innEnrn I . cmunro E nnnssir !

Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. FRANS J. HU S S Telefon: Brunkeberg 14 97. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. den 16 April 1907. Annonspris 20 öre pr petitrad.

Ellen Gulbranson. för fru Marchesi. Hon debuterade här å en egen konsert d. 5 okt. 1886 ?id operans eista vippförande och lät vidare höra sig här på kon­ af Nifelungcykeln fick man serter till dess hennes första debut på känna en fläkt af fe stspelen vår operascen egde rum d. 10 jan. i genom fru Gul- 1889 som Amneris i »» och detta bransons fulländade Bryn- med full framgång. I början af påföl­ hilda-framställning. Då dertill kom att jande maj uppträdde hon i en ny roll hr Menzinsky i »Sigfrid» och »Tîagna- med Ortrml i »Lohengrin», sålunda gör­ rök» stod henne värdigt vid sidan, ande en af de första debuterna som Wag- vokalt gom dramatiskt, och äfven sjöng nersåugerska. I nov. samma år gästade på Wagners eget tungomål, så torde hon här åter såsom Amneris, efter att särdeles i scenerna, der de båda till­ under mellantiden ha konserterat i samman uppträdde, illusionen att man Xorge och Köpenhamn med Edvard befann sig på Bayreuth-teatern vara Grieg. förklarlig. Fru Gulbranson, som nu i Jeannette Jacobsson Aren 1890 och —91 sjöng hon med många år varit gifven medverkande stor framgång i Köpenhamn Amneris vid festspelen der, räknas ju ock bland och Ortrud samt kreerade der i mars de främsta förmågorna i sistnämnda år Brynhilda i desamma och har så lefvat »Valkyrian». Ellen Nord­ sig in i sin uppgift som gren hette numera Gulbran­ Brynhilda, att detta parti son, sedan hon d. 18 nov. väl knappast kan fullkom­ 1890 ingått äktenskap med ligare återgifvas, helst som löjtnant Gulbranson i norska med hennes mäktiga och armén. Efter nyssnämnda Väl behandlade stämma för­ uppträdande på Köpen­ enar sig en figur och appa­ hamns-operan blef hon in­ rition, som måste göra henne bjuden på en soaré lios till ett Brynhilda-ideal. M danska kungafamiljen å Utom Bayreuth, veta vi ju, Amalienborg, då kung Kri­ firar dessutom vår lands- stian förlänade henne för­ maninna triumfer äfven i tjänstmedaljen i guld att andra partier än Wagner bäras i Dannebrogens band. dramernas äfvensom på kon­ Afven de nästföljande åren serter. sjöng hon på Köpenhamns­ Då åtta år förflutit se­ operan i »Valkyrian», »Ai­ dan fru Gulbranson gästade da» och »Lohengrin», och vår operascen, låta vi till efter att ha gästat Stock­ det nu intagna porträttet holm i början af 1895, då af henne som Brynhilda hon här så framgångsrikt några biografiska meddelan­ uppträdde som Amneris och den följa. Elisabeth i »Tannhäuser», Ellen Nordgren-Gul- utförde hon i april s. å. branson är född i Stock­ titelrolen i Ennas »Kleo- holm d. 4 mars 1863, dot­ patru», »en prestation», ter af bruksbokhållaren B. säger kritikern Ch. Kjerulf, J. Nordgren och hans maka, »som hvilken europeisk scen född Kiehl. Från 1880 ( Ellen Gulbranson som helst kunde vara stolt studerade hon sång ett par t (Brynhilda). öfver. » år vid härvarande konser- L Sådana framgångar, sär- vatoriuin och sedan i Paris skildt som Brynhilda, ledde, 58 S V KASK MUSIKI IHM AG.

Adriano Colonna i »Rienzi», Lalla naturligt nog, hennes tankar på Bay­ öfveräödigt som vidtomfattande. Efter Rooklt, Afrikanskan, Zigenerskan och reuth, dit hon också begaf sig i maj. säsongens arbete brukar fru Gulbranson fidelio En mezzosopran ff en ren, Vid profsjungningen för fru Cosima draga sig tillbaka till sitt landtliga vacker timbre, ett af studier och mu­ Wagner bief denna förtjuät öfver den hem i Norge att njuta en välbehöflig sikalisk intelligens prägladt föredrag i nordiska sångerskans talang och appa­ hvila samt egna sig åt landtliga och förening med ett spel, som redan fran rition. Hon blef sålunda engagerad husmoderliga bestyr. början röjde en lycklig uppfattnings­ och vistades 1896 hos fru Wagner för förmåga, riktig takt och fin ton jämte inöfning till utförande af Brünnhilde på ett fördelaktigt yttre voro de egenska­ festspelsteatern. Under denna tid väckte V per, som utmärkte fru Jacobssons sce­ hon mycken uppmärksamhet i Wien, då Grieg der konserterade. Den 26 niska verksamhet. Fm Jacobäson, som 1860 ingått juli debuterade fru Gull iranson i andra äktenskap med numera aflidne gross­ cykeln af Nibelungenoperorna. Det var i »Valkyrian» och framgången var t handlaren Carl Jacobsson, lämnade scenen 1871, har sedan ägnat sig åt fullständig, ehuruväl hon till medtäfla- enskild sångundervisning och utbildat rinna i första cykeln hade Lilli Leh­ Jeannette Jacobsson. mann. Samma lycka gjorde hon i flera af våra mera bekanta sångerskor, »Götterdämmerung». Efter Bayreuth Med fru Jeannette Jacobsson, som såsom fröken Rosa Grünberg och S igne säsongen gjorde konstnärinnan en turnt* d. 10 d:i afled härstädes, bortgick en Kolthoff, friherrinnan Fleetwood, f. i Tyskland och vann triumfer i Frank­ sångkonstnärinna, som på sin tid hade Frisch, m. fl Sedan år 1872 var fru furt vid uppträdande i nyssnämnda högt anseende såsom sådan. Mycket Jacobsson ledamot af Musikaliska aka­ Wagner-operor. I december 8. å. sjöng längessdan är det sedan hon offentligt demien. hon på Berliner-operan i »Siegfrid» uppträdde, så att. den yngre genera­ Porträttet å första sidan är, som man och »Götterdämmerung», då hon genom tionen ej kan ha något minne deraf, kan finna, från den tid, då fru Jacobs­ operachefen grefve Hochberg fick emot- men mången kan ännu erinra sig hen­ son verkade Som konsert- och ­ taga från kejsaren en brosch med hans nes värdefulla medverkan vid konserter, sångerska. namnchiffer i briljanter. hvilken väckte en stark längtan att få I början af 1897 sjöng fru Gulbran­ se och höra äfven på scenen denna musikaliskt talangfulla och till det yttre ¥ son åter Kleopatra i Köpenhamn och mot slutet af året gjorde hon stor intagande sångerska, hvilket man dock lycka i München som Brünnhilde i »Val­ knappt hoppades på grund af fru Ja­ kyrian». I november lät bon första cobssons ekonomiskt lyckliga samhälls­ Blad ur Chopins dagbok. gången höra sig i London. Det var ställning. Iväi leken till konsten förde (forts.) på den andra af de stora Wagner-kon- henne emellertid till operan, som hon dock endast en kortare tid tillhörde. serterna, då kritiken yttrade om henne Paris, d. 14 mars 1839. »att hon obestridt var kallad att intaga Jeannette Jacobsson var född i en mycket hög rang bland Wagn er- Stockholm d. 16 mars 1841, dotter Paris — lustiga Paris! Hur tretiigt tolkarne.» Redan efter första uppträ­ till Hasselbackens bekante grundläggare, vagnsbullret från gatstenarna ljuder i dandet i Bayreuth sade en ansedd kri­ Wilhelm Davidson. Sin första sång- mitt öra! Här kan jag andas. Bsgraf- tiker om sångerskan: »Hon betager undervisning fick hon af prof. Julius