DOCSLIB.ORG

Bebyggelsehistorisk Tidskrift

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bebyggelsehistorisk Tidskrift Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Anders Houltz Title Den stora skalan: Volvo Torslandaverken och massproduktion som mål och mening i 1960-talets Sverige Issue 68 Year of Publication 2014 Pages 61–82 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Den stora skalan: Volvo Torslandaverken och massproduktion som mål och mening i 1960-talets Sverige av Anders Houltz olvos monteringsfabrik i Torslanda utan- och konsekvenser, med syfte att analysera den för Göteborg invigdes den 24 april 1964. stora fabrikens betydelse som symboliskt uttryck V Det var ett sublimt ögonblick: Skandina- för högindustriell modernitet. Artikeln söker be- viens största exportföretag öppnade portarna svara följande frågor: till Skandinaviens största industribyggnad på Vilka faktorer och influenser var avgörande Skandinaviens största industritomt. Tillfället var för anläggningens tillkomst? Hur tog den högin- betydelsefullt för Volvo, men också för staden dustriella moderniteten sig fysiskt uttryck i Tors- Göteborg och den moderna industrinationen landafabriken? Vad fick den stora skalan och de Sverige. Torslandaverken var det fysiska beviset nya produktionssätt som Torslandaverken inför- på att Volvo vuxit till en storindustri och att den de för konsekvenser för de anställda? Hur sam- halvsekelgamla drömmen om en massproduce- verkade de industriella ambitionerna med andra rande svensk bilindustri därmed förverkligats. samhälleliga ”megaprojekt” i regionen? 1960-talet var de storslagna industriella nyin- Artikeln vill pröva hypotesen att den stora vesteringarnas decennium. Oxelösunds järnverk skalan måste förstås som mer än ett medel för invigdes 1960, Arendalsvarvet i Göteborg stod ekonomisk lönsamhet i industriella megaprojekt klart 1963, året innan Torslanda, och Kock- som Torslandaverken; storskalighet utgjorde i umsvarvet i Malmö byggdes under decenniets själva verket en central del av målsättningen.3 sista år ut till att, för en kort tid, bli det största Denna målsättning vilade på principiell — rentav i världen. Sammantaget vittnade megaprojekt estetisk — grund lika väl som på rationellt eko- som dessa om en bergfast tilltro till det moderna nomisk. Dessa projekt kan därför, menar jag, framsteget, till en ohejdbar ekonomisk tillväxt förstås som uttryck för det teknikhistorikern och materiell expansion. Megaprojekten var den David Nye kallat ”the technological sublime”.4 högindustriella epokens främsta monument, och Nye har visat hur människoskapade, tekniska Torslandaverken markerar på många sätt dess artefakter och anläggningar i takt med indu- kulmen. Med en alltjämt oöverträffad ökning av strialiseringen kom att väcka känslor som väl BNP (6,8 %) var invigningsåret 1964 rekordårens kunde mäta sig med den fasa och begeistring rekordår i svensk historia.1 Påföljande år nådde som människor upplevde i mötet med drama- industrisysselsättningen i landet som helhet sitt tiska landskap eller våldsamma naturfenomen. maximum, för att därefter gradvis sjunka. För Det sublima mötet med något som var större Göteborgs del skulle ökningen dock fortsätta yt- än det enskilda, individuella, närmade sig den terligare några år, inte minst tack vare Volvo, religiösa upplevelsen och var starkt knutet till som just passerat SKF i positionen som stadens en romantisk tradition. Nye diskuterar hur det största arbetsgivare.2 sublima framför allt i USA kom att omfatta nya, Denna artikel undersöker Torslandaverkens inte minst tekniska och industriella katego- tillkomst, dess förutsättningar, genomförande rier. Järnvägar, broar, dammar och storskaliga bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 61 anders houltz fabriker väckte en entusiasm som var besläktad på den