ORTITAMI\IEIT I I\ORRBOTTEITS tAlT
Kalix
OvRB NORRLAND S ORTNAMI\ utgivna av Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umefl
ORTI\AMI\EI\ I ao I{ORRBOTTEI\S LAI\
DEL 7 Kalix kommun
A BEBYGGELSENAMI\[
AY Gunno,r Pellij eff @ Dialekt- och ortnarnnsarkivet, IIme& 1980
Utgiven med bidrag frA,n Statens humanistisk-samhii,llsvetenskapliga forskningsrfr,d och Lti,ngmanska kulturfonden
r
ISSN 0348-7 237 ISBN 9r-970358-4-X
Almqvist, & Wiksell, Ilppsala 1980 fnneheil
Fiirord c
K6ll- ooh litteraturhinvisninga;r . . . 7 X'tirkortning&r. . . 10 Kalix kommun 11 Nederkalix socken L7 Tdre soaken 5t G&rdsnamn 73 Ortna,mnsregister 97
Frirord
Dialekt- och ortnamnsarkivet i UmeA, (DAUM) inlemmades den I juli 197I i den statliga myndigheten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA). Arkivet hade som fdreg8,ngare Folkm&ls- och folkminnesund.ersdkningen i Ovre Nomland, vars samlingar det 6vertog. I den nya organisationen kom ii,ven ort- narnnen in under arkivets verksamhet, och redan tidigt pflbdrjades d6r planeringen f6r en utg6,va av ortnarnnen i Owe Nonland. Den avs&gs bli en motsvarighet till andra under samm& myndighet sorterande arkivs utg&vor av serielrra Sveriges ortnamn, Ortnamnen i Gdteborgs och Bohus lii,n samt Sk&nes ortnamn. I diskus- sioner inom arkivet och vid sammantrdden med dess r&dgivande niirnnd kunde s& smA,ningom formerna f6r denna utgivning faststdllas. Serien Ovro Norrlands ortnamn blir s&lunda uppdelad p& tv& underserier, en fdr Norrbottens och en fdr Yristerbottens liin. fnom varje ld,nsserie behandlas ortnamnen kom,munvis, och de olika kommundelarna betecknas i enlighet med uppstii,llningen i Svensk fcirfattningssamling 1979: 908. Yarje kommundel uppdelas sedan i avsnitten A. Bebyggelsenamn och B. Naturnamn. En sammanfattande del avses behandla fdr liinet i dess helhet kii,nnetecknande drag vid namngivning av geografiska objekt. som fcirsta del i serien utges hEi,rrned Nombottens lfl,n, Del 7, Ortnaunen i Kalix kommun, A. Bebyggelsen&nur. Med hiinsyn till framJ Uppsala i januari 1980 Gunnar Pelliirtt Kell- och litteraturhfrnvisningar Almquist Lokalftirvaltn - Alrnquist, Joh[an] Ax[el], Don oivila lokalfdrva'ltningon i Bo""ig" rE2B-l6BO. Med sii,rskild hansyn till don kamerala indoLningon. D3. Tabellor och bilagor. Stockholm l9l?-1922. (Meddolanden fr&n Svenska Riksarkivot. NF II:6.) bek : Beskrifning till kartan iifvor Nedor-I&Iix hiirad av 61 1871. Upprdttad vid Ekonomiska karteverket. LuIeA, L872. bl : Bfr,gaskatteld,ngd. Landska,psha,ndlingar Yti,sterbott'en I{A 1562: 7, 1566: 8, 1606: 3. Bucht Ig28 : Bucht, Torston, Norrbottens svonska ortnamn. (Norrbotton. Ltlgobok fdr skola och hem. Red Goorg Borgfors-Albin Neandor. II. Uppsala 1928.) Collinder 1964 : Collinder, Bjiirn, Ordbok till Sveriges lapska orbnamn. Uppsala 1964' DN - Diplomatarium Norvogicum. Oldbrevo til kundskab om Norges indro og ydre forhold i middelaldorn' l-. Ikistiania 1849-. ok : Ekonomiska kartan jb :Jordebok. LandskapshandlingarVdsterbotton KA tE4Bl2,164il 5, l147zl, lSEl:2, 1556: I, 1559: 4, 1662:7, 1566: 8, 1580: 5, 1606: 3, 1607: B, 1618: 9. Separata jorde- biicker KA 1667, 1679, 1725, 1773. Separata jordobcickor KKA 1260, 1776, l7g}, 1819, 1825, 1858 (konceptjordebok), 1876. ) KA : I{ammararkivet i Riksarkivet. ItB : I{r:ngliga Biblioteket. kb : Ilyrkobok. Nederkalix 1869. I(KA : Ilammarkollegii arkiv. Lind6n 1950 :Lind6n, Bror, Da,lska namn- och ordstudier, IzZ, (SL BSd.) Lule6, stift i ord och bild. Red Sam Porma,n mfl. Stockholm lgEB. Lundahr 1955 : Lr:ndahl, rvar, Ekoln, Okur och a,ndra na,rnn bildade med suffixet -ula. (NoB 43.) Magnus, Olaus, Carta Marina. I(arta och beskrirzning Sth tb : StockhoLns stads tiinkebdcker I474-I561.TJtg genom E Ili]debrand, G Carlsson och J A AJmquist. Stockholm 1917-. stahl 1959 : st6hl, Ilarry, Tunabygdens ortnarnn och ga,rdsnamn. (stora Tuna. En sockenbeskrivning. Utg av Stora Tuna f aa : anfdrt arbeto ml : mantalski,ngd adi : adiektiv mtl : mantal art : artikel(n) neutr : neutrum avd : avdelning no - norsk& avskr : avskrift nom : nominativ best' : bestd,md (form) NK : Nederkalix socken bla :blandannat nr - nllmmer ca, : cirka obest : obestri,md (form) dat - dativ o dyl - och dylikt dial : dialekt pl : pluralis dvs : det, vill sd,ga r :rad el - eller reg : regest,; register enl : enligt, resp : respektive etc : etcetera rspr : rikssprfr,k ev u : oventuell rubr : rubrik(en) f : friljande (sida) s : sida fd :foredetta sg : singularis ff : flera foljande (sidor) sk :sfr, kallade fem : femininum sk : skatte fr : frd,Ise skl : skrilsland from:frfr,nochmed sn - sockon fty : forntysk(a) spl : sp&Dnland fvn : fornvd,stnordiska St *- Stora fd :fcircivrigt st : stycken gen : genetiV tab : tabell ggr : gA,nger t ex : till exempel inkl : inklusive tna : tunna jfr : jri,mfor tnl : tunnland krn : kilometer tnr : tunnor kr : krono tom :tiII och med I{ungl : I(unglig Td : Tcire socken L : Lilla urspr : ursprunglig(en) Iht : ki,genhet 6,rl : &rlig rl} : mgt,er cirl : riresland mask : maskulinum mfl :ilrod flera Se ri,ven krill- och litteraturhd,nvisningar Kalix kommun Kal,ix lnmm,uza ii,r bildad enligt en i kungligt brev den 15 april 1966 ftireskriven sammanslagning fr o m den I januari 1967 av dittillsvarande Nederkalix och Tdre kommuner. Ftirsta g6,ngen Kalix nEmnes 6r i ett brev daterat den 29 juni f472 i Kalix. Breyet ifr&ga finns bevarat endast i avskrift i handlingen Kh 14 i Linktipings stifts' bibliotek. Det &terges i sA,v6,l Iiarta l. Kalix kommr:l mod de medeltida byarna inlagda, Grii,nsen mellan de fiirutvarando kornmulerna Tiire och Nederkalix ii,r markerad' beror allts& i stort sett pt, tillkomsten arr nya bebyggelser utanfcir de iildre byarna. Bcirjan tilI en sfldan utveckling kan man konstatera i 1760 &rs jordebok. Dd,r miirker man ocksfl att hemmansklyv-ningar ii,gt rum, och av tabellen fts,mg&r vidare att dessa undan fdr undan 6kat i antal. I tab 2 red.ovisas det skattlagda flgoinnehavet. Det 6r hdr omrflknat till dresland fdr att mdjliggdra direkta jii,mfrirelser mellan olika tidsskeden. Efter &r 1667 har mantalet i princip inte iindrats fdr d&varande bebyggelser. Den fortsatta dkningen ilr dilrfdr visentligen att se som ett m&tt pE nytillkomna bebyggelser. Jordeboken 1825 uppvisar en markant dkning fiir kommunens Ttire-del. Detta ir huvudsakligen att tillskriva de till anlti,ggning 6t Tcirefors bruk beviljade frilsehemmanen. 14 Tabell l. Brukningsenheter i Kalir-socknarrwc Vid dubbla tal a,nger det f Ar N-Kalix Tcire O-Kalix S:a r 639 186 t 543 94 ; 42 184 I 553 99 66 42 197 I 559 108 58 49 2t6 c, c, c, 1562 l13 59 50 222 I 566 lrl 6t 52 224 r 580 r01 64 48 203 1607 t26 66 60 251 r667 126 58 74 258 L7 25 126 62 1760 128: L32 63: 64 1783 149:189 672 77 t8r9 164: 243 78: 106 L825 164z 267 80:116 r87l 184:493 96: 195 Tab 3 slutligen visar skatteliget med hii,nsyn till Kalix kommun enligt sista jordeboken, &r 1876. Uppgifterna 5r fiirdelade p& de b&da fdrutvarande socknarna och dessutom uppdelade p6, skatte-, krono- och frdlsehemman. F6r att underlfltta j6m-fdrelser anJdrs vid sidan av mantal iiven en omrff,kning till dresland. S& ter sig i stora drag odlingens utveckling fr6n tidigt 1500-tal till sent 1800-tal. Namnformer ftire 1643: in Ecclesia Caliis... Aput Ecclesiam Kaliis 1472 29 juni avskr Kh 14 Link Stiftsbibl, kalis 1482 20 a.o,g Kalmar RAp, j Calix sokn j X'indlandh 1488 3 sept Sth lb 2 s 294,j Calix sokn i Noffebotn 1493 19 aug Sth tb 3 s ll2, aff Kaliss sokn 1509 3l mars Grdnblad Killlor s 422 (X'MU 7 s 22), j Kalixe sogen l5l3 13 juni Sth tb 4 s 317, aff Kalixe i Nyekirke sogen l5l4 9 sept Sth tb E s 10, AII Kalijs sogll ...Krlijs sogn 1530 6rl rilnta Ilist handl l1 s 20, i... Caliis lE36 17 juni Sthlm G I:s reg ll s 143, vdij Kaliix sogn 1539 Summarium f6r Uppsala stift KA, Calix sokn 1539 bl, i Kalijsz sogn (2 gCr) ... Kaliis sognebdnder l54l 6 nov Sthlm G I:s reg 13 s 312-14, Calix ... soknfar] 1540[-4f] linsreg ALnquist Lokal- fdrvaltn 3 s l5l, Kaliis Sockn l54l Summarium fdr Uppsala stift KA. Jorilobokstormor: Chaliix Sookn 1543, Calix Sochn 1547, Caliix Sochnn l5b6, callix Sochnn 1580, Calix sochn 1607, Neder Calix Socha 1667, Neder Calix Sockn 1725, Nedercalix sochn 1773, Neder calix socken 1825, Neder Kalix socken 1876. 0vriga namnformer: Chalis 1539 Olaus Magnus Carta Marina, Calix Sokn lb3g, Calix Socknn 1566, Calix Sochn 1606 bl, NEDER-KALIX IIARAD bek, ek, Neder-Kalix ek, Neder-Kalix, Kalix Gn 37 NO, Tk 25M NO. I likhet med namnen p& dvriga gamla centra i Tabell 2. Agoinnelmu i, Kalir-socknarna, uttryckt 'i, ilraslnn"d F Ar N-Kalix O-Kalix S:a r 639 4 746 I 543-46 2 762 u2 L 278 lonr rl, 6 rB3 1 959 2675 ll2zl28 928:282: 68 730:293269 Uz 3 617: I 250 112z266!2 t647-66 2 83L u2 I 436 L 827 5 5s4 tlz I 559 3 603 | 775 t 54r rlz 6 ele r/2 | 562 3 736 tlz t 826 rl2 I 622 7 186 1580-l 606 s 740 u2 | 826 Llz t 622 7 r89 1607 3 816 | 740 | 644 7 100 1667 4 r33 r/3 I 696 I 872 7 70t 1/3 t726 4 r33 r/3 I 768 2 008 7 eoe 1/3 1773 4 2r8 213 r 821 1/3 2 063 LIB 8 oe3 r/3 I 825 4 8r3 r/3 2 ss} tl} s o4L tlz r0 851 r/6 sprungligen namn pE, den 6lv vid vars mynning bebyggelsen iir bel6gen. Av de iildsta skrivningerna och 6ven det dialektala uttalet framgfrr att man vid tolk- ningen av namnet btir utg& frA,n en ursprunglig lorm lnl,i,s. Visserligen kan stamvokalen i det lokala uttalet d& te sig m6rklig, men av fram- std,llningen hos Rutberg 1924 s 65 och Pihl samma &r s 59 f framgfl,r r11 otrossklingen tir fullt m6jlig och har paralleller. En s&dan lorm kalis kan inte giirna knytas till svenskt spr&kmaterial, knappast heller till finskt. Det fdrefaller diirfdr naturtgt att se ett samband med dlvens samiska namn Kalas-iitno. En s&dan sammanstiillning har gjorts redan av lMiklund 1928 s 340 f. I{an hyser dock ingen mening om betydelsen hos detta Kalns-. En helt &nnan fdrklaring ger Rutberg 1944 s 63 f. Hon awisar dilr'Wiklunds i en tidningsartikel fdreslagna hiirledning fr&n en urlapsk form *lcales och vill ge iilv- namnet en fcirklaring baserad pfi, svenskt sprfr,k. Ifennes diskussion utmynner i en fdreslagen utveckling w ett *lcarelisiilaa yia *lcarl,'i,siihsa och *lcalisiilaa (med' utjocktr> l, w -rl,-) trll kdl,i,siil,aa och med betydelsen lKarelsilvenl. X'iirklaringen iir knappast godtagbar, vare sig formellt eller betydelsem6ssigt. IIur fdrklarar man bl a modemet -is? Och skall man i s& fall anta att samerna bytt ut ett eget tidigare namn pE, fllven mot ett s&dant svenskt namn? Att alvens svenska och samiska namn bcir h&llas samm&n 6r vdl tind6, klart. Tv& s& Iikalydande ns,mn p& tv6 s& skilda spr&k kan inte gtlrna vara bildade helt oberoende av varandra. Ooh dfi, bdr den samiska formen ges fdretriide. Inte heller 6r det stirskilt sannolikt att karelarna i ett tidigt skede spelat en s&, dominerande roll liings Kalixdalen att 6lven kunnat namnges efter dem. Och samerna har silkerligen haft anledning att namnge d,lven l&ngt fdre karelarnas 16 Tabell 3. Agoinnehaa enligt iorileboken 1876 Nederkalix socken: sk 40 Ll48 mtl : 5 122 2/3 oresland kr 5 25148 mtl : 706 213 Tore socken: sk 19 I I/16 mtl : 2 520 tiresland kr 2 L0Lll92 mtl : 523 UB oresland fr 13 65196 mtl : I 750 2/3 jb I Aspvattnet e,'sgnsa'trma, wa a'spaa'trnan ll8 kr - Aspvattnet 1858, 1876 - Asp' vattnet bek, ek, Gn 30 so - Mantalssatt enligt awittringsutslag den 13 sept 1858 med 32 frihets8r, dock med halv skatt fr o m 1882. Betecknas som krono- nybygge i bek. Namnet iir givet efter den intilliggande sjiin och innehB,ller i f Gn 37 NO, Tk 25M NV - Byn har fl,ren 1543-1679 7 al8 gfr,rd.ar, med undantag fdr &ren 1580 och 1597, d6, endast 5 resp 6 rodovisas. fu |ZZS finns dtir 8 g&rdar p& lika m6nga nr. Diir finns 9 g&rdar fu 1776,10 A,r 1783, I3 &r 1819, 14 &r 1825 och 28 &r 1871. Agoinnehavet anges &ren 1543 och 1546 till l9l skl, fiirdelade 158:28,5:4,5 p6, &ker:flng:6wigt. Aren 1547-1556 rd,knar mar. 222 6rl mot 240,5 fu 165g och 248,5 under tiden 1562-1606. Jb 1607 redovisar l8.spl 3 skl, och i gjb l6a8 upptqs ett utsede av 15 ll4 tna samt en h6skdrd av 160 lass. Mantalet fl,r under tiden 1667-1825 I 5/8 sk. Det dkade mantalet fram till 6,1 1876 6r att tillskriya en frA,n iiverloppsmark avs6ndrad lEigenhet om 13/32 mtl, som frirdelats p& de skilda hemmanen. Betrd,ffande bJms namn menar Nordlinder 1887 s 6 not att det dtir ,i,rger ing&ende personnamnet ej kan vara B tt an att ettbelagt Biarghul,f , Berghufi ligger till grund. Sveriges medeltida personnemn upptar ddremot under artikeln BIRGHER, 6ven namnformer som Byrgil, Byriel, Bargil, Bdri,el,. En i byn given ftirklaring tir att en prdst, som av folket kallades herr Bdrje, skall ha givit namn &t byn. Med stdrsta sannolikhet d,r dock namnets f6rled en gerom dissimilatorisk iiverg&ng av slut-r till 7 utvecklad fonn av mansnamnet Birger. Namnet ifr6,ga p8trd,ffas f termen iinge, an neutral 'ia,-stam, som i genitiv har Eindelsen -s; det borde allts& heta iinges-. Erik Wahlberg har i ett opublicerat manuskript tolkat fd,rleden som en finsk smeknamnsform Emppu till mansnamnet Emi,l'. Formellt passar tolkningen bra, men det finns en liten hake. I anslutning till bebyggelsen finns Em,pomyronoch sjdr. Empotriisftef, numera ndstan igenvuxen. Man vill giirna tii,nka sig att sjcins namn d,r det ursprungliga och dfl, bdr man helst inte anta att dd,r skulle ing& ett personnamn. Namn pE Dmlto- finns f Nybygge som enf. Herr Landshdf- dingens Resol. d. 14 Nov. 1754 tLr 30 &rs frihet och skattar 1785>. Nr 2 ii,r enl jb 1783 anlagt efter resolution d 3 mars 1783. Jb 1825 uppger, att nr I och 2, vardera om 9/64 sk, bdrjat skatta 6"r L794 samt betecknar nr 3 som DEfter Resolution den 8 October 1782 anlagdt Krono Nybygge med 35 &rs friheb. Enligt jb 1858 Eir .0 w l-2 taxerade till 3/16 sk (nr 2 efter awittringsutslag den 2 sept 1843) samt nr 3 till UO sk. Bek redovisar tre g&rdar. Espiniira bildar tillsammans med 7-2 Hiil,l,fors en by. Senare led i namnet Esgti,niira ti,r troligen det finska niirii 'kraft'rgt str I 22oo Flakatriisk 1876 jb -- x'lakatrEisk, 6stra- bek, 0. x'lakatrask ek, Tk 26M so, Flaka: triisk Gn 30 SO - Ar enligt jb 1858 faststii,lld tiU If/64 i avrittringsutslag don 2 sept 1848. En g&rd 1871. TillEigget 0stra 6,r into genuint utan tillkommet p& officiell viig f6r att skilja bebyggelseu fr6,n en likniimnd sAdan i Tcire socken, jfr Il,alcatriisk, Viistra. Namnet kom-er av att g6,rden tidigare 16,9 vid Pl,akfiriisket, namngivet efter ltiget vid. Ilolcabergef. X'iirled d,r ordet flake fbo'ka, ett slags f6,gelgiller, efterled trasft '(stcirre) sj6'. 