, tempera­ Georginer mörka glöda. ment och apparition. Hennes organ utmärker Kolsvart tecknas lönnens gren sig för stort omfång, vekhet och egalisering i I det silj"verbleka sken. alla lägen och genom en särskildt ädel klang­ karaktär. En högrest gestalt af äkta germa- Eedan då Ellen Nordgren växte upp i sitt Vinden sofoer, daggen faller nisk typ, rör hon sig på scenen med sparsam­ hem i Stockholm, där hennes fader ännu är ma, nobelt måttfulla gester, men kan i de af­ I små skimrande kristaller görande ögonblicken bryta ut i en af situationen verksam i en sockerbruksaffär, visade sig omedelbart framkallad häftighet af stor skönhet. hennes utpräglade begåfning och intresse Öfver gråset. Pårlbesatt, Fru Gulbranson betonar i sin Brynnhilde mer för musik. Ar 1880 gjorde hon sitt inträde Blir hvar spindeltråd i natt. den älskande och lidande kvinnan än det vilda vid Musikaliska akademiens konservatorium, naturbarnet, stridsjungfrun. Men öfver gestal­ Då och då från andra stranden ten breder hon en så rörande grundton, utan att och på hösten 1883 begaf hon sig till Paris låta den förlora något af sin skönhet, att man ej och började studera först för fru Marchesi, Skriar spofcen, klagar anden, för ett ögonblick upphör att fängslas af förtroll­ sedermera för fru Kenneth. Men på skugglätt vingepar ningen i en framställning, hvars kännetecken är Läderlappen ljudlöst far. enkelhet. Det är som om skogens doft strömma­ Här hemma hörde vi under dessa år föga de en till mötes därur. — — — — — af den unga sångerskan. En och annan Från en våt resedatufva I Bayreuth har man alltid haft säker blick för gång meddelade Paristidningarna, att hon krafter och individualiteter och därifrån har myc­ låtit höra sig på privata soaréer, alltid med Strömma dofter, rika, ljufva. ket af det högsta värde tillförts den tyska skå­ bifall, men därvid stannade också under­ Från spalierens veka bukt debanan. Fru Materna är utgången från Bay­ Faller doft en mognad frukt. reuth, Scaria utvecklade sig där till en stor konst­ rättelserna. Men en vacker dag på hösten när, van Dyck gjordes där till en tysk sångare. 1886 kom fröken N. tillbaka till Stockholm, Fru Gulbranson är i år också ej den enda, väl och den 5 oktober samma år trädde hon Öfver marmorflorans fina, däremot den utan jämförelse dyrbaraste skatt fram för allmänheten såsom konsertsånger­ Fagra anlet strålar skina, som Bayreuth bragt i dagen.» ska. Eedan 1887, då hon bland annat bi­ Glimra i fantastisk lek Den välkände Dresdenkritikern Arthur trädde vid Filharmoniska sällskapets och Öfver panna sorgset blek. Seidl har i flere högeligen lofordande artiklar Cäciliaföreningens konserter, hade hon tagit sysselsatt sig med fru Gulbransons Wagner- fatt på större och allvarligare uppgifter. Glimra, skimra, tanken draga framställning och i en af dessa samman­ Hon började allt mera närma sig den dra­ Till antikens hulda saga fattar han på följande vis sina intryck: matiska musiken och upptog på sin reper­ Om en vek, odödlig mö, »Många af dem som i år besökt festspelen — toar flere moderna och klassiska operaarier. Sänd att jorden blomsterströ. bland dem äfven den som skrifver detta — älska Det dröjde dock någon tid, innan sånger­ Anna Knutson. att samla sina Bayreuth-intryck, allt hvad de där upplefvat, i namnet Gulbranson. Sällan har på skan lät höra sig från scenen. Detta skedde någon skådebana personlig adel i apparitionen så för första gången den 10 januari 1889 då harmoniskt förenats med öfvertygande innerlig­ hon på Operan i Stockholm återgaf prin­ het i känslan till en verklig sångstorhet och be- sessan Amneris i Verdis »Aida». Äfven i redt en så hög och ren scenisk njutning; sällan Tafatta oeh glömska döttrar. har man väl också haft tillfälle att hos någon, de då ovanligt debutrika tiderna framstod än så begåfvad framställarinna i det musikaliska detta fröken Nordgrens första uppträdande För Idun af Johanna Kurfel. dramat se ett så vältaligt, rikt nyanseradt spel, såsom synnerligen vackert och lofvande. som det man kunde följa moment för moment På våren samma år grep sig fröken N. an hos denna idealiska Brynnhilde. Jag vet ju myc­ ii [när konsulinnan steg in i salen hos sin ket väl, att jag här begagnat starka uttryck. Och med en vokalt och dramatiskt ännu mer goda vän, mötte henne vänliga ögon, jag är ej heller blind för det missförhållandet, betydande uppgift, hennes första Wagner- och hon hälsades af glada röster från flere att den tyska musikvärlden, när den nästa vin­ parti: Ortrud i »Lohengrin», och hon gaf damer, som redan församlat sig kring ett ter möter fru Gulbranson i