Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Anders Houltz Title Den stora skalan: Torslandaverken och massproduktion som mål och mening i 1960-talets Sverige Issue 68 Year of Publication 2014 Pages 61–82 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org

Den stora skalan: Volvo Torslandaverken och massproduktion som mål och mening i 1960-talets Sverige

av Anders Houltz

olvos monteringsfabrik i Torslanda utan- och konsekvenser, med syfte att analysera den för Göteborg invigdes den 24 april 1964. stora fabrikens betydelse som symboliskt uttryck V Det var ett sublimt ögonblick: Skandina- för högindustriell modernitet. Artikeln söker be- viens största exportföretag öppnade portarna svara följande frågor: till Skandinaviens största industribyggnad på Vilka faktorer och influenser var avgörande Skandinaviens största industritomt. Tillfället var för anläggningens tillkomst? Hur tog den högin- betydelsefullt för Volvo, men också för staden dustriella moderniteten sig fysiskt uttryck i Tors- Göteborg och den moderna industrinationen landafabriken? Vad fick den stora skalan och de Sverige. Torslandaverken var det fysiska beviset nya produktionssätt som Torslandaverken inför- på att Volvo vuxit till en storindustri och att den de för konsekvenser för de anställda? Hur sam- halvsekelgamla drömmen om en massproduce- verkade de industriella ambitionerna med andra rande svensk bilindustri därmed förverkligats. samhälleliga ”megaprojekt” i regionen? 1960-talet var de storslagna industriella nyin- Artikeln vill pröva hypotesen att den stora vesteringarnas decennium. Oxelösunds järnverk skalan måste förstås som mer än ett medel för invigdes 1960, Arendalsvarvet i Göteborg stod ekonomisk lönsamhet i industriella megaprojekt klart 1963, året innan Torslanda, och Kock- som Torslandaverken; storskalighet utgjorde i umsvarvet i Malmö byggdes under decenniets själva verket en central del av målsättningen.3 sista år ut till att, för en kort tid, bli det största Denna målsättning vilade på principiell — rentav i världen. Sammantaget vittnade megaprojekt estetisk — grund lika väl som på rationellt eko- som dessa om en bergfast tilltro till det moderna nomisk. Dessa projekt kan därför, menar jag, framsteget, till en ohejdbar ekonomisk tillväxt förstås som uttryck för det teknikhistorikern och materiell expansion. Megaprojekten var den David Nye kallat ”the technological sublime”.4 högindustriella epokens främsta monument, och Nye har visat hur människoskapade, tekniska Torslandaverken markerar på många sätt dess artefakter och anläggningar i takt med indu- kulmen. Med en alltjämt oöverträffad ökning av strialiseringen kom att väcka känslor som väl BNP (6,8 %) var invigningsåret 1964 rekordårens kunde mäta sig med den fasa och begeistring rekordår i svensk historia.1 Påföljande år nådde som människor upplevde i mötet med drama- industrisysselsättningen i landet som helhet sitt tiska landskap eller våldsamma naturfenomen. maximum, för att därefter gradvis sjunka. För Det sublima mötet med något som var större Göteborgs del skulle ökningen dock fortsätta yt- än det enskilda, individuella, närmade sig den terligare några år, inte minst tack vare Volvo, religiösa upplevelsen och var starkt knutet till som just passerat SKF i positionen som stadens en romantisk tradition. Nye diskuterar hur det största arbetsgivare.2 sublima framför allt i USA kom att omfatta nya, Denna artikel undersöker Torslandaverkens inte minst tekniska och industriella katego- tillkomst, dess förutsättningar, genomförande rier. Järnvägar, broar, dammar och storskaliga

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 61 anders houltz

fabriker väckte en entusiasm som var besläktad på den högt automatiserade tillverkningsproces- med naturupplevelsen. Detta var dock ett svär- sen.11 ”Lunchen var så perfekt organiserad att meri med klara rationalistiska förtecken, som man nästan kunde tro att den av Volvo lance- bejakade moderniteten och framsteget. Framstå- rade MTM-metoden kommit till användning”, ende tekniska artefakter kom att betraktas som skrev Göteborgs-Posten.12 För ett företag som sevärdheter; industriella verk och anläggningar byggde sin trovärdighet på en kombination av började bli föremål för turism. effektivitet och precision var det naturligtvis vik- Den moderna industrin hade med andra ord tigt att evenemanget kunde ske planenligt och en publik, förvisso delvis motiverad av dess pro- utan missöden. Mycket riktigt blev invigningsda- dukter, men också av dess processer. I den nya gen en på alla sätt välregisserad tillställning, fylld tekniken förenades det matematiska sublima, av symboliska inslag som bekräftade just detta det vill säga kvantitet, volym och massverkan, ögonblick med hänvisningar till det förflutna så med det dynamiska sublima uttryckt i rörelse, väl som till framtiden. flöde och hastighet.5 Med de starka transatlan- Fabrikens godsmottagning hade tillfälligt om- tiska influenserna i det industriella Sverige vid vandlats till festlokal för 2 000 inbjudna promi- 1900-talets mitt följde också, som jag här vill nenta gäster. Den stora lokalen hade dekorerats visa, upplevelser av det sublima i ingenjörsmässig och försetts med en estrad, inlånad från Stora ändamålsenlighet och den massproducerande teatern i Göteborg — i sig ett uttryck för det storskaligheten. Ingenstans blev detta samband lokala etablissemangets uppslutning kring ”sin” tydligare än i den hastigt expanderande svenska bilindustri. Dagen bjöd på underhållning, tal och bilindustrin. festlig lunchmåltid. I det manligt dominerade Svensk forskning om bilindustrin som histo­ programmet utgjorde hovsångerskan Elisabeth riskt fenomen är i internationell jämförelse Söderström ett undantag, då hon framförde begränsad.6 Inom företagsekonomi och arbets- Griegs ”Våren” ackompanjerad av inte mindre organisation har bilindustrin varit ett återkom- än fyra militärorkestrar. mande ämne, men inte på samma vis inom I händelsernas centrum fanns tre personer akademisk historieforskning.7 Bland undantagen som tillsammans kunde sammanfatta kontinui- kan nämnas Henrik Glimstedts studie av pro- teten i den yttersta makten i 1960-talets svenska duktionssystem och samhälle med utgångspunkt samhälle — kung Gustaf VI Adolf, som förrät- från Volvofabrikerna.8 Ett tydligt fokus på indu- tade själva invigningen, direktör Gunnar striarbetets vardag, innehåll och värde kommer Engellau och den socialdemokratiske finansmi- till uttryck i etnologerna Gösta Arvastsons, Eva nistern Gunnar Stäng. I sitt tal använde kungen Fägerborgs och Björn Ohlssons studier av de själva invigningsarrangemanget som en metafor storskaliga arbetsplatserna i Göteborg och Kö- för industriell storskalighet och precision: ”Jag ping.9 Bilindustrin har annars till stor del hante- tror vi alla är imponerade av denna anläggnings rat sin egen historieskrivning internt eller genom storlek. Vi är också imponerade av den märk- skribenter med mer eller mindre tydlig koppling liga precision, med vilken invigningen har ar- till företagen.10 Någon ingående historisk analys rangerats. Jag tror att det är symboliskt för hela av Volvos Torslandafabrik och dess vidare sam- Volvos organisation och sätt att utföra arbetet.”13 hällsrelevans har inte genomförts. Gunnar Engellau talade om att Volvos tidiga år gått ut på att ”uppfostra Sveriges industri till massproduktion”.14 Trots att det var Skandina- Invigning viens största fabrik som skulle invigas beskrev Den utförliga tidningsrapporteringen från Tors- han redan framtiden i termer av ytterligare ex- landaverkens öppningsceremoni var sannolikt pansion. Ty Torslanda var projekterat för tillväxt angenäm läsning för Volvoledningen. ”Volvo- — en kommande, spegelvänd fördubbling av an- fabriken invigdes ’på löpande band’”, rappor- läggningen ingick redan i planerna. terade Svenska Dagbladet med en anspelning Volvochefen vände sig också direkt till finans-

62 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan minister Sträng med tack för visat stöd och för- Den regionala politiska makten var inte re- ståelse: presenterad i programmet på samma sätt som Det föreligger en växelverkan mellan välstånd och bilar – den nationella. Den socialdemokratiske ordfö- ju fler bilar desto större välstånd. Lika säker är omvänd- randen i Göteborgs kommunfullmäktige, Thure ningen: ju större välstånd desto fler bilar! Det bör vara Höglund, och den inflytelserike och drivande gott för statsrådet Sträng att veta att när han givit Volvo ett handtag i investeringsfrågan så har han också därmed stadssekreteraren, tillika ordföranden i Göte- kraftigt bidragit till framåtskridandet i landet.15 borgs arbetarkommun, Torsten Henrikson, hörde visserligen till de inbjudna gästerna, men Finansministerns ”handtag” hade gått ut på att trots att staden aktivt medverkat till fabrikseta- ställa statliga investeringsfondsmedel till för- bleringen fanns de inte med i talarlistan. fogande inför storsatsningen, vilket varit helt Volvoledningens självförtroende var inte utan avgörande för att den skulle komma till stånd. grund. Från starten 1927 hade personbilstill- Som senare skall behandlas hade detta handtag verkningen visserligen i två decennier varit en dock inte givits utan krav på motprestationer, en besvärande och ihållande förlustaffär, men se- omständighet som varken Sträng eller Engellau dan bilmodellen PV 444 lanserades vid andra gick närmare in på i sina tal. Sträng valde istäl- världskrigets slut hade situationen förändrats. let att tala om bilindustrins samhällsnytta och Det efterkrigsprogram som Volvo då presente- exportindustrins tillskott till bytesbalansen, och rade hade framstått som orealistiskt då det be- meddelade att han för sin del trodde den spegel- räknade en framtida årlig tillverkning av 10 000 vända fördubblingen av Torslanda skulle infalla personbilar. Det målet uppnåddes emellertid re- tidigare än Volvoledningen själv prognostiserat.16 dan 1950. Fem år senare hade siffran tredubblats figur1. Kung Gustaf VI Adolf på rundtur i den nya fabriken tillsammans med Volvochefen Gunnar Engellau, i baksätet på en av de tio första serietillverkade Volvobilarna från 1927. I framsätet jämte chauffören sitter Gustaf Larsson, som tillsammans med grundade Volvo. foto: arkiv.