1-9 Gammelga,rrlen gtamatgg'm,0s1,of)agpamalrgg'bu2 l/48sk-mortheu igamble- j sogen j Gamble gaard 1513 13/6 Sth tb 4 s 3I7 garcth 1505 24/9 RAp, Kalixe - Gamblagfl,rdhen 1543, Gamblega,rden' 1547,1556, 1580, 1607, 1667, 1725, Gambla 1539, 1553, G&rden L773, Gammelg&rden 1825, 1876 ib - GamblegErden Gambleg&rdenn 1606 bl, Gamrnelg&rden bek, ek, Gn 37 NO, Tk 25M NO - Under ticten 1543-1580 varierar antalet g&rdar i byn mellan 7 och 8, 1607 finns dir 9 och Er 1667 11 ga,rdar. fu tlZS upptas t hemmansnr och lika m6,nga g&rdar och Biilrkniis fdrs d6, siirskilt. fu fZAg redovisas 13, &r 1825 16 och 1871 26 g&rdar. Diir inriiknas d& inte GammeLgd,rd,en eller Kiilsiiira y&rom se nedan. Agoinnehavet 5r 154346 249 skl, fdrdelade 172:64 13 pfl, &ker:iing:6wigt. under tiden 1547-1556 uppg&r clet till 285 iirl, &r 1559 till 348,5 iirl och 1562-1606 till 391 iirl. Jb 1607 upptar 33 spl 3 skl, och mantalet enligt jb 1667 uppg&r fiJl 2 3U48 mtl. I jb 1725-L876 redovisas 2ll4 rutl, qftersom Biilrkniis d6, har brutits ut. Namnet ii,r ett gamle gd,rd,(ea), urspr i obestemd form och vii,I syftande pE, en primtlr bebyggelse i Kalix iilvdal. Intet av de dvriga bSmamnen i iilvdalen kan nSmligen siigas representera n&gon 6ldro namntyp utan har genomgfi,ende ung karaktdr. Bland bydelar kan man urskilja Huket ha'ul,ta p6, nr 2 efter ett markomr8,de med samrna 1a1amn (hulte:'lcivskogsdunge'), Nybrwket no'9brg'Elee- pfl, nr 7, vars namn antyder bebyggelsens sekundiira karaktilr. Den har ftirut kallats Langbrogiirilnn lqkbro{5{ba efter den tidigare iingsmark dti,r bebyggelsen nu finns. Vidare m6rks Skl,\rbacken slcbgl'rba'fuan, som f6tt namn av att d€i,r brukar vara gott om slcl,ijren skbg'ram el ormslcl,1ren'sandddlor' sa]trrt Bne'd,bafrken, snq'ba'fuan, dd,r en viig g&r utefter en backe Bom lutar i sidled och 6r ganska brant, varfdr lassen vintertid gd,rna vdlte diir. Bland g&rdar mdrks Hed,en och Hiign p8u nr 1, Hultet p& nr 2, Irammigd,rd,en, Isi,g&,rd,en ocin Baaken pfl, nr 3, Iiirgars p& nr 6, Nybrulcet, Nygiird,on oc};- Dolbaclcen p& nr 7, Ilnka, Htisthii,gn(en), Nybaaken oah Bkatan p6, nr 8 samt, Briinnan ocL Ilnkaba,aken p8, nr 9. Se om dessa avdelningen' Gd,ril,snamm' 10 Gammelgirilon oller K!ilsifl,rv 15/16 sk Gammelg&rtls Nybygge 1825, - jb Gammelgfl,rden eller Ktilsjii,rf 1858, Gammelgflrden eller Kiilsjerf 1876 - Gammel- g&,rd bek, Gammelgflrd och KEi,lsjE[rv ek, Kti,lsjiirv Gn 37 NO, Tk 25M NO - Anges i jb fS25 som en oskattlagd kronolht enligt resolution den 22 a:ug 1778 med 40 trs frihet; skatteomJdrd enligt KB resolution den 25 sept 1862. Bildar tillsammans med 7 Kiilajiira (jfr detta) byn. Kiilsiiir?r, som ligger helt skild fr&n den gamla byn Gammetgd,rd,em, och som aldrig benimns Gammelqd,ril,(en). G har 17 g&rdar 6,1 1871. En g8rd heter Dal,en Se avdelningen Gdril,snamn. 1819, f825 jb Granholm bek, ek I Grs,nholmen 5132 sk - Granholmen - - r Neilerkal,i,n soclcem 23 Uppges i jb f 825 vara ett Korpik8 byamEin tillhiirigtkrononybygge enligtresolution den 13 mars 1804 med 20 6,rs frihet. X'inns upptaget p6, awittringskarta av fl,r 1812, men bek 1871 liimnar dfl,rom fiiljande upplysning: DDa, till &ker tjenlig mark saknades fl hemmanet, samt i ttftigt sfrdana lii,genheter, som ett sdrskildt hemman ftir framtida bestflnd erfordrar, blef detsamma vid afvittringen tillagdt Korpik& by s&som tilldkningsmarkr. NA,gon egen bebyggelse kom s&ledes aldrig till st&nd, och fusmmanet ti1ff6ll Korpik& by s&som en tilldkning. Granh,ol,men har tillsammans med det s.k. Korpikd, hem,man benimnts Nyskatten, varom se Yida,re under 7-6 Rorpi,lfr,. jb 1 Grantriiskhilt grantraskha'zllta ll8 kr - Grantrii,skhult 1858, 1876 - Gran' trtiskhultet bek, ek Grantrilskhult (Sattaaho) Gn 30 SO, Satta Tk 26M SO - I jb 1858 uppges att G iir >Enligt kammarkollegii brev den 3 Junii 1851 faststii,It till 1/8 mtll. N.&gon terrtingformation vid ramn *Gtantriiskhultet finns inte, och n8gon ajd Gruntriisket finrrs inte heller upptecknad, men p6, ek upptas L oc}n Sta Grd,ntrii,s- ke;t, vl)keasistnimnd,a pe Tk 26M SO benElmns St. Sattaiiiraf. G&rden, som bildar en enklav inom Hietaniemi fdrsamling av 0vertorne6 kommun, har det finska namnet Sattaaho med osiiker f bydelen Ktsarrutddpn, som ligger under nr 2, Bi,gd,ril,en och Bin. Se om d.essa avdelningen Gd,rd,srw,mn. 1-3 GrubbnEsuililen grgbnasgiil,q,, opq, q'du lSl}Zlgx GrubbnEisudd.en lglg, jb - - - 1825, 1858, 1876 - Grubbnii,sudden, bek, ek, Gn B0 SO, Tk 2OM NO, 26M SO - G nr I iir enligt ib 1819 och 1825 ett krononybygge anlagt efter resolution den 6 jan 1804 med 20 a,rs skattefrihet, varefter det bcir svaila fdr Bi8 mil, men skall enligt awittringsutslag den 2 sept 1843 och Kungl brev den 7 december 1850 svara ltu 7132 kr. Nr 2 uppges i jb 1825 vara ett den 1 december 1805 anlagt nylygge med 20 &rs frihet, varefter det skall svara frir fi8 kr. Nr 3 sluttigen skall enligt ovan ndmnda arrvittringsutslag och kungliga brev svara frir riS k". Byo har enligt bek 1871 3 g&rdar och redorisas diir tillsammans med Btortriisk ocin Li,ll,tjiirnland,et, rorred, vissa marker gemensamm&. d Namnet b6r snarast ses som en epexegetisk form till ett 6ldre, nu frirsvunnet *Grubbniis(et). Ordet niis d,r niimligen knappast lilngre levande i dialekten, dtir en i en sjri utstickand.e landtunga alltid benilmns uil,ile. x'drleden i namnet 6r ett dialektalt' grubba grQb'grop, s6nka'. Byns finska namn Eir enligt Wahlberg 1963 s 159 Hauta,niemi med. en betydelse som v&l motsyarar *Grubb- ruiset. S{"v6nl grubba som dot finska hauta kan d,ven avse sdnkor i sj6ar, och orsaken till namaet iir in alldeles nedanfcir g&rdarna. X'orsen har i sin tur f6tt namn efter den pE sddra sidan I 26 av ii,lven liggande Hdmyran hom4'qra (Hdmyren Gn 37 NO, Ilcimyran Tk 25M NO), som uppenbarligen f&tt namn av sin givande hdsk som ett nybygge anlagt efter utslag den l0 juni l8ll med 35 &rs frihet, och jb 1858 upplyser om att mantalet enligt kammarkollegii utslag den 6 nov 1849 faststillts till l/8 kr. Ar en g6,rd Er 1871. Namnet Kil,hammnr d,r inte genuint ooh har s&llan anvdnts. Det Eir tydligen skapat vid nybyggets tillkomst genom ett officiellt dop, fiiranlett av skiftets kilform och med en efterled hammnr, som enligt vad som antas p&, orten varit fdranledd av att man skulle ha hyst planer p6, att diir fririidla malm fr6,n fyndigheter p& en nd,rliggande kronopark. Om mmotiverad> namngivning av det hiir slaget se afi Orutrii;k. >Kilpi,nii,sett>> f783 jb. D6r upptas en brukare, men ingen skatt anges. I en marginalnot uppges det vara ett efter resolution den 28 juni 1780 upptaget nybygge mot 30 &rs frihet, som bdr skatta &r 1810. Det ii;r osiikert vad som avses med namnet, d& det inte finns medtaget i I 28 stadievd,xling, best&ende i att ett finskt o n6r det upptas i svenskan skulle &terges p. Varfcir inte i stai,llet utg& fr&n den belagda finska namnJormen Korpi,ioki? Den borde ju i fdrsta hand resultera i ett svenskt *Korpiok efter synkope av i i fdrsta sammansSttningsleden och ett morfologiskt betingat bortfall av slut-i. En s&dan form skulle sedan liltt kunna avslipas 1,all Korpik. B5mamnet ilr i sE, fall direkt taget efter den finska beniimningen p& vattendraget med en betydelse 'skogs&n, 6demarks&n' eller liknande och sedan tiverfiirt till att beteckna betyggelsen vid och Nygd,rilen, av vilka Innigd,ril,en oc}r, Nygd,rilan iiLmt'e ytterligare ett par g6,rdar gomensamt kallats Sunil,et alta, sp'ta, i,natsp'tam efter lEi,get vid sundet mellan selen Aareaarpet och Bysuorpet (Tk 25M NO). P&, nr 2 finner vi Frammigd,rilen, Lund,en och ttgtligd,ril,en, p8, w I Atigd,rden, pA, nr 5 Nybacken och Briinnan samt p& nr 6 Inni,byn oc}a Dalbaclcen. Se om dessa avdelningen Gd,rilsnarnn. I Korpikfl hemman 1f/32 sk - Korpik6 Nybygge f825 ib - Korpik6, hemman bek, ek - Ar enligt jb 1825 tilldelad Korpik& byamin efter resolution den 22 alug 1778 och anges i bek som uppl&tot s&som till6kningsmark till Korpik& by. Existerar endast som en kameral redovisningsenhet men er i LandtjElrv bek, ek, Lantjiirv Gn 37 NO, Tk 25M NO - I jb f783 nilmns att >Detta nybyggo Eir uptagit efter Hr Landsh:s Resolution af den 8 april 1777 emot 35 &rs friheb, och i jb 1825 lii,mnas den kompletterande upplysningen att nybygget >bordt derefter skatta 1812, men jemlikt Kongl. Majt:s n&diga resolution den 21 mars 178I, kommer Nybygget att 6,tnjuta de fcirmoner som Kongl. Kungdr. den 21 Nov. l74l bestEi,mmer, s& att det under fr6,lse Riitt innehafwes, och efter &tnjutne 50 6,rs frihet, eller med fu \827, kommer att i skatt ing&rr. Om de m&nga turerna i samband med LantjS,rvs tillkomst se f ii llermansson 1968 s 130f. Byn har g g&rdar &r 1871. Wahlberg 1963 s 161 uppger att byn av de finsktalande bendmns Lantti,jiirai,. Man har d.ock sv&rt att tii,nka sig att detta 6r det ursprungliga namnet ntimligen i tornedalsfinskan endast betydelsen 'slant' och Eir givetvis ett relativt sent svenskt l&n. Det Eir hdgst osannolikt att ett sA,dant ord skulle upptriida i ett sfl, pass gammalt sjdnamn som det hilr tind& m6,ste vara fr&ga om. Inte heller 6r betydelsen 'slant, m5mt' sirskilt trolig i ett ortnamn. Sannolikt ingd,r ursprungligen i namnet ett finskt lantto med betydelser som 'l6gre ofta vattensjuk mark, mor&s' 6s6 liLnande. Om- r&det kring byn ii,r l&glent och fortfarande vissa tider p& &ret mycket vattensjukt, ett fdrh&llande som tidigare m&ste ha varit 6nnu mer p&tagligt. Yid uppteckningar gjorda Ar 1938 uppgav meddelaro i byn att namnet Lantjiira ksulle betyda >slam- trdsketu. De topografiska fdrh&llandena styrks yttorligare av ett hos Ifermansson 1968 s 158 anfdrt yttrande av lSnets landshdvding pfl, 1770-talet, att kring sjrin LantjEirv l&g endast ofruktbara kii,rr och moss&r. Allt talar s&lunda fcir att namnet i fdrleden inneh&ller det ovan nEimnda lnntto; eftefleden d,r givetvis det finska jiirai; 'sj6'. Namnet biir rimligtvis ha tillkommit den nu ndstan torrlagda sjii viil vilken byn ligger och som numera bentimns Rdrtriisket. Nam:rformen Lantti,jiirai, bbr betraktas som en sentida finsk restitution av den svenska namnformen Lantjiira. Av g&rdar miirks: Dalen, Grund,triislcgd,rd,en, Hd,en, Hdqnbacken, Storu,i,kniiset och0n. Se avdelningon Gd,ril,snamn. 1 Lapptrf,,sk LiIla lal,a'Etre*ka 13148 sk Lill Lapptrii,sket 1783, LiU Lapptriisk - 1819, 1825, Lapptriisk Lilla 1876 jb Lilla Lapptriisk bek, Lilla Lapptriisk - L" Lapptriisk ek, L. Lapptrii,sk Gn 37 NO, Tk 25 M NO - Ar enligt jb f 8I9 anlagt efter utslag den 22 aug 1778 med 40 6rs frihet. I jb 1783, dii,r Z upptas tillsammans r,ed Boalcentrdslc, {lmns en marginalanteckning med lydelsen: rSamteliga KorpikA, Byamd,n drh&llit Ifr Landshdfdingens Resolution af d: 28 juni 1780, f& tiltrdda och upbruka nfl,gra tracter til et nybyggo emot 40 &rs frihetr, och jb 1825 upplyser om att lgenom Kongl. Bef'rens utslag af den 20 oct 1820 ti,r hemmanet skattlagt till 13/48 mtl och skatten frtn krono till skatte f6rvandladtr. Byn har tre g&rdar &r 1871. Ldlln, Lapptriisk har beniimnts efter sjdn Lill-Lapptrii,sket, som i sin tur tyd. triisk(et). X'drleden i namnen ilr folkslagsnamnet l,app 'same', men den ursprungliga namngivningsorsaken iir inte n6rmare kEi,nd. Av g&rdar mti,rks Xrammigd,ril,en, U ppigd,rd,en och: N ota i,khed,en. Se avdelningen G:a/ril,snamn. 30 1 Lilltjfirnlandet lE$gmlq'ta, la|gtnldti. ll8 W - Lilltjernlandet 1858, 1876 ib - Lilltjernlandet bek, ek, Lilltjii,rnlandet Gn 30 SO, Tk 26M SO - Har enligt jb 1858 faststiillts till f/8 mtl i awittringsutslag den 2 sept 1843, dittills med halv skatt. I bek 1871 upptas en gerd, som ledovisas i samband med 7-Z Stortriisk oc}n L-2 Grubbnii,su,ild,en, med rrilka byar L har vissa dgor gemensamma. Namnet dr givet efter lti,get vid Lilltjiirnen (Tk 26M SO), mellan deuna och Stortrii*lcet. Eft'ev leden lnnd, har bl a betydelsen '16,9 &sstrdckning', och byn ligger p& en s6dan. l Lilltriisk l,ar,ltra'slca 5/64 sk-Lilltrii,sk 1825, 1858, 1876 jb-Lilltrii,sk bek,ek, Gn 30 SO, Tk 26M SY - Krononybygge enligt utslag den 25 febr 1847 med 40 frihetsfi,r och enligt awittringsutslag den 13 sept 1858 skattlagt, frll 5132 mtl med halv skatt fr6,n 1870. Bek l87l upptar en gfl,rd. G&rden ligger vid den liknii,mnda sjcin som verkligen gcir skiil fiir namnet. l,g'pmban, osr, lg'Embu 1/4 sk+ 3132 b. Lomben 1783, 1819, 1825, 1-2 Lomben - jb Gn 30 SO, Tk 26 M SO I 1783 sd,gs om nr l: 1858, 1876 - Lomben bek, ek, - ib rArhfl,llit Resol. af d 19 Februarii 1783. X'Adt filst&,nd uptaga detta nybygge och til en brirjan f6,dt 6. &rs frihet.r Jordeboken 1825 kompletterar med upplysningen att mantalet f /16 + l/16 ftir nr I d,r flyttat fr6,n nr 7 i Korpik&n enligt resolution den 25 juni 1805 och meddelar vidare att nr 2 iir lill anlEiggning beviljat den 2l nov l85I och enligt jb 1858 genom awittringsutslag den 13 sept nilmnda &r faststiillt tiu 3/16 kr med halv skatt flr 1875, hel 6,1 1884. Byn har tre g&rdar enligt bek 1871. Namnet har samband med namnet Lombtriisket (Tk 26M SO) p& den sjd vid vilken byn ligger. n' den 2 sept 1843 upptaget till 5/48 kr. Ar en gErd alr 1871, G&rden har tydligen namngivits efter sjtin Myrbergstriiskd. Der, ligger dock inte vid sjdn ifr&ga utan ca B km tiingre sdderut. Man har allts& skiil att misstEirka att namnet inte 5,r genuint folkligt utan officiellt givet i samband med nybyggets registrering. Om s&dan rcmotiverad> namngivning jiimftir artikeln Orrtrtisk.I f6rsamlingsboken A,r 1869 anges Btorhd,en som altenmtivt namn ftir bebyggelsen ifr&ga. Det kan vara det genuina namnet. Girden ligger ntimligen pfl, en torrare hdjdstrii,ckning, en heil'. Namnet ifr6,ga skulle allts& biittre karakterisera bebyggelsens l6ge. Sion Mgrbergstriislcet 6r namngiven efter lflget vicl Myrberget:Eurub. Gn 30 so, Furuberget Tk 25M NO. Namngivningen d,r fdranledd av de omgivande myrstr6,ken. jb-Myrdalen 1 Myrilalen me'pyg'rl,r,somu'y,i[g'bu 3/8 kr - Myrdalen 1858,1876 bek, ek, Gn 37NO, Tk 25M NO - Anges i ib 1858 som krononybygge anlagt efter utslag den 5 nov 1828 med 30 foihets&r och en skatt av 3/8 mtl. Enligt kammar' kollegii skrivelse den 22 okt 1850 fA,r den ytterligare 20 frihets&r. IIar tvf, g&rdar fr,r 1g71. x'drleden i namnet d,r myra (*@pr), djuret, Efterleden d,r il,al, som dock knappast Eir genuint. Byn ligger inte i n&gon utpriiglad dalg8,ng. Dess finska namn iir enligt Wahlberg 1963 s 162 Muuraslcorpi, ungefar 'myr-skogen' och namnet Myrilnl,en bdr vEi,l ses som en partialtiverstittning av detta n&rnn, med en efterled som kommit till p6, officiell viig. Myrdalen ligger i en trakt med &tskilliga finska namn. Bioken nedanfdr byn heter Pilkkabiiaken och nd,rmaste sjii dsterut ilr Stor-Katajd,ru'd, ortnamn med klart finska namnelement. pg' 1505 RAp Mortensscidn 1543, Mortenssii M6lsiin mn' (n) - morthensird Zalg - 1b46, Yterbyn och Mortenssiinn 1547, Ytherbyn och morthercsiid 1553, Ytterherbyen jb 1648 gjb, M&1s6n ek, Gn 37 NO, Tk 25M SO och morezsdd (!) 