ningsklockan får vänta. I Marseille genom röst, poesi, temperament och Günther och fullbordade sedan sina ville vi besöka Nourrit* — död! Stac­ apparition. Hennes organ utmärker sångstudier för Masset i Paris och I. kars Adolphe! Han bar för tungt på sig för stort omfång, vekhet, egalisering A. Berg. Uoder flere år medlem af lifvets börda. Jag beder för hans själ. — Och Heine** — den förträfflige i alla lägen och en särskildt ädel klang- det 1860 af Günther och Ludvig Nor­ karaktär.» Han säger vidare: »En man bildade Nya Harmoniska sällskapet, Heine, han 1er i åsynen af döden. högrest gestalt af äkta germanisk typ var hon dess mest verksamma solist Tum för tum strider han med döden. rör hon sig på scenen med sparsamma, på kvinnosidan och utförde bl. a. solo­ Jag såg honom i går morse. Han nobelt måttfulla gester, men kan i de partierna i flere större musikverk så­ blinkade åt mig med sina stora ögon. afgörande ögonblicken bryta ut i en som Haydns »Årstiderna»,Mendelssohns Han slog vad med mig om att han i af situationen framkallad häftighet af »Paulus» och » Athalia», Schumanns tio år skulle öfverlefva mig. Skall jag väl upplefva att hans förhoppning slår stor skönhet.» »Paradiset och Perin» m. fl. Efter 1895 dröjde det till 1898 innan Den framgång, hon härvid rönte, fel? Kunde jag se in i framtiden! fru Gulbranson åter gästade Stock­ föranledde henne att egna sig åt scenen, En dimma fördöljer allt. Aurora kom­ holms-operan. Det var i april månad, och den 11 juni 1868 debuterade hon mer! På en vecka har hon ej varit då hon der uppträdde som Brynhilda på k. stora teatern som Julia i Gou- här. Ljnfva vårdag! nods »Romeo och Julia», här kreerande i »Valkyrian» och Ortrud samt med­ Xohant, d. 11 okt. 1839. verkade på en symfonikonsert. Påföl­ denna roll. Aftonbladet yttrade om jande maj sjöng hon i Amsterdam till­ nämda aftons föreställning bl. a : De säga mig att jag är bättre. Hostan sammans med herr Elmblad i »Götter­ »Debutanten, fru Jacobsson, af hvil­ och smärtorna ha aftagit. Men djupt dämmerung.» I januari 1899 var hon ken man väntat ganska mycket, öfver- i mitt inre känner jag slagen. Auroras åter i fädernestaden och uppträdde på träffade emellertid alla förväntningar. ögon äro beslöjade. Endast när jag operan i »Valkyrian» samt äfven som Genom sin präktiga röät, sitt utmärkta spelar glänsa de, då är världen ljus Elisabeth i »Tannhäuser» och Ortrud i föredrag, sitt goda spel samt sin ädla och skön ! Sakta rör mina fingrar vid »Lohengrin». Nyligen har äfven nämnts och fiärdfria hållning vann hon strax tangenterna — hennes penna flyger att hon sedan i februari medverkade publiken och kom densamma från början * Nourrit, den berömde operateuoren, Oho- vid en musiksoaré hos kronprinsen. att glömma all ängslan för debutanten, så »tt den med ostördt lugn kunds öf- pius vän, dog il. S mars 1830. Lidande at Förra året medverkade fru Gulbrau- svårmod kastade lian sig ut genom ett fön­ eon vid uppförandet af »Valkyrian» i verlämna sig åt konstnjutningen. Pa ster i Neapel efter ett uppförande af Norma Helsingfors, jemte fru Järnefelt samt länge torde icke en sådan debut ha Möjligen hade han sitt hem eller nyss förut uppträdt i Marseille efter Chopin trodde sig hrr Costa, Perron och Elmblad, då man ägt rum på vår lyriska scen.» Fru Jacobsson uppträdde sedan med kunna trätta honom der. fann hennes Brynhilda »storslagen, hel­ ** Henrik Heine var intim vän med Cho­ gjuten och alltomfattande.» Att ytter­ stor framgång i andra framstående par­ pin oeli var en af tie första som rätt förstod ligare följa fru Gulbransons konstnärliga tier, såsom tJudinnan, Katarina i »Den hans musik. H. dog i Paris 1856. Chopin verksamhet i Bayreuth etc. vore lika förtrollade katten», Alice i »Robert», 1849. 59

öfver papperet. Hon kan skrifva, Jag var färdig att skrika af trötthet ket gifna och berömda oratorium »Fran­ när hon hör musik, musik öfver henne, och smärta. Den trogna Robert ledde ciscus», så må här lemnas några med­ bredvid henne — Chopins musik, stilla mig upp som ett barn, klädde af mig delanden om tonsättaren och hans men tydlig som en kärleksbikt. och lade mig stilla på de svällande nämnda verk. För dig Aurora skulle jag kunna bolstrarne. Dystert brann ljuset. Skenet Edgar Tinel är född d. 27 mars krypa på jordeD. Hur noycket jag än fladdrar mellan skuggorna. Der ute 1854 i Sinay (Ostflandern). Af sin egde, allt gåfve jag dig! En blick, sänker sig en svart dimma. Den tränger far, som var skollärare och organist, en beröring af dig — ett leende, när genom fönstret. Det är Rebbeccas erhöll han första undervisningen i pia- du är trött — för dig allena vill jag själ, mjuk som krusig ull — men klib­ nospelning och kom vid nio års ålder lefva, spela för dig de ljufvaste melo­ big. Mitt hjärta är som is. Otack­ in i Bryssel-konservatoriet, der han dier. Ar du ej hård, älskling, med samhet och is. Hon sitter hela dagen hade Brassin, Gevaert och Kufferath de der beslöjade ögonen? hos mig. Vi tala om musik! till lärare. Tio år gammal vann han En underl'g konversation, vägande Noluni, il. ii imirs 1847. första priset i pianospelning och år mellan allmänna saker och hemlig till­ 1877 erhöll han kompositionspriset», prix Jag måste ha pengar. Jag är en bedjan — genomblixtrad af kärleks­ de Rome», med en kantat för soli, börda — sjuk — hostan marterar min flamman, som lågar för mig — lugn kör och orkester: Klokke Roeland» själ! Aurora kommer nu sällan. Hon och stilla. Hon har blott en enda (»Rolands-klockan», tryckt som op. kan ej höra mig hosta. Hon är flitig. tanke, en enda önskan, den att se mig 17). Snart följde en annan kantat för Jag ser henne icke in i ögonen. Jag belåten. Och i min själ brinner den tenor, kör och orkester: »Kollebloemen» ligger och mina blickar sväfva ut öfver outsläckliga elden och banar sig väg (»Vallmoblommorna», i mars 1900 upp­ fälten. De sträcka sig vida ut fram­ till den sista hvilobädden. förd i Stockholm af »Musikföreningen») för fönstren. Frankrikes jord: Långt Jag behöfver inte vänta så länge. Tinel blef 1882 direktör för kyrko­ fjätran, under Polets himmel, der ser Jag vill ej skrika ut min smärta. Mild musik-institutet i Mecheln, 1889 in­ jag min moders ögon. Tårar som icke är beröriogen — likasom döden! »Jag spektor för de af staten understödda tränga fram väga tungt. »Fritz, lilla skall ändå vinna vadet», skrifver den musikskolorna, derjemte 189G Kufferaths Fritz», ropar hon till mig, du skall gode Heine. Hans själ är tom men efterträdare såsom kontrapunkt-profes­ blifva en stor musiker! Polen skall hans läppar le! Rebeccas lugna ögon sor vid konservatoriet i Bryssel. Af stolt blicka upp på dig! Polen — dyra bevaka döden. Skatterna i min salong öfriga kompositioner kunna nämnas: land — stolt öfver Fredrik Chopin! — skall staden