Redaktör och utgifvare : NORDISKUMUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. FRANS J. HUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. 32 årg. Telefon: Brunkeberg 14 97, den 1 Februari 1912. Annonspris 20 öre pr petitrad.

Hennes första deLut på operascenen under mellantiden ha konserterat i Ellen Gulbranson. ägde rum något öfver två år därefter. Norge och Köpenhamn med Edvard Ellen Gulbranson, född Nordgren, Grieg. En af vårt lands förnämsta och i föddes i Stockholm den 4 mars 1863, Aren 1890 och —91 sjöng hon med utlandet vidt berömda operasångerskor, dotter af bruksbokhållaren B. J. Nord­ stor framgång i Köpenhamn Amneris Ellen Nordgren-Gulbranson, har i dessa gren och hans maka, född Kiehl. Från och Ortrud samt kreerade där i mars dagar firat sitt 25-Ars jubileum som 1880 studerade hon säng ett par år sistnämnda år Brynhilda i »Yalkyrian». sångartist. Hon tillhör dock icke nu­ vid härvarande konservatorium och se- Ellen Nordgren hette numera Gulbrau- mera sitt fädernesland, sedan hon för dan i Paris för den berömda sånglärar­ son, sedan hon den 18 nov. 1890 in­ öfver 20 år sedan som gift bosatte sig innan fru Marchesi. Hennes första gått äktenskap med löjtnant Gulbran­ i vårt f. d. »brödraland». konsertdebut är nyss nämnd och hon son i norska armén. Efter nyssnämnda Såsom dagen för sitt 25-års jubileum lät vidare höra sig här på konserter uppträdande på Köpenhamns-operan blef hade hon valt den 20 sistl. januari, till dess hennes första debut på vår hon inbjuden på en soaré hos danska firande den med en stor Wagnerkonsert operascen ägde rum den 10 jan. 1889 kungafamiljen å Amalienborg, då kung i Kristiania, då hon var föremål för en som Ämnens i »» och detta med Kristian förlänade henne förtjänstmedal­ storartad hyllning. Egentligen skulle full framgång. I början af påföljande jen i guld att bäras i Dannebrogens detta jubileum ha firats den 5 okt. maj uppträdde hon i en ny roll med band. Äfven de nästföljande åien sjöng förra året, ty det var den dagen 1886, Ortrud i »Lohengrin», sålunda görande hon på Köpenhamnsoperan i »Valky- som sångerskan först uppträdde inför en af de första debuterna som Wagner- rian», »Aida» ocb »Lohengrin», och allmänheten med en egen konsert i sångerska. I nov. samma år gästade efter att ha gästat Stockholm i början Stockholm på Vetenskapsakademien. hon här åter såsom Amneris, efter att af 1905, då hon här så framgångsrikt

Ellen Gulbranson. Stefi Geyer. (Valkyrian.) 18 SVE NSK MUSIKTIDNING.

uppträdde som Amneris och Elisabeth Elmblad i »Götterdämmerung». Ijan. spelet, och då hon sedan fick regel­ i »Tannhäuser», utförde hon i april 1889 var hon åter i fädernestaden och mässig undervisning, öfvervann hon med s. å. titelrollen i Ennas »Kleopatra*, uppträdde pä operan i »Valkyrian» samt sådan lätthet de tekniska svårigheterna, »en prestation», säger kritikern Ch. äfven som Elisabeth i »Tannhäuser» att hon redan 7 år gammal kunde upp­ Kjerulf, »som hvilken europeisk scen och Ortrud i »Lohengrin». träda offentligt med stor framgång. Två som helst kunde vara stolt öfver.» Senast uppträdde fru Gulbranson här år därefter blef hon elev till den be­ Sådana framgångar, särskildt som 1907, hvarvid hon utförde Brynhilda i römde violinisten och läraren Eugen Brynhilda, ledde, naturligt nog, hennes »Valkyrian» och »Ragnarök». Hubay. Efter flere mindre konsertresor tankar på , dit hon också be- 1896 medverkade fru Gulbranson uppträdde hon i Wien 1906, där be­ gaf sig i maj. Vid profsjungningen för vid uppförandet af »Valkyrian» i Hel­ kanta kritiker icke allenast beundrade fru Cositna Wogr.er blef denna förtjust singfors, jämte fru Järnefelt samt hrr hennes teknik, utan äfven den 17-åriga öfver den nordiska sångerskans talang Costa, Perron och Elmblad, då man konstnärinnans mogenhet i bl.a. spelandet och apparition. Hon blef sålunda en­ fann hennes Brynhilda »storslagen, hel­ af Brahms' violinkonsert. Hon gjorde gagerad och vistades 1896 hos fru gjuten och alltomfattande.» Att ytter­ sedan verkliga triumftåg genom Öster­ Wagner för pröfning till utförande af ligare följa fru Gulbransons konstnär­ rike, Tyskland, Nederländerna och Eng­ Brünnhilde på festspelsteatern. Under liga verksamhet i Bayreuth etc. vore land. denna tid väckte hon mycken uppmärk­ lika öfverflödigt som vidtomfattande. Sällan har en reproducerande konst­ samhet i Wien, då Grieg där konser- Efter säsongens arbete brukar fru Gul­ när vid så unga år uppenbarat ett känslo- terade. Den 26 juli debuterade fru branson draga sig tillbaka till sitt landt- lif af sådan egenart och sådan skön­ Gulbranson i andia cykeln af Nibel- ligii hem i Norge att njuta en välbe- het, som framträda i Stefi Geyers violin­ ungenoperorna. Det var i »Valkyrian» höflig hvila samt iigna sig åt familjelif spel. Mad den stora själfullheten i och framgången var fullständig, eburu- samt landtliga och husmoderliga bestyr. hennes föredrag och välljudet i hennes väl hon till medtäflarinna i första cy­ ton, förmår hon också i s. k. virtuos­ keln hade , som dock ej stycken inlägga en känsla, som blotta med all sin stora talang lämpade sig W noter ej kan utvisa. Allt effektsökeri für Wagner-dramerna och efter ett par eller begär att förbluffa med särskilda uppträdanden efterträddes af fru Gul­ konstgrepp är främmande för denna branson. Samma lycka gjorde hon i konstnärinna. Hennes utseende är lika »Götterdämmerung». Efter Bayreuth­ Stefi Geyer. intagande som hennes spel, hvilket en­ säsongen gjorde konstnärinnan en turné dast tycks vara omedelbart uttryck af i Tyskland och vann triumfer i Frank­ Under senare år har en ung violin- en genialisk natur och som i yttre hän­ furt vid uppträdande i nyssnämnda konstnärinna uppträdt, som synes åt­ seende framträder med ett ädelt lugn. Wagneroperor. I december s. å. sjöng njuta lyckan att blifva allmänt er (Efter N. M. Z.) hon på Berlin-operan i »Siegfrid» känd som en violinist af första och »Götterdämmerung», då hon ge­ rangen, hvars namn läses här ofvan. nom