konsertsalen eller på oss en Ortrud, lika imponerande genom sin operascenen midt uppe i en stilförvirrad och stil- välförsedt älfvakaffebord. förvirrande repertoar, skall med ett skeptiskt: Du gestalt som genom det breda, lidelsefulla Efter konsulinnan följde hennes sexton- rasar, Paulus 1 öfvergå till slentrianens dagord­ sångföredraget, den kraftiga dramatiska åriga fröken dotter. ning och med en betänksam skakning på hufvu­ framställningen. En framstående musik­ »Min söta,» hviskade en fru till en det ha svårt att riktigt begripa, hvad denna märk­ värdiga konstnärinna under dessa festdagar varit kritiker yttrade då på tal om hennes Or­ annan, »förklara mig den som kan, hur och blifvit för oss.
Load more

Recommended publications
  • LEEDSLIEDER+ Friday 2 October – Sunday 4 October 2009 Filling the City with Song!
    LEEDSLIEDER+ Friday 2 October – Sunday 4 October 2009 Filling the city with song! Festival Programme 2009 The Grammar School at Leeds inspiring individuals is pleased to support the Leeds Lieder+ Festival Our pupils aren’t just pupils. singers, They’re also actors, musicians, stagehands, light & sound technicians, comedians, , impressionists, producers, graphic artists, playwrightsbox office managers… ...sometimes they even sit exams! www.gsal.org.uk For admissions please call 0113 228 5121 Come along and see for yourself... or email [email protected] OPENING MORNING Saturday 17 October 9am - 12noon LEEDSLIEDER+ Friday 2 October – Sunday 4 October 2009 Biennial Festival of Art Song Artistic Director Julius Drake 3 Lord Harewood Elly Ameling If you, like me, have collected old gramophone records from Dear Friends of Leeds Lieder+ the time you were at school, you will undoubtedly have a large I am sure that you will have a great experience listening to this number of Lieder performances amongst them. Each one year’s rich choice of concerts and classes. It has become a is subtly different from its neighbour and that is part of the certainty! attraction. I know what I miss: alas, circumstances at home prevent me The same will be apparent in the performances which you this time from being with you and from nourishing my soul with will hear under the banner of Leeds Lieder+ and I hope this the music in Leeds. variety continues to give you the same sort of pleasure as Lieder singing always has in the past. I feel pretty sure that it To the musicians and to the audience as well I would like to will and that if you have any luck the memorable will become repeat the words that the old Josef Krips said to me right indistinguishable from the category of ‘great’.
    [Show full text]
  • DMA Document-Bergan -21-05-2020
    EDVARD GRIEG Recognizing the Importance of the Nationalist Composer on the International Stage IPA Transliteration of Three Song Cycles D.M.A. Document Presented in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Musical Arts in the Graduate School of The Ohio State University By Caroline Patricia Bergan, M.M., A.D. Graduate Program in Music The Ohio State University 2020 D.M.A. Document Committee Dr. Scott McCoy, Advisor Dr. Youkyung Bae Prof. Edward Bak Prof. Loretta Robinson Copyright by Caroline Patricia Bergan 2020 Abstract In North American colleges, universities, and conservatories it is not uncommon to find the main languages required of music students to be French, Italian, German, and English. Beyond the scope of these four most common languages, Russian, Spanish, and Czech are sung by more advanced or native singers of the languages; however, many other languages seem to be ignored in academia in both solo performance as well as in choral settings. It is a disservice to limit the scope of languages and repertoire when there exists a plethora of rarely performed compositions; moreover, it is not reasonable for these institutions to limit student's learning because of this “tradition.” Among the overlooked are the Scandinavian languages. This document will specifically address the repertoire of the most renowned Norwegian composer of the nineteenth century, Edvard Grieg (1843-1907). There exist but two published works that provide a singer with the resources to learn the pronunciation of curated Grieg selections. Neither of these resources was written by native Norwegian speakers; therefore, utilizing my linguistic skills as a native speaker and singer I intend this document to be a contribution toward the goal of providing near-native, accurate International Phonetic Alphabet (IPA) transliterations of three song cycles representing Grieg's early, middle, and late writing.