1556 - m&rtzdn - Agoinnehavet upptas 6,ren 1543 och 1546 till 83 skl med fordelningen 5l :29:3 p& &ker: iing: iiwigt. I fortsiittningen fdrs det under Ytterbyn med undantag fdr i gjb 1648 diir det redovisas sdrskilt med ett utsdde av 8 1/16 tna och en hdskcird om 172 lass. Har enligt jb 1543 och 1546 tv&, g6,rdar men 6,1 1648 fem. Hulda Rutberg ftiresl&r i en uppteckning tolkningen 'skogsdn' f6r namnet. JiimJdr hiir den gamla ,skog' termen md,ril, i t e namnet Kol,mi,rd,en. uppenbarligen kiinde Rutberg inte till de ii,ldsta, ovan anldrda skrivningarna, som ju klart pekar p6, att fdrleden €ir mansnamnet Md,rten i genitiv. Efterleden iir givetvis d i dess urspmngliga betydelso 'markomr6de kringflutet av vatten'. Omkring &r 1400 b6r omr8det fortfarande ha yarit en 6, diir v6l endast de hdgre partierna varit ld,mpado f6r bebyggelse. Jim.fcir betriffand.e dessa fiirh&llanden karta 3 s. 48 med. fdrstiirkt 5-meterskurva, som torde representera strandlinjen omkring &r 1400. Det i norra delen av Md,l^sdn beligna hrigre partiet har kallats Md,lsdbacken rno'gtba'kan, ibland 6ven bendmnt Baclcstan ba)fustg'n. Diir ligger do flesta g&rdarna, och den iildsta bebyggelsen torde ha legat just dtir. l-g Mi,nsbyn mo'nsbp1'yn 2 17196 sk (inkl onumrerad tilltikningsmark om 3/f G sk) Karmansbyn 1543, Karmansbyro 1547, Karmansbyen 1556, Karmanssbyn 1607, - jb KarmasmazsbJm (!) 1539, Karmansbyn 1553, 1566, M&nsbyn 1667-1876 - KarmanssbSm 1606 hl, Mfl,nsbyn 1619 tl, 1648 gjb, bek, ek, Gn 37 NO, Tk 25M NO t Ned,erlcal,i,a soclcen 33 - Byn har 8 girdar 1543-L566,6 6,r 1580, 7 6,1 1607 men &terigen 6 6,1 1648. Jb [667 upptar 9 g&rdar och fr6,n ilr 1725 har byn I nr med 13 g&rdar 6,1 1819, 14 &r 1825 och 27 8,r t87L. Agoinnehavet ti,r &ren 1543 och 1546 243 skl med fdrdelningen 195:40:8 pfl, kategorierna Eker:d,ng:6wigt. Aren 1547-1556 redovisas 268 6rl, 6,r 1559 dEi,remot 318 och 1562-1606 323 I 34 1-12 Nflsbyn n6'sbg'pn Uffu + 2 41148 sk - Bidrnbernees 1543, Bidrbersnes 1547, 1556, Biiirnb6chsnds 1580, BitirbergznSs 1607, Niiiis L667, 1725, Nri,tisbyn 1773, jb 1539, 1547, Niisbyn 1825-1876 - Bidrbersnes Bidrnberganes Bidrbergznes 1553, Bidrbersniset 1566, Bi 1 Pilkkajiirvi pc'lfua7a'rae, po'l,kyamt 1/16 sk Texttrdsk el. Pilkajervi 1858, jb - PilkajEi,rvi 1876 - Pilkajervi eller Texttr6sk bek, ek, Pilkkajiirvi Gn 30 SO, Tk 25M NO - Nybygge anlagt efter utslag den 24 okt 1850 med 32 frihetsf,,r och enligt awittringsutslag den 13 sept 1858 faststElllt til f/8 mtl med halv skatt 1875, hel 1883. Det finska namnet inneh&ller i frirleden pi,l,kka'mii,rke, (ljus) fliick, rblii,ckm (i trEld)' etc, efterled.en tu jiirui,'sj6'. Enligt utsago i byn har den f&,tt namn av att det f I 36 c, ,% SteF. Karta 2. P6,liinge. Nf,got fcirstoracL dotalj ur Tk 25M Kalix SV med f pul,l,i,ng- tycks i 6wigt finnas endast i Dalarna och just i dess finnmarker. om en gErd. Pull,i,ngberget i GrangSrde viistra finnmark uppges att den f6,tt namn av den fdrste som bodde dii,r, och lDii, va en finne som heta Pullingl. Naml p8' Pul,l,i,ng- firurs vid.are upptecknade fr&n Sdfsn6,s, en socken vars ortnamn muntligen enligt Harry St6,hl helt I Neil,erkalir soclcen 37 inte &r pfl,tagligt runt. Jaakkola 1924 s 193 ser bynamnet som en avledning p8, -nki, till ett personnarnn Pulli, en t6nkbar m6jlighet. Jfr t ex sldktnamnet Pul,l,ia,i,nenhos Mii,giste 1970 s. 537. Ntimnda mnda hdjd er en ay de tv& huvuddelarna i byn och benii,mnes Utettbyn eller Yttergrannbyn pEtatbg' gon, ogolargranbg'pn. Den andra huvud- bydelen, vii,ster om den bd,ck som g&r genom byn, bendmns Innergrannbyn eller Innett- byn apndargrwnbg'ytn, r,natbg'pn. Benimningarna iir givna efter bydelarnas l6,ge i ftirhfi,llande till Pd,Hngfjdrden, Utettbyn ltingre ut dys ndrmare havet, Innettbyn ld,ngre in, uppfl,t landet. Leden -ett- i namnen b Nybacken och Big&rilen, p& m 7 Baclcen, Nygd,ril'en, Xrammi,aiken el Smdrhol,men och linnskittbanken. Se om dessa avd Gd,rd,snamn. jb 1 Ruiltrilsk rglE:f,ra'ska I/16 sk - Rudtriisket 1783, Rudtrii,sk 1819, 1825, 1876 - Rudtriisk bek, ek, ek 25M 4h - I jb f783 utsiigs om gfr,rden: uEfter Resolution d: 2l Januarii 1778 iir detta krono nybygge uptagit emot 30 &rs frihetD. Ilemmanet ii,r awittrat och laga skiftat i sammanhang med B,olfs by och betraktas som hdrande till bydelen Vallen diir. Beniimningen Ruil,triialc fungerar i huvudsak som eII kameral bentlmning men ii,r i 6wigt inte sSrski]t bruklig. Den ii,r given efter dot numera praktiskt taget helt uttorkade Rud,triisket, en f d sjd som till en del ligger inom hemmanets ri,gor. Sjcin ifr&ga uppges ha f&tt n&mn ay att diir tidigare fanns god tillgd,ng till fiskarten rud,a (rg'Era). G6,rden Rudtrt*lc har vanligen beniimnts efter olika innehavare sflsom Giihlmans, Kocken och Sahmaltz. Se vidare avdelningen Gd,ril,snamn. 1-7 Ryssbiilt ro'ygba'lt 14U48 sk (inkl onumrerad 6keskatt om l/6) - Ryske- pelth 1543, 1547, Ryskepeltth 1556, Ryskepiiltt 1580, Ryskepelte 1607, Ryske- jb beltett 1613, Ryssbilte 1667, Ryssbii,lt L725, L773, Ryssbelt 1825-1876 - Ryske- peltth 1553, Ryskepelth 1566, Ryskepiiltte 1606 bl, rysbdlte 1648 jgb, ByssbEi,lt bek, ek, Gn 37 NO, Tk 25M SO - Fram till61 1556 redovisas 6 gfl,rdar och 1559-1597 7 gfl,rdar med undantag f6r 6,1 1580 d6, endast 5 uppriiknas. Jb 1607 har 8 g&rdar mot 7 i jb 1667. X'r&n &r 1725 upptas 7 nr med 9 girdar &r 1783, 12 fu L825 och 15 6,1 1871. Agoinnehavet ii,r 1543-1546 L7l skl fcirdelade 110:52:9 p8, &ker:6ng:6wigt. Under tiden 1547-1553 upptas 118 [- 40 grEi,nsande Tornedalen ndmligen som beteclning fiir ett ojti,st kornbrdd, som Einda in i mycket sen tid varit vanligt dEi,r. Namnet skulle i sfi, fall syfta p6, den &ker dir man odlade korn till ri,eska,'korn(brdds)-i,kern'. En annan m 1566 och 14 E"r 1567 men endast I0 &r 1580. fuen 1597 och 1607 upptas 15 g&rdar men &r 1648 och 1667 fl,terigen 12. Jb L725 lnar 12 nr och lika m&nga gflrdar. Ar 1776 Ei,r antalet IB mot 15 flr 1783 och 19 Er 1819. Ar 1825 har byn 2l samt E,r 1871 slutligen 44 gtudar. Agoinnehavet ii,r &ren 1543 och 1546 34L skl ftirdelade 228:98:15 pfl, fl,ker:ii,ng: Kroksfjii,rden. Den sydvEistligaste delen av sj6lva huvudbyr har kallats Grynnan gra'gg,a efter den l&ga sanka udde som g&r ut dd'r; grynna'(undervattens)grund'. G&rdarna liingst normt i byn pfl,b&dasidoromelvenharkallats Uppibynryttbg'y:n. Av g&rdar mdrks p& nr I Giistgintars, pfl, nr 2 Posthemmq,net oc}r- Briinnan, p8, nr 3 Biiclrcn och Pettersbaoken, p$, w 4 Xinngd'rd,en oclrr Slcantrdd,et, pfl nr 5 Lunil,en, pfr, nr 7 L,i,stu(hemmanet), Ldjtnants och Nygd,rd'en, pE nr I Mogiirdan el Glasmrt&ars, pe nr I Baaken och Brdms, p& nr I0 Ronn'i,ngs och Jdnsba.cken, p8' nr ll ocks8, Ronn'i,ngs sa;rrrt Jdns och p& nr 12 Kal,l'. Se avdelningen Gd,rilsnamn. 1 Sockenberg sotlilcanba'rpa, osc soy;kanba'rgan Ll} sk-Sockneberg 1819, 1825, 1858, jb ek, Gn 30 SO Anges i jb 1876 - Sockenberg eller Sockneberg bek, Sockenberg - 1819 vara ett enligt utslag den 14 mars 1804 anlagt krononybygge med 20 6rs frihet. Upptas i jb 1825 med 3/16 kr men i jb f 858 med 1/3 kr. Byn iir namngiven i relation till det tidigaro anlagda Sockentriisk, och de bildar tillsammans en by. Se vidare 7 Sockentriisft nedan. 1 Sockentrf,,sk soy,karrtra'slca, tso soyilcantra'slcan l/3 sk - Sochntrii,sk 1783, Sockne' jb Socknetrii,sk bek, Sockentriisk ek, trtisk 1819, 1825, 1876 - Sockentrd,sk eller Gn 30 SO, Tk 26M SO - Red.ovisas i jb 1783 tillsammans med rlill Lapptriisket> som en enhet, med fdljande marginalanteckning: lSamteliga Korpik& Byamd,n ii,rh6,llit Hr Landshdfdingens Resolution af d. 28 juni 1780 f& tiltrEi,da och upbruka n6gra tracter, til ett nybygge emot 40 fl,rs frihet. Bdr skatta 8,r l8l9>' I ib I8l9 dii,remot sdgs uSocknetrdsk> vara anlagt efter utslag den 23 mars 1783 med 6 flrs fri- het och har efter resolution derr 22 febr 1788 f6,tt yttorligaro 29 6,rs frihet, en uppgift som upprepas i jb 1825 med tiltiigget att rrNybygget rtitteligen bordt skatta 1818, men i afseende pA, dess ftirfallna tillstA,nd har nflgon skatt detsamma frir:r iin innevarande 6,r ej kunnat p6,f6ras, d6, mothstfl,ende fdvs 9164 fu) blifYit provisionellt &sattr. Enligt awittringsutslag den 2 sept 1843 har skatten faststelts till l/3 kr, som omfcirts till skatte den 4 apr 1873. Byn har en g&rd 6,1 187I och rti,knas nu tillsammans med Sockenberg oYan som en by. G&rdarna ligger vid sjiin Sockentriiskeil, vars namn sdkerligen S,r det ursprungliga hdr. Hur namnet skall tolkas iir viil inte helt klart. Utg&r man frA,n det upptecknade uttalet s6, ingfrr i namnet, ordet soalcen'ffllga,mling'. Namnet sftar i s6, fall p& att sjcin ligger ganska ndra sockengrii,nsen till Hietaniemi socken. Avst&ndet rdr sig dock om niirmare 4 kilometer, och det finns faktiskt sjdar som ligger nii,rmare grEinsen, varfdr man stii,ller sig tvekande. Nu finns emellertid t ex i 0verkalix socken vid sidan om sg'y,{am 'socken, fcirsamling' ett so'{an'drugg'. Yidare finns fra,n samma socken upptecknat uttalet so'{an for betydelsen 'socken, ftirsamling', ooh det Ar tydligt att samman- blandning av dessa bflda ord ligger nilra till hands. Man vill dtirftir gii,rna tiinka sig att det 6r det kortstaviga ordet soclcen med betydelsen 'dragg' som upptrider i sjrinamnet men att ordet sedermera uppfattats som ordet fdr f bek, Gn 30 so, Tk 25M NO Upptas i jb r8I9 och 1825 som krono- - storsien - nybygge anlagt efter resolution d.en 8 okt 1800 och ii,r enligt awittringsutslag den 2 sept 1843 skattlagf fillSlS2 kr. Har 5 g&rdar flr 1871. Byn har vanligtvis kallats endast Bi,en. Till bSrn rdknas ocks& d.et samtidigt anlagda Hogland,et med ett namn som inte iir siirskilt brukligt. Formellt kan namnet Bden ses som best mask sg av ett *si,(g)e eller best fem pl av ett *si,(g)a med l&ng stamvokal' N&got s&dant ord att ankn5rta till finns inte i dialekten, men man vill nog giirna jElmfdra med det fr&n 0verkalix belagda verbet s,i,ga sup'sippra' o dyl. Jfr hii,r Pihl 1924 s 230. Ur kort- staviga former sol-,- si,gh,(e) utvecklade former finns ocks& belagda fr&n Nonbotten, som t ex i sammansettningen bergseg bertsq'g fr6n Nederlule8 och Edefors med betydelser som 'vatten som sipprdr fr&n ett berg eller en h6jcl och gdr det fuktigt nedanJcir, och frfi,n $verkalix sqe se,'q, 'stii,lle i sluttning dd,r vatten sipprar fram, framsipprande vatten' etc. Man kan ocks& jiimfiira med det likaledes hos Pihl a a s 96 anJcirda se4na d,t sa'yan q,A, 'bli segt av fukt' och med hii,nvisning lillr;.o dial segna 'bli litt opblott om jorden'. Svagstadieformen till denna stam d,r s&ledes vdl belagd, och det finns knappast anledning att utesluta m6jligheten av en till starkstadiet bildad form *stga med liknande betydelse. Vid byn finns sanka marker med sm8, vattenstrflk som bitvis Eir underjordiska och tidvis uttorkade. Betydelser som 'sippra' och ]iknande skulle passa bra in pA, dem, liksom iiven en betydelse 'vatten- sjuk mark' som finns belagd fr&n annat h6,ll i landet. De terrd,ngmbssiga fdrhS,llan- d.ena kan lii,mpligen utliisas ur det nya ekonomiska kartbladat' 25 M 4 f Storsien. 1-3 Stortrii,sk stg't1,[ra'slca L9132 w - stortriisk eller Lomben 1819, stortrSsk 1825, jb bek, ek, N. storbriisk*s. stortriisk Gn 30 so, N. stor- 1g58, 1876 - stortrii,sk trii,sk Tk 26M SO - Nr 1 anges i jb 18fg som anlagt efter utslag den l0 dec 1805 med 20 6rs frihet medan jb 1825 uppger att krononybygget ilr anlagt efter utslag d.en 20 dec nd,mnda 5,r och har tv8u brukningsdelar om vardera I/16 kr. x'dr nr 2 anger jb 1825 aht krononybygget ii,r anlagt, efter utslag den 9 jan 1805, likas& med 20 fl,rs skattefrihet och skattad tilI f/8 kr. I jb 1858 anges skatten fcir nr I-3 till 7132+ll4+Ll8 kr enligt awittringsutslag den 2 sept 1843. Byn har tre g&rdar &r 1SZI och ii,r uppkallad efter den $o Stortriiskef vid vilken den ligger och som f&tt sitt namn s&som varande den sttirsta a,Y sjdalna i den ndrmaste omgivningen. sjcins ursprungliga namn torde dock ha varit *Muhoiiirai, jh Mod,n ovan. B5m har liksom tv6, huvuddelar, Norriind,eru nq,\rp'tyl, liingst norrut i sj T jh t5+711556 upptas den till 73 drl, a,r 1559 till 95 6rl och under tiden 1562-1606 till 103,5 6rl. Jb 1607 redovisar 13 spl, och gjb 1648 upptar ett utstlde av 112116 tnr samt en hdskcird av l42lass. X'r&n &r 1667 6,r mantalet 1 l/8. Antalet g8,rdar d,r fr&n bdrjan 4 men 5 fr&n 6,1 1607, 6,1 1819 6, 6,1 1825 8 och E,r 1876 I g&rdar. Namnet anger att byn tidigare yarit en jb 1 Stlingb3icken sta'rjba'fuan 7132 tu - Stiingbdcken 1858, 1876 - Stiingbiicken eller Grantrii,skhultet bek, Stiingbdcken ek, Tk 26M SO - Anges i jb 1858 vara anlagt efter utslag den 25 febr 1847 med 40 frihets&,r och 6,r i awittringsutslag den l3 sept 1858 skattad flL7132 med halv skatt &r 1877. Ar en g&rd &r 1871, numera, ingen. Namnet ii,r givet efter den fcirbirinnande Stiingbii,cken, som sannolikt f6tt namn av att den varit xtEingd> dvs d6md n&gonstans. jb L Sf,ivisn6s sauucsna'sa llLZ sk - Siiivitsnii,s 1819, Seivisnti,s 1858, 1876 - bek, ek, Sdivisnds Gn 38 NV, Tk 24N NV, 25N SY Anges i jb l8I9 SiiivitsnEi,s - vara anlagt efter utslag den 2 maj t80l med frihet t o m 61 1825 och tlr provisoriskt skattlagt ttn LILZ i kammarkollegii skattek6psbrev den 18 maj 1813. Namnet d,r en niiset el Korsniisbaolcen, pEn nr 4 Baalcen, R,i,sniiset och appigd,rilen sarrrl pE, nr 5 Holmen, Se om dessa aydelnrngen Gd,rd,sttamn. InLom byns omr8de ligger vidare sA,gverket och sA,gverkssamhii,llet Ka,rlsborg kw'fubon,, v&rs namn i likhet med Bond,e- borg (se detta) och Nyborg i Ytterbyn 6r friimmande fdr genuint norrbottniskt ort- namnsskick. Begreppet borg b:dr ju inte hemma i denna kulturkrets. Namnen st&r dessutom i obestdmd form i motsats till vad som i regel 6r fallet. 