AB Volvo (Publ), Juridik, 405 08 Göteborg Till Ford, Vilken Också Godkändes Av En Extra Vid Anmälan Bör Aktieägare Uppge: Bolagsstämma I AB Volvo Den 8 Mars 1999

Årsredovisning 1998 Årsredovisning

Volvo Årsredovisning 1998 www volvo com Mot bakgrund av den Ordinarie bolagsstämma den 28 april Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg i konsolidering som Lisebergshallen, med ingång från Örgrytevägen, onsdagen den 28 april, 1999, kl 14.00. pågår inom transport- Anmälan medelsindustrin har Aktieägare som önskar deltaga skall Volvo genomfört en dels vara införd i den av Värdepappers- centralen, VPC AB, förda aktieboken senast strategisk genomgång den 16 april, 1999 dels anmäla sig senast fredagen den 23 april, av bolagets verksamhet. Som ett resultat av 1999, kl 12.00 denna utvärdering har Volvos styrelse före- • per telefon fr o m 6 april, 020-39 14 50 eller via Volvos växel 031-59 00 00 slagit en försäljning av Volvo Personvagnar • per post till AB Volvo (publ), Juridik, 405 08 Göteborg till Ford, vilken också godkändes av en extra Vid anmälan bör aktieägare uppge: bolagsstämma i AB Volvo den 8 mars 1999. • namn • personnummer (registreringsnummer) Försäljningen, som förbättrar Volvo • adress och telefonnummer

Personvagnars framtidsutsikter, innebär Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förval- samtidigt att Volvo kan bygga upp ett delvis tar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 1999. nytt, starkare Volvo till sin helhet fokuserat Som avstämningsdag för rätt att erhålla kontant på kommersiella produkter som lastbilar, utdelning föreslås den 3 maj, med beräknad utbetalning den 10 maj. bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt kompo- Volvos nomineringskommitté Vid 1998 års bolagsstämma utsågs följande nenter för flygindustrin. ledamöter till Volvos nomineringskommitté:

Tomas Halvorsen Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Bo Eklöf Försäkringsbolaget SPP Lars-Erik Pettersson Skandia Håkan Frisinger Styrelseordförande, AB Volvo Bengt Hane Som representant för aktieägare med mindre innehav

Nomineringskommittén har till uppgift att till bolagsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa. K ONCERNCHEFENS K OMMENTAR

V OLVOKONCERNEN I SAMMANDRAG 1996 1997 1998

Nettoomsättning 156.060 183.625 212.936 Personvagnar 83.589 96.453 103.798 Kommersiella produkter 73.634 90.122 111.107 Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster 3.710 8.418 9.010 Personvagnar 1.498 4.510 3.808 Kommersiella produkter 2.497 4.459 5.617 Rörelsemarginal %, exklusive jämförelsestörande poster 2,4 4,6 4,2 Personvagnar 1,8 4,7 3,7 Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1

Rörelseresultat, totalt 3.710 8.418 6.679 Årets resultat 12.477 10.359 8.638 Avkastning på eget kapital, %, exklusive jämförelse- störande poster och vinst vid försäljning av aktier 8,1 10,4 10,3 Finansiella nettotillgångar i procent av eget kapital 20,6 31,2 21,5 Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60 Utdelning, kontant kronor per aktie 4:30 5:00 6:00 1) Investeringar i anläggningar 8.200 9.863 10.549 Forsknings- och utvecklingskostnader 8.271 8.659 10.104 Antal anställda den 31 december 70.330 72.900 79.820

Samtliga belopp i miljoner kronor (Mkr) om ej annat anges. Definitioner av nyckeltal återfinns på sidan 57. 1 Enligt styrelsens förslag.

4 Koncernchefens kommentar

6 Förvaltningsberättelse

26 Redovisning per affärsområde

38 Säljfinansiering

40 Personal

42 Produktförnyelse

52 Resultaträkning

53 Balansräkning

54 Kassaflödesanalys

55 Koncernens noter och kommentarer

80 Moderbolaget AB Volvo

92 Förslag till vinstfördelning

93 Revisionsberättelse

94 Aktieägarinformation

96 Styrelse och revisorer

98 Koncernledning

99 11-årsöversikt

108 Adresser V OLVO VÅREN 1999

Volvos Kommersiella produkter – en plattform för tillväxt Volvo skall skapa aktieägarvärde genom att vidareutveckla sina redan starka marknadspositioner inom kommersiella produkter; lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter för flygindustrin.

2 Personvagnar Viktiga händelser 1998

Volvo Personvagnar har en stark internationell • Försäljningsvolymen ökade med 3% till 399.680 bilar ställning som tillverkare av medelstora och större familjebilar och en världsledande position inom • Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, sjönk till herrgårdsvagnar. Under 1998 lanserades Volvo 3.808 Mkr (4.510) S80, den första modellen byggd inom ramen för en ny industriell plattform. Personvagnars nya arbets- • Volvo S80, den första bilen baserad på Volvos nya industriella sätt möjliggör en frekventare lansering av nya pro- plattform erhöll flera utmärkelser dukter. Volvo Personvagnars bilproduktion sker huvudsakligen i Göteborg (Sverige), Gent (Belgien) • Fortsatt höga investeringar i produktionsprocessen och Born (Holland). Vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 • Produktutveckling och kostnadssänkande åtgärder i fokus godkände Volvos aktieägare en försäljning av Volvo Personvagnar till Ford.

Lastvagnar • Högsta försäljningsnivån någonsin, 83.280 lastbilar levererades Volvo är världens tredje största tillverkare av tunga • Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till lastbilar med en preliminär marknadsandel 1998 3.061 Mkr, en ökning med 69% jämfört med föregående år om 11%. Volvos tunga lastbilar säljs i 120 länder medan de medeltunga lastbilarna främst säljs i • Ny, tung lastbilsfamilj, FM och andra generationen av FH-serien Europa. Som komplement till fordonen erbjuds presenterades tjänster såsom leasing och serviceavtal. Produktio- nen sker i tio anläggningar världen över. • Volvo Lastvagnar tilldelades utmärkelsen Svensk Kvalitet

Bussar • Försäljningsvolymen ökade till 10.200 (8.730) bussar och buss- Volvo är den näst största tillverkaren av stora bus- chassier sar med hög passagerarkapacitet. Sortimentet • Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till omfattar kompletta bussar, busschassier och busskarosser samt tjänster som service och finansie- 385 Mkr (550) ring samt transportlösningar för stadstrafik med • Lansering av två nya stadsbussar Volvo 5000 och Volvo 7000 krav på hög kapacitet. Produktionen sker främst i Europa och Nordamerika men även i Sydamerika • Viktiga förvärv i Nordamerika och renodling av industristrukturen och Asien. Verksamheten expanderar genom en i Europa medveten förvärvsstrategi.

Anläggningsmaskiner • Försäljningen uppgick till 19.469 Mkr (16.758) och ökade främst Volvo är världens tredje största tillverkare av i västra Europa och Nordamerika anläggningsmaskiner med en stark position i Euro- • Rörelseresultatet uppgick till 1.549 Mkr (1.444), exklusive pa och Nordamerika. Produktprogrammet omfattar olika storlekar av grävmaskiner, hjullastare, väg- jämförelsestörande poster hyvlar och ramstyrda dumprar. Tillverkningen sker • En ny generation lätta hjullastare, en tung hjullastare och en på fyra kontinenter. Företaget planerar för fortsatt tillväxt såväl organiskt som via förvärv genom att medeltung grävmaskin introducerades delta i den omstrukturering som pågår i branschen. • Förvärv av sydkoreanska Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner Arbete pågår med att stärka positionerna på efter- marknaden inom service, finansiering och uthyrning.

Marin- och industrimotorer • Försäljningen uppgick till 4.931 Mkr (4.466) varav Marinmotorer Volvo Penta är en ledande tillverkare av kompletta stod för merparten av ökningen drivsystem för marint och industriellt bruk. Tillverk- • Rörelseresultatet var 95 Mkr (181), exklusive jämförelsestörande ningen är förlagd till Sverige och USA. Större delen av försäljningen sker i Europa och Nordamerika poster varav marinmotorer står för 70% och industrimoto- • En ny marindieselmotor TAMD 74 EDC introducerades rer för 30%. Volvo avser att stärka industrimotor- affären för att minska beroendet av den marina • Volvo Penta förvärvade OMC’s andel av den amerikanska verksam- sidan som har en högre konjunkturkänslighet. heten

Aero • Omsättningen ökade med 15% till 8.584 Mkr Volvo Aero är en global aktör inom flygindustrin, • Rörelseresultatet steg till 527 Mkr (472) där service, underhåll och leasing av flygmotorer utgör en allt större del av försäljningen, vid sidan av • Sydafrika slutförhandlar om stridsflygplanet JAS 39 Gripen med utveckling och tillverkning av flygmotorkomponen- RM12-motorer från Volvo Aero ter. Verksamheten är inriktad på specialisering i samarbete med andra ledande aktörer inom flyg- • Strategiskt viktiga avtal inom Civilt Motorunderhåll och rymdindustrin. Marina och landbaserade gas- • Volvo Aero träffade en överenskommelse om att förvärva 78% av turbiner, framförallt för kraft- och värmegenerering, är ett nytt verksamhetsområde under utveckling. aktierna i Norsk Jetmotor AS. 3 K ONCERNCHEFENS K OMMENTAR

Volvos målsättning är att bygga ett delvis nytt, starkare Volvo fokuserat på kommersiella produkter

Volvos aktieägare godkände vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 försälj- ningen av Volvo Personvagnar till Ford Motor Company. Beslutet innebär att Volvo blir en koncern, som i sin helhet koncentreras till kommersiella fordon och anläggningsmaskiner, samt därtill relaterade tjänster. Bakgrunden till försäljning- en är dels att en genomlysning av de framtida krav som kommer att ställas på personbilstillverkare visar att Volvo Personvagnar skulle gynnas av att ingå i en större biltillverkare med de skalfördelar som detta skulle innebära, dels att vi sedan länge har uttryckt ambitionen att expandera inom området kommersiella produkter. Försäljningen innebär att Volvo Personvagnar inlemmas i en industriellt riktig och finansiellt stark miljö. Samtidig tillförsäkras Volvos kommersiella fordon full uppmärksamhet och ökade ekonomiska förutsättningar att fullfölja sin strategi att befästa positionen som en världsledande leverantör på en växande marknad för produkter och tjänster för kommersiella transportändamål. I och med försäljningen tar en epok i Volvos historia slut, och vi går in i en ny. Inför detta vill jag uttrycka min uppriktiga respekt för det arbete som utförts inom Volvo Personvagnar, och som har gjort att bolaget idag står starkt rustat med ett attraktivt produktprogram som tilltalar kunder över hela världen. Medarbetarna i Volvo Personvagnar har all anledning att känna stolthet över sina insatser. Den känsla av vemod som normalt följer med ett uppbrott har i Volvos fall också en annan sida. Den nya Volvokoncern som nu bildas är en fokuserad enhet, som under lång tid visat sin förmåga att framgångsrikt konkurrera på världsmark- naden för kommersiella produkter och tjänster, en marknad som växer. Volvos lönsamhet inom området kommersiella produkter har historiskt varit högre än i personbilsrörelsen. Vi står nu inför den stimulerande uppgiften, att med våra samlade resurser såväl industriellt som finansiellt bygga vidare på ett Volvo, som är starkt i kraft av en unik bredd i produktutbudet, hög teknologisk kompetens, bred geografisk närvaro, ett respekterat varumärke och lång erfarenhet inom området transportmedel. Vårt utgångsläge är med andra ord gott. Det innebär dock inte att vi kan slå oss till ro.

4 Transportmedelsindustrin befinner sig i en fas av stark konsolidering både i leverantörs- och kundled. Allt större och mer kostnadseffektiva enheter bildas och prispressen hårdnar. Vår avsikt är att möta denna skalproblematik på flera fronter. Det allt överskuggande målet är att skapa en nödvändig tillväxt genom att växa organiskt, dvs öka försäljning i den befintliga verksamheten och på marknader där vi redan är etablerade. Vi kommer också att investera i nya produkter och tjänster liksom att ytterligare bredda vår geografiska bas. Särskilt viktigt är att ytterligare fördjupa våra relationer på de stora marknaderna i tillväxt. För att uppnå högre kostnadseffektivitet avser vi att intensifiera arbetet med att systematiskt identifiera och tillvarata de synergier som ryms i den befintliga verksamheten. Denna process pågår. Samordningsfördelarna finns att söka fram- för allt i områdena dieselteknologi, drivlinekomponenter, inköp, marknadsföring, logistik och eftermarknad. Säljfinansiering ökar alltmer i betydelse och är ytterligare ett område, där samordningsvinster kan uppnås men som också kommer Den nya Volvokoncernen som att öka i omfattning. Det är också vår avsikt att ta ett samlat grepp och utveckla nu bildas är en fokuserad vår kompetens inom området effektiva och miljövänliga transportlösningar, en starkt växande marknad i såväl högindustrialiserade länder som ekonomier under enhet, som under lång tid visat uppbyggnad. sin förmåga att framgångsrikt Vi kommer också att på ett väl övervägt sätt delta i den pågående strukture- ringen av industrin genom förvärv. Den finansiella handlingsfrihet, som försälj- konkurrera på världsmarknaden ningen av Volvo Personvagnar innebär, ger oss möjligheten att spela en aktiv roll för kommersiella produkter, en och metodiskt söka de partners som bäst bidrar till att bygga de strategiska posi- marknad som växer. tioner vi vill uppnå. Vi har aviserat vårt intresse att expandera lastvagns- och bussrörelserna men liknande expansionsstrategier finns också i andra affärs- områden, inte minst anläggningsmaskiner. Det Volvo som nu skapats har en homogen och affärsmässigt mer logisk struktur än tidigare. Det är också en koncern med frihet och utrymme att investera i sin egen framtid. Jag ser det som en både stor och ansvarsfull uppgift att använda vårt mandat till att vidareutveckla den viktiga del av svensk industri som Volvo utgör och förvalta de värden som byggts upp under lång tid. Jag hyser stark till- tro till vår förmåga att leva upp till aktieägarnas och medarbetarnas förväntning- ar på ett delvis nytt, starkare och långsiktigt mer lönsamt företag.

Leif Johansson 8 mars 1999

5 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

AB Volvo säljer Volvo Personvagnar till Ford och koncentrerar verksamheten till kommersiella produkter

AB Volvo träffade i januari 1999 ett ramavtal med Ford Motor Company om att sälja Volvo Personvagnar till Ford. Försäljningen, som förutsätter tillstånd från relevanta myndigheter och godkännande av Volvos bolagsstämma, förbättrar Volvo Personvagnars framtidsutsikter och innebär att Volvo kan göra en kraftfull satsning på lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter till flygindustrin.

Mot bakgrund av den konsolidering som pågår inom transportmedelsindustrin har Volvo genomfört en strategisk genomgång av bolagets verksamhet. Som ett resultat av denna utvärdering har Volvo funnit att en försäljning av Volvo Person- vagnar till Ford är det bästa alternativet för såväl Volvo Personvagnar som för Volvos aktieägare. Den föreslagna försäljningen sker till ett skäligt pris och ger Volvo en mycket stark finansiell ställning. Volvo kommer därmed, genom förvärv och investeringar, att kunna skapa världsledande positioner inom området kommersiella produkter.

Bakgrund och motiv till försäljningen I likhet med andra industrier i motsvarande konkurrenssituation, söker bilföretag möta konkurrensen genom att uppnå skalfördelar inom utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution. Ett sätt att uppnå storleksfördelar är genom samgåenden och förvärv. Detta leder till att antalet oberoende personbilstillverkare sjunker medan större företag samlar flera olika varumärken inom samma koncern. För framtiden bedömer många observatörer att mindre tillverkare inte kommer att förbli oberoende och att industrin kommer att bestå av sex till åtta globala och mycket storskaliga personbilstillverkare. Med en årlig produktion av knappt 400.000 personbilar är Volvo en relativt liten nischaktör. Volvo Personvagnars volymtillväxt är avgörande för dess framtida resultatutveckling. För att framgångsrikt kunna utveckla och marknadsföra nya generationer personbilar krävs mycket stora investeringar i plattformar, motorer, distribution och miljövänliga lösningar för framtiden som t ex alternativa drivlinor, bränsle- celler, hybrider etc. Volvo Personvagnar har gjort betydande investeringar i den befintliga bilgenerationen, som stärker de finansiella utsikterna på kort sikt. På längre sikt riskerar dock Volvo Personvagnar, på grund av sina relativt små volymer, att inte kunna utveckla och marknadsföra ett konkurrenskraftigt produktprogram och samtidigt ha en tillfredsställande lönsamhet. Erforderliga investeringar och FoU-insatser inom en 10-årsperiod kommer att uppgå till väsentligt högre nivåer än dagens. Redan nu investerar Volvo Personvagnar 6 mindre i produktutveckling i absoluta tal än konkurrenterna, medan kostnaderna i procent av försäljningen är högre. Det är möjligt att Volvo Personvagnar inte kommer att kunna hålla samma investeringstakt som konkurrenterna vad gäller grundläggande forskning och utveckling. Detta kan medföra en ökad klyfta och därmed konkurrensnackdel vad avser teknologiska nyckelområden som drivlinor och elektronik. Med Volvo Personvagnar som en fristående personbilstillverkare skulle den investeringsnivå som krävs för en offensiv tillväxtplan kunna medföra en betydande finansiell risk för Volvokoncernen. Efter att ha analyserat och övervägt komplexiteten i att ingå ett partnerskap, fördelarna med ett entydigt ägarförhållande och fördelarna för Volvokoncernen med att kunna ägna alla resurser åt koncernens tillväxtstrategi för kommersiella produkter har styrelsen i AB Volvo dragit slutsatsen att en försäljning av 100% av Volvo Personvagnar till en stor och ledande personbilstillverkare bäst gagnar dess aktieägare, dess anställda, Volvokoncernen och Volvo Personvagnar.

Ford rätt hemvist för Personvagnar Volvo analyserade olika potentiella nya ägare av Volvo Personvagnar och drog, efter diskussioner med ett antal parter, slutsatsen att Ford är den lämpligaste nya ägaren. Det värde Ford tillmäter Volvo Personvagnars svenska arv, dess ledning och personal är en betydelsefull faktor i styrelsens beslut att rekommendera Volvos aktieägare att godkänna försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.

Med en global försäljning av ca 6,8 miljoner fordon och ett distributions- Under 1998 ökade konsolideringstakten i bilindustrin: Daimler och Chrysler gick nätverk som omfattar 15.800 återförsäljare i mer än 200 länder är Ford en av samman, Daewoo köpte Samsung och världens ledande fordonstillverkare. Volvo Personvagnar blir del av en stor Ssyangyong, Hyundai köpte Kia. GM ökade sin ägarandel i Suzuki till 10% och Toyotas organisation och har därmed möjlighet att tillgodogöra sig skalfördelar. andel i Daihatsu ökade till 51%.

Konsolidering av bilindustrin

Producerade bilar 1998 ASIEN USA EUROPA i miljoner

5-8 GM Ford

Daimler 4,5 Toyota Chrysler VW 1998 1998

2-3 Nissan Honda Chrysler Fiat Peugeot Renault 1998

Mercedez 1-2 Hyundai Suzuki Mitsubishi Benz BMW 1998 1994 Fuji < 1 Daewoo Heavy Daihatsu Mazda Rover 1998

< 0,5 Samsung Kia Isuzu Saab Volvo

Källa: Volvo

7 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fords finansiella styrka och ställning som en av världens mest lönsamma biltillverkare är en viktig faktor. Fords finansiella kapacitet och kompetens kommer Villkor med all sannolikhet att ytterligare stärka Volvo Personvagnar, som redan idag har Enligt villkoren i ramavtalet mellan AB en lönsamhet över branschgenomsnittet. Volvo och Ford Motor Company överlåts Volvo Personvagnar* till Ford för 50,0 Fords planer för Volvo Personvagnars framtida utveckling miljarder kronor. Volvo Personvagnar ger Ford ett sjunde globalt varumärke, vilket resulterar i en av Justering ska ske för finansiella netto- de starkaste portföljerna av prestigebilar i bilindustrin inkluderande Lincoln, Jaguar tillgångar/skulder i huvudrörelsen per den 31 december 1998 samt i den mån skuld- och Aston Martin. Ford avser att öka Volvo Personvagnars volymer på världsmark- sättningsgraden i säljfinansieringsverk- naden och utöka dess produktprogram till att omfatta nya segment. Volvo Person- samheten avviker från 9:1 per den vagnar kommer här att dra nytta av Fords globala distributionssystem. 31 december 1998. Dessa justeringar Personvagnars huvudkontor samt forsknings- och utvecklingsarbete kommer beräknas sammanlagt uppgå till 4,2 miljarder kronor. Med hänsyn till att även i fortsättningen att vara förlagt till Sverige. NedCar BV, Holland redovisas med ett Varumärket Volvo kvartals eftersläpning har nettoskulden Före överlåtelsen av Volvo Personvagnar till Ford kommer varumärket Volvo att för detta bolag, den 31 december 1998, ännu ej fastställts utan intages med preli- överlåtas till ett av AB Volvo och Volvo Personvagnar AB gemensamt ägt bolag där minära värden. Vidare har AB Volvo Volvo Personvagnar, och efter överlåtelsen indirekt Ford, kommer att ha rätt att erhållit utdelning med 17,7 miljarder använda varumärket ”Volvo” för personbilar, minivans för upp till 10 passagerare, kronor från Volvo Personvagnar. Efter lätta lastbilar med en nyttolast på upp till 1.500 kg, ”sport utility vehicles” samt dessa justeringar av det i ramavtalet över- enskomna beloppet beräknas köpeskil- andra fordon, dock ej bussar eller andra fordon som enbart används för kommersiellt lingen för Volvo Personvagnar uppgå till bruk, med en bruttovikt upp till 5.400 kg (12.000 pound bruttovikt). Volvo har 28,1 miljarder kronor. fortsatt rätt att använda varumärket för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marin-

Köpeskillingen erläggs enligt följande: och industrimotorer, flyg- och rymdutrustning och för alla andra produkter (förut- • beräknade 10.169 MSEK och om de som Volvo Personvagnar kommer att ha rätt att använda varumärket för). 700 MUSD på tillträdesdagen •1.613 MUSD två år efter tillträdesdagen Volvos proforma balansräkning och nyckeltal Ränta på köpeskillingen, diskonterad till Proforma balansräkningen på sidan 91 visar Volvokoncernens ställning den 31 nuvärdet på tillträdesdagen, erhålls från december 1998, justerad för försäljningen av Volvo Personvagnar. Syftet med den 1 januari 1999 till tillträdesdagen, proforma balansräkningen är att översiktligt illustrera de kortsiktiga konsekvenser efter en räntesats om 3,25% per år. Ford kommer att gottgöras Volvo avyttringen medför för Volvokoncernens finansiella ställning. Personvagnars resultat fr o m den 1 januari 1999. Tillträde kommer att äga rum så snart som möjligt efter det att slut- liga avtal undertecknats samt villkoren för överlåtelsen uppfyllts. Överlåtelsen är villkorad av erforderliga tillstånd från berörda konkurrens- och andra myndigheter samt av godkännande från Volvos bolagsstämma den 8 mars 1999.

* Med Volvo Personvagnar avses aktierna i Volvo Personvagnar Holding AB, som vid tidpunkten för överlåtelsen direkt eller indirekt kommer att äga eller ha rätt till samtliga tillgångar och skulder som ingår i Volvos affärsområde Personvagnar såsom det redovisas i Årsredo- visningen med tillägg av Volvo Personvagnar AB:s andel i det nya bolag som skall äga varu- märket Volvo. 8 Verksamhetsåret 1998

Under 1998 genomfördes flera strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvokoncernen. Försäljningsutvecklingen var god och ökade, också exklusive förvärv, i alla affärsområden. Året präglades av produktförnyelse genom bl a Volvo S80, lastbilsserien Volvo FM och stadsbussarna Volvo 5000 och 7000 samt en ny generation kompakta hjullastare. Otillfredsställande lönsamhet initierade åtgärder för sänkta kostnader.

Den finansiella turbulens som orsakat flera sydostasiatiska länder stor ekonomisk och politisk oro fortsatte under 1998. En negativ spiral med minskad produktion, stigande arbetslöshet och låg privat konsumtion drabbade regionen. Även i Japan förvärrades den ekonomiska kräftgången under slutet av året, trots massiva stimulanspaket och etablering av ett statligt bankstöd. Västvärlden påverkades med lägre export till Asien och hårdnande konkurrens på hemmamarknaderna till följd av asiatiska devalveringar. I inledningen av 1999 devalverades också den brasilianska valutan vilket kan innebära att fler latinamerikanska valutor sätts under tryck, med risk för recession i regionen under 1999. I västra Europa steg BNP med 3% under 1998. Räntorna föll, sysselsättningen förbättrades och börserna återhämtade sig vilket tillsammans bidrog till en starkare privat konsumtion. Vinstnivåerna i den exportinriktade industrin sjönk emellertid till följd av den asiatiska krisen. I USA kännetecknades den privata sektorn av hög konsumtion trots tendenser till en dämpad inkomst- och sysselsättningsutveckling. Inflationen fortsatte att sjunka och räntorna sänktes ytterligare. BNP ökade med 4% men tillväxten mattades av mot slutet av året. Trots den asiatiska krisen erfor transportmedelsindustrin en god utveckling under första hälften av 1998. När den finansiella krisen blev mer omfattande än väntat under senare delen av året avtog takten i efterfrågan och 1998 som helhet slutade på en minskning om 3% för personbilsmarknaden. Den globala efter- frågan på lastbilar planade ut, men på en historiskt sett mycket hög nivå.

Ökad integration och förvärv inom kommersiella produkter

Marknadens krav på kompletta transportlösningar, nya teknologier samt enhetliga lagkrav medför en allt större integration i branschen för kommersiella fordon. Dessutom pågår en kraftfull koncentration både inom industrin och på kund- sidan. Den skapar förutsättningar för Volvo att genom förvärv delta i branschens strukturomvandling samt befästa sin ställning genom förbättrad effektivitet, baserad på synergivinster mellan affärsområdena Lastvagnar, Bussar, Anläggnings- maskiner samt Marin- och industrimotorer. Viktiga samordningssteg som tagits under 1998 är inrättandet av nya strukturer inom motor- och axelområdet. På distributionssidan fortsatte samordning av reservdelsverksamheten för Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner samt 9 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Potentiella samordningsvinster Marin- och industrimotorer i Europa, Nord- och Sydamerika. Vidare bildades mellan Volvos kommersiella produkter gemensamma distributionsorganisationer för kommersiella produkter på ett antal

Forskning och utveckling marknader i Ostasien och östra Europa. Under 1998 beslutades att säljfinansieringsverksamheten för kommersiella • Gemensamma komponenter • Gemensam konceptutveckling produkter skall bedrivas och utvecklas inom ett gemensamt ansvarsområde. • Samordnad avancerad teknik • Elektronik Strategiska förvärv inom Bussar och Anläggningsmaskiner Under 1998 genomfördes strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvos Komponenter kommersiella produkter för sammanlagt 6,4 miljarder kronor. Volvo Bussar • Dieselmotorer förvärvade Skandinaviens största karosstillverkare, finländska Carrus Oy, 51% av • Transmissioner • Axlar den nordamerikanska busstillverkaren Nova BUS Corporation via Prévost Car Incorporated samt den mexikanska busstillverkaren Mexicana de Autobuses Material SA de CV (MASA).

• Samordnade inköp MASA är Mexicos näst största tillverkare av turist- och långfärdsbussar. • Globala leverantörer Produktionsanläggningarna kommer att integreras med Volvokoncernens övriga • Supportfunktioner produktionsstruktur i Nordamerika. Utöver förvärvet av MASA studerar Volvo

Eftermarknad möjligheterna till att etablera hyttillverkning för anläggningsmaskiner i Mexico samt etablera en koncerngemensam inköpsenhet och ett helägt finansbolag. • Distribution och lagerföring av reservdelar Tillsammans med Prévost som förvärvades 1995, utgör Nova BUS och MASA basen för Volvo Bussars utveckling i Nordamerika. Distribution Med syfte att förstärka det industriella och kommersiella samarbete som idag • Samordnad marknadsföring finns mellan Volvo och den engelska busstillverkaren Henlys Group Plc, Stor- • Asien britannien förvärvade AB Volvo under 1998 10% av aktierna i Henlys. • Östeuropa Volvo Construction Equipment förvärvade sydkoreanska Samsung Heavy

Service Industries division för anläggningsmaskiner och reducerade sin andel i Euclid

• Finansiering Hitachi Heavy Equipment Inc från 60% till 20%. Affären med Samsung innebär • Serviceavtal att Volvo mångdubblar sin årliga produktionskapacitet av grävmaskiner och • Leasing befäster sin position som en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner. • Försäkringar Vidare förstärkte Lastvagnar sin verksamhet inom säljfinansiering genom förvärvet av brittiska BRS Truck Rental and Hire. I januari 1999, efter verksam- hetsårets utgång, förvärvade AB Volvo 12,85% av aktierna i Scania AB med 13,47% av rösterna i företaget.

Deutz ny samarbetspartner på motorsidan Inom dieselmotorer för kommersiella fordon undertecknades 1998 ett avtal med den tyska dieselmotortillverkaren Deutz AG. Avtalet innebär att Deutz blir huvud- leverantör av små och medelstora dieselmotorer till Volvos kommersiella produkter. Utveckling av medelstora dieselmotorer kommer att ske gemensamt av de båda företagen. Volvo avser att koncentrera sin verksamhet inom kommersiella dieselmotorer till tunga motorer inom området 8-16 liters slagvolym. Volvo kommer också att leverera sådana motorer till Deutz. Avtalet innebär en investe- ring om 1 miljard kronor, inklusive förvärv av en 10-procentig minoritetsandel i Deutz AG.

10 Meritor tar över Volvos bakaxeltillverkning Volvo Lastvagnar och den amerikanska bakaxeltillverkaren Meritor Inc träffade under 1998 ett avtal om Volvos globala försörjning av bakaxlar. I samband med detta tog Meritor Inc över Volvos bakaxelfabrik i Lindesberg, Sverige, fr o m årsskiftet 1998/1999, och fortsatt leverans av bakaxlar till Volvo Lastvagnars europeiska tillverkning sker från Lindesbergsfabriken. Meritor tar över utveck- lingsansvaret för kommande bakaxelgenerationer och kommer i framtiden att förse Lastvagnars, Bussars och Anläggningsmaskiners monteringsfabriker med bakaxlar.

Förändringar i Volvos industristruktur

I syfte att öka den operativa effektiviteten genomfördes en rad övriga förän- dringar i Volvos industristruktur under 1998. Personvagnar stängde slutmonteringsfabriken i Halifax, Kanada i december 1998 och Bussar fattade beslut om att koncentrera delar av den europeiska tillverkningen till Polen, vilket successivt påverkar anläggningarna i Österrike, Finland, Skottland och Tyskland. I slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningen av grävmaskiner i Eslöv, Sverige. Personvagnars hjulmonteringsfabrik i Kungälv såldes till MC Syncro NV och beslut togs om att sälja Volvos andel om 49% i ABB Olofström Automation AB till majoritetsägaren ABB.

Strategiska förvärv

Nova BUS, ledande Volvo köpte i början av 1998 Samsung Heavy Industries stadsbusstillverkare i USA den finska busskarossören division för anläggnings- och Kanada förvärvades Carrus Oy som ett led i strävan maskiner som förvärvades i i januari 1998. Nova BUS att i större utsträckning juli 1998 bildar en industriell marknadsandel i Nordamerika tillverka kompletta bussar. och marknadsmässig bas för uppgår till 26% i detta segment. affärsområdet Anläggnings- maskiner i Asien.

MASA förvärvades i oktober BRS Truck Rental & Hire 1998 och utgör en viktig del köptes i februari 1998 av i Bussars och övriga affärs- Volvo Lastvagnar. Affären områdens tillväxt i NAFTA stärker Lastvagnars position I början av 1999 förvärvades (USA, Kanada och Mexiko). 13% av rösterna i Scania AB. i England. 11 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvärvade I december 1998 träffades en överenskommelse angående Personvagnars och bolag1 1998 konsolideras fr o m affärsområde Carrus Oy 1 januari 1998 Bussar Mitsubishis förvärv av den holländska statens del i bilfabriken NedCar i Born, Nova BUS 1 april 1998 Bussar Holland, under första kvartalet 1999. Fabriken kommer därefter att ägas till lika Volvo Construction 1 juli1998 Anläggnings- Equipment Korea2 maskiner delar av Volvo Personvagnar och Mitsubishi. MASA 1 oktober 1998 Bussar BRS 1 februari 1998 Lastvagnar Resultat och finansiell ställning 1) >50% ägarandel 2) f d Samsung Heavy Industries division för anlägg- Nettoomsättning ningsmaskiner För ytterligare information se not 2, sidan 58. Volvokoncernens nettoomsättning för helåret 1998 uppgick till 212,9 miljarder kronor jämfört med 183,6 miljarder kronor föregående år, en ökning med 13% Nettoomsättning per affärsområde Mdr exklusive avyttrade och förvärvade bolag. Justerat även för valutakursförän- 120 Personvagnar dringar var ökningen 11%. Försäljningsutvecklingen per marknadsområde karak- Kommersiella produkter täriserades av stora geografiska skillnader, från stark efterfrågan i Nordamerika 80 och Europa till mycket svag efterfrågan i Sydostasien och avmattning i Sydamerika. Inom samtliga Volvos affärsområden ökade nettoomsättningen 40 jämfört med föregående år, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. För

0 kommersiella fordon sammantaget ökade nettoomsättingen med 17%. 96 97 98 Personvagnars nettoomsättning ökade med 8% och antalet fakturerade bilar 1996 1997 1998 % 1) ökade till 399.680 (386.440). Utfasningen av Volvo 940 och Volvo S/V90 Personvagnar 83,6 96,5 103,8 +8 Kommersiella kompenserades av en god försäljningsutveckling för Volvo S/V40 samt försälj- produkter 73,6 90,1 111,1 +17 ningen av nya Volvo S80 som påbörjades i augusti. Lastvagnar 44,3 50,8 63,8 +24 Bussar 8,5 10,6 14,3 +4 Antalet levererade Volvo lastbilar ökade med 21% till 83.280 (68.980), vilket Anläggnings- medförde att nettoomsättningen för affärsområdet steg med 24%, exklusive maskiner 12,8 16,8 19,5 +8 Marin- och förvärvade enheter. Uppgången är hänförlig till västra Europa och Nordamerika. industrimotorer 3,9 4,5 4,9 +10 Leveranserna till Sydamerika minskade medan nettoomsättningen ökade med 4% Aero 4,1 7,5 8,6 +15 Övriga bolag och mot föregående år. elimineringar –1,1 –3,0 –2,0 – Bussar levererade 10.200 bussar och busschassier, 1.470 fler än föregående år. Totalt 156,1 183,6 212,9 +13 Ökningen är till större delen hänförlig till förväret av Nova BUS. Bussars 1) Procentuell förändring avser 1998/1997, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. nettoomsättning ökade med 4%, exklusive förvärvade enheter. Inom Anläggningsmaskiner ökade nettoomsättningen med 8%, exklusive avyttrade och Antal fakturerade fordon förvärvade enheter. 1996 1997 1998 % 1) Volvo personbilar 368.250 386.440 399.680 +3 Även Marin- och industrimotorer och Aero redovisade försäljningsökningar. Volvo lastbilar 63.680 68.980 83.280 +21 Bussar och busschassier 7.410 8.730 10.200 +17 Jämförelsestörande poster – reservering för omstrukturering Volvo genomförde under 1998 en rad förändringar i koncernens struktur i syfte 1) Procentuell förändring avser 1998/1997. att stärka konkurrenskraften och den långsiktiga lönsamheten. Nettoomsättning per marknadsområde Mdr Vid sidan av dessa strukturaffärer beslutades att vidta åtgärder för att effekti- 1996 1997 1998 % 1) visera och sänka kostnadsnivån inom koncernen genom en anpassning av den Västra Europa 90,3 101,4 117,7 +16 Östra Europa 2,8 3,9 5,3 +36 industriella strukturen. Anpassningen medför bl a nedläggning, flyttning eller 66,4 Nordamerika 36,6 51,1 +30 sammanslagning av produktionsställen. Även distributions- och marknadsorgani- Sydamerika 4,8 7,0 7,0 0 Asien 16,2 15,5 12,0 –23 sationen omfattas av omstruktureringsåtgärderna. Övriga marknader 3,5 4,7 4,5 –4 I koncernens bokslut för andra och fjärde kvartalet 1998 avsattes totalt 2,3 Verksamheter under avveckling 1,9 – – — miljarder kronor för dessa omstruktureringsåtgärder. Avsättningen avser främst Totalt 156,1 183,6 212,9 +16 kostnader för avtalspensionering och övertalig personal samt nedskrivning av 1) Procentuell förändring avser 1998/1997. anläggningstillgångar. Av reserveringen avser 681 Mkr Personvagnar, 394 Mkr 12 Koncernens resultaträkning, Mdr 1996 1997 1998 FörändringRörelseresultat av rörelseresultatet per affärsområde 1998Mdr Nettoomsättning 156,1 183,6 212,9 1996 1997 1998 Kostnad för sålda produkter – 121,3 – 139,0 – 163,9 Personvagnar 1,5 4,5 3,8 Kommersiella Bruttoresultat 34,8 44,6 49,0 produkter 2,6 4,5 5,6 Lastvagnar 0,9 1,8 3,1 Forsknings- och utvecklingskostnader – 8,3 – 8,7 – 10,1 Bussar 0,3 0,6 0,4 Försäljningskostnader – 14,9 – 17,2 – 19,0 Anläggningsmaskiner 1,2 1,4 1,5 Administrationskostnader – 6,7 – 7,0 – 8,1 Marin- och industrimotorer –0,0 0,2 0,1 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader – 1,2 – 3,3 – 2,8 Aero 0,2 0,5 0,5 Jämförelsestörande poster — — – 2,3 Övriga bolag och elimineringar –0,4 –0,6 –0,4 Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7 Rörelseresultat exklusive jämförelse- Resultat från andelar i intresseföretag 0,3 2,9 0,4 störande poster 3,7 8,4 9,0 Resultat från övriga aktier och andelar 9,0 1,2 4,5 Jämförelsestörande Ränteintäkter och liknande resultatposter 4,8 3,5 1,5 poster – – –2,3 Räntekostnader och liknande resultatposter – 3,2 – 2,7 – 1,4 Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7 Övriga finansiella intäkter och kostnader – 0,4 – 0,1 – 0,1 Resultat efter finansiella poster 14,2 13,2 11,6 FörändringFörändring av av rörelseresultatet rörelseresultatet 1998Mdr Övriga Skatter – 1,8 – 2,7 – 2,9 bolag Kommer- och Minoritetsandelar i resultat 0,1 – 0,1 – 0,1 Person- siella pro- elimi- vagnar dukter neringar Totalt Årets resultat 12,5 10,4 8,6 Rörelseresultat 1997 4,5 4,5 –0,6 8,4 Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60 Ökade volymer 0,5 1,5 2,0 Förändrad produkt- och marknadsmix mm 0,6 2,4 3,0 Lastvagnar, 422 Mkr Bussar, 158 Mkr Marin- och industrimotorer, 910 Mkr Högre forsknings- och utvecklingskostnader –0,8 –0,6 –1,4 Anläggningsmaskiner samt 114 Mkr övriga verksamheter. Jämförelsestörande Högre försäljnings- och administrations- poster omfattar även en reavinst om 348 Mkr vid Lastvagnars försäljning av kostnader –0,6 –2,0 –2,6 bakaxeltillverkningen i Lindesberg. Omställningskostnader för produktion av Volvo S80 –0,8 – –0,8 Rörelseresultat Övrigt 0,4 –0,2 0,2 0,4 Rörelseresultat, Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 6,7 (8,4) miljarder kronor 1998, exklusive jämförelse- störande poster 3,8 5,6 –0,4 9,0 vilket belastas med jämförelsestörande poster om 2,3 miljarder kronor. Jämförelsestörande Exklusive jämförelsestörande poster ökade rörelseresultatet med 0,6 miljarder poster –0,7 –1,5 –0,1 –2,3 kronor till 9,0 miljarder kronor. Rörelseresultatet inom Kommersiella produkter Rörelseresultat 1998 3,1 4,1 –0,5 6,7 sammantaget utvecklades väl och ökade med 1,2 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Högre försäljningsvolymer, en gynnsam prisutveckling för Lastvagnar i Nordamerika samt kostnadsbesparingar i produktionen var de främsta orsakerna till resultatförbättringen. Det motverkades delvis av högre administrationskostnader samt utveckling och introduktion av nya produkter. Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, minskade till 3,8 miljarder kronor (4,5). Högre volymer samt kostnadsreducerande åtgärder inom produktion och inköp kunde inte uppväga de negativa effekterna av den vikande efterfrågan i sydostasien, högre produktutvecklingskostnader, en ökad prispress samt kostnaderna för produktionsstart och introduktion av Volvo S80. Rörelsemarginalen för koncernen utvecklades negativt under året och uppgick till 3,1% (4,6). Exklusive jämförelsestörande poster var rörelsemarginalen 4,2%. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, minskade för samtliga affärsområden utom Lastvagnar. Volvos mål om en rörelsemarginal överstigande 5% uppnås av Anläggningsmaskiner och Aero. 13 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FörändringRörelsemarginal av rörelseresultatet procent1998 Fördelat på Personvagnar och kommersiella produkter var rörelsemarginalen exklusive jämförelsestörande poster 1996 1997 1998 3,7% respektive 5,1%. Personvagnar 1,8 4,7 3,7 Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1 Valutans inverkan på rörelseresultatet Lastvagnar 2,0 3,6 4,8 Den svenska kronan försvagades under 1998 gentemot flertalet valutor, vilket Bussar 3,9 5,2 2,7 Anläggningsmaskiner 9,1 8,6 8,0 medförde en positiv effekt på inflödesvalutorna, främst amerikanska dollar, Marin- och Industrimotorer neg 4,1 1,9 brittiska pund och italienska lire samt en negativ effekt på utflödesvalutorna, Aero 3,7 6,3 6,1 Totalt 2,4 4,6 4,2 främst belgiska franc, holländska gulden och tyska mark. Nettoeffekten av ändrade avistakurser var positiv om sammanlagt 1,0 miljarder kronor. Genom att

FörändringSäljfinansiering av rörelseresultatet 1998 Mkr Volvo terminssäkrar stora delar av betalningsflödena i utländska valutor påverkar Resultaträkning i sammandrag emellertid avistakursförändringarna inte rörelseresultatet med omedelbar verkan. 1996 1997 1998 Nettoomsättning 5.101 5.956 10.268 Under 1998 var resultateffekten av termins- och optionskontrakt –0,6 miljarder Rörelseresultat 146 202 470 kronor (1997–1,2 miljarder kronor), vilket medförde en positiv inverkan på Resultat från andelar i intressebolag 6 –146 109 rörelseresultatet för 1998 om 0,6 miljarder kronor jämfört med 1997. Finansiella intäkter och kostnader –16 1 1 Ändrade avistakurser vid omräkning av utländska dotterbolags resultat samt Resultat efter omvärdering av balansräkningsposter i utländsk valuta inverkade positivt med finansiella poster 136 57 580 0,4 miljarder kronor. Skatter –137 –167 –295 Minoritetsintresse –4 –6 4 Den sammanlagda effekten av ändrade valutakurser på koncernens rörelse- Årets resultat –5 –116 289 resultat för 1998 jämfört med 1997 var således 2,0 miljarder kronor.

Valutans inverkan på rörelseresultatet Mdr Finansiella poster Kommer- Person- siella pro- Resultat från andelar i intresseföretag uppgick till 0,4 miljarder kronor (2,9) och vagnar dukter Totalt består främst av resultat från andelar i NedCar, Bilia AB och AB Volvofinans. Nettoomsättning 2,0 2,1 4,1 Kostnad för sålda produkter –1,4 –0,7 –2,1 Avvikelsen jämfört med föregående år är hänförlig till en vinst om 3,0 miljarder Forsknings- och utveck- kronor vid försäljningen 1997 av aktierna i Pripps Ringnes AB. lingskostnader 0,0 –0,1 –0,1 Försäljningskostnader –0,2 –0,1 –0,3 I resultat från övriga aktier och andelar ingår vinsten om 4,5 miljarder kronor Administrationskostnader 0,0 –0,2 –0,2 som uppstod vid försäljningen av samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn, Inc. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 0,9 –0,3 0,6 Räntenettot 0,1 miljarder kronor (0,7) har genererats genom en avkastning på Sammanlagd effekt av valutakursförändringar på genomsnittliga räntebärande tillgångar motsvarande 5,6% samt en genomsnittlig rörelseresultatet 1,3 0,7 2,0 lånekostnad på 8,8%. Det lägre räntenettot jämfört med föregående år beror Koncernens försäljningsvärde redovisas till genomsnittliga främst på lägre genomsnittliga finansiella nettotillgångar och lägre räntesatser avistakurser och effekten av gjorda valutasäkringar redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. i Europa. Dessutom medförde expansionen på vissa tillväxtmarknader såsom Sydkorea, östra Europa och Sydamerika en lokal finansiering på dessa marknader till hög ränta.

Skatter Skattekostnaden steg till 2,9 miljarder (2,7) och motsvarar en genomsnittlig skattesats om 25% (21). Kostnaderna utgörs i huvudsak av löpande skatt.

Minoritetsandelar i resultat Minoritetsintresset i Volvokoncernen består huvudsakligen av Henlys Groups andel (49%) i Prévost Inc och Nova BUS, Hitachi Construction Machinerys andel, t o m september, i Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc (40%) samt minoritetens andel i AGES Group ALP (43%).