    [Show full text]
  • Inhalt Bandl Vorwort XXVII Einleitung I Vorspiel Auf Dem Theater — Eine Stimme Zur Rechten Zeit ...I Vollendung Und Ende
    Inhalt Bandl Vorwort XXVII Einleitung i Vorspiel auf dem Theater — Eine Stimme zur rechten Zeit .... i Vollendung und Ende des Belcanto: Enrico Caruso 3 Vom Erbe — über das Erben 9 I. Kapitel Dialog mit der Ewigkeit 19 In der Welt der Erinnerung zählt die Zeit nicht 19 Auf der Suche nach der verlorenen Zeit 26 Sänger und Schallplatte 28 Von Treue und Untreue 34 II. Kapitel Belcanto 39 Goldenes Zeitalter 39 Heiliger Geist - Hermaphrodit - Modern Heroe - Die übernatürlich schöne Stimme 46 Paradigma: Farinelli 48 Das Ende der Gesangskunst? 55 III. Kapitel Der ferne Klang oder: Die alte Schule 59 Nachtigall: Adelina Patti 59 • Auf Flügeln des Gesanges: Marcella Sembrich 67 Exkurs: Die Schule der Mathilde Marchesi 73 Assoluta: Lilli Lehmann 76 • Yankee-Diva: Lillian Nordica 83 • Der letzte Rokoko-Tenor: Fernando de Lucia 88 • La voix unique du monde: Fran­ cesco Tamagno 99 • Exkurs: Die Zerstörung des Helden: Francesco Tamagno und die Otello-Tradition 104 • Magisches Wispern: Victor Maurel 112 • La Gloria d'Italia: Mattia Batristini 115 • Der vollkommene Sänger: Pol Plancon 122 IV. Kapitel Richard Wagner: Die menschliche Stimme ist die Grundlage aller Musik 127 Der Darsteller ist der wahre Künstler 127 Die Oper oder: Das Narrenhaus für allen Wahnsinn der Welt . 129 Kesting, Jürgen digitalisiert durch: Die grossen Sänger IDS Luzern 2010 Der dramatische Gesang 132 Paradigma I - Die Utopie von der vollkommenen Tenorstimme oder: Joseph Tichatschek 137 Paradigma II - Das Gesangsgenie ohne Stimme oder: Wilhelmine Schröder-Devrient 139 Wenn sich die Theorie der Wirklichkeit nicht fügt 144 Gesang als Handlung 147 Die Frage des Belcanto 149 Gesang und Sprache: Wagner, der Lautkomponist 159 Entwicklungen des Wagner-Gesangs 163 V.
    [Show full text]
  • NORDISKT MUSIKBLAD. Ellen Gulbranson
    innEnrn I . cmunro E nnnssir ! Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. FRANS J. HU S S Telefon: Brunkeberg 14 97. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Stockholm den 16 April 1907. Annonspris 20 öre pr petitrad. Ellen Gulbranson. för fru Marchesi. Hon debuterade här å en egen konsert d. 5 okt. 1886 ?id operans eista vippförande och lät vidare höra sig här på kon­ af Nifelungcykeln fick man serter till dess hennes första debut på känna en fläkt af fe stspelen vår operascen egde rum d. 10 jan. i Bayreuth genom fru Gul- 1889 som Amneris i »Aida» och detta bransons fulländade Bryn- med full framgång. I början af påföl­ hilda-framställning. Då dertill kom att jande maj uppträdde hon i en ny roll hr Menzinsky i »Sigfrid» och »Tîagna- med Ortrml i »Lohengrin», sålunda gör­ rök» stod henne värdigt vid sidan, ande en af de första debuterna som Wag- vokalt gom dramatiskt, och äfven sjöng nersåugerska. I nov. samma år gästade på Wagners eget tungomål, så torde hon här åter såsom Amneris, efter att särdeles i scenerna, der de båda till­ under mellantiden ha konserterat i samman uppträdde, illusionen att man Xorge och Köpenhamn med Edvard befann sig på Bayreuth-teatern vara Grieg. förklarlig. Fru Gulbranson, som nu i Jeannette Jacobsson Aren 1890 och —91 sjöng hon med många år varit gifven medverkande stor framgång i Köpenhamn Amneris vid festspelen der, räknas ju ock bland och Ortrud samt kreerade der i mars de främsta förmågorna i sistnämnda år Brynhilda i desamma och har så lefvat »Valkyrian».