1-19 Ytterbyn (rso) a'gtTarbg'pn(u) aBl48 sk 1543, Yterbyn och -Ytherb5mn Mortenszdnn 1547, Yttherbyen och morezsdd 1556, YtterbJ'na 1580, Yterbyn 1607, Ytterbyen 1667, Ytterbyn 7725-1876 jb 1539, 1553, - Ytherbyr Ytherbynn Yterbyn 1566, 1606 bl, Ytterbyn 1648 gjb, bek, ek, Gn 37 NO, Tk 25M SO - Antalet g6,rdar 6r lI &r 1543, 15 E,ren 1556-59, 16 under tiden 1562-66 och 17 A,ren 1567- 1607. I gjb l6a8 upptas endast l0 g&rdar, men dEi,r redovisas Md,lsrjn fdr sig med 5 girdar. Gfr,rdarna ii,r 18 6,1 1667 , 2L A,r 1773,23 &r 1783, 28 6r I8l9 och 58 6,1 1871. Agoinnehavet uppg6,r 6,ren 1543 och 1546 till 303 skl med fdrd.elaingen 203112: 87 Ll2:12 pfl &ker:ilng: sitt centrala lii,ge. P& det gamla fastlandet ligger bydelen In(ne)d,l,ond,et^inalar'ta (: Innonlond,et pit, kafibilden), ii,ven det ett liigesbetecknande narnn. Yidare md,rke Lapptriiskbaclcen lnptraskba'fuan som f&tt namn efter en tidigare liten sj )Q c, (*, nrlnisr. .f Korta 3. Yttorbyn. N6got f6rstorad detalj ur Tk 25M Kalix SO med ftirstii,rkt d-moterskurva. Godkaind ur sokretosqmpu:ckt fiir spridning, Statens la,rrtmiteriverk I980-0I- 17. P6, byns mark ligger d,ven s&,gverket Nyborg ny'borc med tillhdrando bostadsbe- byggelse, ddpt vid s&gverkets tillkomst med ett namn som i likhet rl;red Bonileborg (se detta) ocin Kailsborg i vd,nq,fiiird,en d,r friimmande fdr genuint norrbottniskt ortnamnsskick. Av g8,rdar mff,rks pfl, nr I Uti,byn, p& nr 2 Uram,migd,rd,w odn An, Neil,erkalia soalcen 49 pfl, nr 3 Klubben och Sdrholmen, pE nr 4 Berget och Nybacken, p& tr 5 Innigd,rd,en och Nygd,ril,en, pA, tr 6 Dal,en, p& nr 7 Hiign och Samel,ba,cken, p& m 8 Stugu, uptp'i,, p6 nr 9 G:osbyn odo Ugryti,gd,riten, p& nr l0 Baclcen, Sand,giirilan och Storgd'ril,en, p& nr lI Atigd,rden, pfl, nr 12 Brunnsbaclcen och Isigd,rd,en, p8, nr 13 Inn'i,holmen, pt, ar 15 ?ramrni,udd,en ocin flrarnmrtlwlmen,pfl, nr 16 Hattmakars, Nybo odn alcerbaalcen, pE, nr 17 Bruil,hol,men och Skogs, p6, nr 18 Siilholmen oc}rr Uptpigd,rd,en samt' pfl, nr 19 Dalbaclcen oclr, Niiset. Om dessa se avdelrringen Gd,rd,snamn,. 4 - 802521 Ofinamnen i Kalix kommun Tiire socken Sockennamnet 6,r givet efter den Eildsta och stcirsta bebyggelsen. Se d6rom Tdro nedan. jb 1 Bergtrdsk US kr - Bergtrfi,sk 1825, 1858, 1876 - Bergtrisk eller Vestervik bek, Bergtrd,sk ell Vestervik ek - Betecknas i jb 1825 som krononybygge och anges i jb 1858 vara upptaget till 3/8 mtl enligt awittringsutslag den 2 sept 1843, men dfl, ing&ende endast med halv skatt. I jb 1876 ldmnas den upplysningen att >Jemlikt Kongl. brefvet den 25 Juni 1873 skall motstflende krononybygge som genom Konungens Befallningshafvandes afvittringsutslag den 2 September blifyit skattlagt till 3/S mtl ... till skogsstyrelsen 6fyerlemnas f6r att s&som kronopark fcirvaltau. Namnet Bergtriisk tycks knappast ha varit brukligt. Yisserligen upptas >Bergtr.r p& Gn 30 SO inom det omr&de som nybygget' Bergtrii*k omfattat, men namnet 5r tydligen inte kiint. TjEirnen ifrtga har allmd,nbkalTats Hiiggmanstjiirnenha'gmanslgg'n efter en mycket omtalad gtbbe Hiiggman som bodde vid den omkring 1860-talet. Han odlade en del diir men levde mest p6, jakt och fiske. Tjiirnen ifr&ga har p6, ek l87l namnet Bad"stutj. M X'6rutom huvudbSrn, beldgen p& dstra sidan av Kalixd,lven, kan man p& samma sida urskilja ftiljande frist6,ende bydelar. Ltingst i sdder, p& grii,nsen mot, Bdriel,sbyn, ligger Saed,jan swr,'rpa, cse swr,'ypanmed ett namn som antyder att bebyggelsen diir har sitt ursprung i svedjeland; Baeil,jan iir f d ett inte ovanligt gA,rdsnamn hiir. P8, samm& sida, norr om huvudbSrn, lrgger bydelen Patauil,il,en potaq,'fl,r.t, r,sr, gtotaq'fl,o p& en s& bendmnd, markerad udde i Eilven, dii,r man enligt vad som uppges f6rr haft laxpator ut i forsen Lakd,tan, v&rom se naturnamnen. Uppgiften ifr8,ga styrks av en passus i jb f679 s 218, ddr det talas om rPateg8,rdar som finnarne hafwa brukat i Bdnders- byo. Ytterligare ett stycke 6,t norr finner vi s& g&rdarna Li,l,ln r,sr, la'p!a, ett gammalt soldatnamn i byn. Den bydelen benii,mns numer& vanligen Salkostuild,ensal,lcost_o'd,q, efter den s& benimnda udden ut i forsen Salkost sa'llcost. Detta namn tillhdr de inte s& f& ortnamnen av finskt ursprung i denna trakt. Efterleden -ftosf, som 6,terfinns i andra forsnamn i trakten, d,r utan tvekan det finska ftosfri 'fors' med regelrdtt dialektal apokope efter l6,ng stavelse och en fjd,rrdissimilalion lcoslc till #osf. Namnet skrivs i bek 1871 rSarkostholmerur, och frin 0verkalix f Hd,en, Hti7n(en), Inn&,h,ol,men, Isigd,ril,en, L'i'il,en, Nybaalcen, Nygd'rilnn (tv& st, en pfl' nr g och en p& nr 9), Potan, Potaaaeil,ian, Tal,l,backen, uil,il,em, ung-Li'iln, appdstugan och Atdgd,ril,en. 1858, 1876 jb Bredtrti,sk 1. Breiltriisk br{tra'1k t fr - Bredtriisk 1819, 1825, - bek, ek, Gn 30 SV, Tk 26M sv - uppges i ib 1819 vara >Anlagt efter Resolution den 7 Aug. 1807 af de vid skogs afvittlingen fr&n Byen bortg&ngne Legenheter svara med 15 5urs frihet till och med 1822. Hvar efter Nybygget 1823 kommer att ftu Ll4 Mtl krono>. Aven jb 1825 uppger Ll4kr, ib 1858 diiremot I fr. Bek 1871 kompletterar dessa uppgifter med siirskild anteckning av fciljande lydelse: rrEnii,r & hemlanet, som blifvit beviljadt till anlii,ggning f,t Tdrefors' bruk, saknades till A'ker tjenlig od.lingsmark och 6ngen var af dflig beskaffenhet, blef dess omr6'd'e Yid *toitt ing"" utbrutet, efter f6I,Lt bestii,md areal duglig mark p& helt mantal, utan fiireg&ngen skattlnggning>. DAr firurs &r 1871 en g&rd' G6,rden har vanligtvis inte kallats Brd,trt*k utar- Harabaalce:n cso lwraba'fuem efter det tidigare ltiget pE, en backe med detta n&Inn, vars fijrled 6r djurnamnet h,are. G1rder. ligger inte heller vid Bredtriisket. Namnet Breil,trtisla har i stii,llet till' kommit 7 Breil,triishsunil, varom-. se strax nedan. X'r&n denna bebyggelse har i sin t'ur 7 Breittriislc brukat bendmnas Nomigd,rd,en norcgqt'4, eftersom den ju ligger norrut och betraktats som tillhdrando samma by. I Breiltriiskstnd. brq'fuasksq,'t (?) elLer brf1ra'gka 5ll2 sk enl bek 1871,2i3 sk jb och Kamlungetrisk tillsammans med Kamluagetr6sk enl 1876 - Bredtriisksund jb Bredtriisk eller Bredtriisksund bek, Bredtriisksund ek, Gn 30 1g5g, 1876 - 2. sy, Tk 25M NV - Den fiirsta av de angivna uttalsfomerna ffl,r nog ses som en anpassning till den officiolla formen och har knappast varit bruklig' Byn ligger vid aj6n Breil,triisket ochkallas vanligen med detta namn. X'6rr l&g den vid sund'et mellan derura sjO ocln Mji)triislcet, rilket kan ha fiiranlett en d,ldre namagivning. I nr -Z Breil,triislc benimns den vanligen Sdrigd,ril,en sartgqt'4, eftersom den ligger s6derom denna och g&rdarna allmint betraktats som hiirande till samma by. Jfr vidare Kaml,ungetriisk. Breit ai,ksudd,en, Se Lapptriisk, Stora Xattenborg Se Lflngsel X'lakatriisk I Flakatriisk, Y6stra ftolcatra'1ka l/8 sk - X'lakatriisk Westra 1858, jb vestr&- bek, Y. X'lakatriisk ek, Tk 25M NV, Flakat'riisk vestra 1876 - X'lakatrtisk, Gn B0 Sy - Uppges i jb 1858 vara ett den 5 nov 1828 anlagt krononybygge mod B0 frihets6,r, som enl kammarkollegii utslag den 29 apr l85l fdrlii,ngts med ytterligare I0 er. fu en g&rd 61 1871. Best&mningen Tiistra tlr inte folklig utan tillkommen p& officiell viig fiir ,11 gkilja bebyggelsen fuil,n llntutriisk Astua, se oYan wrder Neil,er- lw,lia sn. Denna bebyggelse har i 7. Itatcatriisle kallats f.& Flalca r,pr, tlro'ka. Byn Ei,r namngiven efter den sjd fll,alntrtisket irrilill vilken den tir beliigen och vars namn inneh&ller ordet llake flro'ka ott slags f&,gelgiller. aldsta g&rden kallaa Isi,gd,ril,en. >forsn> 1619 tl. Se Xorsbyn i Yttermoriiirv L Galbergstrflsk (rsr) g{tbap 53lls2 sk Gallbergstr5,sk 1819, 1825, 1858, 1876 ib - jb Gallbergstrask bek, ek, Gn 30 so, GalbergstrEi,sk Tk 26M sY - uppges i 1819 - I Tdre socken 55 ha rX'&tt konungens Befallningshafvandes Utslag af d. ll feb. 1803 att anlEi,gga och uptaga detta krono Nybygge med 25 &rs frihetu. I Kugl brev den 17 jan &r 1827 beviljas nybygget t5 &rs tilldkning. Har enligt bek 1871 tre g&rdar och upptas i awittringsutslag den 2 sept 1843 till 53/192 sk. Efterleden -triisk i namnet har inte brukats genuint. Skrivningarna Gall,- mAste med hiinsyn till det dialektala uttalet ses som felaktiga. Uttalet bdr snarast representera en ii,ldre uttalsform gg,lr, gglr,av ordet gd,rd,, en uttalsform som finns upptecknad fr&n g6,rden Saanatriislcet i byn. Smdtrii,sk i socknen. Sjdn Gal,l,bergstriislcet (Gal,bergs- enl uttalet), vid vilken bSar ligger, 6r namngiven efter Gal,berget gq,'tba'yya (Gallberget Gn 30 SO), och det ii,r allts& det namnet som krd,ver en fdrklaring. Nu fdrhfl,ller det sig s&, att strax nedanfdr Galberget ligger en sjd Grantriisket, och intill den sjiin finns p& ett par stEillen g&rdar tillhdriga Over-Morjii,rvs by och numer& kallade Grantriisket. P5, sjdns norra sida, upp mot Galbergef har samma by sedan gammalt haft fiibodar som nyttjats sommaren igenom d,nda in i vflra dagar och dit man flyttat med hela familjer. Den betydelse man tillmii,tt dessa fibodar framg&r av att, de i gjb 1648 upptas under en siirskild rubrik rOffwermordjerff fiibodarr. M6hii,nda kan sedana fdrh&llanden ha motiverat en uppkallelse 'g8rd-berget'. Jfr Garslcatan under Stordn. BW har tre g&rdar, Irammigd,ril,era (den ii,ldsta), Nystugan och Ante. Se avdelningen Gd,ril,snamn. jb 1 Granberget Uzkr - Granberget, 1858, 1876 - Granberg bek, ek - Uppges i jb 1858 vara anlagt enligt awittringsutslag den 13 sept 1858 och faststdllt fiill U2 mtl med 15 frihetsA,r fr o m 1859. Jb 1876 upplyser om att Granberget No 1 skall enligt kungl brev den 14 juli 1874 Dtill kronopark afs6ttasr. Ingen bebyggelse finns ddr och har heller aldrig funnits. Det bakomliggande naturnamnet har som fdrled trddnamr.et gran. 1 Grunilforsbacken gra'pfapba'fuan, (tsc) granfa'py1 I fu Grundforsbdcken 1858, jb - 1876 - GrundJorsbacken eller Grundforsbd,cken bek, Grundforsbacken ek, Tk 25M NY, Glrundfors Gn 30 SV - Dii,r finns en g&rd 6r 1871. Hemmanet 6r beviljat till anliiggning 6,t Tcirefors bruk. Det genuint brukade namnet har varit Grund,forsen, efter den s& benii,mnda fors i Tdreiilven vid vilken byn ligger. Efterleden -backen d,r tydligen officiellt tillfogad, med sltning p& att byn ligger p& en mindre hdjd. Namnformen Grund,forsbiiclcen tu helt omotiverad, eftersom det inte finns nflgon bd,ck dd,r. En gf,,rd heter Baclcen. Se avdelningenGd,rilsnamn. 1 Hatatriisk opt ha'trqt I-lllz fu Ilatatriisk 1783, 1819, 1825, 1858, 1876 jb- - Hatatrd,sk bek, ek, Gn 30 SY, Tk 25M NV - Betecknas i jb 1783 som oskattlagt nybygge Bom lyder rtill Meldersteins bruk och har Bruks igaren derfl, X'rd,lse frihetl. I jb f 825 anges g&rden som ett nybygge om I lll2 mtl under Meldersteins bruk. Den har dock i varje fall senare hcirt under Tcirefors bruk. Gflrden ligger ej vid Hatafirii*lcet, som f jb bek, ek, Gn 1 Holmselet (ost\ ha,lrnsa'ra I fr - Holmselet 1858, 1876 - Holmsel B0 Sy, Holnselet Tk 25M NV - Anlagt under T6refors bruk. Se sd,rskild anteckning Brd,triislc ovan. G&rden er namngiven efter ltiget vid ett s&, benEimnt mindre sel (lugnvatten) i Tcireiilven. I selet finns en liten holme, som fciranlett namngivningen' 1 fr Idbd,cken 1819, 1825, 1858, 1876 jb Idbecken bek, ek I Iilbiicken - - - sEigs i jb r8l9 vara ett frti,lsenybygge med 15 A,rs frihet enligt brev den 20 apr 1798. I jb 1325 uppges att nybygget btirjar skatta 1815 fiir 1 mtl frilse rjemlikt Ordres d. 23 juli 1799>. Bebyggelsen lfl,g under Tdrefors bruk, Yarom jfr anmiirkning lrrrrder Breil,triislc ovan. Den l&g visserligen rdtt nii,ra ld,biicken, men detta namn brukades veterligen aldrig om hemmanet. Det p& orten brukliga namnet var Ri,n7l,atriislaet y,rjlta-, rarjba-, rarjlratra'gka, efter den sjii med detta namn vid vilken g&rden 16,9. x'6rlecl i detta namn fcirefaller att vara ett adj ringlog'vinglig, ranglig" men det lir osii,kert vad som skulle kunna ligga bakom en s6dan karakteristik ndr det gti,ller en sj >>J ng emarsbyr> Se Yiistann6s' 1-B Kamlunge 13132 sk _- Kamlwnghe 1543, Kamlunge 1547, L556, fiw, _mbbo'prjg jb (6,6folinge 1580, 1667, Kamblunge 1607, 1725, Kamlunge 1773-1876 - Kamlunghe 1539, Kamlunge 1547, Karnlunghe 1566, Kamblunge 1606 bl, Kamlunge 164g gjb, bek, ek, Gn 37 NO, Tk 25M NY - Antalet g&rdar varierar. sfl,lunda upptas tvfl,6,ren 1543 och 1546,lyra under tiden 1553-1567, tre i jb 1580 och 1597 men endast tv8, und.er tiden 1607-1679. Byn har tre m L725 och 1760, och sist- niimnda frr d,r antalet g6,rd.ar fyra. fuen 1773 och 1776 redovisas fyra g&rdar p& Iika m6nga nr, jti,mftirt med 5 gflrdar 6,1 1783, 6 6,1 1825 och 9 6,1 1871. Agoinnehavet iir 6,ren 154346 5l skl med fdrdelrringen 38:10:3 p8, &ker:ii,ng:6wigt. Aren 7847-LEb6 redovisas 77 6rl mot 124 orl fl,r 1559 och I30 6rl under tiden 1562-1606. Jb 1607 upptar 6 spl I skl och i gjb 1643 anges utsEidet till 6 6/8 tnr samt hdskcirden till 96 lass. Mantalet 6,1 1l/16 6,1 1667, 314 fr,"r L725,718 &ren 1773 och 1825 samt 13132 i sista jb inkl en tilliikning vid avyittringen om 7132 ]rrltl, varom jfr Viistanlors nedan. Byn ilr belEi,gen vid sridra flnden av Kamlunqtriislcet och nedanf Tk 25M NV - ilr ett enligt resolution den 29 maj 1832 anlagt krononybygge, vars skatt faststillts i awittringsutslag den 2 sept 1843 med halv skatt fr o m 1863 och hel fr o m 1869. En g&rd 6,1 1871. Namnet ii,r med stiirsta sannolikhet ett finskt Kw,sijiirai 'gransjdn' som betecknat det sjdkomplex vid vilket byn flr bekigen. Den best&r av tv8 fr6n varandra vitt skilda delar, huvudbya Kosjiiru vid den nu helt torrlagda Sbrkal,aen (se naturnamnen) och Ld,ngailcen eller 0aero,ilcen, l,q'lcaq'ilca, cst, gaw-a'pka vid en vik av den nu till stiirre dolen uttorkade huvudsjbn Kosiiira. D6rifr&n harhuvudbyn vanligtvis beniimnts Hisso Kalaenht'so ka'lraanefterliigetfr&n Ld,ngui,lcen sett bortom Kaloen: Sdrkalaen. N6gra g&rdar i huvudbyn, i dess sydli- gaste del, har kallats HeilentOth&4,hq'ra.ILd,ngai,kenfir,ns gflrdarna Xramm'igd,rilen oc}r Innigd,rd,en, se avd Gd,rd,snamn. 