14 Volvokoncernen Koncernens balansräkning, exkl säljfinansiering1 Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen 31 december, Mdr 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998

Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 2,3 3,3 5,7 0,0 0,0 0,1 2,3 3,3 5,8 Fastigheter, maskiner och inventarier 26,5 30,7 36,0 0,0 0,1 0,2 26,5 30,8 36,2 Tillgångar i operationell leasing 0,1 1,4 1,8 4,9 12,1 20,5 5,0 13,5 22,3 Aktier och andelar1 14,8 8,1 9,7 0,6 0,7 0,7 12,4 4,6 3,4 Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet 0,0 0,2 0,1 5,8 13,8 24,4 5,8 14,0 24,5 Långfristiga räntebärande fordringar 3,1 2,2 3,3 0,0 0,0 0,0 3,1 2,2 3,3 Övriga långfristiga fordringar 3,9 3,7 3,7 0,4 0,0 0,2 4,3 3,7 3,9 Varulager 23,0 27,8 31,9 0,1 0,2 0,2 23,1 28,0 32,1 Kortfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet 0,0 0,0 0,1 9,7 18,3 22,2 9,7 18,3 22,3 Kortfristiga räntebärande fordringar 0,9 2,4 1,4 0,0 0,0 0,0 0,9 2,4 1,4 Övriga kortfristiga fordringar 20,9 21,0 26,9 0,5 0,9 2,1 21,4 21,9 29,0 Kortfristiga placeringar 21,6 11,0 6,9 0,0 0,0 0,3 21,6 11,0 7,2 Kassa och bank 4,4 8,8 11,9 0,7 0,8 1,1 5,1 9,6 13,0 Tillgångar 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4

Eget kapital och skulder Eget kapital 57,9 60,4 68,1 3,0 4,2 7,0 57,9 60,4 68,1 Minoritetskapital 0,4 0,9 0,8 0,1 0,0 0,1 0,5 0,9 0,9 Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 3,1 3,3 2,9 0,0 0,0 0,0 3,1 3,3 2,9 Övriga avsättningar 14,7 18,3 21,9 0,3 1,4 3,3 15,0 19,7 25,2 Lån 15,1 2,1 5,9 17,4 39,1 58,3 32,5 41,2 64,2 Övriga skulder 30,3 35,6 39,8 1,9 2,2 3,3 32,2 37,8 43,1 Eget kapital och skulder 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4 Andel eget kapital och minoritetskapital 48,0 50,8 49,4 13,5 9,1 9,8 41,4 37,6 33,7

1 Säljfinansieringsverksamheten redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Interna fordringar och skulder hänförliga till säljfinansieringsverksamheten har exkluderats.

Årets resultat Årets resultat uppgick till 8,6 miljarder kronor (10,4) och avkastning på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster och vinst vid försäljning av aktier var 10,3% (10,4).

Finansiell ställning Finansiella nettotillgångar I procent av eget kapital och minoritetskapital Volvokoncernens balansomslutning ökade under året med 41,1 miljarder till 40

204,4 miljarder kronor. Ökningen var främst hänförlig till fortsatt expansion 31,2 30 inom säljfinansieringsverksamheten, 21,8 miljarder, förändringar av koncernens sammansättning, 8,7 miljarder samt effekt av ändrade valutakurser, 5,6 miljarder 20,6 21,5 20 kronor. För den återstående ökningen om 5,0 miljarder svarade främst materiella anläggningstillgångar, varulager och kortfristiga fordringar till följd av höga inves- 10 teringar och ökade volymer. I den del av ökningen som är hänförlig till förvär- vade verksamheter ingår goodwill med 2,5 miljarder kronor. 0 Eget kapital ökade under 1998 med 7,6 miljarder kronor. Årets nettovinst 96 97 98 tillförde 8,6 miljarder medan ordinarie utdelning reducerade eget kapital med 15 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Definitioner 2,2 miljarder kronor. Försvagningen av den svenska kronan under året medförde Operativt kassaflöde, en ökning av eget kapital om 1,2 miljarder kronor, inklusive effekt från kurssäk- exklusive säljfinansiering Kassaflöde från verksamheten med avdrag ringar av nettotillgångar i utländska dotterbolag och intresseföretag, genom för nettoinvesteringar i anläggningar, upplåning i utländska valutor. leasingtillgångar och långfristiga operativa fordringar. Volvokoncernens finansiella nettotillgångar uppgick vid årets utgång till 14,8 miljarder kronor (19,1). Minskningen under 1998 om 4,3 miljarder kronor speci- Förändring av finansiella nettotillgångar 1998 ficeras i vidstående tabell. Mdr Kassaflöde från verksamheten 10,3 Investeringar i anläggningar –10,4 Kassaflödesanalys Investeringar i leasingtillgångar –0,9 Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,5 Volvokoncernens operativa kassaflöde, exklusive säljfinansiering, uppgick till 1,0 Långfristiga operativa fordringar, netto 0,5 miljarder kronor (7,6) (se vidstående tabell). Det väsentligt lägre utfallet jämfört Operativt kassaflöde, Volvokoncernen exklusive säljfinansiering 1,0 med 1997 förklaras främst av att lönsamhetsutvecklingen inte varit tillräcklig för Utdelning till AB Volvos aktieägare –2,2 att kompensera en mindre förmånlig rörelsekapitalutveckling som resultat av högre Förvärvade och avyttrade verksamheter 1 –5,0 Aktier och andelar, netto 5,5 volymer. Därtill inverkade höga nettoinvesteringar i anläggningar främst till följd Kapitaltillskott till säljfinansieringsbolag, netto –2,2 av produktionsomställningar. Rörelsekapitalbindningen, exklusive effekter från Övrigt inklusive effekt av valutakursförändringar –1,4 valutakursförändringar, förändringar i koncernens sammansättning och jämförelse- Total förändring –4,3 störande poster, ökade under 1998 med 0,2 miljarder kronor (minskning 5,0). 1) Varav köpeskilling 5,0 miljarder kronor och finansiell nettoskuld i förvärvade och avyttrade bolag 0,0 Ökad kapitalbindning i varulager och fordringar motverkades delvis av högre leve- miljarder kronor. rantörsskulder och andra operativa skulder och avsättningar. Jämförelsestörande Investeringar i anläggningar Mdr poster om 2,3 miljarder kronor, vilka redovisas i årets resultat till följd av beslutade

6 omstruktureringsåtgärder, har inte påverkat årets kassaflöde i väsentlig omfattning. Tillväxttakten i Volvos säljfinansieringsverksamhet var fortsatt hög varvid kassa- flödet efter nettoinvesteringar inom säljfinansiering var negativt, 18,9 miljarder 4 kronor (negativt 20,8). För närmare beskrivning av Volvos säljfinansieringsverk- samhet, se sidorna 38–39.

2 Investeringar Investeringar i anläggningar ökade till 10,5 miljarder kronor (9,9). Investeringar

0 i anläggningar inom Personvagnar utgjorde 5,6 miljarder kronor (5,5), varav 96 97 98 Personvagnar merparten avsåg fortsatta investeringar i den nya stora plattformen i form av Kommersiella produkter omställningar av produktionsprocessen i Göteborg och Gent, investeringar i 1996 1997 1998 typbundna verktyg hos leverantörer samt investeringar inom komponentförsörj- Personvagnar 4,4 5,5 5,6 Kommersiella ningen. På den kommersiella sidan uppgick investeringarna till 4,1 miljarder produkter 3,3 3,7 4,1 kronor varav 2,6 miljarder kronor (2,4) avsåg Lastvagnar som under året genom- Övriga 0,5 0,7 0.8 Volvokoncernen förde omställning av produktionsprocessen till den nya FM-serien, kapacitets- totalt 8,2 9,9 10,5 höjande och miljöförbättrande åtgärder inom monterings- och komponentledet samt uppförande av en ny hyttfabrik i Curitiba, Brasilien. Investeringar i leasingtillgångar utgjorde 12,7 miljarder kronor (9,8), varav 11,8 miljarder kronor avsåg säljfinansieringsverksamheten, främst i Nordamerika och Storbritannien. Långfristiga fordringar ökade netto med 9,9 miljarder kronor (6,0) varav 9,4 (7,2) miljarder kronor var hänförliga till fortsatt expansion av kreditstocken inom säljfinansieringsverksamheten, främst i form av avbetal- ningsköp och finansiell leasing. 16 Volvokoncernen exkl säljfinansiering Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen Kassaflödesanalys i sammandrag, Mdr 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Årets resultat 12,5 10,5 8,3 0,0 – 0,1 0,3 12,5 10,4 8,6 Avskrivningar och övriga ej kassapåverkande poster 4,2 5,2 6,6 0,9 2,0 3,2 5,1 7,2 9,8 Vinst vid försäljning av aktier och dotterbolag – 8,2 – 4,1 – 4,8 ——– – 8,2 – 4,1 – 4,8 Förändring av rörelsekapital och latent skatteskuld – 2,9 5,0 0,2 – 3,0 – 7,0 – 1,8 – 5,9 – 2,0 – 1,6 Kassaflöde från verksamheten 5,6 16,6 10,3 – 2,1 – 5,1 1,7 3,5 11,5 12,0

Investeringar i anläggningar – 8,1 – 9,8 – 10,4 – 0,1 – 0,1 – 0,1 – 8,2 – 9,9 – 10,5 Investeringar i leasingtillgångar – 0,8 – 0,5 – 0,9 – 3,1 – 9,3 – 11,8 – 3,9 – 9,8 – 12,7 Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,8 1,0 1,5 0,2 0,9 1,3 2,0 1,9 2,8 Aktier och andelar, netto 14,1 10,7 5,5 ——0,0 14,1 10,7 5,5 Långfristiga fordringar, netto – 0,8 1,2 – 0,5 – 2,0 – 7,2 – 9,4 – 2,8 – 6,0 – 9,9 Förändring genom företagsförvärv och försäljningar – 0,9 – 1,3 – 5,0 ——– 0,6 – 0,9 – 1,3 – 5,6 Återstår efter nettoinvesteringar 10,9 17,9 0,5 – 7,1 – 20,8 – 18,9 3,8 – 2,9 – 18,4

Ökning av lån 3,3 4,4 19,9 Utdelning till AB Volvos aktieägare – 1,9 – 2,0 – 2,2 Övrigt – 1,5 – 5,8 – Förändring av likvida medel exklusive omräkningsdifferenser 3,7 – 6,3 – 0,7

Omräkningsdifferenser på likvida medel – 0,3 0,3 0,3 Förändring av likvida medel 3,4 – 6,0 – 0,4

Förvärv och avyttringar Självfinansieringsgrad procent Förvärvade och avyttrade verksamheter innebar under 1998 ett negativt kassa- Volvokoncernen exklusive säljfinansiering 200 flöde om 5,6 miljarder kronor netto (negativt 1,3), varav förvärvet av Samsung Heavy Industries tillgångar inom anläggningsmaskiner svarade för 3,9 miljarder. 150 Förvärven av Carrus, Nova BUS och MASA innebar ett negativt kassaflöde om 1,3 miljarder kronor. Avyttring av och investeringar i aktier och andelar tillförde 100 under året likvida medel om netto 5,5 miljarder kronor (10,7). Avyttringen av Volvos återstående innehav i Pharmacia & Upjohn tillförde 6,5 miljarder kronor 50 medan förvärv av aktier i Henlys Group och Deutz sammanlagt reducerade likvida medel med 1,0 miljarder. 0 96 97 98

Finansiering och utdelning Se definition i not 1 sidan 57.

Under året upptog Volvo Group Finance långfristiga lån om sammanlagt 5,2 mil- Vid utgången av 1998 beslutade, men ännu ej genomförda investeringar, Mdr jarder kronor, varav obligationslån 3,2 miljarder kronor med löptider från 2 till Personvagnar 11,1 10 år och övriga lån 2,0 miljarder kronor med löptider från 2 till 15 år. Amorte- Lastvagnar 4,7 Bussar 0,6 ringar under 1999, vilka redovisas som kortfristiga lån, reducerade de långfristiga Anläggningsmaskiner 0,7 lånen med 2,7 miljarder kronor. I övrigt ökade Volvokoncernens lån främst genom Marin- och industrimotorer 0,0 kortfristig upplåning hänförlig till säljfinansieringsverksamheten. Ordinarie ut- Aero 0,6 Övriga bolag och gemensamma investeringar 0,3 delning till AB Volvos aktieägare utbetalades under året med 2,2 miljarder kronor. Totalt 18,0

Förändring av likvida medel Koncernens likvida medel minskade under 1998 med 0,4 miljarder kronor och uppgick vid årets utgång till 20,2 miljarder (20,6), motsvarande 9% (11) av 17 koncernens omsättning. F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Forsknings- och utvecklingskostnader Mdr Forskning och utveckling

6 Volvo och andra transportmedelstillverkare har inför nästa århundrade flera viktiga utmaningar inom bland annat miljö och trafiksäkerhet. De viktigaste är

4 utsläpp av växthusgaser, prognosticerat höga trafikskador, trängsel och buller samt hälsoproblem i stadsområden orsakade av dålig luftkvalitet. Volvos kärn- värden – säkerhet, miljö och kvalitet är grundläggande i Volvos strävan att 2 utveckla produkter och tjänster som kan möta de här utmaningarna.

Konceptutveckling och systemintegration 0 96 97 98 Mot bakgrund av ovanstående utmaningar är det viktigt att ha en väl genom- Personvagnar Kommersiella produkter arbetad och fokuserad teknikstrategi. Det betyder att de områden där Volvo

1996 1997 1998 koncentrerar forskningsinsatserna kontinuerligt granskas och utvärderas. Efterhand Personvagnar 4,9 5,1 5,8 har detta lett fram till en mera koncentrerad insats inom ett antal strategiska Kommersiella produkter 3,3 3,5 4,2 Övriga 0,1 0,1 0,1 områden, där Volvo siktar mot eller redan är i världsklass. Det har också medfört Volvokoncernen totalt 8,3 8,7 10,1 att FoU-arbetet koncentrerats på att utveckla konceptfordon, där olika system kan integreras och testas ur såväl kund- som funktionalitetssynpunkt. En annan trend är fokuseringen på utveckling och integrering av system istället för att Bränsleceller utveckla komponenter, vilket i allt högre grad överlåts åt specialiserade sam- Protonledande polymer membran (PEM) arbetspartners. Kanaler för Kanaler bränsleflöde för luftflöde Reduktion av växthusgaser Recirkulation av bränsle Emissioner Luft Reducering av bränsleförbrukningen har en mycket hög prioritet inom Volvo i Vattenånga Värme syfte att minska växthusgaserna och för att få en låg livscykelkostnad, i synnerhet Vattenkylning för Volvos fordon för yrkesmässig trafik. Detta kan åstadkommas genom ny eller förbättrad befintlig teknik, främst inom motorer och kringutrustning men också Bränsle Luft genom ett intensivt arbete med att minska vikt och luftmotstånd. Eftersom det Uteffekt elmotor inte finns någon komplett lösning, som på ett kostnadseffektivt sätt löser problemet, måste forskningen ta itu med alla tre aspekterna med både kort- och långsiktiga I en bränslecellsmotor omvandlas kemisk lösningar. På kort till medellång sikt fokuseras huvudsakligen en förbättring av energi till elektrisk energi kontinuerligt så förbränningsprocessen genom avancerade styrsystem, direktinsprutning, minsk- länge bränsle tillförs, på samma sätt som i en konventionell bensin- eller diesel- ning av friktionsförlusterna och införandet av material med låg vikt i kompo- motor. De stora skillnaderna är att bräns- nenter, i de fall detta är genomförbart. Långsiktiga lösningar skulle kunna vara leceller har mycket högre verkningsgrad, eldrivna hybridfordon eller fordon, som drivs av ett bränslecellssystem. drivs med vätgas och luft och det enda Volvo deltar i flera samarbetsprojekt kring bränsleceller och har byggt upp ett utsläppet är rent vatten. Tekniken befinner eget laboratorium för fullskaletester och utvärdering av olika system. Sedan sig dock i ett utvecklingsskede och många frågor måste lösas innan den våren 1998 testar Volvo bränsleceller i bussar i USA genom dotterbolaget Nova eventuellt kan tillämpas praktiskt i BUS. I juni 1997 slutfördes ett projekt där Volvo, Renault och andra samarbets- bilbranschen. partners med stöd av EU utvecklade en bränslecellsdriven bil som nu används för fortsatta tester. Under 1998 påbörjades ytterligare ett projekt med bl a Volvo

18 och Renault. Under årens lopp har Volvo uppvisat några avancerade hybridkon- BioRID ceptfordon och under 1999 planeras tekniken införas på prov i bussar och distri- butionsfordon, som under en treårsperiod kommer att användas i reguljär trafik för att ge praktiska erfarenheter.

Säkerhet Säkerhet är kompromisslöst inom Volvo och har alltid högsta prioritet i olika konstruktioner. Volvos forskningsarbete har utvidgats till att utöver den traditionella passiva säkerheten också omfatta aktiv säkerhet, biomekanik och beteende- vetenskap. Vidare fokuseras händelseförloppet i en krock mellan personbil och lastbil samt mellan bil och fotgängare. Inom aktiv säkerhet sker utvecklingen främst inom IT och styrsystem med syfte att förhindra att olyckor inträffar. Som exempel kan nämnas möjlighet att förhindra att föraren somnar vid ratten.

Volvo bygger ett nytt säkerhetscentrum som kommer att göra det möjligt att BioRID-dockan (Biofidelic Rear Impact inte enbart utföra krocktester av bilar utan även av nyttofordon och kollisioner Dummy) visades upp under 1998 efter mellan person- och lastbilar. över tre års forskning. Dockan, som har till uppgift att ge bättre kunskap om hur Elektronik och reglersystem så kallade whiplashskador uppstår och kan reduceras, är försedd med en ryggrad En väl uppbyggd och funktionell struktur för fordonets elektroniska system är som består av 24 styva ryggkotor som är grundläggande för de styrsystem som introduceras med syfte att minska växthus- ihopfogade med ledade metallfogar. gaser och förbättra säkerhet och rörlighet. Under 1998 lanserade Personvagnar I bröstkorgsregionen är dessa utformade och Lastvagnar avancerade multiplexa elektroniksystem som gör det möjligt att som torsionsstavar medan rörelsen i nackpartiet bestäms av en kombination i framtiden komplettera med ytterligare funktioner som t ex integrerade styr- av dämpande element och ”muskelsur- system för drivlinan där samverkan mellan motorn och växellådan förbättras för rogat” i form av längsgående kablar. att nå optimal prestanda.

Virtuella fordon och utvecklingsprocesser Formning Att utveckla fordon är en komplicerad uppgift, som innebär integrering av ett stort antal komponenter och system, med många komplexa kontaktytor mellan både komponenter och olika leverantörer. Traditionellt har detta inneburit långa utvecklingstider och ett stort antal prototypfordon. Volvo övergår i allt högre grad till att utnyttja IT- och simuleringsverktyg vilket innebär att både fordon och koncept utvecklas, studeras, testas och förfinas i datorn, s k virtuella fordon, innan något fordon byggs. Resultatet blir att en till två prototypgenerationer kan undvikas och när prototypen väl byggs håller den dessutom högre kvalitet och är Simuleringar av formning, som utförs i en avsevärt närmare en färdig produkt. Som ett led i detta forskar Volvo kring avan- superdator, kan nu ersätta praktiska er- cerade simuleringstekniker, t ex formning och flödessimuleringar som ska ersätta farenheter. Detta innebär att det under de vindtunneltester. inledande faserna av utvecklingen av en ny produkt går att simulera och testa produktionsprocessen i datorn, vilket i sin tur innebär hög kvalitet samt reducerade ledtider och kostnader.

19 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Viktiga miljökrav Lagkrav och emissioner, personbilar EUs ministerråd och den europeiska bilindustrins samarbetsorganisation ACEA USA och Europa Emissionskrav personbilar enades 1998 om utsläppsbegränsningar för nya bilar. Medlemmarna, däribland g/km CO NOx HC HC+NOx Volvo Personvagnar, har åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med 25% fram EURO 96 1 2,2 – – 0,5 EURO 2000 2 2,3 0,15 0,2 – till 2008, med utgångspunkt från 1995 års nivå. Det innebär att en genomsnittlig EURO 2005 2 1,0 0,08 0,1 – personbil som säljs inom EU inte får släppa ut mer än 140 g CO2/km vilket Kalifornien motsvarar en bränsleförbrukning på ca 6 l/100 km. TLEV 3 2,6 0,37 0,097 – LEV 3 2,6 0,19 0,056 – ULEV 3 1,3 0,19 0,034 – Bränsleförbrukning och emissioner 4 SULEV 0,62 0,012 0,0062 – I december 1997 fastlade Volvo målsättningen att varje nytt fordonskoncept skall ZEV 4 00 0 – vara mer bränsleeffektivt än den produkt som ersätts. Prioriterade områden är 1 EURO 96 - gällande lagkrav inom EU (testcykel enligt EC 96/44) utveckling av alternativa bränslen och drivlinor samt material för att minska 2 EURO 2000 och EURO 2005 – föreslagna lagkrav vikten (se Forskning och utveckling sidan 18). inom EU (testcykel enligt EC 96/69) De nya stadsbussarna Volvo 5000, Volvo 7000 och Volvo B7L har ca 3 Enligt emissionsstandard LEV I (gällande), testcykel FTP75, 100K 10 procent lägre bränsleförbrukning än föregående Volvo B10L. Även Volvos 4 Enligt emissionsstandard LEV II (modellår 2004- 2007), testcykel FTP75, 120K nya lastbilar i FH- och FM-serierna har lägre bränsleförbrukning än föregående modeller. Förbättringarna för bussarna beror på ny motor och reducerad vikt och för lastbilarna dels på utveckling av motorer och andra drivlinekomponenter, dels Emissioner av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar är till skillnad på 10-20% förbättrade aerodynamiska egenskaper. Volvo introducerade under från utsläppen av koldioxid reglerade i lag året också en ny hjullastare, L220D, med 10-15% lägre bränsleförbrukning än i många länder. De strängaste bestämmel- konkurrerande maskiner. serna tillämpas i Kalifornien där det s k Även årets nya personbilsmodeller har en väsentligt minskad bränsleförbruk- ZEV-mandatet förväntas införas år 2003. ning. Volvo S80 har 12-19% lägre bränsleförbrukning än Volvos förra stora bil- (ZEV = Zero Emission Vehicle, d v s fordon som inte släpper ut några skadliga modell Volvo S90. Ett antal varianter av Volvo S/V70, 1999 års modell, har avgaser under drift ) 7–12% lägre bränsleförbrukning än föregående årsmodell. Reduktionen har Bestämmelserna är något mindre kunnat göras genom ett nytt system för motorstyrning och minskad friktion stränga för de biltillverkare som säljer i motor och transmission. I mars 1998 introducerades Volvo S/V40 med direkt- färre än 35.000 bilar per år i Kalifornien, insprutande bensinmotor, som har en bränsleförbrukning på 6,9 l/100 km. däribland Volvo. Till exempel behöver de inte erbjuda renodlade elbilar. Inom EU Volvo tillverkar och säljer lastbilar, bussar och personbilar för metangasdrift införs strängare emissionslagstiftning för (naturgas och/eller biogas). Gasdrivna Volvo personbilar (Volvo S70 och V70) personbilar år 2000 och 2005. har sålts sedan 1995 och inom bussbranschen har Volvo Bussar en ledande Från och med modellår 1999 finns position med över 100 sålda fordon 1998. Lastvagnar introducerade i januari Volvo S80, S70, V70 och C70 på samtliga marknader i versioner som uppfyller de 1999 en naturgaslastbil. stränga emissionskraven enligt LEV (se tabell ovan). Miljöanpassad produktutveckling För att säkerställa en låg total miljöbelastning från Volvos produkter införs nya Emissioner, Volvo personbilar, arbetsredskap för miljöanpassad konstruktion samtidigt som arbetet fördjupas g/km CO HC+NOx CO2 Volvo S80 2,9 man.1 0,16 0,06 232 med Volvos leverantörer med tydligare krav på införande av miljöstyrningssystem Volvo S70 2,5 man. 0,42 0,15 236 och redovisning av miljödata. Volvo S40 1,8i 0,16 0,33 164 Volvo S70 Under 1998 beslutade Personvagnar att använda en s k Environmental Failure Bi-Fuel 0,22/0,84 0,16/0,24 198/264 Mode and Effect Analysis, vilket är en metod för kvalitetsanalyser i tidiga skeden 1 Enligt europeisk testcykel EC96/94. Angivna av produkt- och processutvecklingen och som även kan användas för att tidigt värden för Volvo S70 Bi-Fuel gäller gasdrift/bensin- drift

20 analysera miljörisker. Arbetssättet innebär en systematisk genomgång av krav och Lagkrav och emissioner, tunga fordon risker och utgör också underlag för mer fördjupade livscykelbedömningar.

Emissionskrav, kväveoxider, tunga fordon, USA och Europa Producentansvar för uttjänta personbilar NOX g/kWh Anläggnings- Den 1 januari 1998 infördes det s k producentansvaret för uttjänta personbilar 16 maskiner USA Anläggnings- maskiner EU 14 i Sverige, vilket innebär att tillverkare och importörer är skyldiga att ta emot Lastbilar och bussar EU 12 fordon som registrerats fr o m 1 januari 1998 för skrotning utan kostnad för Lastbilar och bussar USA 10 bilens ägare. Senast år 2002 skall 85% av fordonsvikten kunna återvinnas. Euro 1 Steg 1 8 Euro 2 Liknande krav förväntas inom EU och Volvo Personvagnar planerar för ett väl Steg 2 6

USA98 Steg 3 utbyggt nät för återvinning av skrotbilar på de flesta marknader i Europa inom 4 Euro 3 USAO4 Euro 4 de närmaste åren. För den svenska verksamheten fonderades 1998 40 Mkr för 2 omhändertagande av de personbilar som såldes under året. 9294 96 98 00 02 04 06

Miljöledning enligt internationella standarder För kommersiella fordon har låg bräns- I syfte att minska miljörisker, uppnå kostnadsbesparingar och tydliggöra mål leförbrukning frivilligt fokuserats medan och måluppfyllnad inom miljöområdet införs miljöledningssystem inom Volvos emissionerna av framförallt kväveoxider samtliga enheter. Totalt hade 34 anläggningar och enheter infört miljölednings- (NOx) har reglerats i lag. För att tillgodo- system enligt EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) och/eller ISO 14001 se skilda lagkrav på olika marknader per den 31 december 1998. Under året genomfördes dessutom 28 miljörevi- har fordonstillverkarna utvecklat omfattande modellprogram. Under de kom- sioner, vilket innebär att samtliga majoritetsägda produktionsanläggningar mande åren kommer lagkraven för ut- i koncernen utom en är reviderade. släpp av kväveoxider från tunga dieseldrivna fordon att harmoniseras inom EU Saneringsåtgärder, försäkringar och skadestånd och USA. Volvo har historiskt sett upp- Sedan 1989 har miljörevisioner identifierat ett uppskattat saneringsbehov fyllt lagkraven i god tid innan de har uppgående till 90 Mkr och det har resulterat i saneringsåtgärder för ca 60 Mkr. trätt i kraft. I samband med miljörevisioner görs också en miljöriskvärdering av verksam- Emissioner, Volvos bussar och lastbilar, g/km heten. Volvo har miljörelaterade försäkringar för skador i närområdet orsakade av CO NOx HC PM plötsliga utsläpp (gäller ej i Nordamerika). Modern dieselmotor, I en överenskommelse med den amerikanska miljöförvaltningen EPA har > 10 l, MK1 0,3-1,8 5,9-6,3 0,12-0,25 0,04-0,10 Modern Volvo Lastvagnar åtagit sig att betala 5 MUSD i en förlikning om kväveoxiduts- dieselmotor, >10 l, läpp i USA. Dessutom skall Volvo investera 9 MUSD i forskningsåtgärder inom EU-bränsle 0,3-1,8 6,3-6,8 0,11-0,24 0,05-0,12 emissionsteknik. Därutöver finns inga väsentliga miljörelaterade skadeståndskrav Naturgasmotor med katalysator, hänförliga till Volvos produkter eller anläggningar. 10 l och 6 l2 <0,3 2,0 <0,2 1 <0,02

Samtliga värden är EU-certifierade, ECE R49 Produktion MK1=Dieselbränsle, svensk miljöklass 1 Volvos mål för åren 1995-1998 avseende reduktion av energi- och vattenförbruk- 1 NMHC (Non methane hydrocarbons) 2 Något beroende av gaskvalitet ning och reduktion av utsläpp av lösningsmedel, kväveoxider och svaveldioxid vid de majoritetsägda produktionsanläggningarna har, såsom framgår på sidan 106, uppfyllts med god marginal. Antalet produktionsanläggningar i Sverige uppgick vid årskiftet till 23 stycken. Alla anläggningar har tillstånd med villkor som avser avfall och buller, utsläpp till luft, vatten och mark. Tillstånden omfattar produktion och montering av personbilar, lastbilar, anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer samt flygmotorer. Fyra tillstånd kommer att förnyas under 1999.

21 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Volvo, EMU och euron

Den 1 januari 1999 infördes euron som officiell valuta för elva av Europeiska Unionens medlemsländer (Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Finland, Irland, Spanien, Portugal, Italien och Österrike), som tillsammans utgör EMU. De övriga länderna i Europeiska Unionen (Sverige, Storbritannien, Danmark och Grekland) är inte medlemmar i EMU från starten. Med 58 procent av koncernens nettoförsäljning och 75 procent av inköpen har Volvo en omfattande verksamhet i Europa. Flertalet av de länder i Europa där Volvo har verksamhet ingår i EMU. Detta medför ett nytt affärsklimat som kommer att inverka på Volvos verksamhet. Volvo har ställt sig positivt till EMU och euron. I och med förverkligandet av EMU kommer euron att bli koncernens viktigaste valuta. 1997 inrättade Volvo en kommitté för att följa euroförberedelserna, belysa fördelarna med den europeiska inre marknaden och införandet av en gemensam valuta, samt säkerställa att koncernen är väl förberedd. Arbetsgrupper har bildats för att hantera särskilda frågor såsom finans, IT, leverantörer, personal, redovisning och juridik. Fr o m den 1 januari 1999 kan såväl Personvagnar som kommersiella produkter använda euron som affärsvaluta. Volvos interna verksamhet i EMU-länderna kommer att anpassas till euron under en övergångsperiod fram till 2002.

Ökad konkurrens och pristransparens Enligt Volvo kommer EMU att stimulera den europeiska efterfrågan på kommersiella fordon och personbilar. Prisjämförelser kommer att förenklas och kunder kommer att ifrågasätta prisskillnader mellan liknande produkter i olika regioner. Den monetära unionen kommer därmed att öka konkurrensen och på så vis stärka europeisk industri i ett globalt perspektiv genom att framdriva rationalise- ringar och kostnadsnedskärningar. Eurons införande på marknaden förväntas ske successivt. Volvo har vidtagit åtgärder för att begränsa prisavvikelser inom Europa och har beredskap att genomföra nya prisstrategier vid lämplig tidpunkt. Den övergripande inverkan på Volvokoncernens vinstmarginaler förväntas vara begränsad eftersom såväl kostnader som intäkter påverkas.

Informationsteknologi Att konvertera från nationell valuta till euro innebär ett stort resursbehov inom IT-verksamheten. Volvos förmåga att utföra de nödvändiga systemanpassningarna till euron är god. Inriktningen är att hantera arbetet som ett led i den löpande anpassningen till en förändrad omgivning.

Valutarisker För Volvos del kommer EMUs förverkligande att medföra lägre kostnader vid valutasäkring och transaktioner. De positiva effekterna uppstår genom lägre ränteskillnader och större valutastabilitet i EMU, reducerat antal valutor som 22 måste säkras samt att köp- och säljkurserna kommer att försvinna. Under de senaste årens konvergensprocess har Volvo upplevt en betydande minskning av valutasäkringskostnader på grund av mindre ränteskillnader och större stabilitet i EMUs valutor. Volvo har analyserat utestående finansiella kontrakt och preliminärt konsta- terat att det under övergångsperioden inte är nödvändigt att göra några omför- handlingar i de befintliga kontrakten. Flertalet kontrakt för att säkra kommersiella flöden kommer att förfalla mellan 1999-2002. Valutasäkringar av eget kapital i en EMU-valuta kommer inte att omräknas förrän det aktuella bolaget övergår till euro. Volvos policy för valutasäkring kommer att ses över som ett led i förberedel- serna inför övergången till euro.

Redovisning Volvo bedriver förberedelsearbete för att säkra möjligheten att kunna övergå från svenska kronor till euro som koncernvaluta. Volvo har inte fattat något beslut om att övergå till euro som valuta för redovisning och rapportering. Tidpunkten för övergången kommer att bero på svensk lagstiftning och rådande affärsförhål- landen. En börsnotering av volvoaktier i euro på Stockholms fondbörs kommer att övervägas så snart som efterfrågan uppstår.

Volvo och millenniumskiftet

Övergången till år 2000 för datorer, mikroprocessorer och mjukvara som används i sådan utrustning, är ett globalt problem av stor betydelse. På grund av den mycket utbredda användningen av informationsteknologi kommer övergången att påverka de flesta företag, inklusive Volvo. Arbetet som bedrivs inom Volvo för att identifiera och lösa de problem som kan uppstå har hög prioritet. Ansvaret för processen har decentraliserats och vilar på varje enskild affärsområdeschef. Support, rapportering och uppföljning hanteras på koncernnivå. Volvos mål är att gå in i det nya seklet utan några allvarliga avbrott i verksamheten. Volvo använder en metodik för kvalitetssäkring bestående av fyra steg som utformats för att eliminera problem inom områdena datormiljöer, applikationer och inbäddade system. De fyra stegen är inventering, analysering/prioritering, åtgärder och verifiering. Merparten av datormiljöer och applikationer beräknas vara åtgärdade och testade under andra kvartalet 1999. Merparten av inbäddade system beräknas vara åtgärdade vid utgången av juni 1999 för att kunna testköras under semesterperioden. Volvo deltar i ett amerikanskt bilindustriprogram för att säkerställa att leve- ranskedjan är väl förberedd inför millenniumskiftet. Detta program, som hålls samman av AIAG (Automotive Industry Action Group), grundar sig på förut- sättningen att bilindustrins aktörer har ett gemensamt intresse av en välfunge- rande leveranskedja. Arbetet med att säkerställa att Volvos leverantörer av 23 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

produktionsmaterial, reservdelar och transporter kan fortsätta att leverera utan avbrott, utförs av en arbetsgrupp bestående av representanter för varje affärsom- råde inom Volvo. Volvo har dessutom anlitat externa konsulter för att göra en bedömning av situationen hos ett antal utvalda leverantörer och deras förbere- delser inför år 2000. Genomgången av Volvos leverantörer beräknas i huvudsak vara klar vid halvårsskiftet 1999. Varje lokal volvoenhet har upprättat kontakter med leverantörer av annat än produktionsmaterial, t ex energi och produktionsutrustning, för att säkerställa att avbrott inte uppstår i tillförseln respektive utrustningen. En annan viktig länk i Volvos verksamhet är de många återförsäl- jarna runt om i världen. Merparten av dessa återförsäljare är företag fristående från Volvo med en varierande grad av IT-beroende. Volvos säljbolag i respektive land har ansvar för kontakten med återförsäljarna och följer upp deras förbere- delser inför övergången till år 2000. Volvos utgifter för att förbereda övergången till år 2000 har inte budgeterats och följts upp som separata projekt utan ingår i ordinarie verksamhet. Utgifterna kostnadsförs löpande med undantag av aktiverbara anskaffningskostnader för utbyte av viss utrustning. Volvos nuvarande uppskattning är att utgifterna för att förbereda övergången till år 2000 kommer att uppgå till sammanlagt ca 800 Mkr, från början av 1997 till mitten av år 2000, med en kulmen i slutet av 1998 och början av 1999. Beloppet är fördelat på arbetet med att eliminera problem i områdena datormiljöer och applikationer, 400 Mkr, inbäddade system, 125 Mkr, investeringar i ny och uppdaterad utrustning, 175 Mkr, samt övriga oförutsedda åtgärder både före och efter årsskiftet 1999/2000, 100 Mkr. Det bör beaktas att uppskattningar av detta slag är förenade med viss osäkerhet. Även om Volvo aktivt arbetar med att försäkra sig om att leverantörer och andra viktiga samarbetspartners vidtar nödvändiga åtgärder inför övergången till år 2000 har Volvo liten kontroll över huruvida de vidtar nödvändiga åtgärder i rätt tid. Ett tänkbart scenario som skulle kunna resultera i en betydande negativ effekt på Volvos resultat, likviditet och finansiella ställning är om flera ”just in time-leverantörer” och andra viktiga samarbetspartners samtidigt skulle få leve- ransproblem i samband med övergången till år 2000. Volvo arbetar för närvarande med att identifiera leverantörer, system och andra delar av verksamheten som trots förberedelser skulle kunna utgöra risk vid övergången till år 2000. Utifrån resultatet utarbetar Volvo beredskapsplaner som bedöms vara färdigställda under det tredje kvartalet 1999.

24 Förändringar i styrelse och ledning Redogörelse för styrelsearbetet under 1998 Lars Ramqvist, 59 år, f d koncernchef i Ericsson, invaldes vid bolagsstämman den 22 april 1998 till ny ledamot och vice ordförande i AB Volvos styrelse. Till ny Volvos styrelse består av åtta ledamöter valda av bolagsstämman samt tre ledamot i styrelsen invaldes också Finn Johnsson, 52 år, verkställande direktör i ledamöter med två suppleanter utsedda Mölnlycke Health Care AB. Björn Svedberg lämnade sin befattning som ledamot av de anställda. Verkställande direktören i AB Volvos styrelse. ingår i styrelsen. Under 1998 har styrelsen Staffan Jufors, 46 år, tidigare direktör för Volvo Personvagnar Komponenter hållit sex ordinarie möten. Utöver de ordinarie mötena har åtta extra styrelse- AB, division karosskomponenter, Olofström, tillträdde i april 1998 befattningen möten hållits. som verkställande direktör i AB Volvo Penta och medlem i Volvos koncernled- Styrelsen har antagit en arbetsordning ning. Tryggve Sthen, 46 år, tillträdde den 1 maj 1998 befattningen som verkstäl- för sitt interna arbete som bland annat lande direktör i Volvo Construction Equipment och medlem i Volvos koncern- innehåller regler gällande antal styrelse- ledning. Tryggve Sthen var tidigare vice verkställande direktör i Volvo möten, ärenden som skall behandlas på ordinarie styrelsemöten samt styrelseord- Construction Equipment. förandens åligganden. Stefan Johnsson, 39 år, f d verkställande direktör för Volvos internbank, Volvo Styrelsen har också gett ut skrivna Group Finance Sweden AB, utsågs den 15 oktober 1998 till ny medlem i Volvos instruktioner angående när och hur sådan koncernledning med ansvar för strategi och affärsutveckling samt som finans- information som erfordras för styrelsens bedömning av bolagets och koncernens direktör fr o m 1 januari 1999. Jan Engström, 48 år, f d finansdirektör i AB Volvo, ekonomiska ställning skall rapporteras efterträdde vid årsskiftet 1998/1999 Björn Larsson som verkställande direktör till styrelsen, arbetsfördelningen mellan för Volvo Bussar AB. styrelsen och verkställande direktören samt i vilken ordning de vice verkstäl- Utdelning lande direktörerna skall träda in i verk- ställande direktörens ställe. Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1998 om 6:00 kronor per Under året har styrelsen löpande kontrollerat bolagets och koncernens aktie eller totalt 2.649 Mkr. Föregående års utdelning var 5:00 kronor per aktie. ekonomiska och finansiella ställning. En avyttring av Volvo Personvagnar kommer att ge koncernen en stark finan- Styrelsen har vidare fortlöpande siell ställning. Sedan tidigare har styrelsen uttryckt en ambition att expandera behandlat frågor om avyttringar, förvärv inom området kommersiella produkter. Denna expansion kommer att intensifi- och nyetableringar samt frågor om inves- eras. Styrelsen ser ett flertal möjligheter till ytterligare förvärv och därmed även teringar i produktförnyelse och produktutveckling inom Volvos olika affärsområden. ett behov av finansiell handlingsberedskap. Skulle styrelsen i en framtida bedömning av koncernens långsiktiga kapital- behov anse att de finansiella nettotillgångarna överstiger behoven kommer styrelsen enligt tidigare uttalande, föreslå att aktieägarna tillförs detta överskott. Den bästa metoden för detta anser styrelsen vara återköp av egna aktier och förväntar sig att svenska myndigheter påskyndar möjligheten för en sådan åtgärd.

25 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE

Totalmarknadens utveckling personbilar Personvagnar Antal nyregistrerade personbilar, miljoner 40 37,5 36,5 Totalt Personbilsindustrin präglades under 1998 av fortsatt hård konkurrens och kraven 35 på utveckling var stora såväl inom marknadsföring som distribution, produkt- 13,3 14,3 30 Västra Europa och processutveckling. 25 Den totala världsmarknaden för nyregistrerade personbilar, inklusive minibilar

20 (<660cc), minskade till 36,5 miljoner bilar. Sedan 1993 har efterfrågan på den Nafta 9,4 9,3 15 europeiska bilmarknaden kontinuerligt ökat och under 1998 noterades en markant 4,5 Japan 4,1 uppgång i antalet nyregistrerade bilar i Europa, 7% mot 1997. Den nordameri- 10 3,1 Asien 2,1 kanska marknaden sjönk med ca 1%. Den för Volvo viktiga japanska marknaden 5 Övriga 7,2 6,7 sjönk med 9% som helhet medan importerade märken sjönk med 18%.

94 95 96 97 98 Konkurrenter Volvo Personvagnar är en nischtillverkare inom bilindustrin, med produkter i den övre delen av marknaden där ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna nå en konkurrenskraftig position. Viktiga konkurrenter är Mercedes-Benz, BMW och Audi. Inom segmentet stora bilar, där Volvo S/V70, Volvo S/V90, Volvo 940, Volvo C70 samt Volvo S80 ingick för 1998, var Volvos andel i Europa 7,0% (8,2) och i Nordamerika 11,5% (10,9). I mellanbilssegmentet där Volvo S/V40 konkurrerar var Volvos andel 4,3% i Europa (3,6). Volvos andel av den totala personbilsmarknaden utgjorde oförändrat 1%. Konsolideringen inom personbilindustrin innebar allianser över nationella gränser och kulturer. Konsolideringsprocessen pågick även inom underleverantörs- och eftermarknadsindustrin med stora sammanslagningar. En annan trend som accentuerades var att ansvar för allt större delar av bilens innehåll överlåtes till underleverantörer, vilket innebär delad forsknings- och utvecklingskostnad.

Ambitioner 1999 Volvo Personvagnars produktutbud 1999 breddas genom bl a introduktioner av Volvo S/V40 på nya marknader och nya varianter av Volvo S80, där motorpro- grammet utvidgas med 5-cylindriga bensin- och dieselmotorer. Motorutvecklingen inriktas på motorer med lägre emissioner och lägre bränsle- förbrukning. Dessutom intensifieras utvecklingen av en egen dieselmotor för att möta den ökande efterfrågan på dieseldrivna bilar.

Introduktion av Volvo S80, baserad på en ny industriell plattform Volvo S80 som introducerades i maj 1998, breddar Volvo Personvagnars kundbas genom att attrahera nya kundgrupper samt bekräftar Volvos position inom säkerhet, kvalitet och miljö.Volvo S80 är den första modellen utvecklad på Personvagnars nya stora plattform. Genom att fler modeller baseras på samma plattform uppnås kortare ledtider, mer effektiv produktion och ökad kostnadseffektivitet. Metoden möjliggör ett bredare produktutbud. Ett ökat leverantörsansvar när det gäller utveckling och tillverkning av hela system i bilen är en viktig del i konceptet. Närmare 60% av materialvärdet i Volvo S80 levereras i sekvenser till fabriken enligt just-in-time principen. Åtta stora 26 leverantörer har i nära samarbete med Personvagnar etablerat tilllverkning Nyckeltal Personvagnar nära Torslandafabriken, vilket möjliggör sekvensleveranser av färdiga moduler till Mkr 1996 1997 1998 Nettoomsättning 83.589 96.453 103.798 fabriken. Rörelseresultat1 1.498 4.510 3.808 Rörelsemarginal, %1 1,8 4,7 3,7 Produktion och kapacitet 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklu- sive jämförelsestörande poster om 681 Mkr var Totalt tillverkades 398.500 (387.400) volvobilar. Under februari 1998 upphörde rörelseresultatet 3.127 Mkr och rörelsemarginalen 3,0%. produktionen av Volvo 940 och Volvo S/V90 i Torslandafabriken, Sverige.

Därefter genomfördes en ombyggad av fabriken inför produktionsstart av Volvo Antal fakturerade fordon Personvagnar S80, vilket gav ett lågt kapacitetsutnyttjande för 1998 som helhet. Produktionen 1996 1997 1998 Västra Europa 219.980 234.050 249.560 av Volvo S80 inleddes i stor skala i augusti och efter åtta veckor var produktions- Östra Europa 4.910 5.910 5.980 takten 75.000 bilar på årsbasis. Under första kvartalet 1999 planeras produk- Nordamerika 95.660 101.980 110.700 tionen av Volvo S70 att flyttas från Torslandafabriken till Gent, Belgien för att Sydamerika 950 2.280 1.860 Asien 40.280 36.170 24.970 ytterligare effektivisera Torslandafabriken kring det nya produktionskoncept som Övriga marknader 6.470 6.050 6.610 Volvo S80 är den första modellen att utnyttja. Kapacitetsutnyttjandet var under Totalt 368.250 386.440 399.680 året högt i anläggningen i Gent och i, den med Mitsubishi samägda, fabriken Största marknader Personvagnar i Born, Holland. Registrerade Marknadsandel, Produktionsanläggningarna i Malaysia och Thailand utnyttjades minimalt och Volvo personbilar % fabriken i Indonesien stängdes under året. Som ett led i översynen av den indu- 1997 1998 1997 1998 USA1 90.000 100.200 1,1 1,2 striella strukturen stängdes fabriken i Halifax, Kanada i december. Fabriken hade Sverige 51.400 53.600 22,8 21,1 en årlig produktion på ca 8.000 bilar. Tyskland 36.900 42.400 1,0 1,1 Storbritannien 40.700 37.700 1,9 1,7 Den av Volvo Personvagnar och brittiska TWR samägda fabriken Autonova Italien 25.300 24.200 1,0 1,0 i Uddevalla ökade under slutet av 1998 produktionen av Volvo C70 till en årstakt Nederländerna 19.200 19.400 4,0 3,6 av 13.000 bilar. 1 Tecknade order. I december 1998 träffades en överenskommelse om överlåtelse under första kvartalet 1999 av den holländska statens tredjedel av aktierna i bilfabriken NedCar i lika stora delar till Volvo Personvagnar AB och Mitsubishi Motors Corporation.