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 63 anders houltz

och efter ännu en femårsperiod tredubblats på framgång var och förblev de dock variationer på nytt. År 1963 tillverkades för första gången mer samma grundtema. än 100 000 bilar, och personbilarna motsvarade Med Ford och fordismen hade 1900-talet fått därmed 85 % av företagets alla tillverkade en- en av sina grundläggande berättelser om moder- heter.17 nitet och framsteg. Bilfabriken hade på ett par Dessutom hade Volvo, som länge varit full- decennier gått från enkel mekanisk verkstad till ständigt beroende av en lojal hemmamarknad, ett centralt uttryck för det teknologiska sublima. utvecklats till landets ledande exportindustri Det löpande bandet blev seklets kanske starkas- med avsättning för nära hälften av sina produk- te teknikmetafor, vars internationella spridning ter i utlandet. Samtidigt med Torslanda färdig- varken visste geografiska eller ideologiska grän- ställde Volvo nya importanläggningar i Finland, ser.21 I Europa, som sett bilindustrins födelse i Frankrike, Schweiz, Tyskland och USA och nya 1800-talets slut, vaknade under mellankrigstiden sammansättningsfabriker i Belgien och Iran. I drömmen om att kopiera och till och med bli internationell jämförelse hörde dock svensk bil- en del av det amerikanska undret. Coventry ut- industri förvisso inte till de större. Exempelvis pekades som Storbritanniens Detroit, Stuttgart tillverkade Ford redan 1913 200 000 bilar årli- och senare Wolfsburg som Tysklands. Att ha en gen – motsvarande Volvo Torslandas maxkapa- inhemsk, massproducerande bilindustri blev ett citet femtio år senare.18 Ändå var förändringen mått på modernitet, samtidigt som avsaknaden anmärkningsvärd. ”Volvo Torslandafabriken”, av en sådan med omvänd logik blev en besvä- konstaterade Gunnar Engellau självsäkert i sitt rande indikation om motsatsen.22 invigningstal, ”markerar en definitiv omställning Det mest anslående försöket att formulera en av Volvo till en storindustri med världsomspän- europeisk motsvarighet till Detroits bilfabriker nande internationella engagement”.19 Vad som under denna period blev Fiats Lingotto-fabrik i vid andra världskrigets slut framstått som ett Turin (arkitekt Giacomo Matté-Trucco, invigd löfte, av många ansett som orealistiskt, hade 1923). Dess arkitektur bar tydliga spår av Fords 1964 inte bara infriats utan även följts av nya, än Highland Park, men med influenser från bland storslagnare utfästelser. annat de italienska futuristerna fick den samti- digt ett eget estetiskt uttryck som gjorde den till en självklar referens bland samtida och efterkom- Drömmen om Detroit mande modernistiska konstnärer, poeter och ar- För att förstå den betydelse som invigningen till- kitekter.23 Till formen snarare än innehållet var mättes måste man komma ihåg att bilindustrin den ett uttryck för den rationella fabriken, efter- innehaft en särställning i det allmänna medve- som dess produktion i många avseenden länge tandet alltsedan Henry Ford med T-Forden lan- var hantverksmässig och föga automatiserad.24 serade såväl massbilism som massproduktion i Även i Sverige levde drömmen om Detroit, form av ”the American system of mass produc- och i takt med en ökande bilimport blev avsak- tion” i USA under 1900-talets första decennier.20 naden av en nationell bilindustri livligt debatte- Med de tre grundprinciperna produktstandardi- rad inom tekniska och industriella kretsar un- sering, specialutformad utrustning och elimine- der 1920-talet.25 Det är därför inte underligt att ring av kvalificerad arbetskraft i produktionen dagstidningar entusiastiskt utnämnde Göteborg hade Fordindustrierna på kort tid lämnat alla till ”Sveriges Detroit” när de första Volvobilarna konkurrenter bakom sig och samtidigt skapat rullade ut från fabriken 1927. Volvogrundaren en helt dominerande förebild för storskalig ra- Assar Gabrielsson ”introducerade nya amerikan- tionell industriverksamhet. Efter hand knappade ska metoder i företaget och byggde upp hela konkurrenterna in på försprånget och formule- koncernen på erfarenheter från den amerikan- rade sina egna produktionsmodeller. Trots att ska industrin” som historikern Per Nyström ut- dessa modeller inte bara utmanade utan också trycker det.26 Dock fanns det i mellankrigstidens i några fall överträffade förebilden i ekonomisk Sverige inte industriella eller ekonomiska förut-

64 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan sättningar, för att inte tala om kundkrets och dikal ökning av sin personbilstilverkning. Det marknad, för att rakt av importera amerikanska första var att fortsätta att bygga ut anläggningen massproduktionssätt. Liksom Fiat i Italien, som i Lundby. Den redan hårt utnyttjade industri- trots en betydligt större inhemsk marknad än tomten tillät dock endast en begränsad pro- den svenska behövde modifiera Fords principer duktionsökning, inte den totala skalförändring och anpassa dem till andra förutsättningar, var som Volvoledningen hade i åtanke. Det andra Gabrielsson tvungen att lansera ett eget produk- alternativet gick ut på en helt ny anläggning, på tionssystem. ”Att tillverka på Volvovis” byggde större avstånd från centrala Göteborg men med på nära samarbete med andra, etablerade indu- obegränsat utrymme för framtida expansion. En strier som leverantörer av noga specificerade sådan plats var Sörredsdalen, delad mellan Tors- beståndsdelar till en central sammansättnings­ landa kommun och Göteborgs stad, omkring fabrik i Göteborg.27 Konceptet kan betecknas sju kilometer väster om Lundbyanläggningen som ”fattigmansfordism”, men var väl anpassat och femton kilometer från Göteborgs centrum. efter de rådande förutsättningarna. Denna trakt låg nära de viktiga hamnarna på Först efter andra världskriget kunde Volvo Hisingen men hade alltjämt karaktären av lant- successivt genomföra en storskaligare produk- ligt jordbruksområde. Detta berodde delvis på tionsmodell. Men anläggningarna, och i syn- nerhet den viktiga sammansättningsfabriken i figur 2. Flygbild över Torslandafabriken under upp- Lundby på Hisingen, var varken planerade för förande, vintern 1962. I förgrunden monteringsfabri- automatiserad tillverkning eller dimensionerade ken TC, följd av målerifabriken TB och karossfabri- ken TA. foto: Blom & Andersson, 1984. för expansion. Allt fler och allt mer komprime- rade tillbyggnader utgjorde en tillfällig lösning, men svarade varken mot företagets framtida be- hov eller ledningens ideal om enhetlig och ända- målsenlig rationalitet. Drömmen om Detroit var till syvende och sist en dröm om storskalighet. Det var inte de specifika metoderna i Fordfabrikerna som så- dana som i första hand appellerade — vore det så hade sannolikt entusiasmen svalnat redan när Ford visade sig få problem att med sin univer- sallösning möta konkurrensen från utmanarna. Snarare handlade det om principer — att genom storskaliga lösningar infria det industriella syste- mets fulla potential. Därmed skulle också följa ökad kvalitet så väl i fråga om de tillverkade produkterna som i människors livsvillkor. På 1960-talet tycktes det målet var inom räckhåll. Gunnar Engellau hade själv formulerat mottot för Volvos nya fabrik: ”Volvo Torslandafabriken: Större kapacitet för ständigt högre kvalitet.”28 Denna sentens var en utmärkt sammanfattning av tilltron till skalfördelarnas välsignelse.

Plats att växa Det hade i själva verket funnits två expansions- alternativ när Volvo 1957 beslutade om en ra-

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 65 anders houltz

närheten till stadens två flygplatser, den militära perspektiv — för att möta framtida krav behöv- i Säve och den civila i Torslanda. Området var des ett regionperspektiv.32 Hisingskommunerna mindre lämpat för tätare bostadsbebyggelse Torslanda, Tuve och Säve var liksom andra men passade bra för industriella ändamål. kranskommuner sedan flera år under stort tryck Liksom när Ford ersatte fabriken i Highland att inkorporeras i det växande Göteborg. Frågan Park med den ännu större i River Rouge i De- drevs särskilt av stadssekreteraren i Göteborg, troit 1927, eller när Fiat anlade Mirafiori istället Torsten Henrikson.33 Med projekteringen av lan- för Lingotto i Turin 1939, valde Volvo det mer dets största industrianläggning väcktes plötsligt grandiosa alternativet, nämligen nyanläggning. hopp för Torslanda att fortleva som självständig Tillkännagivandet hade slagit ned som en bomb kommun. Å andra sidan blev det än viktigare i Torslanda kommunfullmäktige, men såväl där för staden att genomföra inkorporeringen med som i Göteborg såg ledningen positivt på ny- tanke på de stora skatteintäkter som företaget etableringen. 1958 inledde Volvo upphandlingen skulle generera — i synnerhet om dessutom kon- av inte mindre än 4 000 000 kvadratmeter av cernens huvudkontor så som planerats inom huvudsakligen jordbruksmark, för vad som skul- några år även det skulle flyttas från Lundby till le bli Sveriges största industriområde. Femton nya lokaler i anslutning till Torslandaverken. lantbruk och ett femtiotal mindre markfastighe- Hösten 1959 påbörjades anläggningsarbetet, ter berördes, och de markägare som motsatte som skulle fortgå i rask takt under de följande sig affären tvingades ge vika eftersom Volvo an- fyra åren. Från 1962 kunde de första delarna av sågs företräda ett riksintresse.29 anläggningen tas i bruk och på våren 1964 var Kommungränsen mellan Göteborg och Tors- tiden mogen för invigning. Då var planerna på landa gick tvärs igenom den planerade fabriken att inkorporera Torslanda kommun i Göteborg och var identisk med den månghundraåriga redan långt gångna, och ett par år senare, i ja- riksgränsen mellan den dansk-norska delen av nuari 1967, var sammanslagningen ett faktum.34 Hisingen i norr och den svenska i söder. När Torslanda var därmed en del av Göteborgs stad. planerna på den nya fabriken tog form i slutet av 1950-talet markerade samma sträckning istället gränsen mellan en lantlig kranskommun med en Den rationella fabriken befolkning på 2 100 personer, och en expande- Det dominerande inslaget i dagstidningarnas rande stad med storstadsambitioner.30 Kontras- rapportering från den nya fabriken var siffror ten kunde knappast varit tydligare. — siffror över anläggningens och tillverkningens Fabriken förutsatte reviderade stadsplaner volymer, de investerade summorna, antalet ar- i båda kommuner, men de administrativa svå- betare, processens delmoment och, inte minst, righeterna uppvägdes av det utmärkta läget. prognoser över framtida expansion.35 Siffrorna Stadsplanerna utarbetades i stort enligt Volvos var förförande, svindlande. De illustrerade flö- önskemål. Godsjärnväg och energiförsörjning den och kvantiteter på ett sätt som kombinerade ombesörjdes, nya trafikleder planlades, allt för det dynamiska och det matematiska sublima. att möta fabrikens behov. Huvudfasaden var en kilometer lång, golvytan Med valet av plats kom Volvo att bli en fak- 180 000 kvadratmeter, fabriken tillverkade en bil tor i en pågående samhällelig omvandlingspro- i minuten och hade en kapacitet på 200 000 bilar cess där den stora skalan var lika förhärskande om året vid fullt tvåskift (110 000 vid dagtidsar- som inom industrin, nämligen den rikstäckande bete). Jämförelser fick illustrera dimensionerna: kommunsammanslagningen. 1961 års storstads- huvudfasaden var längre än Kungsportsavenyn i utredning konstaterade att landets småkommu- centrala Göteborg, fabrikens strömförbrukning ner behövde slås samman för att möta framtida jämförbar med staden Uddevallas, huvudbygg- krav på modernisering och expansion.31 Det var, nadens tak rymde Nya Ullevis fotbollsplan — 20 menade utredningen, inte längre tidsenligt att gånger om.36 enbart se framtiden ur ett stads- eller kommun- Ansvarig arkitekt för projektet var Owe Svärd,