högt automatiserade tillverkningsproces- med naturupplevelsen. Detta var dock ett svär- sen.11 ”Lunchen var så perfekt organiserad att meri med klara rationalistiska förtecken, som man nästan kunde tro att den av Volvo lance- bejakade moderniteten och framsteget. Framstå- rade MTM-metoden kommit till användning”, ende tekniska artefakter kom att betraktas som skrev Göteborgs-Posten.12 För ett företag som sevärdheter; industriella verk och anläggningar byggde sin trovärdighet på en kombination av började bli föremål för turism. effektivitet och precision var det naturligtvis vik- Den moderna industrin hade med andra ord tigt att evenemanget kunde ske planenligt och en publik, förvisso delvis motiverad av dess pro- utan missöden. Mycket riktigt blev invigningsda- dukter, men också av dess processer. I den nya gen en på alla sätt välregisserad tillställning, fylld tekniken förenades det matematiska sublima, av symboliska inslag som bekräftade just detta det vill säga kvantitet, volym och massverkan, ögonblick med hänvisningar till det förflutna så med det dynamiska sublima uttryckt i rörelse, väl som till framtiden. flöde och hastighet.5 Med de starka transatlan- Fabrikens godsmottagning hade tillfälligt om- tiska influenserna i det industriella Sverige vid vandlats till festlokal för 2 000 inbjudna promi- 1900-talets mitt följde också, som jag här vill nenta gäster. Den stora lokalen hade dekorerats visa, upplevelser av det sublima i ingenjörsmässig och försetts med en estrad, inlånad från Stora ändamålsenlighet och den massproducerande teatern i Göteborg — i sig ett uttryck för det storskaligheten. Ingenstans blev detta samband lokala etablissemangets uppslutning kring ”sin” tydligare än i den hastigt expanderande svenska bilindustri. Dagen bjöd på underhållning, tal och bilindustrin. festlig lunchmåltid. I det manligt dominerade Svensk forskning om bilindustrin som histo- programmet utgjorde hovsångerskan Elisabeth riskt fenomen är i internationell jämförelse Söderström ett undantag, då hon framförde begränsad.6 Inom företagsekonomi och arbets- Griegs ”Våren” ackompanjerad av inte mindre organisation har bilindustrin varit ett återkom- än fyra militärorkestrar. mande ämne, men inte på samma vis inom I händelsernas centrum fanns tre personer akademisk historieforskning.7 Bland undantagen som tillsammans kunde sammanfatta kontinui- kan nämnas Henrik Glimstedts studie av pro- teten i den yttersta makten i 1960-talets svenska duktionssystem och samhälle med utgångspunkt samhälle — kung Gustaf VI Adolf, som förrät- från Volvofabrikerna.8 Ett tydligt fokus på indu- tade själva invigningen, Volvos direktör Gunnar striarbetets vardag, innehåll och värde kommer Engellau och den socialdemokratiske finansmi- till uttryck i etnologerna Gösta Arvastsons, Eva nistern Gunnar Stäng. I sitt tal använde kungen Fägerborgs och Björn Ohlssons studier av de själva invigningsarrangemanget som en metafor storskaliga arbetsplatserna i Göteborg och Kö- för industriell storskalighet och precision: ”Jag ping.9 Bilindustrin har annars till stor del hante- tror vi alla är imponerade av denna anläggnings rat sin egen historieskrivning internt eller genom storlek. Vi är också imponerade av den märk- skribenter med mer eller mindre tydlig koppling liga precision, med vilken invigningen har ar- till företagen.10 Någon ingående historisk analys rangerats. Jag tror att det är symboliskt för hela av Volvos Torslandafabrik och dess vidare sam- Volvos organisation och sätt att utföra arbetet.”13 hällsrelevans har inte genomförts. Gunnar Engellau talade om att Volvos tidiga år gått ut på att ”uppfostra Sveriges industri till massproduktion”.14 Trots att det var Skandina- Invigning viens största fabrik som skulle invigas beskrev Den utförliga tidningsrapporteringen från Tors- han redan framtiden i termer av ytterligare