Antal tillverkade bilar 1994 1995 1996 1997 1998 Volvo S/V 401 92.100 79.600 101.700 115.100 151.000 Volvo S/V/C 702 166.500 189.100 201.750 202.800 206.900 Volvo S803 93.100 101.800 72.350 69.500 40.600 Total 351.700 370.500 375.800 387.400 398.500

1 1994-1996: Inkluderar Volvo 400-serien 2 1994-1996: Inkluderar Volvo 800-serien 3 1994-1998: Inkluderar Volvo 900-serien och Volvo S/V90. Tillverkning av Volvo S80 började augusti 1998

Investeringar Investeringarna i anläggningar, 5.625 Mkr (5.544) var i det närmaste oförändrade mot 1997. Dessa omfattade investeringar i produktutvecklingsprocessen samt i den nya stora plattformen, t ex omställning av produktionsprocessen i Torslanda och Gent, investeringar i karossfabriken i Olofström och i verktyg hos leveran- törer. Betydelsefulla investeringar skedde också i motortillverkningen i Skövde med anledning av Personvagnars nya motorkoncept för Volvo S80. Byggnation av ett nytt avancerat säkerhetscentrum, Volvo Safety Center 2000, påbörjades under 1998. 27 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE

Produkter och produktnyheter Marknadsföring och distribution Behoven av investeringar i ny teknik, kompetens och kvalitet innebar en fortsatt Personvagnars produktprogram består av översyn av distributionsnäten i Europa och USA, med en ökande andel större sedan-, herrgårdsvagns- och coupé/ och exklusiva återförsäljare som följd. cabrioletmodeller. Volvo S/V40 tillhör segmentet för I syfte att säkerställa ett enhetligt budskap och uppnå effektivitet i kommuni- medelstora familjebilar. Dagens produkt- kationsprocessen användes global kommunikation vid lanseringen av Volvo S80. program erbjuder motorer mellan 95 och Personvagnar var först i Europa med en "köp-service" på Internet. Under 1999 200 hk. Under våren 1998 lanserades kommer denna tjänst att göras tillgänglig för hela västra Europa samt startas upp Volvo S40 och V40 1,8i med en direktinsprutad bensinmotor samt en ny för USA. lättrycksturbo, 2,0T. Den sistnämnda För Ungern, Tjeckien och Polen utvecklades ett speciellt försäljningskoncept varianten kommer under sommaren 1999 med syfte att förstärka varumärket och nå volymtillväxt. att introduceras på den nordamerikanska marknaden. Under 1999 kommer även en Försäljning och marknadsandelar ny direktinsprutad turbodieselmotor Nettoomsättningen för Personvagnar 1998 uppgick till 103.798 Mkr. (96.453). i Volvo S40 och V40, kallad 1,9D med mycket låg bränsleförbrukning. Totalt fakturerades 399.680 volvobilar, en ökning med 3% eller 13.240 bilar Volvo S/V70 tillhör segmentet för jämfört med 1997. Ökningen hänför sig till Nordamerika och Europa, 24.300 större familjebilar. Produktprogrammet bilar medan övriga marknader minskade med 11.060 bilar. I Europa ökade består av 5-cylindriga bensin- och diesel- volymerna med 15.580 bilar, vilket främst kan hänföras till Volvo S/V40 som motorer. V70 har sedan 1997 funnits i också ökade sin andel av den europeiska marknaden. Volvos stora bilar tappade fyrhjulsdrift i versionerna AWD (All Wheel Drive), XC (Cross Country) och R. Under volym bl a beroende på utfasningen av Volvo 940 och S/V90 med något lägre 1998 utökades AWD-programmet med marknadsandel som följd. S70 AWD. Under året infördes dessutom På den i övrigt sjunkande nordamerikanska marknaden ökade Volvos försälj- en förbättrad sidokrockkudde som också ningsvolym med 8.720 bilar och marknadsandelarna ökade. Var femte bil var skyddar huvudet. fyrhjulsdrivna Volvo V70 Cross Country eller V70 All Wheel Drive. Volvo S80, en sedan i storleksklassen ovanför Volvo S70, introducerades under 1998. Volvo S80 är ett helt nytt bilkoncept Rörelseresultat med produktnyheter som bekräftar och Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till förstärker Volvos position inom säkerhet, 3.808 Mkr (4.510) och motsvarande rörelsemarginal till 3,7% (4,7). Under fjärde kvalitet och miljö. Inom säkerhetsområdet kvartalet 1998 steg rörelsemarginalen till 4,2% bl a till följd av gynnsammare lanserades till exempel “WHIPS” produktmix genom introduktionen av nya Volvo S80. Högre försäljningsvolymer, (Whiplash Protection System), som är ett nytt stolkoncept med skydd mot pisk- positiva valutaeffekter och kostnadsreducerande åtgärder inom produktion och snärtskador, och IC (Inflatable Curtain) en inköp kompenserade inte fullt ut planerade kostnadsökningar för introduktion vidareutveckling av Volvos sidokollisions- och produktionsstart av Volvo S80 samt för vikande efterfrågan i Sydostasien. skydd. Avkastning på operativt kapital var 24% (>25). Volvo C70 coupé och cabriolet är nisch- produkter som breddar Volvos kundbas Under 1998 reserverades 681 Mkr bland annat för nedläggningen av fabriken i och kombinerar Volvos traditionella Halifax, Kanada, CKD-tillverkningen (packsatser) i Göteborg samt omstrukture- värden med exklusivitet och körglädje. ring av distributionsstrukturen för reservdelar i USA. Rörelseresultatet, inklusive Volvo C70 cabriolet lanserades under året jämförelsestörande poster, uppgick till 3.127 Mkr. på den nordamerikanska marknaden. Volvo S/V90 och Volvo 940 fasades under 1998 ur produktsortimentet. Volvos gasdrivna S/V70 Bi-Fuel väckte intresse i Sverige och på den kontinental- europeiska marknaden. Volvo S80 finns från 1999 tillgänglig i två Bi-Fuel 28 versioner (metan och LPG). Lastvagnar Totalmarknadens utveckling lastbilar ³ 16 ton Antal nyregistrerade lastbilar, tusental

Under 1998 planade den globala lastbilsefterfrågan ut på en historiskt sett hög Totalt 700 665 665 nivå. Stora efterfrågeökningar i västra Europa och Nordamerika kompenserade

600 Västra Europa minskningar i Asien, östra Europa och Sydamerika och den sammantagna världs- 171 207 marknaden för tunga lastbilar 1998 blev oförändrad jämfört med föregående år. 500

Den västeuropeiska marknaden för tunga lastbilar kännetecknades av hård 400 Nordamerika 205 236 konkurrens och nådde rekordnivån 207.000 fordon (171.000). Efterfrågan var 300 Japan stark även på den nordamerikanska marknaden som uppgick till 236.000 lastbilar 53 200 32 (205.000) i den tunga viktklassen. Under januari och februari 1999 noterades en Övriga 236 190 100 viss avmattning när det gäller efterfrågan i vissa delar av västra Europa medan den nordamerikanska låg kvar på en fortsatt hög nivå. 94 95 96 97 98

Konkurrenter Nyckeltal Lastvagnar Mkr 1996 1997 1998 Volvo är världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar över 16 tons total- Nettoomsättning 44.275 50.840 63.837 vikt. Försäljning sker i drygt 100 länder i samtliga världsdelar. Antalet konkur- Rörelseresultat1 878 1.812 3.061 Rörelsemarginal, %1 2,0 3,6 4,8 renter med en årsproduktion över 30.000 tunga lastbilar uppgår till åtta stycken, 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusive varav Mercedes och amerikanska Paccar är större än Volvo. I Europa var Volvo jämförelsestörande poster om 46 Mkr var rörelse- resultatet 3.015 Mkr och rörelsemarginalen 4,7%. 1998 det näst största varumärket för tunga lastbilar, medan positionen i Nord- amerika var nummer fem. Inom den medeltunga klassen, 7–16 ton, är Volvo den Antal fakturerade fordon Lastvagnar sjätte största tillverkaren i Europa. 1996 1997 1998 Västra Europa 32.310 31.040 37.810 Östra Europa 2.660 3.430 4.540 Ambitioner 1999 Nordamerika 16.850 20.900 29.310 Lastvagnars ambitioner för 1999 är bland annat allt att etablera en gemensam Sydamerika 4.980 6.970 6.020 Asien 4.850 4.710 3.760 produktbas på alla kontinenter, vilket innebär att ett ökat antal modeller byggs Övriga marknader 2.030 1.930 1.840 för fler marknader på samma modulkoncept. Totalt 63.680 68.980 83.280 Vidare fortskrider kundintroduktionen av den under 1998 lanserade FM- familjen. Genom FM-familjens ökade konkurrenskraft i anläggnings- och Största marknader Lastvagnar regionaldistributionssegmenten skapas förutsättningar för ökade marknadsan- Registrerade tunga Marknadsandel, Volvo lastbilar % delar i tunga lastbilssegmentet, primärt i Europa. 1997 1998 1997 1998 Vidare inrymmer Lastvagnars ambitioner för 1999 förbättrad produktivitet, USA 17.290 24.060 9,7 11,5 Storbritannien 4.420 5.600 16,7 18,3 ökad distributionseffektivitet samt sänkning av produktkostnaden och kostnaden Frankrike 4.130 5.590 13,5 14,5 för köpt material. Härutöver sker offensiva satsningar på marknads-, affärs- och Brasilien 4.510 4.090 23,3 23,1 produktutveckling. Tyskland 3.090 3.880 7,5 7,7

Förbättrad skalekonomi skapar förutsättningar för uthållig lönsamhet Lastvagnars utveckling mot ökad skalekonomi, genom produkter baserade på det globala modulkonceptet och med ett maximalt antal gemensamma komponenter, fortsatte under 1998 med lanseringen av FM-familjen. Volvo FM har 78% av sina komponenter gemensamma med Volvo FH, som utgör basen i modulkonceptet. Ett ytterligare steg mot ökad skalekonomi är att vidareutveckla samordningsvinster med Volvos övriga affärsområden. Ett konkret exempel på det är den nya D7C-motorn som i anpassade versioner även används i Volvos bussar. Vidare ingicks under året ett avtal om global bakaxelförsörjning med amerikanska Meritor Inc. Det innebär sänkta kostnader för Volvo genom Meritors skal- 29 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE

fördelar som världsomspännande axeltillverkare. Avtalet betyder också att Produkter och produktnyheter Meritor tar över Lastvagnars axeltillverkning i Lindesberg.

Av Lastvagnars produktion är mer än 90% Produktion och kapacitet lastbilar i tunga klassen, över 16 tons Kapacitetsutnyttjandet i Lastvagnars industriella system var högt under 1998. totalvikt. I denna klass lanserade före- taget under 1998 Volvo FM som är Under fjärde kvartalet reducerades dock produktionstakten i monteringsfabriken speciellt utvecklad för regional- och i Curitiba, Brasilien, för en anpassning till vikande orderingång på den sydameri- anläggningstransporter. FM-serien har kanska marknaden. Sammanlagt producerades 84.770 lastbilar (69.720) under inneburit utvecklingskostnader och inves- 1998. teringar om 200 Mkr vardera. Kvalitet, bränsleekonomi, och förarmiljö har varit Inom ramen för strategin om stärkt närvaro på vissa utvecklingsmarknader i fokus vid utvecklingen av Volvo FM. startade Lastvagnar 1998 montering av tunga lastbilar i Bangalore i Indien. Under Under 1998 presenterades även en ny året tecknades en avsiktsförklaring med staden Moskva om att undersöka möjlig- generation av FH-serien som lanserades heterna att bilda ett joint-venturebolag för tillverkning av volvolastbilar för den 1993 och som sålts i över 130.000 ryska marknaden. Projektet tillsammans med China National Heavy Truck exemplar. Den nya FH-serien har bl a nya motorer och växellådor samt nytt elektro- Corporation, rörande gemensam utveckling och produktion av lastbilar för den niksystem som medför lägre underhålls- kinesiska marknaden fortskrider och produktionsstart planeras till senare delen krav. av 1999. Övriga modeller i tunga klassen inom ramen för det globala modulkonceptet Investeringar omfattar Volvo VN och Volvo VN 770 vilka, Under 1998 investerade Lastvagnar 2.612 Mkr (2.439) i anläggningar och verktyg. sedan lanseringen hösten 1996 och 1997, sålts i 50.000 exemplar på den nordameri- I Curitiba-fabriken i Brasilien togs en hyttproduktionsanläggning i bruk. I motor- kanska marknaden samt Volvo NH i fabriken i Skövde samt i hyttmåleriet i New River Valley, USA genomfördes Australien. kapacitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder. Investeringarna innefattade I den medeltunga klassen (7,5-16 ton även utrustning och verktyg för produktion av FM-familjen samt marknads- totalvikt) säljer Volvo modellerna FLC och investeringar rörande försäljning, service och verkstäder i centrala och östra Europa. FL6 avsedda för citydistribution, främst på de europeiska marknaderna. Samarbetet med Mitsubishi omfattar Försäljning och marknadsandelar distribution av den lätta lastbilen Lastvagnar levererade 83.280 medeltunga och tunga lastbilar under 1998 vilket Mitsubishi Canter i Storbritannien, är en ökning med 21% jämfört med 1997. Leveransökningen berodde på en forsatt Frankrike och Italien. stark totalmarknad i kombination med ett attraktivt modellprogram. I västra Europa uppgick leveranserna till 37.810 fordon (31.040) och marknadsandelen i tunga klassen nådde 15,2% (15,3). I Nordamerika uppgick Volvos leveranser till 29.310 enheter (20.900) 1998, en ökning med 40% jämfört med föregående år bl a tack vare god marknads- acceptans av Volvo VN. Marknadsandelen i tunga lastbilsklassen (klass 8) i USA steg till 11,5% (9,7) på en ökande totalmarknad. På den brasilianska marknaden minskade Volvos leveranser till 4.090 lastbilar (4.510) och marknadsandelen var 23,1%(23,3).

Antal tillverkade lastbilar 1994 1995 1996 1997 1998 Volvo FLC och FL6 7.150 7.330 7.660 8.670 8.780 Volvo FL7, 10, 12 och FM7, 10, 12 7.700 9.760 9.810 8.940 9.350 Volvo FH 20.250 25.740 24.200 23.180 30.610 Volvo NL och NH 7.600 7.330 4.670 6.440 5.490 Volvo VN1 26.490 27.250 16.410 22.490 30.540 Total 69.190 77.410 62.750 69.720 84.770 30 1 Inkluderar även övriga USA-tillverkade modeller Rörelseresultat Lastvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, ökade till 3.061 Mkr (1.812). Bakgrunden är högre försäljningsvolymer i Europa och Nordamerika, sänkta kostnader för inköpt material, högt kapacitetsutnyttjande i det industriella systemet och en positiv prisutveckling i Nordamerika. Detta kompenserade ökade kostnader för utveckling och introduktion av FM-serien samt nya generationen FH. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, ökade till 4,8% (3,6) och avkastning på operativt kapital översteg 25% (18). Under fjärde kvartalet 1998 uppgick rörelsemarginalen till 6,0%. Kostnader om 394 Mkr, avseende bl a avveckling av produktionsanläggningen i Irvine, Skottland och förändringar av Lastvagnars återförsäljarstruktur samt vinst vid försäljning av bakaxelfabriken i Lindesberg om 348 Mkr utgör sammantaget en jämförelsestörande post om -46 Mkr. Rörelseresultat, inklusive jämförelsestö- rande poster, uppgick till 3.015 Mkr (1.812).

Bussar Nyckeltal Bussar

Efterfrågan på bussar med totalvikt över 12 ton påverkades negativt 1998 av den Mkr 1996 1997 1998 Nettoomsättning 8.527 10.582 14.286 ekonomiska tillbakagången i Asien och Sydamerika. I västra Europa och Nord- Rörelseresultat1 331 550 385 Rörelsemarginal, %1 3,9 5,2 2,7 amerika däremot ökade bussmarknaderna med preliminärt 15% respektive 13%. 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusive Kännetecknande i branschen är att stads- och linjetrafik genom avreglering och jämförelsestörande poster om 422 Mkr var rörelse- resultatet -37 Mkr och rörelsemarginalen var –0,3% privatisering i ökande grad övertas av internationella bussoperatörer som ställer allt högre krav på tillverkarna när det gäller produkter och tjänster. Antal fakturerade fordon Bussar 1996 1997 1998 Konkurrenter Västra Europa 3.770 4.030 3.580 Östra Europa 70 160 280 Volvo Bussar deltar aktivt i branschens omstrukturering som också förväntas Nordamerika1 750 1.110 2.730 fortsätta. Konkurrensen ökar allt mer och tillverkarna strävar efter större volymer Sydamerika 1.460 1.350 1.510 Asien 1.060 1.410 1.650 för att nå skalfördelar. Volvo är världens näst största tillverkare av bussar och Övriga marknader 300 670 450 busschassier över 12 tons totalvikt. Mercedes är störst. Renaults och Ivecos buss- Totalt 7.410 8.730 10.200 verksamheter, som fusionerades under 1998, utgör tillsammans världens tredje 1 Inkluderar förvärven av Nova BUS och MASA fr o m största tillverkare. andra respektive fjärde kvartalet 1998.

Största marknader Bussar Förvärv Registrerade Marknadsandel, Volvo Bussar förvärvade i januari 1998 Nova BUS, genom 51% ägda Prévost, Volvo bussar % med tillverkning i Kanada (St Eustache) samt USA (Roswell och Schenectady) 1997 1998 1997 1998 USA 1 3 650 1.630 n.a n.a och i oktober förvärvades busstillverkaren MASA med tillverkning i Tultitlan Storbritannien 1.450 1.510 62,7 53,6 nära Mexico City. Dessa förvärv ingår i koncernens redovisning fr o m andra Brasilien 1 920 1.090 7,5 9,0 Kina 1 2 860 730 n.a n.a respektive fjärde kvartalet 1998. Förvärven innebär att Bussar nu har en indus- Kanada 1 3 200 500 n.a n.a triell bas i Kanada, USA och Mexico (NAFTA). Verksamheterna omfattar 1 Leverans från fabrik utveckling och tillverkning av stadsbussar, linjebussar samt turistbussar. I januari 2 Inklusive Hong Kong 3 Inkluderar förvärvet av Nova BUS fr o m andra 1998 fullbordades förvärvet av finländska Carrus Oy. kvartalet 1998

31 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE

Ambitioner 1999 Produkter och produktnyheter Bussars ambition är fortsatt global expansion samt effektivisering av den internationella produktionsstrukturen. Omstruktureringen av produktionen i Europa Produktprogrammet utgörs av stadsbussar, linjebussar samt turistbussar, fortsätter planenligt, vilket innebär att tillverkningen successivt koncentreras till både i form av kompletta bussar och Bussars anläggning i Wroclaw, Polen. Parallellt med detta står samordning av den enbart chassier. nordamerikanska verksamheten i fokus. Under 1998 introducerades Volvo Inom produktutveckling intensifieras utvecklingen av miljöanpassade stads- 5000, en stadsbuss i aluminium med bussar och tillhörande transportsystem. Vidare fortskrider kundintroduktionen lågt golv, samt Volvo 7000, även den en låggolvsbuss för tät stadstrafik, men av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och 7000 som lanserades 1998. i rostfritt stål. Samtidigt presenterades nya Volvo B7L, ett chassi optimerat för Produktion och kapacitet stadstrafik. Motorn i de nya busspro- Bussars totala produktion av bussar och busschassier uppgick till 10.230 enheter dukterna är en variant på den nya 7 (8.930). Andelen kompletta bussar som tillverkades i egen regi ökade markant, liters dieselmotor som används i Volvos från 23% till 43%. nya lastbil FM7. Under 1998 introducerades även Förutom elva produktionsanläggningar i Europa sker tillverkning i Brasilien, Super Olympian, ett chassi med låg USA, Kanada, Mexico och Kina. Kapacitetsutnyttjandet 1998 var tillfredsstäl- entré, utvecklat för dubbeldäckare i lande förutom vid anläggningarna i Skottland och Österrike. stadstrafik. Volvo B6BLE, ett nytt midi- För att effektivisera produktionen togs under året beslut om att koncentrera busschassi med lågt insteg, introduce- delar av den europeiska tillverkningen till fabriken i Wroclaw, Polen. Fabriken rades. Genom förvärven i Nordamerika har genomgår en väsentlig utbyggnad och den nya kapaciteten uppgår till 1.100 ett flertal nya produkter tillförts verk- bussar och 1.400 chassier årligen. De fabriker som successivt påverkas är anlägg- samheten. Dessa produkter marknads- ningarna i Wien, Heilbronn, Vanda och Irvine. förs under egna varumärken. Investeringar Investeringar i anläggningar uppgick till 320 Mkr (276) varav merparten avsåg omstruktureringen i Europa och investeringar i samband med produktionsstart av Volvo 5000 och 7000 samt nya chassier.

Försäljning och marknadsandelar Volvo Bussars försäljning ökade under 1998 till 14.286 Mkr (10.582). Ökningen var 4% exklusive förvärvade bolag. Antal levererade enheter uppgick till 10.200 (8.730). Här ingår de under 1998 förvärvade bolagen Nova BUS fr o m andra kvartalet med 1.160 enheter och MASA med 450 enheter fr o m oktober 1998. I västra Europa minskade Volvo Bussars marknadsandel från 20% till 17%. I Asien steg Bussars leveranser genom ökade volymer till Iran och Saudiarabien, samt till följd av stark marknadspenetration i Kina, där den ekonomiska reces- sionen inte varit lika kraftig som i övriga Asien. Kina, inklusive Hong Kong, är idag Volvo Bussars fjärde största marknad. I Sydamerika låg volymerna trots avmattning i efterfrågan fortfarande på en god nivå. Volvos andel på den största marknaden Brasilien ökade.

Rörelseresultat Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 385 Mkr (550). Förvärvade bolag tillförde sammanlagt 7 Mkr. Det lägre rörelseresultatet

32 hänförs till kostnadsökningar i den industriella verksamheten i centrala Europa, pressad lönsamhet i Sydamerika samt ökade produktutvecklingskostnader i samband med produktförnyelsen under året. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, sjönk till 2,7% (5,2) och avkastning på operativt kapital till 8% (17). Efter avsättning för omstruktureringskostnader om 422 Mkr, varav merparten var hänförlig till den europeiska verksamheten, redovisades en förlust om 37 Mkr.

Anläggningsmaskiner Nyckeltal Anläggningsmaskiner Mkr 1996 1997 1998 Nettoomsättning 12.804 16.758 19.469 Totalmarknaden för anläggningsmaskiner minskade med 7% under 1998, jämfört Rörelseresultat1 1.162 1.444 1.549 med 1997. I Asien och Sydamerika var efterfrågan på anläggningsmaskiner fort- Rörelsemarginal, %1 9,1 8,6 8,0 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusive satt svag medan det på Volvos huvudmarknader, Nordamerika och västra Europa, jämförelsestörande poster om 910 Mkr var rörelse- rådde fortsatt god efterfrågan under större delen av året. Mot slutet av året resultatet 639 Mkr och rörelsemarginalen 3,3%. skedde en viss avmattning i konjunkturen även på dessa marknader med tecken Nettoomsättning/marknad på vikande efterfrågan på anläggningsmaskiner. Mkr 1996 1997 1998 Västra Europa 7.163 7.836 9.557 Östra Europa 93 263 336 Konkurrenter Nordamerika 3.385 5.785 6.645 Volvo är en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner efter amerikanska Sydamerika 598 991 957 Caterpillar och japanska Komatsu. Bland övriga tillverkare märks bl a Hitachi, Asien 937 1.036 1.092 Övriga marknader 628 847 882 Deere, JCB och Case. Samtliga konkurrerar på världsmarknaden med starka Totalt 12.804 16.758 19.469 varumärken, breda produktprogram och världsomspännande återförsäljar- och serviceorganisationer. Vid sidan av de ledande aktörerna uppvisar industrin en fragmenterad struktur med ett stort antal mer eller mindre lokala konkurrenter inom olika produktområden. Tendenser till ökad koncentration, samarbete och allianser samt utslagning av mindre företag väntas fortsätta.

Förvärv av Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner Som ett led i affärsområdets fortsatta tillväxtstrategi förvärvades under året sydkoreanska Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner. I och med förvärvet erhöll Volvo ett modernt produktprogram av grävmaskiner, vilket är strategiskt viktigt eftersom cirka 40% av den årliga totalförsäljningen av anläggningsmaskiner i världen utgörs av grävmaskiner. Volvo får genom förvärvet tillgång till en industriell och marknadsmässig plattform för anläggningsmaskiner i hela Asien. Dess- utom är Korea under normala omständigheter en stor och viktig marknad för anläggningsmaskiner, i storlek jämförbar med Tyskland. Volvo Construction Equipment Korea konsoliderades i Volvo från och med halvårsskiftet 1998.

Ambitioner 1999 Under 1999 kommer Volvo Construction Equipment att fokusera på omstruktureringen av Volvos grävmaskinsaffär genom fortsatt integrering av den förvärvade verksamheten i Korea med inriktning att skapa en industriell bas för Volvo Construction Equipment i Asien. Dessutom planeras för fortsatt tillväxt såväl organiskt som genom förvärv genom att vara aktiv i den omstrukturering som pågår inom branschen. Att ta vara på samordningsvinster som uppstår på motorsidan genom det koncernövergripande samarbetsavtalet med Deutz har också 33 hög prioritet. R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE

Utveckling av marknadsorganisationen Produkter och produktnyheter I Europa genomfördes 1998 en omstrukturering av marknadsorganisationen i syfte att minska kostnaderna och öka kundfokuseringen. Under året förvärvades Volvos produktsortiment inom anlägg- ningsmaskiner utgörs av grävmaskiner, den största återförsäljaren i Tyskland, Kopsch AG och i Turkiet tog Volvo över hjullastare, väghyvlar och ramstyrda importörskapet inklusive fyra återförsäljningsställen från Trakmas. dumprar. Under året lanserades en helt ny generation lätta hjullastare, L30-L45 Avveckling av olönsamma verksamheter som kännetecknas av god driftseko- I slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningen nomi, hög produktivitet och modern av grävmaskiner i Eslöv, Sverige. Svag lönsamhet och förvärvet i Korea är design. Vidare introducerades en ny tung hjullastare, L220D samt en orsakerna till att tillverkningen i Eslöv koncentreras till Konz, Tyskland samt medeltung grävmaskin, EW160. Genom Changwon, Korea. förvärvet i Korea har Volvo fått tillgång Tidigare under hösten träffade Volvo en överenskommelse med Hitachi till en komplett serie med moderna Construction Machinery Ltd om att minska sin ägarandel i det gemensamt ägda grävmaskiner av hög kvalitet. För att bolaget Euclid Hitachi Heavy Equipment från 60 till 20%. De återstående 20% möta kundernas krav pågår även utveckling av tjänster som finansiering kommer att säljas till Hitachi år 2001. I samband med höstens beslut avyttrade och uthyrning. Volvo sin verksamhet för stela tipptruckar i Australien.

Investeringar Under 1998 investerades sammanlagt 630 Mkr (484) i anläggningar. I Eskilstuna påbörjades byggnationen av ett nytt måleri som kommer att reducera mängden utsläppta lösningsmedel. I fabriken i Asheville, USA fortsatte en ombyggnad med syfte att öka kapaciteten för den nordamerikanska marknaden.

Försäljning Nettoomsättningen ökade med 2.711 Mkr till 19.469 Mkr, varav nybildade Volvo Construction Equipment Korea tillförde 1.014 Mkr. Antalet sålda anläggnings- maskiner ökade med 17% på en vikande totalmarknad vilket innebär stärkta marknadsandelar. Justerat för förvärv och avyttringar var ökningen 7%. Europa var fortsatt det enskilt största marknadsområdet och svarade för 51% (48) av den totala nettoomsättningen. I Nordamerika ökade nettoomsättningen och andelen uppgick till 34% (35). På Volvos övriga marknader, exlusive den förvärvade verksamheten i Korea, minskade omsättningen främst till följd av den ekonomiska krisen i Asien.

Rörelseresultat Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 1.549 Mkr (1.444) och rörelsemarginalen till 8,0% (8,6). I rörelseresultatet ingår Volvo Construction Equipment Korea fr o m det tredje kvartalet planenligt med en mindre förlust. Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörande poster var 18% (23). Jämförelsestörande poster om 910 Mkr avser kostnader för omstruktureringar i befintlig verksamhet i samband med förvärvet i Korea. Rörelseresultatet, inklusive dessa poster, uppgick till 639 Mkr (1.444).

34 Marin- och industrimotorer Nyckeltal Marin- och industrimotorer Mkr 1996 1997 1998 Nettoomsättning 3.885 4.466 4.931 Totalmarknaden för marinmotorer 1998 försvagades något jämfört med föregå- Rörelseresultat1 – 27 181 95 ende år främst beroende på minskad efterfrågan i Asien men även en mindre till- Rörelsemarginal, %1 – 0,7 4,1 1,9 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusive bakagång i Nordamerika. Marknaden för industrimotorer utvecklades positivt jämförelsestörande poster om 158 Mkr var rörelse- med Europa och Nordamerika i spetsen. resultatet -63 Mkr och rörelsemarginalen – 1,3% 1998.

I likhet med fordonsindustrin, fast i mindre skala, pågår en integration bland Nettoomsättning/marknad tillverkarna av såväl marin- som industrimotorer med förvärv och samgåenden Mkr 1996 1997 1998 för att öka skalfördelar och stärka marknadspositioner. För marinmotorbranschen Västra Europa 2.048 2.219 2.725 Östra Europa 2 34 23 har fritidsbåtförsäljningens tillväxt under 1990-talet varit avsevärt sämre än Nordamerika 1.142 1.332 1.412 under 1980-talet vilket fått till följd att marinmotortillverkarna successivt sökt Sydamerika 109 136 153 Asien 486 643 476 sig till andra verksamhetsområden. Inom branschen för industrimotorer förväntas Övriga marknader 98 102 142 tillväxten fortsätta de närmaste åren och för att befästa och stärka positionerna Totalt 3.885 4.466 4.931 köper de stora dieselmotortillverkarna upp oberoende maskin- och generator- aggregatbyggare. Produkter och produktnyheter Ambitioner 1999 Under året kommer Volvo Penta att genomföra sin del av Volvokoncernens avtal Volvo Penta är ett välkänt varumärke för motorer, transmissioner och appli- som träffades 1998 med den tyska dieselmotortillverkaren Deutz, vilket innebär kationer för marint och industriellt att Volvo Penta får en viktig roll som Volvokoncernens distributör av diesel- bruk. Inom affärssegmentet Marin Fritid motorer till externa kunder. utgörs produktsortimentet av både Volvo Penta fortsätter under året att stärka industrimotoraffären inom alla bensin- och dieselmotorer i effekt- applikationer för att minska beroendet av de mer konjunkturkänsliga marin- området 10-770 hästkrafter samt kompletta drivsystem. Inom affärs- motorerna för fritidsbruk. segmentet Marin Kommersiell finns motorer från 100 till 770 hästkrafter Volvo Penta stärker sin ställning i USA och kompletta drivsystem för framdriv- I syfte att långsiktigt stärka Volvo Pentas position på den amerikanska marknaden ning samt för andra användningsom- förvärvade Volvo Penta of the Americas Inc under slutet av 1998 amerikanska råden såsom marina hjälpaggregat. Outboard Marine Corporation's (OMC) 40%-iga andel i Volvo Penta Marine Under 1998 introducerades en ny marindiesel, TAMD74 EDC som är en av Products. Företaget som tillverkar drev och bensinmotorer för marint bruk i marknadens starkaste motorer inom Lexington, Tennessee blir genom förvärvet ett helägt dotterbolag till Volvo den betydelsefulla sjulitersklassen. Ett Penta. Vidare tecknades ett avtal som innebär att Volvo Penta ska förse OMC- nytt bränslesystem ger lägre bränsleför- ägda företag med motorer och drev. Parterna har även förbundit sig att leverera brukning och mindre emissioner. reservdelar till varandra. Världens första integrerade vattenjet- system, resultatet av Volvo Pentas joint Ett tidigare avtal med amerikanska Detroit Diesel Corporation (DDC) om venture med Kamewa, introducerades distribution och service av Volvo Pentas dieselmotorer i Nordamerika upphörde på den nordamerikanska marknaden under året. Som en följd härav har Volvo Penta byggt ut distributionsnätet för under året. försäljning och service. Inom affärsegmentet Industrimotorer finns motorer för en mängd olika Försäljning och produktion användningsområden. Bevattnings- aggregat, generatoraggregat, framdriv- Nettoomsättningen ökade 1998 med 10% till 4.931 Mkr (4.466). Försäljningen ningssystem för tåg och tunga gaffel- av marinmotorer var stark i Europa, särskilt i Norden och södra Europa. Även truckar, terminalhanteringsmaskiner Volvo Pentas försäljning av industrimotorer steg i Europa, dock märktes tendens och jordbruksmaskiner är några till lägre orderingång vid slutet av året. I Nordamerika steg försäljningen på en exempel. Under året presenterades en i övrigt stagnerande marinmotormarknad. Även i Sydamerika var försäljnings- ny sjuliters dieselmotor, TAD74GE för industribruk och generatoraggregat. 35 utvecklingen god. R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE

Kapacitetsutnyttjandet var högt under 1998 i den amerikanska anläggningen medan produktionstakten i de svenska anläggningarna reducerades något under andra halvåret.

Rörelseresultat Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 95 Mkr (181). Rörelsemarginalen sjönk till 1,9% (4,1) och avkastning på operativt kapital till 7% (14). Resultatet belastades av ökade kostnader för produktutveckling och marknadsföring. I syfte att effektivisera verksamheten beslutades 1998 om förändringar av distributionsstrukturen och administrationen i Europa och Asien. Reserveringar om 158 Mkr avsattes härför under fjärde kvartalet. I beloppet ingår kostnader för avveckling av verkstäder, reducering av antalet lager samt personalneddragningar. Efter omstruktureringskostnader redovisas en förlust om 63 Mkr.

Nyckeltal Aero Aero Mkr 1996 1997 1998 Nettoomsättning 4.143 7.476 8.584 Rörelseresultat 153 472 527 Den internationella flygtrafiken som påverkar huvuddelen av Aeros verksamhet Rörelsemarginal, % 3,7 6,3 6,1 fortsatte att växa under 1998, men ökningen begränsades till 2%, vilket är mer än en halvering jämfört med föregående år. Utvecklingen påverkades negativt av Nettoomsättning/marknad Aero krisen i Asien, där flygtrafiken minskade med 3%. Under hösten skedde dock en Mkr 1996 1997 1998 Västra Europa 2.950 3.682 4.231 omsvängning till positiv utveckling i den asiatiska flygtrafiken. Östra Europa 8 6 47 Volvo Aero träffade en överenskommelse om att förvärva 78% av aktierna i Nordamerika 1.071 3.066 3.502 komponenttillverkaren Norsk Jetmotor AS. Affären väntas bli genomförd under Sydamerika 4 257 284 Asien 89 264 336 våren 1999. Resterande 22% ägs av den amerikanska flygmotortillverkaren 184 Övriga marknader 21 201 Pratt & Whitney. Totalt 4.143 7.476 8.584

Ambitioner 1999 Viktiga frågor inom Aeros verksamhet 1999 är förhandlingarna med Sydafrika om export av stridsflygplanet JAS 39 Gripen samt att fortsätta strukturarbetet för minskad administration och bibehållen lönsamhet trots kapitalkrävande investeringar och en begynnande lågkonjunktur inom flygbranschen. Inom verksamheten Rymd finns ett uttalat mål att öka marknadsandelen.

Militärt Flyg; viktigt steg mot Sydafrika-order Nettoomsättningen 1998 var på motsvarande nivå som 1997 genom fortsatt stora leveranser av RM12-motorer till JAS 39 Gripen. Vid årets slut hade 65 av 204 beställda plan levererats från industrigruppen JAS till Försvarets Materielverk och Försvarsmakten. Förhandlingar inleddes med sydafrikanska regeringen om köp av 28 Gripen- plan med RM12-motorer från Volvo Aero. En exportorder från Sydafrika får stor betydelse för planets exportmöjligheter till andra marknader.

36 Eventuella nedskärningar inom det svenska försvaret är en osäkerhetsfaktor Produkter och produktnyheter för framtida underhåll på flygvapnets Gripen- och Viggenplan.

Omkring hälften av Volvo Aeros om- Civila Flygmotorer; stark omsättningsökning sättning består av service, underhåll Nettoomsättningen ökade även under 1998, bl a på grund av en omfattande och leasing av flygmotorer. Under 1998 reservdelsförsäljning och en stark dollar. Samarbetsavtalet med den tyska flyg- introducerades ett nytt underhållskon- motortillverkaren MTU om teknologi- och produktutveckling är i sin genom- cept som innebär att flygbolaget förandefas. betalar per timme flygplanet används, en avtalskonstruktion där köpare och Civilt Motorunderhåll; fler viktiga order säljare har ett gemensamt intresse av att motorerna är i bra skick så att de Omsättningen ökade väsentligt under 1998. Fem nya kontrakt tecknades. Bl a ett kan flyga så mycket som möjligt och med det amerikanska flygbolaget Continental, värt 2 miljarder kronor under fem minimera tiden för service och år och ett med Challenge Air Cargo, värt 1,5 miljarder kronor under tio år. underhåll. Vidare omfattar verksamheten Rymd; lyckad uppskjutning av Ariane 503 utveckling och tillverkning av civila och I oktober 1998 genomfördes en framgångsrik uppskjutning av den europeiska militära flygmotorer tillsammans med de stora motortillverkarna Pratt & rymdraketen Ariane 503, som därmed är kvalificerad för kommersiella uppskjut- Whitney, General Electric och Rolls- ningar. Aero fick under året en order från Société Européenne de Propulsion Royce, där Volvo Aero äger en program- gällande leveranser av brännkammare till Ariane 4 under perioden 1999-2001. andel på mellan 4 och 9 procent under hela motorns livslängd, d v s 30-40 år. Aviation Support Service; fortsatt expansion Aero utvecklar och tillverkar också Under året erhöll Aeros amerikanska dotterbolag The AGES Group certifiering motorkomponenter till Ariane- raketerna som har en marknadsandel under ISO 9002 respektive AS9000, som första leverantör i branschen i USA. på 40 procent av världens alla uppskjut- Tillsammans med Engine Lease Finance LLC och BTM Capital bildade Volvo ningar. och AGES ett leasingbolag för långtidsuthyrning av flygmotorer, där AGES har Inom Aeros affärsområde Gasturbi- 44% och Volvo 5% av aktiekapitalet. ner lanserades ett nytt koncept för anläggningar med el- och värmeproduk- Gasturbiner; viktiga sjukhusorder tion, som i likhet med underhållkon- ceptet för flygmotorer enbart debiterar Under året tecknades en avsiktsförklaring med Honeywell Control Systems som kunden för den tid utrustningen innebär att Volvo Aero kommer att vara prioriterad leverantör till Honeywells el- används. och värmeinstallationer i brittiska sjukhus. Det gäller i första hand Aeros CHP- anläggning (Combined Heat and Power) VT600 som förser sjukhusen med både el och värme, enligt ett långsiktigt avtal där kunden enbart betalar för den levererade elektriciteten. Vidare bildade Volvo Aero och ABB ett joint venturebolag, som ska utveckla, marknadsföra och tillverka små gasturbindrivna generatoraggregat.

Nettoomsättning och rörelseresultat Ökad nettoomsättning i flertalet verksamhetsområden gjorde att Aeros netto- omsättning steg till 8.584 Mkr (7.476). Rörelseresultatet uppgick till 527 Mkr (472). Rörelsemarginalen sjönk något till 6,1% (6,3) på grund av ökade utvecklingskostnader inom de civila flygmotorprogrammen och gasturbiner. Avkastning på operativt kapital var 23% (>25).

37 S ÄLJFINANSIERING

Rörelseresultat Mkr Säljfinansiering 1997 1998 Personvagnar 89 272 Kommersiella produkter 113 198 Expansion av säljfinansieringsverksamheten är en väsentlig del av Volvos strategi Totalt 202 470 för att öka tillväxten och stärka lönsamheten i koncernen. Verksamheten till- godoser marknadens växande behov av alltmer komplexa finansiella lösningar Tillgångar Mkr individuellt eller i kombination med försäkring och/eller serviceavtal. Den 1997 1998 stärker dessutom konkurrenskraften hos Volvos återförsäljare. Personvagnar 22.396 38.086 Kommersiella produkter 24.529 33.916 Verksamheten bedrivs inom två separata ansvarsområden; Säljfinansiering Totalt 46.925 72.202 Personvagnar och Säljfinansiering Kommersiella produkter. Den utgör dock en integrerad del av respektive affärsområdes totala ansvar. Säljfinansieringen Avkastning på eget kapital % omfattar totalt 32 (27) finansbolag och ett försäkringsbolag som konsolideras i 1997 1998 Personvagnar 7,5 7,4 ovanstående strukturer samt 4 (4) intressebolag som konsolideras enligt kapital- Kommersiella produkter neg 2,6 andelsmetoden. Säljfinansiering av kommersiella produkter avser främst lastbilar, Totalt neg 5,3 men i ökad utsträckning även bussar och anläggningsmaskiner. För bolag etablerade i mer än 4 år var avkastning på eget kapital för Personvagnar 11,3% (13,2) och för Utbudet omfattar finansieringstjänster i form av avbetalningskontrakt, finan- kommersiella produkter 13,8% (14,5). siell leasing, operationell leasing och återförsäljarfinansiering. Dessutom erbjuds

Penetrationsgrad per ansvarsområde % på de flesta marknader försäkrings-, service- och underhållsavtal separat eller i Avser nyförsäljning kombination med finansieringstjänster. Genom det under 1998 förvärvade BRS 1997 1998 Personvagnar 25 32 Truck Rental & Hire har Volvo väsentligt förstärkt sin verksamhet för korttidsut- Kommersiella produkter 30 27 hyrning av kommersiella fordon på den brittiska marknaden. Totalt 26 31 Verksamheten fortsatte att expandera kraftigt under 1998 både avseende personbilar och kommersiella produkter. Tillväxten i kreditportföljen var Kreditportfölj, netto Mkr 1997 1998 hänförlig till Nordamerika, Storbritannien och Tyskland. Under 1998 beslutades Personvagnar 20.610 34.593 att etablera ett nytt finansbolag i Mexiko för Kommersiella produkter. En ny Kommersiella produkter 23.374 31.968 Total genomsnittlig, netto 43.984 66.561 filial av volvoägda Amazon Insurance startades upp i Frankrike för Personvagnar. Kreditportföljen vid årets slut uppgick till 67 miljarder kronor (44), varav 52%

Fördelning av kreditportfölj, netto % (47) avsåg Personvagnar och resterande 48% (53) Kommersiella produkter. Den 1997 1998 bestod totalt av 251.000 kontrakt (161.000) vilka fördelade sig på Personvagnar Personvagnar 169.000 kontrakt (99.000) och Kommersiella produkter 82.000 (62.000) Operationell leasing 31 35 Finansiell leasing 12 11 kontrakt. Penetrationsgraden, d v s andelen säljfinansierings- och servicekontrakt Avbetalningskontrakt 27 33 i förhållande till den totala nyförsäljningen för Personvagnar och Kommersiella Återförsäljarfinansiering 25 19 Övriga kundkrediter 5 2 produkter, varierade kraftigt mellan olika marknader och produkter men var Kommersiella produkter i genomsnitt 31% (30%) under 1998. Operationell leasing 25 26 Finansiering av säljfinansieringsverksamheten koordineras av Volvos intern- Finansiell leasing 30 31 Avbetalningskontrakt 26 26 bank, Volvo Group Finance i enlighet med fastlagda policies. Återförsäljarfinansiering 16 16 Övriga kundkrediter 3 1

38 Resultatutveckling Riskexponering Rörelseresultatet uppgick till 470 Mkr (202), varav 272 Mkr (89) inom Personvagnar och 198 Mkr (113) inom Kommersiella produkter. Delar av säljfinansieringsverksamheten Rörelseresultatet utvecklades positivt i de etablerade säljfinansieringsbolagen medför vissa specifika kredit- och både inom Personvagnar och Kommersiella produkter. Avkastningen på eget restvärdesrisker. kapital för de etablerade bolagen var i linje med Volvokoncernens avkastnings- krav. I de nystartade bolagen med hög tillväxt belastades rörelseresultatet även Kreditrisk inom säljfinansiering Inom säljfinansiering fördelas kreditrisken under 1998 med etableringskostnader samt kostnader för uppbyggnad av erfor- på en stor mängd enskilda slutkunder och derliga kredit- och restvärdesreserver. återförsäljare. Säkerheter finns i form av de Resultatandelar i intresseföretag uppgick till 109 Mkr (146) och avsåg främst finansierade produkterna. I kreditgivningen resultatandelar från AB Volvofinans. eftersträvas balans mellan riskexponering och förväntad avkastning. Gemensamma Resultatet i Transbanco, som bedriver säljfinansiering av Volvos lastbilar och policies för krediter och regler för bussar i Brasilien, förbättrades under 1998. Nya kreditavtal tecknades i kundklassificering styr verksamheten. begränsad omfattning. Kreditportföljen skall ha en sund fördel- ning mellan olika kundkategorier och Riskreservering olika branscher. Kreditriskerna hanteras Riskreservering sker både för kreditrisker samt för restvärdesrisker i den mån genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och i förekommande fall restvärdesrisken är hänförlig till säljfinansieringsbolaget. För de kunder som ej återtagande av produkter. Vidare görs kan fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser görs specifika reserveringar för kredit- avsättningar till kreditriskreserver. och restvärdesrisker baserade på individuell bedömning av varje enskilt kontrakt. Härutöver görs för respektive säljfinansieringsbolag generella reserveringar för Restvärdesrisk inom säljfinansiering kredit- och restvärdesrisker baserat på historiskt utfall och förväntad framtida Restvärdesrisken är främst hänförlig till de kontrakt som avser operationell leasing. risk enligt fastställda policies. De generella reserverna för kredit- och restvärdes- Den består av risken att leasiningobjekten, risker motsvarade vid utgången av 1998 2,2% (2,2) av kreditportföljen. vid utgången av ett operationellt leasing- Realiserade kreditförluster som belastade rörelseresultatet uppgick 1998 till avtal, har ett annat restvärde än vad som 0,3% (0,2) av kreditportföljen. förutsågs vid ingången av avtalet. Det Reserveringar för restvärdesrisker föreligger även i de fall marknadsbolagen innebär att leasinggivaren kan tvingas avyttra produkter med förlust. Restvärdes- har ställt ut garantier och/eller tecknat återköpsavtal gentemot säljfinansierings- risker hanteras genom god marknadskän- bolagen. nedom, kunskap om produkt- och prisut- Med hänsyn till att säljfinansieringsverksamheten medför stor finansiell expo- veckling samt aktiviteter för att stödja nering i enskilda länder har även centrala reserver byggts upp på 225 Mkr (300). andrahandsvärdet på produkterna. Vidare görs avsättningar till restvärdesreserver Avsättningar till och upplösningar av centrala reserver har ej belastat resultatet för att möta eventuella skillnader mellan för säljfinansieringsverksamheten. Upplösningarna på 75 Mkr under 1998 moti- förväntade och verkliga restvärden. verades av stabilare reserveringsnivå inom säljfinansieringsbolagen. Den centrala reserven motsvarade 0,3% (0,7) av kreditportföljen vid utgången av 1998. Ränte- och likviditetsrisk inom säljfinansiering Ränteförändringar som sker under ett kontrakts löptid kan påverka resultatut- fallet. Därför eftersträvas i så hög grad som möjligt matchad räntebindning på in- och utlåning. Vid utgången av 1998 var matchningsgraden cirka 90%. På motsvarande sätt skall upplåningens löptid sammanfalla med utestående kontrakts löptid. Även denna matchnings- grad var cirka 90% vid årsslutet 1998. 39 P ERSONAL

Verksamhetsutveckling Personal 1998 präglades i hög grad av produktförnyelse. Stora ansträngningar Volvokoncernens ambition är att införa arbetsformer som ökar produktiviteten, gjordes därför inom områden som utbildning och information avsedda höjer kvaliteten och därmed förbättrar att korta ledtider samt skapa nya, och/eller gemensamma system. konkurrenskraft och lönsamhet. Ökad kunskap, processorientering, mindre byråkrati och större ansvarstagande av Från att tidigare ha tagit upp till sex månader reducerades omställningstiden till medarbetarna är hörnstenar i den konti- 8 veckor när produktionen i Torslanda skulle ställas om för Volvo S80. nuerliga förändringsprocess som är En förutsättning för detta var en väl planerad utbildning av de över 3.000 nödvändig för uthållig konkurrenskraft. montörer, som idag sätter samman Volvo S80, Volvos tekniskt mest avancerade Volvos arbete med verksamhetsutveckling har givit goda resultat sedan starten bil hittills. Arbetet, som påbörjades 2,5 år innan produktionsstart inleddes med med ett antal pilotprojekt år 1996. Antalet utbildning av cirka 160 montörer, som deltog i förproduktionen av Volvo S80. projekt har därefter vuxit successivt och Avsikten var att redan på ett tidigt stadium kunna påverka produktdetaljer och alltfler medarbetare har involverats i produktionsprocessen ur ett monteringsperspektiv, men också att uppnå detalj- processen. Ett bevis på kraften i arbetet noterades 1998 då Volvo Lastvagnar fick kunskap om produkten. De på detta sätt grundutbildade montörerna hade som motta utmärkelsen Svensk Kvalitet, med uppgift att vara handledare och vidareförmedla kunskapen inom sina respektive följande motivering: ansvarsområden. “Verksamheten genomsyras av en Målet var att ge montörerna spetskompetens inom sitt specifika arbetsområde. tydlig och stark vision att skapa värde för Detta var viktigast och mest framträdande på el- och elektroniksidan, då Volvo kunden. Grunden utgörs av ett engagerat ledarskap, ett välstrukturerat strategiskt S80 har en väsentligt mer avancerad elektronik än tidigare modeller. Utbild- planeringsarbete och god kommunikation ningen genomfördes efter en grundlig kompetensanalys och kunskapsprövades med kunder, leverantörer och medarbe- därefter genom prov. tare. Successiv nedbrytning av vision och Torslandaverken nådde uppsatta mål vad gäller både kvalitet och kvantitet mål skapar delaktighet, engagemang och stolthet över företagets framgångar. I en och leveransprecision. Under 1998 producerades 32.800 Volvo S80, vilket kan stor global organisation har företaget jämföras med introduktionsåret för Volvo 850-modellen 1991, då det tillver- lyckats få ett systematiskt förbättringsar- kades 7.400 bilar. bete att framgångsrikt genomsyra stora Med den nya plattformen som bas och erfarenheterna från utbildningspro- delar av verksamheten. Volvo Lastvagnar grammet bedöms behovet av provbyggnationer minska och tiden för produk- är ett gott föredöme för kvalitetsutveck- lingen i Sverige.” tionsomställningar bli kortare. Alla program, som drivits i mer än 12 Inför introduktionen 1998 av Volvo Lastvagnars nya tunga lastbilsfamilj, månader, har bidragit till avsevärda Volvo FM, genomfördes ett liknande utbildningsarbete. förbättringar i form av ökad produktivitet, högre kvalitet och kortare ledtider. Under 1998 påbörjades flera program inom Volvos anläggningar i Europa och i USA.