slåss om dem? »Cho­ En treaktsmusik till Corneilles »Poly- Mitt hjärta är tomt. H vilken smärta! pins tvättfat, för 10 sous — skynda eucta», ett musikdrama i tre akter på!» Mina taflor, skrin, hvarje matta, »Godoleva» (1898), »De drie ridders», Nohiui, 1 juni 1847: stolen som jag tyckt så mycket om, för baryton, kör och orkester, oratoriet Det är förb'. Lif vet är slut! Ett och den stora flygeln med sin sköna, »Franciscus» (op. 36, ur 1897), hans par år mer eller mindre ännu, kanhända. om kärlek sjungande ton; allt vill hon mest kända och betydande verk, en 5- Men aldrig åter något verkligt lif. Jag behålla, den trofasta kvinnan. stäm. Messa till ära för Jungfru Maria skrifver icke dessa ord, de hamras Förfärliga! Min själ förbannar dig, af Lourdes (1898), mindre körverk, fram mot min hjärna. Hon talade i stöter dig bort! Aurora — som glö­ med eller utan ackompanjemang, Mot- så skarp ton till mig, och min själ är dande solstrålar bränna mig dina kys­ tetter, Mariasånger, Adventssånger, sjuk! Jag tänkte icke att hon kunde sar!* Hur oron förtär mig. Skall pianostycken och instrumentalverk, hvar- vara så hård. Om hon hade väntat jag aldrig få ro? Polens jord skall ibland en orgelsonat må framhållas. — jag skulle icke länge ha dröjt, icke snart betäcka mig. En liten del deraf Äfven har han utgifvit »Le chant gré­ alltför länge, Aurora! Hade du väntat innehåller denna dosa, jag kan beröra gorien, théorie sommeire de son exécu­ — trött af bördan — bördan af den den! Älskade land med din musi­ tion» (1890). klagande sjuklingen! Pengar —- jag kaliska själ! Denna handfull jord I Tineis verk uppenbarar sig origi­ skall arbeta — valser, som publiken från dina fält är alltid nära mig. De nell uppfinning, varm känsla och mäs­ tycker om — för livilka de betala! skola skaka den öfver mig i grafven, terskap i tonsatsen, som tyder på djupa Mazurkor från ett sönderslitet hjärta! på mitt bröst — på de n marterade, döda studier al en Bach och Beethoven, af Jag skall arbeta — en småsak blott bördan ! Men det klappande, brinnande från senare tid Schumann och Brahms, — 20.000 francs — kunna göra mig hjärtat, det skall skiljas derifrån, läng­ hvarjemte hans klangfulla instrumen­ fri! Jag vill dö fri! tan för längtan — och det skall till­ tation visar att han är väl bekant med baka till det land, h varifrån det kom! Berlioz och Wagner. I'nris, 10 juni 1847. Älskade Polen! Jag ser dig i dunkel Oratoriet sönderfaller i tre delar.* En underbar lycka, som belastar — med min moders öga, med hennes I Franciscus' världsliga lif och omvän­ mig! Dessa 20.000 francs äro mina. mun, hennes haka. Polen — det sjunger delse. II Hans klosterlif. III Hane Jag har dem i handen! Jag betraktar och gråter — sorgliga land ! Mitt död och förklaring. dem från alla sidor. Rebecca Stirlings hjärta tillhör dig! Din ljuft doftande De yttre tilldragelserna äro få. En godhet sökte mig i mitt bekymmer. jord skall rena det! Vid ditt bröst bullrande fest firas i Assisi. Den ung­ Hon vill ej någonting annat än gifva. skall det hvila ut — ändtligen få hvila domsfriske Franciscus, ridderskapets Sällsamma kvinna! Med ditt hjärta ut —! blomma, förtrollar alla med sin sång. af guld, ditt ansikte af järn och din På hemvägen tillropar honom en röst fot af bly! Dina francs ligga tungt ? från himlen; ropet upprepas under i min hand. »Mästare» kallar hon natten och uppfordrar honom till för­ mig. Hon vill bara gifva. Men kvin­ sakelse och ömvändning. Han tycker nor skola vara nobla, med milda mörka Edgar Tinel sig se ett féslott och en härlig jungfru, ögon, som komma en att rysa. Dagen och hans oratorium Armod, som är för honom bestämd till går till ända. Jag kan dö fri! fru. Visionen hänför honom så, att han Franciscus. Skotland, 10 juni 1848. Då Filharmoniska sällskapet härstä- * Defc handlar om Franciscus eller Frans Jag ligger uti ett stort rum i slottet. des i denna månad uppför, för första de Assisi, Franciskanerordens stiftare, f. Allt i huset är lugnt, gästerna ha lar­ 1182 i Assisi i Italien, s on af en köpman. gången hos oss, Tinels i utlandet myc- mande dragit sig tillbaka på sina rum, I ungdomen begifveu på nöjen, lyx och det sista ljudet af en hes röst har dött krigisk idrott blef han genom en svår * Ett saligt miuue af kärleken till Aurora sjukdoui förd till religiösa betraktelser, bort. Med darrande fingrar och stel- — och ett nytt bevis pä, att skulden endast tog vård om sjuka och fa ttiga samt dog nadt hjärta har jag måst spela för dem. låg i Auroras hänsynslöshet. 1226 i följd af stränga späkningar. <)

nar Franciscus. Orkestern målar de digt tema i G moll, upprepadt af de följer maningen, öfvergifver sina vänner öfverlefvandes sorg medan änglakören och flyr till ett kloster. Han egnar andra instrumenten, under det körte- uppstämmer sitt »Ära vare Gud!» (in­ sig nu helt och hållet åt gudsdyrkan norerna med samma motiv unisont upp­ ledningsmotivet). I kyrkan uppstäm­ och uppoffring för sina medmenniskor stämma: »Kärleken var i alla menni- mes ett requiem. Härpå följer en gri­ samt att värfva lärjungar och dör af skors hjärtan död.» Styrkan tillväxer pande skön sorgmarsch, börjande med armod och späkningar med fridens och i sången och orkestern men aftager då stråkbasar och horn, hvareiter klagande kärlekens ord på Bina läppar. Då tenorerna infalla med ett fugamotiv på instämma flöjter, oboer och fagotter. strömma från alla håll skaror till att orden »Guds kyrka bedröfvas». Denna Kvinnor uppstämma efter körens kla­ närvara vid begrafningen af den man, inledning till andra delen hör till par­ gan en härlig ti östesång. Till slut ut­ som redan i lifvet vunnit helighetens titurets mäktigaste stj-cken. Den all­ bringar kören en kraftigt rytmiserad ryktbarhet, samt bereda honom en lys­ varliga stämningen afslutas i ett låDgt triumfsång och ett mäktigt »Ära vare ande jordfästning och stora hedersbe­ efterspel af orkestern, hvarpå flöjter Gud!» afslutar det hela. tygelser. blåsinstrument och violiner inleda en Texten till oratoriet är ej fri från ljuf melodi och hoppets genius (sopran­ betydande längder och lider derför af solo) tröstande uppstämmer. »Det da- en viss monotoni, en brist som dock gas i fjärran östern.» uppväges af komponistens känslofulla Plötsligen ljuder i vild rytm en kör musik och en rikedom på momenter af af afgrundsandar: Vi vilja den svarta Minnen från Riehard Wag­ stor inspiration. fiendskap utstå.» De uppmana till ners barndom. Oratoriet börjar med ett preludium hat, krig och blodutgjutelse. Solostäm­ för orkester. Horn och trumpeter börja mor inträda här: hatets (bas), krigets I en uppsats af A. Schilling i en med ett motiv som besvaras af de öf- (baryton), fridens (tenor) och kärlekens bok med titel »Från Richard Wagners riga instrumenten. Det är samma mo­ genier, som