ex- landaverkens öppningsceremoni var sannolikt pansion. Ty Torslanda var projekterat för tillväxt angenäm läsning för Volvoledningen. ”Volvo- — en kommande, spegelvänd fördubbling av an- fabriken invigdes ’på löpande band’”, rappor- läggningen ingick redan i planerna. terade Svenska Dagbladet med en anspelning Volvochefen vände sig också direkt till finans- 62 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan minister Sträng med tack för visat stöd och för- Den regionala politiska makten var inte re- ståelse: presenterad i programmet på samma sätt som Det föreligger en växelverkan mellan välstånd och bilar – den nationella. Den socialdemokratiske ordfö- ju fler bilar desto större välstånd. Lika säker är omvänd- randen i Göteborgs kommunfullmäktige, Thure ningen: ju större välstånd desto fler bilar! Det bör vara Höglund, och den inflytelserike och drivande gott för statsrådet Sträng att veta att när han givit Volvo ett handtag i investeringsfrågan så har han också därmed stadssekreteraren, tillika ordföranden i Göte- kraftigt bidragit till framåtskridandet i landet.15 borgs arbetarkommun, Torsten Henrikson, hörde visserligen till de inbjudna gästerna, men Finansministerns ”handtag” hade gått ut på att trots att staden aktivt medverkat till fabrikseta- ställa statliga investeringsfondsmedel till för- bleringen fanns de inte med i talarlistan. fogande inför storsatsningen, vilket varit helt Volvoledningens självförtroende var inte utan avgörande för att den skulle komma till stånd. grund. Från starten 1927 hade personbilstill- Som senare skall behandlas hade detta handtag verkningen visserligen i två decennier varit en dock inte givits utan krav på motprestationer, en besvärande och ihållande förlustaffär, men se- omständighet som varken Sträng eller Engellau dan bilmodellen PV 444 lanserades vid andra gick närmare in på i sina tal. Sträng valde istäl- världskrigets slut hade situationen förändrats. let att tala om bilindustrins samhällsnytta och Det efterkrigsprogram
Load more

Recommended publications
  • Ringhalsveteranernas Höstresa Till Volvo Och Operan I Göteborg. Dagens Program Besök På Volvo Museum
    Ringhalsveteranerna Höstresan 2015-09-09 Sidan 1av 4 Ringhalsveteranernas höstresa till Volvo och operan i Göteborg. Till årets höstresa hade 44 deltagare anmält sitt intresse, varav 37 Veteraner och 8 respektive. Bussresan startade kl. 07,30 från järnvägsstationen i Varberg och sedan vidare mot Göteborg via Bua, Frillesås, Kungsbacka och Mölndal där de sista deltagarna hämtades upp. Resan arrangerades av S&S Resor i Falkenberg med den påläste guiden och reseledare Henric Bulten. Henric gav oss alla en synnerligen omfattande bakgrund om alla de platser och händelser som genom åren har inträffat på alla de platser vi passerade med vår buss. Dagens program Dagens program började med en god frukostmacka och en mugg med kaffe på Hotell Scandic i Mölndal. Därefter ett besök på Volvos museum i Arendal på Hisingen. Sedan ett besök på Göteborgs Operan för lunch innan en guidad rundtur ”bakom scenen” i Operahuset. En snabbis till Ramberget och utsikten över Göteborg blev plötsligt inplanerad då vi hade gott om tid innan rundturen med ”Blå tåget” på Volvos bilfabrik skulle starta. Volvo (Jag rullar än!) År 1924 bestämde sig de två grundarna Gustaf Larson och Assar Gabrielsson, för att konstruera en svensk bil. Det officiella datumet för Volvos grundande är den 14 april 1927, då den första bilen lämnade monteringslinjen i fabriken på Hisingen i Göteborg. Besök på Volvo museum Ett besök på Volvo museum är en riktig nostalgitripp för alla oss som har hunnit upp i pensionsåldern! Alla de gamla välkända och okända Volvo bilarna fanns uppställda på muséet. Volvo museum invigdes 1995 och drivs gemensamt av AB Volvo och Volvo Cars.
    [Show full text]
  • Proximity Matters?