66 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan

figur 3. Plan över anläggningen där befintliga byggnader är markerade med heldragen linje och framtida expansion med streckad linje. foto: Teknisk tidskrift 1964:17. erfaren och produktiv skapare av industriarkitek- mansättning, karossmålning och slutmontering. tur i Göteborg och på andra ställen. Dennes ly- Tanken var att produktionsflödet från start till hördhet och förmåga att tillgodose beställarens färdig bil skulle ske i en och samma huvudrikt- praktiska önskemål gjorde honom till Volvos ar- ning. Först monterades karosserna av pressade kitekt framför andra under företagets expansiva plåtdelar och karosskomponenter längs parallel- decennier, med talrika uppdrag både ifråga om la golvtransportörer i karossammansättningen, tillbyggnader och enskilda anläggningar. Ojäm- för att sedan flyttas via taktransportör till mål- förligt störst var dock Torslandafabriken.37 Ta- ningsfabriken. Där sprutades de med lackskikt lande nog omnämndes emellertid anläggningen efter lackskikt i ett system av parallellbanor, inte i termer av arkitektur i tidningsrapporte- innan de återigen fraktades via taktransportör in ring eller i företagets pressmaterial. De ansva- i slutmonteringsfabriken med dess två parallella riga ingenjörer som legat bakom process- och huvudmonteringsbanor med vardera 130 mon- flödesplanering uppmärksammades i flera sam- teringsstationer. Transportbanornas totallängd manhang, men arkitekten framhölls sällan eller uppgick till drygt tio kilometer.40 aldrig. Inte heller blev fabriksanläggningen som Väggarnas betongstomme täcktes utvändigt byggnadsverk, trots att den utgjorde dåtidens av rött fasadtegel och invändigt huvudsakligen av mest omfattande byggprojekt, föremål för några gult. Anläggningen bands samman av en gemen- recensioner i arkitekturtidskrifter, fackpress el- sam fasad i öster, drygt en kilometer lång. Med ler dagstidningar.38 Torslanda framstod och horisontala fönsterband, uppbrutna av glasade framställdes som nyttoarkitektur — arkitektritad vertikaler vid varje trapphus, gav huvudfasaden ingenjörsarkitektur.39 visuellt eftertryck åt anläggningens långsträckta, Fabriken var huvudsakligen uppbyggd i ett monumentala karaktär. Övergångarna mellan plan, med tre stora, sammanbyggda hallbygg- de tre byggnadskropparna markerades i huvud- nader i rät linje från norr till söder: karossam- fasaden genom varsitt pelarburet passageparti.

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 67 anders houltz

figur 4. Godsleverans via järnväg och långtradare på Torslandafabrikens baksida. foto: Volvo Cars arkiv.

Utsmyckning och dekoration utöver dessa rytmi- system likt naturens vattensystem eller de orga- serande inslag saknades i stort sett. Huvudentrén niska systemen i en levande kropp. Flödessche- antyddes endast genom en rad av flaggstänger i man illustrerade den inbyggda, ständiga rörelsen rät vinkel mot fasaden. Som en pendang till an- i fabriksorganismen. Inflödena var noga separe- läggningen låg den stora, fristående energicen- rade från utflödena och från varandra: all per- tralen, med en stor skorsten som blickfång, ett sonal och alla gäster kom in genom portar på par hundra meter från huvudfabriken. Anlägg- den östliga framsidan, medan gods och material ningen hade försetts med fönsterband av glasbe- togs in från baksidans stora godsgård i väster, tong nära takfoten. Därtill hade efter önskemål där lastbilar och godståg angjorde. På västsidan från yrkesinspektionen tillkommit ett antal ”titt- fanns också uppställningsplatser för de färdiga fönster” med vanligt glas i ögonhöjd i produk- bilarna i väntan på avleverans. Personalens ge- tionslokalerna. Frågan om dagsljus hade utretts mensamhetsutrymmen var samlade på en entre- noga, och bortsett från öppningsbara överljus- solvåning längs östsidans kilometerlånga korri- kupoler och band av genomskinliga plastplattor dor — där fanns omklädningsrum och duschar, motsvarande 2–4 % av takytan hade man avstått matsalar, sjuk- och vilorum samt kontor.42 från takfönster eftersom den energibesparing I sitt pressmaterial underströk Volvo att som kunde göras uppvägdes av kostnader för fabriken var fullständigt planerad ”inifrån och värmeförlust, luftcirkulationsstörningar, under- ut”, inspirerad av nya systematiska planlägg- håll och rengöring.41 ningsmetoder från USA. Byggnadsingenjörerna Ordet flöde var ett nyckelbegrepp i beskriv- hade låtit en i detalj planlagd tillverkningspro- ningarna: råvaror, personal, produkter och ma- cess styra utformningen av byggnaderna, sna- skinutrustning förstods som rörelse i bestämda rare än tvärt om. Utgångspunkten var den så riktningar, flöden som tillsammans bildade ett kallade MTM-metoden (Metod-Tid-Mätning).43

68 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan

Detta var en vidareutveckling av Frederick W. framhölls i informationsmaterialet som något Taylors Scientific Management, som ytterligare odelat positivt. En broschyr konstaterade stolt: utvecklade tidsstudier och kontroll av proces- ”En rigorös kontroll — var tionde anställd är kon- sens arbetsmoment. Tidigare Volvochefen Assar trollant — garanterar för att kvaliteten hålles hög Gabrielsson hade varit entusiastisk introduktör under tempoarbetet vid de löpande banden.”46 av MTM-systemet i Sverige — först genomfört i Att så många som en tiondel av personalen inte Volvo Pentas gjuteri i Skövde 1951, och därefter hade någon annan uppgift än att övervaka sina i flera andra av företagets anläggningar. Denna medarbetare kunde med andra ord framställas gång kunde emellertid metoderna tillämpas från som ett uttryck för effektivt resursutnyttjande. grunden. MTM-metoden och dess inverkan på Den gamla sammansättningsfabriken i Lund- industriarbetet hade varit en av de stora fackliga by var en tacksam kontrastbild i lanseringen av stridsfrågorna under 1950-talet, men i detta sam- den nya anläggningen. Dess huvudbyggnad i fem- manhang kunde metoden presenteras i fördel- våningar, i tidstypisk 1910-tals industriarkitektur, aktigast tänkbara ljus.44 ”Med all sannolikhet”, hade ritats av den produktiva ingenjörsfirman proklamerade Volvoledaren Engellau, ”är Volvo Kreuger & Toll 1913–14 för Nordiska kullager- det första bilföretag i världen som planlagt en aktiebolaget (NKA), en av SKF:s konkurrenter.47 fabrik med utgångspunkt från detaljerade MTM- NKA hade gått i konkurs 1924 och SKF hade då analyser.”45 övertagit lokalerna. Dessa uppläts 1927 till det Fabrikens rationalitet var uppbyggd kring nybildade dotterbolaget Volvo, som anpassade kontroll — kontroll över flöden, över arbetsmo- dem för sina behov. Genom åren hade utbygg- ment och över de anställda. Denna kontroll, för nader och nytillskott skett i allt raskare takt, så vilken MTM var det grundläggande verktyget, långt utrymmet tillät. figur 5. ”Arbetsresultatets höga kvalitet är lika avhängigt den ultramoderna, högautomatiserade utrustningen som den enskilde arbetarens skicklighet” (bildtext till den broschyr som presenterade Torslanda). I K.W. Gul- lers bilder är fabriken ljus, ren och lika blänkande som Amazonbilarnas karosser. foto: K.W. Gullers, Volvo Cars arkiv.