förena sig till kvartett. I barndom» finner man åtskilliga minnen tiv med hvilket kören på orden »ära slutet: »Folk, nu väljen», gör en stark och episoder från den store komposi­ vare Gud!» afslutar hela verket. Or­ verkan. En enkel vacker à capella- törens gossålder. Bokens författare, kesterns styrka aftager småningom och kör följer härefter. bekant och umgängesvän till Richard tenorerna i kören falla in med ett vack­ Franciscus förra kamrater träda Wagners mtst älskade syster fru Ce­ ert arioso: »Stilla öfver Assisi sänker larmande upp, hånande honom för att cilia Avenarius, har af henne fått åt­ sig aftonens sk3*mning». Med facklor han, den friborne och stolte, bär en skilliga meddelanden och upplysningar, och under sång närma sig en skara tiggares dräkt. Han svarar att han som ingå i hans anteckningar från ynglingar (tenorer) och bland dem beröfvat sig allt för sin brud, ett kunga­ denna tid. Dessa visa osa, hurusom Franciscus. De träda in i den festligt barn som han ömt älskar. Han yppar redan som barn hyste smyckade salen i grefliga slottet med sedan att denna är — armodet, hvarpå ett alldeles särskildt intresse för teatern, sången: »Lätt och lustigt är lifvet de lämna honom hånskrattande. Mu­ att han för sina syskon och lekkamra­ här uppå vår gyllene bana. » Männen siken målar här motsatsen mellan yng­ ter lät uppföra af honom själf förfat­ (basarna) svara: »Bort med de mörka lingarnes stormande frågor och mun­ tade stycken och att han med förkär­ sorgerna; » i milda toner och stilla ryt­ kens stilsamma svar. Derpå följer en lek sysselsatte sig med de tyska me­ mor prisa unga flickor lifvets gliidje, af verkets härligaste stycken »Sången deltidssagorna. h vari en danskor instämmer. Värden om armodet» (enl. sägen författad af Schilling betonar i sina berättelser bjuder gästerna välkomna och manar Franciscus själf, likasom »sången till Wagners lidelsefulla karakter och starkt dem till dans på den upplysta borggår­ kärleken» och »solsången.») utvecklade själfmedvetenhet, som äfven den, livarpå följa två danser (den första En allvarlig kör förkunnar att Gud af Bismarek riktigt bedömts, då den i valstakt) af orkestern med körsång beslutit låta Franciscus tåliga lidande store statsmannen yttrade, att han icke och tenorerna, melodiskt vackra num­ befrukta världen. Segerns genius (te­ visste någon, hos hvilken öfvertygelsen mer. Värden uppmanar Franciscus att norsolo) och himmelsandarne (hela kören) om eget värde och förmåga vore så roa gästerna med sång; dröjande upp­ prisa fridens seger. Körbasarna berätta starkt utpräglad som hos R. Wagner. stämmer han »Balladen om armodet», unisont om de skaror som samlats kring Schilling omnämner vidare gossen h vari balladtonen är ypperligt träffad. Franciscus i Spoletas dal. Franciscus Richards sjelfsvåld och egensinne, som Kören infaller och ett sakta efterspel uppstämmer hänförd sin berömda »Sol­ ofta i hemmet föranledde till hand­ af orkestern antyder festens slut. Fran­ sång» med dess färgrika modulation, griplig bestraffning. ciscus med sina vänner vända hem i vackra melodi och mäktiga slut. Detta Energi och orubblig beslutsamhet natten. Plötsligen ropar en röst från enda nummer, säger B. Scholz i sin samt kraft att fullfölja sitt ideals mål himmeln tre gånger: »Franciscus!» analys af verket, vore nog för att ställa äro drag i Wagners karakter, som Då denne frågar vännerna hvem af Tinel i främsta ledet bland nutidens städse tjena till förebild och mana till dem som ropat på honom, svara de att komponister. En röst från himlen ro­ efterdöme. Familjen Wagner hade sitt de ej hört något rop. Klockan slår par trefaldt »Franciscus!», bedjande sommarnöje i Loschwitz strax utanför tolf och nattvakten bjuder hvila i en honom »lära dem sjunga en sång om Dresden. Richard byggde på en sång som erinrar om nattvaktens i »Hu­ kärleken », hvarpå Franciscus gör detta höjd en liten teater och föredrog genotterna». Då Franciscus inslumrat i tre sig stegrande verser. Himmelska der för sin älsklingssyster Cecilia och hör han åter himmelsrösten som trefaldt rösterna afsluta sedan denna afdelning. lekkamraterna med hög lidelsefull ropar hans namn. En skön kvinna i Tredje afdelningen börjar med ett stämma sina egna skådespel. Hans gyllene stråldräkt uppenbarar sig och högtidligt adagio i orkestern, hänty- stycken voro oftast af gripande och förkunnar att han är utsedd att kämpa dande på att den heliges slut nalkas. tragisk natur; den ene nedstack eller för Kristi kyrkas seger och folkens om­ En ängel (sopran) uppstämmer till jung­ förgiftade den andre, så att i sista vändelse. I sin ballad bade han för­ fru Marias ära en enkel sång, som be­ akten ett fält af döda och sårade ut­ utsagt sin lott att få som brud mottaga svaras af kören. Franciscus hänföres bredde sig för åskådaren. En gång armodet. Denna scen är i musikaliskt af sången. Franciscanerna klaga nu blefvo naturmakterna medspelande. Ett hänseende särdeles vacker. Slutet af öfver att de skola förlora sin fader, oväder utbröt, som kastade den lätta första delen, kören af de himmelska men Franciscus söker trösta dem, han teatern öfver ända, sönderslet förhänget rösterna: »Hafven i hört Franeiscus' tycker sig höra Seraphims kör och ängla- och scenerierna och kastade figurerna ord» hör till verkets glanspunkter. kören uppstämmer »Ära vare Gud!» om hvarandra. Richard var djupt be- Andra delen begynner med en dyster under en skön orkesterklang med har­ dröfvad öfver det spratt, som naturen klagan öfver världens förderf, i det por. Under orden: »Mitt öga brister spelat, honom. Modren tröstade honom violoncellerna uppstämma ett svårmo- min Gud — jag kommer!» afsom- häröfver och anmärkte, att i hans lif S V EAS K M U SIKT1 D A1AG . (il

ännu mången anledning till glädje riska artister. Richard, som helt för­ Plançon, Scotti m. fl. Af alla nutida skulle gå om intet. tjust hörde på konstnärinnans drama­ världsberömda sångstorheter ha således För sin kära syster Cecilia berättade tiska sång och mästerliga föredrag, an­ endast tre fattats — Calvé, Ternina Richard ofta historien om Tristans och märkte till sin syster Cecilia: »Nu vet och Alvarez. Hvilken scen kan upp­ Isoides öde och förklarade att han en jag, hvad jag vill. Det gäller att vå visa slikt! gång för världen skulle framställa des ga en kamp mot hela den tyska mu­ Conried, den energiske, har allt skäl sa sina älsklingsgestalter på scenen, siken. Den måste eftersträfva något att känna sig uppfylld af sin egen stor­ ja, att han icke blott skulle framställa annat än hvad den hittills presterat.» het, icke minst efter sitt senaste geni­ dem talande ulan äfven sjungande. En tid derefter förklarade Richard drag — sin recettföreställning. Vid hvilken ålder Richard Wagner för sin syster: »Jag skall bli en kom­ Direktör