    Publications edited by the Departments of Geography, University of Gšteborg Series B, no 97 PROXIMITY MATTERS? Geographical aspects of changing strategies in automotive subcontracting relationships: the case of domestic suppliers to Volvo Torslanda assembly plant Anders Larsson School of Economics and Commercial Law UNIVERSITY OF G…TEBORG Proximity Matters? Geographical aspects of changing strategies in automotive subcontracting relationships: the case of domestic suppliers to Volvo Torslanda assembly plant Anders Larsson Distribution: Department of Human and Economic Geography School of Economics and Commercial Law University of Gšteborg Box 630 SÐ405 30 G…TEBORG Sweden © Anders Larsson ISBN 91Ð86472Ð33ÐX Printed by Parajett AB ISSN 0346Ð6663 Landskrona 1999 For Maria, Ulla & Eric Abstract Larsson, Anders, 1999, Proximity Matters? Geographical aspects of changing strategies in automotive subcontracting relationships: the case of domestic suppliers to Volvo Torslanda assembly plant. Department of Human and Economic Geography, School of Economics and Commercial Law, University of Gšteborg. Series B, No 97. 285 pages. ISBN 91Ð86472Ð33ÐX. This study analyses the significance of geographical proximity in the restructuring process of a domestic subcontractor system in the Swedish automotive industry, using the Volvo Torslanda assembly plant as a case. The focus is on: i) the organisation of buyer-subcontractor relationships, ii) time-related delivery strategies, iii) the significance of geographical proximity. The findings provide an empirical contribution to the general understanding of the geographical buyer- subcontractor relationships in the automotive industry. The case covers the development of the domestic subcontractor system in the 1990's and is subdivided into three parts: i) the 40 most important domestic subcontractors in 1996/97, ii) the development of the Arendal supplier-park project 1997-1998, and iii) an analysis of Hydro- Raufoss Automotive Plastics AB, a Norwegian subcontractor, 1993-1998.
    [Show full text]
  • 1. Cars, Volvo and the Environment
    Do They Really Car(e)? The greening of the brand: the case of Volvo Cars in Sweden 1972 to 2014. Mattias Näsman Student Spring term 2015 Master of Social Science (One Year) in Economic History, 15 credits Advisor: Ann-Kristin Bergquist Examinator: Lena Andersson-Skog Department of Geography and Economic history The image on the front page is a painting made by Sune Envall in 1975, named PV in Stockholm and is in its entirety entitled to him and not to the author of this master thesis. Retrieved from http://www.photowall.se/photo-wallpaper/pv-in-stockholm-1, 18/6 -15. 1 Source: Teknikens värld 02:24. - I don’t even understand how I could’ve owned ‘ordinary’ cars before. Saab is the ride for me. Just look where the ignition is placed. Genius car! - A guy in my position is surely expected to drive an S-class Mercedes. I’ve chosen my own style and prioritize the practical qualities of the XC90. - Many believe that I’m an ordinary corporate fella, but when I’m finished at work I ac- tually put on my leathers and take the Harley for a spin. Do like 2 860 000 Swedes – you too become an individualist! 2 Abstract Denna magisteruppsats i ekonomisk historia har som syfte att utforska varför den svenska bil- parken är mer bränslekrävande än genomsnittet i Europa, samt att identifiera de historiska processer som påverkat formandet av den svenska bilparken. Tidigare miljöinriktad forskning inom ekonomisk historia har fokuserat på strukturomvandling och institutionell förändring inom industri- och hushållssektorn. Denna studie utforskar den privata transportsektorn ge- nom att studera Volvo som varit tongivande i att forma sammansättning av den svenska bil- parken.
    [Show full text]
  • Historisk Verksamhetsbeskrivning Av Fastigheterna Kyrkbyn 88:6 Och 88:7 Samt Rambergsstaden 17:55, 66:4 Och 733:31 I Göteborg
    Lundbyverken 1920-1990 Historisk verksamhetsbeskrivning av fastigheterna Kyrkbyn 88:6 och 88:7 samt Rambergsstaden 17:55, 66:4 och 733:31 i Göteborg Ida Dicksson & Lena Knutson Udd Februari 2017 Uppdragsgivare: Volvo Group Real Estate AB Industriantikvarie Ida Dicksson Brogatan 2a 431 30 Mölndal 073-577 73 35 [email protected] Industriantikvarie Lena Knutson Udd Sättraby stationsväg 15 762 97 Edsbro 073-726 88 51 [email protected] Framsidesbilderna visar e - - - , Sverige, 1995. Dicksson & Udd 2017 2 Innehåll Sammanfattning ......................................................................................................... 5 1. Inledning ................................................................................................................. 7 1.1 Syfte och avgränsning ............................................................................................................. 7 1.2 Metod och disposition.............................................................................................................. 7 2. Översiktlig verksamhetshistorik för Lundbyverken i Göteborg ................................ 8 2.1 Tiden före Volvo ...................................................................................................................... 8 2.2 Volvos första tid ....................................................................................................................... 8 2.3 Rekordåren på 1950-talet ....................................................................................................