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 69 anders houltz

Det osystematiska gytter av produktionsloka- men periodens löften, till skillnad från den ti- ler som kännetecknade 1960-talets Lundby var diga efterkrigstidens, infriades aldrig. Förvisso väsenskilt från Torslandas storskaliga systematik, har Torslandaverken i flera omgångar byggts ut men lämpade sig väl som inramning till heroi- genom åren, men den spegelvända fabriken kom serande tillbakablickar på en grundartid som i aldrig till utförande. Frågan man i efterhand kan själva verkat bara var knappt fyra decennier av- ställa sig är om den någonsin var något annat än lägsen. Trångboddheten under de tidiga åren be- en effektfull retorisk figur; en gestaltning av den skrevs inte i alla avseenden som något negativt. stora skalan — det matematiska sublima — som Att direktionen under många år delat arbetsut- inte på allvar var tänkt att genomföras. rymme med kontorspersonalen, på vinden av en förrådsbyggnad vid Lundbyfabriken, lyftes fram som signifikativt för företagets identitet, för en Fabriken i samhället särskild ”Volvoanda”. Nu skulle emellertid all och samhället som fabrik verksamhet, inklusive den kvarvarande lastbils- 1960-talets ideal av storskalighet och masspro- produktionen och koncernledningen, successivt duktion inskränkte sig inte endast till industrin. flyttas från Lundby till det växande Torslanda. Arkitekturhistorikern Claes Caldenby har beteck- Där skulle planmässighet, rationalitet och funk- nat epoken som ”de stora programmens tid”, då tionsseparering råda. I den nya ordningen skulle genomgripande samhällsreformer och byggande produktion, administration och ledning åtskil- genomfördes på grundval av systemanalytisk jas, och ett nytt representativt huvudkontor, planeringsteknik.50 Samhällets megaprojekt, oav- skilt från fabriksområdet, planerades i en senare sett om det rörde sig om nya bostadsområden byggfas.48 eller stora centralsjukhus, utformades i analogi Som vi känner till från invigningens högtidstal med den industriella planeringens abstrahering var Torslanda planerat för att expandera. Först och flödesanalyser. Naturligt nog, med tanke på på listan var ett nytt pressverk intill den befint- dessa släktskap, fanns det även ett direkt och liga karossmonteringen, men därefter väntade praktiskt samband mellan industriell och sam- annat än ordinär, successiv utbyggnad. Redan hällelig storskalighet. Ledordet var planering, från början var nämligen en framtida dubblering eller som en artikelförfattare med en tidstypisk av hela anläggningen inritad i planerna, med ny formulering uttryckte saken — totalplanering.51 karossmontering, ny målningsfabrik och ny slut- Att de kommunala makthavarnas ambitioner montering. I och med detta skulle anläggning- inte stod näringslivets efter framgick när Göte- ens front förvandlas till en lång innergata mellan borgs stadssekreterare Torsten Henrikson vid två likadana fabriksmoduler. På översiktsplanen en presskonferens 1962 poserade likt Gustav II över området var den tänkta fabriken markerad Adolf framför en karta över en planerad satel- med streckad linje, som en spegelvänd dubbler­ litstad i Angered-Bergumområdet nordost om ing av den befintliga, heldragna (se fig. 3). Med staden.52 ”Här ska staden ligga!” kunde jour- denna utbyggnad kalkylerade Volvo med en nalisterna citera den socialdemokratiska kom- maxkapacitet på 400 000 bilar årligen istället munpolitikern då han presenterade visionen för 200 000 i Torslanda. Någon fast tidpunkt om vad som inom några år skulle omvandlas för expansionen angavs dock inte. Vid ett möte från landsbygd till ”en av Västsveriges vackraste med företagsnämnden ett drygt år efter invig- städer”. Liksom Volvo i Torslanda några år ti- ningen frågade exempelvis fackklubbens repre- digare, hade staden använt sig av bulvaner då sentant Sven Andersson direktör Engellau om 17 kvadratkilometer mark köptes in i grannkom- den nya femårsplanen inkluderade en spegel- munen Angered. Satellitstaden skulle rymma vänd fabrik i Torslanda, men fick ett undvikande bostäder för 200 000 invånare. Detta, menade svar om att detta låg i en mer avlägsen framtid.49 Henrikson, skulle bli den jämte Brasiliens nya Rekordårens framstegsoptimism var inte- huvudstad Brasilia största nyplanerade staden i grerad i själva anläggningen i Torslandaverken, världen.53

70 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan

Kopplingen mellan den projekterade satel- annorlunda ut, och utan det kvantitetsinriktade litstaden i Angered och Volvos fabriksbygge bostadsbyggandet hade den storskaliga indu- var konkret. Volvos krav på mark, infrastruktur, striella expansionen under 1960-talet knappast kommunikationer och energi hade tillgodosetts varit möjlig. Trots att miljonprogrammet tidigt av Torslanda kommun och Göteborgs stad, men kritiserades för att prioritera industriföretagens den kanske mest problematiska faktorn återstod behov framför medborgarnas, har varken analy- att lösa — arbetskraften. Redan tidigare rådde ser av bostadsbyggandet och dess samhällsbety- det akut brist på arbetskraft i den industritäta delse eller studier av den storskaliga industrin Göteborgsregionen, och området i den nya fa- och dess arbetsplatser gått särskilt ingående in brikens närhet lämpade sig som nämnts inte för på detta samband. I Göteborg var kopplingen bostadsbebyggelse i större omfattning. Att lösa industrietablering–förortsprojektering inte minst bostadsfrågan var huvudsakligen stadens uppgift, tydlig. De stora arbetsplatserna väster om Göta och de stora företagen tvekade inte att utöva offi- Älv, av vilka Torslanda var en, kompletterades ciell och inofficiell press.54 I sitt tal vid Torslanda­ av de likaledes stora bostadsområdena öster om invigningen tog till exempel Gunnar Engellau älven. tillfället i akt: ”Redan 1966 lär vi ha cirka 8 500 Visserligen omvandlades även närområdet i anställda och 1970 troligen över 10 000. Allt det- Torslanda snabbt. Kommunen hade köpt mark ta förutsätter att bostadsfrågan kan lösas och jag för bostäder vid Torslanda kyrka och påbörjat vädjar till kommunala och statliga myndigheter planarbete 1960. Påföljande år inrättades en att hjälpa oss på denna punkt.”55 bostadsförmedling, som snart överhopades av Bostadsbyggandet kan med fog betecknas bostadssökande. Då Torslanda kommun inkor- som ännu ett av 1960-talets megaprojekt. Statens porerades i Göteborg den 1 januari 1967 hade bostadsbyggnadsutredning, tillsatt under Tors- invånarantalet stigit till 6 340 — en tredubbling landaprojekteringens första år, 1959, hade kom- på tre år.59 Därmed var dock möjligheterna till mit fram till att stat och kommuner i samverkan bostadsbygge uttömda. Den verkliga, storska- med byggbranschen måste skapa förutsättningar liga, lösningen stod att finna på annat håll. för ett storskaligt bostadsbyggande för att möta I själva verket hade processen inletts flera bostadsbristen. I april 1965 fattade riksdagen år innan det egentliga miljonprogrammet satte det beslut som sjösatte det så kallade miljonpro- igång. Biskopsgården, det sista större förortsom- grammet, med målsättning att bygga en miljon rådet på Hisingen, stod klart 1960.60 Bostads- bostäder under tio år, mellan 1965 och 1975.56 områdena i Västra Frölunda söder om Göteborg Liksom i Torslandafabriken var det ett kvanti- började liksom Torslandafabriken projekteras tetsmål som var miljonprogrammets grundbult. 1959 och centrumanläggningen med Europas då Förvisso var ambitionen att drastiskt höja befolk- största köpcentrum invigdes 1966. Visionerna ningens bostadsstandard, men drivkraften i den- för Angered var emellertid ännu mer storslagna. na kvalitetshöjning var den kvantitativa storska- Det planerade Angereds centrum skulle bli tio ligheten. Genom kvantitet skulle kvalitet uppnås, gånger större än Frölunda torg, och samman- eller för att åter citera Torslandaverkens motto: taget skulle den nya satellitstaden avlasta Göte- ”Större kapacitet för ständigt högre kvalitet”.57 borgs historiska stadskärna som kommersiellt Som arkitekturhistorikern Lisbeth Söderqvist och socialt centrum — inte olikt Torslandaverken påpekat vore det fel att se rekordårens och mil- i förhållande till den gamla Lundbyfabriken.61 jonprogrammets bostadsbyggande som enbart Angered–Bergum införlivades liksom Tors- en spegling av den industriella tillverkningspro- landa i Göteborg i januari 1967. Samtidigt påbör- cessen.58 Sambandet var mer mångfacetterat än jades byggandet av områdets stadsdelar, först så; bostadsprojekteringen var på en gång en Hjällbo, sedan Hammarkullen, Gårdsten, Löv- förutsättning för och en konsekvens av de stora gärdet och Rannebergen. Sist skulle den stora industrietableringarna. Utan industrins mega- centrumanläggningen tillkomma. Planeringen av projekt hade bostadsbyggandet sannolikt sett de nya bostadsområdena påminde även den om

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 71 anders houltz

Torslandafabrikens; samma skalfördelar efter- i Angered–Bergum skulle omgärdas på alla sidor strävades och en liknande metod baserad på flö- av ”högklassiga motorvägar.”64 En ny bro över desanalyser och kvantitativa studier tillämpades. älven planerades vid Agnesberg och en ytterli- Liksom i industrin grundades beräkningarna på gare vid Lärjeholm som skulle skapa direktför- en premiss om fortsatt och kontinuerlig expan- bindelse med arbetsplatserna på Hisingen och sion i samma takt som den rådande. Den avgö- förkorta restiden för pendlare till under 20 mi- rande skillnaden var att det här handlade om nuter. Spårvagnsförbindelserna förutsatte en av- människors — till stor del samma människors — sevärt längre resa via Göteborgs centrum. Bilen, livsmiljö snarare än deras arbetsmiljö. Fabrikens företrädesvis en Volvo tillverkad på Torslanda, funktionsseparering mellan in- och utflöden, var med andra ord den förenande länken mellan mellan komponenter och arbetskraft, översattes fabriken och bostaden. i bostadsområdet till separering mellan sovrum, En förutsättning för genomförandet av den- kök och vardagsrum, till lekplatser, tvättstugor na totalplanering var samförstånd och gemen- och service. Kanske tydligast var funktionssepa- samma visioner om vad som utgjorde den goda reringen i fråga om trafiken, med gångstråk, ma- samhällsutvecklingen. Beslutsfattare inom politik targator och kringleder.62 och industri möttes i vad Anders Gullberg i sin Jämte Hisingens stora arbetsplatser och bo- analys av Stockholms cityomvandling betecknat stadsområdena i förorterna var just kommunika- som en stadsbyggnadsregim, eller vad som med tioner i form av trafikleder den tredje huvudfak- ett allmänt använt begrepp i fråga om Göteborg torn i det totalplanerade samhällsmaskineriet. brukar kallas ”Göteborgsanda”.65 Funktionsseparering förutsatte förbindelse — Dock handlade det inte endast om lokal- och mellan arbete och fritid; mellan produktion, re- regionalpolitiskt samförstånd. Som framgick av kreation och konsumtion. Därför var det nät av finansminister Gunnar Strängs anförande vid nya eller kraftigt utbyggda trafikleder som sta- Torslandainvigningen stod nationella intressen den projekterade, med både understöd och på- på spel. En inhemsk bilindustri var en nationell tryckning från de stora arbetsgivarna, av en helt prioritet men också en regionalpolitisk resurs. central betydelse. Älvsborgsbron över Göta älv, Det villkor finansministern hade satt upp för Vol- påbörjad 1963 och invigd 1966, kom exempelvis vos tillstånd att använda investeringsfonder till till som en länk mellan de nya bostadsområdena Torslanda var att företaget skulle gynna också re- i Västra Frölunda och arbetsplatserna på Hising- gioner med mindre tillväxtpotential. Bengtsfors i en med Torslanda i spetsen.63 Bostadsområdena Dalsland med sin nedlagda sulfitfabrik ingick så- ledes i överenskommelsen. Där etablerade Volvo en bilsätesfabrik som tog över rollen som ortens främsta arbetsgivare. Vid invigningen i Bengts- fors i juni 1965 var Sträng återigen på plats. I sitt tal framhöll han samförståndet: ”Jag tror mig kunna säga, att vi i vårt land kommit långt i ett friktionsfritt och fruktbärande samarbete mellan stat, kommuner och näringsliv. Den anläggning vi idag har nöjet att inviga är ett skolexempel på denna sanning.”66

figur 6. Planering inför framtidsstaden: Arkitekt Gunnar Werner med modell över Hammarkulle­ torget 1968. bildkälla: Zintchenko 1993.