Conried är framför allt ett började sysselsätta sig med stoffet till positör, som skall låta människorna affärsgeni. Han känner sin publik; »Tristan och Isoide» meddelar icke göra bekantskap med för dem hittills han har i sanning förstått uppfatta författaren. Lustigt skildras en hän­ okända saker och ting, något som skall den barnsliga sidan i den amerikanska delse från liichards barndom, då han anslå deras innersta känslosträngar. businessmenniskans karakter, och ban uppträdde som diktare. Han skref en Din broder skall blifva en betydelse­ misstog sig ej, då han antog, att en gång ett stycke, i h vilket »hans själ full människa eller förgås i en öde glad Straussafton ej skulle smaka illa stod på vandring mot mörker och död». vrå af världen, osedd af världens blic­ efter öfverjordiska Nibelungensagor och Hans syster Clara retade honom der- kar.» andra tragiska, nervskakande skådespel. öfver. Richard fortfor att skrifva. Detta Wagners yttrande torde icke Lilla »Läderlappen» på världens största Hans syskon och lekkamrater väntade vara autentiskt, ty han utarbetade operasGen med Sembrich, amerikanar­ på uppförandet. Hans älsklingssyster strax därefter sin opera »Das Liebes­ nes älsklingsstjärna, i titelrollen, var kom ofta in till den ifrigt skrifvande verbot», hvars musikaliska värde inga­ verkligen en briljant uppfinning. Detta diktaren och frågade, huru många lijel- lunda står i öfverenstämmelse med hade dock ej varit ett tillräckligt mäk­ tar redan voro döda. «För närvarande kompositörens föresats att blifva en be­ tigt skäl att höja prisen på länstolarna fyra», blef svaret. Icke mindre än tydande sådan. till 10 dollar (50 mk.), och denna märk­ tio skulle som lik betäcka scenen. Schilling meddelar, att han person­ liga olämplighet framkallade en ny in- »Ännu dröjer det innan de tio lemnat ligen var bekant med diktaren-kompo­ gifvelse, den, att arrangera för pre­ valplatsen ; dock icke så länge, ty de sitörens första hustru Minna Wagner. miären, sjelfva recattföresiällningen, en återstående äro blott bifigurer, med Han såg henne ofta hos fru Cecilia omvexlande och originell musikalisk hvilka man ej får göra för många 0111- Avenarius, som med henne städse un­ soiré i andra aktens finalscen. I denna ständighetei », återtog Richard. Upp­ derhöll den vänskapligaste förbindelse. skulle alla storheter medverka genom förandet vidtog strax därefter och styc­ Minna ägde ännu vid sin sena ålder att utföra något solonummer. Ack! ket visade sig vara af så tragisk in­ ett fint intagande väsen, med intres­ hvem hade velat gå miste om ett så nebörd att bland de kvinnliga åskå- santa, älskliga drag och ovanligt vack­ ovanligt tillfälle att få visa sig och darne många fälde tårar. ra ögon. låta sig beundras. Alla såväl manliga En dag bad Richard sin moder, en Slutligen vet Schilling berätta, att som kvinnliga stjärnor emottogo för­ fattig men dugtig kvinna, att skaffa Richard Wagner ända från barndomen elaget med förtjusning, och nu gällde honom en lärare, som invigde honom hyste största fruktan för olyckstalet det blott att finna på något egendom­ i pianospelets hemligheter. Efter nå­ tretton, något som ofta gaf honom an­ ligt och anslående såväl ur musikalisk gon motsträfvighet beviljade modern ledning till allvarliga tankar, emedan som ur allmän estetisk synpunkt. sonens begäran och anskaffade en lä­ han hade tretton bokstäfver i sitt namn, Den stora aftonen kom — det var rare, som för ringa pris var villig att föddes 1818 och att siffrorna i detta tal den 16 februari 1905 — efter en upp­ lemna den begärda undervisningen. I hopsummerade gjorde tretton. Trots spelt morgonrepetition. Operan var na­ börjau öfvade sig Richard med mycken ifrigt sysselsättande med Feuerbach turligtvis öfverfylld — detta är ej för­ I ifver, men sedan försummade han allt och Schopenhauer kunde han icke bli bjudet af polisen i New-York! — af mer lektionerna och menade, att han kvitt denna sin vidskepliga fruktan. den elegantaste juvelbeströdda miljardör- redan kunde mera än sin lärare. En Wagner dog, som bekant, den 18 feb­ publik, som, helt uppiggad, under af­ örfil blef moderns svar på anmärkning­ ruari 1883. tonens lopp uppsluppet skrattade åt en, och pianoundervisningen upphörde. Läderlappens, för amerikanska förhållan­ Som bekant, spelade Richard Wagner den ganska riskerade, skämt. Sembrich städse dåligt piano. var vid glittrande stämma och var Hos fru Louise Brockhaus, en syster tvungen att bissera sin halsbrytande till R. Wagner, skulle en gång vid Läderlappen» med musik­ vals i andra akten, hvilket, att döma en familjefest ett stycke med titeln soaré. af det förtjusta småleende, med hvilket »Det Betlehemska barnamordet» upp­ hon emottog publikens hyllning, hon föras. Richard var regissör och led­ Ku recettföreställt)i»y på Metrupolitan- ingalunda ogärna gjorde. de profven med den största stränghet. operan. En liten kör, sjungen vid yttersta I synnerhet var han missnöjd med Skildring af Aino Ackté.*) rampen af festklädda skaror, följde systern, som utförde den kvinnliga härpå och, då dessa skingrade sig, pre­ hufvudrollen. Än var hennes dräkt Den nyligen afslutade operasäsongen i senterade sig för den förtjusta publikens icke nog historiskt stiltrogen, än voro New-York liar denna vinter varit ena­ blickar den mest utsökta stjärnkonstella- rörelserna för häftiga och våldsamma stående lyckad och bländande, och det tion, sittande i broderlig och systerlig etc., så att Louise Brockhaus blef häf­ är för första gången sedan år tillbaka, sämja vid små bord med champagne- tigt förbittrad öfver alla anmärkning­ som man från alla hört uteslutande fyllda glas i handen. arne och tilldelade den härsklystne re­ entusiastiska lofsånger om dess härlig­ En bifallstorm från publiken och så gissören en kraftig örfil. Richard het. Detta är ju ej heller att undra började konserten. De Machi, Italens kastade boken framför den vredgade på, då truppen bestått af artister så­ stolthet, öppnade soirén med en aria systerns fötter och lämnade salen. Af dana som Sembrich, Melba, Nordica, ur antika Semiramis, men publiken var styckets uppförande blef intet, och de Machi, Eames, Walker, Caruso, Sa- för mycket upptagen af allt det öfriga Richard kunde sedermera aldrig glöm­ leza, Knote, Burgstaller, van Rooy, för att mycket lyssna härtill. Nu fram­ ma den lidna oförrätten, trädde van Rooy, Burgstaller och ett En dag besöktes familjen Wagner *) »Ur Finsk Musikrevy» 1905 låna vi denna underhållande berättelse, skrifven par andra glada tyskar, iklädda tyro- af sångerskan Schröder-Devrient, som ombord å Blücher 2—13 mars, deri nu­ lerkostym, och sjöngo en enkel, melo­ då var en af Tysklands förnämsta ly­ tidens största »Sångstjärnor» omtalas. disk, fyrslämmig tyrolerlied, som med (>2 SVEKS K MUSIKTIDNING.

