Barents #Beingyounghere
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
#Barents #BeingYoungHere A journalistic expedition across the Barents region Organised by Barents Press Sweden and Nordic Journalist Centre 1 #Barents #BeingYoungHere A journalistic expedition across the Barents region ISBN 978-91-985034-1-8 © Författarna och Barents Press Sverige 2019 Printed in Russia Utgivare Journalistföreningen Barents Press Sverige, Box 356, 3124 Skellefteå, Apartment building in Apatity Sverige / Photo Mari Molkoselkä 2 3 Deltagere och bidragsgivare #Barents #BeingYoungHere till den här boken Tim Andersson, Barents Press Sverige A journalistic expedition across the Barents region (organizer, editor) Ole Rode Jensen, Nordiskt Journalistcenter (organizer, editor; graphics and layout) VID EN FÖRSTA ANBLICK handlar denna reportagebok Om man skulle våga sig på att på dessa första sidor om unga i Barentsregionen. Men, den handlar om sammanfatta vårt gemensamma projekt kan man SVERIGE så mycket mer. Genom de reportage som projektets nog konstatera att de unga som vi möter i boken Vendela Wikström internationella deltagare tillsammans har skapat får samtliga brinner för sin region, att skapa något Max Lewander vi som läsare även ta del av regionens utveckling. En bättre, att få möjligheten att stanna kvar och gemen- Karl Sundström region som är okänd för många av invånarna söder samt ta ansvar för klimatet. Skämtsamt brukar man Hiram Li Sergei Abrosimov in the driver’s seat om Tromsö, Luleå, Uleåborg och Apatity. En region säga att de i norr tar hand om varandra på grund av / Photo Vendela Wikström där ord som samarbete och fredlig samexistens klimatet, jag tror snarare att det handlar om en kärlek FINLAND präglar samtalen. och välvilja till sin ort. Mari Molkoselkä Jenna Louhela 4361 km på vägmätaren Barents Press har existerat i 25 år, dessa 25 år har Jag önskar dig trevlig läsning, och hoppas att ditt Sampo Nevalainen lagt grunden för ett stabilt nätverk av journalister intresse för denna spännande region växer. Längs de norska fjordarna, genom det svenska fjäll- som är intresserade av sina kollegor över nations- Jag vill också passa på att tacka min goda kollega massivet, förbi de finska skogarna, upp till Barents- RYSSLAND hav och förbi de rykande skorstenarna på Kolahalv- gränserna. Barents Press målsättning är det långsik- Ole Rode Jensen som skapat bokens form. Liana Mkhitaryan tiga stärkandet av journalistiken och i förlängningen Utan Ole, Nordiskt Journalistcenter, Sveriges utrikes- ön. Under två veckor i oktober 2018 skumpade ett Aleksandr Ryabinkin gäng unga journalister på denna rutt. Kamerorna demokrati i regionen. Under 2018 genomförde departement och Länsstyrelsen Norrbotten skulle Ekaterina Kurzeneva Barents Press Sverige ett projekt med fokus på jour- detta slutresultat inte vara möjligt. Och vi alla skulle klickade, artiklar skrevs, citat präntades in. Allt med Elizaveta Lamova Sergei Ambrosimovs säkra händer på ratten, alltid nalistik och demokrati, detta projekt och dess slutre- vara betydligt fattigare på information om vår gemsa- Sergei Abrosimov (driver) sultat är en viktig del av vårt större huvudprojekt. mma region. leende. Att arbeta för demokrati kan te sig som ett abstrakt mål – men resor och projekt med slutresultat som Tim Andersson English page 115 denna bok är förhoppningsvis en bit på vägen. Att Ordförande Barents Press Sverige få se, uppleva och arbeta med intressanta frågor Projektledare Resväg gemensamt med kollegor från andra länder skapar nya synsätt och relationer. Denna långa resa som English page 114 genom deltagarna har gjort tillsammans har onekligen lett till större förståelse för varandras olikheter och likheter. Barents En rullende redaktion - Lad os samle en gruppe unge journalister fra Bogen her er ét af resultaterne. Men det største barents-landene, lad os lave en rullende redaktion resultat er egentlig dråben, det beskedne, men nød- tværs igennem Barentsområdet, lad os slippe posi- vendige bidrag til kollegiale venskaber, som kommer tive, kreative kræfter løs, høre sprogenes mangfol- af de mange timer sammen i og uden for bussen, dighed, men også den fælles grundtone af journa- de mange åbenhjertige, journalistiske diskussioner, listik - og lad os høre unge fortælle om unge, håb samarbejde og samvær på kryds og tværs. Dråben og håbløshed, forventninger og frygt, når man bor i er en fantastisk kraft. dette fascinerende hjørne af verden. Ole Rode Jensen Cirka sådan var ideen, som vi først formulerede i for Nordisk Journalistcenter finske Saariselkä tilbage i 2017. Ideen blev virkelig- hed takket være samarbejdet mellem Barents Press English page 115 Sverige og Nordisk Journalistcenter. 