    [Show full text]
  • AB Volvo (Publ), Juridik, 405 08 Göteborg Till Ford, Vilken Också Godkändes Av En Extra Vid Anmälan Bör Aktieägare Uppge: Bolagsstämma I AB Volvo Den 8 Mars 1999
    Årsredovisning 1998 Årsredovisning Volvo Årsredovisning 1998 www volvo com Mot bakgrund av den Ordinarie bolagsstämma den 28 april Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg i konsolidering som Lisebergshallen, med ingång från Örgrytevägen, onsdagen den 28 april, 1999, kl 14.00. pågår inom transport- Anmälan medelsindustrin har Aktieägare som önskar deltaga skall Volvo genomfört en dels vara införd i den av Värdepappers- centralen, VPC AB, förda aktieboken senast strategisk genomgång den 16 april, 1999 dels anmäla sig senast fredagen den 23 april, av bolagets verksamhet. Som ett resultat av 1999, kl 12.00 denna utvärdering har Volvos styrelse före- • per telefon fr o m 6 april, 020-39 14 50 eller via Volvos växel 031-59 00 00 slagit en försäljning av Volvo Personvagnar • per post till AB Volvo (publ), Juridik, 405 08 Göteborg till Ford, vilken också godkändes av en extra Vid anmälan bör aktieägare uppge: bolagsstämma i AB Volvo den 8 mars 1999. • namn • personnummer (registreringsnummer) Försäljningen, som förbättrar Volvo • adress och telefonnummer Personvagnars framtidsutsikter, innebär Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förval- samtidigt att Volvo kan bygga upp ett delvis tar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 1999. nytt, starkare Volvo till sin helhet fokuserat Som avstämningsdag för rätt att erhålla kontant på kommersiella produkter som lastbilar, utdelning föreslås den 3 maj, med beräknad utbetalning den 10 maj. bussar, anläggningsmaskiner,
    [Show full text]
  • Introducing New Materials in the Automotive Industry Managing the Complexity of Introducing New Materials in Existing Production Systems
    Linköping Studies in Science and Technology Thesis No. 1793 Introducing New Materials in the Automotive Industry Managing the Complexity of Introducing New Materials in Existing Production Systems Fredrik Henriksson Division of Machine Design Department of Management and Engineering Linköping University, SE-581 83, Linköping, Sweden Linköping 2017 Copyright © Fredrik Henriksson, 2017 Introducing New Materials in the Automotive Industry - Managing the Complexity of Introducing New Materials in Existing Production Systems ISBN 978-91-7685-397-9 ISSN 0280-7971 Distributed by: Division of Machine Design Department of Management and Engineering Linköping University A true thing badly expressed becomes a lie Stephen Fry Du vet att verkligheten är inte alltid så verklig Lars Winnerbäck – Dom Tomma Stegen ABSTRACT Passenger vehicles are central to Western society, and contribute to a signifi cant part of our greenhouse gas emissions. In order to reduce emissions, the automotive in- dustry as a whole is working to reduce mass in passenger vehicles in order to reduce energy consumption. One way to reduce mass is to introduce lightweight materials in the body of the vehicle. This research aims to explore the relationship between product and production system when introducing new materials. Besides a theoretical review and an industry-centered technological mapping, four case studies have been conducted during the course of this licentiate thesis. Two case studies were conducted with engineering design students working as development teams, one case study with the author as the developer and fi nally one case study in an industrial environment at a product owning company with in-house production. The goal of the case studies has been to increase the collective knowledge of how product development decisions aff ect production development decisions, and vice versa, when developing passenger vehicles in new materials.