Vereinigte Musikal. Wochenschriften mycken förståelse emottoga af audito­ Tannbäuserafton framför mig. Ett godt innehåller i n:o 13 14: F. Wilffe- riet. minne har jag dock kvar af d en glada­ rodt: Zum Zehnjährigen Todestage von Nu var det min tur. Jag hade na­ ste af alla Straussaftnar, och jag tan Johannes Brahms (med facsimile-bilagal turligtvis helst velat uppträda med ker att alla andra, som deltogo i den n:o 15: E. Schmitz: Unsere Musik­ något finskt, men då jag inte äger samma, likaledes ha det, ty i oskyldig renaissance und ihre pädagogische Be­ någon Aino-kostym, utan däremot råkar uppsluppenhet liggger ju intet soin kan deutung, båda häftena vidare lagos- ha en förtjusande, äkta norsk-parisisk väcka lifsleda följande dag. »Senta», beslöt jag mig för att sjunga geschichtliches etc. en liten Griegbit i nämnda förklädnad, tœ? och kostymen blef också hufvudattrak- * M tionen, att döma af de vackra attribut densamma följande dag enstämmigt till­ Musikpressen. ägnades af pressen. Frän scenen och konsert­ Efter mig framträdde den majestäti­ På Willi. Hansens förlag, Köpen­ salen. ska Nordica, vår jovialiske Caruso och hamn, har utkommit de två fyllnadsstjärnor, som behöfdes Kungl. teatern. för orgel : för utförandet af liigolettokvaitetten. April 1 lî. Wagner: Hhenguldet Emellan denna och trion ur Faust, som Sjögren, Emil: Legender. R eligiösa stäm­ vl'Qge, Froh: iirr Malm, Sclnve- ningar Impressions religieuses i alla bacli). med Eimes, Salez t och Planron afsluta- tonaiter. op. 4(j. Tillegn. II. K H. . 5 Valkyrian (Brynhilda: fru E. de konserten, sjöng och utförde Frem- Alexander Friedrich, Landtgrefve af Gulliranson, gäst; Sigmund, stad, iklädd Carmenkostym, den fransk- Hessen — Häft. I och II. Wotan: hrr Nyblom, Forsell). spanska »Les tilles de Cadix», samt » G Sigfrid (Brynhihla: fru Gul­ den elegante Scotti, — på det mest Dessa orgelstycken, 12 i hvardera branson; Wandraren: hr Fors­ oigenkännliga och löjliga sätt utstyrd häftet, de flesta till omfånget blott en sell). sida, äro utmärkta i sitt slag för det » 7 Gounod: Faust (Margareta: — en en-minuts bufïabit ur Falstaff. fru Svärdström-Werbeck, gäst; Hela detta brokiga virrvarr einottogs afsedda instrumentet, men låta natur­ Marttia, Siebel: fruar Claus- med jubel af åhörarene, men fiöjden ligtvis också höra sig för harmonium sen, Bartels; Faust, Metisto- steg till sin höjdpunkt, då alla i korus och äfven för piano, h vartill de också feles, Valentin, Wagner: hrr Ödmann, Wallgren, Oscar, uppstämde linalen »du-i-du». Detta synes ämnade, emedan antydan till re­ Grafström). praktnummer måste sjungas 3 gånger, gistrering i dem icke förekommer. Bland » 8 R. Wagner: Ragnarök (Bryn- och då Caruso i blutet af detsamma egenskaper hos dem framträda kroma- liilda: fru Gulbranson, gäst; stal en verklig kyss — på kinden ! - tiska gångar och vexlande, ofta öfver- Gunther: hr Wallgren). af den blyga Nordica, hade munter­ raskande, modulationer. Besynnerligt 10 Verdi: Den vilseför da. Puccini: Tosca. nog uppgifver titeln att H. I inne­ 11 heten ingen hejd. 12 T s c h a ik ow s k y : Jolantha Och nu begj'nte det gladaste af allt håller stycken i «C dur—H dur» och H. (Jolantha: fru Svärdström- -— dansen! Nordica ansåg sig med II i »A moll — Giss moll», då i sjelfva Werbeck, gäst; Martha,Laura, skäl för alltför värdig för en vals in­ verket l:a häftet innehåller kors-tonar­ Brigitta: frkn. Karlsohn, Lindegren, fru Barthels; kung för publik och drog sig obemärkt åt terna och 2:a häftet be-tonarterna. René, hertig Robert, grefve sidan inom kulisserna, med den på­ Vaudemont: hrr Sellergren, följd att Caruso röfvade mig från Burg­ Forsell, Malm; Almerik, Ber­ staller och jag således fick lof att ti am: hrr Ericson, Söderman); Mascagni: På Sicilien. räcka till för två. Gud, hvilket lif! A. Zettergren: lu små sånger för barn Pr. kr. 1.25 (Utgifvarens förlag). » Ii! Nicolai: Muntra fruarna i Det var engång för undantags skull Windsor (Fra Ström, fru Page, intet instuderadt spel på stenen, utan Anna Page: fru Bartels, frk. Af dessa till melodi och harmonise- uppriktig glädje, barnsliga upptåg och Edström, frk. Lagergren; Fal­ ring enkla och nätta sånger med god staff, br Ström, hr Page, Fen- döfvande skrattsalfvor. Synen måtte i barnastämning äro tre till ord af Tope- ton, Spinker, Cajus: hrr Sve- sanning ha varit löjlig, ty publiken i delius, Oscar, Sellergren, lius: »Sparfven om julmorgonen», salongen vrålade lika hjärtslitande som Malm, Schweback, Grafström) »Himmelens barn», Spelmans visa»; vi på estraden. 14 Puccini: Boheme (Mimi: frk. tre af Anna Roos: »Gunga, gunga Hesse). Men fröjden är sällan lång. Midt i på mitt knä!» »De h vita lammen», » 15 Thomas: Mignon (Mignon. all glädje sänktes ridån. Då deu åter fru Svärdström-Werbeck, gäst) »Blåsväder»; två af Jeanna Otterdabl: gick upp, var scenen förvandlad till en »Blåklockorna», »Kattfötterna»; en af blomstergård. Blommorna voro tillsända Oscarsteatern. utgifvarinnan: »Vårvisa», och en af oss artister, men ingen tänkte på att onämnd författare: »Ko, ro liten kind» April 4—15 Léhar: Den glada änkan. taga dem åt sig utan blott på att fira (kind skall väl här vara det tyska » 7 Värmländingarne (mâtiné). Conried. Hvilket ideellt förhållande! > 14 Talismannen (mâtiné). Kind --- barn). Tryckfel är väl att för­ Vår direktör blef af oss indragen midt namnet till förf. Otterdahl blifvit Jenna i rosengården och tog sig, bugande Östermalmsteatern. i st. f. Jeanna. och bockande åt alla sidor, naturligtvis April 4, 5 Lycko-Pers resa. utmärkt ut i denna praktfulla omgif- » 7, 14 » (mâtiné). ning. ¥ > 0—15 På haf vet s botten, äfventyrs- Sedan ändtligen publiken och det skådespel i B tabl. af Ferd. hela lugnat sig, nedstego fyra af ope­ Dugné, musik af Alex. Artus. rans aktionärer på scenen och öfver- Litteratu r. Musikal, akademien. lemnade helt högtidligt ett guldur åt Finsk Musikrevy. Andra marshäftet Conried, som kände sig öfverväldigad April 4 2:a konserten af systrarna af ett så i allo utomordentligt resultat. innehåller: »Canticum canticorum», Svärdström. Ackompanja- »Läderlappen» foitsattes åter efter biblisk kantat af Enrico Bossi. Musi­ tris: frk. Rachel Tönning. en halftimmes uppehåll, men nu var kal. analj'S af E M. — Från Stock­ mitt intresse slut. för aftonen. Jag holms musiklif (Alfvéns sista symfoni Vetenskapsakademien. med tematiska notexempel) — Våra tänkte blott på att hastigt få smink April 4 3:e kammarmusikafton af och kostym af mig och komma »hem», tonkonstnärer i utlandet, Notiser etc. frök. Märtha Ohlson, hrr ty jag hade spelat Brynhilda i Siegfrid — Afdelningen Brage: Tomtar och Ax. Runnqvist, Carl Lin- dagen föiut och hade omedelbart er. forskarlar m. m. dhe. 1. Mozart: Sonat, D dur, SVENS K M US I Ii TIDNI NG. (i3