operachefen grefve Hochberg fick I Kristiania och Köpenhamn vilja vi *J4r" emottaga från kejsaren en brosch med minnas att hon uppträdt med ovanlig hans namnchiffer i biiljanter. Konst­ framgång. I dessa hufvudstäder tager närinnan har naturligtvis äfven hedrats man reda på och söker vinna för sina Wagner och Liszt. med svenska utmärkelsetecken. I Bay­ stora konserter utlandets mest framstå­ reuth har hon de ssutom sjungit Kundrys ende konstnärer såsom solister. Här ur "Kåserier" parti i »» inträffar det sällan utom i Göteborg. af I början af 1897 sjöng fru Gulbran­ Här snarare afråder man berömda musi­ Andreas Hallén. son åter Kleopatra i Köpenhamn ocb ker att komma hit. Förhållandena äro mot slutet af året gjorde hon stor också för närvarande annorlunda här (Fotts. fr. föreg. n:r.) lycka i München som Biiinnhilde i »Val­ både i afseende på publik och konsert­ Af stort intresse äro vidare de bref, kyrian». I november lät hon första lokaler, det erkännes. Genom hr Ge- gången höra sig i London. Det var i b vilka Wagner yttrar sig öfver Ber­ lins konsertbyrå ha vi nu blifvit i till­ lioz, Meyerbeer, Mendelssohn, Raff m. på den andra af de stora Wagner-kon- fälle att ändtligen få höra Stefi Geyer, serterna, då kritiken yttrade om henne, fl., och inte minst märkliga äro de, i eller scm hon kallas Stefi Jung-Geyer livilka han uttalar sig öfver sin vän »att hon obestridt var kallad att intaga i annonserna om hennes första konser- en mycket hög rang bland Wugner- Liszts kompositioner. I intet enda af terande här i Muskaliska akademien den dessa bref finner man något af det öf- toikarne. Redan efter första uppträ­ 12 och 15 februari. versitteri, som man så ofta utan all dandet i Bayreuth sade en ansedd kri­ Stefi Geyer är född den 23 juni grund lagt honom till last. Han kan tiker om sångerskan: »Hon betager 1888 i Budapest, dotter af en läkare väl knappast uttrycka sin beundran genom röst, poesi, temperament och därstädes. Då i hemmet mycket musik för och tilltro till Liszts förmåga tydli­ apparition. Hennes organ utmärker sig förekom, erhöll hon tidigt väckelse till gare, än då han önskar att denne skulle för stort omfång, vekhet, egalisering utbildning af sina musikaliska anlag. komponera musik till han drama i alla lägen och en särskildt ädel klang­ Vid 3 Ys års ålder lär hon ha spelat "Wieland der Schmied". Wagner karaktär.» Han säger vidare: »En folkvisor på pianot och själf uppfunnit hyste ock den största beundran för det högrest gestalt af äkta germanisk typ ackompanjemang till dem. Vid den ti­ egendomliga i Liszts kompositioner, rör hon -ig på scenen med sparsamma, den yt'rade hon ock en särskild kärlek livilka lian anser som värdiga minnes­ nobelt måttfulla gester, men kan i de för violin, och på hennes ifriga böner märken af hans storslagna individuali­ afgörande ögonblicken bryta ut i en skänkte henne föräldrarne en miniatyr­ tet. Att han i själf va verket ej hyste af situationen framkallad liflighet af violin på hennes 5 te födelsedag. Fa­ full tillit till den symfoniska dikten så­ stor skönhet.» dern visade henne de viktigaste hand­ som konstform, kan man likväl läsa Efter 1895 dröjde det till 1898 in­ greppen, och snart kunde det femåriga mellan raderna äfven i lians bref till nan fru Gulbranson åter gästade Stock­ barnet, utan att ha åtnjutit regelmässig Liszt, ty han ansåg att musiken som holmsoperan, då hon sjöng Valkyrian. undervisning, efter gehör en mängd me­ uttrycksmedel behöfver ordet till Det var i april månad, då hon där lodier, som hon hört. Föräldrarne voro hjälp. Liszts försök att tränga utöfver uppträdde som Brynhilda i »Valky­ emellertid förståndiga nog att ej vilja ut­ den absuluta musikens gränser, så ge­ rian» och Ortrud samt medverkade på bilda henne till ett »underbarn». Men niala de än äro, kunna endast, åtmin­ en symfonikonsert. I maj s. å. sjöng af egen drift ägnade sig den unga flic­ stone tills vidare, blifva begripliga för hon i Amsterdam tillsammans med herr kan med stor ifver åt studiet af violin­ ett fåtal. Dessa geniala försök, att SVENSK MUSIKTIDNING. 19

gifva musiken en större karaktäristik en god medhjälpare till vinnande af det Kjellbergska huset. Emellertid, då och uttrycksfullhet, hafva dock när­ dessa högre mål, om den uppträdde ägarinnan till detsamma, professorskan mast kommit musikdramat till godo, med mer sakkännedom än som of­ Kjellberg, afled förra året, är huset och Liszt hiar således å sin sida, om icke tast är fallet, men framför allt med med tomt antagligen åtkomligt och det förberedt så dock varit en ytterligare hjärta för hvad som göres oss bebof. vore skäl då med allra första söka få fingervisning för Wagners senare verk­ "En god sak bryter sig själf ban", är inköpa huset för Musikal, akademiens samhat som dramatiker. ett gammalt ordstäf, för livilket visser­ behof. Huset med dess obetydliga tomt- Af mer djupgående intresse äro ligen en god del sanning ligger till areal kan icke betinga särdeles högt Wagners bref öfver Schopenhauer, Cal- grund, och de.t h ar icke minst beträf­ pris, och tills vidare kanske hyrorna deron, Dantes "gudomliga komedi", fande Wagner visat sig att saken banat betäcka räntan på köpeskillingen, Som kristendom och buddhaism m. m. Man sig själf väg, fastän hindren och svårig­ innehafvare af denna tomt är akademien får genom alla dessa bref lära känna heterna varit större än någonsin. Den i stånd att utvidga sin byggnad åt detta gången af hans inre utveckling, huru personliga animositeten verkar visser­ håll ända ned till Strandgatan i linie de idéer, som han länge burit inom sig, ligen hämmande för sakens fortkomst, med angränsande hus vid denna. Vi mognade för att slutligen i full klarhet men skadar den egentligen aldrig ; men känna ej om Musikal, akad. disponerar och helgjutenhet genomtränga hans personligheten kan väl bli lidande här- den fria platsen framför sin byggnad senare större verk. Om vi således i af, och därpå är ju det hufvudsakliga ned till gatan. I alla händelser kan hans "der