    [Show full text]
  • Parsifal De Richard Wagner La Bayreuth
    DRUMUL CĂTRE SPECTACOLUL IDEAL: PARSIFAL DE RICHARD WAGNER LA BAYREUTH LUCIAN SINIGAGLIA APOGEUL TEATRULUI ILUZIONIST Într-o lume prozaică, Wagner a dăruit lumii artistice şi, în egală măsură, şi-a dăruit lui însuşi teatrul iluziilor. Teatrul Festivalelor din Bayreuth a fost creat după ideile lui Wagner. Spre deosebire de ilustrul său susţinător, Ludwig al II-lea, care se zăvorâse într-un tărâm al himerelor, Wagner s-a dovedit a fi un om cu un simţ desăvârşit al realităţii. În 1876, din balconul templului artistic de pe Colina Verde, trompetele au intonat pentru prima oară un motiv muzical din Aurul Rinului, invitând publicul să asiste la prima execuţie integrală a Tetralogiei Inelul Nibelungului. Fig. 1 – Teatrul Festivalelor din Bayreuth. În lucrarea Das Kunstwerk der Zukunft (Opera de artă a viitorului, publicată în 1850), compozitorul a anticipat, prin proiecţia teoretică a construcţiei teatrale a viitorului, trăsăturile Teatrului Festivalelor de la Bayreuth. Unul dintre marile idealuri wagneriene, acela de a construi o sală cu cele mai bune caracteristici optice şi acustice, în care totul trebuie să slujească numai înţelegerii a ceea ce se întâmplă pe scenă, fusese îndeplinit. Menirea a fost aceea de „a-l determina pe spectator să se afunde în dramă, în timp ce actorii sunt absorbiţi de rolurile lor. În acest mod se vor prăbuşi frontierele teatrului, fapt care va determina revelarea spre public a ceea ce trăieşte şi respiră numai în opera de artă”1. 1 Richard Wagner, L'Oeuvre d'art de l'avenir, Paris, 1982, p. 88-91. STUDII ŞI CERCET. IST. ART., Teatru, Muzică, Cinematografie, serie nouă, T.
    [Show full text]
  • Ellen Gulbranson. 32 Årg. NORDISKUMUSIKBLAD
    Redaktör och utgifvare : NORDISKUMUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. FRANS J. HUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. 32 årg. Telefon: Brunkeberg 14 97, Stockholm den 1 Februari 1912. Annonspris 20 öre pr petitrad. Hennes första deLut på operascenen under mellantiden ha konserterat i Ellen Gulbranson. ägde rum något öfver två år därefter. Norge och Köpenhamn med Edvard Ellen Gulbranson, född Nordgren, Grieg. En af vårt lands förnämsta och i föddes i Stockholm den 4 mars 1863, Aren 1890 och —91 sjöng hon med utlandet vidt berömda operasångerskor, dotter af bruksbokhållaren B. J. Nord­ stor framgång i Köpenhamn Amneris Ellen Nordgren-Gulbranson, har i dessa gren och hans maka, född Kiehl. Från och Ortrud samt kreerade där i mars dagar firat sitt 25-Ars jubileum som 1880 studerade hon säng ett par år sistnämnda år Brynhilda i »Yalkyrian». sångartist. Hon tillhör dock icke nu­ vid härvarande konservatorium och se- Ellen Nordgren hette numera Gulbrau- mera sitt fädernesland, sedan hon för dan i Paris för den berömda sånglärar­ son, sedan hon den 18 nov. 1890 in­ öfver 20 år sedan som gift bosatte sig innan fru Marchesi. Hennes första gått äktenskap med löjtnant Gulbran­ i vårt f. d. »brödraland». konsertdebut är nyss nämnd och hon son i norska armén. Efter nyssnämnda Såsom dagen för sitt 25-års jubileum lät vidare höra sig här på konserter uppträdande på Köpenhamns-operan blef hade hon valt den 20 sistl. januari, till dess hennes första debut på vår hon inbjuden på en soaré hos danska firande den med en stor Wagnerkonsert operascen ägde rum den 10 jan.