1 Ktilvfors 2i3 sk TjEllffors 1819, jb JSa'lrpfo'S - Tjii,lforss 1858, Tjtilfors 1876 - Tjd,lffors eller Kii,lJfors bek, Kiilffors ek, Kiilvfors Gn 30 SV (den nordliga av tvA, lika namn{ormer), Tk 26M SY. Anges i jb f8I9 vara tyA, enligt Kon. befallnings- havandes resolution den22 okt 1799 upptagna friilsenybyggen med 25 frihetsflr och upptas i jb f858 fill 213 kr enligt awittringsutslag den l3 sept 1858 och med halv skatt 1882, hel 1890. Byn kallas oftast Kiilad,forsen lg@aebe'fu'€an efter en se, bend,mnd forc i Kiiladlo invid g&rdarna. Uttalet Jgar:alr- iir tydligen en metates av ett lgabao-, ett uttal som fcireligger fr&n Overkalix. X'6rled i namnet dr sd,kerligen lciilaa lgdlru 'renko, vaja', en avledning till kala. Den sydliga namnformen Kiil,afors p8, Gn 30 SV kallas Kiil,ad,nelKiil,ad,gd,rilarnaochtillhdr byn0uermorjiiru,rLoga rdknat bydelen Viistanniis dd,r. I Lagntriisk lagnatra'1lea Lagnetrd,sk Lagntriisk jb l3/f6 fr - l8lg, 1858, 1876 - Lagntrd,sk bek, ek, Lagnatriisk Gn 37 NV, Tk 25M NV - Betecknas i jb I8l9 som frdlsenybygge enligt resolution den 2l dec l80l med 20 frihets&r och upptas ijb 1858 till t3/16 mtl frEilse. fu l87l finns dd,r en g&rd. Bebyggelsen d,r namngiven efter sjcin Lagnatrii,sket G&rden ligger visserligen inte vid sjiin utan ca 3 km lii,ngre s utgdres af do egor, som tillh6rt kronotorpet L&,ngtrdskrr. DEir har inte p& ld,nge funnits n8,gon bebyggelse, kanske aldrig. l Marieberg mard'aba,'re l/3 sk-Marieberg 1783, I8lg, IS2E,Mariebergel.L&ngsel 1858, Marieberg l. eller Lfr,ngsel 1876 jb Marieberg - eller L&ngsel bek, L&ngsel eller Marieberg ek, Marieberg Gn 37 No, Tk 25M NV - Har enligt jb 17sB anlagts efter resolution den 6 maj 1779 och tillhtirig rlandtmEitaren Borgstrdm>. Skattar enl aw"ittringsutslag den 2 sept 1843 fdr r/3 kr men i jb 1876 samm& mtl sk. En gird &r 1871. Det genuina namnet har tydligen vait L&,ngsel,etl,q'ksa'laefter d.et sA, benEimnda selet i Kalixii,lven. Ddr finns f d en g&rd som bend,mns sA,. Namnet, Marieberg tu vdl att tillskriva en uppkallelse, troligen frfl,n nd,mnde lantmd,tare Borgstrdms sida, sannolikt efter hustruns n&mn. Av g6,rdar finns, fcirutom den tidigare niimnda Ld,ngselet, Stenheden och Sued,jan Se avdelrringan Gd,rd,snamn. 1 Mjiilafors wt m7a'ban(o),mchafa'S ll4kr Mjcilafors 1825, 18b8, I"8ZG jb - - Mj6lafors bek, ek, Gn 30 SV, Tk 26M SV - ilr enligt awittringsutslag den lB sept 1858 skattlagf 1.lll ll4 kr och i jb f 876 utsdgs d€i,rom att rJemlikt n&diga brevet den 14 juli 1876 skall motstfl,ende krononybygge - - till kronopark avse,ttasu. G6,rden llf p6, norra sidan av Grunikriislcd,n har namngivits efter fl,ns branta striinder nedom gA,rden; mjdla m\a'ba'brant sandstrand i & eller S,lv, nipa'. Namniormen Mj\talors, som har en mer officiell karaktdr, ilr civertagen fr&,n namnet pA, forsen id Mjdl,an. 1 Mjiitriisk (r,sr,) mr,'trel glca mo'traslcge'4 I fr MjdtrEi,sk 1858, 18ZG jb - - - Mj l3 fi,r 1819, 15 61 1825 och 2l &r 1871. Agoinnehavet uppg&r 164946 till tg3 skl med fdrdelningen ll4:52:17 p& &ker:6ng:6wigt. fu fS+Z-fOf6 upptar byn 243 6rl mot 251 6rl flr 1559. Under tiden 1562-1606 redovisas 266 6rl. r jb 1607 upptas 38 spl 3 skl samt I spl 2 skl linda. Gjb 1648 anger utsidet till t7 t0/16 tnr och h6skdrden till 314 lass. Mantalet d,r 2 7148 under tiden 166z-1828. x'6rled i b5mamnet 6r fisknamnet sik och efterled det i ortnamn r6tt ofta upptrddande zds 'udde'. I byn finns numera ingen udde med namnet, men man men&r dii,r att det som givit b5rn dess n&mn snarast 6r omr&det ntirmast norr om Biiclcen, den btick som fr6,n Bytriislcet rinner t'ill Sikntisfjtirilen, solorr kartofnas TdrefjEirden vanligen har kallats. SA,som framg&r av kartbild nr 4 s 63, ddr s&vEil en del av 5-meterskuryan som av Biialcen har markerats kraftigare, bildas diir ett par markerade uddar, en norr om Biinken och en s Aaer-Bettniisef. Se om d.essa avdelningen Gd,rilsnnmn. 1 Smflsel smasa'la 2 fr-Sm&selen1776,1783, Sm8,sel 1819, 1825, l8E8,18ZG jb- Sm6,sel bek, ek, Gn 30 SV, Tk 25M NY - I jb 1776 sti,gs att rDesse nybyggen Ei,ro nyligen uptagner och jb 1783 upplyser om att de ilyda till Meldersteins Bruk och har Bruks igaren der& X'rd,lse frihetrr. I b&tla dessa jordebdcker upptas tv6, nr, men i fortsd,ttningen endast ett. Byn har en g&rd &r 1871. Av fdrleden Smd,- framgE"r att vi rdr oss med ett pluralt begrepp, och av de iildsta skrivningarna samt det dialektala uttalet framg&r att namnet 6r en bestd,md pluralform. Anledningen till namnet 6r att bebyggelsen ligger p5, en markerad udde i Tdreii,lven mellan de lilngre upp efter ii,lven beldgna Morajiirasel,et, Granhol,msel,et och Smagrund"sel,ef, som jiimfdrts med det st'ora Venikselat ldngre nomrt. Av gA,rdar mdrks Backen och Junlc eller Uppi,gd,rilen. Se avdelningen Gd,rd,snamn. Tdre socken 63 \ aa\, I --' ) lo I S/'!@ 0 ,?n ffiN '. l\ .1' ,14 C.] -i\\ )fl aD?oeo ,/) "" q -\--- --/- refl/\.r \- , =- ,'i \ tl r.j ![ Karta 4. Siknii,s. Detalj ur Tk 25M I(alix SY n&got fiirstorad och med dol av 5-metorgkurvan samt bii,cken frin B5rtrii,sket till Siknesfjiirden kra,ftigare markorade. Godkii,nd ur sokretess5m- punkt frir sprid-ning. Statons lantmd,teriverk I 980-01 - 17. 1-3 Smfi,triisk cst smotra'gka 5148+lll2 sk+3/16 kr Lillberg eller Sm&triisk jb - 1825, Smd,triisk 1858, 1876 - Sm&triisk bek, ek, Gn 30 SY, Tk 26L SO - Upptasi 1825 6,rs jordebok under REne& socken och sii,gs vara beviljat till anlEi,ggning enligt resolution den 26 nov 1790 med frihet t o m &r 1819. Dnr anfdrs endast nr l, fdr vilket jb 1858 anger att det Eemtrd,sket och pA, landtungan mellan detta och Yttertrii,sket. Den kallas Isati,ll, och d,r en utflyttning fr&n nr l, som fr&n nr 2 6ven kalfas At6aer. Se om dessa avdebringen Gd,rd,snnmn. l-4 Siiren s@l!r1, bs6t sq'uro I fl/96 sk Szdrom 1543, Szcirenn 1547 , Scirenrr lbEG, 1580, 1607, - jb Sciren Sdrdnn 1619, S6ren 1667-1876 - Sdren 1539, 1553, 1566, 1600, Sz6rem L547 bl, Sdrn 1648 gjb, Sdren bek, ek, Gn 37 NY, Tk 25M NV - I jb lb43- 1559 upptas tv& g&rdar mot tre under tiden 1562-1580 och 4 &ren 15g7-1778, med undantag fdr gjb 1648 som upptar 5 g6rdar, varav dock en % % .:.\:.,i: Karta 5. S holmen sanhe'tme,n efter den udde (f6rr hoLne) varp& fabriken ligger. Namnet ?dre har varit utsatt fdr olika tolkningsf I 68 arrvittringsutslag den 2 sept 1843. Byn har tv& g&,rdar 6,1 1871. De b&da uttalen std,mmer ijverens i avseende p& att beteckna namnet som en best neutr pluralis. D6remot tycks de inte g& att jilmstiilla etyrnologiskt. Den plurala formen beror sg,kerligen p& att denna utvidgning av Tcired,lven best6,r av fyra markerade vikar, tv$, i norr, tvE, i sdder. Selet har en mycket karakteristisk konfiguration. Det fdrsta av de ovan anl Aaer- 6,r tydligen sen&re tillkomna i sirskiljande syrfte, m&hiinda i samband med skattltiggningarna under Glustav Vasa. Intressant 6r att Ei,goinnehavet i de Eldsta jordebdckeura 6r exakt lika fdr Yttermorjiira inhJ lorsbgn, beliigna vid nordd,nden av Kamlungetrdsket och Aoermorjiira inkl Viistanniis dd MorjEirvtriisket. MA,hii,nda kan fcirhA,llandet spegla en tudeLring av en gammal enhetlig by. Sannolikt bcir den dldsta bebyggelsen ha legat vid, Morjiiratrii*ket, eftersom det iir i detta n&mrr man bdr siika ursprunget till de b6da bynamnen. S&vd,l de iildsta skrivningarna som det dialektala uttalet pekar p& att man b6r utg& fr8n en icke belagd finsk form *Murojiira,i, vars f6rled mura har betydelsen 'dy' och d6r efterleden ti,r det vanliga jiirai 'sjo'. Byra Yttermorjiira i den kamerala meningen best&r som f6rut antytts av ty& fr&n varandra skilda bebyggelser, sjEi,lva huvudb;m viister om 6lven samt Iorsbyn fa'pbg'yn iister diirom. De har i trakten alltid betraktats som skilda byar. Iluvudbyn vdster om 6lven har efter tillkomsten av jiirnvigsstationen Morjtira kommit att utvecklas till ett jrirnv6gssamhfllle, en mindre centralort med bl a egen kyrka, och kallas numera allmd,n endast Murjiira mg1'r1a'ga el -L ' . Xorsbyn ddremot har i stort sett beh&llit sin bykaraktd,r. Den omfattar nr 7-Il och har bla de n&got fdr sig liggande bydelarna Breil,oi,lcslcatanbra'aoksko'flnn, vid en udde (skate) som sticker ut strax ovanfdr en bred vik samt Boilarrmbg'gran - wbbg!\era eller lorsbybod,arna fapbabqt'gram som ursprungligen varit fibodstrille under Iorsbyn. Av g6,rdar miirks i MorjEirv Berget, B,in, Iramm,igd,rd,en, Hd,en, Hol,men, Skatan, Baed,jan och Uppi,gd,rd,en, i Forsb;rn Backen, Dal,en, Iramm,igiird,o, Hed,giirilan, Hiiqnen, Nygiir(l,an, Saeil,jan, Tal,lbacken, Uffibd,ckeru odn Aheiten Se om dessa avdelningen Gd,ril,snamn. L Okvattnet g1'y,lwa'!na3/16 sk- Okvattnet 1819, Okwattnet 1825, 0kvattnet 1858, 1876 jb Okvattnet bek, ek, Gn 37 NV, Tk 25M NY Upptas i jb 1819 som - - krononybygge anlagt enligt resolution den 27 febr 1790 med 30 6,rs frihet. Mantalet upptas i jb 1825 till 1/6 kr och i jb 1858 till 3/16 kr. By, har tv6, g6,rdar enl bek 1871, ddr d,gorna delvis redovisas gemensamt med Kosjiira. Den ligger inte vid den numer& urtappade tidigare sjOnAkuattnet lutan ett stycke siider ddrom vid Okaattenbiiaken. Yokalismen i den dialektala formen utesluter mdjligheten av att i namaet kunde ing8, ordet dft 'dragdjur' etc. I stEillet bcir man anta att frirleden har med verbet 6lca atl g6ra, och namnet skulle d& syfta pfr, att sjdn haft liitt ftu att t)lca drrs syernma iiver. Jfr hii,r Lundahl 1955 s 151 och Widmark 1959 s 53 som bl a anfcir identiska namnJormer fr&n andra hfr,ll. Senare led Eir aatten 'sjo', vanligtvis ocentralt beliigen sfldau. -tildsta g&rd tir Isigd,ritem.I 6wigt mEirks Nygd,rd,en och Baeil,jan. Se avdelningen Gd,ril,snamn. 1-11 0vsrmoriilw a'aarmoraya'ryt - -ja'ya 31/4 sk - Offwermoraierff 1543, Offwermoraiefil 1547, Offzermorierff 1556, 0ffuermiordierff 1580, Offuemordiiir{f 1607, Ofuer Mordierf 1667, 0fwermordjerf 1725, 0fvermordjerf L773, l825,0fver- jb morjerf 1876 - Offwer moroierff 1639, Ofluermorierff 1553, Offuemoroierff 1566, Offuermordiii,rf 1606 bl, Offwemord Jerff 1648 gjb, OfvermorjEi,rv eller 0fvermorajSrv bek, 0fver-Morjilrv ek, Overmorjiirv Gn 30 SV, Tk 25M SY - Jb 154346 tar upp tre g&rdar mot fyra &r 1556, 5 &r 1559, 6 &r 1605, 8 &r 1607 och Tdre sockem 7L &r 1871 34 g&rdar. Agoinnehavet 6l- 154346 99 skl fdrdelado 72:22t5 p& &ker:ilng: iiwigt. Under tiden 1547-1556 redoyisas 143 iirl mot 171 iirl &r 1556 och 172 tirl &ren 1562-1606. Jb 1607 upptar 23 spl I skl och i gjb 164s anges utsiidet till 9 5/16 tnr och hiiskdrden till 236 lass. Herbill b6r vii,l lSggas det som i gjb 1648 betecknas som Diiffwermordjerff fdbodan med 3 2116 tn:" utsddo och 20 lass hii. Byrr- ligger Moriiiratriisket, Mantalet d"r I t7 148 A,r 1667 samt 2 7/16 1773-f 825. vid *Muraiiiru'i,, en sj Cfrrdsnamn All,miint Namn p& g&rdar i by har iinda in i senaste tid varit allmiint i bruk i Kalix och Tdre ii,lvdalar med omnejd. Praktiskt taget varje brukningsenhet, d,ven minsta ld,gen- het, har haft sin speciella bend,mning. Namnskicket dr ocks6, ganska enhetligt, och Eamma namnt;ryer upptrdder i etort sett i alla byar. Ofta finner man identiskt samm& namh i ett flertal byar; vi har att gdra med mdnsterbildningar. X'dljande framstd,llning vill f6rs6ka ge en n6,got s& nflr utfiirlig bild av g6,rds- namnsskicket i Ka1ix kommun. Det innebiir inte att ett fullstiindigt material fram- lEiggs, n&got som skulle kriiva alltfdr storb utr5rmme. S&lunda har en kraftig gallring m&st vidtagas framfiirallt inom den namntS4p som innebEi,r ett utnyttjande av personnemn, s&v6l fdrnamn som i s5mnerhet familjenamn. Dir kommer vissa grupper att belysas ytterst knapphEindigt. X'6r andra namntS4per sker dock en fullstii,ndigare redovisning. Ett karakteristiskt drag fdr g8,rdsnamnen 6r att de som regel inneh&ller ett prepositionsuttr5zck. Det kan i vissa namnt;ryer alternativt utelfi,mnas men har i andra fall blivit ett slags fdr g&rdsnamnen typiskt prefix som smdlt samman med fdljande namnelement. Don utan jEi,mfdrelse vanligaste prepositionen 6r hd,r o's'd 'i', men ilven andra kommer ifr6ga. Tydligast framtriider detta bruk i gfl,rtlsnamnen med efterleden -gd,rilcn. De behandlas nedan huvudsakligen under avdebringen Lii,ge.s- beteoknand,e g d,ril,snamn. Inte sfl, ff, gE,rdsnamn Eir baserade p& naturnamn. De skiljer sig d& vanligen fr6,n dessa genom att g&rdsnamnen har en i namnbildningen hemmahdrande preposi- tion. I g&rdsnamn bildade till personnamn eller personbeteckningar tycks preposi- tion vara obligatorisk. Se h&rom nedan rndet Personbete,clcn'ingar sorn gd,ril,snomn. Det namnmaterial som hdr skall belysas gmndar sig pE, uppteckningar gjorda under senare delen av l930-talet samt 1940-talet. Det rdr sig allts& om ett namn- skick som p& 1940-talet var i levande bruk, och hflns5rn har inte tagits till eventuella fdrd,ndringar sedan dess. P ersonbeteakni,ngar som gd,ril,snamn Mest skiftande bland alla gd,rdsnamn tycks de vara som b&seras pE, personnamn, fdrnamn eller familjenamn. Diir har namnen i stor utstriickning viixlat med iigarbyten p& g&rdarna. De representerar s&ledes en ung eller mycket ung nErmn- bildning, Yanligtvis hEtnfdr sig namnen till d.&varande eller udrmast fiireg&onde 6gare. Det ilr s6,llsynt att namngivningsorsaken 6r att s6ka ldngre tillbaka i tiden. 74 De namnbildande personn&mnon st8r antingen i grundform eller i genitiv. Som personn&rln sltar ju grund.formen i regel p& indiviclen medan genitivformen vanligtvis avser namnbf,rarens hela familj. Nd,r formerna ftiregEs av preposition fungerar de b8da som gS,rdsnamn. Det tycks dock fdreligga en skill:rad i funktion mellan grundfom och genitivform s&tillvida som den sistn6mnda fciretridesvis avser dA,varande 6gare medan grund- formen vanligen syftar p& en tidigare innehavare. Regeln tir inte undantagslcis, men awikelserna ilr f& och har i m8,nga fall sin speciella ftirklaring som t ex att ti,garskiftet legat nflra i tiden. Sfl,lunda flr g&rdsnamnet, isd Alfreil i 0veruorj6rv grvet efter d&varande dgarens fader och s&mma namn i SiknEi,s efter fdrre innehavarens fader. G&rdarna 'isrl Alfreils i L&ngsel och Ytterbyn ddremot d,r namngivna efter d&varande d,gare. Enligt s&mma modell har gflrdarna dsi Isak i PA,liinge, Sikniis och Ytterbyn f&tt namn efter fldigare dgare, u,gtgti Isaks i Lantjiirv efter den d&varande. Med namnet isc Ante i Galbergstrd,sk efter flgarens fader och s&mm& namn i Mo6k6len med sltning p& en fdreg&ende 6"garc Anton kan man jiimf6ra g&rds- namnet rlsd Antons i Bdrjelsbyn, Bodtrd,sk, Kdlsjii,rv och M&nsbyn, alla namngivna efter d&varande ti,gare. Yidare kan n6mnas csd Fela i Bdrjelsbyn, ddr en fdregA,ende Sgare hette Rarl-Ired,ri,lc; Ieln (la'la) itr en kortform lill lred,ri,lc. Andra exempel tu wgtlti Gustav i Btirjelsbyn, dflr dgarens fader hette Gustav, osd Jakob i Sikniis likas& efter Eiga,rens fader samt osrl ftobert i B Aven namnet osi Stens Q,sc sta'q's) i kyrkbyn T6re kan tyckas vara givet efter ett fdrnamn Bfen,. 