Ring des Nibelungen" lära syftemålet med alla lögnaktiga och den icke bebyggas af någon annan och känna den värld, i hvilken "viljan till hätska utfall och angrepp i första därför åtkommas billigt nog. Akade­ lifvet" i all sin egoism och maktbegär hand beräknadt. Den sakkunnige mien hade då fri och egen grund att blir en kamp om tillvaron, som slutli­ motståndaren bör och kan man respek­ disponera och en areal, som i öster och gen uppfräter och tillintetgör allt och tera och i fall det gä'Jer möta i ärlig väster sträcker sig från nämnda gata alla, så lära vi däremot i "Parsifal" kamp, ondskan och hätskheten straffa till utrikesminister-tomten, nu skiljd känna detta förnekande af "viljan till till slut sig själfva, men mot dumheten från akademiens byggnad med en smal lifvet", som genom afklädandet af det kämpa som bekant "gudarne själfva gård, som väl tillhör densamma såsom egoistiska jaget får ett bestämdt ut­ förgäfves". en ljusgård, och i norr och söder från tryck genom den mest upphöjda kän­ Wagners och Liszts namn skola än­ Stallgatan till Kjellbergska husets granne slan — medlidandet. nu en lång tid gifva anledning till stri­ i norr. En ganska respektabel terräng Man hör ofta sägas, att den roman­ der och tvistar, men man bör hoppas för akademien. Sedan har man två tiska form, i hvilken Wagner klädt att härigenom uppmärksamheten och förslag att beakta. Det ena är en all­ sina symboler, är föråldrad och ej kan begäret allt mer må väckas, och att ge­ deles ny byggnad på platsen. Medel hafva något intresse för oss moderna nom närmare bekantskap med dem i till en sådan borde kunna anskaffas ge­ "normala" människor. Wagners första deras skrifter större klarhet i bedö­ nom ett lotteri, i likhet med Operans. uppträdande skedde visserligen vid ro­ mandet af deras idéer och sträfvanden Dramatiska teaterns och idrottslotteriet. matikens höjdpunkt i Tyskland, och måtte vinnas hvartill deras intressanta Och för en institution sådan som Musi­ med romantikerna har han det gemen­ brefväxling icke minst genom sin po­ kaliska akademinn med dess för hela samt att vilja stort. Men livad de ej pulära form mycket skall kunna bi­ kunde, det utförda Wagner. Om ro­ draga. landet viktiga läroverk borde ansö­ mantikerna i allmänhet flögo på fanta­ kan om ett sådant lån icke kunna siens vingar utom verklighetens områ­ afslås och säkert, vinna konungens, Mu­ de, så var för Wagner fantasien blott sikaliska akademiens f. d. preses, bi­ ett medel att försinnliga en högre and­ fall. lig idé. Romantikens tendens går i Det andra förslaget, som tycks kuDna beaktas och komma i fråga — natur­ två riktningar — universalitet och na­ Musikaliska akademiens trång­ tionalitet. Inom den tyska musiken se ligtvis också beroende af Kjellbergska vi båda dessa riktningar representera­ boddhet. tomtens förvärfvande — är att med de, den universella genom Beethoven, tillbj-ggande af nuvarande huset upp­ den nationella genom C. M. von We­ Förslag till dess afhjälpande . föra flyglar, sträckande sig ned till ga­ ber. Wagner är föreningen af det för­ tan, ungefär i likhet med Fria konster­ sonande elementeet mellan båda. Re­ Det har länge varit en erkänd sak, nas akademis byggnad*). Akademins hus dan i dag har Wagners konst vunnit att Musikaliska akademien är i behof skulle sedan kunna påbyggas med 1 en universell betydelse, och ändå är af ökadt utrymme för lämpliga loka­ eller 2 våningar för lektionsrum etc. han den mest nationelle af alla tyska ler till konservatorieelevernas undervis­ Nuvarande högtidssalen kunde utvidgas konstnärer. ning, att nu icke tala om högtidssalens öster och norr ut till en stor, tidsenlig Wagners och Liszts betydelse och ringa utrymme för konserter och olägen­ konsertsal, på en af hufvudstadens mest innerliga geniensamhet med hvarandra heter i andra afseenden. Man har tänkt centralt belägna platser. En sådan sal kan nogsamt bedömas efter denna sig vinna en tillräcklig utvidgning af i det blifvande Nobelhuset nära Djur­ brefväx'ing. Denna gemensamhet i byggnaden på n. v. utrikesministeriets gården är allt för aflägset belägen och åskådningssätt kan sammanfattas så­ tomt, och utsikterna härtill tyckas ha den under byggnad varande vid Norra lunda: konstens uppgift är att genom ljusnat, sedan ministeriet flyttats och Biintoiget är endast provisorisk. På det intryck den åstadkommer stegra våningen för ministern icke behöfver nedra botten af akademi huset torde människans etiska mottaglighet. I en inrymmas i det gamla huset. Att dela kunna finnas rum för en till kammar­ stegrad etisk mottaglighet ligger öfver tomten, så att Musikal, akademien skulle musikkonserter lämplig och nog stor liufvud taget människosläktets framåt- kunna komma öfver den del som grän­ sal, h varjämte en tillräcklig stor lokal gående, och man kan därför också på­ sar till dess byggnad och resten åt för det nu så trångt inhysta hibliote- stå, att emottagligheten för den äkta Blasieholms torg bebyggas, låter sig ket kunde erhållas, — allt under för­ konsten är en ganska betecknande grad­ n°g eJ göra. Dessutom är bara tom­ utsättning af Kjellbergska tomtens in­ mätare för kultur och moral. ten värd stora pengar och huset måste köp. Om man vill ställa konstens uppgift rifvas i grund för att lämna rum för Såsom hvurken byggmästare eller ar­ så högt, skall det ej bli svårt att till­ en praktbyggnad vid denna centralplats bakaslå alla slags puritanska angrepp i vår hufvudstad. *) För att kunna få behålla denna akade­ mot densammas berättigande, hvilka, Man måste väl sålunda rikta tankar­ mins byggnad och tomt måste denna till­ såsom förhållandena nu gestalta sig, ne och planerna åt motsatt håll, öster­ byggnad bke, ty donatorn däraf hade förord­ visserligen kunna få sken af b?rätti- nat, att tomt med byggnader i annat fall ut åt Nybroviken. Men här möter ett skulle tillfalla hans slaktingar, om akade­ gande. Pressen skulle ock kunna vara hinder, nämligen akademiens granngård, mien flyttades till annan plats. 20 SVENSK MUSIKTIDNING.