40 Utbildning och integration vid förvärv Antal anställda Den 7 maj 1998 förvärvade Volvo Construction Equipment Samsung Heavy 100.000 Industries division för anläggningsmaskiner i Changwon, Sydkorea, med 1.700 79.820 70.330 72.900 anställda. I och med detta inleddes en integrationsprocess där samtliga anställda 75.000 medverkade. Avsikten är att Samsung-medarbetarna snabbt skall förstå och omsätta de attityder, värderingar och samarbetsmetoder som Volvo representerar. 50.000 Vid tillträdet inleddes en rad aktiviteter för samtliga anställda vid fabriken.

Den första delen utgjordes av en serie informationsåtgärder för att klargöra 25.000 planerna för Changwon-enheten. Vidare följde utbildning via intern-TV, en atti- tydundersökning, byte av arbetskläder, en volvodag, en utställning samt att 0 96 97 98 fabriken gavs Volvo-identitet med skyltar och färger. Antalet anställda i Volvokoncernen ökade under året I den nu pågående fasen ingår att etablera kommunikationsmetoder och med 6.920 personer till 79.820. kanaler liksom en informationsnivå som är gemensam med Volvokoncernen i Detaljerad information om Volvos personal och övrigt. Centrala i det sammanhanget är de kommunikationslag som bildats. Ett personalkostnader samt styrelse och ledande befattningshavares förmåner finns i not 29, nyhetsbrev etableras och medarbetarna får tillgång till tidningen Volvo Global, sidan 70 samt på sidan 105. Volvos intranät och e-mail. I den långsiktiga integrationen ingår också implemen- tering av och utbildning i specifika volvosystem på IT-sidan. Uppföljning av genomförda aktiviteter sker planmässigt för att kunna korrigera och förbättra, allt för att Volvo Construction Equipment, Korea på ett naturligt sätt ska smälta in i koncernen och snabbt utvecklas till en helt integrerad del av Volvos affärs- område Anläggningsmaskiner.

Resultatbonus och 60-års fond Som en viktig komponent för att skapa samhörighet, engagemang och fokusering på resultatutveckling finns ett avtal om resultatbonus för 1998 mellan Volvo och de fackliga organisationerna. Resultatbonusen är grundad på avkastning på eget kapital. Kravet är att avkastningen skall uppgå till lägst 10%. På det belopp som överstiger avkastningskravet utgår resultatbonus enligt en skala mellan 10 och 18%, dock maximalt 350 Mkr. Det kollektiva sparandet benämnt 60-årsfonden har byggts ut ytterligare. Avsikten är att stärka medarbetarnas ekonomiska villkor i samband med pensionering. Full andel i 60-årsfonden motsvarar f n 210 kronor per månad insatt på ett individuellt konto. Både resultatbonussystemet och 60-årsfonden omfattar anställda i AB Volvo och dess helägda bolag i Sverige.

41 P RODUKTFÖRNYELSE

V OLVO FM Lastvagnars viktigaste produktnyhet under året var Volvo FM – en ny tung lastbilsfamilj, utvecklad för effektivare regionaltransporter och anläggningskörning.

42 U PPLEVELSER Introduktionen av Volvo FM kunde under sen- sommaren upplevas aktivt av 13.300 kunder och återförsäljare från hela världen.

43 P RODUKTFÖRNYELSE

S TORT STEG FRAMÅT Med nya Volvo S80 tar Personvagnar ett stort steg framåt i segmentet för stora bilar. Säker, spännande och attraktiv var några av omdömena från en genomgående positiv internationell press.

F RÅN HELA VÄRLDEN Vid introduktionen av Volvo S80 sommaren 1998, bjöds återförsäljare från hela världen, anställda och andra volvointresserade på upplevelser för alla sinnen.

44 V OLVO S80 Volvo S80 är världens första miljövaru- deklarerade bil avseende bilens alla faser från tillverkning till återvinning. Volvos starka position inom bilsäkerhet befästes genom säkerhetsinnovationer som WHIPS, ett nytt stolkoncept mot pisksnärtskador och utvecklingen av sidokrockskyddet SIPS med IC, Inflatable Curtain, som är en uppblåsbar sidokrockgardin.

45 P RODUKTFÖRNYELSE

V OLVO 5000 OCH V OLVO 7000 Med introduktionen av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och Volvo 7000 ökar andelen kompletta bussar där såväl chassi som kaross kommer från Volvos egna fabriker.

46 I FOKUS Resenärernas komfort, bussoperatörens fördel av snabb genomströmning av passagerare och minimerad miljöpåverkan har varit i fokus vid utvecklingen av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och Volvo 7000.

47 P RODUKTFÖRNYELSE

F RÄCK OCH FORMMJUK Under våren introducerade Volvo en ny serie kompakta hjullastare, Volvo L30-L45 som tilldelades utmärkelsen Utmärkt Svensk Form. Juryns kommentar löd: ”Ett stort lyft för den oftast kantiga designen av yrkes- fordon. Fräck och formmjuk med vacker balans och genomtänkta detaljer.”

48 V OLVO L220D Under början av året introducerades en ny, tung hjullastare, Volvo L220D, i huvudsak avsedd för berg- och upplagslastning. Den nya hjullastaren kännetecknas av hög produktivitet i kombination med låga ljud- och avgasemissioner.

B EFÄSTER POSITIONEN Förvärvet av Samsungs rörelse för anläggnings- maskiner innebär att Volvo mångdub- blar den årliga kapaciteten av gräv- maskiner och befäster positionen som en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner.

49 P RODUKTFÖRNYELSE

M ARIN KÖPKRAFT Under fyra dagar i november såldes det båtar, motorer och tillbehör för över 2,5 miljarder kronor på båtmässan i Fort Lauderdale, en av världens största båtmässor med över 150.000 besökare. Under mässan introducerade Volvo Penta sin nya marindieselmotor TAMD 74 EDC som är den starkaste motorn i den på båtmotormarknaden viktiga 7-litersklassen.

50 S KRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR Inom Volvo Aeros affärsområde Flygmotor- underhåll introducerades 1998 ett nytt koncept som innebär att flygbolagets underhållskostnader baseras på det antal timmar planet används.

L YCKAD UPPSKJUTNING Den nya europeiska raketen Ariane 5 är nu klar för kommersiella uppskjutningar sedan man i oktober genomfört en lyckad uppskjutning av Ariane 503. Aero tillverkar munstycken och turbiner till motorerna.

51 V OLVOKONCERNEN

Resultaträkning Mkr

1996 1997 1998 Nettoomsättning not 3 156.060 183.625 212.936 Kostnad för sålda produkter – 121.249 – 138.990 – 163.876 Bruttoresultat 34.811 44.635 49.060

Forsknings- och utvecklingskostnader – 8.271 – 8.659 – 10.104 Försäljningskostnader – 14.895 – 17.160 – 19.042 Administrationskostnader – 6.685 – 7.018 – 8.091 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader not 4 – 1.250 – 3.380 – 2.813 Jämförelsestörande poster not 5 ——– 2.331

Rörelseresultat not 6 3.710 8.418 6.679

Resultat från andelar i intresseföretag not 7 314 2.929 444 Resultat från övriga aktier och andelar not 8 9.007 1.168 4.526 Ränteintäkter och liknande resultatposter 4.817 3.486 1.502 Räntekostnader och liknande resultatposter – 3.271 – 2.748 – 1.375 Övriga finansiella intäkter och kostnader not 9 – 374 – 77 – 157 Resultat efter finansiella poster 14.203 13.176 11.619

Skatter not 10 – 1.825 – 2.705 – 2.939 Minoritetsandelar i resultat not 11 99 – 112 – 42 Årets resultat 12.477 10.359 8.638

52 Balansräkning Mkr

31 december 1996 31 december 1997 31 december 1998 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar not 12 2.277 3.284 5.778 Materiella anläggningstillgångar not 12 Fastigheter, maskiner och inventarier 26.458 30.793 36.207 Tillgångar i operationell leasing 4.968 31.426 13.501 44.294 22.285 58.492 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar not 13 12.412 4.583 3.393 Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet not 14 5.831 13.967 24.546 Övriga långfristiga fordringar not 15 7.425 25.668 5.977 24.527 7.171 35.110 Summa anläggningstillgångar 59.371 72.105 99.380

Omsättningstillgångar Varulager not 16 23.148 27.993 32.128 Kortfristiga fordringar Fordringar i säljfinansieringsverksamhet not 17 9.721 18.337 22.252 Övriga fordringar not 18 22.258 31.979 24.257 42.594 30.442 52.694 Kortfristiga placeringar not 19 21.577 10.962 7.168 Kassa och bank not 20 5.084 9.641 13.056 Summa omsättningstillgångar 81.788 91.190 105.046 Summa tillgångar 141.159 163.295 204.426

Eget kapital och skulder Eget kapital not 21 Bundet eget kapital Aktiekapital 2.318 2.649 2.649 Bundna reserver 14.906 17.224 16.473 19.122 17.100 19.749

Fritt eget kapital Fria reserver 28.175 30.950 39.669 Årets resultat 12.477 40.652 10.359 41.309 8.638 48.307 Summa eget kapital 57.876 60.431 68.056

Minoritetskapital not 11 504 899 860

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 22 3.150 3.296 2.936 Avsättning för latenta skatter 3.055 3.912 4.317 Övriga avsättningar not 23 11.933 18.138 15.745 22.953 20.870 28.123

Långfristiga skulder not 24 Obligationslån 7.955 11.272 15.624 Övriga lån 10.234 18.189 11.863 23.135 10.388 26.012

Kortfristiga skulder not 25 Lån 14.263 18.282 38.876 Leverantörsskulder 11.960 15.257 16.317 Övriga kortfristiga skulder 20.229 46.452 22.338 55.877 26.182 81.375 Summa eget kapital och skulder 141.159 163.295 204.426

Ställda panter not 26 6.503 6.743 5.388 Ansvarsförbindelser not 27 6.188 5.406 6.737

53 V OLVOKONCERNEN

Kassaflödesanalys Mkr

1996 1997 1998 Årets verksamhet Årets resultat + 12.477 + 10.359 + 8.638 Avskrivningar som belastat detta resultat + 5.351 + 6.796 + 9.626 Resultatandelar i intresseföretag efter skatt – 222 + 220 – 400 Utdelning från intresseföretag + 119 + 145 + 634 Vinst vid försäljning av aktier – 8.169 — 4.068 – 4.469 Vinst vid försäljning av koncernföretag — – – 366 Minoritetsandel efter skatt – 99 + 112 + 42 Ökning av omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar – 4.777 — 7.452 – 6.592 Varulager – 547 — 2.575 – 1.306 Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga rörelseskulder samt övriga avsättningar – 618 + 7.280 + 6.888 Ökning (+) minskning (–) av latent skatteskuld + 23 – 5.919 + 711 — 2.036 – 669 – 1.679 Kassaflöde från årets verksamhet + 3.538 + 11.528 + 12.026

Investeringar (ökning –) Fastigheter, maskiner och inventarier m m: Investeringar i anläggningar – 8.200 — 9.863 – 10.549 Investeringar i leasingfordon – 3.851 — 9.773 – 12.654 Restvärde på sålda och utrangerade anläggningstillgångar samt leasingfordon + 1.958 + 1.855 + 2.777 Aktier och andelar, netto + 14.080 + 10.669 + 5.504 Långfristiga fordringar, netto – 2.804 — 6.031 – 9.884 Förändring genom företagsförvärv och -försäljningar – 878 + 305 — 1.303 — 14.446 – 5.622 – 30.428 Återstår efter nettoinvesteringar + 3.843 — 2.918 – 18.402

Finansiering, utdelning m m Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga banklån och övriga lån + 5.151 + 995 + 18.872 Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lån samt avsättningar för pensioner – 1.844 + 3.404 + 1.043 Ökning (+) minskning (–) av minoritetskapital + 45 — 21 + 68 Utdelning till AB Volvos aktieägare – 1.854 — 1.993 – 2.208 Utdelning till minoritetsägare – 33 — 83 – 59 Inlösen av aktier – – 5.807 – Nyemission – + 116 – Reglering av skuld till Renault – 1.536 — – Övrigt – 121 – 192 – 22 — 3.411 – + 17.716 Förändring av likvida medel exkl omräkningsdifferenser + 3.651 — 6.329 – 686 Omräkningsdifferenser på likvida medel – 296 + 271 + 307 Förändring av likvida medel + 3.355 — 6.058 – 379

Likvida medel vid årets början 23.306 26.661 20.603 Likvida medel vid årets slut 26.661 20.603 20.224

I kassaflödesanalysen har effekterna av större förvärv och avyttringar av koncern- Effekterna av valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncern- företag för respektive år, inklusive utdelningen av aktieinnehavet i Swedish företag har även exkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassa- Match 1996, exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. flödet. I likvida medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar.

54 KONCERNENS NOTER OCH KOMMENTARER Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. Belopp inom parentes anger tidigare års värden, där första värdet avser 1997 och det andra 1996.

Redovisningsprinciper Not 1

Volvos verksamhet nor, till största delen hänförbar till s k temporära skillna- Volvos verksamhet koncentreras till fordons- och trans- der. Den ingående latenta skattefordran per 1 januari portmedelsindustrin. Inriktningen 1998 var att stärka 1999 kommer att redovisas som motsvarande ökning av Volvo Personvagnars ställning som nischtillverkare och eget kapital. utveckla positionen som en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt drivsys- Koncernredovisning tem för marint och industriellt bruk. Inom flygmotorer har Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, samtliga Volvo betydande resurser för underhåll av motorer och dotterbolag och intresseföretag. Med dotterbolag avses utveckling av motorkomponenter. de bolag i vilka Volvo innehar mer än 50% av aktiernas Koncernbokslutet för AB Volvo och dess dotterbolag röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande infly- är upprättat i enlighet med svenska redovisningsprinci- tande över. Dotterbolag där innehavet är tillfälligt inklu- per. Dessa redovisningsprinciper avviker i vissa väsent- deras dock ej i koncernredovisningen. Med intresse- liga avseenden från amerikanska redovisningsprinciper, företag avses de bolag i vilka Volvo har ett långsiktigt se not 31. innehav som motsvarar minst 20% och högst 50% av röstvärdet. Operativ struktur Koncernredovisningen utarbetas enligt de principer Volvokoncernens verksamhet utgörs av sex produktrela- som anges i Redovisningsrådets Rekommendation. terade affärsområden, Personvagnar, Lastvagnar, Bussar, Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligt Anläggningsmaskiner, Marin- och industrimotorer samt förvärvsmetoden. Aero. Förutom de sex affärsområdena finns viss övrig Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning t o m verksamhet, som i huvudsak utgörs av servicebolag tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under vilkas syfte är att stödja den övriga verksamheten. löpande år ingår i koncernens redovisning fr o m Varje affärsområde har det fullständiga ansvaret för förvärvstidpunkten. respektive rörelseresultat samt operativt kapital. I affärs- Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapital- områdets ansvarsområde ingår även ansvaret för respek- andelsmetoden. I koncernens resultaträkning utgörs tive säljfinansieringsverksamhet, där dock vissa restrik- Resultat från andelar i intresseföretag av koncernens tioner och principer fastställts centralt. andel av intresseföretagens redovisade resultat före I syfte att erhålla samordningsfördelar sker styrning skatter justerat för minoritetsintresse, i förekommande och koordinering av skatter och treasury centralt. fall reducerad med avskrivning på övervärde. Koncernens Volvokoncernens legala struktur grundar sig på en andel av intresseföretagens redovisade skattekostnader optimal hantering av treasury, skatter och administration samt beräknade skatter i bokslutsdispositioner ingår och skiljer sig därför från den operativa strukturen. i koncernens skattekostnad. Flertalet av intresseföretagen intas av praktiska skäl Ändrade redovisningsprinciper i Volvokoncernens bokslut med en viss tidsförskjutning, Ny årsredovisningslag normalt ett kvartal. Utdelning från intresseföretagen Fr o m 1997 tillämpas den nya årsredovisningslagen, ingår inte i koncernens resultat. I koncernens balansräk- vilken främst inneburit förändringar i uppställningsfor- ning förändras det bokförda värdet på aktieinnehaven merna för resultat- och balansräkning. Jämförelseårens med Volvos andel av respektive bolags resultat efter resultat- och balansräkningar med tillhörande noter har skatt minskat med avskrivningar på övervärden och anpassats till de nya reglerna. Den nya lagen har endast erhållna utdelningar. obetydligt inverkat på Volvos värderingsprinciper. Redovisning av säkringar (hedge) Förändrad redovisning av latenta skatter 1999 Lån och andra finansiella instrument som används i syfte Volvo har hittills redovisat latenta skattefordringar av- att skydda en underliggande position, redovisas som en seende s k temporära skillnader samt uppkomna förlust- säkring (hedge). För att säkringsredovisning skall kunna avdrag i den mån dessa kunnat kvittas mot latenta skatte- ske måste följande kriterier vara uppfyllda; positionen skulder inom samma beskattningsområde. Volvo anpassar som säkras är identifierad och exponerad för kurs- och sina redovisningsregler från och med 1999 till internatio- ränteförändringar, avsikten med lånet/instrumentet är att nell och svensk redovisningspraxis och latenta skatte- utgöra en säkring samt att säkringen effektivt skyddar fordringar kommer därmed att redovisas under förutsätt- den underliggande positionen mot förändringar i mark- ning att det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot nadskurser. Finansiella instrument som används i syfte framtida skattepliktiga överskott. att skydda framtida valutaflöden betraktas som en säk- Redovisningsförändringen medför en latent skattefor- ring om flödet med stor sannolikhet bedöms inträffa. dran, baserat på 1998 års bokslut, om 1,3 miljarder kro-

55 N OTER

Valutakurser Medelkurs jan-dec Kurs 31 december Land Valuta 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Belgien BEF 0,217 0,214 0,2196 0,215 0,213 0,2341 Danmark DKK 1,158 1,158 1,1897 1,156 1,155 1,2685 Finland FIM 1,463 1,476 1,4930 1,482 1,453 1,5885 Frankrike FRF 1,312 1,310 1,3514 1,312 1,314 1,4400 Italien ITL 0,00436 0,0045 0,0046 0,00451 0,0045 0,0049 Japan JPY 0,0618 0,0631 0,0610 0,0593 0,0606 0,0700 Nederländerna NLG 3,982 3,921 4,0202 3,941 3,903 4,2865 Norge NOK 1,040 1,082 1,0520 1,066 1,072 1,0730 Storbritannien GBP 10,486 12,496 13,2215 11,605 13,123 13,5200 Tyskland DEM 4,462 4,412 4,5317 4,423 4,398 4,8295 USA USD 6,712 7,629 7,9676 6,872 7,870 8,0650

Utländska valutor sker för orealiserade förluster i den mån dessa översti- Vid upprättandet av koncernens bokslut omräknas samt- ger orealiserade vinster. liga poster i resultaträkningarna för utländska dotterbolag Vid värdering av lån där det ursprungliga valutaslaget (med undantag för bolag i höginflationsländer) till svenska ändrats genom valutaswapavtal, beräknas lånebeloppet kronor efter de genomsnittliga valutakurserna under omräknat till svenska kronor med beaktande av swap- räkenskapsåret (medelkurser). Samtliga poster i balans- avtalet. räkningarna, utom nettoresultaten, omräknas efter valuta- Valutakursdifferenser på lån och andra finansiella kurserna vid respektive årsskiften (balansdagens kurser). instrument i utländsk valuta, vilka valutasäkrar nettotill- De förändringar av koncernens eget kapital som uppstår gångar i utländska dotterbolag och intresseföretag, redo- genom variationer i balansdagskurserna jämfört med visas mot omräkningsdifferenser på dessa bolags egna kurserna vid föregående årsskifte påverkar direkt eget kapital. kapital och redovisas där bland bundna och fria reserver. Kursvinster och kursförluster avseende övriga till- Den differens som uppkommer i koncernens balansräk- gångar och skulder i utländsk valuta, såväl på årets ning genom att nettoresultaten i utländska dotterbolag betalningar som på värderingen vid årets slut, påverkar omräknas till svenska kronor efter medelkurs påverkar resultatet före skatter och minoritetsandelar det år de koncernens fria reserver. Beträffande utländska intresse- uppkommer. Viktigare valutakurser använda i koncern- företag förändras det bokförda värdet genom ändringar bokslutet anges ovan. i valutakurserna. Denna differens påverkar direkt bundna reserver. Övriga finansiella instrument Vid avyttring av utländska dotterbolag och intresse- Ränte- och valutaränteswapar används i syfte att förän- företag redovisas den ackumulerade omräkningsdiffe- dra underliggande låns räntestruktur och redovisas som rensen som ett slutligt realiserat resultat och påverkar en säkring av dessa. därmed realisationsresultatet. Ränteinstrument vilka används som en del i förvalt- Boksluten för dotterbolag som är verksamma i länder ningen av koncernens kortfristiga placeringar värderas med hög inflation omräknas till svenska kronor efter den tillsammans med dessa enligt portföljmetoden. s k temporala metoden. Denna innebär att balansräk- Avsättning görs för orealiserade förluster överstigande ningens monetära poster omräknas efter balansdagens de orealiserade vinsterna inom portföljen. kurser samt att icke monetära balansposter och motsva- Ränteinstrument som inte uppfyller kriterierna för rande poster i resultaträkningen omräknas efter kurser- säkringsredovisning värderas vid bokslutstillfället varvid na vid anskaffningstidpunkten (historiska kurser). Övriga avsättning för orealiserade förluster görs. resultaträkningsposter omräknas efter medelkurs. Om- räkningsdifferenser påverkar årets resultat. Investeringar i anläggningar Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till Begreppet investeringar i anläggningar inkluderar inves- balansdagens kurs, såväl i de enskilda koncernbolagen teringar i fastigheter, maskiner och inventarier samt som i koncernens bokslut. I tillämpliga fall värderas for- immateriella anläggningstillgångar. Investeringar avseen- dringar och skulder till underliggande terminskurs. de tillgångar i operationell leasing ingår ej. Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar och skulder avsätts i de enskilda svenska koncernbolagen till Avskrivningar på immateriella en valutakursreserv, vilken ingår i obeskattade reserver. och materiella anläggningstillgångar Vinster och förluster avseende säkringar (hedgar) Avskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnas redovisas vid samma tidpunkt som vinster och förluster anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade på de poster som säkrats. Erhållna premier eller betal- med nedskrivningar, och beräknade ekonomiska livsläng- ningar för valutaoptioner, vilka säkrar valutaflöden i der. Aktiverade typbundna verktyg skrivs i allmänhet av affärstransaktioner, redovisas som intäkt/kostnad över under 2–8 år. Avskrivningstiden för tillgångar i operatio- kontraktstiden. nell leasing är vanligtvis 3–5 år. Maskiner skrivs i allmän- På balansdagen utestående valutaterminskontrakt, het av på 5–20 år och byggnader på 25–50 år medan vilka ingåtts för att säkra framtida kommersiella valuta- avskrivningstiden för huvudparten av markanläggningar- flöden, redovisas resultatet vid samma tidpunkt som det na är 20 år. I samband med deltagande i flygmotorpro- kommersiella flödet realiseras. För övriga utestående jekt i samarbete med andra företag ersätter Volvo Aero i valutaterminskontrakt görs en värdering varvid avsättning vissa fall dessa företag för del av de utvecklingskostna- 56 der som uppstått före Volvo Aeros inträde i projekten. Skattelagarna i Sverige och i vissa andra länder ger Dessa kostnader aktiveras och skrivs av på 5–10 år. företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom Skillnaden mellan ovannämnda avskrivningar och avsättning till obeskattade reserver. I koncernens balans- skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbo- räkning behandlas dessa såsom temporära skillnader, laget och i enskilda dotterbolag som ackumulerade över- d v s uppdelning sker mellan latent skatteskuld och eget avskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Redovis- kapital (bundna reserver). I koncernens resultaträkning ningen av dessa i koncernen beskrivs under rubriken, fördelas avsättning till eller upplösning av obeskattade latent skatteskuld, bokslutsdispositioner och obeskatta- reserver mellan latent skatt och årets resultat. de reserver nedan. I de enskilda koncernbolagen (inklusive AB Volvo) Goodwill redovisas som anläggningstillgång och skrivs redovisas de obeskattade reserverna som en särskild av enligt plan. Avskrivningstiden är 5–20 år. Goodwill- post i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas beloppen avseende Volvo Construction Equipment, avsättningar till, respektive upplösningar av obeskattade Champion Road Machinery, The AGES Group, Prévost, reserver under rubriken bokslutsdispositioner. Den redo- Nova BUS, MASA och Volvo Construction Equipment visade skattekostnaden utgörs av skatten på resultatet Korea skrivs av på 20 år, beroende på innehavens lång- efter bokslutsdispositioner. siktiga och strategiska betydelse. Definitioner Varulager Rörelsemarginal Varulagret är upptaget till den lägsta av anskaffnings- Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning. kostnaden enligt den s k först in-först ut-principen respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid Avkastning på operativt kapital beaktats. Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital. Det operativa kapitalet utgörs av operativa till- Kortfristiga placeringar gångar (materiella och immateriella anläggningstillgång- Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av ar, fordringar och lager) minus ej räntebärande kortfristiga anskaffnings- eller marknadsvärdet med tillämpning av skulder. Nyckeltalet används endast för affärsområdena, portföljmetoden. inte för koncernen som helhet.

Produktutvecklingskostnader Avkastning på eget kapital och garantikostnader Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital. Produktutvecklingskostnader belastar rörelsens kostnader när de uppstår. Räntetäckningsgrad Beräknade kostnader för produktgaranti belastar Rörelseresultat ökat med resultat från andelar i intresse- rörelsens kostnader i samband med att produkterna säljs. företag, resultat från övriga aktier och andelar samt ränteintäkter och liknande resultatposter dividerat med Jämförelsestörande poster räntekostnader. Jämförelsestörande poster redovisas som separat post i resultaträkningen. De avser omstruktureringskostnader Självfinansieringsgrad samt intäkter och kostnader som huvudsakligen är en Kassaflöde från årets verksamhet (se kassaflödesanaly- följd av förändringar i koncernens sammansättning. sen) dividerat med nettoinvesteringar i anläggningar och leasingtillgångar. Användning av uppskattade värden I samband med upprättande av bokslut i enlighet med Finansiella nettotillgångar/nettoskuld god redovisningssed gör företagsledningen uppskatt- Kassa och bank, kortfristiga placeringar och räntebäran- ningar och antaganden som påverkar tillgångars och de långfristiga fordringar med avdrag för kort- och lång- skulders samt ansvarsförbindelsers redovisade värden fristiga räntebärande skulder. Nettoskulden i Volvos sälj- på bokslutsdagen. Redovisade intäkter och kostnader finansieringsbolag inräknas ej eftersom räntekostnaden påverkas också. Verkligt utfall kan komma att avvika från på dessa skulder belastar rörelseresultatet och inte ränte- dessa uppskattningar. nettot.

Latent skatt, bokslutsdispositioner, obeskattade Andel eget kapital och minoritetskapital reserver Eget kapital och minoritetskapital dividerat med totala Skattelagstiftningen i Sverige och andra länder har tillgångar. ibland andra regler än vad som följer av god redovisningssed vad gäller tidpunkt för beskattning och mätning Andel eget kapital av vissa affärshändelser. Latent skatt redovisas på skill- Eget kapital dividerat med totala tillgångar. nader vilka härigenom uppstår mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skul- Resultat per aktie der, s k temporära skillnader, samt även på skattemässi- Årets resultat dividerat med det vägda genomsnittet av ga förlustavdrag. Vad beträffar värderingen av latenta antalet utestående aktier under perioden. skattefordringar, d v s värdet av framtida skattereduktio- ner, gäller dock att latenta skattefordringar överstigande Genomsnittligt antal aktier latenta skatteskulder inom samma beskattningsområde Det vägda genomsnittet av antal aktier för ett visst år ej redovisas. Se emellertid information avseende kom- beräknas på följande sätt: de åtta ingående och utgåen- mande ändringar av redovisningsprinciper på sidan 55. de värdena för årets fyra kvartal summeras och divideras därefter med åtta. 57 N OTER

Förvärv och avyttringar av aktier och andelar i dotterbolag Not 2

Moderbolagets innehav av aktier och andelar i koncern- till 51% av Volvo Bussar och till 49% av brittiska Henlys företag per 31 december 1998 framgår av förteckning Group. Nova BUS är en ledande tillverkare av stadsbus- på sidan 89. Nedan specificeras viktigare förvärv, etable- sar i USA och Kanada och har även produktionsanlägg- ringar och avyttringar inom koncernen. ningar i dessa båda länder. I samband med förvärvet uppstod ett övervärde om 0,3 miljarder kronor, vilket skrivs av Mexicana de Autobuses SA de CV på 20 år. I oktober 1998 förvärvade AB Volvo samtliga aktier i den mexikanska busstillverkaren Mexicana de Autobuses BRS Ltd (MASA). Samtidigt annonserades att Henlys Group, Volvo Contract Services, Volvo Lastvagnars säljfinansie- Volvos partner i den amerikanska bussverksamheten, vid ringsbolag i Storbritannien, förvärvade i februari 1998 ett senare tillfälle kommer att förvärva en minoritetspost det brittiska lastbilsuthyrningsföretaget BRS Truck om 35% av aktierna. MASA är Mexicos näst största till- Rental and Contract Hire för en total köpeskilling om verkare av turist- och långfärdsbussar. I samband med cirka 49 miljoner pund. BRS utgör ett väletablerat varu- förvärvet uppstod ett övervärde om 0,6 miljarder kronor, märke inom brittisk lastbilsuthyrning med representation vilket skrivs av på 20 år. över hela Storbritannien.

Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc. Carrus Oy Volvo Construction Equipment träffade i oktober 1998 I januari 1998 förvärvade Volvo Bussar AB samtliga en överenskommelse med Hitachi Construction Machinery aktier i den finska karosstillverkaren Carrus för en köpe- Ltd. om att minska Volvos ägarandel i det gemensamt skilling om 0,5 miljarder kronor. Bolaget tillverkar fem ägda bolaget Euclid Hitachi Heavy Equipment från 60% olika karossmodeller för stads- linje- och turistbussar till 20%. Aktieförsäljningen innebar endast en marginell på busschassier från olika fordonstillverkare. I samband påverkan på Volvokoncernens redovisade nettoresultat med förvärvet uppstod ett övervärde om 0,2 miljarder för 1998. kronor, vilket skrivs av på 10 år.

Kopsch AG Volvo Trucks North America, Inc I september 1998 förvärvade Volvo Construction Equip- (fd Volvo G M Heavy Truck Corporation) ment sin största återförsäljare i Tyskland, Kopsch AG, I juli 1997 övertog Volvo Lastvagnar resterande 13% av med ett nätverk om tio försäljningsställen. stamaktierna i sitt nordamerikanska lastbilsbolag från General Motors Corporation och ändrade samtidigt Volvo Otomotiv Türk Ltd Sti (Trakmas) bolagsnamnet till Volvo Trucks North America, Inc. Skälet Volvo Construction Equipment övertog under september till förändringen var att ensam uppnå full kontroll över 1998 importörsverksamheten i Turkiet, inklusive fyra för- bolaget. General Motors erhöll s k preferensaktier i ut- säljningsställen, från Trakmas. Volvos totala verksamhet byte mot sina stamaktier. på den turkiska marknaden samordnades därvid i det helägda dotterbolaget Volvo Otomotiv Türk. Transbanco Banco de Investimento SA I december 1997 förvärvade Volvo do Brasil resterande Volvo Construction Equipment Korea Co Ltd 50% av aktierna i det brasilianska säljfinansieringsbolaget Volvo Construction Equipment förvärvade i juli 1998 Transbanco Banco de Investimento SA. Per 31 decem- Samsung Heavy Industries samtliga tillgångar inom verk- ber 1997 konsoliderades bolagets balansräkning i samheten för anläggningsmaskiner för 0,5 miljarderUSD. Volvokoncernen. Innehavet redovisades tidigare enligt Tillgångarna förvärvades huvudsakligen via det nybildade kapitalandelsmetoden. dotterbolaget Volvo Construction Equipment Korea. Den förvärvade verksamheten inkluderar utveckling, tillverk- Champion Road Machinery Limited ning och marknadsföring av grävmaskiner i kategorierna I mars 1997 förvärvade Volvo Construction Equipment 7-28 ton samt i mindre skala även hjullastare mm. I för- samtliga aktier i det kanadensiska företaget Champion värvet ingår också ett omfattande distributionsnät på den Road Machinery Limited för 173 miljoner kanadensiska sydkoreanska marknaden. I sambandet med förvärvet dollar. Bolaget är en betydande tillverkare av väghyvlar uppstod ett övervärde om 1,2 miljarder kronor, vilket och andra maskiner för vägbyggnad och vägunderhåll. skrivs av på 20 år. Champion konsolideras i Volvokoncernen fr o m 1 januari 1997. I samband med förvärvet uppstod ett övervärde ZAO Volvo Vostok om 0,7 miljarder kronor, vilket skrivs av på 20 år. I juni 1998 etablerades ett nytt bolag i Ryssland, ZAO Volvo Vostok, i vilket respektive affärsområde driver sin Volvo Penta Benelux BV verksamhet. AB Volvo Penta förvärvade under 1997 den fristående importören Nebim Handelsmaatschappij BV i Neder- Nova BUS Corporation länderna. Bolaget namnändrades därefter till Volvo Penta Volvo Bussar förvärvade i februari 1998 den nordameri- Benelux BV. Volvo Penta Benelux ansvarar för mark- kanska busstillverkaren Nova BUS för en köpeskilling om nadsföring, försäljning och service av industri- och marin- drygt 50 miljoner kanadensiska dollar. Förvärvet genom- motorer i Belgien, Nederländerna och Luxemburg. fördes av Prévost Car Incorporated, som sedan 1995 ägs

58 The AGES Group, ALP Volvo Truck Latvia S/A Under 1996 ökade Volvo Aero sitt ägande i det ameri- Under 1996 bildades Volvo Truck Latvia S/A. Bolaget kanska företaget The AGES Group, ALP, Air Ground ägs till 100% av Volvo Lastvagnar och marknadsför last- Equipment Sales, från 5 till 25%. I början av 1997 ökade bilar i Lettland. innehavet ytterligare till 60% och AGES ingår därefter som dotterbolag i Volvo. I samband med förvärvet upp- Volvo Pakistan Ltd stod ett övervärde om 0,2 miljarder kronor, vilket skrivs Under 1996 bildades Volvo Pakistan Ltd som ägs till av på 20 år. Under 1998 förvärvade BTM Capital, ett hel- 51% av Volvo Lastvagnar. Bolaget tillverkar lastbilar och ägt dotterbolag till Bank of Tokyo-Mitsubishi Ltd, 5% i ansvarar för försäljningen i landet. AGES varefter Volvo Aeros ägarandel minskade till 57%. Volvo Austria GmbH Volvo Car Finance Holding AB I november 1996 förvärvade Volvo Bussar det resteran- Vid årsskiftet 1995/1996 etablerade Volvo Person- de aktieinnehavet om 25% i Steyr Bus GmbH från vagnar AB ett helägt bolag, Volvo Car Finance Holding Steyr-Daimler-Puch Ag. Bolaget, som fr o m 1 januari AB, med syfte att samordna säljfinansieringsverksam- 1997 är namnändrat till Volvo Austria GmbH, ägs till heten inom Volvo Personvagnar. Bolaget är moderbolag 100% av Volvo Bussar AB. I Volvo Austria samordnades till några av Volvo Personvagnars säljfinansierings- och den nya distributionsstrukturen i Österrike med start försäkringsbolag i Europa samt Australien. i januari 1997. Den nya strukturen innebar att Volvo tog över Denzels importörsfunktioner i Österrike och integre- Volvo Rahoitus Suomi Oy (f d Devoco Oy) rar dessa i sitt europeiska marknadsförings- och distribu- Under 1996 förvärvade Volvo Personvagnar AB 50% av tionsnät för personbilar, lastbilar och bussar. aktiekapitalet i Volvo Rahoitus Suomi Oy, varefter innehavet uppgår till 75%. Resterande 25% ägs av Volvo Truck Fortos Fastigheter AB Finance Holding. Bolaget finansierar kunder och återför- Under 1996 avyttrades samtliga aktier i Fortos säljare i Finland, både avseende personbilar och lastbilar. Fastigheter AB till Fabege AB. Försäljningen medförde en koncernmässig vinst om 39 miljoner kronor. Volvo India PVT Ltd Dessutom erhölls nyemitterade aktier i Fabege. Under 1996 bildades Volvo India PVT Ltd, ett helägt dotterbolag till Volvo Lastvagnar. I juni 1998 invigdes en Swedish Match AB fabrik som på sikt planeras få en produktionskapacitet I enlighet med beslut på Volvos bolagsstämma den på 4.000 lastbilar per år. 24 april 1996 delades samtliga aktier i det helägda dotterbolaget Swedish Match AB ut till Volvos aktieägare i maj 1996.

Nettoomsättning Not 3

Nettoomsättning per affärs- och marknadsområde framgår av tabeller på sidan 12.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Not 4

Övriga rörelsekostnader inkluderar förluster på termins- ingår bland Övriga rörelsekostnader med 338 (196;195), och optionskontrakt om 640 (1.180; vinst om 1.100). respektive 160 (231; 300). Avskrivning på goodwill samt resultatbonus till anställda

Jämförelsestörande poster Not 5

Rörelseresultatet för 1998 har belastats med jämförel- av anläggningstillgångar, 348 reavinst vid Lastvagnars sestörande poster om 2.331 (-; -), avseende beslutade försäljning av bakaxeltillverkningen i Lindesberg och res- omstruktureringar i syfte att anpassa den industriella terande ca 800 övriga omstruktureringskostnader. Av strukturen samt distributions- och marknadsorganisatio- kostnaderna avser 681 Personvagnar, 46 Lastvagnar, nen. Av totalbeloppet avser ca1.300 kostnader för avtals- 422 Bussar, 910 Anläggningsmaskiner, 158 Marin- och pensionering och övertalig personal, ca 600 nedskrivning industrimotorer samt 114 övriga verksamheter.

Rörelseresultat Not 6

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster per ingår i rörelseresultatet och specificeras per typ av affärsområde framgår av tabell på sid 13. Avskrivningar anläggningstillgång enligt nedan:

1996 1997 1998 Immateriella anläggningstillgångar 266 253 574 Fastigheter, maskiner och inventarier 4.247 4.731 5.753 Tillgångar i operationell leasing 838 1.812 3.299 Summa 5.351 6.796 9.626 59 N OTER

Resultat från andelar i intresseföretag Not 7

Volvos andel i intresseföretagens resultat före skatter framgår enligt nedan. Resultatandelar Utdelning

1996 1997 1998 1996 1997 1998 Netherlands Car BV – 334 – 128 232 – — – Bilia AB 11 122 131 23 32 35 Xian Silver Bus Corp – 20 16 — — – AVC Intressenter AB 381 23 6 – — 506 AutoNova AB – 84 – 45 0 – — – Säljfinansieringsbolag AB Volvofinans 66 82 87467 VOCS Finance Ltd 31 47 16 – 84 85 Övriga bolag 47 16 – 25 4 23 1 Innehav som inte längre redovisas enligt kapitalandelsmetoden ABB Olofström Automation AB 1 –25––—– Pripps Ringnes AB 263 — – 88 — – Transbanco Banco de Investimento SA 2 – 133 – 278 – — — – Övriga bolag 42 — – 3 — — – Delsumma 290 – 116 460 119 145 634 Resultat vid försäljning av andelar i intresseföretag Pripps Ringnes AB — 3.027 — Övriga bolag 24 18 – 16 Delsumma 24 3.045 – 16 Resultat vid försäljning av andelar i intresseföretag 314 2.929 444

Av praktiska skäl redovisas flertalet av intresseföretagens resultat i 1 I december 1998 avyttrades innehavet i ABB Olofström Volvokoncernens bokslut med en viss tidsförskjutning, vanligtvis ett Automation AB. kvartal. 2 I december 1997 förvärvade Volvo do Brasil utestående aktier i Transbanco Banco de Investimento SA. Bolagets balansräkning konsolideras i Volvokoncernen per den 31 december 1997.

60 Resultat från övriga aktier och andelar Not 8

1996 1997 1998 Erhållen utdelning Pharmacia & Upjohn, Inc. 327 165 43 SAS Sverige AB 91 10 – Renault SA 124 — – Borgtornet AB 165 — – Övrigt 73 20 3 Delsumma 780 195 46

Vinst vid försäljning Pharmacia & Upjohn, Inc. 7.766 — 4.452 Stockholms Fondbörs AB — – 33 Renault SA — 783 – SAS Sverige AB — 221 – Investment AB Bure 394 — – Övrigt 67 – 311 – 51 Delsumma 8.227 973 4.480 Summa 9.007 1.168 4.526

1 Inklusive nedskrivning av aktier.

Övriga finansiella intäkter och kostnader Not 9

Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar valutakursvinster om 164 (206; förluster 13).