72 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan Fabriken och arbetarna bilverkstad, två banker, post, Domus, sim- och bowlinghall samt serveringar hade etablerats för Två dagar efter den högtidliga invigningsdagen att serva de 13 000 anställda. ”Fabriken är platt, på Torslanda var det dags för nya festligheter. oöverskådlig som en bilparkering” skriver Moss­ Denna gång var det de anställda och deras famil- kin.72 Volvo behöver hur mycket folk som helst jer som var inbjudna, sammanlagt över 26 000 och anställningsintervjun är snabbt avklarad. personer. Festen var både större och folkligare Första dagen på jättearbetsplatsen får de nya en än invigningen, med karuseller och tombolor, tre rundtur med Blå Tåget, precis som vilka besöka- ton korv, 25 000 muffins och 50 000 kakor. För re som helst. Blåklädda Volvoarbetare tittar upp underhållningen stod Pekka Langer, Lill Lind- från arbetet. Bandet är i ständig rörelse, sinnena fors och trollkarlen Truxa. En tillfällig ”barn- möts av lukterna av färg, olja och rostskydd, krubba med 22 legitimerade lektanter” inreddes ljudet av maskiner som pressar och monterar. i det som två dagar tidigare tjänat som kungens ”Jag försöker att inte gapa men kan ju inte hålla uppehållsrum. Ingen möda hade sparats för att för munnen.”73 Den första, drabbande känslan göra Torslanda till något positivt i personalens ersätts dock snart av rutiner. MTM-metoden ögon. ”En dag”, sade direktör Engellau i sitt tal, styr vardagen. Vid ett tillfälle tilldelas Mosskin ”kan 25 000 arbeta här ute”.67 en tidsstudieman som rödlätt, med fräknar och De anställdas entusiasm var emellertid be- runda glasögon följer efter och noterar varje gränsad. I undersökningar under projekterings- rörelse med tidtagarur och blyertspenna.74 Mos- tiden hade det visat sig att en stor majoritet av skins beskrivning av inledande begeistring följd arbetarna och en något mindre majoritet av av leda och tristess har stora likheter med de tjänstemännen var ovilliga att flytta ut till den framställningar av amerikanska industriarbeter- nya fabriken. Att kommunikationerna var dåliga skors första möte med fabriken vid 1800-talets var en faktor, men det problem som diskutera- mitt som David Nye har återgivit. Även där var des återkommande var det höga tempot, skiftes- den sublima upplevelsen kortlivad och följdes av arbetet och de enformiga arbetsuppgifterna vid slitsam monotoni.75 ”linan”.68 Någon stark kritik från fackligt håll uttryck- Den redan tidigare höga rörligheten bland de tes inte under Torslandas etablering och första anställda steg från siffror kring 35 % till anmärk- år. Verkstadsklubbens ordförande Evert Holm- ningsvärda 41 % under 1964–65. I företagsnämn- berg intervjuades i Metallarbetaren i samband den frågade Gunnar Engellau varför arbetarna med invigningen. Han menade återhållsamt att inte tycktes trivas i fabriken: ”Som arbetsplats det ”funnits en del fackliga problem i samband betraktad borde den ju vara både modernare med överflyttningen” men också att förtjänst­ och bättre än de gamla lokalerna?”69 Fackombu- läget var något högre i den nya fabriken, även det Sven Anderssons svar var talande: om ”längre och dyrare resor naggar förtjänster- na i kanten”.76 De negativa synpunkterna man hört i sammanhanget är väl framför allt, att det är alldeles för stort där ute. Fa- Bristen på arbetskraft var akut. Arbetskrafts- briken är stor och skrämmande och avstånden är långa. invandringen från Finland, Jugoslavien och an- Man känner sig ensam och övergiven på något sätt. Man dra länder var mycket omfattande — av 4 783 får också ta hänsyn till att arbetet är upplagt på bundna kollektivanställda på Torslanda 1966 var 2 281 ut- liner i så stor omfattning, att det är svårt att få till någon 77 riktig laganda. Varje människa blir mera isolerad än vid ländska medborgare. Språkkunskaper var inget ett friare arbete.70 krav för den som sökte arbete på Volvo, och det systematiserade och funktionsseparerade lin- I den självbiografiska romanenÄr du lönsam jearbetet gjorde att behovet av förkunskaper var lille vän? beskriver Peter Mosskin sitt möte minimalt. Torslandas tillskyndare hade framhål- med fabriken som nyanställd, kring 1970.71 Han lit den kollektiva inordningen som en på en gång beskriver Torslanda som en egen stad mellan estetisk och demokratisk framtidsvision, här ut- skog och hav på Hisingen. Ett Volvo City med tryckt av produktionschefen Bengt Darnfors:

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 73 anders houltz

Men det finns inga bilar utan individer längs vagnens väg även den en publik fabrik, men besökarna gavs mot fulländning. Och det är viktigt att minnas att den tillträde helt och hållet på företagets premisser.82 ene inte är viktigare än den andre, alla är vi kuggar i det stora maskineriet, varje individuell insats är lika viktig för Till skillnad från tidigare generationers fabriker att produktionen skall flyta smidigt och för att produk- med bullrande remtransmissioner och stånkan- 78 ten skall få den kvalitet vi eftersträvar.” de ångmaskiner upplevdes de nya bilfabrikerna som rena, ljusa och rymliga. Till detta kom den Under 1960-talets slut blev de höga frånvaro­ lockelse som bilen som sådan utövade. Attrak- talen, personalomsättningen och snart nog ock- tionen låg inte enbart i imponerande fasader så återkommande strejker tydliga tecken på att och byggnader eller för den delen i själva pro- människor hade svårt att inordna sig i fabrikens dukterna. Även vad som försiggick inuti anlägg- maskineri. ningarna — tillverkningsprocesserna — tilldrog sig intresse. När Ford på The Panama Pacific In- ternational Exposition i San Fransisco 1915 valde Den publika fabriken att ställa ut själva det löpande bandet, komplett Det kan tyckas märkligt att en fabrik som ”ini- med monteringsarbetare i verksamhet vid sina från och ut” så tydligt genomsyrades av nytta och stationer, väckte det sensation. Inför en förund- rationalitet samtidigt var försedd med särskilda rad publik monterades dagligen 18 kompletta stålbryggor hängande i taken, konstruerade för T-Fordar vid denna miniversion av det löpande visningsgrupper.79 Liksom det traktordragna vis- bandet. Det som här lanserades var i första hand ningståget Blå tåget, vars turer alltjämt lockar ett produktionssystem och bara indirekt en pro- besökare till Torslanda, var detta emellertid ett dukt, T-forden.83 medvetet och kontrollerat sätt att visa upp an- Tillfälliga utställningar hade sin mer perma- läggningen för omvärlden. Att demonstrera ar- nenta motsvarighet i själva tillverkningsanlägg- bete och tillverkningsprocesser för intresserade ningarna. På Highland Park arbetade en stab på besökare var något som företaget inte bara ac- 25 personer med besöksverksamheten, och så cepterade utan till och med prioriterade, och tidigt som 1920 var dagliga besökstal på 3 000 som därtill byggde på en lång tradition.80 inte ovanliga.84 Ännu mer populärt blev River Att fabriksanläggningar i sin fysiska form ut- Rouge, där besöksverksamheten närmast fick gjorde en viktig del i industriföretagens ansikte karaktären av en industri i sin egen kraft. När utåt var en självklarhet i det sena 1800-talet. Re- den mexikanske konstnären Diego Rivera utför- klam och logotyper avbildade ofta mer eller min- de sina berömda muralmålningar baserade på dre imponerande tillverkningsanläggningar, gär- River Rouge 1932 var det därför inte förvånande na med bolmande skorstenar, som ett indirekt att han valde att inkludera besökande åskådare köpargument till en presumtiv kundkrets. Bryg- i den myllrande avbildningen av tillverkning och gerier, textilfabriker och kraftverk utformades arbete.85 För lanseringen av River Rouge inbjöds som mäktiga borgar eller slott som dominerade också den amerikanske konstnären Charles stadslandskapet och signalerade kraft, välstånd Shee­ler, vars idag klassiska fotografier och mål- och makt. Det industriellas publika lockelse av- ningar från anläggningen kom till på beställning tog på intet sätt i och med massproduktionens för att användas i reklamsammanhang.86 etablering under det tidiga 1900-talet. Bland de Den publika fabriken var dock inte en unik främsta exemplen är Fordfabrikerna i Detroit, amerikansk företeelse. I Europa blev fabriker som medvetet utformades så att de kunde fung- som Volkswagen i Wolfsburg och Fiat i Turin era som besöksmål.81 under mellankrigstiden sevärdheter som kunde Medan det äldre Highland Park var beläget mäta sig med de främsta konstmuseerna, och längs en av Detroits trafikerade huvudgator och som flitigt utnyttjades som nationella och poli- därmed inbjöd till nyfikna inblickar var den be- tiska skyltfönster. Bilfabrikerna fick symbolisera tydligt större River Rouge-anläggningen avskild, långt mer än de kommersiella produkter de till- inhägnad och bevakad. Inte desto mindre var handahöll — de blev representanter för hela sam-