kitekt kan jag icke inlåta mig på möj­ den fagre unge riddaren Rinåldo —, naturligt verkande vattenfall. Man ligheten att realiseva det ena eller an­ likaledes utöfvat en alldeles särskild torde svårligen finna en mera idealisk dra af mina projekt. Men jag kan ej tjuskraft å till och med de mest illustra protagonist, än den med skönt yppiga se någon annan utväg att tillöka Mu­ bland gångna seklers tonsättare, hvar- former och syperba vokala resurser be- sikaliska akademiens byggnad åt annat om sammanlagdt bortåt ett femtiotal gåfvade unga primadonnan Eugenia håll än österut åt Nybroviken. Lika musikdramatiska alster, Händels »Ri­ Bijrzio, som ock i sitt parti inlade litet kan jag ingå i detalj beträffande nåldo», Haydns. Cherubinis, Rossinis vederbörlig glöd och tragisk intuition. en behöflig inredning och kostnadsför­ Saccbinis »Armida» etc. etc. bära vitt­ Af öfriga solister var den unge teno­ slag i ena eller andra fallet, men det nesbörd Om än ej jämförlig med »Or- ren Giuseppe di Bernärdo en högst kan väl ursäktas en intresserad för sa­ féo» i fråga om melodisk inspiration, anslående Rinåldo och den utmärkte ken, att söka »draga sitt strå till stac- eller med »Alceste» och »Ifigénia in barytonisten Francesco Bonlni en för­ Tauride» i tragisk kraft och lulländadt träfflig kung Idraöte. Kör och orkester dramatiskt uttryck, så är Glucks »Ar­ skötte sii med glans under ledning af mida» likväl ett lysande prof på hans Tttllio Serafin, hvilken lyckligt beto­ mäktiga genius, hvilken leder tanken nade den för Glucks stil utmärkande på de store grekiska tragikerna Aisky- varma liffullheten och markerade >yt- los, Söfokles och Evripides. miska accentueringen. Ej mindre de mänskliga passionerna, Annandag jul presterade »La Scala» Från Milano. som i sistnämnda våldsamt drifva sitt andra program, bestående af Hum- sitt spel, än det däri jämväl domine­ perdincks f. f. g. förra året i Newyork Glucks i Armida , etc. rande trolskt fantastiska elementet er­ och sedan i Tyskland med stor fram­ 1 jan. 1912. håller i musiken en ypperlig relief. gång uppförda, allegoriska sagoopera Efter den något antikverade första ak­ Figli di re (»Königskinder»). Ernst Från artistisk synpunkt intager otvif- ten har densamma att uppvisa sådana Rosiners naivt poetiska och högsenti­ velaktigt »La Scala» ej allenast för­ operakompositionens sannskyldiga pärlor mentala täxt, där ej heller det humo­ nämsta rangplatsen bland Italiens teatrar, som den nästan beethovenianskt impo­ ristiska elementet saknas, har erhållit utan kan ock rivalisera med hvilket nerande duetten mellan Armida och en ytterst smak- och rörande stämnings­ som helst af världens största lyriska syrerkonungen samt hennes besvärjelse full musikalisk omklädnad af företrädes- konsttempel. Med understöd af en kom­ af demonerna i andra akten, Rinåldos trädesvis wagneriansk art, men absolut mun, mera offervillig än den romerska, smältande sköna aria »Qual mågico kontrasterande mot en Richard Strauss' och en varmt intresserad publik, har suöl», (hvilken trolsk mark) i samma effektsökeri. Att något lifligare bifall nuvarande ledaren, härtig Visconti di akt och hans manligt kraftiga afsked ej här ifrågakom, berodde väl hufvud­ Modröne, i förening med sceniske di­ till Armida i den femte, tredje aktens sakligen därpå, att »La Scalas» kolos­ rektören Mingdrdi, inlagt högst bety­ hemskt gripande scen med hatets gudinna sala scen mindre lämpar sig för dylika dande förtjänster om den gamla äro­ och hjältinnans rent af monumentalt arbeten af »intim» natur än för den rika institutionen, hvilken nu upplefvat storslagna slutmonolog, att ej tala om »stora» operan. Det af kapellmästaren en verklig renaissance, ej mindre med de tjusande baletterna. Såsom en egen­ Serafin dirigerade utförandet var där­ hänsyn till teknisk perfektion än det domlighet — i jämförelse med t. ex. emot det bästa möjliga med hufvud- om sannt konstnärliga sträfvanden vitt­ »Tristan och Isoides» eller »Salomes» rollerna, prinsen, violinspelerskan och nande artistiska arbetet. spasmodiska sensualism — må anföras, den lilla gåsvakterskan, representerade Efter att under senaste operasäsonger att »riddaren af gyllene sporren» själf af tenoren Giuseppe Armanfni, barotoni- ha framdragit sådana klassiska »chefj» på äldre dagar befarade sin eviga för­ sten Taurino Purvis och den charmanta d'oeuvre» som Cimarösas spirituella dömelse, därför att han besjungit den spanska sångerskan Lucre&ia Bo ri. Stort »Matrimönio segréto», Spontinis nobla demoniska kärleken och vällustens re­ löje framkallade de verkliga, i tid och »Veståle», Cherubinis rätt ledsamma tande njutningar Oin ock Glucks opera otid kacklande gässens »interfolieringar». »Medéa» och Pacinis jämväl tämligen ej fullt kan tillfredsställa en modärn föråldrade »Saffo», inledde »La Scala» C. v. P. publik, så beror detta på de klassiska den 18 dec. förra året på det mest formernas relativa stelhet och monotoni värdiga sätt sin nya »stagiöne» med samt knapphändigheten af hans — vis­ Glucks berömda musikdram Armida, serligen nu förstärkta — orkester med ett af hans efter 1762 komponerade dess väl enformiga kolorit, men hans lem mästerverk, hvarigenom den hittills musik, alltjämt högst anslående genom En Emil Sjögren-konsert hufvudsakligen på tom virtuositet an­ lif- och uttrycksfullhet, förtjänar på lagda operans genialiske reformatoi för­ i Paris. grund af den verkligt elyseiska fröjd, värfvat sig odödlighet*). Enär den den behagfulla fägring och det nobla sistnämnda daterar sig från 1777, har Emil Sjögren, som nu i åtta år regel­ majestät, som präglar densamma, en alltså, oafsedt ett mindre lyckadt upp­ bundet besökt Paris, gaf den 5 jan. hedersplats i alla tiders musikaliska förande å en napolitensk teater, dröjt åter en konsert med egna kompositioner pantheon. närmsre halftannat sekel, innan den­ i Salle des agriculteurs. Att den hos samma gjort sitt triumferanda intåg å Med hänsyn till att äfven Paris­ oss så uppskattade tonkonstnären, trots den italienska scenen. operans senaste upptagande af • Armida» oerhörd konkurrens, förvärfvat sig namn I Tassos famösa hjältedikt »Gerusa- härom året utföll mindre lyckligt, kan och rykte äfven i det kräsna Paris, lemme liberåta», snärjande korsfararne i våra dagar detta verk knappast komma kunde man tydligen märka af den full­ i sina garn, tyckes den förföriska öster­ till sin rätt förutom å »La Scab» i taliga och tacksamma publiken, som ländska fén, som är protagonist i libret­ Milano — där Gluck studerade hos förutom den talrikt representerade sven­ ton till Glucks opera, på grundvalen symfoniens fader, Sammartini —, hvil­ ska kolonien räknade ett mycket stort till den förstnämnda, redan författad ken både åt det lyriskt-dramatiska och antal kända och berömda musici och for Lullis »Armide et Renaud» (1685) det ej minst viktiga koreografiska ele­ komponister. Herr Sjögren, som själf af den högst medelmåttige franske poe­ mentet gaf en den mest splendida re­ hela tiden skötte ackompagnemanget, ten Philippe Quinault — här lyckas lief. Nämnda teaters balett häfdade hade äfven förvärfvat en utomordentlig hon för någon tid till sitt trollslott en- här ånyo sitt världsrykte och af de stab af konstnärer för återgifvandet af levera korshärens mest lysande hjälte, underbart vackra scenerierna må sär­ programmets olika nummer. skildt framhållas fjärde aktens förtrol­ Konserten inleddes med fjärde violin­ *) Hans talrika öfriga opero r äro hållna i lade slottspark med »il fonte del riso» sonaten (h-moll; op. 47), utförd af ru- det gängse italienska manéret. (löjets källa) och sin fond af storslaget mäniern mr Georges Enesco, en ung SVENSK MUSIKTIDNING. 21