61 N OTER

Skatter Not 10

Resultat efter finansiella poster fördelas enligt följande: 1996 1997 1998 Sverige 10.476 8.828 7.089 Utanför Sverige 3.437 4.464 4.070 Resultatandelar i intresseföretag 290 – 116 460 Summa 14.203 13.176 11.619

Skattekostnaden fördelas enligt följande: 1996 1997 1998 Löpande skatt: Sverige – 615 – 133 – 975 Utanför Sverige – 1.532 – 2.145 – 1.553 Delsumma – 2.147 – 2.278 – 2.528

Latent skatt: Sverige 574 – 366 – 72 Utanför Sverige – 184 42 – 279 Delsumma 390 – 324 – 351

Intresseföretag – 68 – 103 – 60 Summa skatt – 1.825 – 2.705 – 2.939

Skattekostnaden avsåg huvudsakligen löpande skatt i Vid utgången av 1998 hade koncernen förlustavdrag såväl svenska som utländska bolag. om ca 3.000. Därav har ca 500 beaktats vid beräkning- Avsättning har skett för beräknade skattekostnader en av latenta skatteskulder. som bedöms kunna uppkomma till följd av tidigare taxe- Förlustavdrag om ca 2.500 kan således utnyttjas för ringsrevisioner i Volvokoncernen. Yrkanden för vilka att reducera skattekostnaden kommande år. Härav för- reservering ej bedömts erforderlig motsvarar en kostnad faller ca 500 inom fem år. Förlustavdrag i svenska bolag om 1.442 (699; 528). Beloppet ingår bland ansvarsför- är inte tidsbegränsade. bindelser. Svensk inkomstskatt uppgår till 28%. De främsta Latent skatt avser en beräknad skatt på förändringen orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk av obeskattade reserver, beaktade förlustavdrag samt s k inkomstskattesats och koncernens skattesats med temporära skillnader. utgångspunkt från resultat före skatter och minoritetsandelar framgår av nedanstående tabell.

1996, % 1997, % 1998, % Svensk inkomstskattesats 28 28 28 Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats 1 2 4 Realisationsvinster och -förluster – 22 – 13 – 8 Utnyttjande av förlustavdrag – 4 – 2 – 2 Förluster för vilka förlustavdrag ej beaktats 8 2 3 Ej avdragsgilla kostnader 3 2 1 Avskrivning på goodwill 0 0 1 Övrigt, netto – 1 1 – 1 Skattesats för koncernen exkl kapitalandelsmetoden 13 20 26 Kapitalandelsmetoden 0 1 – 1 Skattesats för koncernen 13 21 25

Minoritetsandelar i resultat och kapital Not 11

Minoritetsandelar i resultat och kapital består främst av Construction Machinery Companys andel i Euclid Hitachi Henlys Groups andel i Prévost Car Inc och Nova BUS Heavy Equipment Inc (40%) samt t o m juni 1997, Corp (49%) samt minoritetens andel i The AGES Group, General Motors andel i Volvo Trucks North America Inc. ALP (43%). T o m september 1998 ingick även Hitachi (13%).

62 Immateriella och materiella anläggningstillgångar Not 12

Värde Värde Värde enligt enligt För- Förvärvade enligt balans- balans- säljningar/ och av- balans- räkning räkning Inves- utrange- yttrade Omräknings- Omklassi- räkning Anskaffningsvärde 1996 1997 teringar ringar dotterbolag differenser ficeringar etc 1998 Goodwill 2.974 4.093 — — 2.861 233 12 7.199 Patent 102 111 23 – 22 45 12 1 170 Utveckling flygmotorer 1.115 1.261 — — — 1 – 14 1.248 Summa immateriella anläggningstillgångar 4.191 5.465 23 – 22 2.906 246 – 1 8.617

Byggnader 13.166 14.975 755 – 486 291 376 144 16.055 Mark och markanläggningar 2.116 2.299 219 – 156 714 185 42 3.303 Maskiner och inventarier 1 38.782 46.497 6.119 – 3.584 – 152 913 1.849 51.642 Anläggningar under uppförande inklusive förskottsbetalningar 4.860 3.073 3.433 – 40 – 56 36 – 2.252 4.194 Summa fastigheter, maskiner och inventarier 58.924 66.844 10.526 – 4.266 797 1.510 – 217 75.194

Tillgångar i operationell leasing 6.698 16.487 12.654 – 2.616 118 996 – 27.639 Summa materiella anläggningstillgångar 65.622 83.331 23.180 – 6.882 915 2.506 – 217 102.833

För- Bokfört Värde Värde värvade Värde värde enligt enligt För- och av- enligt enligt balans- balans- säljningar/ yttrade Omräk- Omklas- balans- balans- Ackumulerade räkning räkning Avskriv- utrang- dotter- ningsdif- sifice- räkning räkning avskrivningar 1996 1997 ningar 2 eringar bolag ferenser ringar etc 1998 19983 Goodwill 811 1.018 512 — 7 70 – 15 1.592 5.607 Patent 50 64 22 – 15 11 10 21 113 57 Utveckling flygmotorer 1.053 1.099 40 — — 1 – 6 1.134 114 Summa immateriella anläggningstillgångar 1.914 2.181 574 – 15 18 81 0 2.839 5.778

Byggnader 5.728 6.478 550 – 212 – 14 131 – 93 6.840 9.215 Markanläggningar 516 554 38 – 7 – 13 15 10 597 2.706 Maskiner och inventarier 1 26.222 29.019 5.165 – 2.710 – 461 588 – 51 31.550 20.092 Anläggningar under uppförande inklusive förskottsbetalningar — — — — — — — – 4.194 Summa fastigheter, maskiner och inventarier 32.466 36.051 5.753 – 2.929 – 488 734 – 134 38.987 36.207

Tillgångar i operationell leasing 1.730 2.986 3.299 – 1.176 – 6 246 5 5.354 22.285 Summa materiella anläggningstillgångar 34.196 39.037 9.052 – 4.105 – 494 980 – 129 44.341 58.492

1 Maskiner och inventarier avser i allt väsentligt produktionsutrustning. 2 Inklusive nedskrivningar. 3 Anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar.

Investeringar i anläggningar uppgick till 10.526 (9.863; Nuanskaffningskostnad 8.200). Investeringar i operationell leasing uppgick till (ej reviderad information) 12.654 (9.773; 3.851). Nuanskaffningskostnad för fastigheter samt maskiner Beslutade men vid utgången av 1998 ännu ej genom- och inventarier, enligt av Volvo tillämpade beräkningsnor- förda investeringar uppgick till 18,0 miljarder kronor mer, vilka i vissa fall innefattar användning av index, har (20,0;16,8). efter kalkylmässig värdeminskning beräknats till 42,2 miljarder vid utgången av 1998. Motsvarande värde enligt Volvokoncernens balansräkning uppgick till 36,2 miljarder kronor. Kalkylmässiga avskrivningar beräknade på basis av nuanskaffningskostnaden uppgick 1998 till 6,5 miljarder kronor. Motsvarande avskrivningar i koncernens resultaträkning, vilka baseras på historisk anskaff- 63 ningskostnad var 5,8 miljarder kronor. N OTER

Aktier och andelar Not 13

En specifikation av koncernens innehav av aktier och EBP Olofström AB andelar återfinns på sidan 88. Köpoptioner var utställda 1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 23% av för aktier med bokförda värden om — (—; 2) till ett totalt kapital och röster. lösenpris om — (—; 5). Volvokoncernen har affärstransaktioner med vissa av Arabian Vehicles and Trucks Industry Ltd intresseföretagen. Per den 31 december 1998 uppgick 1998 förvärvades 25% av röster och kapital i Arabian Volvokoncernens nettofordran på intresseföretagen till Vehicles and Trucks i Saudiarabien. Bolaget är en sam- totalt 6.260 (4.575; 6.909). mansättningsfabrik för Volvo lastbilar och kommer att Marknadsvärdet för Volvos innehav av aktier och starta sin verksamhet under andra halvåret 1999. andelar i börsnoterade bolag per den 31 december 1998 framgår nedan. The AGES Group, ALP Bokfört värde Marknadsvärde Under 1996 ökade Volvo Aero sitt ägande i det ameri- Bilia AB 572 644 kanska företaget The AGES Group, ALP, Air Ground Henlys Group 376 302 Equipment Sales, från 5 till 25%. I början av 1997 ökade innehavet till 60% och AGES ingår därefter som dotter- Deutz AG 670 485 bolag i Volvo (se vidare not 2). Summa 1.618 1.431 OmniNova Technology AB I mars 1997 bildade Volvo Bussar AB och det engelska Förvärv och avyttringar ingenjörsföretaget TWR Group Ltd, ett gemensamt ägt Pharmacia & Upjohn, Inc. bolag för utveckling av tillverkningsprocesser för bussar 1996 avyttrades 50.006.534 aktier i Pharmacia & och viss tillverkning av busskomponenter. Bolaget ägs till Upjohn, Inc. Vinsten uppgick till 7,8 miljarder kronor och 35% av Volvo Bussar AB och till 65% av TWR och har Volvos andel uppgick därefter till 3,9% av kapital och sin verksamhet förlagd i anslutning till AutoNova i Uddevalla. röster. Under 1998 avyttrade Volvo hela sitt resterande innehav. Försäljningsintäkten uppgick till 6,5 miljarder Régie Nationale des Usines Renault SA och den bokföringsmässiga vinsten till 4,5 miljarder. (Renault SA) I juli 1997 avyttrade Volvo hela sitt innehav i Renault Verimation motsvarande 11,4% av såväl aktiekapital som röstvärde. 1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 10% av Köpeskillingen uppgick till 5.934 och den koncern- kapital och röster. Försäljningsintäkten var 12 och vinsten mässiga vinsten till 783. var 5. Pripps Ringnes AB Aviation Lease Finance, ALF Volvo ägde vid utgången av 1996 49% samt ett konver- 1998 bildade Volvo Aeros dotterbolag, AGES ett nytt tibelt förlagslån som vid konvertering skulle öka ägaran- bolag tillsammans med BTM Capitals dotterbolag, delen till 55%. 1997 avyttrade Volvo sin andel i Pripps Engine Lease Finance, ELF, för leasing av flygmotorer. Ringnes. Volvo erhöll 4.515 i försäljningslikvid samt 100 Det nya bolaget ägs till 46% av ELF och 44% av AGES, i utdelning och affären medförde en koncernmässig vinst medan BTM Capital och Volvo Aero äger 5% vardera. om 3.027. Dessutom har BTM Capital och Volvo Aero förvärvat var sin ägarandel om 5% i AGES respektive ELF. SAS Sverige AB I juni 1997 avyttrade Volvo hela sitt innehav i SAS Henlys Group Plc Sverige AB motsvarande 4,7% av aktiekapital och röst- I augusti 1998 förvärvades 10% av kapital och röster i värde. Försäljningslikviden uppgick till 319 och vinsten till Henlys Group Plc. Henlys äger Storbritanniens ledande 221. tillverkare av busskarosser. Volvo och Henlys äger tillsammans aktierna i busstillverkaren Prévost i Kanada Fabege AB med 51 respektive 49%. 1997 avyttrades hela innehavet, motsvarande 8,3% av kapitalet och 7,5% av röstvärdet. Vinsten var 19. Deutz AG I oktober 1998 tecknades avtal mellan Volvo och den Merkavim Metal Works Ltd tyska dieselmotortillverkaren Deutz AG om samarbete I januari 1996 förvärvade Volvo Bussar AB 26,5% av inom området dieselmotorer. Avtalet innebär att Deutz kapital och röster i Merkavim Metal Works Ltd, Israel. blir huvudleverantör av små och medelstora dieselmoto- Bolaget tillverkar såväl turist-, linje- och stadsbussar som rer till Volvos lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt ledbussar och minibussar. marina och industriella applikationer. Volvo förvärvade i samband härmed 10,5% av kapital och röster i Deutz. Investment AB Bure 1996 avyttrades hela innehavet, 17,7%, med en vinst om ABB Olofström Automation AB 394. 1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 49% av kapital och röster. Spira AB 1996 avyttrades hela innehavet, 9,5%, med en vinst om 10. 64 Förändringar av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar: 1997 1998 Enligt balansräkning 31 december föregående år 12.412 4.583 Förvärv och avyttringar, netto – 8.212 – 931 Nyemissioner och aktieägartillskott 172 107 Resultatandelar i intresseföretag 222 204 Utdelningar – 145 – 634 Nedskrivningar – 11 – 6 Omräkningsdifferenser 32 11 Övrigt 113 59 Enligt balansräkning den 31 december 4.583 3.393

Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet Not 14

1996 1997 1998 Avbetalningsköp 2.084 7.572 14.956 Finansiell leasing 3.571 5.606 9.297 Övriga fordringar 176 789 293 Summa 5.831 13.967 24.546

Ökningen under 1998 var hänförlig till fortsatt expansion amerika, både inom Personvagnar och Kommersiella av säljfinansieringsverksamheten i Europa och Nord- produkter.

Övriga långfristiga fordringar Not 15

1996 1997 1998 Lån 3.157 2.269 3.313 Övriga fordringar 4.268 3.708 3.858 Summa 7.425 5.977 7.171

I Övriga fordringar ingår räntefria förlagslån till intresseföretag med ett nominellt värde om 2.700 (2.732; 2.759).

Varulager Not 16

1996 1997 1998 Försäljningsprodukter 14.477 17.785 20.872 Produktionsmaterial m m 8.671 10.208 11.256 Summa 23.148 27.993 32.128

Förändring av inkuransreserv 1996 1997 1998 Enligt balansräkning 31 december föregående år 1.218 1.184 1.310 Förändring av inkuransreserv redovisad över resultaträkningen 93 89 232 Utrangeringar – 136 – 48 – 84 Förvärvade och avyttrade bolag 2 37 210 Effekt av ändrade valutakurser 13 28 66 Övrigt – 6 20 4 Enligt balansräkning den 31 december 1.184 1.310 1.738

Kortfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet Not 17

1996 1997 1998 Avbetalningsköp 1.805 4.173 4.859 Finansiell leasing 2.946 3.794 3.774 Återförsäljarfinansiering 4.178 8.775 11.815 Övriga fordringar 792 1.595 1.804 Summa 9.721 18.337 22.252

Ökningen under 1998 var huvudsakligen hänförlig till högre kreditvolymer i Europa och Nordamerika, inom såväl Personvagnar som Kommersiella produkter. 65 N OTER

Övriga kortfristiga fordringar Not 18

1996 1997 1998 Kundfordringar 12.933 13.704 16.637 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.219 2.867 2.918 Mervärdesskatt 1.375 1.413 1.661 Latent inkomstskatt 922 1.515 2.499 Löpande inkomstskatt 581 468 656 Övriga fordringar 3.228 4.290 6.071 Summa, efter avdrag för reserver för osäkra fordringar om 927 (710; 764) 22.258 24.257 30.442

En mindre del av fordringarna sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år, men kan vid behov belånas i bank.

Förändring av reserv för osäkra fordringar 1996 1997 1998 Enligt balansräkning 31 december föregående år 822 764 710 Förändring av reserv redovisad över resultaträkningen 133 164 126 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster – 38 – 70 – 61 Förvärvade och avyttrade bolag – 92 36 37 Effekt av ändrade valutakurser 7 48 35 Övrigt – 68 – 232 80 Enligt balansräkning den 31 december 764 710 927

Kortfristiga placeringar Not 19

Kortfristiga placeringar består huvudsakligen av innehav av räntebärande värdepapper och fördelar sig enligt nedan:

1996 1997 1998 Statliga värdepapper 14.665 7.350 2.902 Finansinstitut 1.430 272 240 Företagscertifikat 165 — – Fastighetsfinansierande institut 1.526 1.051 1.851 Värdepapper emitterade av intresseföretag 664 251 1.368 Aktier 452 625 783 Övrigt 2.675 1.413 24 Summa 21.577 10.962 7.168

Placeringar i samband med räntearbitrageaffärer 1996 således ej påverkat balansomslutningen. uppgående till 2.893 har kvittats mot upptagna lån och

Kassa och bank Not 20

1996 1997 1998 Bankräkningar och kassa 2.928 5.435 8.771 Placeringslån i bank 2.156 4.206 4.285 Summa 5.084 9.641 13.056

Eget kapital Not 21

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. medan innehav av aktier i serie B berättigar till en tion- Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att dels röst per aktie. Antalet aktier är oförändrat jämfört innehav av aktier i serie A berättigar till en röst per aktie med 31 december 1997.

Antal aktier och nominellt värde A (st) B (st) Total (st) Nom värde 1 31 december 1998 138.604.945 302.915.940 441.520.885 2.649

1 Nominella värdet per aktie är 6 kronor.

66 Utdelningen är enligt svensk aktiebolagslag begränsad sers innehav i Volvo till 1,3% av aktiekapitalet och 3,2% till det lägre av fritt eget kapital i koncernen respektive av röstvärdet. moderbolaget efter föreslagna avsättningar till bundet Enligt koncernens balansräkning den 31 december eget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 1998 uppgick fritt eget kapital till 48.307 49.995 per den 31 december 1998. (41.309; 40.652). Härav beräknas 5 åtgå för avsättning Vid utgången av 1998 uppgick volvoanknutna stiftel- till bundet kapital.

Förändring av eget kapital Aktiekapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Enligt balansräkning 31 december 1995 2.318 14.264 34.618 51.200 Kontantutdelning — — – 1.854 – 1.854 Utdelning av Swedish Match — — – 4.117 – 4.117 Årets resultat — — 12.477 12.477 Kapitalandelsmetoden1 — 373 – 373 — Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — 439 – 439 — Omräkningsdifferenser — – 222 87 – 135 Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2 — — 40 40 Övriga förändringar — 52 213 265 Enligt balansräkning 31 december 1996 2.318 14.906 40.652 57.876

Kontantutdelning — — – 1.993 – 1.993 Inlösen av aktier – 113 — – 5.694 – 5.807 Fondemission 441 – 113 – 328 — Årets resultat — — 10.359 10.359 Nyemission 3 113 — 116 Kapitalandelsmetoden1 — – 34 34 — Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — 92 – 92 — Omräkningsdifferenser — 1.396 – 528 868 Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2 — — – 665 – 665 Ackumulerad omräkningsdifferens Renaultinnehavet 3 — — – 552 – 552 Övriga förändringar — 113 116 229 Enligt balansräkning 31 december 1997 2.649 16.473 41.309 60.431

Kontantutdelning — — – 2.208 – 2.208 Årets resultat — — 8.638 8.638 Kapitalandelsmetoden1 — – 466 466 — Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — 130 – 130 – Omräkningsdifferenser — 970 441 1.411 Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2 — — – 237 – 237 Övriga förändringar — – 7 28 21 Enligt balansräkning 31 december 1998 2.649 17.100 48.307 68.056

1 Huvudsakligen intresseföretagens bidrag till koncernens net- 3 Differensen avser sålda aktier i Renault och har i samband toresultat, med avdrag för erhållen utdelning. med utförsäljningen påverkat det koncernmässiga realisa- 2 Valutasäkrar nettotillgångar i utländska dotterbolag och tionsresultatet. intresseföretag.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 22

1996 1997 1998 Avsättningar för pensioner 1.937 1.905 1.451 Avsättningar för liknande förpliktelser 1.213 1.391 1.485 Summa 3.150 3.296 2.936

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 3.567 (3.660; 3.446). Huvuddelen utgörs av löpande motsvarar det försäkringstekniskt beräknade värdet för inbetalningar till fristående organ som administrerar pen- åtaganden som ej försäkrats hos tredje part eller tryg- sionsplaner. gats genom överföring av medel till pensionsstiftelser. För anställda i koncernens svenska bolag bildades Det inkluderar åtaganden som förfaller till betalning inom 1996 två koncerngemensamma pensionsstiftelser för ett år. De svenska koncernbolagen har försäkrat pen- tryggande av pensionsåtagande enligt ITP-planen. sionsborgenärernas rättigheter hos tredje part. Volvokoncernens Pensionsstiftelse för medarbetare Koncernens pensionskostnader uppgick under året till 1995 avser pensionsmedel intjänade t o m 1995 och 67 N OTER

Volvokoncernens Pensionsstiftelse för medarbetare Kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna uppgick vid 1996 avser pensionsmedel intjänade fr o m 1996. Under 1998 års utgång till 5.487. 1996 överfördes 4.244 till Volvokoncernens Pensions- Tillgångar i pensionsstiftelserna, värderade till mark- stiftelse för medarbetare 1995. Under 1997 och 1998 nadsvärde, översteg motsvarande förpliktelser med 425. överfördes 396 respektive 339 till pensionsstiftelserna.

Övriga avsättningar Not 23

1996 1997 1998 Garantiåtaganden 4.811 5.769 6.599 Avsättningar i försäkringsverksamhet 1.650 1.890 2.139 Avsättningar hänförliga till andelar i intresseföretag 1.701 1.851 1.819 Omstruktureringsåtgärder 596 556 1.718 Avsättningar för restvärdesrisk i säljfinansieringsverksamhet 1 – – 954 Avsättningar för servicekontrakt i säljfinansieringsverksamhet 1 – – 629 Övriga avsättningar 3.175 5.679 7.012 Summa 11.933 15.745 20.870

1 Ingår i övriga avsättningar 1996 och 1997.

Långfristiga skulder Not 24

Nedanstående uppställning visar koncernens långfristiga Uppgifter om lånevillkor avser 31 december 1998. Volvo skulder där de största lånen är fördelade per valuta. säkrar valuta- och ränterisker med hjälp av derivatinstru- Merparten är emitterade av Volvo Group Finance ment. Se vidare not 30. Sweden AB och Volvo Group Finance Europe BV.

Obligationslån 1996 1997 1998 FRF 1995–1997/2000–2009, 3,92–7,63% 3.674 4.618 3.887 DKK 1996–1998/2002–2005, 4,30–6,00% 357 357 704 SEK 1992–1998/2000–2007, 3,72–12,51% 1.450 1.300 3.749 JPY 1995–1998/2000–2005, 0,19–5,10% 1.316 3.216 2.640 ITL 1998/2000–2001, 5,31–5,42% — — 1.357 NLG 1996/2003, 3,54% — 195 214 DEM 1995–1996/2000, 7,50–7,52 — — 771 USD 1984–1998/2000–2008, 3,45–6,17% 955 1.409 1.921 Övriga obligationslån 203 177 381 Summa obligationslån 7.955 11.272 15.624

Övriga långfristiga lån 1996 1997 1998 USD 1990–1998/2000–2017, 4,00–13,65% 2.655 3.222 3.721 GBP 1997–1998/2000–2001, 6,31–7,86% 1.875 2.273 777 DEM 1994 –1998/2000, 4,55–7,60 1.442 1.491 46 BRL 1996/2000, 6,70% — — 258 NLG 1996/2004, 6,60% 857 575 214 SEK 1988–1998/2000–2013, 2,00–9,00% 50 1.400 657 CAD 1995-1998/2000-2008, 5,78-9,76% 258 281 490 Övriga lån 3.097 2.621 4.225 Summa övriga långfristiga lån 10.234 11.863 10.388 Summa 18.189 23.135 26.012 Säkerheter är ställda för 2.823 (2.992; 1.109) av ovanstående lån.

De långfristiga lånen förfaller till betalning enligt följande: Vid årets slut uppgick beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter vilka kan utnyttjas utan förbehåll till ca 22 mil- 2000 8.207 jarder kronor (22; 16). Av dessa faciliteter utgör 1998 ca 2001 4.027 16 miljarder stand-by faciliteter för upplåning med varie- 2002 1.460 rande löptider fram till slutet av 2003. Det utgår en avgift 2003 2.313 för beviljade kreditfaciliteter, normalt ej överstigande 2004 1.223 0,25% av de outnyttjade kreditfaciliteterna. 2005 eller senare 8.782 68 Summa 26.012 Kortfristiga skulder Not 25

Balansräkningens belopp för lån omfattar: 1996 1997 1998 Banklån 8.429 14.411 21.143 Övriga lån 5.834 3.871 17.733 Summa 14.263 18.282 38.876

Banklån innefattar kortfristig del av långfristiga skulder Kortfristiga lån i samband med räntearbitrageaffärer med 4.379 (2.748; 2.082). Övriga lån innefattar kortfris- 1996 uppgående till 2.893 har kvittats mot motsvarande tig del av långfristiga skulder med 3.825 (1.498; 651) placeringar och således ej påverkat balansomslutningen. samt commercial papers med 9.472 (1.291; 1.757). Av koncernens kortfristiga skulder utgjorde 42.499 Den vägda genomsnittliga räntesatsen för de räntebä- (37.595; 32.189) eller 52% (67; 69) ej räntebärande rande kortfristiga skulderna uppgick till 6,5 % (5,0; 5,1). skulder. Balansräkningens belopp för Övriga kortfristiga skulder omfattar: 1996 1997 1998 Förskott från kunder 2.514 2.603 3.464 Skatteskulder 1.436 1.637 2.739 Löner och källskatter 3.710 3.690 3.471 Mervärdesskatt 1.068 1.366 1.431 Övriga skulder 4.899 4.736 5.451 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6.602 8.306 9.626 Summa 20.229 22.338 26.182 Banklån för vilka säkerheter har ställts uppgick vid årets utgång till 3.731 (2.369; 641). Motsvarande belopp för andra kortfristiga skulder utgjorde 3.048 (4.563; 2.778).

Ställda panter Not 26

1996 1997 1998 Inteckningar i fast egendom 544 298 313 Företagsinteckningar 362 862 388 Fordringar 922 1.335 1.948 Varulager 36 1.266 1.054 Bankräkningar, lån och placeringar 2.636 2.893 1.667 Övrigt 2.003 89 18 Summa 6.503 6.743 5.388

Skulder för vilka ovanstående panter ställts som säker- I Övrigt ingår pantsatta nettotillgångar i dotterbolag med het uppgick vid årets utgång till 6.567 (9.924; 4.527). — (—; 1.750).

Ansvarsförbindelser Not 27

1996 1997 1998 Diskonterade växlar 368 628 482 Garantier: Banklån och växelskulder – intresseföretag 316 22 8 Banklån – kunder och övriga 1.873 1.531 1.318 Regressåtaganden 515 123 91 Övriga ansvarsförbindelser 3.116 3.102 4.838 Summa 6.188 5.406 6.737

Beloppet för garantier till kunder och övriga avseende heten, med avdrag för skuldförda kreditrisker. Övriga banklån, 1.318 (1.531; 1.873), inkluderar outnyttjad del ansvarsförbindelser inkluderar 1.442 (699; 528) avseen- av beviljade kreditbelopp, 50 (46; 11). Regressåtaganden de yrkanden i samband med taxeringsrevisioner i Volvo- avser överlåtna fordringar i säljfinansieringsverksam- koncernen, för vilka reservering ej bedömts erforderlig.

69 N OTER

Leasing Not 28

Framtida inbetalningar från ej annullerbara finansiella Framtida hyresutbetalningar avseende ej annullerbara och operationella leasingkontrakt (minimileaseavgifter) hyreskontrakt vid årets slut uppgick till 7.042 (6.356; vid årets slut uppgick till 27.272 (19.991;13.051), varav 7.269), varav 2.944 (2.548; 2.170) i säljfinansierings- 26.670 (19.322; 12.745) avsåg säljfinansieringsbolag. bolag. Årets hyreskostnader uppgick till 1,826 De framtida inbetalningarna fördelar sig enligt följande: (2.002; 1.782). De framtida hyresutbetalningarna fördelar sig enligt Operationell leasing Finansiell leasing följande: 1999 4.646 4.627 Hyresutbetalningar 2000 3.934 4.207 1999 2.130 2001 2.513 3.349 2000 1.617 2002 1.090 1.503 2001 1.246 2003 374 587 2002 1.007 2004 och senare 241 201 2003 597 Summa 12.798 14.474 2004 och senare 445 Summa 7.042

Personal Not 29

I enlighet med bolagsstämmans beslut skall styrelsens avgångsvederlag innebär att den anställde vid uppsäg- arvode utgöra ett fast belopp om 2.975.000 kronor att ning från företagets sida är berättigad till vederlag mot- fördelas enligt styrelsens bestämmande. Till styrelseord- svarande månadslönen i 12 eller 24 månader beroende förande Håkan Frisinger utgår 850.000 kronor och till på ålder vid uppsägningen. I vissa avtal som ersätter tidi- vice styrelseordförande Lars Ramqvist utgår 500.000 gare ingångna avtal är den anställde berättigad till kronor. avgångsvederlag motsvarande månadslönen i 30 till 42 Leif Johansson, VD och koncernchef, erhöll 1998 månader. För avtal ingångna efter våren 1993 avräknas 7.804.260 kr i lön samt övriga förmåner motsvarande från avgångsvederlaget, om den anställde påbörjar annat 1.430.838 kronor. Av övriga förmåner utgör 1.160.000 arbete, 75% av inkomsten från det nya arbetet. Förtida kronor ett engångsbelopp, som är en kompensation ålderspension kan erhållas från 60 års ålder. Pensionen för reaförlust vid försäljning av den tidigare bostaden intjänas successivt fram till pensionsåldern och är fullt i Stockholm. För 1997 var bonusen 692.300 kronor intjänad vid 60 års ålder. Fram till ordinarie pensionsålder (1.000.000 på årsbasis), varav 230.766 utbetalades utgår då 70% av den pensionsmedförande lönen. kontant under 1998 och resten sparades. För 1998 Skandia och Trygg-Hansa lämnade i februari 1996 ett kan bonusen maximalt uppgå till 30% av årsinkomsten. erbjudande till cirka 100 ledande befattningshavare i Leif Johansson har rätt till pension från 55 års ålder. Volvokoncernen om att förvärva köpoptioner avseende Pensionen intjänas successivt fram till pensionsåldern B-aktier i AB Volvo. Vid teckningstidens utgång hade cir- och är fullt intjänad vid 55 års ålder. För tiden mellan ka 90% av dessa accepterat erbjudandet. Köpoptionerna 55 och 65 år utgår pension med 70% och för tiden efter löper från och med 4 mars 1996 till och med den 3 mars 65 år med 50% av den pensionsmedförande lönen. 2001 och ger innehavaren rätt att för varje option förvär- Leif Johansson har en uppsägningstid om 12 månader va en B-aktie i Volvo. Optionspriset, som grundar sig på vid uppsägning från AB Volvos sida och 6 månader om en marknadsmässig värdering, har fastställts till 21:15 han själv säger upp sig. Vid uppsägning från Volvos sida kronor och lösenpriset till 200 kronor. Medlemmar av har Leif Johansson rätt till avgångsvederlag motsvarande koncernledningen erbjöds förvärva 6.000 alternativt två års lön jämte bonus. 10.000 optioner vardera. Andra ledande befattnings- Sören Gyll, VD och koncernchef t o m 22 april 1997, havare erbjöds förvärva 4.000 alternativt 6.000 optioner erhöll under 1998 3.000.000 kronor i bonus avseende vardera. Totalt tecknades 514.000 optioner. verksamhetsåret 1997, 325.000 kronor i styrelsearvode I oktober 1998 tillkännagav Volvo ett nytt optionspro- och övriga förmåner motsvarande 456.077 kronor. Sören gram fr o m april 1999. Cirka 100 ledande befattnings- Gyll kvarstod i tjänst till den 31 december 1997 och gick havare i Volvokoncernen har erbjudits att delta i options- därefter i pension. programmet, vilket omfattar köpoptioner avseende B- Koncernledning och dotterbolagens ledningar samt aktier i AB Volvo. 95% av befattningshavarna har accep- ett antal nyckelpersoner har förutom lön en bonus. terat erbjudandet. Bonusen, som följer av ett av Volvos styrelse 1993 anta- Köpoptionerna, som löper till april 2004, ger inneha- get och 1996, 1997 och 1998 reviderat system, baseras varen rätt att för varje option förvärva en B-aktie i Volvo. på Volvokoncernens och/eller det egna bolagets resul- Optionspriset grundar sig på en marknadsmässig värde- tat. Principen är att bonus kan uppgå till maximalt 50% ring. Antalet optioner kommer att motsvara en del av av årsinkomsten. befattningshavarens utfallande bonus. Optionerna finan- I vissa högre chefers anställningsavtal finns regler om sieras till hälften av företaget och till hälften av options- avgångsvederlag vid uppsägning från företagets sida innehavarens bonus. samt regler om förtida ålderspension. Reglerna om

70 1996 1997 1998 varav varav varav Medelantal anställda Antal kvinnor, % Antal kvinnor, % Antal kvinnor, % AB Volvo Sverige 448 37 318 56 167 57 Dotterbolag Sverige 43.293 18 43.688 17 41.497 19 Västra Europa 14.681 14 14.664 17 16.570 15 Östra Europa 308 15 524 13 806 12 Nordamerika 6.937 22 7.870 19 12.396 17 Sydamerika 1.819 10 2.030 11 1.984 11 Asien 2.003 11 2.065 12 2.581 12 Övriga marknader 687 13 679 15 627 17 Fordonsrörelsen 70.176 17 71.838 18 76.628 17

Verksamheter under avveckling 1.729 50 – – – – Koncernen totalt 71.905 18 71.838 18 76.628 17

1996 1997 1998 Löner och Styrelse varav Övriga Styrelse varav Övriga Styrelse varav Övriga ersättningar, Mkr och VD tantiem anställda och VD tantiem anställda och VD tantiem anställda AB Volvo Sverige 20,7 5,4 172,1 28,3 6,2 127,8 23,7 1,8 71,9 Dotterbolag Sverige 51,6 6,6 10.774,7 98,7 43,9 10.869,2 80,3 10,8 11.760,3 Västra Europa 134,6 19,5 3.883,5 166,0 34,7 4.421,5 184,6 11,3 4.639,9 Östra Europa 1,5 — 22,0 1,6 — 38,7 5,0 — 62,1 Nordamerika 42,2 0,7 1.787,6 85,2 2,4 2.116,7 72,7 2,5 3.101,0 Sydamerika 18,9 0,6 343,2 20,1 0,4 376,9 25,9 0,6 420,7 Asien 25,5 0,9 328,5 53,0 2,1 533,0 62,4 7,6 706,9 Övriga marknader 4,2 0,2 127,2 11,0 0,4 134,2 8,8 — 127,3 Fordonsrörelsen 299,2 33,9 17.438,8 463,9 90,1 18.618,0 463,4 34,6 20.890,1

Verksamheter under avveckling 18,8 6,9 272,5 – — – — — — Koncernen totalt 318,0 40,8 17.711,3 463,9 90,1 18.618,0 463,4 34,6 20.890,1

Löner, ersätt- 1996 1997 1998 ningar och varav varav varav sociala kost- Löner och Sociala pensions- Löner och Sociala pensions- Löner och Sociala pensions- nader, Mkr ersättningar kostnader kostnader ersättningar kostnader kostnader ersättningar kostnader kostnader AB Volvo1 192,8 131,4 101,8 156,1 128,1 106,0 95,6 83,4 63,3 Dotterbolag 17.836,5 7.835,9 3.343,9 18.925,8 7.740,7 3.554,1 21.257,9 8.627,5 3.504,1 Koncernen totalt 2 18.029,3 7.967,3 3.445,7 19.081,9 7.868,8 3.660,1 21.353,5 8.710,9 3.567,4

1Av moderbolagets pensionskostnader avser 26,1 (43,0; 2Av koncernens pensionskostnader avser 121,2 (94,5; 87,9) 29,9) styrelse och VD. Bolagets utestående pensionsförplik- styrelse och VD. Koncernens utestående pensionsförpliktelser telser till dessa uppgår till 283,2 (275, 0; 244,4). till dessa uppgår till 374,2 (360,9; 326,7).

71 N OTER

Finansiella risker Not 30

Volvokoncernen är utsatt för olika typer av finansiella ris- av eget kapital). Målet för Volvos valutariskhantering är ker. Koncerngemensamma policies ligger till grund för att reducera valutakursförändringarnas inverkan på respektive koncernbolags handlingsprogram. Uppföljning Volvos resultat och finansiella ställning. och kontroll sker kontinuerligt i respektive bolag samt centralt. Huvuddelen av Volvokoncernens finansiella Kommersiell exponering transaktioner sker genom Volvos internbank Volvo Group I syfte att säkra värdet av framtida betalningsflöden i Finance, som bedriver sin verksamhet inom fastställda utländsk valuta använder Volvo terminskontrakt och valu- riskmandat och limiter. taoptioner. Kontrakt relaterade till säkring av förväntad försäljning och köp av utländsk valuta överstiger vanligt- Valutarisker vis ej 36 månader. Enligt koncernens valutapolicy säkras Volvos valutarisker är relaterade till förändringar i kon- 40–80% av nettoflödet i respektive valuta för de kom- trakterade och beräknade betalningsflöden (kommersiell mande 12 månaderna, 20–60% för månad 13 till 24, exponering), betalningsflöden relaterade till lån och pla- samt 0–40% för månad 25 till 36. Motvärdet av samtliga ceringar (finansiell exponering), samt omvärdering av till- termins- och optionskontrakt per den 31 december gångar och skulder i utländska dotterbolag (exponering 1998 är 47,1 miljarder kronor (51,9; 40,2).

Volvokoncernens utestående valutakontrakt avseende kommersiell exponering, 31 december 1998 Tabellen visar termins- och optionskontrakt som tagits i syfte att kurssäkra framtida kommersiella Övriga betalningsflöden. Inflödesvalutor Utflödesvalutor valutor Totalt Netto Miljoner USD GBP ITL JPY DEM BEF SEK Förfalloår 1999 belopp 2.434 497 757.690 20.085 – 1.109 – 17.298 1.232 kurs1 7,69 12,43 0,0045 0,0697 4,61 0,2163 Förfalloår 2000 belopp 1.759 367 191.150 19.286 – 731 – 8.498 823 kurs1 7,84 12,62 0,0047 0,0705 4,71 0,2244 Förfalloår 2001 belopp 761 154 8.400 14.700 – 309 0 793 kurs1 7,98 12,75 0,0047 0,0733 4,94 0,0000 Totalt 4.954 1.018 957.240 54.071 – 2.149 – 25.796 2.848 varav optionskontrakt 345 0 0 9.974 – 183 0 0 Omräknat till verkligt värde, SEK2 38.619 12.713 4.330 4.038 – 10.172 – 5.562 3.141 47.107 Omräknat till SEK enligt balansdagskurs den 31 december 1998 39.954 13.763 4.690 3.785 – 10.378 – 6.039 2.848 48.623 Differens mellan verkligt värde och balansdagskurs – 1.335 – 1.050 – 360 253 206 477 293 – 1.516 Balansdagskurs den 31 december 1998 8,07 13,52 0,0049 0,0700 4,83 0,2341

1 Genomsnittlig kontraktskurs. 2 Genomsnittlig terminskurs samt för optioner den förmånligaste av balansdags- och kontraktskurs.

Volvokoncernens nettoflöde per valuta Övriga Inflödesvalutor Utflödesvalutor valutor Totalt Netto Miljoner USD GBP ITL JPY DEM BEF SEK

Nettoflöde 1998 belopp 3.044 591 999.975 13.302 – 1.877 – 28.630 kurs3 7,9676 13,2215 0,0046 0,0610 4,5317 0,2196 Nettoflöde SEK, 3 24.253 7.814 4.600 811 – 8.506 – 6,287 – 1.232 21.453 Kurssäkrad andel, % 4 80 84 76 151 59 60

3 Genomsnittlig valutakurs under räkenskapsåret. 4. Utestående valutakontrakt avseende kommersiell exponering med förfalloår 1999 i procent av nettoflöde 1998.

Finansiell exponering ceringar i utländsk valuta sker säkring i enlighet med Koncernens bolag arbetar i lokal valuta. Genom att lån Volvos finansiella policy, vilket innebär ett begränsat risk- och placeringar huvudsakligen görs i lokal valuta undviks tagande. finansiell exponering. I de bolag som innehar lån och pla-

72 Exponering av eget kapital tal) i utländska dotter- och intresseföretag upp till 50%. I samband med omvärdering av koncernens tillgångar Kurssäkring sker främst genom upplåning i samma valu- och skulder i utländska dotterbolag till svenska kronor, ta som nettotillgångarna. Nettotillgångar i utländska dot- uppstår risken att förändringar i valutakursen har en ter- och intresseföretag uppgick vid utgången av 1998 påverkan på koncernens balansräkning. Enligt koncer- till 28 miljarder kronor, varav 12% var kurssäkrat. nens valutapolicy kurssäkras nettotillgångar (eget kapi-

Volvokoncernens utestående valutakontrakt totalt

31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998 Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknads- belopp värde värde belopp värde värde belopp värde värde Terminskontrakt – fordran 56.238 15 3.492 40.349 248 2.006 71.381 145 2.189 – skuld 50.303 – 4 – 1.477 84.591 – 447 – 3.762 93.215 – 491 – 3.254 Valutaswapar – fordran 83.301 4 2.623 27.268 — 1.416 27.568 57 865 – skuld 81.565 – 1 – 2.517 26.045 — – 1.604 32.491 – 384 – 880 Köpta optioner – fordran 11.163 33 1.075 5.135 — 379 4.745 — 193 – skuld 34 — — 4.156 — – 147 324 — – 5 Utställda optioner – fordran — — — 2.080 — 57 2.867 — 38 – skuld 5.806 — – 17 4.274 — – 61 3.147 — – 42 Totalt 47 3.179 – 199 – 1.716 -673 – 896

Nominellt belopp representerar kontraktens bruttobelopp. marknadsvärde och i övriga fall har diskonterade kassaflöden Merparten av de utestående kontrakten har värderats till aktuellt använts för att beräkna marknadsvärdet.

Ränterisker kontrakt (futures) och FRA:s (forward rate agreement). Med ränterisker avses risken att förändringar i ränte- Merparten av dessa kontrakt används för att säkra ränte- nivån skall påverka koncernens resultat. Genom att nivåer för kort upplåning eller placering. matcha räntebindningstiden på finansiella tillgångar och skulder kan Volvo minska effekten av ränteförändringar. Likviditetsrisker Ränteswapar används för att förändra räntebindnings- Volvo försäkrar sig om att hålla en god finansiell bered- tiden för koncernens långfristiga lån. Valutaränteswapar skap genom att ständigt hålla en viss andel av omsätt- möjliggör upplåning i utländska valutor från olika mark- ningen i likvida tillgångar. En god balans mellan kort och nader utan att tillföra valutarisk. lång upplåning samt upplåningsberedskap i form av kre- Volvo innehar även standardiserade räntetermins- ditfaciliteter skall säkra de mer långsiktiga finansierings- behoven.

Volvokoncernens utestående räntekontrakt

31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998 Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknads- belopp värde värde belopp värde värde belopp värde värde Ränteswapar – fordran 10.349 — 335 20.322 9 875 14.705 10 497 – skuld 15.416 – 34 – 462 28.142 – 25 – 1.760 32.775 – 240 – 639 Terminskontrakt – fordran 153.553 — 303 165.186 — 435 240.245 – 1.781 – skuld 170.670 — – 550 190.866 – 17 – 465 262.968 – 54 – 1.855 Köpta optioner, caps och floors – fordran 727 1 3 521 — 2 – – – – skuld 8 – 8 – 8 159 — — – – – Utställda optioner, caps och floors – fordran 300 — — — — — – – – – skuld 88 – 44 – 44 88 – 44 – 44 420 – 50 – 50 Totalt – 85 – 423 – 77 – 957 – 334 – 266

73 N OTER

Kreditrisker i finansiella instrument ringen på futureskontrakt begränsas genom daglig eller Kreditrisk i finansiella placeringar månatlig kontantöverföring motsvarande värdeförändring Likviditet i koncernen placeras huvudsakligen i lokala på öppna kontrakt. Beräknad exponering för valuta- och cashpools eller direkt hos Volvo Group Finance. Därmed ränteswapar, terminskontrakt i valuta- och futureskon- koncentreras kreditrisken till koncernens internbank. trakt samt köpta optioner uppgår till 1.362, 3.970 och Volvo Group Finance placerar likviditeten på penning- 193 per den 31 december, 1998. och kapitalmarknaderna. Volvo har inte någon väsentlig riskexponering mot Alla placeringar måste uppfylla kraven på låg kredit- någon individuell kund eller motpart. risk och hög likviditet. Motparter för både placeringar och derivattransaktioner måste enligt Volvos kreditpolicy Beräkning av marknadsvärdet för finansiella erhållit en rating om A eller bättre hos något av de väl- instrument etablerade kreditrating-instituten. Volvo har använt allmänt vedertagna metoder för att beräkna marknadsvärdet på koncernens finansiella Motpartsrisk instrument per den 31 december 1996, 1997 och 1998. De derivatinstrument som Volvo använder för att reduce- För instrument med en kortare återstående löptid än tre ra sin valuta- och ränterisk medför en motpartsrisk, d v s månader, t ex likvida medel, vissa kortfristiga skulder och att motparten inte fullföljer sin del av terminskontraktet avsättningar samt vissa kortfristiga lån, har det bokförda eller optionskontraktet, vilket innebär att en potentiell värdet antagits utgöra en god approximation av mark- vinst inte blir realiserad. När det är möjligt, tecknar nadsvärdet. Volvokoncernen kvittningsavtal (s k master netting För värdering har i första hand använts officiella kur- agreements) med respektive motpart för att reducera ser/priser noterade på marknaden. I de fall sådana sak- exponeringen. Motpartsriskexponeringen i ränte- och nas har värderingen skett genom diskontering av framti- valutakontrakten motsvaras av det positiva marknadsvär- da kassaflöden till marknadsränta för respektive löptid. det d v s potentiella vinster på dessa kontrakt. Risk- Dessa värden representerar ett beräknat värde och kom- exponeringen beräknas dagligen. Motpartsriskexpone- mer inte nödvändigtvis att realiseras.