    [Show full text]
  • Utvärdering Av Provmetod Till Säten För Fordonsindustrin Utvärdering Och Vidareutveckling Av Ny Provmetod Inriktat Mot Ökad Hållbarhet På Säten Vid Volvo Car Group
    Utvärdering av provmetod till säten för fordonsindustrin Utvärdering och vidareutveckling av ny provmetod inriktat mot ökad hållbarhet på säten vid Volvo Car Group Evaluation and further development of new test method focusing on increased quality on seats at Volvo Car Group Christopher Thörn Fakulteten för hälsa-, teknik- och naturvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design Omfattning: 22,5 hp Handledare: Universitetsadjunkt Lennart Wihk Examinator: Professor Leo De Vin Datum 2017-09-10 Avsiktlig tom sida för dubbelsidig utskrift II SAMMANFATTNING Detta examensarbete utfördes på Karlstads universitet i samarbete med Volvo Car Group, en svensk tillverkare av premiumbilar. Arbetet är fokuserat på ett kvalitetsproblem på Volvos produktionslinje då ett tillverkningsfel uppstår när montörer sätter sig i bilarna för att utföra arbetsuppgifter. Detta gäller på andra generationen av XC90 och senare bilmodeller. Ett permanent instegsveck uppstår och återhämtar sig inte när kunden får sin bil levererad. Idag har Volvo inga provmetoder som kan efterlikna problemet och ett arbete sattes igång under 2015 för att komma fram till en ny provmetod. Arbetet fick avslutas mitt i projektet pga. andra prioriteringar, vilket resulterade i en prototyp som behövdes utvärderas vidare för att kunna bli en fullständig provmetod. Målet för det här examensarbetet var att utvärdera prototypen med hjälp av designprocessen. En förstudie utfördes med fokus på information från det tidigare projektet, nuvarande provmetoder, läderteknik, granskning av sätesdesign, benchmarking och observationer på Volvos bilmodeller direkt från fabriken och ute hos återförsäljare. Efter förstudien påbörjades en utvärdering om prototypen kunde efterlikna problemet mellan Volvos olika varianter av stolar, såsom sportstolar. Genom att betygsätta resultatet med en betygsskala mellan 1–5 var det möjligt att se stor skillnad mellan stolarna med referens från produktion.
    [Show full text]
  • Saab 9-5 Sedan Aero 2010–11 NEVS-Brevet Onsdag 18 April 1
    NEVS-brevet 1 Saab 9-5 Sedan Aero 2010–11 NEVS-brevet onsdag 18 april 1. Saab 9-3 återvänder som en hel el NEVS 9-3 2. Provkörning av Volvo XC60 T6 AWD Polestar Engineered 3. Så levde dieselhajpen upp – och så dog den 4. Tusentals förtida dödsfall på grund av dieselbilar varje år 5. "Kritiken av dieselbilar blir överdriven" 6. Teslas vd medger att automatisering av produktionen inte varit framgångsrik 7. Li Shufu: Total transformation av fordonssektorn 8. Ministern: Tysk bilindustri måste satsa på batterifabriker och elbilar 9. Ingen crossover från Jeep 10. Test av fem laddhybrider 11. Mercedes EQ S ska sätta Tesla Model S på plats 12. Pininfarina lanserar elbilsmärke 13. Så mycket drar laddhybriderna i verklig trafik 14. Så mycket kostar Volvo V90 och Volkswagen Passat som polisbil 15. Chalmers utvecklade energieffektiva transmissioner för bilindustrin 16. Stort fynd av sällsynta jordartsmetaller 17. Experten: ”Ett av de mest spännande loppen på länge” 18. Felix Rosenqvist bröt – igen NEVS-brevet NEVS-brevet 2 1. Saab 9-3 återvänder som en hel el NEVS 9-3 8 december 2017 ”Maskinöversatt” För dem som inte hört - Saab 9-3 är tillbaka! Det kommer dock att kallas NEVS 9-3, kommer att vara allelektrisk med ett 186-miles-intervall och byggt i Kina, ... För dem som inte hört - Saab 9-3 är tillbaka ! Det kommer dock att kallas NEVS 9-3 , kommer att vara allelektriskt med ett 186 milsintervall och byggt i Kina, i helt ny fabrik i Tianjin. Fram till dess att det finns 4 nya NEVS-modeller , är den här "gamla" NEVS 9-3 riktad mot den kinesiska marknaden, där den kommer att byggas inledningsvis med en hastighet på 50 000 en- heter per år och stiger till 200 000 per årvid någon tidpunkt i framtiden .