men fulländad konstnär, mycket popu­ en mängd tonsättningar, hvar ibland och varit en verksam vid deras opera lär och anlitad i Paris' mnsiklif, och särskildt må nämnas de präktiga stu­ 30 år, varit deras kapellmästare i 22 år som gaf den härliga tonskapelsen en dentmarscherna. De ofvan nämnda och detta med heder, hade skrifvit briljant tolkning, belönad med stor­ brefven, ur fröken E. von Schantz' sam­ hundratals saker för dem, t. o. m. lärt mande applåder. lingar på Pernå gård i Finland, äro deras prester messa, de hade lämnat Härefter bjöd programmet en afdel- mycket karaktäristiska och upplysan­ eller gifvit mig, att jag med mina 11 ning romanser, föredragna af baritonen de om Haeffners lefnadsförhållanden. barn och hustru kunnat lefva. Hör ni, Jan Reder, en förstklassig sångare, som Haeffner umgiks mycket med Upsala- min hund Fidell, som äfven blifvit bl. a. ofta medverkar vid de berömda studenterna och bland dem voro ett par gammal, står gråtögd för mig, jag har Lamoureux konserterna, hvilka höra till finska, A. I. Arwidsson och J. J. inga skorpor att ge honom. Nordbag­ världsstadens största musikevenemang. Pippingskjöld som tillhörde hans krets gar skickade i februari månad ett bref En mycket lycklig fransk öfversättning ooh af hvilka den senare en tid var hans till mig i en så skrytande ton som Bo- al den ofta hörda »I Seraljens lust­ elev i musikteori. De här i fråga va­ napartes krigsbulletiner, med en fri­ gård», en outgifven romans, benämnd rande brefven, livari hr O. Andersson hetssång och lofvade 100 Norges banko »Sur l'escalier de Jadi», och »Pourquoi gjort några uteslutningar, taga vi oss :edlar, som utgör 150 svenskt banko, se tourmenter» (op. 54, II.) rönte det ''riheten meddela här. De äro adresse­ för bästa melodi till den matta frihets­ lifligaste bifallet. rade till båda de nämnda finnarne. sången, som härmed i afskrift följer. Podiet bestegs nu af en 15-årig bra­ De uppmanade mig, som författare till siliansk pianist, M:lle Guiomar Novaes, Uppsala den 20 augusti 1821. musiken till Thormoder Kolbrunar- prisbelönt elev vid konservatoriet här. skald, att försöka min lycka. Jag hop­ Hon besatt en ovanlig säkerhet, för­ Mina Bästa Bröder. pas min melodi, som äfven här medföl­ jer, har mera frihetsluft än deras ord. enad med ett utmärkt anslag, och åter- Nu har jag börjat arbeta på klaver- Hör ni finnar, spänn upp all er poe­ gaf trenne kortare pianokompositioner, utdrag af all musik jag komponerat, tiska kraft, skrif en visa efter denna af hvilka »La Tourterelle» (op. 41) visor och hur allt det tyg af mu­ musik —• — Men sjunger ni den måste bisseras. sik heter, för att utgifva det tryckt. musiken, så ber jag, sjung den med En ännu outgifven sonat (h-dur; op. Om det kommer därpå an, kan det bli kraft, ej med Uppsala professorernas 58) för piano och violoncell, spelades utom visorna nära 600 ark, men det är köld, undantagandes Geijer; tag den af kompositören och den äfven i Stock­ för mycket, således utgajllring. Men till bild i kraften, annars är visan holm välkända m:me Margherita Capon- huru skall man det få tryckt? Våra strunt. Magist. Ramström och sacchi. De hjärtliga och ihållande boktryckare kan ej börja därmed förr Palmblad äro hederliga gossar. Dem applåderna som följde, gällde i lika hög än nästa februari ; och bli de rika i har jag att tacka för att jag icke dött grad det nya verkets skapare, som den vinter, så ska de förskrifva nya stycken, pom en Gerstenberger Ugolini. De utmärkta och vackra konstnärinnan. då kan det gå fort som f—n. Men jag börja i slutet af dec. att trycka mina Miss Minnie Tracey, icke heller all­ är utan pengar, fattig som djävulen. arbeten med 6 ark i sender. Prenume- deles obekant för Stockholmspubliken, Hör ni finnar, kunde ni ej låta trycka rat. tager därpå 12 svensk banko för gaf en värdig afslutning åt det synner­ allt detta i Petersburg och kunde ni, arket — skaffa mig många och snart. ligen vackra programmet, genom sitt ärliga finnar skaffa mig i höst några Svenskarne äro mera galna än jag i nobla föredrag af fem romanser, af penningar, skulle jag på ert ärliga an­ musiken. Huru det är med deras poesi hvilka må särskildt framhållas »Pro­ sikte lämna all musiksmörja ; jag är vet jag ej. Valerius har skrifvit en vence» och 2 sånger ur »Spanisches öfvertygad, vore någonting öfver sedan opera, Björn Järnsida, däruti finnes Liederbuch». kostnaderna betalts, fick jag nog detta. en portativ Valhalla, som transporte­ Som en kuriositet kan nämnas, att Hvad mena Bröderna? rats från Paris. Dupuy har skrifvit de medverkande artisterna represente­ Alla låta hälsa, alla må bra. Zeipel är musiken därtill. Ifrån Ryssland få de rade fem olika nationer, hvilket om med hö-, råg- och kornbergning syssel­ en spegel, som ska vara så stor som hela inte annat kan ba sin betydelse föl- satt. — —- H älsa alla finnar. Jag är fonden på teatern, för att presentera, spridandet af kännedomen om vår store med lif och själ jag tror, alla ansikten af Stenbock, komponist och hans verk. Dupuy, Blad et cons., för att upplifva Herr Sjögren, som åtföljes af sin Brödernas ödmjuka tjänare. deras förvissnade känslor. Därtill fru, har före jul gifvit en konsert i Haeffner. ha de pengar, gamla vällustingar, hvars Frank urt a/Main samt deltagit i några krafters upplifvande är mera en all­ tyska musikfester, och är nu på hem­ Uppsala den 22 sept. 1821. mänhetens skyldighet än deras kyrko­ väg öfver Köpenhamn, där möjligen en sång. Dupuy har med sin musik till konsert gifves, för att sedan återtaga Björn Järnsida betalt alla sina björnar sin verksamhet som organist i Johannes Mina Bröder ! — men till koralbokens tryc­ kyrk,. w B Blott galenskap får ni i dag. Bar­ kande är jag lam (o) skyldig 600 r. d. nen skrika om mig som rasande. Tvän- banko. För att omsätta detta lån på ne äro sjuka. Och nyss var vaktmästar disconten, har jag måst sälja mitt kla­ w Berggren här med en stämning på 500 ver, min goda violin. Men jag tröstar Rd. r.g., tvänne qojkar ha inga skor — mig, min koral är skrifven för evighe­ den äldste sitter och kopierar en af- ten, Två bref från Haeffner. handling om kyrkotoner, som ska in i Svara mig snart om jag kan få en Litteraturtidningen — mitt goda snus 1000 r. d. till understöd åt boktrycka­ (Ur Tidning för musik, Helsingfors.) är slut, jag tager nu en pris Domanders ren och mig ! såda nsar jag polska hvar fina; jag har ej så mycket mynt att afton till finnarnas ära: Jag är med lif Ett meddelande af O. Andersson i köpa papper att komponera på, jag ta­ och själ nämnd« tidning med anförande af ett ger gamla lappar utaf böcker och klod- par bref från Haeffner måste ovillkor­ dar därpå; ingen ved har jag; jag tar Eder tillgifne tjänare "kalbaggar och kokar kaffe därmed, ligen intressera oss, d å den berömde Haeffner. musikern så länge här i Sverige haft som består af åtta bönor för min sats i sitt hem och verkat. J. C. F. Haeff­ dag — är det ej härligt och skönt ? ner var ju här hofkapellmästare 1799— Men så galen som svenskarna och 1808, blef sedan domkyrkoorganist och nordbaggar är jag dock ej. Ni finnar, Director musices i Upsala, utgifvare af , ni få hämna alla mina oförrätter. Ha­ Svenska koralboken och kompositör till de jag kommit ibland Hottentotterna S YENS K MUSIKTIDNING.