Beräknat marknadsvärde av Volvos finansiella instrument

31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998 Bokfört Marknads- Bokfört Marknads- Bokfört Marknads- värde värde värde värde värde värde Poster i balansräkningen Aktier och andelar för vilka: ett marknadsvärde kan beräknas 1 8.646 9.917 2.089 5.779 1.110 851 ett marknadsvärde ej kan beräknas 2 206 — 361 — 132 — Långfristiga fordringar och lån 12.991 12.797 19.690 19.682 31.349 31.362 Kortfristiga fordringar och lån 8.599 8.365 20.459 20.477 23.674 23.641 Kortfristiga placeringar 21.577 22.059 10.962 11.203 7.168 7.562 Långfristiga lån 18.189 18.145 23.135 24.168 26.012 26.882 Kortfristiga lån 14.263 14.427 18.282 18.309 38.876 39.025

Poster utanför balansräkningen Volvokoncernens utestående valutakontrakt 47 3 3.179 – 199 3 – 1.716 – 673 3 – 896 Volvokoncernens utestående räntekontrakt – 85 3 – 423 – 77 3 – 957 – 334 3 – 266 Volvokoncernens utestående råvarukontrakt – – – – – – 77

1 Avser huvudsakligen Volvos ägande i Renault SA 1996 och 3 Bokfört värde ingår bland poster i balansräkningen. Pharmacia & Upjohn, Inc. 1996–1997. 2 Ingen enskild av dessa aktieposter representerar något väsentligt belopp.

74 Årets resultat och Eget kapital enligt U.S. GAAP Not 31

En sammanfattning av årets resultat och eget kapital i Volvokoncernen beräknat enligt amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP) lämnas i nedanstående tabeller. Tillämpning av U.S. GAAP ger följande approximativa effekt på årets resultat och eget kapital:

Årets resultat 1996 1997 1998 Årets resultat enligt svenska redovisningsprinciper 12.477 10.359 8.638 Poster som ökar respektive minskar redovisat resultat Omräkning av utländska valutor (A) – 89 – 4.994 535 Inkomstskatter (B) 494 122 – 201 Typbundna verktyg (C) – 312 — – Företagsförvärv (D) – 529 – 529 – 530 Aktier och andelar (E) 176 — 90 Räntekostnader (F) 15 28 20 Leasing (G) 49 46 – 118 Marknadsnoterade värdepapper (H) – 147 123 116 Jämförelsestörande poster (I) – – 1.178 Pensioner och liknande förpliktelser (J) – 95 65 313 Skatteeffekt på gjorda justeringar 178 1.336 – 609 Nettoförändring av resultat – 260 – 3.803 794 Årets resultat beräknat enligt U.S. GAAP 12.217 6.556 9.432 Årets resultat i kronor per aktie enligt U.S. GAAP 26:40 14:50 21:40 Vägt genomsnitt av antal utestående aktier (i tusental) 463.558 452.540 441.521

Eget kapital 1996 1997 1998 Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper 57.876 60.431 68.056 Poster som ökar respektive minskar redovisat eget kapital: Omräkning av utländska valutor (A) 3.660 – 1.163 – 628 Inkomstskatter (B) 1.398 1.520 1.319 Typbundna verktyg (C) — — – Företagsförvärv (D) 2.558 2.029 1.499 Aktier och andelar (E) – 90 – 90 – Räntekostnader (F) 503 531 551 Leasing (G) – 91 – 51 – 177 Marknadsnoterade värdepapper (H) 1.604 3.962 133 Jämförelsestörande poster (I) – – 1.178 Pensioner och liknande förpliktelser (J) 786 851 1.548 Övrigt – 203 – 224 – 226 Skatteeffekt på gjorda justeringar – 1.726 – 1.184 – 774 Nettoförändring av redovisat eget kapital 8.399 6.181 4.423 Eget kapital beräknat enligt U.S. GAAP 66.275 66.612 72.479

75 N OTER

Väsentliga skillnader mellan svenska och B. Inkomstskatter. Vid redovisning av inkomstskatt amerikanska redovisningsprinciper tillämpar Volvo den s k balansräkningsmetoden, i över- A. Omräkning av utländska valutor. Volvo använder ter- ensstämmelse med SFAS 109 ”Accounting for income minskontrakt och valutaoptioner i syfte att säkra värdet taxes”. Enligt balansräkningsmetoden beräknas latent av framtida betalningsflöden i utländsk valuta. I Volvo- skatt på s k temporära skillnader, dvs skillnaden mellan koncernens bokslut sker värdering ej av utestående kon- redovisningsmässigt och skattemässigt värde till förvän- trakt som med stor säkerhet kommer att täckas av valu- tad framtida skattesats. taflöden genom varutransaktioner. Enligt U.S. GAAP vär- Den största skillnaden i förhållande till U.S. GAAP är deras utestående terminskontrakt och valutaoptioner till principen för fastställandet av värderingsreserven. Enligt marknadsvärde genom s k fiktiv stängning. De vinster SFAS 109 skall en latent skattefordran redovisas då det och förluster som därigenom uppkommer inkluderas vid är ”more likely than not” att fordran kommer att kunna beräkning av resultatet. För 1998 beräknades orealise- realiseras. I Volvokoncernens bokslut redovisas latenta rade förluster, netto avseende termins- och optionskon- skattefordringar endast i sådan utsträckning att de mot- trakt till 628 (förluster 1.163; vinster 3.660). svaras av latenta skatteskulder inom samma beskatt- ningsområde. Värderingsreserven per den 31 december 1998 var 1.300 (1.500; 1.400) lägre enligt amerikanska redovisningsprinciper. Se vidare Not 1 ”Kommande ändringar av redovisningsprinciper 1999”.

Specifikation av latenta skattefordringar och skatteskulder (enligt svenska redovisningsprinciper) 1996 1997 1998 Latenta skattefordringar: Förlustavdrag 1.640 1.582 1.085 Andra skattemässiga avdrag 106 103 60 Aktier och andelar 626 236 109 Övriga avdragsgilla temporära skillnader 2.905 3.838 5.475 5.277 5.759 6.729

Värderingsreserv – 2.209 – 2.578 – 2.403 Latenta skattefordringar efter avdrag för värderingsreserv 3.068 3.181 4.326

Latenta skatteskulder: Skattepliktiga temporära skillnader 4.935 5.324 5.776 4.935 5.324 5.776

Latenta skatteskulder, netto 1.867 2.143 1.450 Efter beaktande av kvittningsmöjligheter redovisas ovanstående i Volvos balansräkning enligt följande: Övriga långfristiga fordringar 265 255 368 Övriga kortfristiga fordringar 923 1.514 2.499 Avsättningar för latenta skatter 3.055 3.912 4.317 Latenta skatteskulder netto 1.867 2.143 1.450

C. Typbundna verktyg. Justeringarna under denna punkt AB Volvo förvärvade 1995 utestående 50% av aktier- avser avskrivningar på aktiveringar av typbundna verktyg na i Volvo Construction Equipment Corporation (fd VME) som gjordes enligt U.S. GAAP före 1993. från Clark Equipment Company, USA. I samband med förvärvet redovisades ett övervärde (goodwill) på 2,8 mil- D. Företagsförvärv. Förvärv av vissa dotterbolag redovisas jarder kronor. I Volvokoncernens bokslut skrevs aktiein- på skilda sätt enligt Volvos redovisningsprinciper och nehavet ner med 1,8 miljarder kronor, vilket beräknades enligt U.S. GAAP. Skillnaden hänför sig framför allt till motsvara den del av övervärdet som vid förvärvet hänför- redovisning och avskrivning av övervärden samt till redo- de sig till varumärket Volvo. I enlighet med U.S. GAAP visning av utnyttjande av förlustavdrag hos förvärvade skall övervärdet på 2,8 miljarder kronor skrivas av under dotterbolag. den ekonomiska livslängden (20 år). I Volvos resultat för 1993 ingår en reservering avseende övervärde, hänförligt till Volvo Lastvagnar, vilket uppkom i samband med aktiebyte med Renault. I enlighet med U.S. GAAP skall motsvarande övervärde redovisas som anläggningstillgång (goodwill), vilken skrivs av under en tidsperiod om 5 år.

76 Årets resultat Eget kapital Goodwill 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Goodwill enligt svenska redovisningsprinciper den 31 december – 195 – 196 – 512 1 2.163 3.075 5.607 Poster som påverkar redovisning av goodwill: Volvo Lastvagnar avseende aktiebyte med Renault – 438 – 438 – 439 877 439 – Förvärv av Volvo Construction Equipment Corporation – 91 – 91 – 91 1.681 1.590 1.499 Nettoförändring enligt U.S. GAAP – 529 – 529 – 530 2.558 2.029 1.499 Goodwill beräknad enligt U.S. GAAP den 31 december – 724 – 725 – 1.042 4.721 5.104 7.106

1 Inklusive avskrivningar

FAS 115- Skatt och FAS 115- Sammanställning av värdepapper till- Bokfört- Marknads- justering, minoritets- justering, gängliga för försäljning respektive trading värde värde brutto intresse netto Trading 31 december 1998 3.350 3.681 331 – 92 239 Trading 1 januari 1998 8.369 8.584 215 – 60 155 Förändring 1998 116 2 – 32 84 Tillgängliga för försäljning Kortfristiga placeringar 2.593 2.654 61 – 17 44 Aktieinnehav 1.110 851 – 259 72 – 187 Tillgängliga för försäljning 31 december 1998 3.703 3.505 – 198 1 55 – 143 1 januari 1998 4.597 8.344 3.747 – 1.049 2.698 Förändring 1998 -3.945 1.104 – 2.841

1 Justering av eget kapital enligt U.S. GAAP före skatteeffekt. 2 Justering av årets resultat enligt U.S. GAAP före skatteeffekt.

E. Aktier och andelar. Vid beräkning av Volvos andel H. Marknadsnoterade värdepapper. Vid redovisning i intresseföretagens resultat och egna kapital enligt U.S. enligt U.S. GAAP tillämpar Volvo SFAS 115: ”Accounting GAAP har hänsyn tagits till skillnader mellan dessa for certain investments in debt and equity securities”. bolags redovisning enligt Volvos principer och U.S. SFAS 115 avser aktier och andra värdepapper med GAAP. noterade marknadsvärden. Dessa värdepapper skall Resultat från andelar i intresseföretag redovisas före klassificeras som antingen ”innehav till slutförfall” redovi- skatt enligt svenska redovisningsprinciper och efter skatt sade till anskaffningskostnad, ”trading” redovisade till enligt amerikanska redovisningsprinciper. Skatt hänförlig marknadsvärde med orealiserade vinster och förluster till intresseföretagen uppgick till 60 (103; 68). inkluderade i resultaträkningen eller ”tillgängliga för för- säljning” redovisade till marknadsvärde med orealiserade F. Räntekostnader. I enlighet med U.S. GAAP aktiveras vinster och förluster inkluderade i eget kapital. räntekostnader som uppstått i samband med finansiering Den 31 december 1998 uppgår orealiserade förluster av byggnation av fastigheter m m och skrivs av över till- efter avdrag för orealiserade vinster avseende värdepap- gångens beräknade ekonomiska livslängd. per ”tillgängliga för försäljning” till 198 (vinster 3.747; vinster 1.661). Förändringen mellan 1997 och 1998 G. Leasing. Vissa leasingtransaktioner redovisas på beror huvudsakligen på att aktieinnehavet i Pharmacia & skilda sätt enligt Volvos redovisningsprinciper och enligt Upjohn avyttrats. Försäljning av värdepapper ”tillgängliga U.S. GAAP. Skillnaden avser sale-leaseback-affärer före för försäljning” tillförde ca 6,6 (6,4; 13,6) miljarder kronor 1997. under 1998 och realisationsvinst före skatt för dessa värdepapper uppgick till ca 4,5 (1,0; 8,3) miljarder kronor under 1998.

77 N OTER

1 januari 1998 31 december 1998 Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Tillgängliga för försäljning Kortfristiga placeringar 2.508 2.565 2.593 2.654 Aktieinnehav 2.089 5.779 1.110 851 Trading 8.369 8.584 3.350 3.681

I. Jämförelsestörande poster. I Volvokoncernen har kost- Övriga pensionsåtaganden är förmånsbaserade (ITP), nader för omstruktureringsåtgärder redovisats under det d v s den anställda har rätt att erhålla pension på en viss år genomförandet av dessa beslutats i respektive bolags nivå, vanligtvis i förhållande till slutlönen. Den årliga pen- styrelse. Enligt U.S. GAAP redovisas kostnader för sionskostnaden beräknas i dessa fall utifrån nuvärdet av omstruktureringsåtgärder endast under förutsättning att framtida pensionsutbetalningar. I Volvokoncernens redo- en tillräckligt detaljerad plan för åtgärdernas genomföran- visning beräknas avsättningar för pensioner och årets de föreligger vid redovisningsperiodens utgång. pensionskostnad av de enskilda bolagen enligt lokala regler och föreskrifter. Enligt U.S. GAAP skall avsättningar J. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. för pensioner och årets pensionskostnad alltid beräknas Huvuddelen av Volvokoncernens pensionsåtaganden enligt SFAS 87 “Employers Accounting for Pensions”. (tex folkpension och ATP) är avgiftsbaserade, d v s de full- Skillnaden föreligger främst i valet av diskonteringsränta görs genom fortlöpande utbetalningar till fristående myn- och det förhållandet att amerikansk kapitalvärdesberäk- digheter eller organ som administrerar pensionsplanerna. ning, till skillnad från svensk, utgår från en beräknad lön För dessa planer föreligger ingen skillnad i redovisning vid pensioneringstillfället. Dessutom beaktas överskott i mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper. pensionsstiftelser enligt U.S. GAAP.

Årets pensionskostnader enligt US GAAP inkluderar följande:

Förmånsbaserade planer i Sverige och USA 1996 1997 1998 Pensioner intjänade under året 177 260 289 Ränta på pensionsavsättning 354 408 415 Avkastning på tillgångar i pensionsstiftelser – 186 – 376 – 513 Avgångsvederlag 32 — – Försäkringstekniska vinster och förluster 67 252 33 Pensionskostnader för förmånsbaserade planer i Sverige och USA 444 544 224

Övriga planer (huvudsakligen avgiftsbaserade planer) 3.097 3.051 3.030 Totala pensionskostnader enligt U.S. GAAP 3.541 3.595 3.254

Totala pensionskostnader enligt svenska redovisningsprinciper 3.446 3.660 3.567 Justering av årets resultat enligt U.S. GAAP före skatteeffekt – 95 65 313

Vid beräkning av avsättningar för pensioner enligt U.S. GAAP har följande förutsättningar använts: Sverige USA 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Diskonteringsränta, % 7,5 7,0 6,5 7,5 7,0 7,0 Löneökning, % 4,5 4,0 3,5 6,0 4,0 4,5 Förväntad avkastning på tillgångar, % 9,0 9,0 7,0 9,0 9,0 9,0

Nedanstående tabell visar ställningen enligt U.S. GAAP i förmånsbaserade pensionsplaner i Sverige och USA: Sverige USA Pensionsplaner Pensionsplaner Andra förmånsplaner Förpliktelser 1997 1998 1997 1998 1997 1998 Förpliktelse vid årets början 3.798 4.268 1. 660 1.985 1.015 1.154 Engångsbetalningar som ej reglerats vid årets början – – 132 – – – Förmåner intjänade under året 191 200 77 90 41 47 Räntekostnader 259 270 138 146 81 78 Ändring – – – 140 – 32 – Försäkringstekniska förluster (+) och vinster (–) 204 1.028 3 138 – 50 – 35 Valutakurseffekt – – 241 49 147 29 Betalda förmåner – 184 – 209 – 266 – 168 – 48 – 35 78 Förpliktelser vid årets slut 4.268 5.557 1.985 2. 380 1 .154 1.238 Sverige USA Pensionsplaner Pensionsplaner Andra förmånsplaner Förvaltningstillgångar 1 1997 1998 1997 1998 1997 1998 Förvaltningstillgångar vid årets början 4.287 4.859 1.408 1 .951 – – Engångsbetalningar som ej reglerats vid årets början – – 132 – 3 – – Justering av marknadsvärde – – – 16 – – – Avkastning på förvaltningstillgångar 203 348 336 272 – – Tillskjutna medel från arbetsgivaren 369 312 146 77 – – Valutakurseffekt – – 205 48 – – Betalda förmåner – – – 260 – 145 – – Förvaltningstillgångar vid årets slut 4.859 5.519 1 .951 2 .200 – –

Sverige USA Förvaltningstillgångar i förhållande Pensionsplaner Pensionsplaner Andra förmånsplaner till förpliktelser 1997 1998 1997 1998 1997 1998 Förvaltningstillgångar i förhållande till förpliktelser 591 – 37 – 34 – 180 – 1.154 – 1.238 Oredovisade försäkringstekniska förluster (+) och vinster (–) 629 1.028 50 87 – 107 – 136 Oredovisade tillgångar (–) och förpliktelser (+) enligt övergångsregler SFAS87 (netto) – 166 – 141 – – 288 276 Oredovisade kostnader för under tidigare perioder intjänade förmåner – 608 44 177 – – Justering till minimiersättning – 631 – – – 3 – – Netto redovisat i balansräkningen 423 1 458 60 81 – 973 – 1.098

1 Tillgångar i pensionsstiftelser värderade till verkligt värde. Prognosticerade förpliktelser, ackumulerade förpliktelser en viss minimiålder och har behov av denna service. och förvaltningstillgångar för pensionsplaner, där de Planerna är vanligen tilläggsförsäkringar med pensions- ackumulerade förpliktelserna överstiger förvaltningstill- tillägg som justeras periodvis och innehåller andra sär- gångarna, uppgick till 147, 171 och 48 per den 31 skilda kostnadsfördelningar såsom självrisker och extra- december 1998 och 67, 111 och 0 per den 31 decem- försäkringar. Den beräknade kostnaden för sjukvårdsför- ber 1997. måner för pensionerad personal resultatavräknas genom upplupna kostnader enligt överensstämmelse med SFAS Andra förmånsplaner 106, ”Employers’ Accounting for Postretirement Benefits Utöver pensionsplaner har AB Volvo och vissa dotter- Other Than Pensions” bolag och intresseföretag icke fonderade planer. Dessa Följande tabell visar avsättning för liknande förpliktel- förekommer primärt i USA och ska täcka sjukvård och ser enligt Volvos balansräkning per 31 december för- andra förmåner för pensionerade anställda som uppfyller delat på olika personalkategorier:

Kostnaderna för förmånerna inkluderar följande komponenter: 1996 1997 1998 Förmåner intjänade under året 44 42 46 Räntekostnader 87 97 77 Redovisade försäkringstekniska vinster och förluster – 2 – 4 12 Kostnad till följd av omstrukturering 25 1 – Kostnad netto 154 136 135

En förändring av sjukvårdkostnaderna med en procen- det ackumulerade värdet för förbindelserna per den 31 tenhet varje år skulle ändra det ackumulerade värdet på december 1996, 1997 och 1998 var 7,5%, 7,0% och förbindelsen för pensionsförmåner per den 31 december 6,75%. 1997 med ca 189 samt kostnaden för personalförmå- ner med ca 20. För 1998 skulle en ökning med 1% öka Kompletterande U.S. GAAP information det ackumulerade värdet på förbindelsen med ca 189 samt öka kostnaden med ca 19. En minskning med 1% Klassificering. Enligt SFAS 95 omfattar ”cash and minskar det ackumulerade värdet på förbindelsen med cash equivalents” endast medel med en löptid som är tre ca 156 samt minskar kostnaden med ca 18. månader eller kortare. En del av Volvos likvida medel (se Beräkningar gjorda per den 31 december 1998, visar not 19 och 20) uppfyller inte detta krav. Följaktligen en årlig ökning av det vägda genomsnittet för sjukvårds- skulle förändringar i denna del av likvida medel redovisas förmåner per capita med 9,5%. Procentnivån antas min- som investeringar enligt SFAS 95. ska gradvis till 6,0% t o m år 2005 och kommer sedan att ligga kvar på den nivån. Kassaflödesanalys. Faktiskt utbetald ränta och skatt Den diskonteringsränta som använts vid beräkning av under 1998 uppgick till 3,897 (3.943; 3.944) respektive 79 2,485 (1.454; 2.569). M ODERBOLAGET AB VOLVO

Förvaltningsberättelse

Sedan del av moderbolagets verksamhet under 1997 Dotterbolagens motsvarande egna kapital (inklusive fördes över till det nybildade helägda dotterbolaget Volvo kapitalandel i obeskattade reserver men exklusive mino- Teknisk Utveckling AB omfattar moderbolagets verksam- ritetens andel) uppgick till 53.202 (61.800; 75.380). het enbart koncernens huvudkontor. Av aktier och andelar i utomstående företag avsåg Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 1.058 (894; 897) intresseföretag som i koncernbokslu- inkluderar utdelningar på 22.615, varav 17.670 avser tet redovisas enligt kapitalandelsmetoden. De delar av anteciperad utdelning från Volvo Personvagnar Holding intresseföretagens egna kapital som motsvarar AB AB. Här redovisas även erhållna koncernbidrag om netto Volvos ägarandel var sammanlagt 1.383 (1.057; 834). I 4.887. aktier och andelar i utomstående företag ingår börsnote- Samtliga aktier i Mexicana de Autobúses SA de CV rade aktier i Bilia AB, Deutz AG samt Henlys Group Plc förvärvades under året för 764. bokförda till 1.687. Börsvärdet på dessa innehav uppgick Aktier motsvarande 10,5% i Deutz AG förvärvades för vid årsskiftet till 1.431. Någon nedskrivning har ej 670 samt 9,97% i Henlys Group Plc för 376. ansetts vara erforderlig då nedgången inte bedömts som Aktieägartillskott som ökat de bokförda värdena har varaktig. lämnats bl a till Volvo Bussar AB, 1.650, Volvo Group Nettoskulden uppgick till 7.444 (5.336;15.838). Finance Sweden AB, 1.550 samt VNA Holding Inc, 573. Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg av Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretag obeskattade reserver) uppgick till 61.052 eller 77% av uppgick till 45.193 (39.868; 46.893), varav 45.188 balansomslutningen. Vid utgången av 1997 var motsva- (39.866; 46.891) avsåg aktier i helägda dotterbolag. rande andel 74%.

Resultaträkning Mkr

1996 1997 1998 Nettoomsättning 559 520 625 Kostnad för sålda produkter – 559 – 520 – 625 Bruttoresultat ——–

Administrationskostnader not 1 – 340 – 426 – 318 Övriga rörelseintäkter 11 47 10 Övriga rörelsekostnader not 2 – 41 – 24 –186 Rörelseresultat – 370 – 403 – 494

Resultat från aktier och andelar i koncernföretag not 3 1.682 19.437 26.705 Resultat från aktier och andelar i intresseföretag not 4 23 39 – 4 Resultat från övriga aktier och andelar not 5 156 – 137 35 Ränteintäkter och liknande resultatposter not 6 233 218 341 Räntekostnader och liknande resultatposter not 6 – 1.048 – 788 – 760 Övriga finansiella intäkter och kostnader not 7 239 – 594 – 277 Resultat efter finansiella poster 915 17.772 25.546

Bokslutsdispositioner not 8 –19 277 – 686 Skatter not 9 2—– 816 Årets resultat 898 18.049 24.044

80 Balansräkning Mkr

31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998 Tillgångar Anläggningstillgångar Rättigheter not 10 ––39 Summa immateriella anläggningstillgångar – – 39 Fastigheter, maskiner och inventarier not 10 97 30 40 Summa materiella anläggningstillgångar 97 30 40 Aktier och andelar i koncernföretag not 11 46.893 39.868 45.193 Långfristiga fordringar hos koncernföretag — 628 643 Aktier och andelar i utomstående företag not 11 7.025 1.051 2.131 Övriga långfristiga fordringar 105 100 100 Summa finansiella anläggningstillgångar 54.023 41.647 48.067 Summa anläggningstillgångar 54.120 41.677 48.146

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 1.971 5.309 29.043 Övriga kortfristiga fordringar not 12 64 57 68 Kortfristiga placeringar hos koncernföretag — 5.178 1.872 Kassa och bank 6 5 4 Summa omsättningstillgångar 2.041 10.549 30.987 Summa tillgångar 56.161 52.226 79.133

Eget kapital och skulder Eget kapital not 13 Aktiekapital (441.520.885 aktier à 6 kronor) 2.318 2.649 2.649 Reservfond 7.241 7.241 7.241 Summa bundet eget kapital 9.559 9.890 9.890 Kvarstående vinst 17.227 10.110 25.951 Årets resultat 898 18.049 24.044 Summa fritt eget kapital 18.125 28.159 49.995 Summa eget kapital 27.684 38.049 59.885

Obeskattade reserver not 14 758 481 1.167

Avsättningar Avsättningar för pensioner not 15 280 296 291 Övriga avsättningar not 16 104 126 119 Summa avsättningar 384 422 410

Långfristiga skulder not 17 Skulder till koncernföretag 8.606 10.951 9.010 Övriga lån 1 — — Summa långfristiga skulder 8.607 10.951 9.010

Kortfristiga skulder Lån från koncernföretag 7.067 — 765 Övriga lån 2 1 — Leverantörsskulder 37 38 36 Övriga skulder till koncernföretag 11.322 2.162 6.946 Övriga kortfristiga skulder not18 300 122 914 Summa kortfristiga skulder 18.728 2.323 8.661 Summa eget kapital och skulder 56.161 52.226 79.133

Ställda panter not 19 1.217 — — Ansvarsförbindelser not 20 64.650 72.287 80.018 81 M ODERBOLAGET AB VOLVO

Kassaflödesanalys Mkr

1996 1997 1998 Årets verksamhet Resultat efter finansiella poster + 915 + 17.772 + 25.546 Avskrivningar som belastat detta resultat + 17 + 11 +19 Nedskrivning av aktieinnehav som belastat detta resultat + 60 + 8.252 + 953 Resultat vid försäljning av aktier — + 102 – 143 Skatter + 2 — – 816 Minskning (+) ökning (–) av omsättningstillgångar: Kortfristiga fordringar + 1.573 – 3.332 – 23.745 Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga rörelseskulder: Skulder till leverantörer – 16 + 1 – 2 Skulder till koncernföretag + 8.438 – 9.160 + 4.784 Övriga kortfristiga skulder samt övriga avsättningar – 1.569 – 156 + 785 Nettofinansiering från årets verksamhet + 9.420 13.490 + 7.381

Investeringar (ökning –) Rättigheter, netto – – – 52 Fastigheter, maskiner och inventarier, netto – 32 + 56 – 16 Aktier och andelar, netto – 12.551 + 4.645 – 7.215 Långfristiga fordringar, netto + 158 – 623 – 15 Återstår efter nettoinvesteringar – 3.005 + 17.568 + 83

Finansiering, utdelning m m Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga lån + 5.836 – 7.067 + 764 Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lån samt avsättningar för pensioner – 2.561 + 2.360 – 1.946 Ökning av eget kapital i samband med konvertering och nyemission — + 116 – Inlösen av aktier i AB Volvo — – 5.807 – Utdelning till aktieägarna – 1.854 – 1.993 – 2.208 Förändring av likvida medel – 1.584 + 5.177 – 3.307 Likvida medel vid årets början 1.590 6 5.183 Likvida medel vid årets slut 6 5.183 1.876 I likvida medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar hos koncernföretag.

82 NOTER OCH KOMMENTARER

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. Inköp och försäljning mellan koncernföretag Beloppen inom parentes anger tidigare års värden, där för- Av nettoomsättningen avsåg 623 (505; 545) koncern- sta värdet avser 1997 och det andra 1996. företag, medan inköpen från koncernföretag uppgick till En redogörelse för Volvos redovisningsprinciper åter- 235 (183; 136). finns på sidorna 55–57. Redovisning av koncernbidrag har skett i enlighet med Redovisningsrådets uttalande Anställda i september 1998. Koncernbidragen redovisas bland Antalet anställda var vid årets slut 169 personer (181; Resultat från aktier och andelar i koncernföretag. Jäm- 468). Löner och lönebikostnader uppgick till 179 (284; förelseårens värden har i enlighet med Redovisnings- 324). Uppgifter om medelantal anställda samt löner och rådets rekommendationer RR4 och RR5 omräknats för ersättningar finns på sidan 71. jämförbarhet.

Administrationskostnader Not 1

I administrationskostnader ingår avskrivningar på 19 (11; 17) varav 6 (11; 16) avsåg maskiner och inventarier, 0 (0;1), byggnader och 13 (-;-) rättigheter i Volvo Ocean Race.

Övriga rörelsekostnader Not 2

Inkluderar resultatbonus till anställda med 1 (1; 1), samt kostnader på 118 för ett skadeståndsmål avseende f d koncernföretaget Centro-Morgårdshammars produkter i USA.

Resultat från aktier och andelar i koncernföretag Not 3

Av resultatet avser 22.615 (23.563; 738) utdelningar AB, 44, samt lämnat aktieägartillskott till Volvo Holding från koncernföretag. Av utdelningen avser 17.670 ante- Danmark A/S genom apport av aktier i Volvo ciperad utdelning från Volvo Personvagnar Holding AB, Personvogne Danmark A/S, 67. vilken beslutades på bolagets ordinarie bolagsstämma I 1997 års resultat ingick tilläggsköpeskilling, 41, för 10 februari 1999. Erhållna koncernbidrag netto uppgår aktier i Örekron International AB sålda 1988, med anled- till 4.887 (4.077; 997). Nedskrivningar av aktieinnehav ning av att Örekron vunnit ett skattemål avseende 1987 har gjorts med 908 (8.244; 53). I resultatet 1998 ingår års taxering. vinst vid koncernintern försäljning av aktier i Danafjord

Resultat från aktier och andelar i intresseföretag Not 4

Utdelningar från intresseföretag som i koncernbokslutet (-7; -). Aktieinnehav har skrivits ned med 0 (0; 5), samt redovisas enligt kapitalandelsmetoden uppgår till 41 (37; har avyttrats med en vinst om 0 (2; 0). 28). Resultatandel i Blue Chip Jet HB uppgår till – 45

Resultat från övriga aktier och andelar Not 5

Av resultatet avsåg 2 (16; 158) utdelningar från övriga vid avyttring av aktier i Stockholms Fondbörs AB på 33. bolag. Utdelningar har reducerats med nedskrivningar av I resultatet 1997 ingick förlust vid försäljning av aktier aktieinnehav om 0 (0;2). I 1998 års resultat ingår vinst i Renault SA på 146.

Ränteintäkter och räntekostnader Not 6

Av ränteintäkter och liknande resultatposter, 341 (218; ter, 760 (788; 1.048), avsåg 742 (776; 1.007) räntor till 233), utgjorde räntor från koncernföretag 325 (210; koncernföretag. 192) och av räntekostnaderna och liknande resultatpos-

83 M ODERBOLAGET AB VOLVO

Övriga finansiella intäkter och kostnader Not 7

Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar och inte koncernens resultat. Rörelserelaterade kursdifferen- skulder i utländsk valuta avsätts som bokslutsdisposition ser ingår i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Bland till en valutakursreserv. Kursdifferenser i samband med övriga finansiella intäkter och kostnader ingår även upptagna och lämnade lån samt terminsaffärer relatera- intäkter för garantiprovisioner från dotterföretag samt de till dessa uppgick till –306 (–593; 368). Då de till stor kostnader för bekräftade kreditfaciliteter. I resultatet för del valutasäkrar koncernens nettotillgångar i utländsk 1996 ingick kostnader för börsintroduktion av Swedish valuta påverkar huvuddelen av valutakursdifferenserna Match AB, 112.

Bokslutsdispositioner Not 8

1996 1997 1998 Avsättning till periodiseringsfond – – – 978 Återföring av skatteutjämningsreserv (K) + 89 + 89 + 89 Förändring av valutakursreserv – 108 + 172 + 199 Avskrivning utöver plan 0 + 16 + 4 Summa – 19 + 277 – 686

Skatter Not 9

Skatter –816 (–; 2) avser 1998 avsättning för statlig ringsrevision som genomfördes i huvudsak under 1992. inkomstskatt och 1996 återbetald vinstdelningsskatt. Yrkanden för vilka reservering ej bedömts erforderlig Avsättning har skett för beräknade skattekostnader motsvarar en kostnad om –341 (332; 339). Beloppet som bedömts kunna uppkomma till följd av den taxe- ingår bland ansvarsförbindelser.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Not 10

Värde enligt Värde enligt Värde enligt balansräkning balansräkning Försäljningar/ balansräk- Anskaffningsvärde 1996 1997 Investeringar utrangeringar ning1998 Rättigheter – – 52 – 52 Summa immateriella anläggningstillgångar – – 52 – 52 Byggnader 17 8 12 — 3 17 Mark och markanläggningar 4 4 3 — 1 6 Maskiner och inventarier 175 54 5 — 5 54 Anläggningar under uppförande 3 — – – – Summa materiella anläggningstillgångar 199 66 20 — 9 77

Värde enligt Värde enligt Årets Värde enligt Bokfört värde balansräkning balansräkning avskriv- Försäljningar/ balansräk- enligt balans- Ackumulerade avskrivningar 1996 1997 ningar1 utrangeringar ning 19982 räkning 19983 Rättigheter – – 13 – 13 39 Summa immateriella anläggningstillgångar – – 13 – 13 39 Byggnader 2 1 — — 1 — 17 Mark och markanläggningar — — — – – 6 Maskiner och inventarier 100 35 6 — 4 37 17 Anläggningar under uppförande — — — – – – Summa materiella anläggningstillgångar 102 36 6 —5 37 40 Taxeringsvärdet för byggnader var 5 (3; 4) samt för mark 1 Inklusive nedskrivningar. 2 (2, 10). Investeringar i immateriella och materiella 2 Inklusive ackumulerade nedskrivningar. anläggningstillgångar uppgick till 52 (-; -) respektive 20 3 Anskaffningsvärde minus avskrivningar. (14; 35). Beslutade men vid utgången av 1998 ännu ej genomförda investeringar uppgick till 1 (1; 7). Ett flyg- 84 plan med bokfört värde 28 överläts 1997 till det nybildade handelsbolaget Blue Chip Jet HB. Aktier och andelar Not 11

Innehavet av aktier och andelar specificeras på sidan 88-90. Förändringar av innehavet av aktier och andelar framgår nedan: Koncernföretag Utomstående företag 1997 1998 1997 1998 Enligt balansräkning 31 december föregående år 46.893 39.868 7.025 1.051 Förvärv 1.014 3.131 152 1.049 Avyttringar – 613 – 1.101 – 6.114 – Aktieägartillskott 818 4.203 — 76 Nedskrivningar – 8.244 – 908 – 12 – 45 Enligt balansräkning 31 december respektive år 39.868 45.193 1.051 2.131

Volvo Truck North America Inc förvärvades från Volvo 1996: Samtliga aktier i Swedish Match AB förvärva- Lastvagnar AB för 568 och Volvo Information des från AB Fortos för 8.000, varefter aktierna delades Technology North America Inc förvärvades från Volvo ut till AB Volvos aktieägare. Volvo Personvagnar AB, Information Technology AB för 5. Bolagen lämnades som 6.546, avyttrades till AB Fortos, som därefter namnän- aktieägartillskott till VNA Holding Inc och ökade det bok- drades till Volvo Personvagnar Holding AB. Sotrof AB, förda värdet i detta bolag. som bl a ägde resterande innehav i Pharmacia & Upjohn Aktieägartillskott lämnades till Volvo Group Finance Inc., förvärvades koncerninternt för 9.854. Sweden AB, 1.550, varefter innehavet skrevs ned med 80% av aktierna i Volvo Construction Equipment 854 vid årsskiftet. Volvo Group Finance Europe BV för- North America, Inc. förvärvades från Volvo Construction värvades från Volvo Group Finance Sweden AB för 1.003. Equipment NV för 1.054, varefter innehavet lämnades Mexicana de Autobuses SA de CV förvärvades för 764. som aktieägartillskott till VNA Holding Inc., ett holding- Som ett led i omstruktureringen av marknadsbolagen bolag för del av verksamheten i Nordamerika. Aktie- i Storbritannien förvärvades sex bolag koncerninternt för reserv på 500 överfördes från innehavet i Volvo Last- sammanlagt 763, bl a Volvo Car Finance UK Ltd, Volvo vagnar AB till VNA Holding Inc. Bokfört värde för VNA Car UK Ltd och Volvo Penta UK Ltd. Holding Inc., uppgick därefter till 556. Även i Danmark skedde viss omstrukturering, varvid Värdet av de under 1994 från Renault SA förvärvade Volvo Holding Danmark A/S köptes för 1 och aktieägar- aktierna i Volvo Lastvagnar AB minskades med 67 i tillskott som ökade det bokförda värdet lämnades med samband med betalning av resterande köpeskilling. 46. Volvo Personvogne Danmark A/S förvärvades för 20, Volvo Bussar AB köptes från Volvo Lastvagnar AB för varefter aktierna med ett substansvärde om 86 lämna- 154 och innehavet skrevs ned med 35. des som aktieägartillskott till Volvo Holding Danmark A/S. Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdena Ytterligare aktier köptes från koncernföretag för 7. lämnades med 360. Danafjord AB, bokfört till 508, avyttrades till Sotrof AB. Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdena Aktier och andelar i utomstående bolag lämnades även till Volvo Bussar AB, 1.650, Volvo Aero Aktier i Henlys Group Plc förvärvades för 376 och i AB, 172, Volvo International Holding BV, 70, Volvo Deutz AG för 670. Andelar i Blue Chip Jet HB köptes Holding Italia SpA, 45, Volvo Business Services AB, 10 från Pharmacia & Upjohn för 3 och kapitaltillskott som och Sykria AB, 1. ökade det bokförda värdet lämnades med 76. Andelarna Volvo Information Technology AB skrevs ned med 54. skrevs ned med med 45 vilket motsvarar årets resulta- 1997: Aktier i Volvo Personvagnar Holding AB skrevs tandel. Aktierna i Stockholms Fondbörs AB avyttrades. ned med 8.026 i samband med erhållen utdelning. 1997: Aktier i Bilia AB med bokfört värde 3, såldes Fortos Ventures AB köptes från Volvo Personvagnar i samband med utnyttjande av utfärdade köpoptioner. Holding AB för 550. I samband med erhållen utdelning Aktierna i Renault SA, bokförda till 6.080, såldes. skrevs aktierna ned med 210. Andelar i det nybildade handelsbolaget Blue Chip Jet VAC North America Inc förvärvades från Volvo Aero HB tecknades för 138 (varav 58 i form av ett flygplan) AB för 316 och Volvo Group Treasury North America Inc och skrevs ned med 7. förvärvades från Volvo Group Finance Sweden AB för Innehavet i Euroventures BV minskade med 4 i sam- 148. Bolagen lämnades, tillsammans med Volvo Group band med nedsättning av aktiekapitalet. Koncerninternt North America Corp, 34, som aktieägartillskott till VNA avyttrades aktier med sammanlagt bokfört värde av 32. Holding Inc och ökade det bokförda värdet i detta bolag. Aktier i Ultralux AB köptes för 2. Andelar i två Volvo Transport AB såldes till Volvo Transport Holding bostadsrättsföreningar tillkom med 12. AB för 88. 1996: Aktierna i Protorp Förvaltnings AB skrevs ned Aktieägartillskott lämnades med 25 till det nybildade i samband med återbetalning av aktiekapital, 247, och bolaget Volvo Teknisk Utveckling AB, varefter aktierna i samband med utdelning, 2. såldes till det tillika nybildade bolaget Volvo Technology Aktieägartillskott på 1 lämnades till Dansk Transfer AB. Mobiltelefon AB, varefter samtliga aktier, med ett bokfört Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdena värde på 42, avyttrades. lämnades även till Volvo Technology Transfer AB, 74, Nyteckning av aktier i Euroventures Nordica II BV gjor- Celero Support AB, 24 och Volvo Aero AB, 196. des för 2, medan innehavet i Euroventures BV minskades Innehavet i Volvo Technology Transfer AB skrevs ned med 4 i samband med nedsättning av aktiekapitalet. med 8 vid årsskiftet. Aktieägartillskott lämnades till Näringslivskredit NLK 85 AB, 5, varefter innehavet skrevs ned med samma belopp. M ODERBOLAGET AB VOLVO

Övriga kortfristiga fordringar Not 12

1996 1997 1998 Skattefordringar 8 13 – Kundfordringar 15 14 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 27 54 Övriga fordringar 18 3 9 Summa 64 57 68 Reserven för osäkra fordringar uppgick vid årets utgång till 6 (–; – ).

Eget kapital Not 13

Bundet eget kapital Fritt eget Summa Aktiekapital Överkursfond Reservfond kapital eget kapital Vid slutet av 1995 2.318 — 7.241 27.081 36.640

Kontantutdelning — — — – 1.854 – 1.854 Utdelning av aktieinnehavet i Swedish Match AB — — — – 8.000 – 8.000 Årets resultat 1996 — — — 898 898 Vid slutet av 1996 2.318 — 7.241 18.125 27.684

Kontantutdelning — — — – 1.993 – 1.993 Nyemission 3 113 — — 116 Inlösen av AB Volvo aktier – 113 — — – 5.694 – 5.807 Fondemission 441 – 113 — – 328 — Årets resultat 1997 — — — 18.049 18.049 Vid slutet av 1997 2.649 — 7.241 28.159 38.049 Utdelning – – — – 2.208 – 2.208 Årets resultat 1998 — — — 24.044 24.044 Vid slutet av 1998 2.649 – 7.241 49.995 59.885 Aktiekapitalets fördelning på olika aktieslag m m framgår av kommentar till koncernens bokslut (not 21, sidan 66-67).

Obeskattade reserver Not 14

Värde enligt Boksluts- Värde enligt Boksluts- Värde enligt Sammansättning och förändring balansräkning dispositioner balansräkning dispositioner balansräkning av obeskattade reserver 1996 1997 1997 1998 1998 Periodiseringsfond – – – 978 978 Skatteutjämningsreserv (K) 354 – 89 265 – 89 176 Valutakursreserv 375 – 172 203 – 199 4 Ackumulerade överavskrivningar Maskiner och inventarier 29 – 16 13 – 4 9 Summa 758 – 277 481 686 1.167

Avsättningar för pensioner Not 15

Avsättningar för pensioner och liknande förmåner mot- arbetare 1996 avser pensionsmedel intjänade fr o m svarar det försäkringstekniskt beräknade värdet för åta- 1996. 1998 överfördes pensionsmedel om 10 (12; 224) ganden som ej försäkrats hos tredje part eller tryggats från AB Volvo till Volvokoncernens Pensionsstiftelser för genom överföring av medel till pensionsstiftelser. Det medarbetare. inkluderar åtaganden som förfaller till betalning inom ett Pensionskostnaderna i AB Volvo uppgick under året år. AB Volvo har försäkrat pensionsborgenärernas rättig- till 63 (106; 102). heter hos tredje part. Av redovisat belopp avsåg, 7 (10; Kapitalvärdet av samtliga pensionsförpliktelser i AB 12) avtalsenliga åtaganden inom ramen för PRI-systemet. Volvo uppgick vid 1998 års utgång till 610. Dessa har Under 1996 bildades två koncerngemensamma pen- tryggats dels genom ”Avsatt till pensioner” och dels sionsstiftelser för tryggande av pensionsåtaganden genom medel i pensionsstiftelser. Bolagets andel av enligt ITP-planen. Volvokoncernens Pensionsstiftelse för redovisat kapital i pensionsstiftelser uppgick till 333. 86 medarbetare 1995 avser pensionsmedel intjänade t o m Tillgångar i pensionsstiftelserna värderade till marknads- 1995 och Volvokoncernens Pensionsstiftelse för med- värde, översteg motsvarande förpliktelser med 14. Övriga avsättningar Not 16

Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skatter med 68 (63; 73).

Långfristiga skulder Not 17

De långfristiga lånen förfaller till betalning enligt följande: Långfristiga skulder till koncernföretag omfattar lån från Volvo Group Finance på 9.010 (10.951; 8.606). 2000 — 2001 403 2002 1.076 2003 500 2004 – 2005 eller senare 7.031 Summa 9.010

Övriga kortfristiga skulder Not 18

1996 1997 1998 Skatteskulder – – 803 Löner och källskatter 46 34 29 Övriga skulder 132 30 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 122 58 53 Summa 300 122 914 Säkerheter är ställda för 0 (0; 1) av de kortfristiga skulderna.

Ställda panter Not 19

1996 1997 1998 Inteckningar i fast egendom 1 — — Aktier och andelar i Volvo Lastvagnar AB 1.211 — — i utomstående företag 5 — — Summa 1.217 — — Skulder för vilka ovanstående panter ställts som säkerhet uppgick vid årets utgång till 0 (0; 1).

Ansvarsförbindelser Not 20

Av ansvarsförbindelserna 80.018 (72.287; 64.650) var (67.493; 59.465), varav för dotterföretag 74.832 79.652 (71.930; 64.046) lämnade för dotterföretag. (67.488; 59.460). Garantier för olika kreditprogram ingår med belopp Vid utgången av respektive år uppgick utnyttjat som motsvarar kreditramarna. Dessa uppgår till 74.837 belopp till 36.445 (21.785; 19.918), varav för dotterföre- tag 36.079 (21.428; 19.313).