    [Show full text]
  • Årsredovisning 1997 Ov Rrdvsig1997 Årsredovisning Volvo
    Årsredovisning 1997 Volvo Årsredovisning 1997 Volvo skapar mervärde Volvo 1997 genom att erbjuda transportrelaterade produkter och tjänster 4 Koncernchefens kommentar 7 Förvaltningsberättelse som uppfyller högt 21 Redovisning per affärsområde 38 Resultaträkning ställda krav på kvalitet, 39 Balansräkning säkerhet och miljö 40 Kassaflödesanalys 41 Koncernens noter och kommentarer till krävande kunder 59 Moderbolaget AB Volvo 67 Förslag till vinstfördelning i utvalda segment 68 Revisionsberättelse 69 Aktieägarinformation 72 Styrelse och revisorer 74 Koncernledning 76 11-årsöversikt 88 Adresser 1995 1996 1997 Nettoomsättning 171.511 156.060 183.625 Rörelseresultat före poster av engångskaraktär, fordonsrörelsen 7.493 3.619 8.392 Årets resultat 9.262 12.477 10.359 Resultat, kronor per aktie 20:20 26:90 22:90 Utdelning, kontant kronor per aktie 4:001 4:30 5:00 2 Investeringar i anläggningar 6.491 8.200 9.863 Forsknings- och utvecklingskostnader 7.343 8.271 8.659 Antal anställda den 31 december 79.050 70.330 72.900 1 Dessutom en aktie i Swedish Match per volvoaktie. 2 Enligt styrelsens förslag. Samtliga belopp i årsredovisningen är i miljoner kronor (Mkr) om ej annat anges. Siffror för tidigare år har omarbetats i enlighet med den nya Årsredovisningslagen som tillämpas fr o m 1 januari 1997. Definitioner av nyckeltal finns på sidan 43. 1 Volvo är en internationell transportmedelskoncern med en världsomspännande marknadsorganisa- tion och tillverkning i 30 länder. Företaget, som idag har 73.000 anställda, grundades 1927 och omsätter drygt 180 miljarder kronor. Volvos produktprogram har en för branschen unik bredd och består av personbilar, lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, drivsystem för marint och industriellt bruk, samt utveckling, produktion och underhåll av flygmotorer.
    [Show full text]
  • 2019 BERÄTTELSE Volvo Verkstadsklubb Göteborg 1 Februari 2020 Vänsterkant Centrala Uppdrag Organisation
    VERKSAMHETS- 2019 BERÄTTELSE Volvo Verkstadsklubb Göteborg 1 februari 2020 Vänsterkant Centrala uppdrag Organisation Nu lägger vi 2019 bakom oss och tar klivet Klubbstyrelsen in i ett nytt decennium. Det gör vi som två Mikael Sällström, ordförande separata verkstadsklubbar, en för AB Glenn Bergström, vice ordförande Värdefulla Marie Stenquist, 2:a vice ordförande Volvo som behåller namnet Volvo Verk - Peter Krantz, kassör till 31/1 stadsklubb, och en nystartad Volvo Car Carlos Rebelo Da Silva, kassör från 1/2 studiebesök Verkstadsklubb. Lena Thornblad, sekreterare Vi har under året redogjort för bakgrun - Ordinarie Det är viktigt att Volvo Verk - den till vårt beslut att dela klubben samt Michael Blohm stadsklubb har ett bra samar - Ove Holmström, vice kassör hur vi ämnar organisera oss framöver. bete med fackliga organisa- Även om Volvo Car Verkstadsklubb på Jan Köster Adrian Avdullahu pappret är en nystartad klubb så har vi tioner, myndigheter och poli - Ersättare samma födelsedag och facklig historia Seppo Hölsä tiska företrädare. som tog sin början 1927, i Aftonstjärnans Abdirzak Bouzoubae lokaler på Hisingen. Det bär vi med oss Jim Aleberg Därmed ser klubben mycket positivt på att och 2027 är vi två klubbar som firar 100 år Ace Ivanovski Sofia Rodin, från 2/9 många gärna besöker oss och ser ett värde i medlemmarnas tjänst. i att träffa klubbens representanter. Vi har mycket gemensam historia och Utbildningskommittén Besöken ger bra förutsättningar för att dis - det kommer även i framtiden finnas anled - Henrik Nilsson kutera olika typer av frågor, ofta med fokus Sofia Rodin, till 2/9 ning att fortsätta driva fackliga frågeställ - på det som är till gagn för Verkstadsklubbens Daniel Kristoffersson ningar gemensamt för att stärka metallar - medlemmar.