    [Show full text]
  • ROBYN CATHCART: M.A. CANDIDATE in MUSICOLOGY the UNIVERSITY of VICTORIA, VICTORIA BC -The Singing School of Manuel Garcia
    ROBYNCATHCART: M.A. CANDIDATEIN MUSICOLOGY THEUNIVERSITY OF VICTORIA, VICTORIA BC -The Singing School of Manuel Garcia IZ- Supervisor: Dr. Gordana Lazarevich December 12,2003 University of Victoria PO Box 1700 STN CSC Victoria, BC V8W 2Y2 Canada Supervisor: Dr. Gordana Lazarevich A~STRACT Manuel Garcia 11 (1805-1906) is perhaps the greatest teacher of voice in history, and his approach, stated in A Complete Treatise on the Art of Singing, Parts One (1841) and Two (1847), became one of the principal methods of vocal instruction during his time. By tracing Garcia 11's methodology, based on the Italian Schools of Singing and be1 canto opera, it will become clear that his type of voice building holds many of the keys needed to unlock the voices of singers today. Analysis of Garcia II's vocal treatises, combined with first hand research conducted with faculty throughout three prominent Canadian university voice programs, will further substantiate the claim that Garcia 11 is a pivotal figure within the landscape of vocal pedagogy, also putting to rest several misconceptions (i.e. vocal onset and the coup de la glotte, and vocal registers) concerning his teachings. Respected internationally for his contributions to the worlds of classical voice and opera, performance practice, voice science, and pedagogy during his lifetime, Garcia II's theories on vocal production remain intact in current vocal pedagogy, despite shifts in the paradigms of musical, cultural, social and vocal aesthetics. List of Figures ............................................................................ 11 ... List of Appendices ...................................................................... 111 Acknowledgements ..................................................................... iv Preface ......................................................................................... v Chapter 1: Planting the Seeds of the Garcia 11 School ................. 1 (a) The Italian Schools ......................................
    [Show full text]
  • Download Booklet
    KLEOPATRA AUGUST ENNA KLEOPATRA AUGUST ENNA August Enna (1859-1939) CD 1 1 Overture, prologue & scene I: Så hent ham hid, vor prins, Harmaki 1:39 KLEOPATRA (So bring him here, our prince, Harmaki) Sepa First performed at The Royal Theatre, Copenhagen, on 7 February 1894 2 Overture, scene II: Min fader! (My father!) 6:55 Libretto in Danish by Einar Christiansen after the novel by H. Rider Haggard Harmaki, Sepa Kleopatra, Queen of Egypt – Elsebeth Dreisig (soprano) 3 Overture, scene III: Hathor, hellige Hathor (Hathor, holy Hathor) 11:06 Harmaki, Sepa, Schafra, Chorus Harmaki, the last of the Pharaohs – Magnus Vigilius (tenor) Sepa, high priest – Lars Møller (baritone) 4 Act I, overture 1:10 Charmion, Sepa’s daughter, in service at Kleopatra’s court – Ruslana Koval (soprano) 5 Act I, scene I: De strømme, de hellige vande 4:36 Schafra, Egyptian prince – Jens Bové (bass) (They are flowing, the holy waters) Iras, Kleopatra’s lady-in-waiting – Kirsten Grønfeldt (soprano) Charmion 6 Act I, scene II: Hil dig, vor farao! (Hail to you, our Pharaoh!) 3:36 Danish National Opera Chorus Charmion, Harmaki, Sepa Odense Symphony Orchestra 7 Act I, scene III: Hvor skøn du er! (How beautiful you are!) 3:41 Conducted by Joachim Gustafsson Charmion, Harmaki, Kleopatra 8 Act I, scene IV: Dagen spreder sit sidste guld 3:17 (Day spreads its last gold) Kleopatra, Iras, Chorus World premiere recording 9 Act I, scene V: Her bringer jeg den unge stjernetyder 11:17 (I bring here the young astrologer) Kleopatra, Charmion, Iras, Harmaki, Chorus Dacapo Records is supported