87 Aktieinnehav

31 dec 1997 31 dec 1998 Koncernens innehav av aktier Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värde och andelar i utomstående företag nummer innehav 1 Mkr 2 Mkr 2 Aktier i intresseföretag redovisade enligt kapitalandelsmetoden AB Volvofinans, Göteborg, Sverige 556069-0967 50 552 608 Bilia AB, Göteborg, Sverige 556112-5690 37 505 572 Blue Chip Jet HB, Göteborg, Sverige 969639-1011 50 – 204 Arrow Truck Sales, Kansas City, USA — 50 — 171 AVC Intressenter AB, Göteborg, Sverige 556506-8789 50 610 110 Xian Silver Bus Corp., Yan Liang, Kina — 50 70 88 SM Motors Pte Ltd, Singapore — 40 75 77 VOCS Finance Ltd, Barnet, Storbritannien — 49 126 59 Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc, Cleveland, USA — 20 — 59 Arbustum Invest AB, Arboga, Sverige 556543-4247 40 — 42 Aviation Lease Finance, Delaware, USA — 49 — 30 Distribuidora de Tutilos e Valores, Curitiba, Brasilien — 100 — 27 Merkavim Metal Works Ltd, Petah-Tiqva, Israel — 27 23 20 TurboGen AB, Malmö, Sverige 556556-2096 50 — 20 Harvest Technology Partners LP, New York, USA — 23/21 17 16 SveviaFin SpA, Rom, Italien — 50 4 15 Arabian Vehicle and Trucks Industry Ltd, Jeddah, Saudiarabien — 25 — 9 VKR-Kiinteistöt Oy Ab, Vanda, Finland — 40 6 6 Expar Incorporated, Elk. Grove, USA — 50 5 5 First Rent A Car AB, Stockholm, Sverige 556434-7820 45 3 4 Transport Financial Services, Moncton, Kanada — 49 — 4 Intalogic, Storbritannien — 50 — 3 OmniNova Technology AB, Uddevalla, Sverige 556540-1691 35 1 1 Industrigruppen JAS AB, Stockholm, Sverige 556147-5921 20 – 1 AutoNova AB, Uddevalla, Sverige 556232-0142 49 0 0 Netherlands Car BV, Born, Nederländerna — 33 0 0 HSG Development AB, Stockholm, Sverige 556182-1694 33 – 0 ABB Olofström Automation AB, Olofström, Sverige — — 100 — Concorcio Nacional Volvo s/c Ltda, Curitiba, Brasilien — — 30 — EBP i Olofström AB, Olofström, Sverige — — 6 — Summa aktier och andelar i intresseföretag 3 2.133 2.151

Aktier och andelar i övriga företag Deutz AG, Köln, Tyskland 4 – 11 – 670 Henlys Group Plc, Borehamwood, Storbritannien 4 – 10 – 376 Pharmacia & Upjohn, Inc, Wilmington, Delaware, USA – – 2.082 – Övriga innehav 368 196 Summa aktier och andelar i övriga företag 2.450 1.242 Bokfört värde enligt koncernens balansräkning 4.583 3.393

31 dec 1997 31 dec 1998 AB Volvos innehav av aktier Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värde och andelar i utomstående företag nummer innehav 1 Mkr Mkr Deutz AG, Köln, Tyskland4 11 — 670 Bilia AB, Göteborg, Sverige4 556112-5690 37 641 641 Henlys Group Plc, Borehanwood, Storbritannien4 10 — 376 AB Volvofinans, Göteborg, Sverige 556069-0967 50 253 253 Blue Chip Jet HB, Göteborg, Sverige 969639-1011 50 131 164 Protorp Förvaltnings AB, Malmö, Sverige 556127-6881 43/33 12 12 Näringslivskredit NLK AB, Stockholm, Sverige 556270-1432 33/48 0 0 Övriga innehav 14 15 Summa bokfört värde, utomstående företag 1.051 2.131

1 I de fall två procenttal anges avser det första andel av kapitalet och det 3 Volvos andel av intresseföretagens substansvärde, uppgår till 2.151 (2.133), andra andel av röstvärdet. vilket motsvarar det bokförda värdet. 88 2 Intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Övriga företag enligt anskaff- 4 Innehavens marknadsvärde återfinns på sidan 64. ningskostnadsmetoden. 31 dec 1997 31 dec 1998 Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värde AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag nummer innehav Mkr Mkr Volvo Personvagnar Holding AB, Göteborg, Sverige 556245-5567 100 10.758 10.758 Volvo Personvagnar AB, Göteborg, Sverige 556074-3089 100 – – Volvo Personvagnar Komponenter, Göteborg, Sverige 556197-4931 100 — – Volvo Personbilar Sverige AB, Göteborg, Sverige 556034-3484 100 — – Volvo Personvagnar Norden AB, Göteborg, Sverige 556413-4848 100 – – Volvo Car Finance Holding AB, Göteborg, Sverige 556130-4246 100 – – Volvo Personbiler Norge AS, Kolbotn, Norge — 100 – – Volvo Auto Oy Ab, Vanda, Finland — 100 – – Volvo Auto Polska Sp.Z.O.O., Warsawa, Polen – 100 — — Volvo Nederland Personenauto BV, Beesd, Nederländerna — 100 — — Volvo Cars Europe Industry NV, Gent, Belgien — 100 — — Volvo Deutschland GmbH, Köln, Tyskland — 100 — — Volvo Automobiles France SA, Nanterre, Frankrike — 100 — — Volvo Automobile (Schweiz) AG, Lyss, Schweiz — 100 — — Volvo Espana, SA, Madrid, Spanien — 100 — — Volvo Auto Hungaria, Budapest, Ungern — 100 — — Volvo Auto Czech, Prag, Tjeckien — 100 — — Volvo Cars of North America, Inc., Rockleigh, USA — 100 — — Volvo Canada Ltd, Willowdale, Kanada — 100 — — Volvo Sudamericana SA, Buenos Aires, Argentina 100 Volvo Thailand Ltd, Bangkok, Thailand — 100 — — Volvo Cars Japan Corporation, Tokyo, Japan — 100 — — Swedish Motor Assemblies Sdn Bhd, Shah Alam, Malaysia — 58 — — Thai Swedish Assembly Co Ltd, Bangkok, Thailand — 56 — — Volvo Lastvagnar AB, Göteborg, Sverige 556013-9700 100 8.420 8.420 Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Göteborg, Sverige 556000-0753 100 — — Volvo Lastvagnar Sverige AB, Göteborg, Sverige 556411-6878 100 — — Volvo Lastvogne og Busser Danmark AS, Bröndby, Danmark — 100 — — Volvo Kuorma ja Linja Autot Oy Ab, Vanda, Finland — 100 — — Volvo Truck Poland Company Sp.Zo.O, Warsawa, Polen — 100 — — Volvo Truck Latvia Sia, Riga, Lettland — 100 — — Volvo Truck Czech S R O, Prag, Tjeckien — 100 — — Volvo Truck Slovak, Bratislava, Slovakien — 100 — — Volvo Trucks (Deutschland) GmbH, Dietzenbach, Tyskland — 100 — — Volvo Truck en Bus Nederland B.V., Beesd, Nederländerna — 100 — — Volvo Truck Finance Holding BV, Rotterdam, Nederländerna — 100 — — Volvo Europa Truck NV, Gent, Belgien — 100 — — Volvo Truck and Bus Ltd, Warwick, Storbritannien — 100 — — Volvo Trucks France SA, Nanterre, Frankrike — 100 — — Volvo Trucks (Schweiz) AG, Lyss, Schweiz — 100 — — Volvo Veicoli Industriali SpA, Bergamo, Italien — 100 — — Volvo Truck Espana, SA, Madrid, Spanien — 100 — — Volvo Trucks de Mexico, Mexico DF, Mexico — 100 — — Volvo do Brasil Veiculos Ltda, Curitiba, Brasilien — 99 — — Volvo Peru Sociedad Anonima, Lima, Peru — 100 — — Volvo Truck (Thailand) Co Ltd, Bangkok, Thailand — 100 — — Volvo Truck Korea Ltd, Seoul, South Korea — 100 — — Volvo Pakistan Ltd, Punjab Lahore, Pakistan — 51 — — Volvo India Private Ltd, New Delhi, Indien — 100 — — Volvo Bussar AB, Göteborg, Sverige 556197-3826 100 181 1.831 Säffle Karosseri AB, Säffle, Sverige 556058-3485 100 — — Carrus Oy, Helsingfors, Finland 100 Volvo Bus Poland Sp.Zo.O., Warsawa, Polen — 55 — — Volvo Busse Deutschland GmbH, Heilbronn, Tyskland — 100 — — Volvo Austria Gmbh, Wien, Österrike — 100 — — Prévost Car Inc, St Claire, Kanada — 100 — — 89 Volvo Bus Asia Pacific (Pte) Ltd, Singapore — 100 — — 31 dec 1997 31 dec 1998 Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värde AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag (forts) nummer innehav Mkr Mkr Volvo Construction Equipment NV, Beesd, Nederländerna – 100 2.582 2.582 Volvo Wheel Loaders AB, Eskilstuna, Sverige 556310-1319 100 — — Volvo Construction Equipment Components AB, Eskilstuna, Sverige 556527-6820 100 — — Volvo Articulated Haulers AB, Växjö, Sverige 556360-1615 100 — — Volvo Construction Equipment Customer Support AB, Eskilstuna, Sverige 556310-1301 100 — — Volvo Excavators AB, Eslöv, Sverige 556022-1813 100 — — Volvo Construction Equipment International AB, Eskilstuna, Sverige 556310-1293 100 — — Volvo Materiels Tp France S.A., Trappes, Frankrike — 100 — — Groupe Pel Job SA, Annecy le Vieux, Frankrike — 100 — — Framateq SA, Danmarie le lys Melun, Frankrike — 100 — — Volvo Maquinaria De Construccion Espana SA, San Fernando de Henar, Spanien — 100 — — Volvo Construction Equipment GB Ltd, Duxford, Storbritannien — 100 — — Volvo Baumaschinen Deutschland GmbH, Konz, Tyskland — 100 — — Volvo Compact Service Equipment GmbH, Konz, Tyskland — 100 — — Champion Road Machinery Ltd, Ontario, Kanada — 100 — — Volvo Construction Equipment Australia Pty Ltd, Chatswood, Australien — 100 — — Volvo Construction Equipment East Asia (Pte) Ltd, Singapore — 100 — — AB Volvo Penta, Göteborg, Sverige 556034-1330 100 421 421 Volvo Penta Norden AB, Göteborg, Sverige 556127-7533 100 — — Volvo Penta Central Europe GmbH, Kiel, Tyskland — 100 — — Volvo Penta Benelux BV, Mijdrecht, Nederländerna — 100 — — Volvo Penta France SA, Nanterre, Frankrike — 100 — — Volvo Penta Italia SpA, Trezzano sul Naviglio, Italien — 100 — — Volvo Penta Espana, SA, Madrid, Spanien — 100 — — Volvo Penta Asia (Pte) Ltd, Singapore — 100 — — Volvo Penta Japan Corporation (Kabushiki Kaisha), Tokyo, Japan 100 — — Volvo Aero AB, Trollhättan, Sverige 556029-0347 100 1.843 2.015 Volvo Aero Engine Services AB, Stockholm, Sverige 556328-9171 100 — — Volvo Aero Turbines AB, Malmö, Sverige 556092-3574 100 — — VNA Holding Inc, Greensboro, USA — 100 1.054 1.627 Volvo Trucks North America, Inc, Greensboro, USA — 87 — — Volvo Construction Equipment North America Inc, Asheville, USA — 100 — — Volvo Penta of The Americas, Inc, Chesapeake, USA — 100 — — Volvo Aero North America, Wilmington, USA — 100 — — Volvo Group Treasury North America Inc, Montvale, USA — 100 — — The AGES Group, Boca Raton, USA — 57 — — Volvo Group Finance Sweden AB, Göteborg, Sverige 556135-4449 100 2.348 3.044 Försäkrings AB Volvia, Göteborg, Sverige 557207-1784 100 601 601 Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Göteborg, Sverige 516401-8037 100 182 182 Danafjord AB, Göteborg, Sverige 556006-8313 100 508 — Volvo Informaton Technology AB, Göteborg, Sverige 556103-2698 100 54 0 Fortos Ventures AB, Stockholm, Sverige 556004-2748 100 340 340 Volvo Group Credit Sweden AB, Göteborg, Sverige 556000-5406 100 486 486 Sotrof AB, Göteborg, Sverige 556519-4494 100 9.854 9.854 Volvo Technology Transfer AB, Göteborg, Sverige 556542-4370 100 66 66 Volvo Holding Danmark AS, Bröndby, Danmark — 100 — 133 Volvo Group Finance Europe BV, Amsterdam, Nederländerna — 100 — 1.003 Volvo Construction Equipment Korea Co., Ltd, Changwon, Sydkorea — 100 — — Volvo International Holding BV, Beesd, Nederländerna — 100 — 70 Volvo Car Finance UK Ltd, Marlow, Storbritannien — 100 — 431 Volvo Car UK Ltd, Marlow, Storbritannien — 100 — 265 Volvo Penta UK Ltd, Watford, Storbritannien — 100 — 64 Volvo Holding Italia SpA, Bologna, Italien — 100 — 49 Mexicana de Autobuses, SA de CV, Mexico City, Mexico — 100 — 764 Övriga bolag 170 187 5) 90 Summa bokfört värde, koncernföretag 39.868 45.193 5 AB Volvos andel av dotterbolagens egna kapital (inklusive kapitaldel i obeskattade reserver) utgjorde 53.202 (61.800). V OLVOKONCERNEN EFTER AVYTTRINGEN AV P ERSONVAGNAR

Volvos proforma balansräkning och nyckeltal Nyckeltal 1998 Mdr Proforma balansräkningen visar Volvokoncernens ställ- ning den 31 december 1998, justerad för försäljningen Volvokoncernen Personvagnar av Volvo Personvagnar (se sid 6-8). Syftet med proforma Nettoomsättning 212,9 103,8 balansräkningen är att översiktligt illustrera de omedel- Rörelseresultat 1 9,0 3,8 bara konsekvenser avyttringen medför för Volvokoncern- Rörelsemarginal % 1 4,2 3,7 ens finansiella ställning. Den bokföringsmässiga vinsten vid försäljningen upp- 1 Exklusive jämförelsestörande poster. går till 26,2 miljarder kronor. Försäljningen reducerar koncernens operativa kapital med 18,3 miljarder kronor och ökar netto finansiella tillgångar med 46,7 miljarder kronor. Totala tillgångar inom säljfinansieringsverksam- heten reduceras med 35,7 miljarder kronor. Ytterligare justeringar avser omklassificering av interna fordringar och skulder mellan Volvo Personvagnar och övriga bolag i Volvokoncernen.

Volvokoncernens proforma balansräkning Mdr

Volvokoncernen proforma Volvokoncernen Avyttring efter avyttring 31 dec 1998 Volvo Personvagnar Justeringar och justering Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 5,8 0,0 0,0 5,8 Materiella anläggningstillgångar 58,5 30,6 0,2 28,1 Finansiella anläggningstillgångar 35,1 16,6 11,0 29,5 Varulager 32,1 11,3 0,0 20,8 Kortfristiga fordringar 52,7 30,6 32,1 54,2 Kortfristiga placeringar 7,2 0,0 – 7,2 Kassa och bank 13,0 7,1 39,6 45,5 Summa tillgångar 204,4 96,2 82,9 191,1

Eget kapital och skulder Eget kapital1 68,1 18,8 39,1 88,4 Minoritetskapital 0,9 0,1 – 0,8 Avsättningar 28,1 12,9 6,2 21,4 Lån 64,2 37,2 28,3 55,3 Övriga skulder 43,1 27,2 9,3 25,2 Summa eget kapital och skulder 204,4 96,2 82,9 191,1

Netto finansiella tillgångar/skulder 14,8 – 0,9 45,8 61,5

1 Eftersom den skattemässiga effekten av försäljningen ej slutligt kan beräknas har schablonskatt på 28% använts i den bokföringsmässiga vinsten i proforma balansräkningen.

91 F ÖRSLAG TILL V INSTFÖRDELNING

Koncernen Styrelsen och verkställande direktören föreslår Enligt koncernens balansräkning den 31 decem- att ovanstående belopp disponeras enligt följan- ber 1998 uppgick fritt eget kapital till 48.307 de: Mkr (41.309). Härav beräknas 5 Mkr åtgå för avsättning till bundet kapital.

AB Volvo Mkr Till aktieägarna utdelas Mkr Kvarstående vinstmedel 25.951 6:00 kronor per aktie 2.649 Tillkommer nettoresultat för 1998 24.044 Till nästa år överföres 47.346 Summa 49.995 Summa 49.995

Göteborg den 11 februari 1999

Håkan Frisinger

Per-Olof Eriksson Sören Gyll Tom Hedelius

Leif Johansson Finn Johnsson

Sören Mannheimer Lars Ramqvist

Lars-Göran Larsson Olle Ludvigsson Verner Pedersen

Revisionsberättelse har avgivits den 16 februari 1999

Olof Herolf Olov Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers PricewaterhouseCoopers

92 R EVISIONSBERÄTTELSE FÖR AB VOLVO

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredo- ledamot eller verkställande direktören är ersätt- visningen och räkenskaperna på sidorna 6-92 ningsskyldig mot bolaget eller på annat sätt har samt styrelsens och verkställande direktörens handlat i strid mot aktiebolagslagen, årsredovis- förvaltning i AB Volvo för år 1998. Det är styrel- ningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår sen och verkställande direktören som har ansva- revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden ret för räkenskapshandlingarna och förvaltning- nedan. en. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis- Årsredovisningen och koncernredovisningen ningen, koncernredovisningen och förvaltningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings- på grundval av vår revision. lagen varför vi tillstyrker Revisionen har utförts i enlighet med god att resultaträkningen och balansräkningen för revisionssed. Det innebär att vi planerat och moderbolaget och för koncernen fastställs och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäk- ra oss om att årsredovisningen och koncernredo- att vinsten i moderbolaget disponeras enligt visningen inte innehåller väsentliga fel. En revi- förslaget i förvaltningsberättelsen. sion innefattar att granska ett urval av under- Styrelseledamöterna och verkställande direktö- lagen för belopp och annan information i räken- ren har inte vidtagit någon åtgärd eller gjort sig skapshandlingarna. skyldiga till någon försummelse som enligt vår I en revision ingår också att pröva redovis- bedömning kan föranleda ersättningsskyldighet ningsprinciperna och styrelsens och verkställande mot bolaget, varför vi tillstyrker direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen att styrelsens ledamöter och verkställande och koncernredovisningen. Vi har granskat direktören beviljas ansvarsfrihet för väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i räkenskapsåret. bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse-

Göteborg den 16 februari 1999

Olof Herolf Olov Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers PricewaterhouseCoopers

93 A KTIEÄGARINFORMATION Historik År 1926 tecknade SKF ett aktiekapital om 200.000 kronor fördelat på 2.000 aktier. När volvoaktien 1935 noterades på Stockholms Fondbörs, hade aktiekapitalet stigit till 13 Mkr och antalet aktier till 260.000. Vid utgången av 1998 uppgick aktiekapitalet i AB Volvo till 2.649 Mkr, fördelat på 441.520.885 aktier spridda på ca 210.600 aktieägare. Aktiekapitalet är uppdelat på A-aktier med en röst och B-aktier med en tiondels röst. Det totala antalet röster uppgår till 168.896.539 med ett nominellt värde av 6 kronor per aktie. De 50 största aktieägarna står för över 80% av rösterna.

Kursutveckling, Volvo B Kr Volvoaktien 1998 Kursutveckling på Stockholms Fondbörs för Volvo B (högsta och lägsta betalkurs per månad) Börsåret 1998 var ett år fyllt med stor osäkerhet och kraftiga börssvängningar. 300 Ett positivt första halvår utbyttes under andra halvåret till oro för global reces-

250 sion. Generalindex på Stockholms Fondbörs ökade med 10% och Dow Jones- (industrial average) index i New York med 16%. 200 Börskursen för Volvos B-aktie var vid ingången av 1998 213 kronor och vid 15 0 utgången 186 kronor. Detta innebär en värdeminskning om 13%. Volvos börs- Generalindex 10 0 värde uppgick den sista december till 81,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,4% (4,3) av Stockholms Fondbörs totala marknadsvärde. Högsta kursen för 50 B-aktien, 283 kronor, noterades den 17 juli och lägsta kursen, 152,50 kronor, 0 94 95 96 97 98 den 8 oktober. Volvo handlas även som köp- och säljoption, termin samt aktie- lån på OM Stockholm AB. Under 1998 omsattes 624.436 köpoptioner, 358.588 säljoptioner, 10.774 terminer och 516 aktielån.

Omsättning av Volvo B Antal Antal miljoner omsatta Volvo B-aktier Avnotering på Stockholms Fondbörs 60 I februari 1998 fattade styrelsen beslut om avnotering av volvoaktien i Paris samt Zürich, Basel och Genève. Orsaken är för låg omsättning i relation till 50 kostnad för notering och administration.

40 Omsättning 30 Stockholms Fondbörs står för den största delen av omsättningen, med i genom- 20 snitt 1,6 miljoner omsatta volvoaktier per dag. Utöver Stockholms Fondbörs

10 sker merparten av handeln i London och på NASDAQ. Omsättningen på NAS- DAQ minskade under året med 3% och antalet utestående ADR (depåbevis 0 94 95 96 97 98 som motsvaras av lika många B-aktier) ökade med 15% till 19,4 miljoner. Under 1998 minskade andelen utländska investerare från 36% av kapitalet (19% av rösterna) till 33% (14).

Utdelning Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman en utdelning för verksamhetsåret 1998 om 6:00 kronor per aktie, eller totalt 2.649 Mkr. Utdel- ningen 1997 uppgick till 5:00 kronor per aktie, vilket motsvarade 2.208 Mkr.

Euro Från den 1 januari 1999 är det möjligt att notera svenska aktier i euro på Stockholms Fondbörs. Volvo kan komma att överväga en notering i euro, beroende på efterfrågan från svenska och internationella aktieägare och investerare. 94 Data per aktie (justerat för emissioner och split)

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Resultat 1 12,70 12,30 – 2,60 1,80 – 8,60 – 8,90 31,80 20,20 26,90 22,90 19,60 Utdelning, kr 2:80 3:10 3:10 3:10 1:55 1:55 3:40 4:00 8 4:30 5:00 6:00 9 Aktiekurs vid årets slut, kr, B-aktie 77 89 41 63 69 108 140 136 151 213 186 Direktavkastning, %, B-aktie 2 3,6 3,5 7,6 4,9 2,3 1,4 2,4 2,9 2,9 2,3 3,2 Effektiv avkastning, %, B-aktie 3 44 19 — 50 61 13 60 32 0 30 46 – 10 Kurs/resultat (P/E-tal), B-aktie 4 6 7 neg 36 neg neg 4 7 6 9 9 EBIT-multipel 5 5 8 45 neg neg 36 7 7 16 9 11 Utdelningsandel, % 6 22 25 neg 176 neg neg 11 20 16 22 31 Eget kapital, kr 7 86 97 91 87 77 70 98 110 125 137 154 Avkastning på eget kapital 15,8 13,3 neg 2,0 neg neg 36,5 19,3 23,7 17,4 13,7

Övriga aktiedata

Antal ägare vid årets slut 177.400 173.200 169.100 170.500 163.800 147.300 182.700 206.700 176.800 225.500 210.600 Antal A-aktier vid årets slut, miljoner 25,3 25,3 25,3 25,3 25,3 25,3 142,2 142,2 142,2 138,6 138,6 Antal B-aktier vid årets slut, miljoner 52,3 52,3 52,3 52,3 52,3 52,3 301,9 321,4 321,4 302,9 302,9 Årlig omsättning A-aktier, Stockholm, miljoner 2,4 1,3 2,1 64,7 16,6 32,8 54,1 23,2 23,7 23,7 34,5 Årlig omsättning B-aktier, Stockholm, miljoner 19,3 13,7 13,2 34,5 169,7 465,5 363,3 363,3 316,4 362,7 371,3 Årlig omsättning A- och B-aktier, London, miljoner 14,9 19,3 11,0 89,1 178,9 150,7 287,5 232,8 301,0 260,8 425,5 Årlig omsättning ADR, Nasdaq, miljoner 5,7 4,6 1,9 9,9 9,4 11,5 19,0 73,5 83,0 51,8 10 50,5 10

1 Resultat per aktie är beräknat som årets resultat delat med genomsnittligt antal aktier. 6 Utdelning dividerad med resultat per aktie. 2 Utdelning i kronor per aktie dividerad med börskurs vid årets slut. 7 Eget kapital dividerat med antalet utestående aktier vid årets slut. 3 Börskurs vid årets slut inklusive under året utbetald utdelning dividerad med börskurs 8 Samt en aktie i Swedish Match per volvoaktie, à 21:74 vid årets ingång inklusive inlösen 1997 och utdelning en aktie i Swedish Match 1996. (vägt genomsnitt de 10 första handelsdagarna efter börsnotering). 4 Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 9 Enligt styrelsens förslag. 5 Marknadsvärde vid årets slut plus finansiell nettoskuld och minoritetsandel dividerat 10 Källa Nasdaq - Amex Online med rörelseresultat, före jämförelsestörande poster.

De största aktieägarna i Volvo, 31 december 1998 Aktiefördelning, 31 december 1998

Antal Röst- Kapital- Kapital- aktier andel, % andel, % Innehav Antal ägare % Antal aktier andel, % FöreningsSparbankens fonder 43.435.512 11,2 9,8 1– 500 aktier 182.046 86,4 19.124.640 4,3 Allmänna pensionsfonden, 501– 1.000 aktier 15.072 7,2 11.537.075 2,6 fjärde fondstyrelsen 22.047.590 8,6 5,0 1.001– 2.000 aktier 7.550 3,6 11.021.076 2,5 Svenska Handelsbankens 2.001– 5.000 aktier 3.900 1,9 12.184.745 2,8 pensionsstiftelse 8.700.000 5,2 2,0 5.001– 10.000 aktier 914 0,4 6.548.794 1,5 Försäkringsbolaget SPP 16.985.672 4,8 3,8 10.001– 20.000 aktier 427 0,2 6.017.382 1,4 AMF Pensionsförsäkring AB 16.130.000 4,7 3,7 20.001– 50.000 aktier 259 0,1 7.958.222 1,8 Skandia 12.722.804 4,7 2,9 50.001–100.000 aktier 146 0,1 10.538.236 2,4 Nordbankens aktiefonder 10.760.625 3,6 2,4 100.001– aktier 284 0,1 356.590.715 80,7 Trygg-Hansa Försäkring 7.074.343 2,9 1,6 Totalt 210.598 100 441.520.885 100 SEB/Trygg/ABB aktiefonder 6.674.230 2,9 1,5 Parcitas Investment SA 4.975.000 2,9 1,1

Volvoaktiens notering, plats och år

Stockholm 1935 London 1972 Frankfurt am Main, Düsseldorf, Hamburg 1974 Paris 19841 USA (NASDAQ) 1985 Bryssel, Antwerpen 1985 Tokyo 1986 Zürich, Basel, Genève 19871 95

1 Volvos styrelse fattade beslut om avnotering i februari 1998. S TYRELSE OCH R EVISORER

Styrelseledamöter valda av bolagsstämman

H ÅKAN F RISINGER Håkan Frisinger Ordförande. Född 1928, civ ing, tekn dr h c. Styrelseordförande i Atle AB och IRO AB. Styrelseledamot i Sten A Olssons Stiftelse för forskning och kultur, Catella Holding AB, Ernström Holding AB, Erik Penser Fondkommission AB och Ingka Holding BV, Nederländerna. Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Verkställande direktör i AB Volvo 1983–1987. Verkställande direktör i Volvo Personvagnar AB 1978–1983. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994. Dessutom suppleant 1981–1984 och ordinarie ledamot 1984–1987. Innehav i Volvo: 1.000 A-aktier.

Lars Ramqvist L ARS R AMQVIST Vice ordförande. Född 1938, filosofie doktor, tekn dr h c. Styrelseordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson samt EQT Scandinavia II. Styrelseledamot i Sveriges Industriförbund, Astra, Skandia, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1998.

P ER-OLOF E RIKSSON Född 1938, civ ing, tekn dr h c. Styrelseordförande i Svenska Kraftnät, Thermia AB samt Odlander, Fredriksson & Co. Styrelseledamot i bl a Sandvik AB, AB Custos, Svenska Handelsbanken, SSAB Svenskt Stål AB, Per-Olof Eriksson Preem Petroleum AB, AB SKF, Skanska AB, Assa Abloy, Stattum, NV Koninklijke Sphinx Gustavsberg, Nederländerna, Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges Industriförbund. Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994. Innehav i Volvo: 1.000 B aktier.

S ÖREN G YLL Född 1940. Styrelseordförande i Pharmacia & Upjohn, Inc. Styrelseledamot i Bilia AB, AB SKF, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Skanska AB, Sören Gyll Oresa Ventures S.A., Sveriges Industriförbund. Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Verkställande direktör i AB Volvo och koncernchef 1992-1997. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1992. Innehav i Volvo: 17.892 aktier, varav 3.942 B-aktier. 10.000 optioner.

T OM H EDELIUS Född 1939, civ ek, ekon dr h c. Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken och Bergman & Beving AB. Vice styrelseordförande i AGA AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson och i AB Industrivärden. Styrelseledamot i bl a Svenska Tom Hedelius Cellulosa Aktiebolaget SCA och SAS Representantskap. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994. Innehav i Volvo: 2.000 A-aktier.

L EIF J OHANSSON Född 1951, civ ing. Verkställande direktör i AB Volvo och koncernchef. Ledamot i AB Volvos styrelse sedan 1997.

Leif Johansson F INN J OHNSSON Född 1946, civ ek. Styrelseordförande i MVI. Styrelseledamot i Perstorps AB, Skanska AB och Thomas Concrete Group. Verkställande direktör i Mölnlycke Health Care AB. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1998. Innehav i Volvo: 2.000 B-aktier.

Finn Johnsson

96 S ÖREN M ANNHEIMER Född 1934, jur kand. Styrelseordförande i Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Lennart Wallenstam Sören Mannheimer Byggnads AB samt Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Styrelseledamot i Svenska Mässan. Ledamot av AB Volvos styrelse 1986–1994 samt sedan 1994. Innehav i Volvo: 215 B-aktier.

Utsedda av arbetstagarorganisationer

L ARS-GÖRAN L ARSSON Lars-Göran Larsson Född 1947. Utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1974. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994. Innehav i Volvo: 44 A-aktier.

O LLE L UDVIGSSON Född 1948. Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1968. Suppleant i AB Volvos styrelse 1983–1988, ordinarie ledamot sedan 1988. Innehav i Volvo: 105 aktier, varav 55 B-aktier. Olle Ludvigsson V ERNER P EDERSEN Född 1952. Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1975. Styrelseledamot i Volvo Aero AB. Suppleant i AB Volvos styrelse 1991–1995, ordinarie ledamot sedan 1995.

Styrelsesuppleanter

C LAES A NDERSSON Född 1953. Verner Pedersen Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1972. Suppleant i AB Volvos styrelse sedan 1996. Innehav i Volvo: 50 B-aktier.

L ARS-ERIK B ERG Född 1950, civ ing. Utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1975. Suppleant i AB Volvos styrelse sedan 1995. Innehav i Volvo: 800 B-aktier.

Claes Andersson Styrelsens sekreterare

E VA P ERSSON Född 1953, jur kand. Direktör i AB Volvo. Sekreterare i AB Volvos styrelse.

Revisorer

O LOF H EROLF Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers

O LOV K ARLSSON Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers Lars-Erik Berg Revisorssuppleanter

O LOF E NERBÄCK Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers

K LAS B RAND Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers

97 K ONCERNLEDNING

T RYGGVE S THEN Född 1952, civ ing. Verkställande direktör i Volvo Construction Equipment L EIF J OHANSSON Corporation. Medlem av Volvos koncern- Född 1951, civ ing. Verkställande direktör ledning sedan 1998. I Volvo sedan 1997. i AB Volvo och koncernchef sedan 1997. I Volvo sedan 1997. Styrelseordförande i Gränges AB. S TAFFAN J UFORS Styrelseledamot i Bristol-Myers Squibb Född 1951, civ ing. Verkställande direktör Company, Sveriges Industriförbund samt Tryggve Sthen i AB Volvo Penta. Medlem av Volvos kon- Sveriges Verkstadsindustrier. Ledamot av cernledning sedan 1998. I Volvo sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Leif Johansson 1975. Ledamot av AB Volvos styrelse sedan Innehav i Volvo: 664 aktier, varav 1997. 165 B-aktier. Innehav i Volvo: 20.300 aktier, varav 20.000 B-aktier. F RED B ODIN Född 1947, jur kand. Verkställande direk- L ENNART J EANSSON tör i Volvo Aero AB. Medlem av Volvos Staffan Jufors Född 1941, civ ek. Vice verkställande koncernledning sedan 1993. Chefsjurist i direktör i AB Volvo sedan 1990 och ställ- Volvokoncernen 1988–1997. I Volvo företrädande koncernchef sedan 1995. Lennart Jeansson sedan 1981. Medlem av Volvos koncernledning sedan Innehav i Volvo: 44 A-aktier. 1986. Verkställande direktör i Volvo S TEFAN J OHNSSON Personvagnar AB 1990–1993. I Volvo Född 1959, civ ek. Direktör i AB Volvo. sedan 1966. Medlem av Volvos koncernledning sedan Styrelseledamot i AGA AB, Atlas 1998 med ansvar för ekonomi och finans Copco AB och Bilia AB. Fred Bodin samt koncernstrategi och affärsutveckling. Innehav i Volvo: 26.279 aktier, varav Verkställande direktör i Volvo Group 25.575 B-aktier. 10.000 optioner. Arne Wittlöv Finance Sweden 1994–1998. I Volvo sedan 1987. A RNE W ITTLÖV Född 1940, civ ing, tekn dr h c. Vice verk- ställande direktör i AB Volvo. Medlem av E VA P ERSSON Volvos koncernledning sedan 1995, Född 1953, jur kand. Direktör i AB Volvo. adjungerad medlem sedan 1993. Medlem av Volvos koncernledning sedan Verkställande direktör i Volvo Aero AB Stefan Johnsson 1997 med ansvar för juridik, skatter och 1993–1997. I Volvo sedan 1984. säkerhet. I Volvo sedan 1988. Styrelseordförande i Naturvetenskapliga Sekreterare i AB Volvos styrelse sedan Tuve Johannesson Forskningsrådet. Vice preses i Kungliga 1997. Ingenjörsvetenskapsakademien. Innehav i Volvo: 19 B-aktier. Styrelseledamot i Stiftelsen för Strategisk Forskning. L ARS A NELL Innehav i Volvo: 2.714 aktier, varav Född 1941, civ ek. Direktör i AB Volvo. 2.670 B-aktier. Medlem av Volvos koncernledning sedan Eva Persson 1994 med ansvar för varumärke, miljö- T UVE J OHANNESSON och samhällsfrågor. I Volvo sedan 1994. Född 1943, civ ek. Verkställande direktör Styrelseordförande i Umeå Universitet och Karl-Erling Trogen i Volvo Personvagnar AB. Medlem av Dag Hammarskjöldsfonden. Medlem av Volvos koncernledning sedan 1995. SIDA:s styrelse. Verkställande direktör i VME Group NV Innehav i Volvo: 200 B-aktier. 10.000 1988–1995. I Volvo sedan 1995. optioner. Styrelseledamot i Cardo AB och Skandinaviska Enskilda Banken. P ER L ÖJDQUIST Innehav i Volvo: 7.000 B-aktier. 10.000 Lars Anell Född 1949. Direktör i AB Volvo. Medlem optioner. av Volvos koncernledning sedan 1997 med ansvar för information och aktiemark- K ARL-ERLING T ROGEN Jan Engström nad. I Volvo sedan 1973. Född 1946, civ ing. Verkställande direktör Styrelseledamot i Västsvenska i Volvo Lastvagnar AB. Medlem av Volvos Handelskammaren, Aktiefrämjandet, koncernledning sedan 1994. BIORA AB och Nilörngruppen AB. Verkställande direktör i Volvo GM Innehav i Volvo: 3.224 aktier, varav Heavy Truck Corporation 1991–1994. 50 B-aktier. 6.000 optioner. I Volvo sedan 1971. Per Löjdquist Innehav i Volvo: 11.000 B-aktier. 10.000 optioner.

J AN E NGSTRÖM Född 1950, civ ek. Verkställande direktör i Volvo Bussar AB. Medlem av Volvos koncernledning sedan 1993. Direktör i AB Volvo med ansvar för ekonomi och finans 1993–1998. I Volvo sedan 1973. Innehav i Volvo: 1.164 aktier, varav 98 1.015 B-aktier. 10.000 optioner. 11-ÅRSÖVERSIKT

Koncernens resultaträkning1 Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Nettoomsättning 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936 Kostnad för sålda produkter –66.143 –85.840–115.092 –128.529 –121.249 –138.990 –163.876 Bruttoresultat 16.859 25.315 40.774 42.982 34.811 44.635 49.060

Forsknings- och utvecklingskostnader –6.243 –4.438 –4.652 –7.343 –8.271 –8.659 –10.104 Försäljningskostnader –89.548 –86.155 –82.618 –78.059 –8.717 –11.480 –15.737 –17.418 –14.895 –17.160 –19.042 Administrationskostnader –4.151 –6.131 –7.711 –7.399 –6.685 –7.018 –8.091 Övriga rörelseintäkter 3.720 4.102 3.317 4.168 5.086 3.187 9.577 Övriga rörelsekostnader –3.370 –5.455 –6.620 –5.966 –6.336 –6.567 –12.390 Jämförelsestörande poster 113 313 –2.450 — –1.450 –1.600 — 1.215 — — –2.331 Rörelseresultat 7.204 5.130 –1.883 –836 –3.352 313 9.371 10.239 3.710 8.418 6.679

Resultat från andelar i intresseföretag 120 –1.749 5.861 2.119 314 2.929 444 Resultat från övriga aktier och andelar 157 444 1.667 788 9.007 1.168 4.526 Ränteintäkter och liknande resultatposter 1.039 1.837 1.556 1.639 3.973 4.250 3.051 3.996 4.817 3.486 1.502 Räntekostnader och liknande resultatposter –5.111 –5.599 –3.608 –3.757 –3.271 –2.748 –1.375 Övriga finansiella intäkter och kostnader –536 –301 36 –337 –374 –77 –157 Resultat efter finansiella poster 8.243 6.967 –327 803 –4.749 –2.642 16.378 13.048 14.203 13.176 11.619

Skatter –3.200 –2.145 –719 –560 138 –468 –2.783 –3.741 –1.825 –2.705 –2.939 Minoritetsandelar i resultat –103 –35 26 439 1.291 –356 –365 –45 99 –112 –42 Årets resultat 4.940 4.787 –1.020 682 –3.320 –3.466 13.230 9.262 12.477 10.359 8.638

Koncernens balansräkning1 Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 297 429 318 373 298 2.284 4.545 5.626 2.277 3.284 5.778 Materiella anläggningstillgångar 15.610 19.449 19.897 18.549 20.130 28.157 28.196 27.941 31.426 44.294 58.492 Finansiella anläggningstillgångar 22.066 25.128 30.263 35.277 36.932 33.819 27.467 28.991 25.668 24.527 35.110 Anläggningstillgångar 37.973 45.006 50.478 54.199 57.360 64.260 60.208 62.558 59.371 72.105 99.380

Varulager 19.401 18.830 18.316 16.705 18.368 21.390 23.380 23.929 23.148 27.993 32.128 Kortfristiga fordringar 13.945 15.837 15.718 17.065 19.519 27.424 30.545 28.906 31.979 42.594 52.694 Kortfristiga placeringar 11.264 13.096 12.301 14.477 14.950 13.123 15.878 15.817 21.577 10.962 7.168 Kassa och bank 4.368 5.374 5.284 4.302 6.810 8.319 8.571 7.489 5.084 9.641 13.056 Omsättningstillgångar 48.978 53.137 51.619 52.549 59.647 70.256 78.374 76.141 81.788 91.190 105.046 Tillgångar 86.951 98.143 102.097 106.748 117.007 134.516 138.582 138.699 141.159 163.295 204.426

Eget kapital och skulder Bundet eget kapital 23.116 23.395 21.476 17.594 15.029 13.622 16.765 16.582 17.224 19.122 19.749 Fritt eget kapital 10.124 14.244 13.815 16.270 14.692 13.466 26.567 34.618 40.652 41.309 48.307 Eget kapital 33.240 37.639 35.291 33.864 29.721 27.088 43.332 51.200 57.876 60.431 68.056

Minoritetskapital 484 414 300 4.986 3.919 6.686 838 605 504 899 860 Avsättningar 16.738 20.374 20.011 21.492 18.138 22.953 28.123 Långfristiga skulder 53.227 60.090 66.506 67.898 13.822 14.153 11.996 16.885 18.189 23.135 26.012 Kortfristiga skulder 52.807 66.215 62.405 48.517 46.452 55.877 81.375 Eget kapital och skulder 86.951 98.143 102.097 106.748 117.007 134.516 138.582 138.699 141.159 163.295 204.426

Ställda panter 1.997 2.427 2.417 2.641 4.114 4.613 6.527 5.434 6.503 6.743 5.388 Ansvarsförbindelser 3.095 2.986 3.270 4.691 6.808 8.656 7.581 7.450 6.188 5.406 6.737 99 1 Den nya årsredovisningslagen tillämpas av svenska aktiebolag och vissa räknats om enligt de nya principerna och uppställningsformerna. handelsbolag fr o m 1 januari 1997. Värden för åren 1992 till 1996 har 11-ÅRSÖVERSIKT

Koncernens kassaflödesanalys Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Årets verksamhet Årets resultat 4.940 4.787 –1.020 682 –3.320 –3.466 13.230 9.262 12.477 10.359 8.638 Avskrivningar som belastat detta resultat 2.293 2.685 3.021 3.129 3.119 3.777 5.107 5.656 5.351 6.796 9.626 Nedskrivningar av aktieinnehav och anläggningar som belastat detta resultat — — 674 725 315 — 574 1.817 — — — Resultatandelar i intresseföretag efter skatt — –337 –704 –899 417 2.815 –1.274 –730 –222 220 –400 Utdelning från intresseföretag — 225 277 675 700 717 160 404 119 145 634 Vinst vid försäljning av aktier –47 –126 –116 –2.026 –131 –504 –4.243 –1.180 –8.169 –4.068 –4.469 Vinst vid försäljning av dotterbolag — — — — — — — –3.032 — — –366 Minoritetsandel efter skatt 103 35 –26 –439 –1.286 356 365 45 –99 112 42 Ökning (–) minskning (+) Kortfristiga fordringar –1.221 –1.892 –966 –1.347 1.484 –2.732 –3.538 –962 –4.777 –7.452 –6.592 av omsättningstillgångar: Varulager –2.840 571 –1.897 1.611 2.373 2.209 –2.687 –516 –547 –2.575 –1.306 Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga rörelseskulder samt övriga avsättningar 1.351 58 2.639 608 1.859 6.312 5.915 570 –618 7.280 6.888 Ökning (+) minskning (–) av latent skatteskuld 14 98 –812 –521 –2.207 –989 –1.373 –267 23 711 –669 Kassaflöde från årets verksamhet 4.593 6.104 1.070 2.198 3.323 8.495 12.236 11.067 3.538 11.528 12.026 Investeringar, ökning (–) Fastigheter, Anläggningar –4.641 –6.504 –4.598 –2.874 –2.915 –3.465 –4.274 –6.491 –8.200 –9.863 –10.549 maskiner, Leasingfordon — –400 –1.200 –1.000 –1.352 –1.678 –2.495 –2.585 –3.851 –9.773 –12.654 inventarier m m: Restvärde på utrangerade anläggningstillgångar samt leasingfordon 274 747 180 1.243 299 770 1.460 1.351 1.958 1.855 2.777 Aktier och andelar, netto –1.849 –1.635 –5.456 –7.238 –224 464 8.182 1.953 14.080 10.669 5.504 Långfristiga fordringar, netto –3.008 36 –28 –102 –1.620 –280 –1.563 –1.953 –2.804 –6.031 –9.884 Förändring genom företagsförvärv och -försäljningar –166 –49 –964 –210 323 393 — –4.420 –878 –1.303 –5.622 Återstår efter nettoinvesteringar –4.797 –1.701 –10.996 –7.983 –2.166 4.699 13.546 –1.078 3.843 –2.918 –18.402 Finansiering, utdelning m m Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga banklån och övriga lån 1.781 8.288 5.124 –1.542 –298 –5.104 –6.233 –3.993 5.151 995 18.872 Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lån samt avsättningar för pensioner 839 –1.445 2.797 2.847 3.745 –753 –2.011 6.166 –1.844 3.404 1.043 Ökning (–) minskning (+) av spärrkonton hos Sveriges Riksbank –2.313 –1.259 3.221 2.031 39 2 — — — — — Ökning (+) minskning (–) av minoritetskapital 41 –105 –87 5.282 122 15 145 –37 45 –21 68 Utdelning till AB Volvos aktieägare –815 –1.086 –1.203 –1.203 –1.203 –601 –601 –1.512 –1.854 –1.993 –2.208 Utdelning till minoritetsägare — — — –157 –81 — –132 –3 –33 –83 –59 Inlösen av aktier — — — — — — — — — –5.807 — Nyemission — — — — — — — — — 116 — Reglering av skuld till Renault — — — — — — –1.422 — –1.536 — — Övrigt 691 –355 –342 –7 78 93 23 46 –121 –22 — Förändring av likvida medel exkl omräkningsdifferenser –4.573 2.337 –1.486 –732 236 –1.649 3.315 –411 3.651 –6.329 –686 Omräkningsdifferenser på likvida medel — — — — 1.817 1.331 –308 –732 –296 271 307 Ökning (–) minskning (+) av långsiktiga värdepappersinnehav –2.292 501 601 1.926 928 — — — — — — Förändring av likvida medel –6.865 2.838 –885 1.194 2.981 –318 3.007 –1.143 3.355 –6.058 –379

Likvida medel vid årets slut 15.632 18.470 17.585 18.779 21.760 21.442 24.449 23.306 26.661 20.603 20.224 Fr o m 1992 har effekterna av större förvärv och avyttringar av dotterbolag valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterbolag har även för respektive år, inklusive utdelningen av aktieinnehavet i Swedish Match exkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassaflödet. 1996, exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. Effekterna av

Löner och ersättningar (inklusive sociala avgifter) Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 100 Volvokoncernen, totalt 15.434 16.875 17.865 17.654 16.857 19.489 24.156 27.248 25.997 26.951 30.064 Nyckeltal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Bruttomarginal, %1 20,3 22,8 26,2 25,1 22,3 24,3 23,0 Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning1 7,5 4,0 3,0 4,3 5,3 4,7 4,7 Försäljningskostnader i % av nettoomsättning1 10,5 10,3 10,1 10,2 9,5 9,3 8,9 Administrationskostnader i % av nettoomsättning1 5,0 5,5 4,9 4,3 4,3 3,8 3,8 Rörelsemarginal, % 7,5 5,6 –2,3 –1,1 –4,0 0,3 6,0 6,0 2,4 4,6 3,1 Avkastning på eget kapital, % 15,8 13,3 neg 2,0 neg neg 36,5 19,3 23,7 17,4 13,7 Räntetäckningsgrad, ggr 5,3 3,6 0,9 1,1 0,2 0,6 5,5 4,6 5,5 5,8 9,6 Självfinansieringsgrad, % 2 105 99 19 84 84 194 230 143 35 65 59 Självfinansieringsgrad exkl säljfinansieringsverksamhet, % 2 187 79 178 105 Finansiella nettotillgångar/nettoskuld, Mkr –1.610 –3.011 –9.256 –11.357 –18.117 –20.592 –5.999 1.245 12.007 19.108 14.815 Finansiella nettotillgångar/nettoskuld i procent av eget kapital och minoritetskapital –4,8 –7,9 –26,0 –29,2 –53,9 –61,0 –13,6 2,4 20,6 31,2 21,5 Andel eget kapital och minoritetskapital, % 38,8 38,8 34,9 36,4 28,8 25,1 31,9 37,4 41,4 37,6 33,7 Andel eget kapital och minoritetskapital, exklusive säljfinansieringsverksamhet, % 3 34,5 40,8 48,0 50,8 49,4 Andel eget kapital, % 38,2 38,4 34,6 31,7 25,4 20,1 31,3 36,9 41,0 37,0 33,3

Exklusive jämförelsestörande poster och resultat vid försäljning av aktier Rörelsemarginal, % 7,3 5,3 0,7 –1,1 –2,3 1,7 6,0 5,3 2,4 4,6 4,2 Avkastning på eget kapital, % 15,3 13,3 3,6 neg neg 4,1 24,2 14,7 8,1 10,4 10,3

1 Nyckeltalen redovisas som en följd av den nya årsredovisningslagen 3 Säljfinansieringsverksamheten hade en marginell påverkan på andelen 1997. Värden för perioden 1992 till 1996 har omräknats enligt den nya eget kapital och minoritetskapital före 1994. lagen. 2 Fr o m 1998 beräknas självfinansieringsgraden som Kassaflöde från årets verksamhet (se kassaflödesanalysen) dividerat med Nettoinveste- ringar i anläggningar samt tillgångar i operationell leasing. Tidigare års värden har omräknats.