74 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan hällssystem. De svenska förhållandena var mer flera decennier blev Gullers en sällsynt inflytelse- blygsamma, men i takt med Volvos expansion rik förmedlare av en på en gång moderniserad efter andra världskriget, då PV 444 etablerades och stereotypisk Sverigebild, i vilken teknisk ut- som en svensk folkbil, började även svensk bil- veckling och industri stod i fokus. En tydligare industri att bli en attraktion. Redan innan Tors- uttolkare av den högindustriella epoken är svår landas tillkomst var företagets besökssiffror att tänka sig. Med sina bilder förmedlade han en ansenliga. Under 1959 hade fabriken i Lundby obändig entusiasm över teknikens och vetenska- exempelvis närmare 22 000 svenska och utländ- pens möjligheter och gav ett nytt, kanske typiskt ska besökare.87 svenskt, innehåll till det teknologiskt sublima. Även Torslandafabriken lanserades som om den vore en ny produkt på marknaden. Huvud- ingredienser i kampanjen var de publika evene- Storskaligheten kritiseras mangen i samband med invigningen, men därtill Torslanda tillkom vid en tid då det moderna ingick utförligt pressmaterial, massmedial bevak- framsteget tycktes ohejdbart. Några år senare ning under produktionstiden samt renodlad re- började emellertid de första tecknen på ekono- klam för såväl Volvo som alla leverantörer och misk avmattning bli synliga, och på 1970-talet entreprenörer. En rikt illustrerad reklambroschyr följde en rad strukturella kriser som fick bestå- distribuerades. Som reklam var den ovanlig i det ende inverkan på industrisamhället. avseendet att tillverkningsanläggningen och inte produkterna stod i fokus. Återigen presenterades Torslanda som den optimala moderna fabriken: rationell och ändamålsenlig, högteknologisk och förtroendeingivande. Ord som ”ultramodern”, ”högautomatiserad”, ”effektiv” och ”noggrann” präglade de faktaspäckade texterna. Automati- seringen och det löpande bandet visas stolt upp och det poängterades särskilt hur personalen vid stationerna längs bandet får sina direktiv från produktionsstyrningscentralen via ”elektroniskt styrda fjärrskrivmaskiner”.88 Fabriken illustrerades med effektfulla pano- ramabilder i utvik, men också med tidstypiska färgbilder från produktionen. Bilderna visar manliga arbetare i enhetlig grågrön overall och blå keps med vitt emblem, kvinnor i antingen byxdress eller i klänningsrock i samma färg som overallerna, medan kontrollpersonalen urskiljer sig med sina bruna eller vita skyddsrockar. Bil- derna var tagna av fotografen K.W. Gullers, känd för sina många uppdrag för svensk industri.89 Va- let av fotograf var logiskt. Med talrika utställ- ningar och fotoböcker i stora upplagor under

figur 7. Kvinnliga, välsminkade, arbetare förmon- terar instrumentbrädor under översyn av manliga arbetsledare vid det löpande bandet. foto: K.W. Gul- lers, Volvo Cars arkiv.

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 75 anders houltz

För Göteborgs del hade en återkommande fula och okänsliga bebyggelse, snart nog känne- trop i utvecklingsvisionerna varit prognosen att tecknad av segregation och sociala problem. Storgöteborgs befolkning, som 1964 uppgick till I Torslanda blev missförhållandena bland 420 000, år 2000 skulle ha passerat miljonen.90 de anställda allt tydligare och strejker och per- Denna beräkning, som med sina jämna tal kan sonalomsättning ett allt allvarligare hot mot betecknas som ännu ett yttryck för det matema- lönsamheten. År 1971 avgick Gunnar Engellau tiska sublima, spelade en central roll för både in- som verkställande direktör och efterträddes av dustrins och bostadsproduktionens expansions- stjärnskottet bland företagsledare Pehr G Gyllen- planer. Dessa planer visade sig alltmer ohållbara hammar. I boken Jag tror på Sverige (publicerad när det efterhand började bli tydligt att utveck- energikrisens år 1973), formulerade Gyllenham- lingskurvan var på väg att avstanna (år 2000 var mar sin programförklaring som industriledare. invånarantalet i Storgöteborg drygt 460 000).91 Anmärkningsvärt nog var det bärande resone- Visionerna om ett nytt Brasilia i Angered manget en kritik av den stora skalan, i industri kom på skam. De ekonomiska ramarna kunde såväl som samhällsplanering. Gyllenhammar bara tillåta en bråkdel av de service- och kultur- konstaterade att människan ”nu placerats vid satsningar som var tänkta. Broarna över älven sidan av tillverkningsprocessen och mera blivit som skulle bundit samman bostadsområdena ett hjälpmedel för att få flödet att löpa, medan med Hisingens industrier förverkligades aldrig. hon tidigare oftast var en nyckelfaktor i själva Samtidigt började kritiska röster göra sig hörda arbetsprocessen.”92 Visserligen med viss skepsis gentemot det allenarådande storskalighetsidea- refererade han till det förestående post-industri- let. Miljonprogrammets bostadsområden kriti- ella samhället, och menade att industrin måste serades för sina torftiga boendemiljöer och sin anpassa sig efter nya förutsättningar. ”Jag tror

figur 8. Det löpande bandets koreografi: arbetare i enhetlig klädsel förser karosser till med vindrutor. foto: K.W. Gullers, Volvo Cars arkiv.

76 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan det är nödvändigt att vi koncentrerar oss så på ligt nog också som en effektfull kommentar till arbetets innehåll och arbetets utformning att Gyllenhammars tankegångar.94 människor även i framtiden ska finna industriell Var den stora skalans ideal på väg att överges produktion attraktiv.”93 Han kritiserade också på allvar? Länge tycktes det så. Volvos fabriks- massproduktionen av bostäder som tvingat män- etableringar i Kalmar 1974 och i Uddevalla 1989 niskor att flytta till trista förortsområden, och kännetecknades båda av långtgående experi- inte minst de makthavandes ”satellitstadsteo- ment med nya produktionsformer som bröt ned rier”, utan att ta hänsyn till att industrier som det monotona linjearbetet. Dåvarande PV-chefen den han själv företrädde varit högst delaktiga i Roger Holtbacks ofta citerade formulering från deras utformning. invigningen i Uddevalla antydde att ett epokskif- I fotografen och arkitekten Jens S Jensens te ägt rum: ”Henry Ford införde det löpande böcker från Torslanda, Bilfabriken och De kal�- bandet. Volvo var först med att avskaffa det.”95 lar oss bilbyggare (1976 och 1978) var kritiken Experimenten blev emellertid kortvariga. Den desto mer explicit. Fjärran från K W Gullers ekonomiska krisen i början av 1990-talet föran- industriella begeistring skildrade han tempoar- ledde nedläggning i både Kalmar och Uddevalla, betets slitsamma baksida. Jensen, som kort tidi- medan det löpande bandet i Torslanda rullade gare med samma kritiska underton porträtterat vidare. miljonprogramsområdet Hammarkullen, en av stadsdelarna i Angered, hade nu intervjuat Vol- voarbetare och fotograferat deras vardag i en po- Den stora skalan i ny skepnad litiskt laddad vidräkning med det högindustriella Jag har här sökt en av drivkrafterna bakom systemet. I efterhand framstår hans bilder märk- 1960-talets storskalighetsidéer i den moderna figur 9. Kortspel i skuggan av det löpande bandet. Jens S. Jensens bilder från 1970-talets Torslanda står i ta- lande kontrast till K.W. Gullers decenniet tidigare. foto: Jens S. Jensen, 1978.

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 77 anders houltz

fascinationen för den industriella produktionen, 1964 års vision om den spegelvända fördubb- det teknologiska sublima. Dessa tankefigurer lingen, åtminstone i produktionstal räknat.98 etablerades under 1800- och tidigt 1900-tal, men Våren 2014 firades Torslandafabrikens femtioår- de ambitioner som då formulerades kunde om- sjubileum, med lanseringen av en ny stadsjeep, sättas i verklighet först långt senare. Johan Råd- med en ny karossfabrik på 24 000 kvadratmeter berg studie av modernismens visioner och deras och en flexibel tillverkningsplattform som enligt genomförande i Drömmen om atlantångaren uppgift kostat mer än Öresundsbron, men med visar ett liknande mönster i fråga om det indu- nyanställningar på bara omkring åttio perso- strialiserade bostadsbyggandet.96 Denna artikel ner.99 har betonat det ömsesidiga beroendet mellan in- De kvantitativa måtten har under de postmo- dustri, bostadsbyggande och infrastruktur, men derna decennierna maskerats, i såväl bostads- också de överensstämmande framtidsvisioner byggande som industriell produktion och kon- som delades av centrala samhällsaktörer. Volvo sumtion, i form av personligt tilltal och mer eller Torslanda liksom många andra storindustrier mindre skenbart individuella lösningar. Upp- vid samma tid kunde förverkligas på grundval av repningens estetik är inte längre gångbar. Men en modernistisk samsyn, en tilltro till framsteget under ytan består storskaligheten som rådande och den stora skalan, som delades av industri- norm; den stora skillnaden är att begeistringen ledare, politiker och, till stora delar, allmänhet. inte längre finns kvar. Det industriella systemet Dimensioner, flöden, kapacitet och organisa- har förlorat sin trolldomsglans, sin sublima ka- tion genomsyrade fabriken och gjorde den till raktär. ett monument över högindustriell modernitet. Men det teknologiska sublima byggde på en lo- gik av ständig utveckling och expansion – varje objekt måste med nödvändighet överträffa sin anders houltz är docent och forskare i teknik- föregångare för att alltjämt väcka känslor. När och vetenskapshistoria, och undervisar vid BTH den kontinuerliga utvecklingen visade sina be- Karlskrona. gränsningar avtog också dess lockelse. [email protected] Tekniken fortsätter att väcka känslor, men Sektionen för ingenjörsvetenskap som David Nye redan på 1990-talet kunde note- Blekinge tekniska högskola ra har fascinationen över industriell produktion 371 79 Karlskrona till stor del ersatts av konsumtionens lockelse. Han framhåller att det teknologiska sublima är intimt kopplat till det moderna projektets fram- växt, och inte att förväxla med postmoderna upplevelser av ett industriellt förflutet.97 Noter Den stora skalan är dock i själva verket allt- 1 Svenskt Näringsliv, Ekonomifakta, http://www.ekono- jämt förhärskande vid Volvo. Trots tillförandet mifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/ av nya produktionsmodeller som kompletterar (2014-08-26). 2 Olsson 1996, s. 181. de gamla fordistiska principerna, genom hög- 3 Isacson 2007, s. 23 f. konjunkturer och allvarliga kriser samt två dra- 4 Det sublima är ett centralt begrepp inom 1800-tals­ matiska ägarbyten (amerikanska Ford Motor romantikens syn på relationen mellan människa, natur Company 1999 och kinesiska 2010), har och konst. Det teknologiska sublima myntades av Perry Miller i The Life of the Mind in America from the Revo- expansion och tillväxt förblivit de yttersta ledor- lution to the Civil War (1965), och diskuteras av bl.a. Leo den. Volvo Personvagnars toppnotering nåddes Marx i The Machine in the Garden. Technology and the inte på 1960-talet, om någon till äventyrs trodde Pastoral Ideal in America (1965). Nye 1994, s. xi ff. 5 Distinktionen mellan det matematiska och det dynamis- det, utan så sent som 2004. Det året produce- ka sublima bygger på Immanuel Kants Kritik av förnuf- rade företaget inte mindre än 460 000 bilar, och tet. Ref. i Nye 1994, s. 8. hade därmed på sätt och vis äntligen uppnått 6 För en översikt över fältet se Lundin 2011.