    [Show full text]
  • 24 Juli M O T O R - N Y T T 2020 ______
    MOTORNYTT 24 juli M O T O R - N Y T T 2020 ________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________ Alfa Romeo Alfasud Ti Green Cloverleaf 901 (1982–1983) 1. Så förstörde politikerna värdet på din bil 2. Corona slår hårt mot Teslafabriken 3. Ares Design släpper ny film på Panther ProgettoUno 4. Fisker vill använda Volkswagens MEB-plattform till Ocean 5. Helt nya och helt elektriska Nissan Ariya är här 6. Prov: Tesla Model Y – Made in Germany 7. Morgan byter chassi efter 84 år 8. Många kör för fort förbi vägarbeten, polisen drar in rekordmånga körkort 9. Polar en cool 240! 10. Här är ”Poker” Wallenbergs nya Cupra 1 MOTORNYTT 1. Så förstörde politikerna värdet på din bil Av Jonas Fröberg Uppdaterad 11:47 Publicerad 2017-11-18 Från bränslesnål framtidsbil till livsfarlig nedsmutsare som snart inte ens tillåts i inner- stan. Vad var det som hände med dieselbilen? SvD:s Jonas Fröberg berättar historien om hur EU:s politiker tillät teknik som skördar tusentals människoliv bara för att biltillver- karna skulle tjäna en extra hacka. en unge säljaren drog av det vita täckelset i bilhallen. Ulf Hofrén var förväntans- full. En ny Mercedes GLK för 435 000 kronor. En diesel. D – Den var fantastisk, säger han drygt två år senare vid köksbordet hemma i Sträng- näs. Nu är det november 2017. Han ler snett. – Vi köpte diesel av miljöskäl. Mälarens glitter lyser upp hans ansikte. Bilen står på andra sidan huset. Ulf Hofrén har satt ut den på Blocket, men buden som läggs innebär ett minskat värde med 200 000 kro- nor.
    [Show full text]
  • Volvo Personvagnar Storsatsar I Gent Och Torslanda
    PRESSINFORMATION VOLVO PERSONVAGNAR STORSATSAR I GENT OCH TORSLANDA Volvo Personvagnar kommer att bygga nästa generation mellanklassbilar, den s k P1-plattformen, i sin fabrik i Gent i Belgien. Med detta beslut blir samtidigt Volvo PV Torslandaverken huvudfabrik för de större bilarna, byggda på P2-plattformen. Produktionskapaciteten i Volvo Cars Gent dubbleras från 160 000 till 325 000 bilar årligen och i Volvo PV Torslandaverken ökar den från 170 000 till 230 000. -Vi kan nu koncentrera vår volymproduktion till två fabriker vilket ger skalekonomiska fördelar och möjlighet att kraftfullt rationalisera vår verksamhet ytterligare, säger Volvo Personvagnars produktionsdirektör Curt Germundsson. Beslutet är nu konfirmerat av Ford Motor Companys ledning. Vid fullt kapacitetsutnyttjande kommer det att finnas ett anställningsbehov av cirka 1 800 medarbetare i Gent och cirka 800 i Torslanda. Till Gent- och Torslandafabrikerna skall adderas cirka 45 000 bilar som Volvo PV kommer att kunna producera i Uddevallafabriken och i CKD-fabrikerna i Thailand, Malaysia och Sydafrika. I och med att Volvo Personvagnar nu lämnar sitt 50-procentiga ägande i NedCar- fabriken i Nederländerna har företaget behövt hitta ett alternativ för den framtida produktionen av bilarna på P1-plattformen. -Genom att främst investera i en utbyggd slutmontering i Gent och låta Torslandafabriken koncentrera sig på de större bilarna kommer vi att klara det uppsatta målet i redan befintliga Volvoanläggningar, vilket är en stor fördel, säger Volvo Personvagnar AB Telefon Telefax WWW Informationsavdelningen Växel +46 31 54 40 64 http://media.volvocars.com 405 31 Göteborg 031 59 00 00 2 (2) Curt Germundsson. Både Gent och Torslanda är kvalitetsfabriker och Gent har bevisat sin kvalitetsnivå med flera internationella utmärkelser.
    [Show full text]