4 5 PROLOGUE Tie ei pääty rajaan Älä turmele karua luontoani Luonto luonto luonto The road doesn’t end to the border Don’t ruin my rugged nature Nature nature nature Tietä tietä tietä Vanha ystävä kurkkaa sen takaa Vie vain palanen Luonnossani tässä makaan Road road road Behind it an old friend peeks Take only a piece In my nature I lie down here Tietääkö kukaan, Kanssa jonkun tuntemattoman Osana Does anybody know With someone unknown Hyväile tupasvillalla As a part of että täällä on elämä? Fondle with cottongrass Osina that here is life? Kaivos kuin kirstu Peittele sammaleella In pieces Mine as a chest Tuck up with moss Yksinäisyydessä 7 km lähimpään ystävään Suonissani tuhkaista ilmaa Älä koske juuriini In solitude 7 km to the closest friend Ashy air in my veins Do not touch my roots Kertaa viisi Kirkonkylään Hiljaa se tappaa Times five to the town Silently it kills Silti tänne jään Still I stay here Poem and photo Mari Molkoselkä 6 7 Det som när oss FeIron • NiNickel • AuGold • det tär oss Text Hiram Li CaApatite (PO ) [F,Cl,OH] 5 4 3 Barentsregionen ligger i periferin, långt från söderns metropoler. Här lever människor i monostäder, byggda runt fabriker och gruvor. Samtidigt som industrierna sliter på människorna så är regionen beroende av dem. Vad händer om produktionen tappar fart? DET MUTTRAS SURT i breda folklager i norr. Det är den amerikanska presidentens numera världskända en allmän uppfattning att resurserna som utvinns slogan över hela Barentsregionen. I Rovaniemi vill här går till att göra södern rik. I grupper på internet en ledande entreprenör locka sommarturister till ägnade åt diskussion kring Norrland avlöser de arga julstaden. Hon vill med glimten i ögat ”Make summar kommentarerna varandra. En användare samman- great again”. I Kirkenes drömmer entrepenörer om fattar: en tech-industri som ska sätta staden på kartan igen. I Murmansk vill en tjänsteman göra Arktis stort ”Vi bor i en landsända vars resurser tagits och igen. I Kiruna klär orden ”Make Sápmi great again” fortsätter skövlas utan dåligt samvete trots att vi har en balkong. Från Ryssland i öst till Norge i väst ekar gjort otaliga försök att påverka och skapa rättvisa.” orden. Nostalgiskt minner de om en försvunnen storhetstid. DET FINNS FOG FÖR KRITIKEN. Trots sin rikedom i resurser är Norrbottens län allt annat än rikt. Ned- Även om uttrycken är skämtsamma så finns det viss skärningar inom landstinget har gjort att länet förlorat anledning att hävda att det var bättre förr. Medan de många viktiga samhällsinstanser, så som sjukhus flesta länderna i Arktis totalt ökar sin befolkning så och mödravård. En Kirunabo som ska föda barn tappar de nordliga delarna. Den procentuella ande- måste i dagens läge åka 120 kilometer till Gällivare len av befolkningen som lever ovanför polcirkeln blir för att föda sitt barn på en mödravårdsklinik. Väg- följaktligen mindre och mindre. Det finns kopplingar arna är dåliga i Norrland. Enligt journalisten och till industrierna. Statistik från fackförbundet IF Metall författaren Arne Müller lägger staten endast en tred- visar på en stadig minskning av anställda inom gru- jedel per capita på vägarna i norr jämfört med dem i vindustrin. Allt färre jobb behövs i industrierna som Stockholm. automatiseras. Missnöjet som gror har fått politiska konsekvenser, i HISTORISKT HAR MINERALERNA vaRIT en stor an- Photo Max Lewander landstingsvalet 2018 tappade de etablerade parti- ledning till att centralmakterna fått upp ögonen för erna mark till förmån för det lokala Sjukvårdspartiet. de arktiska områdena. På 1600-talet beskrev den För första gången sedan 1934 förlorade Socialde- svenska statsmannen Axel Oxenstierna den ekono- De kallar den drömfabriken mokraterna makten i den traditionellt röda landsde- miska potentialen som fanns i norr. för att du tjänar så mycket. len. ”I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, Det gör att många stannar Som ett eko från det amerikanska rostbältets desillu- bara vi rätt förstå att utnyttja det”. här, varför flytta om gruvan sionerade arbetare som fick Trump vald parafraseras Han syftade på att det fanns liknade ekonomiska gör dig rik? Foto: Max Levander This article in English page 116 vinningar att göra för Sverige i norr som för andra 8 9 europeiska länder i sydliga kolonier. Det kalla och – Nu river vi vår stad! otillgängliga klimatet utgjorde dock ett på den tiden oöverstigligt hinder. Det skulle dröja tills på 1900-ta- De, liksom många Kirunabor står vid statliga LKA- let innan de arktiska områdena på riktigt började få B:s sida. Det som står på banderollerna är mer än ekonomisk betydelse. År 1900 grundades staden bara en slogan. Det är ett 100-årigt förhållande som Kiruna för att utvinna mineralerna i bergen, staden binder staden till gruvan. växte snabbt i storlek och betydelse. Bernt Olsson stod också en gång i tiden sida vid Liknade har det sett ut i andra delar av Barentsregio- sida med ett statligt företag. Han var en av de nen. Trots tidigt intresse för Kolahalvön hos maktha- tusentals arbetarna som under femtio-, sextio- och vare så som Peter den store dröjde det till 1900-talet sjuttiotalet byggde ut den svenska vattenkraften. innan området på riktigt började få betydelse. Nikel Han växte upp i ett samhälle som inte bara prägla- grundades på 1930-talet efter att nickelfyndigheter des av företaget utan som byggdes av det. Mes- hade hittats, Murmansk grundades 1907 för att un- saure byggdes av statliga Vattenfall för att arbetarna derlätta fraktvägar och Apatity grundades 1935 för skulle ha nära till Voullerimdammen som var under att utvinna mineralen aptit.