Cirkusbyggnaden à Djurgården. som Eugen Onegin, hvars berömliga återgifvande är välbekant. I denna .lan. 21. Konsert. Wagner: l.a och 3:e opera utfördes furst Gremin, som vi Från scenen och konsertsalen. akterna ur "Parsifal". Solister: hrr Werner T^ngel (fr. Zürich), tro, för första gången af hr Sjöberg. John Föns (Köpenhamn), P aul Rollen har alltid förut innehafts af hr Kungt. teatern. Schmedes (Berlin), G. Sjöberg. Wallgren. Foronis kvicka enaktare, Dirigent: hr Seeber van der .lan. 10. Bizet: Carmen. (Carmen: fru Floe (Karlsruhe). Till förmån »Advokaten Patelin», med sin muntra Clanssen; Don José: hrSchwe- för Sofiahemmets pensionskassa handling och musik, har återupptagits. back.) för sjuksköterskor. Reprisen af »Konung för en dag», med 17. Gounod: Romeo och Julia. ny besättning af hufvudrollerna få vi i 18. Yermländingarne. 19. Wagner: Tannhäuser. Vetenskapsakademien. el t följande nummer omnämna. 20. Puccini: Bohème. (Mimi: Oscars-teatern har jämte »Till kejsa­ fru Hesse-Lilienberg.) •lan. 24. Ivonsert af iinske violinvirtuo­ ren» och »Chokoladsoldaten» återupp 21. Yermländingarne (mâtiné). sen Sulo Hurstinen. Bi­ tagit »Lilla helgonet», i hvars kvinliga 21. Hallen: Harald Viking. trädande pianist: hr Gust. Nord­ 23, 29. Y. 1'eterson-Berger : Arn- kvist. hufvudroll frk. Inga Berentz, som be­ Ijot. (Arnljot: hr John For­ 29. Konsert af pianovirtuosen Mi­ kant, är särdeles lyckad. En ny ope­ sell, l:a gästupptr.: Unna, Gun­ chael v. Zadora. rett af Lehår, »Eva», har i dagarne hild, Waino; fruar .Jahnke, haft sin premiär och torde komma att ( Haussen, Osear; Olof Harald­ son: lir Oscar; skalderna: Gis- Musikal, akademien. hålla sig länge uppe som kassapjäs. sur Hvite, Tormod Kolbrunar- Vår bekantskap med densamma kan skald, Torfin Munn: h n' Stie- Jan. 20, 23, 31. Brlissel-stråkkvartet- först, ske senare. tens kammarmusikaftnar. 1. bel, Herou, Lennartson: < )st- Konserten på Cirkus söndagen den mund, Gudfast Grimsson, Sig- Beethoven:. Stråkkvartett op. vald Grimsson, Torar lagman: 74, Ess dur; Duo för altviolin 21 kl. 2 e. m. med uppförande af I :a hrr Svedelius, Mandahl, Stie- och violoncell (mit zwei obli­ och 3:e akterna af »Parsifal» — ett, bel, Nygren; Finn Arnesson, gaten Augengläsern); Stråk­ kvartett op. 132, A moll; 2. som det kunde tyckas, vanvördigt neddra­ Tore Hund: hrr Kristensen, gande från scenen till konsertsalen — Grafström; Sigurd i Slanilro.m, Tschaikowsky : Stråkkvartett Bård i Bräcka, Henning i As: op. 30, Ess dur (/.um Anden­ hvars svårigheter med allt skäl kunde hrr Stockman. Ericson, Arrhe- ken an Ferd. Laub); Brahms: anses oöfvervinneliga här efter så kort Kvintett för klarinett (hr Jo­ nius; Göka-Tore, Aflo-Faste, hanson) och stråkkvartett, op. öfningstid, blef emellertid en erkändt Ubma: hrr Sjöberg, Nyrén lyckad framställning, som gjorde stort Malm). 115, A moll; 3. Schubert: Stråk­ kvartett (op. posth.) D moll: 34. Mozart: Figaros bröllop. intryck. Dirigenten hr Seeber van der Haydn: Stråkkvartett n:o 08 , Floe hade därvid visat sig som en (Grefvinnan, Suzanna Chéru­ F dur; Smetana Stråkkvartett: bin, Marcellina; frk Larsén, "Ans meinem Leben". verklig trollkarl, som hade |kör och fruar Hesse-Lilienberg, Claus- orkester fullständigt i sin makt. Af sen, frk. Lindegren : Grcfven, Figaro, Bartholo, Don Bazil, solister framstod särdeles hr Werner Don Curzio, Antonio: hrr Oscar. Engel (från Zürich) som Amfortas med Stiebel, Svedelius, Malm, Len­ en präktig stämma; lyckade voro också nartsson, Grafström.) Från den 20 jan. finna vi vår så dansken hr Föns'sora Gurnemanz och 25. 28. Verdi: Trubaduren. (Grefve högt värderade, intagande operasånger­ Luna: hr Molin, deb.: Maurico: hr Paul Schmedes (Berlin) som Parsi­ hr Schweback.) ska fru Davida Hesse-Lilienberg, åter- fal. Äfven de svenska solisterna hr 20. TschaikowsKy : Eugen One- engagerad för en tid framåt vid Ope­ Sjöberg och fru Afzelius-Boblin i min­ gin. (Onegin: hr Forsell, gäst; ran. Hennes första uppträdande skedde dre partier bidrogo till framgången af Larina, Tatjana. Olga, Fili- i »Bohème» som Mimi, en af hennes pjewna: fru Claussen, frk. Lar­ det hela. Hufvudsolisterna och den sén, fruar Järnefelt, Jahnke; glansroller. En annan sådan följde energiske dirigenten, hyllades lifligt af Lenski, furst Gremin, Saretzki, därpå, nämligen Susannas i »Figaros den fulltaliga publiken. Triqué' hrr Nyblom, Sjöberg, bröllop». Särskildt vid första återupp- Briisselkvartettens tre soaréer, hvil- Stiebel, Malm.) trädandet rönte hon starka bevis på 27. T h om a s : Mignon. (Mignon: kas program läses här ofvan, gåfvos frk. Hörndahl: Philine: miss publikens sympatier för sin favorit. Att äfven i år för fylld salong och med Case, deb.) hr John Forsell, hvilken som man vet rikligaste bifall. En svensk klarinettist 28. Balett: Barnens juldröm; åtnjuter ett nästan till dyrkan grän­ hr Johansson medverkade ock i Brahms' Foroni: Advokaten Patelin. (Guillemette, Angelique, Bo- sande favoritskap hos vår publik, spe­ klarinettkvartett. Den finske violin­ binette: fru Oscar, Irk. Berg­ ciellt hos det täcka könet, skulle häl­ virtuosen Sulo Hurstinen, visade myc­ lund, f ru Bartels; Patelin, Jos- sas välkommen till Operan med stora ket] framstående egenskaper såsom så­ seaume, Aignelet, Jacquinard, ovationer, blommor och en mängd in- Carlot, hrr Oscar, Stiebel, Malm, dan. För hans program likasom för Grafström. Lennartsson. ropningar, vid sitt nu började gästspel, pianovirtuosen Zadoras konsert sakna var själfskrifvet. Han öppnade det med vi nu utrymme att redogöra. titelrollen i Peterson-Bergers »Arnljot», som han skulle ha kreerat förr, men Oscarsteatern. som till följd af förhinder â hans sida .lan. 10 —18. O scar Strauss: Chokolad- öfvertogs af den nu aflidne hr Frith. soldaten. Strömberg. Hr Forsells stora musika­ 19—27. Hervé: Lilla Helgonet (Mam- liska och dramatiska förmåga gaf en zell Nitouche). lyckad framställning af rollen, om än 21. Georg Jarno: Till kejsa­ ren (mâtiné). stundom