    [Show full text]
  • Inhalt Bandi Einleitung I Vorspiel Auf Dem Theater — Eine Stimme Zur Rechten Zeit ...I Vollendung Und Ende Des Belcanto
    Inhalt Bandi Vorwort XXVII Einleitung i Vorspiel auf dem Theater — Eine Stimme zur rechten Zeit .... i Vollendung und Ende des Belcanto: Enrico Caruso 3 Vom Erbe — über das Erben 9 I. Kapitel Dialog mit der Ewigkeit 19 In der Welt der Erinnerung zählt die Zeit nicht 19 Auf der Suche nach der verlorenen Zeit 26 Sänger und Schallplatte 28 Von Treue und Untreue 34 II. Kapitel Belcanto 39 Goldenes Zeitalter 39 Heiliger Geist — Hermaphrodit — Modern Heroe — Die übernatürlich schöne Stimme 46 Paradigma: Farinelli 48 Das Ende der Gesangskunst? 55 III. Kapitel Der ferne Klang oder: Die alte Schule 59 Nachtigall: Adelina Patti 59 • Auf Flügeln des Gesanges: Marcella Sembrich 67 Exkurs: Die Schule der Mathilde Marchesi 73 Assoluta: Lilli Lehmann 76 • Yankee-Diva: Lillian Nórdica 83 • Der léate Rokoko-Tenor: Fernando de Lucia 88 • La voix unique du monde: Fran- cesco Tamagno 99 • Exkurs: Die Zerstörung des Helden: Francesco Tamagno und die Otello-Tradition 104 • Magisches Wispern: Victor Maurel 112 • La Gloria d'Italia: Mattia Battistini 115 • Der vollkommene Sänger: Pol Plançon 122 IV. Kapitel Richard Wagner: Die menschliche Stimme ist die Grundlage aller Musik 12.7 Der Darsteller ist der wahre Künstler 127 Die Oper oder: Das Narrenhaus für allen Wahnsinn der Welt . 129 Inhalt VII Bibliografische Informationen digitalisiert durch http://d-nb.info/1008288748 Der dramatische Gesang 132 Paradigma I — Die Utopie von der vollkommenen Tenorstimme oder: Joseph Tichatschek 137 Paradigma II - Das Gesangsgenie ohne Stimme oder: Wilhelmine Schröder-Devrient 139 Wenn sich die Theorie der Wirklichkeit nicht fügt 144 Gesang als Handlung 147 Die Frage des Belcanto 149 Gesang und Sprache: Wagner, der Lautkomponist 159 Entwicklungen des Wagner-Gesangs 163 V.
    [Show full text]
  • Jean-Michel Nectoux Paper 2000
    1 Jean-Michel Nectoux: Grieg. The Paris stay of 1903 To my friend Harald Herresthal April 1903, Edvard Grieg is in Paris for the fourth time of his life. He was on his sixtieth year and this French sojourn was to be the last. Paris was still one of the few Mecca’s in European music and the Norwegian composer was at the top of his glory in Europe. In Paris, his work was very popular among music lovers since the years seventies, when his concerto, Peer Gynt and especially his piano pieces and songs became favourites both of concert stages and of many amateur singers and pianists. The favour encountered by the composer and his music with French public was a part of an important movement of interest for Scandinavian arts and culture in general, and for Norwegian artists especially. During the two last decades of the nineteenth century, many Norwegian painters, writers and musicians passed months, some times years or decades in Paris and were quickly introduced in cultural circles of this cosmopolitan town. It was the time of the sojourn of the charming Harriet Backer who painted musical scenes, probably on inspiration of the concert life of her famous sister : Agathe Backer-Grøndahl, composer and pianist who played with great charm and authority the A minor concerto at a Norwegian concert of the Paris Universal Exhibition of 1889. It was the time of the impressive series of productions of Ibsen, Bjørnson and Strindberg plays staged by Lugne-Poë at the Théâtre de l’Œuvre ; among the most famous was the French première of Peer Gynt in 1896, with large parts of Grieg’s music played, a lithography by Edvard Munch as a programme and scenarios painted by two Norwegian artists Munch and Fritz Thaulow.