78 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan

7 Berggren 1990; Ellegård 1983. 40 Ibid. 8 Glimstedt, 1993; se även Elsässer 1995 och Söderlind 41 Ibid, s. 32ff. 1990. 42 Ibid. 9 Arvastson 1987 & 2004; Fägerborg 1996; Ohlsson 2008. 43 De Geer 1978. 10 Haventon 2009; Olsson & Moberger 1995; Blom & An- 44 Ohlsson 2008, s. 63f. dersson 1984. 45 Engellau 1964, s. 6. 11 Sign. Tenax, Svenska Dagbladet 1964-04-25, s. 9 ff. 46 Volvo Torslandafabriken 1964. 12 Göteborgs-Posten 1964-04-25. 47 Brunnström 1990, s. 110 ff., 115. 13 Göteborgs-Posten 1964-04-25, s. 25. 48 Projekteringen av ett nytt huvudkontor i Torslanda på- 14 Göteborgs-Posten 1964-04-25, s. 22. börjades så snart produktionsanläggningen invigts och 15 Ibid. byggnaden var färdig 1967. Arkitektur 1967:12 (Tema- 16 Ibid. nummer om Volvos huvudkontor), s. 676 ff. För en dis- 17 Simonsson 1964, s. 429. kussion om funktionalitet och symbolik i näringslivets 18 Biggs 1996, s. 119. kontorsbyggnader, se Kåberg 2003. 19 Göteborgs-Posten 1964-04-25, s. 25. 49 Protokoll företagsnämnden Volvo Göteborg 8/6 1965. 20 För framväxten av “the American system”, se Hounshell, 50 Caldenby behandlar det storskaliga byggandet, men 1984. hämtar beteckningen ”de stora programmens tid” från 21 Nye 2013; Hughes 1990; Laux 1992, s. 73–102. Wittrock & Lindström, 1984. Caldenby, 1998, s. 143–170. 22 Se t.ex. Joel Wolfes studie av industrinationalism, bil- 51 Gustafsson 1964. industri och modernitet i Brasilien: Wolfe 2010; Biggs 52 Wigerfelt 1987, s. 76–90. 1996. 53 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1962-07-14, refe- 23 Banham 1986; Darley 2003. rerad i Zintchenko 1993, s. 27. 24 Löpande band infördes i Lingotto 1925 men produktio- 54 Ohlsson 2004, s. 71. nen nådde aldrig den dagliga volym på 300 bilar som 55 Göteborgs-Posten 1964-04-25, s. 22. fabriken planerats för. Bigazzi 1987, s. 85 f. 56 SOU 1965:32; Riksdagens protokoll 1965-04-07. Se vidare 25 Houltz 2007, s. 294 ff. Söderqvist 1999. 26 Återgivet i Forser 1996, s. 275. 57 Broschyren Volvo Torslandafabriken 1964. Jfr Jo- 27 Kinch 1993. Jämför Fiats Bedaux-system, infört 1929. Bi- han Rådbergs diskussion om höghus som uttryck för gazzi 1987, s. 85. 1900-talets tayloristiska effektivitetsvisioner i Drömmen 28 Broschyren Volvo Torslandafabriken, 1964. om atlantångaren. Rådberg 1996, s. 93 ff. 29 Kleen 1976, s. 61; Almgren 1964, s. 509 ff. I företagets 58 Söderqvist 1999, s. 177. minnesbok Torslandaverkens första 20 år betecknas 59 Kleen 1976. markförvärvet, trots att flera expropriationsärenden för- 60 Wigerfelt 1987, s. 50. des upp i hovrätten, som konfliktfritt och smidigt, Blom 61 Centrumutredningen Göteborg, huvudrapport, 1966; & Andersson 1984, s. 4. Svenska Dagbladet 1967-02-24; Zintchenko 1993, s. 27. 30 Wessberg 1995, s. 110; Wigerfelt 1987, s. 48 ff. 62 Lundin 2008, s. 216 ff. 31 SOU 1963:6. 63 Älvsborgsbron över Göta Älv. En viktig del i Göteborgs 32 SOU 1963:6, s. 159. Se vidare Zintchenko 1993, s. 19. trafikledsnät, 1969. 33 Kleen 1976, s. 42; Wigerfelt 1987. 64 ”Storstaden vid Lärjeån planerad”, Göteborgs Handels- 34 Enligt en överenskommelse 1959 skulle ny kommun- och Sjöfartstidning 1964-04-24, s. 1 & 11. gräns dras så att hela industriområdet skulle komma 65 Gullberg 2001; Åberg 1998. att hamna i Torslanda medan Göteborg kompensera- 66 Protokoll från företagsnämndens möte, Volvo Göteborg des med mark i det så kallade Rödjanområdet. Denna 1965: 5, s. 19 ff; Sign. Ström, Dagens Nyheter 1965-06-10. överenskommelse omintetgjordes emellertid i och med 67 Göteborgs-Posten 1964-04-27; Protokoll företagsnämn- kommunsammanslagningen. Kleen 1976, s. 61. den Volvo Göteborg 1964-09-07. 35 Svenska Dagbladet 1964-04-24; Göteborgs-Posten 1964- 68 Protokoll företagsnämnden Volvo Göteborg 1962-09-03, 04-25; Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1964-04- med redovisning av en intervjuundersökning bland de 24. anställda som då redan börjat arbeta vid den ännu inte 36 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1964-04-24. färdiga fabriken. 37 Owe Svärd och arkitektkontoret OKOS ritade ett flertal 69 Protokoll företagsnämnden Volvo Göteborg 1964-09-07. tillbyggnader inom Torslanda- och Lundbyområdena, 70 Ibid; jfr intervju med verkstadsklubbens ordförande däribland Volvo City och, i samarbete med den ame- Evert Holmberg om fackliga problem i samband med rikanske arkitekten Romaldo Giurgola, huvudkontoret överflyttningen. Metallarbetaren 1964:19, s. 20-21. från 1985. Anläggningar i bl a Skövde och den uppmärk- 71 Mosskin 2002. Bokens titel Är du lönsam, lille vän? är sammade och nyskapande Kalmarfabriken (1974) hör hämtad från den sång med samma namn som Mosskin också till Svärds uppdrag för Volvo. Gabrielsson 1985. skrev i gruppen Gläns över sjö och strand 1970, och 38 Se t.ex. de stort uppslagna reportagen i Dagens Nyheter som senare inspirerade till Peter Tillbergs målning Blir och Svenska Dagbladet 1964-04-25. De behandlar fabri- du lönsam lille vän. ken ur en mängd av aspekter men inte i egenskap av 72 Ibid, s. 251. arkitektur. 73 Ibid, s. 253. 39 Simonsson 1964. 74 Ibid, s. 274.