Export från Sverige Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Volvokoncernen, totalt 30.151 32.181 32.182 31.881 30.344 36.130 43.330 56.059 54.589 58.569 64.401

R EDOVISNING PER AFFÄRSOMRÅDE

Anställda vid årets slut Antal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar 34.280 34.610 33.630 29.570 28.450 26.800 29.080 31.050 29.600 27.920 27.360 Lastvagnar 21.460 22.310 20.550 20.290 19.480 17.780 19.790 21.670 21.160 22.520 23.120 Bussar 2.800 2.810 3.690 3.050 2.620 2.610 2.600 3.620 3.750 4.220 8.690 Anläggningsmaskiner — — — — — — — 7.610 7.300 8.560 9.680 Marin- och industrimotorer 2.620 2.550 2.190 2.040 1.540 1.420 1.540 1.570 1.420 1.400 1.490 Aero 3.760 3.800 4.000 4.420 4.290 4.040 3.770 3.890 3.740 4.170 3.990 Övriga bolag 4.160 4.310 4.740 4.210 3.740 3.350 2.350 2.600 3.350 4.110 5.490 Fordonsrörelsen 69.080 70.390 68.800 63.580 60.120 56.000 59.130 72.010 70.320 72.900 79.820

Verksamheter under avveckling 9.530 8.300 — — — 17.640 16.420 7.040 10 — — Volvokoncernen totalt 78.610 78.690 68.800 63.580 60.120 73.640 75.550 79.050 70.330 72.900 79.820 101 11-ÅRSÖVERSIKT

Nettoomsättning Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Person- Västra Europa 21.641 27.741 31.354 40.546 47.043 49.066 57.443 63.267 vagnar Östra Europa — 391 719 572 746 888 1.238 1.315 Nordamerika 10.860 11.224 17.360 20.613 21.553 21.228 26.024 30.695 Sydamerika 121 88 288 468 847 482 672 591 Asien 4.053 4.277 8.150 10.365 11.974 10.868 9.618 6.481 Övriga marknader 347 877 287 1.034 1.177 1.057 1.458 1.449 Totalt 38.392 41.356 39.569 37.022 44.598 58.158 73.598 83.340 83.589 96.453 103.798

Lastvagnar Västra Europa 16.718 15.252 15.851 22.718 27.613 27.014 28.087 34.336 Östra Europa 528 518 599 948 1.299 1.721 2.274 3.175 Nordamerika 5.714 6.933 11.817 13.951 13.075 8.564 12.610 18.714 Sydamerika 1.606 484 3.188 4.780 4.641 2.912 3.904 4.074 Asien 3.066 1.675 2.170 2.474 2.863 2.577 2.410 2.047 Övriga marknader 435 1.130 330 1.379 1.536 1.487 1.555 1.491 Totalt 26.025 28.999 27.492 28.067 25.992 33.955 46.250 51.027 44.275 50.840 63.837

Bussar Västra Europa 2.600 2.581 3.380 3.838 4.709 4.660 5.082 5.528 Östra Europa 12 3 62 102 34 80 190 366 Nordamerika 2 1 43 34 736 1.575 2.314 5.574 Sydamerika 522 728 897 1.005 1.087 853 1.002 910 Asien 514 572 986 868 844 1.112 1.562 1.519 Övriga marknader 170 566 119 289 285 247 432 389 Totalt 3.384 3.682 3.927 3.820 4.451 5.487 6.136 7.695 8.527 10.582 14.286

Anlägg- Västra Europa 4.199 7.163 7.836 9.557 nings- Östra Europa 112 93 263 336 maskiner1 Nordamerika 1.403 3.385 5.785 6.645 Sydamerika 556 598 991 957 Asien 339 937 1.036 1.092 Övriga marknader 307 628 847 882 Totalt 6.916 12.804 16.758 19.469

Marin- och Västra Europa 1.563 1.478 1.541 1.753 2.065 2.048 2.219 2.725 industri- Östra Europa 0 0 0 0 1 2 34 23 motorer Nordamerika 437 483 859 1.326 1.139 1.142 1.332 1.412 Sydamerika 159 92 74 92 99 109 136 153 Asien 406 407 434 464 458 486 643 476 Övriga marknader 20 82 78 107 116 98 102 142 Totalt 2.593 2.735 2.927 2.585 2.542 2.986 3.742 3.878 3.885 4.466 4.931

Aero Västra Europa 2.473 2.146 2.281 2.400 2.590 2.950 3.682 4.231 Östra Europa 4 0 0 13 27 8 6 47 Nordamerika 1.208 1.244 1.326 1.104 1.100 1.071 3.066 3.502 Sydamerika 0 13 4 0 4 4 257 284 Asien 11 6 5 66 66 89 264 336 Övriga marknader 4 9 11 5 3 21 201 184 Totalt 2.495 2.635 2.591 3.700 3.418 3.627 3.588 3.790 4.143 7.476 8.584

Övrigt och elimineringar 2.131 2.267 2.157 2.029 2.001 2.986 614 – 2.150 – 3.006 – 2.950 – 1.969 Fordonsrörelsen 75.020 81.674 78.663 77.223 83.002 107.199 133.928 154.496 154.217 183.625 212.936

Verksamheter under avveckling 21.619 9.298 4.522 – – 3.956 21.938 17.015 1.843 – – Volvokoncernen totalt 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936 Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde 1 Ingår i Volvokoncernen fr o m juli 1995. Nettoomsättning för Anlägg- enligt geografiska definitioner, baserad på ISO-standard. Värden för åren ningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995, 1991–1996 har räknats om enligt den nya principen. beräknad enligt genomsnittskurs för USD respektive år, uppgick till Mkr: 8.273, 7.890, 9.665, 12.084 och 13.684.

102 Rörelseresultat Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar 2.680 1.168 –957 –1.597 –1.691 626 2.771 1.089 1.498 4.510 3.808 Lastvagnar 2.736 2.058 1.114 941 –619 585 4.051 5.073 878 1.812 3.061 Bussar 286 228 53 –166 71 313 318 405 331 550 385 Anläggningsmaskiner 1 — — — — — — — 717 1.162 1.444 1.549 Marin- och industrimotorer 161 93 20 –113 –76 125 223 212 –27 181 95 Aero 240 248 8 202 305 143 60 103 153 472 527 Övrigt och elimineringar 898 –68 –35 –103 108 121 63 –106 –376 –551 –415 Fordonsrörelsen 7.001 3.727 203 –836 –1.902 1.913 7.486 7.493 3.619 8.418 9.010

Verksamheter under avveckling 90 1.090 364 — — — 1.885 1.531 91 – – Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 7.091 4.817 567 –836 –1.902 1.913 9.371 9.024 3.710 8.418 9.010

Jämförelsestörande poster: Personvagnar — — –1.700 — –807 — — — — — –681 Lastvagnar — — – 350 — –270 — — — — — –46 Bussar — — – 300 — — — — — — — –422 Anläggningsmaskiner — — — — — — — — — — –910 Marin- och industrimotorer — — –50 — –108 — — — — — –158 Aero — — — — –44 — — — — — — Övrigt och elimineringar 113 313 –50 — –221 –1.600 — –1.817 — — –114 Fordonsrörelsen 113 313 –2.450 — –1.450 –1.600 — –1.817 — — –2.331 Verksamheter under avveckling — — — — — — — 3.032 — — — Volvokoncernen totalt 113 313 –2.450 — –1.450 –1.600 — 1.215 — — –2.331

Rörelseresultat 7.204 5.130 –1.883 –836 –3.352 313 9.371 10.239 3.710 8.418 6.679

1 Ingår i Volvokoncernen fr o m halvåret 1995. Rörelseresultat för Anlägg- beräknad enligt genomsnittskurs för USD respektive år, uppgick till Mkr ningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995, –193, –436, 502, 1.621 och 1.679.

Rörelsemarginal Procent

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar 7,0 2,8 –2,4 –4,3 –3,8 1,1 3,8 1,3 1,8 4,7 3,7 Lastvagnar 10,5 7,1 4,1 3,4 –2,4 1,7 8,8 9,9 2,0 3,6 4,8 Bussar 8,5 6,2 1,3 –4,3 1,6 5,7 5,2 5,3 3,9 5,2 2,7 Anläggningsmaskiner 1 — — — — — — — 12,3 9,1 8,6 8,0 Marin- och industrimotorer 6,2 3,4 0,7 –4,4 –3,0 4,2 6,0 5,5 –0,7 4,1 1,9 Aero 9,6 9,4 0,3 5,5 8,9 3,9 1,7 2,7 3,7 6,3 6,1 Rörelsemarginal, exklusive jämförelsestörande poster 7,3 5,3 0,7 –1,1 –2,3 1,7 6,0 5,3 2,4 4,6 4,2 Rörelsemarginal totalt 7,5 5,6 –2,3 –1,1 –4,0 0,3 6,0 6,0 2,4 4,6 3,1 1 Ingår i Volvokoncernen fr o m halvåret 1995. Rörelsemarginalen för Anläggningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995 uppgick till –2,3, –5,5, 5,2, 13,4 och 12,3.

Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörande poster Procent

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar >25 14 neg neg neg 4 21 8 12 >25 24 Lastvagnar >25 >25 21 12 neg 8 >25 >25 10 18 >25 Bussar >25 18 4 neg 5 18 22 18 12 17 8 Anläggningsmaskiner — — — — — — — >25 23 23 18 Marin- och industrimotorer 16 13 5 neg neg 11 19 17 neg 14 7 Aero1 17 17 neg 12 22 11 5 13 19 >25 23 1 Från och med 1997 beräknas avkastning på operativt kapital för Aero exklusive AGES.

103 11-ÅRSÖVERSIKT

Avskrivningar Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar 1.018 1.154 1.389 1.591 1.577 1.869 2.149 2.283 2.345 2.557 2.880 Lastvagnar 481 509 523 532 594 704 839 940 1.027 1.265 1.519 Bussar 64 72 78 95 70 88 65 99 121 136 218 Anläggningsmaskiner — — — — — — — 143 302 394 996 Marin- och industrimotorer 55 63 58 30 95 36 58 70 68 71 67 Aero 157 240 178 208 214 216 209 219 231 215 224 Övrigt 247 226 245 320 136 160 155 165 213 346 423 Fordonsrörelsen 2.022 2.264 2.471 2.776 2.686 3.073 3.475 3.919 4.307 4.984 6.327

Verksamheter under avveckling 271 271 150 13 0 152 1.025 953 206 – –

2.293 2.535 2.621 2.789 2.686 3.225 4.500 4.872 4.513 4.984 6.327 Tillgångar i operationell leasing 1) – 150 400 340 433 552 607 784 838 1.812 3.299 Avskrivningar totalt 2.293 2.685 3.021 3.129 3.119 3.777 5.107 5.656 5.351 6.796 9.626

1)Tjänstefordon inkluderade t o m 1993.

Forsknings- och utvecklingskostnader Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar 3.478 4.329 4.851 3.895 3.346 2.462 2.502 4.561 4.901 5.055 5.839 Lastvagnar 1.006 1.245 1.525 1.870 2.258 1.365 1.399 1.760 2.078 2.051 2.301 Bussar 209 181 213 256 251 240 265 306 343 434 617 Anläggningsmaskiner — — — — — — — 221 555 627 715 Marin- och industrimotorer 124 127 178 180 166 154 148 177 183 213 270 Aero 100 151 150 163 194 196 160 150 155 205 248 Övrigt 36 73 114 50 28 21 21 30 36 74 114 Fordonsrörelsen 4.953 6.106 7.031 6.414 6.243 4.438 4.495 7.205 8.251 8.659 10.104

Verksamheter under avveckling 186 70 30 — — — 157 138 20 — — Volvokoncernen totalt 5.139 6.176 7.061 6.414 6.243 4.438 4.652 7.343 8.271 8.659 10.104 Värden för perioden 1992–1996 har omräknats till följd av den nya årsredovisningslagen.

Investeringar i anläggningar Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Personvagnar 2.140 3.594 3.051 1.413 1.562 2.072 1.596 2.540 4.425 5.544 5.625 Lastvagnar 932 820 1.073 786 912 725 979 2.072 2.589 2.439 2.612 Bussar 92 206 116 114 101 64 54 124 199 276 320 Anläggningsmaskiner — — — — — — — 204 286 484 630 Marin- och industrimotorer 77 104 43 36 24 35 96 79 67 86 133 Aero 240 490 156 258 199 157 170 180 173 413 448 Övrigt och koncerngemensamma investeringar 51 608 159 267 117 412 227 387 403 621 781 Fordonsrörelsen 3.532 5.822 4.598 2.874 2.915 3.465 3.122 5.586 8.142 9.863 10.549

Verksamheter under avveckling 416 459 — — — — 1.152 905 58 – — Volvokoncernen totalt 3.948 6.281 4.598 2.874 2.915 3.465 4.274 6.491 8.200 9.863 10.549

Tillgångar i operationell leasing1 — 400 1.200 1.000 1.352 1.678 2.495 2.585 3.851 9.773 12.654

1 T o m 1996 inklusive tjänstefordon.

104 R EDOVISNING PER MARKNADSOMRÅDE Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde enligt geografiska definitioner baserade på ISO-standard. Värden för åren 1991–1996 har räknats om enligt den nya principen.

Nettoomsättning Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Västra Europa 46.072 50.658 56.200 71.763 86.056 90.322 101.510 117.724 Östra Europa 560 927 1.385 1.636 2.222 2.794 3.939 5.268 Europa totalt 44.018 45.670 46.463 46.632 51.585 57.585 73.399 88.278 93.116 105.449 122.992 Nordamerika 22.978 26.218 21.398 18.285 19.828 31.364 37.034 39.011 36.560 51.052 66.433 Sydamerika 2.419 2.362 4.334 6.324 7.117 4.844 6.983 7.010 Asien 8.170 7.208 11.842 14.372 17.097 16.151 15.545 11.962 Övriga marknader 8.024 9.786 10.802 1.717 2.019 2.074 2.799 2.993 3.546 4.596 4.539 Fordonsrörelsen 75.020 81.674 78.663 77.223 83.002 107.199 133.928 154.496 154.217 183.625 212.936

Verksamheter under avveckling 21.619 9.298 4.522 — — 3.956 21.938 17.015 1.843 – – Volvokoncernen totalt 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936 varav Sverige 12.199 12.282 10.968 10.994 11.010 12.154 14.083 16.223 16.631 19.816 21.479

Investeringar i anläggningar Mkr

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Sverige 2.589 4.424 2.943 2.046 2.046 2.788 2.208 3.918 5.586 6.809 6.601 Europa, exklusive Sverige 580 1.081 1.320 583 502 438 432 871 1.655 1.475 2.113 Nordamerika 289 207 191 125 83 130 354 557 649 916 1.026 Sydamerika 8 416 377 Asien 28 214 351 Övriga marknader 74 110 144 120 284 109 128 240 216 33 81 Fordonsrörelsen 3.532 5.822 4.598 2.874 2.915 3.465 3.122 5.586 8.142 9.863 10.549

Verksamheter under avveckling 416 459 — — — — 1.152 905 58 – — Volvokoncernen totalt 3.948 6.281 4.598 2.874 2.915 3.465 4.274 6.491 8.200 9.863 10.549

Tillgångar i operationell leasing 1 — 400 1.200 1.000 1.352 1.678 2.495 2.585 3.851 9.773 12.654

1 T o m 1996 inklusive tjänstefordon.

Anställda Antal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Sverige 54.970 54.740 47.260 42.960 39.130 43.980 44.880 47.000 43.330 43.650 43.900 Europa, exklusive Sverige 14.530 14.180 12.180 11.630 12.040 16.280 18.040 16.930 15.290 16.100 17.880 Nordamerika 5.680 6.040 5.720 5.320 5.540 6.950 6.100 7.860 6.900 8.450 12.100 Sydamerika 1.890 2.010 1.940 1.730 1.520 3.400 3.400 3.620 2.130 2.000 1.980 Asien 850 1.030 1.270 1.460 1.380 2.170 2.380 2.830 2.260 1.720 3.340 Övriga marknader 690 690 430 480 510 860 750 810 420 980 620 Volvokoncernen totalt 78.610 78.690 68.800 63.580 60.120 73.640 75.550 79.050 70.330 72.900 79.820

105 11-ÅRSÖVERSIKT

Fakturerade Volvo fordon Antal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Volvo S801 278.370 271.800 237.350 193.130 171.450 115.040 92.040 106.520 72.550 67.740 37.590 Volvo S/V/C70 2 0 0 0 7.720 42.660 101.670 163.760 187.020 196.650 204.550 210.830 Volvo S/V40 3 120.100 127.200 118.800 97.100 93.200 85.400 95.200 81.100 99.050 114.150 151.260 Totalt personbilar 398.470 399.000 356.150 297.950 307.310 302.110 351.000 374.640 368.250 386.440 399.680

Tunga lastbilar 52.960 53.040 50.680 47.580 43.030 47.280 63.560 71.360 59.100 63.930 78.690 Medeltunga lastbilar 6.510 6.160 5.040 6.180 5.100 3.950 4.940 5.130 4.580 5.050 4.590 Totalt lastbilar 59.470 59.200 55.720 53.760 48.130 51.230 68.500 76.490 63.680 68.980 83.280

Bussar och busschassier 5.120 5.550 4.830 4.650 5.580 5.450 5.770 6.830 7.410 8.730 10.200 1 Inkluderar Volvo 200-serien 1988–1993, Volvo 700-serien 1988–1992 samt Volvo 900, S/V90 1990–1998. Volvo S80 började säljas juli 1998. 2 Inkluderar Volvo 800-serien 1991–1997 och S/V/C70 fr o m 1997. 3 Inkluderar Volvo 300-serien 1988–1991 samt Volvo 400-serien 1998–1996 och Volvo S/V40 fr o m 1996.

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Person- Totalt Europa 275.670 261.310 231.890 199.880 205.270 179.560 214.950 225.160 224.890 239.960 255.540 bilar Västra Europa 275.670 261.310 231.890 199.880 199.610 170.850 208.280 219.340 219.980 234.050 249.560 Östra Europa — — — — 5.660 8.710 6.670 5.820 4.910 5.910 5.980 Nordamerika 100.910 111.020 93.270 69.290 75.400 80.110 90.820 99.230 95.660 101.980 110.700 Sydamerika — — — 620 210 720 1.860 2.840 950 2.280 1.860 Asien 12.470 15.120 21.250 20.520 23.130 35.330 37.690 42.130 40.280 36.170 24.970 Övriga marknader 9.420 11.550 9.740 7.640 3.300 6.390 5.680 5.280 6.470 6.050 6.610 Totalt 398.470 399.000 356.150 297.950 307.310 302.110 351.000 374.640 368.250 386.440 399.680

Lastbilar Totalt Europa 31.310 31.300 28.700 27.000 22.200 17.100 27.000 34.160 34.970 34.470 42.350 Västra Europa 30.960 30.550 27.980 25.800 21.250 16.240 25.450 32.330 32.310 31.040 37.810 Östra Europa 350 750 720 1.200 950 860 1.550 1.830 2.660 3.430 4.540 Nordamerika 21.530 20.150 16.460 13.380 16.720 21.860 26.460 27.090 16.850 20.900 29.310 Sydamerika 3.290 3.630 3.980 3.480 3.590 5.900 8.320 7.800 4.980 6.970 6.020 Asien 1.670 2.210 4.610 8.100 4.120 4.840 4.830 5.270 4.850 4.710 3.760 Övriga marknader 1.670 1.910 1.970 1.800 1.500 1.530 1.890 2.170 2.030 1.930 1.840 Totalt 59.470 59.200 55.720 53.760 48.130 51.230 68.500 76.490 63.680 68.980 83.280

Bussar Totalt Europa 3.830 2.970 2.430 2.360 2.610 3.040 3.570 3.840 4.190 3.860 Västra Europa 3.740 2.940 2.410 2.320 2.520 2.900 3.510 3.770 4.030 3.580 Östra Europa 90 30 20 40 90 140 60 70 160 280 Nordamerika 70 30 — 10 30 10 340 750 1.110 2.730 Sydamerika 970 1.070 1.340 1.780 1.320 1.630 1.510 1.460 1.350 1.510 Asien 240 270 640 1.270 1.050 780 920 1.060 1.410 1.650 Övriga marknader 440 490 240 160 440 310 490 300 670 450 Totalt 5.120 5.550 4.830 4.650 5.580 5.450 5.770 6.830 7.410 8.730 10.2001

Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde enligt nya 1 Inkluderar förvärven av Nova BUS och MASA fr o m andra respektive fjärde geografiska definitioner baserade på ISO-standard. Värden för åren kvartalet 1998. 1991–1996 har räknats om enligt den nya principen.

Absoluta värden; relaterade till nettoomsättningen 19951 1996 1 1997 1 1998 Mål 1998 Kommentar

Energiförbrukning (GWh;MWh/Mkr) 2.961; 17,3 3.135; 20,0 3.019; 16,6 3.045; 14,7 15,4 Mål uppfyllt Vattenförbrukning (´000 m3;m3/Mkr) 11.112; 64,8 10.972; 70,3 11.692; 64,1 10.172; 49,0 58,3 Mål uppfyllt Kväveoxidutsläpp (ton;kg/Mkr) 678; 4,0 591; 3,8 644; 3,5 611; 2,9 3,8 Mål uppfyllt Lösningsmedelutsläpp (ton;kg/Mkr) 2.702; 15,8 2.841; 18,2 2.618; 14,4 1823; 8,8 11,8 Mål uppfyllt Svaveldioxidutsläpp (ton) 135 149 98 63 - Inget mål Farligt avfall (ton) 16.041 16.905 17.877 18.593 - Inget mål Nettoomsättning , Mkr 171.511 156.060 182.293 3 207.539 2 --

106 1 Vissa värden reviderade sedan årsredovisningen 1997 efter genomgång under 1998. 2 Exklusive MASA, VCE Korea, Nova BUS och Carrus Group som förvärvades under året. 3 Exklusive Champion. Tillverkade Volvo personbilar Antal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Volvo Cars Europe Industry, Belgien 91.000 94.000 83.400 69.500 77.300 102.700 147.600 144.100 144.300 145.200 151.700 Volvo Personvagnar AB, Torslandaverken Sverige 150.400 139.600 121.000 73.900 82.100 72.800 93.700 132.200 113.200 114.100 75.400 NedCar, Nederländerna1 115.000 133.200 121.300 84.500 94.000 80.200 92.100 79.600 101.700 115.000 150.900 Volvo Canada Ltd, Kanada2 6.650 8.300 8.100 7.700 6.300 5.500 6.700 6.900 7.000 7.100 8.200 Volvo Personvagnar AB, Uddevallafabriken/AutoNova AB, Sverige1 1.900 9.200 16.100 19.100 21.800 4.400 — 100 1.750 2.000 10.600 Thai Swedish Assembly Co. Ltd, Thailand 1.800 2.200 3.100 3.500 3.600 5.000 3.600 4.700 4.300 1.300 950 Swedish Motor Assemblies Sdn Bhd, Malaysia 1.100 1.800 2.450 1.600 1.600 500 2.300 2.100 2.900 1.850 550 PT ISMAC, Indonesien1 400 300 550 400 — 300 700 800 550 700 200 Star Motors, Filippinerna1 — — — — — — — — 100 150 — Volvo Personvagnar AB, Kalmarfabriken, Sverige 28.000 23.400 18.800 18.100 17.500 19.300 5.000 — — — – Monterat på övriga marknader 4.350 2.000 1.300 — — — — — — — – Volvo personbilar, totalt 400.600 414.000 376.100 278.300 304.200 290.700 351.700 370.500 375.800 387.400 398.500

Tillverkade Volvo lastbilar Antal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Volvo Lastvagnar AB, Tuvefabriken, Sverige 14.400 14.500 12.700 13.800 9.060 8.660 11.730 14.340 14.890 13.660 15.150 Volvo Europa Truck NV, Belgien 17.200 17.300 15.500 16.400 12.700 11.060 17.920 21.150 19.790 21.210 26.900 Volvo Trucks (Great Britain) Ltd, Storbritannien 3.660 3.530 2.430 1.950 2.310 2.520 3.190 3.930 2.590 2.270 2.930 Volvo Truck Poland Co, Polen — — — — — — 500 930 1.010 1.280 1.740 Volvo Trucks North America Inc., USA 19.990 19.120 15.860 13.480 17.120 21.930 26.450 27.630 16.630 20.760 29.020 GM Planta Motores y Fundición Toluca, Mexico1 – – – — – – – – 60 330 490 Volvo do Brasil, Brasilien 3.190 3.220 3.560 2.600 2.390 4.220 6.010 5.740 3.710 5.080 4.790 Volvo del Peru SA, Peru 540 310 370 450 190 350 590 620 190 400 540 General Motors Colmotores SA, Colombia1 — — 180 220 480 850 1.180 600 490 1.660 1.030 Volvo Australia Pty Ltd, Australien 830 1.120 1.020 580 700 630 1.040 1.150 820 670 640 SAIDA/Star Auto, Marocko1 330 360 620 190 520 210 310 430 210 310 430 Magrimex, GPI Km Route de Sousse, Tunisien1 – – – — – – – – – 100 60 Swedish Motor Corporation Pty Ltd, Botswana1 — — — — — — 40 480 770 470 240 Swedish Motor Assembly, Malaysia — 40 — — — 30 210 350 600 510 – Zamyad Co Ltd, Iran1 — 400 2.470 3.190 940 480 — 20 950 900 660 Volvo India Pvt Ltd, Indien – – – – – – – – – – 70 Volvo Pakistan Ltd, Pakistan – – – — – – – – – 110 80 Monterat på övriga marknader 360 300 190 140 60 — 20 40 40 – – Volvo lastbilar, totalt 60.500 60.200 54.900 53.000 46.470 50.940 69.190 77.410 62.750 69.720 84.770

Tillverkade bussar och busschassier Antal

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Volvo Bussar AB, Boråsfabriken, Sverige 2.800 2.820 2.170 2.250 2.900 2.830 3.110 3.620 3.370 3.870 3.780 Volvo Truck & Bus Assembly, Storbritannien 1.330 1.230 840 760 550 890 1.020 920 1.550 1.860 1.290 Volvo do Brasil, Brasilien 800 830 1.070 1.230 1.980 1.020 1.290 1.390 1.370 1.620 1.590 Volvo del Peru SA, Peru 210 210 100 90 80 90 160 180 40 10 20 Prévost Car Inc., Kanada – – – – – – — 330 700 880 980 Xian Silver Bus, Kina1 – – – – – – — 90 230 320 540 Nova BUS, Kanada – – – – – – — — — — 1.160 Mexicana de Autobuses (MASA), Mexico – – – – – – — — — — 450 Volvo Australia Pty Ltd, Australien 140 120 90 80 110 90 100 40 – — — Monterat på övriga marknader 220 350 390 300 40 120 90 300 180 370 420 Bussar och busschassier, totalt 5.500 5.560 4.660 4.710 5.660 5.040 5.770 6.870 7.440 8.930 10.230 107 1 Volvo har ägt eller äger 0–50%. 2 Fabriken i Kanada stängdes i december 1998. A DRESSER

Volvo Car UK Limited Thai-Swedish Assembly Co. Volvo Trucks (Schweiz) AG Säffle Karosseri AB AB Volvo Globe Park Marlow, 35/1 Moo 7 Postfach 217 Box 59 405 08 Göteborg Bucks SL7 1YQ Tumbon Bangsoathong, CH-3250 Lyss, Schweiz 661 22 Säffle Tel: 031-59 00 00 Storbritannien King-Amphur Tel: +41 32 387 81 00 Tel: 0533-466 00 Tel: +44 1 628 47 79 77 Bangsoathong Samutprakarn 10540, Volvo Veicoli Industriali SpA Aabenraa Karrosseri A/S Personvagnar Volvo Car Ireland Limited Thailand Corso Europa, 2 Dronning Margrethesvej 75 Killakee House Tel: +66 2 338 1931-4 IT-24040 Zingonia (Bergamo), DK-62 00 Åbenrå, Danmark Volvo Personvagnar AB The Square Italien Tel: +45 73 32 32 32 405 08 Göteborg Tallaght Volvo Cars Japan Tel: +39 35 88 91 11 Tel: 031-59 00 00 Dublin 24, Irland Corporation Carrus Oy Tel: + 353 1 462 11 22 Shuwa Kamiya-cho Bldg. 11F Volvo Truck Poland Co P O Box 15 Volvo Personvagnar Ul. Ostrobramska 101 FI-33721 Tampere, Finland Komponenter AB, 4-3-13, Toranomon, Volvo Automobile Minato-ku PL-04-041 Warszawa, Polen Tel: +358 3 277 111 Division Motor (Schweiz) AG Tel: +48 22 672 48 34 Tokyo 105-0001, Japan Volvo Busse 541 87 Skövde Postfach 217 Tel: +66 233 81 931 Tel: 0500-47 40 00 CH-3250 Lyss, Schweiz Volvo Trucks España, SA Deutschland GmbH Volvo Car Australia Pty Ltd Ctra. de la Coruna, Km 11-5 Postfach 1544 Volvo Personvagnar Tel: +41 32 387 84 00 PO Box 1033, Procion, 1-3 DE-74076 Heilbronn, Tyskland Komponenter AB, Volvo Italia SpA Chatswood, ES-28023 Madrid, Spanien Tel: +49 7 131 157 40 Division Transmission Via Enrico Mattei, 66 Tel: +34 1372 78 00 NSW 2057, Australien Volvo Austria GmbH Box 961, IT-40138 Bologna, Italien Tel: +61 2 9903 9200 731 29 Köping Tel: +39 51 53 76 11 Volvo Trucks Am Concorde Park 1/A1 Tel: 0221-220 00 North America, Inc A-2320 Wien-Schwechat, Volvo España SA P O Box 26115, Österrike Volvo Personvagnar Paseo de la Lastvagnar Greensboro, NC 27402-6115, Tel: +43 1 701 280 Komponenter AB, Castellana 130 USA Volvo Lastvagnar AB Volvo Veicoli Industriali Division Karosskomponenter ES-28046 Madrid, Spanien Tel: +1 336 393 2000 405 08 Göteborg S.p.A 293 80 Olofström Tel: +34 1 566 61 00 Tel: 031-66 60 00 Tel: 0454-940 00 Volvo Trucks Canada Divisione Volvo Autobus Volvo Auto Polska SP.Z.O.O. Volvo Truck Parts Inc 6490 Vipond Drive Italia ul . Ostrobramska 101 Mississauga, Ontario Volvo Personbilar Sverige AB Corporation V.le Gramscin 339 405 08 Göteborg PL-04-041 Warszawa, Polen Kanada L5T 1W8 I-41037 Mirandola (Modena), Tel: +48 22 672 47 80 405 08 Göteborg Tel: +1 905 795 1555 Tel: 031-66 01 00 Tel: 031-66 03 00 Italien Tel: +39 05352 4801 Volvo Auto Czech, s.r.o. Volvo Trucks AutoNova Volvo Lastvagnar AB Umeå Stepánská 57/630 de Mexico SA de CV 451 84 Uddevalla Box 1416 Volvo Bus Poland Co Tel: 0522-800 00 CZ-110 00 Praha I, Tjeckien Prolongacion Paseo Ul. Mydlana 2 Tel: +42 2 61 21 37 50 901 24 Umeå Tel: 090-70 70 00 de la Reforma 600 PL-51-502 Wroclaw, Polen Volvo Personbiler Norge AS Primer Piso – 121, Tel: +48 71 34 50 700 Postboks 601, Volvo Auto Hungaria kft. Santa Fe 48-66 Lajos Str. Volvo Lastvagnar AB NO-1411 Kolbotn, Norge Drivlinedivisionen Motor 01210 Mexico D.F. – Mexico Prévost Car Inc Tel: +47 66 81 85 00 H-1036 Budapest, Ungern Tel: +52 5 2593011 35 Gagnon Blvd Tel: +36 14 36 13 03 541 87 Skövde Tel: 0500-47 40 00 Sainte-Claire (Québec) Volvo Personvogne Volvo do Brasil Veículos Ltda Kanada GOR 2V0 Volvo Cars of Danmark A/S Volvo Lastvagnar Sverige AB Caixa Postal 7981, Tel: +1 418 883 3391 North America, Inc. Postbox 176 405 08 Göteborg 81260-900 Curitiba, PR, DK-2605 Brøndby, Danmark 7 Volvo Drive, P O Box 915 Tel: 031-66 01 00 Brasilien Nova Bus Corporation Tel: +45 43 29 25 00 Rockleigh, NJ 07647, USA Tel: +55 41 317-8111 430 Arthur Sauvé Blvd, Suite Tel: +1 201 768 7300 Volvo Lastebiler og 5040 Volvo Auto Oy Busser Norge AS Volvo Peru SA Sainte-Eustache, Edesvägen 1 Volvo Canada Ltd P O Box 815, Québec J7R 6V6, 175, Gordon Baker Road adress se FI-01610 Vanda, Finland Volvo Personbiler Norge AS Lima 100, Peru Kanada Tel: +358 9 50 44 51 Toronto, Ontario Tel: +51 1 49 43 500 Tel: +1 450 974 0111 Kanada M2H 2N7 Volvo Lastvogne og Busser Volvo Cars Europe Industry Tel: +1 416 493 3700 Danmark A/S Volvo Truck & Bus Mexicana de Autobuses, John Kennedylaan 25 (Thailand) Co Ltd S A de C V (MASA) Volvo Sudamericana S.A.C.I Postbox 176, BE-9000 Gent, Belgien DK-2605 Brøndby, Danmark 1739 Soi Poonsin, 2nd Floor Lago de Guadalupe No289 Tel: +32 9 2 50 21 11 Bernardo de Irigoyen 972 Bang-chak, Phrakanong Fraccionamiento Industrial Buenos Aires, Argentina Tel: +45 43 29 26 00 Volvo Cars Europe Marketing Bangkok 10260, Cartagena Tel: +541 796 52 25 Volvo Kuorma- ja Zelliksesteenweg 12 Thailand 54900, Tultitlan BE-1082 Bryssel, Belgien Volvo Otomobil Ticaret Ltd, Linja-autot Oy Ab Tel: + 66 2 399 0900 Estado de Mexico, Mexico Tel: +32 2 482 57 11 Sirketi Vandadalsvägen 6 Tel: +52 5 864 3700 FI-01610 Vanda, Finland Volvo Trucks Japan Haci Izzet Pasa Sok. 36/6, Corporation Volvo East Asia (Pte) Ltd Volvo Cars Belgium kat 2 Tel: +358 9 50791 Zelliksesteenweg 30 adress se VEA-Bus TR-80900 Gûmûssuyu Taksim, Volvo Europa Truck NV Volvo Cars Japan Corporation adress se BE-1082 Bryssel, Belgien Istanbul, Turkiet Tel: +32 2 482 51 11 P O Box 10 Tel: +81 3 5404 0333 Volvo Car Asia (Pte) Ltd Tel: +90 212 249 2488 BE-9041 Gent, Belgien Tel: +65 432 4324 Volvo Deutschland GmbH Tel: +32 92 50 42 11 Volvo India Pvt Ltd JSC Swedish Motors 201, 2nd Floor, Embassy Postfach 502101 Suyunbai ave. 161A DE-50996 Köln, Tyskland Volvo Trucks Belgium NV Square Anläggningsmaskiner Almaty 481016, Kazakhstan adress se 148, Infantry Road Tel: +49 22 19 39 30 Tel: +73 27 238 6361 Volvo Cars Belgium Bangalore 560 001, Indien Volvo Construction Volvo Nederland Tel: +91 80 22 66 426 Volvo Car Asia (Pte) Ltd Volvo Trucks (Deutschland) Equipment Group Personenauto BV 1 Temasek Avenue GmbH Volvo Pakistan Ltd Chaussée de La Hulpe 130 Postbus 16 # 22-01 Millenia Tower BE-1000 Bryssel, Belgien NL-4123 ZG Beesd, Dieselstr. 8 P O Box 1990 Singapore 039192 DE-63128 Dietzenbach, Synders Lahore Tel: +32 2 674 76 11 Nederländerna Tel: +65 22 13 111 Tel: +31 345 68 8888 Tyskland Pakistan Volvo Wheel Loaders AB Swedish Motor Tel: +49 6074 8040 Tel: +92 42 111 666 000 631 85 Eskilstuna Netherlands Car BV Assemblies Sdn Bhd Tel: 016 -15 10 00 P/O Box 150 Volvo Truck en Bus Volvo Truck Australia Pty Ltd Jalan Bicu 15/6, Section 15 Nederland BV adress se NL-6130 AD Sittard, 40000 Shah Alam Volvo Construction Nederländerna Postbus 30 Volvo Car Australia Pty Ltd Equipment Components AB Selangor Darul Ehsan, NL-2741 PH Waddinxveen, Tel: +31 46 489 4444 Malaysia 631 85 Eskilstuna Nederländerna Tel: 016-15 10 00 Volvo Automobiles Tel: +60 3 55 91 421 Tel: +31 182 622 222 Bussar France SA Volvo Thailand Ltd Volvo Construction Volvo Trucks France SA Volvo Bussar AB 55, avenue des Champs 1527 Sukhumvit 71 Road, Equipment International AB Pierreux, adress se 405 08 Göteborg 631 85 Eskilstuna Suanloung, Suanloung Volvo Automobiles France SA Tel: 031-66 80 00 FR-927 57 Nanterre, Bangkok 10250, Thailand Tel: 016-15 10 00 Frankrike Tel: +66 2 319 9820-3 Volvo Truck and Bus Ltd Volvo Bussar AB, +33 1 55 17 55 17 Wedgnock Lane, Boråsfabriken 108 Warwick CV34 5YA, Box 200 Storbritannien 503 08 Borås Tel: +44 1 926 40 17 77 Tel: 033-23 20 00 *

Produktionsorter * * Personvagnar Lastvagnar * Bussar Anläggningsmaskiner Marin- och industrimotorer * * Aero * * * * Ägarandel 0<50% *

* Volvo Construction Framateq SA Volvo Construction Volvo Penta of the Volvo Aero Corporation Equipment Customer ZI du Clos St Louis Equipment Korea Ltd Americas Inc Division Volvo Aero Turbines Support AB 951 Quai Voltaire Floor 5-7 1300 Volvo Penta Drive, Box 9508 631 85 Eskilstuna FR-77190 Dammarie Les Lys Volvo Building Chesapeake, VA 200 39 Malmö Tel: 016 -15 10 00 Frankrike 726-173 Hannam-Dong 23320, USA Tel: 040-31 16 00 Tel: +331 64 39 44 44 Youngsan-Gu Tel: +1804 436 2800 Volvo Construction Seoul Volvo Aero Norge AS Equipment Cabs AB Volvo Maquinaria de 140-210 Korea Volvo Penta Canada Ltd PO Box 1004 694 82 Hallsberg Construcción España SA Tel: +82 2 3780 9050 75 West 3rd Avenue N-3601 Kongsberg Tel: 0582-831 00 Parque Empresarial San Vancouver, BC Canada Norge Fernando Tel: +1 604 872 7511 Tel: +47 32 28 95 00 Volvo Articulated Edificio Atenas, planta 2 Marin- och Volvo Penta do Brasil Ltda Haulers AB ES-28830 San Fernando de industrimotorer Volvo Aero Turbines (UK) Ltd 351 83 Växjö Henares (Madrid), Spanien Av. das Americas, 13443 PO Box 422 Tel: 0470-77 95 00 Tel: +34 916 55 93 90 Recreio dos Bandeirantes Coventry CV3 4YX, AB Volvo Penta 22790-700 Rio de Janeiro, RJ 405 08 Göteborg Storbritannien Volvo Excavators AB Volvo Construction Brasilien Tel: +44 1 203 30 89 00 Box 115 Equipment Tel: 031-23 54 60 Tel: +55 21 437 9544 241 22 Eslöv North America, Inc The AGES Group, ALP Volvo Penta Norden AB Volvo Peru SA Tel: 0413-670 00 One West Pack Square 405 08 Göteborg 645 Park of Commerce Way P O Box 815, Boca Raton Florida 33487, Volvo Construction Asheville, NC 28801, USA Tel: 031-68 64 00 Lima 100, Peru Tel: +1 828 257 25 00 USA Equipment GB Ltd Volvo Penta Central Tel: +51 1 49 43 500 Tel: +1 561 998 9330 Duxford Champion Road Europe GmbH Volvo Penta Asia (Pte) Ltd Cambridge CB2 4QX Machinery Limited Postfach 9013 Storbritannien adress se 160 Maitland Road DE-24151 Kiel, Tyskland Volvo Car Asia (Pte) Ltd Tel: +44 1223 83 66 36 Goderich, Ontario Tel: +49 431 3994-0 Volvo Group Finance Kanada N7A 3Y6 Volvo Commercial Vehicles & Sweden AB Volvo Baumaschinen Volvo Penta Benelux BV Deutschland GmbH Tel: +1 519 524 26 01 Machinery Japan Corporation Box 11005 Postbus 48 Volvo Penta Division 404 21 Göteborg Max-Planck-Strasse 7 Volvo Equipamentos de NL-4153 NG BEESD, adress se Tel: 031-66 95 00 DE-54329 Konz-Könen, Construção Ltda Nederländerna Tyskland Volvo Cars Japan Corporation PO Box 1771 Tel: +31 345 688700 Tel: +81 3 5404 0355 Volvo Group Representation Tel: +49 6501 84 02 13010-910 Campinas-SP Av de Tervueren 12 Volvo Penta U K Ltd Volvo Matériels TP Brasilien BE-1040 Bryssel, Belgien Tel: +55 192 55 63 33 Otterspool Way, Tel: +32 2 743 15 00 France SA Watford, WD2 8HW Herts Aero BP 117, FR-78192 Trappes, Volvo Construction Storbritannien Volvo Group North America, Volvo Aero Corporation Cedex, Frankrike Equipment Australia Pty, Ltd Tel: +44 1 923 22 85 44 Inc Tel: +33 1 30 69 28 28 adress se 461 81 Trollhättan 570 Lexington Avenue Volvo Penta France SA Tel: 0520-940 00 Compact and Service Volvo Car Australia Pty, Ltd 20th floor adress se New York, NY 10022, USA Equipment Business Area Volvo Construction Volvo Automobiles France SA Volvo Aero Corporation PAE les Glaisins, BP 410 Division Volvo Aero Tel: +1 212 418 7400 Equipment Support FR-74944 Annecy-le-Vieux East Asia (Pte) Ltd Volvo Penta Italia SpA Volvo East Asia (Pte) Ltd Frankrike Via Copernico 20 732 82 Arboga adress se 22 Gul Crescent Tel: 0589-810 00 Tel: +33 4 50 64 06 73 Singapore 629530 IT-20090 Trezzano sul Volvo Car Asia (Pte) Ltd Tel: +65 861 5081 Naviglio, Milano, Italien Tel: +39 2 48 43 01 Volvo Aero Engine Services AB Volvo Penta España SA Box 218 Paseo de la Castellana 130, 161 26 Bromma ES-28046 Madrid, Spanien Tel: 08-799 21 00 Tel: +34 1 566 61 00 Publiceringstillfällen

Årsredovisning 1998 10 mars 1999 Engelsk Årsredovisning 1998 10 mars 1999 Volvos miljöredovisning 1998 10 mars 1999 Rapport över första kvartalet 1999 19 april 1999 Form 20-F U.S. GAAP1998 30 april 1999 Rapport över första halvåret 1999 15 juli 1999 Rapport över de tre första kvartalen 1999 20 oktober 1999 Bokslutsrapport 1999 februari 2000

Årsredovisning 1999 mars 2000 Volvo Årsredovisning 1998

De rapporter som ovan markerats med fet stil finns tillgängliga på Internet vid publiceringstillfället och sänds också direkt till de aktieägare som anmält till Volvo att de vill ha Volvos ekonomiska information.

Ovanstående information kan också beställas från Volvo, Publikations- förrådet, Avd 64620 ARUN, 405 08 Göteborg. Telefon: 031-66 10 47. Telefax: 031-66 20 20. E-mail: [email protected]

Financial & operating statistics Historiska och aktuella tidsserier över Volvokoncernens finansiella utveckling, marknadsinfo och aktiedata publiceras regelbundet på internet.

www.volvo.com Investor and shareholder services www.volvo.com

AB Volvo (publ) 405 08 Göteborg

Telefon 031-59 00 00 FöretagsinformationElektroniska Media, 635-2302 och AB Volvo, www.volvo.com