36, 6r dock inte fallet. G6,rden har nd,mligen f6,tt namn efter d&varande innehavare Yilma Stenmnru, och namn-formen 6,r allts& utbruten ur familjenamnet. Det tycks vara det enda namnet av denna typ. Egentligen borde g&rden ha f&tt namn i anknytuing till dgarinnans f6rnamn. Men hon vat d,ven telefonist och nflgot av en officiell person i byn. Och det ligger nog ndra till hands att kalla en s&dan person med efternamn, n&got som tydligen skett i detta fall. Av bekviimlighetssktil har namnet sedan f6rkortats. Det d,r f d ri,tt ovanligt att kvinnonamn ing&r i g&rdsnamn. N€ir sA, 6r fallet beror Gd,ril,snarnn 75 det vanligtvis p& att kvinnan (hustrun) ifr&ga gjort sig bemtirkt p& n&got sEtt. G&rdsnamnet isi Elins i Ovemorjii,rv yar s&lunda fdrorsakat av att 6garens hustru El,i,n hade bageri. G6rden osrl Malja (cso ma,'fua) i Bdrjelsbyn hade f&tt namn ofter den f6me bebyggarens hustru Malja (Amalda). IIon sEigs ha varit rherre i husetD. Om g&rden osd Beckas @m ba'fuaa) p6, R&n med -s v6,gar dra den slutsatsen att namngivningen fdranletts av d&tida husbdnder. Geuitivformen tyaks f d inte kunna p&visas numer&. Kortformer till Ndrs fdreligger i namnen p& ett par g&rdar i Overmorjd,rv. Den ena beniimns dsd Nika Q,sr, no'fia) och sd,gs ha f6,tt namn efter dA,varande 6,garens fader -Iflils Henrik medan cso Nicke (oso n@Jfi enligt uppgift namngivits efter d6varande igarens morfar .Iflils Henrik. Troligen rcir det sig i b&da fallen om samma Nils Henrik, och variationen har viil sin gmnd i att bflda g&rdarna 6r belii,gna i samma bydel och rdtt nilra yarandra. Aven g8rden z1ryri Nikos (rytc no'kos) i Ytterbyn har f&tt namn efter en tidigare 6gare lflils. Namnformen f6refaller att ha finskt p8,br&. En kortform fiireliggor ocks& i namnet isi Yaliles (oso oa'!il,as) i Ytterbyn, givet efter d,garen Vald,emar. Redan tidigare har h6,r anJtirts narnnen niir-o-Bin-Anton och niir-o-Jotta. Ett mindre antal gd,rdsnamn bildas med prepositionen niir 'hog'. Den har som regel sltning p& person och styr dativ. I g6,rdsnamn 6r dativen alltid uttryckt, oftast med ett omedelbart efterstiillt personligt pronomen som i nd,r-o 'r;rdt honom: X'cirutom ovan anJdrda kan niimnas niir-o--Ltton (na'ru1w'ntoa) i Korpik&, niir-o- Gottfoiil (na'rugo'trfrod) i Str6,kanEi,s samt med tillfogat e{ternamn niir-o-Sfuanil- Torsten (na'ru-stra'nd,to'p[an) i M6nsbyn efter ii,garen Torsten Strand,. Eftersom narnnen alltid tycks hrinJcira sig till flgarens fiirnamn bdr vd,l Jyss i gflrdsnamnet niir-o-Jyss (na'ru rc'gg) i Sangis ses som enkortform avnamnet Gustau. Dfrvarande d,gare hetto e*@ Fredriksson. Namn ay denna typ finns d,ven bildade till kvinnonamn, och det prepositionella prefixet har d& fomen niir-n 'ndr henne'. Bland namn ay deuna t5rp kan nd,mnas niir-n-.Lnna 1na'q..10'Zta) i Korpik&, niir-n-Edtt (narg,{ilnt) i Lapptrdsk och niir-n- Matilila (na' n;ma,tu'!d,a) i Rolfs. En alldeles speciell utformning av denna namntyp uppvisar g&rdsnamnet nar-kpa'l,fra'roku 'ndr Karl-Freilrikum' i Sangis med dativindelsen fogad till &garens fdrnamn. Talrikast i gruppen genitivnamn ilr de som bildats till igarens familjenamn. Det rir dverhuyud den vanligaste typen bland g&rdsnamnen. Man kan nd,mna fsd Brf,nnvalls i Bdrjelsbyn och Galbergstrdsk, riso'Bergmans i Str&kanii,s, tisti Bjiirkmans i Rolfs och Ytterbyn, isd Bfi,ckmans i Gammelgfl,rdon, iso'EngsfoOms i Gmndfors- backen, isii Forsbergs i Overmorjarv, ,isi Linilbiicks i Kamlunge, dof Lindgrens i Sm&sel och Yttermorjirv men ugtpi Lindgrens i P&l6nge, iori Lunilsfudms i 0kvattnet, rlsi Lunilbiicks i M&nsbyn och rytpi, Rutborgs i Sangis m fl m fl. Typen d,r som tidigaro nEimnts den flyktigaste typen av gfi,rdsnamn, eftersom i regel gtrdarna ifrA,ga byter namn niir de f6,r nya 6gare med andra familjenamn. Aven g&rdsnamn bildade till familjenamn upptriider emellan&t i grundform, men det iir relativt sillsynt. Namnen hti,nJdr sig dd, i regel till tidigare innehavare. P& g&,rden isd Daviil i Bondersbyn har sfl,lunda tidigare bott en lamiTj Datsiil,oson, ocn' gf,rden rlsf Moilig (ost mqt'grt) i 0vermorjii,ry v&r ben6mnd efter en soldat Mod,i,g som bott d6r fdrr. G&rden risd Ripa i Ytterbyn var uppkallad efter sin f6rste &gare soldaten Ri,pa. I det lokala spr&ket l Ett s6,dant ing&r ocksA, i namnet osi Gahm Q,sc gpa_m) p& g6,rdar i Gammelgflrden och MA,nsb;m, dir g&rdarnas Sgare bar familjenamnet Gahm. Byn Lilla Lapptriisk har i varje fall tidigare vanligen kallats i,si Ga,hm ellet u,gtgti, Gahm (oge gga_m) och sEi,gs p&, sin tid ha awittrats till en filrrr Ga,hm, som tros ha varit tysk. G&rden i Gammelg6rden har tidigare kallats dsri Ldjtnants och senare ,ia,i Md,l,ars, yarom se nedan. Namnet rlsd Smalls (oso smals) har dols avsett en gflrd i Innanbdcken, dels varit d,ldre namn p6, hemmanet Ruiltriisk. Det rcir sig inte om n6,gon genitivform utan om ett tyskklingande {amiljenamn Bahmal,tz p& en tidigare innehavare av sistniimnda hemman. X'drmodligen ftireligger ett samband med Johan Abraham Schmaltz som var kyrkohorde i Kalix 6ren ISIG-3I. ,i^si, Ovanligt d,r g&rdsnamret Rosen Q,sc rg'sq,) i P&liinge som benii,mning p& en lii,genhet vars 5,gare bar familjenamnet .Bas. Namnformen ii,r tvetydig. Den kan ses som en bestii,md nominatiy av familjenamlet. Men eftersom prepositionen isi regelmdssigt styr dativ borde vi ritteligen ha att giira med en dativform, i detta fall fem sing. X'amiljenamaet har i s& fall associerats med det liklydande appellativet och b Bonil(e) Q,sc bog,nil,) i B8tskii,rsniis. S& hette tidigare dvon Xrammcgd,rilen i Tjeru- triisk. Yidare kan nii,mnas Nybonils (rry'yobg'qns) i Sangis, som f&tt n&mn av att en 0verkalixbo inkdpte g&rd.en, som d& aliisfl, fick en ny (tru,s)bondc. En personbeteckning utan direkt yrkesanknytning ing&r i g&rdsnamnet isi llolvmans (on ta'hmans) som iir belagt frin Bdrjelsbyn och NEisbyn. P& dessa g&rdar har tidigare bott en tolaman'nflmndeman'. Personbeteckningar som fdrleder i g&rdsnamn iir en ovanlig f6reteelse. Nimnas kan Finngflrilen i Sangis, som innehafts av en f'i'nne samt Jiigerbo i N6sb5m som tros ha vant kronoiiiqarbostd,lle. Efterleden -bo i betydelsen 'bostiillo' Ei,r inte ett genuint namnelement i trakten. Don uttalas f ti monoftongiskt, inte diftongiskt, och spr&kliga fakta talar klart fdr att vi har att gtira med en riksspr&kligt influerad namngivning. Bland namrr &rr donna typ kan vidare niimnas Lappkullon och Skr6ililarbacken i fnnanbicken, vilken sistne,mnda gfl,rd dven kallats dsi SkrEiililars. P& gA,rden isf Krdga,rkniisen (rut kraarknu'psu) i Rian har en ldnnlrtigerska fdrr Gd,rilsnamn 7g bott. Det finns inget bakomliggande naturnamn. G6,rden ligger p6 en mindre h6jd (knds) och har 6,ven kallats 'is'i, Backen. Personnamn ing&r d,ven i g&rdsnamnen Jdnsbacken p& nr ll i Sangis och Samelbaeken pfi, nr 7 i Ytterbyn. 1 samma nr i ndmnda byar finns 6ven g&rdar Jdns och Bamel, och efterleden -baalcen har allts& en sii,rskiljande funktion. Ett fdrutvarande fiinriksbostdlle under nr 5 i Rolfs har bend,mnts Johannosborg. Namnet d,r inte genuint utan har en halvofficiell prigel. Gtrden har senare varit skyddshem och yrkesskola. Dess namn har sannolikt varit mdnsterbildande fcir namnet Filipsborg p& det under samm& nummer i RolJs liggande skattehemmanet. Det har ii,ven kallats Rakelsborg, och namneu torde 96, tillbaka p& personer med anknytning till g&rden. Detsamma kan sd,gas om g&rdsnamnet Johannisro i Tdrbdle: G&rden ifraga l5r under en tid p6, 1800-talet ha innehafts av en bergmdstare Qvensel, som kan antas ha ddpt den. S&vtil fcirleden Johannis som efterleden -ro 6r frimmande fcir en genuin namngivning p6, orten. Helt ensamstfl,ende d,r gfl,rdsnamnet, isi Granne i Strfl,kand,s. Lii4esb et eoknnnil,e g d,r il,snmmn En betydande grupp gE,rdsnamn iir givna efter g&rdarnas ldge, och liigesangiv- singen kan ha skilda utgfl,ngspunkter. Inom eu viktig gmpp d,r namngivningen f6ranledd av de skilda g&rdarnas relativa liige inom byn. En andra grupp omfattar de namn som 6r givna efter lEi,ge i fdrh6llande till terriingmEissiga f6reteelser. fnom en tredje grupp slutligen finner man de g&rdsnamn som har anslutning till kulturella, fdreteelser av olika slag. De gfirdsnamrr Bom angor relntiat kige i, byn hw det gemensamt att de oftast har en efterled -gd,rilen. Ifos det 6vervildigande flertalet 6r dessutom fcirleden en preposition av n&got slag. Dessa formellt likartade prepositioner kan dock ha skilda funktioner. LElge i fdrh&llande till andra g&rdar uttrycks hilr alltid med sammansatt preposi- tion. S& dr i regel fdrh&llandet 6ven med de ld,gesangivande element som utgdr bestii,mningsleder i de namn p& -gd,rilen som syftar p& lEi,ge inom b5m. 0verhuvud d,r enkla prepositioner i lokal funktion sEi,llsynta i det lokala spr&ket. Ifrfrgavarande sammansatta prepositioner 6r alltid kombinationer av adverb * enkel preposition, och den sistnd,mnda iir antingen ,i, eller d,'p&'. Adverbiella fdrleder d,r lram(m,e), in(ne), (h)i,s, uytp(e), ut(e) och d,t..Den sistnalmnda sammansdtts dock inte med &. Ibland upptrdder ti,ven en viderstrecksbeteckning i samma funktion. Generellt ld,gesbetecknande prepositioner ii,r isd och isa, som i enstaka fall upp- visar en variant med framJdrstd,llt h-. Elementet (D)ds tycks ha en grundbetydelse som snaragt kan dversd,ttas 'dii,r', dvs dot har angett ftige bort fr6n den talande. N6,gon enstaka gfl,ng kan denna markerade betydelse beld,ggas i ortnamnsmaterialet som t ex i det under artikeln Kosjiira ovan anf6rda bydelsnamnet H,i,sso Rolaen 'bortom Kal,aen'; jfr Rutberg 1924 s 144 ha'gga 'p6, andra (bortre) sidan'. Annare tycks s&,vd,l as,i som isa ha f&tt en avbleknad innebcird och &terger numera i regel betydelserna 'i' och 'p&'. 80 hepositionen os'd intar f ii en sflrstillning. I likhet med dvriga ovan an-f6rda element kan den ingfr, som namnled i g&rdsnamu. Men den fungerar d,ven som ren preposition fdr att beteckna l6ge i anslutning till g6rdar, 6ven s8dana med namn pE preposition * -gd,rd,en. Man kan allts& sd,ga att nA,gonting finns ?sd Frammigd,rd,en, iii, Uppi,gd,ril,en, eto men 6ven ds'd Isiqd,rilen. Diiremot tycks man inte ange befintlighet med t ex framm,'i, Iramm'igd,rd,en el dyl. Helt otElnkbara 5r givetvis bildningar som uppi Xrammi,gd,rd,en ooh liknande, eftersom prepositionens ldgesangivning stridor mot den som ing6,r i g&rdsnamnets fdrled. Bland namn p8, -gd,rd,en med prepositionell fdrled intar Isigi,rilen en sd,rstiillning. Dels har namnet i motsats till namn som lramm'igd,rd,en, Innigd,rd,en m fl ingen direkt lokaliserande innebtird, dels st&r bestii,mningsleden i en ann&n relation till huvudleden Ein i 6vriga n&mn. Namnel Isi,gd,rilen har ju uppst&tt genom samm&n- smiiltning av ett prepositionsuttryck i,si, gd,ril,en '(diir) i gfi,rden', dd"r gd,rd,en haft en klart markerad syftning, har avsett g6,rden framfdr alla andra. Man kan jti,mfdra det hos Pihl f970 s 22I anJcirdafr,clgo'p'till g6,rds, dvs till huvudgS,rden'. Termen gd,rd,en utan nSrmare bestii,mning betecknar antingen en nrsprunglig g&rd i byn eller stamhemmanet p& ett hemmansnummer. G&,rdar med namnet Isi,gd,rd,en (cso) osrgg'n finns i Bondersb5m, V. X'lakatrii,sk, Gammelg&rden, Innanbicken, Kamlulge, KosjSrv, Stora Lapptriisk, M&nsbyn, P6,lii,nge, Ryssbiilt, Sikniis, Stor6n, S6ren, Ytterbyn, Okvattnet och 0ver-Morjd,rv. GA,rdarna i Y. X'lakatrii,sk, Stora LapptrEi,sk och Okvattnet anges uttryckligen vara de iildsta i byn. X'dr g8,rdarna i Bondersb5m och 0ver-Morjiirv uppges att de ii,r gamla, och g&rden i Kamlunge betecknas som en av de 3 iildsta gd,rdarna i b5rn, kanske den ii,ldsta. Uppenbarligen ayser namnet primdra g8rdar. Att namnet uppst&tt pfl, stitt som ovan antybts styrks av att narmen i Bonders- byn, Kosjiirv och 0kvattnet enligt uppteckningarnas vittnesbcird alternativt uppfattats som isd Ga,rilen. Samma vittnesbcird frambii,r skrivningen tfsi Gfl,rdeo i kb f869 fd,r g&rden pfl, Stordn. Ett motsatt utvecklingsstadium representeras av accentueringen -!-- | fdr namnen i Gammelgfl,rden och Irmanbiicken, dtir prepositionsuttrycket helt samman- smtilt till ett namn och vi har att gdra med en ren sammansd,ttning. -dccenten ifr&ga har ju sammansilttningskaraktii,r, och denna styrks ytterligare av lii,gesangiv- ningen csc t'stgg'hu. Att namnet Isigd,ril,en helt fdrlorat sin lSgesangivando karaktdr framgflr 6ven av en lflgesangivning som npgti Isi,gd,rd,en r,gto r,sryqt'4 i Sikntis, med ett lokaliserande uppi. Ovriga n&mn ay samme formella typ har dii,remot en klart lSgesangivande karaktiir. Liiget inom byn ii,r hos dem oftast orienterat efter stdrre vattendrag och sjdar, och man har att gdra med tv& skilda utg&ngspunkter. De ger sig klart tillkiinna framfdrallt i Slvbyarna. Enligt den ena modellen iir namngivningen baserad. p8, g&,rdarnas l6ge ndrmare eller lii,ngre bort fr6,n stranden, enligt den andra 6r det fr&ga om lti,ge upp6,t eller ner6,t liings 6lven. Avst&nd i fdrh&llando till stranden uttrycks med fdrlederna framm(e)i oc}r- upp(e)i,, Gd,ril,snamn 8I dir den fdrstnii,mnda betecknar lSge ndrmare stranden, den sistnelmnda ki,ge lEingre bort dd,rifr&n. Liige ld,ngs 6lven anges med termerna i,nn(e)i odn ut(e)'i, som avser liige lii,ngre upp efter vattendraget resp lSngre ner, ut mot havet. 