med en sentimentalitet, som Musiknotiser från hufvudstaden och 28. Franz Lehår: Eva, operett man ej kunde vänta af den nordiska landsorten. i 3 akter af Willner och Bo- vikingen. Rollbesättningen i operan danszky. Öfvers. af O. Ralf. var för öfrigt densamma, med fruarna (Pepita Désiré Pâquerette, Eva: Kgl, teatern. Den här förut om­ fru Meissner, frk. Grünberg: Claussen och Oscår lika utmärkta i nämnda operanyheten »Lejla» af N. Flaubert, Millefieur, Lurousse, sina partier. I »Trubaduren» har hr Berg väntas komme till uppförande vid Mathieu, Voisin: hrr Ullman, Schweback återgifvit Manrico för första midten af denna månad. Schröder, Textorius, Wickbom, gängen ; hr Molin har fortfarit att de­ Ralf; Prunelle, Freddy: hrr Allum, Bergström: Elli, Chi- butera som grefve Luna, likasom miss Musikaliska akademien höll Chi: frkn . Lindzén, Kårseli.) Case som Philine i »Mignon». Hr den 25 januari sammanträde under ord­ 18. Res kainr a ten (mâtiné). Forsell hade sin andra roll denna gång förandeskap af preses, justitierådet, Karl SVENSK MUSIKTIDNING. 23

Silfverstolpe. Läraren vid musikonser- upptog sånger af Sjögren, Stenhammar, rini, J. Geilach G. Sambuchi, G. vatorium, musikdirektör J. A. Johnson, Liljefors och Alfvén. Särskildt anslogo Maestri och B. Madel samt fröknarna beviljades på grund af sjukdom tjänst­ Liljefors' Orsavisa och Alfvéns »Skogen L. Sanini och Sigrid Miltopaeus nyan­ ledighet under två månader. Till vi­ sofver». ställda vid konservatoriet. Undervis karie förordnades musikdirektör Ernst ningen för hr E. Paccagnella, som in­ Willners. Vidare föredrogs och bifölls Nästa symfonikonsert på k. sjuknat, har öfvertagits i orgel af hr en af akademiens ledamot, professer teatern äger rum den 3 d:s under hr John W. Heintze och i sång af fröken Henri Marteau, gjord hemställan att få Järnefelts ledning. Prof. Marteau kom­ Miltopaeus och direktör Tronchi. tillägna akademien den af honom kom­ mer därvid att medverka. Ur.der höstterminen har direktör ponerade Suite för violin och orkester, Ironchi jämväl öfvertagit ledningen hvilken han inom kort kommer att of­ Svenska musikfesten i Dort­ för den af honom startade Malmö fentligen framföra i Stockholm. mund. Prof. Marteau och musik­ Symfoniorkester. Såsom ett exempel Slutligen anmäldes, att till akademi­ direktör Georg Hüttner från Dortmund på huru långt konservatoriets under­ en öfverlämnats, enligt testamentarisk inträffa här i dagarna för att träffa an­ visning nått kan anföras, att tre af disposition af fru Thecla Dahlin, f. ordningar rörande den stora musikfesten dess elever erhållit anställuing i resp. Littke, och fröken Ellen Littke, en i nämnda stad d. 8, 9, 10 och 11 juni. första stämmor vid orkestern. gåfva, bestående af ett af professor W. Ett ofliciellt erkännande har konser­ Wallander utfördt crayonporträtt af O. D:S sångarfärd tili Tysk­ vatoriet erhållit i det diplom för guld­ Beethoven, samt att akademiens biblio­ land. Som bekant, skall elitkören af medalj, som tilldelats å den stora ita­ tek fått mottaga gåfvor från tonsätta­ Uppsalasångarna, kören O. D., på be­ lienska jubileumsutställningens musik- ren J. A. Hägg, direktör Richard An­ gäran medverka vid den stora svenska afdelning. dersson och professor F. Schulthess musikfesten i Dortmund i sommar. Un­ Vårterminen började redan den 8 ja­ samt från Svenska musikförlaget. der nedresan ges repetitionskonsert i nuari. Elever kunna anmäla sig skrift­ Uppsala, konserter i Stockholm, Linkö- ligen eller porsonligon hos konservato­ Musikkonservatorium. Ut­ pina, Jönköping och Helsingborg, hvar- riets direktör. G. Tronchi. För inträde nämnde äro: lärarne vid Konservatoriet ifrån färden ställes direkt till Dort­ erfordras ej förkunskaper utan blott K. P. Valentin och A. V. Bergenson, mund. Efter vistelsen där äro plane­ blott anlag för musik. att med benämning professorer vara rade uppträdanden i Köln, Hamburg innehafvare, Valentin af lärarbefattnin- och Köpenhamn. Uppsalakören torde gen i musikens historia och estetik samt bli omkring 60 man. Bergenson af lärarbefattningen i harmoni­ lära. Göteborg. Aulinska kvartetten firade den 29 januari 25-årsdagen af Från andra land. Hr Seeber van der Fioe, sitt första uppträdande med konsert i säsongens Parsifaldirigent, har motta­ Konserthuset. Paris. Stora Operan har i början gits i audiens af konungen, hvilken till Aulinsku kvartettens jubileum hög- af året uppfört Saint-baëns »Dejanira», honom öfverlämnade sin medalj i guld tidlighölls sedan med en fest å Palace som hade sin premiär i Monte Carlo. med k. krona. Hôtel. Festen hade form af samman­ En korrespondent till en tysk tidning träde med Kammarmusiksällskapet och förmäler, att den gamle komponisten Stefi Jung-Geyer, den berömda inleddes med konsert af Aulinska kvar­ blef rikt hyllad, men att publiken fann sig besviken. violinkonstnärinnan, ger den 12 och 15 tetten. Härefter intogs supé. Vid dennes konserter i Musikaliska akade­ champagnen talade bankdirektören H. På Opéra Comique har gifvits en mien. På den första af dessa spelar Mannheimer för festens föremål, när­ nyhet, > Berenice», till hvilken tonsät­ hon Goldmarks violinkonsert, A-moll; mast Tor Aulin. Han öfverlämnade taren Albérich Magnard ajälf författat därpå följa: Beethoven: Rimans G-dur; till hr Aulin en bland vänner i Göte­ täxten efter Racine. Hr Magnard säges Bach: Gavotte: d'Ambrosio: Canzonetta, borg och Stockholm subskriberad min- till eu lyckad täxt ha skrifvit behaglig musik. Kreisler: Altwiener-Tanz, Sarasate: Za- nesgåfva, bestående af en praktfull pateado, Vieuxtemps: Rando, E-dur. kanna, fylld med guldmynt. Hr Aulin Marie Wieck, den här genom tackade med synbar rörelse. Därefter sina besök bekanta pianisten, halfsyster Hofs ångerskan fröken Signe hollos tal af professor Marteau och till Clara Schumann, fyller i nästa må­ Rappe har återkommit till Stock­ kapellmästare Hüttner från Dortmund, nad 80 år. Hon är ännu vid god vi­ holm efter sitt särdeles framgångsrika båda för hr