f. Violin och Piano ;2. Brahms: Hr Scholanders visafton gafs oss ej Musikhistoriska museets lokalfråga. Sonat, F dur op. 99, för Vio­ tillfälle att bevista. Programmet upp­ Genom synnerligt tillmötesgående af loncelli och piano; 3 Beetho­ ven : Pianotrio, Ess dur op. tog svenska och norska sånger samt ägarna till Oscarsteatern och dermed 70 n:o 2. fj'ra sånger af Wennerberg, för h vil­ sammanhängande affärskomplex har April 11 Visafton af hr Sven Sclio- kens staty-fond inkomsten af k onserten större delen af Musikhistoriska mu­ lander (till förmån för Wen- var anslagen. — Sin tredje romans- seets samlingar fått ett tillfälligt hem­ nerberg-fonden). » 12 3:e Romansafton afhrJack- aftoD gaf hr .Tackson-Norris d. 12 april. vist, i det att en af de stora lokalerna son-Norris. Biträdande: frk. Herr N. sjöng denna gång romanser i nämnda byggnads bottenvåning åt Martha Ohlson, hr Ax. Runn­ af Lindblad, Peterson-Berger, Schubert, Vasagatin välvilligt blifvit museet af- qvist. Brahms, Eugen dAlbert m. fl. Den giftsfritt upplåten tills vidare. K. F. U. M.-salen senares »Flickan med fiäriln» slog sär- Gaf va till Musikaliska akademien. Från April 15 Fröken Maria Schild­ skildt mycket an. Fröken Ohlson un­ den kända pianobyggarefirman J. G. knechts uppläsning af »Arn- derstödde sångerna med bästa ackom­ Irmler i Leipzig har Musikaliska akade­ l.jnt», handling i 3 akter af panjemang och hr Runnqvist biträdde Peterson-Berger. Musiken der- mien fått såsom gåfva mottaga en större till utförd nf diktaren-kompo­ med violinnummer af Sinding, Corelli- konsertflygel af firmans tillverkning. nisten (piano) och hr Göran Leonard och Beethoven. Hr N. och Lindstedt (sång'. hans medverkande hade en mindre tal­ Musikföreningen hade nyligen års- rik Un tacksam publik. sammanträde på Musikaliska akade­ mien, hvarvid déchargé beviljades och Att fru Gnlbransons gästspel som En soarc, som mera tillhör det dra­ samtliga styrelseledamöter återvaldes. Brynhilda var en ovanligt stor succès matiska facket men äfven med ingre­ Föreningen beslöt att den af aflidne lia vi redan haft tillfälle att nämna. diens af musik, var fröken Maria Schild häradshöfding Westman till föreningen Efter henne har fru Valborg Svärd- knechts i K. F. U. M.-salen d. 15 d:s. gjorda donationen af 2,000 kr. skulle ström-Werbecks gästspel fortsatts. Det Den unga soarégifverskan, som för ett bilda grundplåten till Musikföreningens började i »Faust», och den populära par år sedan med stor framgång debu­ donationsfond, afsedd att trygga för­ operasångerskan har sedan med vanlig terade i »Fiu Inger till Ostråt», under­ eningens framtida tillvaro. framgång låtit höra sig i »Jolantha» ligt nog utau påföljande debuter och och »Mignon». Hennes Jolantha är engagement, hade nu tagit en stor Mazerska kvartettsällskapet sam­ framför allt en rörande skön och talang­ uppgift nämligen att ur minnet fram­ manträdde i början af månaden i full framställning. Af våra egna ope­ föra Peterson-Bergers intressanta treakts- Konstnärshuset. Vid förrättadt val raartister har som Loge i »Valkyrian» drama »Arnljot» med alla dess många omvaldes till styrelseledamöter konsul hr Malm haft en ny, särdeles lyckligt manliga och k vinliga personer. Upp­ A. Hillman, e. o. hofrättsnotarien H. löst, uppgift. I fru Ströms och Anna giften löstes af henne på ett mäster­ Bovin, ingenjör C. A. W. Wimmer­ Pages roller i »Muntra fruarna» har ligt sätt inför en talrik, man kan väl ström och generalkonsul C. Holmberg fru Bartels och fröken Lagergren fram- säga andlöst lyssnande och intresserad samt nyvaldes efter advokaten E. Lid­ trädt för första gången utan att dock publik. Författaren biträdde vid fly­ fors, som undanbedt sig återval, kon­ kunna mäta sig med föregångarne fru geln med af honom till pjesen skrifven sertmästaren Gustaf Molander. Styrelse- Östberg och fröken Hesse. musik, dels för- och mellanspel, dels suppleanter och revisorer omvaldes lika­ Den Svärdströmska systerkvartetten melodrammusik och ackompanjemang ledes. till två sånger, utförda af barytonsåu- hade på sina båda konserter fullt hus Konsertföreningens tredje kammar­ garen Göran Lindstedt. Den ena af och vani mycket bifall af åhörarne. musiksoaré, först tillämnad samma dag dessa, »Arnljots helsning till Jemtland», Med pianoackompanjemang biträdde en som Filharmoniska sällskapets konsert, ha vi förut nämnt, då den vid jultiden fröken Rachel Tönning. Programmet kommer att uppskjutas till nästa vecka. var båda gångerna mycket innehålls­ utgafs tryckt. Denna sång föreföll oss rikt och omvexlande, upptagande solo­ b'and den nu hörda musiken vara mest En ung svensk-amerikanska, Elsa sång, duetter, trior och kvartteter. En anslående. Pjesen afslutades äfven Thörnsvärd, har nyligen debuterat på fruntimmers-ensemble af detta slag får med en solosång. Utförandet af hr stadsteatern i Elberfeld som Gilda i man icke så ofta höra, och programmen Lindstedt var något för starkt för lo­ Verdis »Rigoletto». Såväl hennes ton­ hade också åtskilligt af intresse att kalen. Till dramats gripande slut tyckes bildning och den tekniska färdigheten bjuda. Så förekom på dem kvartetter oss sorgmarschen ensam passa bättre som den dramatiska framställningen af Mozait (4-stäm-kanon), Mayr, Bell för stämningen än denna slutsång. erhålla varma loford i en lokaltidnings man, Dräseke, S. v. Koch, Jomelli, Sällan ha vi bevittnat så många inrop- kritik, som förordar ett engagement svensk folksång; trior af S. v. Ivoch, ningar och så intensivt bifall, som soa­ vid teatern. Fröken Thörnsvärd är Spengel, Brahms, Dräseke, Handel, réns åhörare egnade såväl fröken född i San Francisco och har studerat