'Termerna bcir utan tvekan ses som uppkomna ur sammanstii,llningarna lramme,i, inne ,i, uppe i och ute i, eftersom det rcir sig om ld,gesadverb inte om riktningsad.verb. Adverben har sedan enligt dialektens lagar apokoperats och direfter sammansm6,lt med fdljande preposition s& att vi f&Lt framm,i, inni el,c. G5,rdsnamnen enligt detta system lyder allts& Irommigd,rd,en, Innigd,rd,en, Uppi- gd,rilen, Utigd,rd,en och Ati,gd,rd,ea. n'ormellt ansluter de sig till typen Isig&ril,en och d"t sannolikt bildade med detta na,mn som mdnster. Men i fr&,ga om den spr5,kliga strukturen skiljer sig namnen 6,t. I namn som. Irammigd,rd,en osv har fdrleden inte ld,ngre prepositionell karaktrir utan i stilllot adverbiell funktion. Namnen bcir niimligen tolkas som 'gflrden (som ligger) framme i, framtill, uppe i, upptill' etc. Den sammaisatta prepositionen har allts& adverbiell funktion men st&r i egenskap av bestiimningsled i namnet som attribut, ttll -gd,rd,en Man skulle kunna tala om adverbiellt attribut. Se til namnet Frammigfl,rden (rsc) framr,go'tt, tso framtgg'bz. Av uttalet framg6,r att frirleden i obetonad upptakt fcirsvagats till kortstavighet. S& iir f Strflkands, Sinkmyran, S Endast i den perifert belhgna och sent anlagda b5rn Bodtrd,sk med tv8, hemmans- nummer och 4 brukningsdelar &r 1871 torde man bcira riikna med ett reciprokt na,mnpar Innigd,rd,en - Utigd,rd,en som namrr p& byns b6,da ursprungliga g&rdar. I motsats fill Utigd,rd,en ar lnnighrilen ett vanligt g8,rdsnamn. Det uttalas (rsz) ,tntgo'n, wc tntgo'bu ooh en g6,ng med accentueringen r,'ntgo'n, csr t'nogg'tu. G&rdar med detta namn finns i Bjumistrd,sk, Bodtrd,sk, Bondersb;m, Gammelg6rden, Ilolmtrdsk, Kamlunge, Korpik6,, KosjEi,rv, L. Lapptrii,sk, St. Lapptriisk, M8,nsb;rn, Niisb;m, P6,lii,nge, .Ryssbd,lt, Siknds, Smfl,triisk, Stordn, Str&kaniis, Sdren, Tjeirutriisk (tvl, st), Trire, Ytterbyn och Overmorjdrv. Namnen ii,r alltid relaterade till andra g&rdar i b5m, men sy{tningen kan variera. G6rdarna ifrA,ga sd,gs s6,lunda ligga linnerst i bynr (Gammelg&rden), rliingst norrut i bSmu (L. Lapptrri,sk), ri N delen av bynr (Siknti,s) och inni s6gs ))a,nge nordligt kige> (Str&kanris). Hii,r d,r det alltsfr, frA,ga om en total lokalisering inom byr i dess helhet. Om Inn'igd,rd,en i St. Lapptrd,sk upplyses att den 6r den ndst iildsta g&rden i b5.n och avsdndrad frfrn den ii,ldsta, Isigd,rd,en. Hd,r dr allts& lii,get relaterat till stamhemmanet och angivet som ndrmast, norr om (innanfdr) detta. Ett liknande fdrh&llande kan man iaktta i Sm&triisk. P6 nr 2 i denna by fi;nns Innigd,rd,en, soin p6, I930-talet uppges vara en ny g&rd. Den inne- hades dfr av en son till innehavaren av g6,rden (i,si,) Issatil,l, och var beliigen strax nom om denna. Pfl, detta hemmansnummer och i denna del av bSrn fanns endast dessa tv8, gfl,rdar. Inni,gd,rd,en iir tydligen sekundiir i fcirh&llande lill Issati,l,l och har namngivits efter lii,get i fcirh&llande till denna gflrd. X'rir namnet Innigd,rd,en i Bondersb;rn framfrir Hansson lg79 s 28 ett par olika tolkningsfdrslag. Den ena fdrklaringen utgfl,r fr&n att gfi,rden skulle ha ffl,tt namn av att den ligger ganska precis mitt inne i byn. Det andra fdrslaget bygger p& att gA,rden tidigare varit byggd efter det ti,ldsta byggnadssti,ttet i trakten, i fyrkant runt g&rdsplanen och fcirsedd med s k portstuga. Inni sklille allts& sfta pfl, att g6,rds- planen ligger inni, ii,r omgiven av byggnader p6, alla sidor. Denna fdrklaring har man nog sv6,rt att godtaga. Rent betydelsemiissigt vore den riitt mii,rklig, eftersom den skulle innebdra att begreppet gd,rd, vorc identiskt med, gd,rd,sginra. Men i begrep- peb gd,rd, ingir ju inte minst alla drirtill hdrande byggnader, och byggnaderna ligger ju inte inuti n8,gonting. Dessutom d,r g6rden ifr&ga ingalunda ensam om detta bygg- nadssiitt. X' I 84 Namnet, Atig6rden (r,sc) otr,gg'n, rcc ottgg'bu finns belagt fr&n Bondersb5m, Korpik&, M6,nsbyn, P6,ld,nge, Rian, Ryssbii,lt, Sciren, Ytterbyn, Yttermorjdrv och Overmorjiirv (dii,r tv& st). Det adverbiella elementet d,t tfiLrycker nd,rhet och kan snarast civersiittas 'nii,ra, intill'. Men sftningen kan variera. Det kan rrira sig om nirhet till dlven, till central bygd eller till en &nnan g&rd. Men det kan ocksi avse centralt ki,ge river- huvud taget. Namnen kan ddrfrir uppenbarligen ha varierande 6,lder. S6,lunda uppges AtigArden i X'orsb;zn under Yttermorjfl,rv vara en av de ii,ldsta gfl,rdarna i b5m. I Overmorjd,rv sigs Ati,gArden i bydelen Yii,stanntis vara den ri,ldsta g6,rden p6 nr 10 och g&rden med samma namn i huvudbyn uppges vara en av de dldsta g&rdarna i byn. Den sfl beniimnda g&rden i Bondersb5m ld,r vara en utflyttning fufl"n L,id,en, och g&rden i Sdren anges som en ung g6,rd och en del av tlppigd,rilen.Yidare sti,gs Atigd,rden i Ytterbyn ha f6tt n&mn av att den y&r en ny g&rd som byggdes bredvid en d,ldre. Och den vid storskiftet flyttade Atigilrden i Rian uppges tidigare ha legat vid Upgigd,rd,en och Tramm,igd,rden, oc}n man menar att namnet hdrstammar fr&n tiden f denne. Och hemmanet nr 5 i Tcire kkivs vid laga skiftet i tv& delar, Uppistugu och Uppi,gd,ril,en, varvid den senare (:den ursprungliga g6,rden) l&g kvar pi samma plats som fdre skiftet medan Uppistugu flyttades ut. Yi har alltsfl klara indicier p8, att namnen p8, -stugu(n) betecknat utflyttargd,rdar. P6, lilgen inom byn syftar iiven NorrgiLrilon (zsc) ng'rgg'm, no'ggg'niKorpik6,, P8,lii,nge och SiknSs samt Yiistgf,rdon aa'st{g'm i P&liinge. Gfl,rden i Korpikfr har ursprungligen varit d.en nordligaste gfl,rden i byn, och f6r g6,rden i Sikniis gri,ller att den ilr avsrindrad fuAn Uppi,gd,rilen och troligen namngiven dri,rifr6,n. Av gi,rdsnamn med efterleden -byn finns Frammibyn (isi,) framr,bg'gaz i Ryssbd,lt och Irorsb5rn under Yttermorjii,rv, Innibyn (csr,) tntbg'yon i Kamlunge, Korpik6, och P6,liinge, Utibyn (isi) utcbg'gnr,r i Yttorbyn samt Ostibfrr astrbg'yn i Gammelg&rden. G&rden i Kamlunge 5r stamhemman p& nr 2 och anses vara den iildsta i byn, i varje fall en av de tre d,ldsta. Den ligger f biicken och P&lii,nge samt lltfrbaekenaEtaba'fuen,csc aEtaba'fuuilJolmtuEisk, Kiilsjiirv och M&nsb5rn. samtliga ligger p6, eller vid en backe. Yidare uppges nrammd,baclcen i P&liinge ligga iliingre fram p6, backenr i f [-- Gd,rdana,mn 87 Hultet i Gammelg6,rd.en ligger dock p& en numera skoglds backe. G&rdcn i B6rjelsbyn kallades forr lrammigd,rilhultet till skillnad fr6,n en annan hul,t-gi"td, som kallades Uppi,gd,rd,hultet. Denna har senare b14t namn oc}n kallas Lule. GA,rden Hiillorna tsr ha'lo i Bondersb5m har namngivits efter klipphiillar i nd,rheten. Den har alternativt bend,mnts Tallbaclcen efter det liklydande naturnamnet. Klubben lclrq,'ban, wa kb-o'ba heter g&rdar i Ytterbyn och 0vermorjtirv. De ligger pi, uddar med markerade h (2 st), Rolfs och Sriren. Den ena av g&rd.arna i Bondersbyn har alternativt ben&mnts Xuruniisuild,en wo furonasg,'d,o. G$rden i Rolls ligger p& Irammiuililea och har stun- dom bend,mnts efter denna. trhammiuililen (,sr,) framoq'dr.t - -- a'drJ,; tso framcq'd'ufinns som g&rdsnamn Sven i P&lilnge, Ryssbiilt, RA,nrin, Storcin och Ytterb5m. I Nii,sbyn finns dessutom en Isiuililon tstg'fl,q, Yid en fcirutvarande vik av det nu utdikade Kdlsjii,rvtrii,sket liggerg&rdenYiken csr, aq'pkan och i RolJs finner man Frammiviken framwq'7ko. Pfr cistra sidan av den sk Bastaaiherz i Yeniksel och skild fr&n dvriga g&rd.ar i byn ligger Isso Yiken t'go aq'pha'bortom viken'. I Lantjii,rv finns gfl,rden 6n @pa) g. Det d,r d.Sremot inte helt sd,kert att uttalet tst, p1'glan (el p1'an) fcir en gflrd i Ytterbyn skall tolkas p& sarnma sd,tt. I s6, fall har namnet bevarat ett diftongiskt uttal som inte lii,ngre finns i mfrlet. Ett enstaka gA,rdsnamn 0ren orp4 finns i Ryssbiilt. Ordet dr ur illdre auw hat betydelsen'stengrund'. M6,nga g&rdar har namngivits efter lculturel,l,a fiireteelser, resultat av mdnsklig verksamhet av olika slag. Dit bdr riknas gS,rdsnamnet Briinnan bra'y,a; 1s1,, Lsa brl,n i Gammelgfl,rden, Korpik6, och Sangis. Nflgot appellativ briinna finns inte i m&let numera men termen brir ha avsett sthlle dii,r skogen brunnit. Sannolikt har den syftat p& n&gon tidig svedjebrdnning. Dii,rf I Bdrjelsbyn fanns fdm en backstuga som kallades Stampon sta'mpan. Den ltg vid B8tbdcken, diir det fdrr fanns en vattendriven vadmalsstamtlt. Sveiljan (csr,) ewt'rpa; Lpt,usa, cst slt)o'r,t&n; (apa) pwo'roa tir ett ganska vanligt g&rds- namn. Det finns i Bjumistrtisk, Bondersbyn, Granfl,n, Kamlunge, Marieberg, P6,- liinge, Ryssbilt, R&n6n, Siknd,s, Sciren, Yttermorjd,rv (en i huvudbyrr, en i X'orsbyn), Okvattnet och 0vermorjirv. Namngivningsgrund ii,r att gfl,rdarna ligger (legat) vid gamla svedjeland, som kanske varit gA,rdarnas fdrsta odlingsmark. Nd,gra av dessa g6,rdar uppges vara gamla, och fiir g&rden i Ryssbti,lt sii,gs att ffdrr var hrir bjdrksaeil,j o, t6t bjdrkskogr. Ordet suel,ja ing&r ocks& som efterled i gf,rdsnamnen Potasveilja\ ltata&no'rua, tso gtotaswc'rean och Selsveiljan sal,swc'rga, osc sal,swr,'r1,an iBotdersbyn. De brir ha sitt ursprung i svedjeland under de iildre g&rdarna Potan och Selet. Betriffande g6,rdsnamnet Tilja tu'trr i RyssbEilt har folk i byn p&st&tt att dEir skall ha bott en soldat vid namn Tilja. Det Ei,r mdjligt att tolkningen d,r att tillskriva skrivningen Tilly i kb 1869. N&gon soldatrote med detta namn har dock enligt uppgift aldrig funnits i byn. Namnet inneh&ller nog i stEi,llet det vanliga ordet ti,lja, h'd,r vill i betydelsen 'spfr,ng'. Ett stdd f6r denna lollrning har man i namnet Tilieholmon tr,'h,lta'bman fdr en gA,rd i Ytterbyn. V6gen till g&rden ifr&ga var fdrr sp&ngad, d& markerna omkring den var sanl Uttalet (rst) ka'p_[ra'9lcan f& en gA,rd i Siiren Eir tvetydigt. Namnet avser even den sjd vid vilken g&rden ligger och kan &terges KorstrEsket men E,ven Kalvstriiskot. BEda namnformerna 6r Eiven ur saklig synpunkt tinkbara. Sjtin har liksom fyra vikar som sticker ut i stort sett vinlelriitt mot varandra, bildar ett kors. Men sjiin kan ocks&, ses som ett bihang, en lcala till Stortriisket. X'6r sistnimnda tolkning talar i n&gon mfln den akuta accenten, som iir typisk frir sammansiittningar med fdrled p& genitiv-s. Yilken av de b8da trslkaingarra som skall ges fdretrdde 6r dock sv&rt att avgiira. Mjdlanilot mr,l4'ta, upr, mdq'tan heter en g&rd i Bdrjelsbyn. F Sdtholmen cst, sq'tha'bmu ilr namn p6, en g&rd i Ytterbyn. Den ligger p& en knabbe som tidigaro varit kring{luten. Namnets fdrled 6r oklar. Mdjligen kan dtir ing& ett i tivrigt inte belagt *siind,e 'sandig terrdng'. Vokalkvaliten stimmer dock inte. Kalixm&let borde ha ett mer ri-haltigt uttal i ett s&dant ord. Lulem&let och det angrilnsande Bfrnem&let har dock i denna stEillning e. H:elt uteslutet iir vii,l inte att namngivningen kan ha skett fr&n detta h6ll. N&gon &nn&n miijlighet tycks knappast erbjuda sig, men ftirklaringen 6r dock osti,ker. [allbacken (csc) to'lbafuan, osc to'!ba'1n &terfinns som g&rdsnamn i Bjumistrisk, Bondersb;rn, Btirjelsbyn, Kamlunge, Ryssbiilt, Tdre och Yttermorjiirv (X'orsbyn). G&rilsnamn 93 Namnet h6,rleds givetvis ur fdrekomst, av tal,l,, d,ven om det numera inte finns s&dan vid alla dessa g&rdar. En gfrrd p6, R&ntin har kallats Tjflruskatan Sgt'rasko'tan P& den tid man brd,nde tjii,ra brukade man liigga tjSrtunnorna i yatten vid udden utanfdr g&rden. Ii,l,$iillighersnamn N&gra g&rdar har namngivits efter mera tillfiilliga fdreteelser. G&rden Bruilholmon wr braE;rha'lrmu i Ytterbyn byggdes 6,t enda dottern till en bonde. Hon stod brud, ddr n6,r hon flyttade in i g&rden, som ligger p& en backe omfluten av tv& bdckar, en hol,me. Kammars (csc) ko'map heter g&rdar i Bjumistr6sk och Sdren. Namnet i Sciren uppges liir ha f6tt namn av att man bott i en lcamma,re i hemg&rden innan man sj6lv byggde g&rd. Namnet iir alltsfl, vittnesbiird om en p&gA,ende hemmansklyvning. Om hemmansklyvning berflttar ocks& namnen K0ket lgy'ka och Salon s4r'Ip i M&nsbyn. Nd,r hemmanet Upltigd,ril,ea p& M&usbyn nr 4 skulle delas s& bodde, innan ny mang&rdsbyggnad hade byggts, g&rdens dittillsvarande 6gare i g6,rdens kdk medan d,garen till den avsdndrade hemmansdelen bodde i salen. Man brirjade dfi, kalla dem Kdks-Gustoa och Sal"s-Oslcar, ooh deras g&rdar kallades efter detta Kdket rcsp Sal,en. Ett liknande na,mnpa,r finner man i Rian, De b6da g&rdar som uppkommit genom klyvning av ftirutvarande Nygd,ril,ea har n5mlig611 6ldigare kallats Kdks csa tsybs : nr 56 ooh Stugun opr, stu'unnr 5?. Senare har de benPi,mnts Aare Nygd,ril,ez (Ec) resp Nel,re Nygd,rilen (57).Stamhemmanet Nygd,rilen (s& kb 1869) kan i sin tur vara resultat av en tidigare hemmansklyvning. G&rdar vid namn Sals csc sols fiuns i BodtrEi,sk och Tjd,mtrEtsk. Om g&rden i Bodtriisk sii,gs att innan Nygd,rilez uppfdrdes bodde dess Egare i husets kdk medan ii,garen till stamhemmanet bodde i salen. Detta hemman, som f6rr hetat []tigd,rd,en, fick d& namnet Batre. Aven om g&rden i Tj6rutrtisk berElttas att dess blivande husbonde som nygift en tid botlde i salnn p6, en annan g&rd under byggnadstiden. En ldgenhet Lisstugu csr lo'ytu' a i Yistanfors och g&rden Lisstu(homm anat) lo'gtu- (ha'ryana) i Sangis har namn som kanske berEittar om liknande fdrh&llanden. Namnen innehflller ordet'lillstuga'. G&rdsnamnet Lillkiiket tst, l,ol,lgy'lca i L&ugfors har d6remot en annan bakgrund. G&rdsbyggnaden var liten med ett stort k om en siirskild hdndelse berd,ttar g6,rdsnamnet Ltile opt' l,$ah i B6\elsbyn. G&rdon ifr&ga inkdptes nem[gen av en Lulebo och blev d& uppkallad efter honom. x'tirr nett" aeo (Ip7tig&,ril,hul,tet och Yar on del av den ursprungliga g&rden Hul,tet. och fick GA,rden Posthemman et pa' stha'g.tnrca i Sangis hade tidigare hand om posten €iven i fortsiittningen behilla detta namn' H emmansklyan'i,ng ar och ny oil,l'i'ng ar pekar Fdreg&ende framstall-rdng har visat att namn som K6ket-salen, Killas-satrs som p& samhiirighet. G6,rdarna Eir resultat av hemmansklyvningar. Aven ett namll -Li,sstugu torde peka i samma riktning, liksom 6verhuvud g&rdsnamnenpil'stugu(n). Tidigare har ndmnts ilrammistugu(zl) och ulryiatugu. Pfl, Stordn och i Tcire viear sig selunda g&rd.ar med dessa namn ha avsdndrats fu6,n lrammigd'ril'en rcsp U1ryti'- g;ra"n. Yidare kan anfdras de samh6riga Nystugun oa1o Xramrn;skqun i lVl&nsbyn' ses p& samma x'ormodligen b6r ii,ven namnet Ngstugui Galborgstrii,sk och siknd,s siitt. som fanns fdrut. G&rdsnamnet Nystugw i TjiirutrElsk Eir givet, i motsats b77 Nygd,ril,en Den vanliga modellen yifl ns,mngivning av kluvna hemman ii'r att det ursprungliga nam''en eller g&rdsnamnet f6,r en framfcirstiilld s6rskiljande bestimning till b&da d'r vanligast' iil a"n 5mgro g6,rd'ens. Det sistn&mnda Vicl sidan av tidigaro anftirt namnpar Gammal-Ldl,le, Ung-Iti'lle kan nii'mnas oc]n Ny-Iti,il'en Gammal,-Holmem oc]n Ny-Holmem i s6ren sa,0rlt Gfl,mnw,l,'Liilnn i *Holmen, *Li'il'en' 0vermorjdrv ur iildre hemman Ett liknande nalnnpar tu Gammalberget och Nyberg i Sikniis. Gammnherget 5'r den iildsta gfl,rden p& nr '2 och ligger pa, en knabbe. x'r&n denna dr g&rden Nyberg jamltircl stamg6,rdens bestimda. avsOndrad. p&taglig 6r d.en obestiimda formen med Den fdrklaras mdjligen ur det faktum att en namnform Nyberget skulle ha kiints terrd,ngformation. S6' oom reciprok ttll Ga,mmatberget oah syftat p& en motsvarande ir inte fallet, men samh6righeten har markerats rrled. berg i obestamd form och -0[y- som A,ldersbestSmning. Man kan hii,rmed jamfiira g&rdarna Berget och. Nybergei p& nr 6 i P<i,nge. B&cLa pfr, samma ganska runda hdjd' ligger-Namnen representerar samtidigt en vanlig namnbildningstyp vid hemmansklyv' ningar. Den best&r i att stamhemmanet beh&ller det gamla namnet medan den avsdndrado g&rden ffl,r bestii,mningen Ny- tillagd' det f6rst- Tidigare har nimnts gfl,rdarna Ante odn Ny-Ante i L&ngforsbacken, d'flr n&gon anknytning ni,mnd.a gfl,rdsnamnet sftar pfl, f,,garen medan Ny-ante inte har Atrte. Samma till g&rdens 6gare. Namnet anger end.ast att g&rden ii,r utbruten tr ii,r fiirhallandot med ett par namn i Ytistanfors i Kamlunge. G&rden Berg var dtirur ns,mngiven efter innehavaren med dotta familjenarnn. Ilusbonden p& den utbrutna g&rden Ny'Berg hette diremot Nilsson' samhoriga namnpa,r Baaken.Ngbaakenfinnsi Bdrjelsbyn, Gammelg&rden, Gran&n, Kamlunge, P&l6,nge, Bian, Silrnf,,s och Sdron' n&got pa'vis- G&rdsnamnet Nybanlcen finns ytterligare i ett dussin byar, utan att antas ftireligga bart samband, fdreliggor med g&rda,r Baoken. Eft sedant kan dock Gd,rd"sna,mn 95 mellan Nybaaken i Korpik& och Ryssbilt samt de i kb 1869 ndmnda rBackeo i KorpikA, och rP& Backenr i Ryssbiilt. NA,gon enstaka g&ng upptriider