Aulin. biträdande på Konsertföreningens sven­ gor och bedrifver sitt pianospel som förut. ska konserter i Tyskland under prof. Malmö musikkonservato- Marteaus ledning. Vi ha förut om­ rium afslutade höstterminen den 23 Mozart och frimurarne. Rich. nämnt den stora konserten med orkester december. Elevantalet har under den Koch har skrifvit en liten bok »Mozart, 1 Leipzig. Konserter gåfvos sedan i gångna terminen stigit öfver 100 talet Freimaurer und Illuminât», som lär Bremen dch Düsseldorf med piano­ oc'i utvisar således fortfarande afsevärd vara af intresse. En del af Mozarts ackompanjemang. Om fröken Rappes ökning. kompositioner stå i direkt sammanhang sång i dessa städer äro alla kritiker Under terminen har konservatoriet med frimureriet, och fyra loger af säll­ ense beträffande stämmans ovanliga nått sin inlsrumentala fulländning i skapet bära hans namn. välljud och bärkraft, teknikens öfver- och med införande af undervisning i lägsenhet och föredragets själfullhet. oboë, fagott, waldthorn och harpa. Prof. Marteaus program upptog Pr. Fullständig undervisning meddelas följ­ w Berwalds Duo, Sjögrens Sonat n:o 2 aktligen nu i alla ämnen, och under­ E-moll och Peterson-Bergers Sonat n:o visningsplanen upptager: violin, violon- 2 G-dur, däraf Sjögrens sonat var mest cell, kontrabas, flöjt, oboë, clarinett, Rättelser. bekant och prisas som ett sällsynt skönt fagott, waldthorn, trumpet, basun, har­ verk. Äfven Berwald-numret väckte ps, piano, orgel, notlära, körsång, bel Författaren till ^ Roma"-korrespondensen i stort intresse. Peterson-Bergers Sonat, n:o 1 ber att få påpeka yt terligare rättelser canto, harmoni, komposition, musik­ i detsamma. Sid. 5 sp. 3 , r. 28 uppifr. står: en novitet för Tyskland, hvilken utför­ historia, instrumentation och italienska pjesen i, läs: pjesens; i not 1 (sp. 1) står: ligast omnämnes af kritiken, rönte en­ språket. ceuver, läs: oeuvre; not 3, r. 2 upifr. s tår: ligt alla omdömen mycket varmt er­ Lärareantalet har under terminen ut­ cetta: läs: citta, hvarjämte 3:e spaltens num­ kännande. Fröken Rappes program merordning på noterna hör vara 4, 5 (i st. f. gjort 13. Af dessa äro hrr E. Balla- 2, .4). m m • tm i *-» « - • wt* i• » wm

•24 SVENSK MUSIKTIDNING. Kungl. flliisik-Konservatoriet i Leipzig.

Antagningspröfnlngarna äga rum Onsdag och Torsdag den 10 och 11 April 1912 under tiden från kl. 9 10. Personlig anmälning till denna pröfning sker pä Tisdagen den 9 April å Konservatoriets byrå. Undervisningen omfattar alla grenar af musikalisk konst, nämligen: Piano, samtl. Stråk- och Bläsinstrument, Orgel, Konsertsang och dramatisk Operautbildning, Kammar-, Orkester- och kyrklig musik, samt Theori, Musikhistoria, Litteratur och Ästhetik. Prospekt pä tyska och engelska språket utlämnas gratis. Leipzig i Januari 1912. Kungliga Musik-Konservatoriets Direktorium Dr. Röntsch.

Obs.! Äldre årgångar För Porträttsamlare ?" i af denna tidning, med eller utan 1 J. LUDV. OHLSON ! musikbilaga, erhållas till n edsatt pris Fina Sköntrycks-exemplar af Svensk I STOCKHOLM | endast kontant å Expeditionen. Mnsiktidning, flera årgångar, säljas bil­ ligt å tidningens expedition. i Hamngatan 18 B. 4 ^ Flyglar, Pianinos och Orgelharmo- ^ ^ nier af de bästa svenska och utländ- T ska fabriker i största lager till bil- ^ TO ligaste priser under fullkomligt an- & % svar för instrumnutets bestånd. & i % Obs! Hufvuddepôt för Bliithners ? • och Rönischs världsberömda X för piano, innehållande: ^ Flyglar och Pianinos. ® PIANINON Klavierstück, Scherzo, Gondellied f i FLYGLAR med Felix Mendelssohn-Bartholdys porträtt. Pris kr. 1: 25. Ill II fl B 1I I musikhandeln och på Svensk Musik­ P 1 A N OLEK T j 1 0 N|E?R tidnings Expedition. efter bästa metod, ledande till god tek­ nisk och v erkligt musikalisk utbildning, Tonminnen. meddelas af undertecknad till moderat OBS.! Billig och verksam Melodiska Pianostycken. pris. Anmälan kan äfven ske skrift­ annonsering om Musiklek­ ligen. Mottagning k). 9—10 f. m. och Jubelpolonäs, Conzonetta, Gam­ 3—4 e. m. Tel.: Brunkeberg 14 97. la tider, Valse mignonne, God tioner, Musikalier och Mu- Kammakaregat. 6, 1 tr. öfv. gården. natt! af Frans J Huss. Pris 1 kr. sikinstrument i Svensk Musik­ Frans J. Huss. Säljes och rekvireras hos Svensk Musik­ tidning. tidnings Expedition Kammakaregatan 6. Ludvig van Beethoven Suensk musiktidning. vackert porträtt å kartong, finnes i bok- och musikhandeln à 50 öre. Nordiskt Musikblad. — 32ia årg., — för hvarje musikaliskt hem. Svensk Musiktidnings Expedition. utgi/ves igi2 efter samma plan som förut, innehållande populär läs­ ning i Musikaliska ämnen, porträtter med biografier etc. Tidnin­ — Innehåll — gen utkommer två gånger i månaden (utom juli—aug.J. Pris 5 kro­ Ellen Gulbranson (med porträtt). — Steti pr år, lösnummer 25 öre. Prenumeration sker här å nor Expeditionen, Geyer (med porträtt). —. Wagner och Liszt. Kammakaregstan 6, 1 tr. öfv. gården, i bok- och musikhandeln, Ur "Kåserier" af A. Hallén (forts. o. slut). å posten och tidningskontor. I landsorten bäst å posten. — Musikaliska akademiens trångboddhet. Obs.! Nyttan af en musiktidning för musikbildningan i hemmet torde ej Förslag till dess afhjälpande, af II. — Från kunna bestridas. Framför dagliga tipnindar eger en sådan fördelen att den för­ Milano. Glucks "Armida" etc.. af C. v. P. varas och bildar, sd att säga, en musikhistorisk uppslagsbuk. Il ätt a platsen för ut- — En Emil Sjögren-konsert i Paris, af W. gifvandet af en musiktidning är hufvudstaden, där musiklifvet är högst och rikast B. — Två bref från Hseffner. — Från sce­ utveckladt. Svensk musiktidning meddelar ock en kontinuerlig redogörelse för mu­ nen < och konsertsalen. — Musiknotiser från siklifvet i vår hufvudstad, i landsorten samt i Finlands, Norges och Danmarks hufvudstaden och landsorten. — Från andra hufvudstäder etc., biografier med fina porträtt, instruktiva artiklar, följetonger m. m. land._— Rättelser. — Annonser.

C. P. Påhlsons Boktr., Stockholm 1912.