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 79 anders houltz

75 Nye 1994, s. 116. Göteborgs-Posten, 1964-04-25; 1964-04-25. 76 Metallarbetaren 1964:19, s. 20 f, 37. Svenska Dagbladet 1964-04-24; 1964-04-25; 1967-02-24. 77 1975 hade andelen vuxit till 3 792 av 7 395. Sjölin 2004, Utredningar och protokoll s. 46 f. 78 Protokoll i företagsnämnden Volvo Göteborg, 1967: 2, s. Centrumutredningen Göteborg: dimensionering och loka- 43 f.: ”Bengt Darnfors 50 år”. lisering av centrumverksamheter: Förslag till framtida 79 Simonsson 1964, s. 32 f. centrumstruktur : huvudrapport, Göteborg, 1966. Insti- 80 Produktionen, den industriella verksamheten var således tut for center-planlægning (København). central för upplevelsen. Jfr Robert Willims studie av hur Protokoll i företagsnämnden, Volvo Göteborg, 1962–1970, produktionen i den postindustriella fabriken ersatts av Kungliga biblioteket, Vardagstryck. iscensatt underhållning och upplevelse. Willim 2008, s. SOU 1963:6, 1961 års storstadsutredning, Indelnings- och 31 ff. samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena: 81 Smith 1993. betänkande. 82 Lewis 1976. SOU 1965:32, Höjd bostadsstandard. 83 Smith 1993, s. 137. Statistisk årsbok för Göteborg (1902–), Göteborg: Göte- 84 Nye 1994, s. 130. borgs stadskansli. 85 Smith 1993, s. 199 ff. Älvsborgsbron över Göta Älv. En viktig del i Göteborgs tra- 86 Ibid, s. 93 ff. fikledsnät, 1969, Rapport från Gatukontoret i Göteborg. 87 ”Man vill se vårat Volvo”, Luftrenaren 1960: 4, s. 18 f. 88 Volvo Torslandafabriken, broschyr, 1964. Litteratur 89 Dahlman 1994. 90 Se t.ex. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1964-04- Almgren, Lennart, 1964, ”En kommun och dess storindustri” 24. Kommunernas tidskrift, 7–8 (509–513). 91 Statistisk årsbok för Göteborg, 2000. Arkitektur 1967:12, temanummer om Volvos nya huvudkon- 92 Gyllenhammar 1973, s. 13. tor. 93 Ibid., s. 8. Arvastson, Gösta, 1987, Maskinmänniskan. Arbetets för- 94 Jensen 1974, 1976 & 1978. vandlingar i 1900-talets storindustri. 95 Boglind 2010. Arvastson, Gösta, 2004, Slutet på banan. Kulturmöten i 96 Rådberg 1997. bilarnas århundrade. 97 Nye 1994, s. xix f., 284. Banham, Reyner, 1986, A Concrete Atlantis. U.S. Industrial 98 Boglind 2010. Building and European Modern Architecture 1900–1925. 99 Rabe 2014, Teknikens värld, http://teknikensvarld.se Berggren, Christian, 1990, Det nya bilarbetet. Konkurren- (2014-09-10). sen mellan olika produktionskoncept i svensk bilindu- stri 1970–1990. Bigazzi, Duccio, 1987, “Management and Labour in Italy Käll- och litteraturförteckning 1906–45”, i Steven Tolliday & Jonathan Zeitlin (red.), The Automobile Industry and its Workers. Between Fordism and Flexibility (s. 76–96). Otryckta källor Biggs, Lindy, 1996, The Rational Factory. Architecture, Tech- nology and Work in America’s Age of Mass Production. Internet Blom, Svante & Lars Andersson, 1984, Torslandaverkens Rabe, Mattias, 2014-04-24, http://teknikensvarld.se/ första 20 år. volvos-torslandafabrik-50-ar-i-dag-okar-kapaciteten-med- Boglind, Anders, 2011, ”Varar Volvos värden?”, Sten A. Jöns- 100-000-bilar-116577/ (2014-09-10). son & Mikael Wickelgren (red.) Volvo i våra hjärtan Svenskt Näringsliv, Ekonomifakta, http://www.ekonomi- — hur ska det gå? En närdiskussion om ”nationalkleno- fakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/ den” Volvo (s. 115–153). (2014-08-26). Brunnström, Lisa, 1990, Den rationella fabriken. Om funk- tionalismens rötter. Arkiv Caldenby, Claes, 1998, ”De stora programmens tid”, i Thor- Kungliga biblioteket i Stockholm, samlingen för vardags- björn Andersson & Claes Caldenby (red.), Att bygga ett tryck. land. 1900-talets svenska arkitektur (s. 143–170). Tekniska museets arkiv i Stockholm. Dahlman, Eva, 1994, ”En tidsepok i bild. Foto K.W. Gullers”, Volvo cars företagsarkiv i Göteborg. Fataburen. Nordiska museets årsbok. Darley, Gillian, 2003, Factory. De Geer, Hans, 1978, Rationaliseringsrörelsen i Sverige. Tryckta källor och litteratur Effektivitetsidéer och socialt ansvar under mellankrigs- tiden. Dagstidningar Ellegård, Kajsa, 1983, Människa — produktion. Tidsbilder av Dagens Nyheter, 1964-04-25; 1965-06-10. ett produktionssystem. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 1962-07-14; 1964- Elsässer, Björn, 1995, Svensk bilindustri. En framgångshis- 04-24. toria.

80 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 den stora skalan

Engellau, Gunnar, 1965, ”Inledning”, i Svante Simonsson Miller, Perry, 1965, The Life of the Mind in America from (red.), Så byggde vi Volvo Torslandafabriken (s. 4–6). the Revolution to the Civil War. Forser, Tomas, 1996, ”Jag har speglat århundradet”. En bok Marx, Leo, 1965, The Machine in the Garden. Technology om Per Nyström — historikern, publicisten, ämbets- and the Pastoral Ideal in America. mannen. Metallarbetaren 1964:19, (s. 20–21). Fägerborg, Eva, 1996, Miljoner och my. Kunskapssyn och Mosskin, Peter, 2002, Är du lönsam lille vän. tänkande på en verkstadsindustri. Nye, David E., 1994, American Technological Sublime. Gabrielsson, Bengt, 1985, ”Volvo ritades av Owe”, Volvo- Nye, David E., 2013, America’s Assembly Line. kontakt 13. Ohlsson, Björn, 2008, Vi som stannade på Volvo. En etno- Glimstedt, Henrik, 1993, Mellan teknik och samhälle. Stat, logisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och marknad och produktion i svensk bilindustri 1930–1960. framtidsplaner. Gullberg, Anders, 2001, City — drömmen om ett nytt hjärta. Ohlsson, Björn, 2004, ”Är Volvo tänkbart utan invandrare?”, Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979. i Mats Sjölin (red.), De många kulturernas betydelse Gustafsson, Åke, 1964, ”Total samhällsplanering”, Teknisk (s. 55–90). tidskrift 21 (s. 577–579). Olsson, Christer & Henrik Moberger, 1995, Volvo, Göte- Gyllenhammar, Pehr G., 1973, Jag tror på Sverige. borg, Sverige. Haventon, Peter, 2009, Volvo för säkerhets skull. Historia Olsson, Kent, 1996, Göteborgs historia. Näringsliv och 1927–2009. samhällsutveckling III, Från industristad till tjänstestad Houltz, Anders, 2007, “Industrial Flow and National Pride. 1920–1995. SKF and Volvo, Icons of the High Industrial Period”, i Rådberg, Johan, 1997, Drömmen om atlantångaren. Uto- Anja Kervanto Nevanlinna (red.), Industry and mod- pier & myter i 1900-talets stadsbyggande. ernism. Companies, Architecture, and Identity in the Simonsson, Svante (red.), 1965, Så byggde vi Volvo Tors- Nordic and Baltic Countries during the High-Industrial landafabriken. Period (s. 294–310). Simonsson, Svante, 1964, ”Varför Torslandafabriken?”, Tek- Houltz, Anders 2003, Teknikens tempel. Modernitet och nisk tidskrift 17 (s. 429 ff). industriarv på Göteborgsutställningen 1923. Sjölin, Mats, 2004, ”Drag i det moderna samhällsbygget”, Houltz, Anders, 2009, ”Volvos värde varar: Svensk bilindu- i Mats Sjölin (red.), De många kulturernas betydelse stri som moderniseringsmotor och folkhemsikon”, Pol- (s. 19–54). hem. Tidskrift för teknikhistoria 3 (s. 24–39). Smith, Terry, 1993, Making the modern. Industry, art, and Hounshell, David A., 1984, From the American System to design in America. Mass Production, 1800–1932. The Development of Man- Söderlind, Jerker, 1990, ”Volvo Torslanda — fabriken som ufacturing Technology in the United States. stad”, i Jerker Söderlind & Gunnar Eliasson (red.), Ba- Hughes, Thomas Parke, 1990, American Genesis. A Century kom arbetets fasader. Arkitektur för industriell förny- of Invention and Technological Enthusiasm, 1870–1970. else (s. 125–130). Isacson, Maths, 2007, Industrisamhället Sverige. Arbete, Söderqvist, Lisbeth, 1999, Rekordår och miljonprogram. ideal och kulturarv. Flerfamiljshus i stor skala — en fallstudiebaserad under- Jensen, Jens S., 1976, Bilfabriken. sökning av politik, planläggning och estetik. Jensen, Jens S., 1978, Dom kallar oss bilbyggare. En berättel- Volvo Torslandafabriken, 1964, broschyr, Kungliga bibliote- se om arbete och arbetare vid Volvo Torslandaverken ket, vardagstryck, Volvo. i Göteborg. Wessberg, Werner, 1995, Västra Hisingen. En bygd i för- Jensen, Jens S., 1974, Hammarkullen. vandling. Kinch, Nils, 1993, ”Att tillverka på Volvovis”. Assar Gabriels- Wigerfelt, Christer, 1987, Göteborgs förorter. Från lands- son om Volvos konkurrenskraft. bygd till stadsbygd, från isolerade småkommuner till Kleen, Inga-Lisa, 1976, Torslanda i modern tid. En skrift om integrerad storstadsregion. kommunen som blev en stadsdel i Göteborg. Willim, Robert, 2008, Industrial cool. Om postindustriella Laux, James M., 1992, The European Automobile Industry. fabriker. Lewis, David L., 1976, The Public Image of Henry Ford: An Wittrock, Björn, & Stefan Lindström, 1984, De stora pro- American Folk Hero and His Company. grammens tid. Forskning och energi i svensk politik. Luftrenaren. Personaltidning för Volvo i Göteborg, 1960: Wolfe, Joel, 2010, Autos and Progress. The Brazilian Search 4, (s. 18–19). for Modernity. Lundin, Per, 2008, Bilsamhället. Ideologi, expertis och regel- Zintchenko, Lennart, 1993, Nybyggarstadsdelen Ham- skapande i efterkrigstidens Sverige. markullen i ett föränderligt Sverige. Lundin, Per, 2011, “Driven by Morality. Systems and Users in Åberg, Martin, 1998, Samförståndets tid: Konflikt, samar- the Historiography of the Car in Sweden”, Mobility in bete och nätverk i svensk lokalpolitik. History. Reviews and Reflections 3 (s. 119–132).

bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014 81 anders houltz

The grand scale: Volvo Torslanda and mass production as end and meaning in 1960s Sweden

By Anders Houltz

Summary 2014 marked the fiftieth anniversary of the implications for employees of the largeness of Volvo Torslanda plant. When opened in 1964, scale and the new modes of production which it was the biggest factory in Scandinavia and the Torslanda plant ushered in? How did in- one of the clearest instances of Swedish indus- dustrial ambitions interact with other societal trial mega-projects in the 1960s, informed by “mega-projects” in the region? efficiency thinking, automation and optimism. This article sets out to test the hypothesis This article discusses the genesis of the Tors- that largeness of scale has to be understood landa factory, its preconditions, implementation as more than a means of financial profitability and consequences, the aim being to analyse the in industrial mega-projects like the Torslanda significance of this big factory as a symbolic ex- plant; largeness of scale was in fact a vital part pression of high-industrial modernity. The arti- of the objective. The article analyses industrial cle sets out to answer the following questions. mega-projects as expressions of what historian Which factors and influences were decisive in of technology David Nye has called “the tech- bringing about the creation of the plant? How nological sublime”, and links them to ideals of was high-industrial modernity physically ex- largeness of scale in politics, urban planning, pressed in the Torslanda factory? What were the housing construction and infrastructure.

Keywords: Volvo Torslanda, automotive industry, mass production, the million programme, planning, modernity.

82 bebyggelsehistorisk tidskrift 68/2014