Mendelssohn, H. Pogge, tj'sk folkvisa; Schildknecht sjelf som diktaren-kompo­ sin konst i Paris och Berlin. duetter af Brahms; solosånger, utförda nisten. Svenske operasångaren Holmqvist de­ af s ystrarna Valborg, Sigrid och Astrid, buterade den (i april å kgl. teatern i af Alfvi'Q, Beckman, Grieg, v. Koch, 'W Köpenhamn som grefve Luna i »Tru­ Dvorak och F. Schubert. baduren». Han mottogs af den tal­ Den sista af de värdefulla triosoarc- Musiknotiser från huCvud- rika publiken med mycken välvilja. erna, hvarmed frök. Märtha Ohlson staden och landsorten. Meningarne om framställningen voro samt hrr Runnqvist och Lindhe höjt dock delade. Kgl. teatern. Tschaikowskys »Spa­ säsongens konsertväsende egde rum d. der dam» lär läggas åsido till nästa Operastipendiaten H. IV. Wahlfordt, 4 april och inleddes med violinduett, spelår. Dettas nästföljande nyhet kommer som sedan ett år tillbaka vistats i Sonat D dur af Mozart, samt afslutades att blifva Wolf Ferraris »De nyfikna Frankfurt a Main för fulländandet af med Beethovens välkända Ess-dur- Trio fruarna», som länge stått på spellistan. sina studier, sjöng den 2 mars vid en op. 70 n:o 2. Mellanrummet utgjordes Fru Ellen Gulbranson, som d. 9 d:s stor välgörenhetskonsert i Zoologischer af Brahms sonat, F dur op. 99, för afreste till Berlin för att uppträda der, Garten i Frankfurt a/Main, och samt­ piano och violoncell, för de flesta en återkommer i slutet af månaden, då liga tidningar ha mycket beröm för nyhet af intressant slag. Efter lika­ hon ännu en gång gästar i »Ragnarök». vår unga sångare, som hyllades med som under konserten hyllades konsert- lagerkransar. Hr W. sjöng några gifvarne med liflligt bifall. Fröken Julius Ruthström gaf den 6 april svenska och derefter tyska sånger. Ohlson är väl, bland våra pianister för med stor framgång konsert på Svenska närvarande den mest framstående i en- klubben i Berlin, biträdd af fru Af- Hr f/ils G. Svanfeldt ger konsert här semblespel. zelius-Bohlin. i Vetenskapsakademien den 23 april. (54 SVENSK MUSIKTIDNING. Svensk Musiktidning. Ludwig Tan Beethoven vackert porträtt à kartong, finnes i Nordiskt Musikblad. — 27:de årgången, — för h varje musikaliskt hem — Litgifves 1907 efter samma plan som förut, innehållande populär Uls- bok- och musikhandeln à 50 Öre.

nintj i Musikaliska ämnen, porträtter mod biografier etc. Tidnin­ Svensk Musiktidnings Expedition. gen utkommer två gånger i månaden (utom juli—aug.). Pris 5 kro­ nor pr år, lösnummer 25 öre. Prenumeration sker här å Expedi­ tionen, Kaniniakaref/atan (i, t tv. öfr. (färden, i bok- och musik• Svensk lïïu$iktldnlng$ handeln, å posten ocli tidningskontor. / landsorten biist å posten. MUSIKBILAGA Obs.! Nyttan af en musiktidning för musikbildningen i hemmet torde ej 1 9 O 4 =— kunna bestridas. Framför dagliga tidningar eger en sådan fördelen all den förva _ finnes att lwpa, pris 1 kr., och inne­ håller vackra Pianostycken af Gustaf ras och bildar, så att säga, en musikhistorisk uppslagsbok, liätta platsen för ut- Hägg, Theodor Kirchner, Ignotus samt gif vandel af en musiktidning är hufvudstaden, där musiklifvet är högst och rikast en "àng af A. M. Myrberg. utveckladt. Svensk Musiktidning meddelar ock en kontinuerlig redogörelse för viu- siklifvel i rår hufvudstad, i landsorten samt i Finlands, Xorges och D anmarks huf- I bok- och musikhandeln finnes att tillgå Vudstäder etc., biografier med fina porträtt instruktiva artiklar, följetonger ni. ni. OBS. Porträtt med biografier i N:o 1: Anton Andersen — Mark Hambourg — Dettmar Dresse/; N:o 2: Minnie Tracey — Mary Olson; M\o 3: Lady Hallé; Scfiumann- — N:o 4: Eugen d'Albert; H:o 5: Jacquet Thibaud — Lucien Wurmser; N o 6: C. Joh. Lindberg — Julius Ruthström; N:o 7: Sigrid Lindberg — Systrarne Svärdström. Mtôum OBS. Äldre årgångar För Porträttsamlare ! med porträtt af Fina Sköntryeks-exemplar af Svensk af denna tidning, ined eller utan musikbi­ Musiktidning, flera årgångar, säljas hilligt Robert Schumann. laga, erhållas till nedsatt pris endast kon­ å tidningens expedition. tant å expeditionen. Pris kr. 1: 25.

Innehåll: •I i |P 1 /! N 0 L E K 1" roE E. Kj Pianostycken: Inträde i skogen — Eonminnen. Jägaren på lur — Fughetta — Små- efter bästa metod, ledande till god tek­ stycke — Fantasi-Dans samt Sång: Melodiska Pianostycken. nisk och verkligt musikalisk utbildning, Folkvisa Jubelpolonäs, Canzonetta, Gamla med svensk och tysk text. meddelas af undertecknad till moderat tider, Valse mignonne, God natt! af pris. Anmälan kan äfven ske skrift- Fr. J. ]Fuss. Prie 1 kr. » $333333333333333333333232$ ligen. Mottagning kl. 9—10 f. m. och Säljes och rekvireras ho s Srensk Musik­ tidnings bjXjH'd it ion, Kaminahiregatun (i. 3 —4 e. m. Tel. Brunkeberg 14 97. !ffl J. LUD V. OHLSSON i STOCKHOLM t——«——— Kammakaregatan 6, I tr öfv. gården. i B Hamngatan 18 B. Frans J. H uss. ffl Festmarsch © Flyglar, Pianinos och Orgelhar- ® för piano af : $ monier af de bästa svenska oc h ut- (3 Gustaf Häg g. «9 Denna vackra och ståtliga marsch Svensk Musiktidning « ländsha fabriker i största lager till billigaste priser under fullkomligt kan köpas eller rekvireras å Svensk: inbindes i starka klotband med guld­ Musiktidnings Expedition, Kammaka pressning för t: 50 pr årg. om man ansvar för instrumentens bestånd. vegatan 6. Pris SO öre. hän vänder sig till A. F. Högbergs Obs.! Hufvuddepôt forBliithners ^ •••••••:•• Bokbinderi, 22—24 David Bagares­ och Rönisehs världsberömda fil gata. Flyglar och l'ianinos. m 1833333333333333333333333®

À Svensk Musiktidnings Expedition, Kammakaregatan 6, samt i bok- och INNEHALL: musikhandeln finnes till salu Ellen Gulbranson (med porträtt som Brynhilda). — Jeannette Jacobsson f (med porträtt). — Blad ur Chopins dagbok (forts V — Edgar Tinel och hans oratorium »Fran­ '«/f PIAN IN ON î?*l ciscus». — Minnen från Rich Wagners ' FLYGLAR barndom. — »Läderlappen» med musik­ 4 Pianostycken — Barcarole, Ma­ soaré. En recettföreställning på Metro- politan-operan, af Aino Ackté. — Musik­ zurka, Canzonetta, Nenia — af Frans pressen. — Litteratur. — Från scenen och konsertsalen. — Musiknotiser från huf­ J. Huss. Pris 1 kr. vudstaden och landsorten. — Annonser.

Gustafson dePAIilsons R oktryckeri, Stockholm t!)(»7.