    [Show full text]
  • Richard Wagner's Jesus Von Nazareth
    Virginia Commonwealth University VCU Scholars Compass Theses and Dissertations Graduate School 2013 Richard Wagner's Jesus von Nazareth Matthew Giessel Virginia Commonwealth University Follow this and additional works at: https://scholarscompass.vcu.edu/etd Part of the History Commons © The Author Downloaded from https://scholarscompass.vcu.edu/etd/3284 This Thesis is brought to you for free and open access by the Graduate School at VCU Scholars Compass. It has been accepted for inclusion in Theses and Dissertations by an authorized administrator of VCU Scholars Compass. For more information, please contact [email protected]. © Matthew J. Giessel 2013 All Rights Reserved Richard Wagner’s Jesus von Nazareth A thesis submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts at Virginia Commonwealth University by Matthew J. Giessel B.A., Virginia Commonwealth University, 2009 Director: Joseph Bendersky, Ph.D. Professor, Department of History, Virginia Commonwealth University Thesis Committee: Second Reader: John Powers, Ph.D. Assistant to the Chair, Department of History, Virginia Commonwealth University Third Reader: Paul Dvorak, Ph.D. Professor Emeritus, School of World Studies, Virginia Commonwealth University Virginia Commonwealth University Richmond, Virginia December 2013 ii Acknowledgment τῇ Καλλίστῃ: ὁ ἔρως ἡμῶν ἦν ἀληθινός. “Jede Trennung giebt einen Vorschmack des Todes, — und jedes Wiedersehn einen Vorschmack der Auferstehung.” iii Table of Contents Abstract…………………………………………………………………………………………....v Introduction………………………………………………………………………………………..1
    [Show full text]
  • Romanza Klaverstykker Og Sanger Fant Derfor Gjenklang Hos Et Stort Musikk Av Sverre Jordan Antall Musikere I Norge Såvel Som På Kontinentet
    I Bergen var Sverre Jordan (1889–1972) et trekk i bybildet; en lett, stuttvokst skikkelse som hastet av sted, flat i hatten, kvikk i gamasjene. Som komponist var han påvirket av bysbarnet Grieg, men også av Sibelius, Rakhmaninov og Puccini. Likevel har Sverre Jordans toneverden sin selvstendige karakter og sin egen klangfarge, og hans romanza klaverstykker og sanger fant derfor gjenklang hos et stort musikk av sverre jordan antall musikere i Norge såvel som på kontinentet. De tre Hilde Haraldsen Sveen utøverne på denne CD-en har valgt verker som viser soprano vesentlige sider av Sverre Jordans rike produksjon innenfor kammermusikk, klavermusikk og romanser. Gro Sandvik flute Sverre Jordan (1889–1972) was part of Bergen’s city scape: a short, slight, scurrying figure with a flat hat and rapid spats. Turid Bakke Braut His compositions are clearly inspired by his fellow piano native of Bergen, Edvard Grieg, but also by Sibelius, Rakhmaninov and Puccini. Even so, Sverre Jordan’s tonal world has an independent character and its own sound, and consequently his piano pieces and songs found resonance with many musicians in Norway and elsewhere in Europe in his time. The three performers on this CD have chosen works that illustrate essential facets of Sverre Jordan’s rich production of chamber music, piano music and lyrical romantic songs. Hybrid e+q EAN13: 7041888514626 65 5.1 surround + STEREO *!0E1I8I-fbegcg! 2L-065-SACD made in Norway 20©10 Lindberg Lyd AS 01 Romance op.6 nr.2 02:48 02 Syng mine strengjer op.41 nr.3 01:30 03 Isblomar op.27 nr.1 02:17 04 Elegie 02:21 05 Capriccio 03:36 06 Mazurka 02:18 07 Vårvisa op.21 nr.4 01:30 08 Nu är stunden rikast op.21 02:10 09 Tårar op.41 nr.2 01:46 10 Barnet sover op.54 02:22 11–12 Moments musicaux op.12 Une scene de Watteau 02:53 Aquarell 03:43 13–15 Sonatine for fløyte og klaver op.61 I.
    [Show full text]