i stiillet t'ypen Gammatr- + stamhemmanets namn. 56, i Gammnl-Iramam vid sidan av lramom i Rian. Diir ii,r det allts& den Srngre g6,rden som beh&llit det ursprungliga g&rdsnamnet. Hf,,r b6r mau vidare liigga mElrke liill Gammalbaaken i InnanbElcken utan nf,got motsvarande *Ba,clcen. En fdrmodan om ett samband med ett i skattehandlingar fr&n 1500-talet nimnt >Ba,clca(n)t har tidigare fram"fcirts. Namnet Nygd,ril,en finns belagt fr&n 29 olika byar. f vissa fall f6religger uppgifter om samband med ii,ldre g&rdar. S&,lunda uppges g&rden ifr6ga i Ryssbiilt vara en del av den ursprungliga >X'rammig&rdeo i kb 1869. G&rden i Stiren sdgs vara utbruten w Gd,ril,en (Isigd,ril,en). Som ursprungsg&rdar ltll Nygd,ril,ez auges vidare Hjelre i L&ngfors ocln Xrammigd,riten iTjiLrutrti,sk. Owiga Nyg rilen kan vara antingen ut- brytningar eller rena nyodlingar. Rena nyodlingar 6r det diiremot s6kerligen fr&gan om vid g&rdar med namnet Nybruket. Av dem finns ett tiotal. Om kluvna hemman talar vidare n&mn som Jdns och Jdnsbackem i Sangis, Samel, och Samelbqnken i Ytterbym, Nd,re och 0are Isigd,rilen i 1\{flnsb5m, Land,et och Aaer-Lanil,et i Tdre, Pet odn Petboil,en el Aare-Pet i Bdrjelsbyn sararrt Bettniisef och Aaer - Bettnitsef i Sikniis. G&rdsnamnen i Kalix kommun erbjuder som sJmes en rikhaltig provkarta pfr, olika saitt att bilda s&dana. Kalixbygden torde ocks& tillhdra de omr&den dilr ett sfidant namnskiak bist bevarats ilnda in ti]l senaste tid. Ortnamnsregister Namn p& orter uta,n"f Al,anen Pul,l,i,l,ornp ol,o 3 5 Bjorkvatbnet, 78 Alfred, isi 7 4 Bjrirnbergsnti,set 34 Alfreds, isi 74 Bjcirnholmen 37 Alholmon 9L Bl&mesosjrin 44, 91 Arrna, ndr-n 76 Bl6sars, isi 67 , 7I Annarsidan 59 Bodarna 70, 7l Ante, isi 55, 74, 7?, 94 Bodeual 19, 45, 46 Anton, nr6r-o 76 Bodskatan 40 Antons, isi 74 Bodtrii,sk /8 Aspbacken 26 Bodvaall 19, 46 Aspvatbret' 77 Bodrin /9 Avan 40 Bokbindars, isi 34, 77 Bond,ans 52 Backa 77, 38 Borydans rd,ngen 52 Backen 20, 22, 23, 25, 28, 33, 37,38, 39, 40, Bond(e), isi 52, 66, 78 42, 44, 47, 49, 5?, 55, 57, 59, 61, 62, 64, 67, Bondeborg 52, 53 69, 70, 95,94 Bondens backe 52 Backg&rden 85 Bondersbyn 52 Backgii,rdan 89 Brattlandet, 53, 91 Backstan 32 Bredtrii,sk 54, 56 Badstutj[ern] 51 Bredtrd,sket 54 Bastaheden 57, 91 Bredtrri,sksund 54- Beckas, isi 61, 75 Bredviken 79,34, 46, 5g Berg 57, 94 Bredvikskatan 70 Berget 20, 24, 33, 37, 40, 49, 66, 70, 86, 94 Bredviksudden 54, 5g Bergmans, isi 76 Brekt, isi 62, 75 Bergtrii,sk 57, 69 Brobacken 62 Bergrigfi,rden 5l Brohed.en 26 Bergcin 51, 6l Brudholmen 49, 93 Bettnii,set' 62, 91, g5 Bruket 4L, 67 Big6,rden 24, 39 Brunnsbacken 49 Bin, isi 24, 70, 75 Brii,ndheden 26 Bjumistrii,sk 34, 57, 5g Brd,ndudden 25, 91 Bjumistrii,sket 51, 59 Brtinna 88 Bjcirkbaeken 37, 91 Briinnan 22, 28, 42, 88 Bjrirkforc L7 Brii,rrnberg 79 Bjrirkmans, isi 76 Brd,nnvalls, isi 76 Bjrirknas 78, 22 BrEinslet 69 Bjcirknii,sgfi,rden l8 Brcims 42 Ortnnmnsregi,ster 97 Buueiiseb 62, 97 Flakabacken 22 Bymistriisket 34 Flakabergeb 22 Byn 85 Elekag6rdarna 2l Byn&isgii,rdan 37 Flakatriisk(et) 22, 54 Bytrtisket 36, 46, 62 tr'larkmyran 33 Bfl,thusbacken 26 Fors 53 *B6,tskii,ret 19 Forsbergs isi 76 B6tshii,rsn$i,s 19, 27 X'orsbybodarna 70 Bti,eken 20, 42, 62, 86 Forsbyr 54,69, 70 Biiokms,ns, isi 76 Forsen 33, 86 Biirbacken 9/ X'orshuvudet 57 Bcirjolsbyn J9 Framme 65, 85 Frammi 38, 85 Dalbacken 22, 28,49, 88 Frammibacken 37 Daldiket 83 X'rammibyn 26, 40, 44, 85 Dalen 19, 20,.22, 23, 26, 29, 37, 40, 46, 49, 67, Frammig&rden 19, 22, 24, 25, 28, 29, 34, 35, 37, 70, gg 44, 49, 51, 52, 53, 55, 57, 69,66, 70, 97,94, g5 Daludden 7l FrammigA,rdhultet 20 Dammeb 64,66, 88 tr'rammigii,rda 70, 89 I)ammriitan 88 X'rammiholmen 64, 86 David, isi 76 X'ramminiiset 40 Drugge 66 Frammistugu(n) 33, 38, 44, 84, 94 Bramrniudden 37, 38, 40, 44,49, 61, 88 Edet 69, 86 Frammiviken 39, 88 Edit, nii,r-n 76 Framm&backen 25, 37, 65, 85 Einars, isi 7 4 Framm6,holmen 49, 59, 86 Elins, isi 7 5 Framom 95 Emils, isi 74 Frii,knii,ssundet 37 Emmots 26 X'uruni,i,set, 63 Empoberget 20 F6,rhti,gn 89 Empoheden 20 X'tlrgars, isi 22, 77, 78 Empomyran 2l Empotrii,sket 21 Gahm, isi 77 Engstrcims, isi 76 Galberget 55 Espinii,ra 27, 25 Galbergstrii,sk 54 Gallbergstrti,sket 55 Fagertiren 37 Gam 33 X'allfors 27 Gammalbaeken 95 X'allforsen 2l Gammalberget 94 Fattenborg 64, 59 Gammalbii,ck 62 E attenborgv&i,gen 59 Gammal-X'ramom 95 Faulusankijoki 4l Gammal-Garskatan 44 Fela, isi 74 Gammal-Glasmii,stars, isi 78 Felas 18 Gammalhemmet,2S X'ilips, isi 74 Gammal-Holmen 94 Filipsborg 38, 79 Gammal-Liden 94 X'ina, isi 75 Gammal-Lille 53, 77, 94 Fiung6,rden 42, 78 Gammalskatten 27 Finnslii,ttbacken 39, 9/ Gammelbaeken L7, 26 Fiskars, isi 77 Gammelberg(et) 62 Flaka 21, 22, 54, 88 Gammelg6,rden 18, 22, 28 98 Gammelholmen 65 Ilatten 55 Gammelliden 71 Ilattmakars, isi 49, 78 Gammelstugan 68 I{autaniemi 24 Garskatan 44 I{eden 22, 28,29, 31, 54, 57,58, 59, 62, 67, 10, Garvars, isi 78 71, 86 Glasbruket 41 Iledgiirdan 70, 89 GlasmEi,stars, isi 42, 7 8 Homtrii,sket 63 Gottfrid, ntir-o 76 Henrik 62 Granbacken 31 Ilermans, isi 74 Granberget 55 Ilisso Kalven 58 Granholmen 22, 27, 37 Hjelte 95 Granholmselet 62 Holken 57 Granne, rsi 44, 79 Holmen 24,37, 40, 41, 53, 62,70, 86, gL Grannri,set 69 I{olmgflrdarna 40 Granskogen 18 Holm-G6rdarna 77 GrantrEtskbodarna 7l Holmgii,rdan 47 Grantrii,sket 55, 7l Holm-Rask 77 *Grantrti,skhulteb 23 I{olmselet 56 GrantrEi,skhult 23 Holmtrd,sk 25 Gran6,bti,cken 23 Ilolmtrri,sket 25 Gran6r,n 23, 34 Hultet 20, 22, 86 Grogs, isi 38, 44, 75 I{yvels 26 *Grubbnii,s(et) 24 Hii,ggmanstj ti,rnen 5 I Grubbnii,sudden 24, 30, 43 Hii,gn 22, 37, 49, 54, 89 Grundforsbacken 55 Hii,gnen 70, 89 GrundforsbEi,cken 55 Hii,gnbaoken 29, 89 Grundforsen 55 Hii,gnudden 57, 89 Grundttd,sk 24 Hti,llfors 21, 25 GrrrndtrElsket, 24, 69 Hii,llforsen 2l Grurrdtrii,skg&rdon 24, 29 Hii,llgii,rdan 44 Grundtrri,ski,n 60 Hti,llorna 87 Grynnan 42 Htistholmen 40, 47 Grytnii,s 24, 38 Hii,sthii,gn 22, 89 Grfr,hii,llberget 91 Hrigbacken 20, 67 Gums 40, 74 Ilciglandet 25, 34, 43 Gustav, luppi 74 Hcimyran 26 Gi,rdarna 66 Hcimyrforc 25 Gfi,rden, isi 80, 95 Hcimyrforsen 25 G&sbyn 49 Gti,rda 88 fdbH,cken 56 GEirdan 66, 89 Inettbyn 57, 68 Gii,stgiv&rs, isi 42, 78 fngemarsby 56, 68 Innanb acken 26 I{ammars 67 fn(ne)6landet 47 Ilampsynkena 45 fnnergrannbyn 37 Ilampsynket 45 fnnettbyn 37 Harabaeken 54 fnnibacken 86 Hataberget 55 fnnibyn 28, 37, 40, 57, 85 I{atatrti,sk 55 Innigirden 25, 28,33, 34, 37, 40, 44, 49, 52, 67, Hatatrd,slcet 55 58, 59, 62,66, g3 Hatt(a)berget 55 fnniholmen 49 Ortnamnsregister 99 Innimarken 37, 87 I(ncisarna 69 fnno 59, 85 Kncisen 37, 71, 87 I(oijukoski 18 Inrebyn 46 Koivukoski 18 Inregrannarna 33 Koppars, isi 38, Z8 fr:regrannbyn 33 I(opparslagars, isi 78 Isak, isi 7 4 Korpijoki 27, 28 Isaks, qpi 74 I(orpik 28 Isibacken 71 I(orpikil 23, 27 Isig&rden 22, 26, 38, 44, 49, 54, 57, 69, 67, 70, I{orpikf,, hemman 23, 27, 28 71, 90,96 Korpikti,lven 23 Isiudden 34, 88 *Korpjok 28 Issatill 64, 85 Korsnii,set 46 fsso Viken 88 Korsnd,sbacken 47 I(orstrd,sket 92 Jakob, isi 62,.74 Kosjii,rv 57,70 Jank, isi 62, ?5 Krispins, isi 26, 74 Jngemarsby 56 I(roken 23, 87 Johannesberg 38, 79 Krogarkncisen, isi 78 Johannisro 66, 79 Kvarnbd,eken 33, 4l Josup 37 Kvarnen 4l Jottas, isi 61, 75 Kvarngflrdarna 4l Jyss, nd,r-o 47, 76 I(varnm5rran 20 Jyssen 47 I(varnudden 23,24 Jii,gerbo 34, 7I Kvarnviken 71 Jrins 95 Kyrkobordet, 26, 28, 34 Jcinsbacken 42, 79, g5 I(iillnti,set 27, 4L IGi,lsjii,rv 22, 28 Kalix 74, 26, 28 I(ii,lsj ii,rvt rii,ske b 28 Kall, isi 23, 33, 42, 75 Kii,lvfors 58, 69 Kalven 58 Kii,lv&forsen 58 Kalvstriisket 92 I{ti,lv6,gA,rdarna 58, 69 Kamlunge 38, 56 Kii,lv6,n 58, 69 Kamlungen 56 I(ii,ukmil 56 Kamlungetrii,sk 57 I(ciket 33, 93 Kamlungforson 56 Kciket-Salen 94 Kamlungtrii,sket 66, 57 I(riks 93 Kammarc 62, 93 IIoks-Sals 94 *Kampelunki 57 Karl-Fredrikum, rrdr 7 6 Lagnatrii,sket 58 I{arlsbory 47 Lagntrii,sk 58 Rarmansbo 33 Lakfr,tan 53 Kilhamm&r 26, 27, 84 Landet 38, 45, 46, 67, 87,95 *Kilpiniomi 27 Lantjiirv 28 Kilpiniiset 27, 4l Lanttij ituvi 29 Kimbii,cken 62 Lappbii,cken 4l Kimi 7f Lappholmen 59 Klickern&iset 69 Lappkullen 26, 78 Klubben 49, 87 Lapptrii,skbacken 47 Knabben 68, 71, 87 Lapptresk(et) 29 Knoeken 62 Lapptrii,sket, 58 r00 Lappviken 59 Metsulabacken 25 Lassgd,rdan 89 Midlandot 20 Liden 54, 87, 94 Mitt&byn 47 L[illa] Bjcirkvattnet 18 Mjrilaforc 60 L[illa] Grantrd,sket 23 Mjrilan 60 Lilla Lapptrii,sk 89 Mjrilandeb 92 Lilla Lapptriisk(et) 59 Mjcitrtisk 60 Lille 53, 77 Mjcitrii,skot 64, 60 Lilhegn 89 Mj Marieberg 59, 60 Nicke, isi 7 6 Martin 37 Nig&rden 83 Matilda, nat-n 76 Nika, isi 76 Metsula 25 Nikos, uppi 76 Ortnamnsreg,i,ster 101 Nils-Jcins 62 Pilkkabii,eken 32 Norrg6rden 37, 62, 85 Pilkkajti,rvi 35 NorrigA,rden 54 Platsen 62, 92 NorrH,nden 43 Posthemmanet 42, 94 Notnii,set 62 Potahuvudet 53 Notvikheden 29 Potan 53, 64, 56, 87 Ny-Ante, isi 77, 94 Potasvedjan 53, 54, 90 r Nybacken 20, 22, 23,28, 33, 37, 38, 39, 40, 49, Potafr,n 53 64, 57, 59, 6I, 62, 66, 71, 94, 96 Pullingberget 36 Ny-Berg 94 Pul,linlci, 35 Nyberg 62, 94 Pullivaara 35 Nyberget 87, 94 Pylterbaakon 92 Nybo 49 PAl 62 I{ybondens 62 P&lbacken 33 Nybonds 78 P6,lii,nge 35 Nyborg 48 PA,lti,ng&,n 37 Nybrukat 22) 87, 40, 44, 52, 69, 66, 71, 06 Nyg6,rden 19, 20, 26,28, 83, 35, 37, 38, 39, 40, Rakelsborg 79 42, 44, 46, 49, 62, 54, 56, 671 59, 61, 62, 65, I[ammelberget 34 67, 69, 70, 71, 94, 96 Rask, isi 77 Nygti,rdan 22, 40, 67, 59, 70, 89 Rian 37 Nyhems 37 *Riektajaure 61 Ny-Itolmon 94 R.,ika, uppi 75 Nyholmen 37, 65 B,inglatrii,skot 56, 61 Nylandet 23 Ripa, isi 76 Nylandsbacken 23 Risniiset 46, 47 Ny-liden 94 Riscin 34 Nyliden 7l Robert, isi 74 Nynti,s 44r 71 Rolfs 38, 46, 46 Nyskatt'on 23, 27 B,olfsbacken 38 Nystan 2l Ronningen 89 Nystugan 65, 62, 66, 68 Ronnings 23, 42, 44, 89 Nystugu 94 R,osen, isi 7 7 Nystugun 94 Rudtrti,sk 39, 77 Niisbyn lg, 34, 6l Rudtrii,sket 38, 39 Niiset 49, 87 Rutbergs, uppi 76 Nti,sgtirdan 40, 89 Ryssbti,lf 39 N&i,sskatan 37 R6,det 33 Nti,upola 56 R&graven 57, 61 Niivertrii,sket 25 R&ntisudden 40 Nti,vren 25 R&ncin och Bergon 61 R,ii,ktjerv 6/ Oppe 85 Rrirtrti,sket 29 Orrtrii,sk 34 Omtrii,sket 34 Saangijoki 41 Saangisaari 4l Paaskeri 19 Saangivuopio 41 Pataudd.en 53 *Saarikoski 53 Pet 95 Salen 93 Petboden 89, 95 Salkost 53, 56 Pettersbaekon 42 Salkostholmen 63 r02 Salkostudden 53 Snickars, isi 20, 78 SaIs 66, 93 Sockenberg 42 Samel, isi 38, 74, g5 Sockentr&i,sk 29, 42 Samelbacken 49, 79,95 Sockentrii,sket 42 Samel-Pet 38 Sommarfusbaeken 89 Sandgii,rdan 37, 49, 89 Spiggen 40 Sandholmen 66 Staden 57 Sandsundet 40 Stampen 20, 90 Sandudden 6l Stan 44 Sandviken 38 Stenavan 37 Sandtirsundet 4l Stenbii,cken 37, 38 Sang'i,nioki, 4L Stenheden 60 Sang'initirai, 4L Stens, isr 67 , 7 4 Sang'i,nlcyki 4L Stensnii,set 26 Sangis 27, 40 St[ora] Bjorkvattnet 18 Sanias.uol,o 4l St[or]a Grantrti,sket 23 San'iaauohppe 4l Stora Lapptrii,sk 29, 58 Sankijoki 4l St[ora] Sattajii,rvi 23 *Sankisen 41 Stor-Brilnnberget 19 Sattaaho 23 Storg&rden 49 Selbergen, ndr 77 Storheden 32 Selet 53, 87 Storholmen 53 Selsvedjan 53, 90 Stor-I(alajii,rvi 32 Sevigrfl, 64 Stor-Morttrti,sket 33 Sien (rrppi) 25, 43 Storsien 25, 42 Siknii,s 33, 61 StortrElsk 24, 30, 43 Siknti,sfjii,rden 62 StortrEi,sket 24, 30, 37, 43 Sixtens, uppi 74 Stortrdsket, 3l SjogArdan 25 Storviken 59 SkantrA,det 42, 92 StorviknEi,set, 29 Skarpii,nget, 7t, g0 ! Stor6kern 67 Skatagfi,rden 66, 87 Storcin 39, 43 Skatan 22, 46, 61, 67, 69, 70, 87 Strand-Torsten, ndr-o 7 6 Skataudden 34 StrA,kan 44, 7L Sklcirbacken 22 Str6,kanas 44 Skogs 19, 37, 49,66, 87 Strcimskatan 57, 7l Skoggii,rdan 26, 34, 37, 40, 62, 66, 67 Stugun 93 SkogsgEi,rdan 33 Stii,ngbd,cken 23, 45 Skrii,ddarbaoken 26, 7 8 Sundet 28 Skrti,ddars, isi 26, 78 Sundgii,rdan 44 Slumpgii,rdan 40, 92 Svanatrii,sket, 55, 64 Smalls, isi 26, 77 Svanbergs 46 Smed, isi 33, 78 Svarvars, isi 33, 78 Smedbacken 89 Svedjan 23, 33, 37, 40, 52, 53, 57, 60, 61, 62, Srnd.,bdnd,ers 62 65, 70, 7L, 90 Smfi,grundselet 62 *SynkmSnan 45 Smfi,kvarnarna 33 Stii,t:i, 45 Smfi,sel 62 Stiia'is 45 SmA,trii,sk 55, 63 Sii,ivisniis 45 Smrirholmen 39, 92 Sii,nkmyran 45 Snedbaeken 22 Satholmen 47, 49, 92 Ortnamnsregister f 03 SorenF64 Valdes, isi 76 Srirholmen 49 Va1len 38, 39, 46, 65, 71, 90 Scirkalven 58 Yarpudden 53 Scirigd,rden 54 Yassen 34 Yoniksel 67 Venikselot 62 Tallbacken 10, 40, 62, 54, 67, 67, 70, 92 Vidjeudden 53 Tal1fr,n 61 Viken 28, 64,68, 88 Tallusbacken 26 Vikheden 71, 86 Toxttrii,sk 35, 45 Vinik 68 Tilja 90 Viriniemi 53 Tiljegerdan 38 Vist-Jottas, isi 75 Titjeholmen 90 Yitvattneb 43, 46 Tjri,lfors 65, 58 Vuono 46 Tjii,ruskatan 93 VA,nafjii,rden 19, 46 Tjii,rutrii,sk 65, 67 Vd,stanfors 57, 68 Tjii,rutrii,sket, 60, 6I, 67 VEi,stannH,s 58, 68, 69, 70, 7l Tolvmans, isi 20, 7I VtlstannEi,savan 69 Torpen 38 Vii,stannii,sedet 69 Torpet 57 Vtistersidan 43, 57, 68 Torpstan 38 Yti,stervik 51, 69 Trummars, isi 78 Viistgfi,rden 85 Tr6,ng6,n 69 V&i,stra X'lakatrask 22, 54 Trii,sket 46 Tvii,rfallfors 21, 45 Y lnien P ul,l,i,l,ompolo 35 Tii,kten 67 Ytterbyn 47 Tcirbole 66 Yttergrannbyn 37 Tcire 66, 67 YttermorjE[rv 68, 69 Tcirefors 66, 67 Yttersti 66 Trirefors bruk 61, 66 Yttersti trti,sket 66 Uddbacken BB Aheden 70, 86 UddbackgA,rdarna 33 Akerbacken 37, 49 Udden 54, 65, 87 Akern 66, 68, g0 Ung-Lille 54, 77, 94 Akers 37, g0 Uppibaeken 26, 85 Akerenget 71 Uppibyn 42 Akroken 38 Ilppigfi,rden 24, 25, 26, 28, 29, 33, 34, 37, 44, Askatan 7I 47, 49, 52, 59, 62, 70, 91, 94 ,Atatitt 64, g5 Uppistugan 62, 67 Atigaraen 28, 33, 88, 49, 64, 65, 69, 84 Uppistuga 54, 57, 84, 94 Atotitt o+ IftannElset 40 Atciver 64 Iftanniis-Rask 77 Iltettbyn 37, 57, 68 tAngboheden 20 Iltibyrr 48, 85 Utigfr,rden 82 OkvattenbEi,cken 70 Utmedland(et) 45, 46 Okvattnet 70 Tltvidland(et) 45 On 29, 48, 88 Utfr,backen 25, 83, 86 Oren 40, 88 Ilt&,bti,cken 26, 70, 86 Ostanfjtirden 40 104 Oster&kern 66, 90 Ovormorjii,rv 58, 68, 69, 70 Ostibyn 85 Overtriisket 59 Ostig6,rd.en 44, 84 Overviken 58 Ostra Flakatriisk 21, 54 Ovre Isigfl,rden 95 Over-Bettndsot 62, g5 Ovre-Pet 95 Over-Landet 67, g5 Ovresoleb 62 Vesteretriim, Ortnamn pi toll- och oit(t)er i iivre Norrland. UmeE 1976. Evert Larssonf-Sven Sdderstriim, IliissjdmElet. Ordbok tiver en sydvdsterbottnisk fialekt. Ume,i 1979. Samiska fonogram viil arkiv och inetitutioner i Norden. Umel 1979. Tone Dahlstedt-Barbro ffqlmgren, Nordfinska evakueringen till Skelleftebygden 194L1945. De ffneka >koflickornae> viEtelse i Sverige. Umei 1979. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umefl Universitetet 5-901 87 Umei ISSN 0348-7237 rsBN 91-970358-4-X